Plenum den 26 september 2003 kl 10.10

Ljudinspelningen saknas ännu. Vänligen återkom senare eller se ifall livesändingen ännu är aktiv.

PLENUM den  2003 kl. 10.10.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop.

Talmannen konstaterar samma närvaro som vid föregående plenum samt antecknas att ltl Perämaa anlänt.

 

 

Föredras för andra behandling ärende nr 1:

 

Stora utskottets betänkande nr 5/2002-2003 angående ändrad lagstiftning om behandling av rörliga arbetsplatser vid fördelning av samfundsskatten mellan kommunerna. (FR 25/2002-2003).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

 

Ltl Ulf Andersson:

Fru talman!

Stora utskottet har inte haft någonting att anmärka mot landskapsstyrelsens framställning i detta ärende och inte heller vad gäller näringsutskottets handläggning av framställningen.

 

Som framgår av betänkandet har utskottet hört lagberedaren som har skrivit framställningen och vicelantrådet Erland. På basen av deras uttalanden kunde vi i utskottet konstatera att det inte föreligger några påstådda försök att undandra Mariehamns stad skatteinkomster vad gäller beskattning av dividendinkomster för vissa bolag.

 

Landskapsstyrelsens framställning är helt kort att ses som en korrigering av det misstag som begicks i samband med lagändringen som var 2001. Med den här framställningen blir det en mera rättvis fördelning av samfundskatten mellan kommunerna.

 

Minoriteten i stora utskottet, ledamöterna Sundback och Strand, försöker få framställningen förkastad genom att hänvisa till att framställningen inte i sin helhet ger svar på en kläm från stora utskottet från år 2001. Men, fru talman, det är bara en dimridå för att dölja det verkliga motivet, dvs. Frisinnad Samverkan och socialdemokraterna kan inte acceptera att det på helt rättvisa grunder överförs pengar från en kommun till en annan vad gäller samfundskatten från rederiverksamhet, eftersom det råkar vara Mariehamn som tappar lite. Jomala tappar några cent också!

 

Fru talman!

Till Frisinnad Samverkans förtjänst kan sägas att ltl Lindeman i näringsutskottet insåg behovet av regional rättvisa och omfattade framställningen.

 

Landskapsstyrelsen och särskilt finansansvariga Erland är värd stor uppskattning för sin handlingskraft att avlägsna regionala orättvisor vad gäller samfundskatten.

 

Ltl Sundback:

Fru talman!

I stora utskottet har vi inte diskuterat de regionala effekterna av framställningen utan det är nog mera ltl Uffe Anderssons egna slutsatser. Vi hade en behandling där vi hörde, som helt korrekt sades, lagberedaren och vicelantrådet, som redovisade för själva den teknik som låg till grund för uträknandet av samfundskatterna i enlighet med de rörliga arbetsplatserna. Några regionalpolitiska bedömningar gjordes inte i utskottet utan det är väl mera ett uttryck för ltl Uffe Anderssons politiska grundval, dvs. ständig konfrontation! Är det inte finnarna så är det Mariehamns stad! Det är två element som har varit levande för ltl Uffe Andersson och hans kollega Christer Jansson genom hela deras politiska liv, och det framskymtar också här och nu. Men stora utskottet har inte gjort några regionalpolitiska bedömningar.

 

Däremot stämmer det att jag och ltl Strand har lämnat in en reservation eftersom man under behandlingen av näringsutskottets betänkande upprepade gånger hänvisade till klämmen och att landskapsstyrelsens framställning var baserad på den klämmen. Det är den säkert, men det är bara en detalj i lagtingets hemställan till landskapsstyrelsen. Den som vill veta vad som sades i hemställningsklämmen till landskapsstyrelsen kan ta del av den i reservationen, där den är återgiven i sin helhet. Den lyder: ”Utskottet föreslår vidare – detta omfattades av alla här i lagtinget – att lagtinget hemställer om att effekterna av den nya fördelningen av samfundskatten och kompensationen för kapitalskatten utvärderas.” Ni kommer säkert ihåg att vi hade en lång, lång diskussion om speciellt kapitalskatten. Vidare: ”och att erforderliga åtgärder vidtas i samband med landskapsandelsreformen”; det var också en viktig del av den diskussion vi förde ”och att landskapsstyrelsen utreder möjligheterna att i fördelningen av skatteinkomster ta hänsyn till rörliga arbetsplatser”.  Det centrala var alltså att utvärdera förslaget till samfundsskattenyckel och kapitalskattens fördelning. Det andra var landskapsandelssystemet. Sedan, när man hade en helhetssyn över det, skulle man efter att man separat hade utrett de rörliga arbetsplatsernas betydelse för samfundsbeskattningen ha vägt in dem. Nu går man precis tvärtom, och det har naturligtvis majoriteten makt att göra, men det är inte i enlighet med den kläm som lagtinget har antagit.

 

Det är inte bara ltl Jörgen Strand och min synpunkt. Det är också Ålands kommunförbunds. I näringsutskottets betänkande står det klart och tydligt att man konstaterar från Ålands kommunförbund att översynen som nämns i hemställningsklämmen inte har gjorts och näringsutskottet omfattar kommunförbundets uppfattning. Rätt skall vara rätt!

 

Ltl Andersson, replik:

Fru talman!

Som replik till ltl Sundback vill jag påpeka, att kommunförbundet har inte föreslagit att framställningen skall förkastas. Kommunförbundet har som de flesta sett det här som ett steg i riktning att avlägsna vissa felaktigheter i den gällande lagstiftningen.

 

Fru talman!

Inte är det fråga om någon konfrontation. Vi skall se till saken: det är fråga om en rättvisare skattefördelning. Visst är det fråga om regionalpolitik, eftersom det på helt skäliga grunder överförs i storleksordningen 169.000 euro från Mariehamns stad i det här fallet till Eckerö kommun. Visst är det alltså fråga om regionalpolitik! Socialdemokraterna brukar mycket tala om solidaritet och regional utjämning, men varför låta det stanna bara vid valprogrammen – där passar det att prata om det, men när det blir fråga om handling, då slutar solidariteten vid stadsgränsen, kom ihåg det!

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman!

Min kritik av ltl Uffe Anderssons presentation var att han gjorde politiska bedömningar som var hans personliga och inte framförde majoritetens synpunkt på betänkandet. Det tyckte jag var viktigt att betona i sammanhanget. Det andra är att kommunförbundet, som har hörts, har man inte frågat om de vill förkasta framställningen eller inte. Det är ett politiskt beslut som fattas av utskottet; inte hör man sakkunniga och ber dem att ta ställning till om saker och ting skall förkastas eller inte. De säger att den översyn, som lagtinget har hemställt om, inte har genomförts och därför antar jag att de på samma sätt som ltl Strand och jag tycker att det är att rycka ut en detalj i fråga om samfundskatten utan ta i beaktande vad det har för effekt för helheten. Det tycker jag att är en legitim invändning eftersom det var ett enigt lagting som tog hemställningsklämmen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl A-M Pehrsson, replik:

Fru talman!

Vi har i näringsutskottet omfattat kommunförbundets mening om att man också borde ha gjort en utredning över samfunds- och kapitalskatten, såsom det stod i stora utskottets kläm. Men för den skull tolkar inte jag det så att man har protesterat mot att den här saken utreddes före, utan man skulle säkert gärna ha sett allt samtidigt. Man har inte föreslagit någonting om att det här skulle förkastas utan vi gjorde så i utskottet att vi godkände det som landskapsstyrelsen har gjort men att vi påpekar att det även bör följas upp med följande utredningar. Jag tycker inte att vi på något sätt har gått emot kommunförbundet utan vi har helt enkelt sagt lika som dem, att man även borde göra utredningen om samfunds- och kapitalskatten,  men den här saken ingick också i den kläm som kom från stora utskottet tidigare.

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman!

Jag tycker att det var lite oklart vad näringsutskottet egentligen anser om hemställningsklämmen som lagtinget har tagit senast då den här frågan var aktuell. Men vi är överens om att den utvärdering, som lagtinget har hemställt om i fråga om helheten, dvs. samfundsskatten och kapitalskatten samt landskapsandelssystemet, inte har gjorts och då är det svårt att se vad det här har för effekt för helheten. Det är precis det som reservanterna efterlyser.

 

Ännu en gång: det är inte de hörandes sak att förkasta eller godkänna. Det hoppas jag att har gått upp för näringsutskottet också, utan utskottet har det politiska ansvaret.

 

Ltl A-M Pehrsson, replik:

Fru talman!

Jag måste säga att jag anser att det i så fall är lika oklart vad ltl Sundback menar att kommunförbundet har sagt, eftersom det som står i deras utlåtande inte säger någonting om att det som redan har utretts av landskapsstyrelsen på något sätt är emot deras vilja. Det enda de säger är att de anser att det borde också ha gjorts utredning om samfundskatte- och kapitalskatteeffekterna. Det säger vi också från näringsutskottet.

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman!

Först ltl A-M Pehrsson att kommunförbundet och näringsutskottet helst skulle ha sett att man hade gjort allting samtidigt. Sedan säger hon att det inte behöver vara på det sättet. Jag beundrar faktiskt ltl A-M Pehrssons förmåga att presentera dubbla budskap. Hon är en mästarinna i den konsten!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vicelantrådet Erland:

Fru talman!

Jag fick beröm av ltl Ulf Andersson för att jag hade stått upp för rättvisan. Det tackar jag naturligtvis för, men det känns också lite som så när man antecknar i loggboken att kapten är nykter i dag!

 

Det är ganska fantastiskt med reservationen. I debatten i lagtinget var frågan om Birka Line påverkade fördelningen av rörliga arbetsplatser därför att man ansåg att det föreligger ett koncernförhållande och det kunde lätt visas i utskottet att så är det inte, det påvekar alltså inte fördelningen av rörliga arbetsplatser. När man talar om regional rättvisa, vilket jag påminner mig att jag gjorde i utskottet, så är det egentligen i det här fallet fråga om en regional rättelse därför att man vid den första framställningen inte hade någon bra metod. Vi hade i landskapsstyrelsen ingen bra metod att fördela de rörliga arbetsplatserna. Det finns alltså alltid ett behov av bedömningar hur det skall göras, vilken teknik man skall använda.

 

Det är uppenbart att reservanterna i det här fallet anser att det är fel att rätta till något - och den politiska bakgrunden till det kan väl alla ganska lätt bedöma, men bakgrunden är inte saklig.

 

När det gäller den kläm som stora utskottet gjorde hösten 2001 så består den av egentligen tre delar: för det första en utvärdering av den nya fördelningen av samfundskatten och  kompensationen för kapitalskatten, på grundval av erfarenheterna eventuella reformer av landskapsandelarna och för det tredje att utreda möjligheterna till fördelning av arbetsplatser. När det gäller den tredje delen har vi utrett möjligheten och sett på olika modeller. Det förvånar mig faktiskt om lagtinget på Åland, folkets representanter, skulle säga att vi har kommit på en metod att göra fördelningen av samfundskatten mera rättvis. Skulle vi då låta bli att föra det till lagtinget? Skulle vi försöka förhala den behandlingen? Skulle vi försöka låta bli att rätta till det här av partipolitiska skäl? Nej, naturligtvis inte! Landskapsstyrelsen sitter på lagtingets mandat, men vi representerar ändå också befolkningen i Eckerö och oberoende om det är en politiker från Eckerö eller inte i landskapsstyrelsen skall vi tillse helhetens intresse. Det har ingenting med sådana politiska överväganden att göra, utan det här är fråga om att göra fördelningen mera rättvis.

 

När det gäller det som reservanterna här hänger upp sig på, dvs. att utvärdera den nya fördelningen av samfundskatten och kompensationen för kapitalskatten, vill jag påpeka att det är ju nu systemet kommer igång, det är nu man kan göra fördelningen. Systemet måste vara verksamt en tid för att vi skall kunna göra en utvärdering. Borde inte det vara självklart för reservanterna att det är så. Näringsutskottet har efterlyst en utvärdering de också, men utvärderingen måste göras när det finns material att utgå från. Fördelningen av samfundskatten bygger på att man tar statistiken för de två senaste åren och gör fördelningen och då får vi se hur det utfaller. Vi har gjort en utvärdering på så sätt att när den kommunala andelen i samfundskatten ändrades skulle enligt lagen också kapitalskatten ändras, dvs. den skulle minska, men vi föreslog för lagtinget att vi behåller nivån, och så blev det, dvs. vi har utvärderat så långt vi har kunnat till den delen.

 

När det gäller utvärdering av landskapsandelarna och kommunförbundets konstaterande att en översyn inte har gjorts är det samma sak där. Vi har alltså våren 2002 gjort en utvärdering av landskapsandelarna och vi har en gemensam ståndpunkt med kommunförbundet att systemet är i grunden ett bra system. Det finns protokollfört. Varför skulle vi då ändra det? Ja, naturligtvis om det går några år och vi gör en utvärdering, så kan vi gå in och ändra det. I den utvärderingen gjorde vi faktiskt också några ändringar. Vi justerade åldersgrupperna t.ex. när det gäller den sociala landskapsandelen. Men grunden i systemet var bra.

 

När man i lagtinget hör orden konfrontation och dubbelspel från den ena reservationen har jag svårt att förstå att man kan bedriva politik på det sättet. Dåligt underbyggd saklig grund, dunkla motiv, politiskt spel är vad det handlar om, inte regional rättvisa, inte en bra fördelning av samfunds- och kapitalskatten. Skall det faktiskt behöva vara på det sättet?

 

Ltl Häggblom:

Fru talman!

Jag hade hoppats att ltl Sundback skulle komma in i salen därför att mitt anförande kommer att rikta sig mot henne. Jag tänker nämligen påminna henne om vad som hände senast när detta behandlades i lagtinget. Stora utskottets betänkande – med samma sammansättning som nu - är från 26 oktober 2001 och där fanns det en reservation av tre ledamöter i utskottet. Ledamöterna var Ulf Andersson, Bert Häggblom och stora utskottets ordförande Barbro Sundback. Reservationen lyder:

 

Vi omfattar inte stora utskottets beslut vad gäller följande punkter:

 

1.  Landskapslag om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland 5a § 3 mom. sista meningen.

 

Enligt landskapsstyrelsens framställning, vilken näringsutskottet och stora utskottet omfattat, innebär lagändringen att fördelningen av samfundsskatten mellan kommunerna vad gäller anställda ombord på fartyg skall ske i förhållande till antalet anställda vid samfundets fasta driftsställen per kommun.

 

Enligt nu gällande lagstiftning räknas samfundsskatten för nämnda arbetstagares del samfundets hemkommun till godo.

 

Den föreslagna lagändringen skulle drabba Eckerö kommun hårt innebärande ett skattebortfall på ca 600.000 mark per år och av vilket belopp Mariehamn skulle erhålla ca 400.000 mark  och Jomala ca 200.000 mark.

 

Den föreslagna ändringen bygger på rikets motsvarande lagstiftning. I riket har dock de anställda ombord på fartyg en ytterst marginell ställning vad gäller fördelningen av samfundsskatten. Vi – alltså Ulf Andersson, Bert Häggblom och stora utskottets ordförande Barbro Sundback - anser att de åländska särförhållandena bör beaktas i den åländska lagstiftningen och att en enskild kommun inte får drabbas på det sätt landskapsstyrelsen föreslagit i sin framställning.

 

Vi föreslår därför att 5a § 3 mom. sista meningen i det första lagförslaget får följande lydelse:

 

Om ett samfund med driftsställen i flera kommuner även har anställda ombord på fartyg skall bolagets skatt för deras del räknas den kommun till godo där samfundet har sin hemort.”

 

Min fråga är då: Varför har stora utskottets ordförande ltl Barbro Sundback så kapitalt ändrat mening från den reservation vi tillsammans skrev den 29 oktober 2001?

 

Att nu klandra oss andra två reservanter som har fått igenom detta, ltl Ulf Andersson och uppenbarligen också mig, när vi hade en så gemensam syn 2001! Vad är det som har ändrats? Är det beroende på att det är ett lagtingsval framför oss eller vad är det?  Då var det rättvist, det var solidaritete mellan kommunerna och det viktiga: att man också beaktar de svagare. Det var ju en stöld från Eckerö kommun som vi reservanter då upptäckte och som landskapsstyrelsemajoriteten nu har gått in för att ordna upp. Jag tycker att vi skall tacka majoriteten. Vi skall tacka landskapsstyrelsen för att de har upptäckt det här. Men att nu bli klandrade på det sätt som har gjorts! Det här är ju att göra det riktigt, eller hur, stora utskottets ordförande Barbro Sundback, är det inte så? Jag skulle vilja ha en förklaring på detta. Jag hade en reservation till den gången som jag var ensam om och ville också ha en rättvis solidarisk fördelning för alla invånare på Åland. Jag hoppas också en dag att socialdemokraterna skall bli så solidariska så att vi alla på Åland är lika mycket värda om vi bor i Mariehamn eller på Kökars ören.

 

Vicelantrådet Erland, replik:

Fru talman!

Jag är tacksam för att ltl Häggblom påminde om detta. Jag tycker att det här visar att landskapsstyrelsen är beredd att lyssna på argument, också om de kommer från oppositionen, i det här fallet ltl Häggblom och ltl Sundback. När ltl Sundback hade goda argument och gott uppsåt fick hon gehör – i dag får hon inte gehör.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman!

Dom här herrarna hetsar upp sig! Jag har faktiskt inte ändrat åsikt. Jag tror inte att jag har sagt ett ord om att inte den regionala fördelningen skulle vara den korrekta, eller? Det har inte diskuterats i utskottet. Däremot är det fortfarande så att landskapsstyrelsen och majoriteten inte uppfyller lagtingets kläm. Det är inte det som nu förverkligas, utan man rycker ut en detalj ur den hemställningskläm som lagtinget antog. Ledamoten Olof Erland brukar alltid hänvisas till att det är viktigt att följa lagtingets uppdrag, men det gäller tydligen inte alltid helt och hållet, och det skall inte vara så heller i ett parlamentariskt system. I fråga om den regionala fördelningen har jag inte ändrat uppfattning; däremot är inte ärendet korrekt behandlat för man ser inte helheten och framför allt inte det som ltl Häggblom med högstämdhet talar om solidaritet. Vad har detta för konsekvenser för landskapsandelssystemet, för kapitalbeskattningen och den övriga samfundskatten? Det är när man rycker ut den ena detaljen och sedan drar långtgående politiska slutsatser om det, om regional balans osv., som jag tror att man inte har fakta för det, utan det är mera det som man talar för att pengarna skall komma Eckerö till godo.

 

Ltl Häggblom, replik:

Fru talman!

Jag föstår inte den ändring som lagtingsledamoten och stora utskottets ordförande Barbro Sundback har gått in för. Vi hade en gemensam syn på detta 2001, att den då föreslagna ändringen skulle drabba så hårt att den skulle innebära ett skattebortfall för Eckerö på 600.000 mark. Det har vi nu fått gehör för från hela lagtinget, förutom av ltl Barbro Sundback och kanske någon till för att det skulle drabba Mariehamn. Vi hade en gemesam syn och då ansågs det vara korrekt, men är det nu så att man har ansett att när pengarna har kommit skall man inte den tidigare rättvisesynen! Det är det jag inte förstår. Politik går ut på små steg framåt. Om vi i oppositionen har lyckats få med majoriteten med på detta, då förstår jag inte ltl Sundbacks argumentering varför vi inte skall ta detta. Det hindrar inte att vi kan få andra ändringar framöver.

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman!

Jag förstår att det är svårt att förstå att landskapsstyrelsen skall följa lagtingets beslut. Det här är inte en uppföljning av hemställningsklämmen. Det är bara en detalj i det hela. Jag hade högre förväntningar på framställningen, att vi först hade sett helheten. Jag tror inte på sådana här reformer av samhällsekonomisk natur och att man rycker ut en detalj ur ett sammanhang. Om ltl Häggblom vill förstå är det här min motivering. Jag tycker att den kommer rätt så bra fram i reservationen, om man läser den eftersom lagtingets hemställan var betydligt mera omfattande än det som framställningen nu innehåller som kommer hit.

 

Ltl Häggblom, replik:

Fru talman!

Jag tror att det skulle ha varit till fördel om ltl Sundback skulle ha läst vad vi var med och beslutade förra gången. Reservanterna Ulf Andersson, ltl Bert Häggblom och ltl Barbro Sundback omfattade inte majoritetens åsikt den gången. Vi hade en reservation med ett direkt lagförslag att Eckerö kommun skulle ha de här pengarna, att man inte skulle gå in för det som framställningen innebar. Det är det vi nu har fått gehör för. Majoriteten hade en helt annan åsikt och det är den klämmen som ingick och det ingick också mera i vår reservation. Det här föreslog vi och det är det som vi nu har fått gehör för, så jag tycker att det inte är trovärdigt att reservera sig för att två år efter säga, att nej, så där var det nog inte, vi skall ha mycket, mycket mera! Då kommer man aldrig framåt i politiken. Men det är väl därför som man kanske inte har varit så stor.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl J-E Mattsson:

Fru talman!

Först en reflektion över vad stora utskottets reservanter anför. Jag efterlyste i diskussionen före remissen till stora utskottet vad de som ville ha remiss til stora utskottet hade för vägkost. Den enda vägkost som jag kan erinra mig att framfördes var att det skulle utredas huruvida Birka Line ingick i Eckerölinjens koncern. Det sades av flera av dem som jag frågade, att det kan jag ringa själv och fråga! Det gjorde man tydligen inte utan man måste ha ärendet till stora utskottet för att utreda det. Det har man antagligen fått svar på för i dag säger ingen någonting om det ens påverkar Eckerölinjens resultat. Däremot har reservanterna hittat på någonting helt nytt. Man har inte ens anfört att man har diskuterat det nya i den kläm som stora utskottet hade år 2001 och som vi nu har fått beskrivet för oss när stora utskottets ordförande var en av reservanterna som efterlyste just detta med regional rättvisa!

 

Vi skall också komma ihåg att den framställning som då antogs tog stora summor pengar av Eckerö. Anledningen till att lagen öppnades var att Lemland var utan; vi ville få ett dynamiskt system. Samtidigt hände det att Eckerölinjen hade omförändrats och blivit en koncern som gjorde att det blev en omfördelning av pengarna från Eckerö till Mariehamn och Jomala för de arbetsplatser som hade införlivats i koncernen, dvs. Ålandsresor, Algot Johanssons varv och bussbolaget Williams Buss. Det här accepterade vi; det var ingen som ifrågasatte att inte Mariehamn och Jomala skulle få det här, men det som inte nu accepteras är att Eckerö skall få kompensation för sjöarbetsplatserna. Det har jag efterlyst flera gånger från den här talarstolen och kommer att göra det än en gång: är inte sjöarbetsplatserna värda någonting för de två reservanterna i detta sammanhang? Det beslut man nu vill gå in för innebär att man inte vill erkänna Eckerö de sjöarbetsplatser som Eckerölinjen har. (Från salen:var står det?)  Ltl Sundback kan vänta tills hon får ”taltur” så kan hon ställa frågor! Effekterna av detta är att sjöarbetsplatserna inte skall räknas in. Det står inte så någonstans. I motiveringen till framställningen står det att ”rörliga arbetsplatser” i detta sammanhang är sjöarbetsplatser inom Eckerölinjen. Det har inte ens stora utskottets ordförande iddats skriva någonting eller uttala sig om.

 

Man åberopar i klämmen om att man skall ha en utvärdering av kapitalskatternas och andra skatters fördelning mellan kommunerna. Den stora förändringen som skedde för Eckerö, som den här framställningen ger rättvisa åt, är att det är en grundläggande sak som måste till för att den nya utvärderingen skall kunna göras. Det framgår i varje fall klart för mig.

 

Att Frisinnad Samverkan och socialdemokraterna är lierade i denna fråga, åtminstone när det gäller vissa personer som ofta talar om företagsamhet inom Frisinnad Samverkan. Vi kan läsa på deras bilar och deras valslogan: ”Företagsamhet, entreprenörskap”. Det är det jag vill tillskriva de eckeröbor som startade Eckerölinjen en gång i tiden, men jag kan inte tillskriva de FS-medlemmar som sitter i lagtinget i dag en sådan erkänsla för det de sysslar med just nu. Framför allt undrar jag vad ltl Lindeman har för  åsikt i den här frågan för tillfället. Hon är viceordförande i stora utskottet men infann sig inte till behandlingen utan skickade sin ersättare Jörgen Strand, som är gruppledare.

 

Det finns någon som uttalade sig att min kollega i centern Anne-May Pehrsson skulle vara en mästarinna i dubbla budskap, men jag tror att vi här kan se flera mästarinnor, åtminstone en, i ltl Sundback i dubbla budskap samt även en mästare i dubbla budskap i ltl Jörgen Strand som reservanter.

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman!

Ltl J-E Mattsson talar om vägkosten till stora utskottet. Det var två saker. Det var frågan om koncern  och vad stora utskottet hade hemställt om. Jag hade inte vid det tillfället hemställningsklämmen till hands, men jag tog fram den till stora utskottets behandling. I stora utskottet beskrevs hur man hade tänkt sig koncernen och beskattningen. Det fanns ingen som hade några större invändningar mot det. När det gäller korsägandet inom Eckerölinjen och Birka Line klargjordes det också. När det gällde hemställningsklämmen kom det fram att landskapsstyrelsen inte fullföljer lagtingets beslut i sin helhet. Det är grunden för min reservation. Det var inte någonting helt nytt med hemställningsklämmen utan det var någonting som återkom i samband med remissen.

 

Ltl J-E Mattsson, replik:

Fru talman!

I remissen efterlyste jag vid åtminstone två eller tre tillfällen vägkost till stora utskottet. Den enda vägkost som ltl Wiklöf i socialdemokraterna och ltl Strand i den frisinnade gruppen framförde var -

ltl Strand uttryckte sig mycket klart – att Birka Line var en del av Eckerölinjens koncern. Ltl Strand sade det klart och tydligt; han svarade inte ens i replik på den frågan när jag frågade honom. Är det så att ltl Sundback också anser att Birka Line är en del av Eckerölinjens koncern vill jag nog inkompetensförklara ltl Sundback vad gäller företagsekonomi, åtminstone bokföring!

 

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman!

Vi har inte någon formell gång att vi skall fråga ltl J-E Mattsson vilken vägkost utskotten skall ha utan alla medlemmar i stora utskottet gör en bedömning på basen av den diskussion som har förts i lagtinget. Inte är det ltl J-E Mattsson som är någon slags mellanliggande instans här, utan det är fritt upp för utskottet att diskutera vad man vill. När det gäller koncern kan det definieras på olika sätt och landskapsstyrelsen har använt sig av en skattelagstiftningsbedömning; det är deras sätt att definiera och jag tycker att den är logisk i det här sammanhanget, så jag har inte några invändningar mot det. Men eftersom det rådde olika åsikter här i salen var det bra att det kom till utskottet och klargjordes. Det är ofta därför man för saker till stora utskottet. Jag tycker att det är lite onödigt gnällande, utan förespråkarna kunde väl vara nöjda över att det nu har klargjorts och att det finns en enighet om den saken åtminstone.

 

Ltl J-E Mattsson, replik:

Fru talman!

 När det gällde vägkosten till stora utskottet hade jag ingen vägkost till utskottet – jag ville inte ha dit ärendet. Det var två ledamöter i salen som gav vägkost till stora utskottet och det var ltl Wiklöf och ltl Jörgen Strand. De anförde inte några andra skäl än att det skulle utredas huruvida Birka Line ingick som en del i Eckerölinjens koncern. Nu är jag inte på det klara med huruvida ltl Sundback fortfarande är villfaren i den här frågan, att hon inte vet om det är så, hon tycker att det borde vara så! Då borde väl också Birka Lines dividend fördelas på Eckerö eftersom det borde ingå i Eckerölinjens koncernutdelning! Vad jag vet får Mariehamns stad ensam hela dividendskatten från Birka Line. Skall vi inte bolla frågan på det viset att det skall vara rättvisa även då?

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vicelantrådet Erland:

Fru talman!

Jag har redogjort för landskapsstyrelsens handling i denna fråga i utskottet, för en stund sedan här i lagtinget och då passade ltl Sundback på att gå ut. Jag hörde att hon fortfarande är, som det uttrycktes här ”villfaren” i frågan. Jag tycker att det är värt att försöka en gång till, nämligen

(Ltl Sundback går ut ur salen).

Ja, bästa lagtingskamrater, det talar väl för sig själv!

 

TALMANNEN: Följande talare är ltl Sundback, som är frånvarande.

 

 Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs det i betänkandet ingående lagförslaget i dess helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

 

Lagförslaget föreläggs för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

 

Ärendets andra behandling är avslutad.

 

Lagtingets nästa plenum hålls måndagen den 29.9. kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 10.59).

 

 

 

 

Originalfil