Första behandling

Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan det väckas förslag enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

Diskussion.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Frågan om alkohollås ingår i en omfattande debatt när det gäller alkohol överhuvudtaget i vårt samhälle, alkohol som en kulturell förankrad njutningsprodukt. Man har accepterat ett kemiskt ämne som påverkar människors beteende och förmåga att tänka klart. Vi känner till från våra egna debatter att det här är ett problem som är omfattande och svårt. En av de åtgärder som man med tekniska hjälpmedel försöker komma åt är att förhindra de som är berusade att köra bil.

I Sverige skärper man samtidigt straffbestämmelserna för förare som kör berusade i kombination med att man kräver alkolås. Det är den vägen som samhället utvecklas. Nu förekommer det en diskussion om det är straff som ska vara utgångspunkten eftersom det ofta handlar om vård och att ändra beteenden i grunden. Det här gör att frågan inte är enkel.

Debatten i lagtinget har tidigare varit inne på den här frågan. Vi har behandlat vtm Gun-Mari Lindholms motion som lagtinget omfattade under vårsessionen.

Framställningen från landskapsregeringen är i princip bra. Utskottet har inte varit enigt i sin bedömning. Utgångspunkten för utskottsmajoriteten är att alla ska behandlas lika inför lagen.

Vi har femhundratalet lastbilar som kör gods varav endast en del skulle tvingas ha alkolås enligt den här lagstiftningen. Det är inte alla. Det gäller yrkeschaufförer som ska ha trafiktillstånd och därmed måste ha alkolås. De har dessutom en högre försäkring. De som kör eget gods inom företag står utanför det här. Vi har fört en diskussion om att man skulle nöja sig med att stifta den här lagen när det gäller persontrafik men att man bör se det här i ett bredare sammanhang med utgångspunkt från att alla ska behandlas lika. Så sammanfattar jag utskottets ställningstagande i det här.

En personlig reflexion är att alla de alkoholpolitiska frågorna borde sättas in i ett sammanhang. I det här fallet finns det också praktiska omständigheter. Det finns äldre taxibilar, äldre personbilar och skolbussar som kommer att ersättas så småningom. Man kommer att få en sådan trafiksituation att de flesta fordon levereras färdigt med alkolås.

Alkolåsens tekniska funktioner ska jag inte gå in på det här sammanhanget men en del menar att alkolåsen har blivit dyrare och andra säger att de har blivit billigare och bättre.

Från lagutskottets sida har vi bedömt detta som att landskapsregeringen mycket väl kan gå vidare och bearbeta den här framställningen, men med utgångspunkten att sätta in det i ett större alkoholpolitiskt sammanhang och att behandla fordon på ett likvärdigt sätt. Alla ska vara lika inför lagen.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Som framgår av betänkandet hade jag förmånen att vara ersättare i lagutskottet under behandlingen av det här ärendet. Jag har en avvikande uppfattning jämfört med utskottsmajoriteten.

Alkolås som teknisk anordning för att stävja rattfylleri är ett bra tekniskt hjälpmedel och har blivit ännu bättre sedan 2004 då obunden samling för första gången talade om att införa alkolås. Sedan dess har vi drivit på den här utvecklingen. Vi har velat att vår vision ska förverkligas där alla fordon, som används i trafiken, ska ha ett alkolås eller en anordning som ser till att föraren är nykter. Då skapas en tröskel som gör att åtminstone något rattfyllerifall förhindras, särskilt om alla fordon har alkolås, vilket är visionen på sikt.

Dit kommer man inte med en gång. Man måste ta små steg. Därför tyckte vi att den här framställningen att införa alkolås skulle vara bra, tills vi läste framställningen där det stod att sådana lastbilar som har trafiktillstånd för godsbefordran ska ha alkolås men alla andra som inte har trafiktillstånd, vilka är många, till stor del faller utanför. Det skapar en orättvisa som redan finns. Den här typen av lastbilar konkurrerar även med varandra och de har orättvisa försäkringsvillkor osv som framgår av betänkandet. Till den delen tycker jag också att framställningen ska förkastas. Man ska inte införa en sådan orättvisa. I så fall borde man ha gått på fordonsbestämmelserna och krävt att alla nya fordon som säljs ska ha den här utrustningen.

Däremot skulle det vara befogat att i den här framställningen ändra så att den här bestämmelsen införs för personbefordran, alla trafiktillstånd som har att göra med personer, taxitillstånd, busstillstånd och linjetrafiktillstånd. Varje fall av rattfylleri är ytterst allvarligt. Det är ytterst allvarligt att köra lastbil med i tiotals ton i lasten om man inte är nykter. Men ännu farligare är det om man i sitt fordon har en eller flera personer som man befordrar. Om en skolskjuts-, taxi- eller busskörning har en chaufför som inte nykter är de absolut allra allvarligaste fallen. Det värsta är en buss som är fullsatt med över 50 personer. Att införa alkolås för personbefordran skulle vara ett bra första steg att ta. Det har redan på sätt och vis införts. I skolskjutsförordningen som kommer har alla skolskjutsar alkolås som krav. De flesta bussar har det redan, det gäller bara att täppa till de luckor som finns. Det handlar kanske om enskilda taxibilar och bussar.

Talman! Mitt förslag kommer i andra behandlingen att vara att det i paragrafen införs ett ord; för personbefordran. Jag kommer att återkomma till det under andra behandlingen. Med det resultatet kommer kravet att införas på alla nya trafiktillstånd för personbefordran, vilket gör att vi inom den här tidsperioden som anges kommer att ha det kravet. Så fort man stiger in i en taxi eller buss på Åland så är man säker på att chauffören har blåst i ett alkolås.

Jag tycker att det skulle vara synd att förkasta framställning till den delen. Det steget borde lagtinget ta. Jag ber majoriteten i utskottet och respektive lagtingsgrupper att överväga att införa det, så har vi gjort någonting konkret åt alkolås den här valperioden. Som sagt, 2004 började vi motionera om alkolås. Vi skulle gärna se att vi tillsammans här införde det för personbefordran åtminstone.

Ltl Barbro Sundback

Tack, herr talman! Jag har också stött förslaget att man ska förkasta framställningen. Dels mot bakgrund av att den här lagstiftningen inte reglerar alla som kör lastbil utan bara dem som har yrkesmässigt tillstånd.

Herr talman! Jag har faktiskt en mera generell synpunkt på detta som inte alls har diskuterats. De flesta lagtingsledamöter och många andra, som har en god vilja att försöka öka trafiksäkerheten, utgår automatiskt från att alkolåset har en effekt. Jag har förgäves efterlyst några som helst forskningsresultat på det här, men det har inte förvaltningen kunnat presentera. Jag har efter lite om och men fått en utredning i min hand. Svenskarna har utredningar på det mesta också, även på detta. Den här utredningen är från 2006 och den kanske redan är något föråldrad. Det är möjligt att det finns andra utredningar. Om man ska genomföra den här typen av reformer, som ändå har kostnadseffekter för enskilda företagare, så borde man veta vad man pratar om.

I den här utredningen har man en annan utgångspunkt. Jag tror faktiskt att det är grunden för alkolås. Det kommer ifrån Amerika och där vidtar man inte generella åtgärder utan riktar in sig på dem som är missbrukare. Det är också den svenska utgångspunkten. Missbrukare som upprepade gånger har tagits för rattfylleri kan köpa sig fri från sina böter och i stället installera alkolås. Då blir situationen en helt annan när det gäller att bedöma effekterna. Missbrukare har en tendens att själva bagatellisera sitt missbruk. Min erfarenhet är att körkortet är nästan viktigare än allt annat. De lär sig antagligen ganska snabbt hur man gör med alkolåset för att inte själv behöva blåsa i det.

Det finns många oklara saker med alkolåset. Jag har inte någon bestämd uppfattning, men jag är lite förvånad över den okritiska inställning som visas i den här reformen. Jag vill inte heller omfatta det som ltl Danne Sundman säger, att nu ska det införas på alla bussar.

Om man sedan kommer fram till att det här är en väldigt viktig reform då bör ju alkolås installeras i alla nya bilar, bussar och alla fordon. Men att nu lägga kostnadsansvaret på att införa det här i fordon när vi inte vet vad de har för effekter, eftersom den ursprungliga tanken var att det skulle rikta sig till gruppen missbrukare, inte att det skulle vara en generell åtgärd som gäller fordonen. Det är en väldigt stor skillnad, tycker jag.

Det har varit en viktig och lärorik behandling för min del. Jag har alltid lite förvånat mig över den överstora entusiasmen över den här reformens positiva effekter. Jag hoppas att det skulle vara så. Så länge man inte har mera erfarenhet och forskningsresultat som visar det så förbehåller jag mig att vara skeptisk. Tack, har talman.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag är lite förvånad över ltl Sundbacks inställning i den här frågan. Sundback brukar vara en klok lagtingsledamot när det gäller att ta vara på nya innovationer för att lösa gamla problem, vilket det här handlar om. Det handlar om att införa alkolås för att undvika att folk kör onyktra i trafiken. Att detta enbart skulle handla om att det skulle göras för redan dömda missbrukare, så om man tänkte på det viset så skulle brandskyddsarbetet bara handla om nedbrunna hus. Det handlar om att det inte ska börja brinna. Det handlar om att man inte ska köra i fyllan. Det ska vara ett hinder, en tröskel, som vi nu kan införa för alla persontransporter, för alla barn, de äldre och alla däremellan som åker persontransporter på Åland. Jag tycker det är lite märkligt att Sundback inte hänger med på det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag försöker förhålla mig skeptisk till alla möjliga påhitt där man inte har grund för det som man framför. Om jag får kritisera ltl Sundman så tycker jag att han är väldigt populistisk i många frågor. Ibland är det sprit, ibland är det tobak och ibland är det bilar. Det liksom svänger ganska mycket. Jag säger inte att jag vet vad som är bäst i den här saken. Jag säger att jag saknar erfarenheter och forskningsresultat som visar att det här har den effekt som både ltl Danne Sundman och jag skulle önska. Tills dess tycker jag att det är lite för drastiskt att bara utskottet kan säga; ”nå, då kör vi så här, alla bussar ska ha det här låset”. Det kostar i alla fall ganska mycket pengar.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Nog är det ju fantastiskt att man ska bli kallad populist igen när man vill se till att folk är nyktra i trafiken. När jag gick ut och sade att jag tänker vara nykter, förespråka nykterhet och ändra mitt leverne då var jag också populist. Det är väl de som försvarar rattfylleristerna som är populister och inte jag. Om vi tar min linje förhindrar vi att en rattfyllerist, en alkoholist, sätter sig bakom ratten och kör runt på människor mot betalning. Ska vi inte göra det? Vilka signaler skickar det här till Ålands folk?

Sundback vill i elfte timmen få landskapsregeringen och majoriteten att framstå som dåliga och förkasta den här lagframställningen. Det är sanningen. Oavsett tid i valperioden så måste man föra sakpolitik. Vi har fört den här sakpolitiken sedan 2004. Vi vill nu få den i mål för trafiktillstånden för personbefordran.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag har förstått att ltl Danne Sundman tror att detta har effekt. Jag efterlyser forskningsresultat, att det faktiskt är på det sättet. Jag förhåller mig mycket skeptisk till den här åtgärden. Det finns alltför mycket enkla lösningar på de här svåra problemen som gäller missbruk av olika slag. Till skillnad mot ltl Danne Sundman så har jag jobbat med missbrukare under ett antal år. Jag har en viss erfarenhet av det.

Regeringen har inte heller lagt fram några som helst resultat på att det här är effektivt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Jag kan konstatera att lagutskottet inte fullt delar landskapsregeringens linje vad gäller framställningen av alkolås som kvalitetssäkring av person- och godstransporter. I utskottets betänkande har jag noterat att det finns en samsyn kring att vi borde göra någonting åt rattfylleriet och att vi borde stävja det på något vis. Jag noterade att man inte heller skulle vara speciellt negativt inställd till alkolås som teknisk anordning. Utskottet har haft betänkligheter om att detta bara drabbar en viss grupp. På Åland har vi ett stort antal lastbilar, 674 stycken, som finns i privat och yrkesmässig ägo. Den här lagframställningen slår orättvist eftersom den gäller bara 29 procent av dem. Tittar man vidare statistiskt, av de 196 som berörs av detta är det 11 fordon som ska installera alkolås under 2012. Det var vi helt medvetna om från landskapsregeringens sida. Det var en lång övergångstid och det var de facto ett litet antal som berördes av den tekniska installationen.

Landskapsregeringens såg också detta som ett andra steg. Det första steget togs redan 2009 med en förordning, som säger att de som kör skolskjutsar ska ha alkolås monterade i bilen 2012. Man gav en tre års övergångsperiod. Detta var steg två. Vår förhoppning från landskapsregeringens sida var att alla dessa 674 fordon, inom loppet av några år, skulle ha ett alkolås.

Nu har det visat sig att lagutskottet inte omfattar den här tanken fullt ut. Man vill att vi från landskapsregeringen reviderar oss, att vi gör en ny framställning där samtliga ska installera alkolås i bilen. Det har jag inte någonting emot. Jag tar till mig bollen som lagtinget kastar, tar den med mig och går vidare in till kansliministern och ber att han startar upp lagstiftningsarbetet. Tack.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Lagutskottets betänkande och beslut är klart till den delen att vi föreslår ett förkastande. Sedan är nästa fråga vad vi gör sedan. Vad vill vi att landskapsregeringen ska göra? Därför finns det kanske inte någon enighet i detta annat än att man kan bygga vidare på det här.

Min personliga uppfattning när vi gick genom Vtm Gun-Mari Lindholms lagmotion är att vi gjorde ett relativt omfattande arbete från utskottssekretariatets sida. I slutskedet plockade vi sedan bort många referenser. Jag kan inte idag säga exakt vad forskningen säger om alkolås. Däremot kan jag konstatera att Hufvudstadsbladet för någon månad sedan hade en professor som sade att alkolås är den vägen som man ska gå när det gäller att allmänt förändra attityder och försöka hindra olyckor. Sedan håller jag med det som ltl Sundback här sade när det gäller missbruk och missbrukare. Modellen med att man låter alkolås vara ett alternativ till straff är inte så särskilt lyckad. Där handlar det i stället om vårdinsatser. Lagutskottet har i sina tidigare betänkanden väldigt hårt betonat att alkolås inte är en lösning på de alkoholpolitiska problemen. Men det är en metod där man kan gå vidare. Min utgångspunkt i det här fallet var att behandla alla lika.

Man har gjort steg ett när det gäller skolskjuts. Nu behandlar vi steg två. Kanske man kunde säga att vi går vidare från steg ett till steg tre, men med det kravet att sätta in det här i helhetssammanhang och också se på de praktiska möjligheterna när man förnyar sina fordon och kanske då kan få in Alkolås eftersom tillverkarna mer och mer börjar använda alkolås. Jag tycker att det också kan vara en uppgift för landskapsregeringen att sammanfatta forskningsläget. Jag hänvisade till en artikel i Hufvudstadsbladet för någon månad sedan. Senast idag förekom en diskussion där transportstyrelsen kombinerar hårdare straff med alkolås. När man inför alkolås i Europa och i andra länder så gäller det ju inte folk som inte begriper någonting som inför alkolås utan snarare tvärtom. Jag har en misstanke att de begriper mycket väl vad de gör. Vi ska naturligtvis syna forskningen.

Det här betyder, precis som minister Thörnroos sade, att utskottet inte är emot en utveckling av säkerheten i trafiken och de alkoholpolitiska förslagen. Jag tolkar inte utskottet på det sättet, tvärtom. Det finns anledning att gå vidare.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Jag tror att det är bra att den här framställningen nu förkastas och att man tittar på den en gång till. Som jag vid ett tidigare anförande i remissdebatten sade så snedvrider det här konkurrensen hos de lastbilsidkare som är egenföretagare jämfört med dem som är distributörer av egna produkter. Jag vill påstå att risken är mycket större att en person som är anställd som chaufför, att stegen för honom att eventuellt sätta sig bakom ratten rattfull inte är lika ödesdigert som en egenföretagare som riskerar hela sitt företags existens. Det här är verkligen någonting som behöver tittas på lite till.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Mycket av detta bygger på attitydförändringar och självsanering. Den som har det som yrke och har ett företag tar inte risken. Detta med rättvisa mellan olika fordonsägare är lite problematiskt. Vi har diskuterat lite i vår grupp om att detta med fordonslagstiftning skulle vara den väg som man skulle gå och man skulle säga vilka typ av fordon som ska ha alkolås.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet?  Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.