PLENUM den 29 april 2005 kl. 10.30.   

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Raija-Liisa Eklöw, ltl Christian Beijar, ltl Anders Eriksson, vtm Barbro Sundback, ltl Ragnar Erlandsson, ltl Veronica Thörnroos , ltl Åke Mattsson och ltl Katrin Sjögren).

22 lagtingsledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Anders Eriksson och ltl Raija-Liisa Eklöw på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

 

 

Meddelas att hemställningsmotionerna nr 8, 11, 16, 22, 24, 46, 60, 70, 73, 74 och 75 kommer att upptas till behandling vid lagtingets plenum måndagen den 30 maj. Av de motioner som inlämnats under den allmänna motionstiden återstår ännu att remittera motionerna nr 20, 28, 42, 55, 58 och 77/2004-2005. Datum för deras remissbehandling kommer att behandlas senare.

 

 

Föredras för tredje behandling ärende nr 1:

 

Kulturutskottets betänkande nr 9/2004-2005 angående ändrad landskapslag om Ålands kulturdelegation. (FR 12/2004-2005).

 

I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta detsamma. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lag­förslaget för antagande. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Föreläggs lagförslaget för antagande i tredje behandling. Lag­tinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs lagförslagets motivering för godkännande i enda be­handling. Diskussion. Ingen diskussion. Motiveringen godkänd i enda behandling.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Föredras för tredje behandling ärende nr 2:

 

Kulturutskottets betänkande nr 10/2004-2005 angående ändrad landskapslag om Högskolan på Åland. (FR 13/2004-2005).

 

I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta detsamma. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lag­förslaget för antagande. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Föreläggs lagförslaget för antagande i tredje behandling. Lag­tinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs lagförslagets motivering för godkännande i enda be­handling. Diskussion. Ingen diskussion. Motiveringen godkänd i enda behandling.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

Föredras, fortsatt behandling ärende nr 3:

 

Landskapsregeringens meddelande om budgetram för år 2006 och plan för åren 2007 och 2008. (M 2/2004-2005).

 

Diskussionen förklarades avslutad vid föregående plenum. Enligt 51 § 2 mom. lagtingsordningen kan lagtinget om ärendet prövas vara av synnerlig vikt hänskjuta meddelandet till utskott eller självstyrelsepolitiska nämnden. Talmanskonferensen föreslår i stöd av 9 § arbetsordningen att ärendet remitteras till finansutskottet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. Ärendet remitteras till finansutskottet.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 4:

 

Ltl Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion angående ekologisk odling. (HM 29/2004-2005).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm:

Herr talman!

I  hemställningsmotion nr 29 föreslår jag att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att landskapsregeringen går in för att köpa åländska ekologiskt odlade produkter i mån av möjlighet till kök och bespisningar som drivs av landskapsregeringen och underlydande myndigheter.

 

En nästa lika lydande motion har vi inlämnat från Obunden Samlings sida tidigare. Socialdemokraterna har haft en liknande motion tidigare. Jag har sett mig nödd och tvungen att lämna in den ånyo eftersom vi har kunnat ta del av den nuvarande regeringens handlingsprogram, där det inte finns någonting skrivet angående den här frågan, i motsats till de tidigare regeringarnas handlingsprogram, där det har nämnts att avsikten har varit att man skulle upphandla ekologiska produkter till centralköken. I rambudgeten för 2006, som vi diskuterade igår står det inte ett ord om ekologiskt odlade produkter. Därför tycker jag också att det är väldigt viktigt att man tar upp frågan och ånyo diskutera den. Har man på något vis ändrat sin inställning till betydelsen av att på det här sättet skapa en marknad för ekologiska produkter? Två tredjedelar av regeringen i dag består av partier som tidigare har ansett att det här är viktigt. Socialdemokraterna har i sin oppositionsroll hävdat att detta har varit viktigt, så man borde inte ens behöva kompromissa om det, som man sade igår att man måste göra i vissa frågor, men det här är inget sådant område.

 

Jag hoppas alltså att det är ett förbiseende, fastän det är en väldigt viktig fråga, att det inte finns nämnt på något sätt. Det här kan man säkert förtydliga från regeringens sida och att avsikten är, fastän det inte står skrivet någonstans, att man skall göra detta. Vi vet att det finns ett väldigt lyckat försök som kanske är ett steg ännu längre än vad hemställningsmotionen avser, men det är viktigt att man visar odlarna, som i det här fallet har väldigt arbetsintensiva insatser, att man faktiskt tror på det och köper produkter. Är det så att vi anser att det inte är viktigt längre skall vi inte heller försöka propagera för att man skall gå in för att övergå från konventionell till ekologisk odling, om vi inte sedan heller visar att vi skapar en marknad för dem.

 

Ltl Henry Lindström, replik:

Herr talman!

Det är bra att man lyfter fram användande av lokalt producerade produkter. Det blir genast svårare när man framhåller de ekologiska produkterna eftersom vi har väldigt bra konventionellt odlade produkter och det är viktigt att vi också har en avsättning för dem här på Åland. Den ekologiska odlingen framhålls i många sammanhang som allena saliggörande för miljön, men även den ekologiska odlingen har sina problem; man odlar mellangrödor för att få kväve det kommande året och det är också utsatt för utlakningsproblem. Har man en intensiv djurhållning blir det anrikning av både kväve och fosfor i markerna, så man borde ha ett samarbete med icke-djurgårdar. Det är också en problematik att vi har få ekologiska gårdar som egentligen har haft en drivkraft att utveckla det att bli stora och rationella, så vi har många som är kvar på en ganska blygsam areal. Sedan kommer problematiken hos uppköparna att det också blir en kostnadsdrivande bit om man enbart vill ha ekologiska varor i kosthållet.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman!

Jag fick inte klart för mig, som jag hade hoppats, om det är så att den den tjänstlediga VD:n på producentförbundet är för eller om han inte stöder motionen? Jag tycker att det skulle ha varit väldigt intressant att veta. Jag vet inte, men förmodligen är det så att de ekologiska odlarna också är medlemmar i producentförbundet och då borde man i synnerhet jobba för de medlemmarna också. Jag fick, som sagt, inte klart för mig om man stöder förslaget eller om man inte gör det. Han säger också att problemet är att man har en ”blygsam areal”. Det stämmer och jag förstår att man inte vågar satsa ännu mera. Man går över till att odla vall och grönträda ekologiskt. Det lönar sig s.a.s. i miljöstödsavseende, men om du skall ha specialodlingar måste du ha en marknad för det; tillgång och efterfrågan är viktig även i den här näringen. Då är det vår sak som politiker att åtminstone försöka skapa den marknaden. Det är det som den här motionen går ut på, men jag fick inte klart för mig om det var ett stöd eller om det inte var ett stöd från producentförbundets tjänstlediga VD.

 

Ltl Henry Lindström, replik:

Herr talman!

Det är ofta som man vill göra på det här sättet, att man vill ställa de olika produktionsgrenarna, de olika sätten att odla, mot varandra. Jag har sagt många gånger att från producentförbundets sida vill vi inte ställa dem mot varandra, utan var och en skall ha möjligheter att utvecklas. Om man skulle gå enligt motionärens intentioner missgynnar man de konventionellt odlade produkterna. Jag är inte beredd att ställa dem mot varandra utan man bör försöka ge möjligheter för vardera formerna att utvecklas, för vi har väldigt bra kvalitet på våra konventionellt odlade produkter. Ekologiska produkter som t.ex. importeras är många gånger mer besprutade än våra konventionellt odlade grödor här.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman!

Man skall inte jämföra den här motionen med att man skall importera ekologiska produkter. Avsikten är att man skall stöda den här producerade ekologiska odlingen. Om man säger att man inte vill lyfta den ena eller den andra, man vill inte s.a.s. ställa de två odlingsformerna mot varandra, men det gör man inte i dag, för jag upplever nog att man lyfter mera den konventionella odlingen än vad man gör med den ekologiska. Det är därför jag tycker att det är väldigt viktigt att man lyfter den ekologiska och man kan lyfta den ännu mera än den konventionella. Jag respekterar att ltl Henry Lindström har en annan åsikt, han är mera för den konventionella odlingen, men enligt mitt sätt att se det skulle hela Åland få vara en ekologisk oas, det tycker jag att skulle vara det bästa. Det skulle vara en bra marknadsföring för hela landskapet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Herr talman!

Jag kan säga att jag tycker att det är en bra motion och som ltl Gun-Mari Lindholm sade har socialdemokraterna haft också motioner i den här inriktningen och om jag inte minns fel har även liberalerna haft liknande, så det finns någonstans en ganska stor politisk enighet om detta. När det gäller handlingsprogrammet finns det ingenting specifikt sagt om ekologiska produkter utan man skriver om närproducerade livsmedel. Min uppfattning är nog den att det används redan mycket ekologiska produkter från Åland i landskapets skolor. Jag har pratat med kolleger i bespisningarna och vad jag har förstått har det gått ut en skriftlig information om att de om möjligt skall använda ekologiska produkter – jag vet inte om det står åländska – och att det finns stora enheter som räknar s.a.s. dubbelbudget och ser vad kostnaderna blir för det. Jag tycker att det är positivt, men samtidigt ökar medvetenheten när det gäller miljöfrågorna och att skolorna kanske mer tar det här som en pedagogisk bit i sin verksamhet, att skall man ha ren miljö så skall man också ha ren mat. I Mariehamns stad har detta pågått i säkert 15 års tid, så det gäller alla inrättningar i staden.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman!

Det stämmer att skolorna har ett väldigt bra arbete där man försöker informera och få eleverna att inse detta med hållbar utveckling, att alla har en stor del i den utvecklingen. Jag tror också att det finns en inneboende vilja hos alla att göra det. Det stämmer också som socialdemokraterna sade att liberalerna har haft en motion, så det kanske t.o.m. finns en majoritet för det här i salen, även om det inte är helhjärtat från alla håll. Jag tackar för det här från socialdemokraternas sida att man fortfarande tycker att det här är angeläget. Det har varit andra frågor där man har sett att man har svängt och vänt, men i den här frågan har man alltså samma åsikt som man hade i oppositionsrollen och det tycker jag att är bra, så det blir antagligen en positiv behandling av detta i näringsutskottet där också socialdemokraterna har en ledamot!

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Herr talman!

När man pratar om ekologiska produkter på Åland är det ofta som om det skulle bara handla om grönsaker och rotfrukter, men det finns faktiskt också grahammjöl och havregryn, så vi har väldigt bra ekologiska produkter på Åland. Det finns, inte särskilt mycket, men det finns också ekologiskt kött och det är det ganska stor konkurrens om, väldigt få kan konkurrera med Mariehamns stad där, Men visst finns det bra ekologiska produkter på Åland, det gäller bara att hålla reda på när och var de finns.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman!

Det stämmer det som ltl Anne-Helena Sjöblom att det finns flera produkter och jag tror att det också skulle kunna finnas ännu mera, om det är så att man ser att det finns en marknad, att vi tror på det. Då tror jag också att man kan övergå i ännu större utsträckning än vad man gör i dag. Det finns en viss skepsis till det här, men det kanske är så att det är en tidsfråga.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Herr talman!

Ltl Anne-Helena Sjöblom sade i stort sett det jag ville säga. Det är så att visst finns ekologisk odling med i handlingsprogrammet. Här står också att närproducerade livsmedel skall gynnas i både butiker och allmänna kök. Visst finns det med! I övrigt stöder jag allt det som ltl Anne-Helena Sjöblom lade fram.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman!

Jag håller inte med om att det finns tydliga skrivningar i handlingsprogrammet om ekologiska produkter. Det skiljer sig markant från tidigare regeringars. Vi kan gå tillbaka i tiden flera perioder där man har satt som en särskild punkt, sagt uttryckligen att man skall köpa till centrala kök. Man har liksom lyft den här frågan, men det har man inte gjort i den här regeringen. Det var lite förvånande för mig eftersom två tredjedelar av regeringen tidigare har varit inne för det och nu kompletterades det med socialdemokraterna, som tidigare uttryckligen har pratat för den här frågan. Jag blev oroad över att man hade lämnat det här spåret, som i andra frågor, men det är bra att man har den här diskussionen. Det är den tiden nu när folk skall börja gömma frön för nästa period och för nästa säsong så att de vet vad de skall s.a.s. sätta i sina marker. Finns det en tro på det här så är det jättebra, men man måste tala om det i så fall – det har man inte gjort i handlingsprogrammet det håller jag inte med om.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Herr talman!

Jag är helt nöjd med handlingsprogrammet och de skrivningar som finns, också i den här frågan. Här är hållbar utveckling ett mycket tydligt och starkt spår som går igenom hela handlingsprogrammet och det är, vad jag kan tolka, också ekologiska produkter. Sedan har jag själv sagt här i talarstolen bara för någon vecka sedan att jag för min del är villig att se över att också gymnasialskolorna skall få den här rekommendationen att också i högre grad prioritera lokalproducerat och ekologiska produkter. Jag tycker för min del att det finns som ett starkt spår här i handlingsprogrammet  och jag är nöjd med de skrivningarna.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman!

Konstigt vore det annars om inte en regeringsledamot i regeringen skulle vara nöjd med handlingsprogrammet! Vi vet inte i oppositionen vad det är som gömmer sig bakom orden i skrivningarna i handlingsprogrammet. Vi har frågat och vi har fått väldigt få svar. Det här är ett sätt att få reda på det. Då väntar vi att vi skall få se krafttag och regeringen skall upp till bevis att man verkligen menar det då!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Brage Eklund:

Herr talman!

Jag hade inte tänkt blanda mig i debatten om ekologisk odling, men jag kan tyvärr inte låta bli. Det är alltid bra att ha visioner och det är framför allt roligt om de går igenom. Jag drar mig till minnes långt tillbaka när det var en liberal landstingsman, senare riksdagsman, Gunnar Jansson, som sade att han såg också samma vision om att se hela Åland som ett grönt Åland med ekologisk odling för hela det åländska jordbruket. Det är klart, jag kopplar ihop det där med drömmar, för det är alltid så att det är tillgång och efterfrågan som styr marknaden. Att vi skulle börja odla ekologiskt om vi inte har en marknad som köper produkterna – det har jag sagt tidigare här i talarstolen – det är precis som att man tar, med hårda ord, en slägga och bultar upp i ”kobben” på odlarna. Det är helt enkelt att ta livet av jordbrukarna. Samtidigt som man bygger ut den ekologiska odlingen måste man ha en marknad som tar hand om den. Jag är absolut inte emot att det odlas ekologiskt utan det måste vara upp till var och en jordbrukares sak att välja vad han känner för. Jag har sagt det från samma talarstol tidigare att jag uppskattar dem som orkar hålla på. Jag har en granne själv hemma som kämpar på och inte har han några lätta dagar, för det är mycket intensivare odlingsformer och mycket mera att köra, ja, rent ut sagt ett handarbete som skall utföras.

 

Man skall inte romantisera tanken om ekologisk odling. I frågan om landskapet skall vara någon slags förespråkare för ekologisk odling är jag lite kluven. Jag tycker i likhet med ltl Henry Lindström att den konventionella odlingen som bedrivs på Åland i dag är så pass ren och det ligger mycket i det han sade, att konsten att odla ekologiskt är att samla upp en fångstföda före som samlar upp kväve eller annan stallgödsel för att man skall få någonting därifrån; annars får du inte några produkter från den ekologiska odlingen. Den ekologiska odlingen är alltså inte heller fri från kväve- och fosforläckage, absolut inte. Alla som håller på med den skall ha min uppskattning. Men för att få den att fungera är, som jag sade, marknaden är viktig.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman!

Ltl Brage Eklund säger att det är att ha en lite romantisk syn på det hela, det kanske stämmer, jag är väldigt romantiskt lagd, så på det sättet stämmer det säkert. Jag förbehåller nog rätten att ha den här visionen och att säga att man skall ha en marknad för det här – det precis det som motionen går ut på, att skapa en marknad, en bas!

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Det är bra att ltl Gun-Mari Lindholm är romantisk av sig, det får hon gärna vara! Här handlar det om att ställa två olika odlingsformer mot varandra. Sedan är frågan om vi från myndighetshåll skall styra över det så att kök och skolor i landskapets eller kommuners regi skall ha som krav att upphandla ekologiskt; det är en ekonomisk fråga också. Det är varje kommuns sak att ta ställning till det; om man tycker att skolorna har råd att upphandla så är det helt okej för mig! Det är i alla fall en ekonomisk bedömning och med det kostnadstryck som vi har i dag på kommunerna vet vi hur det ligger till. En annan sak som är lite rolig i det här sammanhanget är upphandlingen på ÅHS; där kunde man inte ta konventionellt odlat från Åland utan där måste man till Österbotten efter! Det är lite märkligt, hur skall de ha råd att upphandla ekologiskt på Åland när man inte har råd att ta konventionellt odlat från Åland!

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman!

Vad gäller ÅHS-potatisen är ltl Brage Eklund och jag helt överens. Det var helt fel att göra på det sättet. Ltl Brage Eklund frågar: skall vi nu här på Åland verkligen handla upp ekologiska produkter före vi har konventionella? Svaret på det från min sida är ja. Man kan kalla det för positiv diskriminering, men det är så jag vill ha det. Jag tycker att det är viktigt att vi visar på ett miljötänkande. Jag vill ha mindre gifter. Jag vill ha grön el, allt som är bättre för miljön.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Vi är nog ganska mycket överens. I min nästa motion förespråkar jag också miljön, så det bygger på samma sak. Vi är sist och slutligen inte så mycket osams, men jag förbehåller mig nog att man inte skall utmana två olika odlingsformer mot varandra, det är en farlig  väg att gå den vägen. Jag har sagt det förut att om man tvingar odlare att odla ekologiskt och det inte finns någon marknad, så är det slutet på det ekologiska odlandet precis.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Herr talman!

När det gäller marknad och efterfrågan kan jag helt hålla med ltl Brage Eklund. Men det är så att efterfrågan på ekologiska produkter har blivit större och den ökar hela tiden, så det är klart att någonting håller på att hända där. Min uppfattning är när det gäller de åländska grund- och gymnasialstadieskolorna och andra offentliga kök att när man upphandlar råvaror till sina kök så försöker man få närproducerade produkter. Sedan kan de ibland specifikt vilja att man vill ha ekologiska produkter. Men min uppfattning är att när de ekologiska produkterna är slut på marknaden för året så övergår man till närproducerade konventionellt odlade produkter och de har också mycket bra kvalitet. Jag anser för min del att det ur miljöhänsyn t.o.m. är bättre att man inhandlar konventionellt odlade produkter bara de är närproducerade. Miljövinsten kan knappast bli så stor om de skall transporteras långa vägar.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!  Det är inte så mycket att svara på det där för jag tror att ltl Anne-Helena Sjöblom har ganska lika grundsyn.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Ltl Brage Eklund hänvisade till en vision som tidigare riksdagsledamoten liberalen Gunnar Jansson hade haft i frågan om att hela Åland skulle kunna vara ett ekologiskt odlat område. På den tiden hade den här visionen ett stort värde, som vi ser det, eftersom då var skillnaden mellan konventionell odling och ekologisk odling stor, men nu har den konventionella odlingen utvecklats i en väldigt positiv riktning att användningen av gifter har minskat dramatiskt, samma med konstgödsel, så att skillnaden mellan konventionell odling och ekologisk odling är inte alls lika stor i dagens läge. Det som alltså var en vision då känns mera som en upprepning i dag. Jag tycker nog att vi nu måste bedöma den här saken utifrån de fakta vi har att ta ställning till i dag, just det faktum att skillnaden är väldigt liten och det måste också finnas ekonomiska möjligheter i jordbruket, så därför tycker jag personligen att vi har nått en situation där detta faktum inte är lika värdefullt som det var tidigare.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Det är sant som ltl Mats Perämaa säger att när Gunnar Jansson marknadsförde sin vision var det inte så många som odlade ekologiskt, om det överhuvudtaget gjordes, men det var i en väldigt liten skala, så man kan väl se det uttalandet som en marknadsföring för att man skulle starta upp den ekologiska odlingen. Det gjordes också, men man kan också konstatera att den första ivern har fallit bort och det är inte så många kvar av de ekologiska odlarna. Det bygger på att man måste ha förutsättningar, man måste ha en viss volym för att kunna existera och det gäller för allting, man kan inte nischodla och tro att man kan leva på några små grödor och fara till någon marknad och sälja utan det måste vara större volymer. För att kunna få dessa volymer måste man investera i lager, maskiner och allting och då kommer ekonomin emot. Det är det som också bromsar en del av utvecklingen av den ekologiska odlingen; man kan inte odla i liten skala utan det måste finnas ett visst system att få volymer för att få lönsamhet på allting. Det gäller ekologiskt såväl som konventionellt odlat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

I många sammanhang pratas det om att marknadskrafterna skall styra, men just i det här fallet tror jag verkligen att det är på det här viset, att det är ålänningarnas och alla människors inställning till de här frågorna som i sista ändan kommer att avgöra vad jordbrukarna kommer att producera. Därför är det marknadskrafterna som skall styra detta. Vi kan inte förutbestämma vilka produkter en konsument skall inhandla, det avgör man själv, av olika skäl, en del gör det av miljöskäl och andra gör det av rent ekonomiska skäl utifrån den egna ekonomiska situationen. Jag tror alltså att det här kommer att utforma sig själv på lång sikt, men vi måste alla vara glada över att den konventionella odlingen har utvecklats i en mycket positiv riktning.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Vi är ganska samstämmiga i våra åsikter om marknadskrafterna. Jag håller med motionsställaren och ltl Mats Perämaa att det gäller att marknadsföra, visserligen, men sedan är frågan om landskapet skall ta ställning för enbart en odlingsform för att marknadsföra den. Det är frågan ur rättvisesynpunkt. Motionsställaren anser att man skall köpa marknadsföringen och där har vi olika syn.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Danne Sundman:

Herr talman!

Motionens kläm handlar om att skapa en marknad för s.k. ekologiskt odlade produkter på Åland och det är precis som debatten säger att också konventionellt odlade produkter har utvecklats och de är också på det viset ekologiska om de är producerade på Åland, potatis som har skjutsats från Österbotten är mycket mindre ekologisk än potatis som har skjutsats från Hammarland. Det är också en ekologisk dimension.

 

Jag vill göra en liten utvikning, herr talman, just om definitionen på ekologiskt. Hittills har definitionen varit att man inte använder bekämpningsmedel eller väldigt liten mängd bekämpningsmedel i produktionen, t.ex. inom fruktodlingen använder man bekämpningsmedel men i mycket mindre utsträckning än t.ex. äppel som kommer från Sydeuropa. En annan dimension som man kunde gynna lokalt på Åland när det gäller ekologisk odling är om man tar tillvara det dräneringsvatten som kommer från odlingar. Det är så vi ser fiskodlingen som det absolut största problemet för vattenmiljön, men sanningen är den att den bakgrundsbelastning som faller ner från himlen när det regnar är mycket större, det kommer mycket mera näringsämnen ut då. Hur man än ser det, men man kan inte skylla det på jordbruket som sådant, utan det är det att man har marken i jordbruksbart skick, att man har marken dränerad, dräneringen går till diken, diken går till åar och åar går direkt ut i havet. Det innebär en stor belastning; t.ex. Svibyviken är ett bra exempel, där Svibyån kommer med mycket näringsämnen. Det faktum att man odlar mark gör att man dränerar ut otroligt mycket näringsämnen i Östersjön. Det är Östersjöns överlägset största miljöproblem när det gäller eutrofieringen av Östersjön, som sedan i sin tur är vårt största problem eftersom vi får alger i våra vikar. Att försöka gynna rena produkter och försöka få till en marknad för odlare som aktivt anlägger t.ex. våtmarker, gemensamt eller enskilt i utfallsdiken osv., skulle göra en stor effekt för miljön och då är motionens kläm fortfarande aktuell. Jag tror att det är det angreppssättet man borde ta på jordbrukets miljöproblem att försöka ta tillvara och hantera näringsämnena innan de når ut i havet; eftersom vi har en sådan topografi också på Åland att vi har mycket smala inre vikar är detta ytterst angeläget.

 

Ltl Anders Englund:

Herr talman!

Det är alltid intressant när man diskuterar livsmedelsproduktion och särskilt då den närproducerade marknaden. Det framgår av landskapsregeringens handlingsprogram att närproducerade livsmedel måste gynnas både i butiker och allmänna kök. Det är egentligen en otroligt bred skrivning. Skulle detta följas fullt ut tror jag att vi skulle vara mycket lyckligt lottade här på Åland. Men det visar sig att det inte alltid gör. Vi vet att den absoluta merparten av den åländska livsmedelsproduktionen sker på gårdar som har genomfört ett mycket tufft, måste man säga, miljökontrollprogram. Det finns inga motsvarande i de flesta EU-länder; det finns i de nordiska länderna, men i de andra är det begränsat när det gäller miljökontrollprogrammen.

 

Vi vet att i EU används i snitt fem gånger mera bekämpningsmedel på produkterna än vad vi använder här på Åland, om man slår ut det. Vi vet att bekämpningsmedelsförbrukningen, enligt Eurostat, i Finland var 0,4 kilo/hektar, i Belgien – dit näringsutskottet nyss var – använder man 5,12 kilo/hektar. Det är många gånger mera. Antalet bekämpningsmedel i Sverige, enligt LRF:s katalog, var ungefär 140 godkända substanser, i Finland ligger vi ungefär på något liknande, lite variationer finns det. I många av de EU-länder som skickar hit grönsakerna som är på våra diskar i butiken och som vi köper till våra allmänna kök har man tillåtna substanser över 800, som man får använda som bekämpningsmedel. Det här är någonting som aldrig kommer fram när man diskuterar jordbruket och miljön, vad den enskilda människan sätter i sig. Är det någonting som skulle plockas bort från hyllorna och från köken så är det väl dessa produkter som kommer hit och som har bekämpats med medel som inte är godkända på vår hemmamarknad! Överhuvudtaget är det mycket lite forskning hur sådana här olika verksamma substanser påverkar kroppen när man blandar dem och får dem i sig. Det skulle man behöva efterlysa mera. Jag tror att vi har ett otroligt rent lantbruk här på Åland och det tror jag finns verifierat i flera utredningar när man ibland tar prov på partier som kommer in och även levereras härifrån Åland.

 

När det gäller den ekologiska produktionen har den varit på tapeten många gånger här i lagtinget. Grönsaksodlingen har tidigare ansetts vara den sektor där den ekologiska produktionen skulle kunna få största genomslag som produktgrupp här hemma, och det tror jag att den också har, även om det finns, som sades här, mjöl osv. Det är mycket bra att de här produkterna finns, men den springande punkten har varit att det inte har varit så lysande när det gällt att köpa de ekologiska produkterna i butiken, fast det finns butiker som tillhandahåller ekologiska produkter i diskarna. I vår lilla butik i Vårdö säljs det mycket ekologiskt odlat och det är mycket som handlas, men går man och tittar runtom i diskarna här på fasta Åland så finns det produkter som inte går åt tillräckligt. Det här är någonting som kan vara svårt att bryta; det är konsumenterna som väljer, man väljer med ögat när man handlar och läser på prislappen.

 

Man har gjort rätt stora insatser för den ekologiska odlingen från landskapets sida för att lyfta upp den genom de olika stöd som finns att söka för odlaren och försökt hjälpa till, men det har inte räckt till, tyvärr.

 

Min åsikt är nog här att den ekologiska odlingen är befogad på Åland och den är många gånger bra, och man är glad för att det finns skolkök och föreståndare som har hand om matinköpen som beställer mycket åländska produkter, men jag tror, precis som tidigare talare har sagt, att man skall inte ställa den konventionella och den ekologiska produktionen mot varandra, utan där tror jag nog att det är den enskilde som behöver välja.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman!

Jag tackar för detta jättestora intresse för motionen, det är riktigt roligt att vi fick en så här bra diskussion! Också den information som ltl Anders Englund och producentförbundets ordförande kunde ge oss vad gäller den konventionella odlingens insatser och hur pass lite gifter man sätter ut i förhållande till övriga Europa. Det är kanske någonting som producentförbundet borde jobba med att försöka få någon slags gradering av den konventionella odlingen.

 

Ltl Anders Englund säger att landskapsregeringen har gjort väldigt mycket på den här fronten, man har gett stöd, men det har inte varit tillräckligt, det kommer inte flera ändå. Det är just det som är den springande punkten: om det inte finns en marknad så hjälper det inte om man ger stöd. Det är ingen som börjar med någonting om det inte finns en avsättning för det man producerar. Konsumenterna väljer, säger ltl Anders Englund. Regeringen är också en konsument och där kan man välja, om det är så att man vill prioritera det här.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Herr talman!

Vad gäller de satsningar som man har gjort på både den ekologiska och den konventionella odlingen på grönsakssidan så finns det inom grönsaksodlingen på den ekologiska sidan odlare som har lyckats. Men ökar man produktionen genom sådana här insatser är det risk för att priset sjunker och då kanske man slår undan fötterna även på dem som är jätteduktiga på det här området i dag. Jag är lite orolig för det. Man har sett vissa prissänkningar på den ekologiska produktionen i andra länder.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Herr talman!

Jag tycker att ltl Anders Englund tar upp en ganska viktig fråga när det gäller importen av grödor som är mycket mer besprutade än de åländska. Jag som finns i branschen och skall förverkliga mycket av det här kan säga att en sak är väldigt komplicerad, nämligen att matkulturen har ändrat ganska mycket. Sydeuropeiskt durumvete, det italienska köket och pastan har slagit igenom väldigt mycket och man kan ifrågasätta om det är så nyttigt. Samma sak gäller riset som transporteras över många hav och många vägar innan det når fram hit till oss – det är potatisen som är vår bas. Det är väldigt svårt att gå in och säga vad konsumenterna får äta, men det är oerhört svårt att få tag på bortaodlad ekologisk pasta. Det är klart att den är giftig och den är odlad i Sydeuropa, den är inte närproducerad! Just när det gäller de importerade grönsakerna vintertid hör jag till dem som anser att man skall hålla ett årstidsperspektiv på vad man serverar i de offentliga köken. Vad man sedan gör hemma, det är en annan sak. Jag har ändå jobbat ganska många år i offentligt kök och min uppfattning är nog att det finns synnerligen dåliga anvisningar och direktiv, både från landskapet och kommunerna.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Herr talman!

Jag understöder mycket av det ltl Anne-Helena Sjöblom sade. Det finns säkert saker som kan förbättras, också när det gäller direktiv från landskapsregeringen ut till de skolor med storkök osv. Vi har också hela ÅHS som har varit på tapeten tidigare här. Vi har också skolor som har det som undervisning: hotell- och restaurangskolan, så det kanske finns mycket att göra på det här området för att kunna få upp intresset både för den ekologiska odlingen på Åland och för den konventionella odlingen på Åland av livsmedel. Jag tror att det finns att göra, det är en bra diskussion.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Herr talman!

Jag håller mycket med av det som ltl Anders Englund säger. Det gäller inte bara produktionen utan det gäller också konsumtionen, att vi under vinterhalvåret skall mera hålla oss till de grödor som vi odlar här i närområdena än att dem så långt bortifrån, från Mexiko eller var de kommer från.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Herr talman! Helt riktigt!

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Ltl Anders Englund och jag är nog ganska samstämmiga i den här frågan. Det intressanta och som fastnade i mina öron var att konsumenten väljer med ögat, och det är ju det som det handlar om. I galluppundersökningar frågar man konsumenten, att handlar ni ekologiskt? ”Jo, jo”! Skulle lika många handla ekologiskt som de säger, så skulle det nog inte vara några problem med tillgång och efterfrågan och vi hade mycket, mycket mera ekologiska odlare. Konsumenten gör inte som man säger, det är det som är problemet.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Herr talman!

Det verkar som om vi är ganska överens om inriktningen på hur vi kan diskutera motionen vidare i näringsutskottet. Jag ser att vi kommer att kunna leverera ett ganska bra svar på motionen även om vi kan ha något differentierade åsikter på enbart inriktning på ekologiskt, men i det stora hela tror jag det finns en samsyn.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 5:

 

Ltl Brage Eklunds m.fl. hemställningsmotion angående stödsystem för tillvaratagande av energivirke. (HM 35/2004-2005).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Ltl Brage Eklund:

Herr talman!

Mycket av den här motionen berördes igår i samband med rambudgeten, så det kan bli vissa upprepningar när det gäller att argumentera för den här saken. Vi vet att världens tillgångar på olja är begränsade och att vi inte har så stora energiformer här på Åland att välja mellan om vi vill ha en miljövänlig energi eller om vi skall skapa någon energiform själva. Det är i princip vindkraften och bioenergin.

 

Vi brottas i dag med lönsamhetsproblem inom skogsbruket som har försämrats markant, i all synnerhet i utfallet från ungskogarna. Det beror delvis på att utfallet inte är så stort och kostnaderna för utdrivning och uttag överhuvudtaget ur skogen är ganska kostnadskrävande.

 

I landskapsregeringen handlingsprogram står följande att läsa: ”Inkomstmöjligheterna för skogsbruket breddas, dels genom att använda skogsbruksprodukter som energi och dels genom att öka förädlingsgraden.” Det här anser jag att motionen bygger på: att öka förädlingsgraden, att öka inkomstmöjligheterna för skogsbruket och skapa arbetsplatser. Förutom den ekonomiska vinningen finns de miljömässiga och sysselsättningsbefrämjande skäl att uppmuntra tillvaratagande av energivirke. Jag nämnde ett exempel igår, men jag skall upprepa det. Ersättning av 200.000 liter olja betyder att 500.000 kilo koldioxid försvinner om man ersätter det med grotflis. Man kan fortsätta med exemplet. För att göra samma inbesparing på bilismen krävs det att det körs 2.200.000 kilometer mindre bil på Åland eller ca 150 stycken ålänningar som ställer bilen i garaget. Låt oss anta att Åland ersätter ca 1 miljon kubikmeter olja med bioenergi fram till 2012. Det skulle minska miljöbelastningen med 2,5 miljoner kilo koldioxid och det ser inte jag som någon direkt omöjlighet. Vi kan ta ett exempel. Om vi vet att vi har behov av en första gallring i åländska skogar, som ligger mellan 700 och 800 hektar per år under de närmaste tio åren, så kan vi bara säga att om vi skulle ta ut från 300 hektar första gallring ett utfall på 30 kubikmeter energivirke per hektar och en fast energivirkeskubik blir ca 2,5 kubikmeter flis och tar man detta 300 x 30 x 2,5  så framställer man 22.500 kubikmeter flis, vilket skulle motsvara ca 1.500.000 liter olja. Det här kan man väl fundera på om det är värt. Som jag sade igår är det ett ställningstagande på lång sikt om man vill värna om miljön och om man försöker producera energi på Åland i den mån man kan, med de produkter som finns till förfogande.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson var inne på vissa tekniska detaljer när det gäller flisen och han hade helt rätt i det att man skall hålla skillnad på grotflis och flis framställd av energivirke ur gallringsskogar. Vår inställning är att vi också skall gynna mindre anläggningar som kan uppvärma ett mindre antal hushåll eller enskilda hushåll, växthus eller vad som helst och då måste det finnas lite renare flis. Pannanläggningarna byggda just för de ändamålet är inte gjorda så att man kan elda med grotflis. Konstruktionen är inte sådan och därför finns det olika typer av flisformer: grotflis från ris och bark och allting som man eldar i Mariehamns bioenergi; där är det inte några problem att elda, men när man skall elda i mindre anläggningar måste det finnas renare flis. Därför har vi ställt motionen.

 

Vi vet att på finska sidan i dag får skogsägarna ersättning 7 euro/kubik för tillvaratagande av virke och räknar vi över 7 euro/kubik och ca 140.000 kubik energivirke motsvarar det för att framställa den mängd som jag nämnde tidigare ungefär 140.000 euro i budgetering. Det frågades igår, att varifrån skall vi ta pengarna och den frågan förväntade jag mig också. Men allt har sitt pris. Ibland går det lätt att få fram pengar och man kan bara ta som exempel när Mariehamns stad funderade på att bygga ut Idrottsparken så skramlade det till och så kom det 1,5 miljoner euro direkt! Det var överhuvudtaget inte fråga om varifrån pengarna skulle komma! Men igår sade samma person att hur skall vi finansiera 140.000 euro? När det gäller satsningen på Idrottsparken gick det som sagt bra  och kommunala representanter i Mariehamn var inte insatta i frågan, men de var väldigt glada för att de var erbjudna pengarna. Jag missunnar inte IFK att de får de här pengarna, men jag bara tar som en jämförelse hur man ser på saker och ting. När det gäller miljöfrågor är 140.000 euro väldigt dyrt och när det gäller utbyggnad av idrottsverksamheter spelar några miljoner ingen roll. IFK är väl unnade och jag stöder dem varmt, det är bara som ett exempel. Argumenten håller inte alltid när man argumenterar för vissa saker och i synnerhet i så här viktiga saker. Det här är ett sätt att få sysselsättning för skogsbruket och mera ekonomi. Det ger möjlighet att skapa mera entreprenörer. Det har efterlysts från regeringshåll att det är bra om det kommer idéer hur man skall kunna öka sysselsättningen och det här är ett bra exempel på hur man kan göra det. Insatsen är väldigt liten från samhällets sida, det är bara viljan som saknas.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman!

Jag kan konstatera att ltl Brage Eklund också är lite romantisk, han har också visioner. Det tycker jag att är bra och nu gäller det miljövänlig uppvärmning. Man villl här styra det på något sätt. Då skulle jag vilja fråga ltl Brage Eklund hur den här marknaden ser ut. Hur skall man skapa den?

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Att skapa marknad är bara en fråga om lönsamhet. Materialet finns i skogarna. Som jag räknade upp här får du på 300 hektar ut den här marknaden. Finns det ekonomi kommer marknaden automatiskt, det är inte fråga om annat och som alla vet finns det ett biovärmeverk kombinerat med fjärrvärme och el som är i behov av material. Det är nog inget bekymmer när det gäller tillgång och efterfrågan, utan det är viljan som saknas.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Herr talman!

Jag tycker att initiativet i sig självt är bra, men jag har lite svårt att förstå en del av det och därför vil jag ställa en fråga till ltl Brage Eklund. Oljetillgångarna är begränsade. Det betyder naturligtvis att oljepriset stiger. Skogsvirket kan man kan göra till biobränsle och jag undrar nu om man kommit till en sådan nivå att det är självbärande, utan samhällsstöd, för samhället har tidigare stött t.ex. en mobil flistugg och bioanläggningarna för bränslebränning, alla har fått samhällsstöd. Jag är en liten skogsägare och det finns sådana som är mycket, mycket större, som ltl Brage Eklund t.ex., men jag har fått för mig att varje gång jag hugger någonting i min lilla skog får jag ut någonting från det. Man tog också skogsavfallet till flis, man hämtar det i vår och det var faktiskt det företag som ltl Brage Eklund är ordförande i – Rundbergs – som jag sålde det till. Nog fick jag lite pengar, så jag tyckte att det gick bra utan samhällsstöd.

 

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Som jag nämnde här är lönsamhetsproblemet stort främst i ungskogar. Kostnaderna för uttaget där är så pass stora, så skogsägaren får i princip ingen behållning. Skall man ta ut energivirket på det sätt som man skall är man egentligen bara en givare och man får ingenting för det. Därför anser jag att man här på Åland bör bli likställd som skogsägare med skogsägarna på finska sidan, där man jobbar hårt för att värna om miljön, minskar behovet av energi och gynnar bioproducerad värme och el genom att stöda dem med 7 euro/kubik. Ytterligare kan jag säga att de som flisar energivirket får 1,70/kubik; det har inte vi begärt här utan här håller vi oss till flisen.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Herr talman!

Jag tycker att initiativet är bra därför att det är för miljön, men vad jag kan förstå på ltl Brage Eklunds redogörelse är det enda som skulle hända att hade vi fått samhällsstöden, så hade jag fått lite mera för det som jag sålde av skogen. Det måste ha blivit konsekvensen och det borde jag tacksamt ta emot, och det kan jag också göra den dagen det blir aktuellt!

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Såvitt det hade varit ur första gallringen och att det hade varit till energivirke kunde du ha fått en ersättning, 7 euro till, enligt det förslag som jag har. I vår hemställningsmotion säger vi ingenting om någon prissättning utan att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att införa ett stödsystem för tillvaratagande av energivirke. Vi har alltså inte prissatt det. När jag nämnde 7 euro var det det pris man får på fastlandet i dag. Vi har ett dyrare förhållande här i dag. De som i dag eldar med pellets t.ex., som de importerar, gör det mellan 6 och 7 euro dyrare här än på fastlandet. Det är konkurrensen och i sista änden slår det ut på konsumentpriset.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Talmannen påminner om och önskar att lagtingsledamöterna överlag tänker på tituleringen för att vi skall hålla en saklig och innehållsrik debatt.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson:

Herr talman!

Vi startade egentligen den här debatten igår, precis som motionsställaren också nämnde. Det är ändå skäl att lyfta frågan på bordet, den har fått en lite för låg profil i vårt samhälle egentligen mot vad den borde ha, men de ekonomiska effekter och framför allt med tanke på de miljöeffekter som frågan innehåller. Själva motionen behandlar bara en liten bråkdel av det totala värdet när det gäller användningen av bioenergi. Jag har en förhoppning och en förväntan att landskapsregeringen håller på med frågan så att man skulle kunna få fram en helhetslösning som kan ta tillvara alla de värden som finns i det här. Precis som ltl Brage Eklund säger har man i riket tagit ett mycket fastare grupp om biobränsleanvändningen, man har betalat ut stödet på 7 euro per kubikmeter till den kedja av användare som är inkopplade från skogsägare till pannanläggningsinnehavare som eldar upp den sista färdiga råvaran. Stödet har varit uppdelat i tre olika steg.

 

Det väsentliga i det steget är att priset på den producerade energin är det man vill komma åt. Den prisskillnad som i dag finns på Åland jämfört med rikets modell är att en pannanläggning, av mindre modell för den här typen av energiflis, är i princip på Åland dubbelt upp för varje megawattimme jämfört med konkurrenten i riket. Det här är någonting att ta fasta på. Skillnaden är ca 6-7 euro i megawattkostnad också. Detta pris om 6 euro är exakt det pris som utsläppsrätterna i dag kostar när man börjar handla med utsläppsrätter för att få elda med fossila bränslen. Den handeln har redan tagit fart i och med att EU har infört den och det finns en marknad där man köper och säljer utsläppsrätter. Den totala mängden energi som finns på Åland att ta tillvara motsvarar mellan 4 och 5 miljoner liter olja och om vi skulle elda upp den skulle vi åstadkomma det tredubbla, två och en halv tre gånger upp i koldioxid. Nu kommer vi aldrig att kunna ta ut den mängden energiskog på Åland, men att redan kunna ta ut hälften eller en del av den skulle förbättra våra miljöutsläpp väsentligt.

 

Därför tycker jag att det skulle vara intressantare om man kunde ta ett helhetsgrepp genom att göra miljövärderingen till den huvudsakliga frågan om utsläpp. Precis som ltl Brage Eklund sade är inte 200 ton olja något litet utsläpp när det blir 500 ton koldioxid. Vi vet att eldar du groten eller flisen i stället har du inga koldioxidutsläpp; det är i princip vattenånga som kommer ut.

 

Det är också intressant om man tittar på marknadsvärdet på 5 miljoner liter olja i dagsläget. Jag roade mig med att räkna ut ett dagspris på 50 dollar fatet; det skulle innebära 1.250.000 dollar eller ca 1 miljon euro per år i värde, så det är ganska stora pengar vi pratar om.

 

Så till det som jag var inne på igår. För att vi skall kunna tillgodogöra oss tillräckligt mycket av det biobränsle som finns på Åland borde vi, som jag sade då, koppla samman det fjärrvärmenät som finns i Godby med fjärrvärmenätet i Mariehamn. Det skulle vara alldeles utmärkt att göra den sammankopplingen redan i dag när man skall gräva ner avloppsledningen samma väg. Det här handlar om att tillgodose axeln Godby – Mariehamn med energi, och energi är en förutsättning för utveckling, det vet vi alla, det har varit ända från det att man började med vattenkraft och ånga. Tillgången på energi är det som har utvecklat vårt samhälle. Ett fjärrvärmeledningsnät mellan Godby och Mariehamn är ett litet nät i förhållande till de storstadsnät som finns så nära som i Stockholm t.ex. eller i Norrtälje. Det är alltså fullt möjligt. Det finns inga tekniska hinder. Men skulle den utbyggnaden ske kunde man också placera fjärrvärmeproducenter på vägen som miljömässigt skulle vara mycket bättre.

 

Jag skulle alltså vilja se en helhetslösning av detta. Det är mera av miljöpolitisk betydelse än av skogsbrukspolitisk betydelse. Den har också ett mycket stort värde för skogen, men den miljöpolitiska effekten torde vara väsentligt mycket större.

 

I princip stöder jag motionen, men den tar tyvärr upp bara en liten del, dock inte en oväsentlig del. De små pannanläggningar som behöver den här typen av bränsle som gallringsskogen skulle ge har den nackdelen att det är sådana anläggningar man måste placera i periferin, t.ex. på Eckerö eller i Hammarland och inte på vägen mellan Godby och Mariehamn, inte i Mariehamn heller. Det är nämligen så att problemen i anläggningar att odla olika typer av bränslen – ltl Brage Eklund sade att det går i stora anläggningar att elda grot, men så är det inte utan i en stor anläggning har man stora problem med grot, man tillverkar nämligen glas och det måste man pika ut, det är bara det att det är hanterbart i en stor anläggning där man kan krypa in och göra det här, medan en liten anläggning inte klarar av att hantera den här typen av bränsle.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Jag tror att till vissa delar har ltl Jan-Erik Mattsson och jag en stor samsyn i den här frågan, men vi skiljer oss lite. Det är helt okej att få en helhetssyn på problematiken, det är inte fråga om det, men risken med översynen och hela helhetssynen är att man igen skjuter detta framåt, en orsak för att skuffa det på framtiden och ingenting händer! Det är inte det här skogsägarna vill ha, utan de behöver ett beslut om att man kan påbörja tillvaratagandet av energivirket, och det har delvis påbörjats. Jag tror inte på kulverten med transport av värme mellan Godby och Mariehamn. Jag har varit lite berörd av det i samband med det jag är engagerad i och där vi har lite undersökt detta och det blir ett alltför stort spill. Jag är inte lika entusiastisk när det gäller att koppla ihop anläggningarna som ltl Jan-Erik Mattsson är för värmeförlusterna blir alltför stora. Men kan han bevisa att så inte är fallet, så är det helt okej för mig! Jag tycker att vi skall inte förstöra det som är på gång nu, delvis utbyggnaden av biovärme här i Mariehamn plus energivirke.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman!

Det är ingalunda så att jag vill skuffa det här framåt i tiden utan jag har exakt samma intresse som ltl Brage Eklund att när det gäller frågan om att få stödet för den här lilla delen av virket tycker jag också att det är angeläget, för det är en del av hela frågan som just motionen berör. Jag tycker det skulle vara synnerligen bra om man kunde komma till stånd med det, men jag vet att det finns ett motstånd inom skogsbruksnäringen i sig att man vill inte ta bort pengar från den ram man har där och flytta över dem till den här delen, utan det är kanske väsentligt att komma ihåg att det finns flera saker och därför tycker jag att man borde flytta över den här frågan, det är egentligen en miljöfråga och pengarna borde tas från miljöområdet. Skogsägarnas intresse i detta är kanske inte det väsentligaste utan jag tror att det skulle vara ännu väsentligare att få flera av dessa små pannanläggningar i bruk ute i periferin på Åland, pannanläggningar från 50 kilowatt och upp till kanske 500 eller 1 megawatts storlek, maximalt. Det skulle vara nödvändigt. När det gäller axeln Godby – Mariehamn behöver man inte bygga allt på en gång, men det är klart att börjar vi pumpa varmvatten från Godby direkt till Mariehamn och inte tar ut någonting på vägen som håller förlusterna nere är detta knappast ekonomiskt lönsamt. Det finns i dag på vägen De gamlas hem, skolorna i Godby, Kyrkby högstadium osv., ÅCA-mejeriet och jag förväntar mig att flera aktörer skulle dyka upp vägen som skulle förbruka värme. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Till det sista kan jag bara säga att det är alltför små konsumenter för att uppnå det som ltl Jan-Erik Mattsson talar om. Jag kan bara som ett exempel säga att på Gotland, där man skulle ha fått fjärrvärmen gratis, men det skulle byggas en ledning på 15 kilometer, så ansågs det inte lönsamt. Där har ni kontentan av vad det kan innebära. Skogbruksbyrån är rädd att man tappar pengar om man för in ett anslag. Jag är helt öppen för det som ltl Jan-Erik Mattsson säger om det är miljöpengar eller om det är skogsbrukspengar, men det får inte påverka – det skriver vi i hemställningsmotionen – nuvarande stödformer för skogsbruket.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman!

Huruvida de nuvarande värmeaktörerna är för små törs inte jag svara på, men om det har gjorts en utvärdering må det vara så. Många bäckar små, har jag lärt mig, bildar snart en stor å, så finns det en så finns det snart två och sedan finns det flera och så småningom har man fullt utnyttjande på en sådan här. Jag ser det som en kraftförsörjning på axeln, precis som en högspänningsledning för el. Det är samma sak där att det kostar pengar att överföra energi oavsett. Sedan finns det en sak som ändå talar för det här p sikt och det är att priset på energi skärgårdstrafiken

stiger hela tiden i ganska rask takt dessutom. Byggnadskostnaderna skulle man i det här fallet kunna hålla på en betydligt lägre nivå om man kunde utföra rörläggningen i samma schaktning som man gräver ner avloppsledningen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman:

Herr talman!

Några reflektioner med anledning av frågan. Jag tycker att den är synnerligen angelägen. Det finns stora möjligheter att ta tillvara det virke som man lämnar kvar i skogen. Förutom att det är miljövänligt innebär det också en sysselsättning för åländska skogsägare och för energibranschen, där pengarna stannar på Åland på flera sätt. Det här tog jag upp i min motion om ett s.k. energikontor. Det hjälper inte saken framåt med att vi står här och briljerar med våra detaljkunskaper om energisystem utan vad som borde göras är att man borde sätta fokus på de här frågorna från regeringens sida, man borde sätta några tjänstemän att jobba på det här, man borde bilda energikontorsfunktionen för det finns många sådana här viktig saker. Tyvärr har energipolitiken väldigt lite fokus i dag, och det är någonting som jag vill ändra på. Jag tror att det är många här i lagtinget som stycker samma sak.

 

Bristen på olja blir aldrig ett problem i och med marknadsekonomin, för det är tillgång och efterfrågan som styr priset och ju mindre olja det finns desto högre blir priset. Problemet som kommer är inte att oljan tar slut utan problemet är att den blir fruktansvärt dyr och att vi är beroende av den, vi kan inte sätta något annat i tanken på bilen än bensin och vi kan inte sätta något annat i tanken hemma än olja om vi har oljeeldning. Detta påverkar samhällsekonomin och det t.o.m. föranleder USA:s president att fara till Saudiarabien och be att de tar upp lite mer olja lite hastigt, så att priset kommer ner! Det är globalt ekonomiskt problem att vi är så oljeberoende. Utgående från det skall vi möta Olle i grind här på Åland och göra oss av med oljeberoendet helt, tycker jag. Det är fullt möjligt med den teknik som finns i dag att vi skulle vara så gott som helt utan oljebehov. Det är en ganska vild vision, men det är fullt möjligt. Min idé är att Åland skulle visa på att det här är möjligt, Åland skulle bli försöksområde för en sådan hållbar utveckling.

 

Man kan också, herr talman, vika ut sig och säga att vi skulle inte ha så mycket konflikter i världen om det inte vore för vårt oljeberoende, det skulle vara mycket fredligare och då kan man koppla ihop det med demilitariseringen. Detta är lite utanför klämmen, herr talman, men det finns mycket goda idéer här. När det gäller hur man skulle stöda just den här saken är det möjligt att ett stöd är behövligt, men det måste man räkna på. Jag är inte för att vi direkt skall kopiera allt som kommer från Finland, men vissa saker kan man se på när det gäller detta. Man kan också se det som så att finns det här stödet i Finland bör det finnas här, det står i 44 § självstyrelselagen att när budgeten fastställs skall lagtinget sträva till att sociala förmåner för landskapets befolkning är minst desamma som i riket. Då kan man tänka sig att man kan i det väga in att för skogsägarna skall de sociala förmånerna vara desamma. Den här formuleringen brukar man använda i andra syften, så jag tänkte att man kan använda den här också, men summa summarum måste, måste man sätta fokus på energipolitiken som helhet och i den stora helheten är det här en viktig fråga.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman! Det är mycket som är samstämmigt när det gäller mina uttalanden. Ltl Danne Sundman pratar om ett energikontor där man administrerar detta. Jag är inte så frälst av det. Det är igen att lite bygga upp den offentliga sektorn och motionen bygger inte på att man skall öka den offentliga sektorn. Det lilla som det berör i administration, det kan beröra skogsvårdsavdelningen, så skall den klara av med den bemanning den har, det skall inte behöva vara några nya tjänster och tjänstemän för att införa en sådan här sak.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Ett energikontor enligt den modell jag förespråkar innebär inte några nya utgifter för offentliga sektorn, det innebär inte några nya tjänster, utan man samlar de resurser som i dag finns, man tar in EU-finansiering och framför allt tar man in finansiering från energibranschen, som har den ekonomiska nyttan om verksamheten växer, typ de företag som i dag sysslar med förädling inom skogsbruksindustrin, trävaruindustrin osv.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman! Jag tror att vi skall komma ihåg att Åland är ganska litet i det här fallet, vi behöver inte så stora administrationer för att organisera detta för att gå logistiken att löpa. Jag tror inte att vi är i behov av ett dylikt energikontor för att få det att fungera, utan jag tror att det fungerar väldigt bra ändå, bara viljan finns att man inför en typ av stödform för tillvaratagande av energivirke.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Jag har en helt annan uppfattning, att det är kanske så att stödet är onödigt, om man kan visa på att energikontor kunde fundera ut kostnadseffektiva metoder och bra organisering av det här, så kunde man få det så pass ekonomiskt lönsamt att samhället inte behöver stöda. Då har man, utan att tillföra samhällsmedel, fått den här effekten och det ekonomiska intresset ligger dels hos konsumenten, men det ligger framför allt hos aktörerna att få till just sådana här saker att man kan utöka sin verksamhet, sin vinst, omsättning osv. Det är inte några ideella verksamheter utan det är aktiebolag som har i uppdrag att förtjäna pengar åt sina aktieägare. De har ett intresse att det finns någon som sitter och funderar på de här frågorna dagligen och energikontoret kan man nästan inte kalla offentligt; i andra EU-länder är det stora inslag av privat finansiering från aktörernas sida därför att de har just ett stort intresse att utveckla branschen. Jag tror absolut att före man börjar fundera på nya stödformer skall man fundera på ett energikontor.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Herr talman!

Jag tycker att visionerna som ltl Danne Sundman har är intressanta. Han säger att målsättningen är att vi skall bli helt oberoende av olja i framtiden, det tror jag kanske på, men jag tror att det är väldigt lång dit, så det är snarare en vision. Jag vill påminna om att under kriget körde man bilar med gengas, trävirke, men för att starta dem behövde man en liten skvätt bensin, så man var lite oljeberoende, men sedan kom man på att om man gjorde riktigt bra hembränt kunde man starta på det! Det finns naturligtvis möjligheter bara inte staten lägger en massa skatter på den sortens bränsle också. Om jag skall vara riktigt allvarlig är det faktiskt så att om det inte skulle vara så hög skatt på bränsle för drivmedel till bilar, etanol, alkohol osv., så skulle det kanske vara lönsamt. Det är skatten som gör det svårt att få det kommersiellt lönsamt.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Det skulle säkert gå att få igång gengasbilarna med taxfree-sprit också kan jag tänka mig! När det gäller uttalandet att skatterna är höga har jag en sådan lösning, att jag vill att vi skall ta över de skatterna till självstyrelseförvaltningen för att kunna medvetet positivt diskriminera alternativa energikällor. Det är en stor brist att vi inte har den självstyrelsen. När det gäller min vision om att bli oberoende av olja, så förr eller senare kommer den att genomföra sig själv eftersom oljan slutar att finnas. I stället för att vänta på att tvingas göra det borde vi göra det på förhand för att visa på exempel, vi har ett öområde på dryga 1.500 kvadratkilometer med 26.000 människor som gott och väl kan fungera som ett testområde. Det här kan bli en stor bransch som kan sysselsätta många ålänningar och i kölvattnet kan man komma med tekniska innovationer osv. som kan innebära stora ekonomiska landvinningar. Vi behöver flera ben att stå på, så allt hör samman med ett energikontor som samordnar detta. Hur man utnyttjar skogsbruket på bästa sätt är också en viktig sak som vi sedan kan exportera globalt; där det finns skog finns möjligheterna om det samtidigt finns ett energibehov, vilket det finns överallt där det finns människor.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Herr talman!

Det där var intressant. När det gäller det där med kölvattnet så när jag funderar på energi och icke-oljeberoende tror jag att just att driva på köl kommer att bli det svåraste, om man skall driva dem med t.ex. biobränsle eller något i den stilen. När jag börjar tänka till kommer jag på att man körde dem faktiskt med kol och ved förut, så nog lär väl det gå också, men nog blir det lite svårt med kölvattnet – tänkte jag säga!

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Detta är vida utanför klämmen, men i min hemställningsmotion om energikontor föreslår jag t.o.m. försöksverksamhet med framdrift av fartyg med vätgas i stället för bunkers som i dag. Det är fullt möjligt att tekniskt tänka sig en sådan framdrift av fartyg. Det finns vissa saker att lösa, men det skulle vara en väldigt stor innovation för Åland om man kunde komma framåt där. När det gäller övriga innovationer är det tyvärr så att vi hade en stor innovation på gång som skulle ha fått 3 miljoner euro i samhällsstöd från EU, men den stoppades på grund av politisk illvilja, tyvärr.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Englund:

Herr talman!

Jag skall inte vara så långrandig i detta ärende, men jag vill ändå säga några ord om den här saken.

För det första tycker jag att det är bra at tfrågan lyfts upp på bordet för diskussion. Det är alltid trevligt när det diskuteras energi och det finns mycket att göra på detta område. Vi var som sagt tidigare inne på ämnet i samband med rambudgetsbehandlingen och där framfördes en del åsikter också som vi får hoppas att finansutskottet tar till sig när man tittar på rambudgeten som skall gälla tre år framåt. Vi vet att i det här ärendet skulle det finnas möjligheter att komma med förslag i årsbudgeten för 2006 när vi kommer hit i höst, då skulle det kanske finnas någon lösning på det.

 

När Finland gick med i EU började man tillämpa ett stödsystem för att tillvarata energivirke. Där har man ansett att detta var en mycket viktig nationalekonomisk satsning för Finland. Det är väl satsade medel för landet som helhet; annars skall vi köpa energi utifrån när vi har energi i våra skogar som i många fall annars kanske ruttnar bort som man kan använda. Ytterligare har dessa internationella avtal kommit till, som Kyotoavtalet och liknande, där det nu för många länder har gått upp ett ljus att man måste börja använda sig av skogsprodukter, bioenergi osv. för att kunna fulla avtalen, så priset kanske också småningom kommer att stiga på detta område framöver och när dessutom oljeresurserna är begränsade och man är orolig i dagens välfärdsstater vad det kan leda till. Här tycker alltså jag att vi på Åland också behöver hålla oss på framkanten och följa med utvecklingen och göra det vi kan. Nog är det framför allt en miljöfråga som vi talar om när vi diskuterar var man eventuellt skall ta medlen ifrån.

 

Jag tror att det här är en fråga som vi borde diskutera mera i lagtinget, särskilt hela energisidan.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Som jag sade igår har ltl Anders Englund och jag väldigt samstämmig syn när det gäller detta. Det är bra att han ytterligare byggde på argumentationen och hänvisar till hur Finland ser på saken och tar in miljöaspekterna, som jag också har försökt belysa. Jag nämnde i mitt anförande om miljöaspekternas betydelse, också igår. Ltl Jan-Erik Mattsson var inne på samma linje. Vi har alltså en stor samsyn. När det gäller varifrån pengarna skall tas, från skogsbrukssidan eller miljösidan, så sade jag tidigare, att jag har ingenting emot att de tas från miljösidan och att man lyfter fram miljöaspekterna här. Huvudsaken är att vi kommer till skott och får någonting att hända. Det får inte bli en rundgång i hela argumentationen igen att man skall titta på, vi skall undersöka, utan det gäller att komma till beslut. Det är det som hela tiden saknas i politiken att man aldrig kommer till några beslut, utan man är så rädd. Igår i debatten pratades om notifieringen, men Finland kör på! Nog måste vi från Åland kunna göra samma sak. Det gäller att våga fatta ett beslut och att vi kommer någonstans!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 6:

 

Ltl Mats Perämaas m.fl. hemställningsmotion angående skärgårdslag för landskapet Åland. (HM 48/2004-2005).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänt. Diskussion.

Ltl Mats Perämaa:

Fru talman!

Det här är ett väldigt angeläget ärende och det här är någonting som lagtinget har tagit ställning till tidigare, man har hösten 1999 enhälligt antagit en hemställan till landskapsregeringen om att man skall anta en skärgårdslag för landskapet Åland. Jag tycker att ärendet är så angeläget och med tanke på att vi är ganska få här i salen för tillfället  så fordrar ärendet en mera ingående och en mera livlig debatt, varför jag föreslår att ärendet bordläggs till första plenum i september.

 

TALMANNEN: Förslag om bordläggning till första plenum i september har väckts och ärendet kommer därför att bordläggas. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

 

Ltl Anders Englund: Fru talman! Jag ber att få understöda ltl Mats Perämaas förslag om bordläggning och tidpunkten för bordläggningen.

 

TALMANNEN: Ärendet bordläggs till första plenum i septembe.r

 

 

Föredras för remiss ärende nr 7:

 

Ltl Mats Perämaas m.fl. hemställningsmotion angående en utvecklingsfond för skärgården. (HM 49/2004-2005).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Ltl Mats Perämaa: Fru talman! Jag föreslår att också detta ärende bordläggs till första plenum i september.

 

TALMANNEN: Förslag om bordläggning till första plenum i september har väckts och kommer därför att bordläggas. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till första plenum i september.

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Landskapsregeringens redogörelse enligt 32 § lagtingsordningen för tiden 1 november 2003-31 oktober 2004. (RS 1/2004-2005).

 

Ärendet kommer att upptas till behandling vid plenum torsdagen den 2.6.

 

Lagtingets nästa plenum är måndagen den 30 maj kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.12.15).