Värderade herr talman, värderade lagtingsledamöter och övriga närvarande

Vi har samlats här i dag för att öppna lagtingsåret 2024-2025, det andra arbetsåret under den här mandatperioden.

Lagstiftningskontrollen

Jag konstaterar att lagtinget har haft en god start på mandatperioden om man räknar de antal lagar som har behandlats under det gångna arbetsåret. Senaste fredag så gav Ålandsdelegationen utlåtanden om de sista lagarna som antogs under septembersessionen. Delegationen har därmed avgett 17 utlåtanden under lagtingsåret. Totalt handlar det om 25 lagar som lagtinget har antagit sedan november 2023.

Ålandsdelegationen har under perioden föreslagit att tre bestämmelser fälls för att de strider mot behörighetsfördelningen. Högsta domstolen och republikens president har gjort samma bedömning som Ålandsdelegationen. Ett så lågt antal fällda stadganden under ett arbetsår är förstås något positivt som är värt att uppmärksammas. 

Jag vill särskilt nämna en lag som också Högsta domstolen gav utlåtande om. Lagtinget antog en Yrkeshögskolelag för Åland den 29 april i år. I lagen finns en bestämmelse om att högskolan ska säkerställa att dess uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt också vid exceptionella situationer. I Ålandsdelegationens och Högsta domstolens utlåtanden finns på grund av denna bestämmelse skrivningar om det utrymme som finns att i landskapslag lagstifta om beredskap för störningar och exceptionella situationer.

Det har också getts utlåtanden om behörigheten att lagstifta om beredskap inom andra rättsområden. Jag konstaterar därför att trots att det pågår en del lagstiftningsprojekt som berör frågan så kan således lagtinget utgående från det som sägs i lagstiftningskontrollen fortsätta arbetet med att komplettera landskapslagstiftningen vad gäller beredskap för exceptionella förhållanden.

Utlåtandena kan också ge vägledning om vad som borde utvecklas i självstyrelselagen och i rikets beredskapslag när det gäller beredskap på Åland. Enligt mig är det viktig att lagstiftningen är klar och tydlig när det gäller beredskap för såväl exceptionella situationer under normala förhållanden som beredskap inför undantagsförhållanden. 

Självstyrelselagsrevision

Den 22 oktober, för bara en och en halv vecka sedan, överlämnades betänkandet från Ålandsarbetsgruppen 2023 som har letts av justitierådet Gustav Bygglin. Av betänkandet framgår att arbetet med att revidera självstyrelselagen måste fortgå för att lösa de frågor som fortfarande är öppna. Det är positivt att det förefaller finnas konsensus för att ännu en arbetsgrupp ska tillsättas för att bedriva arbetet vidare.

En av de frågor där det diskuteras olika lösningsalternativ i betänkandet är hur lagstiftnings- och förvaltningsbehörighet i fråga om beredskapsärenden borde regleras i självstyrelselagen.

Samtidigt finns också andra angelägna projekt på samma tema som också behöver fortgå. Republikens presidents förordning som reglerar delad förvaltningsbehörighet när det gäller befolkningsskydd och beredskap för undantagsförhållanden behöver förnyas. Jämsides med detta bereds förändringar i rikets beredskapslag.

Det är enligt mig fullt möjligt att arbeta med dessa projekt parallellt, men det behöver givetvis göras avstämningar mellan de olika projekten. 

Det praktiska beredskapsarbetet

Jag vill i detta sammanhang lyfta fram att det praktiska beredskapsarbetet som bland annat inkluderar tester av samhällets beredskap, utbildningar och övningar inom olika sektorer samtidigt fortgår. Såväl statens ämbetsverk på Åland som Ålands landskapsregering har i betydande grad utökat sitt arbete med beredskapsfrågor. Jag märker också av ett ökat intresse och en vilja att bidra även utanför myndigheternas verksamhet. Det är enligt mig viktig att uppmuntra till fortsatt engagemang och att ta vara på detta som en viktig resurs som stärker hela samhällets resiliens.

De ekonomiska överföringarna

Till Ålandsdelegationens uppgifter hör också uppgifter i självstyrelselagens sjunde kapitel som handlar om landskapet Ålands ekonomi. Enligt 56 § ska delegationen verkställa avräkningen och skatteavräkningen, bevilja extra anslag och tillskott under exceptionella förhållanden samt besluta om de villkor som eventuellt förenas med dem.

Finansministeriet tillställer Ålandsdelegationen de underlag som behövs för att verkställa avräkningen och skatteavräkningen. I det underlag som Ålandsdelegationen fick i maj i år lyfte finansministeriet särskilt fram att ett anslag om 10 miljarder euro för lån och garantier till bolag inom derivatmarknaden för elektricitet hade återtagits som oanvänt och bokförts som en intäkt. Återtagandet ökade inflödet under det aktuella momentet utan att detta egentligen utgjorde en inkomst för staten.

Att ett anslag på det här sättet återtas händer återkommande när det inte har använts. Det ovanliga var att beloppet var så stort. Finansministeriet anförde att den här posten inte borde räknas med då avräkningsbeloppet för år 2023 beräknas.

Oavsett finansministeriets åsikt så fanns i underlaget två olika alternativa uträkningar. En där anslaget om 10 miljarder ingick i avräkningsbasen och en där samma anslag inte ingick.

Ålandsdelegationen gav landskapsregeringen tillfälle att ge utlåtande om finansministeriets brev, vilket landskapsregeringen också gjorde den 15 augusti. Därefter tog delegationen ställning i frågan och fastställde avräkningen på så sätt att anslaget om 10 miljarder euro ingick i avräkningsbasen.

Ekonomikapitlet i självstyrelselagen är tämligen nytt. Lagen med de nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2021. I kapitlets förarbeten sägs om verkställande av avräkningen och verkställande av skatteavräkningen att det är uppgifter som är tekniska till sin natur, medan de extra understöden – det vill säga extra anslag och tillskott under exceptionella förhållanden – handlar om att avgöra om de ska beviljas eller inte. Vidare sägs i motiveringarna att finansieringen av självstyrelsens utgifter föreslås vara konstruerat så att alla statliga inkomster antingen ska omfattas av avräkningen eller skatteavräkningen. Förutom två uttryckliga undantag - rundradioskatten och nya statslån, som är de enda statliga inkomsterna som inte föreslås bli beaktade i det ekonomiska systemet.

Mot bakgrund av de här motiveringarna och ekonomikapitlets bestämmelser om förutsättningarna och förfarandet att ändra avräkningsgrunden kom delegationen fram till att lagstiftarens avsikt inte har varit att ge Ålandsdelegationen någon befogenhet eller behörighet att utgående från egen prövning avvika från den uträkning som regleras i 46 §. Republikens president har nyligen stadfäst Ålandsdelegationens beslut.

Det återförda anslaget var ovanligt på grund av sin storlek samtidigt som ekonomikapitlet är nytt. Ett system som tål frågor är bra. Då blir besluten tydligare och parterna vet framöver vad som gäller. Det stärker förtroendet för lagen och systemet som sådant.

Ännu en sak som rör ekonomin som jag vill nämna är Ålandsdelegationens justeringar av förskotten. Det blev aktuellt i september i fråga om förskottet på skatteavräkningen. Den justerades ned med 8 miljoner euro. För budgetarbetet begär finansministeriet in uppgifter från Skattestyrelsen i augusti. Om nya prognoser ger anledning till det kan finansministeriet föreslå att Ålandsdelegationen justerar förskottet. Enligt delegationens praxis vid justeringar av förskottet på avräkningen så ska förändringarna vara väsentliga för att delegationen ska ändra förskottet. Samma princip har nu tillämpats för skatteavräkningen. I oktober 2023 prognostiserades förskottet till 114 miljoner euro medan det i augusti 2024 hade sjunkit till 106 miljoner euro. När det gäller prognosen för avräkningen för 2024 är skillnaden mycket liten jämfört med hösten 2023 och har därför inte gett anledning till en justering. När det gäller prognoserna för 2025 så kommer både avräkningen och skatteavräkningen att stiga något. Om prognoserna inte ändrar märkbart så ser det ut som om överföringen till Åland också 2024 och 2025 håller sig en bit över 300 miljoner euro.    

Finland har under 2024 varit i recession. Enligt de prognoser och framtidsutsikter som finansministeriet har presenterat för Ålandsdelegationen så förväntas ekonomin återhämta sig och växa i någon mån under 2025. Bland de åtgärder som planeras för att stimulera ekonomin och som är intressanta för Åland är satsningar på infrastruktur och omställning till ren energi. Målet är att stabilisera skuldkvoten i den offentliga ekonomin till 2027.

I enlighet med regeringsprogrammet planeras och genomförs stora utgiftsbesparingar under de kommande åren. Det märks i budgetarbetet för de statliga myndigheterna. Statens ämbetsverk på Åland måste också spara. Det finns dock en god förståelse vid finansministeriet att ämbetsverket är en mycket liten myndighet som är känslig för inbesparingar. Ett viktigt riktmärke i diskussionerna har varit att ämbetsverket tilldelas tillräckligt med budgetmedel som räcker för att utveckla den statliga servicen på Åland så att den håller hög kvalitet.

Värderade talman, värderade lagtingsledamöter,

Ni har ett nytt fräscht arbetsår framför er. Jag önskar er framgång i ert mycket viktiga arbete för Åland.

På vägnar av Republikens president Alexander Stubb förklarar jag härmed lagtingets arbetsår 2024-2025 öppnat.