Spörsmål 4/2005-2006

	Ålands lagting	SPÖRSMÅL nr 4/2005-2006
	Lagtingsledamot	Datum
	Mats Perämaa m.fl.	2006-03-15
	Till Ålands lagting

Näringspolitiken

 

 

Nuvarande landskapsregering leder näringspolitiken mot ett alltmer bidrags - och samhällsfinansierat företagande. Tidigare principer, att näringslivet i en marknadsekonomi skall finansiera sina egna investeringar, åsidosätts alltmer.

     Stora bidrag för näringslivsutvecklingen kan till synes vara ett effektivt sätt att skapa verksamheter, men verkligheten är den att då bidraget blir det centrala -  viktigare än själva affärsidén - leder det till att drivkraften i företagandet avtar. Därför är det kortsiktigt att hävda att landskapet i egen regi skall bygga och investera i ren näringsverksamhet utan privata kapitalinsatser.

     I vissa situationer kan det vara nödvändigt att samhället av exempelvis regionala, infrastrukturella eller andra samhällsekonomiska skäl medverkar eller till och med helt finansierar nya investeringar. Detta bör vara undantag av särskilda skäl och inte regel.

     Landskapsregeringen har under kort tid fattat flera beslut som åsidosätter de grundläggande principer om näringspolitik som är allmänt omfattade i en marknadsekonomi. Genom att landskapsregeringen har övertagit finansiärens roll och erbjuder kapital övertar den offentliga sektorn riskerna från den privata. Förväntningarna förändras och alltfler företag kräver likabehandling med utökade kapitalinsatser från landskapet.

Riskerna för felsatsningar ökar då de ekonomiska aktörer som känner marknaden – entreprenörerna och företagen – ersätts av politiker med korta mandatperioder och oftast utan erfarenhet av praktiskt affärsverksamhet.

Ett exempel är de överstora subventionerna till fiskerinäringen på Färöarna som ledde till en ekonomisk kollaps i början 90-talet.

 

Exempel på beslut i landskapsregeringen där det finns andledning att ifrågasätta ansvarsfördelningen och risktagningen är bl.a. utvidgningen av kvarteret iTIDEN med kontorsfastigheter, anläggande av golfbanor och utredningsbidrag på 100 procent,

 

Landskapet borde återgå till en näringspolitik som syftar till att skapa förutsättningar för affärsverksamhet istället för att genom överstora bidrag och skenbar generositet skapa en bekvämlighet i företagandet som hämmar utvecklingen på lång sikt.

     Ett exempel är övertagande av mervärdesskatten som kunde ge ett verktyg för att förbättra möjligheterna för affärsverksamhet och ekonomisk utveckling på Åland.

     Landskapsregeringen och de partier som stöder landskapsregeringen borde för lagtinget redovisa modeller för hur mervärdesskatten kunde tillämpas för att förstärka marknadsekonomin.

 

 

Med hänvisning till ovanstående och med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen ställer vi till landskapsregeringen följande spörsmål:

 

Vad avser landskapsregeringen göra för att inom ramen för en långsiktig näringspolitik tillförsäkra förutsättningar för privat, lönsam affärsutveckling på marknadsmässiga villkor där den offentliga sektorns roll är att undanröja marknadshinder och skapa en gynnsam infrastruktur för samhällsutvecklingen.

 

 

Mariehamn den 15 mars 2006
Mats Perämaa	Raija-Liisa Eklöw
Viveka Eriksson	Åke Mattsson
Sune Mattsson	Roger Eriksson
Katrin Sjögren
Fredrik Karlström	Danne Sundman
Gun Mari Lindholm
Anders Eriksson	Brage Eklund
Roland Boman