Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet. Förslag om förkastande väcks i samband med ärendets andra behandling.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Social- och miljöutskottet har behandlat lagförslaget om att ändra tidfristen för fas 1 av den kommunalt samordnade socialtjänsten till den 1 april 2019, med andra ord förlänga den tid som kommunerna själva har på sig för att komma fram till samarbetsformer som gör det möjligt att förverkliga KST-lagen på frivillig väg.

Utskottet har dock inte kunnat enas kring skrivningarna i detta betänkande varpå en reservation finns bilagd och kommer att presenteras av utskottets vice ordförande, Mikael Lindholm, efter mitt anförande.

Utskottet anser att en samordning av kommunernas socialvård är helt nödvändig. Vi bedömer, vilket även landskapsregeringen gör, att en samordning av all den socialvård som ankommer på kommunerna, förutom barn- och äldreomsorgen, på ett bättre sätt än idag främjar en likvärdig service, en effektiv användning av resurserna, en samlad kompetens och en ökad specialisering inom personalen, en större integritet, en stärkt anonymitet och ett gott rättskydd. Precis allt det som lagen syftar till.

Vi vet att med dagens 16 kommuner så är det svårt att upprätthålla likvärdig service och för tjänstemän att kunna specialisera sig inom olika områden. Jobbar man med sociala ärenden i en mindre kommun ska man vara generalist, dvs. kunna mycket om allt, i en större enhet kan man specialisera sig på vissa områden. I dagens komplexa värld börjar det bli ont om generalister och det ser vi inom hälso- och sjukvården och det ser vi också inom socialvården. En samordning är nödvändig. Det är vi nog alla här i salen eniga om.

Det som klart har framkommit under utskottsbehandlingen är att det råder olika uppfattningar om på vilket sätt socialvården framdeles ska samordnas på bästa sätt. Ska det vara ett KST, ska det vara flera KST som utgår från de nya kommunerna eller ska det skötas genom att någon kommun är värdkommun och säljer tjänster till övriga kommuner? Detta tar utskottet inte ställning till men vår samlade bedömning är att det är motiverat, oavsett på vilket sätt socialvården samordnas i slutändan, att skjuta fram tidpunkten för kommunerna att själva välja samarbetsmodell för en samordnad socialtjänst just för att skapa möjligheter för kommunerna att koordinera framväxten av de nya kommunerna inom ramen för kommunstrukturreformen med samordningen av den kommunala socialtjänsten.

Vi ska också komma ihåg att kommunerna själva har framfört starka önskemål om att flytta fram tidsfristen för att ge dem tid att organisera detta på frivillig väg.

Utskottet har också erfarit att Ålands omsorgsförbund på sin stämma den 27 april har fått i uppdrag av sina medlemskommuner att omedelbart efterhöra medlemskommunernas intresse att ombilda förbundet till att ta hand om dessa smala sociala områden.

Det har även framkommit mycket tydligt, också i insändare, att brukarna - de som behöver tjänsterna inom KST allra mest, de cirka 4 450 medlemmarna i de 13 föreningar inom Ålands Handikappförbund - vill se ett KST. De vill ha ett snabbt förverkligande och de ser Ålands omsorgsförbund som smidigaste vägen att uppnå en gemensam kommunal socialtjänst. Det har utskottet full respekt för.

Hur man än ska förverkliga denna lag så behövs tid, engagemang och att man ute i kommunerna tillsammans börjar arbeta med reformen. Nu har det här arbetet pågått i många kommuner, men man har ännu inte kommit i mål med en lösning som gör att alla kommuner är med.

Att Ålands omsorgsförbund nu har fått och tagit på sig uppdraget att efterhöra alla kommuners inställning till att ombildas till en ny kommunal myndighet är mycket glädjande eftersom det är precis så här som detta arbete måste göras. Det är kommunerna som äger frågan och som nu har möjlighet att på frivillig väg förverkliga det som är syftet med KST-lagen.

Ett samlat grepp, en arbetsgrupp som består av representanter från omsorgsförbundets medlemskommuner ska undersöka förutsättningarna för att ombilda omsorgsförbundet för att ha hand om de i lagstiftningen nämnda uppgifterna. Det blir sedan förbundsstyrelsen – om förutsättningarna finns för att skapa ett socialvårdsområde och ombilda omsorgsförbundet till kommunernas socialtjänst - som går vidare med att söka medel från landskapsregeringen för att påbörja processen.

När man från oppositionens sida säger att KST inte kan vänta, så då delar jag helt och fullt den uppfattningen. Men, nu finns det verkligt goda förutsättningar att också visa i handling. Samtliga kommuner är medlemmar i Ålands omsorgsförbund. Det innebär att alla är med. Ingen lämnas utanför. Som jag ser det är det här den snabbaste och smidigaste vägen till att uppnå lagens syfte på frivillig väg och skulle man nå i mål innan den 1 april 2019 så vad är bättre än det. Därför är det inte en stor sak att skjuta fram denna tidsfrist.

Vi har inte längre ett läge där man sitter stilla i båten och väntar på att fas 2 ska träda ikraft, utan nu har man satt bollen i rullning och från utskottets sida har vi fullt förtroende för att kommunerna både kan och vill förverkliga KST. Det har man ett ansvar att göra gentemot sina kommuninvånare, det har man ett ansvar att göra gentemot sin personal inom den sociala sektorn samt det politiska ansvaret för att de människor i vårt samhälle som har det allra tuffast ska få det bättre.

Nu går det arbete vidare inom förbundet och det glädjande eftersom det är kommunerna som äger frågan. Jag har också stor tilltro till att det kommer att lyckas eftersom det tycks råda en stor enighet om att det här är en nödvändig reform och att man i kommunerna vill genomföra den på frivillig väg.

Herr talman! Utskottet föreslår härmed att lagförslaget antas med en mindre ändring av språklig karaktär. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! En liten nyansskillnad i det här ärendet, omsorgsförbundets fullmäktige startade ju med ett ärende som var oberett. För att få ärendet på rätt bog så blev beslutet i fullmäktige att styrelsen gavs i uppdrag att höra medlemskommunerna, så det var inte medlemskommunerna som hade förankrat det. Det var icke förankrat i medlemskommunerna före stämman och därför kom det lite fel väg upp och rättades till. Nu hörs kommunerna och då blir det rätt.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack, herr talman! Det var ett mycket viktigt påpekande av ltl Torsten Sundblom. Det är precis som ledamoten sade, nu kom ärendet på rätt och nu görs det i rätt ordning. Vi får helt enkelt vänta och se vad resultatet blir efter det att styrelsen har gjort det som de har fått i uppdrag av fullmäktige att göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Bästa kolleger, vi har just hört en bra plädering av utskottets ordförande Carina Aaltonen om varför den här KST-reformen inte borde skjutas på framtiden. Utskottsordförande har ju faktiskt betonat i punkt efter punkt varför vi inte längre kan lämna en sådan här reform hängande i luften.

Den osäkerhet som landskapsregeringen har skapat genom kommunprojektet gör att KST är det enda vettiga konkret som vi har kvar på bordet och som vi kan åstadkomma, om landskapsregeringen ytterligare inte lägger käppar i hjulet.

Kommunerna var på god väg med olika varianter. Hur kan utskottsordförande med gott samvete försvara den här försämringen både för omsorgsförbundet och inte minst för klienterna?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag kan med gott samvete försvara den här förändringen av tidsfristen. Vi har också sett detta i andra lagstiftningar som har tagits av lagtinget och föreslagits av landskapsregeringen och där centern har suttit med i regeringen. T.ex. när det gäller brand- och räddningsmyndigheten, då skulle det också bildas en gemensam myndighet och det har inte skett på frivillig väg på tio år.

När vi sedan kommer med kommunmeddelandet till lagtinget så är det inte heller bra att det ska göras en tvingande lagstiftning som man säger.

Det här är det bästa. Det är frivilligt och det är kommunerna själva som har hand om att sätta igång att förverkliga KST. För om inte kommunerna vill det här så kan inte landskapsregeringen tvinga någon att göra det heller.

Ltl Harry Jansson, replik

Det var väl tur att det inte var jag som förde in räddningsmyndigheten i debatten. Det är en liten absurd i jämförelse dock, åter dyker detta upp. Vi måste komma ihåg att det finns en räddningsmyndighet som har skapats. Enligt den liggande lagstiftningen så finns den och därför kan inte utskottsordförande dra en parallell här. Sedan finns det andra orsaker till att man inte vill samverka inom ramen för detta.

Nu när det gäller KST, varför försvåra för kommunerna att åstadkomma någonting? Nu ger regeringsblocket ytterligare en frist att sitta och fundera. Eller, vill utskottsordförande bekräfta detta, är det via majoritetsbeslut i omsorgsförbundet som man gör förändringar oavsett vad minoriteten kommer att tycka?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Jag har fullt förtroende för centern i den här frågan. Centern har stått här i plenisalen och sagt att detta måste göras omedelbart, det måste göras möjligt med den snabbaste tidtabellen. Centern finns nu faktiskt representerad i samtliga åländska kommuner så de kan påverka både tidsplaner och händelseförlopp på ett mycket bra sätt om centern verkligen vill det. Centern har också varit med och medverkat i det här initiativet att ta upp frågan i omsorgsförbundets fullmäktige.

 Jag tror att vill man lämna politiken åt sidan och göra det som är absolut bäst för ålänningarna så gör vi det här nu på kommunal frivillig väg.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mikael Lindholm

Herr talman! Det är inte utan att man undrar över hur regeringen tänkt när detta lagförslag utformades. Under en längre tid har kommunerna försökt hitta lämpliga frivilliga lösningar som skulle kunna uppfylla den gällande lagens krav. Problemen har varit flera, bland annat att inget regionalt område kunde godkännas om inte alla kommuner ingick i något område. Ett annat problem har varit att regeringen hävdade att om flera KST-områden bildas måste Ålands omsorgsförbund delas upp vilket är en väldigt komplicerad process om den ens är möjlig. Ytterligare försvårande omständigheter har varit att flera kommuner sagt att de inte tänker göra något utan inväntar fas två av lagen som innebär ett KST-område för hela Åland.

Vi vet att de som jobbar inom detta område varmt förespråkar ett enda KST, vilket framgick i den arbetsgrupp jag själv ingick i som planerade ett norråländskt KST. På flera håll har det även berättats om att man låter bli att anställa personal i väntan på att KST-området/områdena ska bildas.

Att tro att frivilliga lösningar ska hittas med 18 månaders förlängning är enligt mitt förmenande väldigt optimistiskt, speciellt med tanke på att inget klargörande har gjorts från regeringens sida när det gäller eventuell delning av omsorgsförbundet eller huruvida regionala lösningar kan godkännas även om inte alla kommuner ingår i något KST-område.

Herr talman! Nej detta lagförslag förorsakar endast ytterligare förseningar i strävandet efter att våra svagaste befolkningsgrupper ska ha likvärdig service oberoende av bosättningsort. Jag föreslår därför att detta lagförslag förkastas. Tack, herr talman.

Ltl Göte Winé, replik

Tack ltl Lindholm för den förklaringen.

När man antar den här lagen så ska man kunna erbjuda en likvärdig service över hela Åland. Ltl Lindholm nämnde att han hade suttit med i arbetsgruppen för norra Åland och att den hade kommit långt. Jag upplever att kommunernas har sagt att de vill ha mera tid för att jobba åt det hållet. Nu tycker jag att landskapsregeringen lyssnade på dem och förlängde tiden vilket kommunerna kraftfullt begärde på ett möte den 9 mars. Nu får man kritik för att man har lyssnat på kommunerna. Är det inte rätt att man har lyssnat på kommunerna?

Att centern och många kommuner sedan har ändrat riktning och nu vill ha allting via omsorgsförbundet tackar jag för. Men är det inte så att man egentligen har följt kommunernas önskemål från början?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Winé. Som jag uppfattade det i det skedet som var då så har det under en längre tid påpekats att det var för många saker i röret på samma gång. Man ville ha en förändrad arbetsordning. Jag tycker att kommunerna också har frågat efter de här klargörandena som jag nämnde i mitt anförande. Om man har flera KST-områden, måste då omsorgsförbundet splittras? Man har inte kunnat få svar på det här. Man har inte heller fått svar på frågan om man till exempel är färdig på norra Åland med ett KST-område, kan man då bli godkänd och få sätta igång trots att det finns kommuner som inte har ett fungerande samarbete?

Ltl Göte Winé, replik

Det har egentligen inte med uppskjutningen att göra. Som jag ser det så kunde man inte ha godkänt att bara norra Åland hade varit klara den 1 oktober och inte det övriga Åland, för då klarar man inte av att uppfylla lagens syfte. Det är min tolkning men jag är inte landskapsregeringen.

Däremot valde landskapsregeringen att lyssna på kommunerna i det här fallet och förlänga tiden. Sedan hände det mycket samma dag som den här lagen presenterades. Det här är ett projekt som man vill göra för att få omkull en politik, man vill ändra på någonting där vi ändå var på väg att lyssna på kommunerna och då är det fel igen.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Jag satt med i den här arbetsgruppen för norra Åland och trodde länge på regionvisa KST. Jag tyckte att det var en bra lösning på fas 1, att man på sikt kanske skulle ha kommit fram till ett område men att man skulle ha tagit det stegvis. Men faktum är att jag ändrade åsikt efter att ha hört så pass många som jobbar med detta. Alla sade samstämmigt;” ge oss ett område och det brådskar”. Jag har lyssnat på dem och jag är övertygad om att det är det enda rätta, vi går vidare och börjar jobba på detta från den 1 oktober.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Att tro att frivilliga lösningar ska hittas är omöjligt sade ltl Lindholm och vill tydligen att landskapet ska driva igenom den här lagen med en gång. Så i det här fallet är det okej med en så kallad tvångslag, men när det kommer till kommunreformen så är det omöjlighet. Hur tänker centern egentligen här?

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Jag hade för mig att vi diskuterar den här lagen nu och inte något annat.

I det här fallet har vi ju redan en lag liggande. Det enda den här lagen skulle göra är att ytterligare skjuta fram det med 18 månader. Sedan blir lagen tvingande. Det stora bekymret är att vi har olika åsikter i de olika kommunerna. Vissa kommuner anser att det inte har varit värt att jobba för regionala lösningar utan de vill ha fas två och därför har de inte inlett några samarbetsförhandlingar. I det här fallet ser jag inte någon möjlig lösning att vi ska kunna enas. Om målsättningen är ett KST för hela Åland så då är det nog bara att gå in för fas två.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Talman! Uppskjutningen av tidpunkten har efterfrågats gång på gång i olika forum där kommuner har träffats under ganska lång tid och senast nu i mars, vilket ltl Winé sade tidigare.

Nu går man kommunerna till mötes. Jag är lite förvånad över att det inte är bra i oppositionsbänken fast vi går kommunerna till mötes för många i den här salen är kommunalt aktiva.

Jag tolkar att det har spridits lite osäkerhet för i debatten har det kommit fram att nu kan man inte göra något. Enligt min uppfattning så finns det ingenting som säger att nu måste arbetet stanna. Man kan fortsättningsvis arbeta vidare, man kan komma med ett förslag till att få ihop ett KST-område och det finns inga problem i det arbetet.

Mera tid har kommunerna begärt, vi har gett mera tid och arbetet behöver därför inte stanna.

Den liberala gruppen står bakom det här lagförslaget.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag vill stöda det som ltl Torsten Sundblom sade. Det är ingeting som man behöver fundera på i likhet med det som ltl Harry Jansson tidigare nämnde här. Det här kan man göra imorgon om viljan finns. Ibland känner jag att man är lite bråksjuk. Man vill prata och prata för att man inte ska komman någon vart. Vill man verkligen att det här ska gå i hamn                     då är det bara att sätta krutet på det och köra och det hoppas jag att alla vi här i salen gör. Många av oss är också kommunpolitiker och det är bara att sätta igång imorgon.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Ltl Torsten Sundblom var förvånad över oppositionen och inställningen att man vill göra som kommunerna har efterfrågat. Jag är inte längre förvånad. Jag framförde strategin bakom det här i remissdebatten. Man vill använda KST och lagstiftningen som slagträ i kommunreformsarbetet, tyvärr. Kommunerna har efterfrågat detta, vi har styrelseprotokoll där ledamöter från oppositionen har varit eniga och med från kommunerna och begärt tidsfrist med anledning av att man vill koordinera med kommunreformen. Nu när man ser att kommunreformen är på väg att bli verklighet, landskapsregeringen lyssnar och är beredda att ge tid för att koordinera med kommunreformen ja då vill man stoppa det också genom att försöka stoppa det här.  

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Ja det är som ltl Carlsson sade, det finns poänger att också försöka samordna de olika reformerna för de har anknytning till varandra beroende på sedan hur de exakt blir. De hör mycket ihop.

Ltl Petri Carlsson, replik

Det är precis det som kommunförbundet i sitt utlåtande och i samråd enhälligt har fört fram, de ser poängen med att det ska samordnas. De har begärt tidsfrist med anledning av detta. Det är precis så som det är. Jag blir inte längre förvånad över den vindflöjelpolitik som oppositionen håller på med, utan det är pga. kommunreformen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Nordlund

Herr talman! Det var plötsligt ett oherrans hackande på centern i den här frågan och på oppositionen som helhet också. Verkligheten är den, herr talman, att centern är det enda partiet i det här lagtinget som har fört en konsekvent linje i det här. Vi har fört fram KST-lagstiftningen, den godkändes i förra lagtinget och nu vill vi att den lagstiftning som gäller tillsvidare ska verkställas i den ordningen och i den tidsordningen. Vi ser att det finns ett stort behov hos de grupper som det här gäller, handikappade och missbrukare m.fl. Det är de grupper som är svagast i samhälle.

Ltl Petri Carlsson och flera andra ville påskina att vi använder det här som ett slagträ i kommundebatten, men det är precis tvärtom. Det är regeringspartierna som inte vill förverkliga det här, för då faller ett argument bort för att genomföra den stora idén som regeringen har om kommunsammanslagningar. Det tycker jag att är tråkigt för man använder de svagaste grupperna i vårt samhälle som utpressning. Det är inte bra och inte en snygg politik, det vill jag verkligen säga.

Centern är det parti som har varit konsekvent. Vi har en god vilja för att vi vill att de svaga grupperna i Mariehamn, Sottunga eller i Finström ska kunna få så likvärdig behandling som möjligt. Det är vårt ansvar här i lagtinget.

Nu flyttar den här regeringen och den här majoriteten fram det här ytterligare ett år.

Herr talman! Jag begärde egentligen ordet för att jag är intresserad av att höra hur regeringen tänker hantera den skrivelse som kom ifrån norra Ålands socialsekreterare. Man ville för det första att KST skulle förverkligas med den gällande lagstiftningen och för det andra ville man ha synpunkter på hur sociallagstiftningen ska utvecklas här på Åland, för det är en väldigt stor och viktig fråga. Jag vill gärna ha ett svar från landskapsregeringen på den frågan.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Ltl Nordlund sade något om konsekvent linje. Ja, kanske man försöker hålla det, men samtidigt det lagförslag, som den tidigare regeringen lade där ltl Nordlund var med i, var på något vis urvattnat. Det blev en urvattnad kompromiss som hade en lite svår verkan.

Det som förvånar är att många centerledamöter sitter på olika poster i styrelser och fullmäktige i de åländska kommunerna och de kommunerna har också varit med och begärt längre tid. Om vi ska jobba för hela Åland så är det väl bra att försöka få ihop de reformer som ska göras och göra dem så bra som möjligt. Mitt mål är att vi ska göra det så bra som det bara går.

Ltl Roger Nordlund, replik

Ltl Torsten Sundblom har rätt i att den gällande lagen är en kompromiss. Men kompromissen handlade de facto om att ge kommunerna en viss tid att hitta frivilliga lösningar. Alternativet hade varit att man skulle ha gått in för ett KST direkt i den lagstiftningen. På något sätt har det blivit den omsvängda världen nu. Centern som blev beskylld för att vara det parti som hade beslutsvånda, att man inte var beredd att ta beslut, är det parti som faktiskt vill gå till beslut. Medan de partier som tidigare ville att det skulle genomföras direkt, de vill nu flytta fram det i tiden. Politik är dynamisk kan man säga.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Man försämrar inte situationen genom att skjuta fram tiden i det här läget för det är konsekvenserna av den kompromiss som ltl Nordlund sade att skedde under den förra regeringen. Då kunde man inte gå så långt att man kunde diskutera det som ÅSUB under många år hade varnat för och det är kommunstrukturen och utvecklingen i befolkningen.

Ltl Roger Nordlund, replik

Det är riktigt, det sker alltid olika förändringar. Jag gläds verkligen åt det som ltl Sundblom sade här och jag tror också att ltl Petri Carlsson sade det och antagligen kommer att säga, att man ska lyssna väldigt mycket på kommunerna. Jag hoppas på att man gör det i andra frågor också, i större frågor än den här och att man sätter lika stor tyngd i det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag ska inte göra ltl Nordlund besviken. Självklart tycker jag att oppositionen ska lyssna på kommunerna också lika som landskapsregeringen gör i det här förslaget.

Ltl Nordlund sade att centern har hållit sin linje. Jag förde fram att oppositionspartierna har haft en linje i kommunerna och en linje i lagtinget. I remissdebatten läste jag upp protokoll från februari där ledamöter från oppositionen var väldigt tydliga med att detta är kopplat till kommunstrukturreformen och de begärde det här uppskovet. Det finns skriftliga protokoll där jag i remissdebatten läste upp utdrag.

Vi har frågan om tvång, nu är det plötsligt legitimt att tvinga ihop kommunerna i den här frågan, men när det gäller kommunstrukturen så är det inte okej med tvång. Jag tycker inte att centern har en linje i de här frågorna. De svänger så som det passar för att stoppa de här reformerna.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Jag förstår inte hur regeringspartierna och Petri Carlsson kan se det här som att centern försöker stoppa kommunreformer. Tvärtom är det väl så att om det skulle finnas ett KST så underlättar det oberoende om vi har 16, 1 eller 5 kommuner på Åland, det har ingen betydelse. Vi ser det helt ur klienternas synvinkel. Vi som är valda här representerar alla ålänningar. Vi har ett bra åländskt samhälle men vi har också grupper i vårt samhälle som behöver få hjälp, stöd och kvalitativ vård på ett likvärdigt sätt. Vi ser att ett gemensamt KST är den bästa lösningen på det och därför kommer vi att driva det konsekvent. Sedan får vi respektera att det finns en majoritet som tycker annorlunda och så är demokratin. Vår ståndpunkt är att man borde förverkliga det här så snart som möjligt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Det som jag poängterar är det som centern och olika ledamöter från centern har fört fram i debatten och i skriftliga utlåtanden, att det vore viktigt att det är frivilligt, man ska lyssna på kommunerna och att man vill att det ska kopplas ihop med kommunstrukturreformen. I början på det här året tyckte man så. Sedan kom det ett meddelande om kommunreformen, man insåg att landskapsregeringen nu är beredd att göra någonting på riktigt. Ja, då svänger centern nu och säger att det inte ska ges någon mer tid för det här och nu måste vi få igenom det här så fort som möjligt så att det inte blir någon kommunreform. Vi hörde ltl Nordlund och ltl Harry Jansson tidigare säga att det inte behövs någon kommunreform om man fixar KST. Det är strategin, man använder KST som slagträ för att stoppa kommunreformen. De svagaste används som slagträ, precis som ltl Nordlund sade åt mig att vi gör.

Ltl Roger Nordlund, replik

Ltl Petri Carlsson har fått det här om bakfoten ordentligt. Centern är konsekvent och vill att det här ska verkställas enligt den tidtabell som slogs fast i den gällande lagstiftningen. Där gavs det ett antal år för ett frivilligt samarbete, det var det som var kompromissen i den förra regeringen. Nu håller den tiden på att löpa ut och vi har sett att man sannolikt inte kommer i mål under den tiden. Då anser vi att man ska gå in för fas två, helt enligt den gällande lagstiftningen som vi var överens om i det förra lagtinget, för det är det bästa för klienterna.

Sedan kan vi hålla på att kivas politiskt hit och dit. Men centern lyssnar, vi lyssnar på alla. För mig personligen väger socialarbetarna på Åland väldigt tungt för de ser verkligheten ute i det åländska samhället och de vet att det här behövs så snart som möjligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Eftersom frågan ställdes av ltl Nordlund så känner jag mig förpliktad att svara.

Jag har suttit på väldigt många möten med kommunförbund och kommuner och fått höra av kommunerna; ”snälla, ge oss mera tid för den här processen”. Det är ju ingen fråga som vi behöver dansa runt med det faktum att uppskjutande av KST-lagen hänger ihop med kommunreformsförslaget och att det gavs mera tid för att kunna koordinera de här processerna.

Det är mycket glädjande att konstatera att vi alla tycks vara överens om att KST ska förverkligas och att det finns en process inom omsorgsförbundet som gör det möjligt. Det är upp till bevis för centern också. Om man vill förverkliga i snabb takt, det som man säger att man vill förverkliga, då är det bara att göra det vilket både ltl Aaltonen och ltl Lindholm sade.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Ålands omsorgsförbund har ju en mycket viktig roll också i fas två i den gällande lagstiftningen. Jag kan försäkra minister Fellman att centern kommer nog inte att vara problemet i de kommunerna där centern finns representerade. Jag tror att det finns en större kommun på Åland som kanske kan bli mera problematisk att få in i det samarbetet på frivillig väg.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Då får vi väl jobba på varsitt håll för att den process som nu pågår ska förverkligas så snabbt som möjligt.

Den andra frågan som ltl Nordlund ställde om socialvårdslagstiftningen och hur den ska förverkligas så det är ju en av den högst prioriterade områdena för landskapsregeringen. Med kommunerna och KST som utgångspunkt så skapas det ett visst utrymme att jobba med sociallagstiftningen och hinna få den på plats också under den här mandatperioden.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi hit till lagtinget också skulle få substansframställningar som berör människor, välfärden och den service som vi ska ge. Vi i den här salen har väldigt mycket strukturdiskussioner och organisationsdiskussioner. Sist och slutligen kanske vanliga människor inte bryr sig så mycket om det, men de bryr sig om deras anhöriga får en bra vård och om missbrukare kan få bra behandling osv. Det är viktigt för det åländska samhället. Olika strukturer berör oss kanske lite, men den vanliga ålänningen vill också se resultat och då måste vi få substansframställningar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Bästa vänner, jag klarade inte av att sitta och vara helt tyst. Jag ville upp än en gång. Det är lätt att vi sitter här och pratar.

Vi jobbar för de svaga. Vi jobbar för de som verkligen behöver det. Ibland känner jag att vi får det att bli en prestigefråga. Vi värnar ändå om dem som behöver hjälp och de som behöver få ett KST på Åland. Vi jobbar för dessa människor att de ska få se resultat, som ltl Nordlund nämnde.

Jag upplever att det finns en majoritet för det i lagtinget och i kommunerna, så låt oss jobba ditåt. Låt oss visa det oberoende av om vi är i regeringen eller i oppositionen. Vi pratar om gruppen som behöver hjälp från samhället.

Låt oss i kommunerna visa att vi vill nå ett gemensamt KST. Det har tagits bra initiativ redan från Ålands omsorgsförbund, nu är de upp till kommunerna och vi förtroendevalda som jobbar i kommunerna att supporta. När vi jobbar med detta i kommunerna låt oss då jobba med det i rask takt.

Bara för att det står i lagen den 1 april 2019 så behöver vi inte vänta till det. Låt oss visa att vi klarar av att få ett gemensamt KST.

Jag unnar ltl Nordlund att få rätt i denna fråga, att kommunerna klarar av det här frivilligt. Vi ska visa det själva. Vi kan också visa att den här lagstiftningen kanske inte hade behövts, för vi klarar av det mycket tidigare. Det beror helt på vad vi vill. För mig är det här inte en prestigefråga om jag sitter i regeringen eller i oppositionen. Vi ska visa att vi klarar av att samarbeta för en grupp som behöver vår hjälp vare sig vi är i regeringen eller i oppositionen. Vi kan ha diskussion var som helst, men låt oss jobba vidare med det här. Kommunerna har fått tid och vi jobbar vidare framåt. Jag tycker det är viktigt.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Tack till ltl Göte Winé. Hans anförande visade att han har hjärtat tydligt med i den här frågan och han har hjärtat med i den linje som vi från centern vill driva. Men hjärnan är tydligen fortfarande kvar hos regeringspartierna och det är lite tråkigt i det här fallet. Det skulle vara bättre om hjärtat och hjärnan skulle gå i takt här.

Jag håller med ltl Göte Winé. Det är upp till alla att försöka dra åt samma håll oberoende om man sitter i regeringen, i lagtinget, i kommunerna, i kommunförbundet eller i omsorgsförbundet. Alla måste visa en god vilja nu. Eftersom jag utgår ifrån att lagstiftningen kommer att verkställa såsom majoriteten vill så får vi försöka hjälpas åt så att verkligheten blir beviset på att lagstiftningen inte skulle ha behövts.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, ltl Nordlund. Det är kanske bra att hjärnan lite bromsar hjärtat, för ibland kanske hjärtat rusar iväg och hjärnan har svårt att hänga med. Därför behöver man också titta på att detta går. Det viktiga är att vi når resultat. Vi behöver inte stirrar oss blinda på den 1 april 2019, utan vi jobbar tillsammans för den här gruppen och vi visar det praktiskt ute i kommunerna.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! För att det ska lyckas så är det väldigt viktigt att man har med de människor som berörs i projektet och drar åt samma håll. I det här fallet så drar alla socialarbetare på Åland, tror jag, åt samma håll i den här frågan. Det finns väldigt goda möjligheter att få det här till ett bra projekt och det ska vi ta vara på.

Ltl Göte Winé, replik

Socialarbetarnas vilja har jag hört. Jag har också hört det när jag har stött initiativet från norra Åland. Det är jättebra, men jag vill också visa respekt för det arbetet som har gjorts där. Man vill i alla fall få det bättre än vad vi har idag och då kan ett litet steg även vara ett steg framåt. Det viktiga är att man märker att det händer något och att man driver det. Jag har en längre tid stött det även om jag själv velat se ett KST. Ibland måste jag låta hjärnan ta ett övertag över hjärtat för annars kan det rusa iväg för mycket. Det viktiga är att vi måste få se resultat. De klienter som behöver den här hjälpen behöver få se ett resultat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Jag vill också passa på att tacka ltl Göte Winé för ett engagerat inlägg. Det påminner oss om varför vi är här, vårt ansvar. Det var åter ett starkt inlägg i likhet med Göte Winés kollega Carina Aaltonen inläggs för varför den här reformen inte borde skjutas på framtiden.

Om vi lite stillar oss en stund så har vi ett läge där kommunfrågan är högt uppe i det blå. Vi vet absolut inte vad den kommunala sektorn på Åland kommer att bestå av vad gäller enheter om ett antal år. Vi vet ju inte ens om landskapsregeringen kommer att hinna prestera en hållbar lagstiftning vad gäller kommunfrågan under den nuvarande mandatperioden. Att i det läget, för de svaga individerna i det åländska samhället, koppla KST till den här luftballongen som hela kommunfrågan nu är så är faktiskt ganska ansvarslöst, istället för att konkret skrida till handling och ge omsorgsförbundet den roll som lagstiftningen då ger.

Jag tillbakavisar starkt att det skulle handla om någon sorts politiskt slagträ. Bästa vänner det är ju landskapsregeringens agerande som har gjort att vi har kommit till den situationen som vi är i, ingen annan.

Landskapsregeringens pappalediga minister Wille Valle har inte kunnat ge besked om att det går att ha frivilliga separata socialvårdsområden på Åland. Vi har ju fått det beskedet i skriftlig form till kommunerna från landskapsregeringen. Det är ju detta som har gjort att kommunerna helt enkelt har fått konstatera att det inte längre går att begära någon tidsfrist. Det är kalla fakta. Hade regeringsblocket menat allvar med sina ord här tidigare idag, att de skjuter på KST för att de har en kommunreform i sikte, så då hade man väl ändrat på den gällande lagen till den delen vad gäller kopplingen till Ålands omsorgsförbund. Lagen säger ju, enligt den tolkningen som landskapsregeringen gör, att det inte går att ha flera socialvårdsområden i och med att man måste ha Ålands omsorgsförbund med i det projektet. Hur tänker ni? Eller snarare, varför tänkte ni inte till lite mera i den här frågan innan ni bara lägger fram en tidtabellsfråga? Det är där som jag inte får in helheten i landskapsregeringens kommunpolitik, inte ens i det här fallet.

Bästa vänner, jag måste igen påminna er om att det är tack vare centern som vi har den här lagen om kommunernas socialtjänst. Det är det kommunala fältet, tack vare Runar Karlsson, som norra Åland hade en färdig modell för hur man skulle bilda ett norråländsk KST. Men allt detta har havererat på grund av landskapsregeringens vankelmod att ge besked.

Vi kan väl bara från centergruppens sida, som vår kollega Mikael Lindholm redan sagt, säga att det är bäst att det här lagförslaget faller i en kommande omröstning. Jag hoppas under den mellanliggande tiden, tills vi kommer att rösta, att regeringsblocket tar sig en funderare om det här verkligen är klok politik. Tack.

 

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Jag tänker inte alls uppehålla mig vid ltl Harry Janssons demagogiska piruetter. Jag vill bara ställa en väldigt enkel fråga: Varför tyckte ltl Harry Jansson att det var nödvändigt att nämna att minister Valve är pappaledig? Vilken relevans har det för den här frågan? Om Harry Jansson menar att det är något fel med det så vill jag med bestämdhet hävda att jag är väldigt stolt över att vi har kommit så långt i utvecklingen av både jämställdhet och ansvarstagande för våra barn så att vi har en minister som är pappaledig.

Ltl Harry Jansson, replik

Nu tillåter tyvärr inte talmannen att vi ägnar oss åt socialpolitik här. I och med att talmannen tillåter det så vill jag säga att jag också är jättestolt över att vi har en minister som tar sig tid i ett pressade läge att vara pappaledig. Jag ångrar själv, som pappa till tre barn, att jag inte tog mig den tiden, jag bara beklaga. Jag tycker att det är jättebra.

Samtidigt kan man alltid diskutera bakgrunden. Är det därför som vi har den här otydliga hanteringen i och med att det nu är en biträdande minister som får lov att hantera hela KST? Det kan man ta sig en funderare på. Jag hade, som sagt, inte en aning själv om det fallet innan vi blev upplysta om sakförhållandena här av kollegan Stefan Toivonen, men det kunde förklara en del av det virrvarr som regeringsblocket presenterade i den här frågan.

Minister Nina Fellman, replik

Ja, av detta svar blev jag bara ytterligare mera förvirrad. Jag förstår åtminstone att vi är överens om att det är bra att ministrar är pappalediga.

Nu lämnades det här förslaget till ändring av tidsfristen för KST-lagen in innan minister Valve gick på sin pappaledighet, så det resonemanget hänger inte ihop.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för upplysningen. Eftersom vi inte kan hålla reda på ministrarnas olika ledigheter så är jag tacksam för den sakupplysningen i alla fall. Tack!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tycker att det är lovvärt att centern, genom flera ledamöter, ger uttryck för att man värnar om människor som är beroende av den här typen av service. Det är jättebra, tycker jag.

Nu har vi det här förslaget vilket medför att vi kan, redan på måndag, ta initiativ i de olika kommunerna för att förverkliga det här inom en snar framtid. Jag skulle vilja höra vad ltl Harry Jansson som har ett ganska tongivande parti bakom sig i flera landsbygdskommuner, vilka initiativ ämnar man ta på måndag i den här frågan?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Centern är ju baserad på demokrati. Vi har ett demokratiskt tankesätt. Det betyder att jag som jomalabo absolut inte kommer att säga åt någon annan kommuns representanter, oavsett om de är center eller något annat, hur de ska agera. Jag kan bara se vad centern från Jomala i det här fallet har gjort. Vi har haft möjlighet att diskutera tillsammans. Det är en centerrepresentant som vid omsorgsförbundets förbundsfullmäktige lägger det konkreta förslaget om att omsorgsförbundet ska börja aktivera sig för att förverkliga KST enligt liggande lagstiftning. Det är väl ett svar nog. Varje kommun måste agera på egen hand utgående ifrån sina egna interna demokratiska principer.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Tack, talman! Ja, men det är jättebra om Jomala tar initiativ, genom ltl Harry Jansson, redan nästa vecka för att man ska få ett KST. Jag har uppfattat att det ändå är det som man vill ha. Vi har en opposition här i lagtinget som tänker rösta för det. Vårdö, Mariehamn, Saltvik, Brändö och Hammarland är representerade förutom Jomala, så det är ju en ganska stor del. Dessutom har ju också de partierna ledamöter i andra kommuner.

Jag från min sida och min kommun ser i alla fall fram emot att vi i inom en snar framtid kommer att arbeta tillsammans för att vi ska ha ett KST så snabbt som möjligt på banan där Ålands omsorgsförbund är huvudman. Tack för det!

Ltl Harry Jansson, replik

Talman! Då kan jag bara konstatera att nu har jag haft två replikskiften med representanter från regeringsblocket och ingen kunde svara på frågan; varför inte åtgärda lagstiftningen vad gäller Ålands omsorgsförbund i och med att det är kommunfrågan som har motiverat regeringsblocket att föreslå en förlängning av KST-reformens ikraftträdande. Varför sköt man på den processen?

Nu är det fortfarande möjligt att hålla anföranden här så jag utgår ifrån att någon kommer att förklara varför man motiverar med något som inte har en saklig grund?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet. Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 3 § landskapslagen om en kommunalt samordnad socialtjänst för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.