Remissdebatt

Plenum börjar. 1

Remiss, fortsatt behandling. 1

1   Budget för landskapet Åland 2010

Landskapsregeringens framställning (FR 1/2009-2010)

Finansmotionerna nr 1-82 (FM 1-82/2009-2010)

Plenum slutar. 102

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering 28 ledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Barbro Sundback för deltagande i Nordens Instituts styrelsemöte. Godkänt.

 Remiss, fortsatt behandling

1      Budget för landskapet Åland 2010

Landskapsregeringens framställning (FR 1/2009-2010)

Finansmotionerna nr 1-82 (FM 1-82/2009-2010)

Diskussion.

Diskussionen avbryts här och återupptas vid morgondagens plenum.

Ltl Johan Ehn

Herr talman, bästa lagtingsledmöter! Budgetdiskussionen har nu kört igång på allvar. Jag får för min del konstatera att den här budgetdiskussionen är svårare än normalt. Inte bara på grund av det ekonomiska läget utan också på grund av att jag upplever att den budgetbok som vi har den här gången är betydligt svårare att följa med än tidigare när det gäller vad landskapsregeringen har föreslagit och vad de olika anslagen innehåller. Orsaken är att man från landskapsregeringens sida har valt att plocka bort vissa specifikationer och detaljer som åtminstone för oss i oppositionen är ganska viktiga för att kunna göra en korrekt bedömning av vad landskapsregeringen föreslår. Det här är någonting som jag tycker att man nog borde fundera på till de kommande åren. Att komma tillbaka till det läget som vi hade fram till fjolårets budget, att det under varje kapitel finns en specifikation över vad man avser att använda medlen, visavi resekostnader, visavi personalkostnader osv. Nu får man bläddra fram och tillbaka i budgetboken för att söka de här uppgifterna. Vissa uppgifter går helt enkelt inte att få fram på det här sättet. Det är inte bra ur ett rent överskådlighetsperspektiv och för att vi ska kunna diskutera den här budgeten på bästa möjliga sätt.

Herr talman! Den andra biten av mera formell grund, innan jag kommer in på själva ärendena i sak i budgeten, så kan jag inte heller låta bli att konstatera att upplägget för årets budgetdebatt kommer att göra att vi kommer att ha svårt att föra en debatt som ligger på en sådan nivå och på ett sådant sätt att vi faktiskt kan gå igenom budgeten . Få fram de förslag som är goda också från regeringspartiernas sida och oppositionen sida. Nu är det bestämt i talmanskonferensen att alla går upp och håller sina anföranden ostrukturerat huller om buller. Det finns ingen ordning i debatten. För den som sitter på utsidan och ska lyssna på det här måste bli otroligt konfunderad. En av oss pratar om skärgårdstrafiken för att i följande anförande övergå till att prata om Ålands hälso- och sjukvård. Jag tror att hela budgetdebatten förlorar på det här upplägget. Även här hoppas jag på att vi i framtiden ska kunna fundera på om det ändå inte är bättre att gå tillbaka till det systemet som har rått ett par år tidigare. Att vi diskuterar budgeten avdelningsvis och på det sättet kan hålla ihop de olika ämnesområdena och få en klar och tydlig struktur i diskussionerna. Om det är så, jag säger om det skulle råka vara på det sättet att diskussionen för den skull blir längre så är det för mig ganska oviktigt. Budgeten är ett av de viktigaste dokument vi har på bordet här under årets lopp. Då måste vi också kunna sätta lite tid på det. Nåja, det var om budgetens upplägg. Jag ska övergå till det som jag hade tänkt prata om vad gäller sakinnehållet i budgeten.

Ltl Hilander startade igår upp en debatt som gällde äldreomsorg. Vi från den frisinnade gruppen har en motion gällande just äldreomsorgen. År 2006 hade dåvarande landskapsregering tagit fram en rapport för äldreomsorgen på Åland. Den rapporten lade en färdplan för hur äldreomsorgen på Åland skulle utvecklas fram till 2020, om jag inte minns fel. Vad jag har förstått har också den sittande landskapsregeringen konstaterat att den rapport ska tjäna som grund för hur man fortsätter att utveckla äldreomsorgen på Åland.

En av de bitarna som finns där är, precis just det som ltl Hilander tog upp, Gullåsens omvandling till ett geriatriskt sjukhus. Effekten av det här kommer att bli att vi får fler och fler äldre som kommer att vårdas och få sin omsorg i kommunernas institutioner. Det är inte så att kommunerna ska undandra sig det här tvärtom. Jag tycker det är en perfekt nivå att lägga omsorgen på den kommunala nivån. Men bekymret som dyker upp är gränsdragningsproblemet, som också diskuterades i går. De, som nu flyttar från Gullåsen till de kommunala institutionerna, kommer också i mycket hög utsträckning att vara i behov av sjukvård. I det läget kommer det att bli svårt att dra skiljelinje mellan vad som är omsorg och vad som är sjukvård.

I rapporten är det här just en av de sakerna som förutsägs, gränsdragningsproblematiken kommer att dyka upp. Man säger också där, 2006, att en utredning om de ekonomiska konsekvenserna och hur man ska tackla de här problemen behöver komma fram.

Vi efterlyser inte bara den här utredningen utan efter det behöver vi också komma till någon typ av färdplan. Hur ska vi nå det här? Jag är helt medveten om att ÅHS lagen säger att för sjukvård är ÅHS ansvarig, för omsorgen är kommunerna ansvariga. Men om man går man tillbaka och läser i rapporten konstaterar man också att vi under en övergångsperiod, processen fram till dess att Gullåsen blir ett geriatriskt sjukhus, ska det finnas en viss försiktighet i hur man tolkar lagstiftningen. Så att kommunerna har möjligheter att förbereda sig för det här.

Det var väldigt intressant att höra att det som ofta brukar beskrivas som ett Mariehamns problem, vilket för mig hela tiden har varit helt obegripligt, inte enbart är ett Mariehamns problem utan det är ett precis lika stort problem för de små kommunerna. Det här problemet för kommunerna, precis som ltl Hilander var inne på, kommer att växa. Jag hoppas därför nu att vi kommer till det läget att vi får ordning och reda i det här.

Därför har vi lagt finansmotion nr.13, som beskriver att vi vill ha fram den här utredningen på bordet så snabbt som möjligt.

Vi ska hålla oss ifrån att diskutera kommunalpolitik här. Men eftersom det i gårdagens debatt framskymtade sådana saker som att Mariehamn och landskapet skulle föra förhandlingar om att Mariehamn ska överta Övergårds, måste jag ställa frågan till landskapsregeringen. På vilket sätt skulle dessa förhandlingar i så fall fortgå? Representanter för staden var kallade till landskapsregeringen, om jag inte missminner mig den 20 oktober, för att diskutera äldreomsorg. Då presenterade landskapsregeringen, företrädd av minister Perämaa och finanschef Eriksson, ett förslag om att staden skulle överta Övergårds för att "reda upp sina problem inom äldreomsorgen". Svaret som vi gav från staden var att vi ansåg att vi inte hade så stora problem att det här var nödvändigt. Vi ansåg att det här inte var en lösning som vi från stadens sida kunde tänka oss. Vi sade så här när vi gick, är det så att landskapsregeringen anser att det här är någonting som man vill driva vidare då skickar man också ett formellt ärende till oss. Något sådant ärende har jag inte sett. Jag ser vad som står i budgeten nu. Jag vill med detta dementera att det i dagsläget skulle pågå någon slags förhandling i den här frågan.

Herr talman! Jag hoppas både för kommunerna och för landskapets bästa att vi kommer vidare i de här frågorna kring äldreomsorgen. Där tror jag att grundproblematiken ligger just i gränsdragningen mellan vad som är omsorg och vad som är vård. Jag tror inte att vi ändå tjänar på att dra upp den raka linjen däremellan. Det gäller att hitta ett system för hur vi kan fördela kostnadsansvaret mellan kommunerna och landskapet på ett bra sätt.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Ltl Ehn väljer att ägna en stor del av sitt anförande åt det som talmanskonferensen har avgjort genom diskussion och argument, nämligen hur debatten i lagtinget ska föras. Man kan fortsätta föra en debatt om det i lagtinget, men det är en formsak. Jag vill i alla fall påpeka, med anledning av det som sades i går, att den samlade majoriteten skulle ha gått in för den här debattformen. Så var det inte. Jag var själv en av dem som ville ha en annorlunda debatt. Det är ju ingenting att fortsätta diskutera det. Det blir nästa gång vi har budgetdiskussion som vi tar upp det.

Angående specifikationerna under avdelningarna. Det skulle förlänga budgettexten med tjugotals sidor och det är ingenting som egentligen har med politikområdena ska göra. Det är ju ren och skär detaljerad förvaltning. Jag undrar om inte ltl Ehn har missat riktigt ordentligt här.

Ltl Johan Ehn, replik

Av mitt sju minuters anförande ägnade jag två minuter åt att prata om formaliteter. Jag tycker det är viktigt för att få fram bästa möjliga politik i ett senare skede.

Vad gäller frågan om debattformen så sade jag ingenting i mitt anförande om vem som hade beslutat. Om någon annan sade det, kunde repliken har riktat till den personen i så fall.

Vad gäller specifikationerna så tycker jag för min del och i gruppen för vår del att budgeten förlorar på de 20 sidor som nu saknas. Om man bara ser ett totalanslag och inte ser hur man har fördelat pengarna så blir det också väldigt, väldigt svårt att komma med konkreta förslag om på vilket sätt man kunde skära ner. Informationen i specifikationen på hur man har valt att lägga de här sakerna är ganska väsentlig för att få ett helhetsgrepp kring hur landskapsregeringen har tänkt sig att jobba med saker och ting.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag håller inte alls med ltl Ehn i det fallet. Om det är så att specifikationerna är viktiga då är det bara att gå ner till finansavdelningen och be att de trycker på knappen "spec" och utskrift så kommer det. Finansutskottet kan plocka ner det där. Jag har själv gjort så många budgetar att jag vet att det där finns med av tekniska skäl. De politiska avgörandena, de finns på alla dessa 500-600 sidor. Varför gå in på detaljerna? Det förstår jag faktiskt inte. Jag tycker att det är helt onödigt att på detta sätt förlänga debatten, om frisinnad samverkan vill krypa ned i detaljerna.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! För att kunna debattera på ett övergripande sätt behöver man oftast kunna fördjupa sig i detaljerna. Jag är helt medveten, ltl Erland, att man också kan gå begära fram uppgifter som man behöver. Men jag kan inte förstå att 20 sidor extra, i den för övrigt rätt tjocka boken, skulle ha någon betydelse för landskapsregeringen när det gäller att ta fram det här materialet. Jag respekterar att ltl Erland och jag har olika åsikter i den frågan. Men för egen del så tror jag att debatten skulle vinna på att vi fick en lite tydligare bild över det hela. Vi får väl se, när vi har hela debatten bakom oss, om jag har ändrat åsikt. Men i grunden, anser jag fortfarande att för att den här debatten ska kunna föras på ett bra sätt här inne i salen, krävs en viss detaljnivå även för oss som ska läsa in oss på budgeten. Det är annat för er som sitter i landskapsregeringen och har varit med i hela processen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson, replik

Ltl Johan Ehn kommer till det här med institutioner och kommunernas och landskapets ansvar. Man behöver ha klart för sig, jag vet inte om ltl Johan Ehn har det, att vi har tre kommunala institutioner. De har ett klart ansvar för hela individen, för hela vården när man ligger inne. Man får allting, vård, sjukvård, kläder och mat då betalar man 82 procent av sin inkomst. Medan omsorgshemmen ger boendeservice. De boende på omsorgshemmen är hyresgäster med normal hyres status. De köper in sin service av respektive kommun. Sjukvården är tillsvidare ÅHS ansvar, också i omsorgshemmen men inte i institutionerna.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Där går nog våra åsikter isär, ltl Gun Carlson. Angående kostnadsansvaret för sjukvården i institutionerna, det finns ingenting sagt att kostnadsansvaret skulle ligga på kommunerna. I ÅHS lagstiftningen står tydligt och klart att det är ÅHS som ansvarar för sjukvård på Åland. När det gäller organisatoriskt, precis som jag var inne på i mitt anförande, har kommunerna, kommunförbundet ett ansvar som institutionsupphållare. Mitt anförande handlade om vem det är som ska stå för kostnadsansvaret i det här fallet? Det är ju precis just det som den äldreomsorgsrapport som kom 2006 som den landskapsregering, som både ltl Gun Carlson och jag stod bakom, tog fram. Om jag inte missminner mig så fanns där även representanter från centern. I rapporten lyfter man fram just problematiken att det här måste man titta närmare på. När trycket på institutionsvården kommer att öka, i och med att man gör om Gullåsen till ett geriatriskt sjukhus, så måste man också titta på de ekonomiska strömmarna mellan kommun och landskap.

Ltl Gun Carlson, replik

Det är ju kommunerna som äger institutionerna. Ltl Johan Ehn hävdar alltså att deras sjukvård inte skulle vara kommunernas ansvar utan ÅHS ansvar. Det är en ganska stor sak i så fall om ÅHS och landskapet skulle ta hand om all sjukvård som bedrivs på institutionerna. Jag tror också att det skulle vara intressant för folkpensionsanstalten att ta del av en sådan diskussion. Jag är nog väldigt skeptisk till det att man skulle kunna genomföra det. Medan sjukvården i omsorgshemmen är ÅHS ansvar. Eftersom man som institutionsboende har en annan status än som hyresgäst.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag är helt medveten om skillnaderna mellan olika boenden. Det är inte det jag debatterar nu. Tittar vi på hur vi har ansvaret uppdelat i landskapet idag mellan den kommunala- och landskapsnivån, så var det faktiskt på det här sättet att sjukvården ska skötas av ÅHS och omsorgen av kommunerna. Det här tycker jag är problematiskt, det vill jag lyfta upp i ljuset. Angående Gullåsen, de klienter som har legat mitt emellan och enbart behövt väldigt lite sjukvård och mycket omsorg och de som behöver mycket sjukvård, dessa klienter har man kunnat ha inskrivna på Gullåsen, men det kommer nu att försvinna. Nu kommer fler och fler att flyttas bort eftersom Gullåsen blir geriatriskt sjukhus. I den här repliken har vi just belyst problematiken och det som man också i den här rapporten beskriver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag tycker det är väldigt viktiga frågor som ltl Johan Ehn lyfter fram. Vi har ganska liknande syn på den här problematiken och också hur angelägen den här frågan är att få den här strukturen klarlagd. Det som förvånar mig lite grann är det som Johan Ehn lyfte upp om att förhandlingar har pågått mellan landskapet och Mariehamns stad angående ett övertagande av Övergårds. Nu blir det lite oklart för mig eftersom man från regeringens sida säger att det har förts förhandlingar. Eftersom ltl Johan Ehn är stadsstyrelsens ordförande så borde han ju ha insikt i den här problematiken. Har det eller har det inte förts förhandlingar mellan staden och landskapet om dessa patienters väl och ve?

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det är antagligen på det sättet att man kan välja att kalla vissa saker för förhandlingar och vissa saker för diskussion. Det som staden var kallad till den 20 oktober skulle jag inte beteckna som en förhandling utan som ett diskussionstillfälle där landskapsregeringen lägger fram ett förslag, som vi från stadens sida säger att det här är vi inte intresserade av att diskutera. Men om det är så att landskapsregeringen vill ha till stånd en förhandling då måste man ju skicka över ett formellt ärende där vi sätter oss ner och börjar diskutera de här sakerna. Men vi gjorde klart från vår sida att det här var en fråga som inte var realistisk att diskutera, varken ur kostnadshänseende eller utgående från att vi skulle behöva sköta det här från stadens sida. De patienter, som finns på Övergårds, ser inte vi att vi har ansvar för rakt av att hitta lösningar för. Det är i första hand en ÅHS lösning. Gäller det klinikfärdiga patienter så gäller det att göra precis som vanligt d.v.s. man skriver ut och sedan får kommunen tar hand om dem i det skedet. Men någon förhandling har inte jag varit med om, som jag upplever det.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det är bra att få ett klarläggande. Jag tror det är viktigt att fortsättningsvis hålla sig till det som vår lagstiftning gestaltar, nämligen att det är ÅHS som har hand om vården och kommunerna har hand om omsorgen. I det här fallet bör den här avdelningen vara kvar helt enkelt till 2011. Så enkelt är det. Man ska inte sätta i gång en flyttkarusell.

Det andra som ltl Ehn tog upp är Gullåsen. Jag skulle vilja veta hur FS ser på den saken att vi nu i lagtinget skulle besluta att Gullåsen ska bli ett geriatriskt sjukhus och också gärna när det borde bli det? Det skulle underlätta för den arbetsgrupp som nu sitter och jobbar med den här frågan.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Som vi beskriver i vår motion anser vi nu att man borde se till att få den här utredningen klar. När man har den klar så stakar man också upp den fortsatta tidtabellen kring de här frågorna. Det viktiga är nu att få fram grunden till beslutet d.v.s. uppdelningen av var ansvaret finns och hur man ska lösa eventuella ekonomiska transaktioner mellan de här. Exaktare tidtabell skulle jag vilja överlämna till finansutskottet att fundera lite mera kring. Jag har inte en klar uppfattning för min del när det här måste ske. Klart är att tidtabellen bör bli fastslagen här nu, så att både kommunerna och landskapet vet vad man jobbar efter. Det har ekonomiska konsekvenser för båda hur man än gör det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag noterade att ett av medierna hade valt att beskriva diskussionen igår, gällande den här frågan som diskuteras, som om det var ett avslöjande om förhandlingar. Ett särdeles stort avslöjande var det ju inte eftersom det står nämnt i budgetboken om det. Jag kan inte minnas att jag skulle ha sagt att vi förhandlar, men det kan hända att jag minns fel. Det som har föregått är precis så som ltl Ehn sade. Vi hade kallat in representanter från Mariehamns stad för att seriöst föra en politisk diskussion om ett problem som finns, som vi vill söka en lösning till. Vad man sedan kallar det är kanske mindre betydelsefullt. Vi tog fasta på det som representanterna från Mariehamn stad sade, det stämmer att man inte uttryckte något större intresse. Man sade att om det kommer det en formell förfrågan så kommer man att seriöst behandla den. Det beskriver vi budgetboken att vi kommer att göra. Det är då nästa steg.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det gläder mig att vi kan vara överens om hur det här har gått till. Jag kan inte heller komma ihåg huruvida ledamot Perämaa sade förhandlingar eller vad han sade i den här senaste debatten. Eftersom det framkommer i media att vi skulle ha fört förhandlingar så vill jag på det här sättet, också från talarstolen, hävda att jag såg det inte som förhandlingar, utan som en diskussion där man ville lyfta upp en sak på bordet för att sedan eventuellt komma till förhandlingar. Som jag också noterade är vi båda överens om att det inte visades något intresse från stadens sida. Väljer landskapsregeringen att skicka över ett ärende till staden så måste man naturligtvis i det läget behandla det på ett seriöst sätt.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag väljer ändå att tolka ltl Ehn att representanterna för staden hade ett intresse av själva frågan om hur man ska sköta om de äldre och deras omvårdnad. Det kanske var en felsägning i det här fallet från ltl Ehn. Landskapsregeringen har ett stort intresse av att lösa sådana frågor som berör omvårdnaden av de äldre. Vi såg det som en praktisk möjlighet att staden skulle kunna ta hand om omvårdnaden av de äldre som är Mariehamnare. En stor del av dem som är boende vid Övergårds är Mariehamnare. Vi såg det som en möjlighet. Vi vill fortsätta att föra den diskussionen. Löftet gavs i varje fall från statsrepresentanterna att frågan kommer att behandlas seriöst.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Att försöka pådyvla mig att vi inte skulle vara intresserade av att diskutera äldreomsorg tycker jag var lite väl grovt faktiskt. Det jag sade i min replik till landskapsregeringsledamoten Perämaa var att vi inte var intresserade av att diskutera ett övertagande. Vid två tillfällen under det senaste året har vi tillsammans med landskapsregeringen diskuterat de här frågorna. Vi det ena tillfället tillsammans med minister Sjögren och vid andra tillfället med minister Perämaa. Där har staden för sin del har visat på vad vi har gjort för att få en så bra äldreomsorg som möjligt för våra invånare. Det är ett gemensamt intresse både för landskapsregeringen och för kommunerna. När det gäller Övergårds så var vi också överens om på det här mötet, ledamot Perämaa, att alla de som finns på Övergårds kanske inte ska skrivas ut. Det handlar också om att man ska göra andra saker. Det fanns andra patienter som kan räknas som klinikfärdiga, inte de som är på Övergårds.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Hilander, replik

Talman! Jag ser att ltl Ehn och jag delar åsikt, jag är glad för det. Ltl Ehn belyser svårigheterna med gränsdragningen mellan ÅHS och kommunerna, det som även jag belyste i mitt anförande igår. Det viktiga i den här frågan är det gemensamma mål vi har att trygga vården för våra äldre i samhället.

Ltl Johan Ehn, replik

Ltl Hilander lyfte upp en mycket viktig fråga nu. Käbblet får inte bli om vi ska ta hand om våra äldre eller inte. Det här handlar enbart om en ekonomisk transaktion mellan landskapet och kommunerna. Det är viktigt att vi kommer ihåg när vi för den här diskussionen. Hur ska vi finansiera det här i framtiden? Vi är alla besjälade av, som jag upplever den här diskussionen, att vi på bästa möjliga sätt också i framtiden ska kunna ta hand om våra äldre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack herr talman! Jag tror att vi kanske alla vet hur ansvaret mellan ÅHS och kommunerna ligger när det gäller de äldre. Vi behöver arbeta för en samordning mellan hemsjukvård och hemvård. Det tror jag är på gång.

Till det som ltl Ehn nämnde som ett Mariehamns problem, så tror jag det är så till en viss del. Flera av klienterna som idag finns, kanske inte alla på Övergårds men på Gullåsen, har bedömts som är klinikfärdiga.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! I mitt anförande sade jag att det är inte enbart var ett Mariehamns problem, som det beskrivs ibland. Det här är ett problem som ltl Hilander tydligt och klart också redogjorde för igår att också finns i andra kommuner. Sedan är jag helt och hållet enig i det som ltl Dahl var inne på, samutnyttjandet av personalen mellan hemsjukvård och hemtjänst. Det är en bra utveckling. Jag applåderar att landskapsregeringen också jobbar med det. Det kommer till viss del också att underlätta för delar av institutionsvården, inte fullt ut. Där har vi fortfarande den grundläggande gränsdragningsproblematiken kvar, som jag ser det.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack herr talman! När det gäller kommunernas kostnader för Gullåsen handlar det idag om utnyttjandegrad. Det blir jättesvårt för kommunerna att kunna bedöma hur många de kommer att ha på Gullåsen under nästa år när man gör budgeten. Det finns säkert andra sätt att lösa det här på, det är möjligt. Som det är idag så är det nyttjandegraden. Där bör man väl kanske fundera på om det ska vara på samma sätt när det blir ett geriatriskt sjukhus.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det är helt klart att gränsdragningsproblematiken är en sak som inte landskapsregeringen kan lösa själv. Det gäller att samarbeta, samordna och också resursförstärka både när det gäller ÅHS och när det gäller kommunerna. ÅHS bör troligtvis förstärka sina resurser inom primärvården och hemsjukvården och kommunerna bör förstärka hela sin äldreomsorgskedja. Kommunerna har ansvar för äldreomsorgen och institutionsboende. En av gränsdragningsproblematikens kärna är att i dagsläget på Gullåsen finns flera äldre som skulle ha sin plats i kommunernas äldreomsorgsboende. Det är ett odiskutabelt faktum.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag kan hålla med om det som minister Sjögren nu säger. Jag är också medveten om att vi har en situation där kommunerna inte fullt ut har kunnat ta sitt ansvar. Det var också något som förespåddes i rapporten som landskapsregeringen nu följer. Den visade också på att man dels skulle vidta åtgärder från landskapsregeringens sida och dels från kommunerna sida. Jag upplever att kommunerna faktiskt försöker rusta för just den här biten. Man bygger ut sin äldreomsorg hemma och stärker upp kompetensen. Men då måste man också se till att man framåt har klarhet i hur det här ska finansieras. Jag är helt medveten om att det inte är en lätt sak. Jag tror att man kanske behöver titta på om det kan göras via landskapsandelssystemet eller att man gör vissa förtydliganden i lagtexter och liknande som gör att det här blir väldigt mycket enklare än vad är i dagsläget. Men enkelt är det inte.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Landskapsandelarna har förstärkts med det nya landskapsandelssystemet. De har nästan fördubblats. En orsak var äldreomsorgsproblematiken. Jag vill ändå haka på det som ltl Gun Carlson sade och citera äldreomsorgsrapporten: "Den huvudsakliga ansvarsfördelningen mellan ÅHS och kommunerna kan i generella termer beskrivas så att kommunerna ansvarar för grundservice för de äldres boende i eget hem samt inom serviceboendet. Kommunerna ansvarar vidare för vården och omsorg vid Det Gamlas Hem, Trobergshemmet och Sunnanberg inklusive ansvaret för den medicinska personalen. ÅHS ansvarar för sjukhus insatser oavsett boendeform exklusive institutionsvård och för sjukhusvård. Härav följer att ÅHS och den aktuella kommunen har ett gemensamt ansvar för åtgärder och insatser hos de äldre människorna i dennes eget hem."

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det där är jag helt medveten om. På det sätt som diskussionen om klinikfärdiga, och hur man där ska föra över ansvaret enligt lagstiftning med vårdkostnader och omsorgskostnader, har vi samma bekymmer när det gäller institutionerna, som jag ser det. Att anordna den här biten ska helt och hållet ligga på kommunerna men däremot är finansieringsansvaret, som jag ser det, lite problematiskt med nuvarande lydelse i ÅHS lagen. Där står det tydligt och klart att det är ÅHS som ansvarar för sjukvården. Det är det här som jag ser som problematiken i det hela. Jag försöker inte på något sätt undandra kommunernas ansvar i det här. Snarare är det min och vår motions syfte att klargöra de här sakerna så att vi kan jobba framåt, precis som minister Sjögren var inne på, för att få bästa möjliga omsorg för våra äldre nu och i framtiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Ltl Ehn är lite mer hovsam i sin framtoning än gårdagens ltl Sundback om hur de här problemen på Gullåsen skulle lösas. Men budskapet är detsamma. Att staden inte egentligen vill ta ansvar för sina medborgare. Jag är lite bekymrad över det. Jag tycker att staden skulle ha varit den som skulle vara mest intresserad av de här förhandlingarna, som jag uppfattade att har varit med landskapet. Det är nog dags för staden att ta ansvar för sina medborgare.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Tolkningen står ju var och en fritt. Jag tycker det är synd att vi ska göra det här till en kamp mellan stad och landsbygd. Men vill ltl Salmén göra det så får han göra det. För egen del jag tänker inte gå in i den diskussionen.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Det är inte frågan om stad och landsbygd utan det är frågan om att var och en kommun tar ansvar för sina äldre. I synnerhet de som är färdigt behandlade och tar upp platser och bekymmer för de andra som står i kö.

Angående framtiden och geriatriskt sjukhus håller jag helt med om att det måste redas ut snabbt. Men det är dagsläget som jag är mest bekymrad över.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Ltl Salmén fortsätter att lyssna selektivt i den här frågan, kan jag konstatera.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Jag vill fånga upp lite av de saker som har framförts främst från gruppanföranden från gårdagen.

Inledningsvis vill jag påminna lagtinget om att det under många, många år har förts en politisk diskussion här i lagtinget om att det krävs strukturändringar och prioriteringar. Landskapsregeringen är väl medveten om att det finns en bred efterfrågan i lagtinget på de åtgärderna.

Vi har lagt den här budgeten som innebär både steg mot omstruktureringar men också vissa prioriteringar.

Vad vi menas med omprioriteringar? Är det så att vi tar bort Medis som man nästan kunde få intrycket från diskussionen i går? Nej, Medis kommer att finnas kvar. Medis kommer fortsättningsvis att kunna upprätthålla en hög nivå. Medis har dessutom fått ytterligare tillskott i ESF medel för att driva ett integrationsprojekt. Det finns alla möjligheter att utveckla Medis med de resurser som tilldelas.

Tas läromedelscentralen bort? Ja, men funktioner finns kvar. De överförs på andra, men funktionerna finns kvar.

Tas ÅSUB bort? Dras mattan undan från ÅSUB? Nej, ÅSUB kommer att kunna fortsätta med sin kärnverksamhet.

Försvinner naturbruksutbildningen helt och hållet? Verksamheten i skolan försvinner, men utbildningsformer finns kvar. Det kommer att finnas program för naturbruksutbildning. Program inom gymnasialstadiet och samarbete med andra skolor.

Tas turistförbundet bort? Nej, det finns fortsättningsvis mycket medel hos turistförbundet att fortsätta med destinationsmarknadsföringen. Dessutom har landskapsregeringen flera projekt i budgeten som också syftar till destinationsmarknadsföring.

Jag skulle kunna göra listan längre. Det är såsom landskapsregeringen har jobbat. Vi har försökt tänka nytt. Vi är alltså nödtvungna på grund av det kritiska ekonomiska läget just nu på kort sikt. Men vi är också tvungna på lång sikt att se om våra strukturer. Få ett bättre grepp om den offentliga ekonomin och de offentliga utgifterna. Därför måste strukturändringar till, som jag pratat om i alla dessa år. Men det är egentligen väldigt lite som har gjorts. Men nu ska vi med gemensamma krafter komma vidare med det här. Och också se till att klara av att verkställa det.

För landskapsregeringens del har det handlat väldigt mycket om hur vi ska utnyttja de resurser vi har och de resurser som vi har kvar efter att vi har prioriterat ner. Hur ska vi på bästa sätt hålla kvar verksamheter? Vi har försökt tänka effektivt. Vi har försökt omorganisera. Vi har försökt göra bra, men med mindre pengar. Det betyder att det krävs organisationsförändringar. Det krävs strukturförändringar. Vem ska göra det och hur ska det göras? Det här är någonting som man inte gör över en natt.

Jag tycker att gruppernas budskap från oppositionen är lite spretig. Jag tycker faktiskt att oppositionen är spretig i sina anföranden.

Obunden säger att det är ett förlorat år. Man har till och med sagt har jag noterat, inte i debatten i går, att det här borde ha gjorts 2008. Landskapsregeringen har gjort två budgetar, En budget 2009 och nu budgetförslaget 2010. Det kan ligga någonting i obundnas kritik att det borde ha gjorts redan tidigare, flera år tillbaka i tiden när vi hade god ekonomi.

Socialdemokraterna säger att de är panikåtgärder men säger också att det borde ha gjorts tidigare. Man pratar om strukturändringar, men man ska inte ha nedskärningar, man ska inte prioritera om. Jag undrar vad socialdemokraterna menar egentligen? Jag kommer ihåg socialdemokraterna för ett år sedan, då skulle man verkligen spara. Välkomna med, socialdemokraterna.

Frisinnad samverkan säger att landskapsregeringens budgetförslag är bra till 30 procent. Men det borde också ha gjorts tidigare. Jag tror också att någon pratade om panikåtgärd. Jag tror inte det var gruppanförande.

Ålands framtid säger att det är ett förlorat år, men det är fel saker, vi borde ha lagt på mera stöd. Vi borde inte ta bort så mycket stöd. Vi borde ha mera stöd.

Så vad är den samlade bilden av oppositionen och ansvarstagandet? Jag tycker att alla grupper har visat med sina motioner ett ansvarstagande. Det vill jag säga, förutom då möjligen en grupp. Det vill jag understryka. Det finns en beredskap att komma till mötes.

Det här är landskapsregeringens andra budget. Vi insåg hösten 2008 när vi höll på med budget 2009 att nu är det ett ekonomiskt läge. Det var då den ekonomiska krisen blev allmänt känd. Det var då man verkligen började se att det är kritiskt. Under hösten 2008 förstärktes ytterligare den bilden. När lagtinget klubbade budgeten i december hade vi bilden ännu tydligare för oss. Alla var eniga om att det måste till ytterligare åtgärder. Trots att landskapsregeringen då hade lagt en budget som faktiskt inte ökade utgifterna. Om ni kommer ihåg ledamot Perämaas kurva så var det så att 2009 års budget planade ut utgifterna. Det var ingen ökning. Redan där var det ett trendbrott. Sedan lade landskapsregeringen tilläggsbudgeten där tonen angavs. Det behövs mycket mera åtgärder.

Nu är det budget 2010, där läget är än mer allvarligt, därför att vi under hela året har förlorat inkomster. Men sedan tilläggsbudgeten diskuterades och beslöts i lagtinget så har ytterligare inkomstbortfall skett. Vi har alltså ytterligare mindre pengar att sköta vår verksamhet.

Det landskapsregeringen föreslår i budgeten är dels långsiktiga åtgärder. Det måste vi göra för att ändra våra offentliga utgifter. Vi måste få ett grepp om det långsiktigt. Det andra vi göra är kortsiktiga åtgärder, det som beskrivs som panikåtgärder, men som nog varslades om i tilläggsbudgeten redan. Det måste vi göra för att det ekonomiska läget är synnerligen allvarligt just nu.

Frisinnades gruppanförande beskrev våra konstruktiva diskussioner som vi hade inför budgetbehandlingen. Jag tycker också att de var konstruktiva. Diskussionerna var givande. Skulle vi haft mera tid på oss så kanske vi också skulle ha kommit lite längre i de diskussionerna. Det fanns en gemensam syn väldigt mycket. Frisinnade samverkan säger att man var nöjd med budgeten till 30 procent när det gäller strukturförändringar. Så räknade frisinnade upp vad man var missnöjd med till 70 procent. Då var utgångspunkten långsiktiga strukturella ändringar. Det som ltl Jansson räknade upp i gruppanförandet var att det saknades moderna tankar om en omorganisation, en omstrukturering av förvaltningen.

Det finns i budgeten planer på att vi kommer att göra en omfattande omstrukturering av förvaltningen. Arbetet är igångsatt. Ledningsgruppen jobbar med det. Man kommer under våren att ha en första presentation. Det finns långtgående planer på det här jobbet. Det beskrivs också i budgeten att det är igångsatt. Utgångspunkten ska vara funktion. Vi vill, eftersom vi har mindre resurser, samordna våra resurser för att få ett mer kostnadseffektivt och också kvalitativt bättre arbetssätt. Därför vill vi samordna och föra samman resurser så att vi mera tittar på funktion. Och inte på de avdelningsindelningar som vi idag jobbar efter. Alltså tänka nytt. Det handlar om att stödfunktionerna kommer att ses över och förhoppningsvis kunna samordnas. Upphandlingssystemen ska samordnas. Det har pratats många år om fastigheterna, vi måste göra det och få ett ordentligt grepp om det. Jag kunde räkna upp andra sådana funktioner.

Angående kansliavdelningen, redan i tilläggsbudgeten 2009 angav man riktning för en nyordning för kansliavdelningen. När vi är färdiga med den reformen så finns inte kansliavdelningen. Det finns stödfunktioner till förvaltningen. De stödfunktionerna känner ni alla, eftersom vi har godkänt tilläggsbudgeten där det här angavs. Där finns en rättsenhet, det finns en serviceenhet, det finns en extern- och kommunikations enhet och det finns en EU-enhet.

Det här arbetet som har gjort på kansliavdelningen har inneburit att man kan dra in åtta tjänster, genom samordning av våra resurser och genom att få ihop funktioner. Det är strukturändringar. Det här är ju någonting som också kommer att påverka alla avdelningar i förvaltningen.

Även om ni är missnöjda, ltl Roger Jansson, så finns det med. Då kanske vi ökar till 50 procent.

Kortrutt, helhetsplan, Frisinnad samverkan ville att vi skulle ha en helhetsplan. Vi skulle gå vidare med skärgårdstrafikplanen. Det är också någonting som landskapsregeringen helt har varit inne på. Förutom att vi har planen, det är ju några år sedan den togs, så måste vi också lägga till kalkyler, ekonomi och få helhetsgrepp. Det vill också landskapsregeringen, det skriver vi också i budgeten att vi ska göra. Det finns också med, precis exakt det som ltl Roger Jansson var missnöjd med igår finns i budgeten.

Tunnelprojektet har funnits med här i flera anföranden. För tunnelprojektet har det funnits en bred politisk enighet i tidigare lagting om att man ska gå vidare med utredningar. Landskapsregeringen är övertygad om att skärgårdstrafiken, för att trygga en bra skärgårdstrafik på sikt utan att skära allt för mycket i servicen, så måste vi få till stånd ett kortruttsystem. Det är enda modellen. För att få till stånd ett kortruttsystem måste vi satsa på investeringar. Det är själva saken. Vi måste ta en investering i taget.

Investeringarna ska göras. För att vi ska komma vidare med de här kortruttsinvesteringarna så måste man förstås ha gjort utredningarna klart, det säger sig självt. Driftskostnaderna belastar hela tiden vår budget. Det är enda sättet att trygga skärgårdstrafiken på sikt. Vi måste också komma vidare med den övergripande planen. Jag har en absolut beredskap att vi kan svänga på hela den här frågan. Landskapsregeringen kan ta fram den här planen. Vi kan ha de ekonomiska kalkylerna. Vi kan ha den här helhetslösningen, vi kan presentera det för lagtinget innan vi går vidare med utredningen om tunneln. Det tycker jag är viktigt, därför att jag ser att vi måste ha en politisk bred enighet kring ett sådant här stort projekt. För det är någonting som kommer att finnas över alla år. Långt framöver krävs det politiskt enighet.     

Nu är vi uppe i 70 procent kanske. Den tredje saken var jordbruksprogrammet. Landskapsregeringen har inte gjort tillräckligt, när det gäller LBU programmet, som Frisinnad samverkan var inne på. De facto, när vi tittar på de åtgärder som landskapsregeringen föreslår angående jordbrukssektorn så finns det många åtgärder. Man har också från landsbygdens folk utryckt att det är katastrof för jordbruket. Det är alltså så att vi går in och strukturerar om avbytarverksamheten och försöksstationen. Vi har tagit bort det nationella investeringsstödet. Naturbruksskolan finns inte längre, naturbruksutbildningen kommer att finnas. Det är flera åtgärder. Vi har också sagt att vi kommer att gå in i principerna för LBU programmet för att titta att vi faktiskt också har den här riktningen, att LBU programmet ska ha en drivkraft, en riktning mot en omstrukturering också av jordbruket. Det sker redan idag. De investeringar man gör idag, det gör man för att ha ett hållbart jordbruk på sikt. Det är viktigt för landskapsregeringens del att vi ska ha ett hållbart jordbruk på sikt. Det är viktigt för hela landskapet. Därför vill också landskapsregeringen fortsätta med det LBU program och kompensationsstöd till jordbrukarna på den nivå som förra landskapsregeringen drog upp riktlinjerna för. Det fanns ett program som den förra landskapsregeringen drog upp linjerna för. Man hade vissa långsiktiga löften till jordbrukarna och det fortsätter landskapsregeringen med. Men vi satsar samtidigt på strukturändringar.

Jag och landskapsregeringen tycker att jordbruket är så viktigt. Därför att jordbruket är avgörande för att vi har en omfattande livsmedelsindustri på Åland. Vi har livsmedelsförädling. Vi har behov av nära producerade livsmedel. Vi vill ha öppna landskap. Därför är jordbruket viktigt och man måste se till att jordbruket har förutsättningar för att fortsätta långsiktigt. Jag tycker att jordbrukarkåren har fått alldeles för mycket negativt i den här debatten. Jag vill understryka att landskapsregeringen stöder den verksamheten och vill fortsätta utveckla den på ett långsiktigt hållbart sätt.

Här kanske vi inte till alla delar är eniga med frisinnad samverkan. Men ändå till många delar, för vi pratar om omstruktureringar och långsiktighet i båda fall.

Den sista strukturändringen som jag noterade från frisinnad samverkans sida var kommunstruktur.  Som jag tolkade våra diskussioner var att man borde sätta igång ett mera långsiktigt arbete tillsammans med kommunförbundet, Landskapsregeringen och kommunförbundet tillsammans. Det står också i budgeten att det vi har avsikt att utse en arbetsgrupp som ska titta att det blir mera förutsägbart, det blir mera långsiktigt, att man ska ta ett gemensamt ansvar för den sociala välfärden i framtiden. Sedan förslår inte landskapsregeringen någon ändring i kommunstrukturen i den här budgeten. Där finns det kanske inte en enighet med frisinnad samverkan. De var de strukturändringar som jag uppfattade från frisinnad samverkans sida. Däremot hade man andra frågor som man också lyfte upp, tio punkter som var missnöjes frågor. Det är helt okej, det måste man ha. Men i de här strukturändringarna tycker jag det finns en mycket gemensam syn.

En sak som ltl Roger Jansson lyfte upp var personalförsörjningsplanen. En personalförsörjningsplan har landskapsregeringen antagit. En personalförsörjningsplan måste vi ha som ett redskap för att kunna trygga behovet av personalförsörjning på sikt. I framtiden kommer det att bli, trots att vi brottas med andra problem, problem att trygga det behov vi kommer att ha. Det kanske inte kommer att finnas tillräckligt med människor. Därför måste det finnas en rekryteringsplan för hur man gör det. Men i det här skedet har vi mycket behov av mera omställningsplaner. Hur vi agerar när vi gör strukturändringar, när personal måste flyttas om och kanske arbetet helt försvinner. Då måste det finnas system för det. Det ingår i vår personalförsörjningsplan, som ännu inte är fullständigt komplett. Där saknas den här långsiktiga rekryteringen. Däremot finns pensionsavgångar under åren 2010-2014 och hur de är fördelade i personalförsörjningsplanen. Det finns personalplanering, det finns samarbetsförfarande, processbeskrivning hur man går tillväga vid omplacering och omställningsåtgärder och ansvarsfördelning. Vi har alltså tagit en personalförsörjningsplan som ska ligga som ett redskap för enskilda tjänstemän när vi har att hantera den svåra situation som vi befinner oss i.

Från socialdemokraternas sida tycker jag det är otrevligt när man ställer olika grupper emot varandra, olika grupper och olika funktioner. Man spelar på människors känslor. Man utnyttjar människors känslor, det tycker jag inte är riktigt schysst. Alla borde vara med och veta att det här är svårt. Det blir inte lättare av att man försöker utnyttja upprivna känslor och till och med försöka blåsa under det i ett sådant här läge. När man pratar om att stängningen av Övergårds är inhuman och att det är de gamla som kommer i kläm. Då tycker jag det är lite grovt, ganska mycket grovt. Därför att Övergårds inte kommer att stängas såsom förslaget från ÅHS styrelse ligger. Landskapsregeringen beslöt att vi skjuter fram det med ett halvår och inledde diskussionen i första hand med Mariehamn och försöker hitta en lösning på det. Problematiken är att det finns ett uppdämt behov av att flytta ut människor från Gullåsen. Människor som är klinikfärdiga, jag tycker illa om det ordet, men människor som kan flytta blir kvar för att inte finns platser i den sociala vården. Vi för diskussioner med Mariehamns stad om vem som har ansvaret, eftersom det är många av dem som är på Övergårds som råkar vara Mariehamnare. Men det här är en kommunal fråga.

Jag tycker också illa om att man ställer jordbrukare mot sjukvård. Det är också ett väldigt enkelt, lite populistiskt sätt att framställa politiken. Det är olika delar. Vi från landskapsregeringens sida värnar hårt om sjukvården. Det är ett prioriterat område. Men inte heller sjukvården har gått befriad från besparingar. Där finns också möjligheter att göra ändringar i strukturer, utan att den verkliga vården behöver drabba särskilt mycket. Vi har också en plan för hur vi jobbar med styrdokumenten, lagar, förordningar och reglementet för att styra upp. Vi har satt igång en revision för att få underlag för fortsättningen.

Medan jordbruket, som jag redan beskrev, tar sin del i de här inbesparingarna.

Här tycker jag också det är fel att säga att på grund av det görs nedskärningar i Medis är det landsbygden som drabbas. Ja, men vad är det för ansvarstagande för helheten? Medis, kan också omstrukturera sig. Man kunde kanske tänka om med sin kursverksamhet. Kanske ta det här integrationsprojektet och göra något väldigt bra av det. Ta till vara den tid man lever i och kanske försöka hitta nya vägar. Det behöver inte drabba landsbygden.

Näringspolitik, det kommer att bli mera näringspolitik under dagen. Lite kort vill jag också där göra mina reflexioner om vad som sades från de olika grupperna. För det var också rätt intressant.

Det som förvånar mig var obunden samling och vtm Lindholm. Vtm Lindholm uttryckte att landskapsregeringen ska stå och visa vägen. Det är vi som ska stå och säga vad näringslivet ska göra.

Socialdemokraterna sade att vi ska gå in och i princip fixa boendet för turismen. Det är landskapsregeringen som ska göra det. Det här är väldigt konstigt i landskapsregeringens öron. Det är ju inte så att samhället ska gå in och styra näringsverksamheten på det sättet aktivt. Landskapsregeringen har fullt förtroende för entreprenörerna och företagarna i samhället. Det är de som ska driva verksamheten. Det är de som ska ha idéerna. Det är de som ska ha visioner för sina företag. Det är också de som ska bära ekonomin i sina företag. Så måste det ju vara, annars är vi inne på något helt nytt politiskt system. Det tycker jag obundna alltid väldigt stark brukar hävda att det är marknadskrafterna som gäller och det är den fria företagsamheten som ska vara styrande för näringslivsutvecklingen. Då är vi på samma linje. Det är helt klart landskapsregeringens syn.

Ltl Anders Eriksson har det här med stöd. Landskapsregeringen har skurit, till vissa delar, i stöd. Vi anser att man bör gå in där och städa upp till vissa delar. Ändra på systemen och titta över principerna. Som jag redan sade, så kommer vi också att se på möjligheterna att sammanföra olika stöd åtaganden. Vi från landskapsregeringens sida tycker inte det är samhället som ska bära upp företagsamheten genom stödåtgärder. Samhället ska finnas som en bas och plattform och också som en trygghet för företagare, men inte ta över och sköta.

Riktigt besviken blev jag på frisinnad samverkans anförande, som pratade om näringslivsfientlighet. Där vill jag nog ha lite mer konkretiseringar för det påståendet. Att landskapsregeringen skulle vara näringslivsfientlig? Om man tittar på de skrivningar som finns i budgeten och titta på det år som har gått, vilka alla åtgärder och kontakter som landskapsregeringen har haft med näringslivet i rådgivning, stöd, olika projekt, utbildningen och infrastruktur, så finns det hur mycket som helst att räkna upp. Sedan finns det alltid gnissel. Det finns också näringslivsorganisationer och idkare som inte alltid är glada över det som landskapsregeringen säger och gör. Det är helt förståeligt, det ska man vara, man ska vara lite blåslampa på landskapsregeringen. Därför blev väldigt förvånad på socialdemokraterna som säger att det skulle vara en hämnd när man drar ner pengar överhuvudtaget, när vi delar ut pengar till turistförbundet och handelskammaren. Vi drar ju ner pengar på alla moment, eller hur? Vi försöker omfördela och framförallt försöker vi föra ihop funktioner och få bättre effekt av de pengar vi har. Vi kommer att fortsätta att ha samarbete med turistförbundet, handelskammaren och med företagarföreningen. Men vi vill föra samman de här rådgivningsinsatserna så att det finns en lucka för en företagare. Jag kunde räkna upp olika kontakter, det kanske jag kan återkomma till när det blir frågor om det.

För min egen del har jag ett system som heter" lantrådets veckans besök", där alla ledamöter och avdelningschefer som har möjlighet att följa med, har besökt olika företag. Vi har besökt olika organisationer. Vi har regelbundna träffar med AMS en gång i månaden för att följa arbetsmarknadens läge och hålla koll på att det inte far iväg. Vi har regelbundna träffar med bankdirektörerna, det har vi haft det senaste året och ännu längre än så, där vi håller pulsen på vad som sker inom den ekonomiska utvecklingen. Bara som några exempel sedan vet jag att mina kollegor har många olika kontakter inom sina områden. Därför att näringslivsfrågor kommer in under alla ledamöters område.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Lantrådet har fastnat på 30-70. Jag vill för min del och för frisinnad samverkans del säga att vi upplever att det finns många goda intentioner i budgeten när det gäller strukturella förändringar. 30-70 kom sig av att det som vi upplever att man kommer att genomföra, och där man också ser att pengarna ändrar i budgeten, är inom skärgårdstrafiken, gymnasialstadiet, marknadsinriktningen på naturbruket och liknande. Sedan finns det andra jättegoda saker som privatisering av Guttorp och sjösäkerhets centrum. Till många delar är vi överens om man genomför de här sakerna. Det var det som vi försökte få fram i vårt gruppanförande. Eftersom det inte syns i de tablåer när det gäller utgifter för 2011 och 2012. Men genomför man dem så kommer vi till stora delar överens.

Sedan när det gäller LBU programmet så fastställde landskapsregeringen det 31.1 2008, man hade före det gjort ändringar 7.12. Vi ville få bort stödoptimeringsodlingen och få en mera marknadsinriktning. Det står vi fast vid.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag tycker det låter väldigt bra. Kanske vi är uppe i 80 procent nu med de saker som ltl Strand sade. De åtgärder som vi för fram i budgeten, är vår åsikt att de också ska genomföras. Annars skulle vi inte skriva in dem. Då är det också viktigt att ha ett brett stöd för att gå vidare med åtgärderna.

Sedan när det gäller att LBU programmet var färdigt ihop sytt, färdigt ihop diskuterat när landskapsregeringen tillträdde, så tror jag det här kom upp på vårt bord den allra första månaden. Det var den förra landskapsregeringen som drog upp de här riktlinjerna.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Det är riktigt att vi jobbade med programmet. Vi hade inte slutligt tagit ställning. De var inte eniga om inriktningen på marknads- kontra stödoptimerad odling. Det skulle väl ha blivit en kamp om det hade fått fortsätta. Det kan vi lämna därhän.

Den intressanta frågan, som lantrådet tar upp här och också i media som jag kommer att återkomma till i ett anförande och hoppas att lantrådet är här, är om kommunerna. Det som står i budgeten är att man ska tillsätta en arbetsgrupp för att se på lagstiftningen som reglerar verksamheten som kommun. Det är någonting helt annat än kommunstrukturerna. Min och frisinnad samverkans åsikt är att vi inte kan blunda för den här problematiken som finns i vissa kommuner. Man löser den inte genom enskilda stöd, man bara fördjupar krisen. Men om det kan vi ha en särskild diskussion, om lantrådet kan närvara så tar jag upp det i mitt anförande.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag har räknat med att det säkert kommer att bli en mer allmän kommundiskussion, jag deltar gärna i den. Faktum var att när vi hade våra diskussioner så pratade vi om det här samarbetet med kommunförbundet och hur man ska få det att fungera på ett bättre sätt. Och hur kommunerna också ska kunna ha mera långsiktig vetskap om vilka åtgärder som är på gång. För det är inte bra, det tycker inte landskapsregeringen heller, när saker och ting kommer så pass sent som beror på vårt tidsschema för budgetarbete, förstås.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Lantrådet säger att oppositionen är spretig. Det har vi möjlighet att vara, för vi är fyra olika partier. Jag förstår att det är viktigt för lantrådet att ha särskilt FS på tåget eftersom centern inte ens är med i boskapsvagnen, när det gäller vissa frågor.

Sedan när det gäller vårt uttalande om att vi redan 2008 sade att man borde ha satt spår av det här. Det stämmer helt och hållet. År 2008 då insåg vi, inför budgeten 2009, att det var en kris och att man måste göra någonting. Vi lade olika förslag, men tyvärr fanns inte den insikten då hos lantrådet eller resten av landskapsregeringen. Man fortsatte precis på samma inslagna bana. De förslag som vi lade understöddes inte i det skedet.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag förstod att vtm Lindholm pratade om att det borde ha genomförts redan under budget 2008. Det håller jag med om. Under goda tider när vi har bra ekonomi, det är ju då man ska börja förbereda strukturändringar. Det som den här landskapsregeringen råkade ut för var att de strukturändringar, som vi hade för avsikt att genomföra, fick vi påskynda och göra på betydligt mycket kortare tid. Det är ett stort problem idag. Det syntes i budget 2009, vtm Lindholm, att det var ett trendbrott. Redan där så planade kurvan ut. Utgifterna steg inte i samma mån som de hade gjort tidigare.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Om lantrådet redan 2007 insåg att någonting måste göras då hade jag nog förväntat mig att man 2008, inför budget 2009, hade sett andra strukturella förslag än det vi såg.

Sedan är det visst viktigt att lantrådet och landskapsregeringen visar vägen för näringslivet. Ger förutsättningar vart det här samhället är på väg genom olika lagstiftningsförslag t.ex. vad beträffar miljöåtgärder och utsläppsrätter. Man för diskussioner med fiskodlarföreningen, jag tror man gör det med jordbrukare. Varför gör man inte det med det övriga näringslivet? Vad är det som är viktigt att satsa på Åland? Naturligtvis ska inte landskapsregeringen sedan satsa, men man ska visa vägen. Vad är det som kommer att behövas i framtiden? Blir det en golfbana i Kastelholm? Då finns det ett näringsliv som kommer att börja bygga bostäder och infrastruktur runt. Men när det inte tas beslut vet man inte vart man är på väg.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Nu blir jag lite fundersam. Vad menar egentligen vicetalmannen med att visa vägen? Är det vi som ska stå och peka vad enskilda näringsidkare ska göra? Det är ju så jag tolkar det här uttalandet. Förutsättningarna, det är samhällets roll att se till att det finns bra förutsättningar och att det finns en plattform för företagare och näringsidkare att bedriva och utveckla sin verksamhet. Det är det som ska vara själva grunden, infrastruktur. Men vad har inte samhället gjort? Om man tar besöksnäringen, tänk på vad som har satsats med samhällsmedel. Det finns alla förutsättningar för besöksnäringen att fortsätta utvecklas. Kulturturism, idrottsturism, konferensturism, sjöfartskvarteret och sjöfartsmuseet som är på gång. Det finns hur mycket satsningar som helst ifrån samhällets sida som skapar förutsättningar.

Det som krävs, om jag lite kort får komma in på besöksnäringen, är att vi också får igång utvecklandet av boendet, stugorna och hotellkapaciteten. Det kan inte landskapsregeringen gå in och göra. Men vi har nog beredskap att stöda både med råd och faktiskt med direkta stöd. Så fungerar det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Det är kanske lite ovanligt att få recensioner av lantrådet för de olika gruppanförandena. Jag tycker det är viktigt att lantrådet kan respektera att vi har olika uppfattningar och att vi har olika prioriteringar. Hon vill göra nedskärningar på Medis, turistförbundet och ÅSUB och annat som jag tycker är väsentliga verksamheter för framtiden. Vilken annan ort skär i sina konjunkturinstitut när man befinner sig i en svacka och mer än någonsin behöver vägvisning inför framtiden? Det är ganska ovanligt grepp. Jag tycker det är en dålig prioritering. För min del tar jag hellre bort 900 000 euro för en tunnelutredning, för att istället kunna ha ett starkt ÅSUB, ett väl fungerande Medis, ett väl fungerande turistförbund där många näringsidkare drabbas om inte turistförbundet kan upprätthålla sin marknadsföring. Det är min prioritering och det vill jag att lantrådet också respekterar.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Respekt och diskussion är kanske två olika saker. Jag tror att jag också kan ha möjlighet att diskutera de olika frågor som har förts fram från de olika grupperna. Trots det respekterar jag att man har sina åsikter. Jag har inte försökt komma med något åsiktsförtryck. Utan tvärtom, jag lyfter upp åsikterna för att de ska få luftas.

Väsentliga verksamheter säger ltl Gunell. Det tycker också landskapsregeringen. Därför finns ÅSUB, därför finns det pengar till Medis, därför finns det pengar till nu minns jag inte vad ltl Gunell räknade upp. Alla de här verksamheterna kommer att finnas kvar. Men som precis all annan verksamhet så handlar det om att titta på hur man gör verksamheter. Man måste verkligen se på vilket sätt man utför det som man är satt att göra. Kan man göra det på ett bättre sätt? Jag är övertygad om, eftersom ltl Gunell så starkt framhåller ÅSUB, att ÅSUB kommer att kunna utföra sin kärnverksamhet också i framtiden.

Ltl Camilla Gunell, replik

Enligt mina uppgifter är det just konjunkturrapporterna som skulle lida. Det är ett mycket ett viktigt instrument, menar jag, för framtiden.

Jag vill särskilja på strukturförändringar, de är mer än välkomna. Det har socialdemokraterna efterlyst i åratal, på många olika håll, både inom gymnasieskolan, inom ÅHS och andra typer av modernisering av förvaltningen. Det är också sådant som vi har betonat att är jätteviktigt. Men att gå in med kraftiga nedskärningar som till exempel för Medis, vilket betyder att 3800 timmar försvinner, nästan en tredjedel av hela utbudet. Har man verkligen gjort en konsekvensanalys av vad det betyder att ta sådana stora pengar som man gör? Med tunnelpengarna från Föglö kan jag finansiera mina motioner både vad gäller ÅSUB, Medis, turistförbundet, läromedelscentralen och högskolan utan problem.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Intressant. Ltl Gunell säger att socialdemokraterna i åratal har pratat om strukturändringar. Man har i åratal velat ha prioriteringar. Man har i åratal önskat de här åtgärderna. Igår fick vi höra att det var panikåtgärder. Det går inte riktigt ihop.

Jag har noterat att tunnelpengarna ska bekosta ganska mycket. Det är egentligen inom tunnelpengarna som de stora inbesparingarna har gjorts. När man tittar på socialdemokraternas motioner så var det någon som hade räknat ut att det handlar om 15 miljoners utökning av budgetutgifterna. Jag har inte själv räknat det men det är någon som har räknat på det. Sedan tror jag också att man kan titta på motioner på ett sådant sätt att man inte bara ska titta på summan, man ska titta på skrivningar. Det vi nu gör i förvaltningen är att vi skära ner, vi minskar ner, det betyder att färre personer ska göra väldigt mycket. Det betyder också att varenda en skrivning man gör så lägger man ytterligare på landskapsregeringen och förvaltningen att man ska utföra det, kanske utan tillräckliga resurser.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det är svårt att hinna kommentera lantrådets långa inlägg på två minuter. Jag kommer att återkomma till flera av de här frågorna under mina kommande anföranden.

Lantrådet säger att oppositionen är spretig. Det är ju fyra partier från vänster till höger. Oppositionen är ingen homogen grupp. Vi behöver inte och vi ska inte tycka likadant. Däremot ser jag regeringspartierna som spretiga. Vissa av ledamöterna hotar med att åka till Bryssel. Andra ledamöter tar timeout. Den tredje argumenterar emot strukturförändringar i jordbrukspolitiken och den fjärde är första undertecknad av en motion i den här budgetdebatten. Vem är det som egentligen är spretig? Ja, det är regeringspartierna som spretar. Det parlamentariska systemet fungerar inte om det spretar på det här sättet. Det kommer jag att återkomma till i mitt nästa anförande om det parlamentariska systemet. Vi kan fortsätta den debatten då också.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Nej, det är helt klart att fyra olika grupper tycker olika. Det är självklart. Det finns också olika åsikter inom majoritetsblocket. Men det som lagtingsledamöterna har på sina bord är ett budgetförslag, som har antagits enhälligt i landskapsregeringen. Enhälligt, det fanns inte en enda omröstning. Det har varit diskussioner med våra grupper som också ställt sig bakom den här budgetboken. Alla har sina hjärtefrågor där man tycker lite extra och det känns extra svårt. I det här läget tror jag att vi alla känner att det är extra svårt för vi har alla områden som vi värnar om, och som vi kanske inte skulle vilja gå in och göra så mycket åtgärder i.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Tack talman! Problemet är att systemet säger att regeringen behöver ha stöd av sina regeringspartier till den budget de lämnar. Det är där problemet uppstår när FS har hamnat in på något sidospår i någons slags budgetdebattbehandling som vi andra inte är med på, för att eventuellt hitta det majoritetsstödet som behövs för den budget som regeringen har lagt. Här tycker jag det spårar ur lite. Det kan vi komma till i det parlamentariska inlägget som jag kommer med om en stund.

Det första jag skrev under lantrådets anförande var att det finns väldigt mycket positiva strukturella förändringar som man har satt igång. Det är kanske det som vi borde diskutera lite mera också. Men när lantrådet sedan använder flera minuter till att kritisera oppositionen, att den är spretig, så tycker jag lite att man kastar sten i glashus.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Den här spretigheten kanske man kan ta med en viss nypa salt. Jag ville peka på det här med panikåtgärder, för sent och fel. Det finns alla bedömningar av den här budgeten. Panik och det borde redan ha gjorts och till och med inom vissa grupper är det både för sent och panik. Då blir det nog väldigt spretigt. Kanske man inte ska ta det väldigt allvarligt att jag använde ordet spretig.

Däremot tycker jag den parlamentariska diskussionen är viktig som ltl Karlström tänker ta upp. För det är väldigt viktigt för vårt system, att vi har ett välfungerande parlamentiskt system.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det här med den spretande oppositionen kan vi lämna. I och för sig reagerade även jag men i det senaste replikskiftet har vi kanske rett ut den frågan. Jag tycker det är helt naturligt att oppositionen spretar. Vi är fyra självständiga partier som inte tar ansvar för de andra partiernas politik. Vi ska presentera våra alternativ.

Någon kommentar kring de diskussioner som den frisinnade gruppen har haft med landskapsregeringen. Även jag delar den åsikten om att det var konstruktiva samtal. Min uppfattning är framför allt att vi i slutändan hämmades av tidsbrist. Tidtabellen, som vi blev presenterade för, var att budgetbeslutet skulle tas en vecka senare efter det möte, var efter vi beslöt oss för att inte gå vidare. På det mötet hade vi tänkt oss att vi skulle ha fått mera konkreta förslag. Diskussionerna fördes på ett väldigt bra sätt. Men den konkreta nivån kom vi aldrig ned på. Det beklagar jag, men jag tycker att det kanske går att utveckla det i framtiden.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det tror jag också. Vi har, i lite olika sammanhang, haft oppositionen inbjuden till diskussioner. Det är kanske något man kan fundera på. Det kanske man kan fundera på när ltl Fredrik Karlström drar i gång den här diskussionen om det parlamentariska systemet och hur man har förhållandet mellan majoritet och opposition. Trots allt, konstaterade jag, så nådde vi ganska många procent enighet till slut. Därför var det helt uppenbart att det var konstruktivt och bra de diskussioner som fördes.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Som ltl Roger Jansson redogjorde för i vårt gruppanförande så är vår bedömning att vi kom en bit på vägen. 30 procent var en siffra som nämndes. Lantrådet har nu försökt att höja den något. Det som vi kan konstatera med budgeten, och det som också sades i vårt gruppanförande, är att vi ser många positiva spår framåt. Det är många förslag som vi helt och hållet kan ställa oss bakom. Men det vi inte ser det är i spåren av vad detta kommer att leda till d.v.s. hur det här kommer att påverka ekonomin framåt. Jag förstår att det är svårt att helt klart få fram konkreta siffror på vad det kommer att leda till. Men för att visa på att man tror på åtgärden tycker vi det vore viktigt att lägga in också i sifferdelen, det man tror och avser att åstadkomma med de strukturella förändringarna. Det är där vår kärna i kritiken ligger. Det kan vi inte se enligt vår analys, framför allt för 2011 och 2012.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Som jag sade redan i tidigare replikskifte, det vi skriver, det avser vi också att gå vidare med. Det kan stämma, det som ltl Ehn säger, att när man tittar på utgiftskalkylerna för 2011 år 2012 så kommer strukturändringar där att falla ut mera 2011-2012 än vad de här första åtgärderna gör 2010. De kalkylerna är inte helt och hållet uppgjorda enligt de planerade strukturändringarna. Men de kommer att utfalla. Det ska man ha med också i bakgrunden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Talman! Jag vill inte framstå som någon politisk recensent men jag tycker personligen att det var det bästa anförande lantrådet har hållit under sina år. Många tror förstås att jag säkert bara tänker på det som sades om långsiktiga verksamhetsförutsättningar för jordbruket. Det vari ett viktigt uttalande från lantrådet. Men det är inte bara det, jag är också helt enig om det som sades. Att om vi ska ha en levande skärgård och en fungerande skärgårdstrafik framöver så måste man ta i bruk kortruttsystemet på allvar. Anförandet innehöll ovanligt mycket konkret. Det var ett bra anförande.

Visst finns det också saker som jag av naturliga orsaker inte håller med om. Spretigheten tänkte jag också kommentera men det kan vi lämna därhän. Vi kan väl ändå konstatera att oavsett spretighet hit eller dit så är vi alla i oppositionen eniga om att i ekonomiskt hänseende är 2009 ganska långt ett förlorat år. Jag konstaterar att också lantrådet innerst inne är enig med oss om det. Hon sade att det här har vi pratat om i alla år, men väldigt lite har gjorts.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag håller inte alls med ltl Anders Eriksson till den sista delen. Därför att 2009 var inte ett förlorat år. Vi bröt trenden i budget 2009 genom att vi där planade ut utgiftsutvecklingen. Vi gick vidare med tilläggsbudgeten 2009 där vi ytterligare började sänka utgifterna och angav riktningar för budget 2010. När man går in och gör så här stora ändringar, när det gäller struktur och prioriteringar, då måste det också finnas lite framförhållning och långsiktighet i det arbetet. Det här är alltså landskapsregeringens andra budgetförslag. Vi lade inte budgeten 2008. Det kan man så här efterklokt säga att vi kanske borde ha varit på gång redan i budget 2008. Men det var vi inte. Det här var alltså landskapsregeringens sätt att styra upp det. Vid första budgeten 2009 satte vi i gång arbetet, nu fortsätter vi det. Vi kommer att fortsätta under 2010 med budgetarbetet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag tycker att lantrådet kan ta fasta på det beröm som jag gav. Det som jag avslutade med var ett direkt citat av lantrådet själv, när hon sade att det här är det som vi har pratat om i alla år, men väldigt lite har gjorts. Det är också det som jag har sagt många gånger. Tittar man på siffrorna så hade landskapsregeringen med sig ifrån år 2008 märkväl, 22,7 miljoner i överskott, om vi beaktar vad som överfördes till utjämningsfonden. Medan man nu har ett underskott på 24 miljoner. Det är det som har hänt under detta, som jag vill kalla det, förlorade år.

Sedan sades det på Ålands framtids vägnar att det enbart var ett förlorat år och att man ville ha mera stöd till näringslivet. Det tycker jag inte är korrekt. Det jag pekade på, när det gäller näringslivet, är att det måste finnas förutsättningar för näringslivet. Stimulans och utveckling är grunden för själva välfärden.

Den andra saken jag uppehöll mig vid, som är viktigt i ekonomiskt hänseende, var det allmänna skatteavdraget som man borde ha kvar för att stärka köpkraften hos ålänningarna. De båda frågor anser jag vara väldigt viktiga.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Landskapsregeringen har ett stort budgetunderskott. Landskapsregeringen har förlorat nästan en tredjedel av inkomsterna från 2008 till 2010. Det är självfallet då att budgetunderskottet är stort. Det är svårt att hantera. Det är svårt att göra prioriteringar och omstruktureringar för att arbeta ner underskottet. Det är det som landskapsregeringen nu föreslår. Vi föreslår åtgärder för att ta itu med det här. Vi vill ta ett ansvar för att få ordning på det.

Jag håller med om att samhällets del i näringslivspolitiken är att stimulera och ge förutsättningar. Igen ordet förutsättning, jag tycker det är nyckelordet i näringspolitiken. Det är samhällets roll att skapa plattformar. Till den delen är förstås också stödfunktionerna viktiga. Vi har inte tagit bort stödfunktionerna. Det finns fortsättningsvis en mängd olika stödåtgärder kvar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag vill tacka lantrådet för seriösa analyser och seriösa svar på de frågor vi här har tagit upp.

De kanske två största problemen är dels landskapsregeringens politiska leveranskapacitet, för att dra en parallell till varvet i Klaipeda. Kommer landskapsregeringen att kunna leverera det man talar om att man avser att utreda och hitta lösningar på? Vi har historien till den delen som stöd, 2008 års verksamhet och 2009 års verksamhet. En hel del har levererats, men en hel del har inte levererats. Det är det som är frågeställningen särskilt inför 2010-, 2011- och 2012 års ekonomi.

Landskapsregeringen, både lantrådet och det liberala gruppanförande, visade att åtminstone en del av regeringen tror att vi kommer att komma upp i de här inkomstnivåerna igen, som vi var i tidigare. Det tror inte vi alls på. Då har vi ett bekymmer i vår syn i ekonomin framöver.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag har nog inte uttryckt det så att vi kommer att komma upp i samma inkomstnivåer. Jag förde ett resonemang om hur klumpsummesystemet svänger. Det är inte alltid så att man kommer upp till precis samma nivå. Jag tror att vi måste finna oss i, åtminstone i de kommande åren, att ha en lägre nivå på inkomsterna. Jag har aldrig talat om vi ska vara på en jättehög nivå. Därför har jag också understrukit varför det är så viktigt att ändra på våra strukturer och de åtaganden som det offentliga ska göra. Vi måste alltså anpassa kostymen. Det har jag sagt i mitt anförande och det upprepar jag igen.

Kommer landskapsregeringen att klara av att leverera det som vi nu föreslår? Det kommer att vara jättesvårt och det sade jag också igår. Det är viktigt att det finns ett brett stöd från lagtingets sida för att gå vidare, för att vi ska klara av de svåra efterföljande besluten. Om det är mycket diskussioner idag om sparförslagen så kommer varje åtgärd att bli föremål för mycket diskussion när det verkställs. Då kommer det att börja kännas.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller det sista så finner vi vår roll, i det parlamentariska systemet som ett av oppositionspartierna, att stötta landskapsregeringen i sådana nödvändiga åtgärder som vi är överens om att behöver vidtas. Det ska var och en framöver som diskuterar parlamentarism gärna uppfatta. När det gäller omorganisationen inom landskapsförvaltningen, som lantrådet var inne på i sitt anförande, är det bra att man ser på funktionerna. Men vi har gått ett steg längre i vårt resonemang. Vi vill renodla landskapsregeringens funktioner till att våra myndighets-, planerings- och beställarfunktioner. I minsta möjliga grad utförarfunktioner. Till det här erfordras det en politisk beställning som är tydlig. Denna har vi inte kunnat läsa ut ur budgetförslaget.

Sedan vill jag verkligen tacka lantrådet för handslaget om skärgårdstrafiken. Plan, först sedan ytterligare pengar i sjön, om jag får uttrycka mig lite dumt.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Landskapsregeringens vidare arbete med omorganisationen kommer säkert att klargöras mera i detalj. Men i diskussionerna finns helt klart det här med att skilja på olika roller. Det handlar också väldigt mycket om relationen mellan landskapsregeringen och de underlydande myndigheterna och förhållande där och hur man också har olika system och styr på olika sätt. Det är också en sak som blir föremål för översyn. Sedan uppskattar jag verkligen frisinnad samverkans ansvarstagande och att man säger att man vill vara med och stötta upp. Det är en svår situation vi är i. Jag tycker det är positivt när oppositionen också deltar på ett sådant ansvarsfullt sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg, replik

Herr talman! Jag skulle önska ett klargörande. Ska jag uppfattade det som att lantrådet stöder vår motion nr 33, som innebär utvärdering av kortrutten innan man satsar 800 000 euro på tunnelutredning?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag går inte in och stöttar enskilda motioner. Jag har lyssnat på debatten. Landskapsregeringen har också själva sagt att vi ska göra den här utredningen. Vi ska ha en ekonomisk kalkyl. Vi ska få en helhetssyn på skärgårdstrafiken. Samtidigt tycker också landskapsregeringen att man måste komma vidare med investeringar. För att kunna göra investeringar måste man ha utredningarna klara. Eftersom diskussionen har varit så fokuserad på den här tunneln, så kommer det att dra undan möjligheterna att få ett jättebrett politiskt stöd för fortsatt kortruttsinvestering. Därför säger jag att det finns en beredskap att vi svänger på det. Jag tycker att pengarna kan finnas kvar men lagtinget är involverat på ett annat sätt, att vi först har en plan. Sedan går man vidare.

Ltl Mika Nordberg, replik

Det är lite det som vi vill visa i vår motion. Vi tror att det är en helhetslösning som behöver vara aktuell när man talar om förverkligandet, när det kommer så långt som till tunneln. Att man även har klart för sig att det ska vara en fortsättning, när det gäller kortrutten med nya hamnar, för att det ska vara ekonomiskt försvarbart som ett helhetspaket.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag tycker det låter väldigt förnuftet. Precis som jag också nu resonerar att vi vill ha den här helhetsplanen. Det är också såsom landskapsregeringen har resonerat. Vi vill ha en helhetssyn med ekonomiska kalkyler och allting klarlagt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Hilander, replik

Talman! När man läser budgeten talas det mycket om öppna landskap. När nu lantrådet nämner öppna landskap, så undrar jag vad lantrådets framtidsplaner för jordbruket är när man talar om öppna landskap? Är det därför vi ska bedriva jordbruk? I så fall undrar jag över de små jordbrukarna som jag ser att verkligen håller vårt åländska landskapet öppet. Vid EU inträdet försvann en stor del av de små egna företagarna. Idag kan vi läsa i ÅSUB:s statistik att det inte finns många jordbrukare kvar. Jag undrar hur lantrådet se på det?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag delar ltl Hilanders bekymmer över de här. Det är precis just fingret på den svåra punkten. Det är de småjordbruken med djurhållning som en gång i tiden har sett till att landskapet har varit betade och öppna. Utvecklingen har nu gått i den riktningen att det har blivit större enheter. Det har blivit mera mekaniserat, det har blivit mera av ett större företag. Det är en annan utveckling. I det sammanhanget är det svårt för de små enheterna. Det har också förstås med EU stödsystem att göra. Det har också att göra med omstrukturering av hela jordbruksnäringen p.g.a. programmen som mycket styr upp dem. Det är EU, men det är också en allmän samhällsutveckling, som har lett till fram till det här.

Eftersom jag själv är född på ett litet jordbruk har jag också väldigt noga följt med och sett hur allting växer igen. Det är inte som det var förr. Den tiden har vi passerat, tyvärr.

Ltl John Hilander, replik

Talman! Det gläder mig att lantrådet delar min åsikt vad gäller de små jordbrukarna. Idag känner sig de små jordbrukarna kanske jagade av systemet där man tvingas att övergå till miljövänligt jordbruk fast deras ideologi kanske inte alltid stöder det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack herr talman! Lantrådet säger att regeringen inte ska ta över och sköta sådant som är näringslivets kompetens. Men varför tänker då regeringen ta över och socialisera företagsrådgivningen? Som enligt budgeten föreslås att framöver ska skötas av Ålands teknologicentrum. ÅTC är ju en av näringsavdelningens enheter. Varför kan man inte låta Ålands handelskammare fortsätta med att sköta och utveckla den här heltäckande företagsrådgivningen som eftersträvas? Förstår inte lantrådet att handelskammaren känner sig ifrågasatt. Att de känner att inte landskapsregeringen litar på deras kompetens när man gör den här rockaden.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är rätt intressant att man kallar det att socialisera. Landskapsregeringen ger ju samhällsmedel till handelskammaren för att man ska sköta vissa tjänster. Vad menar ltl Aaltonen med socialisering? Det som föreslås i budgeten är att man ska utarbeta, precis som vi gör med andra delar i verksamheter, och man ska sammanföra olika funktioner så att man kommer närmare varandra, så att man får effektivitetsvinster och bättre kvalitet på den verksamhet man utför. Redan idag finns det ett samarbete mellan handelskammaren och ÅTC, där ÅTC alltmer har utvecklats till att bli ett företagarcentrum. Landskapsregeringen eftersträvar ”en dörrs princip”, att en företagare inte ska behöva springa till fyra fem olika instanser. Man ska få all rådgivning, upplysning om stöd och alla olika delar i inom företagsverksamhet på ett ställe, detta är syftet. Landskapsregeringen kommer fortsättningsvis att samordna och samarbeta förhoppningsvis med både handelskammaren och företagarföreningen. Det kommer att bli en upphandling av tjänster. Det är inte någon socialisering utan det är någonting som landskapsregeringen redan gör och sätter pengar på. Det är egentligen det som efterfrågas från näringslivet. Det är också för att se till att man stöttar nyföretagande och småföretagande.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Vi ifrågasätter att företagsrådgivningen ska föras över till en av landskapsregeringens enheter. Vi vill att det fortsättningsvis ska ske hos de privata organisationerna, som visserligen får stöd från landskapet för att upprätthålla den här verksamheten.

Men varför skriver handelskammaren, turistförbundet och köpmannaföreningen insändare och ropar om hjälp för att bli hörda? Varför kontaktar de oss i oppositionen? Varför känner sig de här organisationerna att landskapsregeringen inte har förtroende för deras verksamhet? Varför skär man i deras verksamheter? Litar ni inte på handelskammarens kompetens? Varför prioriteras inte turistförbundets verksamhet? Tror man verkligen att destinationsmarknadsföringen kan ersättas av två filmer? Var finns dialogen och de diskussionerna som hela regeringen hävdar att de har med näringslivet?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! För det första, vi skär på många ställen i den här budgeten. Det kan inte vara förvånande för ltl Aaltonen. Vi går in överallt.

För det andra, vi kommer att fortsätta att ha ett samarbete med handelskammaren. Den verksamheten kommer att finnas kvar. Vi vill samordna så att det finns samlat och då är det i samarbete med andra. De här tjänsterna kommer att upphandlas. De kommer att finnas kvar.

Turistförbundet finns kvar. Det finns medel som fördelas till turistförbundet för destinationsmarknadsföring. Vi har olika möten med handelskammaren och med turistförbundet. Men man kanske inte är alldeles nöjd med att pengarna skärs när. Det har jag förståelse för. Det finns många som är missnöjda med att vi går in i budgeten. Det har man all rätt att reagera på och motsätta sig. Jag tycker också det är väldigt viktigt att just de nämnda organisationerna, som ltl Aaltonen lyfte fram, ska föra en öppen debatt. Också kritisera landskapsregeringen att komma med synpunkter på hur saker sköts och även komma med synpunkter på hur det istället borde skötas.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Ulla-Britt Dahl

Herr talman!  Jag har några reflektioner och tankar inför budgeten 2010. Jag hade gärna haft det här anförandet igår men tiden räckte inte till.

Landskapet står inför en allvarligare ekonomisk kris än på mycket länge. Landskapsregeringen har under hösten varnat för att krisen kommer att bli mycket värre än vad många prognosmakare sagt och konstaterat att nu krävs kraftfulla politiska åtgärder.

Landskapsregeringen har vid uppgörande av budgetförslaget ändå trots den ekonomiska situationen kunnat trygga den grundläggande välfärden, dit räknas hälso- och sjukvården, socialvården och utbildningen.

Vi vill alla ha en god levnadsstandard och hög välfärd. Detta förutsätter en ekonomi där den som vill kan arbeta och genom detta får en god inkomst och utveckling.

Att skapa förutsättningar för jobb skapande som tryggar människors välfärd och gör enskilda delaktiga samhällsutvecklingen är politikens viktigaste uppgift.

Landskapsregeringen nämner i motiveringarna att man vid utformningen av budgetförslaget beaktat konjunktur situationen så att investeringsnivån bibehålls tämligen hög. Genom att inför varje anbudsbegäran och beslut om byggstart ta i beaktande den situation som just då råder för att åstadkomma en jämn sysselsättning. Det tycker jag är bra.

Länge har i den politiska debatten talats om den överstora offentliga sektorn på Åland. Vi måste vända trenden med den ständigt växande offentliga sektorn har det sagts, men ännu har ingen lyckats. Men i och med detta budgetförslag har det skapats ett trendbrott.

Landskapsregeringen föreslår i liggande budget förslag en rad strukturella åtgärder.

Landskapsregeringen kommer att minska sin roll inom de områden som inte är att betraktas som kärnområden. Detta är viktigt om man på sikt ska kunna minska stöd till sådana verksamheter där det inte finns ett tydligt samhällsansvar.

Landskapsregeringens långsiktiga arbete med omstruktureringen av offentliga sektorn måste fortsättas under de kommande åren även om inkomsterna stabiliseras eller höjs något.

Landskapets besvärliga ekonomiska situation tvingar nu landskapsregeringen genomföra verksamhetsförändringar och personalminskningar.

Det är inte tillräckligt med att genomföra personalminskningar genom naturlig avgång som t.ex. pensionsavgångar.

Uppsägning av personal kommer inte att kunna undvikas. Som stöd för dessa åtgärder har landskapsregeringen utarbetat en personalförsörjningsplan som kommer att revideras årligen. Planen kommer på sikt att innehålla tydliga förslag till åtgärder för rekrytering och kompetensutveckling som kommer att behövas på grund av pensionsavgångarna och den omorganisering som måste ske. Personalförsörjningsplanen är viktigt för att man ska kunna få till stånd de verksamhetsförändringar som planeras.

Trots att hälso- och sjukvården är ett prioriterat område måste ändå till sparåtgärder inom detta område. Även fast sparåtgärder måste vidtas är sjukvården som erbjuds våra medborgare är av god kvalitet.

Den ekonomiska lågkonjunkturen ställer krav på rationalitet och effektivitet, samordnad resursanvändning och ändamålsenlig styrning.

En översyn av organisationen, den politiska styrningen och ledarskapet har redan inletts inom ÅHS denna höst.

Även inom sjukvården kommer att vidtas strukturella förändringar. Strukturella förändringar måste ändå ske på sikt så att en bra planering inför förändringar kan göras.

Utbildningssektorn är även den ett prioriterat område och spelar en viktig roll. Målsättningen är, trots minskade resurser, att erbjuda ungdomar och vuxna ett bra utbildningsutbud.

Reformen av gymnasialstadiet, som enades om här i lagtinget, kommer att kräva ökad samverkan och planering för att få till en bra gymnasieskola i framtiden. En ny lagstiftning, nya regelverk ska tas fram. Samordningen av resurserna kommer att ta tid men är ett steg i rätt riktning eftersom vi vet att elevantalet framöver kommer att minska.

Arbetet med en heltäckande struktur och regelverk för vuxenutbildningen pågår. En stor del av vuxenutbildningsarbetet gäller sådana åtgärder som kan vidtas för att stimulera sysselsättningen genom kompetensutveckling och olika arbetsmarknadspolitiska insatser, vilket är viktigt i en lågkonjunktur om tillväxten inom det privata näringslivet sjunker och ev. uppsägningar måste ske.

Landskapsregeringens planer gällande socialvården anser jag är bra och framåtsträvande. En av de största uppgifter framöver kommer att vara våra barns och ungas uppväxtvillkor, samt äldre omsorgen.

Trots att stora besparingar kommer till i denna budget anser jag att landskapsregeringen här till en del lyckats stanna upp den stora kostnadsökningen inom många områden och planerar fortsätta att anpassa verksamheten till de resurser som kommer att finnas framöver. Ett trendbrott för att vända skutan på rätt, även om det kan kännas svårt just nu.

Ltl Roger Jansson, replik

Det är starkt, av en stor vän av stor offentlig sektor som ltl Dahl uppfattas vara, att nu stöda den nödvändiga strukturförändringen och bantningen av offentlig sektor. Bra så!

Men Ålands höga sysselsättning de senaste två decennierna har främst kunnat hållas så hög tack vare expansionen i offentlig sektor, alltså i landskapsregeringens och kommunernas verksamhet. Nu blir det inte så mera. Då måste expansionen ske i den privata sektorn och en kraftigt ökad sysselsättning i privat sektor för att Åland ska kunna fortsätta att kunna upprätthålla en hög sysselsättning och en låg, inte minst, ungdomsarbetslöshet. Vilka åtgärder ser ltl Dahl i budgeten på 2010, när det gäller just detta?

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Jag tänker då på utbildningarna som finns, både vuxenutbildning och gymnasieutbildning. Det kommer ju att skapas möjligheter i utbildningarna. Det är en förutsättning för att man ska kunna få ett bra yrke.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Vore det så enkelt här i världen, att man upprätthåller sysselsättningen och skapar en växande privat företagsamhet genom att bibehålla utbildningsnivån ungefär på den nivå som idag, när vi är och fortsätter att vara i en lågkonjunktur, så vore det sannerligen lätt att vara politiker. Det är därför vi för vår del efterlyser offensiva näringspolitiska åtgärder av landskapsregeringen. Vi ser att de saknas i budgeten. Därför ställer jag frågan till ltl Dahl. Ser hon några sådana åtgärder, förutom de nämnda om bibehållen och i marginalen kanske något utökad yrkesutbildning, i budgeten för 2010?

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Möjligheter finns också via AMS. Där finns det möjligheter och stödåtgärder. Företagen kan ta in personer och jobba och få stöd från samhället när det gäller det. Det finns stöd för utveckling av företag. Det är väl i de sakerna som jag ser att man har en möjlighet. Man kan ju inte från landskapsregeringens sida starta nya företag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

Herr talman!  Den utslitna, politiska klyschan att vård, skola och omsorg är prioriterat gäller fortfarande i landskapsregeringens budgetförslag. Det kan man inte minst se på siffrorna, staplar och diagram som finansministern visade i sitt anförande. Men den ekonomiska situationen är svår så inte heller de traditionellt prioriterade politikområdena har kunnat stå ograverade.

Social- och miljöavdelningens arbetsfält är brett och berör ålänningarnas vardag direkt. Det finns många åsikter och ett stort, nästan oändligt, behov. Det är också ett område som innefattar stora delar lagstadgad verksamhet och som utgör en betydande post i kommunernas och landskapets budget. Ledord är socialvård på lika villkor och med hög kompetens. Överföringarna från landskapet till kommunerna för socialvården har i det närmaste fördubblats i o m det nya landskapsandelssystemet. Från tidigare 9-10 miljoner för både drift och investeringar till budgetförslaget 2010 där landskapsandelarna är dryga 18 miljoner för drift exklusive investeringar.

I budgetförslaget för 2010 finns även medel upptagna för en utbyggnad av äldreomsorgen, Annagården, i Kumlinge.

En utredning av socialvårdens utveckling inklusive huvudmannaskapet för missbrukarvården föreslås. Trots landskapets ekonomiska svårigheter tågar den kunskapsintensiva social- och miljöbyrån på med lagstiftning, tillsynsverksamhet, samordning, planer och program.

Några axplock ur budgetförslaget: Inom socialpolitiken finns flera tyngdpunktsområden: Ett är barn och ungdomar. Grunden för hälsa och social välfärd skapas redan i barn- och ungdomsåren. Arbetet för de åländska barnens och ungdomarnas, särskilt flickornas, hälsa och välbefinnande behöver stärkas på alla plan. Ingen samhällssektor klarar ensam av att lösa problemen. Samordningen av resurser inom skola, hälsovård och socialvård fortsätter. Konkret förstärks BUP, studenthälsan genom elevvårdshuset, barnskyddsjouren permanentas och i förslaget till ny barnomsorgslag lagstadgas tillgången till specialbarnomsorg. Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar måste förebyggas. Här finns en direkt och omedelbar koppling till missbruksfrågan. Ungdomar som dricker mycket löper upp till femdubblad ökad risk att må psykiskt dåligt och det finns ett tydligt samband mellan att må psykiskt dåligt och att dricka mycket eller ta droger. På fackspråk talar man om dubbeldiagnoser.

Förverkligandet av målsättningarna i det alkohol- och narkotikapolitiska programmet fortgår. Den parlamentariskt tillsatta gruppen följer och driver på frågorna. Landskapsregeringen följer arbetet med den nya finska tobakslagstiftningen för att utröna vilka delar vi ska göra tillämpliga på Åland.

Herr talman! En viktig del av integrationen är att ha ett barn- och ungdomsperspektiv. Landskapsregeringen har utarbetat riktlinjer för kommunernas barnomsorg till stöd för arbetet med barn med annat modersmål än svenska. Det finns budgetmedel som understöd till kommunerna för stödundervisning i svenska för barn inom barnomsorgen. Landskapsregeringen har utarbetat en projektplan för att möjliggöra socialfondsmedel för ett samordningsprojekt. Uppdraget är att få igång ett sammanhållet integrationsarbete.

Landskapsregeringen prioriterar, vid beviljandet av PAF-medel, understöd för social verksamhet som direkt eller indirekt stöder barns och ungas psykiska välbefinnande samt även verksamhet som stöder integration. Den tredje sektorn, de ideella organisationerna, spelar en central och mycket viktig roll.

Jämställdhetsprojektet i barnomsorgen fortsätter under nästa år och är i gångsatt under hösten med en mycket lyckad fortbildningsdag.

Arbetet med att säkerställa en kvalitativ, likvärdig äldreomsorg fortsätter. Landskapsregeringen är i slutfasen med att utarbeta kvalitativa och funktionella mål för den åländska äldreomsorgen, för vård omsorg och tjänster för äldre. En kartläggning av framtida behov av personal och kompetenser ska göras.

Under hösten har arbetet med gränsdragningen mellan hälso- och sjukvården och socialvården inletts i den s.k. Gullåsengruppen. Någonting som efterfrågas från alla politiska partier.  

Hela ÅHS:s genomgår en omstrukturering. Verksamheten koncentreras till sjukhusområdet samtidigt som styrnings- och organisationsmodellerna ses över. Mycket matnyttigt finns i landskapsrevisorernas rapport om ÅHS:s organisationsrevision. Landskapsregeringen har beställt en effektivitetsrevision av ÅHS. Ett arbete har inletts med att sortera upp lag, förordning, reglemente och organisation.

På ÅHS bygger vi välfärden alldeles konkret. Psykiatribygget är i gång, Gullåsen och en samordning av intensiven-akuten-dialysen står på tur. Hälsovårdsberedskapen fortsätter. När det gäller helikopterservicen, skärgårdens ambulans, utarbetas ett faktaunderlag om behov och kravspecifikationer för ny upphandling av de helikopterburna patienttransporterna.

Herr talman! Den tredje generationens miljöpolitik handlar om ett helhetsperspektiv. Vi måste veta var vi står. Där är hållbarhetsredovisningen central, att ta fram nyckeltal för hur hållbart Åland är. Det finns tre viktiga aktörer när det gäller att få ett mera hållbart Åland.

För det första, landskapsregeringen med sitt interna arbete, sin stora organisation och som genom lagframställningar som behandlas och fastställs involverar lagtinget.

För det andra, kommunerna och kommuninvånarna som får draghjälp av mot ökad hållbarhet av agenda 21.

För det tredje, näringslivet som är ytterst central för att Åland ska kunna reella steg mot att förverkligandet av "en grön ö." Där spelar AICIS en viktig roll.

Arbetet med att systematisera en grön upphandling inom förvaltningen har inletts och fortsätter. Förvaltningen ska ställa miljökrav i offentlig upphandling och lära sig en hållbarhetsinriktad upphandlingsmetodik.

En utredning över förvaltningens samtliga fordon och deras klimatprestanda har utförts, ivrigt påhejade av social- och miljöutskottet. En plan för utbyte ska tas fram. När det gäller miljöpolitiken finns det två fokusområden för det första, Östersjön och för det andra, klimatförändringarna.

I december fastslås vattenåtgärdsprogrammet som innehåller klara målsättningar och ett batteri av åtgärder. Riktad rådgivning till jordbruket inleds, fiskodlingsförordningen ses över. Vi tar fram vattenskyddsplaner för grundvatten- och dricksvattentäkter. Där har vi en riktad regionalpolitisk satsning.

Landskapsregeringen fortsätter att ge stöd för avloppsutbyggnad och vattenförsörjning. En tryggad vattenförsörjning är en utmaning i framför allt skärgården.

Dessutom har en strukturell översyn av den miljömedicinska byrån och miljöbyrån inletts där kommer vi att sammanslå dem till en byrå. En särdeles viktig under det här året och nästa år för miljöhälsopolitiken är att bekämpa smittsamma djursjukdomar, ta fram beredskapsplaner, joursystem och en beredskapscentral. Där har vi, bästa lagting, en direkt följd av klimatförändringarna.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag uppskattar verkligen minister Sjögrens arbete. Jag uppskattar att hon har läst våra motioner. Det kunde vi uppfatta i hennes anförande, att hon var mån om att belysa dem ur ett sådant perspektiv.

Jag har lite funderingar runt det som har varit och är mina hjärtefrågor. Bl.a. det som jag anförde i mitt gruppanförande när det gäller det förebyggande arbetet för ungdomarna. Det påbörjades när jag satt i landskapsregeringen 2004 därför värnar jag om att det fortsätter. Jag skulle gärna vilja att minister Sjögren ger en lite djupare analys om hur det arbetet framskrider.

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! För det första, landskapsregeringen har gjort en kraftsamling för barns och ungdomars hälsa av psykiska välbefinnande. Där har vi frågat alla aktörer, kommuner och tredje sektorn var man anser att det brister och var man behöver sätta in insatser. Vi har alltid ett barn- och ungdomsperspektiv vid lagframställningar. Det kan man se i hemvårdsstödslagen, de kan man se i barnomsorgslagen. Vi försöker också samordna de resurserna som finns. Under den här mandatperioden, med bistånd av bland annat ltl Lindholm, har man gjort förstärkningar av BUP. Vi kommer att genomföra studenthälsan. Vi har också ett sådant perspektiv när vi har tagit fram den nya barnomsorgslagen.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det är bra att man har fokus på de här frågorna. Jag har läst budgeten väldigt noga utifrån det perspektivet. Med anledning av att jag, på vissa områden, kanske inte har sett så mycket som man kunde önska sig, så har vi också lagt olika förslag till ändringar.

En viktig ingrediens i den här diskussionen är den parlamentariska gruppen för alkohol- och narkotikapolitiska programmet. Vad är det för ett uppdrag som landskapsregeringen har givit till den gruppen?

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! En diskussion som vi hade vid senaste mötet var att vissa medlemmar upplever att mandatet och uppdraget från landskapsregeringen är till vissa delar diffust. Helt konkret är det uppdraget att följa förverkligandet av det alkohol- och narkotikapolitiska programmet. Där är det mest väsentliga att kunna komma med direkt input till landskapsregeringen och veta vad som är på gång. När vi hade debatten, den 10 december i fjol om alkohol, droger och tobaksfrågor, så fanns det ett uttalat önskemål från lagtingsgrupperna att man ville vara med och forma uppdraget. En sådan förfrågan gjorde jag. Jag skickade ut till alla politiska partier om hur man ville forma uppdraget. Jag fick faktiskt inte ett enda svar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag vill tacka minister Sjögren för ett mycket bra anförande. Anförandet visar på många utmaningar som finns inom det socialpolitiska området och hur mycket det nu är angeläget att leverera.

Jag har två saker som jag gärna ville lyfta fram. Det ena är att skrivningarna om djurskyddshemmet har ändrat från budget 2009 till budget 2010. Tidigare stod det att det inrättas i privat regi, nu är den specifikationen borttagen. Vad är alltså de nya planerna för djurskydds hemmet?

Den andra saken handlar om barn och ungas illamående, som jag tycker är bra att man lyfter fram. Mycket beror också på missbruk, sjukdomar och fattigdom i familjer. Jag undrar i vilken mån landskapsregeringen har följt upp den utredning som gjordes 2006 om den sociala, ekonomiska utsattheten? Vilka åtgärder vidtar man för att komma tillrätta med den problematiken?

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Först när det gäller djurskyddshemmet så finns det inte några nya planer överhuvudtaget. De är nygamla. Landskapsregeringen har haft det i sitt handlingsprogram. Man önskar att man skulle få en helhetslösning när det gäller djurskyddet på Åland. Vi har inte några som helst planer på att landskapsregeringen skulle starta ett djurskyddshem i egen regi. Vi vill bara försöka få den här kedjan att fungera. Det är på det viset att gällande djurlagstiftning säger att polisen ska bevara upphittade djur i 14 dagar. Det har inte fungerat på åratal. Nu gör djurskyddsföreningen en enorm insats och tar hand om delar av det lagstadgade djurskyddet med ekonomiskt bistånd från landskapsregeringen. Jag skulle vilja ha en helhetslösning på den här problematiken.

När det gäller ÅSUB rapporten och de ekonomiskt utsatta är det är en mycket viktig del i landskapsregeringens arbete. Dels genom de åtgärder som vi har vidtagit…

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag ska ge minister en möjlighet att fortsätta svara på den frågan. Jag är glad för att man inte har ändrat inställningen angående djurskyddshemmet. Jag tror att det är en onödig belastning av den offentliga ekonomin att ta in den i samhällets tjänst. Det är bättre om det fungerar privat, som man tidigare har tänkt.

2006 var det 13 procent som levde under fattigdomsgränsen. Hur många det är idag vet vi inte. Det kan också vara flera. Vi vet att i dessa familjer finns också många barn. Det här är en alldeles särskild problematik, som jag undrar hur landskapsregeringen jobbar med. Framför allt gäller det den här oerhört gamla lagen om utkomststöd som är från 1975. Det kunde vara en del i det här arbetet. När får vi se en reviderad sådan?

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

När det gäller ÅSUB rapporten om ekonomisk utsatthet så har landskapsregeringen systematiskt bearbetat och följt upp den. Vi gjorde en tilläggsrapport där vi kartlade de funktionshindrades situation. De som verkligen lever på marginalen och är verkligt fattiga och som kanske aldrig har varit yrkesverksamma. Där har vi flera åtgärder som vi ska verkställa och har verkställt. I och med att vi reviderade högkostnadstaket så för vi in i sjukpensionärerna. Det har varit en klar målsättning att försöka ge mer i plånboken för dem som har absolut minst.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Minister Sjögren pratade om den gröna ön i det blå havet och AICIS roll att driva projektet vidare. Jag har en liten undran, har man äntligen fått klarhet i om man är medfinansiär lika mycket som landskapet? Det har ju varit lite dåligt med information om hur det egentligen flyter på det så kallade projektet. Jag tycker det är lite luddigt i kanterna. Kanske man skulle få ett klarläggande om man har kommit till skott med det nu?

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Jag tycker att jag har haft ett mycket bra samarbete med AICIS. Jag tycker det finns en oerhört stor kompetens i AICIS och i styrgruppen som styr landskapsregeringens arbete mot en grön ö. Vi har handelskammaren, producentförbundet, miljöbyrån och finansansvariga med. Jag ber att ltl Salmén ställer sin fråga till finansansvariga också. Genom AICIS har landskapsregeringen direkt tillgång till en samlad dialog med näringslivet, för att vi ska kunna ta steg mot ett grönare näringsliv och mot en grönare tillväxt för det åländska näringslivet också.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Det var inte det som jag undrade om. Jag undrade om det är landskapet som ska bekosta alltihop, med tjänstemän och allting? Jag hade förväntat mig ännu klarare skrivning i årets budget om hur det här skulle regleras emellan AICIS och betalarna. Man hade ju förväntat sig en motprestation utav näringslivet, som är engagerat i det här projektet. Hittills har inte jag kunnat se det. Det var därför jag frågade.

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Min uppfattning om AICIS är också en av de här viktiga grundläggande tankegångar om tankesmedjan, att bygga broar mellan landskapsregeringen och näringslivet. Sedan har landskapsregeringen finansierat det här projektet. Där räknar vi med att det ska levereras från näringslivet också. Att man startar upp företag och att man tar steg vidare mot ett grönare näringsliv. Jag vet att det finns stor skepticism inom centerfälten för AICIS projektet. Jag tror på det. Det är helt klart att man måste börja leverera resultat. Där är jag enig med ltl Salmén.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Plenum avbryts nu för lunchpaus och återupptas kl. 12.30.

Talmannen

Plenum fortsätter. Först på talarlistan är ltl Runar Karlsson.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Jag vill först helt allmänt säga att jag stöder landskapsregeringens förslag till budget. Jag tycker de har gjort ett bra jobb i en svår tid. Det kommer att bli många besparingar och många förändringar. Tidigare har det alltid varit så att det har funnits ungefär 10 miljoner till att fördela. Nu är det helt andra tider som gäller och andra krav. Jag tycker att man har gjort ett bra jobb. Jag stöder det fullt ut.

Herr talman! Det några saker som jag vill ta upp här och diskutera med lagtinget. Innan den här finanskrisen började hade vi 160 miljoner euro i kassan. I början på 90-talet började man successivt spara i ladorna. Omkring år 1995 började man bygga upp en buffert för kommande förväntade lågkonjunktur. Mellan 1995 och 1999 var Roger Jansson lantråd. I den landskapsregeringen hade centern majoritet, bland annat hade vi finansministerposten han är numera talman. Under den tiden byggde man upp en ansenlig kassa, en ansenlig buffert. De här pågick sedan 1999, om man tittar i gamla budgetar och i gamla bokslut så fortsatte det här emellan 1999 och 2007. Under den här tiden hade också åländsk center en mycket ledande position, vi hade lantrådsposten, som också är nuvarande talman. Gun Carlson satt med, jag själv var med. Och i tidigare regeringar som var med och sparade satt Anders Englund, vi hade till och med Anders Eriksson med oss ett slag, där sparade vi också någon sekin säkert. Britt Lundberg tror jag också var med.

Nåja, med det här vill jag ha sagt att jag tycker att åländsk center har tagit ett mycket stort ansvar under den tiden, som det i och för sig rådde högkonjunktur. Men det är så att det krävs mycket mera pengar och mycket mera service när det är högkonjunktur. Det är ändå inte så lätt att spara.

Herr talman! Centern har tillsammans med andra partier varit med och sparat 160 miljoner euro, som nu kan användas. Det här är egentligen oerhört unikt. Vi ser på alla andra länder, Sverige, Finland, se hur man i USA gör gigantiska upplåningar. Där finns det ingenting sparat. Vi ska vara glada att åländsk center har varit med i politiken så länge som den har varit.

Under 12-13 års tid har den här besparingen pågått. Nu kommer den tyvärr att försvinna på 4-5 års tid. Det här är inte regeringens fel utan det här är finanskrisens fel förstås.

Det här visar att vi har mycket stora ekonomiska utmaningar framför oss. Egentligen är det lättaste jobbet gjort, fast detta jobb ändå har varit svårt. Nu vidtar konkretiseringen och implementeringen i samhället. Nu gäller det. Nu måste landskapsregeringen i snabb takt omedelbart vidta besparingsåtgärder efter att klubban har farit i bordet och budgeten är godkänd. Vi måste stöda det med full kraft, annars kommer inte det här att lyckas. Annars kommer vi att ha ett stort underskott här 2012 och 2013. Man kommer att behöva ta upp lån. Lån kommer att accelerera. Räntorna kommer antagligen att vara höga då. Det här betyder att vi, i den här åldern, antagligen kan köpa oss god service och god ekonomi. Men våra barn kommer att få betala det via räntor och amorteringar. Det kan vi inte lämna till våra efterträdare. Vi måste ta det ekonomiska ansvaret, fast det svider lite på Medis, fanns det svider lite på turistförbundet och fast det svider lite på trafiken. Men vi är tvungna. Det kommer att svida mycket mera annars. Det här är en sak som jag sätter mycket stor vikt vid och som jag själv kommer att bevaka. Jag har inte några dubier att ställa landskapsregeringen till svars om man inte lyckas med det här. Men jag tror att landskapsregeringen lyckas. Men vi måste stödja dem. Vi får inte heller sedan säga nej till besparingar som de kommer med. Vi måste ha förtroende och stöda det. Då lyckas det här.

En annan sak som vi inte får lämna till våra barn och kanske också till våra barnbarn är miljön. Det är precis samma sak som ekonomin. Även här kan vi köpa oss lättsamhet och välfärd genom att fortsätta pumpar ut föroreningar i våra vatten och i vår luft. Vi vet alla att Östersjön inte mår speciellt bra. Vi hörde miljöministern Katrin Sjögren prata om miljöarbetet. Jag har stor tilltro till miljöministern, hon gör ett jättebra jobb. Lite besviken blev jag när jag läser budgeten om att man ska ha en ny strategi. Man ska ha vattenskyddsplaner, man ska ha strukturförändringar och man ska bibehålla och förbättra vattenkvaliteten. Det är ganska lätt att säga det här. Jag håller helt med om det. Men vi måste komma in konkret. Genom att visa det här dokumentet om Östersjön så blir inte vattnet renare. Vi måste göra något konkretare. Exempelvis, som har varit min käpphäst under många år och som jag anser att man lite negligerar, är fiskodlingarna. De släpper idag ut nästan 30 ton fosfor per år. Är det rimligt? Jag frågar mig, tycker vi det är rimligt? Visserligen är fiskodlingen viktig för skärgårdskommunerna, det håller jag med om. Den sysselsätter 100 personer, släpper ut 30 ton fosfor. Jag frågar mig igen, är det rimligt?

Jordbruket släpper ut 4 ton från fosfor per år. Jordbruket sysselsätter 1500 personer. Är det rimligt? Ja, det är i alla fall rimligare än vad fiskodlingen är. Det måste vi alla hålla med om.

Vi försöker rena vårt vatten genom att bygga ut avloppsnät och bygga ut reningsverk. Här har Mariehamns stad varit en föregångare genom att de kanske t.o.m. har världens renaste reningsverk. Man renar fosfor till i 96 procent på årsbasis, vilket jag knappast tror att det finns ett annat reningsverk som gör, utan att man ska dricka vattnet, det finns sådana reningsverk också förstås. Men Mariehamn släpper ut sitt vatten. Reningsverket renar bort cirka 15 ton fosfor per år. Mariehamns reningsverk skulle klara av hela fasta Ålands bebyggelse om man fråntar de här industrierna som reningsverket tar på sig idag. Mariehamns reningsverk renar 15 ton fosfor per år. Hälften av det som fiskodlingarna släpper ut. Det här kostar hushållen och skattebetalarna ungefär 5 miljoner per år att få bort 15 ton fosfor. Ändå tillåter vi fiskodlingarna att släppa ut 30 ton. Är det rimligt att vi tvingar de enskilda att betala via sin skattesedel och via räkning? Vi gör ändå ingenting åt det andra. Nej, jag tycker inte det är rimligt. Vi måste göra någonting åt fiskodlingen. Jag är medveten om att man inte kan göra det över en natt, inte över en månad och knappast på några år. Men på sikt måste vi göra någonting. Jag är beredd att medverka till att fiskodlingarna får långsiktiga avtal med motprestationer. Att de t.ex. minskar sitt utsläpp med fem procent per år. Man har efterlyst det även från fiskodlarna. Då får vi något konkret. Det är en viktig sak som vi måste göra. I annat fall måste vi helt enkelt säga att vi inte är beredda att satsa på att vi ska ha rent vatten. Vi måste vara så ärliga. Vi släpper ut dubbelt mera näringsämnen i våra vatten än Sverige och Finland. Vi jämför oss också med ryssarna och esterna och säger att de släpper ut mera. Det är totalt sett, men per person släpper de kanske en tiondel av vad vi släpper ut. Därför måste vi först komma ner själva, sedan kan vi internationellt vara med och jobba. Som man skriver här att vi ska samarbeta internationellt. Men hur kan vi kräva att de andra ska strypa ner, när vi släpper ut dubbelt mera? Var finns trovärdigheten? Det är klart de säger att vi ska halvera våra utsläpp först innan vi kan kräva att de ska minska. Så skulle jag också, så gör också de. Därför måste vi få ner det här. Sedan är det så här med fiskodlingen att antagligen är det på sikt en omöjlig verksamhet, tror jag. Åtminstone när man odlar lax på det sätt som man gör, vissa andra arter kanske går att odla, men i och med att det går åt 2,5 kilo fisk att odla 1 kilo lax. Mycket av den här fisken är fridlyst och håller på att ta slut i världshaven. Det tycker väl då en del att är okej. Att vi ska få laxen på bordet men fisken ta ska ta slut för islänningarna och Färöarnas innevånare. Så är det, vi har alla sett i TV hur det är. Det är sanningen. Jag tror att vi måste hitta nya näringar som är mer hållbara för skärgårdskommunerna. Vi borde kanske satsa i rena pengar för att få igång en process att minska ner fiskodlingen och utveckla något annat i stället, som mera har framtiden för sig. Fiskodlingen har det inte, det vill jag påstå.

Herr talman! Klimatförändringarna är betydligt svårare för oss. Vi måste vara med, men vi är helt i händerna på vad som händer i Köpenhamn och i de stora länderna. Om man kommer till att vi måste göra något åt klimatförändringarna, vilket man antagligen måste göra för att rädda jorden åt våra barn och barnbarn, så kommer det att krävas åtgärder. Vi kommer också att blir drabbade av det här. Här har vi ett problem med vår färjtrafik, både skärgårdstrafiken och den externa trafiken, som slukar stora mängder bränsle, som det inte finns teknik att rena i dag. Även här måste vi lite börja fundera om det finns andra kompletterande näringar ifall det skulle vara så att det skulle komma stora energiskatter på bränsle så att färjetrafiken kanske måste minskas av ekonomiska orsaker. Vad vet vi? Här är vi nog mera i händerna på yttre omständigheter. Vi kan göra en del själv, en del har man nämnt här i budgeten, det är ju förstås bara någon enstaka promille men det är på rätt väg. Antagligen blir vi drabbade den dagen det görs internationella förpliktelser.

Herr talman! Det här är jättestora åtaganden som vi har framför oss. Ekonomin är bara i början, vi ska veta det. Det ska implementeras. Det kan komma nya svackor. Världen har lånat upp tusentals miljarder idag för att hålla i gång hjulen. Nu är de miljarderna snart slut. Snart ska hjulen börja snurra av sig självt. Då kommer det säkert att bli en liten svacka igen, antagligen.

Både ekonomin och miljön, hur ska vi klara upp det här, utan att man politiskt fegar ur, som jag brukar säga.

För att vara dramatiskt, tror jag att vi efter nästa val borde ta en parlamentarisk paus. Jag tror att vi måste bilda en samlingsregering efter nästa val. Annars kommer vi inte att klara upp det här. Det kommer inte att gå med regering och en opposition att klara upp de ekonomiska och miljömässiga umbäranden som kommer att komma. Det tror jag skulle vara en lösning för oss.

En sista sak, herr talman, som jag inte ens tänkte ta upp men som kom upp här före lunch, är det här med kortruttsplan som ltl Roger Jansson tog upp. Varje lagting vill tydligen göra upp sin egen plan. Förra lagtinget gjorde ju upp en kortruttsplan. Man skulle bygga en tunnel till Föglö. Man skulle dra Kökarstrafiken via Hastersboda. Man skulle förverkliga Bärö projektet. Man skulle bygga en bro över Embarsund. Man skulle planera en bro på Töftö. Man skulle bygga linfärja till Jurmo. Sedan fanns det vissa linjelösningar för Sottunga, Husö och Kyrkogårdsö. Den planen finns. Det är bara att följa den. Jag tror nog lagtinget har mycket pengar att ge där innan den planen ens blev påbörjad. Jag tror inte vi behöver undgå beslut bara genom att försöka få till en plan till och på det sättet skjuta fram problemet. Det är ungefär som med miljön och ekonomin, radikala åtgärder och säg ja eller nej.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det var ett ganska lustigt sammanträffande. I går kväll pratade jag med en person som sade att måste politik alltid vara så tråkigt, så stelt, så allvarlig och seriöst? Då satt jag tänkte på att det är ju tur att vi har ltl Runar Karlsson. Det tänkte jag på i början av hans anförande.

När det gäller miljö så var det flera viktiga synpunkter som kom fram. Men vad jag menar är att han skämtade när han sade att det är tur att vi har centern. För, som så många har sagt, att skulle man ha strukturerat upp och tagit tag i de här frågorna under de goda åren när det fanns gott om arbetsplatser ute i det privata näringslivet, skulle man ha tagit tag i frågorna då, så skulle vi ha haft en helt annan situation än vad vi har nu. Det tror jag innerst inne att ltl Karlsson är medveten om. Det är därför jag menar att det är klart att man kan skämta och försöka dölja de misstag som har gjorts. Inte är det ju riktigt seriöst, ltl Karlsson.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det var inget skämt att det var 160 miljoner på kontot, för två år sedan. Det är sanning, det. Det är ett konkret faktum. Det skäms jag inte för att jag har varit med och bidragit till.

Ltl Anders Eriksson, replik

Om vi pratar om det som den här debatten och också fjolårets budgetdebatt har handlat om d.v.s. att man ska strukturera om landskapets verksamhet. Att man ska få den så effektiv som möjligt och att man ska få ner den i volym. Det borde man ha gjort under de goda tiderna. Nu är denna regering därtill nöd och tvungen. Det är klart att rörelseutrymmet är mera begränsat nu än om man hade relativt obegränsade ekonomiska resurser som man de facto hade tidigare. Till och med de regeringar som ltl Karlsson satt i lyckades inte få slut på alla pengar, precis som han sade själv.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Nu är vi där igen. Ltl Anders Eriksson pratar om strukturella förändringar. Vackra glosor, ja i och för sig, det håller jag med om. Men berätta vad är det? Det är ju det som landskapsregeringen har gjort nu. Man har gjort konkreta saker. Man har förändrat i konkreta ord här. Det är lätt att säga att man ska förändra och strukturera om. De orden borde inte få sägas här. Man borde vara lite mera konkret.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Välkommen Runar Karlsson till det parti som du egentligen ideologiskt hör till. Först när det gäller den här trafikplanen från föregående period så är det säkert ett gott underlag, man behöver inte göra hemskt mycket arbete till. Bara man sätter Föglö som anslutningspunkt för skärgårdstrafiken om man ska ha förutsättningar för det ekonomiska projektet tunnel. Den diskussionen kan vi säkert återkomma till.

Runar Karlsson talar väl om det ekonomiska ansvaret framöver, där är vi helt överens. Centerns gruppanförande visade att vi skulle ha en budget i balans 2012, vilket vi inte har i landskapsregeringens budgetförslag nu. Jag förstod att ltl Karlsson är inne på samma linje att det bör vara vårt mål. Då vill jag fråga: Hur konkret avser ltl Karlsson att vi ska klara av det, när den här budgeten visar ett underskott på 7,7 miljoner 2012?

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Till det sista, hur konkret ska man vara. Jag tror att för det första, måste vår offentliga välfärd sänkas något. Vi måste höja avgifter. Vi måste förstås värna om kärnverksamheterna såsom vård, skola och omsorg och skära i de andra. Det är, som sagt, den enda vägen. Ålänningarna måste lära sig att betala mer för servicen. Det måste vara mer avgift exempelvis på sjukvård. Jag tror man måste höja det men ändå ha högkostnadsskydd, så att de svagaste får vård. Alla som är här i rummet har råd att betala bra mycket mera när vi går till läkare. De svaga har inte råd därför har vi högkostnadsskydd. Det finns många andra avgifter som man borde höja för att på det sättet få in mera pengar.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är goda tankar ltl Karlsson har. Frågan är bara hur de ska implementeras i den här landskapsregeringen, som ltl Karlsson står bakom, för att vi ska nå det här resultatet 2012?

En annan sak som ltl Karlsson tog upp är fiskodlingsuteslutningen från de miljömål som den förra landskapsregeringen förde till lagtinget för att fastställas. Där avser den nuvarande landskapsregeringen, att för fiskodlingen del, föreslå lättare regler än de som då infördes. Vi delar helt uppfattningen om den här successiva neddragningen om tio procent per år när det gäller fosfor. Det är bra och vi har för vår del skrivit motion nr 19 som vi vill att finansutskottet tar ställning till i det här sammanhanget. Jag antar att ltl Karlsson är av samma uppfattning som vi framför i den motionen, när det gäller frågan om fiskodlingar.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag, jag har läst den motionen. Jag har den faktiskt framför mig. Jag sympatiserar mycket med den. Det finns vissa formuleringar som kanske inte riktigt skulle fungera i praktiken. Jag sympatiserar med den. Jag var ju själv med och tog fram det förra miljöhandlingsprogrammet som var mycket, mycket starkt och konkret och som nu inte finns lika mycket med mera. Det bekymrar mig som gärna värnar om miljön.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Jag vill gärna fortsätta på samma tema. Jag tycker ltl Runar Karlsson lyfter två av de viktigaste politikområdena just nu, både ekonomi och miljö.

Just det här handlingsprogrammet, som tidigare talare nämnde, det drev vi fram i enighet i den förra regeringen. Det var till och med så att ledamöterna Karlsson, Nordlund och Lundberg var beredda att avgå ur regeringen om inte det här handlingsprogrammet godkändes. Det var mycket kurage i detta. Men sedan blev det ju tyvärr, precis så som vi hade varit rädda för, att det begravdes här i lagtinget av ert eget parti och även av liberalerna. Här blev det sedan och väldigt lite blev det gjort. Nu undrar jag vad som hindrar ltl Runar Karlsson, i sitt fortsatta arbete, att förverkliga de här målen? Är det fortfarande så att det brister med stödet för de här frågorna, som Runar lyfte fram, i det egna partiet? Eller har de legat hos regeringspartnern?

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är svårt att säga exakt var det brister. Det är klart att det finns olika åsikter i mitt parti, liksom i alla andra partier, om det här. Det är ju lite samma sak som med budgeten. Det är ganska lätt att göra upp, men sedan när det ska förverkligas i verkligheten så blir det alltid svårare förstås. Återigen, såsom jag har hävdat, vi måste vara ärliga. Vill vi medverka till ett renare Östersjön så måste vi göra vissa umbäranden. Det här är ett. Jag har säkert inte haft tillräckligt med stöd för att kunna driva det här mera vidare, om man säger så. Jag tror att miljöhandlingsprogrammet gjorde viss nytta och det betydde något för miljön, det blev mer fokus och det har gjorts mera. Men det har inte gjort så stor nytta som jag trodde att det skulle bli.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tycker det skulle vara bra om man kom till klarhet med var hindren ligger. Jag tror det är många här i lagtinget som stöder ltl Runar Karlsson i de här strävandena. Det vore skäl att fortsätta det här arbetet i precis den riktning som det här miljöhandlingsprogrammet angav 2006.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Vi kämpar vidare. Vi hoppas att det finns en bred majoritet en dag för att försöka förändra vårt levnadssätt och det vi släpper ut. Den här generationen kan säkert överleva det här men vi har generationer under oss som gärna vill simma i rent vatten. Jag vill inte vara den som har suttit i lagtinget och man säger sedan åt mig att varför gjorde du ingenting? Jag vill göra någonting för att vi ska få ett rent hav för framtida generationer att simma och fiska i.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Ltl Runar Karlsson och jag har en samsyn när det gäller miljöfrågor. Det vattenåtgärdsprogram som ska fastslås är väldigt konkret. Det finns vetenskapliga mätningar hur vattenmiljön är på Åland. Det på det viset att det är ett direktiv, vi är tvungna att göra vattnet renare. Det är ålagt av EU att göra vårt vatten renare. Vattenåtgärdsprogrammet är också en inriktning mot halvering av samtliga utsläpp för Åland. Det får vi också komma ihåg, trots att det var ett väldigt ambitiöst miljöhandlingsprogram, så har utsläppen inte minskat. Utsläppen har snarare ökat under de här åren. Man frågar sig varför man inte tog en strängare fiskodlingsförordning under förra landskapsregeringens tid?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Ja, varför gjorde man inte det? Antagligen fanns det ingen majoritet för att göra det. Så är det i politiken. Det måste finnas en majoritet för att man ska åstadkomma någonting. Jag vet att minister Katrin Sjögren och jag har samma syn i det här. Jag tror att både minister Sjögren och jag är lika otåliga varför det görs för lite. Vi får tillsammans kämpa på och försöka driva det här och göra det vi säjer vid varje val, och inte bara glömma bort det däremellan.

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Miljöbyrån kommer att vara en aktiv part i öppnandet av fiskodlingsförordningen igen. Där ska vi titta över tillstånden för fiskodlingarna, vad vi behöver göra för lagstiftningsåtgärder t.ex. med tillståndens längd och med bästa tillgängliga teknik och konkret målsättning när det gäller krav på utsläpp.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Ett sätt som jag tror att skulle vara bra för att kunna behålla fiskodlingens värde är att sluta köra bort fisk som bulkvara. I dag odlar man det mesta av fisken som bulkvara, så kör man bort den och fisken förädlas på annat håll. Egentligen tar vi hand om nedsmutsningen och de andra tar hand om pengarna. Det är ungefär som med chipsen och potatisodlingen. Potatisodlarna fick väl hyfsat ställt men de kanske aldrig riktigt blev rika på potatisodlingen. Aktieägarna i chipsen blev rika. Samma sak är det här. De som är med i förädlingssteget, det är de som gör pengar. Skulle man kunna förädla fisken i skärgården så skulle man garanterat kunna göra mycket pengar och ha mycket mindre utsläpp, dessutom mera arbetsplatser för skärgården.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag ser också fram emot varje gång Runar Karlsson äntrar talarstolen. Jag hoppas få se honom flera gånger här uppe för det blir alltid lite roligare att jobba då. Jag delar synen att vi kanske måste ha samregering. Det kommer jag att komma till i mitt anförande om parlamentarismen. Jag tror inte heller att det är riktigt hållbart längre på Åland.

Det som jag inte delar är den här jakten på fiskodling som ltl Runar Karlsson har ägnat sig åt en ganska stor del. Det finns flera sidor på det myntet. Ledamöterna från centern har sagt att jordbruksnäringen känner sig jagad. Men jag tror att fiskodlingen också känner sig ganska jagad. Det finns ju några fakta. EU har insett att vi få måste ha mera fiskodling för det behövs mera mat och mera fisk på tallrikarna. Vi kan inte sätta hårdare begränsningar på fiskodlingarna på Åland, vilket gör att de då flyttar till exempelvis Sverige. Vad har vi gjort för miljönytta i Östersjön då? Det här är något som vi inte på Åland kan öppna en förordning och göra det strängare för våra fiskodlare och sen… jag återkommer.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Nej, jag är medveten om att just den biten är komplex. Det som man skriver är att vi ska vara med i internationellt samarbete. Hur kan man sätta sig ner med Östersjöländerna idag och säga att nu ska det skäras ner, när vi säkert släpper ut tio gånger mer än vissa Baltländer. Visst finns det problem. Just det här med fiskodlingarna specifikt, inte är det själva fiskodlarna som jag går åt utan det är politikerna. Det är därför jag står här. Inte är det fiskodlarna som sitter framför mig, det är politiker. Skulle jag vara arg på fiskodlarna skulle jag ringa och skälla på dem förstås.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Grejen är den att politikerna ska ge förutsättningarna. Den förutsättning ltl Karlsson vill ge, det är att hitta andra näringar för människor i skärgården att bedriva näring. Signalen är att fiskodlingarna ska stängas fast för de så skitiga. Vi måste leda exemplet i Europa och visa hur rent det kan bli om vi stänger fast fiskodlingarna. Eftersom fiskodlingarna i Europa ska öka, resulterar det bara att de kommer att flytta till andra ställen. Det viktiga är att sätta energin på att få ner utsläppen men också visa att det här är någonting som verkligen är en framtidsnäring. Folk behöver fisk, fisken fiskas ut i de stora oceanerna, snart finns det inte vild fisk att få tag på. Enda sättet för människor att äta fisk kanske framöver är att man äter odlad fisk. Det är ingenting som jag heller förespråkar, men det är ett faktum och människor behöver äta mer fisk. Men den politik som ltl Karlsson nu framför är att man ska gå med ett gott exempel och ställa fast alla fiskodlingar och visa resten av Europa, norden och välden att Åland tar ansvar.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Jag tänker precis tvärtom av det ltl Karlström säger. Han säger att vi måste odla fisk för att få frisk. Det är ju tvärtom. Det är det som är problematiken med laxodlingen. Man matar laxen med 2,5 kilo delvis fridlyst fisk för att få 1 kilo fisk. Det är ju hur idiotiskt som helst egentligen. Det går åt 2,5 halvt kilo fisk till att få 1 kilo odlad lax. Så kan vi inte hålla på. Snart finns det inte mat åt laxarna mera, då svälter de ihjäl, då har vi ingenting att äta. Man måste ändra det här, delvis måste man hitta på nya arter. Man måste få sådana arter som äter växtbaserad föda så att man inte får in mera näring i Östersjön osv. Då är det okej. Vi måste inse att dagens laxodling är förödande även för skärgårdskommunerna att fortsätta med, i och med att man också delvis baserar sin ekonomi på det här. Det kommer inte att kunna fortsätta. Det kommer inte ens att finnas mat åt dem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Ltl Runar Karlsson inledde med att säga att han stöder landskapsregeringens förslag till budget. Senare i sitt anförande talade han sig varm för en stränggering av fiskodlarnas verksamhetsförutsättningar. Jag har uppfattat att landskapsregeringen har talat i motsatt riktning, att man inte ska ställa så hårda krav som tidigare dokument har angivet. Är det här nu ltl Runar Karlssons åsikt? Är den representativ för hela landskapsregeringspartierna? Eller är det endast för centern? Eller är det för någon del av centern? Eller är det Runar Karlssons ytterst privata åsikt? I så fall hur rimmar den med landskapsregeringspartiernas linje när det gäller näringspolitiken?

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! När man står här uppe så talar man delvis för partiet men också för sig själv förstås, det är ju så. Jag har min åsikt i framför allt miljöfrågan, som säkert inte delas av alla i partiet. Det är jag medveten om. Jag gick till val på den frågan. Då är det min skyldighet att föra den frågan vidare. Det kommer jag att fortsätta göra. Det hoppas jag att respekteras. Det är bara att gå in i lagtingsordningen och läsa hur man ska bete sig, brukar ltl Danne Sundman säga. Jag kommer att fortsätta med det, åtminstone nästan två år till.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Ja, jag respekterar att man följer lagtingsordningen. Det är bara det att om vi nu, i det parlamentariska systemet ska försöka få fram någon form av näringspolitisk linje, så blir det väldigt spretigt, för att använda mig av lantrådets eget uttryck. På vilket sätt ska vi få fram den enhetliga linjen? Vad är det egentligen som gäller när de olika ledamöterna och de olika partierna pratar lite hit och dit? Det här med samlingsregering förstår jag att man tar upp ifrån ltl Runar Karlssons sida. Vilket helt rimmar i linje med vad vi ifrån obunden samlings sida ser behov av idag för att komma fram i viktiga frågor. Kanske ltl Runar Karlsson behöver komma tillbaka till det parti där hans politiska bana började?

Ltl Runar Karlsson, replik

Tack för inbjudan! Det är klart att det här visar på svårigheterna med nuvarande parlamentariska system, när det blir för svårt ekonomiskt och för svårt att miljömässigt. Nu måste det till stora umbäranden. Det finns också andra stora saker som vi borde diskutera här, som jag inte har tid att ta upp nu som säkert skulle väcka ännu mera debatt, som vi måste börja fundera på. Jag tror vi har stora utmaningar framför oss. Vi måste kunna ha visioner och åsikter. En del kanske inte blir förverkligade men förhoppningsvis det mesta. Som sagt, tack för inbjudan!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Ltl Runar Karlsson säger att fiskodlingen i skärgården måste läggas ner. Själv är jag inte riktigt lika radikal. I slutet av min näringsministerperiod satte vi igång ett projekt som gick ut på att man skulle omstrukturera fiskodlingen från havsbaserade till landbaserade. Det här fick man kritik för. Jag var tillsammans med näringen ner till Danmark och besökte deras fiskodlarnäring. Där nyinvesterade man i landbaserade odlingar där man hade uppföljning av näringsläckaget. Det visade sig att de odlingar som klarade sig bäst släppte ut 0,3 gram fosfor per odlad fisk jämfört med 6 gram här, vilket betyder att man släpper ut 5 procent av vad vi släpper ut per odlad kilo fisk. Tyvärr vet jag inte men det kanske ltl Karlsson vet, som medlem av kommande regering, varför man lade ner det här projektet?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! De senaste kan jag tyvärr inte svara på. Jag har inte kategoriskt sagt att fiskodlingarna ska läggas ner. Det är av miljöskäl som jag vill att de inte ska finnas kvar. Finns det sådana här lösningar, som ltl Jörgen Strand framgångsrikt jobbade för när han var näringsminister, är jag absolut den första som undertecknar det. Det är inte frågan om det. Vi måste hitta just sådana saker. Vi kanske måste förädla allt hemma så att värdet blir detsamma. Om inte det är möjligt så måste vi hitta andra ben att stå på så att värdet blir detsamma. Jag har inte kategoriskt sagt så, utan det är av miljömässiga skäl. Hittar man metoder som man minskar är det bra. Det är som sagt orimligt att vi har fiskodlingarna som släpper ut 71 procent av den fosforn på Åland, landbaserade. Vad är det då för vits att hålla på med de andra 29 procenten om det får fortsätta. Menar vi allvar med rent vatten så måste vi göra någonting.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Miljömålen är vi helt överens om. Vi tog det tillsammans i landskapsregeringen. Min åsikt är att ändrar man på miljömålen så finns det ingen morot heller för näringen att omstrukturera sig. I Danmark tog man till vara strukturprogrammet för fiske och gav 30 procentiga stöd till omstrukturering av landbaserad näring. Det var mitt mål också. Med nuvarande landskapsregering ändrade i strukturprogrammet för fiske och gav det här till sälskadebidrag, vilket inte överhuvudtaget bidrar till något nyvärde och tillväxt inom fiskerinäringen, inte heller förädlingsnäringen. Jag anser att man tog ett steg bakåt när det gäller miljömålen och också när det gäller utvecklingsinsatser. Som ltl Runar Karlsson tog upp så jobbade vi dessutom för greenfish konceptet där man strukturerade om till växtätande arter.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Precis som jag sade i mitt anförande så är jag för min del beredd att äska pengar för att omstrukturera den här verksamheten och komplettera med någon annat så att skärgårdskommunerna har hyfsade möjligheter att överleva av den här orsaken åtminstone. Det tycker jag. Det är så man borde göra i så fall. Tyvärr har vi inte kommit så långt i den här frågan ännu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Ltl Karlsson, tidigare också trafikminister, nämnde den här planen sist i sitt anförande. Det är så med planer att vartefter tiden går kommer det nya saker som man kanske vill beakta. Det betyder att man behöver revidera dem. Planen som finns är säkert ett bra underlag att arbeta ifrån. Som det har varit, under den senaste tiden, så har huvudvägarna byggts ut rätt mycket på trafikavdelningen. Det har gynnat en den del av befolkningen som har fått bättre kommunikationer. Vad jag saknar är tankarna på satsningarna när det gäller kortrutten och den trafiken. Vad är tankarna på tunneln? Nu har den gått i stå, alla vet vi orsakerna till det. Vi måste på något vis komma vidare för att göra investeringar som tar bort driftskostnader för att undvika framtida budgetslitage och som kan komma andra medborgare till nytta.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Om vi ska tala om gamla tider så försökte vi bygga ett optimalt kortruttskoncept för skärgården. Tunneln är det optimala och sedan ett färjfäste på Hastersboda. Det fick vi t.o.m. 1, 5 miljoner för, vi får väl se vad det blir med det. För min del var jag nöjd med det. Jag vet att man håller på att göra upp en vägplan när det gäller Åva-Jurmo konceptet, det finns ju med. Bärö finns med, där håller man på att göra en miljökonsekvensbedömning. Man har gjort en förstudie för bro över Prästösund. Allt det här åstadkom man nog. Det är så med detta att det är en byråkratikvarn som ska malas ned. Det ska vara miljötillstånd, vägplaner och sedan ska det äskas pengar. Jag märker att tendensen är att när det börjar konkretiseras då börjar man ropa efter planer. Då klarar man sig igen ett par år.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack herr talman! Ja, ltl Karlsson, men det är så att det egentligen går för sakta. Tålamodet börjar nog svikta. Det här med utbyggnaden av kortrutten har rullat på i 30 år. Egentligen har vi bara kommit korta steg ännu.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag håller med om det. Jag tycker att mycket har gjorts. Nu vill man sacka ännu mera och göra en ny plan, som redan är gjord. Så är det i politiken.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Debatten hittills, i frågan om landskapsregeringens näringspolitiska linje, tycker jag har givit sken av det som nuvarande trafikminister Thörnroos inledde ett anförande med härom året. Hon sade att "vi är helt eniga om att vi är helt oeniga". Jag tycker det här lite har präglats av det citatet. Det kom med all sin tydlighet fram när lantrådet idag inledde debatten med att recensera och kritisera oppositionens inlägg i debatten. Men tyvärr så blottade hon också sin okunskap om landskapsregeringens roll i näringspolitiskt sammanhang.

Jag sade i går, när jag anförde gruppens syn på näringspolitiken, jag citerar mig själv "att vi skulle även ha velat se att näringspolitiken fått ett samlat grepp, vad är det vi ska satsa på, på Åland? Är det grön turism? Är det på tjänsteföretag? Är det på innovativa IT företag? Vad vill regeringen egentligen?"

Regeringens roll i det här sammanhanget är att visa vägen. Det är att ge ramar och förutsättningar för näringslivet genom lagstiftning. Vi måste bestämma oss vad beträffar koldioxidutsläpp, fosforutsläpp och kväveutsläpp.

Vilken bidragspolitik ska vi ha på Åland? Mycket i den här debatten har rört sig om jordbrukspolitik och bidragen till den samma. Utbildningspolitiken, vad vill vi? Vad är det för kompetens vi behöver på Åland? Vilken kompetens ser vi att det finns en bristvara på framdeles i vårt samhälle? Vad ska vi satsa på? Är det sjöfart, är det IT? Vad är det vi vill?

Hur är Ålands roll på den internationella arenan? Ska vi vara med där eller ska vi inte vara det? Det behöver också finnas förutsättningar för att kunna spela i den divisionen.

När man har bestämt sig för det, bästa landskapsregering, då genomsyrar det alla områden och alla verksamheter i budgeten. Det är det som jag saknar. Vad vill regeringen egentligen?

Minister Sjögren säger på ett berömvärt sätt att man ska ha en grön ö i det blå havet. Det tycker jag är jättebra att ha som vision. Men tyvärr, så blir det tydligen ingenting av det, eftersom det finns en stor grupp inom landskapsregeringspartierna som inte är beredda att satsa på det. Där har vi ledamöterna Slotte, Salmén, Lindström, Englund för att nämna några som kanske inte stöder det. Åtminstone har man inte gett uttryck för det här i salen. Därför tycker jag det är angeläget att man från landskapsregeringens sida faktiskt kan presentera och säga vilken som är den gemensamma sammanhållna näringspolitiska linje, för att ge signaler ut i samhället vart vi är på väg. Jag hoppas ni alla har förstått vad jag menar nu.

En annan sak är att ge förutsättningar, att ge ramar, att ha förordningar och lagstiftning, det är viktigt för företagen. För företagen kan inte göra såsom landskapsregeringen nu tydligen är beredd att göra, att man genom ett plenumbeslut ändrar förordningen så att asfalthögarna kan ligga kvar i Lemland. Det kan inte Ab Rafael göra. Det kan ingen annan göra. Man får lov att ta dem därifrån. Man kan inte ändra en förordning. Det här är inte god näringspolitik.

Jag har två motioner som jag i samma sammanhang önskar här att presentera. Det är två motioner som har med näringspolitik att göra. Den ena handlar om utbildningsområdet. Vi från obundnas sida önskar att man ska komplettera motiveringarna under Högskolan på Åland med följande mening: "I målet för högskolan ingår att utvärdera dagens sjöfartsutbildning och anpassa den till branschens behov." Det här är en övergripande uppfattning som man har inom branschens företrädare. Att dagens utbildning inte motsvarar branschens behov. Utbildningen är på för hög nivå, särskilt vad beträffar ingenjörsutbildningarna. Idag finns det inte killar, för det är oftast killar, som vill ta på sig en smutsigt halare och gå ner och få lite olja under naglarna. Man vill sitta vid ett skrivbord och administrera. Det här har branschfolk berättat, det här är ingenting som är taget ur luften. Det här behöver man se över för att anpassa det till branschens behov. Någonting säger det ju när det mest är det utomåländsk personal som jobbar i maskinrummen idag. Någonting borde det säga om att den är på fel nivå.

Den andra motionen, som jag tycker att är faktiskt riktigt bra, som jag undrar om ni har möjlighet att ens säga något emot för jag tycker den är så fruktansvärt bra. Det är motion nr 66 och det gäller en komplettering under motiveringarna 47.30 under arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten. Det skulle lyda så här: " Myndigheten utarbetar i brådskande ordning en modell för att betala företagsarbetsgivaravgifter för nyanställd ungdom som är anmäld arbetslös".

Det här skulle vara ett koncept för småföretag. Om alla små företag på Åland skulle ha möjlighet att anställa en enda person till så skulle det utgöra cirka 2 200 personer och nya arbetsplatser, som jag sade även igår. Skulle de här företagen ha sin nödvändiga expansionsmöjlighet tryggad på det här sättet så skulle det bli en win-win situation. Företagen får en möjlighet att expandera och ungdomen, som går arbetslös, har en möjlighet att komma in i arbetslivet och på det sättet få, den uppvärderade idag kanske, arbetslivserfarenheten. I dag frågar man, när man anställer, om man har någon arbetslivserfarenhet. Nej, tyvärr jag har varit arbetslös nu. Då skulle man få arbetslivserfarenhet med hjälp utav oss. Det här tycker jag skulle vara en jättebra sak att möjliggöra. Ni vet också att den här möjligheten finns för företag i skärgården att få slippa betala sociala avgifter. På samma sätt skulle man kunna får det här generellt inom olika företag, där man anställer en arbetslös ungdom.

Nu kan man ju förstås tänka sig om det här även ska gälla om man anställer en person på sommaren. Det är därför jag också har skrivit i den här motionen att man måste vara anmäld arbetslös. Det gäller alltså inte dem som sommarjobbar. De kommer att söka jobb på helt sedvanligt sätt.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Begreppet en grön ö i ett blått hav, det finns sådana som tycker det låter flummigt. Det finns sådana som kanske inte riktigt förstår vilket arbete som ligger bakom det. Det är bara att öppet erkänna att inte heller i majoriteten finns det ett fullständigt stöd för det arbetet som det offentliga och landskapsregeringen har gjort tillsammans under ett år med stiftelsen AICIS för att driva det här projektet vidare. Jag tror själv personligen väldigt mycket på det här samarbetet med näringslivet. Det finns naturliga förutsättningar för att skapa den här situationen. Det finns ett ärligt intresse ute hos näringslivets representanter och också hos landskapsregeringen att förverkliga det här. I min näringspolitiska värld, om jag skulle få bedöma och tro på vilken näringsgren som vi kommer att ha framöver, så kommer det att ligga omkring det miljötekniska.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag lyckönskar minister Perämaa i hans strävan till att få det i den här riktningen. Jag hoppas verkligen att han också får fler partier med sig på det här tåget. Jag tror också nämligen på den här idén. Men det är väldigt viktigt att man tydligt kan ge ut de här signalerna, vad är det som kommer att vara de tongivande på Åland? Vilka lagstiftningsförändringar och vilka förutsättningar kommer min verksamhet att läggas under?

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag håller med om det sistnämnda. Min replikväxling var mera åt det visionära för att ha åsikt om vad som kommer framöver.

Förutom att vi samarbetar med AICIS och näringslivet om att skapa en situation för en grön ö i blått hav så har landskapsregeringen positionerat sig, att tillsammans med rederinäringen, vara med i ett EU-projekt inom ramen för Östersjöstrategin, det så kallade till clean shipping projektet, där Danmark kommer att ta den ledande rollen. Det finns oerhört mycket att göra på det här området kopplat till de traditionella näringsgrenarna också, såsom sjöfart, industri och jordbruk. Om vi sköter våra kort på ett bra sätt i de här frågorna, så kommer vi att ha en stark näringsgren där.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Jag vill än en gång igen ge mitt stöd för de visioner som finns. Om det nu sedan är minister Perämaas ytterst privata eller om det är liberalernas åsikter. Men jag hoppas i alla fall att man får en betydande majoritet bakom det här tänkandet så att man kan gå framåt med full fart.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! När det gäller den framtida sjöfartsutbildningen så är den på väg att anpassas efter den riktningen som också näringen efterfrågat. Vid all utbildning är det väldigt viktigt att man har en god kommunikation med näringslivet och att man också tar impulser ifrån vad som är nödvändigt och vad som är mindre nödvändigt inom vår utbildning. Den här framtida sjöfartsutbildningen berör inte bara högskolan. Det berör också i allra högsta grad gymnasialstadieutbildningen inom sjöfarten. Vi har på gång ett projekt, vi har påbörjat en affärsplan för ett bolag som ska samordna alla stödfunktioner för sjöfartsutbildningen. Nästa steg är att själva utbildningen ska in i den här verksamheten, vilket jag alldeles kort nämnde i mitt anförande i går, och som jag ber att få återkomma till i början av nästa år. Det handlar om att anpassa utbildningen fullt ut till det vad STCW kräver och kanske dela upp utbildningen i tre nivåer i stället för dagens två.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Det är helt rätt som vicelantrådet säger att det här involverar inte endast högskolan, utan det är också på gymnasialstadiet. Man behöver få ett helhetsgrepp. Det skulle vara väldigt intressant att höra när man kan se att det kommer att ske en förändring inom den här utbildningsbiten?

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Vi kommer att jobba med upplägget under 2010. Bolaget ska bilda 2011. Periodiseringssystemet, som ska involvera både gymnasialstadiet och högskolan, måste också vara klart för att det här ska kunna förverkligas i de tre nivåer som vi eftersträvar. Målet är att det ska starta läsåret 2011. Om vi klarar av det är för tidigt att säga ännu, men det är vårt mål.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag tycker den här fokuseringen på näringspolitiken är intressant som vtm Lindholm fokuserar på. Jag måste erkänna att jag har svårt att orientera mig vad riktigt syftet är? Nu ska jag säga som jag uppfattar det här inlägget från vtm Lindholm. Det ska vara frågan om en näringspolitik som innebär en politisk styrning av näringslivet. Och kanske till och med göra ingrepp i företag och anvisa företagen hur de ska jobba och vad de ska jobba med. På något sätt får jag en påminnelse om ett system som har gått ut, nämligen planekonomin som fanns i vårt östra grannland. För mig är det så att vi lever i en EU miljö där de fyra friheterna är det som ska styra näringslivet.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tror att det var Stenmark som någon gång blev tillfrågad och sade till rapporten "det är inte lätt ti förklara för en som int´ begrip". Det är lite samma känsla jag får, fast jag förklarar tre gånger, tror jag, så går det inte in hos Sjölund det här. Det är absolut inte frågan om att man ska gå in i några verksamheter. Men man måste skapa verksamhetsförutsättningar. Man måste ge tydliga ramar. Man måste vara säker på vad man lagstiftar om. Man måste kunna ge anvisningar. Det är absolut inte Sovjet jag pratar om. Det är frågan om att man måste kunna skapa ett näringsliv som ger oss förutsättningar att vi fortsättningsvis kan ha en god service, skola, vård och omsorg. Vi lever inte genom att hugga ved åt varandra.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag blir ännu mera konfunderad eftersom vtm Lindholm säger att vi ska skapa förutsättningar för företagen att verka tydligen på något visst sätt som vi ska styra politiskt. Jag får inte riktigt det här in i min skalle. Antingen är det så att jag inte begriper någonting alls eller också så förklarar vtm Lindholm synnerligen dunkelt.

Sedan en liten sak till, nämligen frågan om när vtm Lindholm gick in för att det tydligen inte var riktigt bra det här med att vi har utländsk arbetskraft och som jobbar och syns o.s.v. Jag ser det precis tvärtom. Vi är beroende av en inflyttning. Vi behöver ha utländsk arbetskraft där vår egen arbetskraft inte räcker till. Det är bara positivt med inflyttning till Åland.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Överhuvudtaget har jag inte nämnt några inflyttade i mitt tal. Jag vet inte varifrån man har hört det. Det är helt klart att man i den lagstiftande församlingen, där vi nu befinner oss, måste ge förutsättningar. Det är vi som stiftar lagar, det är vi som sätter gränser och det är vi som skapar förutsättningar genom näringsrätten och jordförvärvsrätten. Jag kan inte förstå att det här ska vara så svårt att förstå, att det är vi som ger förutsättningarna. Det är vi som sätter utsläppsrätter när det gäller koldioxid, fosfor och kväve. Det är vi som talar om bidragspolitiken. Öppna den röda boken och läs den ltl Folke Sjölund!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Henry Lindström, replik

Herr talman! Det har varit bra nu, i de replikväxlingar som har varit, att vi har fått ett förtydligande av vad vtm Lindholm menade med uttalandet kring vad näringspolitiken ska gå ut på. Jag blev också bekymrad när jag först hörde uttalandet kring det hela. Vi har i alla fall flera framgångsrika företag där initiativet kommer från näringen själv. Det är, vad jag förstår, utgående från de uttalande som vtm Lindholm gjort det som hon också egentligen menar. Där har vi en samsyn.

Sedan fick jag äran att vara med i en skara som tydligen inte, enligt vtm Lindholms uppfattning, vill verka för miljöfrågorna. Det motsätter jag mig starkt. För det har jag gjort under all min tid, även som tjänsteman. Där måste man ju se vad näringen och marknaden har för behov.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det var bra att ltl Lindström gled in på det. Det är väldigt positivt om det är så att ltl Lindström nu är inne för en grön ö. Att vi är överens, ltl Lindström och jag, att vi ska gå över till ett ekologiskt jordbruk på Åland. Den uppfattningen har jag inte haft tidigare att ltl Lindström har haft. Att skapa förutsättningar för just den branschen är ju att vi gör, ifrån de olika enheter vi har, beställningar på just den varan.

Ltl Henry Lindström, replik

Herr talman! Nej, där är vi inte överens. Ekologiskt jordbruk tycker jag är bra. Men att vi enbart skulle ha ekologiskt jordbruk tycker jag inte är rätt väg. Det säger inte marknadskrafterna heller. Den som har varit med lite längre i de här frågorna vet att det går helt enkelt inte åt så mycket ekologiska produkter som vi har producerat under årens lopp. Däremot att man jobbar för miljön, det är det som var min poäng. Att man sedan då ska styra det på det sättet att man måste beställa till våra enheter just ekologiska produkter, det tycker jag också är fel. Det snedvrider konkurrensen.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Nu kom det då återigen fram det här, att å ena sidan men å andra sidan. Jag skulle gärna vilja höra hur man skulle komma fram till den här gröna ön på det sätt som man nu förfar inom jordbruket. Är det rätt väg att gå för att då komma fram till den gröna ön? Åtminstone i min värld, skulle det vara viktigt att man också inledningsvis tittar på förutsättningarna för att Åland skulle ha ekologisk odling. Och att också öppna upp marknaden utåt. Att man skulle göra en analys av det, inte ens det har man varit beredd ifrån landskapsregeringens sida att göra. Det kunde man ju gå med på och se om det åtminstone finns förutsättningar för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det låter först och främst som ett nytt gruppanförande av vtm Lindholm när det gäller avsaknaden av näringsliv på Åland. Vi måste skapa ett nytt näringsliv, vi har ju tydligen inget. Jag tycker vi har ett jättebra och väldigt framgångsrik näringsliv.

Orsaken till varför jag begärde ordet är finansmotion nr 66, där man vill ålägga AMS att vi ska ta en modell för att betala arbetsgivaravgifter för nyanställd ungdom. Visst finns det en tanke och har funnits en tanke även i regeringen i den här frågan. Det finns modeller för vissa saker för det här. Men det är en lagstiftningsåtgärd i så fall som vi ska göra. Annars måste vi använda den modell som vi har använt hittills för SSA avgifterna i skärgården d.v.s. vi måste bevilja företagen ett bidrag. Då blir det direkt ur landskapets kassa. I riket har man en ny modell för det här där man får göra det här avdraget direkt.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag har överhuvudtaget inte nämnt att det skulle finnas en avsaknad av näringsliv på Åland. Det jag har kritiserat är den näringspolitiska linjen och visionerna. Det finns en del, tror jag, i landskapsregeringen som har det, men kanske inte samtliga.

När det gäller finansmotion nr 66 har vi tänkt oss att man skulle kunna göra en transferering mellan det som man nu betalar ut till kommunerna i utkomststöd, vilket den här gruppen av ungdomar kommer att sortera under om det är så att man inte får ett arbete. De landskapsandelarna skulle i stället kvittas till att sätta pengarna på det här. Man behöver hitta en modell för det här. Den modellen har inte jag recept på idag. Men finns det ju personal inom landskapsregeringen som kan ta fram det här. Man måste gå från tanke till handling nu.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det är mycket som handlar om från tanke till handling. Det är mycket som man tänker. Det här är en åtgärd som kan göras på olika sätt. Utkomststödet för ungdomar, som betalas via kommunerna, är inte särskilt hög. Ska man komma emot med det som står här med arbetsgivaravgifterna, då förmodar jag att det är hela arbetsgivaravgiften inklusive den skatt som de anställda ska betala som ska återbetalas till arbetsgivaren. Då tror jag vi talar om andra nivåer. Sedan har vi också behov av behovsprövning i för hur vi ska få till den här. Jag ser nog främst att det skulle vara en lagstiftningsåtgärd som möjliggör det här såväl på Åland som i riket.

Sedan saknar jag faktiskt en presentation av finansmotion nr 27 som handlar om jakt. Motionen har vtm Gun-Mari Lindholm som första undertecknare.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Den kommer att komma. Det kommer mera. Jag har flera motioner, jag har åtminstone fyra till som jag kommer att presentera. Vi har hela morgondagen och natten på oss. Det kommer nog att komma minister Mattsson.

Det här är vår vision, finansmotion nr 66. Hur man sedan löser det administrativt är upp till den som är satt att göra det. Jag tycker vi ska fokusera oss på att se på den här möjligheten. Det är det som är det viktigaste.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack herr talman! När det gäller finansmotion nr 66 är det klart att den innehåller del bra saker. Jag blir ändå lite frågande vad det är man avser. Är det socialskyddsavgifter eller är det totala arbetsgivaravgifter? Det heter egentligen inte så här mera. Det är stora skillnader, socialskyddsavgifterna utgör 3-4 procent medan de totala utgör ca 30 procent. Vad är det man avser att ska betalas här?

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Här avser man alltihopa. Alltså det som är 30 procent. Det är så man avser i motionen.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Då blir det ganska stora saker. Då kan man inte heller jämföra det här med det som möjliggörs för skärgården idag. Där gäller enbart de sociala avgifterna. Gäller det 30 procent då kan jag hålla med om att man kanske anställer en person för det. Men skulle det gälla socialskyddsavgifterna enbart, som jag uppfattade igår av ltl Karlström, så tror jag inte att man i anställer någon.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag förstår inte det här sista att man nyanställer någon. Det är frågan om att man från AMS betalar det här. Man får det ju betalt. Jag kan inte förstå varför man inte skulle göra det. Jag kan inte tänka mig att den här personen som man då anställer, som har varit arbetslös, till exempel i en affär en verkstad skulle komma upp till någon hög inkomst. Det här är frågan om att man kanske får en lägre inkomst. Arbetsgivaren får arbetsgivarkostnaden betald.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun Carlson

Herr talman! Inför senaste val körde centern med en slogan ”våga vara ålänning” och jag vill påstå att centern har levt upp till den uppmaningen. Vi har varit med i behandlingen av självstyrelsefrågorna, speciellt när det gäller inflytandefrågorna och Lissabonfördraget nu senast, på ett aktivt sätt. Och även i fortsättningen kommer vi att vara med i de kommande utvecklingsarbetena. Alltså i framåtsyftande processer som vi anger i allmänna motiveringarna beträffande självstyrelseutvecklingen med ramlagsdiskussion, beskattningsfrågor och inflytande frågor och även när det gäller frågor om demilitariseringen och neutraliseringen, Åland och EU, nya internationella garantier, svenska språket. Skrivningarna, som finns i allmänna motiveringarna, omfattar centern. Detaljerna hinner jag p.g.a. av de tillåta föreslagna sju minuterna inte gå in på.

Centern vågar ta ansvar för de svåra besluten och jag kan försäkra er att det i liggande budgetförslag finns många sådana beslut. Det är med sorg i hjärtat och vånda i själen vi har tvingats konstatera att landskapets ekonomi är så svag, så katastrofal så att situationen kräver radikala beslut.

Centerns medlemmar i landskapsregeringen har visat stor respekt för den rådande ekonomiska situationen och de har gjort sina svåra inbesparingar och förändringar inom sina avdelningar. Trots att de med detta kommer att utsätta sig för svår kritik av de egna.

Vi har alla inom centern insett allvaret och anser att vi tillsammans måste göra allt för att underskotten idag och de närmaste åren ska bli så små eller "så lite stora" som möjligt. Vi vill inte heller skjuta underskotten och problemen framåt, till kommande lagting och landskapsregeringen, mer än vi absolut måste.

Vi är nöjda, det hörde vi redan av ltl Runar Karlsson, över att vi under de goda åren hade förstånd att lägga undan pengar på hög, d.v.s. de omtalade 150-160 miljonerna, som vi nu har att använda istället för att uppta lån.

Vi vågar erkänna att nerdragningar och strukturella förändringar betyder minskad service och i sista ändan alltid drabbar verksamheter eller någon enskild.

Några av de verkligt svåra besluten för oss, är naturligtvis de som drabbat jordbruksnäringen.

Naturbruksskolans förändring har diskuterats tillräckligt, tycker jag. Det blir nu finansutskottet som får fundera ut om och hur skrivningarna ska förtydligas. Så att vi även i fortsättningen kan garantera en lantbruksutbildning för de som vill ha det.

Det stora problemet med den skolan har i många år varit det bristande intresset. Det har inte funnits elever. Man kan inte hålla igång en skola utan elever, det kan inte ens centern försvara. Man kan fundera över varför eleverna inte söker sig till naturbruksskolan? Svaren kan vara att de blivande jordbrukarna behöver kunna teknik, elektronik och datorer därför väljer de hellre utbildning i maskinteknik, byggteknik, fordonsteknik, rörmokeri, datautbildning, elektriker eller t.o.m. turistföretagare. Allt det här som jordbrukare behöver idag. Ett svar kan vara att den treåriga utbildningen inte blev tillräckligt attraktiv. Men den dåliga tillströmningen kan också bero på den negativa bild av jordbruket som förs ut av politiker och media, i messa spalter och nästan överallt. Drevet mot jordbruket skrämmer bort ungdomarna. Drevet motverkar framtidstron inom jordbruket på ett alltför effektivt sätt, måste man säga.

Jag hoppas nu att den nya gymnasieskolan ska förbättra situationen för utbildningen. För Åland behöver folk som kan spika, skruva, svetsa, gräva, köra skogsmaskiner mm. Jag hoppas att man verkligen nu skapar studiemöjligheter för dem som vill arbeta med sina händer, d.v.s. jag vill se mera praktiska, tekniska linjer istället för akademiska linjer i våra gymnasieskolor. Högskolebehörigheten är inte det viktiga. Yrkeskunskap är minst lika viktigt. 

Dessutom har det visat sig att de ungdomarna som utbildar sig inom jordbruk hemma på Åland, de stannar kvar på Åland, alltså fördel Åland.

Herr talman! Jordbrukets betydelse för oss kan inte nog betonas. Utan jordbruk, ingen mat. Utan levande jordbruk, ingen levande landsbygd, utan levande landsbygd inget levande Mariehamn. Idag hungrar över en miljard människor i världen. Uttalanden som att det vore lika bra att lägga ner det åländska jordbruket och istället köpa maten utifrån kan bara uppfattas som ett hån mot dem som svälter. För vems mat ska vi köpa? Vem blir utan mat för att vi kan betala mera för maten.

Jordbruket belastar Östersjöns vatten till viss del, ja. Om vi inte får ha jordbruk på Åland, vems vatten ska vi då belasta genom att vi ska äta mat i alla fall. Nej, jordbruket på Åland måste naturligtvis ges möjligheter att utvecklas enligt de regler som vi måste följa, så att vi kan producera livsmedel för oss själva och andra. Vi ska kunna hålla landskapet öppet. Vi ska kunna behålla vårt vackra Åland, som även i fortsättningen ska vara attraktivt för besökare och inflyttare.

Jag kommer att återkomma i debatten med bl.a. vårdfrågor.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag delar ltl Gun Carlsons uppfattning om att vi definitivt absolut behöver ha en produktion av livsmedel på Åland. Inte bara om man tar hänsyn ur ett globalt perspektiv, men också det faktum att det skulle vara urbota idiotisk att inte ha egen livsmedelsförsörjning.

Ltl Gun Carlson, replik

Det är bra. Men då ska vi också se till att vi har sådana regler och sådana möjligheter att jordbruket kan leva. Mycket enkelt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Är det verkligen så här illa för jordbrukets del? Det låter på ltl Gun Carlson som det åländska jordbruket skulle vara verkligt nedläggningshotat nästan i sin helhet. Det stämmer ju inte alls. Jag tror inte heller det finns någon i den här salen som skulle tycka att det är den riktningen vi ska gå. Snarare skulle jag vilja påpeka att tänk vilka möjligheter jordbruket fortfarande har och vilka resurser landskapet fortfarande ger till den näringen. Fortfarande är det 60 miljoner i budgeten för olika typer av stöd till jordbruket. Allt från kompensationsbidrag till miljöstöd och investeringsbidrag. Här finns det ju tjänstemän som servar den sektorn, kanske mest av allt. Vi har fortfarande väldigt starka organisationer bakom jordbrukssektorn.

Ltl Gun Carlson, replik

Det är trevligt att man någon gång får höra att socialdemokraterna försvarar jordbruket. Det brukar nämligen inte låta så. Det är ju bra. Det är jätteskönt om jag kunde beskriva det så att åtminstone någon ibland socialdemokraterna kan förstå och inse att jordbruket är det viktiga på Åland. Vi kan inte vara utan jordbruk. Att vi sedan har stöd enligt EU:s regelverk, ja, det måste vi ha om vi ska vara med i EU. Jag har förstått att också socialdemokraterna anser att vi ska vara med i EU. Då följer det med EU:s jordbrukspolitik, den politik som vi måste följa på Åland. Vi kan inte leva med någon annan jordbrukspolitik så länge vi är med i EU. Därav dessa miljoner.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tror att det inte bara är jag, utan även många socialdemokrater framför allt sådana som håller på med ekologisk odling, så ger ett starkt stöd för ett fortsatt jordbruk på Åland. Det är inte att betvivla. Det som vi har ifrågasatt är till vilka delar samhället fortsättningsvis ska betala? Ska samhället betala hela avbytarservicen också i framtiden? Eller är det någonting som kan göras på ett annat sätt? Vi har också tyckt att det är onödigt att, i dessa spartider, lägga till pengar till de här jordbruksstöden. Framför allt de 1,6 miljoner som nu ska pressas fram. Som sagt, det finns fortfarande ett starkt stöd för jordbruket. Jag tror inte någon behöver gråta över den näringen i det här skedet. Inte på grund av att man inte i budgeten ger tillräckliga resurser, för det finns ju.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! När det gäller detaljerna om stöden och avbytarservicen så är avbytarservice en är en gammal grej som har funnits med i många år. Det var ett led i en uppgörelse mellan jordbrukets inkomster för länge sedan. Det här är någonting som också finns i Finland. Vi brukar ju säga att vi inte ska ha det sämre. Vi ska ha samma konkurrenskraft som man har i vår närmaste omgivning. I riket har de bättre regelverk i många av de här frågorna, speciellt när det gäller avbytarservicen, eftersom vi nu tänker föra in en avgift för det. Men det visar också att också jordbrukets folk på Åland uppfattar den ekonomiska situationen och är beredda att delta genom att betala en del själv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tyckte det var intressant när ltl Gun Carlson tog avstamp i centerns slogan inför sista valet, "våga vara ålänning". Jag har i andra sammanhang sagt att det är lite med den val slogan som med liberalernas " mera i plånboken". Om vi tittar till exempel på Lissabonfördraget så vet vi att det är fyra inflytandefrågor. Vi ska inte gå in på detaljer, vi kommer att få anledning att diskutera det tillräckligt på måndag. Jag konstaterade att centern, så sent som i september, sade att man säger nej till Lissabonfördraget om man inte får inflytandefrågorna på plats. Vi vet att vi inte har någon EU parlamentsplats. Vi vet att vi inte har något automatiskt deltagande i ministerrådet. Vi vet att vi har en halvdan talerätt o.s.v. Men ändå så förstår jag att centern är beredda att säga ja till Lissabonfördraget. Vart tog det här med att "våga vara ålänning" vägen i det sammanhanget?

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det lever kvar, som jag sade. Om man läser de här sidorna där allmänna motiveringarna börjar, sidan 13, så där återkommer många av de här frågorna som ännu inte är klara. Jag nämnde redan att självstyrelseutvecklingen, med ett nytt ramlagstänkande, också innehåller inflytandefrågorna. Åland och EU, där har vi också arbetet med parlamentsplatsen. Det här kommer landskapsregeringen i och med de här skrivningarna att jobba hårt med nu. Vi kommer att se till att vi gör det. Jag vill inte heller gå in i Lissabonfördraget idag. Det återkommer vi till på måndag. Då får vi höra hur vi ser på det då.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är sant. Vi får säkert tillfälle att diskutera det. Men jag tycker ändå att devisen som ltl Carlsson förde fram igen "våga vara ålänning" är synnerligen relevant när det gäller Lissabonföredraget. Vi vet att de här frågorna jag nämnde, inte är på plats. Vi vet också att det inte är Ålands fel. Eller är det helt enkelt så, för det är det som jag har förstått att har varit vägledande för att Centern har ändrat fot, att man är rädd för hur det ska uppfattas om man säger nej ifrån åländsk sida. Man är rädd för att man inte känner till konsekvenserna. Det är det som jag väger emot det här uttalandet och mot reklamslogan, att man vågar vara ålänning. Vi vet ju också, ltl Gun Carlson, att här har vi faktiskt en unik chans. Vi har för en enda gångs skull möjlighet att göra någonting. Vi är beredda igen att missa öppet mål. Vart tog "våga vara ålänning" vägen?

 Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Att våga vara ålänning betyder också att man måste våga inse realismen i det som händer runt omkring oss. När det gällde den här slutliga diskussionen om inflytandefrågorna där EU parlamentsplatsen var mest oklar, så måste också Centern, trots att vi vågar vara ålänningar, inse vad som är realistiskt. Det är ju så. Inte är det av rädsla för någon eller någonting som gjorde detta. Jag skulle vilja säga att det är en realism och sunt förnuft.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Det var ett intressant anförande som ltl Gun Carlson höll. Jag fäste mig vid ett uttryck, nämligen ett levande Mariehamn beroende av en levande landsbygd. Det är alldeles riktigt, jag håller helt med om det. Jag kan också svänga på saken och säga så här, vilket jag har sagt ganska länge, om Mariehamn mår bra då finns det också en stor chans att resten av Åland kan må bra. Mår Mariehamn dåligt, då mår resterna av Åland också dåligt. Vad jag vill säga med det här är att jag vill understryka det här ömsesidiga beroendet d.v.s. att alla delar av Åland är beroende av varandra. Det viktiga är att se till att undvika att skapa motsättningar och i stället tala för samarbete och samverkan mellan de olika delarna av Åland.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag har precis samma åsikt. Det är ett samspel mellan skärgård, landsbygd och staden. Vi har också många gånger sagt att om kommunerna mår bra så mår landskapet bra. Om landsbygden och skärgården mår bra så mår också Mariehamn bra och vice versa. Jag ville påpeka det här därför att jag inte vill att Mariehamn ska tro att det går bra att leva utan jordbruk. Man kan få den uppfattningen ibland, inte när jag hör ltl Folke Sjölund, men när vi nu på senare tid har läst tidningsartiklar och mess och allt vad det finns så det känns som om det finns en mycket, mycket negativ inställning till jordbruket. Det vill vi inte vara med om.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag delar fullständigt den uppfattningen. Jordbruket är en väsentlig näring på Åland. Det är inte bara jordbruket isolerat, det handlar ju om återverkningarna inom hela den livsmedelsindustri som vi har. Det torde vara cirka 1 500 arbetsplatser på Åland totalt sett inom den här sektorn. Det är klart att det är helt nödvändigt att den ska fungera och må så bra som möjligt, självklart. Det finns tyvärr fördomar och sådant som vädras på ett sätt som absolut inte är bra. Jag försvarar på inget sätt den typen av fördomar. Det ska vara goda verksamhetsförutsättningar för alla näringar.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Ja, vi är fortfarande ense. Man säger att varje jordbrukare sysselsätter åtminstone tre andra sektorer och verksamheter omkring sig. Man behöver service och man köper saker. Jag tror att det många gånger skulle bli ganska tomt i affärerna i Mariehamn i synnerhet om inte jordbrukarna och landsbygdens folk fanns. Det är ett samspel som behövs. Det ska vara ett samhälle i balans, som vi lite var inne på. Det kräver bådadera. Därför är det så viktigt att man inte tillåter den här negativa propagandan mot jordbruket. Man måste liksom sätta ner foten och försöka få stopp på det, för det är precis onödigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos

Herr talman, bästa lagtingsledamöter och åhörare! Jag kom den 2 september ganska hastigt in i en tämligen turbulent budgetprocess i landskapsregeringen. Det har knappast undgått någon att landskapets ekonomi är ytterst ansträngd och det betyder att det krävs en hel del.

Jag vill börja med att rikta ett varmt tack till hela landskapets personal. Ni har hanterat den här svåra situationen på ett fint sätt. Speciellt tack till finansavdelningen som i princip har jobbat dygnet runt vissa tider. Även ett speciellt tack till trafikavdelningen som har ställt upp på ett fantastiskt fint sätt.

Herr talman! Att spara är alltid svårt. Men det är inte omöjligt. En kris, som vi nu befinner oss i åtminstone vad gäller den offentliga sektorn, kräver tre saker. Den kräver kreativitet, klokskap och den kräver kunskap. Samtidigt måste man också finna en balans mellan kortsiktiga inbesparingar och långsiktiga inbesparingar. En kris ger också andra möjligheter. I mitten på september skickade vi ut ett mejl till samtliga fartyg och bad alla i besättningen att komma med konkreta sparförslag. Vi fick till trafikavdelningen in en mängd olika förslag, som visar på både kreativitet, klokskap och kunskap hos våra besättningar.

Jag kommer i den återstående tiden av mitt anförande att beröra den allmänna förvaltningen, oljeskyddet och sjötrafiken.

Vad gäller den allmänna förvaltningen så fortsätter arbetet som tidigare linjerats upp i tilläggsbudgeten för år 2009. Arbetet med att inrätta fyra byråer med myndighetsutövning och beställarfunktion fortgår. Utförarenheten kvarstår som tidigare. Vad sedan gäller sjösidan så kommer jag till det lite längre fram till det i mitt anförande. Det som är linjerat på papperet i tilläggsbudgeten är klart och koncist. När det sedan ska verkställas så är det något mer komplicerat. Jag vill förbereda lagtinget redan nu för att intentionerna och arbetet fortgår, men det är möjligt att det tar något längre tid än vad som var planerat inledningsvis.

Det som jag vill lyfta upp, som kan te sig som en liten sak i budgeten därför att det inte finns ett ökat anslag, är oljeskyddet. Vi som följer med vet att transporterna i Östersjön har ökat enormt. Vi vet att det finns tusentals fartyg som rör sig i våra vatten. Ju fler fartyg som är i gång desto större är sannolikheten för att en olycka ska inträffa. En oljeolycka eller ett utspill av andra farliga gifter kommer att ha en förödande inverkan på Åland. Därför tycker jag det är landskapsregeringens skyldighet att samla de resurser, på ett nytt sätt, som idag finns både inom landskapets förvaltning, inom kommunal förvaltning och inom den frivilliga sektorn. En räddningsoperation är lika stark som den svagaste länk. Jag tror att vi, inom befintliga resurser med bättre samordning, kan höja vår beredskap avsevärt. Jag tror också det är viktigt att vi utvecklar samarbetet med våra omkringliggande regioner. Här skulle jag vilja lyfta fram HELCOM:s projekt BRISK som ett alldeles utmärkt alternativ.

Herr talman! Vad beträffar sjötrafiken så närmar vi oss i sjötrafiken moment 22. Kostnaderna för sjötrafiken börjar bli så pass höga att vi snart inte längre har råd att hålla fartygen i gång d.v.s. att köra på förut bestämt turlista. Jag vill också poängtera att det här är ett resultat av flera avtal, som är uppgjorda mellan landskapet och olika fackföreningsförbund. Det vore fel att säga att det är de anställdas fel att sjötrafiken är dyr. Om man vill söka fel, ska det sökas någon annanstans.

Vad vi vet i dag och vad vi kommer att arbeta med så är bemanningen. Vi måste få ned bemanningskostnaderna. Vi måste titta på alla upptänkliga möjligheter inom befintliga avtal. Vi måste också förbereda och vara beredda att diskutera konstruktivt med fackförbunden när nya avtal ska till.

Vad gäller underhållet av fartygen d.v.s. det rent tekniska underhållet avser vi att försöka konkurrensutsätta det. Men före en konkurrensutsättning kan ske, av det tekniska underhållet, så måste det tas ett samlat grepp. Jag tror att det vore klokt att snegla mot det privata näringslivet. Det finns inget annat rederi med motsvarande trafik som tar sina fartyg ur trafik två gånger per år. Här har vi mycket att vinna och mycket att lära.

När det sedan gäller turlistorna så kommer det naturligtvis att bli indragningar i turlistorna. Allt annat vore onaturligt. Men genom att stränggera bemanningskostnaderna och minska underhållskostnaderna så har vi möjlighet, det är min bedömning och den samlade landskapsregeringens, att fortsättningsvis kunna garantera goda kommunikationer ut till skärgården.

I budgetförslaget föreligger också konkurrensutsättning och privatisering. Privatisering ska inte vara ett självändamål. Ett privat monopol är nästan det värsta man kan få. Vi ska aktivt arbeta för att konkurrensutsätta verksamheten. Kan någon annan, utanför huset bedriva verksamheten billigare och bättre än vad vi själva kan, då ska vi privatisera. Om så inte är fallet ska vi hålla det indoors, om uttrycket tillåts.

När det gäller den framtida skärgårdstrafiken så tror jag att det kanske fanns en efterlysning på ett kortruttsystem och ett kortruttsmeddelande här. Jag tror att det är en god väg att gå framåt och titta på alla kostnader som finns. Jag tror också att vi inte heller längre ska vara främmande för ett annat tonnage. Jag tror att vi måste öppna våra ögon och vidga våra vyer och vara beredda att vara kreativa, ha klokskap och kunskap och därigenom kunna behålla en god skärgårdstrafik.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Trafikminister Thörnroos anslag, när det gäller problemen med sjötrafiken, möjligheten att framöver upprätthålla en lika god sjötrafik som vi har idag genom att vi då kostnadseffektiverar verksamheten, är utomordentligt. Vi litar på trafikminister Thörnroos när det gäller förverkligandet. Lycka till!

En fråga, som ledamoten nu inte tog upp i sitt anförande beträffande avdelningen, så är skrivningen i budgeten om vägunderhållet. Målsättningen är att vägunderhållet från 2012 ska verka som ett av landskapet ägt aktiebolag och medel 100 000 euro upptas i budgeten för bolagisering. Man har också en skrivning om att Möckelö stationen ska bolagiseras. Jag har en motion som ganska tydligt visar att det här är en mycket farlig väg att gå. Helägda samhällsbolag tenderar att expandera. Vi får en mindre privat verksamhet.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Tack herr talman! Jag har tagit del av frisinnad samverkans finansmotion, vars nummer jag inte minns här och nu. Det är sant, jag stöder det till fullo. Det finns en risk med samhällsägda bolag. Den här skrivningen har vi nu i budgeten. Vi kommer noggrant, från trafikavdelningens och landskapsregeringens sida, att analysera det som framkommer här och under debatten. Jag ber i så fall, om ändringar föreligger, att få återkomma till lagtinget.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Finansmotionens nummer är 23. Den pekar på någonting, tror jag, som för de flesta borgerliga politiker är en aha-upplevelse. Man har trott att en aktiebolagisering av samhällsverksamhet ska resultera i effektivare verksamhet o.s.v. Men vad den motverkar alldeles klart är att låta de "hundra blommorna blomma" när det gäller den privata verksamheten. Och möjlighet att få en större konkurrens i samhället, så att när samhället begär in anbud så finns det många som ger han anbud. Bolagiseringar motverkar en utveckling att skapa nytt företagande. Därför hoppas jag att landskapsregeringen noga utvärderar sitt förslag i god tid före man avser att genomföra det. Förhoppningsvis kommer landskapsregeringen till att det inte var något bra förslag.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Tack herr talman! Jag kan bedyra för ltl Roger Jansson att vi noga kommer att utvärdera förslaget. Det kan jag garantera. Jag vet att man på finska sidan på rikshåll har haft en del problematik med det här när man ska förverkliga vissa tidigare samhällsfunktioner i form av ett av AB. För i ett aktiebolag är det aktiebolagsordningen och lagen som styr. Den sammanfaller inte alltid med ägarens eget intresse. Där finns en inbyggd konflikt. Det är jag medveten om. Jag ska noga ta till mig det som sägs under debatten och det som finansutskottet kommer fram till i det här ärendet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack herr talman! Det var bra initiativ av trafikministern att fråga alla i besättningarna om inbesparingsförslag. Det finns nog bland manskapet idéer som kanske annars inte alla gånger kommer fram. Jag hoppas att det här gav några nya idéer.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Tack herr talman! Det kom in en mängd olika förslag. De är delvis sammanställda. Vi har inte på avdelningen hunnit arbeta och processat förslagen något längre. Det har varit andra projekt som har upptagit delar av trafikavdelningens tid.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack herr talman! En sak till, ministern talade om annat tonnage. Kombikatamaraner, ja tack! Men ett litet råd, tillräckligt stora så att det är hygglig komfort på dem.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torbjörn Eliasson

Herr talman! Jag hade planerat ett annat öppningsanförande än det jag nu har i min hand. Jag återkommer i ett annat anförande med mera detaljer, här tänker jag utnyttja min tid för att resonera runt ett begrepp som vi borde ha en gemensam uppfattning om: Vad betyder budget i balans, är min fråga?

Den frågan har ställts ett antal gånger under debatten och det är uppenbart inte helt klart vad vi menar med det. Förmodligen finns det flera tolkningar av begreppet, kanske beroende på vilken politik man vill föra. Ltl Barbro Sundback begärde till och med uttryckligen igår att finansutskottet ska utreda vad som menas med budget i balans. Det tycker jag är bra och det ska vi självklart göra. Men eftersom det är en av de verkligt centrala frågorna under denna remissdebatt vill jag ändå redan nu presentera min egen uppfattning. Jag hoppas att ni bästa kollegor ger oss i finansutskottet lite matnyttig färdkost så att vi sedan i vårt betänkande kan komma med en ”åländsk” definition så att säga.

Om man ser snävt och isolerat på begreppet i denna remissdebatt så kan man säga att om inkomster och utgifter för budgeten 2010 skulle vara lika stora så är budgeten i balans. Tyvärr är 2010 ett riktigt dåligt exempel, av flera orsaker är denna budget historiskt förmodligen den mest obalanserade som behandlats i lagtinget. Detta självklart på grund av finanskrisen och den globala lågkonjunkturen som vi inte rår på själva. Jag tänker inte bolla med siffror och miljoner, det har nämnts så många gånger redan och det framgår klart av budgeten, utan jag ska fortsätta att resonera runt begreppet för att få kommentarer av er.

Följande frågor som inställer sig är självklart, när kan vi få budgeten i balans igen, hur ska vi restaurera landskapets reserver och vilka, hur ska vi hantera utjämningsfonden, som egentligen inte är en fond och pensionsfonden med mera?

Alla inser säkert att tidsaxeln eller planeringshorisonten är viktig när man budgeterar. Budgeten är ett centralt verktyg i arbetet att styra landskapets, kommunens, företagets och också din och min privata ekonomi. Det vill säga att stämma av verkligt ekonomiskt utfall med det planerade och därifrån fatta relevanta beslut för att få större kontroll över hur vi ska investera, anställa personal, ja överhuvudtaget fördela de ekonomiska resurserna och prioritera. Dra nytta av erfarenheter och på basen av lyckade beslut och mindre lyckade bygga upp ett fungerande system för både själva budgeteringen och uppföljningen. Det här är inget nytt, både i salen och i finansutskottet har vi diskuterat dessa frågor ett otal gången.

Så, herr talman, när vi diskuterar begreppet budget i balans så måste vi enligt min åsikt först bestämma oss för längden på tidsaxeln. Det kan kanske tyckas självklart att den ska vara ett år. Men vad är det som säger att den inte kunde vara en månad eller 10 år? Ja, naturligtvis av rent praktiska skäl, den får inte vara för kort för då åtgår all vår tid till remissdebatter och den får inte vara för lång för då tappar vi överblicken.

Vi är ständigt utsatta för yttre ekonomiska krafter som varierar från tid till tid, med ett gemensamt namn kallar vi det för konjunkturer. Utan att gå in i detaljer så betyder det att omvärlden är med och bestämmer hur det går för oss, vilket vårt handlingsutrymme är import, export, utveckling på aktie- och räntemarknaderna, EU- och internationell lagstiftning, multilaterala konventioner, tillgång på arbetskraft med mera. Allt påverkar våra beslut och möjligheter. Vi ingår i ett globalt nätverk som med dagens moderna IT-teknik påverkas sekundsnabbt av ekonomiska och politiska beslut och händelser. Det är både intressant och skrämmande. Ett exempel på det senare är att en enda stark placerare genom valutaspekulation kan dra ner ett litet lands valuta i botten på mycket kort tid. Åland är bara en liten bricka i det stora spelet och som tur är kan jag konstatera att vi hör till en stor ekonomisk enhet, dvs. EU. Det har sina nackdelar, som vi inte tycker om och som vi diskuterar ofta, men jag vill påstå att det är säkrare att vi opererar i euro än i finska mark eller åländska daler.

Herr talman! Världen har högkonjunkturer och lågkonjunkturer och vi påverkas av dem om vi vill eller inte. Just nu upplever vi en av de värsta lågkonjunkturerna i mannaminne. Tidsperioden mellan två låg- eller högkonjunkturers respektive klimax är en konjunkturcykel. En konjunkturcykel varierar erfarenhetsmässigt mellan fyra och åtta år. I detta faktum tycker jag att vi ska ta avstampet för diskussionen om budget i balans, alltså i en konjunkturcykel. Ett samhälle som klarar av att hålla budgeten i balans under en hel konjunkturcykel har skött sig bra enligt mitt sätt att se på saken. Jag anser därför att vi åtminstone bör ha en planeringshorisont på fem år. Och, herr talman, jag vill citera det vår gruppordförande Gun Carlson sade igår: ”Det viktiga är att vi har samhället i balans” riktigt kloka ord, tycker jag!

Att centern hävdar att vi bör ha målet att budgeten ska vara i balans igen år 2012, isolerat alltså, som framgick av vårt gruppanförande igår, betyder samtidigt att vårt mål är att vi ska uppnå en total balans under de kommande fem-sex åren. Det vi förlorar 2009, 2010 och 2011 ska vi hämta tillbaka under 2013, 2014 och 2015 om det går, det kan ingen lova men det är vårt mål.

Visst är det en tuff målsättning, men vi har den och vi är beredda att arbeta hårt för den. Centern beskylls lite nu och då för både det som vi har gjort och inte har gjort. Eftersom vi har varit med i regeringsställning så länge partiet existerat så blir det kanske så, men vi borde ändå få ett erkännande för att vi alltid, tillsammans med varierande regeringspartners, tagit ansvar för ekonomin. Tack vare landskapets starka likviditet vid ingången av denna lågkonjunktur ca 150 miljoner euro, varav nästan 50 miljoner i utjämningsfonden, så har Åland, trots de svåra ekonomiska tiderna, ändå ett jämförelsevis hanterbart läge. När Finland och andra länder fortsätter att låna för att hålla sina ekonomier igång är vi skuldfria och behöver inte gå till banken direkt. Att centern trots allt varit med och skapat denna situation tycker jag att det vore klädsamt om oppositionen någon gång kunde erkänna. Och som ni vet så vill vi i centern förändra och utveckla vårt ekonomiska system som idag har sina uppenbara brister.

Men, tillbaka till budgeten och balansen. Tekniskt lånar vi av oss själva i liggande budget och det kan man ha olika uppfattning om, men att som socialdemokraterna föreslå att vi redan nu ska ta upp externa krediter, när vi har egna pengar förstår jag mig inte riktigt på, men kom gärna med en utförligare förklaring. Det kan finnas någon poäng som jag inte tänkt på.

Men, herr talman, tillbaka till centerns målsättning, den är tuff och den förutsätter ännu större ingrepp i strukturerna. Vi är två regeringspartier som kommit överens om detta budgetförslag och det har självklart inte varit lätt. Betänk att även om man fick bestämma allt själv så skulle det vara svårt att skära och prioritera. Alltså varken liberalerna eller vi har fått igenom allt vi krävt, som alla vet så handlar det om många kompromisser i slutfasen. Men, ser man positivt på det så finns det således flera potentialer kvar. Jag tänker inte säga mer om det än att jag tycker att det i ett så här svårt läge skulle vara till fördel om alla partier, både vi i regeringen och ni i oppositionen, har en ödmjuk inställning, att vi lyssnar på varandras argument och tar till oss goda idéer som vi inte själva tänkt på. Nog vore det väl klokt att gräva ner stridsyxorna och göra allt för att optimera landskapets insatser för Ålands och ålänningarnas bästa. En sådan dialog skulle enligt mitt sätt att se på saken kunna leda till en bred uppslutning som är avgörande för att planerade åtgärder verkligen ska kunna implementeras. Alla vi som sitter här vet att det riktigt svåra jobbet är kvar, det vill säga att förverkliga alla nedskärningar och strukturförändringar.

I Nyans ledare idag angående finansmotionerna konstateras att ”man blir lite bedrövad över vetskapen att så mycket möda lagts ner på något som inte kommer att genomföras eller ens allvarligt övervägas”. Jag håller inte med, så är det inte! Remissdebatten och finansmotionerna är viktiga instrument för att demokratin ska fungera som det är tänkt. När jag läser oppositionens finansmotioner så finner jag många intressanta idéer och förslag. En del är gamla, en del är redan på gång och en del är nya och fräscha. Det finns vilja och potential också i finansmotionerna och jag lovar att vi ska behandla dem seriöst i finansutskottet. Om viljan finns till samförstånd så kan vi säkert göra förändringar och positiva skrivningar i syfte att rida ut stormen på bästa sätt och så snabbt som möjligt på nytt uppnå den balans vi alla eftersträvar, helt enkelt slänga prestigen på sophögen. Som jag ser det så är remissdebatten utslagsgivande för hur behandlingen i finansutskottet kommer att gå.

I den bästa av världar skulle man slå ihop alla goda idéer och göra gemensam sak, speciellt med tanke på vilka tider vi lever i nu. Jag tycker också att det från regeringsbänken visats både fasthet och ödmjukhet i debatten och inför finansutskottets arbete. Det jag begär ligger tyvärr kanske inte i politikens natur, men kunde vi tänka lite nytt den här gången? Vad säger ni, bästa lagtingskollegor?

Herr talman! Mitt anförande skrev jag i går kväll. Idag har lantrådet hållit ett mycket bra anförande där hon sakligt redogjort för regeringens politik. Det fick från flera håll inom oppositionen ett positivt bemötande, det bådar gott!

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det anslag för politiken och samarbetet som ltl Eliasson här efterlyste har vi jobbat för under hela hösten. Vi har också försökt beakta det i våra finansmotioner. Jag är lite bekymrad över den här diskussionen om budget i balans. För en gammal ekonom är det självklart att här ska inkomster och utgifter balansera. När man inte ökar nettoupplåningen har man en budget i balans. Så fungerar det i ”hemmabudgeten”. I företagsbudgeten är det lite mera invecklat eftersom intäkterna också ska täcka de reserveringar som görs. Så är det numera också i den kommunala budgeteringen. Avskrivningar och investeringsreserveringar finns upptaget som en kostnadspost, som då ska täckas av inkomster. Tyvärr har vi i landskapsregeringen en mycket gammal och uråldrig budgeteringsteknik, där investeringarna är upptagna som realkostnader. Därför blir det lite svårare att göra bedömningen när vi har en budget i balans. Jag återkommer.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Vi hinner inte gå in på alla de här detaljerna. Jag håller med ltl Roger Jansson. Om vi tittar på de privata hushållen och på företagen, som alla ska betala skatt, så är det väldigt viktigt för att det ska fungera i samhället att man har klara och tydliga villkor, att man har en jämn beskattning. Det betyder också att man bör se det här på lite längre sikt. Det kan variera lite grann. Huvudsaken, om man ser det på längre sikt, är att det ska gå ihop. Man ska inte läsa budgeten som någon läser Bibeln, eller hur det heter? Se det på lite längre sikt. Naturligtvis är det idealet om budgeten kan vara hundra procent i balans varje år.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag tror det är bra att finansutskottet klargör vad man menar med budget i balans. Så länge landskapet har det här uråldriga budgeteringssystemet så får vi följa den tabell som finns på sidan 6 i budgeten, där vi ser att ingen av de här budgetarna är i balans. De är kraftigt underfinansierade. Det ackumulerade underskottet för åren 2009-2012 uppgår enligt detta till 69,3 miljoner euro. Det betyder att om vi ska betala av det så har vi inte en budget i balans förrän kanske någon gång 2020, om vi räknar över tiden. Därför är det väldigt viktigt att man räknar per år. Vi ska så fort som möjligt nu ha en budget i balans så att vi sedan kan skapa överskott, som täcker det här ackumulerade underskottet som de här dåliga åren har givit.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det var ju precis det jag sade också, det är ju centerns mål. Vi har en gammal budgeteringsteknik, det är vi alla överens om. Vi väntar på en ny lag. Jag hoppas att vi ska kunna ta bort de nackdelar som finns i det instrument som vi har idag. Jag tror ändå att ltl Roger Jansson och jag tycker i princip lika om det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag hör till dem som under åren har uppskattat väldigt mycket att jobba tillsammans med ltl Eliasson i finansutskottet. Jag tycker att vi tillsammans har nått fram till eniga och ganska tuffa betänkanden under de här åren. Jag tror att det är fullt möjligt att även i år åstadkomma det. Mycket av den enighet som vi har lyckats uppnå i finansutskottet så har, enligt mig, berott på ordförandes mycket öppna sätt och vilja att diskutera och även lyssna till alla ledamöter, även oppositionen. Därför hoppas jag att vi ska kunna komma med ett betänkande även denna gång som kan föra kanske opposition och regeringspartier ännu lite närmare varandra och få ett betydligt enigare lagting än det är just nu.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag tackar för de vänliga orden. Jag tycker att alla som är med i finansutskottet fungerar på samma sätt. Vi har en bra atmosfär. Vi kan diskutera svåra saker. Ibland får det ta lite extra lång tid. Jag tänker nu exempelvis på kabelfrågan, där man kanske räknade med att vi skulle vara supersnabba. Men vi tog oss tid och vi resonerade oss samman. Vi hade nog inte samma åsikter från början i alla de frågorna. Men till slut så hade vi ett enigt betänkande och vi fick ett enigt lagting.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det som ltl Eliasson lyfter upp här nu med budget i balans, jag tror det är en otrolig viktig fråga. Att vi resonerar kring vilka variabler som ska ligga till grund för när man kan bedöma om en budget är i balans eller inte, med tanke på att landskapsbudgeten som den är idag är rätt ålderdomlig och att de här variablerna inte finns. Jag tror att vi ska titta brett både på hur budgetar fungerar, kanske inom stat, kommun och bolag för att få goda idéer om hur det här kunde moderniseras och förändras. Därför har vi också skrivit motioner om både pensionsfonden och också om externa lån för enskilda projekt, för att också avdramatisera den frågan. Vi ska titta på tillgångar totalt sett och diskutera hur vi långsiktigt ska använda dem klokast.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jättebra, det ska vi göra. Det finns nog en efterfrågan på att vi får klarhet i det här. Det har man märkt nu under debatten och även när man har diskuterat före remissdebatten. Jag tror inte det är så svårt. Huvudsaken är att vi, som ltl Gunell säger, får tag på alla bitar och kan förklara det på ett lättfattligt sätt. Det är jättebra om vi kan vara överens om vad vi menar med en budget i balans, eftersom vi alla vill ha det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Ltl Eliasson tycker att uttrycket, som har använts tidigare här, samhälle i balans, är ett väldigt vackert och bra utryck. Jag skulle gärna vilja veta vad det uttrycket innebär för ltl Eliasson? Eftersom vi ser att ekonomin är usel och den förväntas ännu bli värre. Vi har också tecken ute i vårt samhälle att samhället sannerligen inte är i balans. Det finns många som mår dåligt och har det svårt och med det här budgetförslaget också blir ytterst berörda.

Han säger också att centern har tagit ansvar och ansvar för ekonomin. Då undrar jag var den framförhållningen i så fall var när man då beslöt sig för att bygga lösdriftstallet vid naturbruksskolan. Vi var emot den investeringen. Men det var tyvärr inte centern, så det verkställdes. Vi ville att utbildningen skulle läggas ut, i stället för vilket man nu, när ladugården är bygg, är inne för.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

När jag hörde vår gruppordförande säga de där orden” ett samhälle i balans”, så klingade det så vackert i mina öron. Jag har inte tänkt något desto mera på det. Jag kan tänka mig att det är ett välmående samhälle där man har ekonomin under kontroll och där det förhoppningsvis bor lyckliga människor. Man kan ta hand om varandra och man prioriterar sjukvård, omsorg och allt sådant. Ett samhälle är i balans där man ger ungdomen möjligheter att utbilda sig och utveckla sig. Där företagen har goda existensmöjligheter. Det är ett samhälle i balans. Det handlar inte bara om pengar. Jag tror också att ett samhälle i balans har en hållbar konsumtion, vilket jag tror att vi måste börja diskutera mer och mer ju längre fram i tiden vi kommer. En hållbar konsumtion!

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det var väldigt vackert, det som ltl Eliasson beskrev. Kanske i den bästa av världar så skulle det se ut så. Men om man ska kunna uppnå allt detta så tror jag det är väldigt viktigt att man också har en ekonomi som är i balans. Att man har medel för att uppnå alla de här olika verksamheterna till den nivån så att vi får ett samhälle i balans. Idag ser vi att vi tyvärr inte har det, då måste vi också ha medel att kunna uppnå det.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ja, jag nämnde själv den bästa av världar i något sammanhang här i mitt anförande. Det är ju så att säkert vill vi alla leva i den bästa av världar. Förmodligen gör vi också det. Om vi tittar på Åland och jämför globalt, så har vi det otroligt bra. Det har vi. Det är klart att vi vill ha det ännu bättre. Då måste vi ha en vision. Det finns någonting som kallas för den självuppfyllande profetian. Om man inte har en vision om en bättre värld så kommer vi absolut inte att få det. Ekonomin är inte i skick nu, det är ingen nyhet. Nu har vi en budget och vi har idéer om hur vi ska få den i skick igen. Medlet för det håller vi på att diskutera. Det var ungefär vad jag vill svara vtm Lindholm.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Tack, herr talman! Jag fastnade också på att ltl Eliasson säger att man har tagit ett ansvar för ekonomin under alla dessa år som man har suttit med i landskapsregeringen och före det i landskapsstyrelsen. Var det att tar ansvar för ekonomin när man satsade på två badhus? Var det att ta ansvar för ekonomi när man satsade på reservkraften i Tingsbacka? Var det att ta ansvar för ekonomin när man satsade på lösdriftstallet? Är det att ta ansvar för ekonomin när man under 20 års tid har haft oerhört dyra kostnader på skärgårdstrafiken? Jag tycker att man kan ta på många, många områden där man kan se att man inte alltid har haft ansvar för ekonomin på grund av att ekonomin har varit så bra. Tiderna har förändrats. Har centerns sätt att ansvara för ekonomin varit så lovvärt som ltl Eliasson säger? Sedan skulle vi kunna fortsätta om samlingsregering, men det tar vi i nästa replikskifte.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Centern har varit med i alla regeringar sedan centerns bildades. Vi har alltid haft kollegor och andra regeringspartiet med. Tillsammans har vi, i olika konstellationer, stått för både bra och dåliga beslut. Jag tror att ltl Karlström kan fråga vilken centerpartist som helst så kommer han eller hon att kunna säga att inte har vi bara gjort bra beslut. Vilket parti har gjort det? Men däremot har vi alltid försökt ta ansvar för ekonomin. Vi har gjort vårt bästa. Resultatet av det är att det fanns 150 miljoner euro på kontot när vi den här lågkonjunkturen startade. Vi kan, om vi har riktigt tur, klara oss utan upplåning. Jag är lite rädd för att det kanske sker, men vi får se.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Tack för det. Det var egentligen bara det jag ville höra att man inte bara är självgod och säger hur bra man har varit. Det finns också lite mörka moln i bägaren.

Det här med att oppositionen och regeringspartierna ska samlas och gå gemensamt starka och bara komma med konstruktiva och positiva förslag så går parlamentarismen inte ut på det. Parlamentarismen går ut på att oppositionen ska kritisera. Vi ska granska och vi ska komma med våra förslag och synpunkter där man kan ändra. Principen i parlamentarismen går ut på att regeringspartierna ska till hundra procent stå bakom en budget, som presenteras till den parlamentariska församlingen. Det är det som är lite underligt i den här debatten som har varit nu. Jag kommer också att ta upp det i mitt anförande bara det bli min tur. Just nu är det faktiskt det system som vi lever i. Det är inte i det här vackra rosenlandet, där vi går hand i hand.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ja, ltl Fredrik Karlström, snart ska vi få höra om hur det ska fungera med samlingsregering. Det här kanske är ett litet steg på vägen, i så fall. Har man ingen samlingsregering så kan man åtminstone om man vill uppnå bred enighet, för att kunna verkställa svåra beslut, ha en god diskussion här och i finansutskottet när vi slår fast budgeten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag tycker det är trevligt att höra ltl Eliasson prata om att också kunna lyssna till vad vi från oppositionen kommer med för förslag. Det är en tröst att veta att arbetet som vi har lagt ner på våra motioner inte är förgäves. Jag tror att anslaget är bra. Jag tror att det här bådar gott. Man ska kunna diskutera de stora linjerna, som ltl Eliasson nu säger, i finansutskottet. Det behöver inte betyda att finansutskottets betänkande blir helt och hållet enigt. Det tror jag inte man behöver eftersträva. Men däremot, som jag förstår anslaget i Eliassons anförande, är att i de stora linjerna ska vi försöka att skapa största möjliga bredd så att vi också kan känna att vi tar ansvar för ekonomin framåt. Det är vi från frisinnad samverkan beredda att göra. Det har vi visat före den här budgeten. Vi har visat det med budgetmotionerna. Vi har också visat det i debatten, enligt mitt sätt att se det i alla fall.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det är vi tacksamma för. Just det här med stora linjerna är viktigt. Om man ser tillbaka till tidigare behandlingar av budgeten så har kanske 70-80 procent av tiden gått åt till att höra folk. Sedan kanske vi har haft 20-30 procent av tiden till att diskutera. Det är fel och det vet jag att det är flera av ledamöterna som har sagt åt mig nu under den här remissdebatten att vi ska fundera på om vi ska sitta och höra så otroligt mycket människor. Det brukar röra sig om 80-90 personer. Med den här budgeten så kunde man tänka att det kanske blir över 100 personer. Det går inte. Jag har vädjat till finansutskottet redan att vi ska försöka koncentrera oss på de stora viktiga frågorna. Vi ska också försöka koncentrera våra höranden så att det finns tid över att diskutera.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag tycker att arbetsmetoden som utskottets ordförande nu skisserar fram här låter som ett mycket bra sätt att jobba med budgeten. Det som är det viktiga att återigen komma ihåg är det parlamentariska systemet finns. Det är viktigt att man respekterar det. Att man får en situation där man har en regering som lägger fram förslagen och det kommer motförslag. Men sedan efter det, ska det finnas, precis som ltl Eliasson nu ger uttryck för, en möjlighet också för regeringspartierna att fundera efter om man kan i en speciell situation hitta speciella sätt att lösa saker och ting på. Det värdesätter jag väldigt mycket nu att finansutskottets ordförande också lyfter fram.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ja, självklart respekterar vi det parlamentariska systemet. Budgeten ligger ju här nu, det är regeringens förslag. Det är den vi diskuterar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! En liten passus. Inte heller jag kände igen mig i ledartexten i dagens nya Åland. Där talar jag av egen erfarenhet. Under förra mandatperioden så fick jag flera finansmotioner godkända. Små saker och stora saker som väntstuga i Svinö och studiestödsjustering och också en stor utredning om kvinnligt företagande. Jag upplever att finansutskottet har varit konstruktivt och de har försökt tagit vara på goda idéer.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ja, det är trevligt att höra, att minister Sjögren också hade en angenäm period i oppositionen där hon delvis blev lyhörd.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Förra gången jag gick upp så valde jag att koncentrera mig helt och hållet på budgeten. Jag tycker att det ekonomiska läget är på det sättet att det var viktigt att få diskutera bara de frågorna. Men jag har aldrig i en remissdebatt varit med om att jag inte har pratat om svenska språket och självstyrelsesystemet. Därför måste jag gå lite in på det och sedan till sist avrunda med att kommentera de motioner jag har okommenterade.

När det gäller Självstyrelsesystemets utveckling skulle man önska att det stod så här i budgetförslaget: ”Landskapsregeringen avser att tillsätta en parlamentarisk grupp med uppdraget att utarbeta underlag för en modernisering av autonomisystemet. Utgångspunkten är att självstyrelselagen innehåller allt för omfattande detaljregleringar och att den danska ramlagen är en modell. Uppdraget ska även innefatta ett ställningstagande till utformningen av en utvidgad åländsk beskattningsrätt. Som grund för detta läggs det av landskapsregeringen aviserade skattemeddelandet och behandlingen av detta i lagtinget.”

Nu ser jag att vissa av ledamöterna ser lite fundersamma ut. För det är ju precis så här det står, i första stycket under rubriken Självstyrelsesystemets utveckling på sidan 13 i budgetförslaget. Det här är mycket, mycket glädjande och det är ännu roligare att texten är nästan identiskt med en motion som Ålands framtid lade under den förra mandatperioden. Det är för övrigt på få ställen det märks så tydligt som här att det inte är en regering utan två partier som skrivit ihop denna budget. Det första stycket som jag citerade ser den erfarne att centern är pappa till och det andra stycket med detaljadvokatyr står liberalerna för.

Ålands framtid har för första gången, sedan vi kom in i lagtinget, valt att inte lägga en motion om självstyrelseutveckling. Så pass bra tycker vi den här texten är. Sedan är det väl en annan femma att ingen vet vart de goda vännerna i centern vinglar iväg den här gången. Det kan ju gå som med Lissabonfördraget att självstyrelsen helt missar öppet mål igen, av rädsla för att någon ska bli ledsen i Helsingfors.

Men man brukar säga att hoppet är det sista som överger människan. Så min förhoppning är att denna parlamentariska grupp tillsätts i brådskande ordning.

Fru talman! Jag får ibland frågan om hur jag orkar hålla på? Det är avhopp och alla förslag ni lägger hamnar i papperskorgen. Men där vill jag säga att jag upplever det lite, som finansutskottets ordförande Torbjörn Eliasson sade, att man kan trots allt vara med och påverka på sikt. Det ser man med den här skrivningen som jag nämnde när det gäller självstyrelseutveckling. Jag har också känt det så när det gäller beskattningen. Jag vet precis hur debatten var 2003 när vi började med de frågorna. Jag känner också lite samma sak när det gäller svenska språket och det är oerhört glädjande för mig personligen och för det parti jag företräder.

Det som man kan läsa, på sidan 15 under svenska språket i allmänna motiveringarna, kallades för skrämselpropaganda när vi förde fram det ifrån Ålands framtids sida. Om man tar det här som nämns om kollektivavtalen, så finns det 20 av 154 kollektivavtal på svenska. Det strider mot självstyrelselagens 43 §. I den paragrafen gäller det att man från Statsrådets sida ska se till att bestämmelser och regler, som är viktiga för Åland, ska finnas på svenska. Därför hänvisar man till självstyrelselagens 43 §. Jag tycker att det kanske börjar bli dags att höja nivån lite. Insikten är väldigt bra. Det sägs också i den här sista meningen i det här stycket: ”Vi behov kommer landskapsregeringen att inför lagtinget föreslå ett initiativ till riksmyndigheterna i enlighet med självstyrelselagen 22 §. Det är den paragrafen som tar upp initiativrätten som lagtinget har när det gäller Finlands riksdag. Det här var någonting som jag själv i september nämnde i en debattartikel jag skrev i Vasabladet. Det är ganska intressant att Österbottningarna hör av sig till oss och undrar om det är någonting vi kan göra för deras situation. Trots att det kanske kan bli en övermäktig arbetsuppgift så tycker jag ändå det är viktigt att peka lite på vad vi sysslar med här på Åland. I debattartikeln skrev jag att jag tänker lägga ett förslag under hösten om att man just ska använda den här initiativrätten för att komma vidare när det gäller den språkliga problematiken. Igen, mot den bakgrunden så hälsar jag den här formuleringen med väldig stor tillfredsställelse.

Att nu inte någon går och ramlade av stolen så vill jag förvarna att jag också kommer att vara positiv till nästa stycke jag tar upp. Det gäller lagstiftningsarbetet. Där står det så här: ”Landskapsregeringen har tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att föreslå åtgärder för att höja kvaliteten i lagstiftningsarbetet”. Det är någonting som är nödvändigt, det har vi sett många gånger utskotten. Det sägs vidare: ”Arbetet syftar även till att föreslå åtgärder för att höja effektiviteten i arbetet”. Det här är också mycket, mycket bra saker.

Fru talman! Nu kommer jag in på de motioner som jag har lagt. De två stora motionerna om skatteavdraget och höjningen av klumpsumman tog jag i gruppanförandet. De lämnar jag därhän och hoppas på ett gott bemötande i finansutskottet.

Finansmotion nr 6, som jag hade glädjen, att få hela den socialdemokratiska och hela den obundna gruppen, att skriva på. Det handlar om att man ska ta över att starta eget verksamheten från handelskammaren och plocka in den under egen hatt d.v.s. under teknologicentret. Motiven för det är att då blir det en inbesparing. Man räknar alltså med att den egna arbetskraften inte kostar något. Nog tror jag att de flesta av oss ändå inser att den här typen av verksamhet sköts bäst ute hos näringslivets egna organisationer. Men det intressanta är att just Ålands teknologicentrum har senaste sommar verkat i 20 år. Jag tycker att man borde göra en utvärdering av hur många företag som genererats tack vare Ålands teknologicentrum och vilka positiva effekter verksamheten i övrigt har haft på företagsamheten i landskapet. Speciellt under de här tiderna som vi lever i nu så bör man se på den här typen av näringsstödjande verksamhet och försöka få den så bra och effektiv som möjligt.

Fru talman! Det jag också vill nämna är finansmotion nr 2. Där föreslår jag att man ska sälja Grelsby kungsgård, Haga kungsgård, Persberg, Berg, Västergård, Bomarsund och Kastelholms kungsgårdar. De här vet jag att många har höjt på ögonbrynen över. Den som har varit med länge i politiken vet att jag var synnerligen negativt inställt till de här förslagen under de åtta år som jag var politiskt ansvarig för gårdarna. Det var jag främst beroende på de kulturhistoriska aspekterna som finns i många av de här gårdarna. Men efter att man år efter år efter år har sett att det inte finns någon strategi ifrån landskapsregeringens sida, märkväl nu värderade medlemmar i regeringsbänken att det här gäller landskapsregeringar också bakåt i tiden. Det finns ingen strategi. Skulle någon av de här gårdarna ha varit privatägda så tror jag faktiskt att vi skulle ha haft en golfbana redan nu på Åland. Vi vet också att underhållet är synnerligen bristfälligt.

Den gode vännen och salige avsomnade dåvarande finansministern Lasse Wiklöf sade en gång, när vi for runt och granskade de här gårdarna, att man märkte direkt när man kom ut på landsbygden om det var landskapsregeringens hus eller inte för de husen såg så risiga ut. Det är ju lite synd. Det har förbättrats men det är stora underhållskostnader som det här innehavet är förknippat med. Vi borde slå fast en strategi. Vad ska vi ha husen till? Min strategi är att vi avyttrar dem. Det har försökts och det har försökts, det kommer inte något längre.

Följande motion som jag vill nämna handlar om investeringsstöden. Angående investeringsstödet till lantbruket framhölls det från landskapsregeringens sida i budgetförslaget för 2009 som här: ”Investeringsstödet till lantbruket är landskapsregeringens viktigaste åtgärd för att höja lantbrukets konkurrenskraft generellt och på års nivå”. Mot den bakgrunden är det ju synnerligen förvånande att det inte fanns en euro upptaget under de nationella investeringsstöden. Jag vet att motivet är att det finns medel sedan tidigare och att det räcker. Men när man diskuterar med avdelningen så säger de att det finns medel för en större ladugårdsbyggnad samtidigt som det tydligen finns två i rören. Vad den typen av investeringar innebär för mejeriet tror jag att var och en vet. Det kan inte nog understrykas. Mot den här bakgrunden har jag föreslagit att investeringsstödet skulle höjas med 200 000 euro.

Jag vill ju en speciell eloge till ltl Anders Englund som, oavsett var förslagen kommer ifrån, faktiskt vågar stå upp för det som är viktigt. Jag vill också tacka alla övriga som har hjälpt till för att få slut på den här våldsamma och populistiska debatten som har varit runt lantbruket. Det vill jag tacka för. Den har varit mycket, mycket tungt för yrkesutövarna.

Till sist vill jag säga, så att jag inte behöver höra det igen, i två års tid har jag sagt att man måste utreda förutsättningarna för att lägga om hela det åländska jordbruket till ekologiskt. Jag har inte några bekymmer med det. Men av den utredningen så behöver det framgå om det är praktiskt, ekonomiskt och realistiskt? Vi måste få slut på den här evinnerliga diskussionen som bara går runt och runt. Inte kan det ju vara några svårigheter att utreda en sådan sak?

De övriga motionerna får jag, med tanke på tiden, lämna fru talman. Jag tänkte prata mig varm för möjligheten att sälja vin ute i bland annat skärgårdsbutikerna, vilken nytta det skulle ha i stället för driftsbidragen, men jag får lämna den biten därhän den här gången.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Tack fru talman! När det gäller finansmotion nr 6, så ser jag inte att motionen i sig står i strid med det som landskapsregeringen vill göra, alltså en förändring av rådgivningsverksamheten är aviserad. Men den sker ingalunda med ett klubbslag över en natt. Den kommer att ske efter dialog med berörda parter, där alla de nämnda kommer att ingå. Det blir en omdirigering.

Sedan när det gäller att sälja kungsgårdar så får jag säga att min första uppfattning är väl ungefär densamma som ltl Anders Erikssons att de inte är skötta på ett ändamålsenligt sätt. Det tycker jag är beklagligt. Vi måste få en kursändring i hur skötseln av kungsgårdarna går till och ändamålet med dem. Om en försäljning är det enda och sista vi kan göra så får det bli så. Det är min uppfattning.

När det gäller investeringsstöden så…

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det som näringsministern kom in på sist i sin replik, skötseln av landskapets gårdar så vill inte jag åtminstone säga att de inte är skötta på ett ändamålsenligt sätt när det gäller skogsbruket. Jag tror att man sköter den biten på ett ganska exemplariskt sätt. Men finns det en annan strategi när det gäller innehavet? Vill man få ut något mera när det gäller näringslivsutveckling? Till exempel när det gäller golfbanor eller miljövård eller vad det nu vara må. Jag vill inte generellt i varje fall bli ihop knippad med att de inte sköts på ett ändamålsenligt sätt. Men det finns ingen ändamålsenlig strategi.

Sedan när det gäller att det inte finns någonting i strid med motion nr 6 och det som står i landskapsregeringens budget, så måste nog näringsministern läsa en gång till vilket förslag han har lagt fram. För det här är hundra procent i motsatt riktning.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Till det sista så ska vi återkomma till det. De här motionerna ska behandlas i finansutskottet och där får man skärskåda vad regeringen har skrivit och vad motionären har skrivit.

Tillbaks till motion nr 9, investeringsstöden. Målsättningen som motionären har, den är ju densamma som regeringen hade i tidigare budget och som vi fortsättningsvis har. Är det så att behovet av medel under det här ändrar så är det åtminstone min avsikt att man får återkomma. Eftersom jag inte känner till det behov som nu finns så har vi gjort den bedömningen att de pengar som nu aviseras är tillräckliga.

När det gäller eko-odlingen tycker jag det är en intressant diskussion om man skulle gå över till ekologisk odling. Jag har samma dubier som kanske ltl Anders Eriksson ändå förespråkar. Jag skulle också vilja få slut på den här debatten. Är det möjligt och på vilket sätt skulle det i så fall vara möjligt, det är viktigt för mig. Är det uppifrån vi ska bestämma eller är det odlarna själva som ska tycka så?

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller den sista frågan så är det nog definitivt en sådan övergripande strategisk fråga som man ifrån landskapsregeringens sida måste ta tag i det. Inte kan man ju tänka sig att de olika näringsutövarna ska reda upp den här biten.

När det gäller investeringsstödet för lantbruket så blir jag igen, värderade näringsminister, förvånad när jag hör att du säger att man inte känner till behovet. Det är ju faktiskt bara att ringa till avdelningen och fråga vad som ligger i rören och hur det ser ut.

Sedan när det gäller teknologicentrum, motion nr 6, så får jag konstatera antingen har inte ministern läst motionen eller så har han inte läst budgetförslaget från näringsavdelningen när han säger att inte finns någon strid däremellan. De facto, regeringen vill, för att spara 70 000 euro, ta in den här verksamheten till teknologicentrum. Det vill inte vi med den här motionen. Vi vill att den ska vara kvar eller som vi skriver att man konkurrensutsätter det om kostnaderna är för höga. Men vi vill också utvärdera teknologicentrum, innan man för dit mera grejer, för att få reda på vad det riktigt har kommit ut sist och slutligen från teknologicentrum. Nog är det väldigt olika åsikter, värderade minister.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Henry Lindström, replik

Herr talman! När det gäller gårdarnas skick så finns det mycket övrigt att önska. Om vi går tillbaka i tiden till den tid när vi hade en enskild budget så var det så att jag känner bra till det eftersom jag då var tjänsteman på jordbruksbyrån och hade hand om gårdarna. Det var nästan omöjligt att få loss pengar för att göra renoveringar på gårdarna. Tyvärr har de här arrendegårdarna under årens lopp mjölkats på pengar. Man har tagit arrendepengar men inte varit villiga att investera i gårdarna. Det påpekade jag redan då som tjänsteman.

När det gäller investeringsstöden så är jag nog av den uppfattningen att de är väldigt viktiga. Enligt de uppgifter vi har fått så räcker befintliga medel till för de behov som finns. I övrigt ska det tilläggsbudgeteras för de behov som finns.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller den sista biten så har jag ju varit med om det förut. Vi tog från Ålands framtid reda på vilket behov det var. Vi lämnade en motion, kollegan Englund hade också den då kurage att skriva på, men den hamnade i papperskorgen. Sedan kom det i tilläggsbudgeten ett halvår senare, när det konstaterades att det behövdes pengar. Det jag har varit orolig för med den lite ostrukturerade debatt, som har varit just den här hösten runt jordbruket, är hur lätt det sedan är att komma tillbaka med en tilläggsbudget till lagtinget och begära mera medel för det här? Därför ville jag att man skulle reglera upp det redan nu.

Sedan, ltl Lindström, när det gäller gårdarnas skick så har vi ju ett gemensamt förflutet, som det brukar heta i vissa sammanhang. Att få loss pengar, visst har det varit svårt. Men jag tror att det har varit svårt just pga. att det inte har funnits någon klar strategi. Ibland har de pekat på golfbana, ibland har de pekat på äventyrspark och ibland på jordbruk. Det har liksom gått ifrån det ena till det andra. Det är bekymret.

Ltl Henry Lindström, replik

Fru talman! Visst är det så att på vissa gårdar har det varit oklart med den framtida användningen. Men även på de gårdar där man har haft en klar målsättning gick det inte att få loss pengar. Det är bara att beklaga att skicket på gårdarna har blivit så dåligt som det är.

När det gäller investeringsstöden så anser nog jag att för de behov som vi nu kan se så finns det tillräckliga medel för. Det är grundkonceptet. Det vet man ju inte året före vilka egentliga behov som det kommer att finnas. Man kan spekulera i att det finns ett antal projekt. Det är ändå ganska omfattande arbete att få ett projekt och få det klart så att man kan söka stöd för det. Finns de behoven då anser nog jag att det ska vara tilläggsmedel, om inte pengarna räcker.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag kan lova ltl Lindström att jag stöder alltid jordbruket oavsett vad förslagen kommer ifrån. Det kommer inte att bli lätt. Men jag kommer att försöka hjälpa till. Det skulle också vara roligt om man från Centerns sida kunde ha lika mycket kurage som kollegan Englund och faktiskt också stöda andra vägen, oavsett var förslaget kommer ifrån. När man innerst inne vet att det finns behov av det.

Sedan när det gäller gårdarna, det är ju så med allt, man måste ha en strategi. Man måste mäta vad man gör och varför. Sedan går det nog också att driva igenom investeringar. Jag har blivit alltmer övertygad om att om dessa gårdar hade varit privatägda så hade vi haft en golfbana till. Det är någonting som jag anser att är viktigt. Det är många som har blivit förvånade över att jag har lagt den här motionen. Det är främst av historiska aspekter som jag under årens lopp har varit ganska restriktiv när det gäller att avyttra kungsgårdarna. Jag kan inte se att det är hållbara motiv mera. Man måste göra någonting, för underhållet är eftersatt och strategin saknas.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Slotte

Fru talman! Jag tänker uppehålla mig med två saker. Vårt ekonomisystem som vi har idag och jordbruksnäringens villkor. Jag ska börja med att citera ur budgetförslaget. ”Drygt hälften av denna minskning beror på en ökad användning av tidigare års anslag”. 

Fru talman!  Hur kan jag då veta, ökar eller minskar anslaget för ett moment när lagtinget inte vet eller känner till hur mycket pengar som finns oförbrukade kvar rån tidigare år. Jag tycker det finns all anledning att se över det budgetsystem och redovisningssystem vi har i dag. Vi borde därför övergå till ett s.k. affärsbokföringssystem, d.v.s. det system kommunerna införde år 1999 i samband med den då nya kommunallagen. Det systemet är väldigt transparent, gamla ej nyttjade anslag från tidigare år förföll. Sådana anslag måste tas på nytt i följande års budget ifall ett projekt inte blev färdigt eller om någon verksamhet skulle fortsätta även följande år.

I affärsbokföringssystemet skulle inte heller investeringsutgifterna tas upp blandade med driftsutgifterna utan investeringarna skulle belasta bokslutet i form av avskrivningar i resultaträkningen.

Överskott eller underskott skulle regleras genom att det egna kapitalet i balansräkningen ökade eller minskade. Det här redovisningssystemet blir tydligt och ger en klar bild av driftsekonomin under verksamhetsåret.

Fru talman! Jag önskar att finansutskottet fördjupar sig i det redovisningssystemet vi har i dag och jämför med det s.k. affärsbokföringssystemet och ev. tar initiativ till att landskapsregeringen kommer med en framställning om ett nytt ekonomisystem.

Jordbruksnäringen och dess villkor tycks höra till det som debatteras och ifrågasätts mest just nu. För ca 10 år sedan kämpade landskapet för och fick behörighet över jordbrukspolitiken. När man tog över behörigheten var målet att man här på Åland skulle sköta frågorna bättre än vad man lyckats med i riket. Man ansåg att Åland med sitt isolerade läge, småskalighet och mångsyssleri behövde andra villkor. Hittills har man också försökt stötta sitt näringsliv, dit även primärnäringarna hör, så att man haft minst lika goda eller bättre förutsättningar än tidigare.

Fru talman! Så ser det inte ut idag när man nu läser budgetförslaget. Näringsavdelningen med bl.a. jordbrukssektorn tänker spara mest, 16 procent.

När man fick behörigheten ändrades inte de ekonomiska villkoren mellan landskapet och staten. Det betyder att klumpsumman som man får från staten skall räcka till ännu större åtaganden än tidigare. Nu när landskapets inkomster minskar så ifrågasätts den stödpolitik som är sanktionerad av EU dvs. miljö-, LFA-, gårdsstöd mm.

Fru talman! Jordbrukarna beskylls för att ”snylta” på andras pengar. Pengar som man nu anser borde användas till annat. Räcker inte pengarna till, då är det bönderna som fått för stora stöd.

Man måste fråga sig om det då var rätt att behörigheten för jordbrukspolitiken överfördes till Åland? Andra länder inom EU utnyttjar sitt stödsystem fullt ut i syfte att främja sitt jordbruk på olika sätt. Här försämras villkoren.  Medlemskapet i EU ger dessutom små möjligheter att påverka själva jordbrukspolitiken framöver, eftersom det mesta bestäms i Bryssel.

Fru talman! Alla måste vara med och spara men jordbrukets och landsbygdsnäringarnas konkurrenskraft måste ändå säkerställas.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag är den första att understöda ltl Slottes förslag om att finansförvaltningslagen och budgetförordningen för landskapet Åland snarast möjligt förändras så att vi får ett affärsbokföringssystem också infört i landskapets budgetering. Det är tio år sedan kommunerna har genomfört den här reformen. Det är egentligen ganska sorgligt att vi inte har kommit längre. Min uppfattning om det remissutskickade finansförvaltningslagen är att det fokuserar på mycket annat, en maktkoncentration närmast i finansavdelningen. Det är egentligen inte det som det borde handla det. Det är andra frågor, närmast spridning av makten i så fall.

Ltl Roger Slotte, replik

Jag tackar för stödet. När man har erfarenhet av den kommunala bokföringen så går den alldeles utmärkt. Den är mycket transparent och genomskinlig.

Ltl Roger Jansson, replik

Sedan vill jag beröra den här bilden av att jordbruksnäringen svartmålas. Det är riktigt när man läser messa spalterna och de här lite bedrövliga webbkommentarerna, då blir det väldigt hett när anonyma människor får angripa vad som helst här i vårt samhälle inklusive jordbruket. Men det är ju inte den debatten vi för här i lagtinget. Här försöker vi föra en konstruktiv debatt. Jag gick i tiden från jordbruksministerposten via lagtinget till riksdagen och vet sannerligen att den åländska jordbrukspolitiken är mycket positivare än vad rikspolitiken är. Även när vi gör förändringar nu i negativ riktning så är den fortfarande bättre sammantaget. Det är inte fråga om annat heller. Frågan är om ltl Slotte vill ha en marknads- och EU stöds anpassning av vårt jordbruk? Eller om man vill sitta kvar i de gamla skyttegravarna och säga nej, det får inte göras några förändringar av den här typen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Slotte, replik

Fru talman! Det är så att vi fick behörigheten till Åland från Finland, men vi fick inte några pengar. Jag har observerat att socialdemokraterna har en motion om att sänka stöden för att det ska bli lika som kringliggande regioner och jämför då med Finland. Man säger att LFA stödet på Åland är 200 euro medan det i Finland är 150 euro. Men det stämmer inte. I Finland är det 150 euro på A-området som hör till Helsingfors och Salo trakten. Medan det i Nagu är 200 euro. Det är där vi ska jämföra oss med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Henry Lindström, replik

Fru talman! Om ltl Roger Jansson var den första att stöda tanken på en ändrad budgetering så kan jag då vara den andra att göra det. Eftersom jag också anser att vi borde ha en bättre transparant i hur budgetuppföljningen fungerar. Det är mycket som talar för det.

När det gäller jordbruket och behörigheten så vill jag rätta ltl Slotte. Behörigheten är delad när det gäller jordbruket. Egentligen har inte någon behörighetsförskjutning skett, utan man har tagit över vissa stöd, närmast LFA-stödet. Som gammal tjänsteman på jordbruksområdet, tolkar jag att det egentligen är riktigt att det ska vi ha här. Men man  borde också ha fått den ekonomiska kompensationen för det.

Ltl Roger Slotte, replik

Fru talman! Det kan så vara att vi har delad behörighet. Vi har ändå kämpat för att få över LFA-stödet, men vi fick inte några pengar. Klumpsumman borde ha reglerats i sammanhanget på något sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Då är jag den tredje som understöder tanken om affärsbokslutssystem. Jag tycker också det är helt rätt att vi borde titta på det och gå in för det. Det är ganska svårförståeligt för många som försöker titta på inkomster, utgifter, eget kapital och balans. Där är vi helt eniga.

Jag håller också fullständigt med ltl Roger Jansson som säger att debatten här inte på något sätt och vis är något slags hetsdebatt mot jordbruket. Som ltl Roger Jansson också sade så är det i tidningar och webbforum  som hetsjakten kanske bedrivs, oftast av anonyma påhoppare. I den här salen är det oftast så att det är centerpolitiker som hetsar på att det skulle vara en hetsjakt på jordbruksföretagarna. Personligen är jag en av dem som har ifrågasatt vissa moment i stödsystemet, exempelvis avbytarsystemet. Jag har aldrig ifrågasatt systemet, utan finansieringen av systemet. Givetvis behöver en jordbrukare ha semester som alla andra företagare.

Ltl Roger Slotte, replik

Fru talman! Inte är det någon här i lagtinget som har fört någon hetsdebatt mot jordbruksnäringen. Det kan jag inte påstå. I massmedia och de skriverier som säger att man snyltar på andras pengar så menar man i praktiken att de här pengarna ska användas till något annat. Till viss del har det också varit så med LFA-stöden, de pengarna borde hellre gå till sjukvården. Då vet jag inte riktigt om är riktigt överensstämmande med den jordbrukspolitik som vi borde ha, om vi ska lika som omkringliggande regioner. Sjukvården ska få sitt, givetvis. Det är ett problem det här, tycker jag.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Det var ltl Slotte som sade att den här debatten hittills har handlat väldigt mycket om jordbruksnäringen. Det tycker jag inte att den har gjort. Det har varit ganska lite jordbrukspolitik i den här budgetdebatten så här långt. Sedan måste man också hålla sig till fakta. Om man då jämför med Helsingforsregionen, Saloregionen och de andra regionerna så ska man titta på västra sidan om oss. Där är LFA-stödet i motsvarande regioner som Gotland-, Öland- och Uppsalaregionen runt 150 eller under t.o.m. per hektar i stöd. Visst kan man ha rätt att debattera en stödnivå. Alla här vill ha ett öppet landskap. Alla här i salen är för att jordbrukarna ska ha verksamhetsförutsättningar. Sedan är det frågan om på vilket sätt vi ska driva det? Det är den debatten vi borde föra kanske mera än bara hoppa in i de här skyddsgravarna och skylla på varandra att vi vill det ena och vi vill det andra och motarbeta jordbrukspolitiken. Så tycker jag inte att det är. Men man måste kunna diskutera.

Ltl Roger Slotte, replik

Fru talman! Vi ska jämföra oss med regioner som ligger kring Åbo. Det är så att Helsingfors, som hör till A-området, där har man 150 euro per hektar. De olika A-, B-, och C-områden beror på klimatet. På Åland har vi kalla vårar och varma höstar, medan i Salotrakten är det mycket varmare på våren och bättre klimat den vägen. Däremot har Åland därför då ett högre stöd just på den delen. I Salotrakten, som hör till A-området, så har man ett gårdsstöd som är 50 euro större än vad gårdsstödet är på Åland. Det är 246 euro på A-området medan det är ungefär 195 euro på Åland, som hör till B-området. Det är faktiskt skillnad. Det är klimatet som avgör.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Landskapsregeringsledamot Roger Eriksson

Fru talman!  Jag vill inledningsvis återkoppla lite till den här presentationen som finansansvariga tidigare hade här d.v.s. de här sifferstaterna som visade hur landskapets ekonomi ser ut och hur den framtida ekonomiutvecklingen kommer troligtvis att vara.

Vi har nu ett ekonomiskt läge där vi får 110 miljoner lägre i inkomster på två år, om jag minns rätt. Det här sätter stora krav på landskapsregeringen för att kunna budgetera och gå framåt och behålla välfärdssamhället som de facto alla vill ha här. Det här är ett trendbrott i budgetarbetet.

Om jag kommer in på min egen avdelning så har vi ett nytt sätt att tänka. Utmaningarna är stora och vi har också en föresats att klar av dem. Om vi ser på kansliavdelningen så har vi kommit igång med organisatoriska och strukturella förändringar i förvaltningen i syfte att höja effektiviteten och sänka kostnaderna. Här har vi  processtänkandet i centrum d.v.s. vi tittar på verksamheter som förvaltningen utför och ser om vi kan sammanföra dem när de har liknande verksamheter. På det här sättet får man en samordning av resurser och i förlängningen inbesparingar. Det här kräver att förvaltningens olika roller och funktioner definieras. Man gör en åtskillnad mellan politik- och tjänstmannaarbete. Hela det här arbetet är en lång och omfattande process som vi då genomför stegvis. Vi använder ny teknik, IT-teknik etc. Allt för att uppnå målsättningarna. Det här är, som jag nämnde inledningsvis, nytt sätt att tänka.

Angående min egen avdelning, kansliavdelningen har vi arbetat ganska mycket med de här frågorna. Vi har kommit ganska långt, vågar jag påstå. Vi inledde arbetet redan vid tilläggsbudgeten. Som ni minns där så sade vi att det skulle bli tre nya enheter  serviceenheten, rättserviceenheten och enheten för kommunikation och externa kontakter. Det hade vi i tilläggsbudgeten och det tänker vi nu förverkliga.

Fru talman! Det här är en process som kan upplevas som svår. Det är den. Men det här är en sak som måste göras. Själva arbetet som jag just beskrev  förstärker kansliavdelningens roll som stabsfunktion, som ska stöda och understöda allmänna förvaltningen. I det här budgetförslaget är det nytt att från byggnadsbyrån slås brand- och räddningsenheten samt enheten för polisärenden ihop och överförs till rättsserviceenheten. Även här har vi synergieffekterna, samordning av verksamhet. På det viset får vi en mera processekonomisk förvaltning. Kort om fastighetsförvaltningen, det arbetet har vi inlett tidigare. Vi fortsätter även med att effektivisera det. Här har vi arbetet med intern hyra, försäljning av fastigheter där fokus ligger på bebyggda fastigheter, som är mest kostnadskrävande ur landskapets synpunkt. Undantag är fastigheter som kan ha ett visst musealt värde och även för rekreation. I det här arbetet har jag byggnadsbyrån i centrum. Tanken är att byrån på sikt ska sköta landskapets hela fastighetsförvaltning. Man ska sköta underhåll, försäljning och inköp av fastigheter. Fokus är här också på miljötänkandet, alternativa uppvärmningssätt, speciellt vid upphandling av tjänster. På sikt ska det här vara en central roll. Det finns vissa områden som kräver viss specialkompetens, inom museibyrån och trafikavdelningen. Det kan finnas andra men det här är de stora linjerna.

Fru talman! Sedan vill jag komma in på området energi. Här har vi arbetat mycket hårt med att Åland ska komma med i det s.k. inmatningssystemet. Det går kortfattat ut på att vi när vi konsumenter betalar fakturor så går en del av elpriset till producenter av grön el. Ser vi på åländska förhållanden så blir det vindkraft. Det här har vi haft många diskussioner och kontakter med riksmyndigheterna, både på tjänstemanna nivå och på politisk nivå. För några timmar sedan var jag med i en videokonferens just i detta ärende.

Det har kommit en mellanrapport, en slutrapport, jag kan informera lagtinget att Åland är med i det här systemet. Som det ser ut nu, finns det inte några politiska motsättningar på det här området.

Tanken som jag just nämnde är att konsumenterna betalar en del av sin faktura till producenter av grön el. Om man tänker att vi är 27 000 människor så har vi inte några chanser att generera tillräckligt med kapital som skulle vara intressant för aktörerna. Därför är den politiska viljan att vi ska vara med i Finlands system, 5, 3 miljoner människor är intressantare marknad. Den här frågan är väldigt stor under den här mandatperioden, som jag ser det. I det här sammanhanget kan man också nämna, fru talman, arbetet med likströmskabeln. Den har ni redan debatterat här i lagtinget.

I de här två ärendena tillsammans ser man enorma möjligheter för landskapet Åland att uppnå klimatmålen. Vi kan bli fria från fossila bränslen. När man tittar framåt ska man utveckla vindkraften för framtiden, inte för dagens behov utan för framtiden. Då kan vi ha en stor bilpark med elbilar. Det här är utmärkt med tanke på våra korta avstånd som vi har på Åland. Vi har ingen tung energikrävande industri. Då får vi den här hållbara utvecklingen. Landskapsregeringens honnörsord kommer verkligen till sin rätta. Det här är den stora utmaningen som jag ser det. Hittills ser det bra ut, men vi är inte i mål ännu. För att få det tekniska att gå ihop så kommer det troligtvis att kräva lagstiftningsåtgärder och ev. någon överenskommelseförordning. Men det är mera medlet för hur vi ska uppnå det här målet. 

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag tycker det är roligt att höra att strukturomvandlingen av kansliavdelningen har kommit igång och att man nu börjar se konturerna av hur det ska se ut.

En fråga, som intresserar mig speciellt, är det som minister Eriksson nämnde om samordning med polis och räddning. Det skulle vara intressant att höra lite mera detaljer om hur man har tänkt sig att den nya enheten ska fungera. Det är ju trots allt så att de här två ämnesområdena ligger nära men de ligger ändå långt ifrån varandra. Hur hade man tänkt sig att själva uppbyggnaden av det här skulle ske? Det sker ju också en förflyttning från en byrå till en annan. Det är en hel del utmaningar på gång. Räddningssidan känner jag lite bättre än vad jag känner polissidan, men t.ex. i lagstiftningen så finns det en reglering om att kommunerna ska samarbeta fr.o.m. nästa år. Vi vet att det arbetet inte har kommit speciellt långt. Efter det står det att landskapsregeringen ska ta en del i det här arbetet. Hur har man tänkt sig att det här ska löpa vidare när man har gjort den här organisationsförändringen?

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

Tack fru talman! Jag börjar där ltl Ehn slutade, att det ska bli ett räddningsområde. De uppgifter som jag har fått här senaste tiden så är man på gång med det arbetet. Troligtvis kommer man att komma till det slutgiltiga målet att ha ett enda räddningsområde på Åland. Sedan finns det ett ganska starkt revirtänkande. Det finns motsättningar, det håller jag med om. Lagen är kristallklar på den här punkten. Vi strävar efter att så ska det ske. Sedan kan det finnas olika funderingar om hur det ska vara med räddningsområden och sådana saker. Vi tänker i alla fall knyta ihop det här till en kommunal verksamhet.

Det här som nämndes tidigare om hur man ser på brand- och räddningsenheten, det är så att enheten för polisärenden och den här slås ihop och överförs till den s.k. rättserviceenheten. Här kan man då tänka sig att det blir en juristtjänst. Många av de här frågorna är de facto tillståndsfrågor. Sakkunskapen, som finns inom brand och räddningsbyrån den kan troligtvis skötas av en jurist. Om man inte känner till tekniska detaljer så kan man alltid höra räddningschefen och sådana saker. Så är tanken.

Ltl Johan Ehn, replik

Det sista tycker jag låter som en mycket framkomlig väg att komma vidare på. Jag vill betona att jag på intet sätt skulle motsätta mig den här förändringen. Det var mera av ett intresse att höra hur man har tänkt sig det praktiska. Det finns ändå en del saker man behöver fundera på, hur man ska lägga upp det här innan det är klart att verkställas.

Det som däremot lite bekymrar mig är att det visserligen har pågått ett arbete mellan kommunerna om att diskutera hur man ska uppnå det som står i lagen d.v.s. att kunna presentera en plan för hur vi ska få ett räddningsområde för hela Åland fr.o.m. nästa år. Planen ska presenteras nästa år. Vad planen säger är sedan en annan sak. Det som lite bekymrar mig är att vi skriver idag den 18 november och planen ska presenteras innan utgången av detta år. Med vetskap om just det, som minister Eriksson var inne på, att det finns en hel del revir "upp pinkade", om talmannen ursäktar uttrycket, inom det här arbetet. Det kan nog vara så att landskapsregeringens bistånd kommer att krävas för att föra ett resonemang mellan kommunerna vidare.

Talmannen

Tiden är ute!

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

Ltl Ehn har helt rätt i det. Jag har minsann märkt att det finns ett ganska starkt revirtänkande. Lagen ger då landskapsregeringen möjlighet och skyldighet att i sista hand säga att så här är det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Utan att förhäva mig så betraktar jag mig som en gammal ärrad kämpe när det gäller Ålands demilitarisering och alldeles särskilt neutralisering.

Jag har noterat att landskapsregeringen numera inte har egna resurser att jobba med de här frågorna särskilt mycket. Man har egentligen inte tjänstemän som är väldigt insatta, engagerade och kunniga annat än delvis. Då har Ålands Fredsinstitut fått en väldig central roll att biträda landskapsregeringen och oss politiker. Det är en privat förening, tredje sektorn. Jag ser att socialdemokraterna har en motion i deras lokalfråga, motion nr 42, som jag gärna hade skrivit under. Men min målsättning måste vara den, som medlem i fredsinstitutets styrelse, att vi kunde föra ett resonemang med landskapsregeringen om den här lokalfrågan, för att hitta en lämpligast möjlig lösning för den här verksamheten som är mycket bra för landskapsregeringens egen verksamhet.

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

Tack fru talman! Om jag ser på mitt uppdrag rakt av som kansliansvarig så går arbetet ut på, som också lagtinget har godkänt, att vi ska titta på vårt fastighetsbestånd och avyttra dem som vi anser nödvändiga, med de begränsningarna som jag just nämnde musealt eller annat ändamål. I det här fallet har vi föreslagit i budgeten att det s.k. gamla länsmanshuset ska säljas. Jag känner väl till att fredsinstitutet har sina lokaliteter där. Jag har själv besökt det och tagit del av deras arbete. Jag har haft mycket nytta av dem och de arbetar väldigt bra där. Var de ska få lokal i framtiden är jag nog beredd att diskutera. Men är det landskapets kärnfunktioner? Ska vi upprätthålla lokaler för tredje sektorn? Tyvärr, anser jag att det inte är så.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Det anser inte jag heller. Det är rimligt att landskapsregeringen gör sig av med också den här fastigheten. Men vad jag efterlyste var ett samarbete för den lösning man kan finna. Jag har själv, i institutets styrelse, talat för någon form av fastighetsbolag som skulle bildas med andra aktörer. Där kunde möjligen också landskapsregeringen vara en aktör, men inte nödvändigtvis, utan andra mera professionella fastighetshanterare. Det kan fordras lite tid och lite positiv inställning ifrån landskapsregeringens sida för att man ska kunna nå bästa möjliga lösning till den här delen. Jag hoppas att minister Eriksson kan vara med och jobba i den riktningen.

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

Fru talman! Jag är alltid beredd att diskutera konstruktiva lösningar. Det här arbetet kommer säkert att fortgå. Det här förslaget i budgeten om försäljningen av fastigheten har lagtinget i sin hand.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Hilander, replik

Tack fru talman! Jag ska citera en text ur budgeten som jag har lite frågor om. "Följande åtgärder är aktuella under året: Att upprätthålla räddningstjänstdelegation för räddningsväsendet med uppgift att följa med utvecklingen och ta initiativ till utveckling inom området samt att samordna räddningsväsendet." Min fråga till minister Eriksson är: Är det denna delegation som ska visa vägen för att samarbetet ska läggas upp? Eller är det, som vi hörde i tidigare anförande, kommunerna som ska göra det här?

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

Fru talman! Den här delegationen är, som jag ser det, ett stöd och ett rådgivande organ till landskapsregeringen för utformandet av politiken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen

Fru talman! Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke. Det ekonomiska läget är sådant att landskapets ekonomi har ett rejält motlut och vi vet inte riktigt var backen tar slut eller när det börjar plana ut. För att få alla med sig på resan mot framtiden behöver man färdas framåt på ett sådant sätt så att alla kan klara av resan utan att köra ner i diket eller bli lämnade åt sitt öde utan vare sig mat eller vatten. Vi måste få en tydlig färdplan från reseledaren lantrådet och resten av regeringen. Det måste finnas ett förtroende. VI måste veta och känna att det bär framåt, trots uppförsbacken. Frågan är om denna budget för 2010 är den tydliga färdplan som Åland behöver, vi får väl se.

Vi behöver både solidaritet och nytänkande. Två ord som jag och mina socialdemokratiska kamrater värdesätter högt. Solidaritet och nytänkande var också två nyckelord som användes i centerns gruppanförande igår. Men jag saknar solidariteten på flera områden. Var finns centerns solidaritet för det åländska lantbruket när det handlar om att jobba för ett nytänkande vid naturbruksskolan? Centerns senfärdighet att inte gå med på struktur-07 har resulterat i detta som vi nu ser konsekvenserna av. Att lägga ner skolan och sälja ut Jomala gård och flytta utbildningsverksamheten är inte speciellt kreativt. Det känns som man är på väg att strypa det som är motorn och navet i den åländska lantbruksnäringen, nämligen utbildningsverksamheten på Jomala gård.

Vad kan fylla alla hotell på Åland i slutet av september? Vad kan få fler bussar att ankomma till Åland, fler än jag någonsin sett i Västra hamnen? Vad är det som får ålänningarna på fötter och nästan gå man ur huset och fullkomligen få den åländska landsbygden att sjuda av liv, prat och skratt och nya smakupplevelser. Det är Skördefesten och öppna gårdar som nu har blivit en tradition.

Det finns utvecklingsmöjligheter inom lantbruket. Det finns ett växande engagemang för ren, lokalproducerad, ekologisk och hälsosam mat. Folk i storstäderna nära oss betalar bra för dessa livsmedel. En fråga man borde ställa sig är hur man kan få landsbygden att leva upp och bjuda in besökare under fler tillfällen än bara en helg i september. Att besöka gårdar med djur och speciella produkter är otroligt populärt idag, man behöver inte heta Bert Karlsson för att upplysa oss om det. Det vet ju alla. Frågan är snarare hur den åländska landsbygden och det som produceras på gårdarna kan paketeras och säljas under andra tider än under Skördefesten. Och finns den drivkraften hos de åländska jordbrukarna?

Vilka konsekvenser får nedläggningen av naturbruksskolan och utförsäljningen av Jomala gård? Vi fick höra av ltl Slotte i gårdagens debatt att det är ren ekonomisk kapitalförstöring. Jag anser att det även försvinner ett stort human kapital då skolan läggs ner.

Socialdemokraterna tycker att det är viktigt att det finns kvar en relevant verksamhet så att motorn i landsbygdscentrum och hela Jomala gård inte stannar av.

Det finns behov av att utveckla den ekologiska odlingen, dess produkter, marknadsföring och säljkanaler. Nu finns möjligheten för landskapsregeringen att skapa ett ekologiskt utvecklingscentrum, inte ensamma men tillsammans med andra aktörer, föreningar och organisationer och ekologiska företagare.

En sådan verksamhet skulle kunna erbjuda relevanta kurser och utbildning inom lantbruk, trädgård, marknadsföring, produktutveckling, landsbygdsföretagande och turism samt utveckling av försäljning av ekologiska produkter. Möjligheterna är många. Ett ekocentrum behövs för att profilera Åland som den gröna ön i det blåa havet.

En sådan satsning ligger helt rätt i tiden, den kommer att medverka till att skapa fler gröna jobb och det skulle vara konkret handling när det gäller hållbar utveckling. Det passar mycket väl in i regeringens målsättning om ett långsiktigt och hållbart lantbruk.

Socialdemokraterna ser också en möjlighet att bygga en golfbana i privat regi på Jomala gård. Eftersom ingen golfbana ännu förverkligats finns fortfarande 1,5 miljoner euro kvar i budgeten för 30 procent stöd för en golfbana. Delar av de här pengarna kunde mycket väl användas för att utreda förutsättningarna för en golfbana. De unika natur- och kulturvärden som finns på Stornäset i Sund, finns inte heller på samma sätt i Jomala. Och varför inte satsa på en ekologisk golfbana? Det skulle vara en hållbar och nyskapande satsning som skulle kunna ge eko i omvärlden.

Nu till en annan fråga som rör avsaknaden av solidaritet. Hur tänker landskapsregeringen när man bara meddelar sina partners i Åboland och Stockholm att man skall gå ur skärgårdssamarbetet. Ett samarbete som har pågått sedan 1978 inom Nordiska Ministerrådets ramar och som under årens lopp har skapat många goda projekt. Som motiv anges landskapets dåliga ekonomi. Att man ensidigt och utan diskussion avbryter ett långvarigt transregionalt samarbete måste av övriga parter samt det Nordiska Ministerråd uppfattas som illojalt och egoistiskt. Att under dåliga tider lämna sina grannar i sticket är ingen bra politik. Var finns solidariteten? Jag tycker att det saknas vanligt folkvett, jag.

Inte beter man sig heller så som regeringen har gjort när det handlar om den åländska studieplatsen vid Röda korsets internationella gymnasium i Norge. 1995 grundade Åland, tillsammans med de andra nordiska länderna i solidaritet med resten av världen, Red Cross Nordic United World College. En internationell skola som hittills har haft ca 15 åländska studerande. Nu tas medlen för denna studieplats bort helt och hållet. Den här nedskärningen har inte på förhand diskuterats med skolan och inte heller har man funderat på alternativa sätt att finansiera studieplatsen. Jag tycker det är dålig stil att göra på detta sätt abrupt, utan diskussion och dialog, Det skadar Ålands anseende när man bär sig åt så här.

För att resan mot framtiden ska gå bra så måste man vara beredd på förändringar och att vissa förändringar kommer att ta tid. Socialdemokraterna har inte något emot strukturförändringar, men man måste bete sig respektfullt mot de samarbetspartners man har ingått avtal med.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Tack fru talman! Socialdemokraterna brukar slå sig för bröstet och tala om förändring. Det visar sig tydligt att nu, när det finns en lång rad av strukturella förändringar och många prioriteringar gjorda, då håller man i sig hårt och är livrädd för att lämna invanda strukturer. Man vill gärna stanna kvar i sådant som har funnits i 30 och 40 år.

Det låter på ltl Aaltonen som att skördefesten skulle försvinna för att naturbruksutbildningen omstruktureras. Problematiken är ju att den gymnasieutbildningen som vi har idag inte attraherar våra 15-åringar. Jag ser inte direktkopplingen till skördefesten, som för den delen också har sitt ursprung ifrån B7-samarbetet.

Landsbygdcentrum ska utvecklas och fungera vidare. Det är inte heller någon som har sagt att det ska vara tomt och öde i Jomala by efter det att naturbruksutbildningen har omstrukturerats.

Jag skulle också vilja rätta ltl Aaltonen. Jag återkommer.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag tycker att det i alla fall är fel att helt strypa samarbetet, såsom man nu har gjort, med Röda Korsets internationella gymnasium. Att helt säga upp Östersjösamarbetet utan att föra en dialog. Det tycker jag är dålig stil. Så här bär man sig inte åt.

När det gäller utbildningen och skolan så finns det visst elever. Det finns ganska många flickor som studerar ridning och att ta hand om hästar. Det skulle ha funnits stora möjligheter att utveckla någonting tillsammans med yrkesskolan när det gäller maskinförare. Vi har hört ltl Slotte tidigare tala om det här. Att helt lägga ner utbildningen, det är inte det bästa alternativet, tycker jag.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Fru talman! Efterfrågan, när det gäller hästutbildningen vid naturbruksskolan, har även skolan själv konstaterat att är mättad. Det lyckades inte med att få tillräckligt med studerande till de utbildningsplatser som erbjöds det här läsåret. Ltl Aaltonen håller sig inte riktigt till sanningen nu. De studerande som går där och är inskrivna nu kommer att få sin examen på ett fullvärdigt och ansvarsfullt sätt.

När det gäller Röda Korsets utbildningsplats i Oslo har det godkänts i tilläggsbudgeten av hela lagtinget. Vi fick en vägkost om att vi skulle söka andra finansieringsmöjligheter. Det har vi gjort, men det har inte funnits någon som har varit beredd att ställa upp och finansiera den här utbildningen.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag tycker man borde ha funderat ut hur utbildningen vid naturbruksskolan skulle kunna fortsätta. Att kanske vänta in den här reform-08, den nya gymnasieskolan, skulle kanske ha varit en bra idé. För att se också om det finns möjlighet där att kunna samverka. Det finns också inom vuxenutbildningen möjlighet att lägga ut kurser och annat på naturbruksskolan. Det är stort humankapital som försvinner när skolan läggs ned.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Fru talman! Ltl Aaltonen tycker att vi är i en uppförsbacke och det kanske känns så. Den åländska ekonomin och den offentliga ekonomin åtminstone är nog i en ganska brant nedförsbacke. Då gäller det nog att ha ordentliga bromsar, annars kan vi falla ut för stupet.

När det gäller oron för jordbruket, och framförallt landsbygden och alla de besöksmål och verksamheter som finns, så har även socialdemokraterna äntligen fått upp ögonen för att de har ett värde. Ett turistiskt värde men också det egna värdet för ålänningarna. Det finns faktiskt en väldig stark kraft i det åländska lantbruket. I synnerhet har investeringsviljan varit väldigt stor under de gångna två åren, t.o.m. större än förväntat. Där hoppas vi att det ska fortsätta. Det är viktigt att vi får en omstrukturering, att vi får flera liknande Bolstaholm. Och att vi får till en diversifiering som hittills inte har uppnåtts.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ja, det skulle också vara riktigt att vi får den här affärsplanen på hur det ekologiska jordbruket kan utvecklas på Åland. Om det nämnde minister Mattsson ingenting. Det är nämligen där jag tror att den verkligt stora utvecklingspotentialen finns. Ren, hälsosam och ekologisk mat som kan gå på export.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Fru talman! Jag har ingenting att invända emot om någon vill börja odla ekologiskt. Det är ganska många som gör det faktiskt. Jag tycker det är intressant när socialdemokraterna föreslår att LFA-stödet ska sänkas ordentligt, när de stora förlorarna i så fall blir de ekologiska odlarna. Det tycker jag är väsentligt att alla känner till, att socialdemokraterna tycker så.

Jag fick just information om hur det traditionella jordbruket i Finland har utvecklats under tiden. Finlands kväveöverskott har förändrats helt otroligt. Vi har minskat kväveöverskottet med 42 procent och fosforöverskottet med 65 procent. Medan man i stora delar av OECD för övrigt har minskat bara med 4 respektive 19 procent. Nog är vi väl en god bit på väg. Även det traditionella medborgarnära jordbruk som bedrivs på Åland är väldigt lite miljöbelastande.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ja, minister Mattsson talade om siffrorna för Finland. Men hur ser de siffrorna ut för Ålands del när det gäller kväve- och fosforutsläpp?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Man kunde kanske få uppfattningen om att ltl Aaltonen tyckte att landsbygden levde bara en helg i september, när hon pratade om skördefesten. Det är ju inte riktigt så. Skördefesten är viktig. Det är ju ett ju unikt skyltfönster för det åländska lantbruket, där man knyter kontakter med kunder och gör upp affärer för resten av året. Det behöver man ha klart för sig. Sedan kan det säkert göras mera när det gäller gårdsbesök och upplevelser.

Över till det här ekologiska. Jag har ju själv i flera sammanhang sagt att man kan göra upp en affärsplan för ett helt åländskt ekologiskt lantbruk. Till saken hör att jag tycker att det här resonemanget om ett ekologiskt utvecklingscentrum blir för ensidigt. Jag får antagligen anledning att återkomma i nästa replik.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Nej, det blir absolut inte ensidigt med ett ekologiskt centrum på Åland. Se bara på Järna och på Salt och Kvarns produkter hur man, genom att rikta in sig på en väldigt klar och tydlig nisch, kan utvecklas och tjäna stora pengar på just det. Jag tycker att det ligger helt rätt i tiden att vi är helt klara och tydliga. Det är ett ekologiskt jordbruk vi ska ha på Åland. Då kan vi kommunicera det med vår omgivning. Det går också helt rätt i linje med den gröna ön i det blåa Östersjön, som också ltl Anders Eriksson värnar om.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tror att ltl Aaltonen vet att jag inte har några bekymmer med om man utreder det här en gång för alla. Frågan är ju, vad är ägget, vad är hönan? Tittar vi på landsbygdcentrum så ska det utveckla hela den åländska landsbygden. Tar vi det växtodlingsbaserade lantbruket så står och faller det med företag som Ab Chips och Ålands Trädgårdshall. Det är specialodlingarna och potatisodlingen som genererar pengar. Såsom det är med spannmålsodlingen just nu så är det en fullständig förlust affär. Då behöver man ha klart för sig att de båda företagen inte tror på ekologisk odling. Efterfrågan är mycket, mycket större på konventionella produkter. Det är liksom verkligheten. Sedan är det annan femma att man kan göra upp en affärsplan. Som jag har sagt många gånger så kan man också påverka marknaden i en eller annan riktning. Jag förstår denna motion nr 49 på det sättet att man ska göra om Ålands landsbygdcentrum till ett ekologiskt centrum. Det känner jag mig lite tveksam till. Vi bör veta att det först finns förutsättningar för ett ekologiskt jordbruk innan vi tar det här steget. Man kommer med lite fel ända först, om uttrycket tillåts.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag tror att man måste tänka lite längre än att bara se på kommande kvartalsbokslut. När det gäller de företag, som ltl Eriksson nämnde, så behövs det ju bara något beslut i något styrelserum i Oslo kanske, så kanske en av våra viktigaste potatisindustrier försvinner. Kanske man behöver fundera redan nu på att vara förberedd på en omläggning. Vad är det då vi ska satsa på? Var finns visionerna? Var finns drömmarna? Jag tror nämligen att de ligger i just det här ekologiska centret och att vi skulle ligga väldigt långt framme om vi redan börjar lägga om hela Ålands jordbruk.

Ltl Henry Lindström, replik

Fru talman! Först vill jag rikta ett tack till ett ltl Carina Aaltonen som förtjänstfullt lyfte fram projektet med skördefest och öppna gårdar. Det har ju blivit en succé och är väldigt viktigt för det åländska lantbruket. Som ltl Anders Eriksson också nämnde är det ett fönster för lantbruket ut mot allmänheten och ett bra sätt att marknadsföra sig.

Fru talman! Jag tycker det är tråkigt att man ställer konventionellt jordbruk mot ekologiskt jordbruk. Ekologiskt jordbruk har under många, många års tid stötts från landskapsstyrelsen på sin tid och sedan från landskapsregeringen och det har fortfarande ett stort stöd. Det är trots allt marknaden som avgör efterfrågan på dessa produkter. Hittills har det mest varit efterfrågan på konventionella produkter.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det där med konventionellt mot ekologiskt jordbruk tror jag att jag hoppar över. Däremot tror jag inte att jag hör mina öron när jag hörde centerns ledamot här för någon halvtimme sedan debattera om jordbruksstödens storlek i Nagu, Helsingfors och på Åland. Stöd, stöd, stöd, bidrag, bidrag, bidrag, det ger en känsla av girighet. Bra affärsmän måste väl bygga upp sina verksamheter på annat än bidrag. Prata istället om visionerna för lantbruket, den goda maten, det underbara åländska lammköttet det som smälter i munnen och hur vi ska konkurrera med resten av världens mat för att det är gott, det är rent, det är ekologiskt och vi är bäst.

Ltl Henry Lindström, replik

Det måste vara en kombination av de där sakerna som ltl Carina Aaltonen framhåller. Vi gick ifrån en marknadsekonomi på jordbruket när vi gick med i EU. För det är EU:s jordbrukspolitik som styr det hela. Även i länder där man har mycket bättre förutsättningar för jordbruk så är man beroende av stöden. Drömläget är naturligtvis om man kan göra sig oberoende av stöden. Visst är det så. Men då ska vi konkurrera med de produkter som får stöd. Det är en väldigt svår ekvation. Även för de grödor som ska växa i det ekologiska jordbruket behövs det kväve och fosfor, ofta kan det vara kväve som läcker ut där också.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ltl Lindström, vi ska inte konkurrera med dem som lyfter bidrag. Vi ska konkurrera med vår kvalité och med smaken. Sedan får det gärna vara lite dyrare. Jag har haft en lång diskussion med någon av konsulterna ute på lantbrukscentrum om att borde vi inte öppna en saluhall eller en butik här i Mariehamn där vi bara säljer de åländska produkterna? Då fick jag till svar att det vill de inte. De åländska jordbrukarna vill inte producera mera grönsaker för att de klarar sig ändå. Då undrar jag om det är fel på stödsystemet. Får man så mycket stöd och bidrag så att man inte behöver komma på nya idéer och utveckla verksamheterna?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Tack fru talman! Man häpnar när man hör ltl Carina Aaltonens anförande. Något annat kan man inte säga.

Jag skulle vilja ställa mig till den skara där jag stöder ltl Anders Erikssons inlägg som rör att utreda förutsättningarna för ett ekologiskt jordbruk. Det torde te sig ganska klokt innan man direkt rusar in och börja på med verksamheten.

Angående skärgårdssamarbete, ltl Carina Aaltonen väljer att skuldbelägga och peka finger. Dumma, dumma landskapsregering som inte går in och stöder överallt där man har gjort det förut. Vi befinner oss i en ekonomisk kris. Jag vet inte om ltl Carina Aaltonen har noterat det ännu, men så är fallet. Vi prioriterar!

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det där tycker jag var lite onödigt av minister Thörnroos. Jag hade faktiskt en motion här i våras om att landskapsregeringen bör göra en affärsplan, precis som ltl Eriksson har föreslagit. Jag har skrivit den motionen. Det är upp till regeringen att göra det.

När det gäller skärgårdssamarbetet så hade ju Åland en central roll. Det blir svårt för de här två övriga parterna att fortsätta om Ålands stiger av. Man borde ju ha diskuterat den här saken och gemensamt fatta beslut om skärgårdssamarbetets parter. Jag tycker det är dålig stil att bara meddela att nej, vi stiger av från 2010.

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Tack fru talman! Det är uppenbarligen så att ltl Carina Aaltonen inte riktigt har faktaunderlag nu för sin diskussion. Vad gäller skärgård samarbetet så var det Stockholms- och Åbolands skärgård som först tog kontakt med landskapet och sade att vi kommer att halvera våra insatser p.g.a. det ekonomiska läget. Det var så hela diskussionen inleddes. Man förväntade sig ändå att landskapet skulle stå fullt ut för sin tidigare del. Det är möjligt att så också kunde ha varit fallet om inte landskapets ekonomi har minskat så drastiskt som den har gjort med 28 procent på två år. Då måste man prioritera. Det är tyvärr bara så. Därför prioriterades skärgårdssamarbetet bort.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Talman! Förmodligen så förvånar det nu de flesta. Jag tänker ta landskapsregeringen i försvar i den här repliken. Jag måste faktiskt också säga att vi eftersträvar strukturella förändringar och vi vill ha förändringar. Sedan när landskapsregeringen gör en strukturell förändring, exempelvis i skärgårdssamarbetet så klankar ltl Carina Aaltonen ner på det.

Nordiska ministerrådet har som bäst ungefär 1 700 olika projekt som pågår. Man har inte ens ett hum om hälften egentligen vad det är de gör och vad de levererar. Jag skulle vilja höra ltl Aaltonen berätta vilka de positiva projekt, som hon nämnde, som skärgårdssamarbetet har genererat de senaste åren? Jag personligen känner inte till så många. Ska man göra en strukturell förändring, ska man spara på sikt 84 000 euro, så tycker jag faktiskt att landskapsregeringen har kommit med ett bra förslag.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag säger ingenting heller om att man inte behöver förändra någonting som har pågått sedan 1978. Men att inte diskutera det tillräckligt med de andra parterna, det tycker jag är dålig stil. Men nu har vi fått förklaringen är av minister Thörnroos som säger att man visst har diskuterat det här och att man kanske borde ha halverat beloppet stället. Det är klart att man ska se över alla samarbeten. Men om det är så att Åbolands- och Stockholmsregionen blir stående helt utan, nu när Åland går ut, då tycker jag det är en skada. Skärgården och skärgårdsverksamheterna behöver allt stöd nu, skulle jag säga, i det här läget.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Läser man budgeten på sidan 27 så tycker jag det står också att landskapsregeringen har diskuterat. De har i alla fall meddelat den 18 juni att man kommer att utreda det här samarbetet. Man kommer att halvera beloppet i den här budgeten. Det finns 43 000 euro kvar som gäller fram till juli 2010. Jag tycker att en strukturell förändring har skett. Jag tycker också att man måste ge dem den elogen när de tar ett sådant beslut i stället för att bara skälla på att de inte gör något.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson

Fru talman! Jag har ett litet utstrålningsproblem inledningsvis. Det har här efterlysts lite mera fart under galoscherna i debatten och lite gladare uppsyn. Jag har noterat att de manliga ledamöter som håller sig med mustasch ser betydligt roligare och gladare ut än vi som inte har det. Då uppstår frågan om man borde anlägga mustasch? Men man måste ju vara solidarisk med kvinnorna i lagtinget också. Då vet jag inte riktigt hur jag ska göra? Ni får väl vara nöjda med hur jag ser ut bara.

Jag ska börja med diskussionen om Gullåsen som bekymrar mig mycket. Centerledamöterna för här en diskussion i lagtinget det har de också gjort, två stycken åtminstone av dem, i ÅHS styrelse som jag har suttit med i. De utgår ifrån att Gullåsen redan idag skulle vara ett geriatriskt sjukhus. Med andra ord att alla klinikfärdiga patienter ska ut från Gullåsen. Är man klinikfärdig på ett geriatriskt sjukhus så då ska man ut någon annanstans. Det är klart. Men nu är inte Gullåsen ett geriatriskt sjukhus. Den här diskussionen, dessutom till många delar, bortser ifrån den lagstiftning vi har som är väldigt tydlig. I landskapslagen om hälso-och sjukvården 1 § står det; "landskapet Åland svarar för att befolkningen i landskapet erhåller hälso-och sjukvård." Det finns ingen lagstiftning i landskapet som säger emot det här. Det ansvaret är hundra procent. Den här diskussionen visar därmed på en historielöshet. Varför har Gullåsen blivit och varför är Gullåsen den institution som den är i dag? Varför har Trobergshemmet så mycket sjukvårdspersonal, som man har, som staden själv betala för? Det har tillkommit service på De Gamlas Hem sedan länge. Nu har det också tillkommit i Saltvik i viss mån en sådan service. Men i Mariehamn betalar man då mera procentuellt av den här sjukvårdsdelen som stadgas om i landskapslagen om hälso- och sjukvården.

Gullåsen byggdes i tiderna av kommunerna, inom ramen för Ålands folkhälsoförbund, för att ta hand om de åldringar som kommunerna inte själva kunde ta hand om i sina pensionärshem i den mån de alls fanns sådana. Gullåsen blev alltså ett kombinerat öppenvårdssjukhus, omsorgshem och därmed en kombination av institution och boende.

År 1993 när folkhälsoförbundet gick in i ÅHS och Gullåsen blev en del av ÅHS så fortsatte den här verksamheten. Lagstiftningen ändrades inte. Ansvarsfördelningen var oförändrad. Gullåsen fortsatte att vara någonting helt annat än ett geriatriskt sjukhus. Är man inte medveten om det här i debatten hur det är? Vi har nu under några år har fört en diskussion om att ändra Gullåsens funktioner. Sedan när man har ändrat Gullåsens funktioner då kan man börja snacka om att man inte mera ska ha annat än, enligt professionen, sjuka personer på Gullåsen. Men fram till dess så må man följa de gamla principerna som är fastslagna.

Landskommunerna hade inte på den tiden omsorgshem och inte andra institutioner än De Gamlas Hem. Man kunde inte ge tillräcklig omsorg. Mariehamn stad hade det under de decennierna 70-talet, 80-talet och långt in på -90 talet. Trots det, deltog Mariehamn i Gullåsens uppbyggnad. Med andra ord, Mariehamn deltog med kommunala medel i de övriga kommunernas skötsel av ett kommunalt ansvar.

Nu när vi en kort period på några år delvis har haft den omvända situationen, som här har framkommit, det är flera av de mindre kommunerna som inte har de här fullt ordnat ännu.

Mariehamn har haft ett visst underskott, det erkänner jag villigt att beror på politisk oenighet i Mariehamn. För vår del har vi förordat en betydligt snabbare utveckling av Trobergshemmet, men det har vi inte fått majoritet för. Men nu har vi en fullständigt enig stad bakom att man ska klara sitt kommunala ansvar igen, som vi har gjort under decennier tidigare. Men här står centerpolitiker i lagtinget och i ÅHS styrelse och säger, direkt när en sådan här situation uppstår, att nu ska staden straffas, nu tar vi dem. Fullständigt oansvarigt och historielöst!

Vi byggde alltså Gullåsen, delvis i ganska stor utsträckning, för landsbygdens åldringar. Nu får vi istället säga att Gullåsen finns för Ålands åldringar, fram till ett annat beslut tas. Hur kunde då det framtida beslutet se ut? Vi är överens, tror jag, om att Gullåsen ska innehålla geriatriska sjukhusfunktioner, alltså för sjuka åldringar. Det är visserligen en fråga för medicinavdelningen inom ÅHS. Men jag tror inte att medicinavdelningen klarar av, med den storlek som medicinavdelningen har idag, inneliggande patienter i så stor utsträckning. En relativt liten del av det framtida Gullåsen bör därför vara ett geriatriskt sjukhus. Sedan har vi andra delar av hälso- och sjukvården som hör till ÅHS, när det gäller äldre personer och personer som är i likartade situationer som vissa äldre blir, det är rehabiliteringen. Rehabiliteringen av åldringar och av andra motsvarande bör finnas inom Gullåsen väggar, tror jag. Vi har demensvården som är en kommunal angelägenhet. De är alltså inte sjukhus fäiga. Men en del utav dem är det, så kommunerna måste ordna demensvården. Där tror jag att det måste bli ett samarbete mellan kommunerna med all säkerhet. En del av de dementa klarar inte kommunerna av helt enkelt. De är så pass sjuka, det är ofta somatiska sjukdomar förutom den mentala biten som är problematisk. Därför måste en del av Gullåsen antagligen vara för dem också.

När den här utredningen är klar så får vi svar på hur stort Gullåsen ska vara. Jag väntar med intresse på den här utredningen som nu pågår, och som ska ge tydliga svar på det. Då kan vi ta den här diskussionen om hur lagstiftningen ska omformas och hur ÅHS planen ska se ut när det gäller Gullåsen. Sedan kommer det att ta ett antal år att förverkliga det här. Då kan centern stiga upp och säga; släng ur de klinikfärdiga. Men inte idag, kära vänner, inte idag! Någon slags humanism måste det finnas även i ltl Carlssons och ltl Salméns hjärta och förstånd. Hårda ord men det var dags att säga dem nu. Jag har hört det här för länge.

Herr talman! På något sätt gick tiden åt till det här. Jag ska bara säga kort, med måltavlan en annan centerpolitiker, finansutskottets ordförande. Vi har sagt att den största ekonomiska frågan vi har är att så fort som möjligt få ordning på landskapets finanser. Med andra ord, att få en budget i balans. Vi har i finansmotion nr 11 föreslagit att finansutskott ska ta det här som en av sina stora uppgifter i år. Det är de stora linjerna, det är principerna för budgetpolitiken som måste dras nu. Då säger vi att man bör uppnå ett nollresultat 2012. Vi är övertygade om att man kan göra det, med de strukturförändringar som vi har varit med och diskuterat med landskapsregeringen och som vi har diskuterat här och som vi har överhuvudtaget har uppfattningar om. Centern har sagt detsamma här i lagtinget, att man eftersträvar detsamma. Då måste det bli en uppgift rimligen för finansutskottet att hantera. Då är min frågeställning; får ni också det andra regeringspartiet, liberalerna med er? Eller är ni liberaler också inne för att vi tillsammans skulle lyckas med en sådan målsättning?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Utstrålningen var ändå var väldigt stark. Antagligen gick tiden så fort p.g.a. av det.

Lite till Gullåsens historia, jag råkade nämligen vara delaktig i den på mer än ett sätt. Min far var styrelseordförande i folkhälsoförbundet och var ytterst ansvarig för byggnaden och jag ytterst ansvarig för el-dragningarna i sjukhuset, därmed hade jag också en god inblick i förverkligandet. I synnerhet det stora minnet av de 18 första klienterna som kom dit ifrån Yternäspaviljongen. Vad jag vill säga med det är att historia alltid är bra att komma ihåg. Då handlar det om den vårdtyngd som man har på det här boendet. I dag har väl Gullåsen ca 120 platser, rätta mig om jag har fel. Där ser ni hur utvecklingen av vårdbehovet har varit och därmed också en vårdtyngd, som är allvarlig.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Jag var med i politiken och samarbetade med ministerns far i de här frågorna. Vi hade våra duster men det gällde huvudsakligen huvudmannaskapet för ÅHS, det blev ju riktigt bra faktiskt. Det var det ända rätta.

Det här med vårdtyngden i kommunernas omsorg är ett av de stora bekymren som berör särskilt de människor som får en ökad vårdtyngd. Då har vi på Åland gått in för att de ska flyttas minimalt. Så länge som möjligt ska man vara i hemmet, sedan i den kommunala omsorgen och ogärna ska man flytta dem mellan institutionerna. Det gör att kommunerna har ett särskilt problem med vårdtyngden. Hur klarar man av den? Om kommunerna anser sig behöva köpa antal vårdtunga platser i det framtida Gullåsen så kan det också vara en del av den här diskussionen.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det är helt uppenbart att vi inte har så olika uppfattning i det här. Vi har ett gemensamt ansvar. Jag känner att lagtinget framförallt har ett stort ansvar och ett stort åtagande i de här frågorna. Vård på Åland är ett prioriterat område. Vi har ett gemensamt ansvar.

När det gäller att ltl Roger Jansson är lite irriterad över centerns ledamöter så är det så att det är läkare i vårdkedjan från ÅHS som remitterar och skriver in patienterna på Gullåsen. När de inte längre behöver vara där så är det kommunens ansvar att betala för platsen. Det är där alltihopa egentligen hänger samman. När det står i den lag vi tog, så ska man betala det. Man ska inte hävda att man inte behöver betala för att de inte går att flytta.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Skulle vi ha använt den principen från 1993 och framåt när ÅHS tog över ansvaret för Gullåsen så hade det stått de åländska landsbygdskommunerna mycket, mycket, mycket dyrt. Nu är det då Mariehamn som man riktar in sig på från centerpolitikers sida. Det stör mig väldigt mycket. Då ska man sannerligen kräva ut varje sekin. Trots att vi under årtiondena från stadens sida har varit med och betalat för landsbygdskommunernas vårdtunga äldre innevånare. Det är ingen sans och måtta i det resonemanget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Min uppfattning är igen att det finns ett arbete att göra för landskapsregeringen, ÅHS och kommunerna. Jag efterlyser också mera samordningsdiskussioner från kommunernas sida. Min uppfattning om att renodla Gullåsen till ett geriatriskt- och rehabiliteringssjukhus ska gå parallellt med att kommunerna bygger upp sin äldreomsorg. En skiss för Gullåsen framtid är att vi har 70 platser. Det finns en ortopedisk rehabilitering och en medicinsk rehabilitering. Det finns en palliativenhet, det finns också en expertenhet där man har svåra neurologiska sjukdomar. När det gäller demenspatienter så har man cirka 16 platser. Man har en utredningsenhet och en enhet där man har långvårdspatienter. Men demenspatienterna är i stor utsträckning kommunernas ansvar.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Vi är tillsynes överens om hur det här borde skötas så att man både behandlar kommunerna och människor på ett rimligt sätt. Däremot har inte jag en färdig modell, så som minister Sjögren har, över det framtida Gullåsens inkråm och hur stora de olika verksamheterna måste vara. Där vill jag invänta den här utredningen som är på gång. Det har tidigare gjorts utredningar om det. Ltl Gun Carlson var visst ordförande för en utredning, det var en bra utredning. Men vi kom i nuvarande ÅHS styrelse till att det behöver göras tilläggsutredningar. Det kommer väl rätt så snart nu att vara färdigställt. Då får vi återkomma till den här fördelningsfrågan. Det viktiga i det här svaret jag fick nu är just att man samarbetar.

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Också i den här nya Gullåsengruppen sitter ltl Gun Carlson, vilket jag är mycket glad över med tanke på hennes erfarenhet. Det här var ingen färdig modell. Det är bara lite diskussioner och riktlinjer som man har diskuterat. Det är Gullåsengruppen som ska ta fram de här förslagen.

Under förra mandatperioden sänkte man kommunernas kostnader väsentligt för patienterna på Gullåsen. Då införde man också det här systemet med klinikfärdiga patienter. En orsak till det nya landskapsandelssystemet, alltså där vi har fördubblat överföringarna till kommunerna, var just äldreomsorgen.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tanken under tidigare politiska perioder har varit att få kommunerna att ta sitt ansvar för omsorgen och för de äldre med olika vårdtyngd. Under årens lopp har allt fler och fler kommuner byggt upp sin servicenivå. Moroten för det här har varit avgiftssystemet gentemot kommunerna på Gullåsen. Efterhand som kommunerna inte tar hand om det ska man höja prisnivån på Gullåsen för kommunerna. Sedan blev det ett mellanspel när man gjorde en trappstegssänkning som var väldigt stark och den följde inte alls de tidigare politiska målsättningarna i arbetsfördelningsplanen mellan kommunerna och landskapet. Det slog lite sönder systemet när man gjorde det. Det är lite svårt att korrigera nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Den här diskussionen, som ltl Roger Jansson tog upp, är inget nytt. Det är en gammal stridsfråga. Vi har många gånger diskuterat det. Jag vill ändå säga att jag naturligtvis inte håller med om att det är inhumana tankar när det gäller de nuvarande patienterna på Övergårds. Ingen har sagt att någon ska kastas ut. Det kommer aldrig någon att göra. Men det handlar kanske också om att i lagstiftningen 13 § säger man att hemkommunen ska erlägga en avgift som täcker kostnaderna för patienter som inte av medicinska skäl ligger kvar på Gullåsen. Det är just det som det handlar om. Det finns ett antal sådana patienter just nu. De finns på Övergårds och det finns ganska många, 20-30 åtminstone från Mariehamn, färdigbehandlade eller medicinskt icke behövande på Gullåsen. Frågan som jag vill ställa tillbaka är; varför har inte ÅHS styrelse tagit beslut om att fullfölja lagen i den här frågan?

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Kärnpunkten är här den här historielösheten. Vad ska Gullåsen syssla med? Vilka patienter ska man ta ansvar för? Vilka personer ska man inom äldreomsorgen ta ansvar för? De gamla riktlinjerna kvarstår till den delen. Centern har faktiskt sagt att de klinikfärdiga patienterna ska slängas ut och kommunerna ska ta hand om dem. Före det ska man naturligtvis betala fullt ut. Men när Övergårds stängs på Grelsby sjukhus så kan då Mariehamns stad hyra upp det. Om inte det är en utslängning så vad är då utslängning ltl Carlson? Hela det resonemanget har varit diskussion om att just slänga ut dessa åldringar från ÅHS vården.

Ltl Gun Carlson, replik

Som jag säger, det handlar hela tiden om vad Gullåsen ska sköta? Det är alldeles klart att det är de som av medicinska skäl behöver finnas på Gullåsen. Nu finns det ett antal som inte behöver ligga på Gullåsen av den anledningen. Ingen har sagt att någon ska slängas ut. Men, det finns ett förslag om att Mariehamns stad kunde använda Övergårds för sina patienter. Det är helt riktigt. Det tycker jag inte heller är något dåligt. Jag jobbar med i den här gruppen, som vi har hört om, där diskuterade vi just huruvida man ska skapa detta geriatriska sjukhus och hur det ska se ut. Det kommer kanske inte att stämma riktigt överens med det som äldreomsorgsrapporten angav. Det finns ändå diskussioner som ska försöka klarlägga när en patient behöver ligga på Gullåsen, när en patient kan vara på institutionen och när kan en patient vara på ett kommunalt omsorgshem. Det ska den här gruppen försöka reda ut och skapa gränsdragningar.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Under 16 års regerande så har ingen centerpolitiker föreslagit att Gullåsens uppgifter, genom lagstiftning, ska förändras jämfört med det som gällde vid inträdet i ÅHS 1993. Nu förs den diskussionen här i lagtinget om man ska göra om Gullåsen till ett geriatriskt sjukhus. Då kan man fortsätta att vara högröstad efter det sedan och säga att alla klinikfärdiga ska ut. Men inte förrän man har ändrat principbesluten som gällde 1993.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Helt historielös säger ltl Jansson. Det kan hända. Som jag ser det, är vi inte på något sätt ute efter staden, absolut inte. Jag vill ha en rättvisa mellan kommunerna. Jag vet att det finns kommuner som redan har debiterats högre avgift på klienter som har bedömts som klinikfärdiga. Då anser jag att även Mariehamn stads klienter, som har bedömts som klinikfärdiga, ska betala en högre avgift. Det är egentligen bara det som är i min diskussion.

Sedan kan jag hänvisa till en tidigare replik, samordning är det som gäller i det här arbetet i fortsättningen.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Vad är det för nytt snack som kommer in i bilden nu då? ÅHS har naturligtvis debiterat de kommuner som är hemkommuner för de klinikfärdiga patienterna som ligger inne på Gullåsen, oberoende av hemkommun. Inte menar väl ltl Dahl att det bara är de som bor i andra kommuner än Mariehamn som har debiterats? Nog har det skett fullständigt lika för alla klinikfärdiga, oberoende av boningsort.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Det hoppas jag verkligen att så har gjorts. Men det är jag inte alldeles riktigt säkert på. Så är det. Vi pratar om samordning i fortsättningen.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Då får vi göra en liten specialrevision. Det får jag, i ÅHS styrelse, se till att blir gjort, att vi får klarhet i den frågan. Det vore ju synnerligen märkligt, om det är som ltl Dahl insinuerar här, vore sant.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Jörgen Strand

Herr talman! Jag tänkte ta en diskussion om min motion, finansmotion nr 12, reformering av kommunstrukturen. Det är faktiskt så att det här är en fråga som berör samhällsekonomin till stora delar. Vi debatterar ofta bara landskapets budget isolerat här. Samhällsekonomin handlar både om landskapets ekonomi och om kommunernas ekonomi. Det är ett kommunicerande kärl.

Om vi tittar på nuläget totalt sett för kommunerna så vet vi att landskapsandelssystemet reformerades, det kom en ny tilldelning på 8-10 miljoner till kommunerna för två år sedan. Kommunernas skatteinkomster för år 2010 baserar sig på intäkterna från år 2008, som är mycket goda.

Vi har ett ränteläge som är mycket gynnsamt för kommunerna. Vi har en prisstegring som också är gynnsam för kommunerna totalt sett. Trots detta gynnsamma läge vet vi att det finns enskilda kommuner som idag inte klarar sin ekonomi. Man klarar inte sina uppgifter när det gäller den vanliga servicen inom äldreomsorg, inom skola och liknande.

Efter att ha studerat ytterligare nyckeltal för de här kommunerna så är det min övertygelse om att de här kommunerna aldrig kommer på lång sikt att komma upp ur den här gropen. Vi måste också komma ihåg den demografiska utvecklingen i de här kommunerna, det ser ut att bli en allt äldre befolkning. Befolkningsutvecklingen är dessutom negativ, det är utflyttning ur de här kommunerna.

Vad har landskapsregeringen för åtgärd långsiktigt för de här kommunerna? Man säger att man kan tilldela dem stöd enligt prövning. Är det här då en långsiktig lösning? Nej, enligt mig. Vi gör de här kommunerna en björntjänst när man löser de kortsiktiga problemen och de får gräva sig ännu djupare i sina strukturella problem.

Vi vet i dag att det är vissa kommuner som har skött sin ekonomi p.g.a. nya landskapsandelssystemet och man har ett gott skatteunderlag. Det finns sådana kommuner t.ex. Saltvik, Hammarland och jag tycker också att min egen kommun, Jomala har kontroll på läget. Medan andra kommunerna är på väg på en mycket olycklig resa.

Jag ska exemplifiera. Vi har sett i media att en liten kommun kommer att ha en skuldbörda på 10 000 euro per person. Skulle vi översätta det här till min egen hemkommun Jomala med 4 000 innevånare så skulle vi ha en skuldbörda på 40 miljoner. Jag garanterar att vi aldrig skulle komma upp ur den gropen, trots tillväxt och ökat skatteunderlag.

Vill vi då inte säkerställa den här långsiktiga välfärden för alla ålänningar? Vi vet också att ny lagstiftning ålägger kommunerna nya uppgifter. Senast var det handikapplagstiftningen som är bra för de berörda och som också alla vill ha. Vi vet också att vår omvärld förändras. Det kommer nya reformer som gör att man får nya ålägganden och vi är ju vana att ta efter. Men fortsätter vi med den här kommunala strukturen är helt övertygad om att vissa kommuner inte kommer att klara av att ge den här grundläggande servicen.

Det är dags nu att inte stoppa huvudet i busken längre. Vi måste våga lyfta upp den här frågan i det här forumet. Det har sagts, under de tio år som jag har varit med i politiken, att det här ska komma underifrån. Det ska komma ifrån kommunerna själva. Jag är övertygad om att så inte kommer att ske.

Jag tycker att vi borde våga säga i finansutskottets betänkande att landskapsregeringen ska, det ska vara förpliktigande, inleda en diskussion med kommunförbundet om de här frågorna. Frågan har varit aktuell i de diskussioner vi haft med ledamot Perämaa främst. Ledamot Perämaa och kommunförbundet har kunnat enas om att se över alla lagstiftningar när det gäller normering och uppgiftsdelen. Medan den här frågan har varit för eldfängd. Jag tror inte man har varit riktigt eniga i landskapsregeringen och landskapsregeringspartierna om att gå vidare med den här frågan. Därför kanske vi inte har kommit så långt i förhandlingarna.

Efter att ha läst lantrådets uttalande i media där man säger att man måste börja diskutera det här så tycker jag det är dags nu. Varför ska vi skjuta på det här när vi vet att vissa kommuner inte kommer att komma ur den här gropen?

Det finns också några aspekter. Historiskt har vi löst det med mera pengar från landskapet. Idag har inte landskapet de resurserna. Det har vi diskuterat här idag, att underskotten är isolerat stora och vår målsättning är att komma i balans till 2012. Vi kan inte skjuta till mera pengar.

Vad kommer att hända på sikt, om vi fortsätter med den här strukturen, och vi inte kan skjuta till mera pengar? Ja, vi kommer att omfördela, antagligen från de här kommunerna Jomala, Hammarland och Saltvik som har skött sig och haft ett bättre skatteunderlag, till de här mindre kommunerna som idag inte klarar av sin grundläggande service. I förlängningen betyder det ju att de större kommunerna inte klarar sin utveckling och inte har resurser för att utveckla nya arbetsplatser och bibehålla servicen där heller. Vi biter av resurser i båda ändar, vilket är mycket olyckligt.

Sätter man det i ett ännu större perspektiv så kommer Åland på sikt att förlora sin attraktionskraft om vi inte kan bibehålla skatteöret på en vettig nivå, inte kan planera bostadsområden, arbetsplatsområden och bibehålla den goda välfärdsservicen som vi har.

Jag vädjar till alla partier och främst finansutskottet att det här är en av de absolut viktigaste strukturella förändringar som vi måste börja jobba med för att långsiktigt säkra välfärden och Ålands attraktionskraft. Jag sätter inte någon prestige i att det ska vara två kommuner eller att den och den ska gå ihop. Vi måste se problemet och verkligen lösa det på sikt. Det kallar jag en strukturell förändring, om vi nu vågar ta tag i frågan.

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag välkomnar en sådan här diskussion. När man ser på kommunstrukturen på Åland, hur små kommuner vi har och där skatteunderlaget är litet i vissa kommuner, och hur bara den här utflaggningen kan slå för vissa kommuner. När det gäller mina ansvarsområden så vill jag påstå att jag ser bekymren varje vecka. Det är inom miljöfrågor, avfallshantering, problemavfall, och avloppslösningar, men också inom det sociala, ett område som kräver lika behandling och kompetens. Jag skulle vilja ta ett exempel angående den omdebatterade äldreomsorgen. Nu bygger alla 16 små kommuner upp sina egna äldreomsorgsboenden, med den problematiken det medför. Det är delvis också en diskussion om vem som har ansvaret för de äldre och deras hälso- och sjukvård. Jag välkomnar en sådan här debatt. Jag hoppas att debatten ska kunna föras förutsättningslöst.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag håller med alla de problem som Katrin Sjögren lyfte upp här. Vi har samsyn i den här frågan. Det har också funnits diskussioner här tidigare men jag ville att vi tillsammans skulle sätta ner foten och verkligen ta tag i de här problemen. Annars kommer vi inte att kunna bibehålla välfärdsservicen ute i de kommuner som har det illa ställt redan nu.

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag skulle också vilja så här på stående fot ställa mig till kommunförbundets förfogande. Att komma till för kommunförbundet och diskutera miljö- och sociala frågor. Det är någonting som sällan lyfts upp. Jag skulle väldigt gärna ta en sådan diskussion med kommunförbundet.

När det gäller det ekonomiska överföringssystemet mellan landskapet och kommunerna, om jag lite får ha visioner, så skulle det vara enorma ekonomiska morötter att samarbeta. Där har vi en sak som vi gemensamt borde fundera på.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag har ingenting emot att ledamot Katrin Sjögren, som tydligen har en samsyn med mig i de här frågorna, kommer till kommunförbundet. Jag tycker att det kloka vore om finansutskottet skulle säga att i den arbetsgrupp som ska jobba med de här norm- och lagstiftningsfrågorna, som berör förhållandet landskapet och kommunerna, där borde också uppdraget ingå att reformera kommunstrukturen. Det behöver inte alltid bara handla om gränserna. Det kan också vara en reformering om hur vi jobbar i kommunerna. Ska det finnas 14 nämnder i staden som jobbar med det här eller ska statsstyrelsen ta hand om allting? Jag tror nämligen också att nämndstrukturen inne i kommunerna är kostnadsdrivande när det sitter olika människor med olika intresse och driver upp kostnaderna. Kommunstyrelser och fullmäktige måste ta ett helhetsansvar för alla.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det är ju en intressant fråga om kommunsammanslagning som kommer igen. Jag har sagt det många gånger förut att inom centern har vi inte det som vårt motto. Om vi diskuterar det utifrån kommunutveckling är jag villig att vara med och diskutera. Vi har ju tre lagframställningar här på kommande som handlar om kommunal omsorg. Den ena har redan kommit och barnomsorgslagen är på kommande. Det grundläggande för alla kommuner nu är egentligen vad varje plats som man har som serviceinrättning inom kommunen kostar? Det är en intressant fråga. Det visar sig ju att de dyraste platserna inte finns i den minsta kommunen och den billigaste platsen inte i den största. Det är kanske tvärtom. Då kan man fråga sig vad som då är ändamålet med att slå ihop och få det mer kostnadseffekt?

Jag skulle också vilja påminna lite om den diskussion som har förts på ett högt plan i lagtinget och i massmedia. Hur ska vi säkra medinflytande ifrån dessa mycket små kommuner? Jag ser att det kommer att bli på samma sätt som Ålands plats i EU.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Jörgen Strand, replik

Man kan problematisera det här hur långt man vill. Man kan prata om inflytande. Man kan vända siffror till sin fördel och man kan använda dem till ens nackdel osv. Men grundproblemet är att vissa kommuner inte kommer att klara sin välfärdsservice. Jag tycker att centern borde ge sig i den här frågan och våga börja diskutera med målsättningen att förändra det här. Vad är man rädd för? Antagligen är konsekvensen, om man inte gör det, att man får vissa kommuner under tvångsförvaltning där landskapet får ta hela ansvaret. Är det bättre? Samtidigt som vi inte har pengar att skjuta till i förlängningen. Vi har prövat att skjuta till mera pengar i form av landskapsandelssystemet. Vi har skatteintäkter från en högkonjunktur, vi har lågt ränteläge. Men man klarar trots det inte sin välfärdsservice. Stoppa inte huvudet i busken längre! Jag vädjar.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Tack, herr talman! Nej, jag stoppar ingalunda huvudet i busken. Jag är beredd att dra åt svångremmen på den kommunala agendan såväl som här i lagtinget. Jag tror att det sämsta vi kan göra är att argumentera mot varandra. Vi borde hjälpas åt att hitta lösningar i stället. Att några kommuner har misskött sin ekonomi och inte insett att man behövt dra åt svångremmen är beklagligt. Men inte räddar det de andra kommunerna genom att slå ihop dem. Skuldbördan ska ju ändå någon bära. Jag tänker absolut inte lägga mig ner och självdö i Eckerö bara för att ekonomin börjar bli sämre.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Det handlar till vissa få delar om misskötsel. Grundproblemet är den demografiska utvecklingen, befolkningsutvecklingen och att skatteunderlaget inte räcker till, till den välfärdsservice som vi härifrån beslutar. Det är det som jag tycker att man måste titta på. Jag sätter ingen prestige i det här, varken partimässigt eller landsbygd kontra stans mässigt. Det viktiga för mig är att vi vågar sätta ner foten och gå vidare med den här frågan nu. Jag tycker vi borde lämna bort det här tänkandet staden, landsbygd och skärgård. Vi ska titta på vad som är bra för Åland och hur vi ska kunna bibehålla välfärdsservicen och bibehålla vår attraktionskraft, vilket är viktigt för de åländska företagen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag håller med ltl Jörgen Strand i beskrivningen av de problem som finns i flera mindre kommuner. Det är ingenting att hymla om det. Jag bedömer inte heller att det finns någon prestige i vårt parti att diskutera de här frågorna. Absolut inte! Däremot har vår inställning hittills varit att om man ska göra kommunsammanslagningar, så ska det komma från kommunerna själva. För det är ju det som det här ev. ytterst kan handla om, om jag uppfattar ltl Strand rätt. Det har varit vår huvudsakliga inställning till den här frågan. Nu riktar sig ltl Strand till finansutskottet och vill att vi ska titta på den här frågan. Jag skulle gärna vilja ha lite mera kött på benen, hur det här kan gå till. Jag har fått lite nu via replikerna faktiskt, men gärna lite till.

Ltl Jörgen Strand, replik

Det är en sympatisk tanke att det ska komma från kommunerna, det ska komma från medborgarna. Så har diskussionen gått här i tio år. Trots det, har vi inte kunnat komma vidare med den här frågan. När det berör en själv, då vill man inte göra några förändringar. Lösningen har hela tiden varit mera pengar ifrån det här huset. Nu vet vi hur budgeten ser ut och jag tror inte den kommer att komma upp till de nivåerna på många, många år. Sedan finns det olika modeller på hur vi ska göra när vi reformerar det här. I grunden vill inte jag stå här och peka att si eller så ska vi göra, då blir debatten att handla om det. Istället borde arbetsgruppen sätta sig ner förutsättningslöst och diskutera de här frågorna. Tidigare, när vi har sagt hur man ska göra, då handlade debatten bara om det, man ser bara problemen istället för möjligheten. Det finns modeller att ta.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag vill poängtera det här på nytt. Det är ingen prestigefråga för oss. Vi diskuterar naturligtvis öppet sådana här frågor, precis som alla andra svåra frågor. Jag kan inte uttala mig på gruppens vägnar. Men personligen anser jag att det här ska vi diskutera, självklart. Klart vi ska diskutera det i finansutskottet också. Vår grundinställning är att det är kommunerna själva som ska ta initiativ om man vill gå ihop.

Ltl Jörgen Strand, replik

Om man är lite självkritisk, vilket vi kan vara här, kan man delvis säga att vi har misslyckats i vår politik eftersom skola efter skola stängs. Vissa kommuner avfolkas, det fortgår. Det är bara att gå till ÅSUB:s bok och titta på utvecklingen, titta på nyckeltal för kommunerna och titta på den demografiska utvecklingen så inser man ganska snabbt att det här inte kommer att gå i längden. Jag pratar om framtiden. Årets budget bryr jag mig inte om, vi ska inte behöva strida om de här indexjusteringarna. Tittar vi i framtiden så kommer det här inte att lyckas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag tror i likhet med ltl Strand, som här höll ett bra anförande, om att vi nu står i en sådan ekonomisk situation att vi måste bli bättre på att få ut mera serviceproduktion för varje placerad euro som vi sätter in i serviceproduktionen. Det måste vara landskapets butik och serviceproduktion och kommunernas också för sin del. Jag är helt övertygad om att den process som sätts igång nu, i den här röda boken gällande landskapsförvaltning, kommer så småningom att föra diskussionen vidare till den kommunala serviceproduktionen. Jag tycker också att vi har kommit en bra bit på väg i den överenskommelse som vi har med kommunförbundet om att börja se på den lagstiftning som finns i kontaktytan kommuner landskapet. Inte har vi på något vis uteslutit någon lagstiftning inledningsvis i den diskussionen.   

Ltl Jörgen Strand, replik

Jag tycker att vi skulle kunna vara tydliga i vårt beslut, när vi ska besluta om den här budgeten, att gå vidare och våga ha ett mål. Vi kan sätta målet i ekonomiska termer om man inte vill prata om gränser. Det är alltid intressant, när man har diskuterat den här kommunala budgeten så har man en cirkel, 50 procent är sociala, 30-35  procent är skola och så säger man att det bara är 10 procent administrationskostnader. Men det stämmer inte för i den här 50 procenten på sociala finns administration för omsorgsförbundet, De Gamlas Hem och andra kommunalförbund. Likadant som det finns administration i skolan när det gäller högstadiedistrikten. Det finns organisationer utanför som Ålands Vatten och allt möjligt som driver det här. Om organisationen teoretiskt är 20 procent så är 20 procent av den totala kommunala budgeten 30 miljoner. Hälften av 30 miljoner är 15 miljoner. Då skulle vi vara långt på väg med de här problemen. Hängde ni med? Annars kanske jag kan förklara det här i finansutskottet.

Talmannen

Tiden är ute!

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa, replik

Herr talman! Landskapsandelsreformen, den lag som trädde i kraft 1.1.2008, var nog en milstolpe på sitt sätt i förhållandet mellan landskapet och kommunerna här på Åland. Där satte ju lagstiftaren, lagtinget ett väldigt tydligt ansvar på kommunerna själva att, inom de resurser som ges, kunna klara av sin egen ekonomi. Givetvis blir det väldigt besvärligt när det redan nu visar sig att det finns några kommuner som har svårt inom ramen för det här systemet. Jag tror inte heller att det offentliga och landskapet kommer att kunna lösa många enskilda kommuners problem genom att spä på med ytterligare pengar i förhållandet till det landskapsandelssystem vi har. Den här diskussionen och det arbetet som ska genomföras är synnerligen viktigt.

Ltl Jörgen Strand, replik

Att ge årliga enskilda stöd åt kommuner, det är som att ”piss ner sig”, det värmer en stund, sedan är det iskallt. Det hjälper inte att ge de här pengarna årligen eftersom demografin på befolkningen ser precis likadan ut. Man har samma krav på service, det kommer nya reformer som kräver ytterligare. Man gräver sig ännu djupare ner genom att ge stöden till enskilda kommuner, enligt min uppfattning. Det hjälper ett år, men på lång sikt så gräver man sig djupare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Det var en intressant diskussion som ltl Strand för här. Det vore också lite intressant om han har någon vision om hur strukturen kan se ut? Vad jag hörde här i replikskifte senare så kanske han inte är så intresserad att tala om det. Jag tycker att det är viktigt att debatten förs. Jag håller med ltl Strand i den här frågan att det behöver göras. Vi behöver ta ett grepp om det här. Hur sedan strukturen ska se ut får väl arbetsgruppen komma fram till. Men det är viktigt att fundera på framtiden.

Ltl Jörgen Strand, replik

Som jag sade tidigare, jag har för egen del flera olika modeller som jag skulle kunna tänka mig. Men då kommer debatten att handa om gränserna. Medan det för mig är det viktiga att medborgarna på hela Åland ska kunna få välfärdsservice utan att landskapet ska behöva betala sig ”kollig” eller att skattöret ska vara uppe i 24 procent.

Skulle man ta bort landskapsandelen för alla kommuner på Åland så skulle vissa kommunerna behöva ha närmare 40 procent i skatt. Ska vi gå ännu längre i det här systemet? Det har vi tittat på. Mariehamn skulle få 12-13 procent om vi tog rakt av. Den som skulle få värsta skatten skulle få närmare 40 procent. Landskapsandelssystemet har en utjämnande faktor. Jag säger att vi inte kan gå längre i det här.

Det är ett annat bekymmer som ltl Runar Karlsson var inne på, tiden tar slut så jag får ta det senare.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Jag tror att vi är ganska överens i den här frågan, ltl Strand och jag.

Ltl Jörgen Strand, replik

Då utgår jag ifrån att jag får hjälp i finansutskottet med en skrivning som skulle kunna sätta fart på det här jobbet. Det skulle jag uppskatta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det mesta har ju sagts redan. Jag vill också understöda de tankar som ltl Strand har. Den struktur vi har nu är ju de facto ohållbar när vi tittar på den. De senaste årens facit visar att det här inte fungerar. Tittade vi bara på förra årets utflyttning från Kökar så försvann 15 procent av befolkningen. Det i sig säger att det här är en katastrof på väg att bli ännu värre om vi inte hittar ett system att reda upp det här. Kanske det, som ltl Strand föreslår, är rätt väg att gå? En positiv skrivning i det här, enligt mitt sätt att se det, kan jag inte vara emot.

Ltl Jörgen Strand, replik

Det är bra att man också får stöd från de obundna i den här frågan. Liberalerna har visat sitt stöd och ett försiktigt stöd från ltl Eliasson och centern. Så kanske vi kan enas i den här frågan om att vi nu sätter vi ner foten och går vidare. Det är absolut nödvändigt för Ålands framtida välfärdsbygge och attraktionskraft.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Plenum avbryts här och fortsätter imorgon. Först på talarlistan är då ltl Fredrik Karlström. Talmannen önskar informera om att morgondagens plenum börjar med remiss av de två ärenden som hör till budgeten: Avskaffande av allmänna avdraget framställning nr 7 och landskapsandelarna framställning nr 8.

En praktisk information. Det kommer att finnas mat här i cafeterian kl. 17-18.                            

Plenum slutar

Nästa plenum hålls i morgon torsdag den 19 november kl. 09.30. Plenum är avslutat.  (Plenum avslutades kl. 17.01).