Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting, vi har idag en åtgärdsmotion på vårt bord; Ålands landbaserade turism 2030, en vision i ljuset av det åländska skatteundantaget.

Vi känner alla till att den landbaserade turismen har en mycket stor betydelse för vårt näringsliv. Vi tar den kanske för given och reflekterar inte mera över det. Med jämna mellanrum talar den ena lagtingsledamoten efter den andra sig varm över turismens betydelse. Å andra sidan har ni knappast hört någon som uttryckt sig emot näringen, som varit skeptiskt eller förnekat den. Inte ens Åländsk Demokrati. Det finns alltså ingen turistförnekare eller turistrasist, mig veterligen.

Men hur ser verkligheten ut? Har landturismen utvecklats de senaste åren? Och då avser jag inte EN lagtingsperiod, utan lite längre. Har vi en utveckling, eller har vi en avveckling av landturismen?

ÅSUB gjorde 2013 undersökningen: ”Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2013”.  Där kan vi se utvecklingen av antalet inresande till Åland från 1994 till 2013. Antalet inresande dubblerades från 1,15 miljoner till 2,3 miljoner 2009. Men därefter minskade antalet inresande och var 2017 2,1 miljoner eller 10 % färre.

Fru talman! Det värsta är att antalet övernattningar minskar i förhållande till antalet inresande. För 20 år sedan genererade en inresande 0,4 övernattningar. Idag är det endast 0,2. Detta trots att det byggdes två simhallar, en allhall, ett Alandica och ett sjöfartsmuseum osv.

Om trenden fortsätter så kommer vi alltså inte att ha några övernattningar om tjugo år. Den landbaserade turismen kommer i praktiken att vara avvecklad. Kvar finns dagsturismen.

Det är därför som jag har lämnat in denna motion där jag föreslår att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att låta utföra en strategisk marknadsundersökning för den landbaserade turismen på Åland. Vi behöver en förändring, och vi behöver den nu!

Jag skriver att målet skulle vara en strategisk plan till 2030 för hur antalet inresande kunde ökas samtidigt som andelen övernattningar kunde ökas.

Fru talman! Låt oss se hur detta mål kunde se ut. Antalet inresande ökade med 100 % från 1994 till 2004. Låt oss nu ställa målet att antalet ökar med 50 % fram till 2030, då får vi 3,1 miljoner inresande.

Under 20 år har, som jag nämnde, antalet övernattningar gått från 0,4 till 0,2 per inresande. Låt oss sätta målet att vi fram till 2030 höjer detta till 0,3. Alltså vi sätter som mål att ta tillbaka hälften av vad vi tappat under 20 år.

Detta skulle ge 930 000 övernattningar. Vi hade ifjol 416 000, men 2008 hade vi nästan 500 000, för det går ner, som jag sade.

Denna målsättning skulle ge en ökning av övernattningarna med 125 % under 12 år.

Turisternas landskonsumtion på Åland beräknades uppgå till ungefär 91,3 miljoner euro år 2013. Landturismens andel av Ålands BNP var 4 %.

Ovannämnda målsättning skulle ge en ökning av BNP med 110 miljoner euro eller cirka 5 %. Vi talar om något helt annat än den effekt som man eventuell skulle kunna få genom att dela ut den berömda hundralappen till alla låginkomsttagare. 

Här kan vi verkligen tala om näringspolitik, tillväxtpolitik och framtidspolitik.

Fru talman! Jag skriver i min motion att landskapsregeringen borde låta utföra en strategisk marknadsundersökning för den landbaserade turismen på Åland vilken förutom att granska enskilda marknadsföringsåtgärder av Åland även granskar utbudet av olika varor och tjänster, prissättning och strukturen i branschen mot bakgrund av skatteundantaget.

Jag funderade mycket på vad jag skulle kalla det som jag strävar efter. Spontant kanske man skulle säga marknadsundersökning, men jag tycker att det är alltför smalt.

Nog vet vi att folk vill resa och vi vet vilka produkter de vill ha. Det är helt enkelt en struktur, en radikal förändring som vi behöver, ett helhetsgrepp. Som jag ser, så borde detta göras av någon utomstående, eller åtminstone någon som vågar gå emot alla gamla sanningar, alla traditioner och även många starka aktörer som finns i branschen. Det behövs någon integritet och någon som vågar tala klarspråk.

Fru talman! För tydlighetens skull vill jag nämna att det alltså inte Visit Ålands verksamhet som jag avser att regeringen skall granska och undersöka, även om deras verksamhet naturligtvis ska finns med i studien.

Jag tänkte exemplifiera lite mina tankar från annat håll. För många år sedan gjorde jag en turistundersökning för staden Jakobstad. Det var en liten studie, men när jag nu funderade tillbaka på den så slog det mig att några exempel kunde tas därifrån.

Det visade sig då att marknadsföringen av staden huvudsakligen bestod i att några från tursistbyrån besökte olika branschmässor. Jag ifrågasatte detta bland annat på basen av egna erfarenheter och hävdade att det nog är få som besöker en plats för att någon varit på en branschmässa. Nå, så småningom så ändrades marknadsföringen radikalt och började kanske påminna om Visit Åland.

Det andra som jag noterade där var det flesta ansåg att den största turistattraktionen var Jakob Lines. Staden hade varit en av grundarna och rederiet fanns fortfarande. Jag kunde ganska enkelt påvisa att pga. ändringar i valutakurserna så hade turistströmmarna ändrat fullständigt. Från att ha varit 80 % inresande så var det 80 % utresande. Den största turistattraktionen var de facto den som förde ut mest pengar från staden. Så staden minskade sin delaktighet och några år senare såldes aktieinnehavet.

En tredje sak som var aktuellt där, lika som här, var att staden skulle ha en gågata. Den skulle placeras vid kanalesplanaden. Det lät ju bra. Staden låg ju inte längre vid stranden pga. landhöjningen. Jag insåg att det fanns ett litet problem med kanalesplanaden. Kanalen var borta sedan 100 år och de sista träden hade man väl kapat på 70-talet. Det fanns varken kanal eller esplanad nu.

Jag vill minnas att man byggde en liten fontän som skulle illustrera kanalen, men när jag nu kollade via streetview så finns det nu en fontän och det finns faktiskt också träd längs hela kanalsesplanaden. Nu ser det ut som det borde se ut. 

Fru talman! Hur den här rapporten ska se ut har jag, som sagt, ingen aning om. Det är målen som jag ser som viktiga. Det är nog den konsult som får detta i uppdrag som ska ta reda på det. Vi haft många utredningar när det gäller kommunstrukturen och det har kostat en hel del, det kanske inte ger så mycket tillväxt. Här kunde man kanske snarare ha satsat på tillväxten.

Fru talman! Jag ser att mitt timglas börjar bli tomt. Jag tror att det är passligt att ta paus här. Jag aviserar nog en liten fortsättning. Tack för ordet.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Toivonen. Det som ltl Toivonen främst efterfrågar i sin motion så tycker jag att redan finns. Det är turiststrategin som sjösattes 2012, alltså strategin 2012-2022. Just i år kommer man att revidera den för att den ska bli ett ännu mer aktuellt verktyg att använda.

När det gäller inresandestatistiken så jag alltid varit ifrågasättande. Det är egentligen en ganska dålig parameter. Det har alltid hängt ihop med hur färjor har dockat och olika förhållanden. Det säger inte så mycket om den åländska turismen i stort egentligen. Det är en intressant faktor för rederierna men inte för den landbaserade turismen. Att koppla ihop inresande till övernattningar tycker jag är ganska irrelevant.

Vi har också en växande kryssningsturism som besöker Mariehamn varje sommar och det påverkar inte heller vår landturism direkt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det var en del kommentarer.

Jag vill fokusera på landturismen. Jag tar de här siffrorna från inresande bara för att visa att förhållande mellan inresande och landturismen har förändrats. Som jag sade, fortsätter det här 20 går till så har vi ingen officiell landturism. För att vara turist så måste man nämligen övernatta och inte bara gå på stan i två timmar.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Turistbranschen har det tufft. Det blir ofta hönan och ägget. Frågan är om man först ska våga satsa pengar för att kunna skörda eller ska man först kunna skörda lite för att ha råd att satsa pengar?

ÅSUB kommer också att göra sin femårsenkät, de har väl redan börjat med den. Den kommer på ett väldigt grundligt sätt att ta reda på varför man turistar på Åland, hur mycket pengar man lämnar efter sig och hur man bor etc. Det är också ett viktigt verktyg.

Sedan är det väldigt lätt att göra teoretiska utfall och budgetar när det gäller övernattningsmål. Jag håller med om att man kanske kan bli ännu bättre på att ha tydliga mål. Jag tror att det är väldigt lätt att göra det i teorin, lite för lätt som ltl Toivonen gör här.

Däremot kan man också göra en liten lista på vilka utmaningar som finns. Vi har t.ex. generationsväxling som en stor orsak till att många turistanläggningar har lagts ner och på det sättet påverkar det också övernattningsstatistiken.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Nu var ltl John Holmberg lite för tidig. Den kommande ÅSUB-studien har jag faktiskt en fortsättning på men inte i det här anförandet.

När det gäller målsättningen så visst jo, jag gör det lätt för mig men jag bara visade hur det kunde vara om trenden skulle gå åt andra hållet. Tittar vi historiskt så har det gått ner, både inresande och den här andelen och det är det som är det väsentliga. Som sagt var, de här siffrorna ser jag ingen struktur i, utan det är det som den här strategiska marknadsundersökningen ska försöka se. Vad har vi får möjlighet att kunna få in både fler resenärer och flera som övernattar?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag undrar om ledamoten har tagit i beaktande ändringen av systemet i både bokningar, resande och boende som har kommit med de nya digitala systemen? Folk bor som couchsurfare, hos vänner och Airbnb och det syns inte i statistiken på samma sätt. Det kanske inte har förändrat sig så mycket i sak, utan bara i form.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jo, det är en mycket intressant sak. Jag tog också kontakt med ÅSUB och frågade dem hur det är. De gjorde sin förra studie på två sätt, dels så tittade man på statistiken på inresande, men man intervjuade också dem som turistar här och den vägen fick man reda på hur mycket de har spenderat. De siffrorna stämde väldigt bra överens med varandra.

I den här kommande studien som ÅSUB ska göra så kommer man uttryckligen att fråga också dem som övernattar på ett lite annat sätt. Det är en sak som har kommit nyligen eller det har vuxit väldigt mycket de senaste fem åren.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Toivonen. Det är absolut en intressant sak att fundera på.

En sak som jag reagerade på var när ledamoten sade att antalet inresande mellan 1994 och 2004 har fördubblats men att det inte syntes på övernattningarna. Har ltl Toivonen alls tänkt på att under 1994 så behövde fartygen inte angöra Åland för att få sälja taxfree, men år 2004 så var de tvungna att göra det. Det gjorde att vi fick betydligt fler anlöp vilket antagligen påverkade statistiken.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jo, det är en känslig sak hur man räknar. Jag kontaktade därför ÅSUB om vad man har med i de här siffrorna. Det som man har med är kryssningsresenärer men inte de som bara passerar, de finns inte med i den här statistiken.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Om jag inte missminner mig så 1994 gick de röda båtarna in på dagarna men inte på nätterna, och de vita båtarna på nätterna men inte på dagarna, alltså på Åbo-linjen. Så då 1994 fanns överhuvudtaget inte de här picknickresenärerna som bytte fartyg, men de fanns ju 2004. Det är bara för att förtydliga statistiken. Att peka på att inresande fördubblades, men det är inte riktigt så enkelt.

För övrigt så allt som kan lyfta den landbaserade turismen så är jag villig att stöda. Kommer det någonting bra utav detta så är jag villig att stöda det.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Oberoende, just den typen av turismen så är jag inte helt säker på hur den finns med. Men i absoluta tal så har övernattningarna minskat från 500 000 till 416 000, det går inte att säga någonting om det.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag vill instämma i de inlägg som har kommit. Det som ltl Toivonen efterlyser så finns i stor del redan i och med att den landbaserade turismen utreds. Vi kommer efter 2018 att ha en ganska grundläggande utredning kring turismläget, reseanledningarna att komma till Åland, vilka vägar turisterna idag bokar och hur man hittar Åland på nätet och i andra medier. Även det som kanske blir mer och mer viktigt, vilket netto, vilket spår turismen lämnar i BNP och hur mycket pengar en turist lämnar efter sig. Det tillsammans med den gällande turiststrategi, varumärkesarbete och satsningar på Mat Åland etc. så stärker varumärket totalt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det som ni nämnde är ungefär det som finns i ÅSUB- rapporten som jag har tittat åtminstone en del i. Men det är ju mera siffror på hur många besök och vad de konsumerar osv.

Men det som jag är ute efter är den strategiska undersökningen. Vad kan vi ändra på strukturerna?

Den strategiska marknadsrapporten som ni talade om så jag tittar fortfarande på effekterna. Ena året talar vi om att det är lite kallt, det har inte fungerat och turistsäsongen var 7 eller 14 dagar osv. Vi ser hela tiden att siffrorna på övernattningarna går ner och de går ner och de går ner. Varje år hittar man någon förklaring. Men tittar man 5-10 år bakåt så tyvärr är det bara neråt, neråt, neråt, trots alla satsningar och vackra ord som sägs här. Det är därför som jag ser att det finns ett behov av den här.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Vi har haft otaliga turismdiskussioner här lagtinget, det kommer olika idéer osv. Det är ändå väldigt viktigt att branschen är intresserad av att vidta åtgärder, att man tillsammans med branschen bygger varumärket och bygger en spännande turistdestination.

Är det här som ltl Toivonen efterfrågar någonting som branschen har efterlyst?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Jag håller med ltl Toivonen att vi behöver belysa landturismen på ett bättre sätt, se vad som saknas och hur vi kan förlänga vårsäsong på Åland.

Däremot, precis som det har sagts här i tidigare repliker, så ses detta över precis just nu i och med att man tittar på landturismen.

Men, jag håller med, vi behöver sätta ett större fokus och inte hela tiden bara vara glada för att färjorna lägger till i Mariehamn och i Långnäs. Det är ju faktiskt så att om de inte skulle lägga till i Mariehamn och i Långnäs så skulle de inte få sälja taxfree.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag sällar mig till dem som stöder den här tanken som ltl Stephan Toivonen lyfte upp här.

Men det är inte så enkelt bara att göra en strategisk marknadsundersökning och tro att man hittar lösningarna att få turisterna att gå iland och stanna här.

Det här är inte någon ny diskussion. Under den första perioden när jag satt i lagtinget så hade vi ganska omfattande diskussioner just om statistiken om inresande och de som verkligen går i land och övernattar. På den tiden diskuterade vi med näringsminister Lasse Wiklöf. Han var ganska kritisk då till statistiken på inresande för det är inte den som vi är intresserade av. Vi är intresserade av dem som verkligen kommer hit, stannar iland och lämnar pengar ifrån sig.

Om man ska göra en sådan marknadsundersökning så borde man kanske bygga på den och titta på vilka åtgärder man kan vidta för att komma till målen att man får en ökad övernattning här. Det är viktigare än att titta på statistiken över och marknadsundersökning om varför övernattningarna har minskat.

Som ltl Toivonen sade så har vi byggt ut olika anläggningar under årens lopp för att öka övernattningarna. Men tyvärr visar det negativt siffermässigt när det gäller statistik.

Vi vet att många inte berörs av den här statistiken. Stuganläggningar som har färre än fyra eller fem stugor så behöver inte lämna in statistik på övernattningar. Det finns också ett litet mörkertal i den här statistiken.

Jag är tacksam att ltl Toivonen lyfter upp den här frågan igen. Jag skulle i så fall vilja att man fyller på med att komma med åtgärdsförslag för framtiden. Vad kan vi göra bättre? Vad kan vi göra rätt för att få ökade övernattningar? Det är viktigare för framtiden.

Ltl Holmberg lyfte generationsväxlingen. Det är ett stort problem åtminstone i stuganläggningar, det kan jag se själv, åldern kommer emot. Man har en stuganläggning på nio stugor och det är inte självklart vem som fortsätter och om det fortsätter. Det är inte bara jag utan det är många med mig. Redan nu står många tomma och det finns inte någon fortsättning. Här borde man komma på lösningar. På något vis måste man lösa den här generationsväxlingsproblematiken för att få anläggningar att fortsätta.

Jag tycker att man borde återinföra investeringsstöd på uppgradering av stugorna. Nu får man investeringsstöd enbart på nybyggnationer. Med de krav som är på nybyggda stugor idag så är det ingen billig affär om man ska starta. Man ska inte vara medellös när man bygger upp en anläggning idag. Jag tycker att landskapsregeringen borde titta på investeringsstöden när det gäller uppgradering av stugor. Underhållet ska fungera ändå, men just uppgraderingen, så att man kommer upp i den statusen på stuganläggningar som intresserar gästerna.

Vi har 60- och 70-tals anläggningar idag som kanske inte är intressanta för turisterna. Idag vill alla ha bekvämligheter med sig hemifrån till stugan. Man vill ha diskmaskin, internet och allt. Man vill inte gå ner i status när man far på semester. Man vill kunna sitta framför sin padda och titta vad som händer i omvärlden också.

Det är bra att den här frågan lyfts igen. Den här frågan kan väl aldrig bli för mycket belyst. Jag tycker också att landskapsregeringen borde ta fram en strategi på vilka åtgärder man kan förbättra för att göra så att det blir intressant att driva turistverksamhet igen.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är ju inte så, ltl Brage Eklund, att landskapsregeringen nu plötsligt skulle ha glömt bort hela den här sektorn. Det arbetas aktivt, framförallt kring olika teman om hållbar turism och annat också. BSPC och lagtinget är ju involverat i ett sådant parlamentariskt arbete. Det här är ingenting som man har satt vid sidan om, utan det är någonting som man aktivt arbetar med.

Jag vet inte om strategisk marknadsundersökning är den rätta vägen att gå. Snarare borde man i sådana fall ha en dialog med branschen om vad de begär och hur de ser framöver. Jag tycker att man i samband med budgetdebatten kunde diskutera lite mera, kanske en allmän diskussion om turismens utveckling.

Vad gäller marknadsundersökning, anser faktiskt Ålands Framtid att det här är rätt väg att gå? Normalt brukar ni vara mera framåtsyftande.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tyckte att det var ganska framåtsyftande när jag påpekade att man borde vidta åtgärder för framtiden. Att man gör en strategisk marknadsundersökning och vilka åtgärder landskapsregeringen kan vidta för att förbättra situationen.

Strategisk marknadsundersökning om vad som har hänt är visserligen bra men det finns ganska mycket statistik redan idag.

Jag menar att man borde blanda in vilka åtgärder man kan göra för framtiden för att förbättra den här situationen.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Visserligen, visst kan det hjälpa företagare att man nu tar fram en marknadsundersökning. Men det gäller ändå för den egna businessen att se vart kunden är på väg, vilka behov som kunden har och vilka beteendeförändringar vi ser hos våra kunder för att få dem att komma till Åland.

Jag tror inte riktigt att det hjälper att vi kommer med något dokument som någon eventuellt läser. Är man i den här branschen så måste man ha fingertoppskänsla och faktiskt arbeta med på vilket sätt vi kan locka hit människor.

Vi ser att sådana här stora events som ordnas drar folk, bl.a. skördefesten på hösten. Det är det hållbara, det unika som vi har på vår holme.

När det gäller framtidens ungdomar och andra som turistar, så precis som tempot har skyndat på så har också semestern och annat skyndat på, man kanske inte längre har en månad när man sitter på en stuga utan man gör mycket annat.

Ska man klara sig framöver så måste man nog göra annat än bara (…taltiden slut).  

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag är inte kritisk till den marknadsföring som är idag när det gäller att lyfta upp på Åland som destination. Det är klart att allting kan göras bättre.

Det är de framtida åtgärderna för att bevara turismen och helst öka den som jag hellre ser att man vidtar åtgärder för. Där lyfte jag upp generationsväxlingen och investeringsstöden för att höja standarden på stugorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Eklund. Ltl Eklund tog upp alla de anläggningar som man har satsat på under åren och ändå så minskar övernattningarna. Jag vill säga att de anläggningar som det har satsats på så har nog varit positiva satsningar. Jag är övertygad om att nedgången i övernattningar skulle ha varit mångt mycket större om inte dessa anläggningar skulle finnas.

Tittar man lite vad som är i röret under de senaste åren så kan vi se Pommern, konstgräs, friidrott, Bomarsundsområdet, gästhamnsprojekt, matprojekt, Convention Bureau och vi har varumärkesarbete. Det har sällan satsats så mycket på att skapa ett Åland som ger reseanledningar.

Sedan kan det vara ett problem för Visit Åland, och där tror jag att jag läser lite mellan raderna, för vi har så väldigt mycket som vi erbjuder. Frågan är om vi måste bli spetsigare. Måste vi koncentrera krafterna, verktygen på färre produkter? Det är väl här som revideringen av turiststrategin blir intressant också. Man kan inte vara bäst på allting.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Alla satsningar som ltl Holmberg räknade upp är jag absolut inte emot. Jag tycker att det är bra att man lyfter upp dem, det är välkomna satsningar.

Men om vi ska öka övernattningarna på sikt så måste vi också ha anläggningar som är attraktiva. Jag ville lyfta upp att vi har stuganläggningar idag som ligger långt efter den standard som efterfrågas. Då måste landskapsregeringen vara öppen för att stimulera möjligheterna för att höja standarden på dem.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag glömmer bort att jag inte har anförande så jag blir lite ivrig.

Åland har ett helt annat konkurrensläge idag och har haft de senaste åren jämfört med för 20 år sedan. Idag reser du som nordbo söderut för samma peng till Medelhavet än om du väljer Åland. Vi konkurrerar också med helt andra aktörer idag.

Jag håller med ltl Eklund, man måste titta på generationsväxlingen. Det är inte någon rolig graf att ta med till banken och begära lån när man visar övernattningsstatistiken. Spetsen är tyvärr åt fel håll.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är ingen konflikt mellan ltl Holmberg och mig i de här åsikterna.

Jag ville lyfta den här frågan, just åtgärderna för att man ska vidhålla de här övernattningarna som man har idag. Vi vet att det är många hotell som har höjt standarden här i Mariehamn. Det är bra, det är roligt att det faktiskt sker förändringar. Men många stuganläggningar ligger efter i standarden idag för att vara intressanta för turisterna att komma till Åland.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting, ltl Eklund var inne på åtgärdsförslag, och det var det som jag avsåg också, att det här inte ska vara marknadsundersökning, vilket vi har haft.

Jag skrev att man ska utföra en strategisk marknadsundersökning för den landbaserade turismen på Åland vilken förutom att granska enskilda marknadsföringsåtgärder av Åland även granskar utbudet av olika varor och tjänster, prissättning och strukturen i branschen mot bakgrund av skatteundantaget.

Grejen är att före man har gjort en strategisk marknadsundersökning, som jag kallar den för, så vet man inte vilka punkter som är de viktiga. Är det de som ni nämnde eller de andra? Jag är ute efter brädden.

Fru talman! Jag fortsätter med det som jag hade från början.

Jag nämnde tidigare Jacobs Lines. Jag ser likheten där. På samma sätt som Jakob Lines gick från att vara en turistfälla som drog in pengar så har sjöfarten, som baserar sig på skatteundantaget, till allt högre grad blivit den del som drar nytta av skatteundantaget, medan den landbaserade turismen tydligen har satts på undantag.

Ltl Holmberg nämnde också att övernattningsstatistiken går åt fel håll. Jag vill att vi ska kan ändra på det och sätta Åland först före resten av dem som dra nytta av det.

Det är kanske så att vi måste fråga oss varför vi fick skatteundantaget, och vad vi ska göra med det. Vilken nytta kan vi ha av det?

De flesta som reser med taxfree-fartygen idag passerar Åland utan att ens märka att de gör det. Barerna stänger inte ens längre.

För många år sedan ändrades turlistorna för kryssningarna så att resenärerna inte ska behöva gå iland överhuvudtaget. Vi har även haft ändringar i reglerna för taxfree-handeln som gjort att resenärerna går allt mer sällan i land. Kryssningsresenärer som reser tillbaka klockan 9.00 på morgonen hinner nog inte spendera alltför många euro i stan.

Bästa lagting, vi måste fråga oss hur vi vill ha det i framtiden? Jag förstår mycket väl att rederierna vill sälja olika slags resor. Till dem som reser till och från Åland, till dem som kryssar och bara passerar Åland och sedan till dem de som byter båt i Mariehamn dvs. picknickresorna.

Jag är varken ute efter att vi ska förbjuda eller ändra på regler. Men frågan är, kan vi ha den här dialogen som talades om här exempelvis med rederierna. Kan vi det? Vill vi ha det? Skall vi ha det? Det är ord som har debatterats här i lagtinget. Vi vet att vi kan ha en dialog, jag anser att vi ska ha en dialog och vi ska sätta Åland först.

Fru talman! När jag funderade på det här ämnet så kom jag att tänka på bilindustrin som har sina miljöproblem och vi har tagit upp dem i andra sammanhang. Politikerna vill kanske att de bilar som säljs ska avge max 300 gram koldioxid. Detta kan industrin lösa på två sätt; antingen tillverkar de enbart små bilar som klarar gränsen eller så tillverkar de större bilar, mindre bilar och kanske en del elbilar för att klara gränsen i medeltal.

På samma sätt kunde vi ha en dialog med rederierna så att de genom exempelvis prissättning och marknadsföring ser till att en större andel av resenärerna går iland. Åland fick skatteundantaget och vi måste sätta Åland först!

Fru talman! Här kan jag igen ta ett exempel från Portugal. Flygbolaget TAP-Portugal är populärt även för dem som ska vidare till Brasilien. Men nu har TAP infört ett system att man kan stanna fem nätter i Lissabon, om man så önskar, utan extra kostnad.  

Här är det precis tvärtom. Vi ålänningar vet ju att det är billigare att kryssa med färjorna från ändhamn till ändhamn än att hoppa på under vägen.

Fru talman! Som jag sade inledningsvis så står alltså landturismen för 4 % av Ålands BNP, men den har minskat sedan 2009 och andelen övernattningar har halverats på 20 år. Det innebär att om trenden fortsätter så är den landbaserade turismen avvecklad om 20 år.

Vi har nog, som jag nämnde, haft många fina satsningar under åren också; simhallar, Alandica osv. och trots dessa så har övernattningarna minskat.

Av den orsaken har jag skrivit denna motion om att landskapsregeringen borde låta utföra en strategisk marknadsundersökning för den landbaserade turismen på Åland. Tidpunkten är väldigt lämplig eftersom ÅSUB just nu håller på att planera nästa turistundersökning. Den görs normalt vart 5:e år. Det innebär att den som gör denna strategiska marknadsundersökning kommer att ha synnerligen färsk statistik, och rimligen kan man också påverka och låta ÅSUB göra specialanalyser.

Men, fru talman, det skatteundantag som är nyckeln till färjtrafiken till och från Åland, och då landturismen sedan 20 år har minskat sin andel, så blir den stora frågan om skatteundantaget även kan bli en av nycklarna i denna strategiska marknadsundersökning för Åland.

Av denna orsak så skrev jag den tentativa rubriken ”Ålands landbaserade turism 2030 – En vision i ljuset av skatteundantaget.” Men Åland skall vara först. Tack, fru talman!

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ltl Toivonen nämnde i sitt anförande dialogen med rederierna. Ska det vara en dialog och hur ska den fungera? För min del ser jag att det finns en dialog. Jag anser att vi är helt beroende av dem. Det är färjerederierna som gör att vi är tillgängliga. Det är färjerederierna som ser till att vi har en hög turtäthet. Det är färjerederierna som också gör att det är ekonomiskt tillgängligt att fara hit, om jag till exempel jämför med Gotland. Det är färjerederierna som säljer massor med sportpaket till Åland, de se till att våra idrottshallar fylls året runt och det är de som ger färg åt vårt idrottsliv.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jo, nog förstod jag det som ltl Winé sade.

Men, som jag sade, grunden är fortfarande att landturismen minskar, inresande minskar och andelen av BNP minskar. Vad kan vi göra åt det?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Så är det. Men då måste vi kanske se, vad gör vi på land på Åland? Vad försöker vi sälja, till vem och hur? Hur tillgängliga är vi? Hur har vi öppet under helger till exempel? Vad kan vi förbättra? Vi måste istället se vad vi kan göra på Åland här inom landturismen tillsammans med näringslivet? Vad kan vi göra för att öka landturismen?

Jag tror att det är fel att börja leta efter att. rederierna t.ex. inte släpper iland passagerarna. Däremot måste vi se till att passagerarna vill gå iland och att vi har tillräckligt mycket attraktivt på Åland och där kan vi bli bättre i samklang med näringslivet och myndigheter ihop. Hur kan vi utvecklas? Jag har förstått att det jobbas bra på detta. Se på alla projekt som har nämnts! Ja just det, ltl Toivonen var inte med i utskottet då. Men det jobbas framåt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag har inte på något sätt sagt här att det är det ena eller det andra, utan jag bara lyfte fram olika saker.

Som jag sade, före en sådan här strategisk marknadsundersökning har gjorts så vet man ju inte vad man ska göra. Allt det som ltl Winé sade har ju gjorts.

Men jag går tillbaka till siffrorna som visar hur landturismen minskar år från år. Jag tycker att vi ska göra någonting åt det och försöka tillsammans.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg

Tack, fru talman! Bästa lagting, jag håller ett kort anförande för jag blir så ivrig när jag har replik så att tiden inte riktigt räcker till.

Jag tycker att det är en lite märklig diskussion som ltl Toivonen väcker till livs igen. Att man lite ska peka finger åt rederierna, ungefär som om de överutnyttjar skatteundantaget.

Dels ska vi vara glada åt att vi har den mängd avgångar och ankomster i princip varje timme, dygnet runt, varje dag, året om. Jag tror tyvärr att det kommer att komma en dag när vi ruskar på huvudet och tänker tillbaka på hur bra förutsättningar vi hade för att locka övernattningar till Åland tack vare våra rederier. Det är lite upp till den landbaserade turismen att nyttja det här på ett ännu bättre sätt än vad man gör idag.

Tittar vi på rederiernas betydelse inte bara för landturismen utan för hela Åland med tanke på sysselsättning och intäkter så är det helt emot min princip att man på något sätt skulle ifrågasätta deras varande genom någon form av passageraravgifter etc. som tidigare har varit på tapeten.

Angående generationsväxlingsproblematiken som ltl Eklund tog upp i debatten så finns det faktiskt möjligheter idag redan att ansöka om medel via europeiska investeringsfonden. Det var något som lagtinget klubbade för cirka ett år sedan. Sedan finns också Finnvera som en möjlig medfinansiär. Det finns ju redan möjligheter idag utan att landskapsregeringen ska behöva göra ytterligare åtgärder där. Tack.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag tänker ta upp en sak som ingen har nämnt här tidigare när vi pratar om ytterligare åtgärder och sådant.

Jag återknyter till ltl Winés tal om vi hur vi håller öppet och hur vi välkomnar de turister som kommer.

Men sedan finns det en sak som vi inte nämner så jättemycket och det är att det är väldigt dyrt på Åland. Jag vet bara när min syster med tre barn kom hit och de gick ut och åt pizza så betalade de fyra gånger mer än vad de skulle ha gjort hemma i Uppsala. Det här är ett problem speciellt nu när man ser på hur mycket mindre reell lön folk har att röra sig med. Då väljer man inte väldigt dyra resmål, utan man tar billiga flyg till billiga sydeuropeiska länder istället. Man får mer för sina pengar där nere. Det här är någonting som vi också måste se på. Det är en reell sak som påverkar, speciellt de som kommer från närområdena.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det stämmer. Där blir det också lite hönan och ägget. Ingen vill väl med avsikt ha ockerpriser på något sätt. Man prissätter för att man ska klara sig. Är volymen för liten så blir priset per kund större.

Sedan måste man se en helhet också. Jag ser hur mycket billigare det är att åka till Åland jämfört att åka med bil för en familj till Gotland. Det är avsevärt billigare. Jag tror att det var fem-sex gånger billigare för en familj med bil att åka till Åland än just till Visby. Så det gäller att se helheten. Men visst är det ett problem, speciellt när kronkursen också fluktuerar.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, jo det är sant. Det är billigt att komma hit. Men hur ska man ha råd att stanna här? Det är det som vi diskuterar, folk ska faktiskt komma hit och stanna flera nätter. Tyvärr, där spelar matpriser och liknande roll.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Att hela tiden vara varse om sitt nuläge är ju bra. Därför är ÅSUBs femåriga undersökning, som har börjat nu, väldigt viktig. Vi får en bra bild över vilka som kommer till Åland, hur länge man stannar, varför man kommer osv. Det är alltid bra att ha örat mot marken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Som jag sade så tror jag att vi alla här talar för den landbaserade turismen, ingenting annat.

Det som jag nämnde här tidigare var att om vi ser på ÅSUBs statistik så från 2009 så har inresandet minskat och övernattningarna har minskat. Det ser vi under 10 år och om trenden fortsätter så om 20 år finns det ingen landbaserad turism i ordets rätta bemärkelse. Det ser jag som ett problem. Ser inte ltl Holmberg det på något sätt som ett problem som borde undersökas lite mera än bara den här vanliga femårsundersökningen?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Nej, så krasst ser jag inte på verkligheten att vi skulle vara i en nedåtgående spiral som vi aldrig bottnar i. Jag tror nog att vi har nått botten när det gäller de totala övernattningarna på Åland. Den nedgången har sina orsaker. Dels kanske produktutvecklingen inte har varit tillräckligt stark men den växer nu igen, speciellt med tanke på turiststrategin, och dels speciellt angående stugbyar så har vi haft en generationsväxling så att antalet stugor har minskat.

Inresandestatistiken tycker jag att är helt irrelevant. Jag har aldrig tyckt om den, jag har inte tyckt att det har varit en parameter som är så viktigt att ta hänsyn till när vi pratar den landbaserade turismen på Åland. Statistiken är så avhängigt de färjor som trafikerar, årstider, dockningar, strejker och allt möjligt som påverkar den. Inresandestatistiken har ingenting med saken att göra om jag ska vara helt ärlig, enligt min åsikt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Nej, jag håller med om det. Det är ju den landbaserade turismen och där har vi övernattningar som ett mål.

Jag känner igen det, det är väldigt typiskt, vi har sett trenden i tio år att det har gått ner och ändå så förklarar man alltid bort det. Nu beror det på den lilla orsaken, nu beror det på den och nu var det kallt den månaden osv. Det är så väldigt lätt att försöka hitta de små orsakerna till varför det var sämre i fjol. Men titta 10 år bakåt, då var det 500 000 övernattningar och nu är det 416 000, men ni är övertygad om att det svänger nästa år. Tyvärr så är jag rädd för att det inte gör det om vi inte försöker göra någonting aktivt.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag gillar ltl Toivonens engagemang i den här turistfrågan, absolut.

Däremot tycker jag att någonstans är det inte enbart det offentligas roll att skapa ett attraktivt Åland och öka övernattningarna. Det finns en bransch som också ska ta ansvar och gör det.

Vi är i en av kanske världens mest konkurrensutsatta marknader just nu också.

Tittar vi på vad landskapsregeringen har åstadkommit och åstadkommer så räknade jag upp det i en replik men jag gör det en gång till; Pommern, konstgräs, friidrott, Bomarsund, gästhamnsprojekt, matprojekt, Convention Bureau och varumärkesarbete. Listan är lång och kostnaderna är ganska höga för alla de projekten sammantaget. Men allt detta syftar till att göra ett Åland som ska skapa resandeanledningar och det kommer det att göra.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Även jag, lika som min kollega John Holmberg, kände att jag också måste engagera mig i den här diskussionen.

Jag upplever inte, som ltl Stephan Toivonen, att det är så pass mörkt och svart som han beskrev det i debatten.

Att bara lyfta att den landbaserade turismen minskar, men när vi i arbetsgruppen för BSPC har analyserat kring hållbar turism så visserligen minskar antalet personer men de pengar som de lämnar efter sig ökar. Det betyder att det är en ny form av kund som väljer att komma till Åland. Det hänger lite ihop med det som ltl Igge Holmberg sade. Eftersom man ändå erbjuder en så pass exklusiv men också kostsamt paket så är det också människor som har mera pengar. Jag ser det inte som en negativ sak och så där nattsvart att vi inte kommer att ha någon turism kvar.

Vi borde snarare föra en dialog vilken turism och turismsatsningar som vi vill ha på Åland. Vilka människor ska resa hit?

Om man ser det ut det hållbarhetsperspektiv så är det ganska absurt att vi ska sätta oss på ett flygplan och flyga långa vägar för att fara till främmande stränder och sola så billigt som möjligt, lämna efter oss allt skräp och avfall och sedan flyga hem. I Asien har man behövt stänga vissa stränder därför att de är så pass smutsiga och man klarar inte av avloppet och de avfall som turisterna lämnar. Det är fullständigt ohållbart.

Det ser vi också på Åland, trots att det jobbas på för fullt så måste vi se det som en helhet. Vilken helhet erbjuder vi på Åland? Vad har vi för vattenkvalitet? Kan man simma juli månad i våra vikar? Vilken upplevelse vill kunderna ha? Det här är någonting som vi tillsammans borde se över både inom miljöområdet, näringslivsområdet och framförallt ur ett hållbarhetsperspektiv, för att kunna garantera turismen framöver.

Om man tänker på vad kunderna vill ha framöver och varför Åland skulle vara attraktivt så kom det fram här i BSPC-rapporten att det är de naturnära upplevelserna som man är villiga att betala ganska mycket för. Som ltl Brage Eklund sade så bor man väldigt exklusivt men får uppleva någonting unikt. Det unika är att få äta fisken som man själv har fiskat, simma i ett rent hav, cykla och andas in ren luft och se den vackra naturen, att fritt få utnyttja mark och skog och uppleva svampplockningssäsongen eller bärplockningssäsong. Det är någonting som är alldeles unikt för den urbana uppstressade människan idag.

Det här är ett mycket mera avancerat koncept och inte alls ett negativt område att diskutera. Åtminstone jag och mitt parti ser snarare väldigt positivt framöver bara vi fortsätter i en hållbarhetsriktning där vi arbetar aktivt för att få renare vatten, bra fiskevård och framförallt en turism som är av en sådan hög kvalitet att vi kan garantera att den är hållbar och har lågt CO2-utsläpp. Tack.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Jag är glad att ltl Sara Kemetter har en positivare inställning till turismen, för negativismen kantrade lite väl mycket här.

Grundtanken är bra i Stefans Toivonen förslag, att vi ska veta mera vad vi gör och också ha en åsikt om vart vi är på väg.

Man kan ändå konstatera när man tittar på statistiken över övernattningar att under de senaste åren 2015, 2016 och 2017, så har vi aldrig tidigare någonsin haft så mycket övernattningar på hotell.

Ser vi på båtturismen, småbåtsövernattningarna, så är det precis likadant. Stugorna däremot sviker, av olika orsaker. Jag hinner inte gå in på det nu. Men nattsvart är det absolut inte. Vi har mycket gott att bygga vidare på.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Tage Silander som också lyfte diskussionen på ett lite positivare och högre plan.

Vad gäller problemet med stugbyarna så har turismföreteelsen förändrat sig. Business är tidens melodi. Dagens människor har inte ens möjlighet att vara en månad eller två veckor lediga i sträck. Man har väldigt korta semestrar. På den tiden kanske man vill ta en stadstur och använda sin korta tid. Det sättet som man jobbar på och det sättet som man också semestrar på har ändrats. Istället för att tänka att samhället nu med skattepengar ska gå in och betala extra stöd för att rusta upp dessa stugor så kanske vi måste börja tänka om. Vad är ett hållbart alternativ än att bara tänka som vi alltid har gjort?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Kemetter. Jag håller med om att det var ett positivt anförande. Det behövs för turismen är positiv.

Det som ltl Kemetter nämnde i en replik i det här ärendet handlade om evenemangsturismen. Här har vi en stor samsyn. Jag tror att evenemangsturismen har en jättepotential. Vi på Åland har ett starkt föreningsliv och vi har väldigt många evenemangsorsaker både när det gäller landsbygd och stad, kultur och idrott etc. Här tror jag att det finns en potential där volymen människor utgörs av deltagarna själva, året om tack vare våra fina anläggningar. Här tror jag att det finns någonting att göra ännu bättre. Det är lättare att göra någonting bra som man redan är ganska bra än att försöka göra någonting bra som man inte är så bra på.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det stämmer ltl Holmberg. Evenemangen drar mycket publik och nya människor och det gör också kryssningsanlöpen, något som Mariehamns stad arbetar aktivt med att få in nya kryssningsbåtar till Mariehamn och få dem att verkligen stanna. Vi har ett helt koncept där vi verkligen kör runt dem på Åland och visar upp det fina vi har på Åland och därmed kunna öka handeln framförallt. Man köper små hantverk osv. det är ju där de pengarna finns.

Hamnbolaget har haft som krav att man också måste ha ordning på sitt avloppsvatten om man ska ta i land i Mariehamns hamn. Det är jag väldigt stolt över.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det som också är bra med det som ltl Kemetter lyfte upp, kryssningsturismen, är att den inte tar bort någonting annat. Vi kan ha fullt i alla våra stugbyar och hotell men ändå har vi oftast plats i hamnen för extra personer. De handlar och spenderar pengar och gör det kanske på ett sätt så att ålänningarnas vardag blir ännu roligare. Butiker kan se det som en nytta att t.ex. öppna tidigare en lördag eller söndag förmiddag för att det kommer kryssningsturister som vi i vår tur gagnas av. Turismen är betydelsefull på många olika sätt, inte minst för att förbättra lokalservicen för ålänningarna.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Bara för att nämna också kulturturismen, det har visat sig att de städer som satsar väldigt aktivt just på kultur, de får också under off season perioder nya människor intresserade att komma. Detta är någonting som ni vet att ligger mig väldigt nära hjärtat. Jag hoppas att man kunde satsa ännu mera på kulturturismen och inte bara på fotbollsturism. Och varför inte i framtiden satsa på friidrott nu när vi får en ny väldigt fin friidrottsarena?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Jag vill också sälla mig till skaran av personer som nog tror att den här motionen och dess avsikt är god.

Jag tror faktiskt inte att vi behöver flera marknadsundersökningar, och att det är det som gör att vi får en bättre framtid inom den åländska turismen.

Jag tror att vi ska göra aktiviteter, göra saker nu.

Jag vill ge ett litet perspektiv. Jag har lite grann börjat engagera mig i turismen nu det senaste året. Jag har jobbat med det tidigare i mitt liv på Viking Line före jag blev heltidspolitiker i början på 90-talet och då ansvarade jag för stugor och hotell på Åland.

Om jag jämför den situationen med den vi har idag - nu när jag har bekantat mig med turist Åland på att ganska djupt sätt – så det är att vi har krympt ihop, det är färre aktörer. Men de aktörer som finns vill jag ta av mig hatten för, för de flesta av dem är väldigt professionella idag och målinriktade. Jag vill nog sälla mig till den skara personer som vågar tro på den åländska turismen. De aktörer som finns är väldigt kunniga människor och målmedvetna.

Däremot är naturligtvis alla beroende av den miljö man arbetar i, att det finns bra förutsättningar och sådana system som gör att man kan vara konkurrenskraftig med omkringliggande regioner.

Jag vill också sälla mig till dem som tycker att vi ska glömma inresandesiffrorna. Övernattningar har en viss betydelse, men inte ens det, de facto handlar det om hur mycket pengar som varje turist lämnar efter sig på Åland. Det är sist och slutligen det avgörande för hur viktig den här näringen är för Åland. Det är utan tvekan så att vissa målgrupper lämnar mera pengar och vissa lämnar mindre.

Där som antalet har betydelse, det är för att upprätthålla trafiken till och från Åland. Det är sist och slutligen grunden för att vi ska kunna ha vår turism, att våra rederier anser det befogat att upprätthålla trafik mellan Sverige och Åland och Åland och Finland och också Åland och Estland. Där har volymen betydelse, det kan vi inte räkna bort.

Men för den landbaserade turismen så har det väldigt liten betydelse. Pengarna som kommer in på konto, det är de som är avgörande om det går bra eller om det går dåligt, inte är det antalet personer sist och slutligen.

Jag vill säga att jag tycker att det finns en hyfsat bra övergripande strategi. Det finns goda saker som sker här på Åland. Vi har byggt fantastiska idrottsanläggningar. Jag håller helt med ltl John Holmberg, idrottsturismen är fantastisk på Åland. Den borde på något sätt uppskattas mera än vad den gör, tycker jag. Man behöver bara gå ut här i Mariehamn för att se hur mycket människor det rör sig framförallt under helgerna, både ungdomar och föräldrar som följer med idrottsturismen. Den goodwill som den ger till Åland ska man inte underskatta heller.

Sedan har vi golfbanorna som håller klass. Vi är väldigt bra konkurrenskraft där.

Det stora som kommer att ske de närmaste åren är gästhamnarna. När Central Baltic projekten, som nu är godkända, är förverkligade så om några år så kommer vi att ha en helt annan servicenivå och utbud för gästande turister än vad vi har idag. Utnyttjar man det på rätt sätt så kan det betyda väldigt mycket pengar in i det åländska samhället. Då gäller det att man med öppet sinnelag ser vilka möjligheter det ger, att man börjar samarbeta med varandra kring gästhamnarna. Om vi tittar lite längre in i framtiden så tror jag faktiskt att gästhamnarna kommer att bli någonting av skärgårdens servicecenter, för det är där som det kommer att finnas kraft och service i framtiden.

Sedan vill jag också slå ett slag för Bomarsund. När det kommer att förverkligas i sakta mak här så har det internationell bärkraft. Jag hoppas att vi ska kunna utnyttja Bomarsund turistiskt på ett helt annat sätt än vad vi har gjort hittills.

Fru talman! Sedan vill jag naturligtvis ta upp naturturismen, det som ligger mig varmast om hjärtat, och som ltl Kemetter var inne på. Jag tror ändå sist och slutligen att det är där som vi har vår framtid. Det som är naturligt för Åland, vi har en fantastisk natur som är hyggligt oförstörd och ett lugn som är svårt att hitta på andra platser. Detta i kombination med vår strategiska position mellan två stora tätområden; Stockholmsregionen och Tammerfors-, Helsingfors- och Åboregionen, gör att vi har ett unikt läge. Det måste vi försöka utnyttja på bästa möjliga sätt.

När det gäller naturturismen så tror jag att vi kan göra väldigt mycket när det gäller aktiviteter och att tillgängliggöra dem för våra besökare. På något sätt så finns det så många oslipade juveler som bara ligger och väntar på att bli upptäckta, även för oss ålänningarna. Hur många av oss har varit ute i den södra skärgården, söder om Mariehamn här, och sett vilka fantastiska områden som finns där till exempel? Detta bara för att nämna ett litet exempel. Åland är på det sättet en väldigt oupptäckt diamant för de allra flesta.

Eftersom jag själv är lite engagerad i det och jag har arbetat lite grann med fastighetsverket, så det fantastiska med Ålands småskalighet är att det har gjort det lite svårt ibland att skapa aktiviteter och tillgängliggöra naturen. Men i och med att fastighetsverket har tagit över den gemensamma naturresursen som är 26 procent av allt vatten som finns på Åland - jag tror att det är 4-5 procent av landområdena - så har det skapat en starkare aktör som också kan medverka tillsammans med turistnäringen och andra näringar för att utveckla naturturismen. Jag ser ett embryo där till någonting som kan bli fantastiskt bra om vi tittar några år framåt i tiden.

Fru talman! Eftersom det finns ett visst engagemang här i salen för turismen så vill jag avsluta med att passa på att säga att Visit Åland har sitt årsmöte den 26 april på Havsvidden. Alla är hjärtligt välkomna dit och diskutera men framförallt också ta del av den för föreläsning som kommer att hållas där. Jag vågar lova att det är hög klass. Samma föreläsare fanns med på höstmötet i Kärringsund. Jag brukar inte bli så lätt imponerad nu för tiden efter att ha passerat 60, men det var en föreläsare som verkligen gick över allt annat. Han har gjort utrymme i sin kalender för att komma hit och hjälpa oss och föreläsa om hur man marknadsför turistprodukter, men också framförallt vikten av aktiviteter. Det är aktiviteter som gör att människor väljer resmål. Stugor, hotell och allt sådant måste naturligtvis vara i skick och vara bra, men det är inte det som avgör vart man far. Det man vill göra och det man vill uppleva, det är det som avgör vart man reser. Tack för det.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Man kan tänka att det är så bra nu. Men om man tänker på hur det var på nittiotalet i Eckerö; två butiker, kaféer, kiosker, restauranger och nu finns det ingenting. Det måste ju finnas en orsak. Vad är den orsaken? Har Åland blivit så otroligt tråkigt att åka till? Eller är det - nu känns det ungefär som att svära i kyrkan när jag säger det - men är det så att rederierna inte vill att folk ska gå av på vår ö? Vill de ha dem ombord och få ut alla dessa pengar som vi sitter och pratar om? Vi vill att de ska lämna så mycket pengar som möjligt på Åland. Kan det vara precis tvärtom? Vi kanske inte ska diskutera rederierna på samma gång som vi diskuterar landturism, för vi vill båda två har turisternas pengar.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är helt klart på det sättet som ltl Holmberg säger. Rederierna är aktiebolag som ska tjäna pengar till sina aktieägare, inte är det något annat.

Däremot är deras verksamhet en förutsättning för att vi också ska kunna utveckla den landbaserade turismen, för den största volymen kommer via fartygen.

Hoppeligen i framtiden ska vi kunna få flera människor som kanske flyger hit, men det vet vi inte.

Orsaken till att jag ser positivt på det här är att de nya bokningssystemen och de nya sätten att marknadsföra och kommunicera har medfört att den landbaserade näringen håller på att bli mycket starkare idag än vad den var för kanske 30 år sedan när jag senast jobbade inom näringen. Det finns en helt annan styrka och förmåga att skapa sin egen framtid än vad det fanns då.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Någonstans måste vi ändå börja fundera på hur vi kan få folk, alla dessa som picknickkryssare varje dag, att stiga av färjorna. Tänk om vi bara fick i land dem 2-3 timmar, de kunde komma in i Mariehamn och spendera sina pengar, få en liten smak av Åland och känna att hit vill jag åka tillbaka på semester. Att kunna erbjuda det här stora smörgåsbordet när de kommer i hamn, alltifrån fiolspelande till små kiosker där man kan handla saker. Men nu sitter de bara ombord på färjorna och det här är ett problem.

Naturturism, absolut, den är jätteviktig, men nog vill vi ha en pulserande stad. Turistsäsongen blir bara kortare, kortare och kortare. När man pratar med handlare idag, t.ex. förra veckan när det var påskmarknad så sade de: ” Å vad härligt det är folk på stan. Jag ser faktiskt en människa som går på stan”.

Vi måste få mera människor, vi måste få en puls annars tror jag inte det finns så många butiker kvar snart, i alla fall inte i centrum.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag håller helt med ltl Holmberg när det gäller staden och att vi måste få mera puls i staden och mera aktiviteter.

Jag tycker inte man ska titta på de så kallade picknickresenärerna och tittar avundsjukt på dem. Det är kunder som rederierna har sett till att de har fått till sina fartyg och det fungerar på ett vis.

Vi ska se rederierna och fartygen som ett transportmedel som vi kan få hit våra kunder som vill komma hit till Åland och besöka våra sevärdheter, komma ut och fiska och spela golf osv. Picknickresenärerna är också bra kunder, men det är kanske inte dem vi ska titta mest på. Vi ska titta på vilka målgrupper det finns i Sverige, i Finland och från andra ställen som vill komma hit, och som vill komma hit på ett väldigt förmånligt sätt genom att vi har så bra trafik till och från Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Nordlund som pinpointade viktiga bra saker. Det var också av bra att ltl Nordlund tog upp på golfen för den hade jag glömt bort på min lista på åtgärder som är på gång.

En viktig sak som ltl Nordlund lyfte upp är mjukvaran, servicemindskapet hos turistföretagarna idag. Vi har kanske färre turistföretagare men de har blivit proffsigare. Det är exakt det som det handlar om. Det är där konkurrenskraften finns också. Man tar emot kunden på ett ännu bättre sätt och man sköter om sin kund på ett ännu bättre sätt än kanske någonsin tidigare. Det borgar också för att vi ska ha en stark framtid. Det finns en stark framtidstro.

Sedan tycker jag också, precis som vi har diskuterat tidigare med ltl Nordlund, att båtturismen bara är i sin linda ännu och den kommer att vara till gagn för hela Åland, inte minst för skärgården.

Och evenemangsturismen än en gång. Så det finns nog goda exempel på hur vi ska få det här att lyfta.

Ltl Roger Nordlund, replik

Jag håller helt med där.

När det gäller proffsigheten så tycker att den har utvecklats väldigt bra bland turistföretagarna, de som nu aktiva.

Jag slås också av hur väldigt duktiga hantverkare, mathantverkare och alla sådana som vi har på Åland. Det är någonting som vi kan vara väldigt stolt över egentligen.

Det ligger lite i det åländska att vi är så dåliga och alla andra är bättre, men inte sjutton är det så. Vi är jättebra på många saker på Åland. Vi har fantastisk mat som vi kan producera och rena och fina råvaror.

Eftersom det är min sista replik så ska jag säga att en produkt som vi faktiskt är världsbäst på är trollingfiske efter lax.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Exakt så, det är rätt inställning ltl Nordlund. Vi är ju de facto bra. Tittar vi på Visit Ålands trycksak, den som kom ut i år, så tror jag att det är den bästa som någonsin har gjorts för Åland. Det beror nog inte allt på oss själva. Vi lever i en konkurrensutsatt värld. Det finns väldigt mycket att välja på.

Men fortsätter vi på det spår som vi har varit inne på nu och har varit inne på de senaste 2-4 åren så borgar det här gott.

Jag håller också med ltl Nordlund att det inte är samma människor som vi konkurrerar om. De människor som vill göra en picknickkryssning är inte de som i samma stund kanske vill övernatta på ett hotell eller i en stugby på Åland. Det är olika klientel, olika sammanhang. Mängden människor som vi har som potential att komma till Åland är så pass stor att vi behöver inte konkurrera internt om dem.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Bästa lagting, jag noterade i anföranden och repliker att det talades om positivism. Det talades om negativism. Jag uppfattade det som att jag beskylldes för negativism.

Såsom jag uppfattade min motion så är den ju positivism, som ni skulle säga, dvs. att vi ska ha en strategisk marknadsföringsplan för att utveckla turismen för att kanske kunna öka med 125 % på 13 år. Grunden i det var att om det går som förr så har vi ingen landturism om 20 år. Att då säga och titta på siffrorna att om 20 år har vi ingenting, är det negativism att säga som det är?

Jag har siffrorna framför mig här nu, inte inresesiffrorna för dem kan man diskutera.

Men jag har övernattningarna. Från 1997 till 2017, kan ni gissa vilket år som hade minst antal övernattande? 2017! Och kan ni gissa vilket år som hade mest antal övernattningar? Ganska enkelt va? 1997! Det var då det högsta antalet 569 000. Det var väl efter det som vi har fått två simhallar, Alandica, museer och så vidare som borde ha ökat övernattningarna.

Det är klart att vi nu har satsningar som också ser jättefina ut, men det hade vi också för 20 år sedan, trots det har övernattningarna gått ner och fortsätter det så har vi ingenting om 20 år.

Det är därför som jag tycker att vi behöver en strategisk marknadsundersökning. Inte kan man veta vad det beror på före. Vi var inne på prissättning, produkter, tjänster och dialog mellan rederierna och landnäringen.

Som ltl Holmberg-Jansson nämnde så ser situationen lite olika ut i Eckerö nu och för 20 år sedan.

Jag vill bara säga att syftet från min sida var nog synnerligen positivt, men siffrorna är väldigt negativa. Ni kan titta på dem själva om ni inte tror på det som jag säger, ni brukar inte alltid göra det. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är så, ltl Toivonen, att man kan faktiskt vinkla siffror hur man vill så att man kan skapa den opinion man vill. Jag upplever att det blir negativt att prata just på det sättet som ledamoten gör. Man säger att 1997 var det så många och idag är det så lite. Hur mycket är det i pengar då? Hur mycket pengar lämnade en turist 1997 och vad lämnar en turist idag?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Toivonen än en gång, det är väl bara hypotetiskt att kunna konstatera att turistövernattningarna har minskat. De har ökat i stan, de har minskat på landsbygden och hotellrummen har blivit flera i stan och de har minskat på landsbygden.

Konkurrensläget då? Det har blivit ett helt annat konkurrensläge idag än hur det var för 20 år sedan. Skulle vi inte ha gjort de satsningar som vi gjorde då, skulle vi inte göra de satsningar som vi gör idag så då skulle vi säkert tappa jättemycket övernattningar. Det är ju helt självklart. Men man kan inte säga att de satsningar som vi gjorde för 20 år sedan inte har gett resultat, det vet vi ju inte. Inte kan vi säga vilka som har kommit till tack vare de satsningarna och vilka som inte har kommit till. Tappet skulle kanske ha varit ännu större.

Jag är helt övertygad om att botten är nådd och vi kommer att få en bättre framtid till mötes. Inte kommer vi att tappa all turism som vi har på Åland.

Om man vill så kan man vinkla turiststatistiken på det sättet. Skulle jag ha mera tid så skulle jag plocka ut motsatsen åt ltl Toivonen. Det beror precis på hur man läser statistiken.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Som jag sade 1997 hade vi flest antal övernattande, i fjol lade vi minst antal övernattande. Varsågod, vinkla statistiken så att den går uppåt, ltl John Holmberg!

Ltl John Holmberg, replik

Räkna antal stugor som fanns i början på nittiotalet och det sätt man använde statistiken då. Tog man då i beaktande alla stugor eller använde man sig av stugbyar med fem eller flera stugor? Räkna den bäddkapacitet som fanns då kontra nu, då får man en helt annan statistik. Det är klart att om man har 2 000 stugbäddar i början av nittiotalet och har 900 i teorin idag, så det är klart att en högsäsong ger ett mindre avtryck idag än vad den gjorde då.

Sedan är frågan, precis som ltl Nordlund, ltl Holmberg och ltl Kemetter var inne på; vad ger turisterna? Det är klart att det finns en relevans och ett intresse av att vi har så många som möjligt som sprider sina pengar på Åland. Men det är också mängden pengar som blir kvar som är väsentligt. Det är ändå det som gör att turismen kan utvecklas och att man som turistföretagare har råd att investera, renovera och utveckla sin verksamhet. Det är det som är det intressanta. Det får vi reda på efter säsongen i år när ÅSUB är klar med sin marknadsundersökning för 2018.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag tror inte att den är klar så snart, men den kommer i alla fall.

Nej det är klart, de här övernattningssiffrorna innehåller alla olika former av övernattningar. Många andra tjänster har också blivit dyrare och bättre kvalitet och därför har det ändrat så att hotellen har ökat osv. Precis som ltl Kemetter sade så är konsumtionen per capita rimligtvis betydligt större nu än vad den var för 20 år sedan. Det gäller alla andra tjänster också. Vi får ju in mera per capita. Det är ju antalet som är det första, att få in flera personer, att få flera som övernattar och de konsumerar mera nu än för 20 år sedan.

Som jag sade, syftet var en positiv åtgärdsmotion.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.