Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.


  • Ledamot Stephan Toivonen (ÅD) Gruppanförande | 16:15

    Tack, herr talman! Bästa lagting. Vi har vi landskapsrevisionens berättelse över redovisningar av valfinansiering år 2020 på vårt bord. Det är en berättelse som berör oss alla på ett eller annat sätt.

    Syftet med valredovisningen är att öka öppenheten kring valfinansieringen och informationen om kandidaternas och de politiska föreningarnas eventuella bindningar. Vi kan läsa att redovisningsskyldiga är de, som invalts till lagting och kommunfullmäktige samt deras ersättare, även de politiska föreningarna är redovisningsskyldiga.

    Sedan har det varit landskapsrevisionens uppgift att: Kontrollera att alla lämnas in redovisningar, utan dröjsmål offentliggöra alla redovisningar, eventuellt be om kompletteringar och ge denna berättelse till lagtinget.

    Men, bästa lagting, till landskapsrevisionens uppgift hör inte analysera, problematisera eller dra slutsatser av dessa redovisningar, så det tänkte jag göra istället.

    När det gäller lagtingsledamöterna så kan vi konstatera att samtliga har inlämnat sin valredovisning. Men rimligen är jag den enda som lämnat in två redovisningar. Jag har ju även i egenskap av enda medlem i lagtingsgruppen lämnat in den redovisningen.

    Herr talman! Berättelsen avslutas med avsnittet där partierna redovisar sina kandidater och hur de har finansierat detta. Och bästa lagting, det är detta avsnitt som är mest intressant om man råkar veta hur stöden utbetalats och med vilka villkor.

    Vi kan se att lagtingsgrupperna eller partierna sammanlagt satsade 398 000 euro. Detta finansierades till 109 000 euro med lån och 258 000 med offentligt stöd - alltså ¼ i lån och ¾ i offentligt stöd. Sedan kan vi läsa att den största delen av det offentliga stödet utgörs av det årliga anslaget för lagtingsgruppernas disposition om 255 000 och därtill det som statsrådet beviljar om 148 000.

    Så, bästa lagting, under en fyraårsperiod så erhåller alltså lagtingsgrupperna 1,6 miljoner euro. Men när man sedan i slutet av lagtingsperioden ska dra igång sin valkampanj så är man tvungna att låna över 100 000 euro eller ¼ av valbudgeten - ¼ av 400 000.

    Som jag inledningsvis sade så är det inte landskapsrevisionens uppgift att analysera innehållet i berättelsen, men det kan vi själva göra.

    Är det inte lite märkligt att åtta lagtingsgrupper, som söker väljarnas förtroende för att hantera hela landskapets budget, inte klarar av att hantera de medel som de får under en fyraårsperiod så att de kan finansiera sin egen valkampanj?

    Jag tror att ni anar er till hur det kommer sig att jag analyserade dessa siffror. ÅD har naturligtvis inte finansierat valkampanjen med lån utan till 100 % med det offentliga stöd som vi har fått, och det finns två andra partier som lyckats med det. De resterande partierna har faktiskt lånat mellan 23 och 100 %.

    Bästa lagting! Man kan förstås fundera på om detta är moraliskt riktigt. Vilka signaler ger detta till allmänheten? Men framförallt så borde man fundera på om detta faktiskt är korrekt och ska tillåtas. Borde vi kanske i finansutskottet fundera på det här och kanske låta landskapsrevisionen få i uppdrag att granska om detta överensstämmer med regelverket?

    Om vi som en parentes här gör en liten granskning av regeringspartierna och opposition så kan vi se på val.ax att de fyra partierna med ministrar i medeltal har finansierat 57 % av sina valkampanjer med lån. Vi tre i ren opposition har i medeltal lånat 23 % även om det bara är ett parti som har stått för lånen.

    Herr talman! Jag nämnde tidigare att jag gjorde redovisningen både för lagtingsgruppen och mig själv. Det innebär att jag vet vilka villkor som gäller. Ett villkor är att man inte får använda medel för en senare lagtingsperiod. Man får alltså ta pengar från det första året till det fjärde, men inte lämna kvar medel. Detta är faktiskt en ganska ny regel.

    Som partiledare för ett litet parti så måste jag ha en plan för samtliga alternativ; ett mandat, två mandat och noll mandat. Så jag anhöll till kanslikommissionen att får överföra en del av medlen till denna lagtingsperiod, men för det fick jag ett nekande besked. Det går alltså inte att använda medel från 2019 för 2020. Och då frågar jag mig; hur kan det vara tillåtet att då ta ett lån för en valkampanj? I rimlighetens namn så använder man ju då medel från 2020, och kanske också 2021, för att finansiera en valkampanj för 2019. Är det tillåtet? Borde det vara tillåtet?
    Tyvärr har landskapsrevisionen till uppgift att granska lagligheten i valfinansieringen till vissa delar, men inte till den här och de granskar att redovisningarna har kommit in förstås. Därför vill jag också uppmana utskottet att fundera på detta.

    Vi från Åländsk Demokrati har i alla fall den bestämda uppfattningen att vi borde ha rätt att fondera medel för att använda under en senare period, men att vi inte borde få finansiera valkampanjer med lånade medel.

    Jag förstår att jag som vanligt kanske är lite ensam på min sida, men vi får se vad debatten över Teams ger så småningom. Tack för ordet, herr talman.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.