Remissdebatt

  • Utdrag ur protokollet

    Diskussionen i ärendet inleddes 15.09.2014. Kvar på talarlistan står: Lagtingsledamöterna Barbro Sundback och Anders Eriksson, ministern Veronica Thörnroos, lagtingsledamöterna Mika Nordberg, Tony Asumaa, Karl-Johan Fogelström, Torsten Sundblom och Danne Sundman.

    Ltl Barbro Sundback

    Tack, fru talman! Socialdemokraterna stöder regeringen Camilla Gunells beslut att en ny Vårdöbro ska byggas och vara färdig senast inom fem år. Vårt ställningstagande grundar vi på de utredningar som regeringen har tagit fram och diskussioner som vi har haft med trafikavdelningens ansvariga tjänstemän på det här området.

    Dessa utredningar är offentliga och tillgängliga för alla. De är gjorda av två oberoende professionella utredare på det här området; Destia och Projektengagemang. Enligt båda utredningarna och de ansvariga tjänstemännen är Vårdöbron i mycket dåligt skick. Bron består av tre delar; ett brolock, ett mellanstöd bestående av stålbalkar och pelare och sedan en del till under vattnet av mellanstödet som består av pelare och fundamentet. Bron är byggd i betong och stål. Betongen är allvarligt skadad i hela projektet. Av utredningarna finns det tre olika faktorer som bidrar till att betongen långsamt men säkert spricker. Det är frågan om att betongen eller själva cementpastan innehåller för lite luftbubblor. Det här betyder att när fukt tränger in så sprängs betongen sönder. En till bidragande orsak är den så kallade kiselalkaliereaktionen som har ungefär liknande verkan. Det tredje är att det finns höga kloridhalter i delar av betongen under stålbalkarna. Allt detta gör att betongen i varierande grad är skadad och på vissa ställen allvarligt skadad. Sprickbildningarna i betongen har lett till att de armeringar som finns inne i betongen har börjat rosta och då sprängs betongen sönder ännu mera. Det är en kort förklaring till det katastrofala läget som bron befinner sig i. Betongen är med andra ord inte hållbar och dess bärighet är försämrad. Man kan säga att den här bron inte bara är gammal och trött utan den har allvarliga konstruktionsfel.

    Till detta kommer ytterligare att stålbalkarna, som finns mellan broloppet och pelarna, rostar alltför snabbt. Den så kallade cortenstålen som den är byggd av har visat sig att inte fungera som teknikerna tänkte sig. När bron byggdes var det en nyhet att man skulle bygga med det här stålet och det skulle då rosta till en viss grad och vara på det viset ett hölje mot fortsatt rostning. Men det har visat sig att detta inte är fallet, utan korrosionen fortgår och det bidrar naturligtvis att stålbalkarna inte har samma bärighet som de borde ha eftersom de helt enkelt rostar ner långsamt men säkert.

    Med andra ord, fru talman, vi socialdemokrater anser att det inte finns förutsättningar att reparera den här bron, inte heller ekonomiskt är det någon strålande affär. Om man reparerar bron för 5 miljoner och den håller 30 år så måste man i alla fall bygga ny bro eller om den håller 60 år så måste man bygga en ny bro efter 60 år och om man jämför det med en ny bros kostnad på 10 miljoner som har en livslängd på 120 år. När 60 år har gått så måste man investera i en ny bro och då har man räknat ut att kostnaden blir ungefär 120 miljoner. Snålheten bedrar visheten i det här fallet om man tror att man kan reparera den här bron. Man kan ju inte jämföra en livslängd för en kostnad på cirka 5 miljoner som är bara 60 år med en ny bro som har en livslängd på 120 år. Det är verkligen att jämföra äppel och päron som det brukar sägas här.

    I diskussionerna, som vi har hört här, har det framförts alla möjliga argument för att reparation är att föredra framom att bygga en ny bro. Det huvudsakliga argumentet som jag har hört är inte att det blir en bättre bro, starkare bro, att den håller längre eller någonting utan det enda argumentet har varit att det blir billigt. Kortsiktigt, ja, men vi som politiker och samhällsansvariga ska tänka långsiktigt. Man har sagt att det inte finns några utredningar om en ny bro kan byggas. Det stämmer inte! Det finns sådana utredningar och de pågår ytterligare just nu. Enligt trafikavdelningens ansvariga tjänstemän är det möjligt att bygga en bro intill den nuvarande, helst så nära som möjligt för att undvika alltför mycket nya vägdragningar. Det argumentet faller naturligtvis då med den saken.

    Det andra som har framförts var att den gamla bron blir en stor risk jämfört med gamla Marsundsbron. Nu har vi fått höra att en fiskare har tittat på det här och kommit fram till att Marsunds gamla bro är väldigt farlig. Och fiskare, som alla andra, har rätt att ha sina åsikter. Frågan är om det är den sakkunskap som vi ska bygga våra argument på? I en av dagens tidningar kan man läsa den motsatta åsikten framförd av experter på betong. Ja, vem har rätt, experter på betong eller en politiker som hänvisar till en fiskare? Det är väl ungefär den diskussionen som vi måste klargöra.

    En annan politiker har sagt att fundamenten och pelarna under vattnet är i prima skick. Ja, grundat på vad då? I alla fall inte på de här utredningarna som är offentliga. Av dessa utredningar framkommer att det inte står så bra till som man kanske skulle önska.

    Denna kloridhalt innebär sannolikt risk för kloridinitierad armeringskorrosion, det är under vattnet säger den ena utredningen och ännu mera i den finska utredningen. Men jag har förstått att den svenska utredningen i mångas ögon är mera trovärdig än den finska. I de här utredningarna finns det heller inte några bärande argument för att det skulle vara så bra under vattnet vad gäller betongens och armeringens tillstånd.

    Fru talman! Även om man reparerar den här bron så måste man bygga brolocket enligt dagens standard. Den blir betydligt mycket tyngre än den nuvarande bron. Dessutom finns det ytterligare en risk till, förutom allt det jag sade om de övriga konstruktionernas brister och skador, det är att de bristfälliga fundamenten och stålbalkarna ska bära ett ännu tyngre brolock än idag.

    Fru talman! Vi har inte funnit några som helst argument som skulle tala för att det är klokt att reparera Vårdöbron som är så skadad som den är. Det har också sagts att cortenstålet inte alls är undersökt. Vi vet inte hur det är, med det är undersökt av Vägverket mellan åren 1982-2003. Den bro som den bland annat undersökte var Vårdöbron. Slutsatsen enligt de teknikerna var att man inte ska använda cortenstål i så kallade aggressiva miljöer, dvs. i havsmiljö med mycket salt och fukt och inte heller i storstadsmiljöer och det görs heller inte idag.

    Fru talman! De som hävdar att en reparation av bron skulle vara likvärdig med att bygga en ny, de har en tung bevisbörda framför sig. Det hjälper inte att hänvisa till anonyma källor och uttalanden av vänner och bekanta. Det gäller nog att lägga fram fakta och också är vem som står bakom dessa fakta och det har vi inte fått belägg för efter den senaste diskussionen. Det var nog väldigt mycket att visa musklerna och den ena är bättre än den andra. Det förakt, som fanns i diskussionen mot landskapets förvaltning och tjänstemän, berörde mig verkligen illa. Är det så att deras arbete och de här utredningarna inte har tillräckligt värde och trovärdighet enligt de som vill reparera? I så fall tycker jag att ni ska säga klart ut på vilka punkter ni misstror de här utredningarna.

    För socialdemokraternas del står vi fast vid regeringens beslut och vi hoppas att det här ska förverkligas så snabbt så möjligt eftersom hela den här regionen, så vitt jag kan förstå, vill ha en bro. Under byggnadsskedet vill man kunna resa snabbt och säkert och inte med någon vajerfärja eller via pontonbroar, utan man vill använda den gamla bron. Tack, fru talman.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Varje debattör i den här frågan väljer att citera det som man tycker att stöder ens egen tanke. Där har säkert jag också gjort något fel. Låt mig nu redogöra för vad Destia skriver när det gäller reparation av bron, som de huvudsakligen hanterar i sitt utlåtande. Det är mycket lite utrett om byggandet av ny bro. Jag citerar:” Det är klart att betongdäcket bör i sin helhet förnyas inom de närmaste åren. Ett nytt brolock medför högre egen vikt, därför blir man tvungen att också förstärka stålkonstruktionerna under byggnaden. Samtidigt med denna förstärkning kan man uppgradera stålkonstruktionerna och underbyggnaderna så att högre trafiklast kan tillåtas, uppkomna skador åtgärdas och en fortsatt livslängd på minst 50 till 60 år säkerställas. Man måste utgå ifrån att bron kan åtminstone enkelriktat användas under denna reparationstid på 1 1/2 år. Tiden för färdigställande av en ny bro beräknas vara cirka 4 år.” Sedan har man en kalkyl som säger att reparation för trafik är 5,1 miljoner.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja, då får jag väl citera följande sida i utredningen där Destia undrar om man reparerar. ”Vilken livlängdsklass vill man då ha på en reparation? Klarar brons stålbalkar de nya bestämmelserna? Dessa bör sannolikt förstärkas, eventuellt bytas ut. Klarar brons grundläggning de nya lasterna? Hur löser man trafiken under byggtiden? Tillfällig bro? Båtförbindelse eller reparation av trafik? ”Den frågan, om man reparerar, har vtm Roger Jansson svar på antar jag, men vi vill gärna höra det och välgrundat i så fall.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Talman! Destia skriver vidare: ”Kostnadskalkylen påvisar att det är fördelaktigare att reparera den gamla bron. Det finns en hel del osäkerhet vad gäller genomförbarhet och kostnader för reparationsarbetet. Detta gäller bland annat hur broloppet ska förnyas under pågående trafik och hur förstärkandet av genomrostad stålbalk av cortenstål kommer att lyckas. Innan det slutliga beslutet görs för reparation bör dessa arbeten noggrannare planeras. I samband med denna planering kommer det också fram hur många dagar bron måste helt stänga för trafik.”

    I den svenska utredningen talar man om att; ”det bör påpekas att man inte bör reparera för mindre än 50 till 60 år. Grovt uppskattat blir kostnaderna minst 55,5 miljoner.”

    Hur kan någon i den här salen stå och säga att de här båda utlåtandena är sådana att en reparation inte skulle vara möjlig och inte skulle vara ekonomiskt försvarbar eller teknisk försvarbar? Det är bara att läsa innantill!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Utredningarna visar på olika alternativ där reparation är ett alternativ, men de rekommenderar det inte. Kortsiktigt är det förstås mer fördelaktigt att betala 5 miljonär än 10 miljoner. Men man ska se de här båda investeringarna i ett perspektiv på 120 år, då blir det helt andra siffror. Enligt de här rapporterna är livslängden för nybyggnad av bron 120 år. Jag citerar: ”Med en ny bro slipper man osäkerheter beträffande eventuella nya uppkomna problem som en gammal reparerad bro kan medföra. Den nya bron skulle då klara de nya lastbestämmelserna samt ha en livslängd på 120 år. Den gamla bron kan under byggnadsskedet nyttjas av trafikanter. En ny bro skulle uppskattningsvis kosta cirka 9-10 miljoner.”

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Ltl Sundback säger här att en ny bro håller 120 år. Jag är ingen ingenjör, men jag brukar ibland ringa och fråga ingenjörer hur det förhåller sig. Svaret brukar bli; det är vanskligt att säga en ny bro håller 120 år. Det är mycket vanskligt. Det är mycket med underhållet som kan påverka det. Jag skulle vilja varna för att ta i, att bron säkert håller 120 år, man kan nog tidigare också få stå där med lång haka.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Fru talman! Det är klart att man kan ringa till alla möjliga ingenjörer och få kloka svar och råd. Men nu är inte det här är fråga om någon enstaka ingenjör utan det är företag som bedriver verksamhet för att de är experter inom det här området. Experter kan också ha fel men om vi ska tro på någonting så tror vi faktiskt på systematisk ansvarsfull utredning där man också beskriver de ekonomiska förutsättningarna. Sedan vet ingen av oss om bron håller 120 år, men offentligt gör man klart att det är ambitionen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Tydligen hamnar man in i den här debatten också för att man uttalade sig igår att Marsundsbron var en fara för båttrafiken. Jag har överhuvudtaget inte sagt att hållfastheten i Marsundsbron är dålig eller bra. Jag har inte sagt det. Att tidningarna utvecklade den delen får ansvariga tjänstemän och vem det nu är som har beordrat att titta på hållfastheten stå för. Förvånande är att de kunde vara så snabba. På en dag konstaterade de att den var hållfast utan att ha gjort desto mera prover. Då fungerade det snabbt.

    Barbro Sundback förlöjligar vad fiskare eller båtförare har sagt samtidigt som hon säger att man inte ska förakta andras åsikter. Det här går liksom inte riktigt ihop. Alla har rätt att ha en åsikt och den ska man ta del av. Man behöver inte undervärdera ens åsikter. Jag tror inte att fiskaren överhuvudtaget har sagt någonting om hållfastheten.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Om ltl Brage Eklund skulle vara mindre känslosam och lyssna på vad jag sade så sade jag att fiskare har rätt till sina åsikter. Jag tror mera att det är budbäraren som bör vara kritisk med vad han för fram här i salen. Några andra fakta har vi ju inte från ltl Brage Eklund. Var och en får ha sin åsikt i den här frågan också. Vi stöder oss på utredningar och sådana som, enligt alla formaliteter, anses vara experter.

    Det var väl bra att förvaltningen var snabb, vad det nu sedan berodde på, för mest så står Ålands Framtid här och gnäller om förvaltningen och hur långsam den är. Men nu passade det tydligen inte!

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Vi har inte gnällt om förvaltningen överhuvudtaget. Jag blev bara förvånad att det kunde gå så snabbt i den här undersökningen när de har hållit på så länge för att få fram resultatet från Vårdöbron. Det har varit noggranna undersökningar och fortfarande finns det delar i gamla bron som inte är tillräckligt undersökta. Jag tror inte att hållfasthetsprov är gjorda på cementen. Jag har överhuvudtaget inte berört Marsundsbrons hållfasthet, utan jag berörde trafikfaran för båttrafiken samt att det inte finns miljötillstånd för att ha bron stående där idag. Det är ännu mera förvånande. Alltid när man tar upp den här frågan så förlöjligas det lite om att det är bra utsikt när man står där och man tar upp fiskare och allt möjligt, men tyvärr så får vi ju inte beträda bron.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Det är ju bra att ta Marsundsbron som ett parallellfall. Men då skulle det vara viktigt att använda sig av relevanta variabler och inte gnälla i allmänhet på förvaltningen och tidigare regeringar. Vad vill ltl Brage Eklund ha sagt med resonemanget om Marsundsbro i förhållande till att reparera eller bygga ny Vårdöbro?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Hilander, replik

    Tack, talman! Ltl Sundback nämnde Marsundsbron. Jag är verkligen intresserad av att höra hennes syn på principer på vad som gäller landskapet kontra det privata när man bygger. Gäller inte samma regler när det gäller miljötillstånd? Vid Marsundsbron finns ett av de viktigaste lekområden för fisk och det förekommer väldigt stora vattengenomströmningar. Hur ser du på det?

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja, jag tror att jag måste agera talman; den frågan hör verkligen varken till tilläggsbudgeten eller till Vårdöbron.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Destias rapporter är givetvis innehållsrika och grundar sig på kompetens. Vi kunde konstatera häri lagtinget i samband med någon budgetbehandling här tidigare senaste vinter att Destia inte hade utrett Vårdöbron tillräckligt. Detta kom också landskapsregeringen fram till genom att de beställde ytterligare en utredning som, enligt den diskussionsbeställning som föregick i lagtinget, skulle gå ut på att se på fundamenten och hållfastheten av betongen under vattnet. Såsom jag läser Projektengagemangs rapport så har man gjort ett antal provborrningar, kanske inte tillräckligt i fundamentet men man har gjort provborrningar. Man konstaterar att tryckhållfastheten av provborrningarna av betongen är god och kanske till och med lite bättre än man kunde förvänta sig. Det finns klorid i viss mån vid ytan men begränsat längre in, normala halter således.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja, då borde nog ltl Perämaa läsa lite bättre på sidan 1647 tycker jag. Det är här som det negativa kommer fram.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag har läst det och diskuterat det med många parter. Jag säger precis som det är. Jag har också diskuterat frågan med åländska entreprenörer som är experter på det här området och försökt göra tolkningar av det som sägs av provborrningarna. Tryckhållfastheten i betongen är god, till och med bättre än förväntat i de provborrningar som har gjorts i fundamenten. Det går inte att hävda att betongen i fundamenten skulle vara dålig. Det kan vara så att det krävs ytterligare undersökningar. Men det finns ingenting i den svenska rapporten som dömer ut fundamenten. Tvärtom, resultatet får nästan anses gott. Som jag sade, kloridhalten vid ytan är förhöjd. Den är någorlunda måttlig lite längre in, men det är precis sådana halter som man kan förvänta sig av vilken betong som helst under vattnet. Även vid en ny bro kommer kloridsalterna att tränga in i betongen, så gör de alltid.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja, men det är ju fel på betongen, del av bron. Ja, i stora delar är det så och det ni diskutera närmare i finansutskottet. Men jag varnar för entreprenörperspektivet. Vet ltl Perämaa hur många år en entreprenör ska garantera bron? 2 år, av 30 eller 60 i det här fallet! Det är klart att man kan tycka både det ena och det andra. Det är inte en neutral bedömning och en analys och det är nog detta som har vilselett många i den här debatten. Man hör en entreprenör som delvis nästan verkar vara part i den här frågan. Det är inte respektingivande med tanke på allmänna medel.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Englund, replik

    Det här var ett mycket bra och intressant anförande. Man kan bara konstatera att Sundback verkligen har tagit reda på fakta om den här bron. Det är verkligen mycket bra, berömvärt till och med.

    I förslaget här tar man dessutom i beaktande trafiklösningarna under perioden och det är oerhört viktigt att trafiken fungerar. Det är jättebra för ofta framkommer det inte i de andra rapporterna hur man löser trafiken. Det kan vara stora siffror som slår mot egna företag, näringsliv och pendlare.

    Jag tycker att det var ett mycket bra anförande och jag tror att hela den socialdemokratiska gruppen står bakom det här. Det var så pass bra så att jag nästan skulle kunna skriva under på att rösta på ltl Sundback i nästa val om hon ställer upp. Det här var bra!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Valet får vi återkomma till. Det är precis som ltl Anders Englund säger, man underskattar vad befolkningen vill i den här regionen. Politikerna måste ha örat mot bron i den här frågan, det är så. Man måste också lyssna på experter inte partsbundna, mer eller mindre, entreprenörer som vill ha jobb och som har två års garanti. Bron ska hålla bra mycket längre. Lyssna på vad människorna i den här regionen vill ha!

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Anders Eriksson

    Fru talman! Jag noterade att socialdemokraterna i sitt gruppanförande bara tog upp tunga tekniska frågor om broar och betong. Ålands Framtid vill också lyfta upp lite mjuka värden. Jag vill gärna börja med förslaget om löneskillnader mellan män och kvinnor.

    Kartläggningen som man tar upp i detaljmotiveringarna på sidan 3; ”att man ska ta reda på vilken kravnivå arbetena är placerade och bedöma om arbeten som de facto är lika krävande har placerats på samma lönenivå, det tycker jag att är intressant. Man säger också; ”resultatet från lönekartläggningen kommer att användas som underlag för kommande förhandlingar och uppjusteringar för att på sikt rätta till eventuella omotiverade skillnader i lönesättning gällande likvärdiga tjänster.” Det finns en pott på 200 000 euro för detta och det stöder vi från vår sida. Men jag förstår inte formuleringen eventuella. Jag tycker att man borde gå in för det här. Det är ett bra förslag, måttfullt och bra och det står vi bakom.

    Även utvecklingsarbetet under 43.01.05, en digital hantering av olika ansökningar, är någonting som ligger i tiden. Här är det väsentligt att man tar ett helhetsgrepp. I alla sammanhang där man gör investeringar i infrastruktur, om det så är datateknik eller någonting annat, så ser man vad man kan spara in på personella resurser för att tjäna pengar. Jag undrar om den biten är med? Det behöver finans- och näringsutskottet i så fall titta på. Det här är ett förslag som ligger i tiden.

    Finansminister Nordlund och jag hade redan ett replikskifte om museibyrån så jag tänker inte gå in så väldigt mycket på det. Men som jag sade i det replikskiftet så hittade jag enbart 700 000 euro i budgeten i år för ventilation och nu förefaller det landa på 2,6 miljoner. Det är en enormt stor skillnad. När jag frågade efter orsaken så ville finansminister Nordlund inte riktigt gå in på det. Man fick lite uppfattningen om att det är någonting som inte riktigt tål dagens ljus. Jag hoppas att det inte är så. Finans- och näringsutskottet kan i så fall titta lite mera på det.

    Den fjärde punkten jag vill ta upp är Ålands polismyndighet. Jag vet inte vilken gång i ordningen men det är åtminstone mera regel än undantag att man kräver tilläggsanslag för oförutsedda personalkostnader. Det här håller inte längre, finansminister Nordlund, nu måste man också inom den här myndigheten, likaväl som inom alla andra, se till att man håller antagna budgetar. Det har faktiskt pratas om att det inte skulle vara desto mera tilläggsbudgeter men här står vi igen.

    Den femte punkten jag vill ta upp är ytterligare anslag för arbetslöshetsersättningarna. Jag har noterat att regeringsföreträdare flera gånger har sagt att vi har betydligt lägre arbetslöshet här på Åland så det är inte något större bekymmer. Men i verkligheten är det hundra ålänningar fler än för ett år sedan som är arbetslösa idag och det tycker vi från Ålands Framtids sida att är bekymmersamt. Vi noterar samtidigt att det heller inte finns några stimulansåtgärder i den här tilläggsbudgeten. Det här ska jag återkomma till i ett annat sammanhang.

    Den sjätte punkten som jag önskar ta upp på Ålands Framtids vägnar är Åva-Jurmo projektet. Landskapsregeringen skriver så här: ”Ett alternativt projekt med den sträckning som kräver lägre investeringskostnad och som gör en mindre negativ miljöpåverkan tas fram.” Det här låter förnuftigt av flera olika orsaker. Likaväl som man bygger en bro till Vårdö för halva kostnaden så bör man kanske också här se till att man försöker få fram en lägre investeringskostnad. Miljöpåverkan har ju också de som bor där ute och jag tycker att man borde respektera de åsikterna. Den starka miljöpåverkan har förts fram ganska starkt. Det här förefalla vara en skrivning där landskapsregeringen har försökt lyssna av situationen och det tycker jag att är förnuftigt. Däremot är jag lite tveksam till den sista meningen under momentet. ”Landskapsregeringen föreslår därtill att reserverade anslag under momentet kan omdisponeras för fortsatta utrednings- och planeringskostnader för delprojekt inom kortrutten.” Det har utretts, det har utretts och det har utretts när det gäller kortruttsprojektet. Jag tror nog att det är kört för Åva-Jurmo om man nallar iväg de här pengarna på ytterligare utredningar. Här hoppas jag att finans- och näringsutskottet faktiskt överväger att hålla pengarna kvar, vänta tills landskapsregeringen kommer tillbaka med det som de säger att man ska göra; presentera ett projekt med en lägre investeringskostnad och ett projekt som har en mindre miljöpåverkan. Som jag sade redan tidigare så tycker jag att det är förnuftigt men då bör det finnas pengar kvar om man menar att göra någonting framöver.

    I och med detta är jag framme vid den nästsista punkten som jag tänkte ta upp; Bro- och hamnbyggnadsinvesteringar, Vårdöbro. Vi har sagt i offentligheten att vi stöder en renovering av existerande bro. Det förutsätter att två grundkrav uppfylls. För det första; prioritet ett är förstås att bygga en säker och bra bro som uppfyller dagens krav. Standarden på färdig bro ska uppfylla de EU-krav på bland annat maxvikter på fordon som gäller idag. Det andra grundkravet är att kommunikationerna till och från Vårdö måste tryggas på ett säkert och ändamålsenligt sätt under byggtiden. I anbudshandlingarna ska det klart framgå att trafiken ska ledas över existerande bro under byggtiden. Det är två absolut grundkriterier inför behandlingen i finans- och näringsutskottet.

    Sju punkter har gjort att vi har kommit fram till vårt ställningstagande.

    1)          I inget av de beställda expertutlåtandena framgår det att den nuvarande grundläggningen under vatten har några större fel. Där finns ju faktiskt de stora kostnaderna för ett nybygge, upp till 60-70 procent säger sakkunniga.

    2)         Brolocket, körbanan, är ett monumentalt fuskbygge och redan nu en säkerhetsrisk och det är värt att notera.

    3)         Befintlig bro, dock en fil, kan hållas öppen under byggnadstiden.

    4)         Jag ska återkomma till tidsåtgången för ett nybygge i relation till renovering av existerande bro.

    5)         Vi vill inte ha kaj nummer 6 en gång till, vi tror att en renovering skapar sysselsättning på Åland.

    6)         Renovering av befintlig bro till fullgod standard torde kunna ske till halva kostnaden av en ny.

    7)         Medel bör ansamlas för att förverkliga en bro över Prästösund till en rimlig fri höjd och till en rimlig kostnad.

    Sammantaget är det dessa sju motiv som har gjort att vi har kommit fram till att stöda en renovering.

    Jag vill peka på tidsaspekten lite till. Från vissa håll har det hävdats att en ny bro inte kräver MKB, men den bedömningen kan man konstatera att är synnerligen tveksam om man tittar på gällande MKB-lagstiftning och framförallt gällande MKB-förordning. Däremot är det klart att nuvarande bro kan byggas utan MKB eftersom man behåller grundfundamenten och inte förändrar vattengenomströmningen och annat. Tiden för en renovering av nuvarande bro kan uppskattas till kanske 1 1/2 år. Färdig körbana kan finnas på ett år om man vill ha det så, men vill man inte ha det på det viset så kan också det här ta lång tid.

    Att däremot bygga en ny bro infattande en MKB-process, uppgörande av anbudshandlingar, upphandling och byggtid kan i värsta fall dra iväg 6-7 år. Det här, bästa kollegor, är ett scenario som är oacceptabelt med beaktande av att brolocket redan idag är i riskabelt dåligt skick.

    Vi har lagt ett alternativt förslag till motivering under det här momentet. Det som står under 48.30.79, Bro- och hamnbyggnadsinvesteringar skulle utgå och ersättas med följande lydelse: ”Vårdöbron renoveras till sådan standard att färdig bro uppfyller de EU-krav som gäller om bland annat maxvikter. Kommunikationerna till Vårdö måste tryggas på ett säkert och ändamålsenligt sätt under byggtiden. I anbudshandlingarna ska det framgå att trafiken ska ledas över existerande bro under byggtiden. Renoveringen beräknas kosta cirka 4,5 miljoner euro.”

    Finans- och näringsutskottet har verkligen ett gediget arbete framför sig när det gäller det här. Jag har noterat att man här i lagtinget har titulerat varandra broingenjörer och vi börjar komma in på en väldigt teknisk nivå. Finans- och näringsutskottet måste noga analysera det här. Jag är väldigt glad över den öppning som centerns gruppledare Runar Karlsson gav i centerns gruppanförande. Jag är också mycket tillfreds med det som ltl Mats Perämaa och moderaternas gruppledare Roger Jansson har sagt. Kanske man någon gång kan använda ett förnuftigt och någorlunda ekonomiskt alternativ, men det återstår att se.

    Avslutningsvis, kollegan Perämaa gavs i måndags en gliring om att det var liberalerna i lagtinget som kanske mest jobbade för jordbruket. Jag hostade till lite då, jag tror inte att det var adresserat till oss utan kanske till centern rentav. Men jag kan försäkra att jag inte är långsint. Det är ett imponerande förslag som liberalerna har lagt i budgetmotion nr 57.

    Ser man på situationen idag för jordbruks- och livsmedelssektorn runt hela Europa, det är inte bara Ukrainakrisen som har blivit pricken över i, så gör alla allt som står i deras makt. EU-kommissionen försöker på alla sätt lindra stötarna. Jordbruks- och skogsbruksministeriet i Finland gör allt som står i deras makt, jordbruksdepartement i Sverige likaså. Hur kan man underlätta den här situationen för en hårt trängd näring? Men vad gör landskapsregeringen här? Ja, man sågar av de grenar som man bara kan såga av om det så gäller LBU eller avbrytarverksamheten. Jag tror faktiskt inte att landskapsregeringen bara skulle ha ryckt på axlarna i en sådan här situation tidigare. Det är någonting som har hänt som inte är riktigt bra. Jag vet, och jag har sagt det tidigare, att jordbruksnäringen är en näring som man kanske inte behöver bry sig så mycket om, utan man rycker på axlarna och låter det gå. Men viktiga exportföretag börjar bli väldigt oroliga över landskapsregeringens nonchalans när det gäller den här näringen. Även anställda i olika företag börjar undra varför det från landskapsregeringens sida inte händer någonting annat än negativt när det gäller jordbruksnäringen.

    Jag tycker att det är hedrande att ett oppositionsparti faktiskt tar de här problemen på allvar och försöker göra någonting. Jag vädjar till övriga i finans- och näringsutskottet; försök nu förutsättningslöst titta på budgetmotion nr 57, för den är riktigt bra. Har den en eventuellt något fel så är det att inte vi har skrivit på den. Tack.

    Minister Johan Ehn, replik

    Herr talman! Gällande den nya basutställningen vid Ålands museum så finns det ingenting som inte tål dagens ljus vad jag känner till i alla fall. Som jag sade i en replik så orsaken till dagens situation är den metod vi gjorde inledningsvis när vi började planeringen. Vi valde att dela upp hela projektet i två delar; ett som handlade om byggnaden och ett som handlade om basutställningen. Ansvaret blev också på två skilda byråer. Sedan har kommunikationen däremellan tydligen inte fungerat på det sätt som den borde ha gjort. Vi upptäckte det här, förde samman planeringen och har sedan efter det fått de överraskningar som vi nu presenterar på ett väldigt öppet sätt. Vi kommer att titta vidare på de orsakerna. Vi står i det läget som vi har nu, det har vi öppet redovisat för lagtinget och vi har en skyldighet att göra det också.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag kanske spetsade till det. Jag har en benägenhet att göra det ibland, så jag ska försöka tänka på det. Jag ställde i måndags frågan, vad den här planeringsmissen berodde på. Jag fick svaret att man kanske inte ville diskutera det i detalj här i plenum.

    Ansvarig minister Ehn nämnde basutställningen. Basutställningen budgeterades i budgetförslaget 2013 för 600 000 euro. Men i budgetförslaget för 2014 kom det 700 000 euro uttryckligen för ventilationsanläggningen. Om jag förstår den saken rätt så är dessa 600 000 euro egentligen någonting annat, det är samma hus men det är ett annat moment, precis som ministern sade. Landskapsregeringen har beräknat det här till 700 000 euro, men nu kommer det att kosta 2,6 miljoner. Landskapsregeringen svänger sig med i olika siffror, men det här har jag kommit fram till.

    Minister Johan Ehn, replik

    Herr talman! Finans- och näringsutskottet får i detalj titta närmare på de här siffrorna. Vi ska backa tillbaka ända till budget 2012 där man första gången satte in pengar för både basutställning och renovering av huset. Under ett moment för renoveringar fanns det en skrivning om att en del av dessa pengar skulle gå till Ålands museum. Sedan blev det ännu tydligare under 2013 års budget. Vi har alltså haft ett projekt som har haft två delar; ett innehållsmässigt och ett skalmässigt. Det är i planeringen mellan de här två som någonting har gått snett så att vi har hamnat i en situation där man inte har insett vilka behoven är mellan de här två. Därför står vi där vi står i dagsläget. Det ska vi också gå till botten med så att vi lär oss för framtiden. Att backa tillbaka har vi sett som omöjligt i det här skedet.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag tänker inte gräva dess mera i enskilda företeelser här. Jag uppfattar minister Ehn på det sättet att han tycker att finans- och näringsutskott ska titta på det här ordentligt. Från Ålands Framtids sida är det trots allt oacceptabelt med den här typen av budgetöverskridningar. Det är procentuellt det värsta jag har varit med om tror jag och då har jag varit med om ganska mycket om. Vi får se vad finans- och näringsutskottet kommer fram till, minister Ehn.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, herr talman! Ltl Anders Eriksson säger att det är fullt möjligt att inom 1 1/2 år ha en fullgod Vårdöbro att köra över, till och med inom ett år. Jag skulle gärna höra hur det ska gå till. Det är tydligen en fantastisk plan som man har. Vad grundar sig den på? Eller är det också bara något utkastat i debatten för att framställas i en bättre dager? Var är fakta?

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det här är ju ett ärende som många andra där det synbarligen finns väldigt mycket olika fakta. Det finns också olika uppfattningar om vad renovering av en bro kostar. Vi har flera gånger hänvisat till Destias utredningar när vi har diskuterat. Jag noterade att ltl Sundback också hänvisade till Destia och kom fram till någonting annat.

    Jag undrar om det blev något missförstånd? Det jag uttryckligen pratade om var byggtiden. Inte hur lång tid det tar med upphandling och någonting sådant, utan byggtiden. Man torde kunna få en färdig körbar bana under ett år.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Det skulle vara intressant att se hur en sådan byggplan och tidplan ser ut. Kanske ltl Anders Eriksson kan se till att Ålands Framtids representant i finansutskott presenterar planen och att den är underbyggd, annars verkar det lite orealistiskt.

    Vi har flera gångar hört om kostnadsfördelningen på 4,5 miljoner. Kanske ltl Anders Eriksson också kan presentera en sådan investeringsplan, vad den innehåller och vem som står bakom den. Eller är det någonting som man har på tobaksasken, som det hette förr i världen.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    När det gäller vårt förslag så är planen att finans- och näringsutskottet faktiskt förutsättningslöst ska titta på det här och att alla, inte bara Ålands Framtid i sedvanlig ordning, ska göra faktajobb. Alla ska försöka bidra så att man får fakta på bordet.

    Intressant att notera är att vtm Roger Jansson hänvisade till Destia. Jag frågade om jag får titta och då såg jag att det var daterat den 25 september 2013. Jag har hittat fyra olika expertutlåtanden ifrån just Destia. Jag har ett utlåtande från den 24 september, dagen före. Det står så här på sidan 4: ”Reparationskostnaderna har eventuellt beräknats något i överkant.” Detta har man gjort för att undvika en alltför optimistisk syn. Då landade det på 4,4 miljoner, men då är nya stålrörspelare med. Det är ett intressant fenomen. Vad beror det på att kostnaderna bara blir dyrare och dyrare? Vad kan detta bero på? Antagligen har man uppfattat vad beställaren vill ha.

    Talmannen

    Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

    Minister Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Ltl Eriksson säger att det saknas stimulansåtgärder i tilläggsbudgeten och hänvisar till att det behövs lite mera pengar till arbetslöshetsersättningar. Stimulansåtgärder pågår hela tiden från landskapsregeringens sida. I budgeten för det här året satte vi in 1,5 miljoner euro för att främja investeringar och nationellt företagsstöd. I den första tilläggsbudgeten satte vi in 950 000 euro, totalt 2,5 miljoner. Inom lantbruket satte vi 1 miljon i den ordinarie budgeten, 250 000 euro i första tilläggsbudgeten och det finns pengar kvar i de momenten. Det finns också väldigt mycket som är på gång. Vi täcker investeringsbehoven och den investeringsviljan som finns med befintliga medel i budget. Vi stimulerar. Senast igår beviljades ett investeringsstöd på 368 000 euro till Smartpark i Eckerö. Vi hjälper även till att förverkliga fiskodlingen i samma kommun. Mycket görs, men tyvärr är arbetslösheten lite stigande men dock under 4 procent, 3,9 procent. Vi ska inte måla det mörkare än vad det är.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det sista håller jag med näringsministern om. Det är ofta en väldigt en negativ debatt i det åländska samhället. Det håller jag med om. Tittar vi på sista bladet i den här tilläggsbudgeten, överföringsutgifter, så är det bara en bråkdel som används av de budgetanslag som finns. I den egna förvaltningen är halva anslagen intecknade genomgående. Med det vill jag peka på att man inte lyckas få till stånd tillräckligt med investeringar ute i näringslivet. Jag konstaterade bara som hastigast att det inte finns några direkta åtgärder eller några nyskapande projekt i den här tilläggsbudgeten, men vi ska återkomma till det.

    Minister Fredrik Karlström, replik

    Ltl Eriksson sade att det saknades stimulansåtgärder. Vi stimulerar hela tiden. Det här året stimulerar vi för 2,5 miljoner euro i nationellt företagsstöd och över 1,2 miljoner till jordbruket. Vi stimulerar och det pågår kontinuerligt hela tiden. Det fanns inget behov just nu i den här tilläggsbudgeten att öka på de momenten. Vi har pengar för de investeringar som företag vill göra. Vi ska se till att vi är med och hjälper till. Jag nämnde fiskodlingen, jag nämnde den nya äventyrsparken och vi vet att PAF är på gång. Många företag ser faktiskt positivt på framtiden trots att det är en tuff marknad och det är lite dystert ute i världen. Senast i dag på public service radion kan man läsa att ÅCA ser möjligheter att sälja mera mjölk i Finland. Man kan också se det positiva i saker och ting. Vi ska också komma ihåg att handelsblockaden och det som sker runt om i vår värld inte riktigt är vår behörighet. Det är den finska statens behörighet och det kommer de åländska jordbrukarna också till godo.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Som jag har sagt flera gånger, vi kommer att återkomma mera i detalj till den här frågan för vi anser att den är enormt viktig.

    Det är riktigt, om man tittar på hur lite anslagen har använts så behövs det ju inte mera anslag. Det handlar inte om att blåsa upp budgeten. Däremot tror jag att det handlar om att starta utvecklingsprojekt, försöka få igång ett nytänkande ute i näringslivet och att hjälpa till att vara en aktiv sparringpartner. I svåra tider gäller det att tänka nytt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, herr talman! På basen av de offentliga utredningar som har gjorts när det gäller Vårdöbron har jag personligen och centern kommit fram till att det samhällsekonomiskt mest lönsamma alternativet och det klokaste alternativet är att bygga en ny bro.

    Jag respekterar ltl Erikssons och Ålands Framtids budgetmotioner. Alla ska framföra sina åsikter och det är intressant att diskutera. Ltl Ander Eriksson sade att det torde bli hälften billigare att renovera än att bygga en ny bro. Det måste ha kommit fram några nya fakta som vi inte har sett men som Ålands Framtid och ltl Eriksson har sett. Jag är väldigt intresserad av att höra vilka fakta ni grundar det på?

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Vi har pratat med väldigt mycket folk. Vi har också pratat med dem som jobbar på trafikavdelningen. Jag har sagt det tidigare, man brukar inte hänga ut enskilda tjänstemän och säga vad de sade. Vi har också pratat med folk som jobbar med sådana här frågor inom näringslivet. Framförallt har vi tagit del av utredningsmaterialet som har tagits fram och försökt få reda på i vilket skick grundfundamenten är. Jag tror att alla, oavsett vilken åsikt och vilja man har, är överens om att grundfundamenten i Vårdöbron är byggda på ett otroligt stabilt sätt, på ett helt annat sätt än vad man skulle göra i dagens läge.

    Jag hänvisade till Destia rapporten.  Jag fick se att det fanns ett utlåtande från den 25 september 2013 och bara på en dag så ökade kostnaderna med 1 miljon. Jag förstår inte riktigt varför.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, herr talman! Det är ju synd att vi andra inte kan ta ställning till om de eventuella nya fakta som ltl Eriksson och Ålands Framtid har.

    Ltl Eriksson sade själv att det torde gå att renovera för halva priset. Är det inte så att det är mycket som vi inte vet ännu om en renovering och vad som eventuellt kan hända under en renovering? Det brukar ofta vara så att när man startar ett sådant projekt så kan mycket komma fram som man inte går att förutse. Hur ser ltl Eriksson på den frågan?

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det är en väldigt förnuftig fråga kollegan Eliasson. Det är tyvärr också så att om man tittar på det ställningstagandet och det beslutsunderlag som landskapsregeringen har gjort så också där finns det väldigt mycket antaganden och tyckanden. Det finns ett otroligt spann. Det står bland annat i beslutsprotokoll att; ”kloridhalterna är klart över gränsvärdena” men det stämmer ju inte överhuvudtaget. Det har tagits ett prov under vatten och det är klart inom gränsvärdena. Det är en väldigt stor skillnad.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Jag tänker byta ämne till polisen och tala om betydligt mindre summor. Det finns vissa frågetecken kring personalkostnaderna och vad det här handlar om. Polisen har väldigt hård budget och det finns ytterst små marginaler förutom lönekostnaderna att ändra på. I det här sammanhanget har man under sommaren gjort specialinsatser som har varit väldigt kostnadsdryga. Det har varit under fel tid på dygnet, man har behövt ta in övertidspersonal. Det kanske också är en politisk signal till polisen, man är intresserad och ska göra den här typen av insatser. Annars kanske man håller igen, men nu gjorde man en chansning, den gick hem och det lyckades väldigt bra. Det har att göra med Alarmcentralen och hur man ska få det att fungera så snabbt och bra som möjligt.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det är säkert så att polisen har en hård budget. I den ekonomiska situation, kollegan Mattsson, som vi befinner oss i så måste alla ha, och ska ha, en hård budget. Det kommer inte att fungera annars. Men det fungerar definitivt inte om en instans, gång på gång, på gång, inte håller den givna budgeten. Man måste få högre budgetdisciplin också ifrån Ålands polismyndighet. Nu nämndes det inte vilka satsningar man gjorde, men man måste se till att man har finansiering för de satsningar man gör, det fungerar inte annars.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Om man ska göra den här typen av satsningar, så måste man veta hur hårt man ska prioritera dem. När det gäller alarmcentralens datautrustning och det systemet så om man ska prova in det och få det i skick så snabbt som möjligt så behöver man har tillsatsmedel för att hantera det. Det är väldigt svårt att få det inom budgeten, annars kommer det att ta lång tid och det betyder att man har ett väldigt dåligt fungerande system under tiden. Det här är en signal att man ger in pengar, man får det färdigt och man får det att fungera. Vi har från styrelsens sida konstaterat att det här inte finns inom ramarna. Att gå närmare in på det projektet tror jag att man får göra i finansutskottet och ta reda på exakt vad som hände. I styrelsen var vi enhälliga, vi tyckte att det här var en speciellt prioriterad sak. Man ska ge en signal och en vink om att det här vill vi ha och det här tycker vi att är värt att prioritera.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Så kan det säkert vara. Finns det inte möjligheter att komma fram till polisen, jag läst i media att det inte gick att få tag på polismyndigheten efter klockan fyra, jag hoppas att det inte är så, då är det klart att man behöver göra någonting åt det. Fungerar inte tekniken så behöver man säkert göra någonting åt det också. Jag vill upprepa igen, kanske för femtioelfte gången, alla budgetmoment måste hålla så att man överhuvudtaget ska få detta i hamn. Jag gör egentligen jobbet åt finansminister Nordlund nu, men jag anser att det är så pass viktigt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Tack, herr talman! All hjälp är jag tacksam för.

    Jag ber att få återkomma till projektet Vårdöbron. Jag tyckte att ltl Eriksson hade ett resonerande resonemang kring den frågan i varje fall. Har jag tolkat rätt om jag tolkar ltl Eriksson på det sättet att med de förbehåll som Ålands Framtid och ltl Eriksson här har räknat upp, och om de inte uppfylls och om sakkunskapen under hörande i finans- och näringsutskottet visar på att det är klokast att gå vidare med nybyggnad av Vårdöbron, är man från Ålands Framtid då beredd att ompröva sin ställning? Eller är det en principsak att det ska bli en renovering? Oberoende av om utredningarna efter ett år, vilket man troligen har framför sig om man går in för reparationsalternativet, om de sedan visar att det inte går att renovera till ett vettigt pris, är det ändå en principsak eller kan man då tänka om?

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag tycker att det är väldigt roligt när vi kan ha konstruktiva diskussioner här. Det skulle ju vara på gränsen till idiotiskt och säga; ”nej, vi ändrar oss aldrig, det är en principsak”. Givetvis, jag nämnde att det måste vara en trygg och säker bro som uppfyller dagens krav. Jag nämnde också att kommunikationerna till och från Vårdö måste fungera på ett ändamålsenligt sätt, dvs. över existerande bro under byggtiden. Jag noterade också att när centerns gruppledare höll gruppanförandet i måndags även sträckte ut handen och sade att man inte är låst, och det tror jag att det är väldigt bra. Vi har olika åsikter om en ganska stor investering ändå i den åländska budgeten, då måste vi alla vara konstruktiva och se vad vi kommer fram till, bara vi får vederhäftig fakta på bordet så att vi vet vad vi pratar om.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Jag tycker att det är en bra utgångspunkt för den fortsatta diskussionen kring det här ärendet. Det som har gjort mig bekymrad är Destias utredning som visar på att det som kallas för alternativ A, vilket jag utgår ifrån att är Ålands Framtids alternativ i och med den här motionen som man har lagt i det här ärendet, så den visar på rött på alla riskanalyspunkterna utom en, nämligen livslängden. Med tanke på den öppna inställningen som jag upplever att ltl Eriksson har, och om man menar allvar med de här två grundkraven att kommunikationen ska fungera i bägge riktningar, då finns det nog anledning för oss alla att ha ett öppet sinnelag och låta sakkunskapen tala under hörandena i finans- och näringsutskottet. Sedan ska vi ta ställning efter det. Det är en mycket komplicerad sak. Jag erkänner gärna att det åtminstone går över mina tekniska kunskaper. Däremot förstår jag det praktiska, jag vill att det här ska vara en fungerande trafikled.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det vill vi också. Jag har förstått att riskanalysen har vägt tungt när landskapsregeringens majoritet tog sitt beslut. Jag tror faktiskt att man lite har missförstått. Där som det är färglagt rött, det betyder inte att det är omöjligt, utan det betyder att man måste ha särskild uppmärksamhet på de här frågorna. Jag undrar om man har gått vilse där?

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Veronica Thörnroos

    Tack, talman! Bästa ledamöter, det har varit en intressant debatt hittills. Med tanke på alla de områden som tilläggsbudgeten omspänner så är vårt gemensamma fokusområde tydligen Vårdöbron.

    Före jag kommer in på Vårdöbron så skulle jag vilja komma med en allmän information till lagtinget eftersom jag nu har möjligheten. Det gäller Marsundsbron. Det uttrycktes en viss förvåning att man så väldigt snabbt, med en dags varsel, från trafikavdelningen kunde få fram experter som sade att bron nog håller, åtminstone att gå på, ett bra tag till. Det stämmer inte, jag vill jag upplysa lagtinget om att avropet, på det ramavtal som trafikavdelningen har, gjordes i mars. Det var således en ren tillfällighet att ltl Brage Eklund och trafikavdelningens inspektion av den gamla Marsundsbron sammanföll. Så torde den saken var klar.

    Före vi går vidare i diskussionen vill jag också säga att det är alltid bra om man har samma material som man diskuterar utgående ifrån. Annars finns det alltid risk att det blir konstigheter och onödiga fnurror på tråden.

    Vad gäller Destias rapport så den offentliga rapporten som landskapsregeringen har tecknat sig till kännedom är daterad den 19 oktober 2013. De eventuella rapporter som kanske har kommit någon i den här salen till kännedom från tidigare är arbetsmaterial där det slutgiltiga processandet och analyserna inte har varit färdiga. Det var ett önskemål från avdelningens sida att jag i debatten skulle vara tydlig med det. Man kan således fundera hur det kan bli förändringar i summorna och vad som har hänt.  Men vi ska alla komma ihåg att det här är ett arbetsmaterial som har processats fram, dessutom under en väldigt kort tid eftersom det också var ett uttalat önskemål från landskapsregeringens sida.

    Bästa ledamöter, hur började då egentligen den här historien? Vad skulle landskapsregeringen göra? Ja, landskapsregeringen skulle egentligen inledningsvis reparera körbanan på Vårdöbron. Man tecknade då ett avtal med en entreprenör den 4 december 2012. Ganska snart stod det klart för den som utförde arbetet att här finns problem som inte var redovisades i samband med upphandlingen.

    Den 12 april 2013 tecknade landskapsregeringen ett tilläggsavtal för att korrigera det som hade kommit fram. Arbetet fortsatte, men under sommaren 2013 hade det under entreprenadarbetets gång framkommit misstanke om mer omfattade problem med betongkonstruktionen på Vårdöbron. Beställaren, landskapsregeringen, beslöt att anlita utomstående expertis på området för en närmare granskning av betongkonstruktionerna på Vårdöbron. Efter en gemensam besiktning av brolocket, från beställaren och entreprenören den 3 september 2013, meddelade entreprenören att arbetet avbrutits av säkerhetsskäl. Betongen var då vid några ställen på bron så dålig att man utan svårighet slog en slägga igenom.

    Landskapsregeringen avbröt arbetet tämligen omgående och anlitade Destia för att göra en noggrann undersökning. Valet föll på Destia av den anledningen att det är också samma firma som finska staten använder och i Finland har man 5 400 broar. Vi bedömde att Destias kapacitet, och de var dessutom tillgängliga, skulle vara oss till nytta. Arbetsprocessen var forcerad eftersom bron i princip stod ”avklädd”. Det betyder att man så snabbt som möjligt ville komma fram till ett resultat.

    Destia konstaterade då i sin rapport, daterad den 19 oktober 2013; alkali- kisel reaktion i betongproven. Man konstaterar också att frostbeständigheten saknas. Vad gör man då? Man gör en riskanalys av bron status. Det är inte helt lätt, faktiskt, men man gör den ändå. Här skulle jag gärna få fram en bild på skärmen, om det är möjligt. Det ni ser här, i den så kallade tabell 2 på riskanalys; ju mera grönt, det desto bättre är det, ju mera rött i det här fallet desto sämre är det.

    Alternativ A betyder en reparation av bron med trafik. Destia konstaterade att det är ganska komplicerat projekt. Man får räkna med störningar i trafiken. Det finns en del tekniska och ekonomiska risker eftersom ju mer man har undersökt bron desto fler fel har man hittat. Inte minst av arbetssäkerhets- och miljöskäl så avråder man direkt från ett sådant förfarande.

    Alternativ B är kostnadskalkyl för reparation med reservbro. Där ser ni redan att det börjar bli mera gult, det är ringa risker.

    Alternativ C är kostnadskalkyl för reparation med linfärja.

    Alternativet D är kostnadskalkyl för en ny bro.

    Man rekommenderar vissa fortsatta åtgärder och avslutar med att skriva: ”Eftersom reparationsarbetet är förknippat med besvärliga trafikstörningar och slutresultatet i vilket fall som helst beror säkert bör man helst gå in för att bygga en ny bro. Målet bör vara att en ny bro är i trafik senast inom fem år.” Det här gjorde landskapsregeringen, speciellt vår finansminister, lätt upprörd.

    Jag citerar vidare från Destias reparationsutvärdering: ”Arbetena kommer att omfatta mer än 20 krävande arbetsfaser. Den pågående trafiken kommer att störa reparationsarbetet. De bultade infästningarna kommer i huvudsak att göras som friktionsbultar, vilka kräver att ingen trafik pågår när bultarna slutborras och dras åt. Likaså kräver härdning av gjutfogar totaluppehåll i trafiken. Antalet störningar förväntas bli totalt cirka 100. Två eller tredagars uppehåll i trafiken krävs åtminstone i två olika skeden. Antalet en natts eller en dygns uppehåll antas bli 10-50 stycken.” Detta framgår ur Destias rapport, daterad den 19 oktober 2010, reparationsutvärdering.

    Den här informationen gjorde att frågan diskuterades i landskapet flera gånger därför att vi har ett ekonomiskt läge som är synnerligen svårt. Det finns ingen ansvarskännande politiker som går in och säger; ”vi vill ha en ny bro” om det finns den minsta möjligheten att reparera den gamla. Det vore totalt politiskt vansinne.

    För att säkerställa den information vi hade fått och för att få en så kallad second opinion så engagerades en svensk firma, också ytterst välrenommerade, Projektengagemang. De utredde saken vidare och deras utredningsuppdrag, notera, var inte att kostnadsberäkna vad en ny bro skulle kosta. Deras utredningsuppdrag var egentligen två saker; det ena var att kontrollera betongens nuvarande tillstånd och det andra var att identifiera eventuella skademekanismer. Från landskapsregeringen bad vi inte om en priskalkyl, utan snarare en analys av betongen.

    Man skriver så här i sin rapport under Pelare och stöd i vatten 7.2: ”Pelarna uppvisar stora skador i form av sprickor, samt stora bompartier av bortspjälkt betong. Vid analysen av betongproven, tagna ur pelare, kan det konstateras att kloridhalterna vid armeringsnivå kraftigt överskrider acceptabla gränsvärden. Den kraftiga anriktningen av klorider i pelarna kommer sannolikt från havsvatten”. Man säger vidare att: ”En reparation av pelarna bli kostsam och komplicerad. Vid en reparation bör man även ta i beaktande att pelarna även förstärkas för att klara de nya lastbestämmelserna samt de högre egenvikterna som en ny broplatta anpassad för de nya bestämmelserna kommer att medföra.”

    Till rapporten finns också ytterligare ett analysmaterial med betongprover. Jag tänker inte närmare gå in på det. Det finns en intressant skrivning som faktiskt lite tangerar det som Ålands Framtid har i sin budgetmotion. Det gäller kloridhalten i mellanpelare som helt korrekt håller sig inom gränsvärdet. Det står fel i vårt papper där, det håller sig inom gränsvärdet. Det ligger väldigt högt, på 1,84, men de facto är det inom gränsvärdet. Men det är egentligen inte det intressanta, tycker jag. Det intressanta är slutsatsen som den oberoende experten gör: ”Denna kloridhalt innebär sannolikt risk för kloridinitierad armeringskorrosion.” Det är slutsatsen som denna oberoende specialist kommer fram till.

    Vid det här laget konstaterar landskapsregeringen att; ”vid tilläggsundersökningar bekräftas det tidigare undersökningsresultaten av betongen i brolocket. Det är sant. Det framkommer också att brons betong inte är frostbeständig samt att mellanstöden både över och under vattenytan har en kloridhalt som klart överstiger de rekommenderade gränsvärdena”. Där borde vi haft en annan skrivning. Vi borde ha skrivit; ”slutresultatet av experten är att gränsvärdet ligger på den högre delen och att slutsatsen är att man avråder från en renovering.”

    Sedan fortsätter vi vidare: ”Kloriderna angriper armeringen i konstruktionen och leder till att bärigheten försämras. Investeringskalkylen visar att det totalekonomiskt mest fördelaktiga alternativet är att bygga en ny bro.” Det är ju det som vi ska förhålla oss till. Ska vi bygga en ny bro eller ska vi inte? Vi ska nämligen inte här och nu förhålla oss till om vi ska renovera en bro eller om vi ska bygga en ny bro, helt enkelt därför att det materialet har vi ännu inte fått oss tillställt. Det finns i dagsläget inget fullständigt material som talar om att gå in för en renovering. Däremot har landskapsregeringen, på basen av de undersökningar som är gjorda av oberoende experter, kommit fram till att det är totalekonomiskt förnuftigast att bygga en ny bro. Vi föreslår inte en ny bro för att vi vill ha en ny bro. Vi föreslår en ny bro därför att vi bedömer att det är det smartaste sättet vi kan hantera skattemedlen på just här och nu.

    Det som jag tycker är viktigt är att man kommer ihåg vem som har ansvaret för infrastrukturen. Självklart är det ju ministerns huvud som rullar först, det är ju mest logiskt, men det finns också en avdelning. Landskapsregeringen har det juridiska ansvaret och där finns det ingen som kan övertyga mina tjänstemän om att vi ska bygga en bro. På vilka premisser ska vi bygga en bro? Ska vi bygga det vi känner för här i lagtinget eller vad expertisen säger? När landskapsregeringen bygger så använder vi oss av standarder som andra länder gör. Vi bygger efter eurokoder. Det är vad vi använder oss av som myndighet. När avdelningens experter med stöd från utomstående säger att det inte är möjligt att ha trafik på bron när man renoverar, då böjer jag mig för det argumentet. Så enkelt är det, för jag har inte sakkunskapen i det här fallet att säga emot dem.

    När avdelningens tjänstemäns säger att man inte bygger en ny bro med en kapacitet på 60 ton, man bygger naturligtvis en infrastruktur som håller för dagens krav som är 76 ton, då har jag svårt att säga ”nej, det gör vi inte, vi bygger bara för 60 ton”. Det finns gränser för när man får vara dumsnål och när man inte får vara det.

    Bästa ledamöter, Vårdöbron har vidare undersökts vid flera tillfällen. Är det så att det samlade lagtinget finner det förnuftigast, efter utskottshörande, att man ska renovera så måste vidare undersökningar i så fall göras.

    Idag vet vi egentligen inte fullt ut i vilket skick bottenfundamenten är eftersom gjutningsformarna fortsättningsvis finns kvar. Det är ganska omfattande dykarbete som ska göras när området ska städas. I så fall kan man fundera hur man konstruerar det hela vidare. Det är i så fall detta som man ska ta ställning till.  

    Intressant i sammanhanget är att det finns så mycket fakta som cirkulerar. Från avdelningens sida är man intresserad av att ta del av de här extra utlåtandena och man funderar vad det är för experter. Kanske man skulle kunna använda sig av dem som konsulter vid annat tillfälle? Därför föreslår jag för finans- och näringsutskottet, vid en så här pass viktig och engagerande fråga, att ha ett öppet hörande så att även avdelningens tjänstemän och även andra som har visat stort intresse i fråga, har möjlighet att komma och lyssna och ta del av dessa experter som har uttalat sig i olika sammanhang. Jag tycker nästan att det är rimligt att det sker. Självklart är det bara en from önskan från landskapsregeringens sida. Det är naturligtvis utskottet själv som fattar beslut om det. Principen har använts vid tidigare tillfällen, t.ex. använde man sig av den modellen i samband med investeringen av Finlandskabeln där det också förekom ett stort allmänt intresse i salen. Det är något som jag hoppas att utskottet kan ta till sig.

    Om det nu är så att ett renoveringsalternativ förespråkas så då bör vi fortsätta utredningarna. Vi har ännu inte statusen fastställd på stålbalkarna. Jag tror att det var ltl Barbro Sundback som förtjänstfullt redogjorde för cortenstålets för- och nackdelar. Vi måste också titta närmare på pålningen. Vi talar om ett tidsperspektiv ungefär till våren. Det är helt avhängiggjort av vilka ramavtal vi har ikraft som vi kan göra ett avrop på och vilka nya avtal som ska upphandlas enligt sedvanlig princip. Kostnaden är svår att uppskatta säger mina tjänstemän. Man talar om mellan 50 000 till 200 000 i tilläggskostnader. Enligt avdelningen behöver en MKB inte genomföras varken för en nybyggnation eller för en renovering, däremot krävs det ett miljötillstånd för båda. Avdelningen uppskattar planeringstiden till 3-4 månader, upphandlingen till cirka 4 månader beroende på och sedan en arbetstid på 1,5 – 2 år. Där ligger vi. Det gör att vi börjar få lite ont om tid eftersom det snart har gått två år sedan arbetena avbröts och vi hade där fått en tidsmarginal på 5 år.

    För att säkerställa bron status under gång har avdelningen intensifierat sin övervakning av bron och man följer med dess status hela tiden. Landskapsregeringen tar det fulla ansvaret för att överfarten fortsättningsvis är trygg och kommer så att förbli till dess avdelningen meddelar någonting annat.

    Vår förhoppning är att vi ska en renoverad, om det är det som lagtinget önskar, eller en ny bro på plats så att det finns en säker överfart.

    Många funderar kring det här och ringer och säger; ”ja, ja du drar bara hemåt du Thörnroos. Det är klart att du vill att Hummelvik ska vara kvar och det är det som du arbetar för nu”. Åt er alla vill jag säga; ja, Hummelvik är viktigt för mig, men det här är inte en fråga om Hummelvik. Det här är en fråga om att bron frekventeras i huvudsak av Vårdöbor som pendlar in och ut. Det är det som vi resonerar kring i första hand. Jag vill också vara tydlig med att bron, den infrastruktur vi har, ska ersättas före vi ger oss in på byggnationen av en ny bro. Det har vi också resonerat kring i landskapsregeringen.

    Jag vill tacka alla här i salen för det engagemang ni har visat i den här frågan. Jag ser att debatten säkert kommer att gå vidare. Jag hoppas att vi ska hitta en bred lösning alla till fromma i det här ärendet.

    Avslutningsvis, landskapsregeringen kastar inte pengarna i sjön, det har varit, som jag sade, ett svårt beslut för oss. Vi väljer ändå fortsättningsvis att vidbli det vi tidigare har sagt. Vi föredrar en ny bro och det föredrar vi därför att våra experter har sagt att det är det förnuftigaste att göra i dagsläget. Tack.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Minister Thörnroos presenterade mycket intressanta fakta. Hon sade bland annat att stålbalkarnas skick inte är klarlagda. Hon är nämnde tidigare vad man ville få ut av utredningen som man anlitade Projektengagemang AB att göra. Men det hon nämnde överensstämmer inte med protokollet från den 20 december 2013. Det står så här: ”Man beställer en undersökning av Vårdöbrons stålbalkar och mellanstöd samt utlåtande om brons tillstånd”. Det var det som man beställde och det har man faktiskt inte fått. Det bekräftade ministern själv när hon sade att är stålbalkarnas skick inte är klarlagda. Jag kan inte förstå varför man beställer en sak, får någonting annat levererat och är nöjd med det.

    Jag tycker det är hedervärt att ministern säger att det var fel, det som står i beslutsprotokollen att det var klart över, och det stämmer. Vid 4-5 centimeters djup är det 1,84 procent och det är under gränsvärdet. Ännu mera intressant är att vid 9-10 centimeters djup är det 1 procent och det är på den undre nivån och det är mycket, mycket intressant. Jag tror att ministern säkert vet hur pass grova fundamenten är och att vi egentligen bara skrapar lite på ytan och där är det vattentätt.

    Talmannen

    Tiden är ute!  

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Tack för det klargörandet. En betongundersökning har beställts. Vad gäller cortenstålet så är det en synnerligen omfattande process. Jag vet att avdelningen nu har tagit loss de kontrollplattor som fanns och att de är skickade för analys. Jag kunde inte idag ännu få besked om när man kommer att få närmare information kring det. Cortenstålet måste undersökas, om det är det som man går in för. Det är troligen då så att ställningar måste byggas underifrån och det ska tas prov väldigt, väldigt tätt för att säkerställa att stålet verkligen håller.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det är säkert så. Det som förvånar mig är det faktiskt står uttryckligen att det är stålbalkarna och mellanstöd samt utlåtande om brons tillstånd som man begärt och det har man inte fått svar på.

    Jag frågade ministern om hon vet hur grova pelarna är i fundamenten. Det 1 200 millimeter, 1 meter och 20 centimeter och 9-10 centimeter in är det mer eller mindre vattentätt. Det är ju otroligt bra värden. Jag hoppas att man förutsättningslöst, också ifrån avdelningens sida, kan titta och fundera på om vi inte egentligen har ett väldigt bra fundament att bygga på. Jag kan hålla med ministern på en punkt när det gäller den saken, det är säkert bra för alla tvivlare om man kan ta ännu flera prov.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag hade inte tänkt ge mig in alls i giganternas betongkamp. Men nu måste jag ändå be minister Thörnroos besinna sig. Att kalla oss alla andra som överväger en renovering för vansinniga, det tycker jag inte är värdigt. Minister Thörnroos sade själv att får två år sedan sades det att bron håller i fem år. Då är det ju bara tre år kvar. Nu pratar man om att en planering kanske pågår ett år och fyra års nybygge, det är ju fem år. Det är ju mer än de tre år som är kvar. En renovering kanske tar och ett och ett halvt år. Då är det väl ansvarsfullt att överväga ett renoveringsalternativ på allvar. Är det inte det, minister Thörnroos?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Jag känner inte riktigt igen mig i ledamotens presentation. Jag kan inte erinra mig om att jag skulle ha sagt att någon har varit vansinnig. Om jag har gjort det så ber jag i så fall verkligen om ursäkt. Jag kan bara inte erinra mig att jag har sagt så.

    Vad gäller en renovering av bron så blir projektet så pass stort att det kräver en planering på tre till fyra månader, efter att man har beslutat. I dagsläget kan vi inte säga att vi ska gå in för en renovering. I dagsläget kan vi säga; vi kan gå in för en ny bro eller vi kan göra fortsatta kompletterande undersökningar. Gör vi då fortsatta kompletterande undersökningar så tar det åtminstone till maj, eventuellt lite längre beroende på hur vi får tillgång, hur våra ramavtal ser ut och vad vi kan göra för avrop. Efter det har vi tre år kvar på oss.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag ber om ursäkt men jag uppfattade att jag hörde att det var politiskt vansinne, jag kan ha hört fel men så hörde jag. Det är möjligt att jag hörde fel och i så fall ber jag om ursäkt.

    Att gå in för renovering tar ju mycket kortare tid, vilket man har uppfattat. Är det inte ansvarsfullt att också överväga det på allvar för dem som bor på Vårdö och ålänningar och faktiskt fundera på något som tar mycket kortare tid? Minister framförde också att det fanns säkerhetsrisker på bron både nu och framåt. Är inte det ansvarsfullt med en renovering?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Jag tror att vi alla är ansvarsfulla. Jag har full respekt för det som lagtinget tycker och naturligtvis också vad ltl Petri Carlsson säger och tycker. Det är ju här vi ska diskutera saker och ting.

    Skulle vi för ett år sedan ha beslutat att vi går in för en renovering då hade det funnits en tidsmarginal som vi hade kunnat spara in. I dagsläget så är planeringsarbetet, upphandlingen och arbetet, enligt avdelningens tjänstemän, i princip snarlika. Det tar egentligen lika lång tid. Det kanske till och med tar längre tid att renovera eftersom det kräver mera förundersökningar än om man går in för ett nybygge.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Jag vill tacka minister Thörnroos för ett mycket bra anförande med mycket bra klargörande precis hur det här ärendet har gått till väga. Jag har som tur också kunnat få ta del av tidigare diskussioner där vi i trepartisamarbetet har diskuterat den här frågan om och om igen. För mig är det helt klart, och blir ännu klarare efter det här anförandet, att en renovering ger ett osäkert resultat och kanske bara hälften av livslängden. Jag tror nog att vi får ta skeden i vacker hand och bara ta beslut.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack för det ltl Sara Kemetter. Vi ska inte vara rädda nu för att låta finans- och näringsutskottet titta vidare på det här. Jag säger igen att jag tycker att det vore klokt med ett öppet hörande så att alla har möjlighet att lyssna in och ta del av dessa experter som finns här i vår närregion och kanske också längre bort. Speciellt avdelningen är intresserad att få ta del av den här kunskapen också.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det var precis det jag tänkte säga här i min andra replik. Ett öppet hörande är ett bra förslag tycker jag. Jag hoppas att finansutskottet kan ta del av det här för det tycks vara ett ärende som intresserar väldigt många. Jag tycker att det är ett bra förslag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, fru talman! Vårdöbron är en ganska stor fråga redan. Den föll plötsligt på oss. Jag tror att den frågan kan bli större, större och större rent politiskt.

    Jag tycker att det är ett jättebra förslag om öppet hörande. Jag hoppas verkligen att finans- och näringsutskottet nappar på det här förslaget. Jag tror att det välkomnas av dem som nu anser att man ska renovera bron, Ålands Framtid och liberalerna. Oberoende av vilket beslut som sedan fattas så är det viktigt att också media och ålänningarna vet på vilka grunder man har fattat det här beslutet. Bra förslag!

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Ja, det har också gjorts så i andra större frågor, frågor som har väckt stort allmänt intresse tidigare. Det är också ett sätt att visa på en öppenhet i parlamentet. Annars är diskussionen sluten, det som sägs utskottet ska naturligtvis stanna i utskottet. Med tanke på att alla inte heller har full representation i utskottet så hoppas jag att finans- och näringsutskottet tar den här tråden.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag har en förståelse för att det krävs ytterligare undersökningar ifall man går in för en renovering av bron. Jag är en lekman, jag kan inte avgöra det med bestämdhet hur mycket som måste undersökas. Det är i varje fall lite förargligt. Som jag minns det så valde man att begära in ytterligare undersökning av det svenska bolaget Projektengagemang efter Destias undersökning för det saknades vissa väsentliga delar. Beställningen var precis som sades här tidigare av ltl Anders Eriksson. Det gällde att man skulle undersöka stålbalkarna, mellanstödet samt ge utlåtande om brons tillstånd. Det var en undersökning på 80 000 euro. Det kunde ha lett till något lite mera, ett underlag för att ta ställning till renovering.

    Jag återkommer i andra replik.

    Talmannen

    Tiden är ute!  

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag låter ledamoten fortsätta, eftersom han kanske inte riktigt kom fram till frågeställningen.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Utmärkt. Då blir frågan väldigt tydlig. Man betalade 80 000 euro för den svenska utredningen. Man gjorde en beställning på att man skulle undersöka stålbalkarna, mellanstöd osv. Utgångspunkten var, som jag ser det, att man skulle få en ganska bra bild och en åsikt om bron. Man sammanfattar det under punken 7.3.1 Kostnader för reparation, man skriver att det förväntas kosta 55,5 miljoner euro. Man skriver: ”Förutsatt att man kan behålla den gamla grundläggningen.” Man dömer inte ut en den, man förutsätter att man ska kunna behålla den. Man slutar med en fråga. För 80 000 euro fick vi en fråga till oss och det är egentligen det som vi nu här behandlar. Uppenbarligen behövs det mera undersökningar. Om vi kan enas om att det är den linjen så då får vi ta det också.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Det är sant att kostnaden ligger runt 80 000 euro. Det tror jag säkert, jag har inte summan med mig här. Efter att vi hade fått den rapporten insåg ju samtliga att det här reparationsalternativet troligtvis blir väldigt svårt att gå vidare med. Man hade också kanske kunnat sätta mellan 50 000 och 100 000 till på att undersöka stålet. Men redan då bedömde den samlade expertisen att det inte var läge att undersöka mera. Det är klart att man kan undersöka för några hundra tusen till om man vill. Men vartefter undersökningen går vidare så blir det bara tydligare att det finns svårigheter med att reparera bron, svårigheter som finns inbyggda i den.

    Jag tycker också det var väldigt intressant det som en ltl Barbro Sundback lyfte fram här, att en entreprenör har ett ansvar några år. Landskapsregeringen har ansvar för infrastrukturen för hur många år som helst.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Englund, replik

    Fru talman! Det var ett mycket intressant anförande. Det kom mycket klarhet i det här uttalandet som minister gjorde vad gäller Vårdöbron.

    Förslaget om öppet hörande skulle verkligen vara bra. Nu finns det olika förslag från olika håll här. Vi tycker många gånger att vi inte riktigt vet vem som står bakom förslagen. Vid ett öppet hörande har alla möjligheter att ta del av detta, vi som är intresserade här i salen och massmedia och till och med trafikanter som trafikerar på bron. Jag tycker att det är mycket bra. Öppna höranden har vi tidigare ordnat här från utskottet.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Tack ltl Anders Englund för det. I den här frågan finns ett stort allmänt intresse hos allmänheten, det finns ett politiskt intresse och det finns också ett stort intresse hos den egna förvaltningen att ta del av hur fortsättningen blir.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Minister Thörnroos efterlyste ett öppet hörande. Jag är lite betänksam till det. Jag tror inte att vi får hit några lokala experter till något sorts rättegångsförfarande och ifrågasättande av deras kunskap. Jag tror inte att det tillför så mycket om allmänheten i sig blir experter allihop när det ifrågasätts om det här gänget som sitter här är experter. Jag tror inte att det tillför så mycket konstruktivt. Känslomässigt kan man väl få uttala sig, men i övrigt tror jag inte att det ger så mycket.

    När det gäller rivningskostnaderna för den gamla Vårdöbron så är det beräknat till cirka 850 000 euro. Jag ställde frågan igår till ltl Jansson, om han kände till det här och han kunde inte svara på det. Nu ställer jag frågan till ministern. Är fundamenten under vattnet med i kostnaderna för rivningen av gamla bron?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag tror inte det finns någon som anser att ett öppet utskottshörande ska vara någon sorts form av domstol. Det är ju snarare ett sätt att få expertinformation i en svår fråga där det finns ett stort allmänt intresse. Inte är det fråga om en domstol eller någonting sådant. Det finns säkert lokala experter som man kan kalla. Med tanke på den information som har varit här så utgår jag också ifrån att man också kanske anlitar externa. Det finns också möjligheter att höra per telefon eller per videolänk, så det tror jag att är fullt möjligt.

    Vad sedan gäller det andra frågan, huruvida fundamenten kommer att tas bort, att det ingår i den här summan, så är svaret på den frågan ja.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Alltså är brofundament med i kostnaderna? Okej. Nåja, anbuden kommer att tala sitt tydliga språk vad kostnaderna blir till slut.

    Angående öppet hörande så fick jag den känslan, när ministern presenterade det här, att det ungefär skulle vara roligt att se vilka det är som är experter så att de får stå inför landskapets tjänstemän och förklara sig hur de har kommit fram till en renovering. Då tänkte jag på det här rättegångsförfarandet. Det är ungefär som att de ska stå till svars för att man angett ett utlåtande eller har varit hörande åt våra politiska partier. Jag tror inte att de kommer hit. Det är så. Det kan också vara en person som kommer att räkna på anbud i framtiden. Varför skulle man då utsätta sig för att fara på det rättegångsförfarandet?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Det har aldrig varit min intention att någon ska ställas till svars för någonting. Det här är en möjlighet att öka kunskapsnivån. Men jag hör att Ålands Framtid är lite rädda för det här. Man vill helt enkelt tydligen inte nu offentliggöra vilka experter man har anlitat sig av. Man vill liksom ha det lite svävande, men det finns nog experter där någonstans. Ni behöver inte vara rädda för det. Ni behöver inte vara rädda för avdelningens tjänstemän heller. Det är bara finans- och näringsutskottets medlemmar som har rätt att ställa frågor. Vi andra har rätt att lyssna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    De här undersökningarna som har gjorts borde peka ut tydligt och klart, ny bro eller håller gamla fundamenten att bygga på. De stora kostnaderna är alltid på de stora bottenarbetena. Det som man gör ovanpå så gör man många gånger nytt och då blir det starkt och bra. Det känns som om det här ärendet har lämnat landskapsregeringen lite för tidigt. Det borde nog ha varit klart innan det kom hit om man kan bygga på gamla fundamenten eller är det nytt som fordras.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag tror inte att det här ärendet har lämnat landskapsregeringen för tidigt. Vi har ju flera av varandra oberoende experter. Jag vill tillstå att den tjänstemannakår som står till tjänst med de här aktuella frågeställningarna är väldigt duktig och kunnig. Jag har full tilltro till den samlade expertisen. Jag kan inte lägga in en värdering i det och det har jag inte heller gjort. Hade det funnits en möjlighet att renovera hade vi naturligtvis gått in för det. Ingen investerar väl i nytt om man kan renovera. Men ju mer vi undersöker desto tydligare blir den samlade bilden av att det är samhällsekonomiskt förnuftigast att gå in för ett nybygge.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Då går jag på det som står i den svenska utredningen om tryckhållfastheten. Då torde fundamenten hålla att bygga på och då har vi många miljoner i inbesparing på det här bygget. Hur mycket dyrare får bygget då bli utan att ordna någon ersättande trafik och försöka göra det billigare istället?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Jag tror att vi kan nå en enighet i det. Att begära in en kostnadskalkyl på en ny bro ger en tämligen exakt summa. Att begära in en kostnadskalkyl på reparation av någon brokonstruktion som är behäftad med flertalet olika fel gör entreprenören kommer att behöva lägga på en säkerhetsmarginal och det kommer att bli avsevärt mycket dyrare. Vi har ju bara uppskattade kostnader här. Vi kan ta Åva-Jurmo som exempel där kalkylen blev 1,2 miljoner dyrare trots att man hade gjort ett gott förarbete.

    Vad sedan gäller huruvida fundamenten håller eller inte så delar jag inte den analys som ltl Torsten Sundblom gör. Min uppfattning, och den information som vi har fått, är att man inte kan garantera att fundamentet håller.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Mika Nordberg

    Talman! Jag ska uppehålla mig rätt mycket vid Vårdöbron som har debatterats här idag. Man kanske inte skulle tro att det är en bro som vi har debatterat, snarare om vi ska akutsjukvård på Åland eller inte. Det här verkar som om det vore på liv och död.

    Från första början när sanningarna om Vårdöbron kom fram att den var i dåligt skick och var i behov av åtgärder så fanns det från första dagen två alternativ. Alternativet ett är att reparera, alternativ två är ett nybygge. Vi står fortfarande här idag, två år sedan, och vi har fortfarande två alternativ att ta ställning till. Är det klokare att reparera eller är det klokare att bygga nytt?

    I debatten har det även kommit fram åsikter om att Vårdö behöver ha en fungerande kommunikation. Det är självklart, tror jag, för samtliga partier i Ålands lagting att man vill säkerställa att Vårdö ska ha en bro och fungerande kommunikationer.

    Fru talman! Det låter för mig som om det skulle vara lite prestige i hela den här frågan. Sanningen är den att landskapsregeringen har fattat ett beslut som nu har konstaterats inte ha en majoritet bakom sig i salen. Vi spär på den här dramatiken i hela denna brofråga.

    Tittar vi på de olika åtgärder som en reparation kontra ett nybygge har är vi alla ganska överens om att vi har en stor ekonomisk differens. Det här är inte den enda bron som är i behov av åtgärder. Har man några miljoner över i form av att reparera istället för att bygga en ny bro, förutsatt att den bron, som är användbar, säkerställs att är i fullgott skick, så möjliggör det en översyn av andra broar. Vi har också Bomarsundsbron som är viktig även för Vårdö. Vi vet alla idag att Bomarsundsbron inte uppfyller alla önskningar. Två större fordon kan till exempel inte mötas på Bomarsundsbron. 

    När det gäller de nya viktklasserna som också här har nämnts så finns det en rad broar som inte tar de viktbegränsningarna. Vi har Färjsundsbron och Bomarsundsbron etc.

    Jag tror att det är väldigt viktigt att utskottet får titta och jobba med den här frågan i lugn och ro.

    Det har lite diskuterats ett öppet hörande. Jag delar i viss mån finansutskottets medlem Brage Eklunds uppfattning. Får vi de facto reda på de fakta vi behöver vid ett öppet hörande? I samtliga de betänkanden som finansutskottet har lämnat så nämner man den information som utskottet har tagit del av. Men utskottet är väldigt tydligt med att aldrig nämna vem som har kommit med den informationen, just p.g.a. att de ska känna att det som de säger utskottet stannar i utskottet. På det viset har man tillgång till en information som man inte får vid ett öppet hörande.

    Fru talman! Det bästa som vi kan göra är att låta utskottet jobba med den här frågan och återkomma till lagtinget med ett betänkande som klargör vad som är bäst i denna omtvistade fråga. Tack, fru talman.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Jag håller inte med ltl Mika Nordberg om att det hela tiden har förelegat två alternativ. Det är inte historiskt rätt. Först fanns det bara renoveringsalternativ. Men när man fann att det inte var möjligt att genomföra så började man granska bron och majoriteten i regeringen kom fram till att det är för dålig bro och det är bättre att bygga en ny. Så det där håller inte.

    Sedan är det klart att utskottshemligheter ska behållas. Men om man här i salen kan säga att kostnaden blir 4,5 miljoner och det tar bara 1 till 1 1/2 år för att göra reparationen då måste man nog visa vilka fakta man grundar sig på. Vi kan ju säga vad som helst då här i salen och så är det fakta. Det faktaunderlaget måste utskottet ta fram, visa på att det finns och då blir frågan en helt annan.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Jag kanske inte riktigt håller med ltl Barbro Sundback i den här frågan. Det är ju självklart att det har funnits fler alternativ från första början. Man kan alltid bygga en ny bro. Man kan fast bygga tre broar parallellt med varandra. Det är ingenting som hindrar det. När det gäller hela bedömningen om vad som är möjligt eller inte så har vi under debatten idag hört att avdelningen vill ha en ny bro. Det är ingen tvekan om det. Jag respekterar att avdelningen har den åsikten. Men de facto är det lagtinget som sist och slutligen beslutar om det blir en renovering eller en ny bro och det måste vi ha all rätt att göra tycker jag.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Nej, det är inte så, ltl Mika Nordberg, att man från början diskuterade en ny bro, två broar eller tre broar. Verkligheten är den att man diskuterade att man behöver renovera Vårdöbron. Sedan kom det stora problem emot eftersom bron är i så dåligt skick.

    Avdelningens tjänstemän har insett, på grund av utredningarna som är offentliga och som alla kan läsa, att det inte är samhällsekonomiskt klokt att renovera bron. Men inte bara avdelningen utan också en majoritet i regeringen omfattar den ståndpunkten. De som har en annan uppfattning måste komma med bevis. De som säger att det ska kosta 4,5 miljoner och att det ska gå att bygga på 1 1/2 år, detta måste man visa med fakta.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Det är lite vilseledande att säga att det inte har funnits två alternativ. I samtliga rapporter som vi har tagit del av från Destia så har det under hela arbetets gång funnits två alternativ. Från första gången det informerades om det här, efter man konstaterade att bron de facto var i dåligt skick, så har det funnits två alternativ. Det har funnits alternativet att bygga nytt och det har funnits alternativet att renovera. Vi kan inte stå här i lagtinget och debattera om det ska vara rostfritt stål i armeringen eller om det ska vara vanligt järn i armeringen eller vilken sorts järn vi ska ha när vi bygger bron. Jag tror att vi måste överlämna detta till andra. Framförallt måste vi ge finansutskottet arbetsro att komma med ett betänkande. Vad jag vet hittills så har finansutskottets betänkanden haft rätt hög kvalitet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Tack för det anförande ltl Mika Nordberg. Jag tror också det är bra att utskottet får arbetsro. Men jag vidblir ändå det jag tidigare sade. Jag tror det vore viktigt för trovärdigheten för de kalkyler som det har resonerats kring här i salen. Det är ju anmärkningsvärt när en reparation förväntas kosta 4,5 miljon. Sedan har jag också hört här i salen att en nybyggnation kan kosta 15 miljoner. Det här är siffror som jag inte känner till och inte avdelningen heller. Det är av största vikt att så många som möjligt nu får ta del av dessa expertutlåtanden som är framtagna.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Fru talman! När det gäller kostnadskalkylerna så har man många erfarenheter av det. Vi har KK-huset som vi har sagt att ska kosta x antal miljoner att bygga och slutnotan var någonting helt annat. Vi har till exempel Åva-Jurmo projektet som vi trodde jag skulle kosta x antal miljoner och slutnotan visade sig bli någonting helt annat.

    Det är precis samma sak idag, vi kan inte fatta ett beslut utifrån ett antagande om att en ny bro skulle kosta endast 9 778 000 euro. Varför kostar den inte 10 125 000 euro? Som jag har sagt tidigare, vi måste överlåta det här till finansutskottet att i lugn och ro utreda. Det är fullt möjligt att finansutskottet väljer någon ny väg att informera. Vi har tidigare diskuterat om att ha pressinformation. Det måste utskottet diskutera på sitt konstituerande möte när vi börjar med det här ärendet.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Visst är det så att renoveringar har en tendens att bli dyrare. Det sista exemplet som vi har nu är Ålands museum som blev 125 procent dyrare än vad man inledningsvis hade kostnadsberäknat. Visst finns det anledning för oss alla att se oss i spegeln och fundera på hur vi kan bli bättre på det här och också ge förvaltningen tid att arbeta med de här frågorna. Det är också oerhört viktig.

    Jag hoppas ändå att vi skulle kunna har en samsyn kring att det är lättare prognostisera och räkna fram ett nybygge, oberoende av vad det sedan är för nybyggnation, än vad det är att reparera någonting som är gammalt, slitet och för häftat med flera olika konstruktionsfel.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Tack, fru talman! Jag säger inte att en ny bro på något sätt skulle vara sämre. Jag vet att vi lever i en ekonomisk verklighet med en budget som vi har fullt sjå att få i balans. Vi har även många andra broprojekt, som jag var inne på, som skulle kräva en översyn. Frågan är hur vi använder de miljoner vi har på det mest rationella och effektiva sättet? Vi kanske inte ska bränna alla våra pengar på en bro. Vi kan göra det bästa möjliga till en lägre kostnad och så räcker pengarna till att förbättra även andra broar som är vikt för näringsliv, Vårdöbor och andra.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Tony Asumaa

    Fru talman! Efter att vi nu hela dagen har pratat om en bro och flera broar så tänkte jag att vi skulle byta ämne en stund och prata om den digitala agendan för Åland.

    Fru talman! För att uppnå målsättningarna med den digitala agendan så har landskapsregeringen infört ett nytt bedömningsförfarande som ska genomföras innan myndigheten kan påbörja de insatser inom IT- och systemutveckling som ingår i anslagen för budgeten 2014.

    Så här skriver landskapsregeringen i den ordinarie budgeten för år 2014 där det redan upptagits 1,7 miljoner euro under ett antal moment för att få igång arbetet med den digitala agendan för landskapet själv och det offentlig Åland. Enligt den Digitala Agendan för Åland ska Ålands landskapsregering finansiera organisationens grundkostnad, vilken innefattar de fyra befattningarna: ÅDA-chef, som inte längre existerar, e-tjänstansvarig, utvecklings- och förvaltningsansvarig samt driftsansvarig. Det har landskapet tagit på sig att finansiera. Kanske ingen ännu är anställd? Åtminstone var en person anställd men inte längre.

    Därutöver ska landskapet finansiera konsult- och projektledarkostnader, lokalkostnader för ÅDA, systemanskaffningar och andra kostnader som tillhör ett genomförande av den digitala agendan.

    Alla andra kostnader, utöver de som nämndes ovan, ska de parterna som är med i ÅDA faktureras för på basen av vilka tjänster man använder sig av.

    Ändå skriver man att bolaget inte ska gå med vinst utan gå plus minus noll.

    Fru talman! Fokusområde nummer ett för den digitala agendan för Åland är enligt landskapsregeringen att erbjuda kundorienterade e-tjänster till medborgare och näringsliv för att ge mer kvalitativ och effektiv service. Användarna ska uppleva att de snabbt och enkelt kan nå all information och utföra sina arrenden digitalt i de situationer de har behov av, i princip 24 timmar i dygnet, 7 dagar i veckan. Det uppfattar gemene man som e-tjänster och digital agenda för användarna. Förvaltningen, både landskapet och kommunerna, ska vara tillgänglig för ålänningar via e-tjänster när de hemifrån vill hantera vissa ansökningar och annat, framförallt i den värld vi lever i när tiden är ändå är lite begränsad.

    Fokusområdet är helt rätt, e-tjänster åt ålänningar och företag och e-förvaltning åt landskapet. Det är där vi kan uppnå effektivitet. Det håller vi helt med. Vi från liberalerna är absolut inte emot den digitala agendan. Tvärtom, vi är en förespråkare för en e-förvaltning åt medborgarna.

    Vi har goda exempel. Vi har vissa kommuner som erbjuder e-tjänster åt sina kommuninvånare. Jag råkar bo i den kommunen själv. Man kommer med mycket små medel igång för att redan på ett enkelt ge e-tjänster till kommuninvånarna.

    Vad gäller ÅDA så verkar det ha hamnat på lite fel spår. Det har blivit en stor mammut. Nu är man initialt inne på att socialisera den offentliga IT-driften på Åland. Så här är det. Och därmed tävlar man direkt med de privata aktörerna på marknaden som har hand om IT-drift och IT-förvaltning idag för kommunerna. Det lägger man största fokus på just nu inom ÅDA, fortfarande ett bolag som ännu inte existerar.

    Detta i en tid då varje stimulansåtgärd till det privata näringslivet är av största vikt för att behålla och skapa flera jobb på Åland och ha ett livskraftigt näringsliv som bär upp Åland. Varför vågar jag påstå detta? För att kraven för dem som skriver under avtalet med ÅDA och går med i projektet är nämligen att man överför all sin IT-drift och all IT-personal till ÅDA. Det här är kravet om man ska vara med ÅDA. Det betyder att om en kommun har skött sin IT-drift via ett privat bolag så för att komma med i ÅDA så måste man avsluta det samarbetet med det privata bolaget och låta ÅDA ta hand om IT-driften. Så här är det enligt avtal. Jag hoppas att finansutskottet kunde fördjupa sig i den frågan, hurdana krav man ställer på kommuner och kommunalförbund för att överhuvudtaget kunna gå med i ÅDA. Det är ju inte riktigt rimligt krav.

    Fru talman! Utgående från visionen i digital agenda för landskapet Åland medverkar landskapet, ÅHS, Mariehamns stad och Ålands kommunförbund. Fyra parter, men i princip är de tre parter för landskapet är hälften av det här. Landskapet är landskapet och ÅHS, egentligen 50 procent, Mariehamns stad är 25 procent och Ålands kommunförbund är 25 procent. Det är meningen att dessa bilda, driva och finansiera en för ändamålet skapad organisation, i det här fallet ett aktiebolag som ska få namnet Ålands Digitala Agenda, som vi förkortar ÅDA.

    Ålands landskapsregering, Ålands hälso- och sjukvård och Mariehamns stad har redan flaggat för att föra över hela sin IT-personal till ÅDA, vilket är ett aktiebolag som ännu inte idag existerar. Men man är ändå beredd att göra det. Mariehamns stad och Ålands kommunförbund har inte skrivit under bolagsbildningsavtalet. Något bolag för ÅDA finns ännu inte idag på marknaden och lär väl inte existera heller under en överkomlig tid, med allt som det innebär att grunda ett aktiebolag.

    Vad gäller personalen så är det Mariehamns stad, ÅHS och landskapet som har IT-personal, inga andra kommunerna har IT-personal att föra över. Så är det. Det finns ingen personal att föra över från kommunerna. De som ska föras över till ÅDA ska placeras någon annanstans än var de är idag. Hur ska det gå med supporten här i lagtinget? Hur ska det gå med supporten i landskapsregeringen? Det pratas om att man ska hyra våning i ITiden där 30-40 personer ska rymmas. Hur IT-supporten på ÅHS, i Mariehamns stadshus ska fungera när kopieringsmaskin krånglar återstår att se. Det kommer att bli så att man får anställa IT-supporter till alla de här avdelningarna för att få det här att fungera. Jag förstår inte riktigt vad samordningsvinsten blir.

    Sedan ska personalen flyttas till ÅDA som är ett aktiebolag, men ändå ska anställda stå i anställningsförhållande till Ålands landskapsregering. Hur går det ihop? De ska finnas under ett aktiebolag, men de ska vara anställda av Ålands landskapsregering, under landskapets tjänstekollektivavtal och allmänna regelverk. Detta vet jag inte. Vicelantrådet har begärt replik, så troligtvis får vi svar på det också, annars kan vi få svaret i finansutskottet. Personligen vet jag inte hur det kan fungera, att man kan vara både och.

    Fru talman! När ett aktiebolags egna kapital hotar att bli negativt kan man mota Olle i grind med att boka upp ett kapitallån. Det är normal praxis i det privata näringslivet och i ett aktiebolag. I ÅDA:s fall handlar det mera om att man helt saknar eget kapital i aktiebolaget. Man har inget eget kapital alls. Det enda egna kapitalet är väl den minimisumma som man ämnar teckna i aktiekapital, 2 500 euro. Landskapsregeringen har dock budgeterat 1,7 miljoner i sin egen budget 2014, 1,1 miljoner finns kvar och det vill man föra över till bolaget i en fond för fritt eget kapital. Nu pratar vi om att fritt föra över pengar till ett bolag som agerar på en konkurrensutsatt marknad. Hur fungerar detta enligt statsstödsreglerna, att föra över 1,1 miljoner ur landskapets budget till ett aktiebolag? Det tål nog att funderas på, så att vi inte bygger upp ett nytt Ålands Industrihus här. Det låter jättenegativt men lagtinget sitter här och beslutar om att flytta över pengar till ett aktiebolag. Vad ska pengarna användas till? Det står åtminstone inte i tilläggsbudgeten vad pengarna ska användas till. Det räcker inte med det här, kontona på 1,1 miljoner ur landskapets budget ska tömmas och föras in ÅDA.

    Ytterligare står det i moment 45.95 85, att man anslår 1,5 miljoner euro i kapitallån till det här bolaget. Det är ett bolag som ännu inte finns och inte har en styrelse för att förverkliga den digitala agendan för det offentliga Åland. Det offentliga Åland är både landskap, kommuner, staten, kyrkan och FPA. Det är klart att man kanske inte menar hela offentliga Åland, men så står det faktiskt.

    Lånetiden för kapitallånet föreslås vara 10 år, varav de första fem åren är räntefria och de sista fem åren är bundna till en ränta om ungefär 1 procent.

    Enligt aktiebolagslagen är det allmänt styrelsens uppgift att svara för aktiebolagets förvaltning och att försäkra att verksamheten är ändamålsenligt organiserad. Huvudregeln ärledes att styrelsen beslutar om upptagande och återbetalning av främmande kapital om bolagsordningen inte anger annat. Nu har vi ingen styrelse, det finns inget bolag. Vem ansvarar för kapitallånet som man nu vill ge bolaget? Givetvis de som stiftar bolaget; Mariehamns stad, kommunförbundet och landskapet. Det är de som ansvarar för kapitallånet som ska in i det här bolaget. Vem vill ta det ansvaret? Aktiebolaget finns inte ens. Det är stiftarna. Detta tåls att tänka på. Det låter säkert jättenegativt. Men jag är orolig för vart pengarna kommer att hamna. Hur kommer pengarna att hanteras? Kommer det att tillåtas, att det inte faller under statsstödsreglerna?

    Det finns tydliga och klara regler vad gäller kapitallån. Nu pratar vi om ett aktiebolag. ÅDA ska grundas som ett aktiebolag. Skriftliga avtal ska uppgöras. Vilka är villkoren för lånen? Vad är riskerna? Hur ska det hanteras? Kapitallån är ett sådant lån som har den sämsta ställningen av alla skulder. Det betalas ut sist av alla ifall bolag upplöses och går i konkurs.

    Okej, ett kapitallån kan användas för normal drift, vilket torde vara landskapsregeringens intention genom att man vill flytta över 2,6 miljoner till ÅDA. Det är otroligt mycket pengar. Ingen här i salen vet vad pengarna ska användas till, tror jag. Jag vet inte, men kanske någon vet mera mig. Man vill flytta över 2,6 miljoner till ÅDA för att användas till någonting, enligt en vision. Det är en vision förstås, men det står ingenstans vad pengarna ska användas till.

    Vad gäller räntans storlek på kapitallån så enligt näringsskattelagen så måste den vara skälig och motsvara ränta på lån från penninginrättningar. I företagsvärlden skulle det kunna betraktas som förtäckt dividend och också otillåtet statsstöd. Hur kan man i ett aktiebolag, som ska agera på den privata marknaden, ge ett lån och den största aktieägaren sätter in 2,6 miljoner euro och räntan är noll? Bolaget har ännu inte ett vinstsyfte. Ränta på ett kapitallån kan inte betalas ut om man inte har fritt eget kapital och bolagets intention är att aldrig göra vinst. Det betyder att landskapet aldrig kommer att få ränta på de här pengarna, oberoende vad man skriver. Det är bara så.

    Därför tror jag inte någon här i salen vill att vi ska göra ett nytt Ålands Industrihus av Ålands digitala agenda.

    Därför har vi också skrivit motion nummer 58 där vi föreslår att anslaget på 1,5 miljoner euro helt enkelt stryks i väntan på att åtminstone det här bolaget ska bildas, så att vi vet att det finns ett bolag. Sedan ska också statsstödsreglerna undersökas så att vi inte hamnar i en situation likt Ålands Industrihus. Alla vill vi digitalisera Åland och göra Åland till ett modernt samhälle så att medborgarna ska ha e-tjänster. Förvaltningen ska vara en e-förvaltning, men vi ska inte hamna i en sådan cirkus som vi hade tidigare vad gäller Ålands Industrihus. Då kommer det att ta länge förrän vi har digitaliserat det här samhället. Tack, fru talman! 

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Jag vet inte om jag förstod vart ltl Asumaa ville komma i den här diskussionen. Han säger att han vill ha en digitaliserad offentlig förvaltning, men sedan är han full av kritik för regeringens förslag om ÅDA. Det mest märkliga i resonemanget var att de kommuner som inte har IT-personal, de kan inte gå med i det framtida bolaget. Om de har löst det så att de har privata entreprenörer som sköter om IT-verksamheten så får de väl ta ställning om de tycker att det är att föredra eller om de vill gå med i ÅDA. Det är ju frivilligt. Jag förstår inte problemet. Strukturen är ju att man genom synergieffekter gör det här mycket effektivare.

    Talmannen

    Tiden är ute!  

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Kanske inte ltl Sundback alltid behöver förstå vad andra menar heller. Ibland kan man förstå, ibland kan man inte förstå och det beror kanske också på om man vill förstå.

    Vad gäller ÅDA så är intentionen att det är en upphandlad enhet för kommuner, lagting och annat och att allt som ÅDA gör ska faktureras. Varför då 2,6 miljoner euro? Min fråga är till vad? Vi i lagtinget ska besluta om att flytta över 2,6 miljoner till ett bolag. Vet någon vad de pengarna ska användas till? Enligt den här affärsplanen så ska det vara en upphandlad enhet just för kommunerna så att de ska få billiga system som medför synergieffekter precis som ltl Sundback sade. Men nu handlar det om att den som med så ska flytta över IT-driften, för den ska handhas av ÅDA.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja men det är väl ganska givet att om man är en aktör och väljer att gå med i ÅDA så är det ÅDA som ska ta hand om den verksamheten. Jag begriper inte vad ltl Asumaa vill komma till. Att det är mycket pengar och att det är viktigt att utskottet tittar på och granskar vad de ska användas till, det tycker jag att är ett legitimt krav. Men den här diskussionen är högst förvirrad. Hur vill ltl Asumaa och liberalerna ha det då? Hur skulle ni vilja utveckla ÅDA så att det blir enligt era önskemål? Det skulle vara bättre att förstå vad ltl Asumaa siktar på. Nu är det bara det att bolaget inte är bildat, det finns så mycket pengar, allting är så oklart och det kanske det är. Men hur vill ltl Asumaa att det ska utvecklas så att det blir bra?

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Ltl Sundback kanske skulle ha lyssnat på mitt anförande i början när jag sade att intention nummer ett var att producera och se till att man får e-tjänster åt medborgarna och göra landskapets egen förvaltning till e-förvaltning. Kanske landskapet skulle börja med att bygga om sin hemsida och serva alla ålänningar den vägen? Man kanske skulle börja med något mindre än att nu börja med att försöka ta över IT-driften av alla kommuner. Det är kanske det sista man behöver göra. Inte vill ålänningarna detta när man pratar om e-tjänster.

    Vill Sundback flytta 2,6 miljoner till Ålands digitala agenda utan att veta vad pengarna ska användas till? Vill Sundback ta ett sådant beslut i Ålands lagting? Det är den största frågan. Det är detta som vi liberaler är oroliga för.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag är glad att liberalerna och ltl Asumaa stöder tanken med ÅDA. Det är faktiskt en av de mest positiva saker som kanske förverkligas under den här mandatperioden. Efter långa och många diskussioner mellan landskapet, Mariehamns stad, ÅHS och även kommunförbundet så har man funnit varandra. Inom dessa förvaltningar jobbar man nu de facto rent konkret och börjar samarbeta och planera tillsammans. Rent fysiskt har man också börjat flytta ihop och börja tala samma språk. Det här kommer det åländska samhället och den offentliga sektorn att ha en väldigt stor nytta av framöver. Nu är det väldigt viktigt att man kommer i mål och får organisationen på plats. Det här är en levande process. Precis som det framgår här ur tilläggsbudgeten så har vi lite behövt ändra inriktning och gå in för ett bolag för att få det att fungera. Nu behövs det ett politiskt stöd i de här organisationerna för att vi ska komma vidare. Annars blir det vi politiker som bromsar det som våra förvaltningar vill göra.

    Talmannen

    Tiden är ute!  

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Tack vicelantrådet Nordlund. Som jag sade så har liberalerna aldrig gått emot digitalisering av Åland. Framförallt vill vi att ålänningarna ska få e-tjänster och att förvaltningen ska kunna göras till e-förvaltning. Vi är oroliga för att vi gör någonting dumt, så att det här kommer att ta ännu längre tid än vad det har gjort, genom att föra över kapitallån till ett bolag som inte ännu finns. Som vi säger i budgetmotionen så vill vi stryka detta ut tilläggsbudgeten. Det finns säkert tid att ta upp det i den riktiga budgeten för 2015 när bolaget kanske är bildat. Då vet vi åtminstone att det finns en styrelse som kan hantera kapitallån. Det är på styrelsenivå i ett aktiebolag som man beslutar om att uppta kapitallån. Då har vi också ett ansvar klart och då är det bolaget i sig som ansvarar för upptagandet av kapitallånet. Det är intentionen.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag tycker att det skulle vara en väldigt negativ signal ifrån Ålands lagting om man i den här utvecklingsprocessen skulle gå in för att stryka pengarna. Man vill någonting, men man vill inte ge resurser till det. Verkligheten är den, som ltl Asumaa vet, att det här är budgetmedel som tas upp i en budget och de används sedan när bolaget är bildat och all formalia naturligtvis är på plats. Så fungerar det i alla sammanhang och även i detta.

    Jag skulle mera förstå om ltl Asumaa och liberalerna skulle kritisera landskapet för att detta inte redan är gjort. För det är egentligen vårt sämsta samvete. Vi borde ha förverkligat det här för tio år sedan. Offentlig sektor på Åland borde arbeta på det här sättet om vi ska vara kostnadseffektiva och moderna och kunna erbjuda ålänningarna en bra service. Driv hellre på oss istället för att sätta käppar i hjulet.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Liberalerna vill inte alls sätta några käppar i hjulen. Tvärtom, vi vill att allt ska gå rätt till. Men om vicelantrådet kan sätta handen på Bibeln att 1,5 miljoners kapitallån till Ålands digitala agenda är okej och inte strider mot statsstödsreglerna så har vi inte några problem med det här alls.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Ltl Asumaa sade att man går in för att socialisera den offentliga driften och att det är avsikten med det här. Jag uppfattade att det är helt tvärtom. Genom att föra över befintlig personal som man har så kan man skapa möjligheter till högre kompetens på sikt och man ser till att möjliggöra rationaliseringar. En av de främsta uppgifterna som Ålands digitala agenda har är ju att främja företagande och upphandla flera saker. Med bättre kompetens och möjligheter så kan man också upphandla på ett bättre sätt och få flera positiva effekter för näringslivet också. Jag ser inte riktigt det här socialiseringshotet på samma sätt som ltl Asumaa förde fram.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Ltl Carlsson är säkert också hyfsat insatt i Ålands digitala agenda genom att Mariehamns stad inte skrev under bolagsbildningsavtalet. Något måste ju heller inte riktigt ha varit på raden, så det kanske inte riktigt är guld och gröna skogar. Jag vet inte vad orsaken var till det.

    Gällande personalen så har egentligen sådana signaler också kommit ur det här huset, nu tömmer vi IT-avdelningen här. Vi har renoverade nya utrymmen i landskapsregeringen och så ska de flytta någon annanstans. Hur ska det fungera rent praktiskt? Var är samordningsvinsten när man kanske ändå hamnar att anställa personal som ska hantera löpande ärenden och supportärenden på plats genom att man samlar all kompetens någonstans utanför husen? Det är det stora orosmolnet i det här sammanhanget. Det är en sådan effekt som troligtvis är kostnadsdrivande.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Det var en felaktighet, Mariehamns stad har tecknat under intentionsavtalet. Däremot har vi haft en diskussion om offentlighetsprincipen när det gällde bildandet av bolaget och bolagsordningen. Men det är en helt annan fråga som vi inte ska ta här.

    Ltl Tony Asumaa, replik

    Jag pratar inte heller om intentionsavtalet. Jag pratade om bolagsbildningsavtalet som dock inte är undertecknat av någon som jag vet i det här skedet.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Karl-Johan Fogelström

    Fru talman! Jag hade tänkt hålla ett lite längre anförande om ekonomi i balans men jag tänker spara det till ett senare tillfälle.

    Jag stöder tanken på ett öppet utskottsförfarande till lämpliga delar. Jag vet inte riktigt hur det går till. Det är helt klart att det finns ett stort allmänt intresse så att man får dela med allmänheten på vilka grunder man slutligen fattar ett beslut.

    Vi har de offentliga officiella utredningarna som det har hänvisats till idag. Även där tycks det råda en viss förvirring. Man citerar olika delar och kommer till olika slutresultat, så det finns all anledning att borra i det.

    En sådan punkt tänker jag ta upp här, det är uppgiften om att reparationen av den befintliga bron skulle kosta 4,5 miljoner och att detta är grundat på Destias utlåtande. Idag har jag faktiskt läst i rapporten att den uppgiften som är på 4,5 miljoner härrör sig från ett dokument som kan betecknas som ett arbetspapper och som är daterat 24 september 2013. I slutdokumentet, daterat 19 oktober 2013, finns Destias slutbedömning av kostnaderna och den summan ligger på 5,7 miljoner. Det står klart och tydligt i rapporten. Det är det som Destia i sin slutrapport har sagt och det är väl det som vi ska förhålla oss till.

    Summan för kostnaderna för en reparation verkar vara ett rörligt mål, det tycker jag att illustrerar den här problematiken med att ge sig in på en reparation. Det är inte allt sagt att 5,7 miljoner är slutdestinationen för kostnadsberäkningarna för en reparation med alla de osäkerhetsfaktorer som finns.

    Samhällsekonomiskt i det långa loppet, det kloka och förnuftiga beslutet är att bygga en ny bro. Varför det? Som man skriver är reparationer riskfyllda och osäkra. Man göra något som har halva livslängden mot det som en ny bro har. Ska man göra en jämförelse mellan vad det kostar i slutändan att bygga en ny bro eller att reparera en bro med 60 års livslängd, så finns det dokumentation på att reparation av bron med 60 års livslängd kommer att kosta cirka 20 miljoner, som då består av kostnaderna för de omedelbara reparationerna samt kostnaderna för att bygga en ny bro. Det blir 20 miljoner jämfört med 10 miljoner.

    Det som moderaterna, Ålands framtid och liberalerna föreslår är en lösning som faktiskt är dubbelt dyrare än att bygga en ny bro, sett ur samhällets synvinkel. Det är rätt intressant. Tack.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Det var en intressant vändning som ltl Fogelström tog på slutet.

    Det är olyckligt att det finns olika rapporter med olika datum som cirkulerar. Det skulle ha varit bra om socialdemokraterna, som har lantrådsposten, hade sett till att hela lagtinget haft tillgång till samma rapport, så att man inte hade läst olika rapporter som det verkar på diskussionerna här.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    Jag har den bestämda uppfattningen att oppositionen också har haft tillgång till Destias rapport och till alla de här rapporterna. Det har ju framkommit av diskussionen här. Jag ser inte grunden till frågan faktiskt.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Jag tänkte mest på det som har kommit fram här i salen idag i olika replikskiften. Den ena rapporten har ett datum och den andra rapporten har ett annat datum och det slirar kring. Det var det som jag tänkte på.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    De som slirar får väl ta ansvar för det själva när de läser rapporten.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Jag tror att det är skäl att notera att ingen kan vara säker på någonting när det gäller en ny Vårdöbro, när det gäller kostnaderna för en ny Vårdöbron och när det gäller grundläggningen av en ny Vårdöbro. Ingen kan heller vara helt säker när det gäller reparation. Det är viktigt att man tar reda på ordentligt om fundamenten håller för en högkvalitativ renovering av nuvarande bro. Sedan kanske det är dags att uttala sig därefter. Därför hoppas jag att finansutskottet ska göra det.

    I Destias utredning står: ”En kostnadskalkyl för reparation med linfärja 4,9 miljoner”. Vad kostar då linfärja? Dra av det. Vad blir då kvar för reparationen? Ja, det blir ganska nära 4,5 miljoner. Så redan i Destias rapport hade vi en sådan summa, sedan har det lagts på olika saker för att man vill vara säker och därför har siffrorna växlat från rapport till rapport.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    Jag håller med vtm Roger Jansson. Det finns alla skäl för utskottet att grundligt utreda och titta på de här rapporterna.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Vid alla reparationer av allt som man gör, och det är ju mycket man reparerar kontinuerligt, särskilt när det gäller betongkonstruktioner, så är det viktigt att man ordentligt tar reda på vilka reparationer som fundamenten måste genomgå. I de här båda rapporterna finns det ett ordentligt resonemang kring detta. Man måste ytterligare utreda hur mycket som det måste förstärkas för att få en fullgod bro som håller lika länge som en ny bro. Så är det naturligtvis, om man gör det på ett sådant sätt. Men här försöker man slå blå dunster i ögonen på oss och säga att en reparation inte kan göras på ett sådant sätt. Reparationen kan överhuvudtaget inte göras på ett sådant sätt eller att bron inte kommer att hålla särskilt länge. Var ligger fakta där? Ta reda på det ordentligt med öppet sinnelag i finansutskottet så får vi se vad ni kommer till. Kanske vi då också får lite pengar över till andra satsningar på skärgården än bara det här.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    Jag har efter bästa förmåga utgått ifrån den information som finns i rapporten. Det är säkert klart att vi inte vet vad slutnotan blir i båda alternativ. Jag kan inte annat än att använda det material som experterna har tagit fram och som finns tillgängligt just nu.

    Jag ser fram emot utskottsbehandlingen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Det är bra att ltl Fogelström, i likhet med Destias utlåtande, konstaterar att alternativet med renovering av bron är möjligt. Det har lite framförts idag som att det skulle vara omöjligt. Nu lyfter också ltl Fogelström fram att det handlar om risker. Riskinventeringen som man har gjort, sista sidan i rapporten, säger att det är helt riskfritt med en ny bro och väldigt hög risk med att reparera. Tittar man på alternativet med en ny bro så då ska man köra på den gamla bron i fem år antagligen. Man har dömt ut bron, den håller bara i fem år och det gjorde man för två år sedan. Det är bara tre år kvar, men ändå ska man kunna köra helt riskfritt. Den här riskinventeringen verkar nog ha väldiga brister och det hoppas jag också att finans- och näringsutskottet tittar på.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    Man får ju erkänna sin begränsning. Jag litar på den slutsats som regeringen har kommit till, baserad på de fakta som finns.

    Samhällsekonomiskt har man kommit till att det inte är ett acceptabelt alternativ att reparera bron.

     Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Nu har landskapsregeringen kommit till ett oenigt beslöt. Det finns ju flera uppfattningar. Det är viktigt att vi också tänker själva och granskar sakligt. Jag hoppas också att ltl Fogelström gör det i finans- och näringsutskottet och granskar de här bitarna ganska mycket. Det finns ett alternativ att renovera, som jag ser det, både i rapporterna och det lyfte också Fogelström fram och då tycker jag man ska granska det noggrant. Lycka till med det, så diskuterar vi igen i debatten när det här kommer tillbaka.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    Jag har inte så mycket mer att tillägga.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag tänkte också nämna summorna som cirkulerar med renovering kontra nybyggnation. Ltl Fogelström nämnde att det är ganska osäkert att renovera för man vet inte var det slutar. Med det är ju samma förhållande när det gäller att bygga en ny bro. Man har kommit till en antagen kalkyl på just knappt 10 miljoner. Verkligheten vet vi först när vi har anbuden i handen. Det kan lika fort sluta på 15 miljoner eller under 10 miljoner. Om man spekulerar i summor på det där viset så ska man ha samma förhållningssätt till båda alternativen.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    Fru talman! De experter som man har anlitat har kommit till att det är betydligt mindre riskfyllt med en ny bro än att reparera den gamla. Det visades här, det lyste grönt över hela kolumnen, medan det lyste rött i den första. Det här är experternas idéer inte ltl Fogelströms idéer. Om det sedan är fel så det har inte jag kompetens att uttala mig om. Vi får titta på det i utskottet

     Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det är alltid riskfyllt att köpa begagnat. Det är ungefär som när man handlar en bil. Det är lättare att köpa en ny bil. Den är dyrare men då är du säker på att den är oanvänd. I det här fallet handlar det om en bro. Det är ett lite större risktagande, visst. Därför måste man göra ordentliga undersökningar som man har beställt från landskapsregeringen men som egentligen inte har kommit fram. Man beställde en undersökning om balkarna och grundfundamenten men det har man inte fått i rapporten.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

     Ltl Torsten Sundblom

    Tack, fru talman! Egentligen kan jag inte komma med något nytt i det här ärendet. Jag tänkte ändå utgjuta min besvikelse över vissa saker.

    Talman! Planeringen av Åva-Jurmo projektet har pågått i cirka 10 år. Ortsbefolkningen i regionen har genom budgetskrivningar och beslut fått signaler om att en byggstart skulle förverkligas.

    Jag ska lite sammanfatta vad som har skrivits i de senaste budgetarna. I 2010 års budget stod det att projektet skulle framskrida och en vägplan skulle ställas ut i slutet på året. I 2011 års budget nämns bara att projektet forsätter under året. När vi sedan kommer till 2012 års budget då står det att Åva-Jurmo projektets förverkligande inleds under slutet av år 2012. När lagtingsledamöterna, som var suppleanter här under regeringsbildningen, gick hem så sade jag åt ltl Lundberg från Brändö att detta startar nog under slutet av år 2012. Men så blev det inte.

    År 2013 fanns 1,9 miljoner reserverade och resten skulle budgeteras under 2014. Sedan när vi kommer till 2014 så finns inte resten av pengarna med, men projektet beräknas inledas 2014 och vara färdigställt under 2016. När klubbslaget föll i december 2013 då tror jag att det var många som var glada och tänkte att nu ska det bli av.

    Sedan började det strula till sig lite, tror jag. Det blev protester trots att miljökonsekvensbedömningar och vägplaner var klara sedan många år tillbaka. Då började kappan vändas efter vinden lite, om jag får vara lite elak. Sedan blev det stopp. Många av dem som dagligen är berörda är nog säkert mycket besvikna idag. Jag fick höra ganska mycket under den här dagen när jag var borta senaste vecka. 

    Infrastrukturministern, som inte är här nu men näringsministern kan hälsa vidare, hon ska ha en eloge för att hon fortsatte och höll fast vid Åva-Jurmo projektet.

    Att lägga Åva-Jurmo projektet på is ser jag som ett förräderi mot regionen som länge har väntat. Under tio års tid har man gett löften i budgetskrivningar samt tagit upp anslag. Därigenom har man förespeglat att det här projektet ska förverkligas. Sedan lägger man projektet på is, trots att det i budgeten, som lagtinget klubbade för 9 månader, stod att projektet skulle inledas under 2014 och färdigställas under 2016 och att kostnaderna var uppgraderade.

    Som skärgårdsbo förstår jag besvikelsen hos många i regionen. Jag hoppas att det här projektet småningom ska fortsätta. Jag tycker nog att det ser lite mörkt ut, trots skrivningarna som finns i den här tilläggsbudgeten.

    I jämförelse med Åva-Jurmo projektets snigelfart så har det gått fort med Vårdöbron. Från budgetdiskussioner idag och ett år till byggstart, det är raskt marscherat. Jag ska inte yttra mer om den saken.

    Ltl John Hilander, replik

    Tack, talman! Jag delar den förståelse som Sundblom har för skärgårdsborna när projektet går på det här viset. Det kan vara en stor besvikelse. Jag tänker också framförallt på våra entreprenörer som räknar och lägger ner mycket tid på de här projekten.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Ja, det var utbjudet i våras och det kom in anbud. En del i kostnadsstegringen beror säkert på att om byggstarten hade varit 2012 så hade det varit bättre och gått fortare istället för att det har förhalats lite.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! När det gäller att Åva-Jurmo så är det nog grovt att dra till med ordet förräderi. Det är ett våldsamt överord. Det ger inte oss politiker någon trovärdighet om vi sysslar med det.

    Det som har påverkat det här är att det blev nästan 1,5 miljoner dyrare. 1,5 miljoner är mycket pengar, inte sant? Ursprungskalkylen var att man skulle tjäna in det på 10 år. Nu talar vi om 25 år. Vi har för vår del lagt fram ett förslag om att man skulle titta på nya tekniska möjligheter med eldrift och annat och styrning av färjan på ett annat sätt så att vi skulle få ner intjäningstiden till 10-15 åtminstone. Då har vi möjlighet att ha någon slags rim och reson.

    Jurmoborna fick ju kortrutt redan 2002 så de har ingen dålig trafik.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Som jag sade åt ltl Hilander, projektet borde ha startat 2012 som det var meningen. Då hade vi kanske haft en annan prislapp.

    Jag hoppas att det så småningom kommer igång, det som är skrivet här i budgeten. Det känns inte säkert.

    Förräderi, ja det är kanske ett starkt ord, men jag vet också hur man resonerar ute i skärgården för man känner sig lite överkörd i många fall. Det är bara så. Istället säger jag då; stor besvikelse!

    Vtm Roger Jansson, replik

    Talman! Precis som också John Hilander sade här så kan man förstå den stora besvikelsen. Vi har satsningar på skärgården i den här tilläggsbudgeten, i en bilaga, på långt över 100 miljoner. Långt över 100 miljoner! Då är det naturligtvis viktigt att man prioriterar särskilt när det händer saker och ting. Därför talar vi också för att vi måste hitta den förnuftiga lösningen för Vårdöbron så att vi kan använda pengar, som vi inte behöver, till annat i det här 100 miljonersprojektet för skärgården. Samma gäller resonemang gäller naturligtvis Åva-Jurmo. Kan vi där göra det 2 miljoner billigare så är det pengar som är synnerligen värdefulla för resten av skärgårdens trafik. Låt oss nu diskutera förnuft också i ekonomiska frågor.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! De sista delarna i den repliken håller jag helt med om. Jag ville utgjuta den besvikelse som finns på många ställen.

    Vi ska hoppas att det blir någonting så småningom, oberoende. Men det måste ju ske.

    Jag vill tillägga att under en lång, lång tidsperiod har fasta Ålands vägnät grundförbättrats och alla huvudvägar har byggts om. Det var välbehövt. Men under tiden så stod skärgårdsvägarna tillbaka, vi kör fortfarande på 60-tals vägar som är byggda 1960-1961. På de vägarna har det lagts lite asfalt på och ändå är de som bykbräden. Vi fick stå tillbaka. Det är nog dags att skärgården får lite hjälp med infrastrukturen. Prisbilden har blivit en annan under tiden också, så det går inte att räkna i raka pengar.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Göte Winé

    Tack, fru talman! Nytt år, nya kostnader och ökade kostnader framförallt inom arbetslöshetsersättningarna, vilket jag mestadels kommer att hålla mig till idag.

    Nu verkar det bli 1/2 miljon mera i arbetslöshetsersättning för 2014 än vad det står i bokslut för 2013. Samtidigt sänkte vi i december 2013 medlen till de sysselsättningsfrämjande åtgärderna. Det känns som vi börjar gå lite baklänges.

    Med ett hopp om att vi kan uträtta något hoppas jag därför på en förändring. Jag tjatar om detta ämne för att komma vidare och att vi framförallt börjar se på flera sysselsättningsfrämjande åtgärder.

    För femte gången på mindre än två år anser jag att det är dags att ännu mera börja prioritera sysselsättningsåtgärderna.

    Som det sades i ett tidigare replikskifte så klarar vi oss relativt bra när det gäller arbetslöshetsersättning om vi jämför med närliggande områden. Ändå ökar andelen personer som blir arbetslösa.

    Vi har ett samhälle där vi får flera som mår psykiskt dåligt. Vissa av de här personerna skulle kunna få hjälp av att komma in i en sysselsättning.

    Visst är det lätt att prata om investeringar, jordbruk och nationellt företagsstöd. Jag har pratat om att man borde börja kartlägga de arbetslösa. Vi har inte så många på Åland. Det kunde gå ganska enkelt att börja se vilka sysselsättningsfrämjande åtgärder vi måste komma in med.

    Därför föreslår jag istället att vi investerar i bland annat våra ungdomar. Jag tycker att finans- och näringsutskottet ska höra AMS och hur man kan göra för att höja de sysselsättningsfrämjande åtgärderna och få flera i sysselsättning.

    Jag hoppas också att man kan höra med landskapets ESF-handläggare och se att möjligheter att få Europiska socialfonden med som delfinansiär.

    Eftersom det runt om i Europa är en hög arbetslöshet och framförallt ungdomsarbetslöshet så har europeiska kommissionen gått in med olika åtgärder. De har bland annat gått in för projekt som ”Att arbeta tillsammans för Europas ungdomar” och ”Den europeiska alliansen för lärlingsutbildning”. Bland annat dessa projekt ingår under rubriken Ungdomsgarantin. Men något rubriknamn är inte det viktiga för mig, utan mera vilka åtgärder vi kan göra, att vi kan gå in och hjälpa våra arbetslösa.

    Vilka åtgärder kan vi göra för att få fler i sysselsättning? Det kan vi göra med åtgärder och stöd från europeiska socialfonden. Om man tittar på europeiska socialfonden och deras projekt ungdomsgarantin så finns det i rekommendationerna punkt 8-14 möjligheter att söka ESF-medel. Jag vet att vi även där måste gå in med egna pengar. Ingenting är gratis. Jag är övertygad om att om vi lyckas vi gå in med medel så kan vi sänka kostnader på andra ställen som bl.a. arbetslöshetsunderstöd och sjukvårdskostnader. Det kan också leda till ökade skatteinkomster.

    Jag hoppas att finans- och näringsutskottet denna gång ser över de ökande arbetslöshetsersättningarna och att från passivitet gå till aktivitet med sysselsättningsfrämjande åtgärder för att minska arbetslösheten.

    Till sist, fru talman, kan jag inte låta bli att lite ge mig in i debatten om Vårdöbron. När det gäller datumen på undersökningarna som nämnts, så det datum som ltl Anders Eriksson tidigare nämnde i ett anförande är från ett utkast från september. När vi bjöd in avdelningen så fick vi en rapport från den 19 oktober som de hänvisade till att var en slutrapport. Där vill jag citera rekommendation till fortsatta åtgärder: ”Eftersom reparationsarbetet förknippat med besvärliga trafikstörningar och slutsresultatet i vilket fall som helst blir osäkert bör man helst gå in för att bygga en ny bro. Målet bör vara en ny bro senast inom fem år”. Där är deras rekommendation. Vi har valt att tro på alternativet med en ny bro.

    Det har varit otroligt känslosamma repliker här idag, att vi har sagt att man inte får gå in för reparation. Visst får man det, men vi har sagt att det är mycket mera oklart. Vi vet inte vad det blir. Inte är heller summan för en ny bro bestämd på det sättet. Däremot vet vi i alla fall vad de rekommenderar och det har vi lyssnat mycket på.

    Fru talman! Klockan börjar bli mycket, så jag bryter här. Tack.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Jag som viceordförande har fått i uppdrag av finans- och näringsutskottets ordförande Jörgen Pettersson att anteckna de önskemål som kommer fram här under utskottsdebatten. I och med att Göte Winé är den sista på talarlistan så har vi antecknat önskningar och kommer att titta närmare på dem i mån av möjlighet.

    Ltl Göte Winé, replik

    Jag tackar ödmjukt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Fredrik Karlström, replik

    Tack, fru talman! Jag vet att det här är ett område som verkligen berör ltl Winé djupet av hans hjärta. Han är engagerad som få när det gäller ungas möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. Den glöden ska vi ta till vara. Jag är också den som oftast försöker se det positiva i saker och ting. Vi har en arbetslöshet 3,9 procent. Vi har också haft en befolkningsökning mellan 250 till 300 personer per år. Majoriteten av dem som flyttar in är under 30 år och ungefär 75 procent är under 40 år. Det betyder att det finns en hel del jobb där ute. Det betyder också att det skapas en hel del sysselsättning. Att bara satsa på sysselsättningsfrämjande åtgärder minskar inte på mängden pengar som går ut i arbetslöshetsersättning. Om man är med i sysselsättningsfrämjande åtgärder så får man del av arbetslöshetsersättningen. Det viktiga är att få ett riktigt jobb.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Jag kan hålla med minister Karlström om det sista. Det viktiga är att få ett riktigt jobb. Men vägen dit är så olika för många. De som minister Karlström pratar om så hittar lätt en väg. De jag pratar om är de som kanske behöver stöd av samhället för att komma in i en sysselsättning. Ja, jag vet varifrån sysselsättningsåtgärderna kommer. Jag vet också att om man får in dem på de projekt som kanske är delfinansierade av ESF så kommer man en bit på väg. Det viktiga är att vi bryter trenden och att man hjälper dem. Där har samhället är viktig roll att stöda dessa som behöver hjälp. Det som minister Karlström ofta vill prata om är att ringa till 100 jobb, men de behöver inte samhällshjälp, de fixar det själva. Vi pratar om olika personer vilket är det största bekymret.

    Minister Fredrik Karlström, replik

    Vi pratar inte om olika personer men vi kanske ibland pratar om arbetslöshet som ett problem som egentligen inte finns i det sättet som vi diskuterar. Jag håller med om att det finns människor som behöver mera hjälp och stöd från samhället än andra människor och till dem ska vi rikta resurserna. Det tycker jag att vi också gör väldigt mycket. Många av de projekt som drivs från landskapsregeringen och även ESF:s pengar, som kommer i rullning från 2015, fokuserar väldigt mycket på utanförskap och att hitta vägar in på arbetsmarknaden. Man måste också se till realiteten. Idag har vi ungdomsarbetslöshet på 6,9 procent. Det är väldigt få som är arbetslösa längre än 90 dagar. I praktiken har vi en ungdomsgaranti som fungerar på Åland och det får man inte heller glömma bort. Vi riktar resurserna där de behövs. Säg inte att det är problem på arbetsmarknaden när vi har 3,9 procents arbetslöshet.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Minister Karlström nämnde i början att han är positiv. Det är jag också. Däremot vill jag komma med idéer om hur man kan utveckla saker och lyfta upp vissa saker som gärna vill glömmas bort. Det vill jag lyfta fram. Jag ser procenten i arbetslösheten och den är inte så stor om vi tittar i närliggande områden, vilket jag sade i mitt anförande. Jag ser också personerna där och jag ser vilket stöd de kan behöva och det är det som jag vill lyfta fram.

    Det är mycket lättare att lyfta upp investeringar, företag och att det ska stimuleras. Det ska stimuleras men vi behöver också se på dem som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden och hur vi kan hjälpa dem. Det är de som jag talar för.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag har ju säte i finans- och näringsutskottet. Jag kommer givetvis att lyfta arbetslöshetsfrågan i utskottet, dels utifrån liberalernas gruppanförande och dels förstås utgående från det som ltl Winé här säger. Någon gång måste vi sluta med att säga att arbetslösheten är så låg att det inte är något problem. Arbetslösheten stiger ändå hela tiden. Hur länge ska vi hålla på att säga att det inte är något problem, när arbetslösheten har passerat 4, 5 eller möjligen 6 procent? De facto har vi haft en ganska stor ökning redan. Under den här mandatperioden har arbetslösheten stigit från 2,8 procent till nu knappt 4 procent. Det är en ökning med drygt en procentenhet, men det är de facto en ökning av arbetslösheten med ungefär 40 procent. Det är en ganska stor dramatik i det. När ska vi sluta säga att det inte är något problem? När ska vi börja bearbeta det som verkligen kan bli ett problem?

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Som så ofta så tänker ltl Perämaa och jag ganska lika. Man kanske behöver vända om trenden. Det är dags att man börjar göra det. Arbetslösheten ökar. Jag tycker att vi på Åland kan komma in med resurser tidigare. Det är så mycket lättare att se dessa personer, även de som kanske annars har svårt att ta sig fram har någon man känner och man får ett stöd någonstans. Jag håller med ltl Perämaa. Det är dags att vi slutar säga att detta inte är ett problem. Vi lyfter ögonen och försöker vända den här trenden. Vi ska vara stolta över att vi har en relativt låg procent när det gäller arbetslöshet. Vi ska vara ännu stoltare över en ännu lägre procent.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det kan vara det lilla samhällets nackdel att man så lätt ser människor som har problem och är i nöd. Vi ser också att det är ökande. Jag föredrar förstås ändå det småskaliga samhället. Jag håller med, vi ska försöka bearbeta frågan istället för att bara betrakta den.

    I samband med den ordinarie budgeten uppmanade lagtinget landskapsregeringen att utifrån landskapslagstiftningen om arbetsmarknaden ta fram en plan för arbetsmarknadsåtgärder varje år. Det finns en möjlighet att återkomma till det och titta på vad landskapsregeringen har gjort för att utveckla det här instrumentet under det här året. Den nya planen bör vara tagen här före sommaren. Då finns det anledning för ansvarig minister att se vilka verktyg och planer landskapsregeringen har.

    Ltl Göte Winé, replik

    Jag vill samtidigt passa på här att lyfta upp det som landskapsregeringen har gjort. Landskapsregeringen har kommit med stimulansåtgärder, investeringar och man har gått in i projekt. Det har man gjort och det sade jag i tidigare replikskifte med ministern, man har gjort hemläxan bra. Men det bekymret jag ser är de som behöver hjälp av samhället för att komma in en sysselsättning och att komma upp på banan igen. Det är dem jag vill stöda och där vill jag se resurser.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Ltl Winé tar upp ett problematiskt ämne det gäller när någon som står utanför arbetsmarknaden och att man har sysselsättningsfrämjande åtgärder. Det är viktigt. Jag lovar att vi i finansutskottet ska titta på det här. Precis som ltl Perämaa sade så får vi titta på den utvecklingsplan som landskapsregeringen lovade att komma med och titta på vilka åtgärder de har vidtagit.

    Det som förvånar mig lite i Winés argumentation är att han tycks inte få sina partikamrater eller landskapsregeringen med på samma sida eftersom han alltid ropar efter mera anslag eller att vidta mera åtgärder. Jag rekommenderar att han nästa gång ska prata med sitt parti och sina regeringskollegor så kanske det här går igenom.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack för tipset, ltl Brage Eklund. Varför tror du att minister Karlström kommer in när det börjar närma sig min taltur? Jag tror till och med att de börjar tröttna på mitt tjatande.

    Summan på våra pengar minskar idag, därför blir det alltmer hårdare. Därför måste vi ställa oss upp och prata för dem i olika sammanhang. I det här sammanhanget valde jag det här ämnet, någon annan gång gör jag det igen och då har minister Karlström samma stil igen. Det här är någonting som jag lyfter upp och jobbar för. Det är så. Nu hoppas också att det får ett positivt behandlande i finans- och näringsutskottet.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Ja, det är bra att det finns sådana som engagerar sig för vissa saker. Man måste högakta ltl Winé för att han alltid är engagerad i den här frågan. Från Ålands Framtids sida lovar jag att vi i finansutskottet ska titta på det här. Men det är inte vi som ska komma med problemlösningar riktigt, det borde ha kommit från landskapsregeringen. Prata lite med dina regeringskollegor så kanske det går bättre fram nästa gång.

    Ltl Göte Winé, replik

    Jag hade tänkt låta ltl Brage Eklund avsluta för repliken började så bra. Men jag tänkte i alla fall ta det sista ordet.

    Jag tog upp konkreta åtgärder. Man kan börja titta på ESF-medel och den möjligheten. Vi jobbar vidare och framåt, framförallt för den här gruppen som jag pratade om.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Mats Perämaa

    Fru talman! Jag ska inte bli här länge. I ltl Winé sista replik till mig pratade han om tidigare förslag till investeringsstöd från landskapsregeringen. Visst, i den förra tilläggsbudgeten gav investeringsstöd. I den här tilläggsbudgeten finns det inte.

    Den arbetsmarknadsplan som jag pratade om är ändå en helt annan sak. I den blå boken, där det finns en landskapslag, sägs att landskapsregeringen årligen ska ta fram en plan där utgångspunkterna är att man ska hitta sätt för arbetstagaren och arbetsgivaren att finna varandra. Landskapsregeringen har en stor roll i det här arbetet som vi här eftersträvar. Jag kommer att driva den linjen i utskottet att vi ska titta på den senaste arbetsmarknadsplanen eftersom den var föremål för diskussion. Vi ska se om landskapsregeringen har hörsammat lagtingets åsikt om det finns möjligheter att utveckla den här planen så att vi uppnår det som vi också ltl Winé pratade om. Tack.

    Talmannen

    Begärs ordet. Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.