Plenum den 24 november 2003 kl 14.15

Ljudinspelningen saknas ännu. Vänligen återkom senare eller se ifall livesändingen ännu är aktiv.

PLENUM den  24 november 2003 kl. 14.15.

TALMANNEN:

Talmannen konstaterar samma närvaro som vid föregående plenum.

 

 

Föredras ärende nr 1:

 

Av lantrådskandidaten Roger Nordlund överlämnat i 64a § 4 mom. lagtingsordningen avsett förslag till landskapsstyrelse jämte handlingsprogram. (D 1/2003-2004).

 

Enligt bestämmelserna i 68d § arbetsordningen skall lantrådskandidaten då ärendet första gången föredras redogöra för förslagets innehåll, varefter ärendet bordläggs till ett plenum som hålls tidigast följande dag. Ordet ges därför till lantrådskandidaten Roger Nordlund.

 

Lantrådskandidaten Roger Nordlund:

Fru talman, ärade lagtingsledamöter!

Vi har en krävande period framför oss med tanke på ekonomin, skapandet av långsiktiga verksamhetsförutsättningar för sjöfarten och det tryck som vi har på vårt samhälle genom de allt snabbare förändringarna som sker i vår omvärld. Utgående från detta har min utgångspunkt ända sedan valkvällen den 19 oktober varit att försöka skapa en så bred bas för nästa landskapsstyrelse som möjligt.

 

Därför är jag glad att i dag inför lagtinget kunna presentera ett förslag till handlingsprogram som innehåller den grundförutsättningen, nämligen en parlamentariskt bred bas med 21 mandat bestående av centern, liberalerna, Frisinnad Samverkan och Obunden Samling. Jag tror personligen att det här kommer att visa sig klokt med tanke på de utmaningar som vi har framför oss i det åländska samhället och för att vi skall kunna föra en stabil och långsiktig politik i den landskapsstyrelse som skall utses denna vecka.

 

Det som speciellt gläder mig, med tanke på att jag har varit ansvarig för jämställdheten under fyra år och kanske inte tycker själv att jag har gjort det allra bästa jobbet där, är att jag i dag också för er kan presentera den första helt jämställda landskapsstyrelsesammansättningen i självstyrelsens historia, nämligen tre kvinnor och tre män föreslås ingå i nästa landskapsstyrelse. Det finns en viss symbolik i detta. Det är en tydlig signal till de åländska kvinnorna och till det åländska samhället att kvinnor och män jämsides skall ta ansvar för vårt samhälle och dess utveckling, också en tydlig signal att Åland är ett modernt och öppet samhälle där jämställdhet skall vara en självklarhet framöver.

 

Fru talman!

Den allt större öppenheten och rörligheten kräver nytänkande också här på Åland. Det är inte bara våra företag och vårt näringsliv som i dag utsätts för en konkurrens utifrån, som kanske mest och bäst symboliseras av den konkurrens som våra rederier Viking Line, Birka och Eckerö utsätts för, utan de facto lever i dag det åländska samhället precis i samma situation, mer eller mindre, lite beroende på vilken bransch eller vilken sektor man råkar befinna sig i. Det här är ett fenomen som kanske har varit lite nytt för oss under de senaste åren, men samtidigt är det ett fenomen som vi under den kommande fyraårsperioden kommer att få vänja oss vid och det gäller för oss, både inom det åländska näringslivet och inom politiken, landskapsstyrelse och lagting, att se med öppna ögon på vad som händer runt omkring oss och kanske också använda kikaren och försöka titta lite längre framåt samt försöka utnyttja situationen till landskapets fördel och faktiskt utnyttja det att Åland är ett litet flexibelt självstyrt område som kan ha goda möjligheter att navigera ganska snabbt i en föränderlig värld; medan stora länder har större svängradie kan vi med vår lilla självstyrelse kanske utnyttja den här situationen på ett för vårt samhälle positivt sätt. Detta ser jag som en av våra absolut största utmaningar under den kommande fyraårsperioden.

 

Det är också viktigt att vi får till stånd ett samarbete mellan regionerna här på Åland, mellan stad, landsbygd och skärgård och att vi alla inser att vi behöver varandra. Landsbygden och skärgården behöver en stark centralort, centralorten Mariehamn behöver en levande landsbygd och skärgård. Det är ändå helheten som avgör hur väl Åland skall lyckas och att alla delar i helheten fungerar väl och kan bidra till samhällsutvecklingen och till skattekraften i vårt samhälle. Här krävs nog ett stort mått av helhetstänkande, också förmåga att vara med och tänka solidariskt och hjälpa varandra från tid till annan när den ena eller den andra regionen eller delar av denna helhet behöver stöd för att kunna vara med och långsiktigt bidra till att helheten skall fungera så bra som möjligt.

 

Vi måste också utveckla en stark interaktion mellan samhället och det åländska näringslivet, eftersom det kan vara någonting av framgångsnyckeln för oss här på Åland om vi kan utnyttja vårt närsamhälle och de korta beslutsvägarna och korta avstånden mellan politiska beslutsfattare och företag här på Åland. På det sättet kan vi snabbare än andra regioner anpassa oss till den föränderliga världen som vi lever i. 

 

I det sammanhanget är det också viktigt att vi fortsätter att arbeta med att utveckla självstyrelsen  och analysera vilka bitar är det viktigast att vi prioriterar i en sådan utveckling och att vi också skaffar oss goda argument för varför vi bör gå vidare.

 

Vi talar i vårt handlingsprogram om samfundsbeskattning, kapitalbeskattning och också om att vi skall se hur vi kan utnyttja den indirekta beskattningen samt det faktum att Åland är s.k. tredjeland som står utanför skatteunionen i EU. Det här kan också ge det åländska landbaserade näringslivet goda utvecklingsmöjligheter, om vi tittar lite framåt. I dag är det passagerarfärjorna och kryssningsfartygen som har nytta av det och den indirekta nyttan kommer naturligtvis också de landbaserade företagen till glädje. Men jag tror att vi också måste fundera: hur kan skatteundantaget utnyttjas också för de landbaserade näringarna i högre grad än i dag. För att kunna lyckas med det krävs det att vi får förtroendefulla och goda diskussioner med regeringen på det sätt som vi har via aftonskolearbetet och också med finansministeriet, eftersom vi vet att det är där som vi måste skapa förutsättningarna för den här formen av utveckling, att vi får ett förtroende för varandra och att man från Finland ser att Åland faktiskt är ett område som har självstyrelse som vi kan utnyttja för landet som helhet också på ett positivt sätt.

 

Det finns därför inskrivet i handlingsprogrammet att vi så snart som möjligt skall försöka tillsätta de två olika arbetsgrupperna med regeringen, den ena för den ekonomiska utvecklingen och den andra för att gardera oss inför de förändringar som nästa regeringskonferens inom EU innebär. Jag ser det som väldigt viktigt att vi fokuserar på och snabbt får igång det arbetet med regeringen och att vi snabbare än tidigare – alltså den föregående propositionen – kan komma till ett avgörande, att vi måste lära oss av de misstag som vi gjorde under resans gång med det arbetet och i stället nu försöka arbeta på ett sådant sätt att vi inom en relativt kort tidsperiod kan komma till beslut både i regering och riksdag och Ålands lagting när det gäller de nödvändiga förändringarna samt för att skapa det ekonomiska handlingsutrymme som Åland kommer att behöva i den öppnare världen som vi de facto kommer att leva i.

 

Vi kommer i den här landskapsstyrelsen att jobba för att primärnäringarna skall kunna fortsätta att existera och utvecklas utgående från de förutsättningar vi har här på Åland; naturligtvis kommer det att innebära en specialisering, men vi vill också trycka på och arbeta för möjligheter till utökad förädling här på Åland. Det gäller både jordbruket och fiskerinäringen.

 

Nytt företagande är också väldigt viktigt. Samtidigt som vi skapar detta nya företagande på Åland är det dock viktigt att det blir ett företagande som på något sätt har rötterna i det åländska samhället, att det finns kvar här, att det inte är beslut som fattas någonstans i någon huvudstad väster eller öster om oss och så försvinner det 10-20 arbetsplatser bara i ett huj. Jag tror att det är viktigt när vi försöker utveckla vårt näringsliv att vi ser till att det finns en förankring och en känsla för det åländska samhället; det betyder också att vi har en större långsiktighet i det företagandet.

 

Fru talman!

Alla tecken tyder på att vi redan denna vecka kan få ett positivt beslut i regeringen när det gäller sjöfartens verksamhetsförutsättningar, åtminstone under de närmaste åren. Bakom det beslutet ligger hårt arbete från många människor – ingen nämnd och ingen glömd. Får vi det beslutet ger det oss ett litet andrum, och det andrummet måste naturligtvis utnyttjas för att försöka skapa långsiktiga verksamhetsförutsättningar för sjöfarten så att man kan planera för nyinvesteringar och att man kan skapa en framtidstro samt att vi på det sättet också kan ta tillvara det kunnande som faktiskt fortfarande finns inom sjöfartsnäringen på Åland. Får vi inte till stånd en utveckling kommer det kunnandet att sakta mak rinna ut ur det åländska samhället, och skulle det ske att det rinner ut i alltför stor utsträckning så är det den största och farligaste dräneringen av det åländska samhället som man kan tänka sig. Vi måste se till att det skapas förutsättningar för att driva rederiverksamhet från Åland, utgående från Åland och att kunnandet i stället för att minska skall öka här på Åland. Vår målsättning är att Åland skall vara den ledande regionen i Östersjön när det gäller sjöfart och för att vi skall lyckas med det krävs det väldigt mycket arbete, både från landskapsstyrelsens sida men också ett engagemang i sjöfartsfrågorna härifrån lagtingets sida, att man har förståelse för att vi behöver alla hjälpas åt för att skapa dessa grundförutsättningar för sjöfarten. Hittills har det varit väldigt mycket diskussioner med regeringen eftersom den besitter alla instrument; i framtiden kan det vara så att också lagtinget och landskapsstyrelsen kan ha ett större inflytande över de här frågorna och jag hoppas att vi skall kunna se en utveckling i den riktningen under den kommande perioden.

 

Fru talman!

Hela handlingsprogrammet genomsyras av att vi skall tänka ekonomiskt, vi skall göra saker inom ramen för befintliga resurser osv. Det som vi ändå försöker lyfta fram är att basservicen skola, barnomsorg, äldreomsorg och vård är de områden som har prioritet när det gäller att fördela de knappa ekonomiska resurser som vi har under de kommande åren i vårt åländska samhälle. Framför allt vården är en sektor som tar väldigt stora ekonomiska resurser; det har ökat mycket under de senaste åren, om vi tar nittiotalet och början av tjugohundratalet. Nu har vi lyckats få det här att på något sätt plana ut. Men den här sektorn är sådan att man egentligen kan satsa hur mycket pengar som helst eftersom det alltid finns ett behov och det finns alltid en ny teknik, det finns alltid nya saker man kan satsa på. Men det vi måste göra här på Åland är att vi måste också inse att det kan inte öka i all oändlighet och det kan inte ta en allt större del av den gemensamma kakan, för då har vi ingenting kvar till andra sektorer så småningom, så därför måste vi också inom den här sektorn vara beredda och ha mod att kontinuerligt analysera och se vilka verksamheter är det som vi skall göra inom ÅHS:s ram och vilka skall vi kanske göra någon annanstans samt vilka verksamheter är sådana att de kanske inte alls skall vara inom ÅHS:s verksamhetsram. Det är naturligtvis ingen lätt uppgift, men det är en uppgift som vi som politiker måst ta på oss.

 

När det gäller yrkesutbildningen är det en fråga som jag tror att kommer att diskutera mycket i den här salen under de kommande fyra åren. Själv måste jag säga att det finns ett både och. Utbildningssidan är väl utbyggd på Åland och det innebär att den tar ganska mycket ekonomiska resurser och då är det naturligtvis så att man gärna tittar, att, jaha, här kanske det finns vissa saker vi kan spara på. Naturligtvis skall vi också spara inom den här sektorn. Men samtidigt måste vi också vara medvetna om att kunskapssamhället antagligen är det som är vår styrka i förlängningen att vi kan vara ett kunskapssamhälle som kan konkurrera med andra lågskatteområden runt omring oss. Det kommer alltså att bli en delikat uppgift för den här landskapsstyrelsen och i förlängningen för lagtinget att göra dessa väldigt viktiga avgöranden  under de närmaste åren.

 

I vårt handlingsprogram har vi pekat på att vi skall fokusera utbildningen på sådana sektorer där det finns efterfrågan på arbetskraft i vårt samhälle, och det här gäller yrkesutbildningen, vill jag understryka. Detta måste ske i mycket nära samarbete med näringslivet, samtidigt som vi måste få till stånd diskussioner med näringslivet som är ganska långt framåtsyftande eftersom utbildningspolitik inte är någonting som man kan ändra från vecka till vecka, utan det handlar om långa cyklar.

 

Väldigt tydligt i den senaste valdebatten var debatten om drogerna och det åländska engagemanget mot droger. Naturligtvis var det narkotikabekämpningen som kom mest i fokus, och det arbetet skall vi fortsätta att fokusera på, men samtidigt måste vi också vara så ärliga och säga att det stora problemet i vårt samhälle är fortfarande alkoholen och den alltför stora alkoholkonsumtionen i vårt samhälle. Det är någonting som vi måste inse, att så här är det, för att sedan också kunna vidta de rätta åtgärderna och komma tillrätta med problematiken. Det har vi sagt och vi har det som målsättning att försöka skapa en större sundhet i det åländska samhället och på det sättet också skapa ett stabilare samhälle på sikt.

 

Vi vill också skapa ett uthålligt samhälle. Miljöfrågorna är väldigt viktiga i dag och miljömedvetandet ökar. Miljön är viktig för vår egen livskvalitet men den är också väldigt viktig som konkurrensfaktor, inte minst för turistnäringen. Jag råkade i gårkväll när jag satt och såg på TV och funderade på vad jag skulle säga här i dag se ett inslag från Sverige där de visade att miljöteknik är faktiskt den snabbast expanderande exportsektorn i Sverige, så här finns det också goda möjligheter att kanske utnyttja vår närhet till vårt västra grannland på ett för Åland positivt sätt, både när det gäller att ta i kraft modern miljöteknik men också att haka på ”framgångsvågen”.

 

EU-arbetet har i dag blivit något av en naturlig del i vår verksamhet, men samtidigt kräver det väldigt stora ansträngningar både från landskapsstyrelsens sida men också lagtingets sida. Det här lagtinget kommer att få ta beslut om nästa grundfördrag. Vår målsättning från landskapsstyrelsen kommer att vara att vi skall trygga de grundläggande förutsättningarna för självstyrelsen i detta grundfördrag, som nu arbetas fram inom regeringskonferensens ram. Det gäller vår folkrättsliga status, demilitariseringen och neutraliseringen, det gäller Ålandsprotokollet. Dessutom skall vi arbeta väldigt mycket för att försöka åstadkomma egen talerätt för Åland inom EU. Det här är en komplicerad fråga som antagligen kräver någon form av speciallösning med statsmakten, men de senaste erfarenheterna, inte minst när det gäller sjöfågeljakten och dess behandling, har åtminstone stärkt mig i min uppfattning att det här är någonting av kärnan som vi måste lösa för att vi skall kunna säga att vi har en fungerande lösning för självstyrelsen också inom EU.

 

Fru talman!

Handlingsprogrammet har jobbats fram i demokratisk ordning genom samarbete mellan de fyra samarbetande grupperna centern, liberalerna, Frisinnad Samverkan och Obunden Samling. När fyra partier skall samarbeta bygger det på att man har förmåga att kompromissa och att försöka staka ut en gemensam huvudfåra som man är beredd att arbeta efter. De fyra partierna har som gemensam värdegrund att vi vill arbeta och utveckla självstyrelsen och vi ser det som en hjärtefråga för oss och också som en väldigt stor utmaning för oss.

 

Fru talman!

”Alla goda ting är tre” och det är faktiskt tredje gången som jag står här och presenterar ett förslag till handlingsprogram och jag hoppas att ordstävet skall stämma och att det här också skall vara en god sak och att det som vi har skapat tillsammans med de fyra partierna skall bli en god grund för ett samarbete i landskapsstyrelsen, men jag hoppas också att vi skall kunna samarbeta på ett sådant sätt att vi skapar en helhet där både majoriteten och oppositionen tillsammans förstår att det inte är bara den ena som bygger det åländska samhället utan det är genom att kunna fungera på ett konstruktivt sätt tillsammans som vi kan skapa de bästa förutsättningarna för det åländska samhället att utvecklas.

 

Jag ser fram emot ett gott samarbete med Ålands lagting under de kommande åren med de olika partierna som finns representerade och med de olika ledamöterna och jag försäkrar att vi kommer från landskapsstyrelsens sida att göra vårt bästa för att också skapa bästa möjliga samarbete med näringslivet, dess organisationer och övriga organisationer som finns företrädda i det åländska samhällslivet. Det är så att vi har fått en fantastisk skatt att förvalta och vi skall försöka göra det på ett sådant sätt att när vi lämnar över den är den lite mera värd än vad den var när vi tog över den.

 

TALMANNEN: Ärendet kommer härefter att bordläggas. Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum onsdagen den 26 november. Kan förslaget omfattas? Ärendet bordläggs till plenum den 26 november.

 

Lagtingets nästa plenum hålls onsdagen den 26 november kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 14.42).

 

 

 

Originalfil