stenografiskt protokoll från plenum den 1 november 2007 kl. 1200.

Ljudinspelningen saknas.

PLENUM den 1 november 2007 kl. 12.00.

 

Ålderstalman Barbro Sundback:

Hjärtligt välkomna alla till Ålands lagting! Jag vill alldeles särskilt önska det nya lagtinget välkommet. Vi samlas nu för att förrätta val av talman och två vice talmän. Jag vill också önska publiken välkomna.

 

Enligt lagtingsordningens 20 § skall den lagtingsledamot som längst innehaft uppdrag som ledamot av lagtinget föra ordet vid arbetsårets första plenum och härvid förrätta val av talman samt en första och en andra vicetalman. Har två eller flera tillhört lagtinget lika lång tid, förs ordet av den till åren äldsta av dem. Med anledning av härav har jag intagit talmannens plats.

 

Förvaltningschefen Rainer Åkerblom har på förordnande av landshövdingen granskat fullmakterna för dem som valts till ledamöter av Ålands lagting för valperioden 2007-2011 och översänt en alfabetisk förteckning över de befullmäktigade ledamöterna. Jag ber sekreteraren förrätta namnupprop enligt förteckningen.

 

Aaltonen Carina

Carlson Gun

Ehn Johan

Eklöw Raija-Liisa

Eliasson Torbjörn

Englund Anders

Eriksson Anders

Eriksson Roger

Eriksson Viveka

Erland Olof

Jansson Dennis

Jansson Gunnar

Jansson Harry

Jansson Roger

Karlström Fredrik

Lindholm Gun-Mari

Lindström Henry

Mattsson Jan-Erik

Mattsson Åke

Nordberg Mika

Perämaa Mats

Salmén Jan

Sjögren Katrin

Sjöstrand Leo

Slotte Roger

Sundback Barbro

Sundblom Torsten

Sundman Danne

Thörnroos Veronica

Winé Göte

 

30 lagtingsledamöter är närvarande.

 

Valet av talman och två vice talmän förrättas förrättas enligt arbetsordningens 55 §, vilken föreskriver följande:

"Val, där en enda person skall utses, sker med i 68a ' § 2 mom. och 68e § ' nämnda undantag sålunda, att envar röstande på en blank valsedel antecknar sin kandidat, och den förklaras vald som erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna. Uppnås inte sådan röstövervikt, förrättas nytt val. Får inte heller då någon mer än hälften av de avgivna rösterna, förrättas ett tredje val mellan de två som vid den andra omröstningen uppnått det högsta röstetalet. Vid tredje omröstningen förklaras den vald som erhållit de flesta rösterna. Uppkommer lika röstetal i andra eller tredje omröstningen, avgörs företrädet genom lottning.”

 

Val av talman:

Först vidtar val av lagtingets talman. Valsedlar finns utdelade till envar lagtingsledamot. Jag uppmanar ledamöterna tydligt anteckna namnet på sin kandidat på den utdelade valsedeln, både förnamn och efternamn. Valsedlarna avlämnas efter upprop. Konstate­ras att valurnan är tom. Upprop.

 

Jag ber ltl Carina Aaltonen och ltl Gun Carlson att biträda vid rösträkningen.

 

30 röstsedlar är inlämnade.

 

Rösträkningen har givit vid handen att 18 röster har avgetts för ltl Gunnar Jansson, 1 röst för Viveka Eriksson och 11 blanka röstsedlar har avgetts. Då sålunda ltl Gunnar Jansson har erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna, förklaras han härmed vald till lagtingets talman för arbetsåret 2007-2008.

 

Val av förste vicetalman:

Härefter förrättas val av första vice talman. Valet sker på samma sätt och i samma ordning som valet av talman. Jag ber lagtingsledamöterna på den utdelade valsedeln skriva sin kandidats namn. Valsedlarna avlämnas efter upprop. Valurnan konstateras vara tom.

Upprop.

 

Jag ber ltl Johan Ehn och ltl Raija-Liisa Eklöw att biträda vid rösträkningen.

 

30 röstsedlar har inlämnats.

 

Rösträkningen har givit vid handen att ltl Gun Carlson har erhållit 18 röster och  ltl Gun-Mari Lindholm 12 röster. Då sålunda ltl Gun Carlson i  första omgången har erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna förklaras hon härmed vald till lagtingets första vicetalman för arbetsåret 2007-2008.

 

Val av andra vicetalman:

Härefter förrättas val av andra vicetalman på samma sätt som tidigare förrättade val. Jag uppmanar lagtingsledamöterna att skriva sin kandidats namn på den utdelade valsedeln. Valsedlarna avlämnas efter upprop. Valurnan konstateras vara tom.

Upprop.

 

Jag ber ltl Torbjörn Eliasson och ltl Anders Eriksson att biträda vid rösträkningen.

 

30 röstsedlar har inlämnats. .

 

Rösträkningen har gett vid handen att 29 röster har avgetts för ltl Gun-Mari Lindholm och 1 blank röstsedel har avgetts. Då sålunda ltl Gun-Mari Lindholm har erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna förklaras hon härmed vald till lagtingets andra vicetalman för arbetsåret 2007-2008.

 

Jag uppmanar talmannen och de båda vicetalmännen att inför lagtinget avge den i lagtingsordningens 20 § 2 mom. föreskrivna högtidliga försäkran.

 

Talman Gunnar Jansson:

Jag Gunnar Jansson försäkrar att jag vill i utövningen av talmansbefattningen efter all min förmåga upprätthålla den rätt, som enligt grundlagarna tillkommer landskapet Ålands befolkning samt rikets regering och riksdag.

 

Första vicetalman Gun Carlson:

Jag Gun Carlson försäkrar att jag vill i utövningen av talmansbefattningen efter all min förmåga upprätthålla den rätt, som enligt grundlagarna tillkommer landskapet Ålands befolkning samt rikets regering och riksdag.

 

Andra vicetalman Gun-Mari Lindholm:

Jag Gun-Mari Lindholm försäkrar att jag vill i utövningen av talmansbefattningen efter all min förmåga upprätthålla den rätt, som enligt grundlagarna tillkommer landskapet Ålands befolkning samt rikets regering och riksdag.

 

Ålderstalmannen:

Ålderstalmannens uppdrag är härmed fullgjort. Jag ber den nyvalda talmannen motta talmansklubban och överta ledningen av förhandlingarna.

 

TALMANNEN: Värderade kolleger, tack för förtroendet. Jag skall enligt försäkran uppfylla de förpliktelser som däri ingår i samarbete med er. Tack skall ni ha!

 

Meddelande om valet av talman och vicetalmän kommer enligt lagtingsordningens bestämmelser att tillställas landshövdingen och landskapsstyrelsen.

 

I lagtingsordningen föreskriven gudstjänst med anledning av lagtingets högtidliga öppnande hålls i dag kl. 13.00 i Mariehamns S:t Görans kyrka. Samling utanför Självstyrelsegården kl. 12.45 för procession till kyrkan. Öppningshögtidligheten äger rum i dag kl. 14.00. i lagtingets plenisal då republikens president Tarja Halonen förklarar lagtingets arbetsår 2007-2008 öppnat.

Plenum är härmed avslutat.

(Plenum avslutades kl. 12.25).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LAGTINGETS HÖGTIDLIGA ÖPPNANDE den 1 november 2007 kl. 14.00.

REPUBLIKENS PRESIDENT TARJA HALONEN:

Ärade talman,

Bästa lagtingsledamöter,

 

I år firar vi både nittioårsjubileet av Finlands självständighet och åttiofemårsjubileet av Ålands självstyrelse. Vi kan med stolthet konstatera att vårt land under de gångna decennierna har utvecklats till ett demokratiskt, ekonomiskt framgångsrikt välfärdssamhälle där det är tryggt och bra för människor att leva.

 

Början av vår självständighet var ingalunda okomplicerad, tvärtom. Förhållandet mellan riket och landskapet Åland var inte heller lätt under de första åren av vår självständighet. På samma sätt som vi kan vara nöjda med vårt lands utveckling kan vi med tillfredsställelse konstatera att landskapets självstyrelse har en stark ställning och att Åland och ålänningarna har varit framgångsrika. Landskapets självstyrelse var en sådan lösning på ett allvarligt problem som än i dag väcker internationell uppmärksamhet.

 

Ärade talman

 

Landskapets självstyrelse har fastställts i Finlands grundlag och i självstyrelselagen för Åland, som inte kan ändras eller upphävas utan lagtingets godkännande.

 

Republikens president har en central ställning i självstyrelsesystemet. Presidenten kan bland annat förordna att landskapslagen ska förfalla i sin helhet eller till någon viss del om presidenten finner att lagtinget har överskridit sin lagstiftningsbehörighet eller att landskapslagen rör rikets inre eller yttre säkerhet.

 

Eftersom prövningen till övervägande del är rättslig, är det naturligt att presidenten i regel följer Ålandsdelegationens och Högsta domstolens tolkning. Presidenten är dock inte strikt bunden av Högsta domstolens utlåtande. Därför väckte det en viss uppmärksamhet när Högsta domstolen i somras röstade om utlåtande och majoriteten av ledamöterna ansåg att vetorätt skulle utövas mot en landskapslag, men jag valde att följa minoritetens linje.

 

Majoriteten av Högsta domstolens ledamöter ansåg att rättsutvecklingen hade gått i en sådan riktning att landskapslagen i fråga inte längre borde höra till landskapets utan till rikets behörighet. Minoriteten konstaterade att gränserna för landskapets självstyrelse är stiftade i grundlagsordning med bifall av Ålands lagting. Även om gränsdragningen beträffande ny lagstiftning sker genom prövning av Republikens president i varje enskilt fall, är det viktigt, att självstyre kan utövas på möjligast solid grund. En tillräckligt hög tröskel bör uppställas för förändringar, som innebär ändring i en tidigare gjord gränsdragning mellan rikets och landskapets lagstiftningsbehörighet.

 

I mitt beslut framhävde jag Ålands ställning som självstyrelse. Jag anser att eventuella ändringar i riksdagens och lagtingets behörighet ska göras genom beslut om ändring av självstyrelselagen som fattas av riksdag och lagting.

 

Utvecklingen av självstyrelsen är en process som allt efter tidens krav och yttre omständigheter går i en snabbare eller långsammare takt. De ekonomiska relationerna mellan riket och landskapet har under en längre tid varit föremål för debatt och utredningar. I komplicerade och stora frågor är det säkert klokt att följa rådet ”skynda långsamt” och att koncentrera sig på att snabbt lösa de frågor som är akuta. Därför är det glädjande att det nu ser ut som om den för Åland och hela landet så viktiga sjöfarten får en lösning som inger framtidstro.

 

I regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens andra regering konstateras att Ålands självstyrelse utvecklas i samarbete med landskapet Åland. Särskild uppmärksamhet fästs vid bedömningen av det ekonomiska systemet. Dessutom tryggas landskapsregeringens möjligheter att påverka de ärenden gällande självstyrelse som behandlas inom Europeiska unionen.

 

Samarbetet gällande åländska ärenden inom statsrådet ska också revideras så att justitieministeriet ansvarar för dem som behörigt ministerium och sekretariat. Jag anser detta vara en viktig förändring som kan bidra till att främja diskussionen om ärenden som är gemensamma för riket och landskapet, och att samordna våra ståndpunkter. Under de senaste åren har det uppstått situationer där missförstånd och konflikter hade kunnat undvikas genom ett effektivare samarbete.

 

Ärade talman

Regeringskonferensens arbete med att förnya Europeiska unionens grundfördrag avslutades politiskt vid stats- och regeringschefernas informella toppmöte i Lissabon förra veckan. Landskapsregeringen har följt fördragets beredningsprocess och har kunnat framföra sina synpunkter på fördragets innehåll. Lantrådet Nordlund deltog också i Lissabon-mötet. Detta anser jag vara ett gott exempel på att man på rikets håll visar förståelse för Ålands deltagande i behandlingen av ärenden som är särskilt viktiga för landskapet.

 

Avsikten är att unionens reformfördrag ska undertecknas i december. Riksdagen och lagtinget behandlar ett godkännande av fördraget under vårsessionen nästa år. Målet är att reformen ska träda i kraft vid ingången av 2009.

 

Finland har under hela beredningsprocessen understött en totalreform av EU:s grundfördrag. Det är viktigt att beslutsfattandet i unionen effektiviseras och att unionen kan inrikta sig på att sköta ärenden som är viktiga för unionens medborgare och att stärka unionens ställning i världen när det gäller att hantera globaliseringen.

 

Medlemskapet i unionen har också påverkat utvecklingen och beslutsfattandet i landskapet Åland. Lagtinget har länge haft som mål att få in en representant för landskapet i Europaparlamentet.

 

Finland strävade efter att få ytterligare en plats i parlamentet. Vårt gemensamma mål tycks dessvärre inte förverkligas, antalet platser minskar till tretton. Om antalet platser i parlamentet tas upp på nytt, har vi meddelat att Finland har krav som gäller Åland som självstyrelseområde.

 

Utrikesministeriet har tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att föreslå lösningar för att landskapets rätt att föra talan i EG-domstolen ska säkerställas. Arbetsgruppen har ännu inte överlämnat sitt betänkande, men jag har förstått att pragmatiska förbättringar föreslås liksom även garantier för att landskapet får sin röst hörd i mål som gäller Åland. Redan nu har diskussionerna lett till att samarbetet och dialogen mellan rikets regering och landskapsregeringen har förbättrats.

 

 

Ärade talman, bästa lagtingsledamöter

Dessa frågor om Ålands självstyrelse och EU-politiken diskuterades under det lagtingsval som nyligen hölls. Andra viktiga teman under valet var frågor som står lite närmare människors vardag, såsom service, hälsovård och miljö. Jag tror att vi tillsammans bäst kan främja intressen som gäller Finland och dem som bor i Finland, oberoende av om de bor i riket eller på Åland.

 

Ålänningarna har givit Er sitt förtroende. Jag önskar er framgång i ert arbete för landskapets och rikets bästa och förklarar härmed lagtinget öppnat.

 

 

TALMAN GUNNAR JANSSON:

Värderade fru Republikens president!

På föredragning av dåvarande justitieministern Tarja Halonen beslöt regeringen den 31 maj 1990 avlåta en proposition till riksdagen med förslag till ny självstyrelselag för Åland. I dag har Republikens president Tarja Halonen med stöd av 14 § självstyrelselagen öppnat lagtinget och det i denna egenskap för tredje gången.

Under den långa och ganska mödosamma processen med att skapa tredje generationens självstyrelsesystem för Åland engagerade Ni Er personligen flera gånger i och i flere olika egenskaper i processen. Våra återkommande diskussioner i riksdagen vägleddes alltid av Er utgångspunkt: - jag glömmer den aldrig - det är onödigt att regeringen föreslår en sådan ny självstyrelselag eller att riksdagen stiftar en sådan lag som representanterna för Ålands folk inte kan godkänna.

Med denna konstitutionella utgångspunkt slog Ni, fru Republikens president an den ton som gäller i det statsrättsliga umgänget i självstyrelsesystemet. Åland är part i systemet. Parten har en röst. Rösten lyssnar man till, därför att parterna uppträder demokratiskt i umgänget med varandra.

När riksdagens grundlagsutskott för 17 år sedan behandlade den proposition, som jag nyss nämnde, uttalade utskottet bl.a. åsikten att "det åländska samhället utvecklas bäst i självstyrelsesystemet".

Utgången av valet för elva dagar sedan till lagtinget visar att samma uppfattning om utvecklingsmöjligheterna fortsättningsvis har ett starkt stöd i den åländska väljarkåren. Jag hoppas att den goda anda av samförstånd, som präglade processen när självstyrelselagen stiftades, också råder i dag i riksdagen och regeringen. Vår optimism baserar sig på Ert personliga engagemang för värnet av mänskliga rättigheter och minoriteter var än i världen de befinner sig och på statsminister Matti Vanhanens andra regering och  det regeringsprogram Ni nyss åberopade.

Dessa grundläggande faktorer gör det fullt möjligt att t.ex. i ett protokoll mellan regeringen och landskapsregeringen komma överens om umgänget och om genomförande av reformer inklusive hanteringen av EU-ärenden därför att när det finns vilja finns det också väg.

På dessa grunder, fru Republikens president, glädjer det oss och mig personligen mycket att Ni velat tillämpa grundlagen och självtyrelselagen i dag på så sätt att Ni personligen utövar den makt som tillkommer Er i det åländska självstyrelsesystemet. Våra erfarenheter av den maktutövningen är goda.

 

Värderade Republikens president

Som Ni nyss nämnde har presidenten en central ställning i självstyrelsesystemet, det gillar Ålands folk.  Den traditionen går faktiskt tillbaka till president Paasikivis dagar.

Lagstiftningskontrollen enligt självstyrelselagen tilldrar sig stort intresse och är på Åland inte bara en fråga för jurister. Därför var det beslut Ni, fru Republikens president, åberopade mera en fråga om självstyrelsesystemets konstitutionella uthållighet än en fråga om vad som i praktiken kan vara bra för Åland och ålänningarna.

Principen enligt vilken gränsdragningen mellan landskapets och rikets lagstiftningsbehörighet kan ändras bara på det sätt den tillkommit är en av hörnstenarna i hela självstyrelsesystemet. Såsom riksdagens grundlagsutskott påpekat upprepade gånger, är lagtingets och riksdagens lagstiftningsbehörighet varandra uteslutande, m.a.o.  makten är delad enligt gränsdragningen i självstyrelselagen. Ert beslut, fru President, togs därför  emot med jubel på Åland.

Tillvaron i EU är komplicerad. Unionen växer. Hela projektet är gigantiskt - och framgångsrikt. Det vill vi och bör vi bära i minnet när vi kämpar med kommissionen i vardagliga ärenden som snus, sockerbetor och sjöfågeljakt därför att politiken är lokal. Därför är reaktionerna naturliga och problemen måste hanteras på det sätt Ni nämnde.

I det globala perspektivet är unionens reformfördrag nödvändigt. Det kan inte vara så att den som vill minst bestämmer mest, nej, och inte heller kan man försäkra sig om att marknaden fungerar likadant i Ivalo eller Mariehamn och Sofia om inte beslutfattandet i unionen är effektivt och kontrollen betryggande.

De problem, som kan dyka upp här i lagtinget när reformfördraget behandlas, kommer troligen mer att röra Ålands ställning i EU än fördragets innehåll.

Därför, värderade fru Republikens president, är Era markeringar om Ålands inflytandefrågor viktiga och välkomna. Samarbete och dialog är nyckelorden i den processen. Med process menar jag naturligtvis inte domstolsprocess, därför att då föreligger ju redan en konflikt. Och bästa sättet att lösa en konflikt är att förhindra att den uppkommer. I förhållande till EU bör vi finna lösningar som gör att medlemskapet i unionen inte försvårar det åländska samhällets utveckling i självstyrelsesystemet.

 

Värderade Fru Republikens President!

I förvissningen om att det goda förtroende som råder mellan Er och självstyrelseorganen skall bestå och fördjupas under lagtingets arbetsår, ber jag att få framföra lagtingets hälsning till Er samt än en gång uttrycka min uppskattning över att Ni detta år öppnat lagtinget. Doktor Pentti Arajärvi innesluts också i denna hälsning.

Värderade Herr landshövding!

Enligt 4 § självstyrelselagen är landshövdingen regeringens företrädare i landskapet. Landshövdingen företräder även Republikens President i de ärenden som anges i självstyrelselagen samt har även en i övrigt framträdande position i självstyrelsesystemet.

På lagtingets vägnar vill jag gratulera Er med anledning av Er utnämning för en andra period i ämbetet. Jag tackar Er också för Ert engagemang och Er beredvillighet i samrådet mellan landskapets och rikets myndigheter. I grund och botten är det ju den åländska befolkningens välgång som vägleder verksamheten i både landskapets myndigheter och i statens lokalförvaltning på Åland.

Jag hoppas att den gamla principen skall bestå enligt vilken statlig verksamhet på Åland skall utgå från Åland.

Jag ber Er framföra lagtingets hälsning till riksdagen, statsrådet och dess medlemmar, särskilt till statsminister Matti Vanhanen och Ålandsminister Astrid Gunilla Thors.

 

Värderade lagtingskolleger

Enligt 3 § självstyrelselagen företräds landskapet Ålands befolkning i fråga om självstyrelsen av lagtinget,  m.a.o. all offentlig makt i självstyrelsesystemet utgår från den åländska befolkningen och den makten skall utövas under lagarna.

Lagtingets främsta uppgifter är att stifta landskapslagar, att fatta budgetbeslut och att kontrollera förvaltningen samt att handlägga internationella fördrag och EU-ärenden.

Utmärkande för alla parlamentariska uppdrag är plikten att fatta beslut i alla ärenden - stora och små, lätta och svåra - som föreläggs folkförsamlingen.

Jag hoppas att arbetet i det nu valda lagtinget skall föra framåt enligt den gamla latinska principen om argumentatum ad hominem eller ungefär att sakfrågorna är föremål för tvist; om människor tvistar man inte. Respekten för varandra och för varandras åsikter bör vägleda vårt arbete. Eller som 1700-tals filosofen Voltaire uttryckte sig när han var osams med sin trätobroder: "Du måste förstå att jag inte kan dela din åsikt, men jag är beredd till stora uppoffringar för att du skall få ha den".

Kolleger!

Jag ser fram emot ett gott samarbete med Er alla och önskar Er lycka till i det viktiga uppdraget att företräda och tjäna befolkningen.

Lagtingsledamöter kommer och lagtingsledamöter går - lagtingspersonalen består. Jag ser fram emot ett gott samarbete med Er alla i personalen och naturligtvis lagtingsdirektören personligen samt med lagtingets alla talrika organ. Er kunskap och erfarenhet är av största betydelse för att arbetet skall kunna skötas effektivt och smidigt. Lycka till!

 

Ärade Herr lantråd, ärade landskapsregeringsledamöter

På lagtingets vägnar tackar jag Er för Ert arbete under den gångna lagtingsperioden, för såväl det politiska umgänget med lagtinget som för den administrativa lagtillämpningen i förvaltningen.

Det är gott att leva på Åland, som Republikens president nämnde. Befolkningen växer, sysselsättninsläget är hyggligt, t.o.m. med risk för arbetskraftsbrist. De offentliga finanserna är minst sagt i balans. Mångkulturalismen tilltar i snabb takt.

Likväl lever många människor under knappa villkor. Utanförskap är vardag i många hem och familjer. Dessa förhållanden behöver inga flera utredningar men nog handling. Utmaningarna tar inte slut och de skall inte heller ta slut. Självstyrelsesystemet skall vara till största möjliga nytta för alla som bor och verkar på Åland.

Jag önskar Er framgång under återstoden av Ert uppdrag - tjäna folket.

Jag framför lagtingets hälsning även till personalen i förvaltningen var den än befinner sig. Ni är alla viktiga - tjäna folket.

Slutligen riktar jag mig till mediernas representanter. Ni är länken mellan våra uppdragsgivare och oss. Den åländska medievärlden är dynamisk och mångfaldig. Televisionen gör äntligen sitt intåg. Ni sätts på prov och vi vill att ni sätter oss på prov. Den nordiska öppenheten har ett värde som vi skall slå vakt om. Den vakthållningen fungerar bäst i en miljö där mediernas representanter ställer samma krav på sig själva som de ställer på politikerna.

Jag ser fram emot hårdbevakning och tillönskar er arbetsglädje.

 

 

Härmed är lagtingets högtidliga öppnande tillända. Lagtinget samlas till ett kort arbetsplenum i dag kl. 15.30.

(Kl 14.30).

Originalfil