stenografiskt protokoll från plenum den 3 november 2003 kl. 1200.

Ljudinspelningen saknas.

PLENUM den  3 november 2003 kl. 12.00.

 

Ålderstalman Barbro Sundback:

Bästa lagtingsledamöter!

Jag vill i egenskap av ålderstalman hälsa er välkomna till Ålands lagting. Ni har av väljarna utsetts att de närmaste fyra åren representera Ålands folk. Väljarna har i detta val kraftfullt förändrat lagtingets sammansättning.

 

Förnyelse, föryngring och en marginell förbättring av könsrepresentationen präglar detta lagting jämfört med det som just avgått. 14 nya ledamöter inträder och den manliga dominansen minskar något. De invalda kvinnorna ökar med en från tio till elva – en liten förändring som inte är tillräcklig för att uppnå jämställdhet, men trots allt värd att notera.

 

Mycket positivt är att ledamöternas medelålder i lagtinget sjunker med detta lagting. Förgubbningen och förgumningen i politiken hoppas vi nu att får ge vika för unga friska tag.

 

Efter det förra valet uttalades farhågor om minskat valdeltagande. Dessa farhågor har lyckligtvis kommit på skam i detta val. Fler väljare än någonsin eller 67,8 procent utnyttjade sin röst för att påverka. Valdeltagandet på Åland som länge varit beklämmande lågt har i detta val nått upp till en respektabel europeisk och nordisk nivå.

 

Det höga valdeltagandet och valresultatet fordrar respekt. Den parlamentariska demokratin legitimeras när väljarna upplever att deras vilja kommer till uttryck i den förda politiken. Politik handlar om att ta ansvar för samhällsutvecklingen på ett demokratiskt sätt. Jag är övertygad om att ni alla är besjälade av den ambitionen. Jag tror att detta, dvs. det tjugotredje folkvalda lagtinget har alla förutsättningar att axla sitt uppdrag med det allvar och den glädje det innebär att ha blivit vald till Ålands lagting och fått förtroendet att representera Ålands folk.

 

Ännu en gång välkomna till Ålands lagting.

 

Enligt lagtingsordningens 20 § skall den lagtingsledamot som längst innehaft uppdrag som ledamot av lagtinget föra ordet vid arbetsårets första plenum och härvid förrätta val av talman samt en första och en andra vicetalman. Har två eller flera tillhört lagtinget lika lång tid, förs ordet av den till åren äldsta av dem. Med anledning av härav har jag intagit talmannens plats.

 

Förvaltningschefen Rainer Åkerblom har på förordnande av landshövdingen granskat fullmakterna för dem som valts till ledamöter av Ålands lagting för valperioden 2003-2007 och översänt en alfabetisk förteckning över de befullmäktigade ledamöterna. Jag ber sekreteraren förrätta namnupprop enligt förteckningen.

 

Ålderstalman Barbro Sundback

Carita Aaltonen

Christian Beijar

Ronald Boman

Brage Eklund

Raija-Liisa Eklöw

Torbjörn Eliasson

Anders Englund

Anders Eriksson

Roger Eriksson

Viveka Eriksson

Ragnar Erlandsson

Camilla Gunell

Peter Grönlund

Dennis Jansson

Fredrik Karlström

Harriet Lindeman

Gun-Mari Lindholm

Henry Lindström

Britt Lundberg

Jan-Erik Mattsson

Sune Mattsson

Åke Mattsson

Mats Perämaa

Katrin Sjögren

Jörgen Strand

Danne Sundman

Veronica Thörnroos

Lasse Wiklöf

Göte Winé

 

30 lagtingsledamöter är närvarande.

 

Så följer val av talman och två vicetalmän. Valet förrättas enligt arbetsordningens 55 §, vilken föreskriver följande:

 

"Val, där en enda person skall utses, sker med i 68a ' 2 mom. och 68e ' nämnda undantag sålunda, att envar röstande på en blank valsedel antecknar sin kandidat, och den förklaras vald som erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna. Uppnås inte sådan röstövervikt, förrättas nytt val. Får inte heller då någon mer än hälften av de avgivna rösterna, förrättas ett tredje val mellan de två som vid den andra omröstningen uppnått det högsta röstetalet. Vid tredje omröstningen förklaras den vald som erhållit de flesta rösterna. Uppkommer lika röstetal i andra eller tredje omröstningen, avgörs företrädet genom lottning.”

 

Val av talman:

Först vidtar val av lagtingets talman. Valsedlar finns utdelade till envar lagtingsledamot. Jag uppmanar ledamöterna tydligt anteckna namnet på sin kandidat på den utdelade valsedeln, både förnamn och efternamn. Valsedlarna avlämnas efter upprop. Konstate­ras att valurnan är tom. Upprop.

 

Jag ber lagtingsledamöterna Aaltonen och Eklöw att biträda vid rösträkningen.

 

30 röstsedlar har avgivits. 

 

Rösträkningen har givit vid handen att 30 röster har avgivits för ltl Viveka Eriksson. Då sålunda ltl Viveka Eriksson har erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna, förklaras hon härmed vald till lagtingets talman för arbetsåret 2003-2004.

 

Val av förste vicetalman:

Härefter förrättas val av första vicetalman. Valet sker på samma sätt och i samma ordning som valet av talman. Jag ber lagtingsledamöterna på den utdelade valsedeln skriva sin kandidats namn. Valsedlarna avlämnas efter upprop. Valurnan konstateras vara tom. Upprop.

Jag ber lagtingsledamöterna Aaltonen och Boman att biträda vid rösträkningen.

 

30 röstsedlar har avgivits.

 

Rösträkningen har givit vid handen att ltl Barbro Sundback har erhållit 26 röster, ltl Ragnar Erlandsson 2 röster, ltl Sune Mattsson 1 röst och ltl Anders Eriksson 1 röst. Då sålunda ltl Barbro Sundback i första omgången har erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna förklaras hon härmed vald till lagtingets första vicetalman för arbetsåret 2003-2004.

 

Val av andra vicetalman:

Härefter förrättas val av andra vicetalman på samma sätt som tidigare förrättade val. Jag uppmanar lagtingsledamöterna att skriva sin kandidats namn på den utdelade valsedeln. Valsedlarna avlämnas efter upprop. Valurnan konstateras vara tom. Upprop.

 

Jag ber lagtingsledamöterna Aaltonen och Boman att biträda vid rösträkningen.

 

30 röstsedlar har avgivits.

 

Rösträkningen har givit vid handen att 20 röster har avgivits för ltl Harriet Lindeman, medan 2 röster har avgivits för ltl Sune Mattsson. Då sålunda ltl Harriet Lindeman har erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna förklaras hon härmed vald till lagtingets andra vicetalman för arbetsåret 2003-2004.

 

Jag uppmanar talmannen och de båda vicetalmännen att inför lagtinget avge den i lagtingsordningens 20 § föreskrivna högtidliga försäkran.

 

Talman Viveka Eriksson:

Värderade fru ålderstalman, ledamöter!  Jag Viveka Eriksson försäkrar att jag vill i utövningen av talmansbefattningen efter all min förmåga upprätthålla den rätt, som enligt grundlagarna tillkommer landskapet Ålands befolkning samt rikets regering och riksdag.

 

Första vicetalman Barbro Sundback:

Högt ärade lagting! Jag försäkrar att jag vill i utövningen av talmansbefattningen efter all min förmåga upprätthålla den rätt, som enligt grundlagarna tillkommer landskapet Ålands befolkning samt rikets regering och riksdag.

 

Andra vicetalman Harriet Lindeman:

Ärade fru ålderstalman, ärade lagtingsledamöter! Jag Harriet Lindeman försäkrar att jag vill i utövningen av talmansbefattningen efter all min förmåga upprätthålla den rätt, som enligt grundlagarna tillkommer landskapet Ålands befolkning samt rikets regering och riksdag.

 

Ålderstalmannen:

Bästa lagtingskolleger! I min inledning var jag lite pessimistisk när det gällde jämställdheten men efter valet av talmän känns det betydligt bättre! Ålderstalmannens uppdrag är härmed fullgjort. Jag ber den nyvalda talmannen överta talmansklubban och överta ledningen av förhandlingarna.

 

TALMANNEN: Ärade fru ålderstalman, jag tackar för Ert utförda värv! Jag vill också på mina och presidiets vägnar tacka lagtinget för det förtroende som visats oss.

Meddelande om valet av talman och vicetalmän kommer enligt lagtingsordningens bestämmelser att tillställas landshövdingen och landskapsstyrelsen.

 

I lagtingsordningen föreskriven gudstjänst med anledning av lagtingets högtidliga öppnande hålls i dag kl. 13.00 i Mariehamns S:t Görans kyrka. Samling utanför Självstyrelsegården kl. 12.45 för procession till kyrkan. Öppningshögtidligheten äger rum i dag kl. 14.00. i lagtingets plenisal då landshövdingen förklarar lagtingets arbetsår 2003-2004 öppnat.

(Plenum avslutades kl. 12.30).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LAGTINGETS HÖGTIDLIGA ÖPPNANDE den 3 november 2003 kl. 14.00.

LANDSHÖVDING PETER LINDBÄCK:

 

Ärade fru talman, värderade ledamöter i det nyvalda lagtinget.

 

Republikens president Tarja Halonen har med hänvisning till 14 § i självstyrelselagen förordnat mig att såsom landshövding förrätta öppnandet av Ålands lagting för det arbetsår som nu inleder valperioden 2003-2007.

 

Det nyvalda lagtinget, liksom den tillträdande landskapsstyrelsen, har många krävande utmaningar framför sig. I mitt öppningstal för ett år sedan redovisade jag för hur storleken på avräkningsbeloppet, den så kallade klumpsumman, har utvecklats sedan det nya ekonomiska systemet togs i bruk år 1993. Från år 1993 och fram till år 2000 växte klumpsumman med 72 procent från ca 99 miljoner euro år 1993 till ca 170 miljoner euro år 2000. År 2001 sjönk avräkningsbeloppet till ca 160 miljoner euro, för att därefter, enligt tillgängliga prognoser, hamna på ungefär samma nivå såväl innevarande år som de närmast kommande åren. Sammantaget finns det inte några tecken som skulle tyda på att statsmaktens inkomster i statsbokslutet, vilka ju ligget till grund för avräkningsbeloppets storlek, skulle öka under de närmaste åren utan snarare tvärtom, bland annat beroende på den delvis lägre beskattningen i våra grannländer som framtvingar en motsvarande anpassning av skattesatserna i Finland. Den så kallade skattegottgörelsen – flitpengen – som under åren 1993 till 2000 pendlat mellan knappa 7 miljoner  euro och dryga 11 miljoner euro per år tycks däremot fortsätta att utfalla med ett årligt belopp om dryga 10 miljoner euro.

 

Förslaget till revidering av självstyrelselagen har som bekant förfallit som en följd av att det föregående lagtinget inte hann slutföra handläggningen av republikens presidents framställning i ärendet. Huruvida republikens president avser att till lagtinget låta överlämna en ny framställning är för tidigt att säga, men det skulle säkert vara värdefullt att veta hur det nyvalda lagtinget förhåller sig till revisionsförslaget.

 

Vid överläggningarna mellan lantrådet Roger Nordlund och justitieminister Johannes Koskinen i samband med justitieministerns besök på Åland 25.8.2003 upptogs till diskussion flera viktiga frågor, bland annat möjligheten att tillsätta två arbetsgrupper för att utarbeta förslag till ändringar och kompletteringar i självstyrelselagen, den ena med fokusering på EU-frågor och den andra med tonvikt på den ekonomiska delen av självstyrelsesystemet. Dessa arbetsgrupper har inte blivit tillsatta, än mindre har deras mandat formulerats, men det är inte troligt att det revisionsförslag som för närvarande hänger på en skör tråd såväl här i lagtinget som inom statsmakten i Helsingfors kommer att återfinnas i oförändrad form vid en eventuellt kommande revidering av självstyrelselagen.

 

En annan fråga som diskuterades vid det nämnda mötet mellan lantrådet och justitieministern är det sätt på vilket landshövdingen på Åland skall utnämnas, och då närmast det krav om anmälningsförfarande enligt statstjänstemannaförordningen som i samband med 1999-års utnämning av landshövding, enligt inrikesministeriets tolkning, ansågs gälla även på Åland. I enlighet med det uppdrag jag erhöll vid mötet har jag den 3 september tillskrivit inrikesministeriet och därvid, dels redogjort för självstyrelselagens bestämmelser om utnämning av landshövding och det faktum att dessa bestämmelser inte vidkänner det anmälningsförfarande som regleras i statstjänstemannaförordningen och dels hemställt om att en arbetsgrupp skall tillsättas för att utreda det korrekta utnämningsförfarandet.

 

Ärade fru talman

 

En annan viktig arbetsgrupp som nyligen har blivit tillsatt av justitieministeriet är den arbetsgrupp, med representanter från justitieministeriet, finansministeriet och Ålands länsstyrelse, som fått i uppdrag att bereda ett utkast till förordning om språkkunskapskrav för statstjänstemän på Åland.  Enligt självstyrelselagens 42 § förutsätts det för denna förordning, som är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2004, landskapsstyrelsens samtycke, och därmed är det viktigt att man inom självstyrelseorganen så fort som möjligt fördjupar sig i denna fråga.

 

En annan angelägen sak som på landskapsstyrelsens initiativ har blivit vilande sedan en längre tid är det mellan landskapsstyrelsen och gränsbevakningsväsendet gemensamt utarbetade förslaget till överenskommelseförordning om gränsbevakningsväsendets uppgifter i landskapet. Enligt förslaget skulle sjöbevakningen på Åland utföra vissa sådana uppgifter som man också utför i riket, men som på Åland hänför sig till landskapets behörighet och som därmed i utgångspunkt borde skötas av landskapets myndigheter. Frågan är såtillvida angelägen att gränsbevakningsväsendet, liksom andra myndigheter, måste kunna disponera sin personal och sina övriga resurser på bästa möjliga och effektiva sätt. Östgränsproblematiken och EU-utvidgningen medför nya och stora utmaningar för gränsbevakningsväsendet, och behovet av att kunna omdisponera och förflytta de i sig knappa resurserna är stort. I en sådan situation är det viktigt för gränsbevakningsväsendet att få veta om man på Åland vill eller inte vill ha tillgång till de tjänster och resurser som de är beredda att ställa till landskapets förfogande via den planerade överenskommelseförordningen. 

 

I detta sammanhang vill jag som landshövding på Åland framhålla min och hela den åländska statsförvaltningens vilja och ambition att jämsides med självstyrelseorganen  fullt ut ställa våra resurser och vårt kunnande till Ålands och ålänningarnas förfogande.

 

 

Ärade fru talman

 

Republikens president Tarja Halonen har särskilt bett mig att till Er fru talman och till vicetalmännen Barbro Sundback och Harriet Lindeman, som nu kommer att leda lagtingets arbete under arbetsåret 2003-2004, framföra hennes bästa lyckönskningar i arbetet, den åländska befolkningen till fromma.

 

På republikens presidents vägnar förklarar jag härmed lagtingets arbetsår 2003-2004 öppnat.

 

 

 

TALMAN VIVEKA ERIKSSON:

 

Värderade herr landshövding!

Runt om i världen pågår ett stort antal konflikter och den internationella terrorismen förefaller snarare växa i omfång än avta. Irakkriget har ännu idag svåra efterdyningar i form av attacker som riktas även mot internationella organisationer såsom FN och Röda korset. I början av hösten berördes också vi väldigt nära av våldshandlingar då Sveriges utrikesminister Anna Lind, som varit en god förebild för kvinnor världen över, föll offer för ett knivdåd under ett vanligt butiksbesök. Händelserna i världen påverkar givetvis också oss ålänningar om än indirekt.

 

Finlands statsminister Matti Vanhanen har nyligen i en tidningskolumn frågat sig om finländarna genom sin öppenhet är oförlåtligt naiva. Vi lever i ett synnerligen öppet samhälle också här på Åland. Var och en som besöker självstyrelsegården kan konstatera att här finns varken några vakter eller kontroll. Mot bakgrund av vad som inträffat så nära som i Stockholm är statsministerns fråga kanske berättigad men det är ändå min förhoppning att vi också i fortsättningen skall kunna leva i ett samhälle där politikerna och medborgarna kan mötas utan de barriärer som all form av kontroll och säkerhetsarrangemang ändå utgör.

 

Genom mitt arbete som talman i föregående lagting har jag haft förmånen att få samarbeta med företrädare för de övriga lagstiftande regionerna inom EU. Åland är med sina 26.000 invånare den minsta lagstiftande regionen inom EU, men vi bör nogsamt notera att detta inte innebär att landskapets makt är försumbar; tvärtom är det så att betydligt större regioner har avsevärt mindre politiskt inflytande än Åland.

 

Eftersom vårt politiska inflytande på grund av maktfördelningen i självstyrelselagen ändå är begränsat är goda relationer med rikets företrädare av största betydelse, inte minst för självstyrelsens utveckling.

 

Jag har i mina tidigare öppningstal betonat att samhället under våra drygt 80 år av självstyrelse har utvecklats och att de politiska företrädarna för Ålands folk i samarbete och samförstånd med riksmyndigheterna har sett till att den stegvisa utvecklingsprocessen aldrig stannat upp. Jag är övertygad om att det nya lagtinget kommer att ha ambitionen att i gott samförstånd fortsätta utvecklingsarbetet till gagn för ålänningarna.

 

Arbetet med utvecklandet av självstyrelsesystemet kan  förhoppningsvis omedelbart påbörjas. Då justitieminister Johannes Koskinen nyligen besökte landskapet gjordes överenskommelser om att landskapsstyrelsen och regeringen gemensamt skall tillsätta två arbetsgrupper med uppgiften att företa en översyn dels då det handlar om den ekonomiska utveckling,  dels om landskapets inflytande i fråga om EU-ärenden. Jag sätter min förhoppning, herr landshövding, till att grupperna med det snaraste blir tillsatta och jag ser redan fram emot resultatet av deras arbete. 

 

Ärade herr landshövding!

EU står inför stora förändringar. I maj nästa år utvidgas unionen med tio nya medlemsstater. Den regeringskonferens som inletts har som mål att  utarbeta ett nytt grundfördrag. En av lagtingets stora uppgifter under mandatperioden kommer att vara att ta ställning till  det nya fördraget vars ikraftträdande i landskapet förutsätter lagtingets bifall.

 

Kärnproblemet för landskapet i fråga om EU-medlemskapet är att EU består av och endast erkänner medlemsstaterna som parter i EU:s lagstiftnings- och förvaltningsärenden  och att den inomstatliga fördelningen av lagstiftningsmakten hittills ur EU:s synvinkel betraktats som en rent internt nationell angelägenhet. Det här är oändamålsenligt inte minst med beaktande av den brist på legitimitet som uppstår i regioner med lagstiftningsmakt.

Landskapets huvudmålsättning har därför varit att den regionala lagstiftnings- och förvaltningsrätten skall erkännas i det nya grundfördraget.

 

Det nya fördraget har beretts av ett för ändamålet särskilt tillsatt organ, framtidskonventet, med representanter för nationella parlament, regeringar och EU-parlamentet. Landskapet har inte haft egen representation. I stället har vi från lagtingets sida kontinuerligt hållit kontakten med framför allt Finlands riksdags representanter i konventet. Resultatet av konventets arbete är ur regionernas synvinkel förhållandevis gott men mycket återstår ännu för att de lagstiftande regionernas ställning skall vara tillfredsställande inom unionen.

 

Landskapets strategi har alltså varit att i första hand söka en för alla lagstiftande regioner gemensam lösning. I andra hand bör dock särskilda lösningar införas för landskapets del.  En speciell lösning för Åland kan motiveras av Ålands särställning i den finländska konstitutionen som inte bara delegerar makten till landskapet utan som delar makten mellan Åland och riket. Åland intar därtill en särställning i folkrätten,  Åland har även en särställning i EU:s egen primärrätt  genom Ålandsprotokollet.

 

I och med regeringskonferensens inledande har vi nu kommit till ett sådant läge att det närmast är aktuellt att söka särskilda lösningar för Åland. Enligt statsrådets redogörelse till riksdagen inför regeringskonferensen avser regeringen att trygga Ålandsprotokollet. För landskapets representanter återstår nu att tillse att landskapet också får tillräckliga garantier för bevarandet av självstyrelsen,  av demilitariseringen och neutraliseringen - antingen i fördraget eller genom nationella lösningar. Frågan är synnerligen viktig och den kommer att kräva en aktiv bevakning av både landskapsstyrelsen och lagtinget.

 

Herr landshövding!

Jag vill slutligen be er att framföra min och hela lagtingets hälsning till republikens president Tarja Halonen som under sin ämbetsperiod visat stor kunskap om det åländska samhället och vårt självstyrelsesystem. Vi uppskattar mycket hennes årliga besök i landskapet och vi ser fram emot att traditionen fortsätter inte bara under kommande mandatperiod utan även framdeles.

Jag ber er även framföra vår hälsning till landets riksdag och regering

 

Jag ser också fram emot ett fortsatt gott samarbete med er herr landshövding.

 

 

Värderade lagtingskolleger!

 

I dag träder vi alla in i ett nytt sammanhang. Under fyra år skall vi axla ansvaret att tillsammans föra samhällsutvecklingen vidare. Vi är de åländska medborgarnas representanter i vårt demokratiska system. Den ideala bilden av lagtinget vore en avspegling av samhället, där olika grupper och regioner har sina representanter och därmed får sin röst hörd.

Visserligen representerar vi trettio alla regioner, vi representerar olika yrken och kön. Ändå har vi förstås inte ännu uppnått den ideala bilden särskilt när det gäller fördelningen mellan kvinnor och män, inte heller finns alla yrken och kommuner representerade. Vi som lagtingsledamöter måste därför sträva till att i vårt beslutsfattande väga in olika gruppers intressen och behov. Ett empatiskt förhållningssätt är viktigt i det politiska arbetet.

 

Ovanligt många av er, värderade ledamöter, har nu för första gånget intagit er plats i lagtinget. Era förväntningar på den kommande mandatperioden är sannolikt stora och jag antar att ni ser fram emot att med liv och lust ge er in i allt det som ett lagtingsmandat medför. Ert engagemang och er vilja kommer att komma väl till pass eftersom uppdraget som representant för det åländska folket är både ansvarsfyllt och krävande.

 

Min förhoppning är att arbetet i det nya lagtinget skall präglas av ett konstruktivt och gott samarbetsklimat där respekt för varandras åsikter skall vara ledstjärnan också i debattens iver och då olika åsikter bryts mot varandra. Jag ser fram emot ett gott samarbete med er alla och jag vill önska er lycka till i ert viktiga uppdrag.

 

Jag önskar också lagtingets personal lycka till i ert arbete tillsammans med oss och ser fram emot ett gott samarbete med er i personalen. Min erfarenhet från tidigare perioder är att ni alltid på ett kunnigt och kompetent sätt bistår oss i allt som kan tänkas dyka upp samt lotsar oss ledamöter i det regelverk som omger lagtingets arbete.

 

Ärade herr lantråd och landskapsstyrelseledamöter!

 

På lagtingets vägnar önskar jag er framgång under den period som återstår av ert uppdrag. Ni har under perioden haft ett tungt och utsatt arbete som ni skött med landskapet Ålands bästa för ögonen. Svåra frågor har varit på agendan och jag vill utrycka vår uppskattning för det engagemang ni lagt ned i ert arbete för att lösa svåra frågor och för att på bästa sätt föra samhällsutvecklingen vidare.

På senare tid har vi blivit mycket problemorienterade och vi drar gärna fram alla de stora och svåra problem som varit och är svåra att lösa. Jag vill dock i det här sammanhanget passa på och lyfta fram det faktum att vi lever i ett tryggt och välutvecklat samhälle. Servicenivån är hög och de åländska medborgarna kan uppleva trygghet i vardagen. Ni har i ert arbete som  landskapsstyrelseledamöter värnat om de åländska medborgarnas välfärd och ni är förtjänta av  gott beröm för era insatser för det åländska samhället.

 

Jag vill också passa på och framföra en hälsning till personalen i förvaltningen som i sitt dagliga arbete utför ett för Åland viktigt samhällsarbete.

 

 

Härmed är lagtingets högtidliga öppnande tillända. Lagtinget samlas till ett kort arbetsplenum i dag kl. 15.30.

(Kl. 14.20).

 

   

 

 

 

Originalfil