Remissdebatt

Ändring av djurskyddslagen FR 18/2010-2011

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar. 2

    Meddelande. 2

    Bordläggning. 2

    1   Införande av barnomsorgspeng

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2010-2011)

    Ltl Johan Ehns m.fl. hemställningsmotion (HM 54/2007-2008)

    Bordläggning. 2

    2   Funktionshinder, rehabilitering och hjälpmedel

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2010-2011)

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. hemställningsmotion (HM 51/2007-2008)

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. hemställningsmotion (HM 35/2009-2010)

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. hemställningsmotion (HM 36/2009-2010)

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion (HM 41/2009-2010)

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 43/2009-2010)

    För kännedom... 2

    3   Strykning av anslag för åtgärder med anledning av vrakfynd

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 79/2010-2011)

    Remiss. 3

    4   Förslag till första tilläggsbudget för år 2011

    Landskapsregeringens framställning (FR 19/2010-2011)

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 79/2010-2011)

    Remiss. 73

    5   Ändring av djurskyddslagen

    Landskapsregeringens framställning (FR 18/2010-2011)

    Andra behandling. 76

    6   Posttjänster

    Lagutskottets betänkande (LU 22/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 15/2010-2011)

    Föredras. 77

    7   Information om kommunalvalet

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Carina Aaltonens enkla fråga (EF 21/2010-2011)

    Föredras. 79

    8   Målsättning för fiskodlingen

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Roger Janssons enkla fråga (EF 22/2010-2011)

    Fortsatt enda behandling. 83

    9   Redogörelse enligt 32 § lagtingsordningen för tiden 1 november 2009 - 31 oktober 2010

    Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SjpN 1/2010-2011)

    Landskapsregeringens redogörelse (RS 1/2010-2011)

    Remiss. 83

    10  Vapenamnesti

    Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 18/2010-2011)

    Remiss. 84

    11  E-recept

    Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 19/2010-2011)

    Remiss. 84

    12  Utvärdering av förebyggande ungdomsarbete

    Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 20/2010-2011)

    Remiss. 84

    13  Demokratiprojekt för elev- och studeranderåden

    Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 41/2010-2011)

    Remiss. 84

    14  Specialenhet för skolbarn med särskilda behov

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 52/2010-2011)

    För kännedom... 84

    15  Ålands delegation i Nordiska rådet berättelse för tiden 1.1.2010 - 31.12.2010

    Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse (NRB 1/2010-2011)

    Plenum slutar. 84

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. 26 ledamöter är närvarande.

    Om ledighet från dagens plenum anhåller lagtingsledamöterna Folke Sjölund och Johan Ehn på grund av deltagande i Nationella veterandagens firande i Mariehamns stads regi. Vicetalman Gunnar Jansson anhåller om befrielse från lagtingsarbete för tiden 28.4-29.4 med orsak för annat uppdrag i anslutning till lagtingsarbetet, riksmötets öppnande i Helsingfors och möten i presidentens kansli. Beviljas.

    Meddelande

    Talmanskonferensen har idag diskuterat tidtabellen. Plenum idag pågår fram till kl.19.00. Plenum på fredag pågår till kl. 17.00 med en lunchpaus 12.00-12.30. Därefter sammanträder lagtinget den 23 maj till 8 juni, enligt planerna. Idag kommer det också att serveras smörgåsar från kl. 16.30 i aulan.

    På fredag den 29 april kommer en frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen att hållas kl. 09.30. Från landskapsregeringens sida deltar ministrarna Katrin Sjögren, Roger Eriksson, Veronica Thörnroos, Torbjörn Eliasson och Mats Perämaa.

    De lagtingsledamöter som önskar ställa en fråga skall meddela detta till lagtingets kansli senast torsdag 28.04.2011 kl. 15.00.

    Bordläggning

    1      Införande av barnomsorgspeng

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2010-2011)

    Ltl Johan Ehns m.fl. hemställningsmotion (HM 54/2007-2008)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 23.05.2011. Godkänt.

    Bordläggning

    2      Funktionshinder, rehabilitering och hjälpmedel

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2010-2011)

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. hemställningsmotion (HM 51/2007-2008)

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. hemställningsmotion (HM 35/2009-2010)

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. hemställningsmotion (HM 36/2009-2010)

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion (HM 41/2009-2010)

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 43/2009-2010)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 23.05. Godkänt.

    För kännedom

    3      Strykning av anslag för åtgärder med anledning av vrakfynd

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 79/2010-2011)

    Remiss

    4      Förslag till första tilläggsbudget för år 2011

    Landskapsregeringens framställning (FR 19/2010-2011)

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 79/2010-2011)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkänns?

    Diskussion.

    Minister Mats Perämaa

    Fru talman! Landskapsregeringen har gjort en allmän konjunkturbedömning i samarbete med ÅSUB, det som inleder detta förslag till första tilläggsbudget för 2011. Vi har alltså gjort en konjunkturbedömning, som innebär att vi fortfarande har en BNP-utveckling som inte är tillfredsställande, det får man ändå säga. Grunden till den låga BNP-tillväxten ligger i det som skedde för något år sedan då några fartyg flaggade ut, vilket genast gav ett resultat i negativa BNP-siffror, men där ändå konsumtionen hos dem som arbetar på fartygen kvarstod i landskapet. Det är en förklaring till att vi har utgått från en väldigt låg nivå. En viss förändring till det bättre sker, men den är långsam. Det är den fortfarande i vår omgivning även om tillväxttakten är något raskare.

    Utvecklingen inom arbetslösheten är däremot glädjande för vår del. Arbetslösheten i ingången av finanskrisen steg rätt kraftigt medan den däremot nu igen har börjat sjunka. Speciellt positiv får man väl säga att piken i ungdomsarbetslösheten ganska snabbt bröt till något mera positivt. Den har igen halverats i de senaste siffrorna mot när den var som högst mot tio procent. Arbetslöshetssiffrorna finner vi som ett nyckeltal, som väl beskriver om ett samhälle är livskraftigt och välmående eller inte.

    Inflationen. Vi har återigen en någorlunda normal inflationstakt. Den stiger något till 2012, men detta år sjunker den enligt prognoserna. Något annat kan vi inte heller räkna med. Vi kommer att få leva under ett visst inflationstryck.

    Det som ändå är mest positivt i de konjunkturbedömningar som har gjorts om speciellt hur våra företag har uppfattat situationen, är att de allra flesta företag ändå ser med en tillförsikt på framtiden, kanske vi måste lägga till ordet försiktig tillförsikt, men ändå. Man bedömer läget som relativt gott, man tror att man kommer att kunna göra goda affärer, man tror att man kommer att kunna göra vinst, kanske till och med öka personalstyrkan något. Jag tror att det är en sammantagen bild av näringslivet som helhet. Sedan finns det variationer beroende på näringsgren. Sjöfarten och passagerarsjöfarten är pressad av en hård konkurrens och också stigande bunkerpriser. Utmaningarna kvarstår alltså i många näringsgrenar även om tillförsikten tycks vara relativt god och positiv just nu.

    Sedan vill jag gå till budgetekonomin och framför allt till den tabell som finns på sidan 3 under allmänna motiveringen. Inkomsterna för landskapet är i dagsläget oerhört svårbedömda och detta kopplat till valet i Helsingfors, den majoritet som nu synbart ser ut att formas, som ska ge den nya regeringen i Helsingfors. Situationen är svårbedömd för att staten Finland strukturellt har ett underskott varje år som man för finansministeriets räkning bedömer till tio miljarder per år. Det är inte bara för detta år och nästa år utan i ramarna som finansministeriet har satt upp för åren 2012-2015 har man ett årligt underskott på nästan tio miljarder euro. Finland behöver alltså förbättra sin budgetekonomi med tio miljarder för att få ett överskott och delvis skapa möjligheter för att kunna betala tillbaka de lån, som man upptagit och börjar vara i största laget också i Finland.

    Att utgående från detta sätta våra inkomstanalyser är förstås en utmaning. Landskapsregeringen har dock gjort ett ärligt försök. I tabellen finns åren 2010-2013 uppräknade. 2010 är någonting som har gått redan, vi lever i 2011. Vi har inte ändrat inkomstsiffrorna varken för avräkningen eller skattegottgörelsen annat än att vi har infört den siffra för avräkningen som är fastställd av Ålandsdelegationen. Sista nyheterna som jag nåddes av i finsk ekonomi var att första kvartalet i skatteintäkter till statskassan hade gett en halv miljard mera än förväntat. Det var en nyhet som jag nåddes av igår. I de här tabellerna finns ingenting annat än det som Ålandsdelegationen har fastställt.

    2012 och 2013 kommer förmågan att prognostisera och analysera utvecklingen att kräva sin motivering och den ska vi försökta ge här och nu. Intäkterna i denna kalkyl grundar sig på de ramar som finansministeriet har satt med det som jag beskrev förut, ett årligt underskott om nästan tio miljarder euro. Därtill gör landskapsregeringen nu bedömningen att den tillträdande riksdagen måste höja skatterna något för att få bukt med ekonomin. Vi tror inte att man kommer att höja skatterna med tio miljarder euro, sanningen kommer att ligga någonstans mitt emellan viss skattehöjning och viss nedskärning av offentlig serviceproduktion. Rent ut sagt spara pengar.

    Kalkylerna är så satta att vi tror att staten Finland höjer skatten med tre miljarder euro och sparar sju miljarder euro. Det är den bedömningen man kan göra när man lyssnar på partiledarna i sina val och de löften och de utsagor som har getts i samband med valdiskussionerna. Ett parti pratar om att man ska höja mervärdesbeskattningen med två procentenheter, ett annat parti i den tilltänkta majoriteten säger att man ska höja kapitalskatten, ett tredje parti säger att man ska höja progressiviteten i inkomstbeskattningen.

    Det nödvändiga är att förbättra den statliga ekonomin med tio miljarder euro. Det är enligt vår prognos tre miljarder i skattehöjningar, resten är nerskärningar. Sedan har vi också gjort så att vi inte räknar med att hela skattehöjningen ska vara genomförd 2012 utan bara hälften, medan vi tror att 2013 måste man redan ta tag i ekonomin.

    Sedan finns förstås ytterligare en tredje möjlighet som man hoppas att kommer att bli en verklighet och det är att landet går in i en kraftig tillväxtperiod, som gör att nerskärningar och skattehöjningar inte behövs, men det är ingen som tror att det kommer att gå så lätt den här gången. Därav grunderna till de inkomstsiffror som vi har kalkylerat i vår förväntade inkomst- och utgiftsutvecklingstabell.

    Skattegottgörelsen. Vi har inte några grunder för att ändra på siffrorna 11 miljoner euro för 2012. Den intäkt som vi kan budgetera för 2012 är ett resultat av det verkliga utfallet 2010. Senare under sommaren, förhösten, kommer vi att veta mer om det här också. Detsamma gäller för 2013. Skattegottgörelsen är oerhört svår att bedöma på förhand.

    Utgifterna. Samma år, från 2010-2013 där 2010 redan är ett genomlevt stadium. Om dagssituationen utan förändringar skulle genomföras fortsättningsvis, samma verksamheter finnas kvar som landskapsregeringen ansvarar för och finansierar, skulle utvecklingen vara siffermässigt som den är beskriven här.

    Vi har räknat med ytterligare höjda oljepriser, priserna går upp, det kommer vi att kunna diskutera i samband med genomgång av detaljmotiveringarna. Vi har kalkylerat med ytterligare höjda oljepriser, vi har kalkylerat med högre pensionskostnader, med lönerörelser som kommer att leda till högre löner rent ut sagt.

    Vi har försökt bedöma dagssituationen med det kostnadstryck som finns på oss hela tiden. Allt detta tillsammans ger för 2013, det är väl det som är intressant, 2013 är det nya året i den här tabellen jämfört med tidigare presenterade tabeller, en siffra på ett isolerat underskott om 3,4 miljoner euro. Fortfarande lite minus, men vi säger att med tanke på prognostiden är det möjligt att ligga i balans då och det är den här landskapsregeringens mål att ligga i balans då. Därför skriver vi och därför säger jag här från talarstolen att vi kommer att vara tvungna att bedriva en återhållsam ekonomisk politik även åren framöver.

    Jag för min del tänker inte ge några stora löften inför valet om reformer som kostar stora pengar. Jag hoppas att det är någonting som kunde vara en röd tråd i den valrörelse som kommer. Jag tror att vi på allvar måste börja tackla frågan om samhällsreform med vad den än kan innebära. Vi måste få ner kostnaderna för serviceproduktionen och vi måste kunna hantera skärgårdstrafiken via ett kortruttstänkande som via investeringar får ner driftskostnaderna.

    Om vi på allvar kan ta itu med de här bitarna och det tror jag att ett åländskt lagting ska kunna göra om utvecklingen är den som vi nu prognostiserar, vi kommer att kunna hantera den åländska ekonomin också. Med det här vill jag absolut inte säga att utmaningarnas tid är förbi, utmaningarna kvarstår.

    Sedan, fru talman, från de allmänna motiveringarna till detaljmotiveringarna. Jag tänker redogöra för ett urval av moment där landskapsregeringen föreslår tillägg till den ordinarie budgeten. Först till det som är den stora orsaken till behovet av en tilläggsbudget, det som är ett resultat av att vi redan i grundbudgeten sade att vi måste återkomma till en tilläggsbudget. Det är att vi budgettekniskt organiserar verksamheten och budgetmomenten så att den är anpassad till lagstiftningen om den åländska gymnasieskolan, allstå gymnasialstadiereformen. Momenten på ett större antal skolor sammanförs till de moment som krävs för att bedriva verksamheten i enlighet med lagstiftning. Jag nämner inte de momenten skilt under presentationen.

    Momentet 43.27.21 under kansliavdelningen Produktionsbaserad ersättning för el, som produceras med förnybara energikällor. Vi föreslår ett anslag om 500 000 euro. Det här kopplas givetvis ihop med inmatningstariffrågan där åländska energiproducenter ännu inte är med i det finländska stödsystemet. Innan Finland gick in för sin lagstiftning, som numera bara stöder de finländska energiproducenterna, hade man i en skattelagstiftning en accisbefrielse, vi ska komma ihåg att skattefrågor är Finlands behörighet, som via deras behörighet också gynnade de åländska producenterna.

    Det finns en handfull producenter, en bioenergiproducent och ett antal vindkraftsproducenter, som har haft en skattelättnad i form av accisbefrielsen. Landskapsregeringen, som otvivelaktigt har behörighet på näringsstödsområdet, väljer att ge motsvarande stöd till dessa producenter i form av näringsstöd och via landskapets budget. Inte efter en uttrycklig behovsprövning utan utifrån det faktum att vi bedömer det viktigt att aktörer i det åländska samhället, som gör investeringar och satsningar i tron att det finns en lagstiftning och en långsiktighet som är till grund för deras verksamhet, att den kan vara någonting man litar på. För att bibehålla investeringsviljan vill vi på det här sättet återställa det stöd i form av en skattebefrielse som dessa producenter har haft tidigare.

    På sidan 11, moment 45.56.62 Främjande av avfallshantering vill landskapet fortsättningsvis stöda de kommuner som ännu inte har kommit i hamn med sluttäckningar av sina avfallsdeponier. Som framgår av motiveringarna finns det ännu efter det här några kommuner som inte har kommit i mål med sin planering och verkställighet och därför kommer detta att kräva en viss budgetering även framöver. Några kommuner kommer att komma i mål under 2011. Därför detta anslag nu.

      Sedan, fru talman, på sidan 19 Högskolans verksamhetsutgifter 46.55.20. Vi föreslår ett tillägg om 106 000 euro för uppgradering av navigationssimulatorn och programvaran för radiostationen. Vi bedömer det här som nödvändigt för att bibehålla den kvalitet i utbildningen på högskolan så att intresset för att utbilda sig inom navigation ska kvarstå bland studerande och ungdomar.

    46.60.20 Museibyråns verksamhetsutgifter. Landskapsregeringen äskar om ett anslag för att fortsätta undersökningar om den s.k. champagnegaleasen. Vraket torde vara välkänt för alla, det kanske inte är så mycket att orda om det, men för att kunna få en bild av den historia, det som skedde inför förlisningen, för att det också ska kunna vara en nytta i det nästa momentet att vi kommersialiserar champagnen, bedömer vi det viktigt att kunna berätta om hur champagnen hamnade på åländskt vatten. Det är ett mål, men sedan är det också av ett allmänt kulturhistoriskt värde att man också undersöker vrak.

    För 46.60.22 Särskilda åtgärder i användning av vrakfyndet föreslår vi också ett anslag om 95 000 euro för att genomföra en champagneauktion på Åland, den som via pressmeddelanden har offentliggjorts. Det som nu glädjande nog har skapat aktivitet i det privata näringslivet bl.a. i form av att restaurangnäringen samlar sig till att göra den här händelsen till någonting som också gynnar deras verksamhet. Det har hela tiden varit landskapsregeringens avsikt, att champagnen i sig med möjliga direkta intäkter till landskapet framför allt ska kunna skapa förutsättningar för samhället i övrigt. Det är med tillfredsställelse vi ser att den här möjligheten nu skapar en aktivitet i samhället.

    Vi vill också analysera ölet för att kunna utnyttja det fyndet i högre grad. Det ska anställas en projektledare och anlitas experter och det kräver det här anslaget. Med hänvisning till finansförvaltningslagens stadganden om nettobudgetering så föreslår vi att själva auktionerna ska ge intäkter och att de kan gottgöras det här momentet. Nettoinkomsterna ska sedan kunna användas till de syften som har bestämts sedan tidigare, alltså för ändamål som sjöfartshistoria och marinarkeologiska ändamål.

    Utvecklandet att Bomarsund, fru talman! Där får vi öppet och ärligt säga att bedömningen av hela projektets kostnad och det som presenterades under budgeten för 2011 senaste höst, var något optimistiskt. Vi bedömer nu, med anledning av att utställningen kostar något mera än beräknat och med anledning av att det allmänna kostnadsläget har stigit och att vissa nya bestämmelser också styr detta projekt till att bli något dyrare. Därför gör vi bedömningen idag att totalkostnaden torde ligga på 3,5 miljoner euro istället för tre som vi sade tidigare. Vi vill ge lagtinget möjlighet att säga sitt om den här förändringen, men vi föreslår att projektet ska genomföras inom den här ramen.

    47.03.44 Nationella investeringsbidrag. Det är momentet där också pengar för en kommande golfbana finns. Det finns 1,5 miljoner euro för golfbanan på detta moment, vi rör inte de pengarna, men investeringsviljan finns i samhället, bl.a. för att utveckla kvaliteten inom turistnäringen och för att utveckla företagandet inom Clean tech-industrin. Därav och säkert på grund av annat också, föreslår vi ett tillägg om 250 000 euro på detta moment för att landskapsregeringen via sin bidragsdel ska kunna öka på investeringstakten i samhället.

    Sidan 21, 47.15.44 Investeringsstöd till lantbruket. Samma där, vi föreslår ett tillägg om 250 000 euro för att kunna möta intresset av att investera inom lantbrukssektorn. I grundbudgeten för 2011 äskade landskapsregeringen om 1 250 000 euro för detta ändamål. Det nämndes i budgeten att om behov uppstår så finns det beredskap att titta på momentet och nivån, men framför allt äskade vi om ett beslut i riktningen att landskapsregeringen skulle införa ansökningstider, vissa regelbundna tider per år. Det har genomförts så att äskanden om investeringsstöd från näringen lämnas in senast sista mars och sedan något datum på hösten. Då kan landskapsregeringen i samband med ett antal samtida ansökningar göra de prioriteringar, som man också måste göra inom den här branschen för att nå den effekt och den utveckling som man önskar.

    Vi vill alla ha ett jordbruk som är livskraftigt. Vi vill att livsmedelsindustrin ska kunna få råvaror för att kunna bedriva en lönsam och vettig verksamhet, så att ålänningar i förlängningen också ska kunna komma i åtnjutande av åländskt livsmedel. Som sagt, 250 000 till för detta ändamål.

    Sidan 23, 47.30.24 Praktikantplatser för högskolestuderande. Det finns en ökad efterfrågan på praktikantplatser för högskolestuderande och vi föreslår en höjning av detta anslag med 40 000 euro. Vi anser att det är i landskapets intresse att vi på detta sätt kan motverka kompetensflykt från landskapet. Om målet är att högskolestuderande ska få ett fotfäste i arbetslivet här på Åland är möjligheten större att en större del av deras karriär kommer att genomföras här på Åland.

    Som en liten fotnot vill jag säga att detta är ett moment som ger förmåner till enskilda utan att det finns en lagstiftning i botten. Av den här nämnden är det här en av frågorna som diskuterades i samband med finansförvaltningslagen. Avsikten måste på sikt vara att komma med lagstiftning om landskapet vill fortsätta med detta stöd. Landskapsregeringen tycker att det är en bra form. Med den omröstning som skedde i samband med finansförvaltningslagen bedömer vi att det fortfarande finns utrymme för att föreslå ett något högre anslag, för att saken sedan på sikt ska lösas via lagstiftning.

    Upphandlingar sjötrafik, 1,6 miljoner euro till. Bränslet berör 700 000 euro av detta äskande. Vi bedömer att årsmedelpriset kommer att ligga tio cent högre än det som prognostiserades i höstas. Som grund bör man säga att det har varit det vanliga sättet att förfara, man ser på läget på hösten och gör en bedömning vad det är då och sedan sätter man årsmedelpriset efter det. Sedan kan priset stiga eller sjunka, det finns exempel på både och.

    Det faktum att bränslepriset förändrar har inte gett anledning till att sänka nivån på servicen och inte heller gett anledning till att höja nivån på servicen beroende på om oljan gått upp eller ner. Man har inte minskat trafiken, men inte heller ökat trafiken när oljepriset har varierat. Tio cent upp i årsmedelpris, fyra cent beror på en miljökomponent som lagstiftaren, inte vi, har sagt att ska finnas i bränslet för att göra det i någon mån miljövänligare. Fyra cent, miljökomponenten sex cent, marknadspris.

    I totala anslagsäskande av 1,6 miljoner grundar sig 400 000 euro på den svåra vintern. Landskapsregeringen drog ner trafiken i samband med att kunskapen om att isarna kommer att försvåra trafiken nådde oss. Vintern hade sin gång, isarna blev tjockare. I slutet av februari till slutet av mars gick färjorna under en isturlista med en ytterst begränsad trafik i förhållande till det normala. Inbesparingen blev i en situation när ingenting annat hade varit föränderligt 130 000 euro, men sedan blev dygnen längre, arbetstiden längre, bränsleåtgången större då isförhållandena var besvärliga, så det krävs ändå 400 000 euro till för att finansiera den vinter som gick.

    Sedan finns det ett äskande om 500 000 euro i de 1,6 miljoner, som grundar sig på en missbedömning av kostnaderna för m/s Skarven. Dels en ren felbedömning i kalkyleringen och delvis en missbedömning utgående från att färjan inte hade varit i trafik ett helt år tidigare och det inte fanns en rutinmässig grund för hur högt nivån ska ligga. Landskapsregeringen gjorde i samband med fastställande av turlistan för 2011 en bedömning av den mängd anslag som fanns i budgeten, landskapsregeringens eget förslag kopplat till trafikmängden som skulle bli i samband med turlistfastställandet. Man kalkylerade linje för linje vad kostnaden skulle bli och jämförde med anslaget och då kalkylerade helt exakt. Det finns kalkyler för det här som visar att pengarna skulle räcka till, men så blev inte fallet.   

    Ännu till sist, fru talman, momentet 48.30.22 Utgifter för drift och underhåll av vägar där det också finns ett visst anslagsbehov på grund av ökande bränslepriser samt med resultat av den svåra vintern, som också givetvis drabbade vägarna. Där har en viss inbesparing skett under tidigare år så att ett tidigare års anslag om 218 000 euro kan kopplas till ett anslagsäskande om 143 000 för att täcka dessa kostnader. Tack.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Fru talman! I samband med att lagtinget beslöt att vi ska få en ny finansförvaltningslag så har jag för mig att lagtinget beslöt att i den budget som skulle komma, skulle regeringen skilja på investering och drift. Nu tycker jag att det verkar som om det inte finns någon särskild investeringsbudget. Det rullar på som vanligt, eller hur?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det pågår en beredning vid landskapsregeringen med syfte att i ordinarie budgeten 2012 särskilja investeringarna ur driftsbudgeten så att det framgår tydligt vilken årlig kostnadsverkan investeringarna har. Det var inte möjligt att genomföra det fullt ut i denna tilläggsbudget där det fanns mycket annat att fokusera på, speciellt renodla gymnasialstadiereformen. Beredning pågår med lagtingets avsikt och tillika landskapsregeringens egen avsikt. I den ordinarie budgeten ska det här vara separerat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Fru talman! Ja, vi får konstatera då att det här lagtingets beslut uppfyller regeringen. Sedan en annan sak och det är momentet 43.27.41 om förnybara energikällor, accisen. Jag har det minnet att regeringen har sagt att man inte ska diskutera justeringar av avräkningsgrunden och beloppet för det skulle störa regeringens förhandlingar om inmatningstarifferna. Nu är resultatet tydligen det att det inte finns någon justering av avräkningsgrunden, det finns inte några inmatningstariffer och nu ska vi med våra egna medel betala ut acciser till de här bolagen. Det verkar som om allt det här inte har givit något resultat utan det har bara kostat oss mera. Är det riktigt uppfattat?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Såsom jag sade i min presentation finns en behörighetsfördelning mellan självstyrelsen och Helsingfors, skattebehörigheten gällande de indirekta skatter, som acciser är, är en riksbehörighet, näringsstöd är en åländsk behörighet. Vi har gjort vårt yttersta för att argumentera för det ändå, med hänvisning till Finlands åtaganden gentemot Bryssel om att nå vissa klimatmål, men det är ändå vår skyldighet att behandla våra energiproducenter lika. I det här anslaget finns också en intäkt i grunden för landskapet när staten genom att dra bort skatteförmåner, höjer energiskatter som drabbar samtliga invånare i landet Finland. Då ökar statskassan och där också överföringarna via avräkningen till oss. Det är en del av dessa pengar som vi vill bibehålla långsiktigheten i det här.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Jag undrar om när det gäller intäktsbiten för budgeten, man har varit lite väl optimistisk när det gäller finska statens intjäningsmöjligheter i form av olika skatter. Vi har bl.a. stimulansåtgärderna som kom efter förra finanskrisen som börjar trappas av, vi har en viss oro när det gäller Portugalkrisen i Europa, vi har även sett att stora företag, som Nokia t.ex., som tidigare stod för en miljard av skatteintäkterna idag är nere på 400 miljarder, vi har PAF som tidigare stod för 30 miljoner av landskapets budget, nu är vi nere på åtta miljoner. Har man räknat in den här osäkerhetsfaktorn när det gäller inkomstsidan. Jag tycker att det verkar lite på positiva sidan.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Landskapsregeringen har hela tiden haft en försiktig hållning till de här så här långt. Nu kan jag inte exakt sia om vad som blir utfallet, men vi har inte varit överoptimistiska när det gäller intäkterna under de år som finanskrisen har varit. Till grund för siffrorna, speciellt vad gäller avräkningen, finns finansministeriets ramar som är satta från 2012-2015, som är grunden för våra inkomster. Där finns fortfarande tio miljarders underskott per år för staten Finland. Finansministeriet har via starka tjänstemän sagt att tio miljarder måste vi åtgärda, man har haft en arbetsgrupp som har funderat på olika skatteåtgärder. Helt bortsett från att man till en liten del kommer att höja skatterna, det är inte heller riktigt seriöst. Det är vår huvudintäktskälla, vi måste kunna analyser den och göra bedömningar, men det finns inte en politiker i Helsingfors som vet exakt hur det här kommer att bli. Det finns inte en regering ännu.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Till den andra biten som jag vill ha ett lite förtydligande på gäller Skarvens ökade kostnader. Slår vi ut 500 000 på ett år gör det 1 500 euro mera per dag i kostnader för att driva Skarven. När man säger att det här är beräkningsgrunder som är felaktiga, handlar det då om att man har gjort en beräkning på ett fartyg som motsvarar vad man har beställt eller att man har gjort en beräkning på det faktum att fartyget väger 100 ton mera och ska knuffa 100 ton mera genom vattnet med ökade kostnader. Tanken från början är att Skarven skulle vara ett systerfartyg till Sterna och Falcon som går mellan Nagu och Pargas, där de har en mångårig bränslestatistik och bränsleåtgång etc. Är det orsaken till den fördyrade kostnaden.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det är svårt för mig att ge ett helt exakt svar på den punkten. I den kalkyl som landskapsregeringen hade till handa då när trafiktätheten sattes så fanns det för respektive fartyg kalkylerat på årsbasis utgående från en turlista. Där fanns det rena sifferfel i kalkylen, det måste jag säga. Sedan fanns det också en felaktig bedömning av vad fartyget kostar, men om det var en bedömningsmiss grundad på tillbyggnaden och liknande saker så den sakkunskapen i detalj och beräkningsgrunden har inte finansministern i den här landskapsregeringen just nu.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Fru talman! Jag noterar att finansministern sade att inkomsterna är svåra att bedöma och det är förstås helt sant. Det blir mycket att släpa med den finanspolitik som bedrivs i Helsingfors. Ska man höja skatterna eller ska man inte höja skatterna som finansministern var inne på. Ofta blir det också väldigt sena åtgärder. Vi blir sent varse om vad som händer och sker. Stödet till vindkraften är ett exempel.

    Egen beskattning, det är klart att det inte finns någon facit då heller, men då har man möjligheten att bedriva en egen finanspolitik istället för att sitta i den olyckliga situation som vi sitter i nu. Det tror jag att finansministern och jag i och för sig är överens om så vi behöver kanske inte orda dess mera om det.

    Frågan är vad kan vi göra nu. Då tycker jag att det gäller att vara restriktiv med utgifterna. Den bild som finansministern ger, man har ofta en bild av stram budgetering och att man tar ansvar osv., den tycker jag inte stämmer om vi tittar på de siffror som finns i budgeten och som också finns i den här tilläggsbudgeten. Det är betydligt mera som man borde göra där.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Utgifterna är det som vi kan styra rakt av och då ska vi utnyttja att vi kan göra det. Jag uppfattar att jag var tydlig för landskapsregeringens räkning, vi måste göra saker på utgiftssidan för att få en ekonomi som balanserar långsiktigt, som gör att vi kan samla pengar i ladorna inför den lågkonjunktur som säkerligen kommer. Det pågår en beredning om den sociala serviceproduktionen inom hela spektret, kommuner, landskapsregering, som kommer att ligga som underlag för fortsatt behandling av samhällsreformsfrågan under hösten och framför allt för nästa regering och lagting. Kortrutten kommer att diskuteras och lagtinget kommer att vara tvungen att ta ställning till det. Jag tyckte jag nämnde det tydligt. Det är här som de stora pengarna finns och det är därför vi ska se på de bitarna också.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Fru talman! När det gäller skärgårdstrafiken, när det gäller kortruttsmeddelandet är det frågan om det är någon större idé att komma med det nu. Vi vet att det kommer att vara en ny regering i höst och en ny regering brukar alltid vilja börja utgående från egna strategier. Så det är frågan om inte de här fyra åren är förlorade. Tittar vi på siffrorna så finansministern, och det hör till politikens spelbild, vill ofta ge en glansbild av att man har varit väldigt ansvarsfull och att ekonomin är i väldigt gott skick, men tittar vi på den ackumulerade förlusten så stiger den de facto med den här tilläggsbudgeten. Det finns ingen restriktiv hållning. Vi ser att det fanns ett ackumulerat överskott när den här landskapsregeringen tillträdde med 27,8 miljoner och vi ser att vi nu har ett ackumulerat underskott på 93,1 miljoner så det är faktiskt 120 miljoner som den här regeringsperioden har gått back. Det är väldigt skrämmande siffror. Jag får det inte att gå ihop med den bild som ges, att man har haft en sådan ansvarsfull finanspolitik, jag har en helt annan uppfattning. Jag ska återkomma till det i mitt anförande.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Om det är så som ledamot Anders Eriksson säger att det är normalt att en regering försöker skönmåla siffrorna, vilket jag menar att vi inte har gjort för verkligheten har visat speciellt på intäktssidan att vi har legat ganska bra i våra prognoser i förhållande till vad det har blivit, men om det är så som ledamot Anders Eriksson säger att vi försöker skönmåla så är det absolut en oppositions uppgift och självklara sätt att bedriva politik att försöka smutskasta så mycket som möjligt. Landskapsregeringen tappar intäkter från bokslut 2008 till budget 2010 med närmare 30 procent. Hade vi fortsatt med uppgifterna på samma nivå som de var satta för 2008 hade vi haft ett underskott som hade varit i 100 miljoners klassen förutom de besvärligt höga underskotten som vi får leva med nu. Då hade vi behandlat låneansökningar, både regering och lagting, det är jag säker på.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Fru talman! Kanske den huvudsakliga kritiken från oppositionens sida gällande regeringens arbete är bristen på strukturella förändringar och det faktum att redan i höst så tecknas det sista in av det som har funnits i den så kallade utjämningsfonden. Nu säger minister Perämaa att det är två stora reformer som väntar och som måste göras och där det finns pengar att hämta hem. Det ena är kortrutten och det andra är samhällsreformen. Jag undrar hur man tänker med kortrutten. Nog måste det väl finnas resurser i så fall för investeringar om man ska komma vidare med kortrutten? Ministern säger att i höstens val kan man inte lova dyra saker till väljarna, men nog utgår jag ifrån att minister Perämaa tänker lova kortrutt. Då undrar jag hur han finansierar det?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag hoppas att jag var tydlig nog och sade att man inte ska lova reformer som är kostnadsdrivande. Jag kanske inte använde exakt de orden men då ber jag att få korrigera det jag sade tidigare. Att investera sig ur hör höga driftskostnader är något som är samhällsekonomiskt förståndigt. Sedan finns det också möjligheter gällande kortruttsinvesteringar, andra vägprojekt, kanske stora broar på fasta Åland. Där kan man förhoppningsvis nå ett samarbete med privata näringslivet och då ta en årlig driftskostnad på landskapet, delbetalningar så att man inte behöver ta hela investeringen rakt av i budgeten. Det är möjligheter som landskapsregeringen och lagtinget kommer att få brottas med och fundera över i samband med att beslut ska fattas.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Fru talman! Det är en oerhört viktig sak i samband med kortruttsmeddelandet, som vi nu har väntat på och för vilken många deadlines redan har passerat, hur de här investeringarna ska finansieras. Man utgår ifrån att det finns funderingar kring den här frågan, hur det på ett realistiskt sätt ska gå att investera. Att det helt ska gå utan kostnader från landskapets sida har jag mycket svårt att tro, jag tror inte att det är realistiskt. Då behöver man kanske räkna väldigt noga. Ser man på Skarven ser det ut att vara en investering där man inte har investerat sig ur kostnaderna utan kanske till kostnader.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag tror absolut inte att investeringar i kortrutt eller andra stora investeringar kan ske helt utan påverkan i landskapets budget, men det är en skillnad i om vi kan genomföra en satsning där vi bygger en fast förbindelse istället för att ha en färja som trafikerar. Då kan vi förhoppningsvis ta på oss en årlig kostnad som är högst densamma eller t o m lägre än att bedriva trafiken och på det viset under ett större antal år finansiera det. Lämpligen via samarbete med privata aktörer som bygger projektet och sedan tar in en årlig avgift från landskapet som finansierar det. Absolut kommer investeringarna att synas i budgeten, men kanske inte i form av 30-40-50-60 euros investeringspotter på en gång.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Relativt realistiskt uttryckte sig finansministern när det gäller skärgårdstrafiken att åländskt lagting bör klara av att genomföra kostnadseffektiveringar genom kortrutt och genom strukturförändringar. Frågan är hur det är med landskapsregeringen. Landskapsregeringen har i budgeten för 2009, i budgeten för 2010 och upprepat i budgeten för 2011 skrivit in sådana strukturförändringar i skärgårdstrafiken, men varför har landskapsregeringen inte levererat så att lagtinget har kunnat ta ställning till de frågorna. I varje budget som kommer har vi kostnadsökningar istället.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det blir ett kort svar, det finns ingen bra förklaring på det. Vi har inte förmått leverera att kortruttsmeddelande.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Jag tackar för ett ärligt svar. Det visar ganska tydligt på lagtingets problem när det gäller strukturförändringar i budgeten. Vi får inte ens de förslag som är utlovade. Det här är ett exempel, det finns några till.

    Min andra frågeställning gäller inmatningstarifferna. Förslaget som finns om accisersättningar kunde man ha löst genom att delta i det finska inmatningssystemet. Min fråga är vad orsaken är till att man har misslyckats med det, när vi nu har finansministern i talarstolen, som jag har förstått att de övriga lägger ansvaret på för den här frågan. Vi har gång på gång fått höra att man politiskt är överens. Från åländsk sida har vi också sagt, där har vi varit eniga tror jag, att delta på ett rimligt sätt i den här kostnaden vilket innefattas i vår behörighet. Varför?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Under det val som redan har försiggått och varit var det inte särdeles lätt att driva frågor kopplat till det svenskspråkiga . Oberoende är vi inte i mål med frågan. Jag har en bild av att de politiska löften som gavs av rikspolitiker blev allt svårare att realisera ju närmare valet vi kom. Vi besökte arbets- och näringsminister, numera avgående, Pekkarinen i samarbete med en av vindkraftsaktörerna. Jag deltog som politiker och riksdagsledamoten deltog. En av våra politiker, och det var inte jag, sade att det här var ett så tydligt löfte som någonting kan vara så det här är nog i hamn. Det var oerhört tydliga löften som gavs som politikerna på rikshåll inte stod fast vid. Det var en stor besvikelse.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jan Salmén, replik

    Fru talman! Finansministern sade att man har beredskap att öka på investeringsstödet med 250 000. Det var inte så mycket. Det borde ha varit en etta framför för att det skulle ha räckt om man betänker att vi här i lagtinget nu har diskuterat hur vi ska få skärgården att överleva och vad man ska leva på i skärgården. Vad jag har förstått så finns det en stor villighet i skärgården att satsa både på mjölk- och köttproduktion och då är det lite besvärligt att landskapsregeringen inte ställer upp när det finns producenter som är villiga att satsa på produktionen i skärgården.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Landskapsregeringen har gått in för systemet att man ansöker inom vissa tidsaspekter och då ska man prioritera och välja ut de projekt som man anser att bäst strävar mot målet om att vi ska strukturera om jordbruket för att vi ska ha en bra verksamhet framöver. Det målet tror jag att alla omfattar. Regionalpolitiken är synnerligen viktig, men den måste finnas med i bedömningarna hela tiden. Det kan inte vara så att skärgårdsprojekt bara kan få pengar i samband med tilläggsbudgeter. Jag får väl hoppas att vid fördelning av de medel som ändå fanns, 1,25 miljoner euro, att skärgården hade möjlighet att få tillgång till dem. Kanske det fanns projekt i något av de 900 000 eurona som nyligen fördelades.

    Ltl Jan Salmén, replik

    Fru talman! Det är inte så stor idé att ha olika ansökningstider om man inte har något medel att fördela då kan man lika bra meddela producenterna att man inte behöver söka för det finns ingenting. Folk räknar på en massa projekt och sedan vet man inte om det finns några pengar när man ska söka. På sidan före vill man ge 500 000 euro till ett projekt i Bomarsund som man inte har riktigt grepp om vad kostar. Där är det landskapet som får stå för hela summan, det finns ingen annan medfinansiär där utan där får landskapet ta hela ansvaret. Museibyråns verksamhet borde få ner kostnaderna och inte öka. Vi har sjöfartsmuséet som inte är färdigt och vi vet inte vad det kostar i slutändan. Den här byrån driver på kostnaderna som är mycket olyckligt.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Den kunskapen om de redan fördelade 900 000 euron, som näringsministern har fördelat enligt de ansvarsfördelningar vi har, når man genom de satsningarna en produktionsökning som lämpligen kan kanaliseras till ÅCA, 14 procent mjölkprodukter dit. Det är en väsentlig siffra, 14 procent om man beaktar att allt annat är oförändrat. Vi vet att små mjölkproducenter knoppas av så småningom. Det sker saker med de här pengarna redan. Om lagtinget omfattar det förslag som finns nu har vi sammantaget budgeterat 1,5 miljoner euro 2011. Jag tror inte att man någonsin genom åren har budgeterat mera för investeringsbidrag till jordbruket under ett enskilt år med rent nationella medel. Det tror jag inte.

    Talmannen

    Replikväxlingarna är därmed avslutade.

    Ltl Olof Erland

    Herr talman! Vi har ett sådant parlamentariskt system att landskapsregeringen lägger fram ett dokument utan reservationer. Så har vi inte i utskotten, där har man reservationer och kan föra fram olika åsikter. Parlamentarismen bygger just på att man ska överlåta till en regering att överlämna ett dokument som man står bakom. Att man i massmedia har läst att det finns reservationer till en del av besluten påverkar inte i sig det dokument som lagtinget idag diskuterar, dvs. tilläggsbudgeten. När det gäller tilläggsbudgeten ska man se den som ett tillägg till årsstaten, dvs. den ordinarie budget som har lagts fram och godkänts av lagtinget. Det som det kan vara frågan om är alltså rättelser, förändrade förhållanden men också politik. Det har vi hört när det gäller investeringsstödet till lantbruket, att det också är frågan om politiska riktlinjer.

    För min del har jag också tidigare i våra gruppdiskussioner sagt att när man gör en tilläggsbudget, där man har ett underskott att handskas med, ska man vara ytterst försiktig med tilläggsmedel. Däremot har man en skyldighet att fullfölja de åtaganden som man har gjort. Detta sagt när det gäller projektet i Bomarsund. Det är ingenting märkligt med att förhållandena och kostnadsbilden förändras, men har man i många år jobbat med ett projekt ska man också fullfölja det.

    Herr talman! När det gäller den allmänna konjunkturbilden har vi ett underskott som är väsentligt, det har varit väsentligt mycket större årsvis. Vi ser en tendens att utgifterna utjämnas. Detta också med tanke på att det i vår samhällsekonomi finns en inbyggd tillväxt när det gäller löneutvecklingen och också numera när det gäller priser och när det gäller landskapets budget. Samtidigt ser vi att det finns en inkomstökning, dvs. Sverige och Finland som öppna exportberoende ekonomier hade ett drastiskt fall hösten 2008 och fortsättningsvis lågkonjunktur 2009 och framöver. Idag ser vi andra tendenser. Metallpriserna har ökat väsentligt, guldet ökar om någon vill investera, passa på, och livsmedelspriserna ökar. Det betyder också att insatsvarorna i jordbruket ökar, men också marknadspriserna.

    Det som är väsentligt för oss är naturligtvis hur det går i Sverige och Finland. I Sverige har vi en tillväxt som är exceptionell och som överraskar många med tanke på Sveriges känsliga läge, men man har fört en politik som har gjort att den disponibla inkomsten hos konsumenterna växer. Det är något som vi drar nytta av och som vi i ännu större utsträckning borde dra nytta av. En vanlig inkomsttagare, till och med en låginkomst- eller medelinkomsttagare har idag betydligt mera pengar att röra sig med i Sverige och det är en möjlighet för den åländska besöksnäringen som bygger mycket på konsumtion, på färjorna eller i land. Där har vi ett bra läge för vår fortsatta expansion inom turismen. I Finland har vi haft ett val där vi kan konstatera att de populistiska och nationalistiska tendenserna också där växer sig starka, det är inte bara Ungern och delvis i Sverige utan också i Finland.

    Sedan finns det politiska dimensioner på vänster/högerskalan och fördelningspolitik när det gäller det finska läget. Det som vi på Åland också borde beakta är att enkla budskap och motsättningar och vi kan t.o.m. kalla det skrämselpropaganda när det gäller EU och euron, som leder till starka politiska strömningar som i Finland sannolikt kommer att göra det svårt att få en balans i budgetarbetet, men också i invandrar- och utrikespolitiken.

    Det är en politisk diskussion som kanske inte hör till vår tilläggsbudget. Däremot måste man noga följa med skattepolitiken och finansminister Perämaa sade här att under nästa mandatperiod måste man täcka ett gap på tio miljarder. Vi kan jämföra det med att man förra året lånade 13 miljarder och året före åtta miljarder för att balansera budgeten. Det betyder att man har en ungefärlig nivå på den välfärd som staten Finland ska betala. Ska man få in ytterligare tio miljarder ska man låna en del, men också höja skatterna eller inkomsterna genom tillväxt och det betyder att våra inkomster kommer att öka. Hur mycket de kommer att öka är svårt att säga, det kanske man inte ska spekulera i, men vi har alla möjligheter att få ett överskott i budgeten om vi lyckas med strukturreformerna, som jag ska återkomma till, 2013. Det skulle jag tro.

    Frågan är också vilka skatter man kommer att höja. Antagligen kommer man att höja inkomstskatterna för dem som tjänar lite mer, progressivt, man kommer kanske inte att höja mervärdesskatterna så mycket. Det nämndes siffran två procent, men de partier som finns i den finska regeringen är skyldiga sin valseger gentemot dem som tjänar lite mindre och de betalar i allmänhet lite mer mervärdesskatt så där tror jag att man kommer att hålla igen.

    Det som oroar mig med tanke på den åländska ekonomin är att man sannolikt kommer att höja kapitalinkomstskatten samtidigt som man sänker samfundsskatten och förstatligar skatterna. Att sänka samfundsskatten kan gynna våra företag, men regionalt slår det väldigt hårt mot t ex Mariehamn. Där hoppas jag att landskapsregeringen har en beredskap att kompensera kommunerna för frångången samfundsskatt, naturligtvis särskilt Mariehamn, men det gäller också andra kommuner. Det kan vi hantera med vår verktygslåda.

    När det gäller kapitalinkomstskatten så är det en effekt av vår ekonomi, ibland kallar man Åland för en mikrostat, vilket är rent vilseledande, men däremot kan man säga att Åland är ett mikrokapitalistiskt samhälle, dvs. vi har väldigt många personer som äger aktier och som lyfter dividender och som är delägare i rederier, banker osv. Vår andel av kapitalinkomstskatten jämfört med riket är hög, dvs. höjer man kapitalinkomstskatten i riket höjer man skatteuttaget på Åland relativt sett. Vi gjorde så 2002 att vi kompenserade kapitalinkomstskatten för yrkesutövare och småföretagare och vi borde överväga att gå vidare och kompensera för kapitalskatten för samtliga kapitalinkomstskattetagare. Automatiskt när det gäller samfundsskatten och annat får vi en kompensation via statsskatten och klumpsumman på 0,45, men det som är därutöver och det som gäller kapitalinkomstskatten, är betydligt mera därutöver, som visar sig förlora på den finska skattepolitiken som förväntas komma. Där tror jag att det finns beredskap i landskapsregeringen att kompensera den åländska ekonomin.

    Herr talman! När det gäller budgetbalansen finns det alltså en utveckling som gör att vi kan se framför oss om några år en möjlighet att lägga undan överskott, såsom vi bör göra. Samtidigt har vi diskuterat reformer på tre områden. Det första är utvecklingspolitiken, näringspolitiken, det andra är samhällsreformen och det tredje är skärgårdstrafiken.

    När det gäller den första punkten har vi diskuterat att man borde höja stöden till jordbruket ännu mer. Ser man på utvecklingen av jordbruksstöden ligger de på en väldigt hög nivå. De är inget fel att man nu satsar på investeringar i produktionskapacitet för våra livsmedelsindustrier som t.ex. ÅCA, slakterier osv., men det måste finnas en långsiktighet, att man har en jämn fördelning av pengarna och ansökningstider med tydliga prioriteringar så att man inte i en tilläggsbudget ska behöva lägga till medel.

    Nu har partierna här i landskapsregeringen beslutat om 250 000 i investeringsstöd för jordbruket och man har också hänvisat till att det gäller särskilt jordbrukare i Föglö och Sottunga, om jag minns rätt. Det här är en återgång till den gamla politiken, före min tid, så pass gammal. Då for man runt och delade ut pengar till dem som man tyckte att var behövande, dvs. principen kom efteråt och pengarna först. Jag hoppas att det inte är på det sättet och därför vill jag att finansutskottet mycket noga går igenom de investeringsstöd som har getts till jordbruket och se hur mycket som har gått till skärgården, hur mycket har gått till randkommunerna och skärgården, hur mycket fördelningspolitik är det i jordbrukspolitiken. Det vill jag veta av finansutskottet, särskilt med hänsyn taget till att en av centerns ledamot här i lagtinget för en tid sedan sade att det aldrig har varit så dåligt för skärgården som i den här landskapsregeringen. Det är möjligt att han har rätt, men det är någonting som verkligen ska bevisas. Varför har inte förslagen kommit om en aktiv skärgårdspolitik när det gäller skärgårdstrafiken och jordbruket, det kan fråga sig.

    Herr talman! När det gäller en annan utvecklingssida, turismen, har vi fått en turismstrategi och det är möjligt att åtgärderna med tanke på den finns inbakade i investeringsstödet när det gäller kvalitetshöjningen, men efter snart en mandatperiod borde vi vara värda en tydligare markering från näringsavdelningen och turism- och näringspolitiken, vart vi är på väg. Att man har penningfördelningsprincip är bra och det tillhör rättssamhället, men vad är det vi siktar in oss på? Vi röstar i landskapsregeringen om jordbruksstöd och om näringsstöd i tilläggsbudget, men vad är förklaringarna till de summorna och hur ska de användas?

    Herr talman! När det gäller utvecklingspolitiken är det också nära förbundet med utbildningen, men det kanske för för långt i det här sammanhanget. Jag vill ta upp de andra frågorna, samhällsreformen. När Mariehamn nu lämnar kommunförbundet är det dags att lyfta upp samhällsreformen på bordet igen. Det behöver inte vara frågan om en kommunreform helt och hållet utan det är frågan om fördelning av de kommunala tjänsternas styrning, inte var de ska utföras. Vad behöver man istället för kommunförbundet? Ja, någon som ordnar utbildning, det har vi flera organisationer, man behöver ha någon som samordnar kommunerna, vi har flera kommunförbund och man behöver en förhandlingspart. Den förhandlingsparten rör sig om ett antal personer som tillsammans med landskapsregeringen gör upp olika kommunala landskapsandelsreformer rörande kostnadsutveckling osv. Det är dags att gå vidare med det och under den här våren finns det väl planer på en sådan diskussion.

    När det gäller skärgårdstrafiken så är det en ständigt återkommande diskussion, men jag ser nu att det diskuteras på ett bredare plan. Man har en utgångspunkt i nordöstra Föglö för att få den yttre skärgården närmare fasta Åland. Sedan har man olika alternativ när det gäller norra, mellersta och södra Föglö för att mata in trafiken mot fastlandet. Det är det som är logiken i hela färjtrafiken. Genom investeringar sparar man in på driften, det vi kallar budgetslitage. Det gör att investeringarna finansierar sig själva. Det är därför människor köper hus, bygger, investerar, gör någonting, utvecklar. Vi kan inte säga att det kostar för mycket med en bro, vägbank eller en tunnel utan att titta på vad det sparar in.

    Herr talman, ytterligare några minuter tänker jag ta för en av de viktigaste frågorna, särskilt inför kommande val. Det är om Åland ska kunna bli en någorlunda modern och öppen ekonomi. Då diskuterar vi jordförvärv, hembygdsrätt och näringsrätt, de konstitutionella delarna av vårt samhällssystem. När de gäller jordförvärv ser jag inte några praktiska problem. Nästan alla är överens om att man ska kunna skaffa sig ett fast boende, om man flyttar hit och får en fast anställning, på planerat område. Hur man gör det, om det är i förordning eller i lag, kan man diskutera. Finns viljan, finns det möjlighet att underlätta för arbetskraft att flytta till Åland och skaffa ett boende som de nästan kräver för att ha ett krävande jobb.

    När det gäller hembygdsrätten stod det i en tidningsrubrik att liberalerna vill luckra upp hembygdsrätten. Vi vill underlätta för de studerande som far ut och jobbar, studerar, praktiserar, blir borta några år, men ännu inte har bestämt sig om de ska flytta tillbaka till Åland eller inte. Man kan säga att det ses som en symbolisk fråga. Om man studerar fyra, fem år, jobbar, praktiserar ett år och flyttar tillbaka så kan det vara ganska enkelt om man har hembygdsrätten kvar. Det är precis lika enkelt om man vill ansöka om medborgarskap i Sverige att bli av med hembygdsrätten. Det borde inte vara något problem.

    Sedan har vi näringsrätten, där liberalerna hittills har varit tämligen ensamma. Vi ser inte att bolagsstyrelser är sätt att utveckla det åländska näringslivet och samhället på. Frisinnad samverkan har fört en diskussion om att man skulle skilja på interna företag med lokal verksamhet och externa. De externa skulle man inte ha krav på, men däremot på de interna. Då frågar jag mig: Varför behöver man ha särskilda krav på de interna? Det är väl ändå ålänningar som jobbar här, eller nyinflyttade ålänningar.

    Herr talman! Låt mig avrunda när det gäller den här tilläggsbudgeten. Diskussionen om näringsstöd och jordbruksstöd förstår jag mycket väl, men jag har också det kravet, åtminstone när det gäller min analys på budgeten och budgetutveckling att vi inte kan säga ja till allting, vi kan inte tillmötesgå alla krav och därför gäller det att prioritera. Landskapsregeringen har hittills, sedan hösten 2008 prioriterat kärnverksamheten, utbildningen, hälso- och sjukvården och de sociala insatserna. Det har visat sig att det har stabiliserat samhället. Vi har en låg arbetslöshet, förvånansvärt låg och det gäller också ungdomsarbetslösheten. Nu är nästa steg samhällsreformer, billigare och effektivare trafik och mera miljövänlig. Sedan är det dags att ta itu med utvecklingsfrågorna, turismen, jordbruket, livsmedelsindustrin, småföretagandet för att Åland ska kunna bevaras som ett mikrokapitalistiskt samhälle där folk har rätt att tjäna pengar, ska göra det, men att man också har en skatt som täcker in den grundläggande välfärden. Tack!

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Herr talman! Det är tråkigt när ledamot Olof Erland försöker göra sig lustig på min och näringsavdelningens bekostnad. Det är faktiskt betydligt allvarligare saker än så det här. Visst, det infördes ansökningstider i grundbudgeten, de har vi följt och avdelningen har gjort prioriteringar. Jag är den första att visa upp de prioriteringarna för finansutskottet och visa vad som har betalats ut hittills, ca 950 000 euro, 300 000 som finns kvar plus det vi får av lagtinget nu. Jag är den första att redovisa det.

    Insinuationer i förhållande till turismstrategin var inte heller så värst lustigt. Ledamot Olof Erland vet mycket väl att vi arbetade intensivt med detta under ett år och det presenterades för några veckor sedan och kommer strax hit till lagtinget.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! När det gäller utvecklingsfrågorna är ingenting lustigt. Man ska försöka göra så mycket det går. Vad jag har efterlyst är att få en redovisning av de regionala prioriteringarna när det gäller jordbruksstödet när man nu går ut och säger att folk i Föglö och Sottunga ska få stöd. Varför har man inte fått det tidigare, har man inte sökt eller har det inte funnits pengar. Tittar man i bokslutet så finns 800 000 euro kvar av jordbruksstödet. Nog måste det väl finnas en regional aspekt i detta.

    När det gäller turismstrategin tillträdde landskapsregeringen 2007 och turismstrategin kom härom veckan. Jag sade att det inte finns någon avspegling här i budgeten annat än möjligen när det gäller kvalitetssatsningar på stugor och så vidare. Det är i så fall bra, men det är väldigt litet redovisat.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Herr talman! När det gäller regionala effekter har alla stöden till livsmedelsklustret regionala effekter, det är landsbygden och skärgården det handlar om. När det gäller turismen så visst, det är en av orsakerna till att vi ville ha momentet investeringsstöd för turism och industrin höjt. Det finns ett stort intresse nu. Igår beviljade vi ett stöd till en utbyggnad där man höjer kvaliteten och det finns flera i röret. Vi har ansökningar som vi grundar det här på, samma sak när det gäller utbyggnad av mjölkgårdar och andra investeringar inom lantbruket.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Jag kan bara konstatera att minister Eliasson och jag har lite olika syn på näringspolitiken. Minister Eliasson säger att han har delat ut si och delat ut så och igår delade han ut så. För mig är det gammal näringspolitik. Jag vill att man ska göra förutsättningarna sådana att det blir lönsamt för alla att själva investera, att bygga upp sitt eget kapital, att göra samhällets infrastruktur sådan att det verkligen är intressant för småföretagarna att gå vidare. Där har vi turismpolitiken och ett större krav när det gäller hotell och inkvartering, trafiken inte minst. Den skillnad i näringspolitik som jag pratar om, som det egentligen handlar om, får vi återkomma till när meddelandet om turism kommer till lagtinget.  

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Ja, sent ska syndaren vakna brukar man säga. Nu står Olof Erland här och säger vad det är dags att ta itu med, stort förändringsarbete som borde ha påbörjats för länge sedan. Nu är det sex veckor kvar som lagtinget sammanträder innan det blir val igen. Det är väldigt intressant att höra från en tidigare näringschef hur man ser på investeringsstöden och hur det har gått till förr. Har man bara kuskat runt på landsbygden och spritt ut lite här och där, var det har passat? Var det också så under ledamot Erlands tid som näringschef? Jag undrar eftersom man ställer en fråga till finansutskottet där man vill att det ska ses över hur mycket som har fördelats mellan skärgården och landsbygden. Var det den jämförelsen som ledamot Erland ville göra och i så fall under hur lång tid och vad vill man visa med den jämförelsen?

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Ska man bedriva regionalpolitik ska man veta vad regionerna innebär. Traditionellt har man talat om skärgård, ytterskärgård, innerskärgård, randkommuner, centralkommuner osv. Här i lagtinget har vi fått höra att den här landskapsregeringen har gjort väldigt lite för skärgården. Det kan väl vara bra att titta efter vad näringspolitiken har betytt för skärgården och investeringsstöd. Det är så att näringspolitiken har utvecklats till alltmer en marknadspolitik där man bygger upp infrastrukturen så att det är lönsamt för företagen. Förr var det så, före min tid, att vi hade enahanda förmåner och då skulle pengarna användas så mycket som möjligt, de skulle tas till det åländska samhället. Det var andra förutsättningar. Det var inte marknadspolitik på den tiden, men det som jag sade var att infrastrukturen är det viktiga.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Jag förstår inte resonemanget riktigt. Jag håller med om att regeringens politik gentemot skärgården under den här mandatperioden har varit undermålig på alla sätt. Det har varit de små beslutens tyranni som man beskriver från skärgårdens sida. Om jag förstår det här anförandet rätt är det just två projekt i skärgården som är dem som inte ska erhålla några investeringsstöd. Allting annat ska prioriteras framom dessa två projekt. Nog är det väl igen att fortsätta de små beslutens tyrannipolitik.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Dessvärre förstår jag inte de små beslutens tyranni. 250 000 i budgeten och 800 000 i bokslutet för investeringar. Varför skulle inte just de gå till skärgården? Det är ju det jag vill visa. Stämmer den här bilden som ledamot Englund tidigare fört fram och som ledamot Gunell nu för fram, att det är ett sådant elände i skärgården. Beror det på att man inte har fått stöd till jordbruket eller beror det på något annat eller är det den egna uppfattningen det beror på. Det gäller för finansutskottet att visa att skärgården har varit missgynnad. Det är det frågeställningen gäller när man pekar ut Sottunga och Föglö som nu ska få de extra pengarna. Är det så att man har blivit utan i skärgården tidigare kan vi börja undra vad som har hänt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Jag undrar bara var i budgeten det står om jordförvärv, hembygdsrätt och näringsrätt. Tydligen har jag läst budgeten slarvigt för jag får inte ögonen på det. Diskussionen ska väl handla om det som ärendet berör. Har jag missförstått någonting?

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Ja, missförstått eller inte vet jag inte. Jag utgick från budgetunderskottet och vad man nu ska göra när man har fått ordning på förvaltningen och utgifterna sjunker och inkomsterna kan förväntas öka. Då måste man vända sig mera mot utvecklingsfrågorna, näringspolitiken, modernisering av den åländska samhällsekonomin som i sin tur beror på utbildning, att folk kan köpa sig en tomt om man får ett fast jobb här och har höga krav på det, att våra studerande och de som jobbar utomlands något år kan behålla sin hembygdsrätt och att näringsrätten gör det mera flexibelt för styrelserna. Alltså utveckling för att stärka välfärden, för att stärka den åländska samhällsekonomin. Så hänger det ihop.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Ja, det är så, det hänger ihop på det viset. Samtidigt är det så att det för tre år sedan tillsattes en kommitté som tänkte kring de här frågorna och för två år sedan blev kommittén klar med sitt arbete. Varför har man inte genomfört de här frågorna om de är så viktiga? Jag tror att alla här håller med om att det skulle vara jätteviktigt att genomföra de här förändringarna, men det har inte blivit gjort. Om det behöver göras för att ta vara på de möjligheter som tilläggsbudgeten ger, hur man nu får det till det, så borde man genomföra de här åtgärderna, eller?

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Absolut, ledamot Sundman har mitt stöd för det. Orsaken till att det går trögt är för att det finns olika åsikter. När parlamentarismen inte är tillräckligt stark för att landskapsregeringen ska kunna driva igenom de åsikterna blir det så här. Däremot har jag en personlig åsikt varför det i det här fallet inte har blivit något med jordförvärv, näringsrätt och hembygdsrätt. Det är att parlamentariska utredningar också borde ta fram lagförslag. Det är en princip för utredningsväsendet i Sverige och då bäddar man för att reformen går vidare. Tyvärr är politiken en trög aktivitet och också i vårt samhälle.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson

    Herr talman! I motsats till föregående talare ska jag försöka hålla mig till tidsbegränsningen och även till ämnet. Dock några ord om den allmänna bilden. Den makroekonomiska utvecklingen, det som finansminister Perämaa var inne på, är det i princip omöjligt att förutspå vart vi är på väg totalekonomiskt sett om vi betänker att vi nu i praktiken har ett EU-land som Grekland, som inte är funktionsdugligt längre rent finansiellt med en statsskuld som närmar sig en och en halv gånger bruttonationalprodukten, dvs. det landet är egentligen bankrutt och klarar inte sina åtaganden på lång sikt. Vi vet även att det finns andra EU-länder, eller snarare euroländer, som experterna anser att borde ta time out från hela eurosystemet. Gör man inte det och framför allt om inte de internationella åtaganden för att hjälpa dessa länder förverkligas, så kastas nog världsekonomin och den europeiska ekonomin och EU-ekonomin i synnerhet, in i ett sådant kaos som får de nu kända kriserna, från USA härledda främst, att blekna i jämförelse med de tsunamieffekter som det här får på ekonomin i stort. Det här kommer naturligtvis att återverka på allt och sist och slutligen på vår egen klumpsumma och skattegottgörelse med mera. Vi kan bara tro på ett scenario och det som finansministern tidigare idag sade att det bara är på basen av de tillgängliga prognoserna som vi kan bilda oss en bild av vart vi är på väg.

    När det gäller den samlade landskapsekonomin vill jag hävda det som jag påstod från den här talarstolen i samband med den ordinarie budgeten för detta år, att den sittande landskapsregeringen har under Mats Perämaas ledning skött ekonomin på ett i stort sett mycket bra sätt. Detta utgående från det faktum att vi har en utjämningsfond som har nyttjats nu och kommer att nyttjas till fullo när 2012 läggs till handlingarna. Det är så man ska nyttja fonderna, därför fonderar man för svårare tider. Man har varit ansvarsfull och fört en helhetspolitik när det gäller att undvika negativa effekter på sysselsättningen. Vi vet idag att situationen för den åländska samhällsekonomin, trots att vi har det strukturella underskottet som vi kan kalla det, när den här mandatperioden är över trots allt är relativt hyfsad. Om man betänker att företagen för Åland för nu senast kända bokslut som det finns tillgänglig data, har fördubblat lönsamheten. Det här innebär en positiv effekt på skattegottgörelsen, det extra instrument som är så bra för vår egen offentliga ekonomi.

    Vad som jag då vänder mig emot är det som lite har nämnts i debatten att den s.k. samhällsreformen och kortrutten skulle ha en sådan omedelbar effekt på driftssidan. Vi måste nog alla inse att samhällsreformen kommer att kosta och kortrutt i synnerhet kommer att kosta, dvs. skärgårdstrafik där vi försöker skära ner bunkerkostnader genom kortare driftstid. Samhällsreformen kan i värsta fall bli relativt dyr i och med att vi har lagstiftning som vi ska följa. Det skulle leda till en puckel i hela driftsekonomin för oss. Investeringarna för att åstadkomma kortrutt är i sig oerhört betungande innan vi har ett system som också sänker driften. Jag hoppas och tror att finansministern och kollegorna i landskapsregeringen utgår ifrån att de investeringar som följer av kortruttsmeddelandet ska finansieras vid sidan av ordinarie budget, som en skild investeringsbudget där vi då kan följa med nytta och kostnader hand i hand hela vägen.

    I den nu föreliggande tilläggsbudgeten har regeringspartierna tyckt olika vad gäller några olika anslag. Centerministrarna har med centergruppens fulla stöd argumenterat för att få de allmänna stöden, investeringsstöden till turism och investeringsstöden till lantbruken, att ligga på en högre nivå än vad som nu ligger på bordet. Vi har diskuterat som så att turismstrategins förverkligande förutsätter att det finns mera pengar för landskapsregeringen att hantera. Vad gäller investeringsstödet till lantbruket ser vi med oro inom centergruppen på det sköra livsmedelskluster som vi har där generationsskiften är oerhört viktiga att vi klarar av, men där avgången t.ex. vad gäller mjölkbönderna, på sikt hotar ÅCAs, mejeriets, möjligheter att få in tillräcklig mängd av råmjölk på sikt. Det här är viktiga faktorer och vi vet att de investeringar som görs att trygga livsmedelsklustrets framtid är så pass stora att det fordrar landskapsregeringens medverkan, bland annat för att bankerna kräver att det finns en medfinansiär. Det är lätt att se att min nya ladugård är fin, men det är svårt att hävda för en bank att det är någonting som man kan sälja om något illa knackar på dörren på grund av kommande olönsamhet.

    När det gäller skärgårdstrafiken har trafikminister Thörnroos lagt ett förslag om att vi skulle lägga upp tvärgående under en del av det här året. Centergruppen tycker inte att det är så dramatiskt, det visar att vi måste ge någon sorts indikation på att vi måste få en hejd på kostnadsutvecklingen inom skärgårdstrafiken, när vi nu har ett bunkerpris som bara tycks skena iväg. Då måste vi naturligtvis göra besparingar där det är minst smärtsamt för brukarna och vi har kommit till att denna parallelltrafik, den s.k. tvärgående, är den minst smärtsamma i detta nu att göra.

    När vi tittar framåt har centergruppen diskuterat, det ska jag villigt medge, Bomarsundscentret, vi har diskuterat stödet till producenter som ska få kompensation för accisviten osv. Det är klart att det är med lite långa tänder emellanåt som man får acceptera. Bomarsundscentret tycker merparten i centergruppen kan försvaras i och med att Bomarsundsområdet är en pärla för vårt örike. Att kunna lyfta fram helhetsbilden av detta unika område är värt pengarna. Det är klart att det finns en driftssida här så man får hoppas att Sunds kommun förstår sig på vad man åtar sig när man ska sköta driften av denna sida.

    Med dessa ord, herr talman, hoppas jag att finansutskottet kommer att lyssna på de sakkunniga som förhoppningsvis bjuds in och som bättre än centerministrarna kan ge en bild av investeringsbehovet både på det allmänna planet och till lantbruket. Är det så att man inte i utskottet blir övertygad om att det finns ett faktiskt påtagligt investeringsbehov som det är viktigt att möts av offentliga medel, är det bara att konstatera att vi har misslyckats i vår argumentation.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jansson som Jansson. Hur motiverar kollegan Harry Jansson sitt uttalande om att ekonomin är väl skött under den här perioden. Vi ser på sidan tre att konsumtionsutgifterna från 2010 till 2011 ökar med 5,3 procent och till följande år med 3 procent. Konsumtionsutgifterna är måttet på den egna verksamheten. Det är annat man har dragit ner på, men den egna verksamheten har man inte lyckats dra ner på. Hur motiverar sig kollegan Jansson beträffande det beräknade årsunderskottet som från 2011 till 2012 redovisas öka från förlust 18,1 miljoner till förlust 20,8 miljoner. Det är jättehemska siffror.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Herr talman! Ja, det är så att det är historien som får bevisa vem som har rätt i analysen. Stämmer de prognoser som nu presenteras, dvs. hur klumpsumman och skattegottgörelse kommer att utvecklas vill jag hävda att det är ett gott betyg på hur landskapsregeringen har skött det här sammantaget. Utjämningsfonden har nyttjats, det finns ett strukturellt underskott som har finansierats med likvida medel, men utan att vi i onödan har kastat ut folk i arbetslöshet. Sammantaget måste man säga att landskapsregeringen har hanterat den här budgetekonomin på ett bra sätt. Ledamoten kommer kanske ihåg vad finansministern berättade om de åtgärder som man trots allt har vidtagit och som är ganska omfattande. Var skulle vi ha legat i driftsekonomin om man inte hade vidtagit en hel del åtgärder genom åren.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Vi har gjort en kalkyl över de s.k. strukturella förändringarna. De är ytterst obetydliga. Det är överföringsutgifter man har minskat, det är investeringsutgifter man har minskat, det är sådant man har minskat, inte konsumtionsutgifter. Det är sanningen. För en ekonomiskt kunnig person som kollegan Harry Jansson nu är tror jag, så anges det att underskottet för det här året skulle vara 18 miljoner i landskapsverksamheten och för nästa år 20,8 miljoner. Det är enorma belopp att gå in i en ny valperiod med när vi nu lever i något av en högkonjunktur. Det finns inte mycket skäl att skryta när det gäller resultatet.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Herr talman! Jag har absolut inte skrutit utan jag har berömt finansministern och landskapsregeringen för det totala samhällsansvaret som man har tagit under de här åren. Det är klart att vi kan stå här i talarstolen och i bänkarna och säga att vi borde ha skurit där och där och där, men inte har vi sett några konkreta förslag till förändringar under de här åren när det gäller driftssidan utan tvärtom alla har sagt att vi ska prioritera sjukvård, vi ska prioritera skolan och vi ska prioritera omsorgen. Inte har det lagts några konkreta förslag att vi här kan plocka miljon efter miljon. Man har gett sig på enskilda investeringsutgifter, där har man gett ett förslag, men inte allmänt vad gäller driften.  

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Man kan inte bara instämma i replikerna. Jag ville ställa en fråga. Det är många som nu räknar på skärgårdstrafiken och utvecklingen där. En sak som jag noterar är ökningen på tvärgående och vilken betydelse den har för ungdomars fritid, för transporter för företag osv. Har centergruppen gjort någon konsekvensanalys av att lägga ner den här linjen. Det är ändå ett näringsliv i skärgården som bygger upp livsförutsättningarna där. Det är det som bekymrar mig mest.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Herr talman! Ledamot Olof Erland har helt rätt. Det är klart att varje åtgärd vi vidtar i besparingssyfte påverkar dem som bor i skärgårdsregionen. Sammantaget när man ser på den här parallelltrafiken, som det trots allt är frågan om, är vi inom centergruppen övertygade om att det går att styra om vad gäller näringslivets behov. Problematiken som är kopplad till den sociala biten, att kunna röra sig inom skärgårdsområdet på ett rikt sätt, är att kostnadsmassan har nått en nivå där vi måste spara någonstans. Trots allt, detta är det minst smärtsamma området.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Kanske vi får se på det här mera i detalj när kortruttsmeddelandet kommer. Jag har inte sett några sådana konsekvensanalyser som skulle visa att tvärgående skulle spara så mycket, däremot har jag sett att det skulle ha förödande konsekvenser för vissa företag och vissa transportrutter från skärgården till riket osv. Jag vill nog ha ett stort frågetecken, men det gäller att bevisa att det är rimligt. Annat i skärgårdstrafiken måste vi spara.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Herr talman! Snart har vi kortruttsmeddelandet på vårt bord och då får vi försöka bilda oss en helhetsuppfattning var vi kan spara på kort sikt och hur investeringarna bör göras för att minska driftsutgifterna inom skärgårdstrafiken på sikt. Det är väl som ledamoten säger, det blir smärtsamt i vissa fall när vi ska genomföra relativt snabba besparingsåtgärder. Tyvärr måste någon drabbas, det är oundvikligt. 

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman

    Herr talman! När jag i förra veckan stod här i talarstolen skrev Nyans politvitter ”Danne Sundman är upprörd. Igen.” Nu ska jag försöka hålla mig lugn, men det är inte lätt när man ska ta sig an sådana här dokument, till vissa delar. Till största delen när man ser till sidantalet är det ingen fara när det gäller pulsnivån, däremot får man lite av en deja vu upplevelse. Det är nästan som vanligt tänkte jag, när jag läste tilläggsbudgeten, det är lite mera pengar till sjötrafiken och så är det lite andra omställningar. Så också den här gången.

    Det som är intressant politiskt är de fyra omröstningarna man har haft i regeringen. Lantrådet kommenterade det i tidningen: Nej, det är ingen spricka i regeringen, nej. Det är ett djävulskap som i Ronja rövardotter. Där står rövare på var sin sida och höttar åt varandra, det ser vi här i debatten. Med 172 dagar kvar så får Ålands folk reda upp den här soppan, den 16 oktober när det är val.

    Oenigheten har jag många gånger påpekat. Som jag har sagt tidigare är det någonting som man som oppositionspolitiker både kan skratta och gråta åt. Om man tar den ledsna sidan av det så gör oenigheten att man blir handlingsförlamad. Man kan inte ta tag i de strukturella förändringarna. Vi hör här från talarstolen att man inte har förmått ta tag i det helt enkelt. Det är bra att man är ärlig och säger det. Till och med en regering som skulle ha varit ytterst samspelt hade haft det svårt den här perioden, så vad ska det då inte bli för en så här pass splittrad regering. Det ser vi nu resultatet av tyvärr.

    Det är flera talare här som har varit inne på huruvida man har lyckats föra någon bra ekonomisk politik. Det har jag också tidigare kommenterat med att man inte har gjort, tillräckligt. Man har inte gjort tillräckligt och tillräckligt snabbt utan man lämnar alltför mycket till det kommande lagtinget och den kommande landskapsregeringen. Man borde åtminstone ha stoppat blödningen på patienten den här perioden. Det är för mycket krävt att man skulle ha kommit helt på rätt med underskottet, men man borde ha lyckats med första hjälpen, men det har man inte heller gjort. Såren i ekonomin är fortfarande öppna och det kommer att ta länge innan det är så långt att man bara har ärren kvar.

    Beroende på hur man ser på perioden så ser man på siffrorna i budgeten är det så att antalet anställda har i princip varit oförändrat, det kan skilja på en eller två personer, om man räknar alla, både vakanta och bisysslor. Det har inte gjorts några förändringar i landskapets fögderi till den delen. Om man ser till den budgeterade penningsumman, om man bortser från penningvärdesförändringen, handlar det om 12 miljoner mindre budgeterat nu det här året från den första tilläggsbudgeten 2008, som är den mest rättvisa jämförelsesiffran när den här regeringen första gången fick budgetera. De här 12 miljonerna vet vi alla att inte är konsumtionsutgifter, utan konsumtionsutgifterna har tvärtom ökat. Det är investeringar och lån som man har slutat med som utgör den relativt lilla inbesparingen jämfört med det stora underskottet, som snällt läst uppgår till 70 miljoner, det borde kanske uppgå endast till utjämningsfonden så att den här perioden skulle ha gått plus minus noll. Nu är det som det är och det går inte att ändra på det förrän nästa lagting får ta vid med stort strukturellt underskott.

    Det verkar det som om man tagit sig an lite valkalkylering när det gäller att uppskatta framtiden och kanske inte riktigt tar de hot vi har på allvar när det gäller världsekonomin och ekonomin i Europa och hur det drabbar det lok som vi är fast i, nämligen Finlands ekonomi och vad som sker där. Jag är illa rädd för att prognosen är för positiv till den delen, men vi ska hoppas att det är jag som har fel. Det om ekonomin i det stora.

    Sedan till några detaljer. Först till det stöd som ska motsvara accisåterbäringen. Det är bra att man går in där behörighetsförändringen gjorde att åländska aktörer blev utan stödet fast man fortsättningsvis har det i Finland. Det är viktigt att vindkraftsaktörerna kan lita på sina förutsättningar när man gör stora investeringar och den stora folkrörelsen med över 1 000 andelsägare fortsättningsvis kan ha samma förutsättningar för sina satsningar som man har haft hittills.

    Sedan blir det lite märkligt när man ska komma med en lag i maj och vi först ska budgetera i lagtinget, vi vet inte hur stödet utformas och vad som står i lagen. Först ska vi ta ett budgetbeslut och sedan ska det komma en lag. Tanken är att de ska komma tillika så att lagtinget ser vad pengarna används till som man satsar. Det är fel tågordning. Lagen borde ha varit med budgeten eller tvärtom, lagen först och budgeten sedan eftersom det finns en tid och det här ska redovisas en gång i året.

    Sedan blir frågan hur länge man vågar hoppas på att Åland ska få tillträde till feed in-systemet. Som jag ser det är det kört eftersom det sedan 1 april är igångsatt och där tickar det iväg och när det fylls upp med projekt på finska sidan så finns det inte några pengar längre att ta del av. Man borde på allvar redan nu ha kommit med ett åländskt alternativ, antingen ett feed in-light, om man kan kalla en åländsk modell så, eller ett försök att komma med i det norsk-svenska certifikatsystemet. Någonting borde göras och inte lämnas därhän.

    När det gäller investeringsstödsfrågan som har debatterats här trots att det bara har varit en omröstning om det, måste man fråga sig om det finns någon bortre gräns för hur mycket centern kan tänka sig att satsa pengar på det här. Skulle det någon gång kunna bli för mycket? Svaret på den frågan måste vara nej. Till den här delen måste det finnas hur mycket pengar som helst tydligen. Det behöver aldrig prioriteras ibland mindre och mer viktiga projekt, utan det ska bara prioriteras så mycket som behoven är. Det är en märklig inställning i de här ekonomiska tiderna om vi tittar på det stora underskottet som budgeten har. Det är viktiga satsningar som görs, men man måste också kunna prioritera bland de här projekten.

    När det gäller sjötrafiken är det en verkligt återkommande följetong i lagtinget. Det är nu jag blir riktigt upprörd igen, men det känns inte heller som om det lönar sig att hetsa upp sig över det här, tyvärr. Man blir nästan apatisk, man får nästan Stockholmsyndromskänsla för regeringen. Man blir nästan lojal med dem när man är fast i den här situationen så länge.

    Här har man också röstat. Centern ville, för att försöka släta över sina tillkortakommanden, ta ett drastiskt steg och dra in tvärgående linjen för att spara lite pengar. Det är ett galet sätt att jobba, att ha en så dyr trafik som möjligt och få så lite trafik som möjligt för pengarna istället för att ha så billig trafik som möjligt och få så mycket trafik som möjligt för pengarna. Vi vill gärna se en strukturell förändring där man får ner driftskostnaderna och får lika mycket eller mera trafik för samma pengar. Jag vet inte om jag är tillräckligt pedagogisk, men jag tycker att man borde förstå vad åtminstone vi i oppositionen försöker uppnå.

    Tillkortakommanden, allt som vi har sett, löften på löften på löften i flera budgeter och tilläggsbudgeter på rad och strukturella förändringar som har uteblivit. Finalen är kortruttsmeddelandet som aldrig kommer verkar det, eller? Det skulle vara jättepositivt om vi skulle få se det meddelandet eftersom det i kortrutt finns pengar att spara, särskilt på vissa linjer.

    Ta Föglölinjen där kostnaderna nu är så höga, som en känd näringslivsprofil sade, att man inte behöver räkna på det. Man behöver inte räkna på huruvida det lönar sig att bygga en fast förbindelse, hyra en fast förbindelse istället, för så pass dyr är Föglö-trafiken nu. Om vi har tänkt satsa så mycket pengar på Föglötrafiken som vi satsar i den här budgeten då lönar det sig, då är det billigare att bygga en fast förbindelse i form av en tunnel enligt norsk tunnelstandard.

    När det gäller Skarven så har den varit föremål för mycket debatt. Ett bättre namn hade kanske varit Vargen. I verkstadstermer kan man tala om att den inte blev som vi ville, en 100 ton tyngre färja, det är klart att det kostar när den ska röra på sig. Deplacementet ser till att det att det går mycket mera bränsle än om det vore den färja vi en gång i tiden pratade om 2006-2007. Dessutom har det gjort att Föglöborna har fått en sämre turlista på det viset att antalet turer har minskat drastiskt, särskilt jämfört med den sommartrafik man hade när man hade två färjor. Det är det som är det viktiga för Föglöborna, täta turer så att man begränsas så lite som möjligt i sitt liv av färjturlistan. Däremot har kapaciteten teoretiskt ökat lite eftersom antalet bilplatser är fler, men det är inte ett så stort problem som turlistans få avgångar som föglöborna har idag. För att kompensera det vill man dra in hela färjlinjen, det är ganska drastiskt, men å andra sidan är det ett sätt att ta ansvar för sin icke-förmåga.

    Talman, jag ska inte gå över tiden mera, jag har förmånen att i finansutskottet få titta närmare på det här. Tack.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! En budgetlag kommer att levereras gällande näringsstödet till energiproducenterna. Det skulle ha varit bäst om den funnits på bordet nu, men en lag måste behandlas på vederbörligt sätt och kanske vi måste efterhöra vissa remissinstansers synpunkter också. Vi hoppas att lagtinget visar samarbetsvilja och har beredskap att behandla det här i månadsskiftet maj-juni.

    500 000 till till Skarven är en oerhörd summa, men samtidigt en rund och fin summa som nu när vi visar den så här, kan lägga rakt av på en investering för en fast förbindelse, precis som ledamot Sundman sade. Det är oerhört mycket lättare att räkna hem ett sådant projekt i dagens läge. Det är synd att de projekten avstannade tidvis, men jag hoppas att de kan vakna till liv igen.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! När det gäller lagen hoppas jag att den kommer så fort som möjligt. Kanske finansutskottet kan ta ställning till något sorts utkast under behandlingen av tilläggsbudgeten. Det är fel tågordning, men vi får lov att göra det bästa av situationen.

    När det gäller fast förbindelse till Föglö kontra Skarvens kostnad är det precis som finansministern säger betydligt lägre odds för att räkna hem en sådan investering. Det hade varit det tidigare. De här 500 000 till som inte är specifika bara för Åland kommer att komma alla år. 500 000 kommer att bli en större summa årligen eftersom kostnaderna stiger hela tiden. De stiger indexmässigt och brantare än så när det gäller bunkerpriset. Från obunden samlings sida har vi ett tydligt alternativ hur vi vill gå vidare med en fast förbindelse till Föglö och det är bara för er att haka på.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag skulle inledningsvis vilja kommentera det påstående som ledamoten Danne Sundman har angående centerpartiet, dvs. att det inte finns någon gräns överhuvudtaget för vad vi vill satsa på investeringsstöd. Det stämmer inte! I dessa ekonomiska tider har vi precis som alla andra varit beredda att prioritera noggrant vilka investeringar, även inom primära sektorer, som vi tror att gynnar sig. Det som ligger i fatet är att inga investeringar överhuvudtaget har erhållit någon form av bidrag från 15 april 2010 till och med 15 april 2011. Det gör självklart att det finns ett uppdämt behov.

    Vad gäller kortrutten och kortruttsinvesteringar delar jag helt ledamot Danne Sundmans syn att kortrutten är en förutsättning för att skärgården ska få utvecklas på ett för hela Åland gynnsamt sätt och att det också finns pengar att spara på direkta driften i samband med kortruttsinvesteringar.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Det var lite av ett sarkastiskt påstående att det inte finns någon gräns för centern. Det var för att locka fram repliken att det nog finns en gräns, det är trevligt att höra det. Vi har inte sett ännu att man har kommit fram till den gränsen. När det gäller ens hjärtefrågor ser man inget behov av att prioritera som vi andra partier gör. Vi får också slakta våra älsklingar och lova att prioritera inom sådana områden där vi gärna skulle ha satsat mera pengar eftersom det fortfarande, trots de här prioriteringarna, saknas så här mycket pengar som också redovisas i den här tilläggsbudgeten. Det är synd att man inte från centerns sida kan ta ett större ansvar utan svävar ut i det vi måste kalla populism.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Herr talman! Jag återgår till kortrutten, jag har erfarit under diskussionerna i lagtinget att det finns påståenden om att det är för sent att leverera ett kortruttsmeddelande, att det borde ha gjorts tidigare. Jag delar den uppfattningen att det borde ha gjorts tidigare, det borde ha gjorts långt, långt tidigare, men det finns också orsaker till varför det inte har levererats. Däremot kan jag glädja ledamoten Danne Sundman genom att säga att jag har haft ett meddelande till landskapsregeringen för tre olika överläggningar, jag har haft det till centergruppen och fått det OKat därifrån och min absoluta ambition är att kunna presentera det inom två veckor. Jag beklagar själv personligen att jag inte fick det levererat inom april, men det är som det är med den saken.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Det är tråkigt när det kommer sådana här helheter i delar. Det är flera ärenden som vi har fått i bitar hit till lagtinget när vi skulle ha velat ha helheten, finansförvaltningslagen, revisionen, radio-tv-lagen, nu kortrutt, budgeten samtidigt som vi borde ha fått budgetlagen osv. Det skulle ha varit lättare för lagtinget att göra sitt arbete om man fått helheten samtidigt presenterad för sig.

    När det gäller tidpunkten för kortruttsmeddelandet, det är 172 dagar kvar till valet och sedan kommer ett nytt lagting och uppenbarligen en ny regering, helt klart eftersom ingen av ledamöterna vill regera tillsammans efter valet enligt tidningsartiklar. Det ställer saker och ting på sin spets. Är det här någonting som håller efter nästa val, eller borde man ha kommit med det här i början av nästa valperiod. Det är nästan så att det är för sent, men man får säga bättre sent än aldrig.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell

    Herr talman! Det är det mest uppriktiga vi har hört på länge när finansministern säger att vi inte har förmått. Vi har inte förmått komma med ett kortruttsmeddelande, vi har inte förmått komma med en budget där vi skiljer på investering och drift, vi har inte förmått komma i mål med inmatningstarifferna. När man hör debatten om lantbruket och investeringsstöden öppnar sig en ideologisk avgrund mellan liberalerna och centern när liberalernas gruppledare Olof Erland säger att samhället ska bidra med infrastruktur och förutsättningar, alltså inte med direkta investeringsstöd. Liberalerna kör om moderaterna på högerkanten så det fräser om det och centern sätter in sitt krut på högre investeringsstöd.  Ska en sådan här regering sitta kvar när man inte kan regera tillsammans och komma överens om de stora viktiga framtidsfrågorna, kommunstrukturen, trafikpolitiken, näringspolitiken, jordförvärv. Lyckas man inte komma överens i de stora viktiga frågorna hur ska man då komma överens i de mindre? Det leder till, som vi har sett under de senaste åren, ett politiskt vakuum då väldigt, väldigt lite förändringsarbete kan göras.

    Med anledning av den här budgeten vill jag beröra några frågor som är stora tunga och ekonomiskt viktiga, skärgårdstrafik, lantbruk och vindkraft. Man kan konstatera att skärgårdstrafiken har varit underbudgeterad i budgeten för 2011. Vi fick ett mycket märkligt budgetmoment på 15,2 miljoner där lagtinget utan dispositionsplan skulle godkänna 15,2 miljoner till hela skärgårdstrafiken. Utan att veta hur pengarna skulle användas. Finansutskottet konstaterade redan då att de inte kan bedöma om de här summorna är vettiga, rimliga, korrekta för de får för lite information från regeringen. Nå, nu ser vi det. Det har varit isvinter, det har varit andra problem, momentet borde ha legat på ungefär 17 miljoner. Det visar ännu en gång på hur angeläget det är att ändra på strukturerna för hur trafiken sköts i landskapet Åland. Vi har länge talat om en bolagisering, det borde verkställas. Löften om trafiken har varit många och i verkligheten har resultaten varit få, man vet inte ens var man ska börja uppräkningen.

    Kortruttsmeddelandet har inte kommit till lagtinget efter många förfallna deadlines. Finansutskottet skrev också i sitt betänkande i samband med lagtingets budget att om den här kortrutten överhuvudtaget ska komma vidare krävs det att man tillsätter en särskild projektledare med uppgift att leverera detta kortruttsmeddelande och efter det också jobba med implementeringen av förändringarna. Har landskapsregeringen anlitat någon sådan här person såsom lagtinget beslöt? Har man inte gjort det så undrar man varför man tar sådana här beslut i lagtinget, varför sitter vi och behandlar sådana här frågor om det inte leder till verkställighet i regeringen?

    Vägunderhåll, vägförbättringar är underbudgeterat med en halv miljon. Det är ganska mycket på ett budgetmoment på 3,2 när det sedan blev 3,7.

    Flera gånger sägs det från regeringens sida att de stora reformer som ska ha betydelse för den framtida ekonomiska politiken och kunna spara pengar framöver är samhällsreformen och kortrutten. Då är det underligt att man inte har satsat mera krut på dessa två områden än vad man hittills har gjort.

    Samhällsreformen var ett ord som man kastade in i de allmänna motiveringarna i budgeten för 2011 utan några närmare förklaringar, utan några tankar om vad det ska leda till, vad det ska bli, när det ska vara klart utan bara ett ord som man släppte och det ordet ska rädda landskapsekonomin.

    Sedan var det kortrutten, där ska vi inte sätta någon press på landskapets budget. Vi ska ha kortruttssystem, men man vet inte hur det ska finansieras. Nog är det konstigt att man inte ens på den punkten har kommit med ett meddelande som ger en kartskiss på vad som ska förändras, om det är just det som ska ha betydelse för landskapets framtida ekonomi.

    Det är på de här två områdena man ska spara resurser. Jag kan inte se att det är annat än att det är en otydlig politisk riktning och en stor oenighet inom regeringen inom många väsentliga politikområden. Vi har anat det hela tiden inom oppositionen, men det har varit mycket viktigt att hålla en vacker fasad utåt. Många har kanske trott att det har fungerat någonstans i alla fall.

    Vad gäller investeringsstöden så skulle jag vilja få en liten klarhet i om det är de två projekt, av alla investeringsprojekt som har beviljats, i skärgården som inte ska få något investeringsstöd. Är det så att när det precis finns en liten gnutta hopp och energi och vilja till investeringar i en känslig region, är det just då som man till de projekten ska säga nej? Jag vill bara få klarhet i hur det här förhåller sig. Nog skulle det vara kronan på verket i det som skärgårdsborna själva kallar de små beslutens tyranni, om det är just de projekten som inte ska beviljas stöd.

    För socialdemokraternas del har vi tyckt att investeringsstöd är en viktig sak för det är genom att investera som man kan få lönsamhet i företagen som kan få en hållbar ekonomisk utveckling. Vi vill göra omstruktureringar inom de stora belopp som finns inom jordbrukssektorn så att det finns resurser till de här investeringsstöden och att de fördelas så att de går till aktiva jordbrukare som bidrar och skapar aktiva riktiga produkter på marknaden. Inte att investeringsstöden ska tas från vård, skola och omsorg, nej, nej, nej. Det finns pengar inom jordbrukssektorn och är det viktigt med investeringsstöd så se över det här då, omfördela, se till att det finns pengar för investeringar och mindre för kompensationsbidrag. Det är vår politik.

    Sist och slutligen vindkraften. Nu finns det alltså en halv miljon euro som kompensation för accis för vindkraftsbolagen. Jag skulle gärna ha prioriterat tvärtom, att i den här budgeten fanns ett motsvarande åländskt feed in-system som ska fungera parallellt med det finländska. De finländska vindkraftbolagen är sedan den 1 april i ett helt annat konkurrensläge än vad de åländska bolagen är. Det ser jag som den mest akuta frågan att åtgärda. Nog är accispengarna plåster på såren och egentligen pengar som går direkt ut till vinstutdelning för vindkraftsbolagen eller hur, ministern? Den långsiktiga viljan att investera framåt för vindkraftsbolagen ligger i det att man får ett hållbart feed in-system. Så ser jag på saken.

    Sedan tycker jag att man borde ha omförhandlat avräkningsgrunden. Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Nu kommer den här faktorn in. Ska vi ta en halv miljon från pengar som också annars tas från vård, skola och omsorg eller något annat för vindkraftsaccis. Borde inte det här kompenseras i relation till avräkningsgrunden. Minister Perämaa har haft den taktiken att avräkningsgrunden inte ska föras upp nu på förhandlingsbordet därför att man då stör förhandlingarna med regeringen kring feed in-systemet och elkabeln. Nå, hur har det gått med den taktiken? Inte har vi flyttat fram positionerna långt, kan jag tycka. Man måste kontinuerligt hävda de konstitutionella rättigheterna på Åland och däri ligger avräkningsgrunden, oberoende av vilka andra politiska frågor som ligger på förhandlingsbordet. Min tid är ute. Tack herr talman!

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Herr talman! Jag hoppas verkligen att ledamot Camilla Gunells tid inte är ute. Först till regeringsfasaden. Visst, vi har haft en omröstning, men det kan jag vittna om att vi gör nog mycket vettigt där också och vi har en bra stämning. Det behöver inte vara en dålig stämning i regeringen och fullt krig bara för att man har en omröstning i en sakfråga där man inte tycker riktigt lika.

    När det gäller kompensationsbidrag, ta mindre kompensationsbidrag och lägg det på investeringsstöd, säger ledamoten Camilla Gunell. Ledamoten var ju själv med när vi satte reglerna för programmet som vi jobbar med nu. Det kan inte jag ändra på, jag har försökt, men det går inte, det ligger fast exakt som det gör programperioden ut. Det går inte att minska på investeringsstödets procent exempelvis, det går inte.

    När det gäller prioriteringar och skärgården så kommer vi att redovisa allt.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Bästa minister Eliasson, ni får ha det hur gulligt som helst i regeringen och vara hur goda vänner som helst, men jag tittar på de politiska resultaten. Där är det bara att beklaga, det finns en stor ideologisk skillnad mellan center och liberaler, kanske den djupaste på det åländska partifältet, den som löper mellan de här två partierna. Det har gjort att man inte har kunnat komma framåt i många, många politiska framtidsfrågor.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Herr talman! Jo, men vi har kommit framåt i många frågor, men inte i alla och det erkänner vi. Om jag går tillbaka till prioriteringarna och skärgården som ledamot Gunell var inne på, vi kommer att visa för finansutskottet vad vi har gjort, vi kan visa alla papper. Det finns prioriteringsregler för de pengar som nu har beviljats för första gången på ett helt år, det råkade vara så att det var den 15 april 2010 som vi gjorde förut och den 15 april 2011 som vi gjorde det senast. Där har vi gjort prioriteringar och det är prioriteringar som jag står för. Vi har lämnat 300 000 euro kvar, nu står det 250 000 euro i budgeten, kan vi få lite till kan vi lyckas klara ut också det här.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Ja, jag hoppas att vi kan få en redogörelse över det här i finansutskottet, det är viktigt. Vad gäller hela jordbrukspaketet, sju år är en lång tid i det paket som ligger från 2007 till 2013. Visst kan man omnotifiera ett program om man vill göra förändringar i det, men man måste ta tillfället i akt när kontrakten löper ut med de enskilda jordbrukarna. Det var många kontrakt som löpte ut vid en särskild tidpunkt, men det fanns inte riktigt den viljan att diskutera frågan då.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! När det gäller förslaget om att kompensera accisförlusten med ett näringsstöd till vindkraftsproducenterna så utnyttjar staten sin behörighet på skatteområdet, mervärdesskatteområdet, indirekta skatterna. Ändringar i skatterna är ingen grund i sig för att hävda att avräkningsbeloppet ska ändras. Det tycker jag inte. Höjer man skatterna på rikshåll så stiger skatteintäkterna och vi får vår del av det. Nu väljer vi i enlighet med vår behörighet att stöda våra näringar med en del av det tillskottet. Det är en felaktig analys att det i sig skulle utgöra en grund för att ändra i avräkningsbeloppet. Däremot är avräkningsgrunden om 0,45 procent av statsintäkterna ett statiskt system som inte avspeglar en förändring i samhället. Vi har inlett en process och ska snart formellt göra ett äskande om att det ska ändras. De andra frågorna vad gäller kabeln är det tiotals, tiotals miljoner euro och snart får vi domen på om vi har lyckats där.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Men de här acciserna har ju staten tidigare också betalat ut till de åländska vindkraftsbolagen och nu ska det tas över den åländska budgeten. Eller hur? Det betyder att vi måste uppta särskilda pengar för att kompensera för det här. Jag tycker absolut att det här vore ännu ett skäl, vi har tidigare redogjort för många andra, bara det att befolkningen på Åland inte längre är 0,45 av Finlands befolkning, osv. osv, grunder och anledningar till att ta upp frågan om avräkningsgrunden med den finska regeringen. Det har vi skrivit här i lagtinget jag vet inte hur många betänkanden om både från finansutskottet och från självstyrelsepolitiska nämnden, men Perämaa har där haft en annan egen linje och en egen uppfattning om att det här inte ska göras nu utan någon gång i framtiden.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Acciser är en skatteform precis som mervärdesskatten. Ger man en skattelättnad till någon så betalar man inte ut den utan företagen betalar in mindre skatt till staten. Om man tar bort förmånen stiger skatten som man betalar in till statskassan. I det här fallet var det för hela landets del frågan om hundratals miljoner euro vilket ger 0,45 procent till oss, ett antal miljoner över till vår budget. Staten har sin behörighet att göra de här sakerna enligt självstyrelselagens behörighetsfördelning, vi har rätt att ge näringsstöd. Att man utnyttjar sina behörigheter och använder sig av dem ger ingen självklar rätt till avräkningsgrunden.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Trots allt är det en ny kostnad för landskapet Åland, en halv miljon euro som ska upptas i vår egen budget i kompensation.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Ltl Gunell har samma tankar som jag hade i mitt anförande om att man borde få till ett eget åländskt feed in-system istället för det som vi inte fick komma med i. Problemet är kostnaderna, det handlar om en handfull, 4-5 miljoner, euro. Det skulle vara intressant att höra om ltl Gunell har några tankar kring finansieringen av det.

    När det gäller accisåterbäringen, så är den redan, som sades här, finansierad i och med att klumpsumman kommer att stiga med närmare en miljon euro tack vare de extra skatter som inflyter i och med feed in-systemets finansiering i Finland. Det räcker bara till accisåterbäringen plus ungefär lika mycket till som blir över. Sedan fattas det en 3-4 miljoner beroende på hur man räknar. Om vi ska göra ett feed in-system som är lika lukrativt på den finska sidan.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Det är väldigt svårt att ta ställning till ett kommande feed in-system, en åländsk modell, eftersom det inte finns någon sådan. Det har triggats upp och vi vet inte hur det kommer att se ut heller. Det är väl det som är min fråga till regeringen, vad har de för tankar, eftersom vi i lagtinget så länge har invaggats i tron på att minister Pekkarinen ska ordna det här för oss. Är han då en man som står vid sina ord, vad han nu har sagt i de här diskussionerna kan vi inte veta, men det har uppfattats av regeringen att de har ett löfte från den finska regeringen. I den tron har vi levt att det här ska ordna sig från den finska regeringen. Nå, nu gör det inte det, från 1 april är det redan igång på den finska sidan och vi vet fortfarande inte på Åland vilket vårt alternativ blir. Det är svårt att ta ställning här i lagtinget till någonting som inte existerar.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Jag upplever samma brister. Man borde till den här budgeten ha kommit åtminstone med tankar på ett motsvarande åländskt system för att kompensera att vi inte fick komma med i Pekkarinens system. Pekkarinen och hela regeringen får för övrigt gå hem efter valet. Det var katastrofalt att lämna det efter riksdagsvalet, fast det kanske inte gick heller före valet, man var i en slags moment 22 situation. Det är som ltl Gunell säger, det är inte lätt att veta när man inte presenterar någonting från landskapsregeringens sida annat än att det åtminstone inte ska bli sämre för de åländska aktörerna i de befintliga anläggningarna. Det är tur det.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Vindkraften har varit och är fortfarande en av de företagsverksamheter som vi på Åland hyser förhoppningar om att kommer att bli lukrativa och betydelsefulla och även har en betydande miljöaspekt. Då undrar man om inte det här också är en framtidsfråga där man behöver få ett system som långsiktigt gör att bolagen vågar bygga de anläggningar, som man har haft på ritbordet ett bra tag. Det är väl snarare det, den långsiktiga strukturen, som är viktigare att få på plats. 

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Herr talman! Det fanns en del frågor kring skärgårdstrafiken. Inledningsvis vill jag säga att om man skissar det riktigt grovt så är kostnaderna i skärgårdstrafiken ca en tredjedel i bunker och två tredjedelar bemanningskostnader, inklusive alla de avgifter som man har som arbetsgivare. Vad gäller bunkern är det väldigt lite vi kan göra åt, det är bara att acceptera prishöjningen, fastän det är med långa tänder. Vad gäller personalkostnaderna arbetar vi väldigt intensivt och vår rederichef försöker med ganska kraftfulla tag, vill jag påskina, anpassa vår verksamhet mera till det privata och hur man tänker därigenom. Jag noterar här ett stöd från ledamoten Camilla Gunells sida kring de processer som äger rum för att försöka få ner kostnaderna speciellt när det gäller bemanning.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Ja, det var nog för otydligt för att jag ska våga ge något godkännande. Däremot har ministern mitt fulla stöd vad gäller att bolagisera skärgårdstrafiken. Det har vi sagt otaliga gånger. Jag tror inte att privatiseringar är räddningen för trafiken utan man måste få det organiserat på ett annat sätt, i bolagsform med ett tydligt ansvar, både trafikansvar och kostnadsansvar.

    Med Skarven är det intressant, finns det inte några schablonmodeller med motsvarande färjor som har gått motsvarande rutter där man kan få en bild av vad driftskostnaderna blir under ett år? Måste man själv ha båten i kraft under en viss period för att kunna göra den avläsningen? Kan man inte ta modell någon annanstans ifrån från ett motsvarande fartyg?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Herr talman! Eftersom jag är en väldigt lydig flicka replikerar jag på huvudanförandet som lagtingsordningen säger. Vad gäller bolagiseringsprocessen ligger det på sitt initialskede. Det finns en efterfrågan från lagtinget att vi ska bolagisera och självklart ska vi göra så då, nackdelen med bolagiseringsprocessen är att det tar så ofantligt lång tid. I våra närregioner, om vi i första hand vänder oss till Finland och tittar på hur de har gjort så räknar de på en snittid på fem år. Samma sak gäller i Sverige så oberoende hur intensivt vi arbetar så har vi ändå tiden emot oss. Vad gäller de övriga kostnaderna inom sjötrafiken så är det tyvärr så att isen ställde till det både vad gällde slitage på våra fartyg men också i form av ökade kostnader. Det som är positivt är att vi ändå klarade av att hålla en någorlunda hygglig trafik trots de neddragningar vi tvingades till i turlistan.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Ja, det finns säkert förklaringar till allt. Det är bra att det är val i höst, det behöver komma nya lokomotiv i regeringen och som förhoppningsvis förmår komma överens och leverera.

    Talmannen

    Replikväxlingarna är därmed avslutade.

    Ltl Roger Jansson

    Herr talman! Det är viktigt att gruppanförandena kan hållas ograverat efter varandra efter att finansministern har presenterat budgeten och sedan kan finansministern komma in på nya talturer och inte mitt i gruppanförandena, det passar sig inte. Man kan fråga sig, kära kolleger, hur ska vi orka med den här reprisen på repriserna? Jag har förstått att regeringspartierna eller åtminstone finansministern har varit inställd på att några andra tilläggsbudgeter ska vi försöka undvika att ha, en städarbudget kommer i slutet av året. Allting som man kan beräkna att kan kosta någonting under året ska tas in i ordinarie budget. Det bör vara en grundläggande princip, särskilt när man har en skranglig ekonomi, som vi har. Det är mycket viktigt. Här får vi en tilläggsbudget, som innehåller också en hel del politiska ställningstaganden, som inte är bra. Det är naturligtvis också så att man måste tilläggsbudgetera när man har fel budgeterat i ordinarie budgeten enligt vår lagstiftning, men den här innehåller mycket annat. Det är uppenbarligen någonting som centern och liberalerna vill ha nu inför valet, en tilläggsbudget när man delar ut lite pengar.

    På sidan tre kan vi läsa om konsumtionsutgifterna, som är måttet på landskapsregeringens egen verksamhet, ungefär hälften av de här är löner. Från 2010 till 2011 med den här tilläggsbudgeten stiger de med 5,3 procent, vilket är enormt mycket. Även om vi justerar den med den här olycksaliga permitteringen av personalen 2010 blir det ändå en betydlig ökning. Sedan säger man att man har lyckats införa besparingar i sin egen verksamhet. Det är inte sant!

    Drar man dessutom bort de besparingar som är gjorda på ÅHS när det gäller just konsumtionsutgifter blir det en ännu värre situation, alltså den övriga administrationen har ökat ännu mera. Till nästa år ska den öka med ytterligare tre procent enligt den här redovisningen på sidan tre. Vi kan ytterligare läsa på sidan tre att underskottet isolerat året ökar till nästa år, när vi under hela perioden, alltså ända sedan den ekonomiska nedgången kom, har fått höra att man successivt ska dra ner underskottet så att vi går in i den nya valperioden utan årliga underskott. Dessutom som jag sade i en replik har vi ett underskott för det här året budgeterat på 18 miljoner euro och för nästa år på nästan 21 miljoner euro.

    Kära vänner, det är otroliga belopp i underskott. De är absolut oacceptabla när vi nu i Finland har en hyfsad konjunktur. Jag vågar inte använda ordet högkonjunktur, men jag säger en hyfsad konjunktur, det har vi haft i ett och ett halvt år redan. Visst läpparna har talat om den ansvarsfulla ekonomiska politiken och vi har också haft skrivningar i budgeterna om en sådan ansvarsfull ekonomisk politik, men de tunga politiska besluten har man inte orkat med. Om det sedan beror på att någon part i landskapsregeringen inte har velat eller att man helt enkelt inte har varit överens, jag vet inte, men det är klart att vi ska fortsätta diskutera det här. Staten för sin del drar ner kostnadskostymen för sina konsumtionsutgifter med anledning av den här ekonomiska nedgången, som har varit upp emot tio procent. Vi får räkna med att det blir den långsiktiga nivån på klumpsumman eftersom staten ska anpassa sina inkomster till den nya kostnadskostymen. Den kommer alltså att bli upp emot tio procent lägre, långsiktigt, obeaktade inflationen.

    Vad har landskapsregeringen lyckats med under de här tre åren som vi har haft den ekonomiska nedgången att dra ner sin kostnadskostym. Ja, det är faktiskt några procentenheter, men det är långt mindre än vad staten har gjort. Det här gör att vi får ett långsiktigt strukturellt problem i finansieringen av självstyrelsen, trots att 0,45 är väl tilltaget. Det har givit oss mycket pengar genom åren, men nu kommer det att gå ungefär plus minus noll i fortsättningen när statens nivå har gått ner på inkomsterna. Att man tillfälligt behöver ta in lite skatter för att minska statsskulden är ingen långsiktig säkerhet för klumpsummesystemet.

    Sedan till feed in-systemet. Det som redovisas här nu är en kompensation för att vi inte har kommit in i inmatningstariffsystemet. Det är ett erkännande av ett politiskt misslyckande. Dessutom, kära vänner, är det helt osäkert huruvida vi kan ge de här företagen de här pengarna. Det ska nämligen notifieras som ett företagsstöd och motiveringarna är inte riktigt så starka eftersom det är en ersättning av skattepolitiska åtgärder i medlemslandet Finland. Motiveringarna är inte särskilt lätta.

    Jag ber finansutskottet att titta på vad den egentliga orsaken är till att vi inte på Åland har feed in-systemet. Är det för att vi har erbjudit för liten andel i statens finansiering av det, eller vad är orsaken? Det andra är hur pass realistiskt är det att företagen ska kunna få det genom den EU-reglering som finns i den här typen av stöd? Finansministern sade att det var en stor besvikelse att vi inte har kommit in i inmatningssystemet och det uppfattar jag som om att vi troligen inte heller kommer in i det. Då kan förutsättningarna genom en av våra största naturliga resurser att utveckla Åland och det åländska samhället vara betydligt sämre.

    När det gäller gymnasieskolan ska kollegan Johan Ehn tala om det senare. Sedan kommer vi till sidan 20 där vi har de nationella investeringsbidragen. Det står att landskapsregeringen har antagit nya principer för bl.a. hur de näringarna kan stödas, turistnäringen och vindtech-industrin. Finansutskottet bör redogöra, eftersom landskapsregeringen inte har gjort det, om det inte kommer här från minister Eliasson, som är på talarlistan, vad det här innebär och vad stödet för satsningen på golfbanan innebär. Det visste vi att det fanns sedan tidigare gamla pengar, en och en halv miljon enligt finansministern. Vad betyder den här texten egentligen? Men det allra viktigaste, herr talman, det här var känt vid den ordinarie budgeteringen. Vilken budgeteringsdisciplin har man nu?

    Sedan kommer vi till sidan 21 Investeringsstöd till lantbruket. 1 250 000 finns det i budgeten för 2011, här står det att i bokslutet för 2010 var det 0,00, men jag undrar om det stämmer. Nog har vi väl haft sådana här investeringsstöd förut av egna pengar. Det räcker inte till, 1 250 000, utan man föreslår 250 000 till och centern föreslog 800 000 eller vad det nu var. Det här ska också vara känt vid ordinarie budgeteringstillfälle, om man har en kunnig förvaltning och en kunnig landskapsregering. Sedan skriver man: ”Med hänvisning till ovanstående och av regionalpolitiska skäl föreslår man 250 000”. Regionalpolitiska skäl, när det gäller investeringsstöd till lantbruket? Det har jag aldrig hört förut, det är första gången. Kollegan Strand sade också att det är första gången. Är det stad - landsbygd eller vilken regionalpolitik är det man ska använda för de här pengarna? Nå, vi fick se i en reservation från centerledamöterna att det gäller möjligheterna att ge pengar till två företag, ett i Sottunga och ett i Föglö. Precis som tidigare talare har sagt är det någonting som man ska ta av 1 250 000 och använda. Jag måste säga att det här är märkligt.

    Avslutningsvis, herr talman, kommer vi till sidorna 23-24 Upphandling av sjötrafik 1,6 miljoner utöver 15 156 000 euro. Landskapsregeringen skriver: Trots kraftiga nerskärningar i turlistorna har isförhållandet resulterat i 400 000 i tilläggskostnader”. Trots kraftiga nerskärningar i turlistorna så har icke-planerad övertid ökat betydligt. Det här går egentligen inte ihop, man skär ner på turlistorna och så ökar den icke-planerade övertiden. Då kommer man att skylla på att det har tagit lite längre att köra genom isen, men genom att man har gjort kraftiga nerskärningar i turlistorna borde det sannerligen ha kompenserats om man har en personalplanering värd namnet.

    Herr talman! Föglölinjen kostade enligt bokslutet för 2009 2 070 000, med en extra sommarfärja inkluderad, 2 070 000. I budgeten för 2011 mörkade landskapsregeringen vad de olika linjerna kostade, så det vet vi inte numera. Vi har försökt undersöka saken och kommit till att för 2011 budgeterar man för Föglölinjen ungefär tre miljoner euro. På två år räknar man att det stiger två miljoner, från två miljoner till tre miljoner. Man har köpt en ny färja som har större kapacitet så att man inte behöver ha två färjor. Den här går fem minuter långsammare på linjen visserligen, den är tyngre, den drar mera bränsle, den har två personal mer än vad Knipan hade förstår jag. Nyinvesteringar ska normalt innebära att man får lägre kostnader. Nu är det inte bara den här landskapsregeringen som är skyldig till den här upphandlingen utan det är i huvudsak den föregående, men det här är ett riktigt misslyckande.

    Finansministern talade om orsaken till att man inte har kunnat göra strukturförändringarna, som man har utlovat i budgeten 2009, tydligt och klart, med privatiseringar av flera färjor, för att den vägen åstadkomma mera förmånliga avtal framöver så att vi får en vettigare kostnadsstruktur i skärgården eftersom vi har världens dyraste skärgårdstrafik. 2009 redovisade man för det, ingenting är genomfört, 2010 redovisade man för det, ingenting är genomfört, 2011 redogjorde man för detsamma igen och nu bara tilläggsbudgeterar man. Eventuellt kommer man med ett kortruttsmeddelande, men det kommer inte att påverka den här kostnaden som man redan i 2009 års budget började redovisa för, hur man genom strukturella förändringar skulle få ned priset, eller åtminstone få en bättre trafik för samma pengar, som vi har sagt många gånger att man har goda möjligheter att få. Hur tror ni att vi ska orka?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det fasta produktionsstödet som man gav tidigare i form av en accislättnad, den möjligheten finns kvar i Helsingforsregeringens nuvarande stödlagstiftning, som ett alternativ för dem som vill välja den modellen. Finland har notifierat att ge den motsvarande delen av en accislättnad som ett näringsstöd. Vi bedömer att en motsvarande lag här säkerligen kräver en hantering i förhållande till Bryssel, det finns en grund för det med en tidigare notifiering.

    Annars när det gäller inmatningstariffsystemet, vi är inte där och det är en stor besvikelse. Vi bedömde inför valet att om vi skulle ha pressat fram ett avgörande då skulle det ha blivit nej av politiska skäl i Helsingfors. Jag återkommer i nästa replik.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Ja, vi får hoppas att EU-notifieringen med det resonemanget kan lyckas. Det som talar emot det som landskapsregeringen själv skriver att ersättningen utgår numera inom ramen för inmatningssystemet och det gäller hela landet. Det gäller alltså medlemslandet Finland. Därigenom kommer man från unionen att fråga sig hur det här kan komma sig. Där är det osäkert huruvida det här företagsstödet är tillräckligt motiverat beaktande av att man har det stödet i det finska inmatningssystemet. Lite svårt tror jag faktiskt att det kommer att bli.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det kan hända att det är så, men kommissionen har å andra sidan konstaterat i samband med notifieringen av det finländska stödpaketet att Åland inte är med i det. Det här är en jättekomplicerad fråga med behörighetsfördelningen mellan riket och landskapet och det sedan i förhållande till gemenskapsregelverket. Bitarna matchar inte väl ihop, men jag tror inte att notifieringen är det stora bekymret. Genast när en ny regering sitter på sina stolar i Helsingfors kommer vi att uppvakta de nya ministrarna när de har fått sina portföljer, för att driva frågan vidare.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Det sista beskedet var mycket viktigt. Det gäller att stå på dörren redan första dagen när de är tillsatta. Det här är en liten nationell skandal att man inte tar med den vindkraftsuperba åländska geografin och samhället i den för Finlands miljöpolitik så viktiga vindkraftsutbyggnaden. Det måste vara miljömässigt tungt att motivera att man exkluderades särskilt om vi ålänningar säger att vi är beredda att delta i finansieringen till den del som vi är en del av landet Finland. Det måste läggas till all politiskt krut som finns i sammanhanget. Det är inte min sak att hjälpa EU på vägen heller, men när man säger att våra företag nu kommer att få de här pengarna är det inte helt klart förrän det är helt klart.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Herr talman! Ibland känns det som om ledamot Roger Jansson ställer frågor, antagligen av retoriska skäl, som han egentligen kan svaret på. Om vi går till det första så säger ledamot Roger Jansson att det ska vara känt när man budgeterar, hur mycket pengar som behövs. Det var känt, ledamot Roger Jansson, det var känt när vi tog grundbudgeten. Därför står det i motiveringarna att regeringen följer med och tittar på det här. Det var den lilla parentesen som kom till, just av den anledningen att vi inte kunde få så mycket pengar som vi visste att vi skulle behöva.

    När det gäller stödprincipen, de har ändrats både när det gäller de nationella pengarna och jordbruksstödet. Det framgår av vår hemsida, det är en massa små ändringar, som jag inte kan förklara nu, jag kan fortsätt i nästa replikskifte.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Minister Eliasson säger att det var känt vid budgeteringstillfället. Vi utgår då från att det var känt, men man tog inte upp det. Varför tog man inte upp det? Jo, för att man har ett underskott på 18 miljoner euro för året och för nästa år har man ett underskott på 21 miljoner euro. Det är orsaken till att man inte tog upp det naturligtvis, men nu några månader före valet är det lämpligt att komma redan i april med en tilläggsbudget för det. Det luktar, det luktar!

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Herr talman! Det luktar! Jag sade exakt samma sak här, exakt samma sak. Det här luktar definitivt ingenting. När det gäller underskott och investeringar, jag har i varje fall den ekonomiska uppfattningen att det är viktigt för ett samhälle att investera om man ska gå vidare, om man ska få tillväxt, om man ska få utveckling. Det finns en stor investeringsvilja idag i det åländska samhället och den vill jag tillfredsställa.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jo, jag håller med i det att det är viktigt att investera och att samhället är med och deltar i investeringarna. Då går vi till sidan tre och läser om överföringsutgifter, som till stora delar är förutom till kommunerna till företagsstöd och dem har man haft en annan utveckling på än de egna konsumtionsutgifterna.

    Investeringsutgifterna läser vi på sidan tre att har haft samma nedåtgående trend. Behovet i samhället av investeringar var kända vid tidpunkten för läggande av ordinarie budget i november. Det är då man lägger nivån på det om man inte har som politisk målsättning att ha en tilläggsbudget för också den typen av utgifter som man rimligen bör känna till.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Ledamot Roger Jansson kritiserade Skarven och dess driftskostnader och nämner att det inte är denna trafikministers fel så då är det mig han åsyftar. Därför väljer jag att ta en replik på det. Det är precis som han säger att det är mycket tack vare mig som Skarven blev till, det var under min tid som den byggdes. Nu vill ltl Jansson fortsätta smutskastningen av projektet. Jag vill säga till ledamot Roger Jansson att han har fel i sina siffror. I budgeten för 2008 när vi inte hade Skarven kostade Föglötrafiken med dagens penningvärde och dagens bränslepris 2,65 miljoner euro per år. Enligt trafikministern nu kommer det att kosta 2,9 miljoner detta år, alltså 10 procent.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! När det gäller beställningen av den nya Föglöfärjan har vi facit på hand. Vi vet vilka processer som pågår, vi vet att beställningen har tillkommit på ett oriktigt sätt, vi vet att deplacementproblematiken är synnerligen kostsam för oss och vi ser i bokslutet för 2009, vilket är mycket tyngre och riktigare än budgeten för 2008, bokslutet för 2009 som jag har i min bänk, att det är redovisat på tre rader för Knipan, för tilläggstrafik och för någonting annat sammanlagt 2 070 000 euro. Vill ledamot Karlsson säga att det är fel i bokslutet. För 2011 beräknar man nu att Föglötrafiken ska kosta tre miljoner. Därmed angriper jag inte fartyget utan jag angriper politiken.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Jag har helt andra siffror som säger vad det kostade tidigare. Det är märkligt om de siffrorna är fel, jag har inte sett de här siffrorna, men jag ska kontrollera upp det. Jag hävdar fortfarande att driften för Föglötrafiken endast marginellt är dyrare än vad den var tidigare, trots en kapacitetshöjning på 100 procent. Det väljer ledamot Jansson att inte nämna, han väljer att fortsätta att smutskasta projektet. Jag anser att Skarvenbygget är ett bra fartyg, ett billigt fartyg, ett fartyg som är bra och billigt i drift med tanke på kapaciteten. Det hävdar jag fortfarande. För övrigt pågår som sagt en utredning hos andra myndigheter så en dag får vi se, en dag kommer det säkert att komma fram andra redovisningar.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! För mig och för de flesta Föglöbor har en mycket fin flakfärja varit idealet som hade gått på sina 25 minuter mellan Svinö och Degerby istället för 30 minuter nu, med mycket lägre driftskostnader, färre personal och samma bilkapacitet. Det är så. Den här båten är byggd för en annan rutt än 25 minuters pass mellan Svinö och Degerby. Nå, jag förstod att det fanns i bakgrunden sådana tankar att den kunde sättas in på andra rutter.

    Som ekonom har jag lärt mig att det är de redovisade bokslutssiffrorna som man läser om man vill veta vad saker och ting kostar och inte budgetsiffror, det är uppskattningar. För 2009 kostade Föglötrafiken enligt landskapsregeringens redovisning 2 070 000 euro, två år senare tre miljoner.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Herr talman! Ja, jag blev så tagen av debatten mellan ledamoten Karlsson och Jansson så jag tappade bort mitt egna anteckningsblock. Jag vill ta sjötrafiken som det äskades om i tilläggsbudgeten. Jag förstår frågeställningen, hur är det möjligt om man reducerar turlistan så kraftigt som vi gjorde, upp till 27 procent av turerna ströks bort på vissa linjer, hur är det då möjligt att kostnaden ändå eskalerar till storleksordningen 400 000. Tyvärr är det så, trots att vi skar bort så mycket turer som vi gjorde så dras vi med de här kostnaderna som enbart är beroende av det ytterst svåra isläget och därtill hörande förseningar i turlistorna, som bäddar för ytterligare ökade personalkostnader, men vi som rederi är inte ensamma om det här. Det här problemet har alla i dessa isförhållanden fått uppleva den här vintern.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! I det där sammanhanget var min frågeställning när landskapsregeringen skriver om de kraftiga nerskärningarna i turlistorna, de var ju planerade. Man kunde exakt räkna ut vad man behövde för personal osv. Allting var ganska enkelt om man har en någorlunda snabb beredningsapparat som dessutom kan räkna rätt. I följande mening skriver man ”till följd av icke-planerad övertid” har det då blivit dyrare. Man har dragit ner på turlistorna, kunnat planera, rimligen, personaltillgången, det har blivit lite förseningar i turerna, det kan man förstå, men hur man kan få kostnaderna att stiga relativt kraftigt också beroende på icke-planerad övertid. Det är faktiskt lite svårt att begripa.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Herr talman! Om jag erinrar mig rätt nu så ökade vi från trafikavdelningen på kostnaden för den aktuella driften med i storleksordningen 20 procent och det visade sig att det var alldeles för lågt räknat vad gäller bunkerkostnader och personalkostnader, helt enkelt för att vi drogs med förseningar, speciellt på norra linjen med flera timmar vilket i sin tur bäddar för en ökad övertid. Det system som vår besättning arbetar efter har inte hitintills möjliggjort att bryta arbetstiden på ett sådant sätt, som skulle komma arbetsgivaren till godo vid ett sådant här tillfälle. Jag vill också säga att vår besättning gjorde ett ofantligt fint jobb, de slet hund för att klara turlistorna och för att garantera och trygga trafiken till och från skärgården. Det ska de ha en eloge för, men jag håller med om att det blev dyrt, kvalitet kostar.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Det vare oss fjärran att kritisera dem som utför det som vi politiker beställer, det gör de säkert på ett bra sätt. Felet är i vår planering av beställandet och vår långsiktighet i det sammanhanget. Sannerligen igen så visar den här tilläggsbudgeten hur nödvändigt det hade varit att leverera det som landskapsregeringen föreslog att man skulle leverera i budgeten för 2009 när det gäller skärgårdstrafiken. Då hade vi inte behövt ha den här diskussionen, eller åtminstone hade vi haft lättare att ta en tilläggsbudget utgående från att totalsummorna hade varit lägre. Jag vet inte hur skärgårdsborna ska kunna räkna med en långsiktigt hållbar trafik, med det här enorma penningläckaget och när man har misslyckats med att komma med de strukturella förändringarna

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson

    Herr talman! Om jag skulle börja där finansministern och jag slutade vår replik om den bild som har frammålats av en väldigt ansvarsfull ekonomisk politik, som har bedrivits under de sista åren, det har inte varit något lån osv. Jag har kallat det för en glansbild. En glansbild är ofta tom på baksidan. Det här är en bild som media har köpt ganska långt och vi hörde också centerns gruppanförande, som Harry Jansson höll, att man inte riktigt förstår hur saker och ting hänger ihop ekonomiskt.

    Finansministern sade att det hör till regeringens roll att lite skönmåla siffrorna, medan det hörde till oppositionen att smutskasta, som han uttryckte det sig. Jag vill absolut inte smutskasta någonting och jag vill inte bli beskylld för det heller utan jag delar helt enkelt inte den uppfattning som finansministern har, så enkelt är det. Jag ska försöka förklara varför.

    Det sägs under rubriken Budgetekonomin: ”Landskapsregeringen konstaterar att den strama budgeteringslinje som uppgetts hållits under de senaste åren bör fortsätta och att fortsatta besparingsåtgärder är av nöden för att budgetekonomin ska kunna bringas i balans”. Analyserar man siffrorna ser man att de stöd ut till näringslivet, som flera har varit inne på, är transfereringar till externa enheter. Det är stimulansåtgärder ut till samhället som man har dragit in på, medan man inte har skurit speciellt mycket i den egna verksamheten. Den egna verksamheten har mer eller mindre varit i orubbat bo.

    Tänker man i ekonomiska termer är det väldigt viktigt att satsa på sådant som kan ge pengar tillbaka. Så tänker man i företag och så borde man också tänka när det gäller samhällsekonomin. Det är nämligen samma ekonomiska mekanismer som fungerar också här.

    I mitt remissanförande när det gällde den ordinarie budgeten för detta år, pratade jag mycket om vikten av att satsa på näringslivet, att satsa på ekonomisk tillväxt, att se till att man stimulerar det som skapar vår välfärd. Därför är det bra att man har försökt, man höjer lite. Jag håller med det som centern har fört fram att man borde ha höjt ännu mera när det gäller investeringsstöden till näringslivet. Till näringslivet räknar jag också jordbruket, fast investeringsstöden till den näringen av olika anledningar har blivit väldigt upphaussade.

    När jag granskade budgeten såg jag att år för år har anslagen från näringsavdelningen minskat medan övriga avdelningar har ökat. Det är det jag menar som är osunt. Tittar vi på siffrorna, på en budgetomslutning nästa år på 305 miljoner har vi ett ackumulerat underskott på 91,3 miljoner. Nästan en tredje del i ackumulerat underskott. Det är otroligt skrämmande siffror, men på något sätt har man lyckats marknadsföra det här att det har skötts bra just på grund av att man inte har tagit upp något lån. Som jag sade hade man ett ackumulerat överskott, märk väl, på 27,8 miljoner när den här landskapsregeringen tillträdde, men med det här ackumulerade underskottet är det ca 120 miljoner som har försvunnit enligt mitt förmenande. Det tycker jag att är väldigt mycket pengar!

    Herr talman! Det första momentet jag ville ta upp lite gäller landsbygdscentret. Det sägs: ”I och med att så väl Ålands naturbruksskola som Jomala gårds fastigheter överförs till fastighetsenheten kan den framtida användningen av området lösas som en helhet. Som i grundbudgeten anges fortsätter den nuvarande verksamheten och uthyrningen av utrymmen intill dess beslut fattats. Landskapsregeringen återkommer i ett senare skede med konkretiserande förslag”. Det betyder i klartext, värderade finansminister, att lagtinget ska ta ställning till någonting som de de facto inte vet så speciellt mycket om. Det sägs också: ”Ålands gymnasium har meddelat att organisationen inte har behov av de utrymmen som tillgängliggörs vid Ålands naturbruksskola”.

    Jag kommer så väl ihåg när jag var på Ålands producentförbunds höstmöte i samband med att naturbruksskolan skulle läggas ner. Då var ansvarig utbildningsminister där och höll ett anförande där alla fick den uppfattningen att det inte var nerläggning av skolan utan tvärtom skulle det bli en nystart. Det skulle bli en otrolig dynamik, det var massor som skulle hända där ute.

    Allt tyder på att det inte kommer att bli på det sättet. Naturbruksskolan har lagts ner, försöksstationen har mer eller mindre strypts. Det har lett till att det inte ens finns resurser att ordna en skördefest där mera. Hela verksamheten vid Ålands landsbygdscenter håller sakta men säkert på att tvina bort. Det är väldigt, väldigt allvarligt. Det finns ingen utveckling, det finns inget nytänkande när det gäller det här.

    Meningen med Ålands landsbygdscenter var just att det skulle bli en vitamininjektion för landsbygdsnäringarna, men det håller den här landskapsregeringen på att montera ner, sakta men säkert. Jag tänkte på det när jag såg rubriken i Ålandstidningen, Bonden är den nya hjälten. Det var en ledare som skrevs i förra numret. Det är lite långt ifrån när man ser den politik som har bedrivits. Låt mig återkomma till investeringsstöden lite senare.

    Ett mantra som ofta upprepas är det här med strukturella åtgärder. Man måste vidta strukturella åtgärder. Det är viktigt. Tittar man på Ålands gymnasium har jag en direkt begäran till finansutskottet, det är en strukturell åtgärd om något, när man slår ihop flera enheter. Jag hoppas att finansutskottet kan ta reda på vilka inbesparingar det innebär sist och slutligen. När man ser att styrelsens mål i sammanhanget har varit att i enlighet med gymnasielagen bereda ordinarie och tillsvidare anställt personal i motsvarande tjänst eller befattning i den nya myndigheten, som de hade i sin tidigare organisation. Det är precis samma upplägg som när ÅHS skapades. Det är ganska märkligt, men här har vi förklaringen till att kostnaden kommer att stiga med den här organisationen. Jag hoppas att finansutskottet kan titta på det här väldigt, väldigt noga.

    Jag noterar också att man föreslår anslag upptagna för att inrätta tjänster som utbildningsledare vid de olika enheterna, dvs. det som kallades rektorer tidigare. Jag ska inte säga dess mera, jag har mina farhågor, men jag väntar med spänning och hoppas att finansutskottet kan titta riktigt, riktigt noga på det här.

    När det, herr talman, gäller kommersialiseringen av champagne- och ölfyndet föreslås ett anslag på 95 000 euro. Jag vill inte uppfattas som gnällig, men jag blir lite orolig att vi är på väg in i Skarven 2 när det gäller det här. Det kan hänga ihop med att vi har fått dålig information på hur man kommer att dra det här, men vi ser att det kommer kostnader på kostnader. Det är inte första gången det äskas om anslag för det här projektet, men vad vet vi vad vi får tillbaka. Det var en mycket, mycket bra idé som ledamot Carina Aaltonen gav, att man skulle föra över frågan till Penningautomatföreningen, som faktiskt har kunskap, kompetens och kreativitet att göra någonting utöver det vanliga. Det var ett väldigt bra förslag, det hade bara ett fel, att jag inte råkade komma på det. Jag gratulerar till det goda förslaget.

    Jag är faktiskt rädd att vi håller på att bygga upp någonting som inte kommer att bli som vi tror att det ska bli. Vi har som sagt var ett guldägg bara det hanteras på rätt sätt. Det var synd att man inte kopplade in de kreativa krafter som vi de facto har inom Penningautomatföreningen, men vi får se tiden an.

    Herr talman! Följande fråga jag tänkte beröra helt kort gäller utvecklandet av Bomarsund. Jag noterar att trafikminister Veronica Thörnroos sade som en kommentar till alla omröstningar som landskapsregeringen hade, att vi ska se vad sjöfartsmuséet sist och slutligen landar innan vi ekonomiskt startar upp ett nytt projekt. Hon ville också ha säkrare ekonomiska siffror och hon var väldigt tveksam till att man skulle bygga ett café i besökscentret. Jag håller helt och hållet med det och det är väldigt enkelt för mig att göra det i och med att jag framförde de tre punkterna i remissdebatten. Är det tre miljoner som det pratades om först, eller är det tre och en halv miljon som det pratas om nu eller vad slutar det på. Det här projektet förefaller bedrivas på lite väl lösa boliner. Framför allt vad gör man med ett café när det de facto finns två stycken, tre till och med, beroende på hur man räknar, precis i närheten.

    Herr talman! När det gäller investeringsstödet till lantbruket, som jag vill beröra lite, kan det vara intressant att notera att 2008 budgeteras det 700 000 euro, 2009 budgeteras det 700 000 euro. Jag har inte haft möjlighet idag att efterforska vad man gjorde i tilläggsbudgeten, drog man bort någonting eller lade man till någonting, men grundbudgeten var 700 + 700 och år 2010 var det noll euro. Jag sade till flera i centern att det här absolut kommer att gå på tok, det här kommer att gå på tok. Hur ska man lyckas få upp de här anslagen till en rimlig nivå igen när vi vet vilken klappjakt det har varit på alla stöd till lantbruket.

    När man har pratat med folk på rikssidan så har inte ens socialdemokraterna, inte någon på rikssidan har ifrågasatt stöden till lantbruksnäringen, men här har det på populistiska grunder blivit en oerhörd klappjakt på dessa stödformer. Jag varnade centern och den enda jag fick med var ledamoten Anders Englund. Han hade kurage att skriva på den motion som jag lade om höjningen av anslaget. Det var synnerligen dumt och det ledde till att hela investeringsbiten när det gäller den här näringen, stått stilla i ett helt år. Ett helt år har det stått stilla!

    Livsmedelsklustret sysselsätter 1 400 personer, det glömmer man ibland. Hälften av industrin härrör sig till förädlingen av åländska jordbruksprodukter. Det är hela grunden för en stor del av vår livsmedelsindustri. När man gör den här typen av korrigering, att man helt plötsligt anslår noll euro bara för att få tyst på dem som var väldigt kritiska till det här så ser vi hur det landar nu. Det är verkligen inte lätt att få upp det här på rätt nivå igen, tyvärr.

    Herr talman! En sista punkt tänkte jag beröra, men på något sätt så känns det som det mesta har sagts 100 gånger om när det gäller skärgårdstrafiken. Vi har ständiga övertrasseringar, men jag är den första som har förståelse för att det kan vara svårt att veta ett år, ett och ett halvt år i förskott var bränslepriserna kommer att landa, det har jag förståelse för. Jag har också förståelse för att det är väldigt svårt att budgetera för hur en eventuell isvinter kommer att se ut eller inte. Det har jag absolut full förståelse för. Ändå tycker jag att frågan är periodens största misslyckande, att man inte lyckats få fram en strategi, ett handlingsprogram över skärgårdstrafiken, hur den ska se ut framöver.

    Vi pratar mycket om kortruttsmeddelande. Jag tänkte i morse när jag satt i traktorn och sådde och funderade lite på det här, att om det är någon större vits att komma med ett kortruttsmeddelande när vi vet att sommaren framöver i stort sett är en transportsträcka fram till valet. Jag är ganska tveksam till det. På gott eller ont brukar det gå så att har det lagts fram ett grundarbete av en tidigare regering, ska det alltid, lite på samma sätt som man behandlar oppositionens motioner, i papperskorgen. Jag är ganska tveksam. Det är ett stort, stort misslyckande. Det handlar faktiskt om skärgårdens överlevnad. Centern, men också liberalerna, båda regeringspartier har faktiskt ett stort ansvar här. Man måste börja någonstans och med tanke på hur kostnadsutvecklingen har varit här måste jag säga att när det gäller den tvärgående linjen har jag sympatier för det förslag som centern lade. Det visar att man försöker hålla tillbaka kostnaderna någonstans, men det gick inte att få igenom i landskapsregeringen av orsaker som man bara kan spekulera i.

    Jag har en konstig ruta så jag tror att min tid har gått över.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Herr talman! Jag tänkte orda lite grann om landsbygdscentret som ledamot Anders Eriksson tog upp här. Vi arbetar nog med det, det är inte på något sätt glömt. Jag kan meddela att i budgeten står det att vi arbetar med att rädda försöksstationen. Där har vi kommit så långt nu att styrelsen för hushållningssällskapet har tagit beslut om att vi ska teckna ett intentionsavtal att försöksstation ska övergå till hushållningssällskapet. Det är en mycket positiv signal. Det finns nytänkande också. Jag kan inte redogöra för allting här nu i en replik, men det finns privata initiativ och det finns också möjligheter som vi kan göra själva här.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Jag förstår inte när näringsministern säger att vi ska rädda försöksstationen. Rädda försöksstationen från vem? Det är väl från landskapsregeringen i så fall. Det är de som har gjort att situationen har blivit som den har blivit. Det gäller att ha någon sorts långsiktig handling när det handlar om näringslivsutveckling. I samband med EU-inträdet såg de flesta att landsbygdsnäringarna, inklusive jordbruket, kommer att få stora svårigheter. Mot den bakgrunden skapades Ålands landsbygdscenter för att det skulle finnas ett resurscenter där man kunde få fram nytänkande, nya nischer, nya näringar, flera ben att stå på. Det har fungerat relativt bra hittills, men jag konstaterar att luften tyvärr ganska långt nu håller på att gå ur detta center. Skolan, när det gäller kursverksamhet och fortbildning, var ett viktigt ben och försöksstationen var ett viktigt ben. Jag är väldigt orolig för hur det kommer att sluta, näringsministern.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Herr talman! Det behövs ingen polemik i det här. Jag arbetar exakt som ledamot Anders Eriksson uttryckte det. Jag använde kanske ordet rädda, men det handlar väl om det för det finns sådana som tycker att den borde försvinna. Då handlar det om att rädda och det tror jag att vi har lyckats med.

    Sedan vill jag säga någonting när det gäller kortrutten. Det är väldigt bra att den här strategin kommer fram nu. Vi har sett den och den är bra. Den kommer att kunna utnyttjas, både av denna regering, detta lagting och kommande. Det ska bli intressant när lagtinget får ta del av den. Man måste börja någonstans. Det har den här regeringen gjort. Det är flera projekt som är på gång, man tittar på olika alternativ. Det är ingen stiltje när det gäller det här. Kortruttsmeddelandet får ni om ett antal veckor.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! När det gäller det sista vet jag inte riktigt vad näringsministern menade när han sade att de har påbörjat flera olika saker. Jag utgår ifrån att det var skärgårdstrafiken som han pratade om. Jag noterar att i de skrivningar som vi har tagit om privatiseringar osv. inte har kommit i mål. Inte har det lett till någonting konkret. Ett kortruttsmeddelande i all ära är ett dokument, det är ett papper så länge man inte gör något åt det. Jag anser att det är viktigt att man börjar någonstans och därför uttalar jag mitt stöd, inte för att man skulle lägga ner den tvärgående linjen för all framtid, men för att man också där sparar någonstans inom skärgårdstrafiken.

    När det gäller försöksstationen sade näringsministern att om han inte menade rädda så var det andra som pratade om att den skulle försvinna, men det är trots allt regeringen som bestämmer. Det är den här regeringen som har lagt ner naturbruksskolan. Det är den här regeringen som mer eller mindre har slagit undan benen för försöksstationen. Det är den här regeringen som mer eller mindre håller på och raserar landsbygdscentret. Det spelar ingen roll vad andra tycker, det är regeringen som har ansvaret.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Bara för att få det korrekt i protokollet vill jag säga att det inte var så att jag som finansminister hade skönmålat siffrorna utan det var faktiskt ledamot Anders Eriksson som i en replik sade att det är oppositionens roll att säga att regeringen gör det. Då sade jag att om det är på det sättet så är det tvärtom då att det är att förvänta att oppositionen smutskastar regeringens presentationer. Det må vara hur som helst, men man vill ha det korrekt. Sedan kan man läsa ur bokslutet 2009 och 2010 att vi i resultaträkningen har minskat på verksamhetens kostnader, alltså vår egen verksamhet, med flera procent per år. Det finns otvetydigt där och det kan ingen ta ifrån oss. Sedan beror det här givetvis på olika orsaker, men vi har försökt minska på kostnaderna och det har vi gjort också och kan redovisa det till pappers.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! När det gäller den biten är det mycket investeringar som det handlar om i och med att man har haft både driftskostnader och investeringar i en enda pott när man har jämfört de olika anslagen för avdelningarna med varandra. Det gör att jämförelsen blir väldigt, väldigt svår. När det gäller att skönmåla och smutskasta använde jag personligen inte något av dessa ord. Vi hade helt enkelt olika uppfattningar. Glansbild nämnde jag och det står jag för, för jag tycker att det är lite av en glansbild som han målade upp. Jag delar inte den uppfattningen som han anger. Jag har siffermässigt försökt peka på att har man en tredjedel av hela budgetomslutningen i ackumulerat underskott så skulle jag vara mörkrädd om jag skulle driva ett sådant företag. Det är ett otroligt stort ackumulerat underskott som någon gång, finansministern, måste sättas i balans. Det går inte att bara prata om ett enskilt år och att man har budgeten i balans nästa år.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Resultaträkningen i bokslutet är en redovisning där investeringarna är separerade ur själva anslaget, de finns skilt. I själva verksamheten, löner, köp av tjänster och sådana saker har vi minskat utgifterna med ett antal procent per år. Exakta siffror har jag givetvis på min kammare, men det är 3-4-5 procent per år. Det finns olika orsaker, år 2010 minskade vi på lönekostnaderna på grund av det som heter två veckors inbesparing på lönerna. Vi har i varje fall vidtagit åtgärder. När vi lade fram de första kalkylerna i finanskrisen såg det ut som om vi hade haft ett ackumulerat underskott, fastän vi vidtog åtgärder, på 116 miljoner 2012. Nu har vi i alla fall lyckats få ner det till 91 miljoner. Det är till viss del på grund av ökade intäkter, men också delvis på grund av åtgärder och det kan heller ingen ta ifrån oss.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! När det gäller permitteringarna tror jag att jag är den enda, finansministern, från oppositionsbänken som inte har kritiserat landskapsregeringen för det. Gör man någonting ska man ha beröm för det. Jag har aldrig kritiserat det även om jag har olika åsikter om det var så smart eller inte. Det vill jag ha fört till protokollet, om man ska prata om protokoll. Sedan var det faktiskt så att finansministern själv visade på overhead under remissdebatten hur utvecklingen har varit mellan de olika avdelningarna. Då fördes både drifts- och investeringsutgifter till en enda pott och det gav en helt felaktig bild av hur den verkliga kostnadsutvecklingen har varit. Faktum kvarstår, tittar vi på transfereringar och tittar vi om vi pratar specifikt om investeringsstöd till näringslivet är det sådant som har gått ner undan för undan, också investeringar, medan konsumtionen, som är den egna verksamheten, är på en relativt oförändrad nivå.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Ledamot Anders Eriksson vill ofta framställa socialdemokraterna som jordburksfientliga eftersom vi har en egen uppfattning om jordbruksstöden och investeringsstöden. Vi har under den här perioden försökt visa på en annan politik än den som vi tycker att mest går ut på att maximera stöden så mycket som möjligt till alla som har en plätt att odla på. Vad vi har eftersträvat är ett åländskt jordbruk som skulle vara ekologiskt hållbart och att det skulle strukturomvandlas så att man ökade konkurrenskraften hos de här bolagen. Till det anser vi att investeringsstöden är viktiga, men man kan inte bara plussa på pengarna till jordbruket utan man måste omfördela. Det är det som är vår linje. Vi är inte på något sätt fientliga mot jordbruket, men vi har en annan uppfattning.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Det var en väldigt bra replik. Jag tror att många uppskattade den, den var sansad och bra. Jag har många gånger upplevt när drevet gick som hårdast mot jordbruksnäringen, till och med jag personligen, som inte brukar lägga på mig i första taget, tyckte att det var väldigt, väldigt obehagligt. Det är självklart när det gäller strukturomvandling, att visst måste det åländska jordbruket gå i takt med omvärlden. Vi kan inte ha någon sorts skyddad verkstad som man håller under armarna med bidrag. Något sådant har jag aldrig efterlyst, men däremot har vi två väldigt stora nackdelar om vi ska kunna konkurrera på samma villkor som omkringliggande regioner och det är småskaligheten som gör att det är väldigt svårt att komma upp till någon större rationalitet plus transportberoendet. Det är de båda nackdelarna som man med en egen åländsk jordbrukspolitik borde kunna kompensera upp. Det gjordes tidigare, men här går också kurvan bara neråt och det är inte bra.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Det är så med livsmedelsproduktionen att när man inte kan konkurrera med volymer så är det med kvalitet. Reser man i Europa och kommer till Medelhavsländer så är det exklusiva ostar, det är fantastiska viner, det är skinkor och korv som lokalt är en tradition och med hög kvalitet. Det är inte massproduktion. Det är det som vi vill, vi tror att Åland har alla förutsättningar att utveckla ett brand inom jordbruket. Det åländska lammköttet har stor efterfrågan, det åländska smöret osv. Det görs inte tillräckligt av det, det förpackas inte, det marknadsförs inte. Det borde förstås ske via något bolag, kanske Trädgårdshallen börjar göra det.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Visst det ligger också mycket i det. Inte finns det möjligheter för det åländska lantbruket att konkurrera med bulkvaror från t.ex. Skåne, det finns inte möjligheter till det. Det som ledamoten Barbro Sundback efterlyste finns ju ganska långt redan. Man jobbar väldigt mycket på det och det är just där som landsbygdscentret har ett väldigt viktigt arbete om man ska lyckas dra de här utbildningsprojekten. Det är inte bara att sätta igång och smälla ihop lite korv och tro att det ska gå av sig självt. Det krävs ganska mycket kunskap för att komma vidare. När vi pratar om man ska gynna lokalproducerat, så det som produceras på vårt mejeri ÅCA, om man jämför med ute i Europa så är det synnerligen småskaligt, synnerligen lokalproducerat. Vi klarar inte ens av att handla lokalproducerad mjölk till vårt sjukhus. Det visar att vi har kommit en bit ifrån verkligheten.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Herr talman! Det händer väldigt mycket på trafikavdelningen och speciellt på sjötrafiken. Vi håller på att omorganisera avdelningen helt enligt de riktlinjer som finns i stora boken. Vad gäller sjötrafiken ligger den i process mot att bli ett rederi för att sedermera kunna bolagiseras om man så vill. Vad gäller privatiseringen, den här landskapsregeringen har privatiserat kosthållningen på Skarven. Vi har privatiserat kosthållningen på Gudingen, vi har Simskälafärjan utlagd nu och begär anbud på den. Alla de här tre projekten är helt nya. Vi har återigen förnyat och lagt ut Kumlinge och Brändö interntrafik och väntar svar till maj och Doppingen är nästa som ligger i röret. Vad gäller privatiseringen och att jaga kostnader den vägen har den här landskapsregeringen gjort allt som är möjligt, men vi har valt att göra allt by the book, följa boken och då tar det lite längre tid än om man gör tjurrusningar.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Jag vet inte vad den värderade trafikministern tänkte på med begreppet tjurrusningar. Det är väl ganska självklart att en regering ska följa lagboken. Allt annat vore synnerligen märkligt och jag tror att det kommer att uppmärksammas i detta parlament så småningom. Fortsätt ni med by the book, om man säger så. Sedan säger trafikministern att det händer väldigt mycket på trafikavdelningen nu, nå det återstår att se. Om det händer mycket just nu så får vi väl se resultat så småningom.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Herr talman! Före jag blev trafikminister var jag också en tidsoptimist och jag tyckte många gånger att förvaltningen var oerhört långsam. Jag kunde inte förstå varför det skulle ta så länge att få någonting verkställt som lagtinget hade beslutat. Efter att jag själv har suttit som ansvarig på en avdelning i ett och ett halvt år förstår jag fundamenten i självstyrelsen och jag förstår varför det tar så lång tid att genomföra vissa processer när de ska genomföras lagligt och i demokratisk ordning. Det är jag den första att beklaga, men det är så med demokrati. Demokrati tar tid!

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Visst tar det sin tid, men jag har också trots allt åtta års regeringserfarenhet. Jag har ett visst hum om vad det handlar om och förstår ändå inte varför det måste ta sådan fruktansvärd lång tid att få fram ett kortruttsmeddelande, värderade trafikministern, ett och ett halvt års tid sägs det att man har arbetat. Det är ett dokument ändå. Jag tror som i många, många andra fall när det gäller den här regeringen, att det finns ett spänningsfält, det finns olika åsikter mellan de två partierna och därför lyckas man inte komma fram. Det ser man ju bara på i det här sammanhanget med den lilla, lilla åtgärden när det gäller den tvärgående linjen. Inte ens det kunde de båda partierna enas om, hur ska man då kunna enas om att slå fast en strategi hur man ska få en modern kostnadseffektiv skärgårdstrafik framöver, men vi ser med spänning på vad det kommer för papper.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Herr talman! Ledamot Eriksson nämner kortruttsmeddelandet som har varit utlovat länge. Det har varit så länge nu att jag har börjat misströsta, få se om det alls kommer. Nu fick vi i ett tidigare replikskifte höra att det ska komma inom bara några veckor, men vi ska se det. Liberalerna har tillsatt en egen grupp som skissar på ett eget kortruttsprogram. Vi har ledsnat på att vänta på det här.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Jag blir lite sugen på att fråga om man har någon som helst kontakt mellan regeringspartierna. Det verkar som om det som sägs här från regeringsbänkens sida är en stor överraskning för det andra partiets lagtingsledamöter. Nog är det en lite märkligt regeringssituation som vi har, men det är väl i och för sig inget nytt.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Herr talman! Nej, det är ingen överraskning, jag vet att de har börjat skissa på det, men jag tror inte att det kommer fram. Jag börjar misströsta nämligen.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Ltl Sundblom är inte ensam.

    Talmannen

    Replikväxlingarna är därmed avslutade.

    Minister Torbjörn Eliasson

    Herr talman! Vi har en intressant debatt, lite övertoner ibland, det luktar osv. Vi kan läsa i tilläggsbudgeten hur näringslivet enligt ÅSUBs undersökningar förväntar sig framtiden. En övervägande del av det privata näringslivet förväntar sig att konjunkturläget förbättras. Man är positiv vad gäller möjligheterna att expandera, om lönsamhetens utveckling och man är försiktigt positiv om omsättningens utveckling och möjligheterna att utöka personalstyrkan. Speciellt om turismen sägs det att antalet inresande till Åland minskade ifjol. Enligt ÅSUBs konjunkturenkät förväntar sig hotell- och restaurangbranschen en fortsättningsvis svag omsättningsutveckling under år 2011 i förhållande till år 2010. Branschföretagen är ändå försiktigt optimistiska beträffande lönsamheten.

    När det gäller industrin sägs det att livsmedelsindustrin och den övriga tillverkningsindustrin förväntar sig att konjunkturen om ett år kommer att vara bättre än idag. Om primärnäringarna sägs att konjunkturen ser ut att bli någorlunda stabil för jordbruket och trädgårdsnäringen, medan fiskodlarna överlag förväntar sig en svagare omsättning och sämre lönsamhet under året. Slutligen säger bankerna att man förväntar och tror att trots stigande räntor så kommer kreditefterfrågan under året att vara förhållandevis god.

    Herr talman! Det här visar att det finns en framtidstro efter den djupa lågkonjunkturen. Det som inte nämns i tilläggsbudgeten, men är en slutsats som jag drar, är att den stora investeringsvilja som vi nu ser också är ett tydligt tecken på framtidstro, något vi borde ta vara på och optimera!

    Jag har varit entreprenör i många av mina yrkesverksamma år och jag är fortfarande entreprenör. Jag har inte jobbat i en sådan bransch som behöver stöd, men jag vet att de som arbetar i branscher som konkurrerar med företag som får olika typer av tillåtna, statliga stöd, exempelvis sjöfarts- och livsmedelsklustren, faktiskt är i händerna på större krafter, läs EU och globala krafter och kan inte fungera utan våra stöd. De vill inget hellre än att klara sig utan, men det går inte och det tycker jag att lagtingsledamöterna ärligt borde erkänna att de känner till! Vi arbetar med strukturerna, men vi är i händerna på starka krafter. Det vore anständigt om de som kritiserar till exempel näringsavdelning, öppet erkände det! Det är faktiskt så att den typen av investeringar som vi pratar om faktiskt inte blir av om vi inte kan stöda våra företag på samma sätt som andra länder!

    Det är däremot glädjande att arbetslöshetssituationen hos oss inte är så allvarlig som på andra håll. Vårt stora problem är istället att få tag på kompetent personal, ett positivt problem som vi måste hjälpa till att lösa. Utbildning och nya tillväxtfrämjande investeringar tillhör därför våra högsta prioriteringar!

    Fru talman! Det blev några omröstningar och en reservation vid tillkomsten av denna tilläggsbudget. Två av dem handlade om äskanden om medel för att stöda investeringar. Vi kunde inte enas om nivåerna och behoven helt enkelt. Vi i centern ville äska mera pengar, i slutfasen 400 000 för nationella investeringsbidrag och 800 000 för investeringsstöd till jordbruket för att få till stånd viktiga, prioriterade, redan aviserade investeringar inom industrin och livsmedelklustret.

    I grundbudgeten infördes ansökningstider. Efter ansökningstidens slut den 30.3.2011 fanns ett ackumulerat behov av investeringsstöd om 2,5 miljoner euro inom prioriterade områden, mjölk-, kött-, potatis- samt frukt- och grönsaksproduktion. Där har det gjorts professionella prioriteringar av tjänstemännen och kommissionen. Avsaknaden av medel har trots en hög investeringsvilja haft till följd att inga stöd beviljats under ett helt år, från 15.4.2010 till 15.4.2011. Jordbruksföretagens möjligheter att strukturera om, det som vi alla vill att de ska göra, att hänga med i konkurrensen genom att höja kvaliteten och utöka volymerna till den exporterande åländska livsmedelsindustrin, har därför hämmats under ett helt år. Bästa ledamöter under ett helt år har det varit total stiltje! Det handlar alltså om halva vår industri, 1 400 människor som det nämndes om i ett tidigare anförande.

    Landskapsregeringen har fastställt att behovet av strukturella förändringar är stort och ska prioriteras för att det åländska jordbruket ska kunna utveckla sin konkurrenskraft och möta framtidens krav och anpassning till en mer avreglerad marknad. Enligt ÅCAs beräkningar kommer antalet kor i mindre besättningar att minska med 400 djurenheter under de kommande tio åren, arealerna för odling av chipspotatis minskade år 2010 med 75 hektar, för att ta två exempel på en negativ och oroande utveckling för vår livsmedelsindustri. Investeringsstödet är ett måste för att kunna kompensera bortfallen och behålla nuvarande produktionsvolymer, vilka tvärtom borde utökas från dagens nivåer för att inte riskera förlust av viktiga livsmedelsindustrier på sikt.

    Investeringsstödet till lantbruket och det nationella investeringsstödet har även en viktig regionalekonomisk betydelse genom att arbetsplatser kan behållas och utökas samt att generationsskiften kan genomföras. De positiva effekterna begränsar sig inte enbart till högre kvalitet och större produktionsvolymer, dessutom är ringverkningseffekterna för småföretagare och övrigt näringsliv stora. Det skapar också möjligheter för generationsskiften, där vi har problem både inom jordbruket och turismföretagen.

    Med hänvisning till turism-, industri- och regionalpolitiska skäl ansåg jag och mina kollegor i landskapsregeringen, uppbackade av vår lagtingsgrupp, att investeringsstödsmöjligheterna skulle utökas. Vi bejakar tillväxt, nya jobb, stärkt skattebas och utveckling i hela vårt åländska samhälle! Lämnar vi oss efter i utvecklingen så kommer det att vara svårt att ta igen, försvinner en industri så är den försvunnen för gott! Denna insikt och omtanken om motorn i vårt samhälle går för oss före en 100-procentigt putsad regeringsfasad! Tack, fru talman!

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Minister Eliasson räknar upp de framtidsförhoppningar i ÅSUBs utredning av befintliga företag i landskapet inom de olika branscherna, som finns redovisad i budgeten. På sidan ett ser vi att BNP-årstillväxten för 2010 räknas till -0,2 procent, för 2011 stillastående och för 2012 1,0 procent, medan man i Finland och Sverige, de ekonomier som är underlaget för framtidstron hos våra näringar räknar med betydligt högre förhöjningar, betydligt bättre BNP-siffror. Var hittar vi strukturtillväxten, nya rederier, nya turistsatsningar, nya exportindustrier och verksamheter. Det är det som är det viktiga för den åländska tillväxten. Om de nuvarande företagen går aningen bättre år för år är inte lika viktigt.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Fru talman! Det är som ledamot Roger Jansson säger att vi behöver nya företag också, men jag tror inte att läget för BNP försämras om vi investerar mera. Det är mitt svar.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Ett lands, i det här fallet landskapet Ålands, näringspolitik måste gå ut på att öka produktionen, produktionsvärdet i samhället och därmed öka sysselsättningen och få befintliga företag att växa och att få nya företag att vara intresserade att etablera sig och också nya branscher att utvecklas. Det är det som vi har kritiserat. Näringspolitik har inte funnits under de här fyra åren och nu är det lite sent att komma med den. Ett resultat av det som vi har efterlyst kan vi nu läsa i de här BNP-siffrorna, som är mycket sämre på Åland än vad de är i Finland och Sverige. Det är inte mycket att komma med.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Fru talman! Som jag sade i min förra replik håller jag med om att det är viktigt att vi får nya branscher och att vi får befintliga företag att växa. Jag anser att vi arbetar mycket med den frågan. När det gäller att få befintliga företag att växa har vi ett projekt som heter Tillväxt Åland, som har fungerat väldigt bra. Vi arbetar tillsammans med Ålands näringsliv. Visst arbetar den här regeringen också på det som ledamot Roger Jansson framför som viktigt, visst gör vi det. Som jag sade i min förra replik tror jag också att om näringslivet vet att det finns möjligheter att investera på Åland, på samma sätt som det finns på andra ställen så kommer det definitivt inte att göra det sämre beträffande BNP-tillväxten, jag tror att det skulle förbättra situationen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Fru talman! Näringsminister Torbjörn Eliasson brukar ofta säga när jag har hållit ett anförande att han håller med, därför känns det väldigt roligt att få säga samma sak tillbaka någon gång. Jag håller med det mesta som sades i anförandet, det var goda motiv för varför man behöver ha investeringsstöd till näringslivet som helhet. Det som man är lite nyfiken på är det som ministern sade att man inte kunde enas i landskapsregeringen. Varför kunde man inte det? Argumenterade man för dåligt från centerns sida eller hur såg regeringspartnern på det? Det finns ingen av dem inne nu så näringsministern kan öppet berätta vad det berodde på.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Fru talman! Jag tror inte att jag ska berätta vad som sades inne i landskapsregeringens rum lika lite som man berättar vad som händer inne i utskottsrummen. Det jag kan säga är att vi nog argumenterade väldigt bra, men vi hade inte riktigt samma uppfattning och då blev resultatet det som står i tilläggsbudgeten, vilket vi inte är nöjda med.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Fru talman! Som jag sade i mitt anförande är det precis i linje med det som jag anförde i huvudanförandet när vi hade remissdebatten, så det är självklart att jag tycker att det är ett bra agerande från centerns sida. Det vore intressant om liberalerna själva så småningom kan förklara varför de tog den ståndpunkten, det är nämligen ganska svår förståeligt. Ska man få till stånd en ekonomisk tillväxt, BNP-siffrorna som framkom i ett tidigare replikskifte är inte bra och då måste man göra något åt det, det gäller att stimulera utvecklingen genom investering. Det är inte allenarådande, men en av många viktiga steg. Jag är förvånad att man inte lyckades få igenom det här i regeringen.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Fru talman! Jag tackar för ledamot Anders Erikssons stöd. Än en gång vill jag poängtera att det är viktigt och det här får väl finansutskottet titta på och diskutera, men något om de interna diskussionerna tänker jag inte nämna här. Liberalerna får själva komma upp och berätta om vilka motiveringar de har.

    Talmannen

    Replikväxlingarna är därmed avslutade.

    Carina Aaltonen

    Fru talman! Under sensommaren och hösten gick Åland in i en veritabel champagneyra. Provsmakningen av världens äldsta champagne blev en särdeles lyckad tillställning och kulturminister Britt Lundbergs anförande under budgetdebatten handlade till största delen om det unika vrakfyndet. Det var och är stort och det är bra om hela Åland kan dra nytta av fyndet. Socialdemokraterna har ingenting emot att museibyrån ges medel för att fortsätta forska och dokumentera vraket och fyndet, men beträffande kommersialiseringen har vi dock en annan infallsvinkel än regeringen. Här menar vi att man borde överlåta det helt och hållet på andra aktörer än på avdelningschefer inom förvaltningen.

    I den enda finansmotion som har inlämnats till den här tilläggsbudgeten föreslår socialdemokraterna att man borde ge PAF i uppdrag att ordna ett världsomspännande lotteri med en flaska champagne som huvudvinst, eller något annat som lockar journalister, besökare och världen att rikta strålkastarljusen mot Åland. Inom PAF finns kompetens, kunskap och kreativitet att göra något alldeles, alldeles extra av champagnefyndet. Man har till och med en VD som lyckades ge Åland en enorm mediauppmärksamhet genom att ordna barkbåts VM för ganska många år sedan. Vad skulle inte han och hans kolleger kunna åstadkomma om de fick ta hand om kommersialiseringen av vrakfyndet och världens äldsta champagne och öl.

    Varför skulle man inte kunna använda en del av fyndet för att ge bort, till exempel till William och Kate i det brittiska kungahuset, som ska hålla bröllop nu på fredag. Att ge champagne till evenemang med festlig inramning och med rätt marknadsföring kring det här kan också ge stora ringeffekter, större än att ordna en auktion där folk med mycket pengar, mer pengar än de kan göra av med, bjuder en summa via ombud per telefon. Det är lite naivt att tro att de här rika människorna skulle komma till Åland personligen för att delta i champagneauktionen i juni. Ska man ge en flaska champagne till invigningen av fotbolls VM i Sydafrika eller till den 100-meters löpare som springer snabbare än 9,50 eller ordna en skattjakt på Åland där huvudvinsten kunde vara champagne? Idéerna är många och låt dem flöda, men låt inte skattebetalarna stå för notan och låt förvaltningen och deras chefer ägna sig åt det som de är satta att göra.

    Hittills har vrakfyndet kostat skattebetalarna först 80 000 euro inom ramen för fjolårets ordinarie verksamhetsmedel och sedan 130 000 euro i tilläggsbudget för 2010, i fjol alltså totalt 193 000 euro. Nu kommer man och äskar om ytterligare 85 000 euro i den här tilläggsbudgeten. Det blir hittills 378 000 euro. Det är oerhört mycket pengar som går bort från viktiga sektorer, vård, skola och omsorg. Det hörde vi bland annat centerns partiordförande tidigare här i dag dundra på om.

    Om vi tänker att en flaska champagne skulle kunna inbringa 50 000 euro styck är det ungefär 100 000 intäkter från sommarens auktion. Låt istället PAF ta hand om alltihop, hela kommersialiseringen. Det skulle också gynna det landskapsägda bolaget, ge PAF större synlighet och på sikt trygga intäkterna från PAF:s verksamhet, som sedan kanaliseras till sociala, kulturella, idrottsliga och miljöändamål. Att nu föreslå i en tilläggsbudget att öronmärka eventuella inkomster för sjöfartshistoriska, marinarkeologiska ändamål samt för Östersjöns miljö hör väl ändå till ovanligheterna. Hos PAF och fördelningsrådet finns rutiner och praxis för att tilldela olika sektorer medel och det är ytterligare ett argument för att låta PAF ta hand om hela kommersialiseringen, både kostnader och intäkter, intäkter som sedan kanaliseras ut via fördelningsrådet.

    I finansutskottets betänkande över den andra tilläggsbudgeten för 2010 uppmanade finansutskottet landskapsregeringen att återkomma till lagtinget med en redogörelse av kommersialiseringen av vrakfyndet. Att vi skulle få en kostnad på 185 000 euro varav 95 000 euro härrör sig just till kommersialiseringen tror jag också är oväntat för finansutskottets ledamöter. Det är väl bara så att vi får uppmana finansutskottet att återigen diskutera frågan och återkomma i juni. Tack, fru talman!

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Fru talman! Det är klart att det är bra med en massa olika idéer och uppslag när det gäller en sådan här kommersialisering av något som tillhör landskapet. Däremot tycker jag att innan vi börjar med andra idéer kring kommersialiseringen bör vi se till att vi får tillbaka de pengar av skattebetalarnas medel, som landskapet har lagt och satsat på det här. Det handlar alltså om ca 350 000 euro som vi behöver få tillbaka av de utlägg som landskapet har haft. Vad som händer därefter kan man förstås komma med idéer på, men däremot om jag läste socialdemokraternas finansmotion rätt, att man ska ordna något världsomfattande lotteri, verkar nog med förlov sagt oerhört naivt.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Jag tycker däremot att det är oerhört naivt att man ska låta förvaltningen ta hand om en unik auktion. Det visade sig till exempel att de två största auktionshusen inte var intresserade. Däremot behöver PAF, som är landskapets bolag, mycket mer uppmärksamhet. De har haft stora problem med marknadsföringen av spel i Finland, PAF behöver intäkter för att trygga det åländska föreningslivet för att det ska kunna blomstra i framtiden. Det förs tydligen informella diskussioner med PAF om att de ska få några av flaskorna så varför kommer inte det upp på bordet. Det här projektet har nu kostat samhället 378 000 euro och det finns inte några garantier att vi genom att sälja två flaskor får tillbaka det nu den 3 juni.

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Fru talman! Det är klart att det tar sin lilla tid att sälja så pass mycket att man får tillbaka pengarna. Det har inte betalats ut 378 000 euro utan 185 000 euro finns i den här tilläggsbudgeten. Sifferexcersisen behöver man fundera lite mera på kanske. Om socialdemokraternas finansmotion inte hade haft den helt hypotetiska och hopplösa tanken på ett världsomfattande lotteri hade man kunnat ta den lite på allvar. Hur ska man få en människa i Argentina att köpa lotter där huvudvinsten är en flaska champagne när det finns nationella lottospel som ger miljoner i huvudvinster. Det finns inga proportioner överhuvudtaget i den tankegången.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Jag överlåter gärna till ledamot Folke Sjölund att komma med något bättre förslag än socialdemokraternas. Allra bäst skulle det vara om vi överlämnade alltihop till PAF och deras verksamhet att ta hand om kommersialiseringen. Det var egentligen det som vår motion gick ut på. Det här behöver vi egentligen inte sitta och fundera på varken från förvaltningens sida eller från politikernas. PAF skulle ta hand om både kostnader och intäkter, intäkter som sedan kanaliseras till det åländska föreningslivet precis som man säger i tilläggsbudgeten. Jag undrar hur mycket arbetstid man har lagt ner från förvaltningens sida bara för att ta hand om det här fyndet. Det trillar ganska mycket pengar som vi inte ens har papper på.  

    Talmannen

    Replikväxlingen är avslutad.

    Ltl Roger Slotte

    Fru talman! Våra näringar är vår ekonomis moder. Vi måste säkra vår konkurrenskraft för att nå en gynnsam utveckling av vårt näringsliv. Alla idéer som på sikt kan ge inkomst och skatteinkomster bör understödas. Det handlar inte alltid om direkta stöd utan även rådgivning som underlättar att en idé kan förverkligas. Vi borde hjälpa till med att radera ut de hinder som står i vägen innan ett företag kan etableras. Åland har under de senaste åren haft inflyttning som har vitaliserat vårt samhälle. Denna befolkningsökning är av grundläggande betydelse för vårt näringsliv. Många idéer och affärsprojekt kräver ett visst befolkningsunderlag för att det ska löna sig. Flera människor ger flera idéer för näringslivets utveckling. Genom att stimulera näringslivet skapar vi nya arbetsplatser som i sin tur stimulerar näringslivet.

    Fru talman! Många gånger har jag stått i den här talarstolen och sagt att det åländska jordbruket och livsmedelsindustrin inte klarar sig om de inte får investerings- och företagsstöd. Därför vill jag stöda centerns ministrar som genom sin reservation understryker vikten av att en tilläggsbudget om 800 000 euro under momentet 47 15 44 hade varit nödvändigt. Livsmedelklustret, som sysselsätter ca 1 400 personer och den exporterade livsmedelsindustrin utgör hälften av Ålands industri. Under ett helt år har inte något stöd beviljats, från april i fjol till april i år. Det är precis som centerministrarna säger i sin reservation, det är en oroande utveckling. Det leder till en tillbakagång för livsmedelssektorns möjligheter.

    Fru talman! Sjötrafiken är viktig för Åland, men det får inte kosta hur mycket som helst. Det är väl inte rimligt att sjötrafiken ska vara undantagen från de allmänna besparingskraven då hela offentliga sektorn har drabbats. Jag håller här helt med trafikministern om att vi ska göra sådana infrastrukturella satsningar som kan minska driftskostnaderna. Vi borde ha kortare färjpass och fasta förbindelser där det är möjligt. Finansutskottet måste titta närmare på sjötrafiken och konsekvenserna av nerskärningarna.

    Fru talman! Det har varit en tuff uppgift de senaste åren att som regeringsparti ta ansvar för landskapets ekonomi. Vi lever i ett nordiskt välfärdssamhälle där det är självklart med en välfungerande vård, skola och omsorg. Vår framtid bygger mycket på vårt näringsliv och dess förutsättningar. Vi måste skapa förutsättningar så att våra näringar ska kunna utvecklas och ha goda konkurrensförutsättningar.

    Sedan, fru talman, lite om champagnen. I tilläggsbudgeten har man reserverat 90 000 euro för undersökning av den s.k. champagnegaleasen samt 95 000 euro för att genomföra en högklassig champagne- och ölauktion. Det är bra att vraket blir utforskat och man får mer kunskap om dess historia. Vraket är exceptionellt välbevarat och belyser sjöfarten och handeln på Östersjön vid 1800-talets början. Dess historia är i allra högsta grad vår historia. Informationen om vraket kommer även att göra champagnen mer attraktiv på marknaden.

    Fru talman! Syftet med att anordna en högklassig champagneauktion på Åland bör också vara att synliggöra landskapet och på så sätt generera utveckling och ekonomiska fördelar för det åländska närings- och samhällslivet. Vi kan öppna dörrarna för en ny klubb av turister. Jag är rädd för att en auktion för att sälja två mycket dyrbara champagneflaskor inte får så många turister och vinkännare till Åland som vi hoppas på. Champagneflaskorna kommer att vara alldeles för dyra för de flesta vinentusiaster. De som har medel lägger tyvärr sina bud oftast via telefon.

    Fru talman! Auktionen som är planerad till juni detta år blir en början som vi får hoppas ger mersmak. Till nästa gång föreslår jag att man tillsammans med champagneauktionen även auktionerar ut andra viner som privatpersoner och vinsamlare i hela Norden får lämna in. Vrakgodset är naturligtvis fortfarande champagneflaskorna. På så sätt kan vi få ännu flera vinköpare och – säljare till Åland. Samtidigt kunde vinprovningar och föreläsningar av viner och marinarkeologi anordnas. Researrangörer, restauranger och hotell kunde sälja champagneweekender, dykföretag kunde anordna dykupplevelse ute till havs. Vi bör göra allt för att få fler turister till Åland, gärna turister som är vana att röra sig med pengar.

    Fru talman! Tack vare champagnen kan vi marknadsföra Åland på ett nytt sätt. Det krävs naturligtvis specialkunskap och samarbete med näringslivet. I Sverige har man vinauktioner i samarbete med systembolagen och en auktionsfirma. Vinauktionen på Åland kunde lämpligen framöver anordnas i samarbete med Alko och den auktionsfirma som erbjuder det bästa helhetskonceptet. Det behövs mycket planering för att ro i land en högklassig vinauktion som samtidigt gör reklam för hela Åland. Därför borde vi redan nu tillsätta en grupp med representanter från t.ex. Alko, Visit Åland, Ålands näringsliv, rederierna, hotell- och stuguthyrare för att planera nästa auktion. Det har vi läst om i tidningarna att det lite är på gång.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Jag vill bara informera om att de champagne- och vinauktioner som arrangeras på Åland arrangeras tillsammans med Alko. Annars kan man inte överhuvudtaget. Det har varit en ganska omfattande förhandling att få det här möjliggjort på Åland i och med att vi inte heller har någon egen behörighet när det gäller alkohollagstiftningen. När det gäller att bredda auktionen med andra champagnehus och vintageviner är det också det som ingår i konceptet för auktionen. Begränsningen är att det får bara vara champagner från de champagnehus som är kopplade till galeasens fyndchampagner. Från de hus som finns representerade i vår galeas så kommer det också att finnas andra vintagechampagner och -viner vid auktionen.   

    Ltl Roger Slotte, replik

    Fru talman! Jag är medveten om att lagstiftningen kräver att Alko är med, men jag förstår inte varför man inte får ha en mera breddning. Det finns många dyrbara champagner som är 30 år, 50 år gamla och det skulle intressera folk på ett mera allmänt plan. Man kunde köpa en flaska för t ex 100 euro, kanske 2 000 euro, 10 000 euro och kanske 100 000 euro för vrakchampagnen. Det är viktigt att man har en mångfald för då får man tillräckligt många besökare, man får en kritisk massa att det blir någonting. Nu får man bara några få. Det ska bli intressant att se hur årets första blir. Jag tror att det är viktigt att slå på mångfald.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Det är precis så det är. Det är landskapsregeringen som är ägare till flaskorna, men det är ingalunda vi som har lagt upp konceptet. Det är Alko, auktionshuset och champagnehuset som har lagt upp ett koncept på hur man på bästa sätt kan arrangera en champagneauktion på Åland. Den sakkunskapen, den expertis som finns. Alko självt har inte som kutym att vara auktionskammare utan de är mera den som hanterar det hela och sköter det som en myndighet.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Fru talman! För det första ska inte en myndighet ta hand om det här utan det ska vara någon annan. Jag kan inte förstå att Stockholms auktionsverk tillsammans med Systembolaget kan ordna champagne- och vinauktioner av mycket dyrbara viner. Det är säkert möjligt på Åland också om man vill. Vill man så finns det en väg. Är det så att vinhusen Juglar och Änkan Clicquot ska ha något monopol på det här är det annorlunda, men det här ska vara en bred och allmän uppslutning. Alla som är intresserade av viner ska kunna sälja sin gamla krukflaska som är 30 år gammal eller dylikt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson

    Fru talman! Tilläggsbudgeten är en intressant läsning trots att det ”bara” är en tilläggsbudget, mycket beroende på att det finns prognoser inför framtiden både vad gäller inkomster och utgifter. Det är bra att landskapsregeringen har kommit med det så att det finns lite mer att utgå ifrån när man börjar jobba med den riktiga budgeten. Det är mycket riktigt som finansministern sade att när det gäller inkomsterna har vi ofta använt oss av försiktighetsprincipen. Det stämmer väl, men när man tittar bakåt i tiden har nog alltid avräkningsbeloppet och skattegottgörelsen blivit mer än vad man har räknat med. Det är bra, det är helt rätt att försöka ligga på den säkra sidan.

    När det gäller utgifterna har det kanhända varit lite åt andra hållet, åtminstone när det gäller driftsutgifterna. De har blivit något högre än vad man har räknat med. Tittar man på överföringsutgifter och investeringar har man väl där hållit ganska bra, problemet är konsumtionsutgifterna och det är det som kommer att bli den svåra biten framledes, att hålla konsumtionsutgifterna i schack. Vi vet att det rör sig om oerhörda summor pengar, bara att höja några procent. Konsumtionsutgifterna berör hela landskapets personal ganska ingående, så här gäller det nog att man jobbar ganska hårt och det kommer att bli stora utmaningar, speciellt med tanke på att man börjar räkna med att man kommer in i en ny lågkonjunktur. 2014-2015 ska det bli en dipp igen och det ser vi här på sidan tre i budgeten att det är till dess som vi har nått break even enligt siffrorna. Då blir det än tuffare att komma emot och prioritera rätt. Utmaningarna finns nog kvar för den här regeringen och framför allt för nästa.

    Fru talman! Man talar ofta om att en samhällsreform och en kortrutt ska lösa problemet och vara allenarådande i det här. Ännu har jag inte sett en enda bokslut hur den nya samhällsreformen ska se ut och var besparingarna är. Man pratar visserligen om miljoner, men jag kan inte se att man kan spara så mycket utan att försämra servicen, men det vågar ingen politiker ta i mun. Det är inte så lätt.

    Tidigare pratade man om kommunsammanslagningar, det har man lite gått ifrån. Man har insett att de större kommunerna inte har så mycket lägre kostnader än de mindre så nu försöker man komma ur det på något sätt genom att maniskt prata om en samhällsreform som ska spara miljoner. Jag har ännu inte sett något konkret förslag, men det kommer kanske fram i sinom tid.

    Kortrutten ska spara många miljoner. Det gör det visserligen på lång, lång sikt, men ska man göra stora investeringar så kostar även det. Ska vi t.ex. bygga en bro över Prästö-sund så ligger den i storleksordningen 20 miljoner. Avskrivningstid på 40 år så har vi 500 000 euro i året + ränta. Det är högre än vad kostnaderna är idag. Man kan inte se minskade kostnader i euro och cent för kortrutt i alla fall på 10-20 års sikt, däremot måste det till för att hålla skärgården levande. Framkomligheten blir ju mycket bättre och obegränsad i vissa fall.

    Jag har själv som trafikminister jobbat ganska mycket med frågan, vi har kortruttsmeddelandet från 2006, som fortfarande gäller och som man fortfarande jobbar efter. Vi hade stora planer på gång för att minska driftskostnaderna, budgetslitaget som ledamot Olof Erland helt riktigt brukar kalla det för. Det största projektet var att bygga en tunnel till Föglö och på det viset få inte bara för Föglötrafiken utan också för Kökartrafiken mycket lägre slitage. Det skrinlades ju, nu har det lagts i malpåse och det blir säkert inte något av det.

    Det finns andra projekt som nuvarande regering spinner vidare på, det är Åva-Jurmo linfärja som enligt nuvarande gällande kortruttsmeddelande, som togs 2006, kan ge ganska stora besparingar på sikt. Man pratar om en återbäring på tio procent per år för den investeringen. Det finns också andra, motsvarande siffror, man pratar om Bärö-projektet och andra projekt. Trots att inte det nya kortruttsmeddelandet har kommit så finns det ett som gäller. Jag är övertygad om att det nya kommer att innehålla mycket av det gamla. Inte har arbetet stoppats upp för det, det har det inte gjort. Man jobbar vidare och vi vet att byråkratin och tillstånd malar ganska långsamt, men det går vidare.

    Det har varit på tal från ledamot Roger Jansson om kostnader för den omtalade Skarven kontra den tidigare kostnaden. Det råder lite delade meningar om siffror. Jag delar inte de siffror som ledamot Roger Jansson visade trots att de finns i skrift. Trots att de finns i skrift, jag delar dem inte. I och med att jag är ersättare i finansutskottet ska jag försöka få fram dem och är det så att Roger Jansson har rätt så har han rätt och har jag rätt så har jag rätt. Det återstår att se. Det orimliga är att om Roger Jansson har rätt skulle Skarven ta dubbelt mer bränsle och ha en 60-70 procent högre bemanning, vilket jag vet att de inte har. Det är någonting som inte stämmer. Knipan körde på två miljoner inklusive Lotta II och nu går det tre. Det är någonting som inte stämmer i siffrorna här, den saken är klar. Det återstår att se, fru talman!

    Ett par saker till. Jag vill nämna några ord om förnybar energi. Det känns lite tråkigt att vi nu betalar en halv miljon för de befintliga vindkraftverken. Jag hade gärna sett att den halva miljonen hade kunnat användas för nya vindkraftverk. I den sits vi nu är i och om vi ska behandla våra företag lika så måste vi sätta en halv miljon till, till de befintliga verken och bolagen. Det är inte riktigt det jag hade velat sett, jag hade gärna sett att vi skulle ha varit med i ett sådant system där vi hade kunnat bygga ut vindkraftverken rejält. Det är inte bara vindkraftverken utan det finns också bioenergi och el från skog som man skulle kunna ta in i de nya inmatningstarifferna.

    En sista sak, fru talman, är skärgårdstrafikens kostnader på 1,6 miljoner. Jag är en av dem som stöder att vi måste skära ner där. För min del kan jag gå med på 1,2 miljoner så att exempelvis tvärgående dras in från september till december och sedan gör man en fortsättning även nästa år. Vi har inte råd att höja driftskostnaderna på skärgårdstrafiken så här mycket när vi vet att ÅHS samtidigt gör mer än vad man måste göra, drar ner och sparar flera miljoner. Det är inte riktigt det jag prioriterar, tvärtom tycker jag att sjukvården gärna får ha bra standard osv. Jag prioriterar hellre mera pengar dit om det skulle behövas. Jag vet att styrelsen har lyckats med sitt jobb och att de har klarat sig precis lika bra med mindre pengar. Det känns riktigt bra.

    En allra sista sak, herr talman, så vill jag nämna Bomarsundsprojektet. Jag hoppas vid min Gud att Sunds kommun vet vad de har gett sig in på så att skatteuttaget inte blir fem procent högre i Sund än i Saltvik. Tack, herr talman!

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Ledamoten Runar Karlsson kritiserar oss som har diskuterat en samhällsreform som en utgångspunkt för att försöka göra inbesparingar både på kort och på lång sikt för landskapet Ålands helhetsekonomi. Han säger att det inte finns en siffra ännu vad det betyder. Det är helt korrekt. Åtminstone från moderat håll har vi hävdat att det här är en stor genomgripande förändring som ska göras, det betyder att man också måste försöka skapa breda majoriteter så att vi kan försöka åstadkomma något tillsammans och efter det så kan man också få fram mera tydliga siffror. Där är väl förklaringen till den biten. Det skulle också vara intressant att höra när kritiken kommer från ledamoten Runar Karlsson vad de egna förslagen till inbesparingar är. Vi för fram det här som ett sätt att jobba med ekonomin långsiktigt. Vad är ledamot Runar Karlssons motförslag till de här bitarna? Vad blir de för inbesparingar på de konkreta saker som ledamoten Runar Karlsson här räknade upp, t.ex. inom skärgårdstrafiken, eftersom man tydligen inte heller behöver ett kortruttsmeddelande till. Lite mera konkret från ledamoten Karlsson också kanske.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Jag kan göra det precis lika lätt som moderaten Johan Ehn gör, jag har också en samhällsreform som sparar pengar.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Det var intressant eftersom ledamoten Runar Karlsson vid flera tillfällen också här nu, i princip har sagt att han inte tror på en samhällsreform. Han tror inte att en samhällsreform är en lösning på de ekonomiska problemen. Jag tror att det finns ekonomi i att spara, att titta över hur vi leder saker och ting. Det är viktigt att vi med större tydlighet än i dag har de olika nivåerna skilda åt vad gäller vem som utför dem, vem som stiftar lagar, vem som utövar bitarna. Jag tror att man har att spara pengar på gemensam ledning för olika saker osv. Jag säger inte att det här är allenarådande för att jobba vidare med ekonomin. Det här har varit en av de saker som vi från moderat håll under den här perioden har föreslagit, men när ledamot Runar Karlsson i sitt anförande går till angrepp på just den här modellen måste det finnas något annat. Man kan inte bara säga att jag har en samhällsreform.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Tidigare pratade man om samhällsreform genom att man skulle ha stordriftsfördelar, det skulle vara storkommuner osv. Det tror jag inte det minsta på. Ser man på ÅSUBs statistik på vad det kostar per enhet kan det tvärtom vara billigare. Barndagvården i Saltvik kan vara billigare än i Mariehamn. Det är inte så enkelt. Ser vi på sophanteringen vet vi att de små kommuner som går ur Mise gör det billigare än stor-Mise osv. Okey, jag är med på att diskutera en samhällsreform där man kommer ner på konkreta saker, det är jag också för, men inte att i svepande ordalag prata om att samhällsreformen sparar 20 miljoner. Absolut, vi är inte så dumma i centern.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Det var frågan om trovärdigheten när det gällde kostnaden på Föglölinjen. Jag tror ju jag på ledamot Runar Karlsson. Han var nämligen minister år 2009 i åtta månader och ansvarig för sjöfartstrafiken. Det året redovisade landskapsregeringen i bilaga 15 ekonomiskt utfall per färja för färjtrafiken, Föglölinjen, Knipan, löner, bränsle, underhåll och övriga kostnader minus avdrag av inkomsterna 1 894 000 euro. Upphyrt tonnage, Lotta II, 93 000 euro. Övrigt ospecificerat 83 000 euro. Totalt 2 070 000 euro år 2009. 2011 var det i grundbudgeten enligt uppgift från finansutskottet 2,4 miljoner för Föglötrafiken och nu föreslår man 0,5 miljoner, alltså 2,9 miljoner sammanlagt. Det betyder att det är 40 procents ökning på två år. Räknar vi bort bränslehöjningarna från det så får vi en övrig kostnadsökning på 20-25 procent, en real kostnadsökning. Med ett nytt fartyg så borde det vara billigare.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Man ska tro på sig själv, men återigen, det är fel i siffrorna någonstans. I budgeten för 2008 och 2009 ligger Föglötrafiken på 2,6 miljoner. Någonstans är det fel. Var det är vet jag inte. Jag sitter som ersättare i finansutskottet så vi ska försöka bena ut de rätta siffrorna. Någonstans är det fel, men vem som har rätt återstår att se.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Ja jag kan ju bara lita på bokslutssiffrorna, kollegan Runar Karlsson. Det är det man måste läsa, budgetsiffrorna har inte stämt en enda gång, utan det har blivit tilläggsbudget på tilläggsbudget och i bokslutet har det blivit någonting annat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Det konstiga är ju att bokslutet är mycket lägre än budgeten, det är tvärt om här. Någonstans är det fel, men det återstår att se. Jag tror definitivt inte att Skarven är 50 procent dyrare i drift än vad Föglötrafiken var tidigare, det tror jag absolut inte på. Någonstans är det fel. Om det är mina siffror i bokslutet 2009 eller om det är nuvarande siffror som är fel får vi se.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Tre korta saker. För det första, bokslutet ändrades igår för 2010 med 14,5 miljoner. Man kan inte alltid lita på siffrorna heller. När det gäller budgetslitaget är jag tacksam för att ledamot Runar Karlsson tar upp det. Det är den pedagogiska frågan att skilja på investeringar och driftskostnader. Det är där vi har lösningen, men lagtinget omfattar inte detta resonemang. Det tredje är att när det gäller Skarven måste man också jämföra kapacitetspotentialen. Bygger man ut en ändhamn eller en mellanhamn på östra Föglö har Skarven kapacitet att svälja en del av Kökartrafiken. Där har vi svaret på ett bräde.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Ja, det var bra att ledamot Olof Erland nämnde det sista. Det glömde jag bort att säga i mitt anförande, jag har det nog uppskrivet här. Det är en fördel till, man kan faktiskt redan idag ta Kökartrafiken över Föglö. Skarven har kapacitet för det. Då blir det ännu förmånligare med Skarven i så fall. Jag jobbade själv hårt med kortruttsmeddelandet och försökte implementera det just med den visionen som ledamot Olof Erland har, få att få bort budgetslitaget. Det var med blandade framgångar. En del fortsätter man med och det är bra, det är en stor åtgärd som ska göras, men det måste göras om man ska behålla skärgården levande.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Jag tror att verkligheten kommer emot oss rent ekonomiskt. För att klara kärnfrågorna i välfärden, hälso- och sjukvården och utbildningen som vi hittills har gjort måste vi gå in på de här områdena. Det tvingar fram en investering för att få ner budgetslitaget och det tvingar fram ett sätt att tänka som redan finns från tidigare, det håller jag med om, i de utredningar som har gjorts i kortrutt. Den första som lyfte fram det var när liberalerna 1992 lade fram ett skärgårdspolitiskt program. Det var visserligen rudimentärt, men det var ändå en början.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Kortrutt är alltid intressant och till och med en tunnel till Föglö blir allt intressantare. När jag började som trafikminister kostade bränslet 17 cent/liter, idag kostar det 65 cent/liter. Det har stigit med 400 procent på tio år, från 1,2 miljoner per år till 4,5 miljoner per år. Ingenting säger att kurvan inte fortsätter. Om tio år kommer bränslekostnaderna för skärgårdstrafiken att vara 15 miljoner med nuvarande trafik. Det visar att alla satsningar som man kan göra är bra, istället för att köra på vatten så kör man på väg, det är billigare. I annat fall är det så att man inte kan ha så mycket skärgårdstrafik kvar mera. 

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Herr talman! Det var återigen intressant att åhöra replikskiftet mellan ledamot Roger Jansson och ledamot Runar Karlsson, det går inte att komma ifrån. Vi har en ganska stor samsyn, men jag vänder mig faktiskt emot argumentationen där man ställer sjukvården gentemot skärgårdstrafiken, helt enkelt för att jag inte tycker att det är schysst. Jag tycker inte att man ska polemisera och lägga upp det på det viset. Skärgårdsborna vill också ha sjukvård, vi vill alla ha en bra sjukvård, men det är inte okey om man vill att hela Åland ska leva, att man gång på gång i debatten säger att sjukvården får kosta, men att skärgårdstrafiken inte ska få kosta. Det vet ledamoten Runar Karlsson också att vi har försökt, men det är inte så lätt alla gånger att vända en skuta som har kommit på drift.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Det är klart att det är så i politiken att man måste prioritera, att ställa det ena mot det andra. Det handlar om en summa pengar som vi har att fördela. I det här fallet är det så att ÅHS har sänkt sina kostnader med 4-5 procent och skärgårdstrafiken har ökat sina kostnader med lika mycket, eller kanske mera. Det är inte heller rätt mot sjukvården och dess personal att de måste spara medan andra inte behöver spara. Det är inte rätt, men det finns kanske bara en metodik att spara i skärgårdstrafiken på och det är att ha en något mindre turlista. Jag ser inte att det finns något annat. Bränsle, löner och underhåll kostar vad det kostar.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Herr talman! I den bästa av världar vill vi alla ha en god, trygg och förutsägbar skärgårdstrafik till minsta möjliga kostnad. Det tror jag att alla här i Ålands lagting och landskapsregering skriver under på, men det är inte rätt att skuldbelägga en viss grupp för att de inte kan ta sig fram på egna hjul på en landsväg. Det är inte politiskt korrekt för det parti som jag representerar. Den åsikten måste jag få ha och den åsikten står jag för. Vi måste också komma ihåg att de inbesparingar som görs inom sjukvården, som görs inom skolsektorn som görs inom alla andra sektorer de ”drabbar” också skärgårdsborna. Inte är de någon exklusiv lite grupp heller, inte är det någon skärgårdsbo som vill att trafiken ska vara så hög att den påverkar andra faktorer negativt, men så här ser verkligheten ut just nu och det får vi lov att leva med ett tag till.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Jag vet inte var den absolut optimala eller minimala skärgårdstrafiken måste vara för att behålla nuvarande skärgård levande. Jag ställer inte befolkningen mot varandra utan jag ställer verksamheten mot varandra. Jag prioriterar kärnverksamheten sjukvård, åldringsvård, skola och barndagvård. Det är mina absoluta prioriteringar förutom den tid jag var trafikminister, då prioriterade jag naturligtvis trafiken, för det var min uppgift under den tiden, men nu när jag är lös och ledig politiker så säger jag vad jag innerst inne vill prioritera och då blir det att ställa verksamheterna mot varandra. Säkert finns det andra avdelningar, museibyrån och vissa andra nya museibyggnader som man kan skrota till förmån för sådant som jag prioriterar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! På slutet av sitt anförande nämner ledamoten Karlsson Bomarsundsprojektet. Han säger att kommunernas kärnverksamhet är vård, skola och omsorg och ställer sig tveksam till om Sunds kommun ska påta sig driften av ett besökarcentrum och att han hoppas att de vet vad de gör. Jag undrar då hur ledamoten Karlsson kan stå bakom en sådan politik att man egentligen tvingar Sunds kommun att påta sig driftsansvaret annars blir det inget besökarcentrum. Är det riktigt att göra så?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Ingen har tvingat Sunds kommun att påta sig driftsansvaret. Det har man gjort under förutsättning att landskapet bygger det, då påtar de sig. Annars skulle förstås landskapet inte göra det, vi kan inte påta oss nya driftskostnader heller. Vi vet att skatteläget mellan randkommunerna Saltvik och Sund idag är tre procent och det finns en risk att om Sunds kommun påtar sig det här stiger det ytterligare. Då blir det nog diskussion om det blir en skillnad på 4-5 procent mellan två randkommuner. Då börjar man nog dra öronen åt sig. Jag anser att det är en stor risk som Sunds kommun tar som påtar sig driftskostnader för ett museum i dessa tider när vi har precis fullt upp med att klara av vår kärnverksamhet

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Ja, men vad ska man i Sunds kommun göra? Man vill ha besökarcentret, man ser det som en investering för kommunen som man behöver för att få fler turister till området, man tycker att det är en vettig och nödvändig satsning så vad ska man göra om landskapet ställer det kravet. Ni får inget besökarcenter om ni inte påtar er driften. Det är någon sorts utpressningspolitik. Ska Sunds kommun överta Kastelholms slott sedan i framtiden? Vad är det för principer som man grundar det här på?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Ja, det är väl samma principer som när man byggde Allhallen. Man byggde den i Eckerö för att Eckerö kommun tillsammans med Eckerölinjen åtar sig driften. Samma sak är det här. Det följer en bra princip. Kommunerna är självständiga kommuner och de gör som de vill förstås, det ska jag inte blanda mig i, men jag vill i alla fall uttrycka ett problem som kan komma på sikt. Återigen jag tror att kommunerna måste backa bandet och bara i stort sett handha kärnverksamheten. Det är de till för från början. Nu börjar man med uppvärmda fotbollsplaner, simhall, nu ska man börja med museer, var slutar det? Sedan står man här och säger att vi ska ha en samhällsreform för att klara ekonomin. Undra tusan på det.

    Talmannen

    Replikväxlingarna är därmed avslutade.

    Barbro Sundback

    Herr talman! Den här långa debatten idag har nästan enbart, säkert till 95 procent, handlat om den offentliga ekonomin, men jag känner mig lite oroad när jag ser på första sidan om den årliga procentuella tillväxten. Den är obefintlig. Däremot har vi ändå en ökande inflation, det minskar på köpkraften naturligtvis och arbetslösheten går ner.

    Under den här perioden har frågan om att stimulera det åländska näringslivet varit en fråga som inte har haft någon framskjuten roll utan all energi har lagts på att försöka få till stånd en budget i landskapet som på något sätt är finansierad. Man har till och med använt sig av så fula trick att man har använt sig av pengar som kommunerna egentligen borde ha fått, enligt de överenskommelser och principer som vi har haft mellan kommuner och landskapet. De partier som har drivit den ekonomiska politiken har varit ganska hänsynslösa mot andra aktörer under den här recessionen. Sedan står man ofta och berömmer sig själv om hur bra man har varit och hänvisar till arbetslöshetssiffrorna. Det är sant att de är låga, men talar man om arbetslöshet måste man ändå skilja lite på om det är frågan om arbetslöshet som uppkommer på grund av konjunktur eller om den är strukturell. När det gäller ungdomar, som det nu mest har varit aktuellt med under den här långkonjunkturen, som vi har fått känna smaken av, är den just baserad på konjunkturen, den är inte strukturell. Någon strukturell arbetslöshet har det inte varit frågan om under den här perioden.

    Det åländska näringslivet och också den offentliga ekonomin lider av för lite välutbildad arbetskraft. Högt utbildad och välutbildad arbetskraft. Vi måste få in nya impulser, få in nya människor som inte är släkt med någon eller har gått i samma skola som någon annan eller sitter i samma herrklubb eller syförening som någon annan. Det är ytterst viktigt för Åland att få in sådan kompetens. Det är ett strukturellt problem som antagligen accentueras nu om det blir lite mera tillväxt i företagen, om man börjar fundera på hur man ska förbättra sin konkurrenskraft. Vad har lagtinget och landskapsregeringen gjort för det? Ingenting!

    Under en period som den vi har haft borde man ha satsat mera på utbildning. Den här regeringen har haft ambition att för det första ta upp lån, det har varit som att svära i kyrkan, det andra är att man ska försöka spara och så utnyttjar man utjämningsfonden för att klara sig över mandatperioden. Det är väl det man har gjort. Sedan har det varit tal om strukturomvandlingar, den enda som har skett inom den här offentliga förvaltningen är gymnasialskolan, som är ett arv från förra regeringen. De politiska insatser som man borde ha gjort för arbetsmarknaden har inte gjorts och några mera omfattande omstruktureringar har inte skett av den offentliga sektorn.

    Vad gäller skärgårdstrafiken kan jag säga att under de 30 år som jag har varit här har det alltid varit en visa här. Det har utkrävts ansvar till höger och vänster och det får inte bli dyrare och det är fel på lönerna och det är fel på rutterna och det är allt möjligt, men det bara fortsätter. Min uppfattning är att den viktigaste strukturomvandlingen är att bolagisera verksamheten. Det är för många kockar i den här soppan. Sedan måste man bestämma sig för hur mycket den får kosta och vad det är för bastrafik som ska köras. Skärgårdsborna ska med i bolaget och ta ansvar. Det finns inte rimliga, som jag ser, möjligheter att få det här under kontroll med den långtgående politiska styrning som man har av den här verksamheten. Det här kommer att fortgå även hur harmsna vi är över den ena överskridningen efter den andra av olika anslag. Det måste finnas någon som har det ekonomiska ansvaret och det trafikpolitiska så att någon kan ställas till svars och att man kan utkräva det här ansvaret. Nu fortgår det eftersom det inte ens ställs något misstroende i vårt lagting. Ministrarna är nästan immuna mot att själva ställa någon förtroendefråga, kan vi fortsätta så här. Det fungerar som kommunstyrelser, man är vald på fyra år och ambitionen är att sitta fyra år.

    Den s.k. samhällsreformen är också någon sorts evighetsdiskussion. Ledamot Runar Karlsson säger att det är så billigt att driva socialvård eller vad det är i små kommuner. Jo när en stor del av de största socialproblemen flyttar på sig och kommer till stan. Det är klart att det blir dyrare. Det är också klart att när staden ska ta ett större ansvar för interkommunalt samarbete än övriga kommuner så blir det billigare för de små kommunerna. Skulle, som ledamot Harry Jansson brukar vara inne på, de övriga kommunerna ha samma serviceutbud som staden ger skulle det naturligtvis se helt annorlunda ut. Man kan inte jämföra äpple och päron så där som ledamot Runar Karlsson gör.

    Åbo Underrättelser har just presenterat bokslut från Väståboland och Kimitoön. De presenterar nu överskott i sina budgeter. När de redovisar vad det kommer sig av säger de att det är mindre administrativa kostnader. Inte kanske det varar för evigt heller, men nu funderar man om Väståboland och Kimitoön kan gå ihop. Det är olika värderingar. Det är klart att det har effekter för glesbygden om man stärker via kommunreformer ett kommuncentrum, men det har det också om man inte gör det. Finström har väl inga små skolor kvar, utflyttningen från skärgården fortgår. Det är ett globalt problem att vi har en mobilitet in från glesbygder in till tätorter. Ser man på Ålands utveckling är tillväxten framför allt i Mariehamn, Jomala, Lemland och Hammarland. Man kan inte styra folks rätt att välja bostadsort. Dessutom har många idag flera bostäder.

    Herr talman! Jag tycker att man kan konstatera att den här mandatperioden också har gått och inte har det hänt några större förändringar i kontrollen av kostnaderna för skärgårdstrafiken, inte har det blivit några förändringar vad gäller kommunreformen, inte har det skett några större förändringar vad gäller landskapets förvaltning. Inte ser jag att det har varit särskilt dynamiskt och pengarna som fanns sparade har man använt upp. Inte har det blivit golfbana. Ja, det är mycket som inte har blivit. Det är nog för oss i lagtinget att fråga oss vad det är som gör att vi inte kan åstadkomma större förändringar, som är nödvändiga med tanke på servicen och med tanke på vår samhällsekonomi.

    Min uppfattning är att den som har regeringsansvaret måste söka breda lösningar när det gäller skärgårdstrafiken, när det gäller kommunreformen. Det är inte bara en majoritet som ska komma hit och slå en lag i bordet och så ska oppositionens reaktion vara att kritisera det. För att komma runt detta så måste man söka breda lösningar. Vi har hela den här perioden erbjudit oss, men vi har inte blivit kallade till en enda diskussion av den här regeringen.

    Sedan en kort sak. Champagnen, ju mer man tänker på det här att en utbildningschef håller på med att försöka sälja, procka ut champagne på marknaden, desto konstigare blir det. Hela idén att man tror att man ska tjäna pengar på det är konstig. Nu hörde vi att det har kostat 378 000 euro med det här anslaget till och sedan ska man sälja två flaskor. Enligt dem som förstår sig på kan man få in 100 000 euro. I motiveringarna står det att de ska öronmärkas för något marin-arkeologiska undersökningar, man ska rädda Östersjön med det osv. Vad menar regeringen? Vad är det för ekonomiskt tänkande? Är det så att det är skattebetalarna som ska stå för det här också? De blir ju det. Finansutskottet måste reda upp det här med champagnen. Det ska bli intressant att se hur många som ringer till Åland, för inte kommer de hit. Jag vet inte varifrån regeringen har fått den tanken att de människor som kan köpa en champagneflaska för 50 000 euro ska börja titta på kartan och undra var Åland ligger. Kanske man måste åka dit. Nej, bästa vänner, lite mera fantasi krävs det. Jag hoppas att ledamot Carina Aaltonens motion tas på allvar. Hon har fantasi.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Ledamot Sundback hävdar att man i Mariehamn har mycket högre service än på landsbygden. Det vill jag bestrida. Vad gäller både åldrings- och barndagvård har man minst lika bra, kanske bättre i vissa fall. Vad jag nämnde från talarstolen var just att kostnaderna per enhet för t.ex. barndagvården i många fall är lägre i mindre kommuner än i större. Det motsäger just att stordriftsfördelar skulle vara något man vinner pengar på. Jag kan hålla med om att det finns en viss socialflykt till Mariehamn i och med att många vill bo i Mariehamn. Så är det, Mariehamn är en fin stad att bo i, det är inte frågan om det. Det förekommer också att det finns åldringar som har flyttat från Mariehamn till landsbygden för att snabbare få plats. Det har också hänt.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Jo, men det finns mycket annat. Hur många misshandlade kvinnor och barn tar Saltvik hand om? Hur många missbrukare tar Saltvik hand om? Hur många personer med funktionshinder tar Saltvik hand om osv.? Det är sådana institutioner som staden har byggt upp för att sälja tjänster till andra kommuner. Kommuner som köper dessa tjänster gör det ibland när de har pengar och det finns någon grund för det, men att hela tiden bära kostnaderna för institutionen får Mariehamnarna göra och för flera andra institutioner. Det är inte något som jag tycker att är beklagligt, tvärtom jag tycker att stan ska göra det, men jag gillar inte att ledamot Runar Karlsson säger att det är så fördelaktigt att bedriva kommunal service i små kommuner. Det är för att man lämnar bort en stor del av sitt ansvar.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Jag sade inte att det var fördelaktigt, utan jag sade att det var minst lika billigt att bedriva service i en måttligt stor kommun än i en storkommun. För övrigt vill jag på det bestämdaste motsätta mig att kommunerna skulle ha sin socialverksamhet, droger, på bekostnad av någon annan. Jag vet att min egen kommun köper sådana tjänster för oerhört stora kostnader som belastar den egna kommunens invånares skattesedel. Det har blivit någon sorts sanning att de mindre kommunerna exporterar problemet till de större och att de större får påta sig ansvaret. Det kan i vissa fall ske, men där har vi landskapsandelssystemet som reglerar sådant här. Den som behöver mest pengar får också mest pengar.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Det som är skillnaden mellan Saltvik eller någon annan kommun och Mariehamn är att oberoende om någon köper tjänster från Tallbacken har vi en skyldighet att hålla det öppet. Även med många andra institutioner som inte finns i andra kommuner. Det kostar en del, men det tycker jag att vi ska göra. Andelssystemet är väldigt ofördelaktigt för staden i relation till vilket ansvar vi tar. Idag, om man skulle justera det, skulle staden behöva få betydligt mera i andelar. Det är andra kommuner som idag har bättre ekonomi, man väljer att t.ex. inte bygga hyreshus för man tycker att det drar till sig socialfall. Vem bygger hyreshus? Det gör Mariehamns stad för att vi ska få in arbetskraft bland annat. Det resonemanget borde man inte föra, den jämförelsen är inte riktig.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Herr talman! Ltl Barbro Sundback har vid flera tillfällen uttalat sig om att Mariehamn har så väldigt mycket mera service än vad kommunerna, särskilt landsbygdskommunerna, har. Det skulle vara väldigt intressant att höra det specifika serviceutbud som är bättre i Mariehamn än t.ex. på landsbygden.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Om vi rör oss från det sociala till fritidssektorn så speciellt från Lemland, men också från andra närliggande kommuner har vi en hel del barn och ungdomar som utnyttjar våra anläggningar. I vissa fall betalar man en slant för det i andra inte alls. Frågan är om stadsborna ska subventionera fritidssysselsättningen för andra kommuners barn och ungdomar? Kanske. Det är någonting man måste beakta när man slänger ur sig att staden inte klarar sin ekonomi och att vi har så dyr service. Vi har dyr service, men vi har också en väldigt mångfacetterad service och på en hög nivå.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Herr talman! Det är viktigt att man specificerar vad man avser eftersom man annars lite slentrianmässigt anser att Mariehamn bjuder. Man får lite den känslan, det kanske inte är rätt så, men det är den uppfattningen man får. I alla fall måste vi från Lemland när vi använder oss av någon form av fritidsverksamhet i Mariehamn betala för det och vi har varit väldigt noga med att göra det. Vad beträffar andra tjänster så åtminstone vad jag snabbt har tänkt efter så vad beträffar barnomsorg, skola, äldreomsorg och handikappfrågor så har vi på landsbygden om inte precis lika så ungefär samma utbud. Sedan köper man tjänster av varandra, det finns inom omsorgsförbundet och inom många andra förbund köper man tjänster av.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Det blir tydligen personligt. Vtm Gun-Mari Lindholm ska prata om Lemland förstås, och ledamot Runar Karlsson ska prata om Saltvik osv. Generellt är det så att staden har en väldigt bra utbyggd service jämfört med alla andra kommuner. Till vissa delar just för att också kunna erbjuda tjänster till andra kommuner. För det har man fått ett visst stöd och så ska det vara. Sedan har vi verksamheter som utnyttjas av andra kommuners både unga och gamla. Det kommer nog att specificeras mera i framtiden. Staden tvingas nu av ekonomiska skäl att se över sina driftskostnader och igår beslöt stadens fullmäktige att enhälligt gå ur Ålands kommunförbund eftersom det inte ger oss någonting utan vi har mest varit med för att finansiera det interkommunala samarbetet.

    Talmannen

    Replikväxlingarna är därmed avslutade.

    Vtm Gun-Mari Lindholm

    Herr talman! Eftersom den här debatten tillåts kan jag inte låta bli att säga några ord beträffande serviceutbudet som man diskuterar. Det får gärna personifieras vad beträffar servicen i Lemland genom mig och jag tror också genom ledamot Runar Karlsson från Saltvik. Jag ser på de flesta i salen, man sitter också som kommunalpolitiker i sina hemkommuner och alla gör nog sitt bästa för serviceutbudet som man vill att ska erbjudas i kommunen. Jag vänder mig emot det slentrianmässiga generella uttalande som har gjorts vid ett flertal tillfällen från ltl Barbro Sundbacks sida där hon påstår att Mariehamn har ett väldigt stort utbud och vi från landet, vi använder oss av utbudet som Mariehamns stad har. Det gör vi, men vi betalar också för det, det är ingenting som är gratis. Jag inbillar mig att det vi betalar det gör vi för att också Mariehamn kan erbjuda den här servicen, den här tjänsten till sina medborgare. Det blir en win win-situation för hela Åland.

    Jag vill å det bestämdaste ta avstånd ifrån det att vi från landsbygden skulle vara någon form av parasiter i Mariehamn och vi är väldigt måna om att också i våra hemkommuner erbjuda det här. Vi kan t.ex. ta äldreomsorgen, vi vet att de flesta landsbygdskommuner har det mycket bättre ordnat än t.ex. vad Mariehamn har. Det ett exempel på det omvända. Tack.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Om vi nu skulle gå till själva sakfrågan som var den att små kommuner har mindre kostnader än en stor kommun som Mariehamn per erbjuden tjänst osv., så stämmer det visst om man bara ser på siffrorna, men ser man på vad den servicen innehåller är det en helt annat sak.

    Diskussionen om att staden erbjuder tjänster, det är sant, de flesta betalar, Lemland har vi haft ett jättebra samarbete med, men så är det inte för alla kommuner. Staden har en ansträngd ekonomi och det kommer att leda till att vi måste se om vårt hus på ett annat sätt än tidigare. Det är ganska naturligt att staden inte kan vara en finansiär av andra kommuners fritidsverksamhet osv.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Herr talman! Jag håller med om att Mariehamns stad inte kan vara finansiär till andra kommuner. Jag vänder mig emot att man generaliserar från ltl Barbro Sundbacks sida och säger att man har så mycket bättre kommunal service och utbud i Mariehamn än vad man har i landsbygdskommunerna. Så är inte fallet och jag vill inte att det ska bli en sanning. Därför vill jag protestera emot det. Tack!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Ja, man kommer inte ifrån att utbudet är ett helt annat än i vilken annan kommun som helst. Att generalisera i debatten är nödvändigt för att jag inte ska börja tala om att Lemland har så, Saltvik har så och Lumparland har så. Det är ingen kommunalpolitiskdebatt det här utan det handlar om strukturer. Det ser så ut, det är så uppbyggt att Ålands huvudstad Mariehamn har en helt annan kommunal service än alla andra kommuner.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Herr talman! Just det där är det viktiga. När man diskuterar strukturen har vi just haft en ÅSUB-undersökning där det framkommer att strukturen inte är det viktigaste utan det är servicen. Jag vidhåller att de flesta kommuner, om inte alla, om inte t.ex. Sottunga, har precis samma serviceutbud som i Mariehamn, så verkar Sottungborna väldigt nöjda med vad de har. Jag tror att de försöker prestera så mycket de bara kan med de resurser de har. Jag vidhåller att det är viktigt att man för fram rätt information, det är inte så att det är sämre service på landsbygden än vad det är i Mariehamn. Det kan till och med vara tvärtom ibland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Herr talman! Tillika som vtm Gun-Mari Lindholm har jag också vid flertal tillfällen noterat ltl Barbro Sundbacks drag att generalisera med väldigt bred pensel. Jag stöder fullt och fast det resonemang som vtm Gun-Mari Lindholm för fram. Våra kommuner är unika, vi har unika placeringar, vi har ett väldigt isolerat läge t.ex. ute i skärgården, men vi erbjuder ändå en väldigt god service till våra kommuninvånare. Man ska vara försiktig att polarisera och att Mariehamns stad är det bästa och att landsbygden och skärgården inte är det. Genom att göra det stöder man tanken på att alla ska bo i Mariehamn, man ska bo i centrum, det är inte okey att bo på landet eller i skärgården. Alltså fullt stöd till vtm Gun-Mari Lindholm.

    Talmannen

    Replikväxlingarna är därmed avslutade.

    Ltl Olof Erland

    Herr talman! Jag skulle vilja ta upp en speciell sak som har berörts här idag, den privata sektorn.  Vårt utgångsläge i slutet av 2008 var till synes dåligt, men arbetslösheten har aldrig gått över tio procent. Vi har haft en låg arbetslöshet, vi har haft möjlighet att bedriva en politik som gynnar den s.k. arbetslinjen. Det gäller också kommunerna, överföringen till kommunerna har ökat markant de senaste åren och på det sättet har samhällsekonomin varit i balans. Jag begärde ordet för att kommentera en sak, nämligen i budgetframställningen står det att bruttonationalprodukten är noll procent beräknad 2011. Finansministern förklarade en del av det här genom att hänvisa till utflaggningarna, men man kan också säga som så att BNP-begreppet för vår del kanske inte är helt rättvisande. Särskilt är det så att det är fluktuerande på det sättet att när våra rederier flaggar ut så har de fortfarande ålänningar som är anställda, tjänar sin lön, bor på Åland, konsumerar på Åland, vinsten tas hem till Åland och kommer i och för sig in i bruttonationalprodukten, men inte fullt ut som om all verksamhet skulle vara på Åland.

    Sedan har vi en annan faktor som gör att vår ekonomi hålls uppe och det är omgivningens ekonomi. Jag nämnde i mitt anförande tidigare Sveriges disponibla inkomst som har stigit markant i förhållande till den åländska marknaden, besöksnäringen, genom att man har mera pengar att röra sig med och genom att kronan är stark.

    Hur man än vrider och vänder på det har jag svårt att stämma in i de här eländeslitaniorna om hur misskött allting är, hur dåligt det är, hur problematiskt det är osv. Att det fungerar bra på Åland är inte landskapsregeringens förtjänst helt och hållet utan det är för att vi har ett dynamiskt näringsliv. Vi är starkt beroende av sjöfarten, men sjöfarten finns här, har verksamhetsförutsättningar och utvecklas hela tiden även om det kan vara pressat med lönsamheten. BNP-tillväxten är beräknad till noll, men i själva verket är Åland en stark ekonomi och den offentliga sektorn håller på att anpassa sig och balansera. Det krävs reformer, det vet vi alla och de är svåra att genomföra, men att vi skulle leva i misär och elände på Åland, inte ens i skärgården, vad jag har kunnat se med egna ögon, är det sådan misär att man alltså behöver ta till stora eländesord och måla upp en skräckbild. Tack!

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jag vet inte vem som har talat om elände och misär, jag har inte hört det. Jag har definitivt inte talat om det. Vad är kollegan Erlands kommentar till att vi för det här året har en beräknad förlust i landskapsfinanserna på 18,1 miljoner och för nästa år prognostiserat till 20,8 miljoner. Det är jättebelopp, så nog har vi väl lite problem eller hur?

    När det gäller BNP är det en BNP-tillväxt på -0,2 procent det här året och 0,0 procent nästa år och 1,0 procent 2012 är prognostiserat. Det är mellan de två åren, mellan 2010 och 2011 är det ingen BNP-tillväxt, det är noll. Det har inte med utflaggningar att göra, det skedde tidigare, den effekten kom då, nu ger det inte BNP-siffrorna någon skillnad mellan 2010 och 2011.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! BNP förändras i och med att vi har en mindre produktionskapacitet, därav blir tillväxten för 2011 till synes noll. Tar man sjöfarten ska man beakta att kapitalförslitningen är stor i den branschen och då borde man istället räkna med nationalinkomsten som egentligen är de pengar som vi spenderar. Vi har det fördelaktiga läget att det kommer en massa andra hit och spenderar, så på det sättet är ekonomin stark. Vår offentliga ekonomi är svag på grund av att rikets ekonomi har gått i recession och vår klumpsumma har gått ner väsentligt, men nu är den på väg upp. Skattegottgörelsen för 2009 steg från 3,5 miljoner för 2008 till beräknat 18-19 nånting för 2009. Det är vissa stycken i vår mikrokapitalistiska ekonomi, dvs. samfundsskatt, kapitalinkomster, dividender som ökar markant.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Nog är det väl så att BNP är ett trubbigt, men allmänt använt värde på hur produktionsvärdet av varor och tjänster förändras från ett år till ett annat. Det beräknade värdet på dem. Det beräknas för 2009 till 2010 gå ner och till 2011 stå oförändrat. Nog måste man väl kunna använda den siffran som något slags mått på hur man beräknar att den åländska totalekonomin, särskilt den privata sektorn, kommer att utvecklas, inte sant?

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Ja, man kan använda måttet, men det är ett dåligt mått just för att sjöfarten är så dominerande och kapitalförslitningen i själva måttet är så stor så det blir så stora fluktuationer. Det var inte många år sedan som vi jämfördes i en tidning, var det möjligen med Uganda, som var fattigast i världen och vi hade samma dåliga BNP-förändring. Skillnaden är att vi är på en väldigt hög nivå och en liten förändring betyder kanske inte så mycket för oss. Det är det jag har försökt säga i det här lilla anförandet, man ska vara försiktig med BNP-måttet. Jag uppfattar debatten här idag som att vi inte har någon tillväxt, det är ett elände, det är ett misslyckande. Så är det inte, vi lever på lycksalighetens öar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet?

    Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet. 

    Remiss

    5      Ändring av djurskyddslagen

    Landskapsregeringens framställning (FR 18/2010-2011)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkänns?

    Diskussion.

    Minister Katrin Sjögren

    Herr talman! Landskapsregeringen fortsätter det målmedvetna arbetet med att förbättra djurskyddet. Under den här mandatperioden har förbättringar gjorts både i djurskyddsförordningen och i lagstiftningen. Djurskyddet har förstärkts vid transporter och s.k. stickande fösare har förbjudits samt djurskyddet för kycklingar har förstärkts genom implementeringen av ett direktiv. Vi moderniserar hela djurskyddet och därtill hörande lagstiftning.

    Den åländska djurskyddslagen har formen av en ramlag, den kompletteras med ytterligare bestämmelser i bl.a. djurskyddsförordningen, djurtransportförordningen och landskapsförordningen om slakt och avlivning av djur. Behörigheten för djurskydd övertogs när självstyrelselagen trädde i kraft 1993. Bland undantagen finns smittsamma sjukdomar hos husdjur, förbud mot införande av djur och djurprodukter samt förebyggande av införsel av växtförstörare till landet.

    Strukturen för den åländska straffbestämmelsen av djurskyddslagen har inte uppdaterats på många år, det finns ett stort behov att modernisera både straffbestämmelsens struktur och dess innehåll. Framställningen innehåller flera förbättringar, bl.a. en förändring av brottsarten från djurplågeri till djurskyddsbrott, införande av en tregradig straffskala, straffansvar för juridiska personer, djurhållningsförbud som omfattar förbud mot att äga djur. Det föreslås att benämningen av brottsarten ändras från djurplågeri till djurskyddsbrott.

    I gällande lagstiftning finns i dagsläget för djurskyddsbrott inte en lindrig eller en grov gärningsform. För grova gärningar har det inte heller föreskrivits något minimistraff. Den åländska bestämmelsen om djurplågeri är strängare på det sättet att i riket kan det dömas till lindrigt djurskyddsbrott i lindriga fall, medan det i landskapet inte finns den möjligheten utan det har i stället dömts till djurplågeri. Brottsrubriceringen djurplågeri är ett föråldrat begrepp och bör bytas ut mot djurskyddsbrott.

    Landskapsregeringen vill förtydliga tillämpningen av bestämmelsen om djurskyddsbrott som redan i sin grundform kräver att ett djur behandlas grymt eller utsätts för onödigt lidande, onödig smärta eller onödig plåga. Vidare föreslås en utvidgad straffskala, möjlighet att döma till lindrigt djurskyddsbrott, djurskyddsbrott eller grovt djurskyddsbrott. Brott mot djurskyddslagen kan i hög grad skilja sig från varandra ifråga om gärningssätt, råhet och det antal djur som det riktar sig emot. Brottsbeskrivningen som gäller djurhållning preciseras och ändras så att det framgår att det krävs att ett djur behandlas på ett grymt sätt eller utsätts för onödigt lidande, onödig smärta eller onödig plåga för att djurskyddsbrott överhuvudtaget ska komma ifråga.

    En höjning av straffskalan föreslås för grova djurskyddsbrott från nuvarande maximalt två år till maximalt fyra år. Även straffansvar införs för juridiska personer gällande djurskyddsbrott och grovt djurskyddsbrott. Samma möjligheter finns i riket. Relativt få djurskyddsbrott behandlas i domstolarna på Åland och i Finland och domen har sedan tidigare oftast blivit böter. Även en ny bestämmelse med förseelse mot administrativa bestämmelser i djurskyddslagen förs in i lagstiftningen och omfattar förseelse där djuren inte lider. Det innebär att andra överträdelser av djurskyddslagstiftningen där inget djur kommer att lida är t.ex. administrativa överträdelser som underlåtenhet att ansöka om ett tillstånd som krävs, inte kan straffas som djurskyddsbrott. Det föreslås att dessa förseelser inte heller ska straffas som djurskyddsförseelser utan istället som förseelse mot administrativa bestämmelser i djurskyddslagen.

    Bestämmelsen om djurhållningsförbud har inte uppdaterats på många år och behöver preciseras så att de grunder som motiverar ett bestående djurhållningsförbud anges i lagen. Bestämmelserna om förverkande att djuren konfiskeras uppdateras också, det är riksbehörighet och rikslagstiftning gäller. Det finns ett viktigt samband mellan djurhållningsförbud och förverkande av djuren. De djur som utsätts för djurskyddsbrott kan inte samtidigt förklaras förverkade till staten om den dömde samtidigt meddelas djurhållningsförbud.

    Bestämmelse om djurhållningsförbud preciseras och ändras. Den som döms för grovt djurskyddsbrott ska samtidigt meddelas djurhållningsförbud. Djurhållningsförbud för viss tid kan meddelas för minst ett år. Förutsättningarna för ett bestående djurhållningsförbud regleras i lagen. Djurhållningsförbudet omfattar förbud mot att äga djur jämfört med nuvarande förbud att hålla djur. Den som har meddelats djurhållningsförbud kan i nuläget äga djur om han eller hon inte sörjer för deras välfärd. Landskapsregeringen föreslår att huvudregeln istället ska vara att den som meddelats djurhållningsförbud inte ska äga djur.

    För närvarande meddelas djurhållningsförbud av domstolarna utan att åklagarna yrkar på det. Svarandes rättsskydd och en grundlig utredning av ärendet skulle dock kräva att samtliga yrkande som riktas mot den åtalade kommer fram i stämningsansökan i ett så tidigt skede i rättsprocessen som möjligt. Därför föreslås det att djurhållningsförbud ska meddelas på yrkande av åklagaren. Svaranden har tillfälle att uttala sig om yrkandet och att också i övrigt försvara sig mot yrkandet. Att meddela djurhållningsförbud på åklagarens yrkande skulle också säkerställa villkoren för och bakgrunden till förbudet utrett av åklagaren vilket skulle göra rättsprocessen effektivare.

    Ett handlande i strid med djurskyddslagen kan förutom straff också leda till administrativa påföljder och andra åtgärder. ÅMHM kan meddela förbud och föreskrifter med stöd av djurskyddslagen eller förelägga vite för att stärka ett förbud eller en föreskrift eller meddela hot om att den försummade åtgärder vidtas på den försumliges bekostnad. Vid jordbruksproduktion kan en dom för djurskyddsbrott leda till återkrav av lantbruksstöd. De nuvarande bestämmelserna beaktar inte heller i tillräcklig grad att nyttoanvändning av djur i det nutida lantbruket är en storskalig ekonomisk verksamhet. Djurskyddsbrott som har samband med stora produktionsenheter, djurtransporter och slakterier bör ses som en del av den ekonomiska brottsligheten. Ett planmässigt kringgående och planmässiga försummelser av djurskyddsbestämmelserna i en ekonomisk verksamhet kan ge betydande konkurrensfördelar i förhållande till andra aktörer på marknaden.

    Talman! Jag vill understryka att djurskyddslagen ska vara praktiskt tillämplig och stå med fötterna på jorden. Detaljmotiveringarna är relativt omfattande på grund av att det handlar om straffbestämmelser. Det är ganska tekniskt, men det behöver vara rättssäkert. Lagen är skriven utgående från gällande djurskyddslagstiftning och tidigare detaljmotiveringar samt nu också delvis de detaljmotiveringar som finns i rikslagen eftersom vi tar samma straffsatser. Remissrundans utlåtanden, bl.a. från polisen, djurskyddsföreningen, Ålandsfåret, producentförbundet och hushållningssällskapet har varit positiva.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Herr talman! Jag kan säga att det var strafflevererat, det var den 18.1 som utskottet behandlade den här lagstiftningen tidigare. Då hade vi också önskemål om att vi ville ha en differentierad straffskala och lite andra saker som vi påtalade i samband med det här. Alla önskningar har blivit uppfyllda, kan vi konstatera så här långt och mer därtill har kommit med i lagen. Det är bra! Vid en första anblick kan det vara ganska frustrerande när man läser uppräkningarna i straffskalan, men jag förstår att det kan bero på att det är ett EU-direktiv som har blivit implementerat. Det är viktigt att det syns klart och tydligt att man har implementerat direktivet. Det är kanske därför man har hänvisat till det. Det kan annars vara ganska svårt för vanliga medborgare att följa upp vad som egentligen menas, om det bara står direktivets nummer och årtal.

    Minister Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Social- och miljöutskottet påpekade i ett betänkande över implementeringen av direktivet när det gäller slaktkycklingar, att man såg gärna att landskapsregeringen kom med en förstärkning av straffbestämmelserna. Det var planerat men vi hann inte få med det i första rundan eftersom det var bråttom med direktiven. Jag är den första att medge att det inte är helt lättläst, men lagen bygger på gamla djurskyddslagen och den har formen av en ramlag där flera paragrafer styr hur vi ska behandla våra djur. Det finns paragraf 3 i djurskyddslagen som handlar om grundläggande principer, det finns paragraf 5 som handlar om utrymmen, paragraf 7 handlar om behandling av djur osv. När man bedömer straffen måste man ta alla de olika paragraferna i beaktande.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Herr talman! Jag vill ge ett förtydligande, det var inte menat som kritik utan det var en förklaring på hur man ser på lagen, vad man har hållit på med. Det kan kännas som lite mycket upprepningar, men de facto har den blivit otroligt mycket bättre och djurskyddet har förstärkts avsevärt genom att man har delat upp de olika graderingarna av brotten, man har flyttat bort alla administrativa åtgärder till en skild paragraf som egentligen inte berör brotten överhuvudtaget. Tidigare var det väldigt mycket ihop blandat. Fyllde man i en blankett fel kunde man bli dömd för djurplågeri t.ex., det verkar väldigt konstigt. Nu är den väldigt bra och korrekt så vitt vi kan se så här långt. Tack för det.

    Minister Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Det är också min uppfattning att framställningsförslaget stärker djurens rättigheter betydligt. Det har också remissrundan vittnat om. Man har varit positivt inställd från näringslivet och djurskyddsföreningen. Jag tror att det här blir riktigt bra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Henry Lindström

    Herr talman! Minister Katrin Sjögren beskrev på ett förtjänstfullt sätt de förändringar som finns i den här framställningen. Till all lycka kan vi konstatera att vi har väldigt få djurskyddsbrott, både på Åland och i riket, men det är ändå viktigt att vi kan göra de förändringar av straffbestämmelserna som ingår i den här framställningen. Strukturen på straffbestämmelserna har inte uppdaterats på många år och nu innebär det här en ny indelning.

    Om man utgår från hur de här bestämmelserna är så i första hand kan man göra sig skyldig till en förseelse mot de administrativa bestämmelserna, brister i dem eller lindriga förseelser. I ett andra skede, om man tittar på straffskalan, är det djurskyddsförseelser där det kan finnas brister i behandlingen av djur, användningen av anordningar, redskap eller förbjudna ämnen och vissa andra åtgärder. Sedan kommer man in på djurskyddsbrotten, som man kan indela i lindriga djurskyddsbrott, där det kan handla om brister i skötseln eller andra särskilda omständigheter. I värsta fall handlar det om grovt djurskyddsbrott, där bedömningen är att det är rått eller grymt, ett stort antal djur eller en avsevärd ekonomisk vinning, som man har gjort genom att man har agerat som man har gjort.

    Det som också är bra i det här är att man kan undvika de problem som man har haft i andra länder där djurhållare, som har gjort sig skyldig djurskyddsbrott har flyttat någon annanstans och fortsatt med samma verksamhet. Det kan man komma till rätta med i och med den här förändringen av lagstiftningen genom ett grovt djurskyddsbrott innebär att man får djurhållningsförbud.

    Det som man kan fundera på här och som vi får titta på i social- och miljöutskottet, är om det finns någon skillnad mellan djurskyddsförseelse och lindrigt djurskyddsbrott, vilket båda kan leda till böter. Där har jag haft svårt att se en riktig skiljelinje. De kanske kan gå in i varandra, men benämningarna blir olika och straffskalan blir på liknande nivå. Det är bra att vi får den här moderniseringen av straffbestämmelserna genom den här framställningen. Tack!

    Talmannen

    Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

    Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.    

    Andra behandling

    6      Posttjänster

    Lagutskottets betänkande (LU 22/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 15/2010-2011)

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Detaljbehandlingen vidtar. Förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om posttjänster 9 föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets förslag.

    Lagförslaget är bifallet. Ärendets andra behandling är avslutad.

    Föredras

    7      Information om kommunalvalet

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Carina Aaltonens enkla fråga (EF 21/2010-2011)

    En enkel fråga ska läsas upp av frågeställaren och därefter ger lantrådet eller därtill utsedd minister svar på frågan. Frågeställaren får efter det hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Annan diskussion är inte tillåten.

    För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan de övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

    Ltl Carina Aaltonen

    Valdeltagandet för inflyttade har varit mycket lågt i de senaste valen. Målet bör vara att många röstar i höstens val och särskild uppmärksamhet bör ägnas de med annan etnisk och språklig bakgrund. Enligt landskapslagen om lagtings- och kommunalval ska landskapsregeringen i mån av möjlighet i god tid underrätta alla som har rösträtt i kommunalvalet om rösträtten och rätten att kandidera. 

    Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Vilka insatser har landskapsregeringen vidtagit för att informera inflyttade om deras demokratiska rättigheter att delta och rösta i kommande kommunalval?

    Minister Roger Eriksson

    Herr talman! Landskapsregeringens information om valet, de kommande valen, lagtings- och kommunalval, riktar sig inte enbart till enskilda grupper utan informationen riktar sig till alla som har rösträtt i kommunal- och/eller lagtingsvalet. Vår ambition är också i likhet med frågeställarens att många människor ska ställa upp till val, att det ska vara en livlig valaktivitet.

    Frågeställningen är närmast vilka åtgärder landskapsregeringen har vidtagit för att informera de inflyttade om deras demokratiska rättigheter. Jag kan informera om att i det här skedet är det viktigt att hålla i minnet att landskapsregeringen redan har vidtagit vissa informationsåtgärder att framledes informera medborgarna om lagtings- och kommunalvalet i höst, kanske de viktigaste demokratiska rättigheterna som vi har. Grupper, som frågan avser, nås bl.a. genom olika annonser, särskilt omnämnande där det kommer att annonseras att det här, kommunalvalet, gäller utländska medborgare och finländska medborgare som saknar åländsk hembygdsrätt. Jag vill också upprepa, herr talman, att vi även redan har utfört vissa åtgärder och kommer fortsättningsvis även att göra detta.

    I dagsläget kan nämnas att på landskapsregeringens valhemsida, som finns aktiverad, finns en omfattande information om rösträtt, hur man röstar och hur det går till i praktiken och alla praktiska frågor som dyker upp. Det här kan man gå in och se på hemsidan val.ax. Hemsidan är aktiverad och finns alltså redan. Det är också så att alla som har rösträtt i båda, eller någotdera valet, får hemsänt ett röstkort där såväl röstningsställe som förfaringssätt ges. Alla hushåll får också broschyren, Så här röstar du. I den redogörs för bl.a. vem som har rösträtt, hur det går till att rösta och olika sätt man kan rösta på, även praktisk information som hur valsedlarna ser ut, hur förhandsröstningssystemet fungerar m.m. finns i broschyren. Informationen ska vi också gå vidare med.

    Det nämndes också i frågan om valdeltagandet och vi konstaterar att vi har samma ambition som tidigare att det ska höjas och vara så högt som möjligt. Vi har också kontrollerat upp statistiken och där har vi konstaterat att den senaste utvidgningen av den kommunala rösträtten har påverkat valdeltagandet marginellt. Det visade sig också att röstdeltagandet är något högre för kvinnor och lägre för män, det är också lite sämre i de lägre åldersgrupperna. Med andra ord kan man säga att generellt är det som i samhället i övrigt. Vidare herr talman, kan man också beakta i den här frågan att mobiliteten är ganska stor, dvs. in- och utflyttningen speciellt i de lägre åldersgrupperna är ganska hög på Åland.

    Jag vill också i det här skedet påpeka att det finns skäl för alla som kommer i kontakt med inflyttade att hjälpa till, att flera, såväl politiska organisationer, frivilliga organisationer som alla lagtingsledamöter och övriga medborgare, informerar nyinflyttade om rösträtten. Det är en viktig, fin rättighet och att kandidera och att man ska använda sig av de här politiska rättigheterna.

    Avslutningsvis kan också nämnas att de politiska organisationerna på Åland kan anses ha ett särskilt ansvar för att informera om det politiska livet på Åland speciellt om vi beaktar att de politiska organisationerna får ett särskilt understöd för politisk information och verksamhet.

    Ltl Carina Aaltonen

    Herr talman! Det är ganska oroande att det är så pass många som hade rösträtt i senaste val som inte gick till valurnan i kommunalvalet. 2007 fanns det 2 715 personer som saknade hembygdsrätt, men som hade rösträtt i kommunalvalet. Av dem röstade 37 procent medan nästan 71 procent bland de personer som hade hembygdsrätt gick och röstade. Särskilt beklämmande är det när man ser att de som har utomnordiskt medborgarskap och som har rösträtt, av dem röstade bara 23 procent. Det är oroande att de personerna inte känner till sina rättigheter, att man kan få rösta, hur man gör och varför.

    Det har varit oerhört svårt att få fram en samlad översikt över de åländska valsystemen. Socialdemokraterna har i vinter haft en rysk-judisk praktikant som har ägnat en stor del av sin tid till att få in information om det åländska valsystemet och det var väldigt svårt. De personer som han ringde till kände inte till hemsidan, val.ax. Det skulle också vara intressant om ministern kunde tala om vilka språk valhemsidan finns på och på vilka språk som valbroschyrerna kommer att ges ut. Han nämnde annonser, det är också ett problem att många inflyttare inte läser våra åländska tidningar, om det är där man ämnar annonsera.

    Minister Roger Eriksson

    Herr talman! Det som jag i första anförandet sade och även som ledamot Aaltonen nämnde, är att vi alla har ett gemensamt ansvar, politiker och ålänningar, att informera de nyinflyttade om rättigheten, som jag ser det, det kan också ses som en skyldighet, att rösta och delta i val. Det är också så att val.ax, som jag nämnde, hemsidan som är aktiverad, finns enbart på svenska. Här kommer en annan problematik som man bör beakta, enligt självstyrelselagen är vårt ämbetsspråk svenska. Där ser jag inte några andra möjligheter. Sedan om man eventuellt kan informera på andra språk i andra medier återstår att se. Problematiken är generellt att valdeltagandet tyvärr är ganska lågt och som jag just redogjorde för när det gäller statistiksiffrorna som jag har tittat på, motsvarar det här i stort sett hur det generellt är i samhället.

    Ltl Carina Aaltonen

    Herr talman! Partierna har naturligtvis ett ansvar och jag kan garantera minister Eriksson att socialdemokraterna verkligen tar sitt ansvar. Vad är då myndighetens ansvar? Man säger att man inte kan informera på andra språk än bara på svenska. Här tror jag att man skulle kunna göra en insats, om man menar allvar att man har en aktiv integrationspolitik, måste man kunna ge ut information på andra språk. Så förekommer det på andra ställen i världen också. Det som oroar mig är den tredjedel som bor på Åland och är födda på annan plats, om de inte på olika sätt kan få tillgång till att känna till sina rättigheter hur man gör och varför, så ser jag det som ett växande problem framöver. På många andra platser får inflyttade välkomst- och informationspaket av sina kommuner där det berättas var man kan få sin barnomsorg och var man sköter sig sophantering. Det vore också självklart om man i de informationspaketen kunde informera om den åländska självstyrelsen och våra fem olika valsystem.

    Minister Roger Eriksson

    Herr talman! Det är klart att man kan kontrollera upp om det låter sig göras att ha en politisk information på andra språk än svenska, men själv ställer jag mig nog skeptisk till möjligheten ur lagens synpunkt i alla fall, om man betänker att det är från myndigheten som det ska ges ut, att landskapsregeringen ska ge ut informationen. I ett färskt exempel visade det sig att det var mot lagens anda. Sedan är det ett gemensamt ansvar för oss alla att ge ut information och att försöka aktivera våra nyinflyttade att delta i det politiska livet. Man bör också beakta att den politiska debatten på Åland, både här i lagtinget, landskapsregeringen och ute i kommunerna, vågar jag påstå, försiggås enbart på svenska.

    Talmannen

    Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

    Föredras

    8      Målsättning för fiskodlingen

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Roger Janssons enkla fråga (EF 22/2010-2011)

    Samma förfarande tillämpas som vid föregående ärende.

    Ltl Roger Jansson

    Herr talman! Jag har den 25 mars 2010 fått skriftlig information från regeringens fiskeribyrå enligt vilken landskapsregeringen tillsatt en samrådsgrupp för fiskodlingen. Utifrån resultatet från samrådsgruppen kan detaljerade målsättningar och tidsramar tas fram för hur belastningen från fiskodlingen ska minskas. Arbetet ska enligt landskapsregeringen presenteras under hösten 2010 och målsättningen slås fast under året.

    Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Hur ser resultatet av det ovan av landskapsregeringen beskrivna arbetet ut och vilka var de målsättningar som landskapsregeringen slog fast under år 2010 i enlighet med den givna informationen?

    Minister Katrin Sjögren

    Herr talman! Jag vill inleda mitt svar på ltl Roger Janssons enkla fråga genom att redogöra kort för lite bakgrundsfakta. Styrdokumentet för att förbättra vattenmiljön är åtgärdsprogrammet för Ålands kust-, yt- och grundvatten samt förvaltningsplan för avrinningsdistriktet Åland, allt enligt den åländska vattenlagen och EU:s vattendirektiv. Det har varit ett omfattande arbete att ta fram programmet och förvaltningsplanen. Vi har den fördelen med vår litenhet att Åland utgör ett enda avrinningsdistrikt. Det medför att det är lättare att samordna åtgärderna. Det åländska vattnet är nu kartlagt, klassificerat och analyserat, kvalitetsmålen är fastställda, ett åtgärdsprogram upprättat och lagstadgat. Resultaten kommer att övervakas och rapporteras. I förvaltningsplanen får man en helhetsbild av hur det står till med vattenmiljön, en beskrivning av vattendistrikt samt vilka miljömål som gäller. Planen kommer att fungera som sådan i rapporteringen till EU-kommissionen hur Åland genomför vattendirektivet. Åtgärdsplanen är en handlingsplan över det som behöver göras för att nå målet, en god vattenstatus senast år 2015.

    Som en del av arbetet med att förbättra Östersjöns tillstånd behöver vi ha flera strategier. En strategi är målsättningen att minska belastningen från fiskodlingen. Därför tillsatte landskapsregeringen en samrådsgrupp med representanter från alla berörda parter, miljöbyrån, fiskeribyrån, samt fiskodlarna. Samrådsgruppens uppgift är att ta fram förslag på målsättningar, behov av utredningar, konkreta åtgärds- och lagstiftningsförslag. Arbetsgruppens mandat sträckte sig i första hand till och med december i fjol, men kunde förnyas vid behov. I december konstaterade samrådsgruppen att det behövs tilläggstid till mars och sista handen läggs nu på den gedigna rapport som beräknas bli klar de närmsta dagarna, veckorna.

    Målsättningen är att allt vattenbruk ska vara kretsloppsanpassat, utreds neutralt och en betydande minskning av nettobelastningen ska ske till 2021. Rapporten gör det möjligt att fastslå utsläppskrav och -mål. Jag tror att det är möjligt att minska belastningen från fiskodlingen i betydande grad och vägen dit handlar för det första om att klassificera miljöfoder som bästa tillgängliga teknik. Det innebär att vi minskar belastningen från fiskodlingen med 20 procent. Det skulle ha en tidsrymd på fem år eftersom man då sätter in i fiskodlingstillstånden att miljöfoder är bästa tillgängliga tekniken.

    Vidare drivs målsättningen att belastningarna ska minska i betydande grad internationellt i samarbetsgrupper. Landskapsregeringen har som målsättning att bli en pådrivande aktör för en mer hållbar fiskodling på Östersjönivå. Åland ska arbeta för ett utökat samarbete både nationellt, nordiskt och inom EU. Här når vi resultat. Landskapsregeringen har från början varit aktivt med inom planeringen av ett projekt med syfte att främja hållbara traditionsmetoder inom vattenbruket som genomförs inom ramen för EU:s Östersjöstrategi, alltså ett av flaggskeppsprojekten.

    Projektet där ansökningshandlingarna nu ligger inne kallas för Aquabäst, nya metoder och tekniker för utveckling av hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Den innehåller fem konkreta delområden, informationsspridning, miljölagstiftning och alternativa förvaltningsinstrument, styrning av verksamheten till lämpliga områden samt som en konsekvens av det, behovet av utveckling av lämplig teknik, kretsloppsanpassning med hjälp av nya typer av fiskfoder samt nya koncept för landbaserad fiskodling. Förutom inom det sista delområdet ingår både fiskodling och musselodling i projektet och en samordning sker med landskapsregeringens eget pågående musselprojekt.

    Projektet planeras som ett samarbetsprojekt mellan fiskeribyrån och miljöbyrån. Som huvudpartner, som borgar för kvalitet och att vi ska nå framåt i frågan, fungerar vilt- och fiskeriforskningsinstitutet i Finland, Ålands landskapsregering, Helsingfors universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Institut for Akvatiske Ressourcer inom Danmarks tekniska universitet. Ålands fiskodlarförening deltar också som s.k. associerad partner. Får vi alla de här delarna på plats är det inte orimligt att vi till 2021 ska minska belastningen från fiskodlingen med 50 procent eller mer. Målsättningen är att ha en kretsloppsanpassad fiskodling 2030.

    Ltl Roger Jansson

    Herr talman! Tack för svaret. Huvuddelen av det som fanns i svaret finns i informationen som jag har från i fjol från fiskeribyrån, som inte lyder under minister Sjögrens ledning utan vi har en annan minister som är ansvarig för det. Jag hade egentligen väntat mig ett svar från fiskeribyrån, men nu kom svaret från minister Sjögren, som jag vet att har en egen målsättning att göra någonting åt fiskodlingsutsläppen och som säkert på miljöministermötena skäms över den enorma fosforbelastning som Åland står för per capita.

    Det är intressant att notera att EU har samma inställning till näringen som vi har haft i vårt parti. EU-strategin för vattenbruk är framåtsträvande och positiv ur näringens perspektiv. Man önskar sig en ökad produktion av matfisk. Vi delar den uppfattningen, men vi vill samtidigt ta ner särskilt fosforutsläppen. Enligt ÅSUBs senaste statistik var Ålands utsläpp av fosfor 42,3 ton under 2009. Mariehamns stad, inklusive industrier, stod för 0,4 ton, alltså en procent. De åländska fiskodlingarna stod för 30 ton vilket motsvarar 70 städer av Mariehamns storlek, inklusive industrier. Fiskodlingarna står för över 65 procent av de åländska fosforutsläppen.

    Enligt ÅSUB har de under den här regeringens tid så långt man har mätt ökat från 28 ton till 30 ton. Det här är den utveckling vi har och den faktakunskap vi har bakom oss. Det är naturligtvis bra att veta vad den här regeringen under tre och ett halvt år har planerat att ska hända till 2021 osv. Det är jag inte särskilt betjänt av i min enkla fråga utan det var vad samrådsgruppen har kommit till och vad den här landskapsregeringen under sin regeringsperiod avser att åstadkomma. Svaret är att den har fått en förlängning till mars 2011 och nu är vi i slutet av april 2011. Frågan är när kommer det här och hur snabbt kommer våra egna insatser för att utveckla fiskodlingsnäringen med ett lägre fosforutsläpp att tal?

    Minister Katrin Sjögren

    Herr talman! Skulle det ha varit lätt att göra förändringen, skulle det ha funnits självklara svar, skulle det ha gjorts för länge sedan. Man måste också påminna sig att trots förra mandatperiodens ambitiösa miljöprogram så har vi inte brutit trenden för fiskodlingarna ännu. Det finns inga lätta svar. Jo, det skulle ha funnits ett lätt svar och det skulle ha varit att vi skulle ha förbjudit fiskodlingarna. Då tycker jag att man ska vara tydlig och tala om att vill man ha en snabb förändring så ska man förbjuda fiskodlingarna. Det har inte varit den här landskapsregeringens målsättning utan det har varit att ha en strategi och en plan för hur vi ska kunna minska fosfor- och kväveutsläppen.

    Vi har gjort saker, jag blev faktiskt förvånad att inte mera hade blivit gjort när jag tillträdde min post som miljöminister. Jag dammsög allt som man hade gjort och som man hade tagit fram. Det man gjorde var att omlokalisera fiskodlingarna. Både Finland och Sverige har tagit nya fiskodlingsstrategier och där har man inte några konkreta siffror för utsläppsminskningarna varken i Sverige eller Finland. Det är inte försvarbart, men det kan i princip betyda att om vi förbjuder fiskodlingar på Åland så flyttar man till Åbolands skärgård eller till Stockholms skärgård. Min övertygelse är att ska fiskodling vara försvarbart i Östersjön, ska det gå att odla fisk, ska det vara kretsloppsanpassat. Man tillverkar inte foder från de utfiskade världshaven utan man gör foder av musslor, svamp, strömming och vassbuk. Då får vi ett kretsloppssystem som kan legitimera fiskodlingen också i Östersjön. Det finns inte några lätta svar, men definierar vi fiskodlingsförordningen, foder som BAT, bästa tillgängliga teknik, så kan vi inom några år minska belastningen med 20 procent. Sedan går vi vidare med de andra åtgärderna. Jag tror att det finns en realistisk möjlighet att få en kretsloppsanpassad fiskodling i Östersjön.

    Ltl Roger Jansson

    Herr talman! Vi från vårt parti delar den målsättningen och hoppas att man kan utveckla den här näringen, men vi har ett annat problem som jag strax ska komma till när det gäller svårigheter att utveckla näringen och som landskapsregeringarna, om det är den här eller den föregående vet jag inte, men det får vi säkert svar på om en stund. Jag läser i ÅSUBs årsbok att 1996 var fosforutsläppen från fiskodlingen 42 ton, år 2000 36 ton och år 2002 22 ton, så jag är hemskt glad att under den tid jag satt i landskapsregeringen hade vi en halvering av utsläppen från fiskodlingar. Sedan dess har det stabilt legat på 28 ton och sista året på 30 ton, så nu har det ökat sedan den tiden. Den här utvecklingen är väldigt sorglig.

    Då kommer jag till knäckfrågan, som kanske inte ens ministern har tänkt på. Det är när man tillsatte samrådsgruppen så består den av miljöbyråns folk, av fiskeribyråns folk och av fiskodlarna. Det är bra att man pratar med näringen, men här är det frågan om att vidta åtgärder för att möjliggöra expansion inom branschen, nytänkande inom branschen, nya initiativ och innovationer bortifrån inom branschen osv. för att t.ex. kunna odla andra fisksorter, för att kunna minska miljöbelastningen. Då har landskapsregeringen givit direktiv åt ÅMHM som är av den arten att vi har praktiskt monopol inom branschen. Man ger inte nya tillstånd till nya företag så det kan inte ske någon nyetablering utan det är bara de befintliga företagen och de är idag tio stycken, de har varit betydligt flera förr. När jag var aktiv var de över 20. Det är de här tio företagen som kan få fortsätta odla, men inga nya får. Det här kommer att påtalas i annat sammanhang här i lagtinget och det är ytterst besvärligt just för att få en utveckling av näringen.

    Min fråga till ministern är att om det inte vore skäl att ändra på det här regelverket, direktivet från landskapsregeringens sida. Alldeles särskilt bekymmersamt blir det i samrådsgruppen där det sitter sådana som i praktiken har monopol på verksamheten, i och med att nya företag inte ges tillstånd. Då blir frågan om det är riktigt politiskt att utnyttja sig av dessas sakkunskap för att sätta begränsningar på näringen ur miljösynpunkt. Svåra frågor, fru minister, men de är värda ett svar.

    Minister Katrin Sjögren

    Herr talman! När det gäller trendbrott i utsläppen från fiskodlingarna som ltl Roger Jansson hänför till så handlar det om att man hade ett fullständigt ohållbart fiskodlingsbruk tidigare. Man hade inga som helst begränsningar när det gällde hur man utfodrade. Där tog man krafttag och där bröt man trenden. Det var ungefär så långt man kom. Nu finns det andra saker som vi behöver göra för att bryta trenden och minska belastningen. Det visar sig också i utsläppssiffrorna att när det har varit varma somrar så har vi haft fiskdöd. Vem vet vad klimatförändringen kommer att innebära för fiskodlingen, det kan bli hela fiskodlingens död i Östersjön, vi får för varmt helt enkelt.

    När det gäller samrådsgruppen har det varit ett aktivt ställningstagande från landskapsregeringen att ha med fiskodlarna. Det finns med i rapportförslaget och det finns också förslag om att öka fiskodlingen, öka belastningen. På samma sätt som vi diskuterade när det gällde avbytarverksamheten, är det viktigt att föra dialog med näringsidkarna. Sedan är det politik när vi fastställer utsläppsmålen.

    I samrådsgruppen har det varit både små och stora fiskodlare, jag känner inte till, det kan hända att näringsministern vet mera, att det skulle vara ett hårt tryck, att det finns näringsidkare som vill ha nyare tillstånd för fiskodling. Det måste jag ta reda på i så fall.

    Talmannen

    Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

     

    Fortsatt enda behandling

    9      Redogörelse enligt 32 § lagtingsordningen för tiden 1 november 2009 - 31 oktober 2010

    Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SjpN 1/2010-2011)

    Landskapsregeringens redogörelse (RS 1/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.

    Remiss

    10      Vapenamnesti

    Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 18/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.

    Remiss

    11     E-recept

    Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 19/2010-2011) 

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.

    Remiss

    12     Utvärdering av förebyggande ungdomsarbete

    Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 20/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.

    Remiss

    13     Demokratiprojekt för elev- och studeranderåden

    Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 41/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.

    Remiss

    14     Specialenhet för skolbarn med särskilda behov

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 52/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.

    För kännedom

    15     Ålands delegation i Nordiska rådet berättelse för tiden 1.1.2010 - 31.12.2010

    Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse (NRB 1/2010-2011)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet upptas till behandling vid plenum den 29 april.

    Plenum slutar

    Den 29.04.2011 kl. 09.30 hålls en frågestund och samma dag kl. 10.30 hålls ett plenum. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 19.14).