Plenum den 2017-05-31

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 31 maj 2017 kl. 13.00

Plenum börjar 2

Meddelandet 2

Andra behandling efter bordläggning. 2

1    En revidering av plan- och bygglagen

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 16/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2016-2017

Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 5/2015-2016

Andra behandling efter bordläggning. 2

2    Ändrad tidpunkt för kommunernas socialtjänst

Social- och miljöutskottet SMU 14/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2016-2017

Andra behandling. 3

3    En gemensam kommunal räddningsmyndighet

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 16/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2016-2017

Ltl Harry Janssons anslutningsmotion AM 1/2016-2017

Andra behandling. 9

4    Främjande av utbyggnaden av bredbandsnät

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 17/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2016-2017

Andra behandling. 9

5    Offentlig upphandling

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 18/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2016-2017

Andra behandling. 10

6    Ändring av landskapslagen om miljöskydd

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 15/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2016-2017

Första behandling. 10

7    Sänkt rösträttsålder i kommunalval och kommunala folkomröstningar

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 14/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2015-2016

Landskapsregeringens kompletterande lagförslag LF 19a/2015-2016

Enda behandling. 23

8    Förslag till första tilläggsbudget för år 2017

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 19/2016-2017

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2016-2017

Budgetmotioner BM 49-54/2016-2017

Enda behandling. 62

9    Ålands hållbara livsmedelsstrategi 2017-2030

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 13/2016-2017

Landskapsregeringens meddelande M 1/2016-2017

För kännedom.. 62

10  Distribution av alternativa trafikbränslen

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 20/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 27/2016-2017

11  Ett nytt landskapsandelssystem

Landskapsregeringens lagförslag LF 28/2016-2017

12  Havsplanering

Landskapsregeringens lagförslag LF 29/2016-2017

Plenum slutar 63

 

 

                                                                

Plenum börjar

Upprop. 28 ledamöter närvarande.

Meddelandet

Talmannen vill påminna om beredskap till extra plenum tisdagen den 6 juni kl. 9.30. Besked kommer efter talmanskonferensen på måndag.

Andra behandling efter bordläggning

1        En revidering av plan- och bygglagen

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 16/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2016-2017

Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 5/2015-2016

Ärendet bordlades vid plenum den 29 maj 2017. I andra behandling kan lagtinget antingen anta lagförslagen sådana de godkänts i första behandlingen eller förkasta dem.

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs lagförslagen för beslut i andra behandling var för sig. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion. Ingen diskussion.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagförslaget är godkänt. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till lagmotion. Talmannen konstaterar att utskottet har föreslagit att lagförslaget ska förkastas. Lagförslaget är förkastat. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling efter bordläggning

2        Ändrad tidpunkt för kommunernas socialtjänst

Social- och miljöutskottet SMU 14/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2016-2017

Ärendet bordlades vid plenum den 29 maj 2017. I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande i andra behandling.

Diskussion.

Ltl Mikael Lindholm

Herr talman! Jag föreslår att lagförslaget förkastas.

Talmannen

Det var ett aviserande om att lagförslaget ska förkastas. Begärs ytterligare ordet?

Diskussion är avslutad.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Ltl Mikael Lindholm

Herr talman! Jag föreslår att lagförslaget förkastas.

Ltl Harry Jansson

Jag ber att få understöda förslaget till förkastande.

Talmannen

Ltl Mikael Lindholm, understödd av ltl Harry Jansson, har föreslagit att lagförslaget ska förkastas.

Omröstning kommer därför att verkställas. Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Mikaels Lindholms förslag om förkastande, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Roger Nordlund

Herr talman! Jag föreslår öppen omröstning.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Jag ber att få understöda förslaget om öppen omröstning.

Talmannen

Ltl Nordlund, understödd av ltl Jörgen Pettersson, har begärt öppen omröstning vilken kommer att verkställas. Jag ber ledamöterna Lindholm och Lindholm att biträda rösträkningen.

Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Mikaels Lindholms förslag om förkastande, röstar nej.

Upprop.

Omröstningen har resulterat i 19 ja-röster, 9 nej-röster och 2 var frånvarande.

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Diskussion. Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

3        En gemensam kommunal räddningsmyndighet

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 16/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2016-2017

Ltl Harry Janssons anslutningsmotion AM 1/2016-2017

I andra behandling kan lagtinget antingen anta lagförslagen sådana de godkänts i första behandlingen eller förkasta dem.

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs lagförslagen för beslut i andra behandling var för sig. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Ärade kollegor, vi har diskuterat förslaget om en gemensam kommunal räddningsmyndighet ett otal gånger. Vi har prövat argumenten mot och för varandra.

Jag vill än en gång understryka att det är ett lagförslag som kommer att påverka den frivilliga verksamheten inom FBK–delen av den åländska räddningsmyndigheten.

Vid måndagens plenum nämnde jag resultatet och bedömning av den så kallade krisövningen som hölls i november 2016. Den har anförts om ett argument i den diskussion som har förts om varför en reform behövs och de brister som skulle finnas med i en räddningsverksamhet baserad på frivillighet. Efter mitt anförande i måndags har jag blivit upplyst om att situationen t.o.m. var värre än vad jag kunde tänka mig. Man begär alltså att en frivillig brandkår i Jomala m.fl. ska delta i en krigsövning klockan åtta på morgonen. Man har kontakt med den frivilliga enheten dagen före, man lånar utrustning men man behagar inte tala om tidpunkten eller något om den krisövning som skulle hållas dagen efter.

Bästa vänner, nog är det ju ett missbruk av den frivilliga idealistiska sidan som är så oerhört viktig för att vår åländska vardag ska fungera. Jag måste verkligen för de frivilliga brandkårristerna på Åland än en gång beklaga att vi har aktörer i det åländska samhället som missbrukar frivilligas vilja att ställa upp för samhället. Detta får naturligtvis följder, som ni alla förstår, för viljan att delta. Därför har vi gång på gång varnat för risken att blanda in FBK:arna i den operativa helheten som kommer att styras nu enligt regeringsblockets beslut, kan man nästan säga redan, från Mariehamns räddningsverk.

Det har väl sällan varit mer naturligt att som sista åtgärd föreslå att hela lagförslaget förkastas. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Till skillnad från idag så kommer det här att bli en gemensam myndighet som inte omfattar den operativa verksamheten, men till skillnad från idag så kommer det här att omfatta samtliga kommuner som får möjlighet att sitta med och har rätt till representation. Är inte det bättre än idag? I en gemensam myndighet kommer man tillsammans att diskutera alla sådana här frågor istället för att göra det på varsitt håll. Till och med ltl Harry Janssons motion utgår ju ifrån att man ska ha en myndighet och inte låta det vara så som det är idag. Inte sant?

Ltl Harry Jansson, replik

Tyvärr blandar ltl Petri Carlsson päron och äppel friskt.

Det är klart att på det formella planet kommer det naturligtvis att se bra ut att man har en nämnd med eventuellt 16 ledamöter. Men bästa vänner, det är nämnd som kommer att mötas högst ett par gånger per år och kommer på inget vis att ha någonting att säga till om vad det gäller den operativa skötseln.

Här kommer det att ske en sammanblandning mellan räddningsverket och den operativa delen. Även om nämnden formellt kommer att ha ett beslutsfattande som landskapsregeringen och Mariehamns stad fortfarande kommer att styra i högsta grad så kommer kommunerna fortfarande att ha rätt att bestämma servicenivån. Det är det enda som kommer att finnas kvar av kommunal självstyrelse när det gäller räddningssidan efter den här reformens genomförande.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Återigen, samtliga kommuner kommer att styra den här myndigheten. De kommer att ha lagstöd för att ha representation i det här. 16 kommuner, såsom det är idag, kommer att ha den möjligheten att styra detta tillsammans.

Återigen till min fråga: Vad är skillnaden mellan ltl Harry Janssons motion jämfört med förslaget från landskapsregeringen? Det är ju inte att behålla situationen såsom den är idag. Att den motion som ledamoten har förespråkat och lagt fram skulle ligga till grund för behandlingen istället, det är också ett nytt förslag och det är inte att låta det vara som idag. I så fall river man också upp situationen, precis lika mycket. Enda skillnaden är att Mariehamn inte står som värdkommun.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag borde faktiskt inte i förslagets elfte timme, nästan sista timmen, behöva upplysa ltl Carlsson om varför. Ledamoten har ju tagit del i utskottet och vet att det är en motion som syftar till att skapa en hållbar reform. Det är en motion som tar sikte på normalt kommunalt samarbete där ingen högre instans, såsom lagförslaget nu ligger, dvs. landskapsregeringen bestämmer bl.a. om rösträtten i den kommande nämnden och fördelningen av kostnaderna. Motionen är ett sätt att faktiskt hjälpa regeringsblocket till en hållbar lagstiftning.

Vad gäller den olyckliga sammanblandningen av räddningsmyndigheten med den operativa sidan inom staden så beklagar jag en sista gång att man inte tog möjligheten att skapa en fristående räddningsmyndighet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Min reflektion kring lagförslaget är att det främst har skapat en stor spricka mellan Mariehamns stad och landskommunerna och det tycker jag att är väldigt olyckligt.

Jag är ganska en pragmatisk människa, speciellt när jag kör båt och har ett elektroniskt sjökort framför mig så har det uppstått situationer när verkligheten inte överensstämmer med det elektroniska sjökortet. Sådana gånger har jag alltid valt att sakta in, stanna och gå på verkligheten.

Vad gäller de frivilliga brandkårernas arbete på Åland så fungerar det väldigt väl idag. Tittar man på den praktiska verkligheten så finns det inga problem. Det fungerar alldeles utmärkt!

Varför väljer man då att försöka skapa en teoretisk modell? Huvudsyftet har nu uppenbarligen blivit, trots att det knappast var landskapsregeringens intention, ett krig mellan landskommuner och staden helt i onödan. Landskommunerna och de frivilliga brandkårerna är duktiga på sitt, Mariehamn stad och räddningsverket är duktiga på sitt.

I denna sena timme vill jag läsa upp delar av ett mejl som jag har fått från gräsrotsnivå, i det här fallet brandkårsnivå och de påtalar de problem som de ser. ”Retoriken att denna lag endast omfattar myndighetens administrativa del är endast ett önsketänkande som regeringspartierna försöker döva sitt samvete med genom att återkommande upprepa denna fras och inbilla sig att genom detta förfarande på så vis blir en verklighet. Den operativa verksamheten, alltså den frivilliga verksamheten, kommer att påverkas i allra högsta grad genom att myndigheternas personal även ansvarar för det operativa arbetet på fältet. Det som kommer att finnas kvar ute i kommunerna är rätten för kommunen att fastställa servicenivån. Där framkommer den för kommun bestämda minimala räddningsstyrkan och vilka tider som gäller inom kommunen. Det framkommer inte i servicenivåbeslutet vilka styrkor eller på vilket sätt de ska användas. Allt operativt arbete bestäms i larmplanerna. Det är myndigheternas administrativa personal som planerar och bestämmer hur larmplanerna ser ut och hur de används. Därav kommer det operativa arbetet att i allra högsta grad påverkats av den nya myndigheten då den kommer att ligga under Mariehamns räddningsverk.”

Jag skulle gärna se att ansvariga minister kunde dementera det som de frivilliga brandkårristerna - som har skrivit det här - tror. Det som rör larmplaner och vem som kommer att ta ansvaret för dem. I annat fall så tror jag nog tyvärr att den här lagstiftningen ställer till mera bekymmer för våra ålänningar, som på frivillig väg arbetar i brandkårstjänst, än vad det de facto ger i inbesparingar. Tack

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Jag tycker att det är tråkigt att centern och framförallt vtm Veronica Thörnroos vill lyfta fram någon form av konflikt mellan landsbygden och staden, att det skulle bli krig på grund av detta. Det är en oerhört tråkig retorik och jag kan inte alls ställa mig bakom det.

Vi tycker att det är glädjande att servicenivån -det absolut viktigaste- blir kvar. Det är ändå bara frågan om en gemensam myndighet. Det kommer inte att påverka de frivilliga brandkårernas verksamheter. Jag tror ändå att det är A och O för alla ålänningar att ha en gemensam professionell räddningstjänst. Vi har människor som under 24 timmar verkligen kan komma och hjälpa till. Det är något som Mariehamns stad har stått för och jag tycker att vi alla ska vara stolta över det.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är inte jag som har skapat den konflikt som i dagsläget finns mellan landskommunerna och Mariehamns stad.

För övrigt kan jag, som brändöbo, säga att vi har haft köptjänster från Mariehamns stad och det har absolut fungerat alldeles utmärkt. Men det är inte det som är själva frågeställningen. Det som lyftes fram här och nu är att det är myndighetens personal som är ansvarig för de så kallade larmplanerna och därigenom får de också ansvaret för den frivilliga brandkåren. Jag ser gärna att ltl Sara Kemetter reflekterar kring detta. Är det så? I så fall är det nu den nya myndigheten som kommer att styra de frivilliga brandkårerna. Det kan väl ändå inte ha varit intentionen från landskapsregeringens sida?

Ltl Sara Kemetter, replik

Herr talman! Vi talar alltså om ett Åland med nästan 30 000 invånare. Nog är det ju märkligt om vi inte ska kunna enas tillsammans kring det här. Det är inte frågan om många människor som ska jobba i den här myndigheten. Att man ser över Åland som en helhet tycker jag endast är en positiv sak. Att det blir i Mariehamn som det finns flest invånare är väl också rimligt. Sedan är de frivilliga brandkårerna oerhört viktiga, speciellt i regioner långt från stan och då är det ännu viktigare att det finns människor som kan hjälpa när det verkligen behövs.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag vill vara tydlig. I mitt anförande har jag inte på något vis anklagat räddningsverket i Mariehamn stad för att inte ge en fullgod service eller att landsbygden inte heller har fått en fullgod service. Det jag vände mig mot och det jag efterfrågade här, utan att få ett svar, var om det faktiskt är myndigheternas personal som har ansvar för larmplanerna och som indirekt talar om vad de frivilliga brandkårerna kan göra? Det är en frågeställning som jag gärna skulle vilja ha ett svar på.

Sedan tycker jag att det är lite intressant när ltl Sara Kemetter sade att det rör sig bara om några människor och då behöver man således inte bry sig. Hur många människor ska det vara tal om för att det ska spela någon roll för socialdemokraterna? Ska det vara 50, 100 eller 200? I min värld och de värderingsgrunder som jag har så respekterar man även de som är små. Det är den politik som jag driver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, herr talman! En dementi var begärd. En dementi kommer. Det är inte avsikten att den nya brand- och räddningsmyndigheten ska ha andra befogenheter än vad som redan är fallet.

Varför genomför vi den här lagstiftningen? Ja, för att det var meningen redan för tio år sedan när den förra lagen antogs att Åland skulle ha en gemensam brand- och räddningsmyndighet för invånarnas rätt till trygghet och för att utveckla verksamheten på myndighetsnivå.

Ingalunda har konflikten skapats av landskapsregeringens lagförslag. Den har funnits och eldats på under den här processen, framförallt av oppositionen som hävdar att det här kommer att drabba de frivilliga brandkårerna på ett negativt sätt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det är möjligt att det är som ministern sade, att det egentligen inte är någon förskjutning jämfört med vad myndigheten har gjort tidigare. Med de facto har vi haft två myndigheter nu. Man kanske behöver komma ihåg att speciellt den myndighet som har verkat på landsbygden har ju ett annat - jag vill inte säga upptagningsområde -men har en annan massa att förhålla sig till och också en annan kompetens, eftersom det är de frivilliga brandkårerna som håller igång detta till skillnad från Mariehamns stad som har ordinarie anställd personal som finns på plats hela tiden. Jag tycker att verksamhetsförutsättningarna är väldigt olika.

Jag har inte heller hört någonstans tidigare att någon av dessa myndigheter som finns inte skulle ha klarat av sitt uppdrag väldigt väl eller att de inte skulle ha följt med i utvecklingen eller någonting sådant.

Det känns mera som det här är en maktdemonstration från landskapsregeringens sida; vi kan minsann när vi vill, ändra precis på vad vi vill och hur vi vill.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Jag hänvisar igen till avsikterna i den tio år gamla lag som inte har förverkligats. Vtm Thörnroos har helt enkelt fel när hon hävdade att den nya myndighetens befogenheter skulle vara större än de två räddningsmyndigheter som vi idag har. Den nya myndigheten ska göra samma sak men tillsammans, så som avsikten var redan tidigare.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det är på något vis anmärkningsvärt när landskapsregeringen väljer att plocka fram en lag som är tio år gammal för att damma av den och skapa något nytt när man de facto redan har en verklighet som fungerar.

Inom landskapet Åland idag har vi enorma problem vad gäller relationerna till rikssidan. Vi har bekymmer med den så kallade sotereformen och hur den har påverkat oss. Det finns ett antal väldigt, väldigt stora problemområden där jag kan tycka att landskapsregeringen istället borde ha lagt fokus. Men nu ska landskapsregeringen visa att det är vi som bestämmer, det är vi som kan och då går man in och plockar en gammal lag och säger att den här ska vi ändra på, trots att man vet att det finns ett massivt motstånd, det finns ingen ekonomisk vinning i det och det finns för övrigt ingen annan vinning heller.

År 1856 funderade man på att bygga en stad i Finström men man ändrade sig.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om en gemensam kommunal räddningsmyndighet för antagande i andra behandling.

Begärs ordet?

Ltl Harry Jansson

Herr talman! Jag ber att få föreslå att lagförslaget förkastas.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag ber att få understöda ltl Harry Janssons förslag om förkastande.

Talmannen

Ltl Harry Jansson, understödd av vtm Veronica Thörnroos, har föreslagit att lagförslaget ska förkastas.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Harry Janssons förslag om förkastande röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Runar Karlsson

Talman! Jag föreslår öppen omröstning.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Jag ber att få understöda öppen omröstning.

Talmannen

Ltl Runar Karlsson, understödd ltl Britt Lundberg, har föreslagit öppen omröstning vilken därmed kommer att genomföras.

Jag ber lagtingsledamöterna Pettersson och Johansson att biträda vid omröstningen.

Omröstningspropositionen var ja för utskottets betänkande, nej för ett förkastande.

Upprop.

Omröstningen resulterade i 17 ja-röster, 11 nej-öster och 2 var frånvarande.

Lagtinget har alltså omfattat utskottets betänkande.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av räddningslagen för landskapet Åland. Begärs ordet? Lagförslaget är godkänt.

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget i lagmotionen. Talmannen konstaterar att utskottet har föreslagit att lagförslaget ska förkastas. Lagförslaget är förkastat.

Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

4        Främjande av utbyggnaden av bredbandsnät

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 17/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2016-2017

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling.

Diskussion. Ingen diskussion.

Föreläggs förslaget till landskapslag om främjande av en utbyggnad av bredbandsnät för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om Ålands energimyndighet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

5        Offentlig upphandling

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 18/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2016-2017

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling.

Diskussion. Ingen diskussion.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av rikslagar om offentlig upphandling för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om upphandlingsinspektionen för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

6        Ändring av landskapslagen om miljöskydd

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 15/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2016-2017

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Förslaget till ändring av landskapslagen om miljöskydd föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget.

Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling

7        Sänkt rösträttsålder i kommunalval och kommunala folkomröstningar

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 14/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2015-2016

Landskapsregeringens kompletterande lagförslag LF 19a/2015-2016

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet. Förslag om förkastande väcks i samband med ärendets andra behandling.

Diskussion.

Ltl Tony Wikström

Tack, herr talman! Jag har fått rollen att presentera underskottets betänkande i den här frågan eftersom ordförande har en avvikande åsikt och viceordförande var frånvarande när beslutet togs.

 Dagens representativa demokrati vars grundsten är fria och öppna val är ingenting som funnits särskilt länge. Även om romarna anses ha initierat demokrati var det först på 1700-talet som valen började påminna om de vi har idag. Och långt in på 1900-talet handlade det inte bara om din ålder, utan även om hur tjock plånbok du hade, vems pojke du var eller ditt kön.

Är dagens modell fulländade och perfekt? Vi anser inte det. Rösträttsåldern i kommunalval har sänkts flera gånger på Åland, från 21 till 20 år 1970, från 20 till 18 år 1974 samt från ålder vid valårets ingång till ålder på valdagen 1995. Och nu föreslås alltså att rösträttsåldern i kommunalval och rådgivande kommunala folkomröstningar sänks till 16 år.

Vi anser att ungdomar bör ges möjligheter att delta i utformningen av det samhälle som många av dem i framtiden kommer att leva i. Unga idag är välutbildade och har, i motsats med vad många äldre tror, en bra koll på sin omvärld. Dagens informationsflöde ger en bild av inte bara närområdet utan världen som helhet.

Men är en 16-åring tillräckligt mogen för att kunna rösta i ett kommunalval? Absolut. En 16-åring anses tillräckligt mogen för att susa runt i en 125 kubiks motorcykel eller mopedbil. En 16-åring anses tillräckligt mogen för att vara straffbar, välja utbildning eller ha en sexuell relation och välja att skaffa barn. En 16-åring anses också vara tillräckligt mogen för att ingå arbetsavtal och bestämma över sin egen inkomst som de skattat för.

Är det inte då självklart att även de ska omfattas av grundlagens tunga skrivning om jämlikhet? Det anser utskottets majoritet.

Vi anser att en utvidgning av demokratin inte samtidigt kan innebära att övrigas fri- och rättigheter begränsas. Även om man ansåg att så är fallet så finns andra lagar som är begränsande redan idag.

Vi är medvetna om att det från tungt juridiskt håll uttryckts skepsis kring lagförslaget.  Att det skulle strida mot grundlagens skrivning om rösträtt och rätt till inflytande där varje finsk medborgare som har fyllt 18 år har rätt att rösta i statliga val och folkomröstningar.

Skulle det till och med vara så att ett motsvarande lagförslag i Finland skulle stöta på patrull? Det är möjligt. Men vi anser att förslaget ligger i linje med grundlagens jämlikhetssyfte.

Och jag frågar mig: Sedan när har vi ålänningar ängsligt bara fört fram lagar som inte strider mot Finlands grundlag med 100 procents säkerhet? Självklart ska vi testa var gränserna för vår självstyrelse går. Det kallas utveckling och är absolut inget vi ska låta oss hindras av – tvärtom.

Herr talman! En förutsättning för att en sänkning av rösträttsåldern ska bli lyckad är att skolan får en viktig roll. Dels gällande erhållande av kunskap om samhället, demokrati och värdering av källor för forma en egen åsikt och ståndpunkt, och dels genom att låta de politiska organisationerna få tillträde till skolor för att informera, debattera och inspirera. Dock får skolan inte politiseras eller bli en öppen arena för politiska sammankomster, varför landskapsregeringen kommer att utarbeta riktlinjer och stödmaterial till skolornas förfogande. Detta är mycket viktigt. Detta är något att uppmuntra, inte undvika eller förfäras över. Se t.ex. på Sverige och Norge där man har en lång tradition av att släppa in politiken i skolan. För det är ju så att skolan har en viktig roll som fostrare av aktiva, engagerade, demokratiska samhällsmedborgare.

Talman! Ursprungligen var sänkningen av rösträttsåldern tänkt att vara på prov, men i det reviderade förslaget föreslår landskapsregeringen att sänkningen ska vara permanent. Varför? Ja, utskottet anser att om man går in för detta, med goda skäl och intentioner, vilket vi anser att finns, så bör förändringen göras varaktig. Dessutom finns vissa svårigheter med att utvärdera ett försök.

I utskottets arbete med lagförslaget har vi haft en stor mängd höranden. Inte minst har de ungas perspektiv vägt tungt, och det är glädjande att förslaget även ligger helt i linje med barnkonventionen.

En så här viktig fråga kräver en djupdykning. Men det krävs också att man inte bara följer den första reflexmässiga åsikten kring den här frågan. För det är väldigt lätt hänt nämligen.

”Barn ska få vara barn” har det hetat i debatten. Men oavsett vilka etiketter man lägger på ungdomar eller unga vuxna så är vi övertygande om att dessa är fullt kapabla att delta i samhällsbygget genom att utnyttja något av det finaste vi har, rösträtten.

Betänk också att en mandatperiod faktisk är fyra år. Det innebär att i praktiken kommer många 18- och 19-åringar att kunna rösta i sitt första val i enlighet med förslaget. Idag får flera vänta tills de fyllt 21 innan de har möjlighet att rösta i kommunalval.

Talman! Det här är ett lagförslag som inte borde vara färgat av vilket parti man tillhör, i alla fall traditionella nordiska partier dit jag även räknar t.ex. centern. Det handlar om en utvidgning av demokratin, om medbestämmande och om jämlikhet och en respekt och tilltro till unga.

Jag tror att om eller när vi kommer i mål med lagförslaget så kan det ge många oväntade positiva ringar på vattnet, inte minst gällande positiv uppmärksamhet och intresse för Åland, även internationellt.

Men, vi vill detta först och främst för de unga, för framtiden är deras och självklart ska det får vara med och påverka sin egen framtid. Vi tror på de unga. Kom igen nu, visa att ni också gör det! Tack.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Tack för ett mycket intressant anförande.

Rösträtt och demokrati engagerar och är populärt, socialdemokrati och åländsk demokrati.

Jag funderar, det här lagförslaget var ut på remiss i början. Om jag kommer rätt ihåg så var det ungefär 45 remissinstanser varav cirka 5 sade ja. Tycker ltl Wikström att det är demokratiskt att gå vidare på den tråden?

Ltl Tony Wikström, replik

Vi är medvetna om responsen från remissrundan. Om jag ska vara diplomatisk så tycker jag inte riktigt att man har gjort sin hemläxa i de olika kommunerna och satt sig in i den här frågan på djupet. Det kräver verkligen att man gör det för att se de olika sidorna och fördelarna med förslaget.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Ltl Wikström nämnde i anförandet att partierna också kommer att besöka skolorna. Jag hoppas då att det berör alla partier. Jag vet att åtminstone vissa socialdemokrater har en tendens på Facebook media att blocka alla som har annan åsikt. Jag hoppas att jag också är välkommen till skolorna och presentera mina åsikter parallellt med ltl Wikström.

Talmannen

Talmannen påminner om att ärendet hanterar lagstiftning om rösträttsålder.

Ltl Tony Wikström, replik

Den frågan är för tidigt väckt. Jag antar att Åländsk Demokrati också fick utrymme inför fjolårets val.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Ltl Wikström använde ordet tilltro till de unga som ett motiv för att sänka rösträttsåldern. Då kan man ställa sig frågan: Varför inte då också göra de valbara i samma ålder, eftersom man har så stor tilltro till de unga? Jag har tilltro till de unga och jag är beredd att sänka valbarheten till 16 år, men det är ltl Wikström inte beredd att göra.

Ltl Tony Wikström, replik

Ja, ltl Eklund och vi andra i utskottet har ju tittat på den frågan. Vi anser inte att detta bör hänga ihop, de här två frågorna har med varandra att göra, men den ena frågan behöver inte hänga ihop med den andra.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Jag tolkar att ltl Wikström ändå är tveksam att ge ungdomarna fullmakt att ställa upp i val. Man vill gärna ha sextonåringarnas röster och deras erkännande i samband med valen. Föräldrarna kanske påverkar ungdomarna hur de ska rösta, men man vill inte ge ungdomarna den tilltron att de ska vara valbara.

Det här är en dubbelmoral som ltl Wikström pratade varmt för nu. Ge ungdomarna då fullmakt för allting!

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, herr talman! Jag vet att andra utskott kommer att prata mera om den här frågan. Det handlar väldigt långt om att det ingår en hel del ansvar i ett förtroendeuppdrag. Man ska t.ex. vara till förfogande under många kvällsmöten, säger mamma och pappa nej då så är det bara att gå hem eftersom man inte är myndig. Det kan bli konstiga situationer.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Gott folk, den som önskar tydlighet i åländsk politik måste ju verkligen känna att det är ljusa dagar. På ett ovanligt tydligt sätt tycker jag att vi finner förslag efter förslag som regeringsblocket hyllar och oppositionen tycker lika illa om. Här har vi faktiskt en tydlighet i politiken, även i frågan om sänkt rösträttsålder.

Före reformen fördes till och lag- och kulturutskottet har vi anfört en mängd argument på varför den här reformen inte enbart är till godo för våra ungdomar, inte heller för skolvärlden. Jag kan bara bekräfta, efter utskottets omfattande hörande, att våra dubier har besannats än en gång.

Under diskussionen i utskottet har vi tre reservanter inhämtat tre synnerligen tunga argument för varför den här reformen borde förkastas.

Det första argumentet är rent praktiskt. Det handlar om den värld som dagens åländska skola består av. Vi vill inte att politik ska komma in i skolan på det sätt som landskapsregeringen har föreslagit. Vi tycker att det är direkt olyckligt att blanda in politik i skolvärlden på det här viset, i ett skede när barnen faktiskt, som ltl Wikström sade, bör få ägna sig åt att vara barn och ingenting annat. Vi vet alla att skolvärlden redan idag är tuff, höga förväntningar ställs på barnen och att då också blanda in politik i ett skede av studierna som är ganska viktigt med tanke på fortsättningen för ungdomarna inför valet av fortsatta studier är inte bra.  

Ltl Toivonen antydde redan den problematik vi reservanter ser och kan skönja vid horisonten, den praktiska problematik som skolföreståndare och rektorer kommer att ställas inför. I hur hög grad släppa in politiken i skolorna? Vilka ska ha rätten att uppträda? Vi kommer att ha en situation som blir olustig på alla sätt.

Den andra starka invändningen är ekonomin. Vi vet alla att vi kämpar med ekonomin, både på kommunal- och självstyrelsenivå. Det här är en reform som enligt de sakkunniga i utskottet kommer att kräva mer resurser. Vi kan ju inte förvänta oss att en redan pressad skolledning ska klara av att plocka in den förberedelsetid och engagemang som kommer att behövas från lärarkåren för att det här ska bli ett lyckat projekt.

Det tredje starka argumentet är juridiken. Som det står i reservationen, den argumentation som landskapsregeringen för fram om varför det här skulle vara juridiskt möjligt är direkt svag och är kopplade än en gång till en händelse som inträffade före Finlands nuvarande grundlag trädde ikraft 2000. Därmed är det en reform som återigen är ute på svag juridisk is.

Min kollega Sara Kemetter lovade äta upp sin hatt när det gällde räddningsmyndighetens juridiska överlevnad. För att visa mig storsint så kan jag också äta upp min hatt ifall den här reformen klarar den kommande lagstiftningskontrollen. Det är helt klart.

Vi har en situation där Finlands grundlag talar om rösträttsåldern 18 år och den åländska konstitutionen, självstyrelselagen, saknar motsvarande bestämmelse. Då, bästa vänner, vi alla som vill utmana Finlands grundlag gör det mer än gärna, men vi måste hitta starkare juridiska plattformar när vi gör en sådan manöver. Det handlar sist och slutligen av lagtingets trovärdighet.

Vi avslutar reservationen, ledamöterna Jansson, Häggblom och jag, med att betona att alla ledamöter har en skyldighet att värna om lagtingets anseende, status och det som lagtinget producerar. Vi har ett gemensamt ansvar för det och då borde inte den här typen av lagprodukter få passera lagtinget och föras vidare till den obligatoriska lagstiftningskontrollen.

Talman! Jag vill avsluta med att säga att när man tittar bakåt i tiden vad som hände då på 90-talet, och det som är utgångspunkten för landskapsregeringens juridiska ställningstagande varför en sänkt rösträtt är möjlig, så kan jag konstatera att det var frågan om tidpunkter för när dåvarande landsting kunde bestämma att en 18-åring uppnådde rätten att rösta. Alltså, tidpunkten för röstningen, dvs. med en gång i början på valåret eller senast på valdagen, det handlade inte om rösträttsåldern i sig.

Därmed, vänner, så har vi en reform som tyvärr inte kommer att överleva. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Utskottet har beskrivit det här i sitt betänkande. När det gäller grundlagens, grundrättighetsbestämmelserna så skiljer man i doktrinen mellan mindre absoluta respektive relativa bestämmelser. Alltså i det här fallet bestämmelser som ger lagstiftaren ett visst prövningsutrymme. Just i frågan om sänkt rösträttsålder så är det inte en fråga om inskränkning av en grundrättighet, utan tvärtom en utvidgning.

Vi anser från utskottet att det här är möjligt, det borde vara helt förenligt med grundlagens syfte och vi för ett långt resonemang om det. Jag kan också hålla med om att det inte är helt solklart, men jag tycker att vi ska pröva det här. Lagtinget och ålänningarna ska pröva och se om det här är möjligt.

Därför blev jag så oerhört förvånad när ltl Harry Jansson, som tidigare har förespråkat självstyrelse, nu helt har släppt självstyrelsens utveckling. Hur kan det komma sig?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ja, bästa ltl Carlsson, jag ser ju inte riktigt det här som en fråga om självstyrelsens utveckling. Jag ser snarare det som en politisk reform som regeringsblocket vill genomföra på svaga grunder.

Jag håller helt med ledamoten att utskottets betänkande till alla delar är synnerligen väl genomarbetat. Återigen, vår utskottssekreterare lagtingsdirektör Susanne Eriksson har gjort ett strålande arbete i ett försök att reparera där landskapsregeringen har fallerat.

När man kommer med förslaget om en kompletterande framställning så tar man inte chansen att ge lite substans till hela reformen. Det handlar bara om att man ska göra det här permanent. Det är väl tur att man föreslår att det ska bli permanent med tanke på den omställning som skolvärlden kommer att ställas inför.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag har full respekt för att man vill behålla saker som det var för flera decennier sedan, man vill behålla det som det var och man får tycka så. Man vill inte ändra någonting, det är helt okej.

Men det som ltl Jansson och reservanterna för fram är det faktum att man anser att lagtingets anseende skulle skadas av att vi prövar vår lagstiftning gentemot grundlagen. Det är synnerligen anmärkningsvärt när det kommer från en självstyrelseutvecklande progressiv kraft som ltl Harry Jansson tidigare har varit. Nu plötsligt bara för att vi testar en lagstiftning så skulle det skada vårt anseende. Jag förstår inte alls det här. Hur kan en sådan progressiv kraft som ltl Jansson förespråka den skrivningen i reservationen? Hur är det ens möjligt?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för det inlindande berömmet! Bästa ltl Carlsson, testar vi Finlands grundlag genom en egen produkt så finns det en grundläggande regel när vi agerar. Det måste i självstyrelselagen finnas en bestämmelse som vi kan åberopa. Visserligen innehåller 18 §, 4 punkten i självstyrelselagen en mycket tydlig markering att hela det kommunala spektret är åländsk behörighet - allt från kommunal indelning till myndigheter - men tyvärr, ltl Carlsson, det saknas en bestämmelse om att det här också innefattar rätten att reglera rösträttsåldern.

Som vi skriver i reservationen; vad är det som hindrar att lagtinget i så fall går in för 12 år som rösträttsålder i och med att det skulle vara i stil med det som barnkonventionen åberopar?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Ordförande Jansson framförde några grunder varför den här lagen ska förkastas; inte politik i skolan, ekonomiska orsaker och det juridiska resonemanget som i sig är intressant och kanske värd en egen mässa.

I reservationen står att det är oklokt att separerar rösträtten för valbarheten till kommunala uppdrag. Den här meningen togs inte upp i ert anförande. Hur ser ni på den frågan?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! I och med att vi redan under lagförslagets remiss särskilt tog upp den här biten så tänkte jag inte öda desto mera tid på det. Jag förenar mig med det som ltl Brage Eklund här sade om det okloka att separera rösträtten och valbarheten. Ska man anses mogen att avgöra vem som ska sitta i ett visst organ, så nog ska man ju också anses mogen att sitta i ett sådant organ. Jag tycker att det är ganska självklart.

Redan när ltl Wikström i sin replikväxling med ltl Toivonen sade att det inte är så bra när man måste börja skicka hem ungdomarna för att de ska nattas, då förstår ju alla rimligheten att den personen har rösträtt med tanke på att det tydligen är nattningsförbud ibland.

Ltl Roger Eriksson, replik

Jag ska inte föregripa de kommande diskussionerna. Jag måste fråga ltl Jansson, om lagförslaget också skulle innehålla att sextonåringar skulle vara valbara skulle oppositionen och ltl Jansson då vara för det här förslaget?

Ltl Harry Jansson, replik

 Tack, talman! Nej, jag tror inte vi från centergruppen skulle ändra åsikt till den delen, för de andra argumenten lever i högsta grad kvar oavsett om man skulle koppla ihop valbarhet och rösträtt, som det borde göras. Tyvärr har regeringsblocket misslyckats med att övertyga oss om reformens positiva konsekvenser. Tvärtom, vi ser nog att det här kanske var mera negativt för både ungdomarna, skolan och lagtingets anseende än vad vi på förhand kunde ana.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, herr talman! Vi på Åland har inte uppfunnit hjulet helt själva, utan under både försök och permanent har man infört det här runtom i världen. Även centern faktiskt har tagit upp detta, i remissdebatten år 2005 förde ltl Gun Carlson fram att sänka rösträtten till 17 år.

På den finska sidan, under framtidens lantdag tidigare här under våren i Borgå så ställde sig Juha Sipilä och Petteri Orpo bakom en sänkt rösträttsålder till 16 år. Sipilä sade att det skulle öka aktiviteten bland de unga, han lyfte också fram att man kunde koppla ihop det med internetröstning.

Skulle det inte vara fantastiskt om Åland skulle leda den här vägen, vara föregångare och leda den här utvecklingen framom Finland?

Talmannen

Talmannen påminner om att en replik ska rikta sig till huvudanförandet.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag trodde att jag hamnade i ltl Wikström framförande och att jag stod kvar av misstag. Jag blev lite förvånad.

Absolut, det är jättebra när Åland kan gå i spetsen för olika progressiva reformer inte minst när det gäller miljö och energi där vi kan vara testområde. Men bästa ltl Wikström, undvik att ha Åland som testområde när det gäller lagtingets anseende och självstyrelselagens hållbarhet i förhållande till Finlands grundlag.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, talman! Jag ville bara ge den stora bilden här och få en förklaring till varför centern och oppositionen är så negativa inför det här förslaget.

En annan sak som jag ställer mig frågande till är den här rädslan för politisering av skolan. Skolan ska ju fostra till deltagande och demokrati och man kommer att ta fram undervisningsmaterial. Vad är centern och oppositionens så rädda för i det här sammanhanget?

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa ltl Wikström, inte är vi ju rädda, utan vi har pekat på de praktiska problem som det här kommer att innebära när man politiserar skolan. Vi vet redan att den utbildning som eleverna får bl.a. om det åländska samhället är omfattande. De får en god grund. Men varför ska de också då i en ganska känslig ålder tvingas att börja diskutera skiljelinjerna i det åländska samhället? Det är ju det som det är frågan om. Det är säkert bra att eleverna tidigt får börja diskutera samhälleliga problem och vara med på det sättet, man har olika provomröstningar och sådant. Det är jättebra att man gör det, men som politiker anser vi från oppositionen att vi inte bör blanda in allvar i den utbildningssidan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Igge Holmberg

Tack, herr talman! Bästa lagting och andra åhörare, detta är ett bra lagförslag. Det gör att fler människor får möjlighet att delta i samhällsbyggandet.

Jag har rätt bra kontakt med många ungdomar, och vet att de är mångsidiga karaktärer med ett stort intresse för sitt samhälle och en vilja att förbättra det.

Man har än så länge, vad än det har handlat om, inte varit på fel sida av historiens vingslag genom att vara inkluderande.

Att fler personer nu får åtnjuta samma rättigheter som majoriteten har är en bra sak. Jag personligen ser fram emot att se hur nästa valresultat ser ut.

Jag tror ju inte att det gör så stor skillnad, men det ger de ungdomar som har en vilja att delta i demokratiarbetet en möjlig chans att påverka.

Det kom ut en undersökning grundat på ett forskningsprojekt som genomfördes i Finland och 13 andra europeiska länder under 2011–2015. Enligt den utredningen lever högerpopulismen på medborgarnas besvikelse på politiken. Samtidigt så skakar fenomenet tron på demokratin i allmänhet.

Men, och det är det viktiga, samtidigt sägs det att ungas intresse mot högerpopulism kunde minskas till exempel genom att ge unga möjligheter att påverka politiken. Det är ju en extra bonus med att ge ungdomar rösträtt och därigenom ett intresse för samhällsbyggande på ett positivt sätt.

Till sist, som en del av reservationen så anser man att detta skulle påverka skolarbetet, men en del av skolans arbete är ju att förbereda ungdomarna för vuxenlivet och samhället, då kan det ju inte vara något negativt att man också får veta vad de olika partierna tycker.

Det görs redan nu, i liten skala i samhällskunskapen för de flesta av oss har blivit utfrågade skolelever, det har gjorts undersökningar av hemsidorna, men det är knappast samma sak som att faktiskt få tala med politiker och ta politiken på allvar.

Med reell möjlighet att påverka så kommer också ett större intresse. Eller så inte, men så är det med resten av befolkningen också. Ungdomarna är som vi andra, vissa är intresserade av politik, andra är det inte.

Men att fler ska ges möjligheten att påverka och att fler medborgare ges samma rättigheter som majoriteten redan har, det är en bra sak. Tack.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Det var första gången som jag hörde någon uppriktigt säga att ett av syftena med att sänka rösträttsåldern är att ändra sammansättningen exempelvis i lagtinget, förlåt det var i kommunalvalet. Tack för den upplysningen!

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Som så ofta annars så har ltl Toivonen fel. Jag sade inte att det var för att ändra valsammansättningen. Jag sade; om ungdomar får ett intresse för politik och får delta i politiska val så minskar deras intressen för högerpopulistiskt dravel och det är en annan sak.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, det kan vara en nyansskillnad.

En norsk studie visade att ungdomar framförallt är intresserade av så kallade extremer, då till höger och till vänster. Nästa val ska bli mycket spännande.

Ltl Igge Holmberg, replik

Jag han snarare märkt att ungdomar mera är intresserade av ensaksfrågor än partipolitik. Jag håller fullständigt med, det kommer att bli intressant att se vad som händer. Jag tror som sagt inte att det här kommer att ändra valresultatet i stort. Några av ungdomarna kommer att rösta, några kommer inte att rösta, men de ges i alla fall möjlighet att delta i samhällsbyggande på samma sätt som vi andra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson

Talman! Vi har nu diskuterat ganska mycket om det här lagförslaget om sänkt rösträttsålder i kommunalval och kommunala folkomröstningar. Vi har haft upp frågan i utskottet. Det har varit ett mycket intressant och givande arbete i utskottet. En omröstning ledde till en reservation som ordförande Jansson redan presenterade. Jag återkommer kanske senare till det lite närmare.

Jag tänker närmast uppehålla mig kring lagstiftningsbehörigheten som är en synnerligen intressant fråga.

Under diskussionen har det framkommit frågeställningar om vi har behörighet. Jag måste säga att frågan inte är kristallklar.

Vi är ute och testar ganska mycket. Vi har en försöksballong och testar gränserna för självstyrelsen.

Enligt den gällande självstyrelselagen har Åland lagstiftningsbehörigheten i fråga om bl.a. rösträtten i kommunalval då kommunallagstiftningen hör i sin helhet till landskapets behörighet.

Enligt de tidigare självstyrelselagarna, två stycken, hade riket behörigheten om ”grunderna för kommunal rösträtt” men den kommunala förvaltningen hade Åland behörigheten på.

I riket flyttades senare bestämmelsen om 18-års rösträtt upp från lag till grundlagsnivå. Detta är egentligen problemets kärna, om man vill se det så.

Från åländsk sida har vi alltid hävdat att behörighetsöverföringar, i detta fall från lagtinget till riksdagen, endast kan ske genom ändring av självstyrelselagen. Hela systemet bygger ju på den grunden, dvs. inte genom en ändring av grundlagen. Men som sagt, jag har tidigare anfört att den här frågan inte är kristallklar.

Majoritetsblocket har resonerat ungefär som följer: Enligt grundlagen hör rösträtten till de medborgerliga rättigheterna som skyddas i grundlagen. Det är bra och okej så långt och det tycker jag också.

Men vi anser att landskapsregeringens lagförslag inte inskränker på de här rättigheterna, utan tvärtom. Man utökar rättigheterna, dvs. det tillförs för 16–18-åringar och demokratiarbete förbättrats

Lite närmare om grundlagens 14 §, om rösträtt och inflytande: ”Varje finsk medborgare som fyllt 18 år har rätt att rösta i statliga val om folkomröstningar, samt finska medborgare och i landet stadigvarande bosatta utlänningar som fyllt 18 år har rätt att rösta i kommunalval och kommunala folkomröstningar.”

Enligt 4 mom. är detta nu det intressanta. ”Det allmänna ska främja den enskildes möjligheter att delta i samhällelig verksamhet och påverka beslut som rör hen själv.”

6 § i grundlagen säger att barns deltagande ska beaktas, bl.a. deras utvecklingsnivå.

Om man ser på fakta så har 16-åringar har rätt att själva ingå arbetsavtal och följaktligen är skatteskyldiga och då kan ett deltagande i kommunala val mer än väl motiveras.

I kommunerna avgörs ju som bekant bl.a. kommunalskatten. 16-åringar har alltså skatteskyldighet, det vore även då rättvist att de har rätt att påverka skattesatsen, åtminstone indirekt genom att rösta i kommunalval.

Bör även påpekas att 16-åringar även har andra rättigheter och skyldigheter beroende lite på hur man ser det. Man är straffbar vid 15-års ålder, man har rätt till vissa körkort, jaktkort och att välja utbildning m.m. Det finns ganska många områden där 16-åringar har rättshandlingsförmåga, dvs. de har självständigt rätt att besluta om vissa saker.

Sedan lite om reservationen. Jag tog redan upp den lite med ordförande Jansson om valbarheten vilken jag har tittat närmast på.

Lag om förmyndarverksamhet, 2 och 4 §. säger att under 18 år är man minderårig, alltså omyndig och där är det vårdnadshavarna, i normalt fall föräldrarna, som är intressebevakare.

I remissen kom det kraftig kritik mot att lagförslaget var temporärt och att 16-åringar inte är valbara. Landskapsregeringen lyssnade och tog till sig, nu är lagförslaget inte längre av temporär karaktär.

Jag ser stora problem att 16-åringar skulle vara valbara. Där ser jag ganska många frågetecken.

I teorin kan vi då ha ett kommunfullmäktige med många som är minderåriga. Då kan det bli stora problem med tillsättning av medlemmar i nämnderna, övriga kommunala samarbetsorgan och framförallt kommunstyrelsen.

Vissa nämnder och organ handlar direkt med stöd av lag och medlemmarna handlar även under tjänstemannaansvar.

I en kommunstyrelse har man ett synnerligen strikt ansvar. Man handlägger många ärenden även som arbetsgivare. Där har man ett personligt ansvar, man måste ha rätt att ingå bindande rättshandlingar. På basen av detta så tror jag inte att det är möjligt att utse 16-åringar till kommunstyrelsemedlemmar.

Men om 16-åringar är valbara och upptar många platser i ett fullmäktige så då blir det problem att utse medlemmar i nämnder, för där agerar man med stöd av strikt ansvar.

Herr talman! Om man lite raljerar så kan 16-åringar, om de är valbara, bli i arbetsgivarsituation för sina föräldrar och lärare m.fl.

Det är lite överdrivet men om fullmäktigemötet t.ex. diskuterar skatteöret, där det är 16-åringarnas föräldrar som betalar kommunalskatt, så kan, åtminstone enligt lagen, vårdnadshavaren bestämma att en minderårig måste vara hemma ett visst klockslag. Hur ska då en minderårig kunna bestämma skatten till sina föräldrar när de måste komma hem?  

Det är överdrivet. Jag raljerar ganska kraftigt, men är ibland är det bra att se intressekonflikten som kan finnas i att 16-åringar också kan bli valbara. Man ska komma ihåg att vårdnadshavare har ansvar för sina barn.

Med den här argumentationen så vill jag i alla fall motsätta mig det som framkommer här i reservationen. Man har motsatt sig det här lagförslaget i och med att 16-åringar inte ens är valbara.

Jag tycker att det är ett förnuftigt förslag från regeringen.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag tycker att ltl Roger Eriksson hade ett nyanserat inlägg. Det är alltid välkommet med ett sådant resonerande.

Jag tror att ledamoten, utgående från både utbildning och profession, inser det vanskliga i att försöka förändra Finlands grundlag genom att åberopa andra paragrafer i samma grundlag. Det är ju det som man nu försöker. Man försöker ur ett jämlikhetsperspektiv förklara varför man ska kunna sänka rösträttsåldern. Jag hoppas att ledamoten kan medge att det är en vansklig tolkning. Tolkningen är även lite farlig därför att vi har ju själva från åländsk sida hela tiden betonat att man inte kan åsidosätta en paragraf i grundlagen för att man vill gynna något annat intresse, då är det farligt bl.a. med tanke på det svenska språkets ställning i Finland.

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Jag håller med ltl Jansson till den här delen. Det är faktiskt en konfliktfylld situation mellan grundrättigheterna. Vi i majoriteten har i alla fall diskuterat om man genom att ändra grundlagen kan ändra, i alla fall i teorin, behörighetsfördelningen mellan lagtinget och riksdagen. Det var närmast den politiska biten.

Jag inser att den juridiska biten faktiskt är ganska svår för att uttrycka det diplomatiskt.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! I och med att landskapsregeringen redan i lagförslaget och nu även utskottet i sin slutkläm konstaterade att lagstiftningsbehörigheten inte är alltför tydlig, så finns det nog ett varningens finger som vi alla borde ta till oss.

Var gäller valbarheten, att kunna rösta utan att vara valbar, så det är ett demokratiskt problem som vi får om man separerar på det här viset som reformen tar sikte på. Jag håller helt med ledamotens resonemang om vad det skulle innebära om man skulle börja göra avsteg från det här och också låta barn ta plats i olika kommunala organ. Det vore, enligt min mening, omöjligt just på de grunder som ledamoten åberopade vad gäller bland annat tjänsteansvar och därmed de straffpåföljder som kan aktualiseras också på kommunal nivå när man begår tjänstefel och som man också kan göra som förtroendevald. Även till den delen uppskattar jag ledamotens resonemang.

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, talman! Jag tackar för stödet för mitt resonemang. Varför jag tog upp den här frågan berodde framförallt på reservationen. Reservanterna har varit kritiska till att man har separerat valbarhet och rösträtt. Det var orsaken till att jag tog upp det här.

Jag finner att regeringens förslag är förnuftigt ur den här synpunkten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Ltl Roger Eriksson problematiserade mycket kring att man skulle göra 16-åringar valbara i olika kommunala organ. Han hänvisade till straffålder och beroendeskap av föräldrar. Det visar egentligen problematiken i ett nötskal. Det finns egentligen ingen 16-åring som är fri från föräldrarna så att man själv helt och hållet kan göra som man vill. Man är beroende i sitt boende hos föräldrarna och man är beroende av att få hjälp ekonomiskt av sina föräldrar. Hur mycket frihet har ett barn som är 16 år, när man fortfarande klassas som barn ännu, att rösta enligt eget gottfinnande i ett val när man är beroende av föräldrarna på det viset?

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, talman! Alla vi som har röstat här vet att i dagsläget går man in till ett valbås när man röstar och där finns det ingen som kan påverka. Man kan förstås ta del av diskussionerna utanför och hemma. Jag anser nog att i vissa fall förstår 16-åringar systemet. När man avger sin röst så är det ingen som påverkar just då och därför tycker jag att det här skulle vara ett bra system.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är säkert ett önskemål att det skulle råka vara på det viset, jag tror inte att det är på det viset i verkligheten eller att det kommer att bli på det viset.

Man känner sitt beroende, inte går man och röstar mot sina föräldrar om man anser att man har fått en insyn i hur politiken fungerar. Jag tror inte att ett barn skulle rösta mot sina föräldrar och man ställer upp inom ett visst parti.

Att man ska försöka få in barnen tidigare i politiken är en dålig motivering överhuvudtaget när det gäller rösträttsåldern. Ge dem fulla rättigheter då också att ställa upp i val!

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, fru talman! Resonemanget i mitt anförande grundar sig på det som jag sade tidigare här, dvs. att reservanterna hade bland annat skrivit att de motsätter sig separationen mellan valbarhet och rösträtt. Jag har tagit upp här varför de under 18 år inte skulle vara valbar.

Det är möjligen ett faktum att inom familjer diskuterar även 18-åringar politik med sina föräldrar och mellan makar. Hur man sedan röstar kan förstås ingen säga. Att det skulle vara mycket större problematik med 16-åringar jämfört med 18-åringar tror jag inte.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Nina Fellman

Tack, fru talman! Jag vill komma med några avslutande reflektioner kring det här ärendet.

Om jag hade fått rösta när jag var 16 år så skulle jag garanterat har röstat emot mina föräldrar, med glädje!

Den politiska ambitionen som ligger till grund för det här förslaget är att förändra, att utvidga demokratin till att gälla flera människor och att flera unga människor i samhället ska kunna påverka den framtid som de ska leva i.

Om vi ser på vad som har hänt i flera viktiga avgöranden i omröstningar i val i Europa under den senaste tiden så har de unga haft en helt annan åsikt än de gamla vars röster avgjorde. Hade de ungas röster haft en större tyngd så hade inte heller Brexit inträffat och president Trump hade inte blivit vald.

Jag ser att det finns ett stort värde i utvidgade möjligheter att engagera sig tidigt i den demokratiska processen som är en lärandeprocess. Det är ingenting som man blir färdig med, inte ens alla som sitter i det här rummet kanske precis är fullkomligt fullärda i hur demokratin fungerar och verkligen inte jag.

Det här lagförslaget hoppas jag att blir en lag. Det ett stort ansvar för landskapsregeringen och för oss alla att se till att det finns tillräckligt med resurser både i skolorna och i samhället för ett utvidgat demokratiarbete, för att se till att ge reella möjligheterna för ungdomarna att lära sig och engagera sig.

Jag vill också ta upp tråden om vad som händer i övriga Norden och i övriga Europa. En sänkt rösträttsålder är på väg, det kommer att hända i Finland, i Sverige och i Norge. Det kanske tar några år ännu för diskussionerna går ungefär så här med samma argument och vi är på väg i den ritningen. Jag tycker att det skulle vara synnerligen bra och jag skulle vara stolt om Åland på den här punkten skulle vara en föregångare.

Slutligen vill jag tacka utskottet för det arbete och den tid som de har lagt ner på den här frågan.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av kommunallagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Enda behandling

8        Förslag till första tilläggsbudget för år 2017

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 19/2016-2017

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2016-2017

Budgetmotioner BM 49-54/2016-2017

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens budgetförslag nr 3/2016-2017 gällande förslag till första tilläggsbudget för år 2017.

Fru talman! Först några ord om ett par poster i budgeten som ökar resultatet. Den första resultatökningen kommer sig av att skattegottgörelsen för år 2015 nu har fastställts till 23 945 287 euro. Som en följd härav föreslås en ökning av anslaget gällande skatter och avgifter av skattenatur med 945 000 euro eftersom 23 000 000 euro har upptagits i grundbudgeten.

Den andra resultatökningen handlar om minskade personalkostnader, med totalt 2 170 000 euro, som en följd av förhandlingsresultatet gällande landskapets tjänstekollektivavtal jämte en lägre socialskyddsavgift än vad som tidigare har budgeterats för.

Förhandlingsresultatet motsvarar de åtgärder som har vidtagits i riket med anledning av det s.k. konkurrenskraftsavtalet, som här i lagtinget har redogjorts för vid ett flertal tillfällen tidigare.

Utskottet har konstaterat att de konkreta inbesparingarna till följd av avtalet till största delen härrör sig från avtalet överenskommen sänkning av semesterpenningen, och vill betona att avtalet till den delen gäller endast för perioden 2017-2019.

Därefter, fru talman, några kommentarer gällande vissa av de kostnadshöjande posterna.

Landskapsregeringen föreslår en utvidgad ändamålsbeskrivning gällande anlaget för produktionsstöd till vindkraftproduktionen och föreslår ett anslag om 70 000 euro för att stöda infrastruktur som behövs för laddning av elbilar. Den här åtgärden finansieras genom att oanvända budgetmedel omdisponeras för detta ändamål.

Den utvidgade ändamålsbeskrivningen kräver således inga nya budgetmedel i det här skedet. Med tanke på att allt fler bilar i vår bilpark kommer att drivas av el välkomnar utskottet initiativet till en utbyggd infrastruktur för elbilsanvändning.

Utskottet ser även positivt på det planerade fiskevårdsprojektet där syftet är att förstärka fiskens naturliga lekområden och reproduktion.

En förhållandevis stor investering är förnyandet av alarmcentralens tekniska utrustning. Utskottet har erfarit att det är nödvändigt att byta ut alarmsystemet för att därigenom kunna garantera medborgarnas trygghet och säkerhet också i fortsättningen. Därmed omfattar utskottet förslaget om en investeringsfullmakt om 2 600 000 euro, en investering som kommer att fördelas på flera år. För år 2017 upptas ett delanslag om 500 000 euro.

Utskottet har konstaterat att det tidvis är svårt att rekrytera personal till tillfälliga tjänster inom polismyndigheten och att det med all säkerhet är lättare att rekrytera personal om det handlar om ordinarie tjänster. En sådan utveckling ter sig därmed naturlig. När det gäller polisens totala resurser har utskottet informerats om att dessa resurser för närvarande är tillräckliga för att hantera de uppgifter som ankommer på ordningsmakten.

Fru talman! Budgeten innehåller därtill anslag för Ålands delegation i Nordiska rådet, anslag för kommunindelningsutredare, anslag för att kunna genomföra grundvattenundersökningar, anslag för ökning hyreskostnader för det nyligen etablerade ungdomshuset Boost, anslag för att kunna skapa en oberoende Upphandlingsinspektion och några ytterligare smärre anslag. Även dessa anslag har utskottet kunnat omfatta.

Med dessa förändringar, fru talman, kommer räkenskapsperiodens resultat att öka med 2 515 000 euro. Det redovisade resultatet är 8 402 000 euro, före förändring av reserver.

Fru talman! Slutligen vill jag redogöra för utskottets syn på kommande investeringar gällande den s.k. kortrutten.

Landskapsregeringen har fortsatt på ett mångårigt projekt som syftar till att förkorta sjöpassen inom skärgårdstrafiken. Det här har gjorts förr, och då tänker jag i första hand på de infrastrukturella satsningar som över tid har gjorts i Brändö med broar och bankar för att binda ihop kommunens delar från Bolmö i norr ner till Torsholma och ända ut till Lilla Hummelholm med landsväg, för att därigenom förbättra landkommunikationerna inom kommunen, men samtidigt för att ge förutsättningar för kortare sjöpass med landskapets färjor.

Samma sak har gjorts i Vårdö när man byggde Vårdöbron, eller för all del när man byggde väg över Snäckö i södra delen av Kumlinge.

Nu är det dags igen, men nu gäller det den södra skärgården där målsättningen är att införa kortrutt så att färjpasset också här förkortas. Satsningen innebär som bekant att sjötrafiken från Kökar får östra Föglö som ny destination och att Kökarresenärerna kommer att färdas på land över Föglö när man t.ex. är på väg till fasta Åland.

Det här sätter också Västra Föglö i en ny situation med hårdare trafikbelastning, och även den situationen måste åtgärdas på lämpligt sätt. Den totala investeringen ses av landskapsregeringen som ett helhetsprojekt där det ena delprojektet egentligen förutsätter det andra för att slutlösningen ska bli så effektiv och bra som möjligt. Alla åtgärder sammantaget syftar till att minska användningen av fartygstransporter för att därmed minska kostnadsbelastningen för skärgårdstrafiken på sikt.

Projektet har förstås andra fördelar än enbart ekonomiska, bl.a. miljömässiga fördelar genom färre körtimmar med fartyg. Därtill innebär kortare körpass också bättre möjligheter att börja använda eldrivna fartyg. En annan stor fördel för speciellt Kökarresenärerna är förkortad restid.

Fru talman! Det är viktigt att här notera att de kostnadsuträkningar som har gjorts för projektet, och för de övriga alternativ som har utretts, gäller med nuvarande servicenivå som grund. Om nuvarande servicenivå gäller också för framtiden kommer skärgårdstrafiken att kunna verka till lägre kostnader än om inga åtgärder vidtas av det här slaget. Vill man i framtiden öka servicenivån, om ekonomiskt utrymme kan skapas, så finns möjligheter till detta. Däremot, om man i det här skedet inte avser att vidta nödvändiga kostnadsinbesparande åtgärder föreligger en större risk för att skärgårdstrafikens kostnader i framtiden sänks genom den enda kvarvarande möjligheten, dvs. att minska på servicenivån.

Fru talman! Det är enligt min mening sannolikt att de allra flesta i stort kan omfatta detta resonemang, och att man ser vikten och nyttan av att kortrutt införs även i det här fallet.

Däremot har utskottet noterat dubier kring själva investeringsbeloppet, och hur detta belopp ska finansieras. Landskapets ekonomiska situation är rätt pressad och behovet av kostnadsinbesparingar är uppenbart.

När det gäller skärgårdstrafiken finns åtminstone två alternativa sätt för att i någon mån förbättra situationen. Det ena är att dra ner på skärgårdstrafiken så mycket som är skäligt och möjligt, med risk för att servicen inte uppfattas som tillräcklig.

Den andra vägen är att vidta åtgärder för att kostnaderna för skärgårdstrafiken i framtiden ska bli lägre än vad de annars skulle bli, men med målsättningen att fortsättningsvis kunna upprätthålla minst nuvarande servicenivå.

Fru talman! De planerade investeringarna kommer givetvis att belasta landskapets likviditet, speciellt i det korta perspektivet då det är uppenbart att utbetalningarna, till följd av investeringarna under de första åren, kommer att vara mycket större än de årliga kostnadsinbesparingarna. Samtidigt visar de kalkyler som har tagits fram att de ackumulerade driftskostnaderna i landskapsregeringens förslag, efter inte alltför många år, kommer att vara lägre än de ackumulerade driftskostnaderna enligt nuvarande upplägg. Enligt uppgift skär dessa ackumulerade kostnadskurvor varandra efter ungefär 14-15 år. Från den tidpunkten och många år framåt kommer hela den årliga kostnadsbesparingen att ha en positiv inverkan på såväl landskapets resultat som på kassamedel, i jämförelse med att inte göra den planerade investeringen. Av den här anledningen har utskottet bedömt att det är viktigt att komma igång med projektet så snabbt som möjligt.

Fru talman! Utskottet har även inhämtat information gällande möjligheterna och sannolikheten för att kunna erhålla extra anslag från rikets budget för projektet. Landskapsregeringen har, efter att noggrant ha bedömt situationen, kommit fram till att extra anslag inte söks för projektet, men har samtidigt meddelat att framtida större investeringar mycket väl kan komma ifråga för dylika extra anslag.

För utskottets del har bedömningen varit att det är långt viktigare att projektet kommer igång och blir av, med möjligheter till lägre kostnader för att driva skärgårdstrafiken på nuvarande servicenivå, än att vänta ytterligare något år på förverkligandet, och ändå inte kunna vara säker på att extra anslag beviljas.

Fru talman! Projektet är förmodligen nödvändigt för att vi även i fortsättningen ska kunna upprätthålla en god skärgårdstrafik, och bör därför komma igång så snart som möjligt.

Landskapsregeringen har i tilläggsbudgeten begärt en s.k. investeringsfullmakt om 40 miljoner euro för de planerade trafiklösningarna. Den totala investeringen kommer i praktiken att fördelas ut på flera år, och under dessa år kommer likviditeten att påverkas med respektive års investeringsbelopp.

Det här kan göra att det uppstår ett visst lånebehov de kommande åren. Men det vore vilseledande att påstå att det är enbart den här planerade investeringen som ska belastas för detta eventuella lånebehov. Det är förstås i lika hög grad det ekonomiska resultatet från landskapets övriga verksamheter och utvecklingen av det s.k. avräkningsbeloppet jämte skattegottgörelse som bidrar till hur likviditetssituationen utvecklas. Om vi inte kan prestera positiva ekonomiska resultat i landskapets räkenskaper finns risk för upplåning oavsett det nu aktuella kortruttsprojektet genomförs eller inte.

Fru talman! I de diskussioner som har förts i utskottet gällande kortruttsprojektet och därpå följande likviditetssituation har givetvis även frågan om övriga kommande större investeringar förts på tal, eftersom även dessa kommer att påverka likviditetssituationen. Utskottet önskar, utgående från dessa diskussioner, att landskapsregeringen på lämpligt sätt i sinom tid kunde utreda hur likviditeten förväntas utvecklas under de kommande åren med beaktande av det man känner till, eller med rimlig säkerhet kan uppskatta, gällande de närmaste årens resultat, den troliga utvecklingen av avräkningsbeloppet och eventuella skattegottgörelser samt de utgifter de kommande årens investeringsprogram väntas innebära.

Fru talman! Finansutskottet föreslår att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till första tilläggsbudget för år 2017, att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 49-54/2016-2017, samt att lagtinget beslutar att första tillägget till budgeten för år 2017 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut. Tack, fru talman.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack till finans- och näringsutskottets ordförande Silander för presentationen. Jag gläder mig i alla fall kortsiktigt åt att utskottsordförande andas en viss skepticism när det gäller de satsningar som är aviserade i tilläggsbudgeten, dvs. beloppen på investeringarnas storlek. Det finns all anledning till dubier när det gäller både kalkyler och annat.

Fru talman! I det här inlägget vill jag fokusera på frågan om extra anslag. Jag gläder mig även här åt att utskottet faktiskt konstaterar att extra ordinarie anslag borde tillhöra finansieringsgrunden för kortrutten. Jag måste tyvärr ställa frågan: Går det verkligen att söka extra anslag i efterskott, efter att man har påbörjat ett projekt?

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Jag är antagligen fel person att svara på detta. I de diskussioner som har först i utskottet så har vi noterat att det finns inga skrivningar, beslut eller något annat som skulle tala emot en sådan möjlighet.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Bästa utskottsordförande, då har vi några stora ”aber”. Det ena är praxis. Den praxis som har styrt beviljade av extra ordinarie anslag genom decennier. Även om extra ordinarie återfinns i nuvarande självstyrelselag så fanns det också före 1991-års lag. Frågan är om Åland någonsin har kunnat starta något utan att ha fått ett förhandsbesked om att det är möjligt att erhålla extra anslag, alltså ett formellt besked.

Det andra, fru talman, är ju då frågan om EU-kommissionen och dess syn på extra anslag i så fall om det beviljas. Frågan är verkligen, bästa utskottsordförande, har utskottet torrt på fötterna när man skriver att man torde kunna söka i efterskott?

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Ja, vi har ju definitivt torrt på fötterna när det gäller den frågan. Man torde kunna begära anslag. Däremot finns det, som jag sade, inga garantier för att anslag beviljas även om det skulle komma före man sätter igång projektet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Landskapsregeringen skriver i tilläggsbudgeten ”nuvarande trafiksystem har jämförts med flera alternativa kortruttssystem med hjälp av nuvärdesmetoden” och avslutar med ”den summerade driftskostnadsinbesparingen för tidsperioden på 40 år uppgår till strax under 150 miljoner”. I sitt betänkande skriver finansutskottet endast ”totalekonomiskt fördelaktigare”.

I sitt anförande går ordförande Silander som katten kring het gröt och nämnde en massa andra saker men aldrig detta nettonuvärde. Vilket är kortruttens nettonuvärde enligt finansutskottet?

Ltl Tage Silander, replik

Fru talman! Man har valt en mycket vanlig metod för att kunna jämföra olika investeringsalternativ. Man har valt nuvärdesmetoden. Man har räknat tillbaka alla kommande investeringars utgifter som är mest tunga de första åren och alla därpå följande års kostnadsbesparingar, kan man säga, till dags dato. Det gör man för att kunna bestämma en slutsumma som man jämför med de andra alternativens slutsummor. Man kan, om man vill, räntesätta det här, vilket man har gjort i det här fallet med 4 procent. Man kan säkert diskutera om den procenten är lämplig. Huvudsaken är att man bedömer alla alternativ på samma sätt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Den där föreläsningen fick jag för ungefär 40 år sedan på Hanken och behöver inte få den här. Min fråga var: Vilken är kortruttens nettonuvärde enligt finans- och näringsutskottet? Inte hur man kalkylerar, det kan jag och det kan ni också sedan länge tillbaka.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! De exakta beloppen på de olika alternativen har jag inte framför mig nu. Väsentligt att notera är att kostnadskurvorna skär varandra redan efter 14-15 år med den valda metoden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Tack utskottsordförande Silander. Det är helt rätt med en sådan jämförelse, i synnerhet i jämförelse med de åtgärder som har gjorts tidigare genom åren; Bolmö, Lilla Hummelholm där en avsevärd sträcka föll bort. Även när det gäller Vårdöbron så blev det rätt mycket kortare när man slutade köra runt Töftö.

Det är samma sak. Nu kommer man till en situation då man inte behöver åka runt land igen. Tack för de jämförelserna!

Utskottsordförande nämnde också att servicenivån hotas om man inte gör några åtgärder, då är risken är stor. Det är viktigt att vi kan hålla servicen kvar.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Detta förstärkte det anförande jag just höll, så jag ber att få tacka.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det står att nollalternativet fordrar en investering på 14 miljoner. Det skulle vara intressant att veta vad dessa 14 miljoner innehåller?

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! För det första kan man ju ifrågasätta namnet nollalternativ när man satsar 14 miljoner, men det är det alternativ som man har att jämföra med.

Jag ska se om jag råkar ha det framför mig, ja. En sak i det alternativet, kanske den mest dyra enskilda posten, är att göra Ekholms sundet farbart, vilket kräver sprängningar och övriga arbeten till ett belopp om 6 miljoner euro.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Tack för den siffran, det var det mest intressanta. Jag har förivrat att man skulle spränga ner Ekholms sundet och elektrifiera färjorna, då kunde man kanske spara in lika mycket jämfört med den investering som man gör på västra sidan.

Har man överhuvudtaget gjort några beräkningar att enbart elektrifiera en färja som idag går på rutten mellan Svinö och Degerby och en bortsprängning av Ekholms sundet? Vad skulle intjäningen vara då i jämförelse med den investering som man tänker göra nu?

Ltl Tage Silander, replik

Jag känner inte till alla olika saker som man har funderat på. Vi har för det första fokuserat på att alla rutter som görs med landskapets fartyg ska vara så korta som möjligt.

Vi har också blivit informerade om att om man genomför det här så går det bra att använda eldriven färja på det kortare passet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag tänker beröra begreppet hållbarhet som jag tyckte att inte lyftes upp i betänkandets så mycket.

I Stadshuset igår fördes det faktiskt en viss debatt om att 500 meter skog skulle bevaras uppe vid kraftverket i samband med någonting helt annat och det uppfattades som ett problem.

Här, och enligt de hållbarhetsprinciper som det förra lagtinget slog fast, så ska man undvika undanträngning med fysiska metoder och utarmning av ekosystem. Man gör ju inte riktigt det i kortrutten.

Den östra sidan kan man räkna hem väldigt enkelt och den var behäftad med rätt stora miljöpåverkningar, medan den västra sidan - som handlar om att bygga en helt ny bro för väldigt, väldigt mycket pengar där man inte ens vet var det stannar på - kräver ännu mera utarmning av naturen. Hur har utskottet resonerat kring det?

Ltl Tage Silander, replik

Tack för det, det här med hållbarheten är ett väldigt viktigt påpekande. Det är inte bara miljön, som nu berörs mest, som det handlar om. Miljön är jätteviktig och det har lovats att man kommer att göra vad man kan för att smyga fram så gott det går, dvs. göra så lite åverkan som nu är möjligt. Det är klart att om man ska bygga en väg, ett färjfäste osv. så kommer det att få effekter. Men pratar vi hållbarhet så ska man också inbegripa de positiva möjligheterna för föglöborna att kommunicera lättare med det åländska fastlandet, kökarborna likaså. Det blir snabbare resvägar och mycket annat. Det är inte bara miljön som innefattas i hållbarheten.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Nej, absolut inte, det finns många andra faktorer i det hela, med miljön är kanske nog den viktigaste av dem allihop.

Här lyfte utskottet koldioxidutsläppen som en dålig sak. I själva verket har det hänt oerhört mycket bara under de senaste fem åren t.ex. inom shippingen. Idag har man batterilösningar som inte alls bara medger korta färjpass. Man kan ha jättelånga färjpass. Hur har utskottet sett på den biten?

Vi har också bemanning ombord, om 20 år så jag är rätt övertygad om att färjorna går helt utan personal, av det skälet att tekniken faktiskt rusar. Har utskottet alls satt sig in och försökt visionera kring vilka alternativ det finns till att bygga en fysisk bro, kanske med hjälp av smartare färjor?

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Ja, den diskussionen har absolut förts, men det är ingenting som egentligen talar emot det här projektet. Projektet utgår ifrån det som man har gjort under decennier, dvs. att försöka skapa så korta färjpass som möjligt. På det här området har jag en känsla av att ltl Jörgen Pettersson är jättekunnig när det gäller sjöfart, nya färjtyper och dylikt. Däremot är det bara en bonus, som vi betraktar det, att ju mer vi kan förbättra, ju mer vi kan förändra och göra det mer miljövänligt och kanske billigare utan bemanning så desto bättre.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Ltl Lars Häggblom och undertecknad har tillsammans lämnat in en reservation mot tilläggsbudgeten när det gäller betänkandet från finans- och näringsutskottet.

Vi gör det för att vi föreslår att investeringsfullmakten på 40 miljoner euro inte beviljas innan en ansökan om extra anslag behandlas i vederbörlig ordning.

Fru talman! Jag som ersättare i finans- och näringsutskottet kom in i ett ganska sent skede i behandlingen. Under den tiden och de möten som jag var med på så försökte jag energiskt lyfta fram finansieringsmodellen med extra anslag. Enligt mitt sätt att se det och såsom självstyrelselagen är uppbyggd så har självstyrelsen tre huvudsakliga finansieringskällor; avräkningen 0,45, skattegottgörelsen och möjligheten till extra anslag.

Att iståndsätta den här mycket stora mycket infrastrukturella investeringen i skärgården utan att pröva möjligheten att få extra anslag anser jag vara ett stort misstag från landskapet Åland och ett dyrt misstag. 40 miljoner är mycket pengar!

Såsom självstyrelselagen, paragrafen om extra anslag, är formulerad så är det ett fullt möjligt projekt att finansiera med extra anslag. Varför har landskapsregeringen inte valt detta? Det finns inte en bokstav i tilläggsbudgeten om att det här projektet kunde finansieras med extra anslag. I remissdebatten var det nästan tabu att prata om det.

Därför är jag ändå mycket glad att de hörande som vi i slutskedet hade i utskottet var så tydliga på den här punkten så att finans- och näringsutskottet har tagit in följande skrivning i sitt betänkande: ”Utskottet anser vidare att huvudprincipen för finansiering av osedvanligt stora engångsutgifter i största möjliga utsträckning bör ske genom extra anslag i rikets budget, om det är möjligt enligt 48 § Självstyrelselagen och vedertagen praxis i anslutning till denna typ av anslag. Utskottet anser vidare att det också torde vara fullt möjligt att anhålla om extra anslag för projekt som lagtinget redan har beslutat om att ska förverkligas och som redan är igångsatta.”

Det är en stor förändring som har skett när det gäller inställningen till extra anslag. Men vi är inte riktigt framme ännu. Det hade behövts några möten till för att faktiskt få alla att förstå att det behövs extra anslag. 40 miljoner är en så stor summa så att det ganska snabbt kommer att äta upp alla de pengar som vi har i ladorna om man sätter igång det här projektet. Det gör att landskapsregeringen måste gå till banken och låna pengar. Naturligtvis kommer det att äta upp alla de pengar som vi har i ladorna och det sätter också extra press på alla andra verksamheter som vi har i landskapets regi.

Jag tycker att det vore självklart att pröva extra anslag eftersom vi har avräkning, skattegottgörelse och extra anslag för finansiering. Det är inte speciellt märkligt att söka om extra anslag. Tröskeln borde inte vara så hög. Det här är pengar som vi skattebetalare här på Åland betalar in. Vi betalat statsskatt alla dagar, alla veckor och månader som vi jobbar och betalar skatt. I det ekonomiska system vi har så finns det möjligheter att utnyttja det.

Jag tycker att det är nästan oanständigt av en landskapsregering att inte pröva den möjligheten före man kommer till lagtinget och begär en investeringsfullmakt som i praktiken kan innebära en skuldsättning på upp mot 40 miljoner.

Jag hoppas att landskapsregeringen och de partier som står bakom landskapsregeringen kan tänka om ännu i den här frågan, för den har en ganska avgörande betydelse för hur vår ekonomi kommer att se ut den närmaste tiden framöver. Det kommer att skapa en oerhörd press på andra verksamheter, kanske helt i onödan.

Fru talman! Den andra frågan som jag också försökte lyfta under utskottsbehandlingen var miljöaspekten. Det har förvånat mig väldigt mycket, under den tid som har gått, att miljörörelsen egentligen har varit så tyst i den här frågan. Om det här förverkligas, såsom det planeras, så är det sist och slutligen den största enskilda miljöpåverkan som någonsin har gjorts på Åland.

Jag har fått lära mig att det är koldioxidutsläppen som är det viktiga och det som alla fokuserar på nu, men att man spränger bort berg och förändrar i skärgården helt och hållet har tydligen mindre betydelse. Jag måste erkänna för mig själv och för er alla att jag är lite gammalmodig på det sättet; jag tycker fortfarande att det är en mycket stor miljöpåverkan när man spränger bort berg och förändrar hela skärgårdsbilden på det sätt som man de facto ska göra. Jag hoppas, när och om det här projektet genomförs, att man verkligen gör det med största möjliga varsamhet.

Jag har varit med under årens lopp och arbetat för det här så kallade kortruttsprojektet. Jag tror att det är viktigt att det på något sätt förverkligas, men det måste förverkligas på ett sådant sätt att det är ekonomiskt förnuftigt och miljömässigt så skonsamt som möjligt på alla sätt och vis.

Den strategi som jag varit med och stött hela tiden är att man skulle börja med östra Föglö, för det ger de största inbesparingarna genast och påverkar att det här projektet ger ett gott ekonomiskt utfall.

Västra Föglö är mycket svårare att räkna hem, om man överhuvudtaget kan göra det? Däremot är det västra Föglö som utgör den absolut största lejonparten av kostnaderna. Det är lite märkligt att landskapsregeringen har svängt på det här projektet. Man får en känsla av att det finns lite lokalpolitiska inslag i den här diskussionen, att man har fått påverka lite mycket.

Fru talman! Det tredje, som jag tycker att är lite svårt i den här situationen att fatta det här beslutet, är att man nu ger en investeringsfullmakt på 40 miljoner och om det här godkänns i lagtinget så ska man sätta igång med projektet västra Föglö. Låt oss säga att projektet västra Föglö i sig blir dyrare, att kostnaderna stiger vilket de alltid brukar göra i samtliga projekt som vi hittills har gjort. Om vi passerar den här fullmakten på 40 miljoner, är det så att projektet är slut då eller får nästa finansminister gå till banken och låna lite mera pengar? Det är någonting som fattas i det här upplägget som gör åtminstone mig ganska osäker.

Därför, fru talman, skulle det har varit mycket klokare att man skulle ha gjort på det sättet, som tanken var i det grundläggande kortruttsprojektet som jobbades fram under den föregående landskapsregering, att man börjar med östra Föglö. Det är ett ekonomiskt hanterbart projekt som ger direkt ekonomisk vinst och riskerna är väldigt små för landskapets ekonomi och allting annat.

Fru talman! Vi kommer att rösta emot att ge den här fullmakten i det här läget. Vi anser att det är ekonomiskt oansvarigt att inte utreda spåret med extra anslag före man gå vidare och fattar slutgiltigt beslut. Tar man det här beslutet så är det antagligen det största ekonomiska misstaget som man gör under den här mandatperioden. Tack.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, fru talman! Lite förvånade blir jag över ltl Nordlunds anförande. Man får känslan av att han menar att landskapsregeringen har valt bort frågan om extra anslag. Det är inte min uppfattning.

Däremot pratar vi nu om ett efterlängtat projekt av många som oavsett kommer att spara stora summor pengar för landskapet. Det betyder att ju snabbare man sätter igång desto mer pengar kommer man att spara på sikt. Jag ser inte på något sätt att extra anslagskortet är utspelat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag är tacksam för den infallsvinkeln som ltl Ingrid Johansson har nu. Det bevisar ytterligare att det håller på att ske en svängning i den här frågan, som jag ser det, åt rätt håll.

Men, ltl Johansson, i det betänkande som vi fick från landskapsregeringen för 3-4 veckor sedan så finns det inte ett ord om extra anslag. I debatten här fick jag veta att man skulle nog verkligen inte prata om extra anslag.

Jag tycker att det har skett en tillnyktring. Jag hoppas att vi ska komma ända fram med det. Det finns ju verkligen också tid att göra extra anslag. Går man den väg som landskapsregeringen nu föreslår, västra Föglö först, så behöver man inte vara en större spåmänniska för att inse att det kommer att finnas besvär och problem så att det kommer att ta tid före man kan sätta spaden i marken. Utnyttja då den tiden till att söka extra anslag!

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, fru talman! I min andra replik vill jag uppehålla mig vid hållbarhetsfrågorna. Som jag ser det så är det två punkter som berörs när det gäller hållbarhetsprinciperna. Det första är koncentrationsökningar i ämnen från berggrunden - där de fossila bränslen finns med som berörs genom kortrutten, dels förkortas färjpassen och därmed en direkt minskning av energibehovet och dessutom möjliggör det billigare och enklare elektrifierad trafik. Det finns förstås stora fartyg idag som kan göra långa färjpass, med det finns en prislapp där med. De kortare färjpassen försnabbar elektrifieringen.

Den andra punkten som berörs är undanträngning med fysiska metoder, dvs. man spränger i berg.

I utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland så säger man att det handlar om ett överuttag och intrång i viktiga naturområden. Så där finns det förhållningssätt. Min totala bedömning är att det finns dåliga sidor och bra sidor och de bra sidorna överväger.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Naturligtvis finns det både goda och dåliga saker miljömässigt med det här projektet.

Det som stör mig lite i den här debatten och diskussionen när det gäller miljöfrågorna är att man utgår ifrån att det inte ska hända någonting med fartygsutvecklingen. Ltl Brage Eklund berättade just här för mig att i Norge finns det fartyg som tar 90 personbilar och som går på halv timmes rutter redan idag. Det är det som man borde jämföra med egentligen och inte dagens utsläpp som våra färjor har. Dagens färjor är redan nu gammalmodiga. Vi borde tänka hur trafiken kommer att se ut om 10, 20 och 30 år, då blir den här balansen någonting helt annat än vad man nu pratar om. Effekterna i bergen står kvar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Vi har en så kallad liten tilläggsbudget, men vi har ett väldigt stort projekt; kortrutten.

Nu talade ltl Nordlund mest om finansieringen av projektet. I tilläggsbudgeten och i betänkandet står det också om själva projektet. Man talar om driftskostnadsinbesparingar osv.

Det här är lite utanför anförandet men vilken uppfattning fick ledamoten om kortruttens nettonuvärde? Det är en viktig sak i finans- och näringsutskottet.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag passar gärna den frågan till den ordinarie ledamoten som nu sitter talman. När jag kom in i utskottet så hade man redan hört tjänstemännen och gått igenom de olika finansieringskalkylerna. Det gjordes före min tid i utskottet så jag har lite svårt att vara alldeles säker på min sak i den frågan.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Okej. Tack!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! I reservationen som ltl Nordlund presenterade här så sade han att en helhetslösning för hela skärgården saknas. Samtidigt står det här i betänkandet om meddelandena som har kommit åren 2005, 2011 och 2014. Nog finns det där en hel del riktningar om vart man vill.

Jag skulle vilja säga till ltl Nordlund i det här fallet; när man har ett stort projekt så är det precis som en hel brödkaka, man äter inte hela i ett nafs utan man behöver nog dela upp den. Jag tycker att regeringen har gjort klokt i det här läget.

Ltl Roger Nordlund, replik

Jag håller egentligen helt och hållet med ltl Torsten Sundblom. Man måste äta kakan i bitar. Även den här kakan som man föreslår så tycker jag att man ska äta i bitar. Ltl Sundblom och jag har olika uppfattningar om vilken del av kakan som man borde börja med först. Från min och centerns sida har vi talat för att det skulle vara klokare att börja med östra Föglö. Det är det projektet som man får de ekonomiska vinsterna och man tar inte några ekonomiska risker. Vi vet vad vi beslutar om.

Nu på det här sättet vet vi inte vad slutnotan blir på det här projektet.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Det här är två projekt som är väldigt intimt sammankopplade med varandra. För att komma till den riktiga inbesparingen så bör de båda två göras och gärna samtidigt för det bör ske på så kort tid som möjligt. Sedan har det också betydelse för många andra reformer som också behöver göras i samhället.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag håller också med ltl Sundblom här, speciellt det sista som sades om andra reformer.

I det förslag som ligger så talar regeringen om Kökar, Sottunga och Föglö och det talar ytterligare för att man de facto borde börja med östra Föglö för att man ska få en fungerande helhet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Utskottet skriver väl om extra anslag. Jag tycker att formuleringarna är goda och det är en bra metod att jobba efter i framtiden.

Ltl Roger Nordlund uttalade just att tröskeln inte är så hög för att söka extra anslag. Jag tror att ledamoten har varit lantråd i kanske 15 år och finansminister i 4 år under den nuvarande självstyrelselagen. Då blir den klara frågan, eftersom tröskeln inte är så hög att söka, hur många gånger har landskapsregeringen, under ledamotens ledning, sökt extra anslag för infrastrukturprojekt? Svaret är enkelt. Noll! Inte för inköp av Skarven som kostade 13-14 miljoner och inte heller för att genomföra Jurmoprojektet som skulle ha kostat 23 miljoner, det projektet lades ner istället. Varför är tröskeln nu helt plötsligt så låg?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tycker att det där är lite dålig argumentation. Under min tid som finansminister eller lantråd har vi inte haft något i den här storleksordningen av infrastrukturell karaktär. Om det är något som är speciellt för Åland så är det vår energisituation som är speciell i ett insulärt samhälle, därför sökte vi pengar för elkablarna från Sverige och Finland och vi fick också extra anslag.

Det andra som också skiljer sig i vårt samhälle är att vi har en väldigt stor skärgård och det är en rikedom för oss, men samtidigt har vi också budgetmässiga kostnader som relativt sett är större än andra orters. Jag tycker att det är ett väldigt starkt argument för varför vi kan söka extra anslag för den här typen av investeringar.

Jag är förvånad över att Perämaa som finansminister sätter en sådan prestige i att inte söka extra anslag. Jag tycker att som finansminister borde det vara självklart att man ska försöka få de pengar som är möjliga enligt det system som vi har.

Minister Mats Perämaa, replik

Jurmoprojektet skulle visst ha kostat över 20 miljoner euro, med allting har jag för mig, men jag kanske minns fel. Det var ett jättestort projekt. Som finansminister valde ledamoten då att, istället för att söka extra anslag för projektet, bedöma att projektet var för dyrt och därigenom svika brändöborna och jurmoborna. De är fortfarande jättebesvikna över att projektet inte gjordes. Om nu tröskeln inte är så hög, varför söktes det aldrig extra anslag för Skarven, Jurmoprojektet eller för något annat av de löften som har getts av centerpartiet genom åren om att köpa nya färjor och göra det ena och det andra? Det här måste sägas eftersom ledamoten nu har bytt uppfattning.

Ändå tycker jag att utskottets skrivningar i betänkandet är goda, vi ska ta till oss dem och vi ska jobba efter de skrivningarna i framtiden.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är en lite märklig situation när vi har en finansminister som söker argumentet för varför vi inte ska söka extra anslag för att finansiera den största investeringen som vi har haft på mycket länge i landskapets budget. Det skulle vara mycket klokare och mera hedrande om man skulle söka argument för varför vi ska kunna söka pengar för det här projektet. Det här projektet kommer att ha en avgörande betydelse för landskapets ekonomi under överskådlig framtid. Om projektet sätts igång på det här sättet så måste landskapsregeringen tömma alla sina lador, alla pengar man har, och sedan måste man gå till banken. Med tomma lador så vet vi att det kommer att sätta extra press på alla våra andra verksamheter i landskapets regi. Före man gör det så borde man ta reda på om det är möjligt att få extra anslag. Det är ett visst arbete att göra det, men jag tror att det är värt den tiden och pengarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Nordlund. All mänsklig närvaro ger ju konsekvenser för miljön. Ingrepp som långsiktigt görs för att skapa en lägre belastning på miljön är motiverade. Det är en avvägning och det är viktigt. Det gäller att ha långsiktighet som perspektiv i fokus.

Den som har passerat bygget av Vårdöbron kan se att ingrepp i miljön har gjorts även där. Man gjorde avvägningen att en ny bro var motiverad när det gäller långsiktighet och att det var viktigt för miljön. Håller inte ltl Nordlund med om att långsiktighet är det viktiga även när det gäller kortrutten när man tittar på miljön?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag har under hela mitt politiska liv varit med och gjort olika former av investeringar som har haft miljöpåverkan i skärgården och på andra platser på Åland. Det viktiga är att man alltid måste försöka göra det på ett så klokt sätt som möjligt.

Jag vill understryka att jag inte kategoriskt har motsatt mig det här, och det tror jag att ltl Holmberg också har erfarit i utskottet, men jag vill att man ska göra det på ett så miljömässigt klokt sätt som möjligt när det gäller miljön.

Däremot är jag mera kategorisk när det gäller extra anslag. Jag förstår faktiskt inte varför man inte söker extra anslag i det här fallet?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! När man diskuterar miljön kring kortrutten så blir det verkligen att titta i spåkulan. Hur snabbt går utvecklingen framåt när det gäller elbilar? Hur snabbt framåt går utvecklingen av eldrivna färjor och hur långt kan de köra? Precis som utskottsordförande Silander sade så allt som kommer till blir ju bonus till kortrutten. Ingenting försämras av ju tidigare utvecklingen av miljövänliga fossilfria bränslen kommer.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är helt sant att det blir en bonus. Det är lika sant att det också väldigt dramatiskt förändrar kalkylerna och balansen som man bygger hela det här projektet på. Kanske man kan uppnå samma miljömässiga vinst genom att ha elektrifierad skärgårdstrafik från fasta Föglö till fasta Åland idag och uppnå de ekonomiska vinsterna utan att för den skull behöva springa bort berg? Har man en gång sprängt så är det gjort. Men vi vet att den tekniska utvecklingen, elektrifieringen och energiutvecklingen är dramatisk, den är exponentiell just nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Nordlund för lite uppgifter. Talar nu ledamoten för sig själv eller för hela centergruppen? Ibland får jag en känsla av att jag inte riktigt blir klar över vem som för ordet.

Efter att vi presenterade tilläggsbudgeten har debatten pågått i diverse insändare från skärgårdsbor. De applåderar verkligen och har längtat efter den här kortrutten. Man vill se en samlad utbyggnad för både östra och västra Föglö. Är det något som ledamoten tycker att vi i det här fallet inte behöver bry oss om när invånarna har en öppen åsikt?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tycker att det är väldigt viktigt att man lyssnar på invånarna i den här frågan och i alla andra frågor också, ltl Staffas. Man ska också lyssna på kökarborna i andra frågor.

Som jag sade i mitt inledningsanförande, det är faktiskt så att vi från centern har varit med och jobbat för kortruttsprojektet för hela skärgården. En helhetslösning är vår grundläggande inställning och den finns inte presenterad i det här sammanhanget.

När det gäller kortrutten på Föglö så har vi sagt östra Föglö först, sedan ska vi jobba vidare med västra Föglö och se hur det kan förverkligas. Vi har varit beredda att göra investeringar enligt den strategin. Vi tror att det är en klokare politik, mycket tryggare ekonomisk politik och det ger mycket snabbare ekonomiska vinningar för landskapet, om det är det som man eftersträvar.

Ltl Mikael Staffas, replik

Ledamoten får det att låta som om det skulle vara tryggare att dela upp två projekt. Jag uppfattade tidigare i anförandet att om man gör det ena projektet och det visar sig bli dyrare, så då är ledamoten inte alls säker på att man går vidare med det andra projektet. Det känns lite grann som man nu hugger upp den berömda brödkakan inte bara i skivor utan man lämnar smulor åt skärgården och det är helt fel tycker jag.

Jag utgår ifrån att det här lagtinget fattar ett beslut där vi står bakom en utbyggnad av kortrutten för södra skärgården.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! En utbyggnad av kortrutten för södra skärgården står vi också bakom. Vi står bakom att man bör börjar med östra Föglö först därför det är det säkra alternativet som ger ekonomiska vinster för landskapsbudgeten och trafikmässiga förbättringar. Det projektet ger möjligheter att den regionen kan fungerar mera som en helhet, så det är helt logiskt att börja i den ändan. Det kanske också är lättare att komma fram med östra Föglö och få besluten som behövs i alla de olika instanserna. Det är olyckligt om hela projektet bli stående och vänta på att man ska få igenom olika besvär och alla processer genomförda på västra Föglö, när man lika bra kunde börja med östra Föglö om det finns en större acceptans. Det är också en orsak till varför det är lite olyckligt att landskapsregeringen har låst sig på det här sättet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Före ordet ges till nästa talare på listan så ajourneras plenum i några sekunder på grund av tekniska problem. Ljudet behöver justeras.

Talmannen

Plenum fortsätter.

Ltl John Holmberg

Tack, fru talman! Det är en mycket framåtsyftande och ansvarsfull tilläggsbudget, där betänkandet fokuserar på allt från inbesparande åtgärder för skärgårdstrafiken genom en kortruttssatsning, utveckling av laddstationer för elbilar, förstärkning av naturliga lekplatser för fisk och en uppdatering av alarmcentralens tekniska utrustning.

Vårt lokala konkurrenskraftsavtal skapar direkta inbesparingar vilket syns inom alla verksamhetsområden. Det långsiktiga syftet med avtalet är att förbättra konkurrenskraften som i sin tur ska generera fler arbetsplatser som då ger en höjning och förstärkning av skattebasen. Det är det huvudsakliga motivet.

Utvecklingen av elbilar går snabbt och det är mycket positivt att en stödjande infrastruktur görs i god tid. Det är viktigt för att initiera en miljövänligare åländsk bilpark, men även för att hänga med i utvecklingen av Åland som turistdestination.

Utskottet konstaterar att alarmcentralens tekniska utrustning inte längre kan uppdateras till en modern nivå varför det är nödvändigt att byta ut hela systemet för att medborgarna ska kunna garanteras trygghet och säkerhet. En investering som givetvis är nödvändig.

Kortrutten. Vi kan konstatera att det under många år diskuterats, för stora penningbelopp utretts och med framtidens glasögon på kan man konstatera att detta är en nödvändig satsning. Dels för att långsiktigt värna miljö, långsiktigt garantera en fungerande trafik, långsiktigt spara pengar, pengar som i sin tur kan användas för andra ändamål, utvecklingsmöjligheter och tilläggsmöjligheter.

Dagens skärgård är, och morgondagens skärgård kommer att vara, beroende av säkra och trygga kommunikationer. Det i sig ger en bas för åretruntboende, ett incitament för företagande och ett socialt fönster som öppnas gentemot en större del av skärgården än vad som många gånger är möjligt idag.

Kortruttssatsningen skapar möjligheter för ett miljövänligare tonnage, och det är elementärt med tanke på den fossilfria trafik vi eftersträvar och har som mål att uppnå om några årtionden.

Det blir fråga om vägdragningar och byggen av färjfästen i områden som i dagsläget saknar befintlig infrastruktur vilket kommer att medföra en påverkan på kultur- som naturmiljö.

För västra och östra Föglö har miljökonsekvensbedömning utförts för de olika alternativen. I dessa konstateras det att påverkan blir liten, måttlig eller stor beroende på vilken geografisk plats man avser och även vilket alternativ man väljer.

Utskottet konstaterar att inventeringar av naturmiljöerna kommer att göras i samband med att projektet konkretiseras i detaljerade vägdragningar och anläggningsbyggen.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att visa största möjliga hänsyn till de befintliga kultur- och naturmiljövärdena. Kortare färjpass innebär kortare körtider vilket i sig minskar utsläppen från fossila bränslen. Vartefter färjorna förnyas och erhåller modernare framdrivningsteknik bör rimligen utsläppen minskas ytterligare. Precis som med det mesta, gäller det att bädda för framtiden, och det gör vi genom en kortruttssatsning.

Fru talman! Avslutningsvis några ord om fiskevårdsprojekt. Fisket är en enormt viktig näring, speciellt för landsbygd och skärgård. Ett säkerställande av naturliga lekområden är mycket viktigt och ett av flera kostnadseffektiva och hållbara sätt för att långsiktigt stärka fiskstammen. Gott så, med det fiskevårdsprojekt som finns med i tilläggsbudgeten.

Sportfisket är en viktig turistprodukt, och har potential att stärka sitt renommé och sin turistiska betydelse ytterligare. Därför är det föreslagna fiskevårdsprojektet utmärkt, men parallellt med detta krävs åtgärder för att skapa ett hållbart fiske över hela Åland.

De av fiskelagen skyddade lekområdena har i år varit fler än tidigare, vilket givetvis är viktigt med tanke på reproduktionen.

Tyvärr har utskottet erfarit att rovfisket under den känsliga lekperioden varit mer omfattande än på länge, vissa områden är mer utsatta än andra och där ordet slakt är mer sanningsenligt än fiske. Detta rovfiske gör skada på flera sätt. Dels skapar överfisket en rejäl minskning av bestånden, dels skapar det en stor irritation bland närliggande vattenägare som bedriver en seriös fiskevård, men det svärtar också ner Ålands rykte i sportfiskekretsar, vilket är ödesdigert sett till kvalitet och prisbild. Detta är ett problem som alla inblandade parter måste hitta lösningar på. Det är ett otroligt kortsiktigt tänk att ta emot fisketurister som inte följer de regler som är uppställda. Det skapar ingen hållbarhet varken miljömässigt eller ekonomiskt för någon inblandad i branschen. Jag ser att ett stort ansvar ligger på företagarna som tar emot sportfiskare att säkerställa att det är ordning och reda var gästerna fiskar och att den mängd fisk som är praxis att man får behålla efterföljs.

Denna näringsgren är betydelsefull för Åland och ålänningarna. Fiskets överlevnad har för många svårlösta hotbilder i form av miljöförstöring, skarv och säl för att det på vissa platser dessutom ska vara ett vilda västern när det kommer till fiskehyfs.

De pengar som finansierar Guttorp och diverse projekt är värda ett bättre öde än vad det många gånger är idag. Tack, fru talman.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Den största posten i tilläggsbudgeten är kortrutten. Landskapsregeringen skriver i tilläggsbudgeten; ”nuvarande trafiksystem har jämförts med nuvärdesmetoden” och avslutar med; ”den summerade driftskostnadsinbesparingen för tidsperioden på 40 år uppgår till strax under 150 miljoner euro.”  I betänkande skriver finansutskottet; ”totalekonomiskt fördelaktigare”. I ert anförande sade ni ”spara pengar”.

När vi talar om kostnaderna och då är det synnerligen exakt, det är 40 miljoner som ska betalas ut. Ni nämner överhuvudtaget inte det här. Jag vet att ni brukar sitta flitigt i finansutskottet. Vilken uppfattning har ni från finansutskottet fått om nettonuvärdet för kortrutten?

Ltl John Holmberg, replik

Intressant gällande kortrutten är att det blir en driftbesparing på flera miljoner, 3,5 miljoner per år om jag minns rätt. Det är pengar som man sedan kan lägga på annat; utveckling, tillväxt eller andra investeringar som gynnar Åland. Införtjäningstiden ligger på 15-16 år baserad på dagens trafikmängd.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Av ordförandes Silander fick jag en väldigt fin föreläsning kring nettonuvärde. Det är alltså summan av nuvärdet av de framtida investeringarna osv. och inte det som ni sade.

I landskapsregeringens pappers stod det strax under 150 miljoner när det gäller nettonuvärde. Jag undrar, vilket är nettonuvärdet? Det har väldigt stor betydelse med tanke på att det är en investering på 40 miljoner.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag kan tyvärr inte ge någon mer detaljerad information än vad som framgick i ordförandes anförande om betänkande.

 Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Holmberg lyfte upp värdet av satsningar på sportfiske och kanske tillika kritiserade han det sportfisket som har bedrivits hittills, att man rovfiskar, att man inte har någon organiserad bevakning och kanske inte riktigt någon ordning.

Jag rekommenderar ltl Holmberg att ta del av Eckerökortet. Sedan 1992 har vi hållit på med sportfiskekort. Redan då startades det upp förbättrande av naturliga lekområden med alla pengar som kom in. På basen av det kan man säga att landskapet är dryga 20 år efter i tankesättet. Man tycker att man har uppfunnit hjulet nu för att man ska restaurera lekområdena.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Eklund. Ltl Eklund ska ha en stor eloge, jag vet vilket enormt arbete som ligger bakom Eckerökortet och det är nog ltl Eklund som är pappa till det. Det är ett praktexempel på hur man ska bedriva både fiskevård och hitta samarbetslösningar.

Ett av problemen för sportfiske-Åland är att vi har väldigt små vattenområden. Ltl Eklund har lyckats hitta minsta gemensamma nämnare i Eckerö och skapa ett stort fiskekortsområde. Det underlättar också, vad jag kan förstå, både fiskevård, kontroll och samarbeten över gränserna på många sätt.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ett bekymmer som finns överallt oberoende om det är ett litet eller stort sportfiskeområde eller ett fiskeområde överhuvudtaget är bevakningen. Samma bekymmer har landskapet på sina vatten bestående av stora arealer. Man borde hitta på en lösning, kanske ihop med de olika fiskevårdsområden som finns idag. Man borde lägga ner lite energi på det. Jag är säker på att både fiskelagen och landskapet har ett allmänt intresse för att detta sköts. Man borde ta upp en diskussion med fiskelagen och de olika sportfiskeområdena.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Problemet är att på flera områden på Åland så är det kanske stugägarens vattenområde och det är begränsat. Det är ett antal stuggäster som ska fiska på de områdena och då blir det väldigt frestande att också glida över på fel område. Många sportfiskare stannar flera dagar och givetvis vill de fiska på nya vatten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Tack till ltl John Holmberg. Jag tycker att det är väldigt positivt att ltl Holmberg lyfte upp både satsningen på elbilar och fiskevården som är två projekt som ligger mig varmt om hjärtat.

Hur man ska få fatt i rovfisket och det som faktiskt under lång tid har varit ett problem, så där hoppas jag att vi ska kunna hitta lösningar. Ett av skälen till att det fanns en god tanke med införandet av fiskevårdsavgift var att då gav det också behörig myndighet rätt att kontrollera båtar och se vad de sysslar med. Därmed kunde behörig myndighet kontrollera och lite övervakar detta och på sätt och vis stävja rovfisket.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Absolut, minister Gunell, det stämmer.

Det som jag också ser som ett problem är att man lätt drar alla över en kam. De allra flesta i branschen; stugägare och guider, är ju hyperseriösa. De jobbar pro-aktivt och långsiktigt. Men tyvärr finns de som inte är lika seriösa och tänker mera kortsiktigt och det drabbar alla.

En organisation som Visit Åland kanske borde ha lite strängare krav och mera regler kring vad som gäller för att man ska få vara medlem i Visit Åland när man bedriver sportfiske. Men det får inte heller bli så att man väljer att inte vara med, man kan ju fortsätta att bedriva uthyrningsverksamhet och sälja sportfiskeresor till Åland även fast man inte är medlem. Jag tror att en styrning centralt via turistisk organisation som Visit Aland skulle göra gott. Det handlar ändå om långsiktighet. Kan vi höja kvaliteten så betyder det också att alla förtjänar lite mera pengar än idag.

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Eftersom vi har så pass mycket privat vattenägande så är det här en fråga som berör. Det är viktigt att man här, i likhet med Eckerökortet som nämndes, får flera vattenägare att samverka kring sina vattenområden. Det är viktigt att ha spelregler för fisket för hela Ålands renommé och också för att det ska vara någon idé med all den fiskevård som vi nu ägnar oss åt, både artificiell sådan och naturlig reproduktion. Sportfisket ska skötas på ett hyggligt sätt med ordning och reda på vattnen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, talman! Vi har nu betänkandet för den första tilläggsbudgeten, det har varit ett intressant arbete i utskottet.

I utskottet har vi dels diskuterat fiskevårdsprojektet som en viktig satsning på produktionen av naturliga lekområden. Det är jätteviktigt. I betänkandet står: ”Sportfisket är en viktig turistprodukt, där en god tillgång till fisk är viktig för att bibehålla Ålands dragningskraft som resmål.” Jag tänker lite på ltl Holmbergs anförande om rovfisket. Det viktiga är vi ser på hur vi kan främja en god tillgång. Vi har de naturliga lekplatserna som blir ett komplement till Guttorps fina verksamhet.

Talman! Alarmcentralen ska få en ny utrustning vilken är välkommen. Jag satt under en viss tid i polisstyrelsen. Vi tittade på alarmsystem och hur man kunde utveckla. Jag har sett pengar komma och att gå till detta. Nu verkar man ha hittat någonting och man ska lyckas få det här i hamn och det är jätteviktigt för det gäller människors trygghet.

Om jag minns rätt så var det ltl Britt Lundberg som hade motion om utökade av poliser. I utskottet framkom frågan om tryggandet av att få tillräckligt attraktiva tjänster, att man tittar på att det ska finnas folk som vill söka tjänster. Där fanns en oro.

Fru talman! Det som tog mest med tid och det som vi engagerade oss mest i var kortrutten. Som jag nämnde i remissdebatten så är det här en stor beslutsvånda för oss. Det är inte lätt att se på det här dels ekonomiskt och dels miljömässigt. Men, som också sades, vi måste någon gång börja våga se på hur vi ska göra och ta de obekväma besluten för nästa generation. Vad kan vi göra? Hur kan vi tro på en hållbar skärgård? Tror vi på skärgården så måste vi också våga satsa. Vi måste se att det är för nästa generation som vi pratar. Vi måste våga ta besluten.

Ltl Roger Nordlund pratade också om östra eller västra Föglö ska vara först eller båda två samtidigt. I hörandet upplevde jag rädslan att göra någonting halvt, att det skulle bli en ”propp” i Föglö att det inte skulle bli ett flöde och att man blir fast lite längre i Föglö. Därför är det viktigt att byggena matchar ihop.

När man gör ett stort projekt så finns det både för- och nackdelar och det har även förekommit när vi har hört folk.

Talman! Ltl Nordlund diskuterade att han i utskottet hade lyft upp frågan om extra anslag och det stämmer. Ålands socialdemokrater har alltid sett en möjlighet att söka extra anslag, det ska alltid finnas ett sådant spår och vi är öppna för det. Däremot måste man också kunna acceptera när landskapsregeringen anser att det är mest lämpligt, när det är mest politiskt taktiskt att göra det och till vad. Extra anslag är en rätt som vi har enligt självstyrelselagen. Jag håller med om att vi har använt extra anslag för lite. När man söker om extra anslag så får det inte stjälpa andra lass.

I utskottets betänkande framkom: ”Utskottet anser vidare att huvudprincipen för finansiering av osedvanligt stora engångsutgifter i största möjliga utsträckning bör ske genom extra anslag”. Men vi hade höranden som sade att den bästa tiden kanske inte är just nu, med tanke på all annan förhandling och det är saker som man måste respektera. Tack, fru talman.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Som jag har sagt här tidigare så är kortrutten det största projektet. Det är ett stort projekt på 40 miljoner. Då är man ju van vid att också titta på vad det ger.

Som jag har sagt tidigare så i budgetförslaget så säger landskapsregeringen att under 40 år så är det strax under 150 miljoner, men i betänkandet så skriver finansutskottet enbart ”totalekonomiskt fördelaktigare”. Det är ganska flummigt när det är frågan om pengar. Vilken uppfattning har ltl Winé om kortruttens nettonuvärde?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! När vi ser på det här projektet så behöver vi se på var vi har kortrutten i södra skärgården när vi tittar på Kökar, Sottunga och Föglö. Den helheten kommer att betala sig under tid och därför har vi skrivit totalekonomiskt.

I utskottet hade vi hörande kring hela projektet. Jag kan inte nämna vad det sades där. Man måste däremot se på när och hur. Det finns också en hel del andra projekt som behöver göras i skärgården och som inte just nu har tagits upp här. Nu tar vi upp den här kortruttsdelen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det som jag avsåg var just den kortrutten som finns i tilläggsbudgeten och som finns i detta betänkande. Vilket nuvärde har denna kortrutt?

Ltl Göte Winé, replik

Ja, det var synd att inte ltl Toivonen var med i utskottsbehandlingen. Det kom faktiskt fram en hel del i hörande om vad det innebär för dem som bor i skärgården. Vilken betydelse har det? Det är sådana saker också. Ltl Toivonen skakar på huvudet och tycker att det är orätt att jag säger detta. Men det känns lite malplacerat att stå här och debattera om sådant här, vilket vi kunde ha gjort i utskottet. Det här är någonting som jag tycker att man kan lyfta upp och säga. Materialet som vi har fått visar att kortrutten betalar in sig på 15-16 år och därför måste man kunna acceptera det. Man kan jobba mycket mera i hörande än att debattera här, framförallt när man har en egen utskottsplats.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Både under utskottsbehandlingen och nu när jag lyssnade på ltl Göte Winé fick jag en känsla av att han nog egentligen tycker ganska mycket som jag i den här frågan. Men vi vet att det inte är så lätt när regerings skaklarna finns där.

Rätt tidpunkt nämnde ltl Winé och det tycker jag att är en väldigt viktig sak i det här sammanhanget. För några veckor sedan så var det förhandlingsmässigt väldigt känsligt att föra fram extra anslag när det gällde det budskap som vi fick från regeringen, men nu är den saken löst för tillfället. Det finns ett avtal. Vad är det då som hindrar? I den diskussionen fanns det inga andra argument än just den förhandlingstekniska saken.

Ltl Göte Winé, replik

Jag håller med det som ltl Nordlund sade, på många ställen är vi överens, men kanske inte just här. Vem har vi tillit till?

Under den förra mandatperioden hade vi en bra och ödmjuk finansminister. Jag hade hundraprocentigt förtroende för honom. Nu har vi en annan finansminister, förtroendet finns där och vi jobbar vidare.

I utskottets betänkande skriver vi att man också under projekteringen kan söka extra anslag. Det viktiga är att vi ger investeringsfullmakten och att vi går vidare. Sedan kan vi i utskottet diskutera med finansministern när man ska söka och om man bör göra det. Men när vi skrev det här betänkandet så var det inte den tiden.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Finansministrar kommer och går, men har vi satt oss i skuld så har vi satt oss i skuld och det är detta som det sist och slutligen handlar om. Kan vi undvika att skuldsätta Åland genom att söka extra anslag då tycker jag att det är värt att söka.

Det är alltid ett hårt klimat mellan landskapet och statsmakten. Det är aldrig lätt att få pengar. Samtidigt har vi blivit väldigt svikna i vindkraftsfrågan. Om det finns någon sorts rättvisa här i världen så kanske det ändå skulle finnas en liten grund för att på något sätt kompensera oss. Vilket projekt skulle vara bättre än en infrastrukturell satsning i den åländska skärgården? På berört ministerium i Helsingfors tycker man de facto också att det är en god och klok satsning.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman. Så är det ju, en klok satsning vilket har sagts från många håll. Det här är något som man bör gå in för och satsa på.

Jag håller med ltl Nordlund, finansiering av osedvanligt stora satsningar ska göras genom extra anslag och det skriver också majoriteten i utskottet. Utskottet ger också en hälsning till landskapsregeringen så från utskottet har vi sagt att man måste se på den möjligheten. Men vi måste se när det är politiskt taktiskt att göra det. Vi måste lämna det ansvaret till finansministern och finansavdelningen att känna när vi ska gå vidare.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Detta är gruppanförandet för Åländsk Demokrati. Ärade ledamöter av Ålands lagting och bästa regeringsledamöter, jag tänker behandla en enda sak, kortrutten.

Det äskas om en investeringsfullmakt om 40 miljoner euro. Om ett gruppanförande är 10 minuter så är laddningsstationerna på 70 000 som en sekund. Detta höll nästan, som jag ser det, på att bli den största ekonomiska bluffen i självstyrelsens historia.

I tilläggsbudgeten beskriver landskapsregeringen analyser med nuvärdesmetoden, vilken jag har nämnt här, och att driftskostnadsinbesparingen på 40 år genererar strax under 150 miljoner euro.

Jag ber att få gratulera minister Nordberg som har lyckats dupera hela landskapsregeringen, inklusive finansministern. Finansministern nämnde även 150 miljoner under frågestunden förra veckan.

Jag har försökt fråga här idag ordförande Silander men han visste inte hur stort nettoöverskottet var. Jag frågade också andra personer som sitter i finans- och näringsutskottet. Jag fick nog till svar av Winé att det är bra att sitta med, men fast man sitter med i finans- och näringsutskottet så vet man tydligen inte. Om en stund ska ni få reda på det.

Med dagens teknik så kommer ni att kunna se det framför er i era dataskärmar redan under mitt anförande.

Jag beklagar att det kommer att blir mycket siffror här. Finans- och näringsutskottet ska väl syssla med siffror och inte skriva att det kanske blir lite mera, kanske lite större.

 De som inte tycker om siffror kan ju försöka gissa hur stor bluffen är. Är det 10 miljoner, 20 eller 50? Är det 75, 125 eller 150 som hela projektet ska generera enligt minister Nordberg?

Vi börjar med att titta på vad det stod i budgetförslaget. Det står under punkten 976 000: ”Nuvarande trafiksystem har jämförts med flera alternativa kortruttssystem. Jämförelsen har gjorts med nuvärdesmetoden över en tidsperiod på 40 år och med en kalkylränta på 4 %. Förändringen av trafiksystemet till kortrutt i södra skärgården, – -, innebär så stora driftskostnadsinbesparingar vid bibehållen servicenivå att det ackumulerade nuvärdet för det förändrade trafiksystemet redan efter 14-16 år är lägre än för nuvarande trafiksystem. Den summerade driftskostnadsinbesparingen som förändringen i trafiksystemet genom investeringarna genererar för tidsperioden på 40 år uppgår till strax under 150 miljoner euro.”

I mitt manus i remissdebatten skrev jag: ”Bästa kolleger det låter ju fantastiskt att vi kan spara in 150 miljoner genom att bygga en bro till en holme, som jag inte hört talas om. Varför bygger vi inte två? Då sparar vi ännu mer?

Man brukar säga att om något låter för bra för att vara sant, så är det oftast för bra. Så frågan är om detta är fakta eller alternativa fakta?” Jag bad om en källa i en insändare av ltl Staffas, men jag har inte fått den ännu, men jag ska ge den snart.

I remissdebatten sade såväl minister Perämaa som minister Nordberg att analyserna skulle ges till dem som sitter i finansutskottet. Av någon orsak betonades de som sitter i finansutskottet.

Minister Perämaa sade enligt det preliminära stenografiska protokollet: ”Finans- och näringsutskottet kommer att få ta del av varenda kalkyl och varenda sida av utredningsmaterialet som finns tillhanda och som landskapsregeringen har utgått ifrån när beslutet har tagits.”

Men tisdagen den 16 maj så hade plötsligt landskapsregeringen en presskonferens där man enligt media - jag var inte närvarande - säger att man har presenterat ett nytt underlag som även fanns på hemsidan, regeringen.ax.

Naturligtvis sökte jag efter det, internet finns i Portugal också, men kunde inte finna det. Så jag kontaktade en tjänsteman som sände mig vidare till en annan osv. Det var den femte tjänstemannen som sedan gav mig länken. Orsaken till att jag inte hittade den var att den inte var ny, den var daterad den 31 mars.

Varför hänvisade inte ministrarna Perämaa och Nordberg till detta dokument i remissdebatten? Varför har man en presskonferens för att berätta om ett nytt dokument som inte är ett nytt dokument?

Jag har en kompis som är datanörd, han berättade för mig vad man kunde se på internet vid olika tidpunkter och han kunde bevisa att det här fanns på internet när vi hade vår remissdebatt.

Detta är en fråga som jag inte förstår, även om den inte har någon stor betydelse.

Fru talman! Om ni nu inte har fått rapporten - jag delade inte ut den åt alla här - så finns den på regeringen.ax/infrastruktur/kortrutt. Längst till höger högst upp finns ett PM som heter västra och östra Föglö. Här har vi underlaget som vi kunde ha haft tidigare. Det är ett mycket intressant underlag. Där finns svar på alla de frågor som jag ställt här tidigare.

Vi kan också se på hemsidan att vi i lagtinget har i uppdrag att granska. Hur många har tittat på den här rapporten? Hur många har läst hela rapporten?

Fru talman! Ltl Winé tog upp det här vanliga att jag inte satt i finans- och näringsutskottet. Nej, för jag ville ha debatten i plenum. Jag väljer själv att ha debatten i plenum och i media och inte i ett finansutskott där man inte får säga vad som har sagts åt någon än åt sina egna kollegor i lagtingsgruppen. I mitt fall blir det då att diskutera med spegeln. Det kanske inte alla gånger ger mig så mycket och därför väljer jag den här metoden.

Fru talman! I rapporten västra och östra Föglö, som jag hoppas att ni kan ha framför er på skärmarna, så finns en sammanfattning på sidan 3, i mitten. Har ni alla hittat Pm:et? Ltl Söderlund, har ni hittat rapporten? Bra!

Där står: ”De ackumulerade driftskostnadsinbesparingarna som enbart förändringen av trafiksystemet ger uppgår till strax under 150 miljoner euro över tidsperioden för jämförelsen på 40 år. Detta utan att servicenivån förändrats!”

 Vi känner igen texten från tilläggsbudgeten. Men bästa kolleger, märker ni att det fattas några väldigt viktiga saker på denna sida? Det är inte så lätt att se vad som fattas, men jag är van att både läsa det som står i texten och märka vad som saknas. På den här sidan nämns inte ett ord om nuvärdesmetoden. När jag upptäckte detta - jag fick ett mejl från tidningen om en kommentar till Staffas insändare - så skrev jag att är det 150 miljoner så trycker vi kanske på samma knapp. Ni får snart veta att det kanske inte var det.

Men jag gick tillbaka till tilläggsbudgeten som jag just läste upp. Där skriver man -mycket intressant- i början av stycket talar man om nuvärdemetoden, men i meningen om driftskostnadsinbesparingen så nämns överhuvudtaget inte nuvärde eller ränta. Detta verkar lurt. Det är två olika saker.

Jag googlade i Pm:et, men siffran 150 fanns ingenstans. Så jag började läsa. Någonstans måste siffran 150 komma ifrån, som finansministern talade om här tidigare. Denna granskning kan man göra var som helst, bak i Sund, som vi säger här i stan eller i stan eller i mitt fall när man sitter på strandpromenaden i Estoril. Det går precis lika bra och läsa det där.

Talmannen

2 minuter över tiden!

Ltl Stephan Toivonen

Tack för upplysningen. Jag kommer tyvärr att göra en s.k. Runar idag. Jag tror inte att det här anförande ska delas upp på två tillfällen. Iså fall fortsätter jag på måndag och det tror jag är mycket olämpligt. Jag fortsätter, jag är ungefär mitt i.

Fru talman! Efter en hel del kartor och en hel del tråkig text så kommer jag plötsligt på sidan 17 till ett diagram, sådana gillar jag, de brukar vara viktiga. Sidan 17 ”Driftskostnad över 40 år” är ledamot John Holmberg med? Det står: ”I tabellerna nedan redovisas driftskostnaderna utgående från servicenivån år 2016 över en 40-årsperiod. Men kan tydligt se att 0-alternativet har en högre kostnadstillväxt än kortruttsalternativet.”

Okej, vad kan detta vara, tänkte jag då, det går inte att läsa, men med ett förstoringsglas så kunde jag läsa. Universell design tycks inte ha gått över alla gränser.

Man kan se att skalan visar 1 miljard. Då är det inte rimligt att det bara är driftskostnaderna utan det är förmodligen de ackumulerade driftskostnaderna som finns i den här tabellen. Det är fel i texten men rätt i rubriken.

Jag försöker titta hur stora de är och ser att den ena är drygt 900 miljoner och den undre knappt 800 miljoner och skillnaden är 150! Heureka, som Aristoteles sade, exakt det jag sökte, men det finns inte i texten.

Fru talman! Detta är ju inte diskonterade nuvärden. Detta är ackumulerade driftskostnader till löpande priser och det är ju något fullständigt annorlunda.

Kanske ni, bästa ledamöter, börja förstå varför jag anser att det här är den största ekonomiska bluffen i självstyrelsens historia?

Men ska man granska, som man kan göra var som helst, så fortsätter man. På sidan 21 hittar jag första gången ordet ”nuvärdesberäkning”. Rubriken är ”Kostnad över 40 år”. Jag går inte igenom det, det är 4 procent ränta, 40 år osv.

På nästa sida, sidan 22, tredje raden står: ”Skillnaden i nuvärde år 2057 är 39 026 000 € till kortruttsalternativets fördel”. Det är svaret på den fråga som jag har frågat efter här och som det var väldigt viktigt att sitta i finansutskottet för att få reda på. Det kan man få reda på precis var som helst, men man måste läsa den här rapporten som landskapsregeringen har gjort.

Så svaret är alltså inte 150 miljoner som finansministern och minister Nordberg talade om, utan nuvärdet är 38 miljoner! Det är 113 miljoner lägre. Vad det någon som trodde att bluffen var 113 miljoner? Det här är bara början, tyvärr.

Det finns ett litet sakfel i beskrivningen. Det är inte nuvärde 2057 utan nuvärde 2017. Det är ju nuvärde, inte dåvärde. Det är en petitess, siffrorna verkar vara stämma. Så 38 miljoner.

De finns andra alternativ, ett ger 38 miljoner och ett ger 36 miljoner, så nuvärdet är ungefär 37 miljoner och det var inte 150 miljoner som ni skriver i er tilläggsbudget.

Bästa ledamöter! Redan på basen av landskapsregeringens egen rapport så kan vi slå fast att nuvärdet av kortrutten är 37 miljoner, inte 150 miljoner, som har sagt tidigare.

I remissdebatten sade minister Perämaa: ”Men finans- och näringsutskottet kommer att få ta del av de noggranna utredningar som finns. De har gjorts med stor noggrannhet av en kunnig personal. Det är dem som vi har att utgå ifrån. Jag för min egen del har ingen anledning att betvivla kvalitéten i det underlaget.” Så det är 37 miljoner och inte 150 miljoner.

Talmannen

6 minuter!

Ltl Stephan Toivonen

Ja, det blir 12 minuter ännu också.

Men varför, bästa minister Perämaa, citerar ni då överallt de icke-diskonterade kostnaderna i löpande priser och inte de nuvärdesberäkningar, som ju finns och som ni hävdar i budgeten att ni har?

Fru talman! Det här är det här som finns i rapporten. Följande steg när man tittar på en kalkyl är att se på om grunderna är riktiga. Jag ska inte gå igenom allt för då blir ni sura. Jag ska ta upp några saker.

På sidan 16 beskrivs körtimmar och månadskostnader. Kortruttsalternativet till Föglö har ungefär 1400 timmar lägre, 30 % som motsvarar ungefär 9 minuters minskning som vi diskuterade tidigare. Men här talas om lönekostnader osv. Då är frågan om lönen betalas bara när färjan rör på sig? Jag tycker att det inte riktigt stämmer. Jag misstänker att besparingen på 300 000 euro inte blir 3 miljoner eller 12 miljoner på 40 år. Vi kanske får lägga till några miljoner. Min gissning är att vi kanske har ett överskott på 32 miljoner.

Fru talman! Sedan har vi kalkylräntan. I Pm:et kan vi läsa på sid 21: ”Den valda kalkylräntan ligger förhållandevis högt för en nuvärdeskalkyl för samhällsfinansierade infrastrukturinvesteringar. ”Kalkylräntan är väl det enda som jag godkänner i den här rapporten. När jag studerade för 40 år sedan så var det 3-4 procent. Jag googlade på skoj och Svenska trafikverket har 4 procent. Men det gäller att man känner siffrorna. Antingen har man kostnader som man känner eller så har man offert och då kan man ha den typen av räntor.

Men i den här tilläggsbudgeten så talas det om att man ska göra inventeringar av miljön, kulturmiljö och fornminnen, samt bottenscanning och en bro på 538 meter os. Man har rimligtvis inte offerter utan man har bara kalkyler. Då är frågan: Kan man göra en investeringskalkyl?

Talmannen

Visa respekt!

Ltl Stephan Toivonen

11 minuter? Ja, respekt för 40 miljoner och det åländska folket också.

Jag sade i remissdebatten att man inte kan göra en kalkyl. Det är klart att man kan göra det, men inte på grundkursen.

Nu tar jag fortsättningskursen. Ekonomerna brukar kalla det här för osäkerhet, man höjer helt kalkylräntan eftersom man inte vet exakt vad bron kommer att kosta. Mellan tummen och pekfingret så noterade jag att om man höjer den med en procentenhet så faller överskottet med ungefär 100 miljoner. Den är alltså oerhört känslig.

Det betyder alltså att om man höjer kalkylräntan med 0,2 % procentenheter för all osäkerhet, så är de alltså likvärdiga. Nettonuvärdet är exakt noll.

Jag gratulerar minister Nordberg till ett väldigt bra försök. Det fanns en kvar på bron – ja, metaforer är inte min grej, det finns ju ingen bro ännu.

Fru talman! Mot bakgrund av detta anförande önskar jag att texten under tabell 976000 Infrastrukturinvesteringar ändras till: ”Regeringen föreslår ett delanslag om 1 000 000 euro för att fortsätta förverkligandet av nedanstående projekt.

Jag kanske kommer med ett lite annat skriftligt förslag sedan. Innan jag lämnar in det förslaget så vill jag nog väldigt, väldigt gärna höra vad minister Nordberg så småningom här kommer att säga. Jag tror och hoppas väl att minister Perämaa ska svara på de här frågorna den här gången. Det är ganska allvarliga frågor. Det är en allvarlig anklagelse också, det är jag medveten om och det står jag för. Tack för ordet.

Talmannen

Talmannen konstaterar att anförandet var cirka 11 minuter över. De rekommenderade tiderna är en överenskommelse lagtingsledamöter emellan. Talmannen påminner om det.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Stephan Toivonen för presentationen av siffrorna. Jag har själv materialet framför mig och jag har kunnat följa med det ganska väl.

Till skillnad från ltl Stephan Toivonen så tror jag inte att landskapsregeringen aktivt försöker manipulerar siffror. Jag har den största tilltron till tjänstemännen på avdelningen. Jag har faktiskt också så pass stor tilltro till nuvarande landskapsregering så att jag inte tror att de medvetet manipulerar siffror.

Är det så att det finns tveksamheter kring dessa siffror så är mitt förslag att ärendet går tillbaka till finans- och näringsutskottet och återremitteras, så att vi där har möjlighet att fördjupa oss i detta ifall det finns felaktigheter.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Principen är ju att det är ifrån rapporten som jag har tagit de här siffrorna. Men när man tar en siffra, man säger 150 miljoner, och låter förstå att det är ett nettonuvärde, det är ju som att räkna äppel och så säger man att det är 13 myror.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag ifrågasätter inte ltl Stephan Toivonens kompetens vad gäller matematik. Jag har heller inte för avsikt att på något utvärdera den. Jag tycker att det här ändå är så pass viktigt och finns det oklarheter kring detta så lär vi knappast kunna lösa det här och nu i plenum. I så fall måste landskapsregeringen och tjänstemännen få tid och få återkomma till finans- och näringsutskottet och presentera det.

Jag kommer att stöda kortruttssatsningarna, inte fullt ut i den utsträckning som landskapsregeringen nu förespråkar, men jag tycker att det är oerhört viktigt att det inte får finnas några tvivel om några oklarheter i det material som vi har till grund.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag tror att vi är överens där. Det är inte i själva underlaget som de stora problemen är, utan hur man plockar fram det. Mitt förslag är också att vi ska lägga investeringsfullmakten i malpåse, men låta projektet gå vidare kanske den vägen att vi får kalkylerna till hösten. Det ser ut att kunna gå på basen av det här materialet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Alla har rätt till en åsikt men inte till påhittade fakta. Nu vet jag inte vad som var sant i ltl Toivonens anförande. Han påstod att den verkställande makten, dvs. landskapsregeringen, aktivt undanhåller information. Därför har vi i parlamentet ett system med utskott, man kan ställa frågor och få den information man vill. Ltl Stephan Toivonen är vald till ordinarie ledamot i finans- och näringsutskottet av oss. Varför har ltl Toivonen aktivt valt att inte delta i utskottets behandling av det här ärendet?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Som jag nämnde i en replik så föredrar jag att ha en diskussion som är öppen och transparent och inte i ett utskott. Vi såg resultatet av de som var med i utskottet, det var ju ingen som visste om att nettonuvärdet var 37 miljoner, inte ens ordförande svarade på frågan.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Vi har ett system med utskott i parlamentet. I utskottet ställer man detaljfrågor, man för fram synpunkter på detaljer, man kräver mer information, man diskuterar och debatterar och man kommer fram till en hel del gemensamma ställningstaganden. Ibland tycker man olika och kan framföra det i en reservation. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att en ordinarie ledamot, som är vald av oss i lagtinget till ett utskott att göra det här jobbet, väljer att inte vara med. Varför det? Jag förstår inte det. Det är klart att vi ska ha en öppen och offentlig debatt, men man måste ändå vara med i utskottet, jobba aktivt och kräva mera svar då från landskapsregeringen. Så har vi gjort i alla tider. Vad är det som är nytt? Vill man inte ha information? Man vill ha egna påhittade fakta.   

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det mesta som jag har lagt fram här i mitt anförande har ju varit direkta citat från tilläggsbudgeten och från rapporten västra och östra Föglö. Börjar ni beskylla det som påhittade saker, då är det ju rapporten som är påhittad och det har jag inte sagt. Jag bara säger att man måste beskriva det som finns i rapporten rätt. Man kan inte säga att det är ett nettonuvärde när det är något helt annat, det är detta som är poängen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Jaha, ltl Stephan Toivonen, det var mycket sifferexercis här fram och tillbaka. Man relaterar till den här utredningen och plockar fram siffror och ändå kommer man med alternativ fakta som inte finns i den här rapporten, vill jag påstå.

Jag önskar att ledamoten kan berätta var det står att trafiken till västra Föglö bara kortas ner med 9 minuter, som han relaterar till 30 procent? I rapporten står att den nuvarande trafiken är 30 minuter och sedan kommer den att bli 17 minuter. Det är 13 minuters förkortning och det innebär en förkortning på drygt 40 procent.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det kan mycket väl hända att det kastar på en minut hit eller dit. Det har ingen betydelse. Minskningen av kostnaderna är 30 procent och det är ungefär så mycket i minuter, men det spelar ingen roll. Det viktiga är; sparar man faktiskt in på lönekostnaderna för att passet blir kortare eftersom båten står stilla dessa minuter? Det är det som är huvudpoängen. Om det sedan är 11 eller 9 minuter spelar ingen som helst roll.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tvärtom, jag anser att det är väldigt relevant att man håller sig till fakta och inte hittar på så som det passar eller blandar ihop dem och plockar procentsatser kors och tvärs. Det blir liksom inte trovärdigt när man gör på det viset.

Jag vill påstå att 17 minuter på en resa är väldigt mycket procentuellt sätt också.

Reser man till Portugal så kanske inte minuter är avgörande, men reser man mer vår trafik i skärgården så kan minuterna vara avgörande.  

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag anser fortfarande kanske inte att det är den viktigaste saken i den här rapporten. Jag besökte faktiskt Kökar här i helgen och 6 minuter på en tur till Kökar spelar inte heller så stor roll, ltl Staffas.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag ska försöka hålla mig till den tid som är disponerad för mig.

Jag vill kort bara ytterligare först nämna fiskevårdsprojektet, vilket jag gjorde tidigare i en replik här med ltl Holmberg. Jag vill på intet sätt förringa den är satsningen som landskapet gör nu. Satsningen är helt okej. Jag vill bara belysa att satsningen har förekommit i privat regi, i fiskelagsregi, långt tidigare än vad landskapet gör. Men projektet är bra i sig.

Jag tänkte övergå till den omdebatterade kortruttsinvesteringen. Som allmänt känt så har vi i Ålands Framtid inte motsatt oss investeringen på östra Föglö, men vi har betänkligheter när det gäller investeringar på den västra sidan.

Idag fick jag information om att bortsprängningen av Ekholms sundet skulle gå på 6 miljoner. Jag har förivrat att man ska fördjupa Ekholms sundet och göra det rakt. Jag inte fått fram den siffran tidigare men nu idag fick jag siffran.

Den totala investeringen för nollalternativet, om man ser på västra Föglö, är ungefär 14 miljoner. Jag förstår då att det är investeringar i hamnanläggningar med mera i Degerby.

Detta oaktat så är det dryga 10 miljoners skillnad om man gör den investeringen som landskapsregeringen föreslår nu; en bro, ett förkortat färjpass, anslutningsvägar och väg över Gripö. För mig är 10 miljoner väldigt mycket pengar.

När man pratar om minuter och hur mycket man förkortar färjpasset så har jag lekt med tanken, och diskuterat med sådana som är delvis kör på den här linjen idag, om vad det betyder i minuter och tid om man skulle förbättra anslutningen på Föglösidan och spränga bort Ekholms sundet. De sade att det kunde betyda cirka fem minuter, de ville inte ta till för mycket. Det blir kortare lastningstid och bättre genomfart vid Ekholms sundet.

Fem minuter jämfört med den inbesparingstid som nu kom fram, 13 minuter, och i remissen minns jag att representanter från regeringspartierna hade tre olika inbesparingstider. Så inte är det riktigt klart hur många minuter man egentligen sparar på det här eftersom det varierar beroende på vem som pratar och vem som vill ha snabbaste kortrutten.

Det är fem minuter inbesparing i det alternativ som vi rekommenderar. Tanken är att det inte ska vara någon investering i några nya färjor, utan en totalentreprenad där man bjuder ut färjtrafiken och man ställer krav t.ex. på eldrift eller en hybridfärja eller det som man vill ha. Idag förekommer det eldrivna färjor som går över 30 minuter. Eldriften är inte begränsad till 15 minuters färjpass.

Jag har tittat på Norge där de har nybyggda flakfärjor som tar över 90 bilar. De har påkörningar och avkörningar i båda ändar så man behöver inte bryta och bända när man ska in i hamnarna. De är snabba att angöra och de har snabb lossning och lastning.

Den investeringen slipper man om man bjuder ut detta på totalentreprenad. Om man tar västra Föglö så sparar man in 10 miljoner. Det skulle vara roligt att veta; har landskapsregeringen, de sakkunniga i det här fallet, gjort beräkningar på vad intjäningstiden skulle vara med en sådan typ av investering? Det borde man ha som jämförelse med det alternativet som man föreslår nu; bro, anslutningsvägar och ett kortare färjpass. Då slipper man åtminstone synligt föregripa sig på miljön. Man gör förstås ingrepp på miljön i vattnet för man spränger bort ett berg, som man ändå inte ser, under vattnet. Det har man gjort tidigare många gånger. Det ingrepp som man gör nu i miljön när det gäller anslutningsvägar och brobyggen i investeringen på västra Föglö, enligt förslaget, så för mig är det inte så positivt. I många fall brukar det diskuteras här om hållbarhet och att man ska ta miljöhänsyn. Det kanske i sig inte har någon miljöpåverkan, men visuellt så har det en miljöpåverkan. Jag kan inte se att det skulle försköna skärgården med ett 18 meters brospann i luften. Jag är väl inte så aktiv miljömänniska men jag försöker åtminstone värna lite om miljön och att man inte ska bära sig åt hur som helst.

När det gäller investeringsfullmakten så vill jag säga lite det som ltl Roger Nordlund var inne på, det här är en investering som kommer att ske i flera olika etapper och det bygger på att man får entreprenadanbud. Vad händer när 40 miljoner är förbrukade? Jag tror inte att Roger Nordlund fick svar på den frågan som han ställde. Det skulle vara bra om minister Mika Nordberg kan svara på det i sitt anförande. Det är en väsentlig fråga. Ger vi en fullmakt nu, som lagtinget kommer att göra, på 40 miljoner, så vet vi att totalsumman ändå bygger på anbudspriser. Om summan blir 50 miljoner, hur hanterar man dessa 10 miljoner som går över? Är de här kalkylerna så verklighetsförankrade så att man kan lita på dem till 100 procent? Jag har inte den erfarenheten. När det gäller att investeringar och beräkningarna som görs så har de ofta varit lite i underkant tilltagna. Vi kan titta på Vårdöbron senast som är ett bra exempel. Det pratades ett tag om 8-9 miljoner. Jag tror att anbudet för Vårdöbron gick på 13,5 miljoner sedan sist och slutligen och vi har inte sett slutsumman heller. Därför skulle det vara intressant att få information om den delen.

Nu är min tid förbrukad så jag klipper av mitt anförande här. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Ltl Eklund talade sig varm för att fortsätta med trafiken på passet mellan Föglö och fasta Åland. Samtidigt pratade ledamoten också om att förstöra miljön. Faktum är att trafiken har växt ur Degerbycentrum där vi har en kulturmiljö som man skulle kunna göra mycket annat intressant med. Det är helt omöjligt att börja bygga flera filer genom Degerby genom bebyggelsen. Nu finns trafikfällor som när som helst kan leda till vilken olycka som helst. Det är klokt att lämna Degerbycentrum från trafik idag.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är klart att jag inte är förvånad över att ltl Torsten Sundblom argumenterade för den här investeringen. Han skapar ett stort problem i Degerby bara för att han vill ha bort trafiken därifrån. De här bedömningarna som görs så här står att det är väldigt svårt att säga vilka effekter det kommer att få för Degerbycentrum i framtiden. Man vet inte heller vilka effekter det kommer att få för affären. Det är ganska ovisst vad som kommer att hända om man drar trafiken förbi Degerbycentrum.

Jag tror nog, lite som ordspråket säger, att finns det hjärterum så finns det rum för andra också. Jag tror inte att allt till 100 procent är utnyttjat där. Om man lite sätter sig ner och börja planera där så nog finns det möjligheter. Det finns möjligheter att också banka utåt i vattnet, om man spränger bort Ekholms sundet så finns det möjligheter att göra parkeringsområde där.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Jag kan bjuda in ltl Eklund att komma med till Föglö så ska jag komma och köra upp förbi färjkön en söndag eftermiddag när det är fullt med bilar. Då får ltl Eklund se hur det ser ut idag.

Det är helt omöjligt att sträcka ut vägområdena åt sidorna för vi har redan tagit i mesta lag av den miljön. Då måste vi börja riva gamla hus och det ska vi inte börja med.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, jag kommer gärna till Föglö, men inte kommer jag endast bara för att titta på det där. Jag har varit till Föglö tidigare och känner till det. Gör vi en visit där i sommar så ska jag passa på att titta på den där saken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg

Tack, fru talman! När jag begärde ordet så var det inte så många kvar på listan. Jag tänkte utnyttja min taltid till att också svara på frågor, men nu har det kommit flera på listan så jag kortar ner mitt anförande och återkommer i ett anförande lite senare.

Jag vill ändå ta tillfället i akt att bemöta ltl Stephan Toivonens framläggande av olika fakta. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi följer de demokratiska uppbyggnader som vi har här i Ålands lagting. Jag har personligen själv suttit fyra år i finansutskottet och behandlat ärenden under väldigt många timmar. Om man inte utnyttjar den möjligheten att behandla ärenden i utskott så går man miste om något. Jag tror också att ltl Toivonen har gått miste om mycket information bl.a. om västra och östra Föglö som ledamoten i så fall hade haft tillgång till.

Fru talman! Jag kan återkomma till de siffror som här har varit till grund för beräkningarna. Det är helt riktigt att det är kalkyler, prognoser över vad olika kostnader kommer att bli för t.ex. brobygge och hamnar.

Avdelningen har använt sig av en underentreprenör som har sammanställt de infrastruktursatsningar som är gjorda i vår omgivning, t.ex. i Sverige och i Finland, och som har index på de projekt vi har. Detta har gjort att vi har kommit fram till en prognos för våra utgifter. De torde vara rätt korrekta i och med att det är redan byggda infrastruktursatsningar som ligger till grund för det här.

När det gäller den andra frågan, som har varit upp här, så är det precis som det står i tilläggsbudgeten att landskapsregeringen äskar om en investeringsfullmakt på 40 miljoner. Om det visar sig att dessa projekt kommer att vara mycket dyrare totalt så kan vi ju inte verkställa dem utan att återkomma till lagtinget och i så fall få en förhöjd investeringskalkyl. Det är en säkerhet för dem som är oroliga för att det i så fall är felaktiga siffror som ligger till grund för uträkningarna. Tack, fru talman.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Kalkyler är kalkyler, men det är ändå det underlag vi använder för att fatta våra beslut.

I och med att den här debatten ändå har handlat om vilka av de här satsningarna, som har presenterats, som vi i lagtinget ska gå in för, så kan åtminstone jag tycka att det hade varit nödvändigt att lagtinget hade kunnat se de olika delarna av satsningarna. Hur mycket sparar man in på östra Föglö? Hur mycket sparar man in på västra Föglö separat? Varför har regeringen inte velat ta fram sådana uppgifter för att kunna ge ett komplett beslutsunderlag till lagtinget?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! När vi i regeringen började med projektet, innan vi lämnade tilläggsbudgeten, så kunde vi konstatera att för att få en rättvis bild av ett framtida trafiksystem som i verkligheten också ska fungera och inte bara i teorin så måste man se både östra och västra Föglö som en helhet. Om vi plussar på en massa trafikflöden på östra Föglö och inte har en lösning för hur vi ska hantera den ökade kapaciteten på västra Föglö så kommer vi att få tilläggskostnader som äter upp den inbesparing som vi har på östra Föglö. Därför valde vi att ha detta som en gemensam lösning. Vi har fått en väldigt stor förståelse från skärgården, som omfattas av det här, man vill se det som en helhet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är ju förstås sant. Samtidigt presenteras också en hel del olika alternativ i det här beslutsunderlaget som regeringen lägger fram och ändå väljer man att baka ihop dem till en helhet så att det blir omöjligt för en utomstående att bedöma de här olika alternativen var för sig. Som lagtingsledamot saknar jag möjligheten att bedöma de olika alternativen på ett bättre sätt.

Tidigare i debatten presenterades att man har använt en diskonteringsränta på 4 procent. Om man använder en diskonteringsränta på 4,2 procent så skulle man ha en nollinvestering och det skulle gå plus minus noll enligt ltl Toivonens beräkningar. Anser infrastrukturministern att det här är en tillräckligt god återbetalning på det kapital man satsar, 4,2 procent, för att gå plus minus noll? Borde inte vi från lagtinget ha högre krav på våra infrastruktursatsningar?

Minister Mika Nordberg, replik

När det gäller räntan på 4 procent så hade vi långa diskussioner innan vi lade vårt förslag. Vi tittade även på vilka olika procentsatser man över tid har använt till motsvarande projekt, både i Sverige och i Finland. Vi kan konstatera att i Sverige har det varit ungefär 3,5-4 procent, men i Finland har man haft en mycket lägre procent. Skulle vi haft en lägre procent så hade vi förstås fått bättre kalkyler. Men i och med att kortrutten inte är någon ny satsning - för vi har hållit på sedan 2005 och 2011 osv. och i alla dagens underlag som finns historiskt sett så har man använt sig av kalkyleringsräntan på 4 procent - så därför tyckte vi att det var mest trovärdigt att behålla samma ränta som man har haft i alla tidigare utredningar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Det var lite komiskt att minister Nordberg igen raljerade om jag är med eller inte i finansutskottet och att jag då skulle ha fått den rapporten. Nu har inte samma röstresurser som minister Nordberg, men jag stod faktiskt två meter ifrån och berättade om den här rapporten västra och östra Föglö och hur man ska hitta den på internet. Man behöver inte sitta i utskottet för att få rapporten.

Min poäng, som jag frågade efter var; varför nämner ni inte i tilläggsbudgeten att ni har baserat er på det här och att det finns på internet? Varför säger ni i remissdebatten att den här informationen kommer att ges till finansutskottet? Sedan har ni en presskonferens och säger att nu finns rapporten, men den fanns ju redan när vi hade remissdebatten, varför kunde ni inte säga det då?

Minister Mika Nordberg, replik

Herr talman! När man arbetar i landskapsregeringen så har man av arbetsdokument. Det tar tid att ta fram dokumenten. Alla som har suttit i regeringen vet att ett dokument skapas inte på en dag. Man tar först fram en grundversion och sedan förfinar man den.

Själva rapporten publicerades efter att vi hade varit till finansutskottet och det delgivit den och haft en dialog från avdelningens sida. Rapporten lades ut på internet efter det tillfället.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Herr talman! Det är mycket intressanta uppgifter. Som sagt, det är ju ingen viktig sak men rapporten är daterad 31 mars. Jag känner en datanörd som kan se vad som publicerades på nätet vid vissa datum. Han påstår i sten att den här rapporten var publicerad när vi hade vår remissdebatt.

En annan sak, jag har lite tid kvar. Grunden till det som jag säger, att ministern försöker vilseleda, är att i tilläggsbudgeten talar ni om nuvärdesmetoden, 40 år och kalkylränta på 4 procent - det är helt rimligt det håller jag med om - men i sista meningen talar ni om summerad driftskostnadsinbesparing på 150 miljoner som är taget från helt olika avsnitt i rapporten och som inte är diskonterad. Varför använder ni den felaktiga uppgiften?

Minister Mika Nordberg, replik

Herr talman! Man kan vrida och vända på siffror precis såsom man vill, att göra det här i lagtinget nu tror jag inte leder någonstans. Även ltl Toivonen konstaterade ju att det finns flera tabeller i slutet av den här rapporten.

Det väsentliga är att om vi följer ett nollalternativ eller går in för en satsning på kortrutt, så efter 15 år har vi gjort av med lika mycket pengar och efter 15 år har vi en inbesparing av utgifterna för skärgårdstrafiken.

Det betyder att det finns en större sannolikhet att servicen gentemot skärgården ska kunna behållas på en hög nivå om vi går in för de här kortruttsinvesteringarna och det är för mig det väsentliga. Exakt hur man vill vrida till siffror får ltl Toivonen stå för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Ska man tolka minister Nordbergs senaste uttalande i sitt huvudanförande på det sättet att projektet inte sätts igång före man har en säker totalkostnad för både östra och västra Föglö?

Minister Mika Nordberg, replik

Man ska tolka ministern Nordbergs anförande på det viset att i remissdebatten nämnde jag att hittills har utredningskostnaderna för kortrutten, under alla de här åren, just överstigit 2 miljoner euro.

De projekteringskostnader som vi nu kommer att starta med kommer närma sig ytterligare cirka 2 miljoner för att ta fram alla handlingar för alla anbud och allt annat.

I remissdebatten var jag väldigt noga med att landskapsregeringen vill ha ett klartecken för en investeringsfullmakt före vi börjar använda ytterligare skattemedel för att utreda någonting som kanske aldrig blir av. Så kanske man har gjort tidigare i historien, men den här landskapsregeringen väljer att inte göra det före vi vet att det finns en sannolikhet att vi åtminstone har en investeringsfullmakt på 40 miljoner, för då finns det sannolikhet att det här blir någonting.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Det där andas en väldig oförståelse, som att det här lagtinget och kommande lagting inte skulle vara ansvarsfulla. Det är klart att om man ger pengar till en projektering att gå vidare med, då finns det också en tanke att man ska förverkliga. Men nu vill den här regeringen ta ytterligare steg och få en investeringsfullmakt, lite i blindo faktiskt för vi vet inte ännu exakt vad det här kommer att kosta.

För mig skulle det vara naturligare att ge pengar för en fortsatt projektering så att vi säkrare vet vad de olika delarna kommer att kosta och i vilken tid som de kommer att kunna förverkligas. Det skulle ha varit seriöst och mera påtagligt.

Nu begär landskapsregeringen att lagtinget ska klubba en investeringsfullmakt på 40 miljoner och sedan kan egentligen landskapsregeringen göra vad de vill så länge de håller sig inom den fullmakten. Det känns inte som en bra politik gentemot lagtinget och gentemot ålänningarna. Vi är på väg att skuldsätta Åland första gången faktiskt.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mika Nordberg, replik

Herr talman! När man går in för olika satsningar så kan man antingen har förvisselse om att man tänker göra någonting eller så går man in för en satsning att man utreder för utredningens skull. Jag tycker att gentemot skattebetalarna så är det mera ärligt att ha en ambition och de facto ha en beredskap för att göra det här projektet om vi kan hålla oss innanför en satsning på 40 miljoner.

Att åter göra som man tyvärr råkade ut för i Jurmoprojektet, det är inte trovärdigt och det är absolut ingenting som åtminstone jag vill uppleva igen. Det är inte till gagn för skattebetalarna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Med anledning av en del nya fakta som har framkommit i debatten så föreslår jag att ärendet bordläggs till följande plenum.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Jag understöder vtm Veronica Thörnroos förslag om bordläggning då det finns goda och många skäl att ta sig en funderare till på detta. Tack.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom vtm Veronica Thörnroos, understödd av ltl Jörgen Pettersson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till nästa plenum. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

Ärendet bordläggs till nästa plenum.

På talarlistan finns ännu lagtingsledamöterna Tage Silander, Bert Häggblom samt Lars Häggblom som får tillfälle att yttra sig.

Ltl Tage Silander

Tack, herr talman! Jag tycker att det är tråkigt att bordlägga ärendet om det bara handlar om de uppgifter som ltl Stephan Toivonen lade fram för en stund sedan.

Personligen tycker jag att det var mycket snömos i det inlägget. Skulle ltl Stephan Toivonen, som medlem i finans- och näringsutskottet, ha varit med på våra möten så hade han, precis som vi andra, förstått sakernas tillstånd så som de faktiskt är.

Ser man på den utredning som har gjorts kan man konstatera att man först har tittat efter hur både kostnads- och intäktsutveckling kommer att se ut. Det gör man på sidan 17 och där kan man se att man i löpande priser successivt sparar in mer och mer pengar ackumulerat och därifrån kommer de 150 miljoner som man har sparat in fram till år 2057. Det är inget fel i den kalkylen.

När det sedan gäller jämförelsen mellan de olika alternativen, där man funderar på hur man ska lägga upp den nya skärgårdstrafiken, i jämförelse med nollalternativet så har man i det fallet gått in för en nuvärdeskalkylering för att därmed kunna jämföra de olika alternativen. Det ser man dessutom i rubriken där det står ”Kostnad över 40 år, nuvärdesberäkning”. Där ser man resultat 1; skillnaden i nuvärdet är 39 miljoner. I följande resultat är det 36 miljoner, i nästa resultat 38 miljoner och i det sista alternativet är det 36 miljoner. De värdena kan alltså jämföras väldigt bra. I det sista alternativet kan man konstatera att det finns ett feltryck, om man nu vill hitta ett fel. Nuvärdet är inte 2 000 000 442 euro, utan det ska vara 244 000 euro. Så långt skulle jag kunna sträcka mig till att korrigera det som har sagts.

När det gäller själva förslaget på tilläggsbudget så det precis korrekt också på sidan 30. Man berättar att man har jämfört de olika kortruttsalternativen genom nuvärdesmetoden och använt 4 procents ränta för att det ska vara jämförbart. Man kan använda en annan ränta om man vill, men den här är skälig och rimlig.

Sedan säger man också i samma stycke - man kunde kanske ha haft ett mellanrum och satt det som ett nytt stycke - att de totala driftskostnadsinbesparingarna under den här löptiden faktiskt är 150 miljoner. Tack, herr talman.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Jag undrar hur finansutskottets ordförande ser på det faktum på att vi inte har en helhetsbild över kortruttsinvesteringen, där vi ändå förväntas ge ett förhandsbesked och ett ok till?

Låt oss säga att någon av de här delarna - som vi inte har fått kalkyler på eller fått klargjort vad som egentligen kommer att hända - blir vansinnigt dyra, t.ex. att en bro blir att kosta 42 miljoner eller att någonting annat inträffar. Kommer man då att stanna upp och förverkliga bara vissa delar och få en icke fungerande helhet? Vad är svaret på detta, finansutskottets ordförande?

Vad säger man nu till miljörörelsen när man går in och spränger sönder berg och går tillbaka till sjuttiotalets breda raka vägar i skärgården?

Ltl Tage Silander, replik

När det gäller den senaste frågan om miljön så har vi bjudit in representanter för miljörörelsen till hörande. Vi har haft goda samtal och fått bra input där. Det är inte vår ambition att förstöra naturen mer än nödvändigt. Det är precis samma resonemang, tror jag, som när man t.ex. byggde ”bläckfisken” som i ett skede var en total katastrof. Nuförtiden när det har växt och blivit snyggt och bra så är det ingen som tänker på vilken koloss det var.

Hur var första frågan?

Ltl Britt Lundberg, replik

Den första frågan handlade om delar av projektet.

Talmannen

Ltl Silander har ordet!

Ltl Tage Silander, replik

 Ja, det är alldeles uppenbart att det här projektet, som ministern redogjorde för, utgår ifrån att man måste få fakta på bordet. Man har i och för sig kostnadskalkyler redan.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Britt Lundberg, replik

Förlåt, herr talman, att vi är orediga.

Jag tänkte just på de här delarna. Vi har någon sorts kostnadsberäkning, men det finns inga exakta kalkyler och vi har framförallt inte helhetsbilden klar för oss hur det ska bli.

Jag tycker också att det är lite förvånande för en regering som har hållbar utveckling som sitt allra största riktmärke, att de går in för ett beslut där man inte har helheten klar. Man går in för att faktiskt spränga mycket i berg. Vi har ju lämnat det på resten av Åland och vi följer naturen när vi bygger vägar nu. Med detta är genom stock och sten och genom berg och det är ett enormt ingrepp i vår miljö. Hur får man detta att gå ihop?

Om man gör det här ingreppet i miljön och sedan inte kan förverkliga allt, hur ska man då kunna ta ansvar och förklara det?

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Jag tycker att det är en mycket berättigad fråga. Ltl Nordlund hade ungefär samma fråga. Det här behöver man vara väldigt noggrann med när man gör kalkylerna på riktigt från och med nu, när man har fått ”go ahead” att vi får använda 40 miljoner, då måste man också se till att de olika bitarna ryms med. Det betyder att om den där duraksbron skulle kosta 42 miljoner så är det självklart att man får sätta sig ner och fundera, komma tillbaka och säga att vi får strunta i det här projektet för vi har inte råd, med de medel som vi nu har fått oss tilldelade, om vi inte får mera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Ja, jag tror att ltl Silander och jag såg de här kalkylerna ungefär likadant och det var därför som jag frågade vad nuvärdet var, som jag visste att stod i rapporten. Men eftersom det inte står i betänkandet och det inte heller framgår ur budgetförslaget så frågade jag. Man kan faktiskt få information på annat håll också.

Hela grunden i investeringen är att man ser vilket nuvärdet är gentemot investeringen. Varför tog ni inte upp det i betänkandet?

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Det här handlar om landskapsregeringens underlag för att kunna komma med ett förslag till förverkligande.

Utgående ifrån detta så gjorde man nuvärdesberäkningar, såg vad de olika alternativen kostade och sedan kom man fram med det förslag som man helt enkelt vill förverkliga. Svårare än så var det inte.

Jag kan hålla med om att man kan informera mera än vad som har gjorts, ja.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Jag vill ta upp det andra faktumet som jag nu har nämnt några gånger och kanske får svar på nu. I budgetförslaget finns den här beskrivningen som ni var inne på och i samma stycke talar man om nuvärdesmetod, 40 år och kalkylränta och avslutar med; ”driftinbesparingar 150 miljoner”. Då tror alla som läser det här att siffran 150 är gjord med den metod som man beskriver i början av stycket. Det är den siffra som ministrarna använder och ger en bild av att här kommer vi att tjäna 150 miljoner på en 40 miljoners investering. Anser inte ledamoten att det då är vilseledande för att använda ett neutralt ord?

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Det är vilseledande om man säger att den inbesparingssumman till nuvärde beräknas till 150 miljoner, självklart. Men att man sparar 150 miljoner i löpande driftskostnader, det är kristallklart.

Sedan borde kanske det stycket ha avdelats i två så skulle alla ha förstått det lite tydligare, det kan jag tro.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, herr talman! Det är intressant att den regering vi har och det regeringsblock vi har nu är historiska på det sättet att de kommer att skuldsätta landskapet för lång tid framåt.

Frågan är varför moderaterna är så emot extra anslag? Man skulle ha förkastat det här förslaget och sagt åt regeringen att man ska ansöka om extra anslag.

Det är moderaternas minister som har hand om infrastrukturen och han har inte sagt ett ord om extra anslag. Till den delen är ju självstyrelselagen klar; ”osedvanligt stora engångsutgifter som inte rimligen kan finansieras med landskapets budget”. Det är det ju väl om man tänker börja gå in med de här stora investeringarna.

Det finns en viss osäkerhet hos finans- och näringsutskottets ordförande, han sade duraksbron. Så det finns inte riktigt en fullständig tro till att det här är ett så bra projekt. Varför kan man inte höra vad tidigare finansminister, nuvarande ltl Roger Nordlund, sade här idag? Varför finns det så mycket prestige i det här så att man inte kan gå in för extra anslag?

I remissdebatten ville jag också att finansutskottet skulle fundera på varför man har kastat bort tunnelprojektet till Föglö i tiderna, om man ska lösa skärgårdstrafiken på sikt och göra den billigare. Man kunde titta på de möjligheterna. Tunneln är också ett projekt som skulle vara under extra anslag, utgående ifrån att vi har ganska mycket att få som vi inte har fått från staten.

Infrastrukturministern ser det inte som allvarligt att jobba med, utgående från hans mimspel här. Det är så som det funkar idag.

Moderaterna stoppar extra anslag, moderaterna kommer att skuldsätta landskapet. Jag kan inte se det på annat sätt. De får ansvara för att landskapet skuldsätter sig.

Jag hoppas att ni funderar under bordläggningstiden. Vi har alltid möjlighet att begära ett nytt betänkande från utskottet, där ni rättar er och beaktar det här.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Det första, ja, vi moderater tror på projektet. Det kommer att betala sig. Det är ett av de mest angenäma projekt som man kan tänka sig att vara med om när man ser att det kommer att bli ekonomiskt fördelaktigt om ett tag.

Extra anslag, ja, vi tycker att det är jättebra att anhålla om extra anslag. Om man skulle få det eller inte är däremot väldigt oklart. Skulle man få det så är nästa fråga, hur stor procent kunde man få? 50 procent? 50 procent av 40 miljoner är 20 miljoner.

Vi vill att man ska komma igång med det här projektet omedelbart, om så är möjligt, för att spara pengar. Sparar vi 3,5 miljoner per år, låt oss säga att vi tappar bort fem år på en lång process, så är det just de 20 miljoner som vi kanske skulle få i extra anslag.

Tunneln har vi inte diskuterat i utskottet denna gång.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, talman! Så det betyder att tunnelprojektet för moderaterna är helt borta? Man är inte intresserad av tunneln? Tunneln är kanske det som på sikt kunde rädda skärgården och befolkningsutvecklingen.

Om man ser på Färöarna så diskuterar de inte, utan det är helt självklart för dem att bygga tunnlar.

Förutom extra anslag så finns det också andra finansieringsalternativ för den delen. Jag fick åtminstone svar här att det är moderaterna som driver detta nu och anser att det är det bästa och ekonomiska mest angelägna projektet i landskapet under modern tid, vilket förvånar mig.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Det finns många angelägna projekt att driva i landskapets regi. Det här råkar vara ett projekt som betalar sig på hyfsad kort tid. Skulle det nu råka sig så att man måste skuldsätta sig ett tag för det så kommer ni att tacka oss om några år när ni märker att från och med ett visst datum, om 14-15 år, så kommer vi att lägga ut mindre pengar än vad vi skulle ha gjort om vi inte skulle ha förverkligat det här.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, talman! Oberoende av det här beslutet eller inte så tror jag att man kommer att spara för framtiden eftersom det finns nya trafiklösningar. Men man låser sig vid gamla trafiklösningar, ser på dem och tror att man sparar pengar.

Den här politiska fotbollen som finansutskottets ordförande Tage Selander tog upp, har jag hört förut från talarstolen, att det här är det bästa ekonomiska projekt som vi har och att vi kommer att vinna på det. Men ändå ska vi låna pengar och då är det någonting som är fel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Lars Häggblom

Talman! I förslaget till tilläggsbudget för år 2017 ingår en investeringsfullmakt om 40 miljoner för trafiklösningar på Föglö. En investeringsfullmakt kan i slutändan bli en upplåning på 40 miljoner. Om projektet är påbörjat och kostnadsberäkningen inte håller så kan det bli betydligt högre upplåning. Därför är jag helt emot att lagtinget godkänner regeringens investeringsfullmakt. Man bör istället se på andra lösningar som kan finansiera skärgårdstrafiken utan att riskera en eventuell framtida stor upplåning. Tack.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Jag vill bara fråga så här; om det skulle vara så att vi hade 40 miljoner extra i kassan, skulle det då vara ett bra projekt?

Ltl Lars Häggblom, replik

Talman! Ja, man kanske borde titta på olika lösningar. I dagens läge har det ju också kommit helt nya färjtyper som både går snabbare och mycket billigare.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Det ska man förstås göra och ta vara på alla de möjligheterna. Som jag sade tidigare, om så är fallet så är det ytterligare en fin bonus för att få det här ännu mera lönsamt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Ärendet bordläggs till nästa plenum.

Enda behandling

9        Ålands hållbara livsmedelsstrategi 2017-2030

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 13/2016-2017

Landskapsregeringens meddelande M 1/2016-2017

Ärendet avförs från dagens plenum och upptas till behandling inkommande plenum.

För kännedom

10      Distribution av alternativa trafikbränslen

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 20/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 27/2016-2017

11      Ett nytt landskapsandelssystem

Landskapsregeringens lagförslag LF 28/2016-2017

12      Havsplanering

Landskapsregeringens lagförslag LF 29/2016-2017

Dessa ärenden upptas till behandling den 5 juni 2017.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 5 juni 2017 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil