Plenum den 3 december 2012 kl. 13:00
Protokoll
-
1 Godkännande av konventionen om förebyggande av storolyckor inom industrin
Landskapsregeringens yttrande (RP 5/2012-2013-s)
Republikens presidents framställning (RP 5/2012-2013)
2 Alkoholförsäljning i färdmedel i trafik mellan Åland och utlandet
Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2012-2013)
3 Godkännande av avtalet med Brunei om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 1/2012-2013)
Republikens presidents framställning (RP 3/2012-2013)
4 Godkännande av fördraget om Kroatiens anslutning till Europeiska unionen
Republikens presidents framställning (RP 6/2012-2013)
5 Samhällsservicestrukturreformen
Ltl Axel Jonssons m.fl. spörsmål (S 1/2012-2013)
Plenum börjar
Närvaroregistrering 27 ledamöter närvarande.
Ledamoten Sara Kemetter anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukt barn och från plenum 05.12.2012 på grund av privata angelägenheter. Ledamoten Christian Beijar anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Beviljas.
Remiss
1 Godkännande av konventionen om förebyggande av storolyckor inom industrin
Landskapsregeringens yttrande (RP 5/2012-2013-s)
Republikens presidents framställning (RP 5/2012-2013)
Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Diskussion.
Minister Gun-Mari Lindholm
Talman! Landskapsregeringen har av lagtinget fått en förfrågan om på vilket sätt landskapregeringen har förfarit vad beträffar den konvention som lagtinget har att ta ställning till.
Begäran om yttrande kom den 5 november. Landskapsregeringen ger följande utlåtande.
Vi har ifrån landskapsregeringens sida gett ett utlåtande till social- och hälsovårdsministeriet över regeringens proposition till riksdagen om godkännande av konvention. Vi har också haft möjlighet att inkomma med ett yttrande om regeringens proposition till riksdagen om godkännande av konventionen och det har vi gjort ifrån landskapsregeringens sida redan tidigare
Från landskapsregeringens sida ser vi att det här egentligen inte är något som föranleder ytterligare lagstiftning i från vår sida. Det här finns redan implementerat i olika lagstiftningar på det här området som Åland har behörighet på.
Landskapsregeringen konstaterar i sitt utlåtande att avtalet inte innehåller bestämmelser som står i strid med självstyrelselagen eller annan landskapslagstiftning.
Konventionens syfte är huvudsakligen att förebygga storolyckor inom industrin. Innehållet i konventionen är i princip detsamma som i Seveso II avtalet, vilket gör att innehållet redan finns i lagstiftningen.
Åland har till största delen blankettlagstiftning på området och viktigaste är kemikaliesäkerhetslagen och förordningen och flytgasförordningen med flera av samma karaktär. Den berör Ålands lagstiftning främst genom räddningslagen från 2006 där stadganden om förebyggande av storolyckor redan finns.
De som främst kommer i kontakt med den här konventionen är Chipsens flytgasanläggning där man använder flytgas för värmeproduktion.
Konventionen är viktig och bör antas. Det behövs inte några lagändringar i det här skedet, men plan- och bygglagen kan förtydligas när det gäller förebyggande av storolyckor. Tack.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, fru talman! Det är lätt att instämma i ministerns presentation, så här är rättsläget. Sista stycket på andra sidan innehåller ju ett förbehåll om kommande utveckling.
Det som jag har svårt att förstå gäller tredje sista stycket nerifrån på andra sidan. Regeringen konstaterar; ”således ska lagtingets bifall inhämtas före tilläggsprotokollet till europeiska stadgan om lokalt självstyrelse kan träda ikraft i landskapet”. Såvitt jag har kunnat utröna så har stadgan om lokalt självstyrelse lite eller ingenting att göra med den här frågan.
Minister Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag förstår inte riktigt frågan, men vi kanske kan återkomma till den vid ett senare anförande.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Till landskapsregeringens yttrande över konventionen så konstaterar regeringen alltså att lagtingets bifall ska inhämtas före tilläggsprotokollet till europeiska stadgan om lokalt självstyrelse kan träda ikraft i landskapet. Vad har den lokala självstyrelsen med den här frågan att göra?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Remiss
2 Alkoholförsäljning i färdmedel i trafik mellan Åland och utlandet
Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2012-2013)
Talmannens förslag är att även detta ärende remitteras till social- och miljöutskottet.
Diskussion.
Minister Carina Aaltonen
Tack, fru talman! Här presenterar landskapsregeringen nu ett förslag till en landskapslag som innebär en mindre lagteknisk ändring av alkohollagstiftningen på Åland.
För närvarande har vi en landskapslag om tillämpning av riksförfattningar om alkohol. Det är en blankettlag. Genom den här blankettlagen så har rikets alkohollag och rikets alkoholförordning om alkoholdrycker och sprit gjorts tillämpliga på Åland till den del det gäller tillstånd av servering av alkoholdrycker.
Nu är det inte helt fullt tillfredsställande att vi har en lagstiftning som innebär att man i landskapslagen både hänvisar till rikslagar och riksförordningar. Istället borde man ha hänvisningar till riksförordningar i en blankettförordning.
Det här har också praktiska skäl. I riket kan detaljbestämmelser på förordningsnivå ganska snabbt ändras eller till och med ersättas med andra bestämmelser i en helt annan förordning. Det här innebär att vår åländska landskapslagstiftning kanske inte uppdateras i tillräcklig snabb takt. Därför finns det ett behov på Åland att kunna utfärda en blankettförordning som gäller tillstånd för alkoholservering.
Det här lagförslaget innebär att det på Åland blir möjligt att i framtiden utfärda förordningsbestämmelser som ger tillstånd till servering av alkoholdrycker. Tanken är att den här blankettförordningen ska börja gälla samtidigt som den föreslagna lagändringen träder ikraft. Ni har förslaget på hur den här förordningen ska se ut på sidan 9.
Det finns också ett annat skäl till att vi gör den här ändringen. Vi har idag olika gällande regelverk för de fartyg som trafikerar Östersjön. Dels följer de finskflaggade fartygen med hemmahamn i riket en förordning, medan fartygen med hemmahamn på Åland följer en annan förordning. Av konkurrensskäl så bör regelverket vara lika och det rättar vi också till genom den här lagändringen.
Därför föreslår vi att det här får en snabb behandling i social- och miljöutskottet. Tack, fru talman.
Ltl Anders Eriksson
Fru talman! När den här framställningen kom på bordet så blev jag, och säkert så många andra, att fundera på vad det här handlade om. Det fanns tack och lov parallelltexter. Tittar man i parallelltexterna så kom åtminstone jag fram till att det mest var teknikaliteter och olika hänvisningar som man ville ändra. Jag blev inte så mycket klokare av vad det här sist och slutligen handlade om.
Tittar man i punkt 2; ”Landskapsregeringens bedömning av nuläget”, så hänvisas det till rikslagstiftningen, riksförordningarna och det pratas om förordningen om alkoholförsäljning i färdmedel. Det sägs; ”dessa bestämmelser gäller inte på Åland till den del det är fråga om servering av alkoholdrycker, vilket enligt landskapsregeringen måste bedömas som otillfredsställande”. Jag hoppades att man i presentationen skulle få information om på vilket sätt det är otillfredsställande.
Man ser vidare i texten: ”Att regelverken för de fartyg som är flaggade på Åland blir härigenom ett annat och delvis strängare jämfört med det regelverk som gäller för de fartyg som är hemmahörande i riket och som trafikerar mellan riket och utlandet.” Jag noterade att minister Aaltonen sade att olika regler gäller för de fartyg som seglar i Östersjön, men det blir det de facto oavsett. De som seglar under estnisk flagg och de som seglar under svensk flagga har ju troligtvis olika regler.
Det sägs också vidare i motiveringen: ”Alkoholförordningen har visserligen gjorts tillämplig på Åland genom blankettlagen, till den del förordningen rör servering av alkoholdrycker.” Jag kan tänka mig vad som ligger bakom den här lagframställningen, utan desto mera politiska avväganden. Kanske man eventuellt ifrån rederikretsar har upplevt att det här är otympligt och i sedvanlig ordning tycker man att rikslagstiftningen ska gälla rakt av även på Åland för då blir det enklare.
Men har man en rubrik som säger; ”Landskapsregeringens bedömning av nuläget”, så tycker jag faktiskt att man borde göra en bedömning av vad vi kan göra med vår behörighet. Vad kan vi göra för turismen? Vad kan vi göra för att motverka de olägenheter som Tjudö vingård hade när de jobbade på som mest intensivt? Det vill säga, Tjudö vingård kunde inte sälja av de produkter de tog fram på ort och ställe. Vad kan man göra för turismen? Som vi alla vet så finns det två sidor på alla mynt. Den sociala sidan är också viktig om vi pratar om vad vi kan göra med vår behörighet. Vad kan vi t.ex. göra för att stävja missbruket av alkohol?
Har man en rubrik som heter; ”Landskapsregeringens bedömning av nuläget, så är det den här typen av bedömningar som man borde göra i så fall istället för att komma med en teknisk framställning som egentligen inte har desto mera värde när det gäller de här frågorna. Då nedgraderar sig landskapsregeringen igen till en oerhört kostsam kopieringsmaskin, vilket jag tycker är väldigt, väldigt tråkigt.
Minister Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Kanske ltl Anders Eriksson borde läsa den här framställningen en gång till. Redan 1996 gjorde man en bedömning att beträffande servering på fartyg så var det en riksbehörighet. Idag är det klarlagt att det är åländsk behörighet. Det innebär att alkoholförordningen som vi tillämpar på Åland är mycket strängare än den förordning som handlar om alkoholförsäljning i färdmedel. Det är det som vi försöker rätta till nu. De fartyg som har Åland som hemmahamn ska inte hamna i ett sämre konkurrensläge och behöva stänga ner sina serveringsställen tidigare än de fartyg som har hemmahamn i riket.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det kan jag läsa mellan raderna. Men, igen, har man en rubrik som säger; ”Landskapsregeringens bedömning av nuläget”, så borde man faktiskt kunna argumentera för det som minister Aaltonen nämnde nu, att fartyg som är flaggade på Åland får ett sämre konkurrensläge. Man borde också i övrigt gå igenom vad vi kan göra med behörigheten. Jag är mycket väl medveten om det äntligen är klarlagt att det här hör till vår behörighet.
När det gäller framställningen så finns det ingenting annat än teknikaliteter. Det finns inte några sakliga motiveringar överhuvudtaget för att man ska göra den här ändringen, vilket jag saknar och det tycker jag att är svagt.
Jag kan försäkra ministern Aaltonen att jag har läst den här framställningen ganska noga och jag kommer att gå igenom den betydligt mera noggrant i och med att jag sitter i social- och miljöutskottet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman
Fru talman! Jag har inget desto mera att anföra om lagstiftningstekniken. Ett fel blir ju tillrättalagt i och med detta.
Däremot skulle jag vilja ta upp en annan sak som är relevant i det här ärendet. Det är om vad man kallar CSR, företagens arbete med socialt ansvar.
Den här framställningen reglerar kärnan i kärnan i vår ekonomi nämligen alkoholförsäljningen ombord på de fartyg som trafikerar den här regionen och särskilt de som är i åländsk ägo. Hela sjöfartskakan är fortfarande 22 procent av BNP och det här är kärnan av det.
Den här verksamheten innebär för de allra flesta passagerare att de får en stund av nöje och trevlig samvaro med vänner och bekanta och det är ingenting mera med det. Men det betyder också för en inte obetydlig del av passagerarmängden att man dels serverar alkohol till personer som man inte borde servera till, som är för tillfället berusade eller som har alkoholproblem, inte problem med spriten utan problem utan den och då har det gått väldigt långt.
Det borde i större utsträckning kunna lyftas på bordet, för att använda ett finskt uttryck, problemet som man delvis underhåller och kanske t.o.m. skapar ombord på de fartyg som trafikerar förbi Åland och som kan sälja billig sprit för att Åland har sitt skatteundantag. Det ligger i landskapets intressen att verka för att det inte får de tråkiga följder som jag räknade upp. Jag tycker att det borde vara vår skyldighet att uppmärksamma det här. Vi borde ta en diskussion med aktörerna, inte bara de åländska utan alla som berörs av det här regelverket, även de svenska och estniska motsvarande aktörerna. Man skulle tillsammans i någon mån, utan att göra avkall på intäkter eller omfattningen, jobba gemensamt med sitt sociala ansvar och som en kompensationsåtgärd ta större ansvar för dem som det går på tok för med anledning av den här serveringen.
Det är för övrigt sympatiskt att landskapsregeringen i framställningen också har förordningen med som man har tänkt sätta ikraft. Därmed visar man på hur man tänker använda sin förhållningsfullmakt. Det har även skett tidigare och jag brukar alltid berömma det. För då kan man få en sådan diskussion här att man återkopplar från lagtinget till förordningsarbetet och då blir det ungefär som meddelandeinstrumentet. I förordningen finns det lite sådana bestämmelser som direkt eller indirekt ska motverka den här problematiken.
I 4 § på sidan 22 i framställningen sägs: ”Försäljningen av alkoholdrycker skall ordnas så, att ordningen ombord på fartyg eller i andra färdmedel upprätthålls och att de olägenheter som alkoholen medför blir så obetydliga som möjligt”. Det här täcker in ganska mycket, men vad gör man i praktiken? Vad gör man ombord och vad gör man för övrigt i samhället? Jag vill vara så tydlig att jag säger att jag tycker att man gör väldigt lite, om man jämför med andra företags sociala ansvar som är i liknande branscher. Man kunde göra mycket mera och man borde göra mycket mera. Det borde kanske vara vår roll här att vara samtalspartner i de här diskussionerna om vad man borde göra.
Sedan finns det också lite andra bestämmelser som är standard, t.ex. ”en berusad person får inte ges tillträde till försäljningsstället ombord på en sjöfarkost.” Så då finns det inga berusade människor i restaurangerna ombord på de fartyg som det här gäller? Troligen inte, de är ute i korridorerna. Ni förstår, vi har samma problem överallt där vi serverar alkohol, även i restauranger i land. Det är intressant att se hur bestämmelserna egentligen är.
Jag har inte några ändringar att föreslå. Men jag vill skicka med till regeringen att i samband när man tar den här den här förordningen så kunde man ha den här diskussionen och diskutera eventuella vidare åtgärder för att de här företagen ska kunna ta sitt sociala ansvar. Tack.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Jag valde att inte begära något anförande i det här. När det gäller ny lagstiftning som gör det enklare att förmedla alkohol så kommer den lagstiftningen ganska snabbt, men däremot om man ska göra det mer restriktivt så brukar det vara betydligt svårare. Jag tycker att det var ett klarsynt och bra inlägg från ltl Danne Sundman. Jag skulle gärna sett att jag själv hade hållit det här anförandet. Det var bra att det här kom upp och vi i utskottet ska titta lite på det med de här ögonen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Det är värdefullt att ltl Sundman lyfter upp de här frågorna till diskussion. Från rederiernas sida har man ganska intensivt de senaste åren jobbat med att få ner alkoholkonsumtionen ombord på sina fartyg genom ett projekt som heter STAD-projektet. Det projektet handlar om ansvarsfull alkoholservering. Det ligger också i dessa företags intressen att man inte har alltför berusade människor ombord för att också andra kunder, än de som är ute för att dricka alkohol, ska trivas ombord på fartygen. Det här projektet har varit framgångsrikt. Man har tagit fram gemensamma policys. Det här projektet kommer också att flyttas i land till Mariehamn under nästa år. Jag tycker nog att den här diskussionen pågår och det har också skett i samarbete med åländska myndigheter, bl.a. den åländska polisen.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Det är intressant att höra. Jag har också hört bitar om det där projektet men inte fått någon redogörelse i detalj. Utskottet kanske kunde bekanta sig med det projektet och sedan redogöra för det i sitt betänkande.
I något skede kan det t.o.m. bli en konkurrensfördel som rederierna och andra företag vill ha, man ställer sådana krav. Man har sett i många andra branscher att när man använder det här rätt så vill man gärna att det är ett krav generellt. Det är kanske också någonting som man ska ta in i förordningar och bestämmelser och ställa de här kraven när utvecklingen har gått så långt. För i grunden handlar det om affärsmässighet. Man vill inte åka på fartygen om det är alltför dålig ordning. Därför driver rederierna de här projekten för att på sikt öka sin förtjänst. Det tycker jag att är behjärtansvärt. Det bör också lyftas fram av oss här i lagtinget.
Minister Carina Aaltonen, replik
STAD-projektet skulle mycket gärna få lyftas fram och få mera uppmärksamhet. Vi är just i startgroparna för att dra igång projektet i land på Åland och det handlar om samma sak. Man ska kunna vistas ute på lokal utan att behöva känna att man har alltför mycket berusade människor omkring sig. Attityden att kunna gå ut utan att behöva dricka mycket alkohol borde också förändras, både ombord på fartygen men också på Åland generellt sett.
Jag tycker att det här är en värdefull diskussion som gärna kan fortsätta både i utskottet och sedan när det här lagförslaget kommer till behandling på nytt.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Jag håller med ministern. Utskottet är här och lyssnar, de kan titta på det här projektet och även utreda huruvida det här gäller alla rederier som trafikerar i den här delen är Östersjön som är relevant för oss.
Jag har den uppfattningen att man också i Sverige och i Estland är intresserade av de här frågorna och särskilt det estniska näringslivet har en tydlig uppfattning att man ska ta de här värdena på allvar och det gäller även i Sverige. Utskottet kunde redogöra för det här i sitt betänkande så kanske landskapsregeringen också får lite vägkost den vägen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag tycker att det var ett intressant anförande som ltl Sundman höll. Jag håller med om mycket. Kryssningsindustrin växer överallt i världen. Det är nog en helt annan stil på de produkterna än vad det är på färjorna här. Jag tror inte att man behöver se det som någon nackdel.
Jag sade själv i mitt anförande att alla mynt har två sidor. Den här sociala dimensionen som ltl Sundman plockade upp är viktig. Det är inte något som man bara kan sopa under mattan.
I den här typen av framställningar är det väldigt synd att det inte finns något politiskt innehåll, tycker jag. Det finns överhuvudtaget inte några överväganden när det gäller det som jag tog upp och det som ltl Sundman tog upp, utan enbart teknikaliteter och det är ju faktiskt ett fattigdomsbevis enligt mitt förmenande.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Framställningens syfte är kanske inte att innehålla just den politik som jag efterlyser. Däremot är det lagtingets roll att beställa den politiken och det gör jag härmed och jag hör ju att det finns medhåll. Då kan ju utskottet i någon mån titta på det.
Man ska komma ihåg att det handlar om att man begär en förordningsfullmakt som man sedan tänker utnyttja. Då kan man sätta en förordning också som en blankettlag, ikraft till vissa delar och komplettera den om man så finner nödvändigt. Det kanske man gör i det här fallet, vad vet jag? Vi kan också tillföra politik här i lagtinget, tycker jag.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är absolut nödvändigt att vi tillför politik i och med att det inte finns någonting i själva framställningen.
Jag kan mycket väl förstå bakgrunden till den här ändringen. Jag kan ha förståelse och respekt för att man ville likställa reglerna med de regler som gäller i Finland.
Men lämnar man en sådan här framställning, åtminstone när man har en rubrik som man kallar för ”Övervägande”, så borde man också ha svar på de frågor som ltl Sundman tog upp och även de frågor som jag tog upp när det gäller hur man kan utveckla näringslivet. Men vi får ta oss an den politiska biten i utskottet.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Torsten Sundblom
Tack, fru talman! Jag börjar på sidan 5 i framställningen där står: ”Med tanke på förhållandena på Åland har förordningen dock störst praktisk betydelse för diskussionen kring serveringsförhållandena i utlandstrafikerande fartyg, vilket motiverar framställningssättet i detta lagförslag”. Då funderar jag på beredningsarbetet. Har man inte hört företrädare för flygtrafiken? Det tycker jag att utskottet borde göra, för det kan ju ha viss betydelse för flyget också. Det är viktigt att man hör dem.
När man kommer till förslagets konsekvenser så blir det delad tillsyn mellan Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet och Valvira. Då är det en fråga om resurser. Man borde höra någon från ÅMHM i den frågan.
Jag tycker att förordningsfullmakten verkar vara helt på sin plats.
Minister Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Den blankettförordningen som vi vill att ska träda ikraft också på Åland handlar om alkoholservering i färdmedel. Det gäller bussar, tåg, färjor och fartyg. Vi har bortsett från tåg och bussar i utlandstrafik. Vi har siktat in oss på fartygen eftersom vi menar att det är där som det har någon betydelse för Åland.
Sedan när det gäller ÅMHM så 1996 gjorde man den bedömningen att det skulle vara Valvira som skulle ha hand om tillsynen över det här, även på de åländska flaggade fartygen, men det borde de facto vara ÅMHM. Det är klart att man måste se över resurserna och hur mycket merarbete det här kan betyda. ÅMHM har också lämnat in ett remissvar där de har svårt att bedöma. Allt det här kan utskottet ta reda på mera om senare.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Andra behandling
3 Godkännande av avtalet med Brunei om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 1/2012-2013)
Republikens presidents framställning (RP 3/2012-2013)
Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det lagförslag som ingår i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.
Diskussion. Ingen diskussion.
Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i andra behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.
Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
För kännedom
4 Godkännande av fördraget om Kroatiens anslutning till Europeiska unionen
Republikens presidents framställning (RP 6/2012-2013)
Enligt lagtingsordningen 31 § 2 mom. ska talmannen utan dröjsmål sända en begäran från presidenten om lagtingets bifall till ikraftträdande av en internationell förpliktelse till landskapsregeringen för ett yttrande som bör föreligga när ärendet remitteras till ett utskott. Talmannen kan dock, om möjligt efter att ha hört talmanskonferensen, i ett enskilt ärende besluta att ett yttrande inte är nödvändigt. Landskapsregeringen ska behandla ett sådant ärende i skyndsam ordning. Talmannen har beslutat sända detta ärende till landskapsregeringen för ett yttrande. Ärendet upptas därför för remiss vid ett senare plenum.
5 Samhällsservicestrukturreformen
Ltl Axel Jonssons m.fl. spörsmål (S 1/2012-2013)
Ett meddelande om när landskapsregeringens ger svar på spörsmålet, eller om att ett svar inte kommer att ges, lämnas senare. Svaret ska ges inom tio dagar efter mottagandet eller senast 10.12.2012.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 05.12.2012 klockan 13.00. Plenum är avslutat.