Plenum den 2017-06-07

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 7 juni 2017 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Andra behandling. 1

1    Distribution av alternativa trafikbränslen

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 20/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 27/2016-2017

Första behandling. 2

2    Elektronisk förvaltning

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 17/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2016-2017

Remiss. 4

3    Anpassning av blankettlagen om specialomsorger

Landskapsregeringens lagförslag LF 30/2016-2017

Enda behandling efter bordläggning. 4

4    Förslag till första tilläggsbudget för år 2017

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 19/2016-2017

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2016-2017

Budgetmotioner BM 49-54/2016-2017

Enda behandling. 34

5    Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande SJPN 1/2016-2017

Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2016-2017

Enda behandling. 43

6    Landskapsregeringens externpolitik

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande SJPN 2/2016-2017

Landskapsregeringens meddelande M 3/2016-2017

Enda behandling. 50

7    Ålands hållbara livsmedelsstrategi 2017-2030

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 13/2016-2017

Landskapsregeringens meddelande M 1/2016-2017

Remiss. 50

8    Redogörelse över årsredovisning per 31.12.2016

Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2016-2017

Remiss. 51

9    Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2016

Landskapsregeringens svar RB 1/2016-2017-s

Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2016-2017

Plenum slutar 58

 

Plenum börjar

Upprop. 29 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Axel Jonsson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

Antecknas.

Andra behandling

1        Distribution av alternativa trafikbränslen

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 20/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 27/2016-2017

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling

2        Elektronisk förvaltning

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 17/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Lag- och kulturutskottet har, som ni märker bästa kollegor, i ganska snabba tag behandlat landskapsregeringens förslag om elektronisk förvaltning.

Betänkandet är relativt kort. Det betyder inte att denna reform, det här förslaget, på något sätt är mindre värt. Tvärtom, det är en reform som både är nödvändig och som utskottet välkomnar i sin helhet.

Vid vår genomgång hade vi enbart beröm att ge vad gäller lagarbetet och det sätt man också har beaktat remissutlåtandena på.

Det här är, kanske för många, en ganska obetydlig reform, men för att få en fungerande vardag via den moderna tekniken så är det här ett viktigt steg framåt.

Med dessa ord vill jag bara säga att vi tackar landskapsregeringen för väl utfört arbete och rekommenderar att lagtinget godkänner lagen. Tack.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av förvaltningslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av kommunallagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 9b§ landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands statistik- och utredningsbyrå för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om hälso- och sjukvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Högskolan på Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om motorfordonsbyrån för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands ombudsmannamyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands sjösäkerhetscentrum för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Datainspektionen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands energimyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Lotteriinspektionen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Landskapsrevisionen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands kulturdelegation för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands folkhögskola för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands musikinstitut för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av vattenlagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om miljöskydd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 50 och 114 § landskapslagen om allmänna vägar i landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 23 § jaktlagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 25 och 41 § landskapslagen om fiske i landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 21 § landskapslagen om hembygdsrättsförfaranden för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 46 § landskapslagen om naturvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 4 § landskapslagen om yrkesmässig trafik för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 8 § landskapslagen om fornminnen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

3        Anpassning av blankettlagen om specialomsorger

Landskapsregeringens lagförslag LF 30/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Talman! En kort ”vad är det” finner man under kapitel fyra i detta förslag. Det redogörs för att det är ett tekniskt och klargörande förslag till sin karaktär vilket också framgår av strukturen på 8 § som är särskilt ägnad att öka användarvänligheten för den här lagstiftningen.

Den som ändå vill bena något i detta kan begrunda rättelseyrkande, där finns ett tydligt ställningstagande för att det är ÅMHM som är den myndighet som tar emot rättelseyrkanden inom specialomsorgen.

För dem som är självstyrelsenördar - det finns kanske en, två eller flera i denna församling - så kan nämnas självstyrelselagens krav på att om man riktar ett besvär till landskapsregeringens så ska det överklagas till högsta förvaltningsdomstolen. Riktar man besvär till en underlydande myndighet, vilket ÅMHM är, så gäller Ålands förvaltningsdomstol. Detta är ägnat till att stärka rättsskyddet för de fåtal ärenden som det rör sig om.

Såsom beskrivs i lagförslagets så har ärendet föregåtts av en remissrunda och diskussioner med ÅMHM, Ålands förvaltningsdomstol och även Ålands omsorgsförbund som har meddelat landskapsregeringen att man omfattar och stöder lagförslaget som sådant. Tack för ordet.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Enda behandling efter bordläggning

4        Förslag till första tilläggsbudget för år 2017

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 19/2016-2017

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2016-2017

Budgetmotioner BM 49-54/2016-2017

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Jag vill avisera att jag, under avsnittet omröstningar som vi säkert kommer att ha om en stund, kommer att begära omröstning om min med fleras motion nr 50/2016-2017 med förslag om att extra anslag skulle utgå i avvaktan på landskapsregeringens framställning om extra anslag. Jag tror att jag inte desto mera behöver motivera den. Alla känner till att vi från centern med flera är tveksamma till det föreslagna upplägget att i efterhand söka extra anslag.

Det här är en process som man måste starta upp på det viset att landskapsregeringen först begär lagtingets godkännande om att söka extra anslag och det förutsätter ett tillräckligt underlag för att en sådan procedur ska bli framgångsrik.

Efter att vi har hört ltl Stephan Toivonen redogörelse för de bakomliggande kalkylernas brister så tror jag att lagtingets samfällt skulle tjäna på att vi skulle få ta hela diskussionen om kortruttens finansiering till ny behandling. Tack, talman.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Först vill jag säga att jag stöder det förslaget som Harry Jansson framförde här.

Herr talman! Mycket har sagts hittills i den här debatten och det finns nog faktiskt mycket mer att säga. Jag väljer att dels kanske repetera det som har sagts hittills och kanske delvis andra saker.

Det är lite märkligt när finansutskottets ordförande presenterade det här och inte nämnde någonting om reserveringarna, trots att det är ganska spektakulärt att ha reserveringar på nästsista raden. Jag hade förväntat mig att någon form av förklaringar från finansutskottets ordförande och en kommentar om de här reserveringarna eftersom jag lade en motion om det. Det står bara att man har förkastat motionen och det finns inte heller några underliggande förklaringar till det. Det kan man tyda som så att man delvis håller med reservanten men man är tvungen att inte kommentera det, bara för att kunna visa att landskapet har en dålig ekonomi och för att sedan kunna göra onödiga neddragningar. Det är lite tråkigt att man inte kan kommentera det. Vi har ju inte längre reserveringar på det sättet och vi belastar inte resultaträkningen utan det belastats med normala avskrivningar. Bygger man en bro så har man avskrivningar under 40 år och då blir det istället några tiotusentals euro per år. Det blir en mera rättvis bild, vilket man ville ha när man förändrade det här systemet. Med nu väljer man att blanda det gamla med det nya för att kunna visa för det åländska folket att Åland har dålig ekonomi och därför måste vi dra ner på sjukvård och äldreomsorg osv. Det är tråkigt, måste jag säga, när vi inte behöver göra det. Nå herr talman, det här har jag sagt förut några gånger och jag kommer väl att upprepa det många gånger ännu tills man får en ändring så att det blir rätt.

Den stora biten i tilläggsbudgeten är kortruttsprojektetet. Man har sagt att man ska förtjäna 150 miljoner på att bygga det och ingen människa har ännu begripit hur man kan göra det.

Om man tittar på östra Föglö så finns där en besparingspotential, det ska medges. Man låter Kökartrafiken går över Föglö, på det viset så förkortar man och det behövs en färja mindre. Jag tror att den södra trafiken kostar ungefär 5 miljoner idag och säkert kan man räkna hem det.

Problemet är sedan vad man gör med Sottunga, Husö och Kyrkogårdsö? De blir på sidan om eftersom de idag finns som ett pärlband i den här linjen. Landskapsregeringen har inte berättat för lagtinget hur man ska reglera den trafiken. Ska man utvidga tvärgående eller ska man ha en skild linje för Sottunga, Husö och Kyrkogårdsö? Om man kompletterar trafiken dit så förtar det förstås besparingarna av det östra projektet. Det skulle vara intressant att veta hur man har resonerat där. Jag har i alla fall inte fått mig till livs hur man tänker lösa den biten.

Man påstår att det skulle vara någon sorts besparing när det gäller västra Föglö. Jag har heller inte sett något resonemang om det. Landskapsregeringen sade att de skulle presentera fullvärdiga siffror, men vi har inte sett några.

Infrastrukturministern sade att trafiken mellan Föglö och Svinö förkortas med 30 procent, tio minuter. Man prissätter alltid en linje, när man börjar på morgonen och när man slutar på kvällen och man måste ju börja ungefär samma tid som nu och sluta samma tid som nu. De som pendlar vill ju fara på jobbet på morgonen och komma hem på kvällen. Vad gäller manskapskostnaderna så blir de oförändrade. Kapitalkostnaderna förblir oförändrade. Underhållskostnaderna för färjan kan bli något lägre beroende på, men antagligen inte eftersom det är angöringarna som är mest påfrestande när det gäller slitage. När det gäller bränslekostnaderna så är det i så fall marginellt i och med att det är vid start och stopp som det kostar bränsle. När man kör däremellan så går det förhållandevis mycket mindre bränsle. Att västra Föglö skulle ingå i besparingen på 150 miljoner, det är en konstruktion som man har kommit fram till.

Landskapsregeringen har heller inte nämnt att man ska ha en ny färja i varje ända. En ny färja kostar 25 miljoner styck ungefär - så ungefär 50 miljoner. Det här är egentligen ett projekt på 100 miljoner, och inte 40 miljoner. Man säger att man ska bjuda ut detta som en totalentreprenad där färjorna ska ingå. Men inte lär väl entreprenörernas stå för färjan då, att den är gratis, utan det är klart att färjan ingår i driftskostnaderna. På ett eller annat sätt ska ju skattebetalarna betala kapitalkostnaderna för nya färjor. Det är nog med konstiga medel som man har fått fram att detta skulle vara så lönsamt och man försöker mata ut detta hela tiden. Det är ett projekt på 100 miljoner totalt som man ska satsa på kortrutten vad gäller investeringar. Om det sedan betalas via driftskostnader eller direkt men pengar är pengar.

De här satsningarna kommer förstås att ligga som ett vått täcke när det gäller satsningar på andra områden, det kommer man inte ifrån och det har vi sett redan. Man har valt att dra ner på sjukvården och det handlar om landskapsandelar för äldreomsorgen, skolor och barnomsorg. Jag kan inte förstå hur man kan välja en sådan här politik? Det övergår mitt förstånd. Det beror väl på en kompromiss i regeringen. Det här är en nog en dålig utveckling för Åland och ålänningarna vill jag påstå.

Man vill inte kännas vid miljöpåverkan. Nu ska man bygga en bro -för några hundra bilar - som är tre gånger längre och ungefär lika hög som Färjsundsbron. Nog är vi tillbaka till ”sjuttiotalets vägraseripolitik”, det kommer man inte ifrån. I början av tjugohundratalet gick man in för att man skulle bygga om vägarna i befintliga sträckor när det gäller både höjd- och sidled. Men nu väljer man att bygga en helt ny väg över jungfrulig orörd mark och bygga en bro som vi på Åland inte har sett dess like, för några hundra bilar. Jag förstår inte hur man kan gå tillbaka till detta? Jag vill se folkets reaktion den dagen borrvagnen far ut till de här holmarna och väljer att spränga sönder dem och bankar upp 20 meters höga bankar för bron. Basbredden blir nästan 100 meter på bankarna. Den dagen blir det reaktioner hos ålänningarna, den saken är klar, men det är för sent då både för miljön och för ekonomin, tyvärr.

Herr talman! Några större förhoppningar har jag förstås inte att lagtinget ska besinna sig i den här frågan, i alla fall inte majoriteten. Men jag ville i alla fall framföra detta en gång till så att jag i alla fall själv kan sova lugnt på nätterna den dagen när miljön förstörs och ekonomin krossas. Tack, herr talman.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Det är bra att minister Nordberg har nästa replik, därför begränsar jag mig i det här skedet till att prata om reserveringarna. Vi har gjort det flera gånger tidigare och jag trodde att det var klart redan men det är det tydligen inte.

Det finns, när man börjar med att hantera ett resultat, två vägar att gå för att stärka det egna kapitalet. Det ena är att man inte gör någon reservering, vilket jag vet att ltl Karlsson företräder, och att det egna kapitalet därmed förstärks med hela resultatet och det är kanske min huvudlinje också. Men, om man väljer att göra en reservering så innebär det att när man läser av resultatet, vilket man gör i vilket företag som helst, och ser att resultatet på sista raden är noll så vill man ju veta vad det verkliga resultatet är och då tittar man efter vad resultatet är före gjorda reserveringar. Så är det!

Det som man kan säga till försvar för dessa reserveringar är att det är tydligt angivet hur en viss del av det egna kapitalet är tänkt att användas.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Den här metodiken får man inte göra t.ex. i en kommun. Man får inte reservera. Det är ännu strängare idag, det ska vara speciellt och man får i alla fall inte reservera att man får ett minusresultat till noll.

Jag har pratat med privata bokförare, om privata skulle göra sådana reserveringar och om det mot förmodan skulle gå igenom så är det t.o.m. brottsligt. Det här visar inte verkligheten. Varför reserverar man ändå 40 miljoner för kortrutten och visar -55 miljoner i så fall? Det är ju på samma sätt.

Återigen, det är avskrivningar som det handlar om inte reserveringar.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Jag tänker inte upprepa det jag sade. Även i det privata kan man göra vissa reserveringar. Men, det finns en jättestor skillnad mellan privat företagsamhet och landskapet; det finns ett skattesystem som sätter gränser för vad man får reservera. Det är därför som man inte reserverar i företagen mera än vad man gör, annars skulle man gärna göra det.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Ja, det finns en orsak till det också. Men kommunerna får till exempel inte reservera så att det blir ett minusresultat. Det är striktare att reservera.

I det här fallet reserverar man för geriatriska som man ännu inte ens vet om blir av, Vårdöbron blir av. Man får inte reservera max till nollresultat. Här har man ju reserverat till ett minusresultat bara för att visa att det går på tok. I framtida bokslut kommer detta att ta tillbaks, att det blir plus. Men varför visa detta minus nu? Ja, jag vet vad orsaken är förstås, det är för att kunna dra ner på de mjuka värdena. Orsaken är detta, ingenting annat!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg, replik

Herr talman! Jag hade möjligheten att få besöka Kökar och Sottunga igår och diskutera och presentera kortruttsförslaget. Jag hade förmånen att höra deras åsikter.

Ltl Runar Karlsson från centern var inne på att man bara ska gå vidare med östra Föglö och inte västra Föglö och det var deras största rädsla som de hade. Hur har ltl Runar Karlsson tänkt lösa de trafikstockningar som kommer att uppstå i Degerby? Vi vet att redan idag har Skarven fullt sjå med att få med alla bilar. När man ska plussa på ytterligare bilar från de övriga skärgårdskommunerna, hur ska detta fungera i praktiken?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Skarven har ju nästan dubbelt högre kapacitet än Knipan så det är klart att den kan svälja bra mycket mer än tidigare. Jag är medveten om att det finns vissa toppar, speciellt under sommarmånaderna och då kan man ha parallell trafik som man hade tidigare. Jag tror att kapaciteten kommer att räcka till med Skarven och parallell trafik.

Minister Mika Nordberg, replik

Herr talman! Svaret är alltså att man ska två färjor som går mellan Svinö och Degerby, men då äter man upp den inbesparing som östra Föglö de facto bygger upp.

Herr talman! Jag vill återkomma till skrämselpropagandan om att bygga höga broar, vägar och allt sådant. Det är ju konstigt, för på östra Föglö ska vi också bygga tre kilometer ny väg, men det är tydligen helt okej och en bro på Prästösund är också helt okej. Det är lite partipolitik över den här skrämselpropagandan när det gäller miljövärdena. På vissa ställen går det tydligen hur bra som helst men på andra ställen är det helt omöjligt. Jag tror att man ska vara lite försiktigt i hur man använder sig av den retoriken.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Tidigare hade vi parallell trafik på Föglö under sommaren och den kostade 50 000 euro i året så det är småpengar i sammanhanget. Det går bra att ordna.

Sedan när det gäller miljön i östra Föglö så håller jag med om att det också är ett problem. Jag sade inte att det var problemfritt, där finns också problem med miljön. Nu har jag inte sett alla ritningar och skisser, kanske det inte ens finns så mycket ritningar ännu? Jag vet i alla fall en sak; över spättahålet så ska det byggas en jättebro, man ska bygga en ny väg över en holme som i princip är jungfrulig och orörd och där kommer borrvagnar att borra under lång tid.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Hälften av tiden som jag har varit lagtingsledamot så har jag varit i opposition. Alltid när regeringen har lagt fram ett förslag som vi inte har kunnat understöda så har vi ändå kommit med konstruktiv kritik och andra förslag. Jag skulle vilja höra vad Runar Karlsson och centern har för alternativ till det här kortruttstänkandet så att vi på Åland har en framtid för alla de olika verksamheter som vi tillsammans faktiskt värnar om. Nu har vi mest hört många olika nyanser av nej till allting. Jag vill faktiskt höra vad man har för förslag när det gäller att tillförsäkra skärgården trafik.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Som jag nämnde i mitt anförande; östra Föglö, trots miljöpåverkan, är intressant och där kan man faktiskt spara pengar. Sedan kan man fortsätta med Skarven mellan Svinö och Degerby som idag och med parallell trafik under toppar på sommaren. Det är ett alternativ som man också har diskuterat tidigare och som vi har lagt fram tidigare. Jag tror absolut att det skulle vara gångbart.

Hela det här projektet är ju jättedyrt. Regeringen har valt att inte nämna två nya färjor. Vi vet att södra linjen har problem med färjorna som är för små. Senast har ju Traffi dragit in en fil på Ejdern, av säkerhetsskäl, vilket har gjort att kapaciteten har minskat och det är också pengar. Man måste ta det här som en helhet.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag har själv dubier när det gäller de miljömässiga värdena när man går in och möblerar om. Jag tycker att det skulle vara väldigt värdefullt om man också på ett hållbart, långsiktigt sätt kunde förklara och berätta hur man ekonomiskt ska kunna tillförsäkra sig om att hela Åland ska leva, att skärgårdstrafiken ska fungera och att vi ska ha en trygghet för alla oavsett var man bor på Åland när det gäller de mjuka värdena som vi alla värnar om oavsett vilken slips vi har på oss. Jag tycker att det skulle vara intressant.

Det kan inte vara ekonomiskt hållbart att ha två fartyg istället.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Som jag sade, genom att bygga östra Föglö så blir det ett fartyg mindre förstås.

Överhuvudtaget är sådana här projekt lite problematiska när regeringen pratar om en hållbar utveckling. Vi kan inte hålla på som vi håller på nu.

Nu blir det ett jätteprojekt för ett antal hundra bilar i skärgården och vi fortsätter precis i samma banor som tidigare. Okej, jag vet att det skulle vara perfekt om vi kunde bygga kortrutt till alla holmar och alla skulle få fast förbindelse. Visst skulle det vara fantastiskt, men frågan är om jordklotet klarar av sådana satsningar hur mycket som helst? Kanske man borde börja tänka om? Precis som socialdemokraterna sade för några år sedan, kanske man borde satsa mera på den lätta trafiken och lite mindre på den tunga trafiken? Den tunga trafiken måste ju förstås finnas men kanske man borde växla om lite?

Man pratar gärna om hållbar utveckling men sedan när det gäller så blir det tvärtom.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Ltl Karlsson målade upp och konstruerade en hop med problem med att bygga ut trafiken. Jag tycker inte att det är något stort problem. Problemet är hur vi ska få pengarna att räcka i framtiden. Därför ska vi skapa billigare driftkostnader i trafiken för då har vi sedan pengar i framtiden att satsa på dessa mjuka värden som också Runar Karlsson brukar tala om. Det handlar om att se till att vi bör hushålla med resurserna på det viset så att vi kan klara försörjningen långsiktigt för hela landskapet.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag håller inte alls med om att det här projektet skulle spara pengar totalt sett så att det blir pengar över till mjuka värden. Det är en konstruktion som regeringen har kommit med. Att satsa 40,50, 60 miljoner i kortrutt samt två nya färjor, totalt 100 miljoner, så det övergår mitt förstånd hur detta skulle kunna spara pengar. Antagligen så förstår jag det inte, men det är inte så. Det här kommer att bli som en våt filt. De här lånade pengarna kommer att ligga som en våt filt över Ålands ekonomi plus alla de här miljövärdena. När jag hörde det här första gången så trodde jag faktiskt inte att det var sant att man kunde komma med ett sådant här förslag. Men det är tydligen så. Historien kommer att visa att det här är en felsatsning.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Jag kan hålla med om det som ltl Karlsson sade om vad man förstod och inte förstod. Det har förklarats i flera omgångar här, bl.a. finans- och näringsutskottets ordförande sågade de här uträkningarna som vissa i oppositionen förde fram. Jag tycker att det syns ingenting att ltl Runar Karlsson en gång i tiden var trafikminister och då försökte jobba för skärgården och förbättra trafiken. Det är som det skulle vara bortblåst alltihop troligen på grund av oppositionsrollen.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Centern har varit med och byggt en fantastisk trafik för skärgården. Jag var själv med och införde en ny linje, Åva-Jurmo. Förra trafikministern, infrastrukturministern Veronica Thörnroos privatiserade hela trafiken, en inbesparing på 2-3 miljoner vilket var fantastiskt.

Men att göra ett sådant här projekt nu anser vi att inte är rätt och riktigt ekonomiskt och miljömässigt.

Vi kan tänka oss östra Föglö, där finns det en besparing, det är förnuftigt och det är trots allt 14 miljoner som det kostar. Vi tycker att man kan göra östra Föglö som den första etappen och sedan känna efter och fundera på om man har råd att gå vidare.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Av förekommen anledning kommer jag att uppehålla mig mest kring det som rör skärgården och skärgårdstrafiken.

Ända sedan jag kom in i lagtinget har jag drivit en positiv linje för att få utökad trafik och det fortsätter jag med oberoende fast jag nu sitter i opposition.

Det som bekymrar mig med landskapsregeringens förslag och också när det gäller finans- och näringsutskottets betänkande är att det inte finns en helhetsbild för den åländska skärgården. Man har helt valt att exkludera i princip Kumlinge och Brändö. Istället sätter man fokusområde på Föglö, delvis på östra Föglö och även på västra, och det är inget fel i detta. Det är en politisk prioritering som man har gjort och det kan man tycka att är rätt eller fel. En landskapsregering har rätt att prioritera.

Det som jag saknar och det som gör mig fundersam är att man inte säger någonting om den fortsatta uppbyggnaden i skärgården. Man nämner inte med ett ord någonting om kommande trafiklösningar för Brändö eller för Enklinge och Kumlinge. Man hade kunnat skriva väldigt enkelt att målsättningen är att trafiken ska fortsätta som nu eller att målsättningen är att trafiken om tio år ska förändras så att den leds si eller så.

Nu vill man istället ha en lånefullmakt för 40 miljoner in blanco. Jag kan inte gå med på det före landskapsregeringen kan presentera ett helhetsprogram för hela skärgården, åtminstone det visionsarbete som man har. Eller är det tänkt att efter dessa 40 miljoner så ska det inte satsas mera på infrastruktur i skärgården? I så fall tycker jag att man ärligt borde säga det. Kommer Hummelvik att finnas kvar? Jag tycker att det är en ganska relevant frågeställning för en stor del av skärgårdens befolkning. Vi har kortrutt på norra linjen, kommer vi fortsättningsvis att ha det? Kommer strukturen med tvärgående att förändras så småningom så att den faktiskt blir en tvärgående linje och binder samman kommunerna Föglö, Sottunga och Kumlinge? Eller ska det fortfarande vara lång rutt som gäller där?

Det skulle ha varit rakryggat om landskapsregeringen också för den övriga skärgården hade kunnat peka ut sina visioner och kanske också inom vilken tidsrymd som man tror att det kan förverkligas.

Är det nu så att 40 miljoner medför att det inte blir mera gjort i skärgården? I så fall tycker jag att man ska säga det rakryggat och klart.

Jag förstår på skrivningarna att man vill anlägga en ny matarlinje mellan Hastersboda och Sottunga under förutsättning att det är möjligt att bygga en ny farled och det är säkert helt okej. Den som är lite insatt i sjöfartsbranschen vet att det inte görs en handvändning och inte är gratis heller att starta upp en ny trafiklinje och göra upphandling av ett nytt tonnage. Det hade varit klädsamt om landskapsregeringen hade kunnat uppskatta siffrorna för den nya linjen. Det är inte riktigt rätt att säga att man sparar vissa summor om man samtidigt lägger ut en ny färjlinje, det är min åsikt och den behöver naturligtvis inte regeringen stöda.

När jag läser vidare i kommunprogrammet som landskapsregeringen också har lagt fram så står det att på sikt blir Degerby det naturliga centrumet. Men om Degerby nu ska bli det naturliga centrumet, borde inte landskapsregeringen då, som följd i färg, också ha förklarat hur trafiklösningarna ska se ut så att Degerby blir det naturliga centrumet? Det har landskapsregeringen inte gjort, istället har man sagt att några kommuner ska tvångssammanslås, i det här fallet Sottunga, Kökar och Föglö. Jag tycker i alla fall att det hade varit ett ganska naturligt steg att landskapsregeringen i så fall hade satsat på den färjelinjen, i det här fallet på östra Föglö.

På den tiden som jag var ansvarig var det inte speciellt svårt att räkna hem östra Föglö. Jag tror att man pratade om att efter 5-6 år så skulle man ha det kostnadsneutralt.

Nu vill man samtidigt bygga västra Föglö. Det som jag inte riktigt förstår är om projekten ska kostnadsberäknas och tas fram samtidigt. För om man inte gör det så kan man ju inte veta om 40 miljoner räcker. I teorin kanske man kommer vidare med västra Föglö först och så får man där en kostnad på 32 miljoner. Jaha, vad ska man göra med östra Föglö då? Eller ska landskapsregeringen sedan komma tillbaka till lagtinget och säga att vi behöver låna mera pengar?

I den bästa av världar, kanske i en teoretisk värld och knappast där, så kunde man få dessa stora byggnadsprojekt igång samtidigt. Men beaktande av hur de demokratiska processerna ser ut så kan man förvänta sig olika former av besvär vid olika tidpunkter, vilket gör att det i princip är omöjligt att få dessa båda projekt, östra och västra Föglö, samkörda. För att man ska veta vad den faktiska slutkostnaden är så måste de ju drivas samtidigt och det går inte så länge vi finns i en demokratisk stat. Jag förstår inte hur det ska gå till?

Vi inom centern har inte i detalj i diskuterat hur vi vill gå vidare och hur mycket pengar vi vill satsa. Men som vår ordförande har sagt vid flera tillfällen; vill man göra Åland större än vad Åland är idag så ska man bygga en bro över Prästösund och detta finns också medtaget i de utredningar som har gjorts. Som komplement till det säger jag; samtidigt som man bygger bron över Prästösund så skulle man bygga en ny öppningsbar bro över Bomarsund. På det viset drar man Vårdö närmare fasta Åland och samtidigt drar man också Kumlinge och Brändö naturligt närmare fasta Åland.

Med beaktande av tiden stannar jag här. Tack.

Minister Mika Nordberg, replik

Herr talman! Jag blev lite fundersam när jag hörde tidigare infrastrukturminister Veronica Thörnroos redogöra för sin åsikt. Vad jag minns så lade den tidigare regeringen, där Thörnroos var ansvarig minister, fram ett kortruttsförslag som omfattade östra och västra Föglö samt Prästösundsbron. Är det något som man har lämnat nu och inte vill kännas vid? Den här regeringen har valt att fokusera på tre saker istället för att fokusera på två.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Moderat samling var också med och stödde den tidigare regeringen. Som våra diskussioner gick då så skulle vi börja med östra Föglö, för att sedan ta ställning till fortsättningen västra Föglö och bro över Prästösund. Då bedömde vi att det dels var svårt att bedöma exakt vad investeringarna kommer att sluta på och dels skulle det bli en ofantligt stor arbetsbörda för infrastrukturavdelning, för i slutändan måste det alltid finnas en ansvarig tjänsteman för projektet. Man kan köpa upp konsulttjänster men det måste alltid finnas någon på plats som är ansvarig. Så till den delen är det ingen förändring.

Vi ansåg då och vi anser fortsättningsvis nu att man bör börja med östra Föglö. Vi tycker också att landskapsregeringen borde presentera en helhetslösning för det var nämligen det som den förra landskapsregeringen gjorde.

Minister Mika Nordberg, replik

Tack, herr talman! Jag är glad att jag ingår i en ny regering som säger vad de tänker och inte säger en sak och tydligen gör en annan sak.

När det gäller östra Föglö så kan jag upplysa vtm Thörnroos att det inte finns en enda kökarsbo som understöder centerns linje att börja i östra Föglö och ha en osäkerhet i västra Föglö om man ska komma vidare. Det är intressant att centerns linje är att bara göra östra Föglö och det har absolut inget stöd i skärgården.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Nej, det är inte alltid som det förslag som man lägger fram som minister eller som lagtingsledamot har stöd. Jag kan till exempel se att stödet för att privatisera skärgårdstrafiken nog måste betraktas som väldigt lågt när det genomfördes, men nu tycker alla att det var en bra idé.

Vi har bedömt att trafiken från östra Föglö, från Sottunga och från Kökar torde med förbokningar kunna rymmas med på Skarven. Vi har också sagt att det finns möjligheter att omförhandla och köra flera turer. Det har aldrig varit vår ambition från centern att sottungaborna och kökarborna ska vara strandsatta på Föglö, det har aldrig varit vår mening. Vi har varit tydliga med att man ska börja där de största inbesparingarna finns och det är förutsättningslös på östra Föglö.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Vtm Thörnroos och jag var båda med och tvångsprivatiserade skärgårdstrafiken och hittills har resultatet varit hyggligt. Vi får se hur det fortsätter i framtiden, vi har kanske ännu inte sett alla konsekvenser av frågan.

Jag förundrar mig lite över vilken som är centerns trafikpolitiska uppfattning här. Så som jag förstår det så vill ltl Runar Karlsson inte satsa de här pengarna på kortruttsutveckling i skärgården och vtm Thörnroos vill däremot satsa det dubbla. Om inte jag minns fel så kostar Prästösundsbron lika mycket om inte ännu mera än hela Föglösatsningen tillsammans. Vtm Thörnroos är alltså inne på en 80-90 miljoners satsning? Det är också stor miljöpåverkan när det gäller Prästösund.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag vill inte använda ordet tvångsprivatisera. För mitt vidkommande så genomfördes det alldeles frivilligt. Vi ska komma ihåg att det som vi gjorde då ger en inbesparing i snitt på 3 miljoner årligen. Vi gjorde det därför att vi såg trafiken till och från skärgården så viktig. Det fanns inte en möjlighet att minska mera på några turer.

Vad gäller uträkningarna över Prästösundsbron så visst var det en hög siffra där också eftersom det var en väldigt hög bro. Det finns också möjlighet och material att ha en lägre bro, och samtidigt som man byter ut Bomarsundsbron så gör man den öppningsbar för den måste ändå bytas ut ganska snart eftersom den är i dåligt skick.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tror att vi gör den här frågan onödigt stor. Jag tror att det har funnits, åtminstone tidvis, en ganska klar bild av att landskapet Åland ska utveckla sin skärgårdstrafik så att man minskar på antalet sjötimmar totalt sett och därmed få ned driftutgifterna för sjötrafiken. Det är huvudprincipen. De mått och steg som vi tar så måste vi ta i bitar. Tar man östra Föglö eller östra och västra Föglö som en munsbit så är den alldeles tillräcklig i det här skedet, och sedan får man avvakta och se med ytterligare satsningar.

Vi ska minnas att vi också har 70 miljoner att investera i befintlig broinfrastruktur och där tycker jag att vi ska söka extra anslag,

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Där har vi inte en full samsyn kring var och hur man borde börja. Vi har sagt detta hela tiden och vi säger det här och nu enigt att man borde börja på östra Föglö. Man borde också säkerställa för kökarborna och sottungaborna så att de inte blir strandsatta på Föglö. Den ambitionen förde vi fram i den förra landskapsregeringen och den för vi fram också här och nu.

Sedan har vi också sagt att vi tror att en bro över Prästösund, med beaktande av att man annars måste bygga en ny färja dit, är en investering som också kommer att löna sig.

Sedan har vi naturligtvis diskussioner inom centern. Vi har den möjligheten att vi får diskutera fritt och vi får tänka fritt. Vi har också i regeringsställning under alla våra år haft tydliga linjer och kunnat samsas när det har behövts.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Jag vill helt kort redovisa varför jag inte kommer att stöda regeringens förslag att bevilja en investeringsfullmakt på 40 miljoner till det här kortruttsprojektet.

Jag kommer i omröstningen att lägga ner min röst. Jag anser att det finns flera olika skäl till varför man borde stanna upp det här projektet här och nu. Jag tänker ta upp tre av dem.

För det första; det är alltför stora ingrepp i orörd natur. Skärgården är det värdefullaste, det mest unika världsarv som vi har. Tanken att spränga sönder orörda marker på både östra och västra Föglö gör ont i hela mig. Jag kan inte gå emot min övertygelse om att det här är fel väg att gå. Det blir sådana sår i naturen som aldrig går att återställa. Det här sättet att bygga vägar borde vi ha slutat med för länge sedan både på fasta Åland och i skärgården.

För det andra; min uppfattning är att man med det här förslaget till kortrutt fortsätter att tänka på samma sätt som man alltid har gjort. Förslaget bygger på att ålänningens heliga ko; bilen, som ska med till varje pris.

Men framtiden ligger inte i att frakta bilar kors och tvärs genom skärgården. Framtiden är snabba och smidiga transporter för människor, det är det som vi ska satsa på.

Jag har pratat med unga människor från skärgården, de vill ha persontransporter och bra kollektivtrafik. De som är i min ålder och äldre har svårt att tänka sig att resa utan bil. Men de unga, de som förhoppningsvis ska bosätta sig skärgården, återinflytta eller stanna kvar, de har andra perspektiv och preferenser. Jag vill att vi ska bygga för framtiden, satsa på de unga, det lätta och det nya.

Om vi menar allvar med att ställa om Åland till hållbarhet, så måste vi också tänka nytt; tänka elbilar, bilpooler, lånecyklar med bagagevagnar osv.

För det tredje; så anser jag att det är en för stor och orimligt dyr investering att bygga nya vägar, broar och hamnar som i sin tur ska underhållas. Vi har ett skriande behov av att reinvestera i de existerande broarna och hamnarna. Det behövs ungefär 70 miljoner för att få de gamla i skick.

I den här investeringskalkylen finns inte de miljövänliga fartygen med. Vi borde, som jag ser det, börja med att investera i moderna el- och hybridfartygen och även ha en mindre flotta som kan sköta persontransporter under vissa delar av året.

Tekniken har gjort och gör stora framsteg och nu måste vi satsa på det nya. Med investeringar i ny teknik och nya båtar kan man troligtvis uppnå samma vinster utan att spränga sönder känslig skärgårdsmiljö.

Kommande generationer kommer högst troligen att fråga oss och fråga sig själva; hur tänkte de? Tänkte de bara på pengar och bilar? Jag vill att vi ska tänka på människor och miljö. Tack, herr talman.

Ltl Bert Häggblom, replik

Herr talman! Det som vi just hörde av ltl Carina Aaltonen var ett av de starkaste talen som under den här mandatperioden har hållits från talarstolen. Det är mycket starkt, ltl Carina Aaltonen, att våga gå emot ett regeringsblock på detta sätt och utnyttja det som lagtingsordningen säger, att man ska bedriva politik enligt den övertygelse man har själv. Tack!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag ber att få förena mig med ltl Bert Häggbloms beröm.

I förra veckan kom stora delar av den samlade sjöfartsexpertisen kring hela Östersjön till Mariehamn för att uppleva Sjöfartens dag. Det var seminarier av mycket hög klass på väldigt många nivåer. Den samlade bilden är att den utveckling som idag pågår inom elektricitet, inom batterier och inom lagring av energi sker på ett sätt som nästan bara motsvaras av hur mobiltelefonerna förändrades över en natt.

Jag är glad för att ltl Aaltonen har höjt blicken för att inse att den teknik som vi idag ser hända så kommer på sikt, mycket troligt, att göra vägar till någonting väldigt obsolet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Att ltl Aaltonen och jag har samma ideologi har jag vetat ganska länge. Skulle Aaltonens politik symbolisera socialdemokratisk politik så skulle mitt ena ben vara hos socialdemokratin. Jag tycker att hon har ett bra patos både för miljön och för de mjuka värdena. Vi samarbetar inom andra områden, bland annat inom sjukvården.

Jag minns när jag själv lade fram en ny vägpolitik på Åland i början av 2000-talet. Vi åstadkom bland annat det segdragna projektet norra Sundsvägen som exakt följer samma sträckning, vilket sedan följdes av många andra vägar där man följde samma sträckning. Det följdes sedan av att man byggde huvudvägarna med GC-vägar. Vilket fantastiskt mottagande det hade av den åländska befolkningen! Äntligen en ny väg politik!

Men nu är vi tillbaka till 70-talet igen, tyvärr.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Även jag vill sälla mig till gratulanterna att det i regeringsblocket finns en miljömedveten politiker. Alla vi miljövänner har saknat detta i diskussionerna om de förestående satsningarna, för så får vi tolka regeringsblockets syn på det här. Var finns det gröna tänkandet? Jag tycker att det är skönt att vi i alla fall har en politiker som, trots det känsliga politiska läget, vågar stå upp för miljön.

Vad gäller alternativet till det som har diskuterats här idag så skulle jag gärna fråga ltl Aaltonen; hur får vi satsningarna på miljövänligare tonnage att gå framåt? Ledamoten har ju trots allt en roll inom regeringsblocket. Vi har en ålänning, Kaj Jansson, som har medverkat till det absolut bästa man kan tänka sig med dagens teknik i den vägen. Vad kan ledamoten göra i den frågan?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack, herr talman! För det första så måste vi lämna den här skärgårdspolitiken som centern har varit med och dragit upp och stakat ut. Det här kortruttsprojektet bygger ju på det som centern har byggt upp under 40-50 år. Jag tror att vi måste tänka; nej, nu förändras verkligheten så fantastiskt mycket som vi har hört flera redovisat för idag både när det gäller att jobba på distans osv. Vi måste helt enkelt starta från början och ta in verkliga experter utifrån. Framförallt måste man bestämma sig. Ska vi bygga på det gamla eller ska vi våga ta steget och satsa på det nya?

Ltl Harry Jansson, replik

Jag tackar ledamoten för svaret. Jag kan bara dela den uppfattningen att vi nog siktar på framtiden med gårdagens teknik och det är väl bara att beklaga att det finns en sådan stark längtan att hålla kvar gamla lösningar.

Jag är själv övertygad om att det är via nytt tonnage som vi totalt sett uppnår de bästa möjliga ekonomiska effekter och naturligtvis, med hänsyn till naturen, de bästa möjliga effekterna av de satsningar som vi behöver göra för att ha en fungerande skärgårdstrafik.

Jag önskar ledamoten lycka till i det fortsatta miljöarbetet!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Jag vill bara från centergruppens sida som summering av debatten försäkra mig om att alla våra ärenden som vi önskar omröstning kring är aviserade.

Vi har budgetmotion nr 50 om extra anslag för kortrutt samt budgetmotion nr 51 om flera poliser på fältet som vi vill finansiera med budgetmotion nr 52 där vi stryker kommunutredaren. Vidare har vi budgetmotion nr 53 gällande reservationsanslagen och budgetmotion nr 54 gäller sänkt anslag för kortrutten i skärgården. Dessa motioner önskar vi avisera till omröstning. Tack.

Talmannen

Noteras.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Med risk för upprepning av det som har framförts tidigare vill jag åtminstone tala om vad Ålands Framtids åsikter är när det gäller kortrutten.

Jag vill börja med energiomställningen. Man utvidgar användningen av pengarna, som var reserverade för stöd till vindkraften, med en ändamålsbeskrivning så att man kan använda dem till laddningsstationerna för elbilar. Det är inget fel i det. Jag vill höra om ordförande i finansutskottet kan svara i en replik. Har man diskuterat de problem och de viljeyttringar som råder bland vindkraftbolagen idag på grund av att vi har antagit en lag där vi inte godkänner en förlängning av avskrivningstiden? Det kanske inte var riktigt bra formulerat utan man hade kunna ha det bundet på ett annat sätt. Åtminstone ltl Tage Silander och jag vet att oron är stor. Man har vindkraftverk som inte är avskrivna idag, man räknar fortfarande med att ha en produktionstid på 5-6 år och nu på grund av detta så får man lägga ner. Har finansutskottet fört en diskussion om hur man på något vis skulle kunna få några förändringar? Kan regeringen ta upp den här frågan igen? Det är ju klart att regeringen just har antagit en lag där man inte ska förändra avskrivningstiden, men i mina ögon är det ett resursslöseri. Jag vet att det har varit diskussioner om att man ska bygga nya vindkraftverk som ska komplettera de gamla för de är inte effektiva.

Bekymret är att det inte blir några nybyggnader i och med elpriset idag och det kommer inte några nya vindkraftverk. Här har vi igen hållbarhetsperspektivet som går om intet. Jag ska inte nöta mera om detta. Jag vill gärna att ordförande ger en kommentar på detta i en replik.

När det gäller kortrutten så har vi från Ålands Framtid sagt att vi stöder östra Föglö. Vi har varit väldigt tydliga med det. Men när det gäller västra Föglö så har vi ett annat alternativ; att spränga ner Ekholms sundet. Det är visserligen ett ingrepp på miljön, men det är dock under vatten och man rakar egentligen upp ett befintligt far för att få bättre genomfart och korta ner tiden.

Vi vill att man bjuder ut den här trafiken på totalentreprenad där man ställer krav på att den ska drivas med eldrift. På det viset uppnår man nästan samma inbesparing i tid, det skiljer inte så mycket. Sedan måste man bygga om färjfästet på Degerbysidan. Jag fick uppgifter förra gången att detta är beräknat till cirka 13 miljoner. Det betyder att det är nästan lika mycket i inbesparing som det skulle kosta. Man spara 13 miljoner istället för att bygga broar och vägbankar. Dessa 13 miljoner kan man ju använda till någonting annat; utbyggnad av den övriga kortrutten om det så behövs, andra vägprojekt som behöver göras eller broar som bör renoveras.

Jag tycker att vårt alternativ är mer intressant än många andras alternativ här. Vi behåller trafiken från västra sidan från Svinö som tidigare samt att man får en miljövänlig drift och det blir inbesparingar.

Sedan kan man ytterligare baka in det framtida underhållet av en bro på dryga 500 meter, vilken absolut inte är underhållsfri för att det är en ny bro. Vi känner bra till det för vi står nu inför underhållskostnader av gamla broar för över 40 miljoner. Om man inte har ett kontinuerligt underhållsschema så blir det att man föser ihop alla underhållskostnaderna till ett enda år eller två år och då kommer man upp i de här summorna och det kanske också beror på att underhållet har varit eftersatt.

När det gäller den här tanken som ltl Carina Aaltonen var inne på så kan man omfatta den så här i första skedet. Men om man ytterligare ska föra tanken vidare och vill ha en levande skärgård och att företag ska etablera sig så kan vi inte plocka bort varutransporterna. Vi är i behov av de här stora färjorna. Ska vi ytterligare ha transporter för passagerarna så får vi dubbel uppsättning av färjor och det talar emot den tanken. Det går inte att ha dubbla uppsättningar för då har vi snart dubbla kostnader också, och då har vi inte gjort några inbesparingar alls. Vi kan inte ta bort en varutransport om vi ska försöka hålla en levande skärgård. Vi vet vilket behov Föglö har av transporter. Även Kökar utvecklar sitt näringsliv och de har också behov av transporter. Persontransporter, ja - men då har vi de här dubbla kostnaderna.

Däremot ska vi ha effektivare färjor med så miljövänlig drift som man kan få. Vi har hela tiden åberopat tanken om totalentreprenad. Det är visserligen en kostnad för skattebetalarna också, men driften baseras på en årskostnad. Det är klart att ett bolag inte drivs med plus minus noll, utan de ska ha en viss vinst, men då har landskapet inte anskaffningskostnaderna för färjorna i varje fall. Det är ett sätt att på måttlig nivå bemöta behovet av utveckling i skärgården och behovet av investeringar för att ha en levande skärgård.

Jag tror inte att jag har desto mera att tillägga. Det var detta som jag ville framföra.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Jag fick frågan om finans- och näringsutskottet har diskuterat vindkraften och hur man kan få den att fortsatta också när det gäller de befintliga vindkraftverken. Ja, den frågan diskuterades väldigt mycket då när vi diskuterade lagen. Efter detta har det inte varit någon desto mer diskussion i utskottet.

Däremot, som ltl Brage Eklund mycket väl vet, så har det förts diskussioner lite man och man emellan av den anledningen, åtminstone med nuvarande elpriser, att det inte finns en susning till möjlighet att tro att det ska uppföras några nya vindkraftverk de kommande åren. Och då måste vi se om det finns några nya möjligheter att bevara de som finns.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, jag förstår precis vad ledamoten säger. Som ledamoten sade så har man efteråt diskuterat man och man emellan och vi har fått en viss information av bolagen när det gäller oron att man ska lägga ner. Man borde kanske omvärdera tanken. Är det faktiskt detta som vi vill, att rusta ner befintliga vindkraftverk som garanterat går 5-6 år ännu utan att göra någonting åt dem? Det finns inga fel i konstruktionerna eller i underhållet. Som lagen är så kommer vindkraftsverk att rustas ner. Våra hållbarhets- och miljömål börjar raseras.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Vicelantrådet Camilla Gunell är mycket väl medveten om den här situationen och väldigt angelägen om att vi ska försöka hitta någon lösning på detta. Mera än det kan jag faktiskt inte säga just i detta nu.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, ltl Silander för informationen. Vi får vänta på att minister Gunell hittar en lösning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Talman! Ltl Eklund tog upp att det ändå behövs större fartyg med tanke på den tunga trafiken.

Numera åker jag rätt ofta, året runt, på Skarven och jag ser verkligen och förvånas över hur mycket tung trafik som fyller bildäck. Det räcker med en sopbil och en stockbil så är det sedan rätt trångt för andra bilar att få rum på bildäcket och detta är under lågsäsong. Då kan man tänka sig hur det blir om det dessutom kommer mera trafik från Kökar och Sottunga och hur trångt det kommer att bli under högsäsong.

Jag värnar också absolut om mera hållbara fartygsmodeller och jag vet att man tittar på dem. Jag vill bara säga till ltl Eklund att jag håller med om att större fartyg behövs.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Vi är alla medvetna om att tekniken går framåt. Finland har just fått sin första färja med eldrift i bruk. I Norge finns det redan färjor med eldrift som tar upp till 90-100 bilar. Dit måste man komma, men då måste man också ha farleder som fungerar och hamnar som är lätta att angöra och lasta och lossa. Då skulle man vinna tid, det skulle vara miljömässigt bra och då behöver man inte göra synliga intrång med broar och söndersprängda öar. Faret är som det är, man spränger lite under vattnet och så har man löst de största problemen.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Det är klart att vi emellanåt kommer att behöva titta utanför den berömda boxen.

Någon gång förde jag fram en ganska kontroversiell tanke om att vi kan ha små båtar som kör passagerare, sedan har vi i varje hamn ett antal bilar stående som man får låna gratis. Då behöver man inte ha sin egen bil och det löser kanske en del av biltransporterna, men det löser fortfarande inte de tunga transporterna. Det är ju helt ohållbart.

Man behöver våga titta och se på annorlunda lösningar. Det här är någonting som behöver göras, det är jag helt övertygad om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag har några reflektioner kring ledamotens anförande.

Sprängningar i Ekholms sundet, det låter sig möjligtvis göras om man får tillstånd till det. Med det förändrar inte problematiken som finns i Degerby, att det redan nu är alldeles för många bilar på ett alldeles för litet utrymme.

Vad sedan gäller persontransporter i skärgården så verkar det finnas någon övertro på att allt löser sig bara vi har persontransporter. På den tiden som jag var ansvarig så gjorde en tjänsteman en utredning på detta. Ska man ha persontransporter som går när det är öppet vatten på regelbunden basis ända in till Mariehamn så talar man om ganska stora båtar. Då fanns det en kalkyl på ungefär 1,5 miljoner och det var bara för fyra månader.

Jag delar ledamotens syn på att varutransporterna är viktiga och att vi alltid kommer att behöva fartyg av modell större för att transportera varor.

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! Ja, det är klart att allting är komplicerat när man ska bygga och spränga under vattnet. Jag tror att det har gjorts större sprängningar under vattnet under årens lopp, om inte här på Åland men på andra ställen.

I hamnen i Eckerö gjorde man ganska stora sprängningar för ett antal år sedan när man fördjupade farleden in till hamnen ganska mycket. Tekniken och kunskapen finns, det är frågan om viljan finns. Det är klart att det ska göras MKB och det ska vara normala miljömässiga tillstånd för att göra detta.

Med tanke på att vårt alternativ bara innehåller hälften av kostnaderna jämfört med det andra alternativet så borde man åtminstone satsa lite mera energi på vårt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag vill bara en uttrycka ett stöd eller en förhoppning att vi alla som sitter här verkligen förstår skärgårdens näringslivs behov av tunga transporter så att vi inte på något vis ska riskera det.

Vad gäller att spränga vid Ekholms sundet så är det kostnadsberäknat till 6 miljoner. Det är säkert fullt möjligt att göra det, men problemet kvarstår ändå vad man ska göra med alla bilar, allt gods och köer långt upp på land som nu trängs i Degerby.

Jag tycker att landskapsregeringen kunde ha varit lite tydligare när det gäller östra Föglö. Man har de facto med en bro nu också, den så kallade Gollans bro som jag tror att den kallas i folkmun. Den bron fanns inte med i grundkalkylerna tidigare och den är beräknad till x antal miljoner av dessa 13 miljoner som nu finns angivna.

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! När det gäller bekymren på Degerbysidan med parkeringsplatser och köer så visst är det trångt. Jag har också pratat med föglöbor som anser att det går att lösa på ett eller annat sätt. Man ska ju också göra sig av med sprängmassorna som man får från Ekholms sundet. Då finns det möjligheter att bygga ut hamnområdet så att man får en bra angöringskaj för lastning och lossning samt att man också delvis kan ha den som väntekaj. Det finns andra lösningar, jag ska inte gå in på dem här. Men jag har diskuterat med föglöbor som har andra åsikter, inte är det bara entydigt att det blir för trångt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Om det behövs så understöder jag ltl Lundbergs förslag om aviseringar.

Talmannen

Understöden behövs i detaljbehandlingen.

 Ltl Stephan Toivonen

Tack, herr talman! Jag tänker försöka hålla mig inom tiden idag. Jag väntar lite att ministrarna, som är ansvariga, ska komma in.

Talmannen

Ledamoten, fortsätt tala eftersom han har ordet!

Ltl Stephan Toivonen

Ja, jag har också haft en motion om att ansvariga ministrar borde vara på plats.

Talmannen

Om ltl Toivonen nu ser till att hålla sitt anförande, annars måste han lämna talarstolen.

Ltl Stephan Toivonen

Då håller jag istället mitt tredje anförande under rubriken; Saknar Åland ett ledarskap? Underrubriken är ”Kortrutten i ett större perspektiv”, så att jag inte går utanför ämnet enligt herr talman.

Vi försöker i alla fall idag debattera ett ärende som kräver en investeringsfullmakt av lagtinget om 40 miljoner euro. Det blir första gången som en åländsk finansminister eller ett åländskt lantråd ber om att få gå till banken för att ta ett lån, om detta beviljas.

Vi hade en lång debatt för en vecka sedan och vi har inlett debatten idag. En ansvarig minister har nu kommit, tack för det!

Jag vet inte om ni lade märke till det för en vecka sedan men jag hade ett ganska långt anförande som rörde investeringsfullmakten om 40 miljoner euro. Vår ansvariga finansminister, som just nu inte är närvarande, begärde inte en enda replik. Han begärde inte ett enda anförande i ett ärende som berör en investeringsfullmakt på 40 miljoner och inte heller fru lantrådet, som då inte var närvarande, begärde replik eller anförande. Kan vi från lagtinget ha ett förtroende för en dylik regering?

Kan lagtinget ha förtroende för en minister som, med hjälp av ”klippa och klistra-metoden”, beskriver en investeringskalkyl i kapitel 11 och sedan plockar en siffra från kapitel 9 och lägger ihop den och ger en bild av att nu har vi fått ett överskott på 150 miljoner euro?

Ni kommer i mitt nästa anförande att få se hur jag fortsätter att såga sönder detta så att det går rejält på minus.

Jag vet att systemet är att en person inte kan lämna in ett misstroende, men fixar ni fyra andra namn så skriver jag nog gärna under med mitt. Tack för ordet!

Minister Mika Nordberg

Herr talman! Jag ska inte fördröja desto mera.

Jag vill ändå bara lyfta fram en av ritningarna som är framtagen av landskapsstyrelsen år 1993. Redan då började landskapsstyrelsen med det här projektet; en linje med bro över Spättahålet, väg över Gripö, en ny hamn och ett förkortat färjpass. Som tidigare har sagts så är det här inte några nya grejer.

Det som däremot är nytt i det här, herr talman, och som vi också har sagt tidigare är miljöaspekten när det gäller nya fartyg. I hörande i finansutskottet och även i debatten tidigare nämndes att satsningen på västra Föglö möjliggör ett modernt fartyg med eldrift, precis motsvarande det som tidigare har debatterats om Elektra som kommer att trafikera i den finska skärgården mellan Nagu och Pargas. Den här satsningen möjliggör även att vi här på Åland tar ett steg in i framtiden vad gäller eldrivna fartyg.

Vi behöver ha tänkt hela vägen hur saker ting även fungerar i praktiken. Därför har den här landskapsregeringen insett att för att få trafikflödena att fungera så måste vi även göra åtgärder på västra Föglö.

Vi vet att redan idag är Skarven fullsatt under lågsäsong. Ett nytt elfartyg betyder även kapacitetsökning. Ett elfartyg tar 90 bilar istället för 60 bilar.

En kapacitetsökning gäller inte enbart antal platser utan det möjliggör även en mer flexibel avgångstidtabell eftersom färjpasset förkortas. Utöver kapaciteten på fartyget så ökar kapaciteten på linjen enormt och det kan vara en mycket mer flexibel användning av kapaciteten.

Herr talman! Utöver detta så finns det väldigt mycket som man ytterligare kan lyfta fram. Miljöaspekterna har hittills varit på tapeten. Jag kan försäkra lagtinget om att trafikavdelningen och landskapsregeringen kommer att göra allt för att göra så lite intrång som möjligt.

 När man gör vägar i nya områden så exploaterar man ny mark, så är det alltid, även på östra Föglö. Hänsyn kommer absolut att tas och miljövärdena är av stor betydelse för den här landskapsregeringen och det har vi i planeringen så här långt tagit vara på. Tack, herr talman.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Om jag minns rätt så tror jag faktiskt att det redan var år 1957 som kökarborna skickade in ett brev där de talade om att de ville ha kortrutt och vill ansluta till Föglö. Visst finns det en lång historia kring det som vi diskuterar nu.

Eftersom ministern var uppe i talarstolen så vill jag passa på, om det tillåts av talman, att också få reda på landskapsregeringens planer för resten av skärgården.

Minister Mika Nordberg, replik

Herr talman! När det gäller den övriga skärgården så är det precis såsom den tidigare landskapsregeringen har konstaterat. Man gjorde bedömningen att av de utredningar som finns när det gäller kortruttssatsningen så var det östra och västra Föglö plus Prästösundsbron som var aktuellt för den tidigare regeringen. Den här regeringen har bantat bort Prästösundsbron och fokuserar nu på östra och västra Föglö.

När det gäller framtiden för den övriga skärgårdstrafiken så är det en ekonomisk resursfråga i vanlig ordinarie budget samt en turlistfråga om hur man ska trafikera till olika hamnar. Vtm Thörnroos lyfte till exempel upp Odin och tvärgående linjen. Det är fullt möjligt att den kan gå alla turer via Sottunga, så som det är idag, om det finns ett verkligt behov. Det är en turlistfråga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Det är egentligen ett nytt sätt nu när vi ska bevilja en investeringsfullmakt för 40 miljoner för ett stort projekt som innehåller olika delar och det innehåller också mycket stor osäkerhet.

Min fråga till minister Nordberg är; kommer landskapsregeringen att bjuda ut helheten för att på det sättet kunna försäkra sig om att 40 miljoner räcker? Eller kommer vi att gå igång med det här projektet och sedan kan vi plötsligt upptäcka att det kommer att kosta mycket mera? Vilken är strategin?

Minister Mika Nordberg, replik

Herr talman! Landskapsregeringens och trafikavdelningens strategi är att vi kommer att gå igång med planeringen av det här projektet. Verkställandet av det här projektet kommer att konsekvensbedömas utifrån de offerter som flyter in. Det betyder alltså att vi inte kommer att förköpa oss eller överskrida den investeringsfullmakt på 40 miljoner som vi har efterfrågat. Är det så att pengarna inte räcker till så har vi antingen anledning att ompröva eller att anhålla om mera pengar av Ålands lagting.

Ltl Roger Nordlund, replik

Det är med andra ord en väldigt stor osäkerhet om 40 miljoner räcker till, vilket man kan utläsa av det svaret. Det enda sättet att få reda på om 40 miljoner räcker för helheten är att bjuda ut det som ett helhetsprojekt, annars kommer man de facto att stå inför fait accompli. Börjar man med västra Föglö så är det ju helt orimligt att man skulle lämna bort östra Föglö med tanke på att det är östra Föglö som de facto ger de ekonomiska vinsterna. Det känns lite som om man håller på att fånga lagtinget här i en fälla på något sätt. Pengarna, 40 miljoner, räcker säkert till västra Föglö och sedan konstatera man; ”oj då, vi måste också bygga östra Föglö för annars kommer inte det här projektet att ge den ekonomiska vinst som vi har lovat” och då måste man sätta till ytterligare pengar. Hur ska vi kunna undvika en sådan situation minister Nordberg?

Minister Mika Nordberg, replik

Herr talman! Jag tycker att det är smått orättvist av ltl Roger Nordlund att stå här och säga att vi försöker lura Ålands lagting. Kommer jag ihåg rätt så förde finansminister Roger Nordlund, i förra regeringen, fram att vi skulle bygga Vårdöbron som skulle kosta 9,9 miljoner och inte en euro mera. Idag vet vi att bron kostar 13,5 miljoner. Det är under all kritik att komma med att vi skulle försöka föra någon bakom ljuset.

Landskapsregeringen har sagt klart och tydligt, vi har gett klara tydliga svar, med det vill alltid missförstås och det vill alltid vridas till. Väljer man en sådan politik så är det helt okej, men det är ingen politik som åtminstone den här landskapsregeringen håller på med.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, herr talman! Jag hade ett kort anförande förra gången i alla fall. Jag ska försöka hålla det kort nu också.

Bästa ledamöter, ärade regering, lite flera med i alla fall.

Jag fortätter med kortrutten. Landskapsregeringen ber om en investeringsfullmakt om 40 miljoner och det är första gången som man ska uppta ett lån. Det är den här frågan som jag debatterar, inte alternativ, för det är den här frågan som finns i budgeten.

Det har gått en vecka sedan vi inledde debatten så jag kommer att repetera lite eller ”Repetition est mater studiorum” som det heter.

I tilläggsbudgeten skriver landskapsregeringen kort om analyser av kortrutten med nuvärdesmetoden. Landskapsregeringen beskriver en jämförelse över 40 år - den tidsperioden hade man också kunnat diskutera här – och man använder en kalkylränta på 4 procent.

Landskapsregeringen skriver att det ackumulerade nuvärdet är lägre efter 14-16 år, så långt är det helt rätt. Men i följande mening skriver man ”att driftskostnadsinbesparingen för kortrutten är strax under 150 miljoner på 40 år”. Denna siffra har sedan de två ansvariga ministrarna använt för att ge ett sken av det är ett guldregn som ska rädda Ålands ekonomi. Men nu vet ni att detta är en siffra som inte har med nuvärdesmetoden att göra.

Beskrivningen av nuvärdesmetoden tas från avsnitt 11 Nuvärdet, och är en korrekt beskrivning av nuvärdesanalysen precis som ltl Silander beskrev i debatten tidigare, medan siffran 150 tas fram i ett helt annat avsnitt där man sedan klistrar ihop det.

Tittar man i PM:et, vilket jag frågade hur många som hade gjort, så står det klart och tydligt att det ligger mellan 36 och 39 miljoner.

Jag påstår i alla fall att ministrarna har försökt dupera lagtinget med 113 miljoner euro. Sedan finns det andra saker också som man tydligen har försökt dupera med. Klippa-klistra-metoden är en farlig metod om man inte förstår sig på underlaget.

Herr talman! Ni minns när jag frågade finans- och näringsutskottets ordförande ltl Silander senaste plenum. Då hade han inte siffrorna till hands och det var helt korrekt. Men, bästa medlemmar, han borde ha haft siffrorna i huvudet.

Jag fick tag i rapporten den 17 maj och sedan dess har jag haft uppgiften 37 miljoner i huvudet, även om ni hade frågat mig mitt i natten. Att analysera en investering och inte ha koll på nuvärdet är väl ungefär som en kirurg som ska operera och inte vet om patienten är levande eller död.

Som vi vet, åtminstone lärde man ut det i Helsingfors, är nuvärdet grunden när det gäller investeringskalkyl. Jag antar att man sade samma sak i Åbo under Silanders tid.

Jag frågade även ltl John Holmberg vilket nuvärdet var. Inte heller han hade uppgiften i bakhuvudet utan han hänvisade till ltl Silander.

Jag frågade sedan även ltl Winé i en replik. I sitt första svar slingrade han sig som en mask i försommarregnet och pratade om allt utom nuvärdet. Då gav jag honom en andra chans och frågade om nuvärdet, men han valde att helt och hållet avstå från att svara på frågan. Istället kom han, och många andra, med åsikter om hur jag ska sköta mitt arbete och vad jag ska göra osv. Men svara på frågan kunde han inte göra. Han gick istället till personligt angrepp. Jag kommer inte att komma med råd om var ltl Winé ska jobba, var han ska bo och vilka tatueringar han ska ha, utan han sköter det som han vill. Vi diskuterar åsikter.

Med den repliken visade att ltl Winé troligtvis inte heller kände till nuvärdet, och det var det som var min poäng, att ta reda på vilka som kände till nuvärdet. Jag förstår att ltl Winé kanske missuppfattade och trodde att jag inte kände till värdet. Det fanns också andra här i salen som missförstod det. Men som sagt var, syftet med frågorna var att ta reda på vilka det var som kände till kärnan i investeringen, dvs. nuvärdet.

Herr talman! Tack vare att jag tog upp det i debatten så vet ni alla nu att nuvärdet är 37 miljoner, inte 150 och därför ville jag ta upp det i debatten och inte i finansutskottet. I finansutskottet kunde alla tagit reda på det men ingen gjorde det.

Herr talman! Minister Perämaa är fortfarande borta. Jag noterade förra gången att han valde att inte ta någon replik till min kritik och han valde inte heller att hålla något anförande. Han har så här långt i debatten överhuvudtaget inte begärt ett anförande. Jag tolkar det som att han accepterar den kritik som jag har framfört angående kalkylerna.

Men som jag sade, herr talman, så gäller det sedan även att granska grunderna i kalkyler.

Följande punkt var att man kunde spara in 300 000 för en rutt som skulle vara 7, 10 eller 11 minuter kortare, men det vet ltl Staffas exakt och ltl Runar Karlsson var inne på samma sak, om man faktiskt kan spara och jag är mycket tveksam till det. Tar man bort den besparingen på ungefär 300 000 per år så är det ungefär 5 miljoner diskonterat på 40 år, och då har vi diskonterat det över på 32 miljoner, inte 150 som vi talade om tidigare.

Sedan hade vi kalkylräntan. Man sade att den var hög men det håller jag inte riktigt med om, 3-4 procent är normalt och Svenska trafikverket använder 4 procent.

Det gäller att alla uppgifter är så kända som möjligt. Det betyder att kalkylräntan i kortruttsalternativet är någorlunda rätt.

Däremot det andra alternativet så vad vet vi om det? Vi har många bottenscanningar och vi vet inte vad bron ska kosta, vi hörde ett löfte på 9 miljoner som blev 11 miljoner. Ja, gör man en kalkyl så kompenserar man det genom att ha en något högre kalkylränta. Ändrar man det med 0,2 procentenheter, då är kortrutten exakt värd noll och 150 miljoner blir noll.

Om man istället gör som normalt, man kanske lägger till ett par procent så då visar det sig att nuvärdet för kortrutten faktiskt är minus 170 miljoner. Alltså inte plus 150 miljoner, utan minus 170 miljoner.

Tidigare idag framfördes farhågor för hur mycket det kommer att kosta. Kommer vi att spara? Nej, tvärtom, allting tyder på att vi kommer att förlora. Guldgruvan blir ett slukhål istället.

Jag pausar här och jag kommer att fortsätta. Tack.

Talmannen

Talmannen vill påminna om vikten av att använda ett sakligt språkbruk särskilt om varandra så att vi kan ha en debatt som löper på ett smidigt sätt.

Ltl Tage Silander, replik

Herr talman! Med risk för att jag då går utanför den angivelsen att man ska tala på ett korrekt sätt, så vill jag påstå att det som ltl Toivonen framförde är fullkomligt trams.

Det är alldeles givet att alla i utskottet hade en uppfattning om hur stort nuvärdet var av den här satsningen. När jag fick frågan i talarstolen så sade jag helt korrekt att jag inte hade den uppgiften framför mig och ville inte svara på den. Jag hade uppgiften på min bänk. I följande anförande hade jag mitt papper med mig och där räknade jag t.o.m. upp alla fyra alternativen. Jag t.o.m. korrigerade ett alternativ om ltl Toivonen kommer ihåg det. Så det är bara dumheter att säga på det där sättet.

Sedan kalkylräntan som nämndes, ja, man kan använda den på många sätt lite beroende på vad man är ute efter. Det som landskapsregeringen har varit ute efter är att jämställa fyra alternativ.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Att kalla det som jag säger för trams, det är inte att säga något personligt och det är inget problem i det.

Det tog jag avsåg med min fråga var att se hur många som kände till nuvärdet utan att titta i papperen. Jag tycker att det är en så pass viktig sak. Har man suttit med på tio möten i finansutskottet om ett projekt som gäller en investeringsfullmakt för 40 miljoner euro så ska det sitta att det är mellan 36 och 38 miljoner, 37 i snitt.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Jag är övertygad, fortsättningsvis, att de av oss som satt i utskottet hade uppgiften om nuvärdet fullständigt klart. Det hade vi också kunnat upplysa om, ifall ltl Toivonen hade varit närvarande.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Bakgrunden till att jag ställde frågan var att det inte i betänkande överhuvudtaget fanns någon uppgift om nuvärdet. Det fanns i budgetförslaget, men i betänkandet stod det bara någonting om att det ger ett mervärde och därför ställde jag frågan. Jag ställde frågan till tre personer i utskottet och ingen kunde svara på frågan, även om ni då kunde svaret.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Ltl Toivonen, jag betackar mig för att bli kallad för mask. De orden får ltl Toivonen själv stå för. Om man kallar Toivonen någonting då ringer man polisen och polisanmäler för man klarar inte av sanningen.

Däremot att jag undviker att svara på vissa frågor berodde på att när ltl Toivonen begärde replik på anförandet som jag höll så ska repliken rikta sig till anförandet. Det är detta som är det viktiga och för mig centralt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Jag beklagar om ltl Winé jag uppfattade det såsom jag det uppfattade att ledamoten sade. Jag sade att han ”vred sig som”, inte att ”han var”.

Det andra när det gäller att repliken ska höra till anförandet så kommer jag ihåg att jag citerade exakt det begrepp som ledamoten sade. Nu kommer jag inte ihåg vad det var. Men ledamoten nämnde nuvärdet men bara att det var ett överskott eller ett plus eller någonting sådant. Det har det som jag anknöt till, det tog jag upp i citat.

Ltl Göte Winé, replik

Nu undrar jag vem som slingrar sig? Det skulle vara intressant att se det stenografiska protokoll om var jag pratade om nuvärdet, för det gjorde jag inte.

Däremot sade jag åt ltl Toivonen att det skulle ha varit bra om Toivonen hade deltagit i utskottsarbetet, för då kunde vi ha ställt frågorna till tjänstemännen och kunnat fördjupa oss i det.

I stället gör man detta enbart för att få synas utåt, man vill inte ens vara med och påverka och försöka förändra. Utskottet är ett slutet rum, där kan man inte få skrivet i media och där ser ingen vad man gör.

Nej, ltl Toivonen och partiet ville ha en plats i finans- och näringsutskottet för att jobba med budgeten. Gör det då också istället för att stå här och recensera alla andra lagtingsledamöter. Se dig i spegeln och recenserade dig själv, herr ltl Toivonen!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Som jag sade, jag kommer inte att ge goda råd åt Winé. Jag tackar förstås för de jag får. Jag förstår att allt är i all välmening. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Talmannen vill än en gång vädja att vi i debatten håller oss till en lugn och saklig nivå för att på bästa möjliga sätt kunna föra diskussionen vidare.

Ltl Lars Häggblom

Talman! Ltl Roger Nordlund och jag har en reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 19/2016-2017 gällande förslag till tilläggsbudget för år 2017 gällande landskapsregeringens budgetförslag nr 3/2016-2017.

Jag aviserar att klämmen läggs till grund för detaljbehandlingen och tas till omröstning.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, herr talman! Ja, jag fortsätter från tidigare, jag höll mig i alla fall någotsånär till tråden.

Ärade ledamöter, jag avslutade då med att nuvärdet eventuellt i värsta fall är minus 170 miljoner.

För en vecka sedan kallade man det som jag lade fram för snömos och falska uppgifter osv. Ni noterade då kanske inte att de flesta uppgifterna faktiskt var tagna från landskapsregeringens egen kalkyl?

Minister Nordberg sade i sitt anförande att man använde denna kalkylränta, 4 procent, för att kunna jämföra med tidigare kalkyler. Den som förstår sig på nuvärdeskalkyler förstår ju att det är snömos.

Om vi bortser från argumentet att göra som vi alltid har gjort så är det ganska ointressant att veta vilken kalkylränta man hade förra gången. Har man ett Excelark så sätter man 3,4 eller 5 procent som man vill. Det spelar ingen roll vilken ränta man har, man behöver inte göra alla kalkyler. Tycker man att 4 procent är fel och vill ha 3 procent, ja då ändrar man alla de andra till 3 procent. Att använda argumentet att vi har gjort så tidigare, det har faktiskt ingen betydelse.

Som jag sade, har man en vettig skillnad i räntan så ligger tyvärr nuvärdet på minus hur mycket som helst.

Herr talman! Den kritiska frågan är; ska vi ge en investeringsfullmakt på 40 miljoner? Från början hette det att projektet gav 150 miljoner, men enligt rapporterna ger projektet 37 miljoner. Beaktar man litet driftskostnaderna och en minimal ändring av kalkylränta så ligger man nere på noll euro.

Räcker pengarna till? Eller kommer vi sedan efter några år att ha en halvfärdig bro likt något slags dinosaurie på ena sidan? Och sedan kommer ni hit igen och säger 40 miljoner, tack. Vilken förhandlingsposition har vi här i lagtinget då? Exakt noll! Det blir bara att lägga till 40 miljoner.

Det är det beslutet som vi tar idag, är det 40 och 40 sedan eller hur ska vi göra?

Jag tror att jag har gjort det synnerligen klart för var jag står i den här saken.

Jag vill komma med ett förslag på basen av de anföranden som jag har haft. Vi ska ändra i betänkandets detaljmotivering. Under moment 976000 Infrastrukturreseveringar fogas följande stycke: ”Anslaget utgör ett delanslag om 1 miljon euro för att förverkliga nedanstående projekt. Någon investeringsfullmakt beviljas inte.” Jag lämnar detta skriftligt.

Tack för ordet, herr talman.

Talmannen

Tack för det. Kan jag få det skriftligt omedelbart?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Den här räntenivån har diskuterats ingående om och om igen. Nu hävdade ltl Toivonen att jämförelsen att man har haft samma nivå tidigare inte har någon som helst betydelse. Jag tycker att det inte stämmer.

Jag satt själv i finans- och näringsutskottet tidigare och då hade vi också nuvärdeskalkyler för kortrutten och granskade dem ingående. På den tiden fick vi veta man kom fram till 4 procent genom de kalkyler och de principdokument som finns på trafiksäkerhetsverket i Sverige. Enligt transportsektorns asicsmetod har man valt att ha en diskonteringsränta på 3,5 och ett risktillägg på 0,5. Då kom man fram till 4 procent utifrån vedertagna metoder och det som har använts på den svenska sidan. Man valde att tillämpa vedertagen modell. Jag tycker att det är väsentlig orsak till varför man också kan jämföra med vad vi har använt oss av tidigare, eftersom det har baserat sig på fakta.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! För det första, som jag sade, det är en av de få sakerna som jag tycker att är helt rätt. Jag motsätter mig inte alls 4 procent.

Jag förstår att ministern menade att när vi nu gör en ny kalkyl så måste vi använda 4 procent för vi har använt detta tidigare. Men om ministern skulle säga att 3 procent eller 3,5 procent är rätt så är det inget problem, för då ändrar man om de andra kalkylerna till 3,5 procent och då är de jämförbara. Det var detta som jag avsåg. Men 4 procent är helt okej.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Där känner jag att jag inte kan hålla med ltl Toivonen att det sedan är helt okej att vrida om det till något helt eget och ändra alla alternativ till något helt eget. Jag tycker att det är väsentligt att man använder den tidigare procenten, vilket jag nämnde i min tidigare replikväxling här, som är framtagen på basen av principer som är skrivna just kring det här området. Med vedertagna metoder har man kommit fram till nivån på 4 procent och detta används också på andra liknande infrastruktursatsningar inom t.ex. trafiksäkerhetsverket i Sverige.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Ja det är märkligt, för jag tycker i princip att vi är överens där. Min poäng var att man kanske ska ha olika kalkylräntor om man har ett projekt som går ut på att man har som tidigare - då vet man ju ungefär hur det går till - eller om man har ett projekt med mycket större osäkerhet, vilket kortrutten är. Vi vet inte hur det går med de här scanningarna, vi ska göra kulturinventeringar och vi vet inte brons kostnaderna, en annan bro gick från 9 till 11 miljoner. Har man den osäkerheten, ja då justerar man så att man har en annan kalkylränta för det projektet som är mera osäkert.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Plenum avbryts i fem minuter för att göra omröstningarna så smidiga som möjligt.

Plenum återupptas klockan 14.55.

Talmannen

Plenum fortsätter.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs först avsnittet Verksamhet, därefter avsnitten Överföringar, SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER samt slutligen INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR.

Avsnitten jämte detaljmotiveringar föreläggs i deras helhet.

Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs avsnittet Verksamhet enligt avdelningar.

Avd. 1 Godkänd.

Avd. 2 Godkänd.

Avd. 3 Godkänd.

Begärs ordet?

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Jag föreslår att anslaget under moment 20010 ska sänkas med 80 000 euro i enlighet med budgetmotion nr 52/2016-2017.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag ber att få understöda ltl Britt Lundbergs förslag.

Talmannen

Ltl Britt Lundberg, understödd av vtm Veronica Thörnroos, ltl har föreslagit att anslaget under moment 20010 Regeringskansliet ska sänkas med 80 000 euro i enlighet med budgetmotion nr 52/2016-2017.

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Britt Lundberg sitt ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande till denna del.

Avd. 4 Godkänd.

Avd. 5 Godkänd.

Avd. 6 Godkänd.

Avd. 7 Godkänd.

Föreläggs 80-88 Fristående enheter samt myndigheter. Begärs ordet?

Ltl Britt Lundberg

Tack, herr talman! Jag föreslår att anslaget under moment 82500 Ålands polismyndighet ska ökas med 80 000 euro i enlighet med budgetmotion nr 51/2016-2017.

Vtm Veronica Thörnroos

Jag ber att få understöda ltl Britt Lundbergs förslag.

Talmannen

Ltl Britt Lundberg, understödd av Vtm Thörnroos, har föreslagit att anslaget under moment 82500 Ålands polismyndighet ska ökas med 80 000 euro i enlighet med budgetmotion nr 51/2016-2017.

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Britt Lundbergs ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Jag föreslår öppen omröstning.

Vtm Veronica Thörnroos

Jag understöder förslaget till öppen omröstning.

Talmannen

Ltl Pettersson har, understödd av vtm Thörnroos, föreslagit öppen omröstning. Öppen omröstning kommer därför att hållas. Jag ber lagtingsledamöterna Eklund och Holmberg-Jansson att biträda vid omröstningen.

Upprop.

Omröstningen har resulterat i 17 ja-röster, 11 nej-röster, 1 avstod från att rösta och 1 var frånvarande.

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande till denna del.

Därmed var avsnittet Verksamhet behandlat.

Föreläggs avsnittet Överföringar. Godkänt.

Föreläggs avsnittet SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER. Godkänt.

Föreläggs avsnittet INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR enligt avdelning.

Föreläggs avdelning 3.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Jag föreslår att om 1 miljon euro under moment 976000 Infrastrukturreseveringar utgår i enlighet med ltl Roger Nordlunds m.fl. reservation till betänkandet.

Talmannen

Vinner förslaget understöd?

Jag uppfattar det som att ltl Lundberg tar tillbaka sitt förslag. Konstateras.

Ltl Bert Häggblom

Herr talman! Jag föreslår att investeringsfullmakten om 40 miljoner euro inte beviljas innan en ansökan om extra anslag behandlas i vederbörlig ordning. Det gäller moment 976000 Infrastrukturreserveringar.

Talmannen

Det framgick alltså av reservationen?

Ltl Bert Häggblom

Ja.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Jag ber att få understöda ltl Bert Häggbloms förslag.

Talmannen

Ltl Bert Häggblom, understödd av vtm Thörnroos, har föreslagit att anslaget om 40 miljoner under moment 976000 Infrastrukturreserveringar utgår i enlighet med ltl Roger Nordlunds m.fl. reservation till betänkandet.

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Bert Häggblom ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Roger Nordlund

Jag ber om öppen omröstning, herr talman.

Ltl Harry Jansson

Jag ber att få understöda förslaget om att en omröstning.

Talmannen

Ltl Roger Nordlund, har med understöd av ltl Harry Jansson, föreslagit öppen omröstning. En öppen omröstning kommer därför att hållas.

Jag ber lagtingsledamöterna Ingrid Johansson och Jörgen Pettersson att biträda omröstningen.

Upprop.

Omröstningen har resulterat i 16 ja-röster, 11 nej-röster, 2 avstod från att rösta och 1 var frånvarande.

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande till denna del.

Begärs ytterligare ordet?

Ltl Stephan Toivonen

Jag föreslår att det till betänkandets detaljmotiveringen under moment 976000 Infrastrukturreseveringar fogas följande stycke: ”Anslaget utgör ett delanslag om 1 miljon euro för att förverkliga nedanstående projekt. Någon investeringsfullmakt beviljas inte.”

Talmannen

Vinner förslaget understöd?

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag understöder ltl Stephan Toivonens förslag.

Talmannen

Ltl Stephan Toivonen, av vtm Thörnroos, har föreslagit att det till betänkandets detaljmotivering under moment 976000 Infrastrukturreseveringar fogas följande stycke: ”Anslaget utgör ett delanslag om 1 miljon euro för att förverkliga nedanstående projekt. Någon investeringsfullmakt beviljas inte.”

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Toivonen ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas?

Ltl Jörgen Pettersson

Jag föreslår en öppen omröstning.

Vtm Veronica Thörnroos

Understöder.

Talmannen

Ltl Jörgen Pettersson har, med understöd av vtm Thörnroos, föreslagit öppen omröstning. En öppen omröstning kommer därför att hållas.

Jag ber lagtingsledamöterna Pernilla Söderlund och Lars Häggblom att biträda omröstningen.

Upprop.

Omröstningen har resulterat i 16 ja-röster, 12 nej-röster, 1 avstod från att rösta och 1 var frånvarande.

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande till denna del.

Därmed är avsnittet INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR godkänt.

Föreläggs betänkandets första kläm. Godkänd.

Föreläggs den andra klämmen. Godkänd.

Föreläggs den tredje klämmen. Godkänd.

Föreläggs betänkandets allmänna motivering. Begärs ordet?

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Jag förslår att det till den allmänna motiveringen under rubriken en hållbar ekonomi fogas en text enligt följande: ”Utgående från att skattegottgörelsen ökat från 9 100 000 euro år 2016 till 23 945 000 euro i första tilläggsbudgeten för 2017 samt att konkurrensavtalet verkställts, så har underskottet om 17,6 miljoner euro i landskapsbudgeten blivit ett överskott om 8 402 000 euro”. Texten framgår av budgetmotion nr 53/2016-2017.

Ltl Runar Karlsson

Talman! Jag understöder ltl Britt Lundbergs förslag.

Talmannen

Ltl Lundberg, understödd av ltl Runar Karlsson, har föreslagit att det till den allmänna motiveringen under rubriken en hållbar ekonomi fogas en text enligt följande: ”Utgående från att skattegottgörelsen ökat från 9 100 000 euro år 2016 till 23 945 000 euro i första tilläggsbudgeten för 2017 samt att konkurrensavtalet verkställts, så har underskottet om 17,6 miljoner euro i landskapsbudgeten blivit ett överskott om 8 402 000 euro”. Texten framgår av budgetmotion nr 53/2016-2017.

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Lundbergs ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Begärs ytterligare ordet?

Finans- och näringsutskottets betänkande är därmed godkänt och ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

5        Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande SJPN 1/2016-2017

Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! De två absolut mest överskuggande självstyrelsepolitiska frågorna just nu är förstås självstyrelsekommitténs arbete och sotefrågan.

När det gäller självstyrelsekommitténs arbete och det betänkandet som nu är klart och som ska överlämnas nästa vecka på fredag - när det också blir offentligt - så har vi i självstyrelsepolitiska nämnden konstaterat att det är väldigt svårt att skriva så mycket om det i vårt betänkande. Vi tänkte att när betänkandet blir offentligt så ska det bli en alldeles särskild debatt om de frågorna, någon gång i augusti-september. Den frågan har nämnden alltså lagt åt sidan.

Det är egentligen samma sak med sotefrågan. Det är en fråga där självstyrelsepolitiska nämnden väldigt ingående har följt och stött landskapsregeringen i deras ansträngningar för att få till stånd neutralitet i förhållande till självstyrelsen och självstyrelsesystemet. När vi skrev betänkandet så konstaterade vi att det pågick fortsättningsvis förhandlingar och med dagens nya uppgifter så är det fortsättningsvis så. Det pågår förhandlingar och ingenting är klart. Därför har nämnden inte heller så mycket att orda om den frågan i betänkandet. Jag kan också tänka mig att det blir mer ingående diskuterat här på hösten när vi vet hur utfallet blev.

Med anledning av redogörelsen om självstyrelsepolitiska konstitutionellt viktiga frågor har nämnden i år koncentrerat sig oss på relationerna mellan Åland och Finland, riksmyndigheterna och Ålands landskapsregering. Det är så som landskapsregeringen skriver att relationerna är och har varit ett tag rätt ansträngda. Därför beslöt nämnden att koncentrera sig på den problematiken och de frågeställningarna.

Vi gjorde en resa till Helsingfors där vi träffade representanter från justitieministeriet, utrikesministeriet, finansministeriet och statsrådets kansli. Vi träffade också Ålandsministern. Vi lyfte fram och ställde frågor om alla aktuella frågor som förekommit här under de senaste åren. Det handlade om svikna löften, om vindkraft och att det har varit väldigt säkert att få till stånd förändringar när det gäller avräkningsgrunden. Det handlade om språkets tillbakagång, problematiken för rikets myndigheter att kunna sköta självstyrelsen på svenska och att det är illavarslande och oroande. Det handlade om soteproblematiken, lagtingets önskan om skattebehörighet och det handlade förstås väldigt mycket också om Ålandskommittén och dess arbete med att förnya självstyrelsesystemet. Vi pekade på de problem som finns och som har varit, men vi vinnlade oss från nämndens sida också om att vi vill se framåt, vi vill vara framåtsyftande och vi vill få till stånd förbättringar. Med den andan mötte vi olika tjänstemän och också Ålandsministern.

Vi kartlade, diskuterade och fick information om hur systemet fungerar idag. Man har försökt på olika sätt - det här har bland annat en språklig orsak – och man har ett system med ansvariga tjänstemän på alla ministerier, alltså en Ålandsansvarig tjänsteman. Det fungerar så att justitieministeriet är ansvarig för den så kallade kontaktgruppen - de tjänstemän som är satta att hantera Ålandsärenden och vara kontaktpersoner gentemot Åland - att de regelbundet ska få information och att de ska mötas ibland. Det är justitieministeriets som ska sköta om det här.

Det fungerar till vissa delar, men det är inte alltid som de tjänstemän - som är satta att sköta och vara kontaktpersoner för Åland - behärskar svenska väldigt bra. Det kan också vara sådana situationer att andra tjänstemän på ministerier hanterar aktuella viktiga frågor, vilka inte är kontaktpersoner för Åland, och de kanske inte kan svenska. Visst, man har gjort ett försök, men man borde få det här systemet ännu tydligare och ännu bättre.

Vi kan också konstatera att det på politisk nivå finns många olika kontakter, med det är ändå väldigt fast i ministerierna och de tjänstemannaberedningar som genomförs på olika håll. Därför är tjänstemännens roller väldigt viktiga i det här systemet och det är viktigt att det ska bli bättre kontakter.

I nämndens betänkande efterlyser vi förbättringar till den här delen. Vi tror på att man skulle kunna förstärka kontaktpersonernas roller mycket mera med tätare kontakter sinsemellan och också täta kontakter med åländska tjänstemän. Nu blir det lätt så att när man har något ärende och när man har någon svår fråga då möts man och diskuterar och då är man ofta också ganska osams och har väldigt olika utgångspunkter. Därför understryker vi vikten av att upprätthålla regelbundna kontakter i kontaktgruppen.

Vi ser en modell i utrikesministeriet som också har en kontaktgrupp - det kanske blir lite förvirring med de här olika begreppen - men den kontaktgruppen har funnits i väldigt många år och tillsattes en gång i tiden av Tarja Halonen när hon var utrikesminister. Den kontaktgruppen har ett uttryckligt uppdrag att lyfta fram Åland också internationellt. Genom den gruppen har Åland också haft väldigt många besök hit. Vi från åländsk sida har också varit på besök och många har kommit hit för att titta på Ålandsexemplet, inte som en modell bara att ta rakt av, utan man har tittat på hur Ålandsfrågan har lösts på olika sätt. Den kontaktgruppen fungerar väldigt bra och det är ålänningar och personer från utrikesministeriet som är med. Vi tycker att de andra ministerierna kunde ta lite modell från det här arbetet.

Vi har diskuterat politiska kontakter också till riksdagen och hur vi skulle kunna bygga upp dem. I Ålandskommitténs delbetänkande fanns ett förslag om att det skulle finnas ett Ålandsutskott i riksdagen, lite samma modell som man har i Danmark. Alla partier i riksdagen skulle utse en Ålandsansvarig så att man den vägen också skulle kunna upprätthålla politiska relationer.

Ytterligare en sak säger nämnden. Vi har tittat lite på redogörelsen. Tanken är att den här redogörelsen närmast ska innehålla konstitutionella självstyrelsepolitiska frågor. Allt mer har den här redogörelsen utvecklats till att bli lite allmänt hållen. Väldigt många olika frågor lyfts in och det blir någon allmän information till lagtinget. Nämnden efterlyser att landskapsregeringen ska fundera på det här och kanske igen strama upp den här redogörelsen och mera fokusera på de konstitutionellt självstyrelsepolitiska tunga och viktiga frågor så att underlaget blir mera att innehålla självstyrelsepolitik.

Jag stannar här. Tack, talman.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Jag vill bara ta tillfället i akt att informera att det har hänt saker sedan redogörelsen lämnades till lagtinget. Det som har hänt och som vi har jobbat med sedan dess är att förverkliga en idé, som har kommit från flera olika håll, att ordna Ålandsutbildningar för olika grupper i det finländska samhället. De som vi siktar på först är de Ålandsansvariga vid de olika ministerierna i Finland, som nu har inbjudits till en två dagars duvning om Åland inklusive och extra allt om det åländska näringslivet, den åländska självstyrelsen och den åländska verkligheten. För att inkludera så mycket njutning och så gott värdskap som möjligt har vi gjort att detta sammanfaller med skördemarknaden så att det blir en del av programmet.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det låter väldigt bra. Det är precis i den riktning som nämnden också har diskuterat. Hela tiden behövs kontaktskapande men det behövs också mera kunskap om Åland och självstyrelsen bland tjänstemännen. Jag tycker att det är jättebra. Vi vet att så fort vi får besök till Åland på tjänstemannanivå eller på politisk nivå så har vi ett väldigt fint värdskap. När de åker hem så är de nästan alltid jättenöjda. Det gäller sedan också att de kommer ihåg det när det blir svåra frågor och konflikter som vi ska lösa.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Det är precis det som vi har tagit fasta på som vicetalmannen också lyfte fram. Det är viktigt när man knyter de här kontakterna att det inte alltid handlar om problem utan att vi pratar före och inkluderar sådana saker som är roliga och konstruktiva, vilket vi ju har sett under alla tidigare besök.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag bara håller med för det är precis det här som behövs.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det stämmer så som vtm Eriksson sade, nämnden har fokuserat på relationerna med tanke på hur det har utvecklats under den här perioden till att bli en väldigt frostig relation mellan Finland och Åland. Verkligheten är den att i talande stund så håller det antagligen på att bli ännu mer frostigt med tanke på det som hänt de senaste dagarna i den så kallade social- och hälsovårdsreformen och de olika lösningarna där.

Men, fru talman, det var inte det som jag begärde ordet för. Jag tyckte att det fanns en glidning i vicetalmannens anförande som var lite orättvis, att på politisk nivå finns det mycket kontakter men det behövs mera på tjänstemannanivå. Jag tycker att det här är lite orättvist mot tjänstemännen. Jag tror nog att de gör allt vad de kan med tanke på de resurser de har till sitt förfogande och de prioriteringar som finns. Man måste lyfta fram att det måste finnas tillräckliga ekonomiska resurser och tillräckliga personella resurser för att sköta den här relationen också på tjänstemannanivå. Det är det som är viktigt, tycker jag.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag gled väl då utan att riktigt mena det. Nog finns det ju jätte mycket kontakter också på tjänstemannanivå. Det är lite fast i vilka personer det är och så borde det ju inte vara. Det borde vara strukturerna och systemen som fungerar.

Jag glömde faktiskt att säga en sak. I vårt betänkande skriver vi också hur viktigt det är att det finns tillräckliga resurser. Jag tänker alldeles särskilt på justitieministeriet. Justitieministeriet är ju det som är Ålands ministerium. I vårt betänkande skriver vi att vi hoppas att man ser till att det också i fortsättningen finns särskilda tjänstemän som är avsatta för att sköta de här frågorna. Idag är det en person som ska sköta frågorna och det skulle verkligen finnas behov av två personer samt att också Ålandsministern borde vara knuten till justitieministeriet.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Där är jag ense med vtm Eriksson. Jag tror att det är ett förbiseende som vi har gjort, inte bara den här regeringen utan också kanske tidigare. Det har blivit en glidning på det sättet att vi måste ta ett större eget ansvar för att också Ålandsfrågorna sköts bättre på rikssidan. Hur man ska göra det här på ett korrekt sätt och samtidigt beakta de här behörighetsgränserna och de administrativa gränserna, det är inte lätt. Med facit i hand så märker vi att alltför mycket har gått på tok under de senaste åren och någonting måste göras. De här frågorna måste prioriteras upp helt enkelt. Det måste finnas både mänskliga resurser och ekonomiska resurser för att sköta det här för annars kommer det att stå Åland dyrt i förlängningen. Vi ser redan att vi har en jobbig situation. Vi måste inse att inte bara världen förändras utan också Finland och relationerna mellan Finland och Åland förändras.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Visst är det så. Samtidigt om man tänker på vår förvaltning så är den väldigt liten och gör otroligt många saker med ganska små resurser. Tjänstemännen har ofta flera bollar i luften. Man är mångsysslare även på tjänstemannanivå. Man har vissa problem att hinna och orka med även när det gäller kontaktskapande.

I nämnden har vi pratat om att vi kanske skulle behöva någon form av ”brobyggare” som landskapsregeringen kunde anlita för att faktiskt bygga de här broarna och lite mera springa runt i Helsingfors och öppna dörrar och bereda marken för tjänstemän och politiker.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag begärde egentligen ordet för att jag reagerade lite på vtm Erikssons uttalande om att det är tjänstemännen som nu skulle ta vid. Vi alla som har varit tjänstemän, en hel del i den här salen, har den erfarenheten att man är helt beroende av motparten. Man har inte, som vi politiker, samma möjlighet och kraft att lägga sitt mandat bakom sin begäran om samtal etc. Som tjänsteman är man helt utlämnad till att det faktiskt finns en förståelse och, bästa vicetalman, att faktiskt motparten förstår svenska. Det är väl där som det större problemet nu håller på att växa till sig. Man har inte längre givna samtalspartner på svenska i Helsingfors inom statsförvaltningen. Det är ett problem som bara tilltar och som landskapsregeringen skriver så hotar det hela systemet mellan Åland och Finland på sikt.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag måste ha uttryckt mig verkligt luddigt. Det är inte alls så att jag på något sätt påstår att tjänstemännen inte sköter sig. Tvärtom, jag vet otroligt väl hur mycket de jobbar och hur mycket de har på sitt bord.

Svenskan försvinner alltmer på ministerierna, allt färre tjänstemän och även politiker behärskar svenska och det gör det synnerligen mycket mera extra svårarbetat. Det är ett faktum. Vi har diskuterat hur man på olika sätt ska kunna möta det. Ett sätt har varit kontaktpersoner på ministerierna, men det fungerar inte heller riktigt smidigt.

Ltl Harry Jansson, replik

Sedan har vi den övergripande problematiken, EU-medlemskapet medför att Helsingfors inte har tid med Åland. Vi har också det faktum att vi har politiska konjunkturer både i riksdagen och i regeringen i Helsingfors.

Vi har ett problem när det finns regeringspartier som inte respekterar Ålands status. Jag tänker på när Sipilä regeringen lämnade en proposition till riksdagen om ändringen av det ekonomiska systemet mellan Åland och Finland utan att diskutera och förhandla med landskapsregeringen. Det i sin tur ger frågan; hur i all friden ska vi klara av att informera alla som har med Åland att göra Helsingfors så att de i alla fall förstår något av vårt system? Bästa vtm Eriksson jag tror att vi gemensamt i Ålandskommittén har upplevt att vi inte riktigt har förståelse.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Till den här delen när det gäller propositionen som överlämnades med soteproblematiken, som ltl Harry Jansson nyss syftade på, så har framförallt tjänstemännen på landskapsregeringen gjort ett hästjobb för att försöka få den här frågan på rätt och förstås med understöd från lagtinget och nämnden. Man har verkligen ansträngt sig för att få till stånd en helt neutral lösning på hela den här social- och hälsovårdsreformen. Vi får nu bara hoppas att det går vidare och att man lyckas ro det här i hamn.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Jag hade förväntat mig en längre debatt. När jag såg att ingen annan begärde taltur så vill jag ge några små kommentarer. Det kanske beror på att det är enbart Åländsk Demokrati som inte sitter i självstyrelsepolitiska nämnden, de andra har sina åsikter i betänkandet.

Det är två saker som jag enbart vill kommentera. Det gäller punkt 3, ”Vård- och landskapsreformen i riket”. I slutet av andra stycket står: ”Landskapsregeringen har kontinuerligt överlagt med självstyrelsepolitiska nämnden i frågan och nämnden stöder fullt ut regeringens förslag till lösning vilken utgår ifrån att behörigheten för de direkta förvärvsinkomsterna överförs till lagtinget”. Som jag förstår så är enigheten total.

Men Åländsk Demokrati är inte i nämnden. Det är enklare att nämnden är enig. Vi har tidigare varit tveksamma till övertagande av beskattningen. För ett tag sedan hade vi en debatt kring ett dubbelbeskattningsavtal till Portugal. Tveksamheten blev ju kanske inte mindre när finansministern citerade eftermiddagstidningar som framför lögner. Den svenska pressen innehöll i och för sig sanning men det var regler som gällde Sverige och inte Finland. Vår tveksamhet har nog övergått till en stor tveksamhet.

En annan sak som faktiskt finns i samma stycke, jag brukar säga ny sak, nytt stycke, men det står: ”Från Finlands regerings sida förväntas en tillmötesgående inställning från åländsk sida i fråga om en sänkning av avräkningsgrunden till följd av riksreformen, medan en justering av avräkningsgrunden till följd av den förändrade befolkningsrelationen har mötts med totalt oförstående från Finlands regerings sida vilket, såsom landskapsregeringen skriver, upplevs som djupt orättvist”. Det här är en helt annan fråga och en helt annan sak. Här vill jag påpeka att jag faktiskt har ett litet rudimentärt förtroende ännu för finansministern. Jag vill påpeka att det är mitt förtroende som är rudimentärt, det är inte finansministern som är rudimentär ifall det har missförståtts lite tidigare.

Vi har tagit upp detta i finansutskottet och man får ju inte säga vad andra har sagt men där har jag sagt att jag stöder den linje som finansministern har i den frågan. Jag ser att lösningarna ändras från vecka till vecka. Men jag stöder finansministern och hoppas att ni hittar en lösning som också sedan med hänsyn till den nya självstyrelselagen kopplar ihop på något sätt. Mitt parti är igen inte med i beredningen av den nya självstyrelselagen, men jag har anat mig till hur det är. Jag hoppas att ni hittar en lösning som faktiskt beaktar att vi nu är flera i landskapet än vad vi var tidigare. I den frågan har ni mitt stöd. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Ltl Toivonen har ju tidigare uttalat sitt tvivel om Ålands förmåga att hantera utökad skattebehörighet och även i detta fall tydligen. Trots att ledamoten i högsta grad borde vara medveten om att utan den här överföringen av behörigheten av direkta förvärvsinkomster så står vi inför ett inte bara ett konstitutionellt problem utan också för självstyrelsen på sikt en helt avgörande frågeställning för hur vi ska klara av att hantera vårt ekonomiska system fritt från liknande finska övergripande reformer. Ändå, bästa ledamoten, när det gäller direkt förvärvsinkomster så pratar vi om ungefär 35 miljoner euro i ett läge där lagtinget och kommunerna tillsammans hanterar ungefär 100 miljoner av samma skatteslag i princip. Så, varför denna rädsla?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! För det första, tidigare hette det att det skulle påverka självstyrelsen. Sedan kom man till en lösning som var neutral. Nu går det av och an. Jag hoppas att vi kan hitta en neutral lösning. Så länge man kan hitta någonting annat än att överta beskattningen så står jag för det.

Om jag tar ytterligare liknelsen med Portugalavtalet så kunde vi se hur debatten gick för att man trodde och misstänkte att en person i lagtingets opposition möjligen kunde dra nytta av någon skatt. Då kan man å andra sidan tänka sig hur det då blir om man tror att någon från regeringssidan möjligtvis drar nytta av en lagförändring. Då går argumenteringen lika mycket för där och det är inte bra.

Ltl Harry Jansson, replik

Talman! Men bästa ltl Toivonen, jag hoppas nog att ledamoten kan ställa sig över det dagliga politiska munhuggande och istället fokusera på självstyrelsens långsiktiga hållbarhet, för det är ju därför som frågan om utökad beskattningsrätt har dykt upp för Ålands del.

Även om ledamoten kanske måste välja mellan pest och kolera så är det väl bättre att ta kolera som kan innebära lite problem vad gäller den här typen av munfäkteri, men det är ändå en lösning som skulle trygga vår konstitutionella ställning i vårt ekonomiska system. Jag fruktar lite det kaos som vi står inför om vi inte lyckas ordna upp effekterna av landskaps- och vårdreformen på något annat sätt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Jag försökte faktiskt i debatten kring Portugalavtalet hålla mig på en allmän nivå. Jag råkade känna till lite bakgrundsfakta och lade fram det. Men resten av debatten kanske inte var på samma nivå, jag ska inte skryta men så var det.

Jag framför bara mina åsikter, mina dubier är våra dubier inom partiet. Vi är mycket tveksamma så länge det finns andra vägar. Men å andra sidan är jag en av 30 så det påverkar inte. Men det kan vara bra att ha någon som ger ett alternativ också någon gång.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Det är en mycket viktig och allvarlig fråga för Åland och den åländska framtiden som vi diskuterar nu, nämligen relationerna mellan självstyrelsen och statsmakten. Bara för att klockan är mycket nu och alla vill gå hem så förtjänar ärendet ändå lite grann att vi fördjupar oss.

Från tid till annan har relationerna varit bättre och de har varit sämre. Det är någon sorts konjunkturcykel. Samtidigt kan vi se att det finns också en trendlinje i det här, det har blivit svårare och svårare relationer mellan självstyrelsen och statsmakten. Mycket har naturligtvis att göra med språket, det är ofrånkomligt. Sedan har det också att göra med EU-medlemskapet och den stress som hela tiden finns i systemet på vardera sidan, vilket man måste vara så ärlig med, och frågornas komplexitet. Samtidigt har vi en ganska tuff ekonomisk situation för landet som helhet och det gör också att det blir en annan stramhet i allting.

Min egen långsiktiga lösning för att vi ska komma bort ifrån det här är att vi skulle minska på de så kallade friktionsytorna genom att överta mera behörighet till Åland så att vi skulle kunna sköta flera saker själva här. Det får vi återkomma till efter någon vecka när vi har sett vad Ålandskommittén presenterar. Förväntningarna kanske inte ska vara alltför höga för det projektet.

Min tro är att vi nog kommer att få leva med dagens system ett ganska stort antal år ännu framöver. Då måste vi naturligtvis fundera på hur vi kan förändra det här systemet och utveckla det så att vi skulle få bättre relationer och mera framgångsrika resultat för båda parter.

Vtm Eriksson lyfte fram kontaktgruppen i utrikesministeriet. Det vill jag också ta fasta på. Under den senaste tiden har jag funderat på varför det arbetet har gått så bra genom åren och varit så lyckat. Jag tror att båda parter tycker att det är bra. Det finns säkert orsaker. Det ena är nog att de frågeställningar som hanteras där kanske inte alltid är sådana som behöver bli stridsfrågor. Det handlar mera om att marknadsföra Ålandsexemplet. Men nog har det också där funnits en hel del svåra tolkningar och gränsdragningar osv. som man har gjort, men man har gjort det på ett konstruktivt och bra sätt. Det som har gjort att det fungerar, tror jag, beror på att det finns en organisation här, det finns en kontaktgrupp helt enkelt. Den kontaktgruppen består inte bara av landskapsregeringen och statsmakten, alltså regeringen, utan det finns också andra parter; Fredsinstitutet och i vissa fall andra parter, inne i det här samarbetet. Då tror jag det är lättare att få en konstruktiv diskussion istället för att man hela tiden ska föra den här kampen mellan självstyrelsen och statsmakten.

Det andra är att det finns en agenda. Det finns en målsättning med arbetet i kontaktgruppen och i samarbetet mellan självstyrelsen och utrikesministeriet. Man vill göra vissa saker, både på kort sikt och på lång sikt.

Det här är någonting som jag tror att vi borde ta fasta på och försöka också skapa detta med de andra ministerierna.

Nätet med kontaktpersoner som nu finns utpekade på de olika ministerierna är en verklighet, de finns, men vi måste också vara så ärliga och säga att de räcker inte till. Vi måste kanske skapa en grupp av människor på båda sidor, på rikets sida och på den åländska sidan, som börjar samarbeta och skapa någon form av målsättning där vi säger vad vi vill åstadkomma under en viss mandatperiod, så att man har gemensamma mål att arbeta för.

Nu blir det alltför ofta under den här regeringens tid, men det har egentligen också varit så under alla regeringars tid, att när man möts så är det problem som ska lösas och ofta har vi olika uppfattningar.

Det skulle vara bättre om man satt upp en agenda och en strategi för respektive ministerium på vilka saker man har som målsättning under den kommande perioden och kanske t.o.m. längre.

Det här kommer att kräva en hel del arbete. Jag tror att det kunde vara ett frö som man skulle så i någon aftonskola, strategidiskussion eller vad man kallar det när man har nästa träff med statsmakten, med regeringen och statsministern.

Så här kan det nog inte fortsätta. Det tenderar alltid att vara den mindre som förlorar när det blir frostiga relationer.

En liten parentes, om det tillåts. När jag var lantråd eller talman, jag minns inte, var jag med på ett av de årliga mötena till gränsen mellan Finland och Ryssland. Det var som alltid intressanta resor. Vi fick också bevista ett gränsmöte där översten från den ryska sidan kom över till mitten och majoren från den finska sidan kom och så möttes man där och utbytte den sedvanliga hälsningen och man bytte handlingar över vad som hade försiggått under den senaste månaden. Vi tyckte att det såg lite gammalmodigt ut. Varför håller man på med sådant? Vi lever ju i digital värld. Man kan väl kommunicera på andra sätt. Men svaret som vi fick från den finska sidan var; att det här är det avtal som vi kom överens om i fredsslutet. Vi ändrar inte en millimeter i det för vi vet att varje gång vi ändrar, så är det till den svagare, mindre partens nackdel, alltså Finland.

Detta belyser också lite den situation som vi har mellan statsmakten och självstyrelsen. Det finns en tyngd där som gör att man försöker på något sätt kanske inte begränsa självstyrelsen men i varje fall kanske inte beaktar den på det sätt som vi här på Åland anser att man ska beakta och respektera självstyrelsen fullt ut.

Fru talman! I dessa tider är det inte populärt att prata mera resurser, men om man måste göra någon form av prioritering så tror jag nog att det är i relationerna gentemot Helsingfors som vi måste prioritera. På det sättet ska vi kunna bygga en bra grund för att ha en bra framtid på Åland.

Samtidigt ska vi naturligtvis också sköta relationerna åt alla andra vädersträck så att vi klarar oss så bra som möjligt. Det är med klok diplomati som man brukar komma längst här i världen.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Den här kontaktgruppen på utrikesministeriet, som har fungerat i rätt många år, träffas regelbundet. Det är precis såsom ltl Nordlund sade, vi har också upplevt svårigheter genom åren gentemot utrikesministeriet. Det har varit olika kränkningar av demilitariseringen och andra frågor som har varit jättesvåra. Det har ändå funnits möjlighet att har en mer konstruktiv diskussion just för att förarbetet har skötts eftersom marken har varit beredd av ålänningar och ministeriets tjänstemän som har träffats regelbundet. Det är just därför som vi pekar på att de andra ministerierna och åländska tjänstemän borde ha lite samma kontaktytor.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ja, jag håller helt hållet med vtm Eriksson. Det är lätt när man står här i lagtinget att tycka och tänka. Jag vet precis hur det är att sitta i landskapsregeringen, man är fast i nuet och de konkreta problem men har. Men i den här debatten och diskussionen så måste vi försöka lyfta oss ifrån de här dagsaktuella frågorna och tänka strukturellt hur vi ska få ett system som fungerar på lång sikt. Det är i det sammanhanget som man ska se i mitt inlägg i den här debatten. Jag stöder landskapsregeringen fullt ut när det gäller de nu aktuella frågorna. Det gäller att stå på, annars står någon annan på oss.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Som avslutning vill jag säga att jag tycker att beredningen i nämnden har känts väldigt bra just för att vi haft den här mera provokativa hållningen. Vi har väldigt många gånger stått här och klagat på att det fungerar dåligt, relationerna är dåliga och vi stiger alla upp och säger det och svenskan viker tillbaka. Det har varit en mer aktiv roll nu, vi har försökt hitta olika lösningar och vägar framåt och det tycker jag att har varit väldigt positivt.

Vi träffade tunga tjänstemän på de tunga ministerierna och jag tror också att det har en betydelse. Det är bara att fortsätta den här diskussionen.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ja, jag håller också där helt med. En eloge till är lagtingets talman och de som var med och fick till stånd den här resan till Helsingfors och den här diskussionen. Vi har bättre möjligheter i lagtinget att föra mera långtgående diskussioner när det gäller vilka riktlinjer man ska arbeta efter. Jag vet att man i landskapsregeringen sitter tight med dagsaktuella utmaningar. Vi kan se lite mera långsiktigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

6        Landskapsregeringens externpolitik

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande SJPN 2/2016-2017

Landskapsregeringens meddelande M 3/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Jag som viceordförande i nämnden får förmånen att presentera alla nämndens betänkanden, även detta.

När det gäller det externpolitiska meddelandet och det betänkande som nämnden har skrivit så vill jag börja med att beklaga att det är ganska tunt i år. Det beror på att vi förstås, sedvanligt som vi brukar göra, har skickat meddelande till alla utskott men i år har alla utskott valt att inte behandla det här meddelandet desto mera. Därför blir det nämndens del som framgår av betänkandet.

Nämndens roll i det här arbetet, precis som tidigare år, har varit av mer konstitutionell karaktär, inflytandefrågor och mera allmänt, medan sakutskotten har valt att inte behandla det här. Det tycker jag att är synd, men å andra sidan så kan vi fundera vad det beror på. Varför har inte utskotten haft ett intresse av att gå på djupet i det här meddelandet?

Varje år när det här meddelandet kommer till lagtinget så säger vi att det är viktigt att lagtinget involveras och involverar sig, vi säger det varje gång. Vi säger också att det är viktigt att Åland kommer tidigt in i processen och ändå blir det så här.

Om man ser på meddelandet så är det fortsättningsvis få samrådsärenden, några informationsärenden och utskotten är allmänt ljumma till att behandla EU-frågor, det är ett faktum. Vad kan vi göra för att förbättra den här situationen? Det är så viktigt att lagtinget är med.

Därför tycker nämnden att landskapsregeringen ska överväga att bygga upp det här på ett annat sätt. I två olika omgångar skulle landskapsregeringen skicka EU-frågorna till lagtinget. För det första när det är framåtsyftande och handlar om prioriteringar inför nästa års EU-frågor, då borde landskapsregeringen, någon gång i december, ge information inför året så att lagtingets utskott verkligen har möjligheter att vara med tillsammans med landskapsregeringen och fundera på de ämnen och ärenden som ska prioriteras under året. Om lagtingets utskott då är med i de prioriteringarna så tror vi sedan också på att utskotten kommer att följa upp de prioriterade områdena mycket närmare.

Det skulle också byggas ett system där landskapsregeringen regelbundet kommer och stämmer av med respektive sakutskott. Vi tror att det kanske skulle väcka lite mera intresse och engagemang om utskotten hade de här redskapen.

Meddelandet innehåller en framåtsyftande del och en tillbakablickande del. Den tillbakablickande delen, med statistik om antal kommissionsinitiativ, samrådsärenden och antal olika yttranden, kan med fördel föras in i den allmänna årsrapporten, den som vi ska behandla här senare idag. Det är ju mera en statistisk tillbakablick.

Det borde vara regelbundna uppföljningar under året, tätare kontakter mellan landskapsregeringen och utskotten, mera informationsärenden och mera samråd så att utskotten väl känner de mest aktuella och viktigaste EU-ärendena. Vi föreslår att vi skulle försöka bygga om systemet i den riktningen.

När vi tittar på statistik så är det mängder av kommissionsinitiativ som kommer till Åland. Det är en bråkdel av dem som ändå blir hanterade i landskapsregeringen. För att kunna välja ut dem som verkligen är mest avgörande för det åländska samhället så måste det göras prioriteringar. Man måste jobba på ett väldigt smart sätt och verkligen använda de få resurser vi har. Tjänstemännen i landskapsförvaltningen ska, förutom alla sina andra ärenden, också kunna hantera alla dessa EU-ärenden som trillar in under året. Då gäller det att vara verkligen sparsmakad när man väljer ut de allra viktigaste ärendena samt att man är väldigt på tå när det handlar om de ärendena. Vi ska vara väldigt med där och försöka påverka i ett tidigt skede som vi alltid säger.

Vår kvinna i Bryssel har en nyckelposition. Hon är den första kontakten. Vi har väl alla besökt Ålands tjänsteman i Bryssel och vi vet vilka pappershögar som där finns. Det är så mycket ärenden. Den personen behöver hjälp både från lagtinget och från landskapsregeringen i det här arbetet.

Sedan ska vi också se till att vi har fötterna in överallt där EU påverkar i de olika beredningsgrupperna; t.ex. i arbetsgrupperna i Helsingfors, i beredningsgrupperna i Bryssel och att vi har goda kontakter till flera meppar. Just nu finns det flera assistenter med åländsk anknytning i Europaparlamentet. Vi har jobbat för att vi också ska få i fötter där. Vi ska vara på kommissionen när det är viktiga frågor. Det har också öppnats upp nya system.

Det ska vara mera prioriteringar, mera på tå i jätteviktiga frågor och att lagtinget och landskapsregeringen ska börja jobba mera effektivt tillsammans.

Slutligen om parlamentsplatsen som nämnden har skrivit om i betänkandet. Vi kan ju vara efterkloka och konstatera att vi borde ha ställt detta som ett krav när vi sade ja till EU, det kan vi konstatera. Vi gjorde det inte och det var en stor miss. Sedan har vi upprepat varje gång i klämmar i anslutningsfördragen; Amsterdamfördraget, Nicefördraget och Lissabonföredraget, att det är Ålands konstitutionella rättighet att ha en plats i Europaparlamentet eftersom vi som andra parlament gav ifrån oss behörighet till EU.

Vi har jobbat gentemot regeringen i Helsingfors, det har varit motioner i riksdagen och vi har principiellt fått rätt. Riksdagen och regeringen har sagt att vi har principiellt rätt, att det finns ett konstitutionellt rättmätigt krav på att Åland borde ha en parlamentsplats. Men varje gång som man har fört upp frågan så har man från finsk sida sagt att man kan tänka sig att jobba på EU-nivån och nu har man också gjort det, man har försökt den vägen och det har inte varit framgångsrikt. Varje gång som det har gjorts på EU-nivå så har EU konstaterat att det är en nationell fråga, det är Finlands sak att sköta och så har det hittills blivit.

Nu har vi möjlighet igen när det gäller Brexit och det är jättebra. Landskapsregeringen är på gång och man ska förhoppningsvis också få Finlands regering att jobba för det eftersom de tidigare har lovat att de ska göra det. Men sist slutligen, om inte heller detta faller väl ut, så är det en nationell fråga och då borde Åland få en av Finlands parlamentsplatser. Åland skulle vara ett eget valdistrikt.

Jag önskar landskapsregeringen lycka till nu med anledning av Brexit. Jag hoppas att det nu äntligen ska lossa så att Åland får den konstitutionellt berättigade platsen i Europaparlamentet. Tack.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack, fru talman! Det var ett väldigt intressant anförande som vtm Viveka Eriksson höll. Det är synd att inte flera är här, framförallt är det få från regeringen som tar emot det kloka budskapet som framfördes här.

Det är jätteviktigt att jobba med EU-frågor. Jag upplever att det är en icke tillräckligt aktivitet på den från fronten när det gäller regeringen. Det är inte tillräckligt prioriterat. Jag hoppas att både regeringen och vi från oppositionen hjälps åt att trycka på att få en mer aktiv EU-politik i regeringen.

När det gäller utvecklingen av EU-meddelandet, som också borde vara ett väldigt viktigt och engagerande dokument för regeringen, så har självstyrelsepolitiska nämnden även tidigare haft tydliga krav på hur det borde utvecklas. Man ska ställa mål och sedan också redogöra för hur målen har uppföljts.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! I det här läget så kanske vi i lagtinget ska vara lite försiktiga när vi inte ens har behandlat det här meddelandet i utskotten. Ett faktum är att utskotten har tyckt att i det här läget så behandlas inte meddelandet.

Jag håller också med om att regeringen kunde vara ännu mera aktiv med att komma med informationsärenden och samrådsärenden till utskotten. Det blir någon slags växelverkan i det här, utskottet är ljummet och regeringen har fullt upp ändå och har svårt att hinna med alla fatalietiderna och frågorna behandlas ofta ganska snabbt. Det blir en växelverkan som dessvärre inte är positiv. Därför måste vi tillsammans få ordning och reda på det här.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! EU-politiken är vår inrikespolitik. Det är en väldigt viktigt politik som vi aktivt måste vara med och forma och påverka på olika sätt.

Det som nämnden enhälligt, samtliga partier, har sagt till regeringen är att EU-meddelandet borde byggas upp på ett nytt sätt lite liknande som vtm Eriksson sade. Där skulle man tala om målen, inte för att det ska kontrolleras eller skällas här i lagtinget, och sedan skulle man fundera på orsakerna till att vi inte uppnår målet. På det sättet skulle EU-arbetet utvecklats. Jag tror att det skulle medföra att både utskotten och lagtingsledamöterna engagerar sig. Om regeringen visar vägen, vilket de alltid ska göra i alla frågor, och engagerar sig och lyfter ofta upp EU-frågor i debatten så då blir det också mer intressant.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Ja, det är väldigt lätt att vara efterklok. Jag beklagar att vi inte hade vtm Eriksson med oss vid borden den 2 februari 1993 när frågan om Ålands parlamentsplats i praktiken avgjordes. Då tyvärr, måste jag verkligen säga som ålänning, gick samtliga partier, som då var representerade i lagtinget, inför att inte ställa kravet på en åländsk parlamentsplats som ett ultimatum. Vi hade en enastående chans att uppnå den här presentationen, men tyvärr valde man en åländsk enighet på hemmaplan istället för att vidhålla detta för mig så oerhört självklara krav. Men vi är alla lika goda kålsupare. Jag beklagar att vi i samband med Kroatiens anslutningsavtal inte förmådde att hålla en åländsk enig front om att hålla på den frågan.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Jag tänker ta tillfället i akt att kort berätta om att det faktiskt finns samarbeten mellan lagtinget och regeringen som fungerar alldeles utmärkt på den internationella arenan. Det är vårt medlemskap i BSPC, Baltic Sea Parliamentary Conference eller Östersjökonferensen mera i allmänt tal.

Åland kommer från och med nästa år, tack vare väldigt stor framsynthet och generositet hos kanslikommissionen senaste år, att ha möjlighet att ta ordförandeskapet för första gången.

Det här kommer att göra rätt många saker på olika sätt. Vi kan lyfta självstyrelsen och visa hur den har förädlats och vi kan inspirera andra till fredliga lösningar. Vi kan berätta om autonomin, demilitariseringen och neutraliseringen. Åland är historiskt sett och internationellt sett ett utmärkt och hållbart exempel på fredlig konfliktlösning och vi skulle ha mycket att lära andra. Därför är jag väldigt glad att den nuvarande BSPC-delegationen insåg detta väldigt enhälligt samt att kanslikommissionen också gav oss tillräckliga medel för att hålla ordförandeskapet nästa år. Åland har vid några tillfällen tidigare stått som värd för Östersjökonferensen men aldrig som ordförande.

I det här sammanhanget vill jag särskilt lyfta fram mina kollegor i delegationen; vice ordförande Annette Holmberg-Jansson, Sara Kemetter och Ingrid Johansson. Det kan verka vara en underlig blandning, men inom BSPC så är vi väldigt noga med att där inte förs lokalpolitik. Vårt ända uppdrag där är att lyfta Åland till höjder som vi tidigare inte har varit på och det har vi lyckats väldigt väl med så här långt, främst just nu tack vare ltl Sara Kemetter som är vice ordförande i en arbetsgrupp som diskuterar hållbar turism. Så sent som för någon vecka sedan var gruppen på Åland och bekantade sig med Silverskär och författade ett slutdokument som ska utgöra en resolution till höstens Östersjökonferens.

Nu säger man ibland att det bara pratas och ingenting görs. Ibland, över åren, har det hänt att resolutionerna kanske inte har tagits på största allvar av respektive regeringar, men det är på väg att ändras ganska radikalt. I takt med att man har professionaliserat arbetet inom BSPC så har man lyckats få fram bättre resolutioner med mera konkreta förslag. Efter varje konferens, som senaste höst var i Riga i Lettland, så författas en resolution och skickas till regeringarna och så får regeringarna ta ställning till de olika förslagen.

Nu är en parlamentarisk Östersjökonferens inte en operativ regering, men idéerna kan vi väcka som sedan kan sippra ner i de olika regeringarna. Vi ser, på basen av svaren från de olika regeringarna, att resolutionerna tas på allt större allvar, ända från Åland som är duktiga på att svara, till Ryssland - Åland och Ryssland i samma mening och vid samma bord.

I höst tar vi, som sagt, över som ordförande för första gången och då tar vi över efter delstaten Hamburg, med 3 miljoner invånare. Före det var Lettland ordförande med 2 miljoner, och före det var Polen med 38 miljoner invånare ordförande. Nu får vi vara med och forma en politik som sträcker sig runt hela Östersjön.

När man är inom BSPC så är det inte storleken på den som man representerar som är avgörande utan det är tyngden i idéerna. Där har vi lyckats väl tack vare en oerhört entusiastisk delegation som jag igen vill lyfta fram i det här sammanhanget. Vi håller en hög profil under konferenserna och vi tävlar på en nivå som vi kanske inte alltid självklart hör hemma i.

BSPC-samarbetet gör skillnad och lyfter självstyrelsen och det är ett utmärkt exempel på hur lagtinget och regeringen kan jobba tillsammans. Tack för ordet!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Herr talman! Ltl Pettersson är en mycket god talare.

Jag smålog lite åt att samarbetet, profil osv. fungerar utomordentligt mellan regeringen och oppositionen i BSPC. Det samarbetet fungerar säkert ypperligt om man har samma åsikt som regeringen, men inte om man ett par timmar efter mötet får en fråga och svarar personligt på det, då fungerar det ju som bekant inte riktigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Jag satt själv talman och ledde ordet när vtm Eriksson presenterar självstyrelsepolitiska nämndens betänkande och hade därför inte möjlighet att ta replik och därför nu mitt väldigt korta anförande.

Jag vill vända mig emot är det påståendet som vtm Viveka Eriksson gjorde, att fackutskotten inte skulle vara intresserade av EU-frågor.

Som medlem av finans- och näringsutskottet så kan jag informera, ifall någon ännu inte känner till det, att vi har haft en omåttligt stor arbetsbörda denna vår. Vi har fått så mycket arbete i form av lagar och tilläggsbudgeter som har kommit dit i ett väldigt, väldigt sent skede.

Det finns en lagtingsordning som talar om i vilken ordningsföljd ärenden ska hanteras och den har vi i finans- och näringsutskottet följt. Vi kan också konstatera att i flera av lagförslagen har det funnits indirekta hotbilder i eftersom det från EU:s sida har varit frågan om motiverat yttrande.

Om landskapsregeringen hade presenterat lagarna något tidigare eller att vi skulle ha förlängt den här sessionen så hade åtminstone jag med glädje, och troligtvis också de andra i utskottet, åtagit oss detta arbete. Men som tidsuppställningen var nu så fanns det inte möjlighet på kartan att genomföra ett bra arbete.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är ju bara att läsa betänkandet. Det här meddelandet är skickat till alla fackutskott. Av tradition så har vi alltid försökt åtminstone att vinnlägga oss i utskotten att ta upp och diskutera det som sägs i meddelandet.

Jag har full respekt för att utskott har jobbigare under vissa perioder. Det skulle alla gånger ha gått mycket bra om utskotten hade bett om anstånd med tiden om man hade det jättejobbigt. Vi kunde ha senarelagt hela betänkandet.

Jag skyllde sedan inte heller bara på utskotten. Det beror nog lite på vårt system varför den här ljumma inställningen finns. Det här är inte heller någonting nytt genom åren, det har varit så här i många, många perioder tidigare.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag är inte i den positionen att jag ska vara taleskvinna för finans- och näringsutskottet. Det finns ordförande och vice ordförande från regeringsblocket som säkert kan uttrycka sina åsikter. Men min bestämda åsikt är att det inte fanns tidsutrymme på grund av alla dessa lagframställningar som i ett väldigt, väldigt sent landade på lagtingets bord. Jag accepterar inte att i Ålands lagting få veta att vi inte arbetat tillräckligt seriöst eller tillräckligt mycket i ett utskott, vilket underförstått vtm Viveka Eriksson sade.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det jag säger är att EU-frågorna är väldigt viktiga för det åländska samhället. Det dyker upp frågor som griper in i människors vardag. Det är väldigt viktigt att vi på Åland står på tå för att vara med och försöka påverka de EU-frågor som berör ålänningarna och då har också lagtinget ett jättestort ansvar. Det var ltl Britt Lundberg som sade att det här är inrikespolitik. De här frågorna är minst lika viktiga som andra frågor.

Igen, jag säger bara det att det fanns alla möjligheter att senarelägga vårt betänkande. Det skulle ha funnits beredskap i nämnden. Jag tycker inte att man ska slå ifrån sig och säga att det är någon som kritiserar att man är arbetsovillig, utan det handlar helt enkelt om intresse.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Bert Häggblom

Tack, herr talman! Jag ska hålla mig kort här.

Ltl Harry Jansson påstod att vi var eniga när det gällde att man inte skulle gå inför en EU-parlamentsplats. Jag vill bara säga att obunden samling och dåvarande ltl Harry Eriksson röstade emot det förhandlingsresultatet i lagtinget. Det var 26 mot 4. Vi godkände det inte, vi ville att Åland skulle ha stått utanför och det vill jag påpeka.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Den sistnämnda historiebeskrivningen har jag absolut ingenting att opponera mig emot. Jag avsåg ett möte mitt i EU-processen som blev avgörande för framgångarna eller resultatet av EU-processen.

Talman! Jag tänker faktiskt än en gång öda några ord på frågan om en åländsk representation i Europaparlamentet.

Efter att självstyrelsepolitiska nämnden har lämnat sitt betänkande så har det uppmärksammas, också här på Åland, ett relativt färskt utslag från Europadomstolen om att ett medborgarinitiativ som ska stärka minoriteternas ställning i Europa måste tas till godkännande och behandling i EU-kommissionen. Det utslaget kom den 23 maj. Det anses allmänt som en framgång för de minoriteter som i princip finns i varje EU-land.

Herr talman! Det som jag lite vänder mig mot är att man också här försöker göra en åsnebrygga mellan det aktuella initiativet på europeisk nivå och kravet på en åländsk plats, för, bästa talman, den bryggan saknas.

När man går in och ser vad initiativet handlar om så är det på alla sätt bra om man är i minoritet i Europa - i synnerhet för åländsk del vad gäller upphovsrätten - och också frågan om representation för minoriteter just i Europaparlamentet.

Problemet är att kommissionen för sin del redan har meddelat att man inte kommer att beröra frågan om representation för minoriteterna därför att det är en nationell frågeställning. Detta är något som vi ifrån åländsk sida har tjatat om i decennier nu. Vi har sagt att om Åland ska få en plats i EU-parlamentet så är det inom ramen för den finländska kvoten.

Därför är det viktigt att säga att landskapsregeringen är på rätt spår med de skrivningar de har om en åländsk EU-plats. Men man måste nog ytterligare inskärpa att det faktiskt är Finland som ska ordna det här och inom ramen för den kvot som Finland har. Jag tror inte att man kommer att kunna trolla ens i samband med en Brexitförhandling trots att det teoretiskt kommer att finnas ett visst antal EU-platser som blir lediga.

Vi har på åländsk botten stridigt och fightats om EU-platsen ända sedan början av nittiotalet. Den har t.o.m. varit riktigt illa för vårt politiska klimat därför att den har blivit en boskillnad i vissa sammanhang och det är synd.

Som jag nämnde i replikskiftet med vtm Eriksson så är jag övertygad om att vi i maj 2013 hade ”window of oppurtunity”, fönstret stod på glänt. Vi hade möjlighet att ta Kroatiens anslutningsavtal som pantfånge, som finlandssvenskarna säger. Vi kunde ha valt att avstå från att ge vårt bifall till Kroatiens anslutning. Det hade varit en lämplig diplomatisk markering. Kroaterna kunde de facto ha blivit medlemmar i EU, men vi hade haft den här diplomatiska markeringen hängande kvar vidare i EU-samarbetet. Det skulle egentligen bara vara oss bara till gagn och egentligen ingen till skada. Men tyvärr, som jag också sade tidigare, vi kunde inte uppnå en enighet.

Man måste ta sina chanser när man är med i EU-familjen. Det är ingen annan som tänker på dig utan du måste göra det som spelet kräver och det är att visa hårdhet i vissa speciella ögonblick. Tack.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

7        Ålands hållbara livsmedelsstrategi 2017-2030

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 13/2016-2017

Landskapsregeringens meddelande M 1/2016-2017

Ärendet avförs och upptas till behandling vid nästa plenum.

Remiss

8        Redogörelse över årsredovisning per 31.12.2016

Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2016-2017

Remiss

9        Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2016

Landskapsregeringens svar RB 1/2016-2017-s

Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.

Vidare föreslår talmannen att en gemensam diskussion om de båda ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget omfattas? Omfattat.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Jag tänker inte stanna i talarstolen särdeles länge. Jag tänker säga några ord om sifferunderlaget i årsredovisningen för 2016.

År 2016 var det första hela verksamhetsåret för den regering som bildades hösten 2015. Året genomfördes med den tidigare landskapsregeringens budgetförslag som grund med vissa tillägg under året.

Jag är att det inte finns särdeles mycket dramatik i siffrorna vilket bokslutet visar. Verksamhetsåret bedrevs i stort sett enligt den budgeterade planen som hade framlagts, men lite grann bättre än vad som budgeterats.

Man får komma ihåg att landskapsregeringen satte en plan för balansering av ekonomin i samband med regeringsprogrammet och speciellt i samband med första tilläggsbudgeten våren 2016. Där sade vi, enligt vissa delsteg, att vi skulle balansera ekonomin. Vissa kostnadsminskningar budgeterades i samma tilläggsbudget våren 2017 så att vi skulle minska budgetunderskottet något, 1,65 miljoner tror jag att det var.

Nu kan vi presentera ett bokslut som i förhållande till budgeten 2016 är något bättre än budgeterat. Verksamhetens totala kostnader har minskat något. Personalkostnaderna minskade något om vi pratar i förfluten tid. Årsbidraget blev minus 3,8 miljoner istället för budgeterade minus 6,5 miljoner. Det slutliga resultatet före extra ordinära poster blev minus 15,5 miljoner istället för budgeterade minus 17,9. Det är ett bra bokslut i förhållande till det budgeterade. Det är fortfarande stora underskott som vi arbetar med vidare, som är välbekant.

Kanske man kan kalla det ett trendbrott men underskottet börjar gå mot en bättre väg i förhållande till det som hade förutspåtts via budgeten.

För övrigt talar årsredovisningsdokumentet för sig själv.

Landskapsregeringen och jag deltar gärna i fortsatt diskussion och kommer gärna till utskottet för att prata om detaljer.

Det är ett rätt odramatiskt år siffermässigt, alltså.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Effektivitetsrevisionen är ett bra tillfälle att ta fasta på och det visar också en möjlighet att utveckla verksamheten.

Effektivitetsrevision har granskat ÅHS, personalförsörjningen inom landskapets allmänna förvaltning, lagberedningen samt AMS. Revisionen innehåller flera värdefulla iakttagelser och rekommendationer.

Först några ord om personalförsörjningen. Ledningsstrukturer inom landskapets allmänna förvaltning bör få en permanent och tydligt lösning. Det finns skrivningar i budgeten. Intentionerna var att lägga fram en lagframställning här nu under våren/försommaren, men det arbetet har fått stå tillbaka för andra arbetsuppgifter. Vård- och landskapsreformen har tagit otroligt mycket arbetskapacitet och tid i anspråk.

Rekommendationerna är förståeliga och berättigade och vi från landskapsregeringen avser att prioritera ärenden.

En stabil personalförsörjning och en offensiv rekrytering är en avgörande fråga för förvaltningen. Den allmänna principen är att tillfälliga tjänsterförhållanden borde användas för sådana uppgifter som är av tillfällig karaktär. Men visar det sig att arbetsuppgifterna är av bestående natur bör tjänsterna så klart ombildas till ordinarie.

Jag delar revisionens uppfattning om att det finns mycket övrigt att önska beträffande landskapets lönesystem. Lönesystemet bör ses över som helhet. I dagsläget prioriteras arbetsvärderingen och den blir ett viktigt underlag för ett nytt lönesättningssystem.

Landskapsregeringens uppfattning är att det inom den allmänna förvaltningen under ett ganska stort antal år nu bedrivits en restriktiv anställningspolitik utgående från regelverket, riktlinjer och budgeten.

Den centrala styrningen kan stärkas och kommer att övervägas i samband med att lagstiftningen om förvaltningschefstjänsten revideras.

Landskapsregeringen delar även uppfattningen att den största nyttan fås genom arbete på avdelningarnas och förvaltningens eget initiativ och konstaterar att det ekonomiska läget och de budgetramar som kan ges för förvaltningen kommer att verka för en effektivisering. Flera kan säkert vittna om att det är strama budgetramar och det finns inte utrymme för så väldigt mycket, även fast man ser att det skulle finnas behov.

Talman! Lagberedningen har under flera år varit prioriterad av samtliga politiska partier trots en stram budget. När det gäller rekrytering av flera lagberedare kan det nämnas att under de senaste åren har nya tjänster som lagberedare inrättats ungefär vartannat år. Någon specifik utbildning till lagberedare finns inte. Inskolning av lagberedare är ofta en lång process som kan ta flera år i anspråk.

Arbetet med Ålands lagsamling på nätet, Ålex, är också omfattande och kräver extra resurser. Meningen är att det arbetet ska vara klart till årsskiftet. Arbetet bedrivs genom ett nära samarbete med regeringskansliets utvecklingsenhet och Åda. Lagsamlingen är ett levande dokument som fortlöpande måste uppdateras och kommer att fordra kompetent personal för att man med jämna intervaller ska kunna hålla hela lagsamlingen uppdaterad.

Lagstiftningsbehovet är stort och den politiska viljan är ännu större. Det finns en vilja och ambition att genomföra egna reformer, egna viktiga lagstiftningsprojekt och det blir i konkurrens med bland annat EU-lagstiftning som inte alltid uppfattas varken av landskapsregeringen eller av lagtinget att det bidrar till våra egna politiska målsättningar.

I grunden skiljer sig inte rekommendationen på en årlig plan från nuvarande krav på genomförande av landskapsregeringens lagstiftningsprogram.  Nivån och önskemålen ligger i stor utsträckning i regeringsprogrammet.

Lagberedningen tar till sig den kritik som kommer, man har ambitionen att försöka bli mera informativ när det gäller vilken lagstiftning man arbetar med. Jag tycker att vi har ett tillfredsställande system där man från landskapsregeringens och lagberedningens sida alltid redogör för lagtinget vilka lagar man kan förvänta sig när en ny lagtingssession inleds. Sedan vet vi att det ibland dyker upp akut lagstiftning och vi kan riskera böter. Jag vill ändå tacka för förståelsen och den välvilja som visas från utskottens sida. För hur man än försöker så dyker de upp med jämna mellanrum ändå.

Det finns en diskussion kring en laggranskningsnämnd. Vi kan konstatera att det visar sig att det blir allt svårare att få tag i externa lagberedare, de växer inte på träd mera. Många av de mest kompetenta och skickligaste tar inte åt sig arbete på samma vis som de gjorde tidigare.

Landskapsförvaltningen har i flera år arbetat på det viset att man har försökt anställa avdelningsjurister som skulle ta ett större ansvar för lagberedningen och göra ett inledande jobb.

Det var detta som jag i stort sett ville kommentera, personalförsörjningen och lagberedningen.

Jag är säker på att om det finns frågor om ÅHS så kan representanter från styrelsen också svara ingående på de frågorna.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! I livet handlar det alltid om prioriteringar som lantrådet mycket riktigt lyfte upp.

Landskapsrevisorerna hyser jag för övrigt en klockarkärlek till då vi under den förra perioden sade farväl till den politiskt tillsatta revisionen och tillsatte en mer professionell sådan och det gör en väldigt stor skillnad. Jag noterar att landskapsrevisorerna efterlyser en elektronisk form av lagsamling. Jag uppfattar att en lagsamling är en väldigt viktig del för självstyrelsen. Landskapsrevisorerna lyfte också fram behovet av att ändra lagstiftningen om förvaltningschefen, vilket är en mycket väsentlig kugge i självstyrelsemaskineriet. Som en kommentar från landskapsregeringen står det att arbetet har fått stå tillbaka för andra arbetsuppgifter. Jag undrar i all försiktighet vilka dessa är?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag upplever att jag har haft en god kontakt med självstyrelsepolitiska nämnden. Det har varit otroligt mycket arbete med sotereformen. Det har tagit stora delar av förvaltningschefens tid i anspråk. Han och flera tjänstemän har i princip haft klippbiljetter till Helsingfors. Dessutom fick vi ganska långvariga sjukskrivningar under vårvintern så dessvärre är det arbetet försenat. Landskapsrevisorerna påpekar att det har varit aktuellt att få den lagstiftningen på plats sedan 2013. Det finns absolut en målsättning att få den lagstiftning på plats under den här mandatperioden och, som sagt var, under det här året ännu.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för det svaret. Vi ser att tonen i denna revision, där man ibland har gått in i nästan onödiga detaljfrågor, är att lagberedningen inte riktigt räcker till. Det är den övergripande tonen i det hela.

Vi vet att vi har djurskyddslagar, det finns socialvårdslagar och det finns allt möjligt som man egentligen borde göra samt förvaltningslagstiftningen. Menar då lantrådet, ställt mot dessa exempel, att viktigast just nu var att ta fram en lagstiftning om att folk över 16 år skulle få rösta i kommunalvalet? Var det en viktigare lagstiftning än de här andra för självstyrelsen ganska avgörande frågorna?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag skulle kunna ge ett helt häfte på lagstiftning som vi borde uppdatera i självstyrelsen. Det är inte bara djurskyddslagstiftningen som vi skulle behöva uppdatera. Vi skulle behöva revidera tjänstemannalagstiftningen. Det finns hur mycket lagar som helst som vi skulle behöva uppdatera och EU-lagstiftningen tar en stor tid i anspråk.

Sedan är det på det viset att man gör politiska prioriteringar. Jag kan stå upp för det att majoriteten prioriterade lagstiftningen för att sextonåringar skulle få rösta i kommunalval.

Jag vet att centern prioriterade att vi skulle ha en egen lagstiftning när det gäller hälsoskydd, hur vi städar våra offentliga toaletter och simbassänger. Det var centerns prioritering och vi hade en annan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Tack för genomgången av den här revisionsberättelsen. Mycket handlar om lagberedningen och personalförsörjningen i den allmänna förvaltningen. Vi vet att det har varit och är naturligtvis en utmaning hela tiden.

Vi vet också att när det gäller social- och hälsovårdsreformen, som är på gång i Finland nu, så pratar vi mycket om vad det innebär för klumpsumman och för behörigheten. Men det är egentligen bara toppen på isberget. Det stora är allt arbete som måste göras på den sociala sidan med all lagstiftning och alla förändringar som jag inte har en möjlighet att greppa. Min fråga är; greppar landskapsregeringen alla de förändringar som behöver göras i den sociala lagstiftningen? Finns det resurserna nu som räcker till för att klara av det? Det är en jätteutmaning som vi har framför oss.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag vill ändå säga att det finns resurser när det gäller lagberedningen. Vi har gjort riktigt bra rekryteringar de här senaste åren. Vi har mycket duktiga lagberedare.

I och med att självstyrelselagsrevisionen blir färdig så finns det möjlighet att lösgöra lite resurser.

Det antogs en stopplag under den förra mandatperioden på hela socialvården och det börjar vi nu sakta lösa upp med barnskyddslagstiftningen och med handikappservicen. Social- och miljöavdelningen håller på att arbeta med hela socialvårdspaketet och där har vi också faktiskt kunnat rekrytera goda krafter.

Nästa vecka ska vi ha en stor omfattande överläggning där vi orienterar oss hur långt vi är på väg när det gäller hela socialvårdslagstiftningspaketet. Det är stort och det är svåra frågor att brottas med, inte själva materiella innehållet men hur vi får det att malla i de olika systemen.

Går man dessutom vidare med valfrihetsreformen och flerkanalsfinansieringen så får vi ytterligare bekymmer på halsen.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Jag hoppas att man är beredd att tillsätta de resurser som behövs här. Det är ju bra om lantrådet säger att det finns tillräckliga resurser på lagberedningen och att det också har gjorts goda rekryteringar till social- och miljöavdelningen. Det kommer att finnas ett enormt stort behov av information också utåt gentemot kommunerna och de som är producenter av de sociala tjänsterna eftersom det runt hela Åland finns människor som på något sätt ska anpassa sig och sina verksamheter till den nya lagstiftningen. Det är känsliga frågor. Jag hoppas att de också ska kunna få så bra svar som möjligt. Det är så omfattande och komplicerade frågor. Tyvärr har jag erfarenhet av att det brukar vara mest information på det andra inhemska språket i början.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Vi ska absolut göra vårt bästa, dels med behörighetsfrågorna men också med det materiella innehållet i socialvården.

Ser man på trenderna inom hela socialvården så är de mycket intressanta, de är ju humanistiska och de sparar faktiskt också i förlängningen pengar. Man sätter väldigt, väldigt mycket krut på det förebyggande arbetet. För framtidens kommuner, oberoende av hur kommunkartan ser ut i framtiden, kommer det att ställas stora krav. Före man har ett barnskyddsärende eller ett missbrukarärende så ska man kunna agera väldigt tidigt. Vi pratar om barnomsorgen och grundskolan. Framtidens socialvård kommer att ställa stora krav på framtidens kommuner att jobba på ett förebyggande sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg

Tack, herr talman! Av allt som vi manglar igenom i lagtinget så måste jag säga att årsredovisningen är bland det intressantaste. Jag har valt att plocka ut några detaljer ur den, några fragment.

På Åland är det många gånger svårt att bygga upp tillräckligt effektiva enheter sett till kostnad och kvalitet. Befolkningsunderlaget, den kritiska massan, är ofta en begränsande faktor och då blir det svårt att hantera driftskostnaderna.

På sid 93 kan vi lösa att det hösten 2016 var cirka 250 icke åländska studeranden inskrivna vid Ålands Gymnasium och Ålands Högskola. En intressant siffra av flera orsaker, dels för statistiskt kommer cirka 100 av dessa 250 personer att stanna kvar på Åland efter sina studier. Det är också intressant att fundera på varför vi inte har fler studeranden utifrån. Här har vi en utmaning att öka detta antal, för vi behöver bli fler ålänningar. De som kommer hit och studerar håller igång vårt näringsliv, men de bidrar också till att vi kan ha ett så pass brett utbildningsutbud som vi har på Åland.

Här är en stor framtida lösning ett skolnära, tryggt och ändamålsenligt boende. Det andra är att få en kostnadseffektivitet i verksamheterna som inte går ut över utbud och pedagogisk kvalitet.

Ett studentområde, likt ett campus, är något som skulle vara till fördel för såväl de studerandena själva, som attraktionskraften och studerandemiljön och ekonomiskt kan man hitta tveklöst flera overheadkostnader som kan minimeras och ännu fler synergier än hittills kan uppstå.

På sidan 179 finns en väldigt positiv statistik från Ålands Sjösäkerhetscenters kursverksamhet. Den visar fantastiska siffror med ett ökat deltagarantal om 1000 personer. Stort beröm till alla de som varit med och bidragit till en sådan utveckling. Kursverksamheten är viktig för att tillgodose våra lokala rederier en smidig fortbildning, men det är även av vikt rent samhällsekonomiskt. Det här är en turistprodukt med potential. Vid Ålands Gymnasium finns nu även en körsimulator som kommer att locka även icke åländska kursdeltagare. Allt detta innebär givetvis en ökad självfinansieringsgrad och möjlighet att möta inbesparingar med sunda intäktsmöjligheter.

På sidan 164 hittar vi Ålands folkhögskola, en skola som får en allt större betydelse för speciellt våra ungdomar genom att finnas som ett bra alternativ till gymnasiet. Här kan man ladda batterierna, läsa upp betyg och kanske komma underfund med vad man egentligen vill göra. Skolan har kapacitet att ta emot flera studeranden och ett år vid nya linjen ger studiemotivation och styrka. Vid Ålands folkhögskola är dessutom möjligheterna att ordna skräddarsydda kurser för t.ex. AMS goda. Det är en bra skola som borde bli ett ännu starkare kitt mellan grundskola, gymnasiet och AMS.

79 299 är besökssiffran för Ålands museums, museer och bemannade sevärdheter. Som jämförelse kan nämnas att Sjöfartsmuseet och Pommern hade år 2016 75 000 besökare. Det är bra siffror som visar att våra kulturattraktioner fyller en viktig roll för besöksnäringen. Det kan nämnas att Ålands museum då inte heller hade haft öppet ett helt år, så siffran för 2017 kommer att bli ännu högre.

Från sidan 144 finns en uppräkning av våra mindre myndigheter. Denna lista kommer tyvärr att bli ännu längre p.g.a. diverse EU-direktiv. Det är mycket bra att landskapsregeringen och minister Perämaa har aviserat en översyn om hur alla dessa enmansmyndigheter kan samordnas för att uppnå starka och effektiva enheter.

Jag tänker inte fördjupa mig destomera i personalen och dess nyckeltal, då arbetet med att implementera det nya löne- och personaladministrationssystemet är under arbete. Givetvis är detta ett mycket viktigt arbete för att lättare hitta trender i sjukfrånvaro, personalomsättning och i andra nyckeltal, vilka sammantaget sist och slutligen ger bättre möjligheter till effektivare förvaltning.

Det är glädjande att landskapsregeringen på ett framåtsyftande och modernt sätt arbetar med personalens friskvård, stort beröm för det.

Arbetsmiljöenkäten gjord via KivaQ enkät visar ett helt okej medelresultat. Det på kommande personaladministrationssystemet kommer att underlätta oerhört även när det gäller det förebyggande arbetet.

På sidan 21 finns statistik över allmänna förvaltningens och fristående myndigheters pensionsavgångar. Det som någorlunda går att urskilja trendmässigt är att deltidspensioneringarna ökar. Här skulle det vara intressant att se en prognostisering av hur kommande pensionsavgångar ser ut. Såväl det offentliga som privata Åland står inför stora utmaningar när det gäller framtidens kompetensförsörjning, men här kommer kommunstrukturen som en utsträckt hand.

På sidan 124 finns tabell kring underhåll av vägar. Den visar att såväl nybyggnation, ombeläggning samt grundförstärkning av vägar har ökat i omfattning jämfört med 2015. Det är en trend som tyder på hållbarhetsfokus.

Avslutningsvis, herr talman, sidan 101 och fiskerinäringen. Med tanke på sportfiskets betydelse som näringsgren skulle det vara positivt att denna undernäring skulle få ett större utrymme inom avdelningen. Det skulle garanterat bidra till en snabbare produktutveckling.

Gällande viltvården är det bara att lyfta på hatten för de proaktiva åtgärder som har kommit igång, det är flera. Det är mycket bra och precis vad som behövs för att rädda en hårt åtgången fågelstam.

På sidan 103 är färdigställandet av studiematerial för jägarexamen ett av 2017 års mål. Det är behövligt och ökar möjligheterna till att fånga upp nya jägare. Det finns en reell hotbild gällande nyrekryteringen av jägare p.g.a. svårigheterna och begränsningarna med vårjakten. Den är och har definitivt varit en god plantskola för nya jägare och viltvårdskulturen. Att lägga in jakt- och viltvård som en t.ex. Hem och skola kursverksamhet kunde av flera orsaker vara vettigt, speciellt i samband med att det nya studiemateralet för jägarexamen kommer.

Antalet jaktkort fortsätter att öka och det är glädjande att se en fortsatt positiv trend, speciellt när det gäller antalet kvinnliga jägare. Förhoppningsvis kan vi se en utveckling där den åländska jägarkårens medelålder inte skjuter i höjden. Tack herr talman.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag tänker bara passa på tillfället att något belysa varför siffror ibland ser ut som de gör.

Ltl Holmberg nämnde Ålands sjösäkerhetscentrum och att det skulle ha kommit som en skänk från ovan och att det har ökat med 1 000 besök. Skälet till detta är IMO:s regler som säger att man inom år 2016 - det blev senare något förlängt in på 2017 - var tvungen att uppdatera sina bemanningscertifikat för att få fortsätta att jobba till sjöss. I den mänskliga trögheten finns ett faktum att man inte gör någonting före man måste. Skälet till den kraftiga ökningen var en viss senfärdighet från både sjömän och rederier. Nästa tillfälle är om sju år varför det skulle vara viktigt att man skulle uppmuntra folk att komma lite mer utspritt jämfört med att alla kommer under sista året.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Pettersson för input. Jag håller med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendena till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.

Plenum slutar

Talmannen påminner om att lagtinget på självstyrelsedagen fredagen den 9 juni klockan 13.00 samlas till festligheter i lagtingets plenisal med anledning av besök av Sveriges riksdags talman Urban Ahlin samt Ålandsrörelsen hundraårsjubileum.

Lagtingets traditionella uppvaktning vid Julius Sundbloms staty hålls samma kväll klockan 18.00. Vi samlas i självstyrelsegården klockan 17.40.

Vidare påminner talmannen om den enskilda överläggningen som hålls måndagen den 12 juni klockan 13.00 angående självstyrelselagsrevisionen.

Talmannen tackar för den här våren och önskar er alla en riktigt skön sommar!

Nästa plenum hålls den 28 augusti klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil