Remissdebatt

  • Utdrag ur protokollet

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.

    Vicelantrådet Roger Nordlund

    Fru talman! Ärade ledamöter. Tilläggsbudgeten kan vid första åsynen ses som en liten framställning, en liten framställning som innehåller stora saker och relativt stora politiska frågor de facto. Den är även till sin natur tudelade. Dels är det en normal tilläggsbudget, dels en halvårsredovisning. Jag börjar med en halvårsredovisning som detta år har en annorlunda utformning jämfört med föregående år, därför att det är en kombination av tilläggsbudget och halvårsredovisning.

    Om man kort ska sammanfatta vad halvårsredovisningen visar som vi lägger fram till lagtinget och allmänhetens beskådande. Inkomsterna ökar något för landskapet Åland vilket är positivt och det visar att verksamhetskostnaderna minskar något. Det är väldigt positivt, det visar de facto att vi har någorlunda kontroll över situationen och att utvecklingen går sakta men säkert åt rätt håll.

    Var har vi inbesparingar? Framför allt inom sjötrafiken där vi börjar se resultat av de driftsprivatiseringar som har jobbats med de senaste åren. Inom utbildningssystemet, gymnasiet där vi föregående år haft mycket diskussioner men har nu en bättre kontroll och en utveckling som går åt rätt håll med inbesparingar.

    Inom Ålands hälso- och sjukvård har vi en något ökande kostnadsnivå. Det har att göra med vård utom Åland och en verksamhet som är väldigt svårt att prognostiserade. Det goda med situationen vi har nu är att det finns en buffert att vi kan hantera detta. Ibland har vi lägre kostnader för vård utom Åland, ibland lite högre men det är hanterbart såsom det är.

    Det som också är positivt är att vi har lyckats hålla likviditeten på en någorlunda stabil nivå t.o.m. att den har ökat något, nästan 1 miljon. Per halvårsskiftet hade vi 56 miljoner i kassan, den nivån behöver vi nästan ha, vi kan gå ner till ca 30 miljoner men under det kan vi inte släppa landskapets likviditet. Allting tyder på med den budgetsituation vi har kommer vi att klara det här året och troligen även nästa år med våra egna pengar. Det känns väldigt betryggande att ha en sådan situation. Om vi tillsammans fortsätter att föra en ansvarsfull politik kommer vi att klara ekonomin på ett relativt bra sätt.

    Fru talman, över till tilläggsbudgeten. Det finns flera stora saker och speciellt inom infrastrukturområdet. Det kan upplevas snedvridet att vi lyfter fram ett område, investeringarna inom infrastruktursektorn på ett så tydligt sätt i bilagan som visar hur läget är nu och vilka utmaningar vi har framför oss. Det hänger ihop med två saker. Det en är att vi har investeringar som är aktuella och som vi ber lagtinget ta ställning till i samband med tilläggsbudgeten. Det andra är de faktum att vi måste göra precis samma inventering inom alla våra verksamhetsområden, se vilka basala behov vi har och har ekonomi för, för att kunna hålla en bra grundservice och en långsiktig uthållighet i våra verksamheter. Det får inte bli att vi satsa på vissa projekt som är politiskt mer intressanta och låter samhällets basfunktioner gå ner i värde och till slut inte kunna fungera.

    Om vi ska vara självkritiska har vi tyvärr samlat på oss ett ganska stort investeringsunderskott. Vi har anledning att vara självkritiska i den här landskapsregeringen men även i tidigare landskapsregeringen hur vi har hanterat situationen. Vår ambition är att vi i samband med budgeten för 2015 ska kunna beskriva situationen och ha längre investeringsplan för samhällets alla sektorer, inte bara infrastruktursektorn. Vi har många utmaningar framför oss både i hård- och mjukvara.

    De investeringar som vi ber lagtinget ta ställning till, där vi har föreslagit med landskapsregeringen är det s.k. Åva-Jurmoprojektet som vi föreslår att man ska planera om, se om man hittar en lösning som är ekonomiskt fördelaktigare och för miljön skonsammare och hitta en ny modern framdrivningsteknik.

    Vi har orsak att vara självkritiska även här, därför att det är i absolut sista sekunden vi dra i handbromsen för projektet. Orsaken till att vi gör det är flera. Dels att projektet går 1,2 miljoner över den ram som är satt, det skulle behövas tilläggsfinansiering, det gör att det är svårare att räkna hem projektet. Den ursprungliga kalkylen var ca 10 -12 år skulle klara av att, med en mindre drift, finansiera en investering. Som upplägget är nu, dels med en billigare och mera kostnadseffektiv drift av den trafik som finns, dels med de kostnadsökningar som har varit gör att det går över 25 år före man kan räkna hem projektet ekonomiskt för landskapet, då har vi inte räknat någon räntekostnad på projektet.

    Ställer man det i relation till andra nödvändiga investeringar inom infrastruktursektorn och andra områden har vi känt oss tvungna att göra en omprioritering och se om det finns något annat alternativ som kan vara ekonomiskt klokare för landskapet och mera samhällsekonomiskt nyttigt.

    Under resan har Vårdöbroprojektet dykt upp. När vi satte igång planeringen för den här perioden trodde vi alla vi hade en välfungerande bro och förbindelse över Vårdö, den norra linjen men så är icke fallet utan vi har en bro som måste repareras eller förnyas. Inom landskapsregeringen råder delade meningar, vilket vi redovisar för i vårt betänkande. Det är en av de två frågor vi ha röstat om och där majoriteten av landskapet anser att vi ska gå in för en förnyelse av bron. Det beslutet grundar sig framför allt på de sakutlåtanden som har kommit. Dels har vi en stor sakkunskap på vår egen avdelning, men även begärt in från utomstående organ, varav Destia den finska motsvarigheten till vår trafikavdelning, är ett.

    Det skriver i sitt utlåtande ”det finns en hel del osäkerhet vad gäller genomförbarhet och kostnader för reparationsarbetet. Detta gäller bl.a. hur förstärkandet av genomrostad stålbalk av cortenstål kommer att lyckas och hur det kloridskadade mellanstöden skall åtgärdats. Ifall man går in för reparation borde stålkonstruktionen och underbyggnaden noggrannare undersökas. Eftersom reparationsarbetet är förknippat med besvärliga trafikstörningar och slutresultatet i vilket fall som helst blir osäkert bör man helst gå in för att bygga en ny bro. Målet bör vara att ha en ny bro senast inom fem år”. Detta är Destias utlåtande, som åtminstone för mig och för majoriteten av landskapsregeringen, har vägt tungt, med det vi föreslår i föreliggande tilläggsbudget. Om det blir en reparation eller ett nybygge är det en merkostnad på 6 – 7 miljoner upp till antagligen 10 miljoner på investeringssidan, vilket måste vara med i den fortsatta planeringen när det gäller infrastruktursektorn.

    Fru talman, det är vad jag menar med en liten framställning med stora saker. Både Åva - Jurmoprojektet för de som berörs är en stor sak, även Vårdöbroprojektet är både för regionen, men även för Åland som helhet, en väldigt viktig fråga. Det är viktigt att vi får en långsiktig och bra lösning på det. Jag hoppas att man i lagtinget och framför allt i finans- och näringsutskottets arbete tar del av sakkunnigutlåtanden och skaffar så bra sakkunskap som möjligt. Jag ska villigt erkänna att jag bara är en vanlig enkel politiker och jag gör mina bedömningar utgående ifrån det sakkunnigutlåtanden som finns och jag kan inte gå närmare in och analysera.

    En av de viktiga framtidsfrågorna, Ålands digitala agenda, vi begär att få 1,5 miljoner för att kunna kapitalisterna det bolaget. Det är en viktig grundförutsättning för att vi ska komma vidare in i nästa steg när det gäller förverkligandet av den digitala agendan. Nu behövs det pengar för att få verksamheten att fundera, ett kapitallån ges till bolaget som har en relativt lång återbetalningstid, men en nödvändig åtgärd. Jag hoppas att alla hjälps åt för att komma vidare med projektet, det är viktigt inte bara för landskapet utan även för Mariehamns stad, övriga kommunerna och de verksamheter vi ansvarar för. Man ser ofta att det kritiseras varför det går så långsamt med projektet. Det har krävt mycket diskussioner för att hitta samförstånd mellan de samverkande parterna, det samförståndet har man ganska långt nu och hoppas att alla hjälps åt så att vi kommer vidare med projektet. Det är en grundförutsättning för många andra utvecklingsprojekt inom offentlig sektor på Åland, att bromsa projektet betyder inte bara vi bli kvar i en omodern verklighet utan det kommer att innebära kostnader för skattebetalarna i förlängningen.

    Fru talman, det finns även med om arbetsvärdering och vi är väldigt tydliga i framställningen med att arbetet ska gå igång under hösten. För att få trovärdighet vidtar vi två saker, vi föreslår dels extra pengar för utvärderingsarbetet som en förstärkning till avtalsbyrån i landskapsregeringen. För det andra inrättar vi ett löneutjämningskonto där vi föreslår 200 000 som en grundplåt i den här budgeten och vi avser att återkomma med mera pengar i samband med ordinarie budget.

    Man kan mycket väl förstå det som är fackligt aktiva att det finns en trovärdighetsproblematik i frågorna med tanke på hur vi hanterat sakerna tidigare under åren. Vi har låtit ekonomin styra och varit bra på gång, men sedan konstaterat att det inte finns pengar tillräckligt att vidta de nödvändiga åtgärderna och så har man stannat av. Landskapsregeringen har sagt, jag hoppas också och tror att det är från alla partier i lagtinget, att det inte ska vara en konjunkturfråga. Nu är det vårt ansvar att se till att vi genomför arbetsvärderingen, inte bara någon viss sektor utan det ska gälla alla på ett likvärdigt sätt och att vi inom en överskådlig tid försöker åstadkomma en i jämställd lönesättning i landskapet inom offentlig sektor.

    Det är väl känt för alla att vi har relativt stor pensionsansvarsskuld, som alla samfund i Finland och i Norden har. Vi har gjort beräkningar om hur stor pensionsansvarsskulden är och kommer därför med beaktande av det att utjämna ansvaret på flera år och att höja på den procenten och ta upp mer pengar i kommande budgetförslag 2015 osv.

    I tilläggsbudgeten för 2014 det kan vi minska på det anslag vi har, det låter paradoxalt, de har att göra med att de verkliga utbetalningarna har varit och är mindre när det gäller pensioner det här året och troligen även nästa år än vad prognoserna som jag inledningsvis hänvisade till visar på. Det är ingen lätt vetenskap när man ger sig in på prognostisering av framtida pensioner, den är tyvärr ganska komplex. Den krassa verkligheten varför vi under detta år och nästa år har lägre pensionsavgifter är tyvärr att flera inom offentlig sektor och våra pensionärer har gått bort, ett större antal än vad man kunde ha prognostisera. Det kommer att långsiktigt påverka utbetalningarna. Vi ska hålla lagtinget uppdaterat över hur arbetet fortskrider.

    Fru talman. En jobbig sak till i tilläggsbudgeten är Ålands museum, vi ser oss nödgade att informera om att det projektet kommer att bli avsevärt mycket dyrare än vad vi förespeglade i ordinarie budgeten. Orsaken till att det blir dyrare är att det har tillkommit kostnader för ventilationen och annan utrustning som krävs för att Ålands museum ska vara modernt och långsiktigt hållbart. Den beräknade slutnotan för Ålands museum är 2,6 miljoner mot 1,1 miljoner som presenterades tidigare. Vi föreslår i tilläggsbudgeten att vi tar upp 500 000 för att klara av åtagandet och återkommer sedan i ordinarie budgeten med resten. Jag beklagar att vi har den här situationen, men när man jobbar med gamla byggnader är det svårt att förutse alla saker man har framför sig.

    Avslutningsvis vill jag säga några ord om den ekonomiska situationen. Vi är nu på väg in i arbetet med ordinarie budgeten för 2015, trots den jobbiga situation vi har i landet har vi ett samhälle som arbetar framåt. Vi har ett näringsliv som jobbar hårt i småföretagande och det verkar som våra stora företag har tagit sig igenom den största krisen, att det börjar gå lite bättre.

    Rederinäringen, färjenäringen har en utmaning kvar ännu 2015 gällande svaveldirektivet vilket återstår att se vilka konsekvenser det blir. Gällande samhället som helhet har jag en positiv framtidstro.

    För samhällsekonomin och klumpsumman ser prognosen fortsättningsvis ganska hyfsad ut för 2015 tack vare de extraordinära åtgärderna som man vidtar på rikssidan för att klara sin svåra ekonomiska situation. Däremot 2016 och framåt är höljd i ett större dunkel.

    Fru talman, det är väldigt viktigt att de beslut och de åtgärder som vi vidtar i samband med tilläggsbudgeten, debatten som visar att alla investeringar behövs, att den är ansvarsfull och att vi hela tiden ser till att vi har kontroll över vår egen ekonomi, det upplever jag att vi tills vidare har. Tack.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Vicelantrådet, finansministern nämner helt riktigt att inkomsterna har ökat och utgifterna minskat. På inkomstsidan har det ökat med 0,5 miljon i skatteintäkter, testamente på knappt 1 miljon, räntor på 200 000 och återinfört bidrag på 300 000. På kostnadssidan har kostnaderna minskat med 316 000, 0,3 procent. Det gör att budgetunderskottet för 2014, enligt tilläggsbudgeten, ökar ytterligare med 822 000 euro. Efter att tilläggsbudgeten, som antagligen antas, är underskottet för 2014 13,2 miljoner euro, ett preciserande till uttalandet.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det är alldeles riktigt som ltl Asumaa säger men samtidigt bör han tillägga att 1,5 miljoner i kapitallån är pengar som återbetalas till landskapet. Utan det kapitallånet skulle vara ett plus på ca 700 000. I det långa loppet kommer det att jämna ut sig. Jag ser det ändå som en positiv budget.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Både jag och vicelantrådet vet att kapitallån är det lägsta av fordringar och betalas sist av allt. Därför kommer vi i min budgetmotion föreslå att det stryks och som vicelantrådet, finansministern säger får vi ett positivt överskott i tilläggsbudgeten, och helt korrekt har vi ett positivt resultat på 700 000.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det är tråkigt och en besvärlig inställning att man ska stryka 1,5 miljoner rakt av med tanke på den stora efterfrågan det finns på den digitala agendan inom offentlig sektor på Åland och även rent allmänt. Vi borde istället hjälpas åt för att få projektet framåt, inte sätta käppar i hjulet för varandra som man försöker med det här förslaget från liberala gruppen. Ska den digitala agendan drivas framåt med kraft behövs det pengar, det måste vi alla kunna inse.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Budgetanslaget i halvårsredovisningen hålls på en bra nivå t.o.m. lite på minus i förhållande till 2013, det är svårt att periodisera exakt men grundbudskapet är att hålla sig till budgeterat anslag. Det är bekymmersamt att investeringarna har minskat med 4 miljoner det första halvåret, pengar som inte har gått ut men det har effekter på något i varje fall, även en stimulerande effekt ute i samhället. Jag ber vicelantrådet att berätta vilka projekt som har fördröjts eftersom det är fråga om så stora belopp?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Tack, fru talman! Vi har analyserat och diskuterat situationen att även detta år har trenden varit att investeringsmomenten har en relativt låg nyttjandegrad. Det absolut största enskilda projektet är geriatriska politiken inom ÅHS som är väl uppbudgeterade och även några andra större projekt. Vi följer noga med situationen och försöker få i gång små mindre projekt för att kunna sysselsätta de lokala entreprenörerna så bra som möjligt. Tar man sig en titt runt i det åländska samhället, inte minst här i Mariehamn, kan man räkna ganska många kranar ute i samhället idag. Det är viktigt att göra en avvägning hur mycket ska vi driva på investeringsnivån med tanke på att det samtidigt tenderar att driva upp kostnadsnivån i samhället. Det är bra när det även finns privata investerare som är beredda att göra satsningar och tycker att det kan vara lönsamt.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag är vän av att man försöker planera de offentliga investeringarna så att det passar in i konjunkturen i samklang med privata investeringar, om det är resultatet av en plan är det säkert bra. Man måste komma ihåg att det tar tid att starta upp projekt, väntar man för länge kan det bli 1/2 år eller ett år försent. Men det tycks finnas en eftertanke. Driftsutgifterna är ungefär enligt budget t.o.m. lite ner, vilket jag sa att var bra. Det som ändå ger en annan bild är att man har en likviditet på 56 miljoner, man behöver ha 30 miljoner kvar och räknar med att likviditeten ska räcka ännu 2015. Det här ger den krassa bilden av totalekonomin, det går ut mera pengar än de kommer in.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! När det gäller likviditeten sade jag att den räcker åtminstone det här året och 2015, och sedan hur den kommer att vara 2016 och framåt är helt beroende hur vi hanterar investeringsplanen och på vilket sätt vi finansiera kommande investeringar. Min och landskapsregeringens målsättning är att vi ska planerade på ett sådant sätt att vi kan hålla en betryggande likviditet i landskapet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Det verkar som historien går igen. Den här gången är det museet och Jurmo-Åva som inte håller. Finansministerns skrev i ordinarie budgeten för 2014 och satte sitt namn under, att kostnaderna hade uppdaterats gällande Åva - Jurmo. Tio månader efter att vi tog budgeten i lagtinget faller det pladask. Jag vill höra förklaringen till det?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det blir att jag upprepar mig. Det som har varit vägledande och avgörande är att när anbuden kom in visade de sig vara 1,2 miljoner dyrare än beräknat. Samtidigt har vi stora investeringar inom infrastruktursektorn framför oss, där även Vårdöbroprojektet, oberoende om man går inför reparation eller nyinvestering, är det en stor ny kostnad som tillkommit och måste beaktas i planeringen. Den drift vi har av trafiken där visar sig de facto vara kostnadseffektiv.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Det var inte svaret. Det gällde budgeten för 2014 där man hade uppdaterat kostnaden. Lämnade man budgeten det till lagtinget utan att ha belägg för vilka kostnader man hade uppdaterat och på tio månader for det i väg, det var vad det handlade om.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    I budgeten lades fram det senast kända beräkningarna, när de riktiga verkliga anbuden kom in visade det sig att det var 1,2 miljoner dyrare och det är bara att beklaga för det är ganska mycket pengar för ett sådant projekt som påverkar hela kalkylen av hur lång tid det tar för projektet att återbetala sig.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Som finansminister Nordlund sade, detaljerna är ganska stora i budgeten och då tänker jag på ombyggnaden av museet. Finansministern nämnde att det fanns 1,1 miljoner budgeterat och jag undrar var det kommer ifrån? Jag gick igenom det noga och i 2013 års budget fanns 600 000 för basutställningen, men det är något annat. I år fanns en budget på 700 000 för ny ventilation under samma anslag 43 40 75, jag undrar var 1,1 miljoner kommer från? Jag noterade att finansminister Nordlund sade i radion att det var en stor planeringsmiss, det får man lova att säga. Visst kan det dyka upp överraskningar men det måste finnas någon rimlighet hur stora de överraskningarna kan bli, vad är huvudorsaken till att man hamnar så här snett och vilka pengar är det som gäller sist och slutligen?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Som jag sa i mitt inledningsanförande har vi anledning att vara självkritiska för att det har blivit en planeringsmiss som är oförsvarligt stor, mer än hundra procent. Sådan är verkligheten och de siffror som gäller är ett totalprojekt på 2,6 miljoner. Det försöker vi hantera så att vi tar in 500 000 nu och för ordinarie budgeten för 2015 försöker utnyttja de medel så klokt och väl prioriterat som möjligt som finns på kontot ombyggnad och förbättringar.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det är sant, det är en planeringsmiss som är oskäligt stor och ingenting jag står och gläds åt utan tvärtom. Jag vill veta orsaken, för det är mera regel än undantag att alltid landskapsregeringens budgetering och planering spricker i slutändan, men detta är rekord. Om inte finansminister Nordlund känner till så kanske ansvarig minister Ehn kan förklara vad den enorma enorm ökning beror på. Är det 1,1 miljoner vi har som finansministern säger, eller är det 700 000 det är det enda jag hittar i ordinarie budgetförslag för i år?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det är bra om utskottet tittar på var planeringen har brustit. Det är inte så trevligt att diskutera alltför mycket i offentligheten kring dessa saker. Det är enskilda människor som det berör. Men de facto är det någonstans som det har brustit.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Nu kommer jag in på exakt samma sak så det blir upprepningar. Det som är oroande när man diskuterar budgetanslag i framtiden och i budgeter, när kan man lita på att en projektering och ett budgetanslag stämmer i verkligheten? Sådana här missar är helt otroliga. Är det en medveten strategi eller är det omedvetet? Om man gör en grundlig förundersökning av ventilationen om vad som ska åtgärdas då borde man ha sett hur det står till med den. Liknande kostnader borde inte få uppkomma i efterhand, då tror man att det är styrt på det sättet.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag kan inte göra annat än hålla med ltl Eklund och vi är lika bedrövad i landskapsregeringen som jag misstänker att ltl Eklund är. Samtidigt är det här ett bra, eller dåligt exempel hur det kan gå när man jobbar med reparationer av äldre saker, det kommer överraskningar som man inte kan förutse. Det här är en överraskning i väl stora mått, men svårt att förutse. Generellt sett finns det anledning för oss att fundera hur man lägger fram projekten. När man gör planeringen måste man planera in ett visst utrymme för oförutsedda kostnader, kanske i större grad än vi gjort hittills. I dag finns ett intresse att få igenom projekt och då försöker man ha dem så små som möjligt och sedan tar man det efteråt. I den hårda ekonomiska tid vi lever i nu måste vi ha en hårdare prioritering och en bättre planering.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Runar Karlsson

    Tack, fru talman! Tack ltl Roger Jansson för att jag fick förtur egentligen borde största partiet komma först men eftersom jag själv måste vidare på ett viktigt möte beredde ltl Jansson mig förtur så att jag kan ta det i snabb ordning.

    En tilläggsbudget har lagts fram som innehåller mycket som man skulle vilja säga och diskutera mycket om. Det mesta har diskuterats och manglats tidigare i våra grupper. Men eftersom det ska behandlas av utskottet är det intressant att ge lite färdkost och funderingar, fast vi i partiet i stort omfattar det.

    Momentet 43 40 75, ombyggnad av museet där vi har sagt att det ska byggas om för att ha ett bra nationalmuseum. Vi liksom de flesta i salen är förundrade, även regeringen själv, över de stora kostnaderna för klimatsystemet på 1,4 miljoner vilket motsvarar fyra bostadshus. Det finns säkert en logisk förklaring och utskottet tittar på det och hör i vanlig ordning. Man fundera om projektörerna har tagit till det bästa, finaste, möjliga man kan uppbåda vilket jag inte hoppas, att man gör ett system som med mänskliga mått går att driva utan alltför mycket automatik. Det ska utskottet och regeringen fundera på.

    Vi har inkomst av testamente 927 000 som reserverats, där finns ingenting sagt vad man ska göra med medlen utan man avser att komma tillbaka till lagtinget. En åsikt från oss är om man skulle fondera pengarna för Pommerns bevarande. Har man en fond kunde den fonden fyllas på även av kapital utifrån att man årligen kunde ta pengar härifrån så att Pommern kan hållas i skick. I dag är det ett stort åtagande både för Mariehamns stad och landskapet, det är ett helåländskt projekt som man måste ses till att förvaras. Därav kunde man göra en fond.

    Kapitallån 44 95 87 till ÅDA, där vi är belåtna. Projektet har avancerat bra under ledning av finansminister Roger Nordlunds hatt. Det är väl mottagit så här långt ute i de organisationer som ska vara med. Jag sitter själv med i ÅHS och vi har diskuterat och vi är med, det är välbehövligt där för det är ett hopplock av Guds nåde av program så det är nödvändigt. Det är mycket pengar, det borde ha gjorts för ganska länge sedan.

    Museibyrån har en verksamhet i Saltvik där man nämner det fantastiska projektet där man hittat lämningar av gamla byggnader som nu grävts ut. Vi är glada att man fortsättningsvis ger stöd för det att man kan se vad det har varit där. Det kan vara något stort, kanske ännu större som finns där och kunniga personer som haft åsikter om området.

    Arbetslöshetsersättningen stiger fortsättningsvis, börjar närma sig 4 miljoner och det är ett jättebekymmer. Det är inte många år sedan det låg runt 1 miljon, trots att vi har låga arbetslöshetssiffror är det speciellt för ungdomar ett bekymmer, en av 15 ungdomar är arbetslös i dag vilket inte är bra. Här bör man fundera hur vi kan hjälpa till, inte bara genom ersättning utan försöka stimulera att det blir nya arbeten. Det är inte bara landskapet som ska göra det utan även kommunerna. Vi har 16 kommuner som kanske ganska lätt kan anställa ungdomar så att de får arbetslivserfarenhet och sedan lättare komma in i arbetslivet. Det kommer att vara en stor uppgift framöver.

    Sedan jämställdheten som landskapsregeringen rejält har tagit i, vi får hoppas att man inte där ute resignerar och säger att de här har man gjort förut och det har inte blivit någonting och tror inte att det blir någonting nu heller. Det verkar som regeringen menar allvar med detta och försöker få något konstruktivt. Vi kan inte ha det avtalssystem vi har hittills, förutom senaste år där vart det euro men annars har vi procent och euro. Det systemet gör att klyftorna vidgas, de som har mest betalt får mer i euro än de som har minst. Det kan man se i statistikboken att ökar hela tiden.

    Avtalssystemet måste förändras och på sikt måste det skjutas till mera pengar för att ge kvinnodominerade yrken mera lön på bekostnad av något annat förstås. Det verkar som regeringen menar riktigt allvar, vi måste stöda det här i salen och se till att i 2015 budget blir mer pengar under momentet. Problemet är att det måste till förhandlingar med facken och det får inte bli så att de manligt dominerade yrkesgrupperna kräver ännu mera bara för att de kvinnliga ska få det, utan det måste i praktiken blir en utjämning. Inte lätt men ett ärligt försök att få en början på det. Att få allt gjort på en gång finns inte resurser till, men någonstans måste man börja.

    Fru talman. Trafik Åva-Jurmo där har man av kostnadsskäl varit tvungen att lägga ner projektet men det kan hända att man hittar på nya, billigare lösningar. 2005 när kortruttsmeddelandet lades fram, när jag själv satt med i regeringen, var det kostnadsberäknat till 2 miljoner. Om vi backar bandet ytterligare några år hade inte Åva - Jurmo någon intern trafik, då i gick Viggen in när den gick till Osnäs. Hösten 2001 satte man in intern trafik för en kostnad på ca 400 000 euro. 2005 hade man ett meddelande om att man borde ha en linfärja för att få ned kostnaderna. Man räknade med en besparing på 250 000 per år, återbetalningstiden med 2 miljoner investering skulle bli ca tio år inklusive ränta.

    I dag har projektet stigit att man är uppe i 7 miljoner och man säger att man ska spara 300 000, då ligger vi på 30 års återbetalningstid inklusive ränta. Var och en inser att det inte är rimligt, speciellt när det medföra att tiden skulle förkortas med fyra minuter och att man har tillgång till 16 turer idag. Som regeringen har sagt måste man tacka nej till projektet och sätta pengarna på något annat, om man inte hitta på en billigare lösning, vilket kan vara svårt på kort sikt.

    Till sist har vi Vårdöbron som är det största frågetecknet i förslaget. Finansministern själv sa att han inte var någon expert och det finns knappast någon som exakt kan säga hur det ska vara, det är ett svårt projekt. Centern har sagt att man stöder en ny bro, för min egen del vill jag ta mig en funderare till med tanke på den motion som kommit där man påstår att det skulle kosta 4,5 miljoner att renovera, moderaterna har haft liknande siffror. Det kontra 9 miljoner, visst ska det diskuteras här i parlamentet och utskottet ska syna det ännu mera, för det är så pass mycket pengar. Kalkylen för en ny bro är inte grundad på geologiska undersökningar. Den gamla bron är delvis pålad, delvis grundat i berg. Vad händer om man flyttar den 50 – 100 meter åt sidan, blir det bottenlöst och kostnaderna blir orimliga. Det behöver utskottet fundera på vad finns det för grund till kostnaderna för ny bro och dels för renovering? Vi är i den ekonomiska situationen, som jag tidigare sade med avbytarsystemet, vi måste vända på alla slantar och se om vi kan spara pengar. Tror man att möjligheten finns att kunna spara 6 – 8 miljoner på en bro måste man syna det ännu mer, det ansvaret måste vi ha. Det kan mycket väl hända att det slutar med att det blir en ny bro. Man har haft en second opinion och den har sagt samma sak. Det finns lokala experter som pratar om 4 - 5 miljoner, men det är inte så lätt för oss i lagtinget att veta därför bör utskottet dess mera höra och ta reda på så får beslut tas sinom tid. Tack.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Tack talman! Jag ska återkomma till Vårdöbron i mitt anförande. Vi har haft samma resonerande infallsvinkel efter att vi läst rapporter och diskuterat med sakkunniga företagare i branschen, sett möjligheten att komma till en renovering som starkt understiger kostnaderna för att bygga en ny bro. Vi har ställt frågor till oss själva och till experterna som ltl Karlsson för fram. Det är bra om vi kan ha en seriös och känslofri diskussion i finans- och näringsutskottet för att se vilken lösning vi ska komma till. Vi har klargjort vår ståndpunkt och det är bra att den finns en vilja hos centern att penetrera saken ordentligt.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Med renoveringen finns ovissheten, man vet sist och slutligen inte hur mycket det blir. Det finns även en ovisshet med grundläggningsförhållanden för en ny bro. För dessa miljoner är det värt att diskutera.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det är utmärkt så här långt. Det finns så många ovissheter även med tidsaspekten, det kan ta många år att bygga en ny bro det har nämnts olika tider för det, medan en renovering borde gå betydligt snabbare. Det finns mycket som pratar för renovering. Jag tänkte även i repliken ta lite om arbetslösheten. Arbetslösheten är nu cirka fyra procent, när mandatperioden började var den 2,8. I procentenhet är det bara drygt en procent men det är de facto en 40 procentig ökning av arbetslösheten. Vi känner oss obekymrade det uttalas så hela tiden, men en vacker dag kommer det att bli ett verkligt problem. Det är alltid individen som drabbas vi borde ändra tonläget och beakta den ökning som kontinuerligt sker och ta det på allvar.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Regeringen håller bra i frågan på det sättet att det procentuellt internt har stigit men ser vi globalt har vi en låg arbetslöshet. Det beror på att man haft en klok politik och inte strypt åt för mycket, det är viktigt och en balansgång.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Tack ltl Runar Karlsson för anförandet. Jag instämmer helt i det som ledamoten sade att han själv var trafikansvarig vid den tiden när man gjorde förbättringar av trafiken Åva – Jurmo. I den frågan har jag minoritetsställning i landskapsregeringen och högst sannolikt även här i lagtinget. Jag vill vara tydlig med och säga att när lagtinget tog beslutet 2008 var det inte för en tidsinbesparing på några minuter, inte heller för några invånare man räknade inte hur mycket det kommer att kosta per invånare, det var inte i fokus. Inte heller antalet turer. Då valde man att satsa på investeringen därför att det sammantaget, de positiva effekterna för regionen som sådan var väldigt goda och man såg stora möjligheter i det, därför gick man in för det då. Jag återkommer till de ekonomiska effekterna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Det är inte tidsvinsten med projektet Åva - Jurmo som är det viktiga utan att man kommer till en linfärja där man har mindre personal och får mindre kostnader och man kan ha t.ex. eldrift osv. Vad skulle ltl Karlsson, om han bodde på Jurmo under tio år, blivit förespeglade att det ska bli en utbyggnad och så faller allt. Inte tror man mycket på framtiden efter ett sådant slag och politikerföraktet kommer att växa.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vtm Roger Jansson

    Fru talman! Det var meningen att vi inte skulle ha några tilläggsbudgeter numera men det kommer i alla fall. Vi får försöka tillsammans arbeta när det är ordinarie budgettider så att vi framöver undviker det mer än hittills.

    Några kommentarer kring de olika förslagen som finns. Först beträffande informationen på sidan två, halvårsuppföljningen av budgeten. Ålands gymnasium uppvisar största enskilda förändringen inom utbildningsavdelningen där utgifterna var drygt 0,7 miljoner euro lägre än i år. Det gör att jag minns diskussionerna här i plenum när det blev större kostnader för dryga året sedan och kritiken var enorm. Nu har tydligen de åtgärder landskapsregeringen vidtagit gjort att vi är tillbaka nere på den nivå vi ursprungligen hade räknat med, trots de kraftiga löneförhöjningarna och de avtal som ingicks under förra perioden, det får vi glädjas för tillsammans.

    Inom trafikavdelningens förvaltningsområde är minskningen närmare 1,2 miljoner euro första halvåret jämfört med föregående år. Den största enskilda minskningen är sjötrafiken på drygt minus 0,6 miljoner. Även där får den minnesgode dra sig till minnes att det inte lönar sig att kritisera besparingsåtgärder som görs på längre sikt, det tar tid före det kommer och nu börjar det uppenbarligen rulla in de besparingar som har gjorts. Det inte bara att hänvisa till billigare eller dyrare bränsle utan detta är övriga kostnader som har minskat.

    Några ord om arbetsvärderingen för att sätta in det i sitt rätta historiska sammanhang. Under min period i landskapsstyrelsen 1995-1999 brev landskapsstyrelsen väldigt hårt inför fackförhandlingarna att vi skulle gå in för arbetsvärdering, för att få en rättvis behandling mellan de s.k. manliga och kvinnliga yrken. Vi la fram det i avtalsförhandlingarna och fick ett klart besked att de vill man inte vara med om. Det har sedan under tjugohundratalet upprepats, nu äntligen efter 20 år har vi kommit till en situation där parterna, inte bara arbetsgivar- utan även arbetstagarparten är beredd att starta en utvärdering. Vad det sedan resulterar i om man höjer de s.k. kvinnliga lönerna med tio för att göra utnämningar och sedan kräver även de manliga tio eller är det nöjda med mindre, det får vi allt se.

    Dagens klo, investeringar inom infrastrukturområdet. På sociala medier läser jag allt oftare att vi politiker glömmer skärgården. Vi satsar för lite på skärgården. Bilagan i tilläggsbudgeten om satsningar visar på en siffra på över 100 miljoner för skärgården. Samtidigt som det visar på siffror för ca 10 miljoner för fasta Åland, det är skillnaden. Så har det varit under hela min politiska karriär att satsningarna på skärgården har varit mycket stora och fortsätter att vara det, för det är vår vilja.

    Någonstans kommer taket emot, någonstans måste man säga att vi måste vara lite mer sparsamma. Vi kan inte satsa hur mycket som helst vi har inte de pengarna, vi är där nu. Det är klart att listan på 110 miljoner, beroende på hur man räknar det kan vara större, läser man bilagan kommer vi inte inom rimlig tid att klara av det. Vi har även andra investeringar på byggnadssidan Åva-Jurmo som är väsentliga.

    Frågan gällande Jurmo-Åva har vi konstaterat från moderat samling att kartan har förändrats när det i tiderna planerades. Vi hade redan 2001 infört kortrutt på Åva-Jurmo, precis som ltl Karlsson anförde. Förut var det Åva-Osnäsfärjan som skötte trafiken, då var det en form av långrutt. När det började planeras hade vi en dyr drift i landskapets regi av den frigående färjan. Vi räknade, precis som ltl Karlsson sade, med en investering på dryga 2 miljoner. Under resans gång har investeringssumman stigit till 5 miljoner men fortsatt har man räknat med en intjäningsperiod på tio år, eller strax därunder.

    Kartorna har ändrats, idag har vi en billigare drift och färjan. En investeringsnivå på 7 miljoner och en intjäningstid på över 30 år. Då måste man fundera vart är vi på väg, när vi har så mycket annat att satsa på i skärgården. Jurmoborna har en bra trafik ända sedan 2001, det är inte fråga om annat och den har inte blivit sämre och ska knappast bli sämre. Det kan finnas andra alternativ som innebär mindre investeringskostnader, mindre budgetslitage och en klokare infrastruktur och ekonomisk politik, låt oss titta på dem.

    Gällande Vårdöbron har vi oenighet i landskapsregeringen om ny eller renoverad bro. Vi har under resans gång blivit långt mer övertygade, än vad vi var i början när vi läste Destias rapport första gången, att renoveringsalternativet är det intelligentaste. Varför det? Jag ska säga det i fyra punkter. Den första punkten är säkerheten man har sagt, inte minst från vårdöpolitikernas håll att en renovering blir osäker, man vet inte om det blir en hållbar lösning. Jag har lärt mig under årtionden att lita på våra ingenjörer. Inte när det kalkylerar, det brukar oftast inte stämma men när de bygger blir det starkt. I det här fallet visade det sig att när man byggde en ny bro blev det inte så starkt. Vi har ägnat drygt ett halvår åt att utreda huruvida det kan bli starkt vid en renovering och kommit till resultatet att de tre delarna av bron är fullt möjliga att få starka. Pelarna, som vi känner till hur de är grundade, fackverket mellan vägbanan och pelarna är fullt möjliga att renovera. Den största renoveringen blir ändå på det övre lagret, den tredje delen som är ganska lätt att beräkna och som landskapsregeringen var på lång väg att renovera upp helt och hållet. Destia rapporten som det hänvisat till, säger att man inte kan svara på frågan i vilket skick de delar man inte hade undersökt var och vad en renovering ska innehålla.

    Hur man då kan hänvisa till Destia, när det gäller renoveringsalternativen, är för mig fullständigt obegripligt. Man har alltså inte läst deras rapport, där det klart och tydligt säger att det inte kan ta ställning till det utan ytterligare utredningar. Den andra rapporten gjorde en svensk firma men kom till att det fanns osäkerhet i båda projekten men för säkerhets skull rekommenderar man nybyggnation. Observera att en ny bro är outredd i dagsläget.

    Min andra punkt som gäller pengarna, ekonomin vet vi inte vad en ny bro kostar, den är outredd. Det finns rimliga skäl att tro, med tanke på erfarenhet från annat håll, att prislappen ligger mellan 10 - 15 miljoner euro. Vi har lärt oss att en renoverad bro torde kunna genomföras under 5 miljoner euro. Det är enorma pengar i differens vi talar om. Vi har även lärt oss i våra utredningar att trafikavbrott, där man måste använda alternativa trafiklösningar, kan göras obetydligt. Hur det blir vid en ny bro med tanke den tidsutdräkt ett sådant projekt tar när den gamla inte är i gott skick, är en intressant fråga.

    Min tredje punkt är tidsvinsten, någon berörde det redan. Startar vi projektet och börjar renovera nu kan vi ha det klart inom två till två och ett halvt år. Sätter vi igång och planerar en ny bro kommer det antagligen att ta uppemot fem år.

    Fjärde punkten är lokal produktion. En renovering kan delas upp i fler entreprenader eller i underentreprenader så att åländska företag kan vara med och göra det arbetet för cirka 5 miljoner, vilket är värdefullt för den åländska sysselsättningen. Vår erfarenhet säger att en ny bro bli väldigt svår för åländska entreprenörer att klara. Det kan klara det genom att boka in underentreprenörer utifrån på i stort sett helheten.

    Nu har vi en situation där man är oense i landskapsregeringen när man skickar en budget till lagtinget. Vårt önskemål hade varit att landskapsregeringen i sin vishet hade försökt säkerställa en majoritet och en bredare majoritet inom landskapsregeringen i en så här stor ekonomisk fråga. Det är inte meningen att regerandet skall avgöras på det sätt som vi nu riskerar i lagtinget.

    Man hade ställt frågan om det är en regeringsfråga om moderaternas agerande strider mot regeringsöverenskommelsen, svaret är att det inte är en del av regeringsprogrammet, utan något som har kommit överraskande på oss plötsligt och vi måste fatta ett relativt snabbt beslut eftersom slitytan, den övre ytan av gamla Vårdöbron är dålig. Därför är det inte som vi gjort överenskommelser i en sådan fråga.

    Vi har orsak att ekonomisera i Brändö och Vårdö. Vi behöver investeringspengarna så långt som möjligt till de verkligt lönsamma satsningarna som kortruttsutredningen redogör för. Östra och västra Föglö är sådana som kan tjänas in, när det gäller östra Föglö på under tio år, när det gäller västra Föglö på cirka tio år, så ekonomisera när det gäller överraskningsprojektet Vårdöbro. Jag ber landskapsregeringens majoritet besinna sig.

    Några ord om finansieringslösningarna som nämns i sista mening under investeringar inom infrastrukturområdet. Landskapsregeringen skriver ”samtidigt undersöks alternativa finansieringslösningar såsom offentligt privat verksamhet OPS till de delar som det inte ingår i extra anslaget” därmed nämner man även detta med extra anslag. Extra anslag är en mycket osäker väg att vandra i de här sammanhangen och bör prövas på något sätt.

    Vad som är mindre osäkert är OPS-finansiering, lägger man uppe det på rätt sätt kan man lägga investeringarna utanför landskapets kapitaliserings- eller investeringsbudget. Det är intressant att gå vidare på den diskussionen och det vill vi gärna att man gör.

    Avslutningsvis, fru talman, pensionspremiärprocenten, vi har fått en rapport från revisionsbyrån som är tydlig, vi har under ett par regeringar lagt in för lite i pensionsfonden och tagit ut för mycket. Det är en ekvation som inte håller. Vicelantrådet redogjorde för att vi kortsiktigt klarar oss p.g.a. olyckliga omständigheter när det gäller vår livslängd men så kommer de inte att vara, revisionsbyrån skriver att ”pensionspremien har varit för låg de senaste åren och att den bör läggas i nivån 20 procent” det måste vi och kommande landskapsregeringar beakta. Det sägs även ”att 19 miljoner euro som budgeteras i överföring från pensionsfonden 2014 är enligt kalkylerna för mycket”. Båda balanserna bör beaktas framöver att man inte slarvar med framtiden. Tack.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Tack för ett synnerligen intressant gruppanförande från moderat samling. Jag vill komma med ett förtydligande gällande Åva-Jurmoprojektet, jag förstår att det inte finns en majoritet för, det accepterar jag, men däremot accepterar jag inte att man hanterar siffrorna ovarsamt. Det finns ingenstans dokumenterat att återbetalningstiden skulle vara 30 år. Avdelningen har sagt att det är strax över 20 år beroende på hur arbetet går framåt. Det hade inte spelat någon roll för saker som sådan, men det är viktigt att siffrorna hanteras rätt. Gällande Destias rapport och de därpå följande rapporterna från svenska sidan, kan jag konstatera att gruppordförande och jag inte är enig i någon punkt. Jag återkommer i mitt anförande med landskapsregeringens synpunkter får rapporteringen.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Det är riktigt att avdelningens kalkyl talar om lite över 20 år, det är utan ränta. Jag kan inte se att man i en kapitaliseringskalkyl i framtiden i landskapet, lika lite som i kommuner och i företag saknar ränta och avskrivning i en finansieringskalkyl. Det är klart att vi måste räkna som andra räknar, även om vi inte har en lånefinansiering just nu. Det kan bli aktuellt för de stora investeringarna i skärgårdstrafiken framöver.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Avdelningen har valt att räkna och redovisa siffrorna efter nu gällande budgeteringssystem. Jag delar ledamotens analys kring huruvida de är korrekt de bokföringssystem vi har idag som inte beaktar alla faktorer som görs t.ex. inom det privata näringslivet. I det här aktuella fallet har man använt sig av de nu gällande system och det ska avdelningen göra tills de får andra order från regeringen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Jag följde noga med ltl Roger Janssons analys av problemen med nuvarande Vårdöbron, han säger att vi andra inte har läst rapporten, jag undrar vem som har läst och vem som inte har läst. Jag vill att ltl Roger Jansson närmare beskriver vilka problem de är som ska renoveras i den befintliga bron. Det var synnerligen, snudd på ohederligt att säga att den nya bron antagligen blir att kosta mellan 10-15 miljoner. Visst finns den kostnadsberäknad i utredningarna till 10 miljoner. Det är bra om ltl Roger Jansson berättar för oss vad 5 miljoners höjningen består av? Dessutom menar han att det tar fem år att bygga en ny bro, enligt rapporten är det fyra år, var grundar ltl Roger Jansson sina fem år på?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! En ny bro är inte helt och hållet undersökt, bl.a. bottenundersökningarna saknas. Det finns alltså en osäkerhet och det har även ingenjörerna sagt. Behovet av en MKB är uppenbart för en ny bro och det saknas tidsram i kalkylerna fyra år för det. När det gäller den befintliga bron som inte är så gammal, den består av tre delar det är pelarna som rimligen behöver förstärkas tillräckligt, fast över hundra ton. Fackverket under bron är huvudsakligen gjort i cortenstål och det finns många exempel på hur man reparera sådana fackverk när det gäller broar runt om i världen. Slitytan är i ytterst dåligt skick och måste helt och hållet bytas ut och kalkylerat till att kosta under 5 miljoner euro.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Plattan måste bytas ut helt hållet, det är inte problematiskt. Om ltl Roger Jansson ska få hundra ton att gå på pelarna vill jag att vi får det till pappers. Man säger i utredningen att om kapaciteten ska höjas till 76 ton håller inte pelarna, men ltl Roger Jansson vet säkert bättre också i den här frågan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Englund, replik

    Tack, fru talman! Ltl Roger Jansson nämnde att säkerheten skulle garanteras. Där menar vi även säkerheten i trafiklösningarna, en viktig punkt är att det inte får bli stopp, vi har så mycket pendling både till och från kommunen för näringslivet. Det finns en viss osäkerhet i uppskattningen av reparationsalternativ, det kan gå precis lika som med museet att vi kommer till ett resultat och det drar ännu mera ut på tiden och kostar ännu mera. Att projektera och bygga en ny bro är det enklaste och snabbaste alternativet.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Låt oss undvika att jämföra äpple och päron. Museets tilläggsinvesteringskostnad baserar sig på att man inte i byggnadsplaneringen hade beaktat de särskilda ventilations-, klimatologiska förhållanden som erfordras för basutställningens olika delar. Något sådant har vi inte när det gäller Vårdöbron.

    Ltl Anders Englund, replik

    Här är det andra frågor. Börjar armeringen inne i pelarna redan korrugera, hur kommer det att påverka om man även måste åtgärda det alternativet? Vi har även cortenstålet som har en rostyta som man egentligen inte ska göra något åt, den ska inte behandlas. Kanske det finnas möjlighet att måla det och då måste man ha det här. Hur kan man göra detta till ett billigt alternativ? Eller menar Roger Jansson att man inte ska ha 76 ton på huvudvägarna?

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Jag har förstått att nuvarande bro är byggd långt över de 60 ton den var planerad för. Låt nu ingenjörerna titta på vad som erfordras för att få den nya bron att klara 76 ton vilket är ett fastländskt behov när det gäller tyngden på våra vägar, knappast det åländska, men för det kan vi tänka oss att överväga att Vårdöbron skulle klara den gränsen vid en renovering. Det är inte så stor skillnad ekonomiskt om man renoverar för 60 eller 76 ton. Det är marginaler som finns i ingenjörernas kalkyler för den säkerhetsfaktorn.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag delar i stort ltl Roger Jansson resonemang för att komma fram till ett beslut om att renovera bron. I Destias rapport beräknade man en kostnad på att riva gamla bron till 850 000, det står inget om att det innefattar fundamenten under vattnet. De experter vi har pratat med påstår att man inte kan spränga bort gamla fundament under vattnet det måste klippas bort. Det finns två entreprenörer i hela Europa som gör sådant. Därför tror inte jag på kostnadskalkylen för rivningen av bron.

    Vtm Roger Jansson, replik

    När det gäller rivning av den nuvarande bron får man vända sig till landskapsregeringen för sådana frågor.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Så är det väl men jag tänkte om ltl Roger Jansson har tänkt på frågan. Vi har dåliga erfarenheter av det i Eckerö. Marsundsbron var budgeterat till ett anslag men står ännu som ett monument över dålig planering. Förmodligen har förlängningen MKB-tillståndet det gått ut. Men i och med att landskapet är en myndighet så behöver man inte förnya utan kör på som det är. Hade det varit en privatperson hade man legat med böter och ålägganden av att ta bort den. Där står den som ett monument och ett bevis på hur dålig planering är.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Nytillkomna miljökraven gällande rivning av stora byggnadsverk i vatten är mycket fördyrande och även tekniken, som ledamoten var inne på, för att ta ned en sådan enorm anläggning i delar är kostsamt. Jag ber att få lägga in ett frågetecken för den summa som har nämnts.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det är intressant, det nämnde vtm Roger Jansson i sitt anförande, att majoriteterna i landskapsregeringen betonar Destias rapportering så mycket och drar sina slutsatser av den. Den minnesgode kommer ihåg att Destias rapport var föremål för lagtingsdiskussion senaste vinter, föremål för utskottsbehandling och en majoritet av de som deltog i diskussionerna kunde konstatera att Destias rapportering var bristfällig. Det krävdes ytterligare undersökningar speciellt undersökningar som fanns under vattnet av fundamentet. Landskapsregeringen har låtit utföra en sådan undersökning och via provborrningar konstaterat att fundamentet innehåller klorider, men i förväntade grad så att hållbarheten i fundamenten är väldigt goda. Bättre än man kunde förvänta sig. 4 000 kubikmeter god betong ska tas bort om man går in för ett nybygge.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Vi räkna förstås med att finansutskottet noga tar del av de rapporter som finns. Det är lätt att läsa i Destias rapport att de undandrar sig ansvaret för en kalkyl om en renovering, tillräckliga undersökningar är inte gjorda. Därför är jag ganska sur på alla som hänvisar till de två rapporter som säger att nybyggnation är nödvändigt, det finns inte en sådan rapport från Destia.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Diskussionerna blir som vi alla skulle vara sakkunniga fast vi är politiker som försöker lyssna på de sakkunniga. Eftersom frågan om brons hållbarhet och det hävdas att den inte ska hålla för det laster som är aktuella. I Destias rapportering kan man läsa att det i ritningarna från ursprunget finns nämnt att bron ska klara av ek2 last, vilket betyder 80 ton på mitten av bron. Man har inte varit så långt ifrån behovet i dag när man ursprungligen planerade bron. Om renoveringen blir av ska pelarna och stålbalkarna förstärkas och hela ytan ska byggas ny. Det finns förutsättningar att uppnå det som vi önskar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Tack för ett övertygande anförande broingenjörer, förlåter vtm Jansson. Jag har läst alla rapporter med viss noggrannhet och jag finner de väldigt sakenliga och detaljerade. På gränsen till att jag som vanlig lagtingsledamot nog måste passa på att inse passa på att inse hur pass vederhäftiga de sist och slutligen är. Eftersom jag har en expert på tråden, vi står inför en utskottsbehandling i finans- och näringsutskottet som jag så småningom kommer att leda vill jag i all enkelhet fråga. Vi har Destia som har gjort en rapport, Projektengagemang i Stockholm som har gjort ett stött av CBI Betonginstitutet alla som har dokumenterad erfarenhet av svåra betongarbeten. Vilka är källorna som vtm Jansson hänvisar till i sitt väldigt säkra anförande kring framtida Vårdöbron?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Tre sarkasmer är åtminstone två för mycket.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Då kanske frågan var otydligt ställd. Jag upprepar, vilka källor är det som vtm Jansson hänvisar till i sin övertygelse om att Vårdöbron är bättre betjänt av att renoveras än att bygga en ny? Frågan torde inte vara svår att förstå. Tack.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Moderaterna har satt sig noga in i ärendet, vilket är bra. När man bygger i vatten kostar det alltid mycket, det är tidsödande osv. Har man en grund att bygga på är det onödigt att riva grunden, man spar mycket kostnader. Det var ett bra anförande och väl insatt. Tekniken går framåt. Man kan göra mycket reparationsarbeten, man river inte i första hand t.o.m. när broar är underdimensionerade inte ens då river man.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Mats Perämaa

    Tack, fru talman! Jag kommer att korta ner mitt anförande åtminstone gällande Vårdöbron eftersom det förts en bra diskussion och replikväxlingar utgående från det förra anförandet.

    Vi har efter bästa förmåga försökt sätta oss in i expertutlåtanden, pratat med människor vi anser sakkunniga på området och kommer fram till att det finns möjlighet att spara pengar genom att renovera bron i förhållande till att bygga en ny bro. Tidsaspekten är väldigt stark för oss, en renoverad bro går snabbare att genomföra. Det ska gå att sköta trafiken under den nuvarande bron medan den renoveras på ett väldigt gott sätt så att Vårdöbornas behov tryggas. Det är oerhört viktigt gällande sysselsättningen att vi kan planera våra projekt, att vi kan sysselsätta lokala entreprenörer med det stora belopp som detta är fråga om.

    Vi kunde ha skrivit på Ålands framtids budgetmotion gällande denna fråga men valde dels av tidsbrist, dels på grund av att budgetmotioner ofta är något man skriver för att aviserar en synpunkt inför remissdebatten. Vi har både som parti och lagtingsgrupp väldigt tydligt gett vår synpunkt redan tidigare. Därav fanns inget behov av att skriva på motionen, andemeningen i den stöder vi. Vi hoppas att finans- och näringsutskottet kan ta sig an frågan med öppna ögon.

    Åva-Jurmo en stor besvikelse givetvis, även för mig personligen att projektet inte förverkligas. Jag vet vilken förväntan det har funnits i regionen att man skulle kunna skapa en trafik som mera påminner om en fast förbindelse. En vajerfärja är mer lik en fast förbindelse än en frigående färja som går på glesare turlistor. Man kan inte på något sätt säga att den nuvarande trafiken är dålig.

    Till finans- och näringsutskottets behandling, jag vill säga ordet kräver, att det levereras återbetalningskalkyler i förhållande till hur läget såg ut när man bjöd ut projektet före sommaren, i förhållande till hur läget ser ut med de anbud som finns inne för att vi ska kunna bedöma hur utgångsläget varit för landskapsregeringen. Det är intressant att jämföra med 2008 och 2003. Landskapsregeringen fattade i ett beslut att bjuda ut projektet på försommaren, vi vill veta vilken återbetalningstid projektet hade då med den bedömningen, för att se hur stor förändringen egentligen är.

    Vi måste bli tydliga med vilken modell för beräkning av återbetalning vi använder oss av. Jag föreslår att landskapsregeringen presenterar modeller till finansutskottet, enligt samma beräkningssätt som man presenterade när kortruttsmeddelandet togs fram. Modellen kallas för nuvärdesmetod, det känner förstås infrastrukturministern väldigt bra igen. Kanske personen i fråga kunde lyssna på vad jag säger nu så är det lättare att budskapet går fram, nej kanske inte. Om finansministern kan höra på mig så kan han berätta för infrastrukturministern vad lagtinget diskuterar som bäst. Nuvärdesmodellen vill jag ha en beräkning på med samma diskonteringsränta som man har presenterat i kortruttsmeddelande.

    Då får vi en återbetalningstid i projektet som vi kan jämföra med de projekt som beskrivs i det omfattande dokumentet. Först då kan vi jämföra dem med varandra. Vi måste hålla oss till samma metoder, det måste finnas en ränta med i beräkningarna som beaktar värdeförändringar på kapitalet, nuvärdesmodellen innehåller den via diskonteringsräntan. Det vill vi se för att kunna ta ställning till hur projektet ser ut.

    Ekonomin spelar alltid in, ekonomin och återbetalningstiden måste alltid bedömas och därför går vi in för utskottsbehandling med öppna ögon där vi vill bedöma situationen.

    Ålands museum, nu har vi kultur- och utbildningsansvarige ministern på plats. Jag noterade att kommentarerna från majoritetsblocket har varit hovsamma och nästan vänliga när man fört fram kritik över att projektet, enligt de siffror som angavs under finansministerns anförande, har stigit med 136 procent från ursprunget.

    Jag vill använda formuleringen att det finns orsak att ge ansvarig minister risbastu för att det kan utvecklas på detta sätt. Jag kommer att få en replik till detta men jag önskar att ministern begär ett anförande under behandlingen att vi ordentligt få reda ut vad som är orsaken till att det gick på detta sätt.

    Kostnaderna är en sak och bekymmersamma men det som känns mest beklagansvärt är att museet har varit stängt i ett och halvt år, om jag inte missminner mig. Först nu står vi inför en diskussion om kostnaderna som ska behandlas i utskottet och då ska det bjudas ut. Knutpunkten vad vi har att erbjuda besökare, där vi presenterar vårt kulturarv, den pärlan är stäng alldeles för länge i och med detta.

    Vi har fört fram kritik kring tilläggsbudgeten, vilket vi står fast vid. Den är ingen stimulansbudget. Det vtm Jansson sa inledningsvis, att man egentligen inte borde presentera några tilläggsbudgeter överhuvudtaget kan vara något man kan förstå. Det finns anslag här som syftar till utvecklande av den offentliga verksamheten, som frågan om kapitallån till ÅDA osv. Det finns ingenting som stimulerar näringslivet utanför det offentligas sfär.

    Vi har valt att uppmärksamma det med ett förslag som skulle kunna vara en stimulans till jordbrukssektorn och livsmedelsklustret. De kopplar ihop med det som vi anförde i samband med avbytarservicelagen för någon timme sedan. Utskottets majoritet sade att man bör bevaka frågan om importstoppet till Ryssland och hur det slår på den åländska jordbrukssektorns ekonomi. Det finns ett av budgetteknisk karaktär varande anslag där man återbudgeterar 318 000. Från att det funnits med som investeringsstöd till lantbruket, har vi skrivit en välmenande budgetmotion på att dessa 318 000 skulle användas för att landskapsregeringen skulle bereda åtgärder ifall frågan om importstopp utvecklar sig negativt för den åländska jordbrukssektorn, pengarna kunna användas för att hjälpa till att begränsa effekterna.

    Det kunde vara en bra åtgärd som resultat av debatten om avbytarservicen med beaktande av den svåra sits som jordbruket befinner sig i. Jag kan inte exakt ge svar på hur man skulle gå till väga. Lantbruksorganisationen ÅPF han själva nämnt att det kunde vara skäl att man ger amorteringsuppskov till jordbruket. Det finns uppenbarligen delar inom jordbrukssektorn som har likviditetsproblem och problem med amorteringar.

    För att finansiera detta kommer vi att ifrågasätta anslaget om kapitallån till ÅDA, våra åtgärder sammanlagt minskar budgetunderskottet som förorsakas av tilläggsbudgeten. Ltl Asumaa kommer att berätta mera om våra tankar kring kapitallån.

    Jämställda löner. De har anförts av många att det är ett långvarigt projekt som behöver komma i hamn. Även mitt parti har varit delaktiga i processen och de steg som har lett fram till att det finns en enighet och att det måste till hårdvara, pengar, för att lösa situationen. Vi gjorde ett gott beredningsarbete under förra mandatperioden, ett ärligt sådant som ledde till en viss gräns. Hårdvaran kom inte in då, det är bara att acceptera situationen som den är och nu och ta ställning till hur vi ska göra i framtiden. Vi har uttalat vår klara avsikt och stöder ambitionen om att vi ska lösa det, det finns ingen annan väg att vandra.

    Det som oroar är att frågan väcks i samband med aviserade stridsåtgärder. Det vore främmande att politiskt lägga sig i de diskussioner som skall föras mellan arbetsmarknadsparterna, arbetstagare och arbetsgivare. Vi vill uppmana, i bästa välmening, lantrådet att använda sig av kommunikation för att diskutera med våra arbetstagare för att lösa situationen. Det är inte lätt, de parter som ska komma ihop sig.

    Budgetanslaget och steget till att försöka lösa det i verkligheten är positivt. Vi kommer att politisk bevaka att man kommer vidare med projektet som man vill finansiera genom tilläggsbudgeten.

    Fru talman. Vår andra budgetmotion kommer att presenteras av ltl Asumaa.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, fru talman! Tack för anförandet ltl Mats Perämaa. Jag har en väldigt god simultanförmåga, har inga svårigheter alltså att lyssna med två öron på det ltl Perämaa säger samtidigt som jag till min avdelning noterar de frågeställningar som kom från ledamoten. Jag undanber mig dylik kritik i framtiden. Gällande Vårdöbron måste jag tyvärr meddela att den tid som fanns när en reparation skulle ha varit snabbare än ett nybygge, den tiden har redan varit. Helt enkelt därför att det är över ett års tid som vi haft stillestånd på bron. Den tid som vi kunde har sparat in genom att omedelbart skrida till reparationsåtgärder den finns inte längre. Avdelningen säger att i dagsläget kan vi räkna med lika lång tid för ett nybygge som för reparation.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Inget tvivel om simultanförmågan med jag ser gärna den personen i ögonen som jag diskutera med, jag sökte ögonkontakt med ministern men lyckades inte få det därför bad jag finansministern framföra budskapet. Det har uppenbarligen gått fram. Jag förväntar mig inbetalningskalkyler utgående från nuvärdesmetoden med en relevant diskonteringsränta och det kommer jag då uppenbarligen att få. Det har gått ett år sen vi borde ha börjat renovera Vårdöbron, men inte har vi kommer i gång med nybygget heller. Den tid som har gått till spillo från de beslut som togs av landskapsregeringen för ett år sedan gäller i så fall bådadera, nybygge samt renovering. Ingenting av det som åtgärdades förut kommer att kunna användas tillgodo vid en kommande renovering.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Inledningsvis gjordes bedömningen att om man gick in för reparation skulle det tidsmässigt har varit smartare alternativ, om man bara tittar på tiden, än att gå in för ett nybygge. I dagsläget finns ingen fördel med att reparera bron eftersom det kommer att krävas vidare undersökningar, jag återkommer till det i mitt anförande, samt att det för båda alternativen krävs ett nytt miljötillstånd. Däremot är bedömningen i dagsläget att en miljökonsekvensbedömning inte behöver göras oberoende av alternativet, däremot måste ett miljötillstånd sökas, i det är det ganska stora skillnader.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Med den information som helheten vi har, tagit del av det som infrastrukturministern säger, Nu berör detta bara tidsdräkten för att genomföra det ena eller andra projektet. Sammantaget har vi fortfarande den uppfattningen att en renovering kommer att gå fortare att genomföra än ett nybygge. Det är inte något vi hittat på utan det finns en bred sådan uppfattning. Vi tar givetvis emot all tänkbar information under hela resans gång, fram till att lagtinget fattar beslut. Ingenting som sades i repliken har fått oss i grunden att ändra uppfattning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Englund, replik

    Talman! Ledamot Perämaas uttalande gällande Ålands museum så håller jag med om resonemanget. Om vi konkret tittar på Vårdöbron har vi två stycken offentliga, tekniska rapporter angående Vårdöbrons skick som går i samma riktning. Vilka rapporter och människor hänvisar ltl Perämaa till och vågar ltl Perämaa sätta namnet under de s.k. hemliga rapporterna som han från talarstolen hänvisar till? Inte kan det väl vara så att någon talar i egen sak i dessa frågor när man tidigare velat ha en ojävig utredning som beställdes från Sverige?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag har ingen aning om vad ltl Englund försöker antyda. Tydligen finns breda olika uppfattningar om vad rapporterna verkligen säger. För min del som medlem av finans- och näringsutskottet har jag tagit del av Destiarapporten på ett grundläggande sätt med närvaro av landskapsregeringens tjänstemän från trafikavdelningen. Resultatet av det, med mångas medverkan, är att det skulle göras ytterligare en undersökning. Det viktigaste var att man skulle se på fundamenten under vattnet. Läser man den svenska rapporten, den finns faktisk på mitt bord för den som är intresserad och vill läsa kan ta den. Där finns undersökningar, provborrningar gjorda på betongen i fundamentet under vattnet som säger att det är en god tryckhållfasthet, en bättre tryckhållfasthet än man kunde förvänta sig.

    Ltl Anders Englund, replik

    Det här var precis ett sådant svar vi tidigare kunde förstå att inte kom. Vilka, vem har man frågat i de hemliga rapporterna där det framkommer att man har en annan syn? Är det bolag eller privatpersoner? Rapporterna kan vi själva läsa, men vem hänvisar ltl Perämaa till?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Nästa gång ltl Englund står där uppe och hävdar något bestämt ska jag ställa samma fråga vem i det åländska samhället har ltl Englund diskuterat med. Jag anser att det hör till det normala, åtminstone utifrån mitt uppdrag, att jag pratar med de människor som tycker att de är intresserade av att diskutera frågorna med mig. Rapporterna är basen i hela frågan. Majoriteten har splittrat sig i frågan vad som ska gälla. Att försöka misstänkliggöra en som försöker göra det bästa av situationen och hjälpa till att spara pengar åt landskapet det är inte särdeles fruktbart. Jag har pratat med det åländska näringslivet och det finns personer som är engagerade genom sina företag, men det är dessa rapporter som är offentliga som alla kan läsa som är grunden för det hela.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Det var ingen trevlig överraskning jag och regeringen fick i samband med att man från beredningens sida kunde konstatera att först få förseningar i projektet och dessutom skulle få en extra nota. Kort sagt kan man säga att valet av genomförandet av projektet, eller formeln för att genomföra projektet är orsaken till detta. Vi valde att ta upp pengar för utställningen på min avdelning, pengar för fastigheten togs upp på byggnadsbyrån och så lät man projekten rulla på. Det kändes bra i det läget när vi gjorde planeringen, kändes som att det fungerade, vi började få signaler att så inte var fallet och fick då planeringen att gå ihop och efter det kom överraskningarna. Tyvärr tvingas jag konstatera att skulle jag få göra om valet nu skulle jag göra något helt annat. Jag kan inte i det här sammanhanget backa tillbaka bandet och säga att vi inte kan gå vidare för så mycket arbete är redan lagt. Så ser den krassa verkligheten ut. Fel val av metoder från första början, tyvärr.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Ledamoten Perämaa och den liberala gruppen har en motion, begränsa effekterna av importstopp, jag är den första att understöda att man får lägga motioner och argumentera för sin sak. Men sättet man gör det på genom att utnyttja ett misstag som de facto gjorts någonstans i förvaltningen och motionen kopplas till det. Jag har en önskar att man ska undvika det i framtiden. Vill man öka på anslaget från liberal sida föreslå det, men koppla det inte till en teknisk korrigering som det görs här. Man drar in en tredje part i arbetet som är obehagligt och skapar en obehaglig känsla i förvaltningen. Det skulle vara bra om ledamot Perämaa och liberalerna skulle säga om man är för Ålands digitala agenda eller är man mot? Det är ett väldigt klart ställningstagande mot när man föreslår att pengarna ska tas bort, eller har man något annat alternativt sätt att gå fram som inte vi känner till?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Vi beklagar om vår budgetmotion har skapat missämja inom förvaltningen. Det är förmodligen en mänsklig miss som har gjort att man återbudgeterar detta. Budgetmotionen är det ingen kritik mot, utan ett sätt att politiskt med tanke på avbytarservicelagen och den debatten, få föra in ett sådant förslag. Det är klart att vårt förslag kostar 318 000 mer för landskapet än den återbudgetering som vicelantrådet förespråkar. Jag hoppas att vi kunde diskutera den politiska ambitionen i högre grad än vad det tycks finnas viss omfattning för än själva tekniken. I grunden finns en välmening i budgetmotionen.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Tack, fru talman! Vilken är liberalernas och ltl Perämaas politiska ambitioner när det gäller Ålands digitala agenda?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Utmärkt, bra att jag blev påmind skulle inte har hunnit i första repliken. Den digitala agendan, ltl Asumaa kommer att prata mer om detta, är att vi ska skapa en e-förvaltning, tjänster för invånare medborgare att kunna nå den offentliga landskapsförvaltningen via e-tjänster på ett bättre sätt. Vi är bekymrade över att man skapar ett massivt bolag som naturligtvis har behov av att skapa intäkter, man kommer att bli en konkurrent på den åländska IT-marknaden. Vi ha många goda representanter för det privata näringslivet som sysslar med detta. Har vi funderat klart på vad det betyder att vi får en massiv organisation med tiotals anställda som konkurrerar, får ett kapitaltillskott på ett jättebelopp direkt från landskapet. Det finns farhågor som vi vill väcka.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, fru talman! Min kommentar gällde i första hand motionerna som vicelantrådet redan ställde frågan om, samma påpekande där om att blanda ihop dessa två saker vad gällde livsmedelsproblematiken. Ålands digitala agenda, visserligen kan man ha dubier men är det inte bäst, ltl Perämaa, att ÅDA lägger grunden för att vi kan ha självständiga kommuner kvar enligt dagens struktur om invånarna så vill. I och med att man skapar en infrastruktur som gör det möjligt att till ett överkomligt pris få tag i bästa möjliga teknik för att klara en effektiv modern förvaltning. Är liberalerna tveksamma om det som metod?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Motiveringen är förstås sympatisk att målet skulle vara att bibehålla kommunerna. Ni får ursäkta vi har inte tänkt så långt att det finns en sådan ambition med i projektet och kapitaltillskottet. Det borde kanske ha skrivits tydligt i motiveringarna i så fall. Det är överraskande att den dimensionen kommer in här. Jag tänker väcka några andra farhågor med tillskottet. Det är ett bolag som lyder under aktiebolagsordningen som vi är på väg att starta upp, inrätta mellan landskapet, Mariehamn och ÅHS är det faktiskt möjligt enligt statsstödsreglerna att tillföra kapital på detta sätt som ändå ska verka på en privat marknad. Håller vi på att skapa något som kan ifrågasättas utgående ifrån statsstödsreglerna?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Vad gäller motionärernas förklaring, att det skulle vara i strid med statsstödsreglerna nog är det märkligt om man inte som offentligt organ skulle kunna få vidta åtgärder som är till allmän nytta. Den första erinran om att det skulle vara ett problem för att företaget, bolaget inte ännu är registrerat. Vi måste utgå ifrån att landskapsregeringen ser till att bolagsstrukturen etc. är i skick innan man för över pengar. Det känns som ett svepskäl för att ni i liberala gruppen är kritiska mot ÅDA som grundtanke. Jag har sett det som ett sätt att klara morgondagens krav på en modern offentlig förvaltning.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Vi är inte emot utvecklingen av e-tjänster. Vi vill att landskapsregeringen och kommunerna ska kunna serva sina invånare på ett bättre sätt. Ju mer man tänker och den här modellen så vaknar farhågor om det här faktiskt är det rätta. Det blir en oerhört stark konkurrent till de privata aktörerna, kapitaliserat av landskapet, det bolaget får en stark position jämfört med det privata näringslivet. Alla minns vi iTiden-projektet och domen vi fick där. Vi tillförde medel till det projektet och ansåg att det var allmännyttigt att det fanns fastigheter för näringslivet att hyra. Vi hade inget avkastningskrav i de beslut som togs, det föll vi på och fick betala böter.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Ärendets behandling avbryts härmed och fortsätter vid onsdagens plenum den 17 september.