Remissdebatt

Ärendet bordlades vid plenum 27.04.2015.

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Centern stöder givetvis tilläggsbudgeten men vill ändå framföra synpunkter och kommentarer och lite förslag. Denna tilläggsbudget är den sista budget som behandlas av detta lagting, om vi räknar bort den tilläggsbudget som kommer senare i år och gäller då främst Vårdöbron. Därför är det en speciell och intressant stund, det är dags att börja summera denna regerings arbete för denna mandatperiod.

När den här regeringen tillträdde var fokuseringen på ekonomin och strukturförändringar. Vad gäller ekonomin har regeringen lyckats väl, speciellt med tanke på omvärldens stora ekonomiska problem och då Ryssland i princip har stängt sin importgräns. Ser vi bara på landskapets ekonomi är likviditeten, alltså det som landskapet har på banken, en bra värdemätare på hur man har lyckats.

I juni 2008 hade landskapet sparat 172 miljoner på banken. Det var då som lågkonjunkturen slog till med all kraft både på Åland och i länder runt omkring oss. Den stora nedgång på Åland berodde främst på att avräkningsbeloppet 2009 som sjönk med 40 miljoner. Skattegottgörelsen 2010 sjönk 20 till 30 miljoner, det var en mycket stor nedgång. Därav sjönk likviditeten till 53 miljon när förra regeringens mandatperiod var över och den nya regeringsperioden startade.

Regeringen under denna period har lyckats väl, man började med 53 miljoner på kontot och har pendlat mellan 40 och 60 miljoner för att per den 31 mars vara 51 miljoner.  Man har hållit likviditeten på en oförändrad nivå så man kan säga att regeringen har lyckats väl. Jag vill på inget sätt nedvärdera eller förringa den förra regeringen med minister Perämaa i spetsen i och med att det var en mycket svår situation. Man satte i gång flera sparprogram som sedan ärvdes av den nya regeringen. Det var en mycket svår tid. Det jag vill visa är att den här regeringen har lyckats hålla likviditeten på en oförändrad nivå.

Visserligen har avkastningen från landskapets egna bolag som PAF, Posten och Långnäs hamn bidragit till den stabila ekonomin och likviditeten, men det är naturligt när en koncern har dotterbolag att man tar ut mera dividender när bolagen går bra. Bolagen går bra delvis tack vare en lyckad politik. Men framför allt med en mycket duktig och engagerad personal. I politiken läggs ofta grunden till bolagen.

En stark parameter i samhällets ekonomi är arbetslösheten förutom likviditeten. Även här har landskapsregeringen lyckats väl. Även näringslivet är en huvudaktör, politikerna ger de spelregler som finns och har tillsammans med kommunerna varit en stor aktör och lyckats tack vare förnuftig politik och god ekonomi upprätthålla arbetsplatserna ute i kommunerna. Sett till att vi idag har en arbetslöshet som ligger under 4 %, vilket är unikt i hela världen, trots att vi har en befolkningsökning på 150 till 200 personer, man har inte exporterat någon form av arbetslöshet utan den har lyckats svälja inflyttade, förstås delvis beroende på pensionsavgångar ska medges. Det visar att AB Åland fungerar riktigt bra idag.

Att gasa och bromsa som finansministern ofta pratar om, redan när han började funderade man vad han riktigt menade med det och hur det skulle bli. Man ville spara 20 miljoner och spendera 15 miljoner och det har visat sig vara ett bra recept. Jag kan inte gå in i detaljer det kan bara regeringen och finansministern. Faciten finns det blev lyckat också till den delen. Sedan finns det förstås många andra inputtar. Det här var lite nytt och unikt.

Det nya i tilläggsbudgeten är Team Åland som man inte exakt vet hur slutar. Lika lite som man visste var 2015 slutade. Det kommer säkert att bli bra projekt av det, framtiden kommer att visa vad som gick riktigt bra och vad som gick mindre bra. Man måste våga satsa för att få ut totalt sett mycket bättre. Här ska näringsavdelningen med näringsministern ha en eloge för att man vågade göra något nytt och pröva, som säkert kommer att ge någon form av positivt resultat.

Allt det här har resulterat i att landskapet Åland kommer att ha ett överskott i bokslutet för 2014. Det är enligt det gamla budgeterings- och räkenskapssättet så man lätt kan jämföra det med tidigare år, vilket också är unikt. Vi har knappt gjort nedskärningar i kärnverksamheterna i samhället, vård, skola, omsorg och inom socialservicen samt lyckats upprätthålla ett överskott i landskapet. Lyckats upprätthålla kärnverksamheten tillsammans med kommunerna, vilket är fantastiskt om vi tänker efter.

De åländska kommunerna kommer antagligen 2014 att sammantaget göra den bästa resultaträkningen någonsin. Räknar man ihop sista raderna är det oerhört glädjande siffror med tanke på att kommunerna har kunnat upprätthålla vård, skola, omsorg osv. Det låter optimistiskt och bra och det är riktigt bra. Hur kommer det sig att Ab Åland har lyckats så bra när många andra har misslyckats? Centern tror att det är den åländska småskaligheten. I princip all näringsverksamhet är småskalig och nischad på Åland om vi jämför oss med omkringliggande regioner.  En småskalighet och nischad verksamhet kan mycket lättare och snabbare möta en lågkonjunktur än ett stort företag. Det kan vi se i Finland med pappersbruk och stålindustrin hur oerhört svårt det är att förändra. Praktiskt taget omöjligt, inte av okunskap utan av att det är så storskaligt. AB Åland har driftsfördelar.

På samma sätt som med näringslivet är det med samhällsstrukturen. Ålands självstyrelse är småskalig och i sej ganska dyr vad gäller administrationen. Men för Ålands folk överväger fördelarna vida om vi själva kan bestämma det mesta, än om besluten och bestämmandet skulle göras i Helsingfors. Både näringslivet och samhällsservicen skulle ligga på en betydligt lägre nivå, om vi här i salen kunde bestämma över oss. Exakt på samma sätt är det med de åländska kommunerna. Om allt skulle beslutas i Mariehamn och därmed förläggas i Mariehamn så skulle säkert administrationskostnaderna bli billigare men även här överväger fördelarna vida, totalt sett, om vi kan bibehålla nuvarande kommunstruktur och på det sättet bibehålla samhällsservicen ute i landsbygd och skärgård. Det ligger i sakens natur, där besluten tas kommer servicen att finnas. Knappast skulle det finnas ett näringsliv att tala om varken på landsbygden eller i skärgården om man stängde ner den kommunala servicen för att ta ett exempel.

Men ändå anser centern att man måste hitta ytterligare sammarbetsformer förutom de många samhällsformer som man redan vidtagit. Landskapsregeringen har gått i bräschen för ÅDA, det digitala agendan, som finansministern och hela regeringen har kämpat hårt för och nu är i hamn. Alla kommuner är med, är osäker på om en är utanför, de kommuner och andra som vill ta del i detta har möjlighet att göra det. Kan säkert få en bättre och mera kunskapstyngd service, åtminstone till samma pris.

Vad gäller KST är det min och centerns övertygelse att det också kommer i hamn efter en mognadstid som alla andra reformer. Tiden är inte det väsentliga, utan att för de som behöver reformer att den ska gälla och bli bra under överskådlig tid.

Strukturreformer på landskapets egen verksamhet har skett över hela linjen i många små steg. Den största förändringen som måste nämnas är privatiseringen av skärgårdstrafiken. Men även inom många andra områden har det gjorts, likviditeten och siffrorna visar att de har gjorts många små för att få en hygglig ekonomi. Bl.a. inom ÅHS har det skett tidigare och även nu en kontinuerlig förändring för att möta behovet till skäliga kostnader.

Utmaningen ligger inte direkt i kommunen och kommunindelningen utan utmaningarna ligger inom våra egna behörighetsområden och det behörighetsområden vi delar med Finland. Här har vi många lagstiftningar som måste moderniseras och göras mera lättöverskådliga. Det är oerhört stora utmaningar. Kommunstrukturen är en liten utmaning mot det, speciellt eftersom kommunerna fungerar väl idag. Speciellt sociallagstiftningen är en mycket stor utmaning som måste ses över som regeringen redan har uttalat sig om. Här måste antagligen genomgås grundläggande förändringar. Samtidigt måste social- och miljöavdelningen förstärkas på sikt. Det här är antagligen det största paketet som ligger framför regeringen och lagtinget nu och efter valet. Det finns säkert andra områden med det här för att nämna ett område

Landskapsregeringen föreslår ett anslag om 200 000 euro för omhändertagande av bioavfall, vilket är nödvändigt. Men för att Åland ska bli hållbart, som lagtinget har bestämt så är enda lösningen på sikt att röta bioavfallet och få ut energi i gasform samtidigt som klimatgasen metan minimeras. Det här är en mycket viktig punkt. Jag är övertygad om att landskapsregeringen kan vara med och delta i finansieringen men det måste naturligtvis finnas en privat aktör bakom som driver projektet. Som Karlström brukar säga, vi ska inte driva projektet det ska de göra där ute men vi ska hjälpa till ekonomiskt om vi har de möjligheterna.

Beträffande landskapets område i Möckelö där verkstad, lager och delar av vägunderhåll är stationerad hoppas jag att utskottet kunde besöka området och bilda sig en uppfattning över behovet och byggnadernas skick. Verkstad och lager har en fortsatt naturlig placering i Möckelö, men en nybyggnad bör nog övervägas framom en renovering. Vad gäller vägunderhållet på Möckelö kunde den med fördel till en del privatiseras och den övriga delen flyttas till Godby. Ber utskottet även överväga detta. Tack.

Talmannen

Talmannen påminner att tilläggsbudgeten sätter vissa ramar och inte egentligen tillåter allmänpolitisk debatt som sträcker sig alltför långt för fortsättningen av debatten.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Jag hålla mig till ekonomin. Om jag räknar rätt sa ltl Runar Karlsson att landskapsregeringen har lyckats väl sju gånger när det gäller ekonomin. AB Åland fungerar riktigt bra och nu har vi helt plötsligt sett att AB Åland går på plus. Man blir trött med den här typen av debatter. Hur ska allmänheten förstå, tittar man på siffrorna får vi fram en helt annan bild än den som ltl Runar Karlsson vill ge. Om vi lämnar siffrorna. Har landskapsregeringen gjort allt och lyckats mycket väl när det gäller att slimma förvaltningen, få in effektivitetsprogram typ Lean, modern teknik, IT-tjänster, en modern hemsida så att medborgarna själva kan ta kontakt med myndigheterna utan att man behöver ha personlig betjäning på det sätt som man gjort i Finland och Sverige? Menar ltl Karlsson på fullt allvar att landskapsregeringen har lyckats väl?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag sade det tidigare att vi tycker det i centern. Slimma verksamheten? Vad ska man slimma? Det måste finnas en viss bas för att uppnå en viss kunskap. Vi måste titta på vad ålänningarna vill ha, en bra sjukvård, en bra service då måste det finnas människor bakom det. Arbetslösheten är låg vi har en god likviditet. Sammantaget måste man säga att AB Åland går bra och att landskapsregeringen har gjort ett bra jobb.

Ltl Anders Eriksson, replik

Givetvis vill alla ålänningar ha en bra sjukvård, bra service. Om jag förstår repliken som en komplettering från ltl Karlsson tycker han att allt inom landskapsregeringens förvaltning fungera väl, ingenting kan göras bättre. Då är det antagligen så sett ur centerns synvinkel. Det gäller att vara positiv och jag vill ta fasta på det som vi är överens om. Småskaligheten är en styrka och den uppfattningen delar jag, därför står Åland så bra som det står även om vi tittar framöver har vi ganska stora ekonomiska utmaningar. Småskaligheten har varit en styrka och kan vara en styrka framöver. Det är viktigt att vi har bestämmanderätten i så stor utsträckning som möjligt här på Åland, då gäller det att vi gör något vettigt av den.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är bra att vi är överens om det sista som är det absolut väsentligaste. Att jag anser att man inte kunnat göra något bättre, det är klart att man tycker om man sitter i regeringen. Jag har själv suttit nio år i regeringen och vet hur oerhört slitsamt det är. Oerhört kort tid man har att sitta och fundera, det går som på räls och man hinner inte. Den här regeringen tycker säkert att man borde haft 25, 30 timmars dygn minst. Man sitter bara sju stycken där och har en liten administration under sig. Visst tycker de själva att det kunnat göra saker och ting bättre, det är jag övertygad om. Det finns inte resurser och vi har en liten regering och till den delen har man lyckats väl.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Inte är det läge att diskutera exakt vad denna landskapsregering har gjort eller inte eftersom inte ha något bokslut ännu, bara några preliminära siffror som målar upp bilden ganska positivt. Diskussionen måste föras när diskussionen om bokslutet förs i lagtinget före valet. Likviditeten är ett mått, nyckeltal ett sätt att mäta hur framgångsrik man är. I situationen när vi vet att det har lyfts in PAF-pengar för ett större sjukhusbygge, reservering på 10 miljoner av PAF-pengar till budgeten, 7 miljoner på olika driftsmoment på 14 miljoner och det påverkar likviditeten i positiv riktning. Att just nu måla upp likviditeten på detta förenklade sätt som något väldigt positivt är vanskligt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag berättade siffrorna rakt upp och ner och sade att det har stabiliserats, men är medveten om att det finns investeringar som ligger för dörren på sikt men de ligger utdragna på många år och har inte ens påbörjats ännu. Den kommande budgeten kommer också ta en del av detta. Visst finns det utmaningar, absolut. I det stora hela med tanke på vad som hade hänt runt omkring oss har man lyckats väl och ändå bibehållit den service som finns där ute vilket är väsentligt. Man hade kunnat skära ner mycket mer men då hade man förstört ganska mycket man har resonerat på samma sätt som förra regeringen gjorde.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är klokt i sig. Jag ska inte ta allt i från landskapsregeringen man är i alla fall duktig på att ordna presskonferenser, man sköter dem väl och gör det på ett bländande sätt så att man säkert ha bländat ltl Karlsson och centergruppen. Som exempel när ledamoten sa att enligt det gamla sättet att redovisa ekonomi, budgetuppföljningen med ackumulerade underskott gör man ett plus. Det står väldigt tydligt på förstasidan att man har ett ackumulerat underskott efter 2014 på 46 miljoner när det var 39 miljoner efter 2013. Efter det systemet har man gjort ytterligare 7 miljoner back.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det blir mycket siffror och jag har svårt att kommentera det på en minut, att jag tycker att landskapsregeringen har gjort ett bra jobb måste vara ett gott tecken. Från regeringspartierna har jag kanske varit mest kritisk och otålig över ekonomin men sist och slutligen var det ett riktigt bra jobb gjort och det borde vara trovärdigt, trots att jag tillhör regeringsblocket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Runar Karlsson ville bevara antalet kommuner och såg det som en garant att bevara närservicen och servicen ute i kommunerna, mer verksamhet skulle ha lagts ner om man centraliserat den till en punkt. Eftersom skolor redan har lagts ner, finns det inte möjlighet att lägga ner så många fler skolor t.ex., är det en garanti för att ha kvar skolor och annan service? Är det tvärtom att vi borde utöka antalet kommuner med den tankegången, borde vi ha 32 kommuner på Åland? Det är slutsatsen jag drar av ltl Runar Karlssons resonemang.

Ltl Runar Karlsson, replik

För talman! Centern och jag är nöjd med 16 kommuner det räcker bra. Att kommunerna har lagt ner skolor och andra inrättningar det stämmer och det har det gjorts sedan 60-talet beroende på olika orsaker. Kommunerna tillsammans med sina medborgare bestämt det. Bestäms det centralt kommer man längre ifrån medborgarna och inte lyssnar lika mycket på medborgarna. Så länge kommunerna själva vill vara självständiga ska de få vara självständiga. Det kan komma en dag när ett antal kommuner kan gå tillsammans och då anhåller man om det hos regeringen och det bifalls. Det andra alternativet, som en del förespråkar, att landskapsregeringen med tvång ska slå ihop kommunerna vilket är anmärkningsvärt om man har en sådan demokratisk syn.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Den kommunala organisationen måste inte vara garantin för att man får servicen i närheten, det går att lösa med hjälp av lagstiftning på annat sätt. En kommun behöver ha en viss storlek och mängd invånare för att ha en viss ekonomisk bärkraft. Jag hoppas att ltl Runar Karlsson kan se det. Finns det miniantal som ltl Runar Karlsson anser att en kommun ska ha eller är det okej att ha hur få invånare som helst? Kan ltl Runar Karlsson inte se värdet i att ta ett helhetsgrepp över Åland och inte låter kommunerna själva göra som de ville när de vill?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Vad centern och jag ser har mindre betydelse. Det är folket där ute som ska bestämma över sin egen tillvaro. Vill folket i Saltvik, Geta, Finström, Sund gå ihop ska man naturligtvis begära att få göra det. Det är kommunerna som ska bestämma, det ska inte bestämmas centralt från lagtinget eller regeringen. Det är inte demokrati. Många av världens politiker förfasar över att allt fler flyttar till centralorten, samtidigt beslutar de om att slå ihop kommunerna. Det är som de inte skulle begripa att det hör ihop. Flyttar man beslutandemakt centralt, flyttar folket centralt. Det har vi facit på. På en minut kan jag inte förklara det för ltl Carlsson, vi får ta den annan gång med lite längre tid.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Börjar med det som är positivt i ltl Runar Karlssons anförande, att han hyllar tanken om förgasning av bioavfall eftersom jag har en motion som kommer upp till behandling senare i dag. Det är en utmaning vi måste ta ställning till ganska snart hur vi ska göra med vårt organiska avfall. Bevarande av nuvarande kommunstruktur där delar vi åsikt. Utmaningen ligger inte i kommunstrukturen för att få det att rulla utan ska vi ha en demokratisk process, att alla får vara med och påverka och engagera sig måste vi ha kommunstrukturen kvar. Det är inte centraliseringen som är räddningen. Jag delar inte ltl Karlssons åsikt angående budgeten, överskottet, den goda ställningen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Utmaningarna ligger inte på fullmäktiges bord ute i kommunerna. Utmaningarna ligger i den här salen och i landskapsregeringen att se till att vi har en lagstiftning som är up to date och göra det lättförståeligt för människor och hinner med tiden, där är utmaningen. Att man inte ska debattera allmänt i detta antar jag att vi i så fall måste hitta en nyordning, kan vi sitta i timtal och diskutera klädkod, ett glas vin i parken, han, hon, hen måste vi få diskutera den allmänna ekonomiska situationen och det allmänna åländska läget. Det måste vara vår rättighet. Är det emot lagtingsordningen måste den ändras.

Talmannen

Vi har ett regelverk som jag försöker följa efter bästa förmåga och ärendena sätter vissa gränser och det tycker jag inte man ska ifrågasätta.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Likviditeten och kassan bygger helt och hållet på det som finansavdelningen säger, att det är icke verkställda projekt som gör att vi har en kassa och en likviditet i dag som är bra. Skulle de bli verkställda har vi ingen kassa, det är krassa verkligheten. Från 2008 med 172 miljoner till dags dato har vi i budgeten 220 miljoner. Det är en skillnad på 50 miljoner. Plus de PAF-pengar som skjutits in med 20, 30 miljoner i verksamheten. Att säga att AB Åland går bra är en överdrift.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det finns utmaningar och framtida investeringar, det är klart. Tittar vi på vår ekonomi och andra länders ekonomi har vi oerhört mycket bättre. Vi har också deltagit i lågkonjunkturen och haft umbärande med det. Det är viktigt att försöka jämna ut det och se till att det åländska folket har en god sjukvård, äldreomsorg och socialomsorg för att sedan hoppas att konjunkturen svänger, vilket det finns tecken på. Skulle det vara så har man gjort hundra procent rätt, fortsätter lågkonjunkturen blir det ännu lite svårare. Man har gjort vad man kunnat på ett bra sätt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! Jag lovar att hålla mig till siffrorna som står i denna tilläggsbudget. Den ekonomiska utvecklingen i Finland och på Åland står just nu i princip helt stilla och prognosen för utvecklingen inom ekonomin för framtiden är verkligen blandad. ÅSUB:s prognos visar att BNP på Åland ännu några år framåt kommer att ligga på minus 2, 2015 och minus en halv procent 2016. En stor del av de negativa förändringarna som 2015, 2016 beror främst på minskad verksamhet hos företag på Åland vilkas verksamhet har sin tyngdpunkt utanför landskapet. Utvecklingen i landet och på Åland påverkar också direkt landskapet största intäktskälla, avräkningsbeloppet, som vi vet utgör 2/3 av hela landskapets intäkter. Avräkningsbeloppet i landskapet beräknas 2015 blir runt 222 miljoner. Den summa som betalas ut 2016 beräknas bli 218 miljoner, en minskning med 4 miljoner eller 1,8 procent. Vilket vi liberaler ofta har sagt att avräkningsbeloppet följer BNP-utvecklingen. Vi kan vara medvetna om att vi inte längre kan vänja oss vid att avräkningsbeloppet ökar för varje år som det har varit den senaste tiden. Vår indexkostym kommer snarare att minska de kommande åren med flera storlekar.

Vad gäller skattegottgörelsen visar den samma trend. I den andra tilläggsbudgeten för 2015 justeras skattegottgörelsen upp till knappt 7 miljoner euro. Vi måste komma ihåg att dessa 7 miljoner euro kommer från skatteåret 2013. 2016 beräknas skattegottgörelsen bli knappt 5 miljoner, vi tappar ytterligare 2 miljoner. Skattegottgörelsen om något är en god indikator som tydligt visar på hur det åländska samhället står sig gentemot riket. Här är trenden tyvärr sjunkande.

Fru talman. I andra tilläggsbudget finns det vissa åtgärder för tillväxt, vilket vi behöver eftersom vi ser att BNP:n ligger minus. Näringsministern kommer kanske att berätta om näringslivets främjande vad gäller tillväxt Åland. I grunden är vi från liberalerna positiva till allt som kan generera tillväxt och inflyttning. Hur hanteras miljonen euro på rätt sätt, att alla företag och företagare behandlas på likvärdiga grunder vad gäller stöd i form av pengar från landskapet. Ber finansutskottet fördjupa sig och få svar på det senare. För tillväxten och primärnäringarna, som liberalerna tidigare har lyft fram, är stöd till livsmedelsproduktionen. I budgeten för 2015 hade vi ett förslag på 300 000, då var det stört omöjligt men till vår glädje har åtminstone tio procent, 35 000 tagits in. Så är livet ibland är det möjligt och ibland är det omöjligt.

För att ekonomiska utfall och resultat ska kunna diskuteras både här i salen och med andra används nyckeltal för att alla ska diskutera på samma grunder. När landskapet nu har gått till affärsbokföring är betydelsen av nyckeltalen ännu större för att ålänningar och vi här i salen ska få en så rättvis bild som möjligt av den åländska ekonomin, landskapets ekonomi, om ekonomiska läget nu och framöver. Landskapsregeringen, finansminister Roger Nordlund och även lagtinget har poängterat vikten av att t.o.m. godkänna en finansmotion den 31 december 2012, den enda under den här perioden som har godkänts, just om nyckeltal som undertecknaren skrev.

I tilläggsbudget nummer två som vi har framför oss har vi tyvärr inte ett enda nyckeltal att jämföra med. Det som däremot finns här är någon form av preliminär bokslutssiffra för 2014, som jag och liberalerna inte vet vad den grundar sig på. Något bokslut har vi inte sett, det är underligt att man plockar in en siffra som egentligen inte går att debattera för det finns inget underlag till debatt. Ett relevant nyckeltal som man med analytisk förmåga får fram med efterforskning och räkning ur både tilläggsbudgeten och den ordinarie budgeten är kassaflödet.

Vid ingången av 2015 fanns exakt 58,3 miljoner euro i likvida medel i landskapets kassa, det vet vi. 27,2 miljoner var rena pengar och drygt 31 miljoner var kortfristiga placeringar. Kortfristiga placeringar var sådana ränteinstrument och räntefonder som snabbt ska gå att realisera vid behov av pengar. Det är vackert så, landskapet får inte investera i aktier.

Kassaflödet påverkas under 2015 med budgeten plus tilläggsbudgeten, vi kan ganska enkelt utläsa ifrån den att den löpande verksamheten för landskapet äter upp 13,7 miljoner av kassan och att investeringarna för 2015 är budgeterade till 22,4 miljoner. Det betyder att kassan kommer att minska med 36,1 miljoner under 2015. 62 procent av de likvida medlen är borta när året är slut. Vi hörde tidigare hur väl likviditeten har skötts under åren, men kan informera ltl Runar Karlsson att likviditeten har minskar med 40 miljoner. Det fanns ett ackumulerat underskott på minus 17 miljoner när regeringen tillträdde. När regeringen så småningom befrias från sitt uppdrag är vi nere på minus 57 miljoner. Minus 40 miljoner, tycker man det är bra så tycker man det men för mig personligen är det inte så bra. Jag förstår att landskapet gjort allt vad det har kunnat med den kompetens de har.

Om budgeten håller så finns vid årets slut 22,2 miljoner euro kvar i landskapets kassa. För landskapets löpande verksamhet behövs ca 15 miljoner euro netto. Efter det finns 7 miljoner i likvida medel kvar. Investeringarna brukar ligga på mellan 15-20 miljoner per år i landskapet. Om budgeterna som vi nu behandlar håller kommer inte kassan efter det här budgetåret att räcka till. Då finns det två alternativ. Det första är att låna från kreditinstitut det andra att pumpa in ännu mera spelpengar från PAF. I så fall föredrar vi liberaler att vi lånar pengar för att förverkliga investeringar som minskar på landskapets budgetslitage. Det anser vi är en mera ansvarsfull ekonomisk politik än att använda sig av spelpengar som någon annan förlorat. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det var ett sakligt och bra anförande och hoppas att fler kan konstatera det i replikskiftena. En komplettering gällande avräkningen. Precis korrekt som ltl Asumaa sade med den kunskap vi har fått från finansministeriet att avräkningen följer ganska precis BNP-utvecklingen. Det som kan förorsaka avvikelser är om staten går in för engångsåtgärder genom att sälja egendom, då kan avräkningen tillfälligt bli högre. Det varnade landshövdingen för när vi hade lagtingets högtidliga öppnande i november. Åren 2014, 2015, 2016 sker sådana saker vilket kan betyda att avräkningen ligger på lite för hög nivå mot det normala.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Tack för det uppskattade orden. Det stämmer som ltl Perämaa säger att det har funnits extraordinära åtgärder som har hjälpt avräkningen till Åland. Normalt när man gör budgeter och bokslut i bolag noteras de extraordinära åtgärderna som poster så att man vet och kan beräkna fram de normala beloppen som man borde få, att man inte blir förblindad av engångsinjektioner som har hänt några gånger under året. Det är bra att veta för att hållas på en realistisk nivå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Det är ofta mörka siffror som lyfts fram när ltl Asumaa diskuterar ekonomi och landskapets förutsättningar. Det som har skett den senaste tiden, det senaste halvåret är ganska positivt som står i de svarta rubrikerna i tidningar och i radion. Det är fler företag som startas på Åland än det någonsin har gjorts tidigare. Åländska stora bolag gör bra resultat, företag anställer mer, arbetslösheten sjunker det är något man ska lyfta upp varje gång i stället för att lyfta upp det mörka, konjunkturutsikter som är skrivna för ett halvt år sedan. 35 000 till livsmedelsklustret som ltl Asumaa berömda och ifrågasatte varför vi inte tog upp i huvudbudgeten återkommer jag till i den andra tilläggsrepliken.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Normalt när man är utbildad ekonom försöker man hålla sig till fakta och till de siffror som finns tillgängliga. Det är ledsamt att höra att näringsminister Karlström tycker att de är dystra för det är reella siffror som de facto landskapsregeringen levererar och som jag återger från talarstolen.

Minister Fredrik Karlström, replik

Givetvis kunde alla siffror se bättre ut och det jobbar vi många timmar per dag med för att försöka förbättra ur det åländska samhällets synvinkel. De 35 000 euro som går till livsmedelsklustret är ett aktivt val vi har gjort utgående ifrån den arbetsgrupp som sitter och jobbar för att titta på problematiken med den låga likviditeten inom vissa mjölkbolag, sålunda gör vi en insats för att öka krafterna att gemensamt handla lokalt. Däremot vill jag inte säga att vi skulle ha använt de här pengarna eller borde gjort det tidigare, de 300 000 euro som var upptagna i huvudbudgeten för 2015 var egentligen en felbudgetering. Det fanns då och det finns nu väldigt goda resurser från landskapsregeringens sida att vara med i investeringar inom lantbruket. I det nya LBU-programmet har vi nästan 8 miljoner att tillgå, 300 000 behövdes inte i huvudbudgeten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Blev paff i slutet av ltl Tony Asumaas anförande när man lyfter fram resonemanget att man hellre är villiga att ta lån från banken än att satsa pengar från PAF. Har man nu helt ändrat inställning? När liberalerna hade finansministerposten satsade man PAF-pengar i den geriatriska kliniken som är en investering. Om liberalerna sitter i nästa landskapsregering ska man då genast gå till banken och inte utnyttja de pengarna som faktiskt finns till vårt förfogande i vårt gemensamma bolag?

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Kemetter blir förvånad men hon har själv varit med och beslutat att landskapsregeringen ska få lyfta lån, sidan 41 i budgetboken står, ”med hänvisning till ovanstående får landskapsregeringen vördsamt föreslå att lagtinget antar följande förslag till budget för landskapet Åland under 2015 samt bemyndiga landskapsregeringen att uppta för budgeten förverkligande erforderliga lån”. Så har alla enhälligt i lagtinget beslutat, jag vet inte vad ledamoten är förvånad över?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Attack är bästa försvar, ni svarade inte på min fråga. I stället för att utnyttja den penningkassa som finns i PAF är ni villiga att ta lån för investeringar. Vad har liberalerna för förslag, ska PAF sitta med alla pengarna och jobba med internationalisering eller vad de hittar på? Ska vi inte via ägardirektiv sätta krav på bolaget?

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vi vet att ltl Kemetter sitter i PAF:s styrelse och har säkert bättre insyn i bolaget hur det går, men här i salen verkar ltl Kemetter har sovit. Vad gäller PAF-medel har vi hela tiden fört fram tillväxtfonden för att garantera det framöver. Kanske ltl Kemetter vet mer än vad jag vet. Vi är rädda att PAF:s saga kommer att ta slut någon dag och då har vi byggt upp en budget på PAF-medel som inte mera finns. Därav är mer ansvarsfull politik att gå till banken och låna pengar om så krävs för investeringar som minska på budgetslitaget. Liberalerna har aldrig varit beredda att sätta in sådana medel i driften som personer och människor har förlorat.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag förstår att det här är en svår stund för ltl Asumaa och liberalerna eftersom det under hela den här perioden har politiken gått ut på att försöka få Nordlund att framstå som den finansminister som först ska gå till banken och låna pengar för landskapet Åland. När det här året är slut har vi en likviditet som fortfarande är tillfredsställande. Vid senaste årsskiftet, t.o.m. på samma nivå som när vi började arbetet. Förstår att det känns svårt för liberalerna när man totalt har misslyckats med sin huvudkritik mot den här landskapsregeringen. Det som är bra med anförandet är att det visar en klar skillnad mellan liberalernas politik för de kommande fyra åren och dem som jag och fler representerar. Det första som ltl Asumaa gör om han får ansvar för Åland är att gå till banken och skuldsätta landskapet Åland, så uppfattar jag anförandet. Jag ser goda möjligheter att också klara nästa period med de egna pengar som vi har i kassan och i våra bolag.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Det är faktiskt en glädjens stund för mig och liberalerna att minister Nordlund klarar av det här året ut att inte gå till banken. Räcker inte pengarna till finns inga alternativ, vi hoppas givetvis att det räcker till men de budgeter vi antar håller inte alltid stånd utan investeringar blir ogjorda. Finns det inga pengar finns det två alternativ och då att det ansvarsfullare att låna pengar, inte ta dem av personer som förlorat dem till landskapet.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är en märklig politik ltl Asumaa för. När det gäller användningen av PAF-pengar var det den liberala finansministern som öppnade de dörrarna när man tog det stora beloppet till den geriatriska kliniken. Allt det vi gjort därefter är egentligen småsaker jämfört med det beslutet. Jag stödde beslutet för jag tyckte att det var klokt. Jag har fört och kommer att föra den politiken så länge jag kan, koncernen Åland vi ska vara kloka, föra en klok politik, se till att våra företag och verksamheter är fungerande att det genererar pengar att vi totalt sett kan hålla Åland i så god form som möjligt. Att ålänningar har arbete och kan upprätthålla vård, skola, omsorg precis som ltl Runar Karlsson visade på i sitt anförande. Vi har klarat det och samtidigt har vi klarat att hålla ekonomin i skick.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vi är helt eniga, vi vill att vård, skola och omsorg ska fungera på Åland. Därför gjorde också den före finansministern klokt i att använda PAF-pengar och bygga geriatrisk klinik för att upprätthålla vården på Åland, det är vi tacksamma för idag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

 

Ltl Karl-Johan Fogelström

Fru talman! Socialdemokraterna stöder tilläggsbudgeten. Den totala budgeten kommer att balansera på 369 278 000 euro och visar ett underskott på 10 708 000. Det verkliga resultatet när vi har bokslutet klart för 2015 om det också kommer att visa ett underskott på 10,7 miljoner är osannolikt. Inte bara under den här regeringen utan också tidigare har det visat sig att förverkligande av budgeten är ca 94 procent. Vilket i det här fallet betyder att 22 miljoner av 369 miljoner inte kommer att kunna utnyttjas av olika skäl, så har det varit år efter år. Det indikerar att resultatet för 2015 kommer att vara positivt i bokslutet.

Resultatutvecklingen i bokslutet, verkliga siffror hur det har gått före utjämningsfonden har använts. 2010 hade vi ett underskott på 30 miljoner, 2011 ett underskott på 16 miljoner, 2012 ett underskott på 8 miljoner, 2013 ett underskott på 3,7 miljoner och de preliminära siffrorna för 2014 visar ett överskott på drygt 2 miljoner. För att kommentera oppositionen är det inte någon total genomklappning som liberalerna har sagt att den här regeringen har råkat ut för, tvärtom.

Ett av de centrala målen under regeringen Gunells mandatperiod har varit att uppnå en ekonomi i balans. De här preliminära siffrorna för 2014 visar att ekonomin är i balans. Vad menar vi med ekonomi i balans? Det är att landskapets intäkter är minst lika stora som kostnaderna samt att de influtna medlen täcker utbetalningarna. Det har uppnåtts varje år. Det är heller ingen genomklappning och ingen har heller varit tvungen att gå till banken.

Återkommer till det jag sagt tidigare om PAF-pengarna, det är landskapets pengar. Det är lika riktiga pengar som de övriga pengarna som landskapet råder över. Att smutskasta och dra PAF-pengarna i skiten är minst sagt undermålig argumentation. Det håller inte. Det är klart att vi ska använda de medel vi har till förfogande. Ett slutligt förslag för hur PAF-medlen ska behandlas i fortsättningen är fortfarande under beredning. Det är självklart om vi har egna pengar att utnyttja dem före vi går till banken. Det är ett huvudlöst resonemangen vi har hört från talarstolen. Nej, PAF- pengarna får vi inte röra de är smutsiga, det är fel, det är bättre att gå till banken och låta PAF-pengarna ligga en hög någonstans. Det är undermålig politik. Det är hutlöst. Det är i vårt samhälle en fullkomlig normal verksamhet när det gäller spel, det finns i alla länder och det finns monopol här och där. Varför ska just de åländska pengarna vara smutsiga? Det håller inte.

Public service på Åland måste under alla omständigheter skyddas. Det innebär bl.a. att vd- och redaktionschefsskapet måste vara åtskilda. Detta för att trygga medborgarnas rätt till politiskt oberoende och objektiv information, det är en av grundstenarna i vårt demokratiska system. För att kunna upprätthålla public service krävs ett finansieringssystem som långsiktigt tryggar bolagets ekonomi och som är oberoende av årliga anslag i landskapets budget. Det är beklagligt att politisk samsyn på hur finansieringssystemet ska utformas inte har nåtts och lösningen av detta bör ges hög prioritet.

Ålands Radio AB ägs till hundra procent av samhället. Ägaren, samhället borde besluta vilket man kan som enda ägare att offentlighetsprincipen också ska gälla Ålands Radio AB. Detta kan man i väntan på att lagen om offentlighetsprincipen revideras. Det kan man göra genom ägardirektiv och få det infört i bolagsordningen som Mariehamns stad har gjort i det nya hamnbolaget. Den munkavlelinje som nu tillämpas i Ålands Radio AB är helt oacceptabel då den förvägrar den åländska allmänhetens insyn i en så viktig institution som Ålands Radio Ab är. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi har gått in för ett nytt budgeteringssystem vilket vi alla har förespråkat, d.v.s. att man enligt prestationsprincipen och affärsbokföringsmodellen budgeterar eftersom vi ändå gör bokslut enligt den modellen. Enligt modellen som vi har gått över till budgeterades ett 2014 underskott om ca tre miljoner, vilket som enligt preliminära siffror skulle bli ett överskott på mellan två till tre miljoner euro. Avsikten var att förbättra budgeteringssystemet. Nu budgeteras det för 2015, precis som ltl Fogelströms sade, nästan minus 11 miljoner euro, ett ganska dramatiskt steg mot något sämre. Ändå säger ltl Fogelström att det ska bli positivt i sista ändan. Det betyder att det nya budgeteringssystemet som har införts är betydligt sämre än det förra.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Det vill jag inte påstå att det har blivit. Om vi ser historiskt på förverkligandeprocenten av den budgeterade siffran bygger den på ungefär 94 procent. Det är sannolikt att den tröghet som finns inbyggd i systemet kommer att fortsätta att gälla. Ingen tidigare regering har lyckats bättre i snitt. Det betyder att av de 369 miljonerna i budgeten, ca 22 miljoner inte kommer att utnyttjas, vilket blir 12 miljoner mer än underskottet. Min slutsats är att då blir det ett sådant överskott som det blev 2014.

Ltl Mats Perämaa, replik

Tack, herr talman! Är det inte överhuvudtaget ett problem att vi 2014 budgeterade ett underskott om minus 3 miljoner men nu för 2015 budgeterat underskott som är 8 miljoner större, minus 11 miljoner. Ett dramatiskt trendbrott att det börjar gå sämre igen. Ledamoten säger att budgetering inte tycks ha någon betydelse för på något konstigt sätt blir det ett överskott i alla fall i sista ändan. PAF-pengar, den dagen man biter i myntet är det samma pengar som alla andra skatteintäkter. I samband med att PAF-pengarna har genererats är det stor risk att det finns en hel del spelmissbruk och människor som farit illa i samband med det. Vi anser att intäkterna ska behandlas med största varsamhet. Sossarna tycker uppenbarligen inte så.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Vi får konstatera att vi är av olika mening. Det är fullkomligt ren, legal verksamhet som genererar ett överskott som ägaren får disponera. Det är vår syn. Det är inte stinkande pengar av obskyr verksamhet som Perämaa och liberalerna tycks anse. Att budgetsiffrorna på något underligt sätt i verkligheten blir mindre utnyttjade än vad man har budgeterat, den underligheten har pågått år efter år, det är lika underligt varje år för ltl Perämaa. Den som kan lite om statistik och tittar bakåt så har det varit på det sättet och mitt antagande är att så kommer det att förbli.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack, herr talman! Budgeten går att lite läsa hur som helst men synbarligen kan man också göra det med bokslut. Om jag förstår ltl Fogelström rätt så har vi en budget i balans och det har man uppnått varje år. Var kommer i så fall det ackumulerade underskottet på nästan 50 miljoner ifrån? Utjämningsfonden är det ingen från regeringspartierna som vill prata men den är också de facto tömd som var en ännu större summa. Om man har uppnått en budget i balans varje år, var kommer i så fall det ackumulerade underskottet ifrån?

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Jag sade inte att vi har uppnått en budget i balans, jag sade att vi uppnått en ekonomi i balans. Det har jag baserat på verkliga siffror, hur det verkligen gick. Tittar vi bakåt är det en markkabel förbättring som har skett som gör att vi hamnar på mellan två och tre miljoner i år. Då har vi balans, intäkterna är större än kostnaderna. Budgeten är en plan, en prognos en viljeyttring.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det sistnämnda är vi helt eniga om. Det blir ofta en enorm debatt om budgeten som mycket riktigt är en plan. En plan som man ska följa i så stor utsträckning som möjligt medan bokslutet visar de verkliga siffrorna. I år blev det helt plötsligt en ekonomi i balans, jag uppfattade att Fogelström pratar om en budget i balans och att man har uppnått det varje år. Har man uppnått en ekonomi i balans måste det synbarligen innebära att intäkterna är högre än utgifterna annars har man inte ekonomin i balans. När det gäller PAF-pengarna har vi aldrig nedvärderat dem, pengar som pengar brukade heta på åländska. Från Ålands Framtid har vi varnat att det är ganska vanskligt, det kan direkt vara oroväckande inför framtiden att i alltför stor utsträckning lappa och laga med PAF-pengar för den intäktskällan är ganska osäker. Jag vill uppmana Fogelström att titta på resultaträkningen för budgeten 2015 på sidan 27 vad finner vi där apropå ekonomi i balans?

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Det är också en budget för 2015 som är en plan. Ekonomi i balans är när intäkterna överstiger kostnaderna. Att man har en budget är rätt vanligt när det är dåliga tider då underbalanserar man budgeten medvetet för att få ut mera pengar i rörelse än annars. Budgeten används som ett instrument för att hjälpa upp det. Det är grundläggande nationalekonomi. Min tolkning av budgeten för 2015 är att det är ett medvetet försök att stimulera ekonomin, vilket är riktigt. Sex procent av det man budgeterat, historisk sett, sker inte och då blir de pengarna över och därför blir det ett överskott.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Ltl Fogelströms anförande fascinerar mig till vissa delar och gör mig förvånad. Det uttalandet om att styrelsen i Ålands Radio och TV ”följer en munkavlelinje”. Har svårt att förstå att man överhuvudtaget kan säga så eftersom styrelsen följer gällande lagar och förordningar. Det som finns angivet i aktiebolagslagen. Är man missnöjd med lagstiftningen då ändrar man den. Det är ohederligt att gå ut och säga att styrelsen har någon form av munkavlelinje när man arbetar efter gällande regelverk.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Det är ägaren som bestämmer i ett aktiebolag. Aktiebolagslagen kan inte förhindra ägaren att göra något. Det är fullt möjligt vilket gjordes i Mariehamns hamn Ab att i bolagsordningen sätta in en bestämmelse om att offentlighetsprincipen ska följas. Det är inte mot aktiebolagslagen. Ett aktiebolag är inte en fritt svävande organism som är opåverkad. Det är alltid ägaren som bestämmer och det sker genom ägardirektiv och genom att man skriver in i bolagsordningen vad det är som ska gälla och det gäller. Där sätter inte aktiebolagslagen några hinder. Att offentlighetsprincipen inte tillämpas beror på bristande ägardirektiv och i slutändan vår lagstiftning som bör revideras.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Veronica Thörnroos, replik

De ägardirektiv som styrelsen har fått är att man ska följa gällande lagstiftning. Självklart är jag så välinformerad om aktiebolagslagen att jag vet exakt vad ägarens rättigheter och skyldigheter är. Samtidigt är det väldigt enkelt i ett aktiebolag när det bara finns en ägare. Det är anmärkningsvärt att styrelsen hitintills i ca 20 års tid kunnat göra ett gott och väl arbete men att det nu blev plötsligt är väldigt känsligt. Snarare beror det på att alla styrelsemedlemmar inte har förstått vad det betyder att hålla tand för tunga tills eventuellt regelverket har ändrats.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Fullt medveten om att det är chockerande nytänkande för många att man kan göra på det här sättet, att man borde göra på det här sättet. En så viktig verksamhet som Ålands Radio Ab att det ska ske i stängda rum, styrelsemedlemmarna får inte yttra sig osv. det kan ägaren genom att ta initiativ ändra på. Det plädera jag för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Centern och jag personligen delar ltl Fogelströms åsikt när det gäller public service stora betydelse för vårt samhälle, för att stötta, upprätthålla demokratin i samhället. Ltl Fogelström var inne på finansieringen av public service, en oberoende finansiering, nu finansierar vi det med TV-licens. Det skulle vara intressant att höra vad ltl Fogelström anser om det nuvarande systemet och hur man eventuellt skulle kunna uppnå något mer oberoende?

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Det avspeglar kanske mer med min principiella åsikt om hur finansieringen borde vara ordnad exakt, vilken form osv. det medger inte tiden och inte heller min kunskap om det. Det är viktigt det som sades tidigare i dag under frågestunden att med ett penndrag stryka posten i budgeten. Man bör inte ha ett sådant system utan det ska vara en garanterad finansiering som inte lättvindigt kan strykas bort.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det var ett bra förtydligande. Då tycker ltl Fogelström och jag exakt lika i den här frågan. Systemet vi har idag med licenser är förmodligen det mest oberoende system man kan skapa, där de som lyssnar och ser betalar. Det har man också konstaterat i Sverige, som har en mycket fin public serviceverksamhet, att radio- och TV-avgiften är det bästa och mest oberoende och demokratiska systemet för att finansiera den. Tack.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Det är möjligt. Socialdemokraterna har ett annat förslag, min uppmaning är att sätt er ner och kom överens om ett system som fyller kriterierna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Herr talman! Några saker vilja föra ett resonemang kring. Det är för mig personligen och oss liberaler oerhört glädjande att det nu finns tendenser i det åländska samhället om att den våta filt av lågkonjunktur som legat över oss alla nu börjar glänta i något hörn. Det sades att vi nu och då får läsa rubriker om saker och ting som pekar på att det går i rätt riktning, företag som gör bättre vinster, nyetableringar osv. Det finns en känsla av att ett frö har såtts i den åländska myllan som nu gror, det ser faktisk förhoppningsfullt ut att lågkonjunkturen i viss mån håller på att vända. Den djupa dipp som vi fick se efter Lehman Brothers kraschen hösten 2008 och allt som hänt sedan dess är det glädjande att det nu tycks som att det svänger.

Den frågan kommer givetvis att påverka valrörelsen och partiernas positionering för valet följande höst. Den andra saken som kommer att positionera partierna och påverka valrörelsen är hur den nuvarande landskapsregeringen har skött ekonomin under den här valperioden. Jag tänker inte i det här sammanhanget säga något mer om siffrorna för det är preliminära bokslutssiffror som säkert kan vara korrekta men vi har inte helheten ännu. Enligt ett lagförslag vi nyligen behandlade i lagtinget om en temporär förskjutning av behandling av bokslutet kommer landskapsregeringen att fastslå bokslutet inom juli månad och leverera till lagtinget senast inom augusti månad. Lagtinget kommer förmodligen att föra diskussionen om bokslutet i september när lagtinget samlas, en och en halv månad före valet.

Då har vi siffror och kommer att ställa landskapsregeringen till svars utifrån de fakta vi kan utläsa hur de siffrorna. Därför finns det ingen anledning att i utskottet dess mera fördjupa oss i en liten del av siffrorna, diskussionen kommer i september.

Ltl Torbjörn Eliasson

Tack, herr talman! Jag hann inte diskutera färdigt i repliken med ltl Fogelström om finansieringen av public service vad som egentligen är det bästa. Personligen har jag en bakgrund inom journalistiken för de frågor som är viktiga för mig. En av de viktigaste funktionerna vi har samhället är public service för att kunna hantera och garantera demokratin behövs det en oberoende granskning. Under alla år jag var med i lagtinget, från 2003, har man pratade om det, i debatterna, i lagtingskorridorerna och i grupperna hur ska vi ordna det här? Det har även funnits med i regeringsprogrammet att man ska försöka lösa frågan. Frågan är fortfarande olöst. Eller i alla fall ingen förändring har skett. Det finns sådana som vill förändra man vi kan kanske göra som i Finland, att man har ett skattesystem. Kunde eventuellt ta det direkt över budgeten, det har jag hört nämnas. Det har även nämnts att utnyttja PAF-pengar.

Det system vi har idag är det bästa rent demokratiskt. Jag läste i Sveriges Radios årsberättelse hur man ser på saken i Sverige där säger man så här ”finansieringsformen med en radio- och TV-avgift som innebär att bolagen har en direkt koppling till allmänheten och därmed till publiken inte till staten eller marknaden”. Det anser man vara det viktiga. Har man en licens ska de som vill lyssna och se betala. Det här ger också en stimulans till radio- och TV-bolagen, till public service att utvecklas. TV-licensen, man kanske vill kalla det något annat, anser jag att ska finnas kvar. Tack.

Talmannen

Talmannen påminner återigen att ärendet är tilläggsbudgeten. När det gäller radio och TV-verksamheten finns det endast ett anslag på 13 000 på sidan 17 som kan diskuteras.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Jag har förberett min replik på ledamotens anförande kring finansieringssystemet som har att göra med budget och varifrån pengarna ska tas. För socialdemokraterna och mig personligen är jag av precis samma åsikt som ltl Torbjörn Eliasson att public service oberoende ska garanteras. Då måste distribution separeras från produktion. Finansieringssystemet ska vara oberoende och det mest rättvisa systemet skulle vara en form av mediaskatt som även har progressivitet. Vi har alla tillgång till media idag oberoende om det är public service media eller annan media så använder vi det på olika sätt.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Tack för hjälpen. Det ingår en inkomst i budgeten och det är finansieringen jag uppehåller mig kring. Vi har olika uppfattningar och det är viktigt att vi diskuterar frågan. En mediaskatt är naturligtvis ett alternativ men licensen känns bäst där man får ett samband mellan public service och lyssnarna.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Vi känner till att Ålands Radio har skurit ner i sitt radioutbud och att nyhetsutbudet är begränsat i jämförelse med andra lokalstationer. För att garantera en mångsidig kvalitet av oberoende media, den media vi köper är ofta färgad, är det otroligt viktigt att medborgarna kan ta ställning till vad som är sant och vad är inte sant. Här håller jag fast att vi behöver ha en skild debatt om den här frågan för det har blivit så pass aktuell.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag har sagt mitt om vad jag tycker om finansieringen, tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Har talman! Om talmannen tillåter vill jag säga att det inte går att ha en avgiftsfinansierad public service i dagens samhälle. Tiden har sedan länge sprungit förbi den tekniska utvecklingen, att man kan välja ut vem som ska betala eller inte. Det blir som idag att man inte betalar för man uppfyller inte kraven. Det enda sättet att få en avgift att fungera är att alla betalar den, då heter det inte avgift längre då heter det skatt. Det motsätter jag mig också. Det är inte en verksamhet som behöver finansieras särskilt man kan med andra medel skapa oberoendet som public service behöver ha. Detta är verksamheter som vilken annan verksamhet som helst vägar, sjukvård, utbildning som samhället ska garantera. Pengarna tycker jag och moderat samling att ska tas från skattepengarna i övrigt. Sedan kan man bygga verktyg kring det så att det blir ett starkt oberoende. Mycket starkare än idag när det de facto är ganska svagt.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Detta går inte för ltl Danne Sundman. Det går alldeles utomordentligt bra i Sverige. Det är bara att se hur det fungerar där. Där säger man också, taget ur senaste årsberättelse, ”en finansieringsmodell som en långsiktig och säkrar ett ekonomiskt oberoende”. Man har i dagsläget noterat all time high i Sverige när det gäller antalet licensbetalande, lyssnare och hörare.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är helt ohållbart att man ska fara runt och kontrollera folk och göra intrång i deras hem som man måste göra för att få in avgiften. När det gäller exemplet i Sverige har Radiotjänst haft stora problem när man har tolkat lagen att alla som ska betala som har dator, iPad osv. och fått på pälsen av domstolar och måsta ge tillbaka licenspengar. De beskriver bra det stora problemet med att ha en avgift för en tjänst som man inte kan definiera. Som inte kan avgränsas så att man kan ta betalt för den. Tiden har sprungit förbi de här modellerna och nu måste public service ses som vilken verksamhet som helst som samhället sysslar med. Särskilt för ett litet självstyrd område är public service jätteviktigt. Vi bör ta det till oss och skapa en finansiering som garanterar oberoende, inte som är beroende av att folk betalar eller inte efter personlig vilja som det är idag tyvärr.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ltl Sundman, jag avslutar med att konstatera att vi har olika uppfattningar, det är helt okej att ha det. Ltl Sundman anser att det här inte går. Jag konstaterar att det går alldeles utomordentligt bra i Sverige och tror att vi ska utveckla det systemet för att kunna garantera den demokratiska kontakten mellan de som producerar och de som lyssnar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Talmannen

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.