Plenum den 5 december 2001 kl. 13:00

Protokoll

  • PLENUM den 5 december 2001 kl. 13.00.

    TALMANNEN:

    Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Wickström-Johansson, ltl G-M Lindholm, ltl J-E Mattsson och ltl Sjölund).

    26 lagtingsledamöter är närvarande.

    Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Wickström-Johansson på grund av vård av sjukt barn och ltl Lindholm på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

     

     

    Föredras från tilläggslista för bordläggning ärende nr 1:

     

    Landskapsstyrelsens svar med anledning av ltl Lasse Wiklöfs m.fl. spörsmål angående öppenheten i landskapsstyrelsens ärendehandläggning.  (S nr 1/2001-2002).

     

    Enligt 38 § AO skall då svaret eller meddelandet om att svar inte avges första gången föredras ärendet bordläggas till plenum som hålls tidigast följande dag. Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum måndagen den 10.12. Godkänt.-

     

     

    Föredras för tredje behandling ärende nr 1:

     

    Social- och miljöutskottets betänkande nr 1/2001-2002 angående införande av eurobelopp i 4 § blankettlagen om utkomststöd. (FR nr 1/2001-2002).

     

    I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkändes vid andra behandlingen eller att förkasta detsamma. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lag­förslaget för antagande. Diskussion. Ingen diskussion.

     

    Föreläggs lagförslaget för antagande i tredje behandling. Lag­tinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

     

    Föreläggs lagförslagets motivering för godkännande i enda be­handling. Diskussion. Ingen diskussion. Motiveringen godkänd i enda behandling.

     

    Ärendet är slutbehandlat.

     

     

    Föredras för tredje behandling ärende nr 2:

     

    Social- och miljöutskottets betänkande nr 2/2001-2002 angående ändring av renhållningslagen. (FR nr 2/2001-2002).

     

    I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkändes vid andra behandlingen eller att förkasta detsamma. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lag­förslaget för antagande. Diskussion. Ingen diskussion.

     

    Föreläggs lagförslaget för antagande i tredje behandling. Lag­tinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

     

    Föreläggs lagförslagets motivering för godkännande i enda be­handling. Diskussion. Ingen diskussion. Motiveringen godkänd i enda behandling.   Ärendet är slutbehandlat.

     

    Föredras för enda behandling efter bordläggning ärende nr 3:

     

    Näringsutskottets betänkande nr 1/2001-2002 angående utbetalande av landskapets sysselsättningsstöd tillsvidare. (HM nr 8/1999-2000).

     

    Ärendet bordlades den 12.11.2001. Fortsatt diskussion.

     

    Ltl Sundback:

    Fru talman!

    Det känns som dött lopp med den här motionen helt och hållet! Det som jag motionerade om var att de personer som har svårigheter på arbetsmarknaden och som får ett sorts förordnande på sex månader skulle få förordnanden på längre tid eftersom detta att man bara har jobb sex månader i taget är väldigt stressande för många som redan kanske har svårigheter av olika slag, både psykiska och ekonomiska och med det följer ofta många andra problem. Därför vet jag av erfarenhet av det för många skulle vara värdefullt att få ett flerårigt stöd, en sorts anställningstrygghet, för då kan man planera sin ekonomi, man känner trygghet och arbetet samt samvaron med arbetskamraterna blir ofta bättre.

     

    Nu konstaterar utskottet att så här är det och man kan förlänga stöden 3-6 månader i taget. Det var just det jag ville diskutera. Men jag tycker inte att det är någon mening att diskutera motionen eftersom näringsutskottet tydligen inte alls har tagit upp den fråga som det egentligen gäller.

     

    Ltl Pehrsson, replik:

    Fru talman!

    Jag förstår nog meningen med motionen. Det står i klämmen att man skulle kunna betala ut sysselsättningsstödet tillsvidare. När vi hörde Lars-Erik Karlsson i utskottet sade han att man gör så i praktiken, men att det borde till en lagändring om man skall ändra på detta. Nu är arbetsmarknadslagstiftningen just under beredning. Som vi vet kom den tillbaka och det är i samband med det som man skulle behöva göra någonting åt detta. Men i praktiken fungerar det redan så att det finns t.o.m. personer som har gått tio år som har fått förlängning, så jag tror inte att någon egentligen behöver vara orolig att det här skall dras in. Det är också så att avsikten med sysselsättningsstödet är att det skall vara temporärt därför att det skall vara under tiden som man söker ett nytt arbete, men precis som ltl Sundback säger finns det ett antal personer som kanske aldrig kan få ett ordinarie arbete och det är i de fallen som man borde titta på andra lösningar. Men vi menar att i samband med den nya arbetsmarknadslagstiftningen skall man titta på detta och åtgärda det.

     

    Ltl Sundback, replik:

    Fru talman!

    Jag måste säga att det är lite oklart vad näringsutskottet menar. Å ena sidan säger man att det redan fungerar såsom vi motionärer efterlyser; å andra sidan säger man att det här skall man ändra på i en kommande arbetsmarknadslagstiftning så att det fungerar såsom vi önskar! Det är faktiskt skickligt att kunna ha två sådana åsikter samtidigt! Men ännu en gång till det som ltl Pehrsson säger, att ingen behöver vara orolig - det är det som är problemet att många är oroliga när man bara får sex månaders förordnanden. Jag tror ingen av oss skulle tycka att det är något bra. Att man ändå kanske får stöden är en annan sak; det handlar om att försöka sätta sig in i personens situation, att var sjätte månad skall man prövas om man kan få sin ekonomi och sitt jobb tryggat. Om utskottet verkligen hade varit intresserat tycker jag att man kunde ha hört några personer som har råkat ut för detta, men det är fortfarande en svaghet i många utskottsbehandlingar att man hör inte dem som frågan gäller utan man hör de tjänstemän som har ansvar för just den här typen av frågor och det blir en ganska ensidig bild där man ofta konstaterar att allting fungerar bra. Och det är klart att administrationen tycker så, men jag vet att det inte upplevs så av sådana som jobbar under dessa villkor.

     

    Ltl Pehrsson, replik:

    Fru talman!

    Det kanske kan uppfattas så att vi har två olika åsikter, men det är så att vi vet nog vad lagen säger. I  praktiken fungerar det dock på ett annat sätt, eftersom man antagligen har kommit fram till att det är inte riktigt bra såsom det nu är lagstiftat. Men man har en sysselsättningsplan som förnyas varje år och i den har man sådana skrivningar så att man kan stöda sig på den och bevilja förlängningarna. Det är en sak om man erkänner att lagen inte är riktigt såsom den bore vara men en annan sak att vi säger att så här fungerar det i praktiken, och det fungerar i stort sett på det sätt som ltl Sundback skulle vilja att det skulle göra, eftersom man kan förlänga det hela tiden efter behov och arbetsmarknadsbyrån har en kontinuerlig kontakt med de sökandena, säger man. Jag kan hålla med om att det kanske hade varit på sin plats att prata med någon just som drabbas av det här, men vi fick det lugnande beskedet att man får stödet så länge man har behov av det. Det har, som sagt, t.o.m. hänt att det finns personer som har haft det i tio år.

     

    Ltl Sundback, replik:

    Fru talman!

    Med risk för att upprepa mig måste jag än en gång säga, att det fungerar inte såsom jag och mina medmotionär önskar. Det är så att man kan inte förordna någon att ha ett tillsvidare stöd. Det är det som är vår inställning, inte dessa sex månaders prövningar. När man anställer folk till kommunen kan man bara för en enda sex månaders period pröva om de är lämpliga, man håller inte på och förlänger det heller. Men så länge man inte ser det ur förmånstagarens synvinkel tror jag inte att man kan förstå problemet; om man inte vill se det ur den situationen behöver det naturligtvis inte heller tas upp som en fråga som behöver lösas och förbättras, men där har ltl Pehrsson och jag helt olika uppfattningar.

     

    TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. 

     

    Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd. Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd.

     

    Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

     

     

    Föredras för enda behandling ärende nr 4:

     

    Näringsutskottets betänkande nr 6/2001-2002 angående återanvändning av returpapper för tillverkning av ekoisolering. (HM nr 22/2000-2001).

     

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

     

    Ltl Pehrsson:

    Fru talman!

    I motionen nr 22 föreslår ltl Leo Sjöstrand m.fl. att landskapsstyrelsen skall göra en utredning angående möjligheten att återanvända returpapper för tillverkning av ekoisolering. Det har framkommit i utskottsberedningen åsikter från experter på området att det skulle vara möjligt att starta en tillverkning av ekoisolering här i landskapet med returpapper som råvara. Detta skulle dels innebära såväl arbetsplatser som att det på ett väsentligt sätt skulle spara på miljön, t.ex. genom att transporten av returpapper till fastalandet samt transporten av ekoisolering från fastlandet eller Sverige hit till Åland skulle inbesparas. Det finns i dag tre entreprenörer på Åland som isolerar byggnader med cellull. Den totala mängden cellull som används per år är ca 400 ton. Transporten av 400 ton cellull betyder 80 långtradarlass. Från Åland transporteras ca 1.350 ton returpapper per år. Av 350 ton returpapper får man ca 1.500 ton cellull. Det betyder att man också då kan exportera färdig cellull; av dessa 1.500 ton kunde ca 1.000 ton exporteras, men det betyder ändå att om man skulle tillverka produkten på Åland minskar transportbehovet med 1.500 ton. Det har blivit mer och mer populärt att isolera sina hus med cellull, eftersom den visar sig ha många goda egenskaper; dels är den en återvinningsprodukt, vilket i sig är en omständighet som minskar på sopberget och dessutom har den många goda egenskaper. Enligt de uppgifter vi har fått i utskottet har cellullen en hög lufttäthet, vilket gör att materialet har en hög värmekapacitet och goda akustiska egenskaper. Den är dessutom en effektiv brandhämmare. Med ekofiber kan man bygga hus som andas, som det heter, eftersom man inte behöver använda platsfolie och det är, som alla förstår, en utmärkt egenskap som kan bidra till att vi kan undvika problemet med mögel i byggnaderna, vlket vi har haft stora problem med under senare tid.

     

    Allt detta talar för att ekofiber är en bra produkt och med de positiva effekter jag tidigare anfört av en tillverkning här lokalt på Åland så kom vi i utskottet fram till att det vore befogat att landskapsstyrelsen får i uppdrag att ta fram en utredning som ger närmare uppgifter om möjligheten att starta en sådan tillverkning i landskapet. Näringsutskottet har därför enhälligt beslutat att godkänna motionen.

     

    Ltl Roger Jansson, replik:

    Fru talman!  

    Det låter som en bra lösning att vi skulle ta hand om de 1.350 ton returpapper som vi exporterar från Åland årligen. Nu är mängden inte stor, utan den är faktiskt ganska liten när det sedan gäller att industriellt ta vara på materialet. Det är så att det skall separeras från eventuella metalldelar som finns i returpapperet och det skall tvättas så att man får bort huvuddelen åtminstone av trycksvärta och sådan, även när man skall göra det till cellull. Det betyder att det är en ganska stor maskinell process som man föreslår att vi på Åland skulle hantera. Visserligen är förslaget att landskapsstyrelsen skall utreda möjligheten, men eftersom jag under min tid i landskapsstyrelsen har varit inne på de här frågorna lite och tittat på dem skulle jag vilja veta om utskottet har fått några nya uppgifter nu om att sådana här små industrianläggningar alls kan finna någon möjlighet till lönsamhet överhuvudtaget eller om detta måste bli en väldigt starkt subventionerad landskapsverksamhet.

     

    Ltl Pehrsson, replik:

    Fru talman!

    Det finns redan en utredning gjord, men den har gjorts på privat basis och den är inte riktigt up-to-date. Vad jag förstår bedömer man det från berörda parter i arbetet att det skulle löna sig, men att man behöver få råvaran gratis för att man skall få det att gå igenom och att investeringen i startskedet skulle ligga på ca 1,5 miljoner mark. Men det skall gå att få lönsamhet i det. Det är förstås just detta som behöver utredas och därför tycker vi att det är bra att man börjar med att först titta på förutsättningarna.

     

    Ltl Roger Jansson, replik:

    Fru talman!  

    Uppenbarligen har utskottet inte kunnat göra bedömningen; att starta en fabrik för 1,5 miljon mark vet vi väl alla att det går inte, bara lokalerna kostar ju det, sedan skall det vara den maskinella verksamheten, så det är inte en alldeles obetydlig industriell produktion. Det vore bra om vi kunde få igång, men jag antar att vi då måste importera ganska mycket returpapper till Åland för att få lönsamhet i det. Det här har inte utskottet utrett och frågan  är naturligtvis intressant, så jag håller med om att landskapsstyrelsen gärna kan gå vidare på det här, men att ge förhoppningen att det här skulle kunna bli en väldigt lönsam industriverksamhet på Åland utan att man importerar stora mängder returpapper och sedan också exporterar slutprodukten är knappast företagsekonomiskt rimligt resonemang.

     

    Ltl Pehrsson, replik:

    Fru talman!

    Jag antar att ltl Roger Jansson när han var näringsminister har tittat på dessa frågor tidigare och är kanske lika mycket insatt som vi i utskottet. Vi hade inte heller den ambitionen i utskottet att vi skulle göra någon utredning om varken lönsamhet eller annat, utan vi bedömde i första hand att är det någon idé att överhuvudtaget begära att landskapsstyrelsen skall göra utredningen. Vi tyckte att vi fick så mycket positiva åsikter att vi tyckte att det verkade intressant. Men det är klart att vi gjorde inte någon närmare ekonomisk utredning utan det förväntar vi oss att landskapsstyrelsen skall göra, men enligt de uppgifter vi fick skulle det finnas råvara tillräckligt här i landskapet och man skulle t.o.m. kunna exportera slutprodukt redan på de 1.350 ton returpapper som vi nu kör härifrån Åland. Men det här återstår att se och jag tror i alla fall att det kan vara en intressant idé att se om det finns möjligheter.

     

    Ltl Sjöstrand:

    Fru talman!

    Det kom fram några frågor om anläggningens skötande och proceduren med tvättning av returpapper.  Det är fråga om engångstidningar och enligt de uppgifter vi har fått är trycksvärtan i dag obetydlig. Den är ungefär 1 procent i andel i papperet som används. Det finns uppgifter på att trycksvärtan är garanterat vegetabilisk, dvs. att man behöver inte tvätta papperet längre. Det var tidigare som man gjorde den proceduren. Det betyder att den enda proceduren är att samla ihop dagstidningarna och i stället för att föra dem härifrån så för man dem till fabriken och de sköter proceduren; man hackar papperet och tillsätter medel, så är proceduren färdig.

     

    Ltl Roger Jansson, replik:

    Fru talman!  

    Säkert behöver landskapsstyrelsen utreda frågan. Den industriella processen som man inleder är inte alldeles enkel, utan separeringen av smuts och annat som finns så måste också göras när man skall få cellisoleringen som  kommer ut ur maskinen. För att maskinen skall kunna användas måste materialet ha en viss renhet och det får inte vara metall i det och annat material, så processen är inte alldeles enkel. Nu skall jag inte gå in mera i detalj här, trots att jag råkar höra till en av de tre största returpappersleverantörerna på Åland. Det är därför jag har satt mig in i det mera än när jag var näringsminister faktiskt och jag har också besökt fabrikerna som gör den här typen. Det är möjligt att vi på Åland kunde ha en sådan här fabrik, men då tror jag nog att antingen måste vi importera massan eller importera betydande råmaterial så att vi kan få lönsamhet i det. Men vi är överens om att landskapsstyrelsen bör utreda detta. Förhoppningen hos mig är att man skall lyckas, men man får naturligtvis inte ha för högt ställda förhoppningar på industriella processer och ekonomin i dem. Sedan måste vi också måste hitta någon företagare som tar på sig företagaransvaret. Förslaget är knappast att landskapsstyrelsen skall bli industriproducent!

     

    Ltl Sjöstrand, replik:

    Fru talman!

    Motionen går inte ut på import av returpapper utan det är fråga om export av färdigt behandlat returpapper. När vi har använt det som vi använder på Åland torde det finnas utrymem för export av det returpapper som vi för härifrån Åland i dag, så det är knappast fråga om import av returpapper.

     

    TALMANNEN: Begärs ordet?

     

    Ltl Wiklöf:

    Fru talman!

    När det gäller fabriksmässig framställning av ekofiber tror jag ändå att man måste utgå från förutsättningarna att en sådan här industri skall gå året runt. Är det så att det är bara för någon temporär verksamhet, några veckor, så känns det inte riktigt bra. Det är egentligen min undran, när man är så positiv, så borde man väl ändå lägga fast förutsättningarna: vilka är kriterierna för att ha en industriell verksamhet som faktiskt fungerar på årsbas?

     

    Ltl Pehrsson, replik:

    Fru talman!

    Jag förstår inte riktigt varför det är så negativa tongångar och så mycket ifrågasättanden. Jag tycker att vi ropar ofta på förädling här på hemmaplan och vi ropar på att vi skall kunna starta industrier osv. här hemma. Det här ser jag som ett område där man eventuellt skulle kunna göra det hemma. Som jag sade i mitt anförande sparar det in 80 långtradarlass transporter, så ltl Wiklöf som brukar vara mån om miljön borde också tänka på att man borde se det positivt och man borde faktiskt i en utredning försöka se förutsättningarna, och jag tror att de finns. Enligt vad vi fick höra skulle det finnas råmaterial, och returpapperet ökar hela tiden och är snart uppe i ett halvt tusen ton. Det  var 1.350 ton men det är närmare 1.500 ton. Skulle vi kunna förädla detta på hemmaplan, som, vad jag förstår, är ett bra isoleringsmaterial, så nog är det värt att man åtminstone gör utredningen och ser om det finns möjligheter.

     

    Ltl Wiklöf, replik:

    Fru talman!

    Jag är mycket positivt inställd till att få igång fabrikation av ekofiber på Åland. Jag tycker det är jätteviktigt om vi kan spara transporter. Det enda jag bara ställer mig lite frågande till var m’r vännen Leo Sjöstrand klart och entydigt sade att här handlar det under inga omständigheter om någon import av returpapper. Jag är faktiskt så krass att jag tror att det är viktigt när man skall få igång en industriuell produktion att man verkligen har råvarusidan täckt och då tror jag, för att kunna driva en sådan här verksamhet på årsbasis, att det är viktigt att man har relativt stor mängd råvara så att man inte kommer att driva en sådan här verksamhet i tio dagar per år. Det tror jag inte är lyckosamt. Det var det min invändning gällde. Det är liktydigt med om vi t.ex. har tio grisar eller tio kor, så kan vi inte, det räcker inte för ett eget slakteri! Så illa har det blivit numera. Det går inte ens med ett gårdsslakteri på en så liten kvot. Detta kan naturligtvis en utredning visa och den kommer säkert att bekräfta att skall vi starta det här, vilket jag inte alls tycker att är fel måste vi importera en hel del råvara, då blir det tyvärr lite körningar i den vändan.

     

    Ltl Sjöstrand, replik:

    Fru talman!

    Det är väldigt vad lagtingsdebatten ofta kommer in på kor också grisar. (Från salen: som jämförelse) Jag kan inte riktigt förstå vad det har med ekoullen att göra. (Från salen: ekogrisar) Det är faktiskt så att med den uppgift som vi har och när man tittar på uppgifterna i motionen är det fråga om dagstidningar och dagstidningar kommer ut varje dag, de kommer inte tio dagar per år utan varefter som dagstidningarna kommer tillbaka och man kan sätta igång sin maskin, så tillverkar man ekoisolering. Det gäller naturligtvis en process som är hela året. Man sparar inte papperet i månatal, för det kommer en hel del papper per dag och en sådan här maskin är inte så märkvärdig som det låter.

     

    För det andra när det gäller ltl Roger Janssons inlägg, där han var orolig för entreprenörerna. Också socialdemokraterna är entreprenörer.

     

    TALMANNEN: Repliken riktas till huvudanförandet.

     

    Ltl Wiklöf, replik:

    Fru talman!

    Ltl Sjöstrand säger att det kommer tidningar varje dag. Det vet jag också! Det är jättebra att omgående försöka sätta in dem i industriell produktion om man ämnar tillverka ekofiber. Men problemet kan möjligen vara där att om man då inte slår ut detta över en årlig verksamhet, så kanske det åländska tidningsunderlaget räcker för 20 minuters produktion per dag och då är det inte heller bra. Vi är inte negativa mot detta, men när man inte skall kunna importera känns det lite jobbigt därför att jag tror att råvarunderlaget blir för litet när det gäller att få någonting som är kontinuerligt. Det är helårsarbetsplatser vi brukar eftersträva.

     

    TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. 

     

    Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd. Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd.

     

    Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

     

     

    Föredras ärende nr 5:

     

    Landskapsstyrelsens svar med anledning av ltl Danne Sundmans och ltl Barbro Sundbacks enkla frågor om kompensation för försenade studiestöd. (EF nr 3 och 4/2001-2002).

     

    Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsstyrelsen svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart  härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga tre minuter.

     

    Ordet kommer nu att ges tll ltl Sundback och ltl Sundman, som framför sina till landskapsstyrelsen ställda frågor. Landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson avger gemensamt svar på frågan. Med anledning av frågorna ges ltl Sundback och ltl Sundman rätt att hålla två tilläggsanföranden. Landskapsstyrelseledamoten Carlson har rätt att avge svar på varje anförande av frågeställarna.

     

    Ltl Sundman:

    Fru talman!

    Många studerande har fortfarande ännu, trots att en hel termin snart har förlöpt inte erhållit besked om och utdelning av studiestöd. Med hänvisning till det riktar jag med stöd av 48 § 2 mom. LO följande enkla fråga till vederbörande medlem av landskapsstyrelsen:

     

    Hur avser landskapsstyrelsen kompensera de studerande som ännu inte fått sitt studiestöd?

     

    Ltl Sundback:

    Fru talman!

    På grund av en ineffektiv handling av åländska studerandes ansökningar om studiestöd har många studerande ännu inte beviljats det stöd som de har laglig rätt till. Studierna inleds normalt senast i september, men många studerande har fortfarande inte erhållit studiestöd för denna termin som snart är slut. Med stöd av 48 § 2 mom. LO ber jag att till vederbörande medlem av landskapsstyrelsen få ställa följande fråga:

     

    På vilket sätt tänker landskapsstyrelsen kompensera den fördröjning av studiestödet som många åländska studerande drabbats av på grund av landskapsstyrelsens oförmåga att i tid bevilja de studerande deras lagstadgade rätt till ekonomiskt stöd?

     

    Landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson:

    Fru talman!

    Jag kommer nu att avge samma svar på de båda likartade frågorna.

     

    Landskapsstyrelsen beklagar också verkligen den långsamma behandling, som har varit en aning långsammare än tidigare år. 

     

    Enligt lagen om studiestöd som innefattar både studiebidrag – ”studiepenning” – och studielån utges det på ansökan av respektive studerande. Man söker för hela läsåret och ansökan kräver en del bilagor; det skall vara en fullständig ansökan. Jag vill också erinra om att vi har en tre månaders handläggningstid på ärenden i förvaltningen som regel. Jag vill också påpeka att enligt lagen får man stöd fr.o.m. den månad som man söker inom. Det finns många orsaker till den långsamma handläggningen; kanske jag börjar med tekniken först. Det har visat sig att den programvara man använder för databehandlingen inte kan ta emot mer än en användare i gången. Det är en stor brist i programvaran och den skall åtgärdas. Det finns ett nytt program på gång, men man kan inte gå in och ändra det nu under behandlingens gång, för då skulle det ha tagit ännu längre tid. Dessutom måste man dubbelchecka vissa saker vid utbetalning, och under dubbelcheckningen förhindrar det handläggningen och införandet av nya, så det här är som sagt en teknisk brist som vi måste acceptera.

     

    Den andra problematiken, som har uppstått i år, är att vi har bytt personal tre gånger under året. Först slutade studieserviceenhetschefen sista december och det tillsattes en ny personal som kunde börja först i slutet av februari och som sedan avgick i slutet av september och så bytte vi igen, så nu har vi en tredje person som studieserviceenhetschef. Det här är bara sådant som händer. Det här har naturligtvis effekten att det är svårt att sätta sig in i frågor, det finns inte några klara regler och dokumentation på hur man exakt skall gå till väga, utan var och en får i princip börja själv från början.

     

    Vi har också under det här året bytt studiesekreterare tre gånger på studieserviceenheten. Folk i förvaltningen måste få sluta och börja och få tillfälle att göra olika saker. Vi har haft en byråsekreterare som började i november ifjol och slutade första mars, så det har varit väldigt stor turbulens inom personalsituationen. Det här är naturligtvis en förklaring.

     

    Vi har under hösten fått flera påringningar och påpekanden från studerande över att det har tagit lång tid. Vi har alltså känt till det i förvaltningen. Vi har i alla fall studerat hur det har sett ut tidigare år och en normal handläggningstid har varierat mellan en och en halv och två månader, också tidigare. Jag har lite statistik som jag vill lämna och jag kan börja fr.o.m. juli. I juli i år inkom 341 ansökningar och de betalades ut i september. I augusti kom det in 711 ansökningar; de har betalats ut i september, tre gånger i oktober och två gånger i november. Av de 711 augusti-ansökningarna var det alltså någon som fick först 16 november. Det är den längsta tiden vi känner till och det beror på att där var inte alla bilagor fullständiga. I september kom det in 226 ansökningar som nu har utbetalats 23.11 och  4.12, igår. I oktober och första halva delen av november inkom 127 ansökningar om studiestöd. Dessa är så färdigt handlagda att de kommer att betalas ut den 14.12. Vi har ytterligare ca 100 ansökningar som har kommit in under senare delen i november och första delen december, alltså nu just och dessa skall de försöka få utbetalda till 21.12. Det är egentligen ingen lång handläggningstid, det är bara det spridningen på ansökningarnas inkommande har varit mycket stor. Det är naturligtvis så att de flesta av våra studerande får besked om studieplatser i juni-juli, och det är också de som söker tidigt. Sedan är det naturligtvis så att det händer att en del får besked om studieplats först under höstens gång och det är alltså de som har ansökt om studiestöd senare. Det här är inte så hemskt mycket som vi kan göra åt.

     

    Som jag sade, vill vi ändå försöka bättra handläggningen, även om vi inte har kunnat göra så hemskt åt det ännu. Vi måste inför nästa år se till att vi går ut med bättre information om handläggnignen så att de studerande faktiskt söker i tid. Så fort de vet att de har fått en studieplats måste de söka. Som jag sade, vi skall ha bättre dataprogramvara och naturligtvis skall vi sätta in mera resurser vid behov, men som det har varit i år med omöjligheten att arbeta fler än en vid datorerna hade inte ens fler resurser hjälpt. Jag vill ändå påpeka att naturligtvis är landskapsstyrelsen och studieserviceenhetens personal framför allt angelägna om att de studerande skall få sina studiestöd i så god tid som det är möjligt. Vi kan nu bara beklaga att så icke har skett.

     

    När det gäller huvudfrågan: hur avser vi att kompensera? kan jag bara säga att vi har inte diskuterat någon kompensation i landskapsstyrelsen.

     

    Ltl Sundman: första tilläggsfråga:

    Fru talman!

    Eftersom det finns en uttalad politisk vilja att skapa ett positivt klimat för studerande på Åland är det väldigt viktigt att systemet med studiestöd och –lån fungerar. Jag klandrar inte den personal som jobbar med frågorna nu. De bad om arbetsro i tidningen och det vill jag gärna ge dem. Landskapsstyrelsen bör föra en sådan personalpolitik som dels motverkar personalomsättning så långt det är möjligt men som också gör att förvaltningen kan klara av personalomsättningen, att den viktiga kompetensen dokumenteras och kvarblir i förvaltningen så att det som minister Carlson beskrev här med personalomsättning inte skall drabba rutinerna i förvaltningen.

     

    När det sedan gäller ansökningsproceduren borde den kunna förenklas avsevärt. Man borde kunna ansöka via Internet, ge ett lösenord åt varje studerande, så kan de själva ansöka över Internet och samkör man med olika register och gör detta mycket enklare. Jag tror man måste fundera noga över processen så att man inte har en massa onödig byråkrati. Det är tyvärr så på många platser i landskapets förvaltning.

     

    Jag är lite bekymrad över att man inte har diskuterat kompensationen. Är det så att man inte tänker kompensera de studerande eller vad kommer minister Carlson att föra fram i de här diskussionerna?

     

    Landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson:

    Fru talman!

    Personalpolitiken inom en förvaltning måste alltid vara så att personalen måste ha frihet att flytta på sig att söka nya jobb inom förvaltningen eller utanför förvaltningen. Önskvärt är att personalen stannar kvar, men man kan inte kräva det. Det är riktigt att man borde ha system. Det är de system som vi kallar kvalitetssäkra: att man har alla systemen dokumenterade, så att också icke-insatta snabbt kan sätta sig in i ett nytt jobb. Det sade jag redan och jag håller med om det. Att samköra över olika register, över nätet och allt som har med det att göra, har också med det jag nämnde, dvs. bristen i programvaran, som vi ingenting kan göra åt.

     

    Till den sista frågan måste jag säga att, nej, vi avser inte att ge någon kompensation, eftersom, efter den här redogörelsen som jag gav, det har visat sig att fastän många ansökningar betalats ut nu först i december beror det på att de har sökt i november och december. Det är de sena ansökningarna som har gjort detta till stor del, inte allt, men jag tycker att jag har förklarat de flesta brister vi har haft i den här frågan.

     

    Ltl Sundman, andra tillläggsfråga:

    Fru talman!

    När det gäller personalpolitiken, som har varit en viktig ingrediens i detta, tycker jag att det är bra att landskapsstyrelsen har anammat detta med kvalitetssystem så att man behåller kompetensen i förvaltningen. Trenden går mot att man allt mer flyttar mellan arbetsplatser, kanske också inom förvaltningen, men då ställer det större krav på förvaltningen att behålla kompetensen så att man inte drabbas på det här sättet.

     

    När det gäller kompensationen tycker jag nog att det vore på sin plats, trots allt att på något vis kompensera de studerande, och så här i juletider tycker jag att landskapsstyrelsen kunde fundera på att på något sätt kompensera dem som har drabbats oskäligast av detta.

     

    Ltl Sundback, första tilläggsfråga:

    Fru talman!

    Frågorna är så väldigt lika och det är intressant att vi har skrivit dem helt oberoende av varandra. Det är inte heller så lätt att vinkla detta på flera olika sätt. Men en sak som nog har fått mig att tänka lite djupare på det här med självstyrelse är att om inte vår förvaltning klarar av en så här pass enkel sak, så skall vi nog vara lite försiktiga med att kräva nya rättsområden till förvaltningen. Vad jag förstår går handläggningen på andra orter ett kick! Det är inte fråga om månaders väntetid, utan det är ett sådant system att de studerande nästan omgående får sina studiestöd, och då handlar det om hundratals studerande. Här är det fråga om några hundra. Detta visar att det är kompetens som saknas, och det saknas också ledning. Om man inte klarar av saker själv, så kanske man måste ta hjälp utifrån och i tid. Det sades att det har att göra med de sena ansökningarna, men om det är som landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson säger att de skall vara kompletta? De somm studerar och inte har bostad, har det många gånger inte förrän de kommer till studieorten och också skall ansöka om bostadsbidraget. Hur skall detta egentligen gå ihop, om ansökningarna skall vara kompletta med alla intyg från bostäder, studieplats, studieveckor osv., samtidigt som handläggningen skall snabbas upp. Som jag ser det är nämligen en och en halv månad redan för länge.

     

    Ltl Sundback, andra tilläggsanförand:

    Fru talman!

    Jag förstår då att de studerande inte nödvändigt behöver förvänta sig någon förbättring i fortsättningen heller! Landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson har tydligen ingenting att komma med när det gäller hur den lagstadgade rätten skall fungera. Det är ännu en brist på rättssäkerheten i vårt samhälle. Här är det fråga om människor som har en rätt enligt lag och de får den inte tillgodosedd när de har behov av den!

     

    Det nämndes också att det inte finns klara regler och anvisningar och därför är systemet så sårbart för personalomsättningar. Varför finns det inte anvisningar och regler? Det måste ju finnas en sådan kvalitetssäkring att systemet inte är beroende av personen som jobbar med det, utan att det helt enkelt är ett system.

     

    Landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson:

    Fru talman!

    Det är ganska vanligt inom en liten förvaltning att det sitter en massa kunskap hos en eller två tjänstemän som hanterar speciella frågor, och så har skett i det här fallet. När det sedan blev ett byte på posten av studieserviceenhetschef fanns det inte tillräckligt dokumenterat, dvs. det finns en brist i kvalitetssäkran. Kvalitetssäkran handlar just om att sådana här frågor skall vara dokumenterade, och det har jag redan sagt ett par gånger. (Från salen: men vad skall man göra åt det?)  Jag har också sagt vad som skall förbättras och det är framför allt bättre information inför nästa år. Vi skall ha en bättre programvara. Den testkörs så snart utbetalningsomgången är klar, så jag är övertygad om att det kommer säkert att bli förbättringar till nästa år. Trots allt får de studerande sina pengar. Nu är det några få som har väntat, men som jag sade har det varit alldeles uppenbart väldigt mycket sena ansökningar, man har hållit till länge. Det kan vara som ltl Sundback säger, att de inte har haft klart med sina bostäder, med sina studieplatser. Det är möjligt. Det kan ingen göra någonting åt. Systemet är sådant. Jag tror att vi kommer att hitta flera förbättringar, men så här är situationen i dag.

     

    TALMANNEN: Landskapsstyrelsens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

     

     

    Antecknas till kännedom att till lagtinget överlämnats:

     

    Ltl Roger Janssons m.fl. spörsmål angående landskapsstyrelsens åtgärder för att förhindra att lotsningsverksamhet flyttas från Åland. (S nr 2/2001-2002).

     

    Meddelande om landskapsstyrelsens svar eller om att landskapsstyrelsen inte avser att besvara spörsmålet kommer att lämnas senare. Svaret skall dock avges inom tio dagar efter mottagandet. Svaret lämnades av talmannen till landskapsstyrelsen den 3.12.

    Antecknas.

     

    Lagtingets nästa plenum hålls måndagen den 10 december kl. 13.00. Plenum är avslutat.

    (Plenum avslutades kl. 13.56).