Stenografiskt protokoll från plenum den 19 mars 2001 kl 14.30

Ljudinspelningen saknas.

PLENUM den 19 mars 2001 kl. 14.30.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Holmberg och ltl Wickström-Johansson).

28 lagtingsledamöter närvarande.

 

Meddelande

Vid lagtingets plenum den 14 mars 2001 antecknades till kännedom ett av ltl Sune Eriksson jämte tio övriga lagtingsledamöter undertecknat yrkande om att lagtinget måtte förklara att vicelantrådet Olof Salmén inte åtnjuter lagtingets förtroende. Vicelantrådet Salmén har vid plenum den 16 mars 2001 avgett förklaring i ärendet inför lagtinget.

 

Till lagtinget har i dag inlämnats en skrivelse undertecknad av ltl Sune Eriksson och de tio övriga lagtingsledamöter vilka hade undertecknat det nämnda yrkandet. I skrivelsen återkallar undertecknarna sitt yrkande om misstroende mot vicelantrådet. Talmannen konstaterar därför med hänvisning till 64d § 1 mom. LO att yrkandet förfaller. Ärendets behandling i lagtinget avbryts därmed och den till plenum den 21  mars utlysta fortsatta behandlingen avförs från dagordningen.

Antecknas.

 

Föredras för enda behandling ärende nr 1:

 

Lantrådet Roger Nordlunds anhållan om befrielse från sitt uppdrag som lantråd.

 

Enligt 5 § 2 mom. landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse kan lantrådet befrias från sitt uppdrag på egen begäran. Från lantrådet Roger Nordlund har inkommit en till lagtinget utdelad skrivelse om att lagtinget måtte befria honom från sitt uppdrag.

 

Först tillåts diskussion och därefter fattar lagtinget beslut med anledning av lantrådets anhållan. Diskussion.

 

Vtm Häggblom:

Herr talman!

Jag hade trott och önskat att avgående lantrådet Roger Nordlund skulle ha tagit till orda och sagt varför han har begärt befrielse. Han är skyldig Ålands folk att tala om varför den landskapsstyrelse som tillsattes i november 1999 inte längre är aktuell. Det är inte så att självstyrelsen skall utvecklas via tidningsskriverier, via intervjuer i massmedia. För historieskrivningen är det det stenografiska protokollet som gäller. För att Ålands folk i dag och i framtiden skall veta varför den sittande landskapsstyrelsen inte fortsätter bör lantrådet här från denna talarstol berätta om omständigheten till det.

 

Det har ställts ett misstroende i Ålands lagting mot vicelantrådet Olof Salmén den 12 mars. Såsom talmannen just läste upp har samma personer ansett att de är nöjda med den förklaring som har avgivits av vicelantrådet Olof Salmén. Slutsatsen av detta blir att det inte finns något misstroende överhuvudtaget från dessa personer. Då inställer sig frågan: Är det något annat som är orsak till att lantrådet Roger Nordlund begär om befrielse?

 

Den 12 mars detta år var lantrådet Roger Nordlund till den obundna lagtingsgruppen, där också den obundna gruppens landskapsstyrelseledamöter var närvarande och då fick han frågan om det finns något problem i regeringssamarbetet med anledning av det misstroende som hade ställts och överhuvudtaget. Svaret på den frågan var nej. Det som då var viktigt för lantrådet var att han inte skulle kunna fara till den största händelsen i självstyrelsens politiska historia, dvs. det seminarium som försiggick i Förenta Nationerna, där Ålandsfrågan aldrig har varit uppe och som historiskt är en mycket viktig punkt i självstyrelsehistorien och  ett seminarium som också Ålands landskapsstyrelse har fått vara med och ordna, men där Ålands landskapsstyrelse inte hade en enda politisk representant. Efter att ha varit på plats och upplevt detta måste jag säga att jag skäms i egenskap av ålänning. Där fanns presidenten för hela generalförsamlingen och nuvarande ordföranden Harri Holkeri, där fanns biträdande generalsekreteraren, där fanns förre presidenten för Finland Martti Ahtisaari. Jag tror att det är viktigt att man också politiskt representerar Åland med högsta ledningen.

 

Därför vill jag nu att lantrådet förklarar inför detta parlament, eftersom det inte har givits någon förklaring, utan endast ett vitt papper, varför han begär om befrielse. Om det är av personliga skäl, behöver han bara säga att det är av personliga skäl. Är det av politiska skäl bör dessa redogöras för för framtiden.

 

Är det så, som tidningspressen säger, att han skall samarbeta med liberalerna är detta förvånande med tanke på vad man fick höra av lantrådet när den tidigare landskapsstyrelsen bildades.

 

Jag efterlyser alltså en redogörelse.

 

TALMANNEN: Begärs ordet?

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Herr talman!

Jag måste medge att jag naturligtvis känner förståelse för vtm Häggbloms känslor i den här situationen, eftersom jag och vi alla är medvetna om att händelseförloppet har varit ovanligt snabbt. Situationen har politiskt naturligtvis växt fram under en längre tid, men den utlösande faktorn till att jag som lantråd har beslutat mig för att anhålla om befrielse är helt och hållet parlamentarisk, att jag som lantråd är skyldig att följa lag. Enligt lagen skall ett lantråd för Ålands landskapsstyrelse åtnjuta minst 16 ledamöters förtroende och den konstellation som han leder skall ha minst 16 ledamöter bakom sig. Jag har efter diskussioner i min egen lagtingsgrupp onsdagen den 14 mars kunnat konstatera, att så icke är fallet och då är det min skyldighet att som lantråd vidta de nödvändiga åtgärderna. Det är den formella bakgrunden till den procedur som vi nu är inne i. Att det sedan politiskt har gått mycket snabbt är jag själv medveten om, men jag tror också att det är i allas intresse, både för ålänningarna i gemen och för alla politiker här i lagtinget, att vi igen så snart som möjligt har en funktionsduglig parlamentariskt tillsatt landskapsstyrelse. Det är det arbete som pågår politiskt.

 

Herr talman!

Jag vill uttrycka uppskattning över att vtm Häggblom har upplevt det som han har upplevt i New York vid det seminarium, som landskapsstyrelsens tjänstemän och jag som lantråd har varit med och arbetat fram, eftersom jag tror, precis som vtm Häggblom, att det är och var en stor händelse och det är viktigt för Åland att vi kan fortsätta att arbeta med liknande arrangemang, naturligtivs i förhållande till våra personella och ekonomiska resurser. Men jag tror, i likhet med vtm Häggblom, att arrangemanget har gett Åland mycket goodwill och gjort Åland betydligt mera känt ute i världen.

 

Ltl Lindqvist, replik:

Herr talman!

Eftersom jag som ny lagtingsledamot enbart fick ett och ett halvt år efter centerns beslut och skall lämna politiken, vill jag gärna ha ett något tydligare svar än det som lantrådet nyss gav. Som vtm Häggblom nämnde handlar inte detta beslut om ett förtroende för finansministern eller inte. Eftersom det misstroendet är återtaget och lantrådet fortfarande tänker meddela att han lämnar uppdraget, kan man inte tolka det på något annat sätt än att det är så att centergruppen har vänt politisk riktlinje och kommer att gå en annan väg. Är det så att det är den självstyrelseprogressiva politik, som vi inom FS och obundna har fört, som inte har passat eller vad är det? Det skulle vara intressant att få veta vad vi har gjort för fel. Såsom vi har blivit behandlade kräver en närmare förklaring av lantrådet än den som nyss gavs.

 

TALMANNEN: Begärs ordet?

 

Ltl Sundback:

Herr talman! 

Det är på sätt och vis en historisk händelse i det parlamentariska systemets utveckling på Åland för det har väl inte hänt tidigare att ett lantråd har anhållit om avsked från sitt uppdrag, som det heter. Det hör till normal parlamentarism att en regeringschef, som bedömer att han eller hon inte har majoritetens eller parlamentets förtroende, själv skall kunna dra slutsatser och avgå. Det som vi i vårt system skall reflektera över i det här sammanhanget, eftersom det är fråga om en speciell händelse, är om anhållan skall prövas av lagtinget. Det skulle nämligen uppstå en väldigt konstig situation om man skulle rösta mot anhållan, dvs. tvinga lantrådet att sitta kvar i en regering där han själv upplever att han inte mera har de politiska förutsättningarna att verka. Här finns konkret en möjlighet för den parlamentariska gruppen att pröva frågan hur det formellt skall gå till. Det borde kanske ändå vara så att regeringschefen helt enkelt meddelar parlamentet eller talmannen om sitt beslut; hur det formellt avslutas är en annan sak, men att ha det som vi har det nu att det kan prövas och röstas om anhållan skall bifallas verkar inte riktigt genomtänkt. Men det är ofta så när man genomför reformer att man inte kan förutse alla praktiska konsekvenser av en sådan här situation utan det är först när man verkligen befinner sig i den som man kan ha vissa tankar om det faktiskt skall vara på det här sättet.

 

Ltl Harry Eriksson:

Herr talman! 

Jag har personligen ingenting emot att vara med och bevilja lantrådet Roger Nordlund befrielse från sitt uppdrag. Men jag skulle vilja ha ett tillägg att han skulle lova att han aldrig skulle åta sig ett sådant uppdrag igen, för jag tycker att det fordras lite mera kurage än vad nuvarande lantrådet har visat den senaste veckan. Man avfärdar inte samarbetspartners på det sätt som nu har gjorts utan någon diskussion.

 

Ltl Wiklöf:

Herr talman!

Det är klart att det under en resas gång kan uppstå problem och bekymmer, och inte sällan är de väl av en sådan art att de överbryggas. Ibland synes det dock som om det inte skulle vara möjligt. Vi som har jobbat i opposition känner inte till alla de bevekelsegrunder som förelegat, vilka skälen i allt väsentligt är för att man vidtar de mått och steg som nu skett. Tidigare har vi förstått att det har varit stora skillnader mellan liberaler och center;  i dag tycker man sig se att skillnaderna mer eller mindre är utraderade, och det är väldigt roligt, men det som jag tycker är intressant är det nya oppositionsblock som uppstår här i parlamentet. Jag tror att vi har att se fram emot en utomordentligt intressant period i självstyrelsens historia.

 

Vtm Häggblom:

Herr talman!

Jag tackar ltl Wiklöf för detta anförande. Jag tror att det blir en intressant opposition, vem som än hamnar där.  Viktigt för den regeringsbildare som talmannen kommer att tillsätta är att dra erfarenheter av det som skett. Lantrådet säger sig nämligen inte ha förtroende i sin egen grupp och det är orsaken till att han begärde befrielse. Jag tackar för det förtydligandet från lantrådets sida, dvs. att vi fick en förklaring att hans egen grupp inte höll, och det märkte vi redan i budgetomröstningarna; det var inget nytt, så det är väl en inre vittring. Men vad som är viktigt för kommande landskapsstyrelse, som inte centergruppen har klarat under denna period, är att centern inte skall sitta i ensam majoritet. Så var det i den landskapsstyrelse som var under Roger Jansson, vilket lantrådet Roger Jansson klarade med bravur under fyra år. Men landskapsstyrelsebeslut i ett demokratiskt samhälle, i det åländska samhället, får inte vara lika med centergruppens beslut. Så har det varit under den landskapsstyrelse som nu har suttit och det är viktigt ur demokratisk synpunkt och för det åländska samhällets utveckling. Jag hoppas när talmannen utser blivande lantrådskandidat att han och de som förhandlar om landskapsstyrelse tar detta till sig och beaktar det för ett demokratiskt Åland.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

 

Lantrådets anhållan föreläggs härefter för godkännande. Begärs ordet? Anhållan är godkänd.

 

Lagtinget har sålunda beslutat bifalla Roger Nordlunds anhållan och befriat denne från uppdraget som lantråd. Enligt 64c § 2 mom. LO och 5 § 2 mom. landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse skall ny landskapsstyrelsen utses om lantrådet befriats från sitt uppdrag. Talmannen kommer därför i enlighet med 64a § LO att vid ett senare plenum förelägga lagtinget förslag till lantrådskandidat. Landskapsstyrelsens medlemmar skall enligt 5 § 4 mom. landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse kvarstå i sina uppdrag till dess nya medlemmar utsetts.

 

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

 

Lagtingets nästa plenum infaller inkommande tisdag den 20.3 kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 14.57).

 

Originalfil