Landshövdingens tal vid Ålands lagtings öppningshögtid

måndagen den 3 november 2025

 

Värderade herr talman, värderade lagtingsledamöter, lantråd, ministrar, fru generalkonsul och övriga närvarande

 

Vi har samlats här i dag för att öppna lagtingsåret 2025-2026, det tredje arbetsåret under den här mandatperioden.

 

Jag har äran att inleda det här öppningstalet med en hälsning från Republikens President Alexander Stubb. Presidenten har under sina första 18 månader av mandatperioden hunnit besöka Åland två gånger. Han hälsar att han är nöjd med det nära samarbetet med Ålands lagting. Besöken har varit mycket hjärtliga och lyckade.

 

Lagstiftningskontrollen

Lagtingsåret 2024-2025 har varit ett produktivt år om man ser till antal ärenden i lagtinget. Från och med öppningen i november i fjol tills nu har lagtinget sänt totalt 39 lagar till Ålandsdelegationen.

 

Bland de behandlade ärendena kan nämnas landskapslagen om inteckning i bil som fälldes av republikens president i sin helhet. Ålandsdelegationen föreslog inte att någon bestämmelse skulle fällas utan ansåg att de bestämmelserna som hör till rikets behörighet kunde tas in i lagen för vinnande av enhetlighet och överskådlighet. Högsta domstolen ansåg däremot att lagen i sin helhet berör angelägenheter som hör till rikets behörighet. Det här ärendet och två andra – lagstiftningen om informationshantering och lagstiftningen om cybersäkerhet - visar att lagstiftningskontrollen fyller en funktion. ÅD och HD kom i flera bestämmelser fram till olika resultat. De två senare fallen handlar om två rättsområden som växer i komplexitet. Det är inte alltid som självstyrelselagen och dess förarbetet ger entydiga svar. Det är först när en lag prövas i lagstiftningskontrollen som lagtinget får svar.

 

Under hösten träffade Ålandsdelegationen representanter för finansministeriet i Helsingfors. Finansministeriet berättade om de prognoser som har tagits fram för de närmsta åren, men också hur ekonomin beräknas utvecklas på längre sikt. Enligt finansministeriet läggs ofta fokus i den offentliga diskussionen om Finlands ekonomi på de negativa sakerna. Finansministeriet förmedlade att det också finns positiva saker att ta fasta på. Den globala handeln har lidit av den osäkerhet som uppstått när tullavtal har omförhandlats. Det positiva är att Europa nu har ett tullavtal med USA. Tullarna är nu högre än tidigare, men den negativa effekten av höjningen är inte så stor som man befarade på förhand.

Sysselsättningen förväntas återhämta sig nästa år. Just nu ser vi inte det, men enligt finansministeriets undersökningar tror företagen på framtiden. Företagen vet att de måste investera i ny teknik, digitalisering och energiproduktion från förnyelsebara energikällor. Det kommer att leda till större efterfrågan på arbete, som gör att också hushållen börjar se mer ljust på den ekonomiska utvecklingen.

Statsskulden kommer dock att fortsätta stiga. Skuldkvoten kommer att stabiliseras tillfälligt 2027, men kommer därefter att stiga igen.  Det här beror framför allt på försvarsutgifterna och räntorna. Därför måste denna och kommande regeringar fortsätta med nya åtgärder för att vända trenden. Det kommer att betyda åtstramningar men också åtgärder som inte i sig är dåliga. De statliga tjänsterna till medborgarna kommer exempelvis i allt högre grad att bli digitaliserade. Om de digitaliserade tjänsterna görs tvåspråkiga från början kommer Finland att ha fördel av utvecklingen i ett nordiskt perspektiv.

Till en av de mer positiva händelserna under hösten är den stora beställningen av isbrytare. Fyra av isbrytarna kommer att byggas i Finland. Det här kommer förstås att påverka den finländska ekonomin positivt.   

 

Ålandsdelegationen har nyligen fattat beslut om förskotten på avräkningen och skatteavräkningen för 2026. Avräkningsbeloppet har beräknats till 231 miljoner 426 tusen euro. Förskottet på skatteavräkningen har beräknats till 114 miljoner 290 tusen euro. Det här betyder att de beräknade överföringarna till landskapet för 2026 ser ut att uppgå till drygt 345 miljoner euro. I avräkningsbasen för avräkningsbeloppet ingår ett belopp som beror på en engångsåtgärd. Statens bostadsfond läggs ned och fondens medel, ca. 2,3 miljarder, införlivas i statsbudgeten från ingången av 2026. Statligt stöd för bostadsproduktion kommer i fortsättningen att finansieras via statsbudgeten. På grund av detta kommer överföringarna till Åland 2026 att vara osedvanligt hög. Under det följande året återgår överföringarna till en mer normal nivå.

 

Värderade talman, värderade lagtingsledamöter

Självstyrelselagsrevision

I januari tillsattes en ny arbetsgrupp för att fortsätta arbetet med en ny självstyrelselag. Det som har hörts från arbetsgruppen väcker förhoppningar om att det snart kommer att finnas ett förslag som kan överlämnas till riksdagen. Det är av många skäl positivt - ett är att det behövs tydligare behörighetsbestämmelser om beredskap.

 

Beredskapen på Åland

Statens ämbetsverk har vissa uppgifter som rör beredskap inför undantagsförhållanden, bland annat att ordna utbildning, övningar och att bereda beredskapsplaner. Ett aktuellt projekt är att bereda en regional beredskapsplan för Åland i samarbete med landskapsregeringen. Till grund för beredskapsplanen utarbetas först en riskbedömning för Åland som ska ingå i den nationella riskbedömningen. Det är den första riskbedömning som görs specifikt för Åland. Projektet medför nytta för såväl landskapets som rikets myndigheter. Det är viktigt att samla kunskapen om störningars effekter, följdverkningar och beroendeförhållanden till grund för våra beredskapsplaner.   

 

Beredskapsutbildning för ålänningar

Finland har ett starkt försvar. Försvarsmakten är dock beroende av att civilsamhället har beredskap att hantera exceptionella händelser och kriser som kan leda till undantagsförhållanden. För att lära sig om detta deltog en stor grupp ålänningar i en specialkurs i april i år. Deltagarna var personer som är viktiga i en krissituation. Målet med utbildningen var att ge deltagarna ett utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiskt helhetsperspektiv, samt att göra dem bekanta med samhällets övergripande säkerhet och totalförsvar. Jag har förstått att många ansåg att utbildningen var viktig och meningsfull.  

 

Mötet i säkerhetskommittén

För några veckor sedan hölls ett historiskt möte i Finlands säkerhetskommitté då både landskapsregeringen och statens ämbetsverk deltog. Mötet har förberetts under några månader då såväl ministerierna som landskapsregeringen har tagit fram underlag inför mötet. Mötet var ett viktigt steg i utvecklingen av beredskapssamarbetet mellan landskapets och rikets myndigheter.

 

Revidering av beredskapslagen

Inom kort kommer ett förslag till revidering av beredskapslagen att offentliggöras. Lagförslaget berör också Åland. Under goda förutsättningar kan det antas av riksdagen 2027, men enligt en mer realistisk tidtabell kan lagen komma i kraft först 2028. Med hänsyn till detta och självstyrelselagsrevisionen skulle det vara bra om en överenskommelseförordning om beredskap för undantagsförhållanden kunde tas fram före detta, gärna så snart som möjligt.

 

Lagen om statens ämbetsverk på Åland

Värderade herr talman, värderade lagtingsledamöter

Statens Ämbetsverk på Åland är ett av landets regionförvaltningsverk. Vid årsskiftet läggs alla regionförvaltningsverk ner, utom ämbetsverket som får en helt egen lag, lagen om statens ämbetsverk på Åland. Regionförvaltningsverkens uppgifter övergår i huvudsak till det nya tillstånds- och tillsynsverket, medan ämbetsverkets uppgifter förblir samma som tidigare. Beredningen av lagen om statens ämbetsverk tog fart sommaren 2023 och fortsatte till början av 2025 då lagpaketet överlämnades till riksdagen. Den rättsliga bas som finns för ämbetsverkets verksamhet utreddes noggrant. Den omfattar åtminstone 66 lagar. Lagpaketet var föremål för ett formellt remissförfarande, men både före och efter har landskapsregeringen fått utlåta sig informellt. Ett önskemål som landskapsregeringen förde fram var att ämbetsverket skulle ges en allmän behörighet att sköta statliga ärenden för ålänningar när behörighet saknas för någon annan statlig myndighet. Det här var något som inte var möjligt att lösa på grund av grundlagens krav på att all myndighetsutövning ska bygga på lag. Det blev således klarlagt att grundlagen inte tillåter att ämbetsverket fattar beslut om något som inte uttryckligen är en uppgift för ämbetsverket. Detta, samt att landshövdingens tidigare förordnande av läkare uppmärksammades i samband med att lagen behandlades i riksdagen, gjorde att jag i somras kom fram till att jag inte kunde utfärda fler förordnanden för läkare vid ÅHS att fatta beslut med stöd av 23a § i mentalvårdslagen. Om landshövdingens förordnande inte grundar sig på lag så kan det inte heller utgöra en laglig grund för läkares eller polisers myndighetsutövning. Från det att saken klarnade i samband med riksdagsbehandlingen bistod ett antal höga tjänstemän vid finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet i försöken att hitta en alternativ grund för landshövdingens rätt att utfärda ett förordnande. När denna väg var stängd undersöktes andra möjligheter. När förordnandet upphörde tog lantrådet initiativ till ett skyndsamt arbete med att utarbeta en överenskommelseförordning som klargjorde de åländska läkarnas behörighet att fatta beslut med stöd av mentalvårdslagen. Förordningen bereddes i rekordfart trots semestertider och i mitten på juni kallades Ålandsdelegationen till möte med kort varsel för att ge utlåtande. Därefter utfärdade republikens president förordningen i brådskande ordning. Jag vill tacka lantrådet för att saken slutligen löste sig i en mycket konstruktiv anda. Jag vill också tacka alla tjänstemän, både landskapets och rikets som bidrog till beredningen och slutligen presidenten och hans kansli som möjliggjorde den snabba lösningen.

 

Värderade talman, värderade lagtingsledamöter,

 

Jag önskar er framgång i ert mycket viktiga arbete för Åland.

 

På vägnar av Republikens president Alexander Stubb förklarar jag härmed lagtingets arbetsår 2025-2026 öppnat.