Plenum den 23 januari 2017 kl. 09:30
Protokoll
-
1 Ändrade regler för användning av provnummerskyltar
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 8/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2016-2017
2 Erkännande av yrkeskvalifikationer
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 7/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2016-2017
3 Ändring av landskapslagen om produktionsstöd för el från vindkraftverk
Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2016-2017
4 Vårdös status som skärgårdskommun
Ltl Mikael Lindholms m.fl. åtgärdsmotion MOT 1/2016-2017
Plenum börjar
Upprop. 24 ledamöter närvarande.
Lagtingsledamöterna Jörgen Pettersson och Sara Kemetter anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av BSPC-möten.
Lagtingsledamöterna Stephan Toivonen och Bert Häggblom anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.
Antecknas.
Andra behandling
1 Ändrade regler för användning av provnummerskyltar
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 8/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2016-2017
I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.
Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om besiktning och registrering av fordon föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?
Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
2 Erkännande av yrkeskvalifikationer
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 7/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2016-2017
Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Diskussion.
Föreläggs förslaget till landskapslag om erkännande av yrkeskvalifikationer för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om jämställande av högskolestudier för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Remiss efter bordläggning
3 Ändring av landskapslagen om produktionsstöd för el från vindkraftverk
Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2016-2017
Ärendet bordlades vid plenum den 18 januari 2017 då talmannen föreslog att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Vicelantrådet Camilla Gunell
Herr talman! Bästa lagting, ltl Harry Jansson och centergruppen har lämnat in en lagmotion i ärendet om vindkraftsverken och hur avskrivningstid och ålder ska inverka på stödsystemet.
Jag belyste också den här frågan för någon vecka tillbaka här i samband med en skriftlig fråga som ltl Harry Jansson ställde. Jag tycker att jag i det skedet ändå gav ganska mycket landskapsregeringens syn på frågan.
Landskapsregeringen utarbetade stödsystemet tillsammans med vindkraftsaktörerna. För bara en kort tid tillbaka sedan satt vi på varsin sida av förhandlingsbordet och utarbetade en stödstruktur som vi tyckte att var rimlig och vettig utgående från elpriserna. Förväntningarna då var väl att elpriserna skulle förbli låga. De hade blivit bättre och det är egentligen en positiv utveckling. Vi kom överens om det här systemet utgående från de diskussioner som vi hade kring vad vi var villiga att satsa på de befintliga vindkraftsverken som finns på Åland idag.
De här förhandlingarna medförde att de stödnivåerna och de parameterar som avskrivningstid, marknadspris och annat som spelar in i slutkalkylerna var något som vi var överens om.
Det betyder att stödsystemet träder ikraft. Nu 2016 är det första året och den första utbetalningen håller nu i dagarna på att gå ut till bolagen. Vi har inte ens kommit igång med det här stödsystemet som ska gälla till 2022. Vi skissade på systemet i enlighet med vilka avskrivningstider som var rimliga och vad som skulle gälla i åldringsfrågan – äldre än 20 år – så att systemet också skulle kunna vara notifieringsbart och inte falla av några sådana skäl.
Det som har hänt sedan den här tiden, och det var inte så länge sedan, är just elprisets förändring. Förväntningarna när det här gjordes var antagligen att priserna skulle ligga på en väldigt låg nivå.
Det är viktigt att komma ihåg att det som landskapsregeringen gick in för och gjorde bedömningar kring så var att kärnan och kompetensen i åländsk vindindustri skulle behållas med det här. Vi var också medvetna om hur avskrivningstiderna såg ut, all fakta låg på bordet. Bedömningen är ändå att vi ska tittar framåt i det här skedet.
De vindkraftverk som nu faller för ålderstrecket, de är mestadels i bolagens händer att besluta om de vill ha dem kvar, ”up and running” eller om de vill avveckla dem. Det är sådana beslut som inte landskapsregeringen fattar utan som vindbolagen själva fattar beslut om. Man måste helt enkelt göra bedömningarna om de är tillräckligt lönsamma för att ha dem kvar.
Man ska dock ha i minnet att de här vindkraftverken som nu är äldre så är de flesta av dem rätt små. De bidrar ganska lite med vindproduktion. Den absolut största beståndsdelen, och 17 procent av den förnyelsebara energin som vi får in i det åländska energisystemet, kommer från Båtskären. Båtskären är tryggat i det här stödsystemet.
Man måste också fundera på om det är symbolerna vi ska upprätthålla eller är det den faktiska inmatningen i energisystemet som vi ska slå vakt om?
Man måste även fundera på om det är värt att titta bakåt igen eller om vi ska titta framåt av det skälet att de vindkraftsparker som byggdes på 90-talet så byggdes enligt den tidens kriterier. Man måste komma ihåg att saker och ting har ändrat. Idag tar man helt andra saker i beaktande när man uppför vindparker såsom bullernivåer, bosättning, vindförhållanden förstås och hur kapaciteten ser ut för att faktiskt mata in vindkraft i vårt elsystem. Jag tycker att det är väldigt viktigt att nästa generation vindkraftsparker både ska ha stark kapacitet men också att vi planerar placeringen av vindkraftsverken på rätt platser så att man optimerar både vindens kraft och möjligheter att bli till energi. Vi ska också på ett helt annat och modernare sätt anpassa dem till nutidens krav och till bosättning, bullerförhållanden och annat som i dagsläget är helt annat än på 90-talet.
Vi går mot en ny tid. Det som nu finns på landskapsregeringens bord och som jag också vill att vi ska ha resurser inför, t.o.m. kanske det här året och nästa år, det är en biogasanläggning som är under planering. Jag hoppas att vi ska ha beslut om att börja bygga den under det här året.
Vi har en revolutionerande och bra livsmedelsstrategi som Ålands producentförbund just har lagt på bordet. Den kräver också åtaganden, finansiering, från landskapsregeringen för att gå vidare och förverkligas för att få näringsämnescirkuleringen att fungera på bästa sätt.
Vi har en klimat- och energistrategi som är under arbete och ska vara klar här under våren. Där ska vi också koppla ett stödsystem som siktar mot framtiden när det gäller sol, vind och andra former av förnyelsebar energi.
Under våren har vi också klart ett skogsprogram som ska ta tillvara skogens energiresurser på bästa sätt och det kräver också vår uppmärksamhet.
Vi har elbilar, elbussar och en infrastruktur för laddning där energibolagen är med och vill utveckla. Landskapsregeringen ska också bidra där med uppmärksamhet och resurser för att få detta på banan. Jag hoppas kunna se det redan under 2019.
För vår del får lagen ligga som den ligger i det här skedet. Det är förstås upp till lagtinget att besluta. Jag tror att det är bättre att titta framåt mot nya reella möjligheter än att blicka tillbaka och kanske betona symbol framom verklig kraft. Tack.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! God morgon kolleger, tack vicelantrådet för redogörelsen av landskapsregeringens förhållningssätt till lagmotionen och därmed också till min tidigare skriftliga fråga i samma ärende.
Vi önskade bordlägga ärendet senaste onsdag i och med att vi inte hade någon diskussion med regeringsblocket överhuvudtaget. Vicelantrådet har god pli på gruppen. Det var inte några diskussioner när vicelantrådet var förhindrad att närvara.
Jag är tacksam för redogörelsen och att vi på nytt får landskapsregeringens syn på detta.
Än en gång, vi har de befintliga kraftverken. Det vi föreslår är ju ytterst lite som vi kräver av det offentliga för att det här ska gå i hamn. Det är en liten förändring av avskrivningstiden, bara en trygghet för vindkraftsproducenterna om att det här stödsystemet också kan utfalla för de äldre.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Ja tack, jag har förstått och jag tror att vi alla har förstått det som lagmotionen vill säga, det är inte frågan om det.
Vi diskuterade också om 25 år när vi gick in för det här stödsystemet. Men vi måste gå vidare, satsa framåt och inte igen ta upp samma lag, skriva om den och ägna oss åt det.
Den här lagen ligger nu som den ligger och vi arbetar framåt tillsammans med vindbolagen för en stark vindkraftsnäring på Åland.
Vi kanske befinner oss i ett skede där det också ska ske en förändring.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Eftersom vicelantrådet på nytt nu talade om avskrivningstiden och att man har förhandlat med vindkraftsproducenterna om det här så vill jag betona att det inte finns någon överenskommelse till den delen med vindkraftsproducenterna. Enligt de diskussioner vi har fört, bl.a. jag och kollegan Brage Eklund, med vindkraftsintressenterna så har den här frågan varit på bordet, men att regeringen valde 20 år är ingenting som vindkraftsproducenterna känner sig bundna av, och inte heller lagtinget ska känna sig bundet av sådant som inte finns avtalat.
Som sagt var, det är en mycket minimal insats som krävs för att få dessa elva hotade vindkraftsverken att stanna kvar, i alla fall några år till, här på våra öar.
Det är klart att man kan, som vicelantrådet, blicka framåt. Det är klart att vi kommer att behöva resurser och centergruppen stöder till fullo de satsningar som vicelantrådet räknade upp som behövliga.
Nu krävs det ingenting annat än att vi gör en liten ändring i en lagtext. Jag hoppas att finans- och näringsutskottet tar den här frågan på största allvar.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Det är naturligtvis upp till lagtinget att anta eller förkasta den här lagmotionen, det har landskapsregeringen ingen åsikt om. Jag har fört fram hur jag ser på situationen i dagsläget.
Alla siffror och allt låg på bordet när vi gick in för den här lagstiftningen. Jag var med så jag tror att jag kan säga att dessa båda parter accepterade utgående ifrån de parametrar som låg på bordet. Ett starkt önskemål från förvaltningen var att vi skulle se till att systemet ändå skulle vara notifieringsbart, om så skulle behövas.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, talman! Landskapsregeringen är väldigt mån om att tala om det hållbara samhället, den hållbara infrastrukturen, det hållbara näringslivet och den hållbara miljön etc. Jag tror att ordet hållbarhet nämndes 44 gånger i regeringsprogrammet. Det visar också, skulle man kunna tänka sig, hur viktigt ett hållbart samhälle faktiskt är.
Den 1 januari 2017 krävdes det 1 000 megawattimmar för att försörja Åland med energi. Av den delen var cirka 55 procent importerad från Sverige, 8 procent var importerad från Finland och 37 procent bestod av förnyelsebar energi, där den största delen kom från vindkraftverk. Det är ett faktum som inte går att bortse ifrån.
Jag tycker att jag har hyggliga kunskaper om energiförsörjningen på Åland eftersom det har varit en del av mitt ansvarsområde när jag satt i landskapsregeringen. Jag tror mig veta att vindkraft inte är en lukrativ bransch. Vill man tjäna snabba stålar så är det nog inte den branschen man ska ge sig in i.
Jag tycker att det är bra att landskapsregeringen har en vision om Ålands energiförsörjning i framtiden. Förhoppningsvis ska visionen komma i form av en plan här under våren, vilket tidigare har utlovats. En vision och en plan är teoretiska tankegångar som sedan ska omsättas i praktiken. Från teori till praktik när det gäller investeringar i miljonklassen går inte i en handvändning utan det är frågan om x antal år innan man når det faktiska resultatet.
Eftersom vi vet att det nu kommer att bli ett avbräck i den förnyelsebara energin, eftersom det indikeras att 11 av 19 vindkraftverk inte längre kommer att vara i bruk, då är frågan, man borde väl ha någonting annat som träder till innan man lägger ner det som man har? Det kräver förstås en prestigelöshet från landskapsregeringen, där man kan konstatera att vi kan tänka oss att fortsätta på den inslagna linjen därför att vi vill att det ska vara hållbart, vi vill att det ska vara tydligt och vi vill ha en trovärdighet i vår politik. Det är trovärdigheten som nu kommer att brista.
Vicelantrådet sade tidigare ”vi har utarbetat de här strukturerna och vi har kommit överens med vindkraftbolagen”. Mina tankar går osökt till landskapsregeringens samråd med kommunerna. Det känns lite likadant. Efter att diskussionen är slut så finns det väldigt divergerande åsikter om vad som egentligen sades på mötet, vad som egentligen har behandlats och vad som egentligen har utlovats.
Vicelantrådets sade vidare ”vi hoppas få beslut om en biogasanläggning”. Centern stöder det till fullo. Lagtingsgrupperna har för övrigt ett möte i Uppsala denna veckas fredag för att på ort och ställe bekanta oss med en större biogasanläggning där. Så vi stöder landskapsregeringen i det arbetet.
Vi ifrågasätter att man under en väldigt kort tid väljer att helt enkelt stänga ner den hållbara energiförsörjningen som vi har som de facto troligen inte heller skulle komma att kosta landskapsregeringen någonting eftersom energipriserna är på stigande.
Så, bästa ledamöter, det här är frågan om en ”snuttefieringspolitik” som på intet sätt är hållbar. Tack.
Ltl Runar Karlsson
Herr talman! Jag satt själv med i landskapsregeringen under dåvarande lantrådet Roger Nordlund när Båtskärsprojekten förverkligades. Det var ganska mycket jobb, det fanns till och med motstånd mot det projektet både bland ålänningarna och även politiskt. Projektet drevs i sinom tid igenom, förstås med lagtingets hjälp och det var jättebra. Nu snurrar projektet utan stöd och landskapet får till och med in vissa ränder för området. Det var ett mycket lyckat projekt. De mindre projekten vindkraftverk är förstås av annan dignitet, men ändå producerar de oerhört mycket kilowattimmar till de åländska hushållen. Om de avvecklas, vilket de antagligen gör om landskapsregeringen får sin vilja igenom, så betyder det förstås att vi måste importera mera el i stället. Vi vet att en del av den här elimporten är rysk kärnkraftverk. Jag vill nog påstå att både i Fukushima och när det gäller olyckan i Ryssland så där anser man nog inte att det är hållbart.
Landskapsregeringen har en lite märklig inställning när man inte lättvindigt går med på den här motionen som skulle ge vindkraften en möjlighet att kanske fortsätta i många, många år till. Inte är det ju så dessa små vindkraftverk är för evigt olönsamma. Det finns mycket, mycket mindre vindkraftverk som byggs idag, hushållsnära som anses vara lönsamma. Det finns till och med solkraft på Åland, som är jättesmå och som anses vara lönsamma.
Det är lite konstig inställning. Återigen pratar man om att man ska ha nya visioner, nya program och därför är man beredd att avveckla. På något vis går det lite bakvägen. Man försöker få ålänningarna att tro att det här är en liten parentes för att vi avvecklar 11 verk och så ska vi bygga nya sedan och göra det ena och det andra. Det är inte riktig ärlig politik tycker jag.
Det kanske blir så att man antar den här motionen, vi vet inte ännu för den ska ju behandlas i utskottet. Kanske regeringen blir tvungen att omvärdera sin åsikt och att det blir enligt motionen. Regeringen har en bekymmersam inställning. Regeringen tycker i praktiken att en del av det här vindkraftsbortfallet ska ersättas av rysk kärnkraft, vilket det i praktiken gör för någonstans måste energin komma ifrån. Vi vet att Finland importerar mycket kärnkraft från Ryssland och förstås kanaliseras det ut till Åland också.
Sedan nämnde ministern biogasanläggning som planeras. Jag förstod att et skulle komma svar i januari från Orkla. Som vtm Thörnroos sade så stöder centern detta. Vi är jätteintresserade. Runt omkring oss har man för många, många år sedan verkställt detta, förstås av de orsakerna att de har lite andra volymer. Det kan hända att det här skulle vara möjligt även för Åland och centern kommer att störa det.
Som sagt, det är lite tråkigt att landskapsregeringen väljer att backa och göra Åland mindre hållbart. I programmet sades att vi skulle bli hållbara om drygt 20 år. Nu går man några steg bakåt.
Det enda hållbara som regeringen hittills har gjort, under 30 procent av den förbrukade mandattiden, är att de har skrivit avtal med Ålands näringsliv om att man frivilligt ska minska på plastkassarna på Åland. Det är det enda hållbara som regeringen konkret har gjort och som inte i och för sig har någon betydelse. Jag tror inte att plastkassarna minskar bara med ett avtal. Det måste vara konkreta handlingar och den här motionen är en konkret handling. Tack, herr talman.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Bästa ltl Karlsson, det handlar nog varken om avoghet, oginhet eller prestige i den här frågan. Jag tycker att landskapsregeringen har gjort allt som stått i vår makt för att hjälpa vindbolagen på bästa sätt, från de stora striderna som vi har utkämpat till de mindre. Kanske det var någon som var emot den här lagen i lagtinget när den gick igenom här för bara några månader sedan, men inte ens centergruppen hade något att säga om saken utan stödde lagen fullt ut. Eller har jag missförstått? Man var helt enig med landskapsregeringens förslag.
Jag tycker att man inte kan hålla på att lagstifta och rycka hit och dit enligt hur elpriserna ändrar. Man kan inte ha en sådan förvaltning. Vi måste lagstifta och vara seriösa, ha förhandlingar, diskussioner och bedömningar och sedan lever vi med det, åtminstone tills vi ser hur det utfaller. Finns det anledning att ändra och det kommer sådana motiv in i bilden, då gör vi det naturligtvis.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Man kan absolut ändra en lagstiftning om det är till gagn för miljön och hållbarheten. Jag tror att det måste till mycket, mycket kraftfulla åtgärder och mycket, mycket förändringar här i lagtinget om vi ska klara av klimatförändringarna. Det här är bara en liten, liten grej och inte ens det klarar vi, så klart att man blir bekymrad. Det blir bara prat och man hittar alltid orsaker till varför man inte ska göra det. Man försöker måla upp en skön bild inför framtiden och att det sedan kommer fantastiska beslut. Man kan inte ens göra det här, man vill inte ens anta en färdig motion! Det är bara att slå klubban i bordet, så är det notifiering och så är det fixat! Det är faktiskt lite märkligt måste jag säga. Kanhända att det beror på att det är oppositionen som kommer med motionen? Större saker än det här måste vi klara av i lagtinget för att klara av klimatet.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Jag tycker att ltl Karlsson är väldigt orättvis i sina utlägg. Det är bara det här nu som hela hållbarheten hänger på. Några små vindkraftverk som bidrar med väldigt liten effekt och som i princip inte går att använda i framtiden i ett längre perspektiv för de kanske står på fler ställen osv.
Låt oss nu ta ett nytt helhetsgrepp om den här näringen och sikta mot framtiden och på riktiga vindkraftsparker som faktiskt bidrar med effekt till system och inte ägna oss för mycket åt symbolpolitik. Vi har väldigt mycket åtgärder på bordet, de verkställs och vårt hållbarhetsarbete går framåt på ett imponerande sätt, måste jag säga.
Det är inte fråga om att vi ska gå över ryskt kärnkraft. I dagsläget kommer vår energi från Sverige. Jag vet inte hur mycket rysk kärnkraft det är i dem energin.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Elnätet i Norden är ju ett spindelnät så det är klart att det också kommer rysk kärnkraft, det kan också komma via Sverige till Åland. Ju mindre energi det produceras lokalt desto mera måste komma utifrån. Så är det ju.
Det är nog inte bara symbolvärde, utan vindkraften på Åland producerar 65 miljoner kWh per år, 7 sju procent av det försvinner nu och det är inte symboliskt. Det är jättemycket! Skulle man ha sagt 7 procent för 10-20 år sedan så skulle man ha ansett att det var mycket stora volymer. Det är mycket stora volymer som nu importeras istället för att produceras här. Det gör förstås att klimatet går lite, lite bakåt i åländska mått mätt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, talman! Under många år har centern varit med och tagit en aktiv del i regeringsarbetet. Vi har varit pådrivande vad gäller vindkraftsfrågor. Vi har varit pådrivande vad gäller energi. Vi var också med aktivt när det gäller överföringskabeln till Finland. Vi är stolta över den historia och det arbete som vi tillsammans med andra partier här i lagtinget har varit med och tagit fram. För det är viktigt för ett litet land som Åland är att i så stor utsträckning som möjligt vara självförsörjande.
Inom centern har vi också visioner inför framtiden. Vi tror på ett hållbart Åland. Vi tror på att hela Åland ska leva, vi tror alldeles på riktigt, på djupet i vårt hjärta. Vi är beredda att vara med och stöda och hjälpa till.
Vi tycker att det är bra att landskapsregeringen har visioner och planer för framtiden. Men en vision och en plan måste också konkretiseras. Den som känner till det politiska arbetet så vet att det finns mycket visioner och planer, men det är väldigt sällan som allting konkretiseras. De gånger det konkretiseras så tar det en väldigt lång tid.
Aktörer inom näringslivet och tredje sektorn som ska vara med och satsa på nya energiformer återfinns också nu hos vindkraftbolagen. Det är deras pengar och deras kunskap som ska ta Åland vidare.
Därför är det anmärkningsvärt när man läser i budgeten 2017 och landskapsregeringens skrivningar: ”Syftet med stödet är att bibehålla kärnan i den åländska vindkraftsproduktionen eftersom marknadspriset på el i nuläget och framöver föreslås vara låg”.
För det första så bibehåller man ju inte kärnan i den åländska vindkraftsproduktionen. Man kan inte tala om en bibehållen kärna när man stänger ner över 50 procent av de vindkraftverk som finns.
För det andra, vilket är positivt och som landskapsregeringen inte kan eller ska lastas för, är faktiskt att energipriserna är på stigande. Det medför att eftersom energipriserna är på stigande så kan ju flera vara aktivt med och ta del av ett eventuellt stöd. Det är frågan om en ekonomisk trygghet för aktörerna. För landskapsregeringen, anser jag, att det är fråga om att våga förändra ett beslut som är taget.
I diskussion här tidigare funderade man varför centern tidigare stödde det här i lagtinget och nu har ändrat sig. Ja, centern stödde det här i lagtinget därför att vi hade full tilltro till att landskapsregeringen verkligen hade haft en seriös och djup dialog med aktörerna. Vi antog att landskapsregeringen i beredningsarbetet noggrant hade analyserat tidsintervallerna innan man lade fram lagförslaget. Nu visade det sig att det var felaktigt. Vi borde ha granskat det här djupare.
I landskapsregeringens program står det så här: ”I vårt småskaliga samhälle behöver vi nyttja all kompetens. Vi behöver en god och fördjupad dialog med ålänningarna, kommunerna, näringslivet, tredje sektorn och fackföreningarna. Det rör sig om allt från att ta fram lagstiftning och utvecklingsplaner till att föra en öppen och aktiv samhällsdiskussion. På ett hållbart Åland finns flera mötesplatser, flera dialoger och flera konstruktiva kontaktytor”. Sällan har verkligheten varit så långt ifrån den skrivna texten.
Ett hållbarhetsarbete bygger på långsiktighet. En hållbarhetskedja bygger på att den är lika svag som dess svagaste länk.
Att landskapsregeringen, på grund av prestigeskäl eller okunskap - det låter jag vara osagt - inte kan omfatta det ändringsförslag som är framlagt, tycker jag inte hedrar och klär en landskapsregering som talar om ett hållbart samhälle. Tack.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Det står att syftet med den här stödordningen är att bibehålla kärnan i de åländska vindkraftverken. Centern och Veronica Thörnroos menar att det här betyder att kärnan förintas eller försvinner. Är då numerären av vindkraftverk viktigare för ltl Thörnroos än helheten? Det vill säga hur mycket kapacitet bidrar de här vindkraftverken som centergruppen nu slåss för till helheten?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag har inte den exakta siffran här. Tidigare här i debatten har 7 procent nämnts, jag vågar inte svara på det. Det kanske vore mera klädsamt om vicelantrådet, som ändå är ansvarig, kunde ge den siffran.
Det viktiga är att t.ex. den 1 januari så var den förnyelsebara energin 37 procent. Nu tog jag den 1 januari bara som ett exempel. 37 procent förnyelsebar energi! Sunda förnuftet säger att för varje vindkraftverk som vi monterar ner eller annat som vi gör så minskar ju procentsatsen, när målsättningen de facto är att öka den.
Det är inte frågan om ekonomi i det här, det har inte att göra med ekonomi eftersom energipriserna stiger. Man kan fråga sig varför vi inte kan behålla den effekten tills vi kommer igång med nya?
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Ja, absolut, man kan visst ställa sig den frågan. Landskapsregeringen har sagt att om EU:s stödsystem förändras efter 2021 med ett nytt system så är vi beredda att också anpassa oss.
Men när vi tog fram det här så sade förvaltningen helt klart; ”lägg vilken avskrivningstid ni vill men åldersstrecket är 20 år”. Det är för att stödsystemet ska kunna vara hållbart, kunna granskas och vara tillförlitligt. Det är den vägkost som låg på bordet och det här var klart för alla som satt runt bordet. Jag uppfattade att stödsystemet accepterades av alla parter.
Jag tror att det är viktigt att minnas att Båtskären i sig bidrar med 17 procent av kapaciteten inom vindkraften. Där finns kärnan, som jag ser det. Det är utifrån den starka kärnan som vi ska fortsätta att ha siktet mot framtiden och nyetableringar.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag delar helt vicelantrådets syn på att vi ska ha sikte mot framtiden och mot ett modernt självförsörjande, förhoppningsvis, Åland vad gäller energi. Samtidigt medan man väntar på att det nya trädet som man har planterat ska växa upp så kan man ju inte såga av den gren som man själv sitter på. Det är ju väldigt oförnuftigt.
Det här är inte frågan om ekonomi nu, vi har kommit så långt i diskussionen. Detta är inte frågan om ekonomi, det är frågan om principer. Landskapsregeringen vill uppenbarligen inte att de mindre vindkraftverken ska få fortgå eftersom de har fyllt 20 år. Det är detta som är kärnan i landskapsregeringens förslag. Såvida det inte är på det viset att landskapsregeringen själv inte var fullt informerad om konsekvenserna av beslutet som man tog.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mikael Staffans, replik
Tack, herr talman! Vtm Thörnroos pratade om att energipriset stiger och det har pratats om kvartalsekonomi och liknande.
När budgeten för 2017 togs så var energipriset 15-20 procent högre än vad det är idag. Dagens pris motsvarar det pris som gällde för ett år sedan. Hur kan vtm Thörnroos då säga att priset är på stigande?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag har tagit del av den informationen via massmedia och också alldeles nyss fått det verifierat av vicelantrådet som här talade om att elpriserna var på stigande.
Ltl Mikael Staffans, replik
Eftersom jag inte hämtar min information från massmedia utan hämtar den direkt från marknaden så kan jag på min skärm se att priserna är så som jag vidhöll.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Det visar väl kanske att min tilltro till vicelantrådets information kanske är något större än ltl Staffas. Jag rekommenderar att ledamoten samtalar med vicelantrådet och regeringen och förklarar hur han ser på elprisutvecklingen.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Runar Karlsson
Herr talman! Elpriset har varit ganska stabilt de senaste månaderna från det att det var en riktig bottennotering tidigare. Nu har priset stabiliserats på en högre nivå än vad det var tidigare. Experterna anser att i och med att det fasas ut ganska mycket kraft nu så kommer priserna - den dagen konjunkturen tar mera fart - att bli högre, framförallt om vi får kalla vintrar. Det var inte så länge sedan som det var på gränsen till underskott av el i Norden, vilket medförde att priset tillfälligt sköt upp dramatiskt. Elpriset kanske steg 100 procent under en kort tid. Marknaden är känslig. Det kan mycket väl vara så att om 3-4 år snurrar de här verken utan stöd.
Ministern och vtm Thörnroos diskuterade bl.a. siffror. Vi kan konstatera att vindkraftsverken på Åland producerar ungefär 65 miljoner kWh. 7 procent av detta skulle falla bort om dessa 11 vindkraftverk skulle försvinna som första motionär Harry Jansson motionerar om att de inte ska göra. 7 procent av 65 miljoner är 4,5 miljoner kWh och dessa timmar försvinner om 7 procent försvinner. Om ett hushåll gör av med 20 000 kWh så motsvarar det cirka 230 hushåll som försvinner för vindkraftens del. Är det hus som har bergvärme eller liknande så kan det säkert vara minst 300 hushåll som försvinner och som måste få kraft från någon annanstans och en del av energin är kärnkraft och det kan också vara en liten del kolkraft. Det är en betydande del som försvinner för åländska mått mätt.
Skulle vi få någon idag som skulle säga att vi är beredda att bygga vindkraft som motsvarar 300 hushåll så skulle vi jubla politiskt. Det skulle vara fantastiskt. Nu jublar regeringen nästan för att de här ska försvinna, för att det ska komma någonting nytt.
Det återstår att se, lagtinget bestämmer och jag har en stor tilltro till lagtingets ärliga mening vad gäller miljö och hållbarhet. Jag tror att lagtinget kommer att anta den här motionen.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, herr talman! Det skulle vara intressant att veta vilka siffror centern egentligen menar när man får helt och hållet hör olika. Det är 7 procent, det är 50 procent av vindkraftverken som försvinner. Hur ska ni ha det? Är det mycket eller lite? Om vi nu har konstaterat att vi har en massa andra projekt på gång och det är de äldre vindkraftverken som tas bort, 7 procent av en park där ändå effektivitet finns. Det måste ju ändå fungera att man startar nya som är effektivare än de äldre vindkraftverken som ändå har en hel del problem inbakade i sig.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Jag är allergisk mot sådan här politik. Man säger att det kommer massor med nyheter, det ska bli så fantastiskt och det ska bli bra utan ett enda konkret ord. De här är jag allergisk emot. Miljön bryr sig inte om de orden. Klimatet bryr sig om konkreta handlingar.
Jag tar siffrorna en gång till så att ltl Igge Holmberg kan höra dem igen. Den åländska vindkraften producerar 65 miljoner kWh. 7 procent av 65 miljoner kWh är 4,5 miljoner kWh. Det minskar med 7 procent om dessa elva vindkraft stängs ner. Beroende på vilken uppvärmning man har i hushållen så motsvarar detta någonstans mellan 200 och kanske upp mot 400 hushåll, och om man bara har el för hushållsel så blir det ännu flera. Så är de åländska siffrorna.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Igge Holmberg, replik
Jag tackar för att jag fick höra samma siffror en gång till. Jag hörde dem nog första gången också.
Det är sant att jag inte här kan stå och säga att det är någonting konkret på gång. Vi ska komma ihåg att vi hade en enorm plan även när centern var med. Men det var centerns systerparti på fastlandet som lyckades ta bort vindkraftsstödet genom statsminister Sipilä. Kanske centern skulle ha lite bättre kontakt med dem istället för att stå här och prata?
Ltl Runar Karlsson, replik
Det är klart att man kan skylla på centerpartiet Finland. Det skylls på många större män och kvinnor i dessa dagar. Vi måste se vad som är bäst för Åland och vad vi kan göra. Vi kan gynna vindkraften på Åland bland annat, det finns mycket annan miljökraft också förstås som förhoppningsvis ska segla upp ännu mera.
Centern var med när vi drev igenom Båtskären och jag var själv energiminister under den tiden. Då fanns det många som inte ville ha det projektet av många olika orsaker, både politiskt och privat. Det skulle föra så mycket oljud över havet från Båtskären till Mariehamn och Lemland osv. Det var inte alldeles lätt det heller, men projektet drevs igenom och det är jag glad för idag. Båtskären är ett vindkraftsprojekt som körs utan stöd.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Det handlar om hur fördelningen och ansvaret ska se ut mellan samhället och bolagen. Det är kommersiella bolag som sköter vindkraften på Åland. Hur ska samhället delta i den här utvecklingen? Hur långt ska vi gå när det gäller samhällets finansiering av stödstrukturer? Man måste ju börja ställa sig frågan; om vi har helt avskriva verk, som ändå inte har lönsamhet, ska samhället upprätthålla de här verken hur länge som helst och på vilka villkor som helst? Det här är en principdiskussion som jag vill att vi har klart för oss när vi tar den här klimat- och energistrategin. Vilken är samhällets roll? Hur ska vi se på den? Hur ska vi få den här omställningen att hända och med vilka stödstrukturer? Jag tror ju inte att skattebetalarna kan finansiera alla förändringar på energimarknaden, det måste också komma från konsumenter och bolag.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Det är klart det, redan nu så är ju energin mycket kraftigt beskattad. Man betalar ju jätte, jätte mycket via sin skattsedel för energin, så till den delen är man ju med och betalar.
Sedan kan man fråga sig; hur mycket ska den här generationen betala för att kommande generationer ska kunna bo denna jord utan att havet svämmar över, isarna smälter bort och det blir omöjligt? Ja, jag tror att det är ganska mycket som man är tvungen att göra om den här generationen vill att kommande generationer ska kunna ha ett drägligt liv på denna jord. Det tror jag faktiskt! Och då är detta ett pytte, pytte litet steg som man inte ens vill ta. Det är verkligen förvånande måste jag säga. Skulle jag sitta i regeringen så skulle jag säga; ”vi är välvilligt inställda till den här motionen, vi välkomnar lagtinget att ta den så ska vi genomföra det.”
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Jag hoppas att lagtinget fattar ett klokt beslut i frågan efter att ha hört alla parter och också hört dem som har varit med och tagit fram det här beslutet.
Jag tycker att ltl Karlsson ställer stora frågor om livet på planeten och framtiden. Svaret som han kommer med, hur vi ska klara det, är genom att rädda några små svaga vindkraftverk på Åland. Det här rimmar inte riktigt.
Men jag litar på centern sedan när vi från regeringen kommer med faktiska åtgärder och sådant som kräver åtaganden från alla i hela vårt samhälle för att verkligen förändra.
Jag tror att det är ganska klart för alla ändå efter den här diskussionen att om elpriset hade legat på den låga nivån - eller tänk om det sjunker ännu - ska vi då omfördela stödet från Båtskären som är den vindpark som faktiskt bidrar med energi till de här äldre verken? Eller ska vi göra allt?
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! ”Många bäckar små blir en stor å”, brukar man säga. Alla måste hjälpa till. Skulle man resonera som ministern resonerade då skulle vi inte behöva göra någonting för miljön på Åland för vi är ju så otroligt små, 29 000 invånare av 5,6,7,8 miljarder eller hur många vi här på jorden. Varför ska vi hålla på med sådant? Det är ju meningslöst. Men alla måste ju vara med och hjälpa till, från den enskilda personen till samhället osv. Alla miljölagar gäller ju den enskilda personen också. Vad är det för vits att de ska gälla för en enskild person då? Det har ju ingen betydelse enligt ministerns resonemang. Det är märkligt. Allt som man kan måste göras, här kan man göra något och det kostar i princip ingenting.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Harry Jansson
Tack, talman! Ja, bästa kolleger, det är nog mitt miljösamvete som gjorde att jag ville aktivera mig i den här frågan. Mitt miljösamvete skulle inte tillåta mig att passivt bara se på inkommande höst när de första fyra av de totalt elva kraftverken börjar skeppas bort från Åland.
Diskussionen här under morgonen har visat att finans- och näringsutskottet har lite att fundera på. Jag hoppas verkligen att ordförande Silander kommer att kalla höranden till utskottet så fort som möjligt, för tiden är ju knapp. Särskilt nu när vicelantrådet lyfte fram problematiken vad gäller det befintliga stödsystemet i förhållande till en förlängd avskrivningstid så finns det sannerligen skäl för utskottet att se om det faktiskt finns ett formellt hinder för justeringen från 20 års till 25 års avskrivningstid. Är det faktiskt ett problem eftersom det inte innebär mera pengar?
Det handlar ju helt enkelt om att ge vindkraftbolagen trygghet att stödsystemet finns där ifall energipriserna kraftigt sjunker igen.
Bästa vänner, vi står inför en utveckling där energipriset kommer att stiga. Vi alla som privata konsumenter har nog räddats av en ovanligt mild vinter. Det är dock ingenting som vi ska glädjas åt med tanke på vad detta innebär för klimatet och vad det innebär med skadliga insekter och annat som kommer att finna helt nya fotfästen på våra breddgrader. Det är ingen utveckling som är positiv överhuvudtaget med tanke på klimatbalansen i naturen.
Här handlar det alltså om att försöka skjuta upp det faktum att elva vindkraftverk försvinner. Det är en liten insats.
Om vi tar Tyskland som exempel så är tyskarna villiga nu - enligt folkopinionsundersökningar – att årligen satsa 30 miljarder euro på sin energiomställning. 30 miljarder euro! Det är ju en enorm satsning de gör. De vet inte hur det kommer att sluta. Risken är att hela tyska samhället havererar därför att man inte har överföringsledningar etc. som en fungerande omställning skulle förutsätta. Men Tyskland är villig att ta ett sådant här ansvar för miljön via en energiomställning.
Nog är det ju märkligt om vi här på Åland inte kan göra en liten marginell lagstiftningsändring som ser till att vi i alla fall förhindrar och inte skyndar på processen så att kraftverken försvinner.
Vicelantrådet tog i den inledande diskussionen upp att det också skulle finnas andra motiv nu än stödsystemet, som att de befintliga vindkraftverken var på fel ställen, bullerproblem etc. Det är lite överraskande att även sådana omständigheter ligger till grund för landskapsregeringens passiva hållning, tyvärr, i det här skedet.
300 miljoner kWh passerar vi på Åland igen under 2016. Det är ju en våldsam förbrukning som vi tillsammans har. Den här takten tyder ju på att förbrukningen fortsätter att växa. Vi har ju också på Åland ett växande behov av energi. Befolkningen växer, tack och lov har vi också bolag som kräver mer energi. Framförallt har vi, som vicelantrådet var inne på, en vision om att kunna göra mycket inom den förnyelsebara sektorn, inte minst när det gäller elbilar på sikt. Nog behöver väl vårt miljösamvete föra oss i den riktningen att vi faktiskt har en egen elproduktion i botten för den här omställningen. Det är ingen liten omställning som väntar när vi ser mot år 2030 och vad det betyder i form av nya elbilar som är behövliga men kräver nya volymer när det gäller energi.
Jag hoppas att finans- och näringsutskottet funderar allvarligt på det här och tar en diskussion via höranden med intressenterna inom vindkraftsindustrin.
Förhoppningsvis kommer vi tillsammans sedan i mars fram till att det här är en liten insats av oss alla för att se till att vi i alla fall har ett lite mer hållbart samhälle än vad vi annars skulle ha i oktober 2017. Tack.
Lantrådet Katrin Sjögren
Talman! Det gläder mig att det finns ett så stort engagemang för ett hållbart och bärkraftigt Åland och för energipolitiken som är en viktig del hela vägen mot ett bärkraftigt samhälle.
Visst känns det lite snopet att stå här och prata om 7 procent hit och 7 procent dit när det var meningen att vi skulle ha full fart framåt och bygga nya potenta vindkraftverk både öster och väster om oss och så står vi här nu med ett havererat stödsystem.
Jag vill ändå ge uppmana lagtinget att på intet sätt misströsta. Landskapsregeringen jobbar väldigt aktivt tillsammans med tredje sektorn och tillsammans med näringslivet för att nå våra målsättningar om ett mera hållbart samhälle. Där är, som frågan handlar om idag, energipolitiken ytterst viktig. Landskapsregeringen för diskussioner om biogas, vi funderar på solenergi och energieffektivering. Det finns ett helt koppel av åtgärder som man kan göra för att få en mera ren och hållbar energi.
Som nämnts här har landskapsregeringen tillsammans med producentförbundet tagit fram en livsmedelsstrategi. Vi håller på att ta fram ett skogsprogram. Vi håller på att ta fram en energi- och klimatstrategi. Förra veckan hade vi faktiskt en överläggning om hur vi skulle kunna få en infrastruktur när det gäller laddningsstolpar och elbilar. Vi tar steg framåt hela tiden.
Det är ju inte heller på det viset att det inte alls kostar pengar. Vi har nu 2,7 miljoner euro i potten som stödsystemet kostar några år framåt. Vi måste fundera på var vi sätter dessa pengar. Var ger pengarna mest effekt? Är det att upprätthålla små och mindre effektiva vindkraftverk eller får vi större genomslag på energi- och klimatpolitiken genom att satsa på solpaneler eller på energieffektivering? Det är ju sådana frågor som vi behöver ta ställning till och det är sådana frågor som vi arbetar med.
Vindkraften har länge varit en stor och viktig symbolik för Ålands energikluster. Vi måste ytterligare en gång fundera på var vi sätter de pengarna som vi har. Var gör pengarna mest effekt? Var får vi ut mest ren energi för pengarna? Tack.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Återigen berättar regeringen i runda ordalag vad de kommer att göra, vilka program de har, hur det är full fart framåt och hur man gör det ena och det andra. Jag hörde inte en enda konkret åtgärd här.
Det enda som händer är att 4,5 miljoner kWh producerat av ren vindkraft försvinner från Åland. Det är det enda konkreta. Landskapsregeringen har så svårt att komma med konkreta åtgärder. Trots allt har 30 procent av mandattiden gått. Jag ser fram emot att lagtinget får ett meddelande från regeringen där man berättar konkret om tidsplanen, vilka åtgärder man tänker göra och vad det kostar för att få ett mer hållbart samhälle. Det tycker jag att lagtinget kan kräva.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Ja, det tycker jag också att lagtinget kan kräva. Jag ser fram emot en sådan diskussion.
Men nog måste väl ltl Runar Karlsson hålla med om att man nogsamt ska överväga var man sätter de stödpengar som finns, så att vi får mest energi- och klimateffekt? Nog måste väl ltl Runar Karlsson hålla med om att vi ska en sådan målsättning?
Ltl Runar Karlsson, replik
Regeringen och lagtinget var ju redan inne för den befintliga lagstiftningen att man skulle kanalisera 2,7 miljoner till de här vindkraftverken. Nu vill man lite förlänga vilket betyder småpengar, så skadan är nog mycket större.
Om man menar allvar med ett hållbart Åland så krävs det stora ekonomiska insatser för att man ska klara av det. Så är det, det är inte bara tomma ord heller. Man måste ta till konkreta åtgärder och inte bara säga att man ska göra energieffektivisering. Vad är det? Det är lätt att säga att det. Men vad innehåller de orden? På vilket sätt ska man göra det? Gäller det stöd eller ska det vara mera isolering i husen? Vad menar landskapsregeringen?
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag vill ändå påstå att det är ett sätt att tänka, kanske göra investeringar så att man får lägre driftskostnader och det är något som alla vinner på. Det är ett tankesätt som landskapsregeringen försöker applicera.
Jag håller inte heller med om att vi pratar om stöd och enorma samhällsinsatser.
Det var synd, jag såg inte ltl Runar Karlsson på seminariet när vi diskuterade livsmedelsstrategin. Det är en överlevnadsfaktor att man kopplar ihop miljö och ekonomi för tredje sektorn, för kommunerna, för landskapet men också i allra högsta grad för näringslivet. För att man ska ha framgång så behöver man slå ihop både miljö och ekonomi.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Jag var inte med på mötet om den strategin. Å andra sidan har jag jobbat med miljö- och hållbarhetsfrågor ända sedan 1981 då jag började jobbar kommunalt först. Stora delar av min tid gick åt till att konkret förbättra miljön på olika sätt. Det intresse har jag fortsatt med som landskapspolitiker. Jag anser att det enda meningsfulla är att få konkreta åtgärder gjorda och det är detta som miljön tackar för. När man visar ett kompendium med ett program så bryr sig miljön inte alls om det, inte blir vattnet renare och miljön bättre av det. Det måste till konkreta åtgärder.
Jag är glad för att det har gjorts en del när det gäller vindkraft på Båtskären och man har infört olika lagstiftningar för att begränsa utsläpp osv. Det måste fortsätta.
Återigen, det kommer att kosta mycket pengar att göra den här planeten de beboelig även för våra barn och barnbarn.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Det är också min övertygelse, men att inte göra någonting alls kommer att kosta ännu mera så där är vi helt eniga.
Jag har jobbat med hållbarhets- och miljöfrågor sedan 1999. När jag var miljöminister för några mandatperioder sedan så var det helt nytt att tänka och tala om miljö och ekonomi samtidigt. Nu har miljö och ekonomi förenat sig. Där du har framtiden, där du har möjlighet till ett hållbart samhälle så där finns att förena både miljö och ekonomi. Det är min fasta övertygelse och enligt den devisen jobbar landskapsregeringen också.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Jag tror att jag framförde Ålands Framtids åsikter i remissen i förra veckan. Det är onödigt att upprepa detta.
Vi stöder lagmotionen på basen av de faktamaterial som vi har fått efteråt, framförallt när det gäller avskrivningstiderna.
Jag begärde ordet för att lantrådet nämnde att man måste värdera vad som är värt att satsa på och att man ska titta på andra möjligheter, bl.a. på parker och solceller. Hur har landskapsregeringen tänkt där eftersom man nu har svårt att stöda de mindre vindkraftverken där avskrivningstiden håller på att gå ut? Är det meningen att man ska satsa på stora parker med solceller eller är det enskilda hushåll som ska få stöd?
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Det konceptet är under bearbetning. Jag kan väl knappast tro att stora parker med solceller lönar sig på nordliga breddgrader. Det är det som man pratar om i Sahara och dylikt.
Redan idag finns det många enskilda hushåll och även företag som använder sig av solpaneler och de visar mycket, mycket gott resultat. Där ser vi också en ny marknad. Vem hade trott för 5-10 år sedan att solpaneler skulle vara ett alternativ i Norden? Nu sjunker priserna drastiskt på solpaneler. Vi har till och med i lagtinget lysande exempel som själv använder sig av solpaneler, ltl Carina Aaltonen. Jag tror också att solpaneler skulle kunna vara ett alternativ för kommunerna, speciellt de institutioner som används 365 dagar om året, t.ex. äldreboenden, sjukhus. Man kan i princip få varmvatten nästan gratis, men det finns en investeringskostnad också. Det finns många aspekter att ta i beaktande. Solpaneler har definitivt en framtid också på Åland.
Ltl Brage Eklund, replik
Jag kan ta upp ett praktiskt exempel. Om man ska satsa och ge stöd till solpaneler så har vi ett bostadsområde på andra sidan som heter Solberget. Är det bättre att ge stöd till en gemensam park med solceller eller att ge stöd till varje enskilt hushåll på Solberget? Var får man största nyttan?
Det är precis exakt samma i diskussionen med vindkraften. Här försöker vi bevara de gamla vindkraftverken som håller på att tappa avskrivningstid. Det har också gjorts investeringar i dem så det finns förlängda avskrivningstider på dem och det blir en förlust för dem.
Kampen om vindkraft har först varit med finska regeringen och nu får vi kanske uppleva att det finns liten en kamp med den åländska regeringen för att bevara vindkraften.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Någon sådan kamp uppfattar jag överhuvudtaget inte. Det har satts ner åtskilliga arbetstimmar av tidigare landskapsregeringar och av den här landskapsregeringen för att överhuvudtaget få någonting till stånd när det gäller vindkraften.
Jag tror dessutom att vindkraftsbenet är ett starkt ben för Åland fortsättningsvis när det gäller energi- och klimatutvecklingen. Men vi skulle faktiskt också behöva nyinvesteringar för att få vindkraftverk med större effekt.
Talmannen
Diskussion är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Remiss efter bordläggning
4 Vårdös status som skärgårdskommun
Ltl Mikael Lindholms m.fl. åtgärdsmotion MOT 1/2016-2017
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Ltl Mikael Lindholm
Fru talman! I december när avgifterna i skärgårdstrafiken klubbades av landskapsregeringen fastslogs även att Vårdö inte längre ska räknas som skärgårdskommun i detta avseende och således ska inte vårdöborna få köpa det röda årskortet som möjliggör resor från ändhamn till ändhamn. Beslutet fattades utan att man haft något remissförfarande med kommunen och efteråt har flera ministrar sagt att förfarandet var olyckligt. Däremot säger ansvarig minister hårdnackat att det inte kommer att bli någon förändring av beslutet.
Nog är det väl ändå märkligt att det ska vara så svårt att erkänna att man fattat ett förhastat beslut och att man ska se över det och eventuellt fatta ett nytt beslut!
Om man tänker sig att Vårdö inte räknas som skärgårdskommun i detta fall, hur kan vi då veta om Vårdö är att räknas som skärgårdskommun när det gäller jordbruksstöden? Kommer stödet till skärgårdsbutikerna att komma Vårdö närbutik tillgodo? Är Vårdö ens berättigade att ha representation i skärgårdsnämnden och föreningen Företagsam Skärgård?
Fru talman! Om vi återgår till grundfrågan och grundproblematiken undrar jag om vårdöborna faktiskt har upptagit så mycket plats på skärgårdsfärjorna att övriga skärgårdsbor inte haft möjlighet att åka? Hur mycket räknar landskapsregeringen med att tjäna på denna förändring? Min uppfattning är att många av de vårdöbor som löst årskort inte kommer att göra det i år då man inte kan vara säker på att komma fram hela vägen då man inte får boka ändhamn till ändhamn. Är det faktiskt hållbar utveckling att vårdöborna ska köra till Långnäs eller Mariehamn för att ta sig till Åbo när det går färjor från hemstranden som för det mesta har gott om ledig kapacitet? Om man haft för avsikt att frigöra kapacitet under högsäsong hade en dialog med kommunen kunnat vara en framkomlig väg, förutsatt att turister som övernattar vid någon av kommunens turistanläggningar hade undantagits.
Att tala om att detta är en rättvisefråga klingar falskt i mina öron. Att uttala sig om att ett färjpass på fem minuter är att jämställa med fast förbindelse är ett hån. Alla vi som nyttjar färjan regelbundet vet att man måste beräkna minst 15 minuter extra för att hinna till bokade tider, ändå händer det nu och då att överfarten av olika anledningar tar ännu längre.
Nej bästa landskapsregering i det här fallet har ni fattat ett förhastat och dåligt beslut. Gör om gör rätt! Tack fru talman.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Lindholm. När det gäller Vårdös status som skärgårdskommun eller inte så vill jag påpeka att landskapsregeringen har inte fattat beslut om att Vårdö inte längre är en skärgårdskommun.
Däremot har landskapsregeringen reviderat regelverket för bokningsregler i skärgårdstrafiken. I de bokföringsreglerna kommer vi fram till att Hummelvik har haft en dubbel status. Hummelvik har delvis varit en ändhamn och delvis en mellanhamn. Det var i samband med revideringen av de här reglerna som vi kom fram till att för enkelhetens och tydlighetens skull så är Hummelvik en ändhamn i dagens trafiksystem. Det är detta som vi har fattat beslut om, inte om Vårdö får kalla sig en skärgårdskommun eller inte.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, talman! Det är bra att det blir förtydligat och det tackar jag ministern för.
Fortsättningsvis tycker jag att det är ett väldigt märkligt förfarande att ändra så här pass drastiskt för en region utan att överhuvudtaget informera om att det är ändringar på gång och inte heller ha några diskussioner om det kan finnas lösningar som kan göra övergången lite smidigare. Finns det överhuvudtaget ingen beredskap för den här regeringen att ha en diskussion innan man fattar beslut?
Minister Mika Nordberg, replik
Ja, landskapsregeringen är fullt medveten om att i och med att vi ändrar i nuvarande regelverk så finns ju de förmåner som vårdöborna har haft att åka för ett skattesubventionerat pris till Åbo fortfarande kvar. Det är bara det att nu får de betala samma avgifter som sunds-, finströmsbor eller övriga ålänningar eftersom de har tillgång, som vi har sagt tidigare, till de övriga hamnarna som har trafik dygnet runt.
Däremot har landskapsregeringen träffat näringsidkare från Vårdö kommun. Vi har lyft fram bl.a. regel 85 i bokningsreglerna som möjliggör att man kan ansöka om att boka ändhamn till ändhamn.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, talman! Ministern påstod att man kan boka hela vägen om man betalar för det. Rätta mig om jag har fel, då tar jag tillbaka till den delen, men man har inte möjlighet att boka hela vägen utan att man måste vänta emellan. Man kan inte köra non stop. Om man måste göra en övernattning på Brändö så faller hela system.
Sedan vill jag också ha ett svar på om faktiskt vårdöborna har tagit upp så mycket plats på skärgårdsfärjorna så att andra skärgårdsbor har problem att boka? Det skulle vara intressant att veta om vi faktiskt åker så pass mycket.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, talman! Jag tar fasta på klämmen som finns i motionen: ”Avvikande regler för skärgården och dess innevånare”. Jag funderar att det egentligen inte är någon skillnad på Vårdös status som skärgårdskommun enligt de beslut som är tagna i landskapsregeringen. Skulle lösningen vara att ändhamnen är i Prästö istället för i Hummelvik? Skulle det vara lösningen med de konsekvenser som det innebär för att det här skulle bli bra för Vårdö?
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, talman! Tack ltl Sundblom. Jag ser inte att det skulle vara något stort bekymmer. Nog måste det väl ändå finnas ett bakomliggande motiv att landskapsregeringen avser att spara eller tjäna pengar på den här reformen.
Om jag bara pratar för min privata del så har jag hela tiden ifrågasatt varför man inte skulle kunna införa avgifter även på vajerfärjorna om det är det som ltl Sundblom menade. Det är inte ett främmande scenario för mig att vi även kan börja betala för att åka vajerfärja.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Då tolkar jag det som att ltl Lindholm och centerns linje är avgifter på vajerfärjorna och då får alla vårdöbor köpa årskort. Det har man inte behöva göra nu och det skulle ju troligen påverka Vårdö mera negativt än att förlora det röda årskortet. Att ha vajerfärjan avgiftsfri borde vara bättre för Vårdö åtminstone ser jag som föglöbo det så ur min synvinkel.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, fru talman! Det är helt klart att det kommer att vara fördyrande för Vårdö som helhet. Mitt resonemang gick ut på att jag inte ser att den här förändringen som nu görs på något vis vare sig ökar landskapsregeringens inkomster eller sänker landskapsregeringens utgifter. Är landskapsregeringen ute efter att öka inkomsterna så borde ett bättre sätt vara att införa en avgift på samtliga vajerfärjor. Sedan säger jag inte att jag tycker att det är det bästa förslaget, men vill man öka intäkterna så ser jag att det är en möjlig väg att gå.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mikael Staffans, replik
Tack, fru talman! Det är intressant att höra diskussionen om hur man ska bidra med självfinansiering av färjan över Prästösund. Tror ledamoten att det är billigt att uppbära biljetter med nuvarande besättning? Eller ska vi göra som vi gör med den finska båtskatten, att vi skapar nya utgifter som äts upp av andra kostnader?
Talmannen
Talmannen vill påminna om att frågeställningarna bör rikta sig till huvudanförandet och inte till andra replikskiften som har varit.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, fru talman! Det är en intressant fråga som naturligtvis måste utredas. Jag vill förtydliga att jag inte har sagt att avgifter behöver vara en bra lösning. Jag pratade om att vill man öka intäkterna så kan det vara en möjlig väg att gå. Nog finns det ju på andra håll också avgifter som kan uppbäras på sätt eller annat. Det är en fråga som jag anser att är för tidigt väckt.
Ltl Mikael Staffans, replik
Nuvarande system är definitivt kostsamt. Jag hoppas att det med ett framtida nytt digitaliserat förfaringssätt ska gå att göra. Innebär det att ledamoten är för att vi ska ha biljetter även på Prästösund så länge färjan finns i bruk?
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, talman! Som jag sade i tidigare replikväxlingar så ser jag det inte som någon katastrof om det blir avgifter på alla färjor om det är ett sätt för landskapsregeringen att öka sina intäkter. Min fasta övertygelse är att vi i framtiden ska ha en fast förbindelse över Prästösund.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! Det är lätt att känna sympati för motionärerna och för vårdöborna som upplever sig lite överkörda i den här frågan. Med facit i hand så tror jag att vi alla kan konstatera att en lite bättre dialog hade varit på sin plats vad gäller hanteringen av den här frågan.
Det som jag tycker att lämnar det största frågetecknet efter det här beslutet är vad som egentligen blir bättre i det åländska samhället med den här förändringen. Vilka visioner och intentioner har landskapsregeringen haft med det här beslutet?
I motiveringen till beslutet så inleder man med att konstatera; ”statistiken visar att ledig kapacitet på skärgårdsfärjorna nyttjas optimalt”. Målet kan alltså inte vara att förbättra kapaciteten eller att förbättra trafiken eftersom man konstaterar som motivering till beslutet att kapaciteten nyttjas optimalt och det blir för mig lite märkligt. Är målet att förbättra landskapets ekonomi, som diskuterades här tidigare? Räknar regeringen med att det kommer att leda till ökade intäkter, att man ålägger vårdöborna att betala högre avgifter för använda trafiken? De här två frågorna tycker jag att är de mest relevanta som utskottet bör bekanta sig med och begära tydliga svar på. Kommer det att leda till förbättringar i trafiken? Kommer det att öka intäkterna från skärgårdstrafiken? Annars kan man fråga sig varför man fattar ett sådant beslut om de inte får några positiva konsekvenser för någon vare sig för landskapets ekonomi, för trafiken eller för vårdöborna. Man kan fråga sig om regeringen och lagtinget ska bedriva den typen av politiken. Om det visar sig att det är på det viset så bör man givetvis godkänna den här motionen och inse att man har tagit ett förhastat beslut.
Sist och slutligen handlar ändå det här ärendet om att gör man det bara för att krångla till det för vårdöborna eller gör man det faktiskt för att förbättra? Handlar det om åländsk avundsjuka eller handlar det om att optimera trafiken? Jag hoppas att vi från lagtinget kan vara tydliga med att reda ut dessa frågor och se vad som faktiskt ligger bakom det här beslutet.
Ålands Framtid uppmanar utskottet till en noggrann granskning för att se om det är ett missöde i arbetet eller om det faktiskt finns några goda motiv bakom det här förslaget. Tack, fru talman.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, talman! Ltl Jonsson funderade över vad målet kunde vara med det här beslutet. Det har jag ingen större aning om och det kanske ministern sedan kan ge svar på.
Ett faktum är att bokningsläget på de här långa linjerna är ganska ansträngt vissa tider. Rimligtvis ska väl färjorna betjäna behoven att boka till mellanhamnarna i första hand och inte till ändhamn, för den åländska skärgårdstrafiken ska ju inte konkurrera med de andra stora färjorna. Om man har möjlighet att åka de stora färjorna till fastlandet eller till Sverige så ska de rimligtvis vara förstahandsalternativen.
Ltl Axel Jonsson, replik
Om man har som mål att frigöra kapacitet på färjorna, som enligt ltl Sundblom är fullbokade, så borde man ta reda på hur många vårdöbor som åker och tar upp den här kapaciteten. Då kan man ju också få ett tydligt svar på frågan om det faktiskt leder till det man är ute efter. Men att bara anta att det blir så känns lite förhastat.
Jag vill att utskottet bekantar sig med om det faktiskt finns någonting som visar på att man kommer att lyckas att nå de mål som man har satt upp med att förbättra trafiken. Finns det överhuvudtaget några sådana mål, för det har inte framkommit i debatten och det kan jag tycka att är lite märkligt. Varför ska vi göra den här typen av förändringar om vi varken har mål med förändringarna eller desto mindre vet om vi uppfyller de målen?
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, talman! Jag accepterar beslutet av den orsaken att jag ser att man kan möjliggöra mera kapacitet mellan hamnarna och inte belasta trafiken från ändhamn till ändhamn för mycket. Jag ser det som en strukturering kanske där det gör mest nytta.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg
Tack, herr talman! Bästa lagting, att ta sig Skärgårdsvägen längs norra linjen från Osnäs till Hummelvik eller vice versa har varit ett mycket billigt sätt att ta sig till och från fasta Åland om du utnyttjat möjligheten till skärgårdstaxa genom en övernattning i Vårdö. Det är avsevärt billigare än om du istället valt att åka med något av de privata rederierna.
Har det varit ett rättvist system sett till övriga skärgårdskommuner och dess företagare, och med tanke på att detta subventionerats genom skattemedel? Varje lastmeter som nyttjat detta system, har tagit bort kapacitet från övriga skärgårdskommuner, speciellt med tanke på den så ofta bristande lastkapaciteten, speciellt under högsäsong.
Har det varit försvarbart med denna direktlinje till och från Åland, sett ur de privata färjerederiernas synvinkel? Vi pratar om cirka 5-6 gånger billigare med en 14 metes buss än Åbofärjan och då är enbart buss och chaufför inräknad. I det kommersiella fallet tillkommer dessutom passagerarbiljetterna.
Förändringen att göra Hummelvik till en ändhamn kommer att ge norra skärgården fler besökare i och med att genomfartstrafiken blir mindre attraktiv. Det är besökare som har ett syfte med sin resa, annat än att på ett billigt sätt ta sig från A till B. Jag är tveksam till om detta sett över tid kommer att begränsa turismen i Vårdö. Jag väljer som så ofta att se på saken med positiva glasögon.
Minskar genomfartstrafiken så skapar det även fler möjligheter för turister som stannat till i Brändö och Kumlinge att få plats på färjan till Hummelvik och Vårdö eller tvärtom. Det måste ändå vara turismen, som bygger på att folk upplever skärgården under flera dagar, som vi ska premiera och satsa på.
Allt har en början och ett slut, så även färjlinjer. Om inte Hummelvik är en av ändpunkterna för norra linjen, var finns då denna ändpunkt? I Prästö? I så fall tror jag många vårdöbor och många andra protesterar om de är tvungna att skaffa årskort för att åka med Prästösundsfärjan.
Herr talman! Jag tycker att minister Nordberg kommer med ett sunt och rättvist beslut som kommer att skapa utveckling och mer rörelse i norra skärgården. Tack.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, herr talman! Tack ltl Holmberg. Tycker faktiskt ltl Holmberg att förfaringssättet när det gäller fattade av beslutet är det rätta? Att regeringen, helt kallt utan att meddela någonting på förhand, drastiskt förändrar förutsättningarna för 450 personer? Det skulle jag gärna vilja ha ett svar på.
Ltl John Holmberg, replik
Javisst, ordet kommunikation är alltid viktigt och det är ofta där det brister. Med facit i hand så hade den kommunikationen kunnat vara tydligare och det hade kunnat vara lite längre framförhållning, absolut, det håller jag med om.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, talman! Jag vill fortsättningsvis ifrågasätta om vårdöborna faktiskt har tagit upp så mycket plats så att det har varit problem för andra att resa med skärgårdsfärjorna? Jag använder inte årskortet många gånger per år, men det har aldrig varit problem att få plats på färjorna när jag har bokat. Det har dessutom ofta funnits plats, om inte annat så finns det alltid plats på hyllorna. Det stora bekymret är ju från Kumlinge när de stora fiskbilarna kommer från tvärgående linjen, de bilarna tar mycket kapacitet och det har jag respekt för. Annars är det bara under den riktiga högsommarperioden som det är ett stort tryck.
Från Vårdös sida skulle vi ha varit intresserade av att diskutera kompromissförslag.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, talman! Min personliga uppfattning är att den så kallade högsäsongen har blivit längre när det gäller skärgårdstrafiken. Jag tycker att det är problematiskt många gånger att få plats på skärgårdsfärjorna, speciellt på norra linjen som jag ofta reser med.
Jag tror nog att det här beslutet kommer att medföra att flera kommer att ha möjligheter att besöka skärgården, men kanske färre kommer att ha möjlighet att åka hela sträckan Hummelvik-Osnäs eller tvärtom. Men vi har ju som sagt många andra alternativ när man vill åka till finska fastlandet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson
Herr talman! Man kan fråga sig om det finns något enda positivt för Vårdö och för Åland i och med det här beslutet? Nej, knappast! Nu skyller man på att det är rättvist.
Nå vad är rättvist då? Vi vet t.ex. att bilarna som kör fisk från Brändö och Föglö har subventionerad trafik men det har inte Fifax i Eckerö, de betalar fullt pris och det är inte heller rättvist.
Det är fel att hålla på att dividera om vad som är rättvist. Det är mycket som är orättvist i samhället och som man inte kommer åt. Istället måste vi fundera på varför vi 30 lagtingsledamöter är här och varför vi har 7 i regeringen. Ja, det är för att se till att åländska företag och ålänningar har det så bra som möjligt och att de kan nyttja den samhällsservice som finns.
Här har man gjort precis tvärtom. Man försöker sätta krokben speciellt för turistföretagarna i Vårdö, för nu kan man inte boka från Osnäs till Vårdö, det går inte. Däremot kan man resa, men vilken finsk turistfamilj tar bilen och kör 10 mil till Osnäs för att sedan konstatera att det är fullt? Ska de sedan fara tillbaka till Helsingfors och ta en annan färja? I praktiken stryper man hela turistnäringen som är uppbyggd österifrån för Vårdö. Man drar åt snaran för turistföretagarna i praktiken och det sitter vi inte här för, vi har inte mandat av ålänningarna för det. Vi sitter här för att gynna den åländska turismen, de åländska företagarna och för ålänningarna. Nu försöker man göra det men inte är anställd och tillsatt för. Det här är synnerligen allvarligt vill jag säga.
Vi måste hitta metoder och möjligheter så att man kan använda den samhällsservicen som vi har byggt upp vad det än må vara t.ex. skärgårdstrafik, sjukvård eller vägar. Vi måste hitta metoder för att gynna Åland som helhet och det gör man inte nu. Vårdö får stryk och även Åland som helhet får känningar av det här. Jag vill påstå att det här inte är bra, det är absolut en negativ regionalpolitik och en negativ politik för hela Åland.
Annat som kanske är ännu mera anmärkningsvärt är regeringens demokratiska syn. Ministern gick ut i radion och sade att man inte kommer att ändra det här beslutet. Inte kan ju regeringen säga det, det här ärendet ska ju behandlas nu i finans- och näringsutskottet och sedan kommer det tillbaka hit. Det kan mycket väl vara så lagtinget omfattar motionen. Regeringen kan ju inte säga att man inte ska ändra, det är demokratiskt. Det är väl så att makt berusar och makt förtjusar antagligen och det är också sorgligt.
Det här måste ha sin gång och det kan bli andra beslut här i lagtinget, vilket det borde bli om förnuftet ska råda. Vi är som sagt tillsatta för att hjälpa ålänningarna och åländska företag, fast de till och med är från Vårdö. Tack.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Ltl Karlsson jämförde fiskföretaget Fifax och fiskföretag i Brändö. Då vill jag säga att även Åland måste föra en regionalpolitik där man jämnar ut skillnader, för det finns stora skillnader inom det åländska samhället och i företagsvärlden på hur man kan bedriva företag. Man måste ju föra en regionalpolitik. Det betyder också att man måste underlätta för t.ex. fiskföretag i Brändö som ltl Karlsson nämnde.
Ltl Runar Karlsson, replik
Tack, talman! Jag håller fullständigt med ltl Sundblom om att vi ska underlätta för skärgården och glesbygden genom olika sätt att föra politik. Jag sade att det inte är rättvist för det var det som var poängen i regeringsbeslutet. Jag ville visa att det finns andra saker som också är orättvisa.
Jag håller helt med ltl Sundblom om att vi ska föra en regionalpolitik oberoende av vad det gäller, om det så gäller transporter för fiskodlare eller andra från skärgården. Landskapsandelssystemet ska göra så att hela Åland ska leva osv. Ltl Sundblom och jag har en samsyn här.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Samtidigt är regionalpolitik inte rättvist heller. När man driver företag i ett större samhälle så har man större möjligheter och då har man inte vissa fördelar som företag i ett mindre samhälle har. Det är det som är regionalpolitik och det är den som är viktig.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Jag håller helt med ltl Sundblom som jag sade i mitt förra inlägg. Jag hoppas att vi kan jobba sida vid sida för att se till att hela glesbygden, inklusive skärgården, också ska kunna överleva och även vara livskraftiga oberoende om det gäller skärgårdstrafik, landskapsandelar eller andra transfereringar som hjälper till att utjämna Åland. Jag kan säga det till Sundblom som en hälsning till finansministern.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, herr talman! Tack ltl Karlsson. Det gläder mig att höra att ltl Karlsson brinner för den åländska turismen och det gör jag också. Därför ser jag det här beslutet som ett sätt att få ut ännu flera turister ut till den åländska skärgården, inte minst den norra åländska skärgården. Jag är helt övertygad om att det här, sett över tid, kommer att skapa ett större flöde av människor. Det blir fler som får möjlighet att besöka vår skärgård och det bli fler turistföretagare som drar nytta av de människor som kommer och inte bara en av våra kommuner som det är idag.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! I det där uttalandet fanns det inte så hemskt mycket substans som jag upplevde det. Man tror att det ska vara bättre för turismen. Nog är det ju konstigt, om man förhindrar turisterna att komma till skärgården så ska det vara bättre för turistströmningarna till Åland och skärgården och det har jag jättesvårt att förstå.
De här regelverken kom faktiskt till under min tid som trafikminister uttryckligen på begäran från skärgården och Vårdö, det ville man ha för det gynnade dem. Vi gick med på det. Vi letade, vi funderade och vi hittade en metod, genom att man uppvisade en voucher om att man skulle övernatta i Vårdö så kunde man få boka. Det var ett sätt att hjälpa dem, åtminstone tyckte de därute att det var bättre för dem. Om sedan lagtinget inte tycker på det viset, men jag tror att de därute har mer kunskap än vad lagtinget har.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, herr talman! Jag förstår precis att Vårdö kommun tycker att det här har varit ett bra system, precis som Lumparlands kommun och dess företagare skulle tycka att det skulle vara ett bra system om de skulle kunna boka hela vägen från Galtby till Långnäs. Men det är ju självklart att en turistföretagare på Brändö eller på Kumlinge kanske inte tycker att det är riktigt lika bra i mitten av juli när ens stugturister inte får plats på färjan. Det var det som jag menade fast ltl Karlsson tyckte att det var utan substans.
Sett över tid kommer det här att skapa ett större flöde av människor som kommer ut till den åländska skärgården. Däremot kommer det att bli färre som åker hela vägen. Totalekonomiskt sett så tror jag att det är bättre att människor stannar flera nätter i skärgården. Man spenderar mer pengar och det i sin tur skapar större skatteintäkter som i sin tur skapar större välfärd.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! När man sitter i landskapsregeringen så ska man lyssna på helheten. Naturligtvis ska man inte lyssna på en enda kommun. Jag vet att det inte fanns, i alla fall under den tid jag satt med i regeringen, en enda protest från skärgården för att turisterna till Vårdö skulle kunna boka resa, utan man tyckte att det var ett bra system totalt sett. Säkert är det så med alla system att det finns någon lidande här och var. Men totalt sett för skärgården så vill jag påstå att systemet med att kunna boka till Vårdö genom att uppvisa en voucher var till fördel för Vårdö och som helhet för skärgården.
Men om man anser att regleringar och inskränkningar är bra för turistströmmarna till Åland så då anser man det då. Jag håller inte med om det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mikael Staffans, replik
Tack, herr talman! Ltl Karlsson pratade om substans. Vi kan då prata om fakta. Menar ltl Karlsson verkligen att Vårdö får sin största utkomst från den turismen som kommer från finska fastlandet?
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Ltl Karlsson har inte sagt att de största turistströmmarna kommer från fastlandet, utan det kommer mycket turister från fastlandet och det kan vara helt avgörande för turistföretagarna. De lever antagligen på marginalerna. Det är inte så lätt att vara turistföretagare i skärgården och inte på Åland överhuvudtaget. Det har vi sett under den senaste tiden när nya fina turistföretag går i konkurs. Det är ännu svårare skärgården att driva turistföretag och då är varenda en turist viktig.
Det här betyder att turistföretagare i Vårdö inte kommer att satsa ytterligare, det har man redan sagt. Man kanske har det tufft att redan idag driva det man har. Det är inte detta som vi här i lagtinget och regeringen är till för. Tvärtom, vi ska, så gott vi kan, försöka se till att turistföretagare överlever.
Ltl Mikael Staffans, replik
Tack, herr talman! Absolut ska vi verkligen satsa på att få turistföretagarna att överleva för de är en stor tillgång för Åland som helhet.
Däremot ger detta större möjligheter för turistföretagarna i den yttre skärgården, Brändö och Kumlinge, till mera kapacitet på färjorna istället för att deras gäster blir kvar i Osnäs för att färjorna är fullbelagda för att det eventuellt finns trafikanter hela vägen till Vårdö. En turistföretagare i Kumlinge har en ännu mindre marknad än vad man har i Vårdö.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Det är ett ”problem”, fast det är ett bra problem att färjorna till Åland, oberoende om det skärgårdsfärjor eller stora färjor, i princip är fullbelagda under den absoluta högsäsongen. Så är det och det har man svårt att göra någonting åt eftersom man inte kan dimensionera kapaciteten efter tre veckors topp på Åland. Men däremellan finns det många veckor som färjorna går halvtomma och ändå får turistföretagare på Vårdö inte boka från Osnäs till Hummelvik.
Återigen, som sagt, vi är här i lagtinget, ni är i regeringen för att gynna de åländska företagen oberoende om det är turistföretagare eller vanliga företag. Man måste försöka hitta metodik för det. Genom att inskränka gör regeringen inte det som de är till för att göra.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! ”Vi behöver en god fördjupad dialog med ålänningarna, kommunerna, näringslivet, tredje sektorn och fackföreningarna”. Så skriver landskapsregeringen i sitt handlingsprogram. ”En fördjupad dialog med ålänningarna, kommunerna, näringslivet, tredje sektorn och fackföreningarna.” Under den tid som jag har suttit med i Ålands lagting sedan 2003 så tror jag att dialogen med de tidigare nämnda aldrig har varit så dålig som den är just nu. Jag är den första att beklaga det.
Vårdö är styvmoderligt behandlad, det är ett faktum. Men varför är Vårdö styvmoderligt behandlad? Det är en fråga som vi ännu inte har fått svar på.
Att hux flux inte längre vara en skärgårdskommun utan regeringen har fört en dialog, en fördjupad dialog med berörda och att regeringen överhuvudtaget inte har vinnlagt sig om att höra vad det lokala näringslivet tycker, det tyder på nonchalans.
Jag vill säga att landskapsregeringens hantering av Vårdö påminner väldigt mycket om Finlands regerings hantering av Åland. Det är inte till någons fördel.
Jag frågar efter fakta från ansvarig minister som finns plats eller någon annan från regeringspartierna. Hur många turer har vi nu som har varit fullbelagda på grund av att vi har haft resande från Vårdö som har åkt till Osnäs? Jag vill påskina att jag varje vecka bedriver empiriska studier just på den linjen. Det är väldigt sällan som jag tycker att jag känner igen någon vårdöbo på väg till Osnäs. Jag vill inte påstå att jag känner alla vårdöbor, men i alla fall. Hur många gånger är det som man inte har kunnat boka en plats sommartid för att vårdöborna eller besökare till vårdöborna har tagit upp platserna? Jag tar gärna emot de siffrorna. Det borde finnas belägg för dem.
Blir det här beslutet bättre för någon och i så fall för vem? Blir det billigare för någon och i så fall för vem? Blir det mera rättvist och i så fall är det rättvist? Är det rättvist att t.ex. fiskbilarna från Föglö under de senaste 15 åren helt har styrt turlistan från norra linjen? Är det rättvist?
Vi säger i teorin att det nu blir en fiskfabrik på Vårdö. Ska den fabriken då ha samma möjligheter att transportera sina varor som om fabriken t.ex. är i Kumlinge eller i Brändö?
Är det här ett demokratiskt beslut? Nej, det är inte!
Hur kan Vårdö som kommun ena gången vara skärgårdskommun, med vissa förpliktelser, och i nästa system inte vara skärgårdskommun men med samma förpliktelser? Det är för mig märkligt. Vårdö är styvmoderligt behandlad, så är det bara.
Jag funderar faktiskt under mörka stunder om det finns någonting mera i det här? Har landskapsregeringen någon längre plan? Hur kommer det sig att bussturlistan till Hummelvik nu inför 2017 är så reviderad? Sannolikheten för att någon skulle använda kollektivtrafiken den vägen är låg. Hur kommer det sig att den enda linjen som har fått flera turer under 2017, jämfört med tidigare, är linjen mellan Kumlinge och Lemland, den s.k. tvärgående linjen? Den linjen ska sammanbinda skärgården. Men om linjen ska sammanbinda skärgården så varför inte åka till Sottunga? Hur kommer det sig att Kyrkogårdsö har fått så många flera invikningsmöjligheter än tidigare i förhållande till andra? Man ställer sig frågan och folk frågar mig. Jag kan inte svara på det, jag kan inte turlistorna på samma vis som kunde när jag var ansvarig för dem.
Man säger att det ryktas om att det ska sättas in turlista på linfärjan mellan Vårdö och Prästö. Jag skulle gärna se att ministern rakt av här kanske kan dementera det ryktet. Det skapar ju en viss oro, inte bara för vårdöborna utan även för de andra kommuninvånarna i Kumlinge och Brändö som också har stort behov av vajerfärjan.
Skärgårdskommun ibland, skärgårdskommun inte ibland. Hur påverkar det identiteten i Vårdö från att vara en del av de åländska skärgårdskommunerna till att nu bara vara en skärgårdskommun tidvis? Vad är det för signalpolitik som landskapsregeringen visar Vårdö? Vad är det för signalpolitik men ger när man höjer avgifter för årskorten så att det ska vara samma för alla? Det ska vara rättvist. Ja, är det rättvist när alla betalar samma sak?
Är det rättvist när det gäller hälso- och sjukvården i skärgårdskommunerna? Man förväntas att inte bli sjuk mellan klockan 24.00 på natten och klockan 08.00 på morgonen. Är det rättvist i så fall? Vad är rättvisa? Det finns inget klart svar på det.
Jag tror att vi alla kan enas om att de brister som landskapsregeringen har haft i dialogen gäller inte bara Vårdö kommun och näringslivsrepresentanter, utan de återfinns också inom andra segment, t.ex. den s.k. dialogen med Ålands kommunförbund.
Nej, bästa landskapsregering, gör om, gör rätt! Ta tillbaka beslutet snabbt som attan så att skärgårdsföretagare på Vårdö har möjlighet att också erbjuda sina tjänster för de resenärer och turister som kommer österifrån även den här sommaren. Att dra detta i långbänk och göra ett avklipp är ungefär lika förnuftigt som att lägga ner 9 vindkraftverk bara för att man känner för det. Tack.
Minister Mika Nordberg, replik
Att kritiken inte skulle vara nådig hade jag räknat med från tidigare trafikminister Veronica Thörnroos.
Jag skulle ändå vilja ha ett klargörande. Är det inte så att vtm Thörnroos ändå kan hålla med om att hela idén med skärgårdstrafiken är att serva de kommuner som inte har något alternativ? Det är ändå de facto så att Vårdö kommun har alternativ när det gäller trafik. Vårdö kommuns existens står och faller inte med skärgårdstrafiken vilket däremot Kumlinge, Brändö, Föglö, Sottunga och Kökar gör. Ser inte vtm Thörnroos någon skillnad i detta?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag noterade att minister Nordberg noggrant undviker att svara på de frågor som jag ställde. Jag ställde frågorna om det här var rättvist. Jag ville även ha ett klargörande på huruvida landskapsregeringen ytterligare kommer att försämra vårdöbornas möjligheter genom att införa turlista på vajerfärjan. Till den frågeställningen behöver jag bara ett ja eller ett nej.
Var sedan gäller ministerns frågeställningar kring Vårdö och om det är rätt eller fel så säger jag att i första hand bör man föra en dialog. Att nu kasta ett system överbord som har varit i bruk under många herrans år bara för att landskapsregeringen runt regeringsbordet uppenbarligen känner för detta, det är inte en god förvaltning. Det är inte heller ett beslut som är framtaget i demokratisk ordning.
Minister Mika Nordberg, replik
Som har sagts tidigare så handlar hela beslut om att vi reviderar regelverket. Regelverket för ändhamnen Hummelvik har varit problematiskt ur olika praktiska synvinklar. Den utläggningen kommer att ta väldigt lång tid och vi kommer in på praktiskt operativa saker, men vi kanske har möjlighet i andra sammanhang att återkomma till det.
När det gäller turlista för Prästö linfärja så har vi skrivit om detta i budgetar och har i flera sammanhang diskuterat det. Det finns absolut på bordet att titta på möjligheterna att införa turlistor för samtliga linfärjor som bedriver trafik och där ingår även Prästö linfärja.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack för det klargörandet minister Nordberg. Jag förstår nu då att vårdöborna, kumlingeborna och brändöborna ytterligare ska bestraffas via den signalpolitik som landskapsregeringen bedriver, dvs. genom att inrätta turlistor.
För övrigt tar jag gärna en diskussion vid ett annat tillfälle varför regelverket nu har blivit så komplicerat vad gäller Hummelvik. Mig veterligen tillkom väl Hummelvik någon gång på 80-talet som ändhamn. Jag tror snarare att det här är ett led i att avyttra hela Hummelvik. Jag tror att det här är ett led från landskapsregeringen att helt enkelt stänga ner Vårdö, stänga ner i Hummelvik och göra det till en blindtarm. Det är vad jag tror och jag misstänker att vi får det bekräftat när kortruttsmeddelandet kommer att presenteras.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Vtm Thörnroos kritiserade sättet som landskapsregeringen har tagit beslutet på. När man inför en avgift, höjer en avgift eller tar bort en förmån så är det alltid någon som inte vill ha det på det sättet. Så är det ju bara. Svaret är ganska självklart och det hoppas jag också att vtm Thörnroos kan erkänna. Ska vi i alla fall när vi ändrar taxor, avgifter eller sådant faktiskt ha remissrundor till alla kommuner i alla sammanhang? Är det vtm Thörnroos linje?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Nej, jag håller helt med ltl Petri Carlsson, man behöver inte ha remissrundor i alla frågor. Men för skärgårdsborna är skärgårdstrafiken livsnerven, det är den som är avgörande för precis allting annat. Därför har också landskapsregeringen tillsatt en speciell skärgårdsnämnd som har möjlighet att ge utlåtande kring dessa frågor. Det har alltid varit brukligt tidigare att man har frågat efter skärgårdskommunernas synpunkter. Ibland har man kunnat gå kommunerna till mötes och ibland har man inte kunnat göra det, men det är liksom två skilda frågor.
Det skrämmer mig att landskapsregeringen kör fram som bulldozer. Det spelar ingen roll vad någon tycker eller har för åsikter, landskapsregeringen är inte intresserade av dem. Det är exakt på samma vis som regeringen Sipilä behandlar Åland, så behandlar landskapsregeringen i det här det faller skärgårdskommunerna, men även i andra sammanhang har man uppvisat liknande beteende.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Nu tycker jag att vtm Thörnroos övertolkar hur landskapsregeringen agerar.
Detta med livsnödvändig transport gäller ju för många andra transportslag på många andra ställen också. En busslinje kan vara livsnödvändig tycker någon för deras verksamhet och behov i privatlivet. Så är det ju.
När vi i staden t.ex. tog bort avgiftsfriheten i busstrafiken så ville självklart inte den femtedel av stadsborna som använder bussen ha avgifter i trafiken. Men de fyra femtedelar som inte använder busstrafiken kanske tyckte att det var mera rättvist att man faktiskt också betalar en viss andel av det som man utnyttjar.
Det tycker jag också att är rimligt i det här fallet när vi pratar rättviseaspekten. Man måste också prata om de andra 28 000 invånare på Åland som kanske inte på samma sätt använder trafiken som vi är med och betala för.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Jag avstår från att kommentera kollektivtrafiken i Mariehamn.
Jag försökte säga att skärgårdstrafiken är livsviktig, precis som minister Mika Nordberg sade. Skärgårdstrafiken är avgörande för allt annat liv i skärgården; huruvida färjan går, vad den har för kapacitet osv. Skärgårdstrafiken är det mest primära, det är om skärgårdstrafik folk vill tala om när man åker ut i skärgården för då har folk synpunkter om den. Många gånger har brukarna förstås ett eget perspektiv och sin egen verklighet främst, men det finns också kunskaper som man ska ta tillvara och lyssna på. Att man lyssnar betyder inte att man måste göra exakt det som andra vill, men det är viktigt att man tar till sig den specifika kunskap som finns kring många frågor i skärgården.
Jag tycker inte om den här signalpolitiken som landskapsregeringen nu för. Skärgården är för viktig för att nonchaleras bort av den här landskapsregeringen.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Mikael Staffans
Tack, herr talman! Motionen rörde egentligen skärgårdsstämpeln. I motionen står det att det innebär stora konsekvenser för företag i Vårdö. Vad innebär då stora konsekvenser? Innebär det för vårdöborna att hundratals resor försvinner mellan Osnäs och Vårdö eller ännu tydligare mindre än två per vecka? Jag vet inte, vtm Thörnroos visste inte och det beror ju på att vi har ett gammalt och undermåligt boknings- och biljettsystem som jag hoppas att den här regeringen ska åtgärda.
Istället har det här öppnat för en okontrollerad trafik med Prästösundsfärjan. Det sker nämligen ingen kontroll av resandet eftersom det är en gratis färja för alla. Gratis är gott! Men egentligen är det inte gratis, det behövs bara ingen biljett eller rött eller grönt kort för att bli transporterad vilket det krävs för alla andra färjor till alla andra skärgårdsöar. Där har ltl Lindholm öppnat upp för att vi eventuellt ska arbeta för att avgiftsbelägga även denna färja.
Jag drar mig till minnes en tidigare inlämnad motion från centern där man vill ersätta färjan med en bro över Prästösund. Hur kommer det då att skilja sig med en framtida bro när det gäller skärgårdsstatusen jämfört med den som gäller nu? Ska Vårdö då inte betecknas som en skärgårdskommun eller ska Vårdö fortsättningsvis beräknas som en skärgårdskommun?
Gör man paralleller med andra öar som har broförbindelser så har vi i Sverige Öland, Orust och Tjörn som alla är stora öar och har broförbindelser men de betecknas fortsättningsvis som öar. Inte är det väl så, som motionären antydde, att det är Ålandstrafiken som ska definiera hur vårt landskap ska benämnas och vad som är en skärgårdsö eller inte.
Vid en eventuell framtida fast förbindelse så kanske man behöver fundera på om Vårdö är en skärgårdsö eller inte.
I den finska skärgårdslagen framgår; ”att till skärgården anses höra sådana öar i havsområdet och i insjövattendragen som saknar fast förbindelse”
EU har en liten annan definition: ”En ö ska ha en fast bosättning, vara utan fast vägförbindelse, ha ett avstånd till fastlandet på mer än 1 km och den ska ligga i havet.”
Man kan lite ställa sig frågan om det är hönan eller ägget som gäller nu angående att definiera statusen som skärgårdsö. Fast förbindelse eller färjpass på över 1 km! Avståndet mellan Sund och Vårdö, där nuvarande trafik går, är 800 meter. Men jag väljer att fortsättningsvis definiera Vårdö som en skärgårdsö och det tror jag att regeringen också gör.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, herr talman! Tack ltl Staffas. Det är jättebra att intressanta frågeställningar lyfts kring det här. Jag tycker att det är en klart relevant fråga. Den dag Vårdö har en bro över till Sund över Prästösund då kan vi börja diskutera om Vårdö är en skärgårdskommun och eventuellt ändra på gällande regler. Jag säger inte att man inte kan ändra på gällande regler annars heller, men det behöver vara en dialog före. Såsom det har gjorts i det här fallet att man bara fattar ett beslut som ingen vet om så det är om detta som motionen i det stora hela handlar om.
Ltl Mikael Staffans, replik
Definitionen från EU är att om avståndet till fastland är under en kilometer så räknas det som fast förbindelse. Räknas detta då som fast förbindelse enligt Lindholm eller är Vårdö en skärgårdsö i alla fall?
Ltl Mikael Lindholm, replik
Jag uppehåller mig vid Vårdö. Jag anser att Vårdö är en skärgårdskommun. Vi har absolut inte samma förutsättningar som t.ex. Eckerö eller Lumparland har som har broförbindelser. Den dag Vårdö har en broförbindelse så är jag beredd att ompröva mitt ställningstagande. I nuläget anser jag absolut att Vårdö är en skärgårdskommun och ska behandlas därefter.
Ltl Mikael Staffans, replik
Tillsvidare har vi en färjförbindelse där. Med nuvarande landskapsregeringens goda minne så fortsätter vi väl att nämna Vårdö som en skärgårdsö, fastän det till fastlandet är under en kilometer.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag vill börja med att ge lite beröm åt ltl Mikael Staffas för det researcharbetet som han har gjort kring skärgårdsöar och hur EU-direktiven ser på saker och ting och hur man har valt att göra på fastlandet. Det är alltid bra att skaffa sig kunskap. Det visar också att det är ganska problematiskt. Man kan inte rakt av jämföra finsk lagstiftning med EU-direktiv utan det finns vissa tolkningsmöjligheter som visar att här finns en viss problematik.
Det intressanta här är att landskapsregeringen har ju överhuvudtaget inte gjort någon sorts research kring det här. Istället har landskapsregeringen uppenbarligen nu ”känt för” att Vårdö inte är någon skärgårdskommun vad gäller trafiken, medan Vårdö i andra sammanhang är en skärgårdskommun. Det här måste ju bli problematiskt när man å ena sidan är någonting och å andra sidan är man det inte.
Ltl Mikael Staffans, replik
Jag uppfattar att landskapsregeringen fortsättningsvis benämner Vårdö som en skärgårdsö. Det är bara inom trafiken som det har blivit en förändring för vad som räknas som ändhamn och Hummelvik ligger ju på Vårdö.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Kan vi då också kanske enas kring att det bara är inom trafiken, Vårdö är fortfarande en skärgårdskommun som ltl Mikael Staffas sade.
Skulle vi kunna enas om att diskussionen med kommunen och näringslivet från landskapsregeringens sida har varit något bristfällig, eller tycker Ltl Mikael Staffas att han med rak rygg och inte böjd nacke kan möta vårdöborna och säga att det här har landskapsregeringen gjort bra?
Ltl Mikael Staffans, replik
Jag kan också stå med rak rygg och obruten nacke och berätta att jag anser att saker och ting kunde ha gjorts bättre vad gäller kommunikation om detta. Jag har förstått att landskapsregeringen har tagit det till sig.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Roger Nordlund
Herr talman! Jag tror att jag var den första som reagerade här i lagtinget när det blev känt att det här beslutet hade tagits och att det inte fanns med i budgetförslaget för 2017. Det är att beklaga, för skulle det ha funnits med upptaget i samband med årsstaten för 2017 så skulle det ha fått en normal behandling här i lagtinget. Vi kunde ha haft hörande i utskottet och det skulle säkert också ha funnits tid för remiss och kommunikation med Vårdö i det här ärendet.
Jag hoppas verkligen att landskapsregeringen tar till sig, när de i framtiden funderar på att göra liknande förändringar, att de också gör det på rätt sätt. Det här har inte gjorts på rätt sätt med tanke på den betydelse trafiken ändå har för den röda regionen och framförallt för den berörda kommunen Vårdö.
Herr talman! Jag kan inte låta bli, efter att ha lyssnat på debatten och diskussion här, att citera lite grann det som jag hörde häromkvällen när jag, som många andra, var på idrottsgalan och lyssnande på många fina tacktal och tal. Ett av de bästa talen hölls IFK Mariehamns tränare som mycket förkortat sade ungefär så här: ”När vi ålänningar håller ihop och ställer upp för varandra, då kan vi åstadkomma nästan vad som helst.”
Nu har jag den senaste timmen lyssnat på när skärgårdsbor advocerar mot skärgårdsbor. Det är en tråkig utveckling tycker jag. Jag tror att man som representant för den regionen och de kommunerna borde ta sig en funderare på om det här faktiskt är bra i förlängningen. Just nu handlar det om Vårdö och att man förändrar dess situation i en negativ riktning som man upplever det på Vårdö i varje fall. Nästa gång kanske det är en annan kommun och tredje gången är det ytterligare en kommun. Om inte ni i skärgården håller ihop hur tror ni då att det ska gå för skärgården? Bästa skärgårdsbor, ni som representerar dem, ta er en ordentlig funderare på det!
Vi har ganska lång erfarenhet av arbetet i landskapsregeringen. Ibland så går det för fort och man fattar beslut lite felaktigt. Men precis som i det övriga livet så är det klokare att göra om och göra rätt än att bara bångstyrigt hålla fast vid att så här ska det vara. Det finns alltid en fortsättning. En landskapsregering behöver naturligtvis också visa att man är stark. Landskapsregeringen måste också arbeta på ett sådant sätt så att de beslut och de åtgärder man vidtar måste ha en acceptans i samhället. Det här är ett sådant typexempel där ett beslut har tillkommit på ett sådant sätt så att det inte har en acceptans, åtminstone inte på Vårdö bland de människor som mest berörs av det hela.
Jag tror att det skulle vara klokt av landskapsregeringen att helt enkelt konstatera att det här gick lite för fort, att landskapsregeringen ska fundera på det här och återkomma i nästa års budget med ett liknande förslag eller ett något modifierat förslag efter att ha hört och diskuterat med berörda parter på det sätt som det ska göras. Tack.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussion är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls måndagen den 6 mars 2017 kl. 13.00. Plenum är avslutat.