Spörsmål 4/2002-2003

Landskapsstyrelsens utbildnings- och skolpolitik

Landskapets utbildnings- och skolpolitik ifrågasätts idag av många. Starten av högskolan har varit omgärdad av många problem. Inte minst processen kring utnämningen av rektorn, en stor administration, brist på prioriteringar beträffande utbildningsinriktningar, samt en osäkerhet om personalens tjänstekollektivavtal ger en bild av att högskolan inte sköts på ett riktigt sätt.

     För att spara har landskapsstyrelsen på utbildningssidan gått in för att tillämpa osthyvelsmetoden istället för att genom politiska prioriteringar få ner kostnaderna. Det innebär att också högprioriterade skolor så som Ålands lyceum m.fl. måste spara oskäligt mycket, samtidigt som det ställs ytterligare krav på t.ex. fler utbildningsplatser. Det här är något som skapar kortsiktiga lösningar och osäkerhet bland både personal och elever.

     Då landskapets resurser minskar så borde det vara en självklarhet att landskapsstyrelsen prioriterade utbildningar utgående från behoven i vårt samhälle. Lika självklart vore en samordning av personal och skolfastigheter så långt som möjligt. En sådan politik förs inte idag av landskapsstyrelsen utan det mesta får rulla på i någon sorts from förhoppning om att det ordnar sig ändå.

     När det gäller grundskolorna så finns en stor oro över de drastiska nerskärningar landskapet på mycket kort sikt vidtagit gentemot kommunerna. De åtgärder som nu vidtas riskerar att slå sönder den småskaliga skolstrukturen i främst mindre kommuner. Bara överföringen av kostnaderna för pensionspremierna motsvarar c:a 50 lärartjänster. 

     För att om möjligt återställa förtroendet för landskapets skamfilade utbildnings- och skolpolitik så måste landskapsstyrelsen ha tydliga långsiktiga målsättningar, där man klart uttalar vilka områden man prioriterar inom utbildningssektorn.            

Med hänvisning till ovanstående och med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen ställer vi till landskapsstyrelsen följande spörsmål:

Vilka politiska prioriteringar och åtgärder kommer landskapsstyrelsen att vidta för att återskapa förtroendet för utbildningspolitiken och långsiktigt säkerställa den småskaliga skolstrukturen för grundskolan och utbildningen på högre nivå?