Plenum den 3 november 2008 kl. 12.00

Ljudinspelningen saknas.

Ålands lagting

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 



Plenum den 3 november 2008 kl. 12.00

ÅLDERSTALMAN BARBRO SUNDBACK:

Plenum börjar.

Enligt lagtingsordningens 20§ skall den lagtingsledamot som längst innehaft uppdrag som ledamot av lagtinget föra ordet vid arbetsårets första plenum och härvid förrätta val av talman samt en första och en andra vicetalman. Har två eller flera tillhört lagtinget lika lång tid, förs ordet av den till åren äldsta av dem. Med anledning härav har jag intagit talmannens plats.

Lagtinget beslöt vid plenum den 28 november 2007 bevilja lagtingsledamoten Camilla Gunell befrielse från uppdraget som ledamot av lagtinget för återstoden av det förra arbetsåret 2007-2008. Eftersom ett nytt arbetsår nu inleds ber jag ltl Gunell att ånyo inta sin plats i plenisalen.

Jag ber sekreteraren förrätta namnupprop.

30 lagtingsledamöter är närvarande.

 

Val av talman och två vicetalmän förrättas enligt arbetsordningens 55§, som föreskriver följande:

"Val, där en enda person skall utses, sker med i 68a § 2 mom. och 68e § nämnda undantag sålunda, att envar röstande på en blank valsedel antecknar sin kandidat, och den förklaras vald som erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna. Uppnås inte sådan röstövervikt, förrättas nytt val. Får inte heller då någon mer än hälften av de avgivna rösterna, förrättas ett tredje val mellan de två som vid den andra omröstningen uppnått det högsta röstetalet. Vid tredje omröstningen förklaras den vald som erhållit de flesta rösterna. Uppkommer lika röstetal i andra eller tredje omröstningen, avgörs företrädet genom lottning".

Val av talman

Först vidtar val av lagtingets talman. Valsedlar finns utdelade till envar lagtingsledamot. Jag uppmanar ledamöterna tydligt anteckna namnet på sin kandidat på den utdelade valsedeln, både förnamn och efternamn. Valsedlarna lämnas efter upprop. Konstateras att valurnan är tom.

Upprop.

Jag ber lagtingsledamöterna Raija-Liisa Eklöw och Anders Englund att biträda vid rösträkningen.

30 röstsedlar är inlämnade.

Rösträkningen har givit vid handen att 29 röster har avgivits för ltl Roger Nordlund och 1 röst för ltl Veronica Thörnroos.

Då ltl Roger Nordlund sålunda erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna, förklaras han härmed vald till lagtingets talman för arbetsåret 2008-2009.

 

Val av första vicetalman

Härefter förrättas val av första vicetalman. Valet sker på samma sätt och i samma ordning som valet av talman. Jag ber lagtingsledamöterna på den utdelade valsedeln skriva sin kandidats namn. Valsedlarna avlämnas efter upprop. Valurnan konstateras vara tom.

Upprop.

 

Jag ber lagtingsledamöterna Folke Sjölund och Carina Aaltonen att biträda vid rösträkningen.

30 röstsedlar har avlämnats.

Rösträkningen har givit vid handen att lagtingsledamot Gunnar Jansson har erhållit 18 röster och lagtingsledamöterna Gun-Mari Lindholm 11 röster och Johan Ehn 1 röst . Då sålunda lagtingsledamot Gunnar Jansson i första omgången erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna förklaras han härmed vald till lagtingets förste vicetalman för arbetsåret 2008-2009.

Val av andra vicetalman:

Härefter förrättas val av andra vicetalman på samma sätt som tidigare förrättade val. Jag uppmanar lagtingsledamöterna att skriva sin kandidats namn på den utdelade valsedeln. Valsedlarna avlämnas efter upprop. Valurnan konstateras vara tom.

Upprop.

Jag ber lagtingsledamöterna Gun Carlson och Jörgen Strand att biträda vid rösträkningen.

 

30 röstsedlar är inlämnade.

 

Rösträkningen har givit vid handen att 26 röster har avgivits för lagtingsledamot Gun-Mari Lindholm medan 1 röst har avgivits för vardera lagtingsledamöterna Carina Aaltonen och Johan Ehn. Vidare har 2 blanka röstsedlar har avgetts. Då sålunda lagtingsledamot Gun-Mari Lindholm har erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna förklaras hon härmed vald till lagtingets andra vicetalman för arbetsåret 2008-2009.

 

Jag uppmanar nu talmannen och de båda vice talmännen att inför lagtinget avge i lagtingsordningens 20 § 2 mom. föreskrivna högtidliga försäkran.

Talman Roger Nordlund:

Fru ålderstalman, värderade lagtingskamrater!

Jag Roger Nordlund försäkrar, att jag vill i utövningen av talmansbefattningen efter all min förmåga upprätthålla den rätt, som enligt grundlagarna tillkommer landskapet Ålands befolkning samt rikets regering och riksdag.

Första vicetalman Gunnar Jansson:

Fru ålderstalman!

Jag Gunnar Jansson försäkrar, att jag vill i utövningen av talmansbefattningen efter all min förmåga upprätthålla den rätt, som enligt grundlagarna tillkommer landskapet Ålands befolkning samt rikets regering och riksdag.

Andra vicetalman Gun-Mari Lindholm:

Fru ålderstalman, bästa lagtingskamrater!

Jag Gun-Mari Lindholm försäkrar, att jag vill i utövningen av talmansbefattningen efter all min förmåga upprätthålla den rätt, som enligt grundlagarna tillkommer landskapet Ålands befolkning samt rikets regering och riksdag.

 

 

Ålderstalmannens uppdrag är härmed fullgjort. Jag ber den nyvalda talmannen överta talmansklubban och ledningen för förhandlingarna.

 

TALMANNEN:

Jag ber att få tacka ålderstalmannen, för som vanligt välförrättat värv. Det börjar bli en vana att hantera dessa situationer. Samtidigt vill jag också på mina och presidiets vägnar tacka lagtinget för det visade förtroendet. Tack!

 

Meddelande om valet av talman och vice talmän kommer enligt lagtingsordningens bestämmelser att tillställas landshövdingen och landskapsregeringen.

I lagtingsordningen föreskriven gudstjänst med anledning av lagtingets öppnande hålls i dag kl. 13.00 i Mariehamns S:t Görans kyrka. Samling utanför självstyrelsegården kl. 12.45 för procession till kyrkan. Öppningshögtidligheten äger rum i dag kl. 14.00 i lagtingets plenisal, då landshövdingen förklarar lagtinget öppnat.

 

Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 12.29.)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lagtingets högtidliga öppnande i november 2008, kl. 14.00

 

Landshövding Peter Lindbäck:

 

Ärade herr talman, värderade ledamöter av Ålands lagting.

 

Republikens president Tarja Halonen har med hänvisning till 14 § i självstyrelselagen förordnat mig att såsom landshövding förrätta öppnandet av Ålands lagting för arbetsåret 2008-2009.

 

I likhet med tidigare år har företrädare för landskapet och riket, under det gångna lagtingsåret, haft anledning att aktualisera och diskutera och på olika sätt försöka lösa för självstyrelsen och självstyrelsens utveckling viktiga frågor.

 

Den mest centrala frågan under åtminstone det senaste halvåret har gällt det så kallade Lissabonfördraget, och då främst frågan om självstyrelseorganens inflytande i olika EU-processer och inför olika EU-institutioner, och i förlängningen frågan om lagtingets bifall till fördraget.

 

Vi alla som har ett närminne som sträcker sig mer än 15 år tillbaka i tiden vet att den dåvarande landskapsstyrelsen, redan år 1992, förelade dåvarande Ålands landsting ett första meddelande rörande de riktlinjer som landskapstyrelsen avsåg att följa inför förhandlingarna om ett medlemskap i den Europeiska Gemenskapen.

 

Detta meddelande följdes upp av andra meddelanden som debatterades i lagtinget och under lagtingsåret 1993-94 erhöll lagtinget ett flertal redogörelser över såväl konsekvenserna av ett åländskt medlemskap som konsekvenserna av ett åländskt icke-medlemskap i Europeiska unionen.

 

I ett sista meddelande den 8 november 1994, inför den åländska folkomröstningen, rekommenderade dåvarande landskapsstyrelsen, utgående från en helhetsvärdering av Finlands anslutningsfördrag inklusive fördragets särskilda stadganden om Åland, att såväl Ålands folk som Ålands lagting skulle välja ett medlemskap framom ett utanförskap, vilket de också gjorde, Ålands folk med en majoritet om 73,6 % av de avgivna rösterna i folkomröstningen och lagtinget medelst beslut av den 2 december 1994 med 26 röster för ett medlemskap och endast 4 röster mot.

 

Man kan säkert fråga sig vad en sådan historisk tillbakablick tjänar för syfte, förutom att den på ett entydigt sätt klargör att Ålands folk och Ålands lagting hade en möjligast uttömmande insikt i de två alternativen, och att man också hade en faktisk möjlighet att ställa sig utanför EU, till trots för att övriga Finland och Sverige hade valt att bli medlemmar. Sedan kan man säkert hävda att Åland av rent praktiska orsaker, såsom bristande beskattningsbehörighet m.m., svårligen kunde välja en annan väg, men det är sedan en annan sak.

 

Som landshövding och ordförande i Ålandsdelegationen har jag självfallet försökt sätta mig in i ärendets såväl juridiska som politiska aspekter, och vad juridiken anbelangar så har jag kommit till den slutsatsen att inte vare sig självstyrelselagen eller grundlagen innehåller bestämmelser som skulle förhindra statsmakten från att ansluta Finland till det så kallade Lissabonfördraget, trots att lagtingets bifall saknas. Däremot innebär en sådan ratificering av fördraget en medveten risk och Finland som medlemsstat kan bli fälld för fördragsbrott av EU-domstolen, för det fall att ett direktiv som härrör ur Lissabonfördragets nya element inte implementeras på Åland. Men eftersom Åland i en sådan situation endast har utövat sin lagstadgade rätt, och därmed inte kan anses ha felat mot vare sig EU:s regelverk eller nationellt rätt, kan inte statsmakten i sin tur utkräva bötesbeloppet av Åland.

 

Om den politiska aspekten kan man säkert ha olika åsikter; borde statsmakten ha inväntat lagtingets bifall eller var det korrekt av Finland att svara upp mot övriga EU-länders förväntningar om den gemensamma strategin, för att om möjligt rädda det fördrag som allmänt anses som nödvändigt för EU:s fortsatta stabilitet och framtida utveckling. För egen del är jag frestad att tycka att det land eller den region som medvetet har valt att bli medlem av den Europeiska unionen snarare har en skyldighet att medverka till de återkommande fördragsrevisionerna än en rätt att låta bli, särskilt då fördraget i sig är acceptabelt. Noterbart är också att republikens presidents berörda framställning om bifall överlämnades till lagtinget redan den 21 april innevarande år, nästan fem månader före statsmaktens beslut om ratificering, vilket måste anses som en i EU-sammanhang rimlig berednings- och betänketid.

 

I detta sammanhang vill jag avslutningsvis tillkännage den respekt som jag känner inför det arbete och det resultat som landskapsregeringen under ledning av lantrådet Viveka Eriksson har förmått uppnå i konstruktiva förhandlingarna med statsmakten, gällande självstyrelsens inflytande och medverkan i EU-processen.

 

Herr talman

 

I regeringen Vanhanens gällande regeringsprogram ingår bland annat en målsättning om att revidera den offentliga förvaltningen och att göra den mera demokratisk. Arbetsfördelningen mellan myndigheterna skall preciseras och överlappande verksamheter skall rationaliseras och antalet förvaltningsmyndigheter skall minskas. Den nuvarande länsförvaltningens uppgifter omorganiseras, den nuvarande regionindelningen utvärderas och utvecklingspolitiska befogenheter överförs till den demokratiska styrningen.

 

I klartext innebär reformen, som är planerad att träda i kraft den 1 januari 2010, dels att den nuvarande länsindelningen ersätts av en regionindelning, och dels att den nuvarande länsförvaltningens uppgifter omorganiseras och att landshövdingsämbetet avskaffas, förutom landshövdingstjänsten på Åland.

 

Den aktuella reformen kommer att påverka den åländska statsförvaltningen endast marginellt, eftersom mycket av de vinningar som eftersträvas i övriga landet redan har uppnåtts på Åland tack vare det åländska självstyrelsesystemet.

 

Länsstyrelsen på Åland kommer att omorganiseras till ett ”Statens ämbetsverk på Åland”, som skall ledas av landshövdingen och som får till uppgift att i än högre grad samordna och koordinera de statliga verksamheterna på Åland, med en utpekad målsättning att skapa en effektiv och kundvänlig statsförvaltning, som skall vara lätt att nå och lätt att förstå för den enskilde ålänningen.

 

Orsaken till att landshövdingsämbetet på Åland lämnas utanför den pågående reformen är framförallt tjänstens internationella bakgrund och landshövdingens särskilda roll i det åländska självstyrelsesystemet .

 

I och med den pågående översynen av den administrativa och kamerala indelningen av landet, rent geografiskt, kommer således länen och länsindelningen att försvinna, för att i utgångspunkt ersättas av en indelning av landet i så kallade regioner. Den här delen av reformen kommer därmed att lösa den långvariga tvisten om Ålands status i länshänseende, en tvistefråga som landskapsregeringen aktualiserade inför justitieministeriet redan i november 2002.

 

Vid senaste landshövdingsmöte i Helsingfors den 10 oktober 2008 poängterade jag vikten av att Åland erhåller rätt benämning i samband med den nya indelningen av landet i regioner, och jag hänvisade bland annat till justitiekanslern ställningstagande från den 17 februari 2003, i vilket justitiekanslern framhåller vikten av en enhetlig terminologi om Åland för att konflikten med självstyrelselagen för Åland skall kunna undvikas. Min avsikt är att fortlöpande hålla landskapsregeringen informerad om hur ärendet fortskrider, men samtidigt anser jag det viktigt att också självstyrelsen aktiverar sig i denna sak, så att tvistefrågan sedan en gång för alla kan avföras från dagordningen.

 

 

Herr talman, värderade lagtingsledamöter.

 

Republikens president Tarja Halonen har särskilt bett mig att till det avgående presidiet överbringa sina bästa hälsningar och tacka för en angenäm samverkan under det gångna året, samt att till det talmanspresidium som under det kommande året leder lagtingets arbete framföra de bästa lyckönskningar i arbetet till fromma för befolkningen på Åland.

 

På republikens presidents vägnar förklarar jag härmed lagtingets arbetsår 2008-2009 öppnat.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Talman Roger Nordlund:

 

 

Herr Landshövding

 

Det är lagtingets rätt och skyldighet att slå vakt om självstyrelsen och det åländska folkets demokratiska rättigheter. Ända sedan vi 1995 blev medlemmar av EU tillsammans med Finland har vi arbetat för att avlägsna det demokratiunderskott som då uppstod. Många ansträngningar och försök har gjorts i samband med tidigare fördragsförändringar. Det är mot den bakgrunden man nu skall se det här lagtingets beslutsamhet då det gäller att uppnå de enhälligt fastslagna förhandlingspositionerna när det gäller det s k Lissabonfördraget. En plats i EU-parlamentet, talerätt, d.v.s. rätt att föra vår egen talan och försvara oss inom de områden som lagtinget har behörighet på, en fungerande subsidiaritetsprincip samt möjlighet att på ett konstruktivt sätt delta i ministerrådsarbetet borde vara naturliga delar av en modern och välfungerande självstyrelse inom EU. Vår önskan är att statsmakten skall respektera självstyrelselagens status och den maktdelning mellan riksdagen och lagtinget som den innebär samt medverka till sådana förhandlingslösningar som möjliggör för lagtinget att så snart som möjligt godkänna Republikens Presidents framställning om Lissabonfördraget.

 

Statsrådet tillsatte torsdagen den 30 oktober en parlamentarisk kommitté med uppdrag att bereda en ändring av grundlagen, utgående från den promemoria som arbetsgruppen Grundlag 2008 överlämnade i början av oktober detta år. Ordförande för kommittén är ministern, kansler Christoffer Taxell. Åland berörs både direkt och indirekt av förslagen i promemorian. Direkt när det gäller stadfästandet av lagar och indirekt när det gäller att minska presidentens maktbefogenheter.

 

Eftersom presidenten har en central roll i självstyrelsesystemet finns det all anledning att ta del av och engagera oss i det fortsatta arbetet från åländsk sida. Ålandsdelegationen, högsta domstolen och presidenten har tillsammans bildat en helhet som ger självstyrelsesystemet trygghet. Ett svagare presidentämbete – samtidigt som grundlagsutskottet i Finlands riksdag får en större roll ger anledning till eftertanke här på Åland. Grundlagsutskottet är en del av Finlands riksdag – ett i vissa sammanhang konkurrerande parlament med Ålands lagting. Parlamentariseringen av makten i Finland kommer att ställa nya krav på umgängesformerna mellan staten och landskapet. Parlamentariseringen i kombination med en allt längre och djupare gående integration inom Europeiska Unionen gör det också allt viktigare att vi slår vakt om och bevakar självstyrelselagens status så att vi även i framtiden skall ha en solid legal grund för vårt arbete här i Ålands lagting.

 

Herr Landshövding

 

Självstyrelsen och statsmakten har flera svåra frågor framför sig som behöver finna balanserade och konstruktiva lösningar. Min förhoppning är att presidenten skall bevaka Ålands legitima intressen. Finlands president är också Ålands president.

 

Jag ber att få tacka Er herr landshövding  för det arbete Ni gjort för Åland under det gångna året samt ber att genom Er få framföra Ålands lagtings hälsning till republikens president, riksdag och regering.

 

 

Bästa lagtingskamrater!

 

Det första året har mycket handlat om inskolning för de nya ledamöterna – speciellt mycket har vi fokuserat på arbetet i- och med Europeiska Unionen. Hela lagtinget har besökt både Bryssel och Helsingfors.

 

Nu när vi börjar vårt andra arbetsår genomlever världen en finanskris av enorma proportioner. Hur den slutar och vilka konsekvenser den får för vårt samhälle vet ingen ännu. Men en sak är säker – att vi påverkas och att också vårt arbete här i lagtinget påverkas. De ekonomiska frågorna kommer med säkerhet att ha hög prioritet i vårt kommande arbete.

 

För första gången ser det ut som om klumpsummesystemet kommer att prövas under en lågkonjunktur med stagnerande skatteinkomster. Det här ger anledning till extra försiktighet när det gäller landskapets hushållning. Vi måste vara beredda att göra svåra prioriteringar för att därigenom trygga den långsiktiga bastryggheten och livskraften i vårt samhälle.

 

 Landskapsregeringen utlovar i sitt budgetförslag att till lagtinget under året överlämna ett skattemeddelande som skall kunna ligga till grund för en bred skattepolitisk debatt. Den debatten är mycket välkommen eftersom ökad behörighet på skatteområdet bör vara ett naturligt nästa steg för Ålands självstyrelse. Ett parlament bör kunna bestämma över - och ansvara för - både inkomsterna och utgifterna i budgeten. Vår nuvarande president Tarja Halonen konstaterade redan för sex år sedan vid sin installation ”att även den ekonomiska självstyrelsen bör kunna utvecklas för Åland”. Förutom alla landskapets egna utredningar på det här området ger också den av kansler Bertil Roslin gjorda utredningen ”Europeiskt självstyre i omvandling” ett värdefullt bidrag till den kommande debatten om självstyrelsens behov av utveckling. Färöarna skulle utan tvekan vara ett intressant studieobjekt för Ålands lagting i samband med kommande utvecklings debatter. Deras vilja till självbestämmande och deras relation till Danmark innehåller många element som borde vara intressanta även för Åland.

 

Politiskt arbete – och kanske speciellt självstyrelsepolitiskt arbete kräver mycket energi, tålamod och uthållighet. Ett gott exempel på när målmedvetet och uthålligt arbete givit resultat är Ålands nyvunna rätt att inom Nordiska Rådet få nominera förslag till litteraturpristagare. Våra representanter i Nordiska Rådet är värda mycket beröm för sitt idoga och till slut framgångsrika arbete.

 

Ärade fru Lantråd! Värderade medlemmar av landskapsregeringen!

 

Varje regering som tillträder har stora mål och visioner som man vill förverkliga när man har chansen att göra det. Den förändrade ekonomiska miljö som vi nu lever i har säkerligen gjort att den ”s k verkligheten” kommit emot också för er mycket snabbt. I stället för att arbeta med nya reformer för vår välfärd kommer nu i stället behovet av strukturförändringar och inbesparingar att framkomma allt tydligare om vi skall kunna undvika framtida skuldsättning av vårt samhälle. En debatt om vad som verkligen tillhör samhällets kärnverksamheter och ansvar kommer att vara svår – men ändå nödvändig och ofrånkomlig.

 

I lagtinget finns – så som det bör – många olika åsikter representerade. Men det finns tre nu mycket aktuella frågor – den s k PAF-konflikten  och förhandlingsmålsättningarna när det gäller Lissabonfördraget samt sjöfartens framtida verksamhetsförutsättningar – där kan ni känna att hela lagtinget ger er sitt fulla stöd för era ansträngningar.

 

Ett annat område där jag är säker på att hela lagtinget ger er sitt fulla stöd är i kampen mot drogerna. Alltför många signaler och utredningar visar att många ungdomar inte mår bra. I Finland har man fått uppleva fruktansvärda och ofattbara händelser inom skolvärlden. Hittills har vi här på Åland varit förskonade från liknande dramatiska och uppseendeväckande saker. Likväl har vi en smygande katastrof också bland våra ungdomar – nämligen drogmissbruket. Det är ett tecken på att allting inte står rätt till i vårt samhälle. Vi måste alla hjälpas åt med att bekämpa drogerna med alla tillbuds stående medel och med att ge våra ungdomar sunda normer och en god start i livet. Vi vuxna har här ett mycket stort ansvar.

 

Jag ber att till Er alla få önska framgång i Ert viktiga arbete för Åland samt att genom Er fru lantråd få framföra lagtingets hälsning till hela förvaltningen.

 

 

Bästa lagtingsdirektör och personal

 

Trots att nästan hela personalen har förnyats eller bytt ansvarsområde är det för mig som nyvald talman och för hela lagtinget en stor trygghet med en så kompetent och engagerad personal. Vi önskar er alla lycka till med era viktiga arbetsuppgifter.

 

 

TALMANNEN:

Därmed är lagtingets högtidliga öppnande avslutat.

 

Lagtinget sammankommer till ett kort arbetsplenum idag kl. 15.15.

 

(Den högtidliga avslutningen avslutades kl. 14.20.)

Originalfil