Tredje behandling

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar. 2

    Remiss efter bordläggning. 2

    1   Ny lag om radio- och televisionsverksamhet

    Landskapsregeringens framställning (FR 17/2010-2011)

    Tredje behandling. 22

    2   Posttjänster

    Lagutskottets betänkande (LU 22/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 15/2010-2011)

    Föredras. 22

    3   Matbanken

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Camilla Gunells enkla fråga (EF 23/2010-2011)

    Fortsatt enda behandling. 25

    4   Redogörelse enligt 32 § lagtingsordningen för tiden 1 november 2009 - 31 oktober 2010

    Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SjpN 1/2010-2011)

    Landskapsregeringens redogörelse (RS 1/2010-2011)

    Enda behandling. 41

    5   Ålands delegation i Nordiska rådet berättelse för tiden 1.1.2010 - 31.12.2010

    Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse (NRB 1/2010-2011)

    Enda behandling. 46

    6   Missbruk av tobak, alkohol och narkotika

    Social- och miljöutskottets betänkande(SMU 8/2010-2011)

    Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 7/2007-2008)

    Ltl Göte Winés m.fl. hemställningsmotion (HM 43/2007-2008)

    Ltl Danne Sundmans m.fl. hemställningsmotion (HM 52/2007-2008)

    Remiss efter bordläggning. 53

    7   Integrationsbefrämjande inom tredje sektorn

    Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 42/2010-2011)

    Remiss efter bordläggning. 56

    8   Friskvårdsavdrag

    Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 28/2010-2011)

    Remiss efter bordläggning. 58

    9   Barnfattigdomen på Åland

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 1/2010-2011)

    Remiss efter bordläggning. 62

    10  Strategi för sociala medier

    Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 29/2010-2011)

    Remiss efter bordläggning. 63

    11  Nato och Ålands status

    Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 31/2010-2011)

    Remiss. 67

    12  Nollvision gällande trafikolyckor

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 8/2010-2011)

    Remiss. 69

    13  Frästa räfflor i mitten på tvåfältsväg

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 9/2010-2011)

    Remiss. 69

    14  Internetbokningssystem för fordonsbesiktning

    Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 21/2010-2011)

    Remiss. 69

    15  Riskkapitaltillgången

    Ltl Roger Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 48/2010-2011)

    Remiss. 69

    16  Nytt avgiftssystem för skärgårdstrafiken

    Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 26/2010-2011)

    Remiss. 69

    17  Förkortad Föglöförbindelse

    Ltl Roger Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 49/2010-2011)

    Remiss. 70

    18  Studiestöd i svenska kronor

    Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 22/2010-2011)

    Remiss. 70

    19  Skydd av maträtter

    Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 23/2010-2011)

    Remiss. 70

    20  Underlätta nyanställningar för särskilt utsatta grupper

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 3/2010-2011)

    Remiss. 70

    21  Förnyad tobakslagstiftning

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 39/2010-2011)

    Remiss. 70

    22  Forum för mental hälsa

    Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 43/2010-2011)

    Remiss. 70

    23  Specialutbildning inom äldreomsorgen för inflyttade

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 47/2010-2011)

    Remiss. 70

    24  Kartläggning av tillgängligheten till offentliga miljöer

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 7/2010-2011)

    Remiss. 70

    25  Tillämpningsdirektiv för avlastningsstöd

    Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 36/2010-2011)

    Remiss. 70

    26  Försök med havsbaserad solenergi

    Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 27/2010-2011)

    Remiss. 70

    27  En åländsk nationalpark

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 6/2010-2011)

    Remiss. 71

    28  Nationalfond för natur- och kulturarv

    Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 44/2010-2011)

    Plenum slutar. 71

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. 25 ledamöter är närvarande.

    Om ledighet från dagens plenum anhåller Ulla-Britt Dahl på grund av sjukdom. Beviljas.

    Remiss efter bordläggning

    1      Ny lag om radio- och televisionsverksamhet

    Landskapsregeringens framställning (FR 17/2010-2011)

    Ärendet bordlades 20.04.2011 då det fattades beslut om remiss till kulturutskottet.

    Diskussion.

    Ltl Fredrik Karlström

    Fru talman! Vid bordlade det här ärendet för det är ganska komplicerat. Det är 80 sidor lagtext. Det är inte riktigt enkelt med alla svängar när man läser igenom det.

    Jag ska inte förlänga det här ärendet så mycket längre. Jag har möjlighet att påverka innehållet i arbetet i utskottet. Det finns några punkter som jag återigen vill nämna och som jag tycker att är tokigt att det har gått på det här sättet.

    För det första, tidpunkten, en arbetsgrupp utsedd av regeringen har jobbat med det etermediapolitiska programmet parallellt. Nog borde ju det arbetet ha varit klart före vi ska behandla en lag som en lagberedare har jobbet med i 6-7 månader och som jag i 20 år har väntat på. Jag skulle ha velat se lite nya politiska viljor och visioner angående hur man ska kunna använda de åländska möjligheterna i självstyrelselagen genom att använda radio- och televisionslagen på ett sätt som skulle kunna dra nya företag till Åland.

    Vi vet idag att kanal 5 och TV 3 bl.a. har sänt ifrån London de senaste 15-20 åren. Varför har de gjort det när de kunde ha varit på Åland om vi hade haft en lagstiftning som hade varit lika gynnsam för dem?

    Definitionerna är svåra att bedöma i den här lagstiftningen. Vad är en TV-mottagare? Vi diskuterade det förra gången också. Fortfarande är det många öppna frågor i det.

    Avgiftsmodellen är tokig med den här lagen. Man har kommit fram med en lag som vi i utskottet ska behandla som säger att vi ha TV-licensavgiften kvar.

    Centern meddelade att de var intresserade av en mediaavgift. Liberalerna var med på det tåget ett tag men sedan hoppade man av och sade att man inte är intresserade längre. Vad ska vi i utskottet egentligen jobba med? Med tanke på vad vi hörde så vet vi att lagberedningen har varit överbelastad, de har haft för lite folk och det finns alldeles för mycket som borde göras. Varför har man då suttit och jobbat på en lag med en avgiftsmodell och kommit fram till att man nu ska redovisa hur många televisionsmottagare man har. Vi i lagtinget och utskottet ska då jobba vidare på landskapsregeringens förslag om att avgiftsmodellen TV-licensen ska vara kvar. Vi vet att liberalerna tycker på ett sätt och centern tycker på ett annat sätt. Undertecknad har i tio års tid förespråkat att finansieringen ska gå via skatten och att avgiftsmodellen är fel. Det känns lite konstigt att vi ska sitta i utskottet och jobba vidare på det här lagförslaget.

    Sedan finns det många öppna frågor. Det finns många politiska ställningstaganden som jag tror att landskapsregeringen inte står bakom. Man har inte behandlat det här politiskt utan man har bara gjort en teknisk förändring i en lag som sett likadan ut i 20 år.

    Vem är ansvarig minister för avgifterna idag? Ska vi jobba vidare och försöka hitta ett system för vem som ska ta ansvaret för att avgifterna kommer in? De som betalar licens minskar. Är det finansministern, kulturministern eller kansliministern som ska se till att avgifterna verkligen kommer in? I det här lagförslaget vill man fortsätta på det sättet.

    En vanlig person borde kunna läsa i lagen vad det är som gäller, utan att behöva gå in i detaljlagstiftningen, i detaljmotiveringen eller i den allmänna motiveringen i lagen. Det kan man inte riktigt i den här lagen. Även när man går in i detaljmotiveringen så har man svårt att förstå vad paragraferna betyder.

    En intressant paragraf är § 15: Kommersiella meddelanden som är skadliga för hälsa, säkerhet och miljö. Vad betyder det? I detaljmotiveringen kan man läsa man vad det står om § 15. Läser ni där så kommer ni inte att kunna svara på min fråga om vad som är skadligt för hälsa, säkerhet och miljö. Borde man inte kunna det i en lag?

    Det här är en lag som har kommit till p.g.a. EU-direktiv och AV-direktivet. Det är väldigt svårt att veta, och det ställde vi frågor om också förra gången, vad är egentligen det som EU-direktivet tvingar oss att genomföra och vad är den egna lagstiftningen? Jag tror att det kanske är för svårt för ministern att reda ut det nu. Vi får väl sätta oss ner några timmar i utskottet och reda ut det.

    Det finns några huvudpunkter i den här lagen; tidpunkten, det etermediapolitiska programmet som borde ha varit här och jag saknar också den politiska viljan och visionerna för att kunna använda de verktyg vi har i självstyrelselagen. Det här är ett verktyg för att kanske kunna locka hit fler företag. Har man tittat på den möjligheten i det här lagen? Svaret är tyvärr nej.

    Det är bara för utskottet att sätta igång och börja jobba och så får vi se vad vi kommer tillbaka med. Vi får förmodligen inse att vi kanske jobbar i onödan eftersom det i etermediapolitiska programmet troligtvis kommer att säga att finansieringssystemen ska vara någonting annat. Så här fungera det, fru talman.

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack, fru talman! Det etermediapolitiska programmet är på väg hit till lagtinget. Det har utarbetats av vicelantrådet Britt Lundberg. När vi diskuterade det här så hade vi frågorna också upp i landskapsregeringen, vi stämde av och jämförde med de synpunkter som har kommit fram i det etermediapolitiska programmet. Vi tog in i vissa paragrafer, 3,24, 28 och 30 i den här framställningen. Vi har beaktat frågorna som framkom från arbetsgruppen som gjorde upp det i etermediapolitiska programmet. Vi har stämt av och försökt vara flexibla.

    Som ni alla känner till, efter tidigare debatt, så finns ett motiverat yttrande. Vi har en domstolsprocess framför oss. Det här lagförslaget beaktar gällande lagstiftning och AV-direktivet. Det här är ett sätt att få det enhetligt och bra.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Fru talman! Det här svarade inte på någon av mina frågor förutom att den etermediapolitiska arbetsgruppen har varit i kontakt med ministern. Fortfarande borde ju lagtinget ha fått en möjlighet att debattera det etermediapolitiska programmet. Kanske lagtinget tycker helt annorlunda? Då har man de facto jobbat ganska mycket i onödan med avgiftsfinansieringssystemet. Nu ska utskottet sätta sig ner om någon vecka och börja behandla den här framställningen. Än så länge vet vi inte om liberalerna och centern tycker olika. Man har uppenbarligen gått ut i media och meddelat att man tycker olika. Centern tycker fortfarande att mediaavgiften är en bra väg och liberalerna har sagt att man vill ha kvar finansiering genom systemet med TV-licens. Undertecknad tycker att vi ska sköta det genom skatten. Kanske en majoritet i lagtinget skulle gå med på den argumentationen också om man skulle få debattera det här ordentligt en gång. Nu är det så här. Vi får jobba extra i utskottet igen, kanske helt i onödan.

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack fru talman! Inte behöver lagtinget jobba i onödan, den saken är helt klar. De här frågorna som ingår i det här paketet måste skötas enligt direktivet. Den fråga som har blivit oklart är just mediaavgiften och finansieringen. Man kan också anse att det är viktigt att lagtinget får debattera den frågan för att se hur vi ska vi gå vidare och vad lagtinget tycker. Den frågan har visat sig vara komplicerad och inte helt lätt.

    Sedan en liten kommentar om det som nämndes om § 15. Det motsvarar i stora drag landskapslag om rundradioverksamhet § 2, kabelutsänningar till allmänheten § 4 och AV-direktivet artikel 9. Det gäller egentligen för samtliga paragrafer.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Fru talman! Det är det som jag är lite upprörd och ledsen över att man inte har tittat igenom paragraferna och kanske moderniserat och gjort om dem med tanke på att de 20 år gamla. Nu har man alltså gjort en teknisk kopia på våra tidigare lagar och kombinerat ihop dem lite med AV-direktivet. Det har resulterat i en salig blandning där man inte riktigt vet vad som är AV-direktivet, vad som är EU:s direktiv som vi måste genomföra och vilka paragrafer som vi själva har möjligheter att påverka. Det är det som jag har saknat, exempelvis § 15 och detaljmotiveringen i § 15 tycker jag att man kunde skriva på ett annorlunda sätt. Man skulle kunna förtydliga lite mera. Det finns många andra paragrafen här också som vi i utskottet kommer att behöva titta in i mycket djupare.

    Skulle man från landskapsregeringen ha haft en politisk vilja och en politisk vision om hur man vill använda våra självstyrelseverktyg gällande radio- och tv-frågor så hade inte i framställningen sett ut så här. Om man har väntat i 20 år på den och så tar det ännu 20 är till nästa gång så kan jag säga att den blir hopplöst föråldrad.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Olof Erland

    Tack för ordet fru talman! Senaste gång den här frågan debatterades var jag väldigt konfunderad. Ledamöterna Gunell och Sundman var kritiska till hela hanteringen. Ltl Fredrik Karlström hade samma anförande idag i stort sett som då, några punkter som är oklara. Sedan var det också en diskussion av ltl Johan Ehn om att det här ärendet inte var förankrat på rätt sätt. Ltl Johan Ehn förde den debatten. Jag konstaterade redan då att vi hade fått det här dokumentet. Jag ser också här nu att den 11 mars skickades det ett dokument, den officiella remissversionen. Det gick på remiss till de instanser som är berörda; antennföreningar, radio och tv osv. Det gick också till partierna, enligt det här dokumentet, och naturligtvis till regeringspartierna. Till den delen så förstår jag inte varför detta skulle vara speciellt? När jag såg det här dokumentet konstaterade jag att vi har AV- direktivet och vi har en radiolag som ska anpassas till detta.

    Jag begärde ordet för att faktiskt fråga dem som är så kritiska till den här radio- och TV-framställningen: Är det fel att utskottsbehandla det och förtydliga t.ex. § 15? Det hänvisas till AV-direktivet och där finns det sedan utredningar och resonemang om vad som är skadligt osv. Det är ju det som utskottets jobb.

    Ltl Sundman hänvisade till körkortslagen. Ja, det var en mycket, mycket omfattande debatt om mopeder, mopedbilar, skotrar och körkort. Medan lagen som sådan var en implementering av EU-direktivet som i sig var nödvändigt och viktigt och lägger grunden för vidare åtgärder. Precis samma sak är det här. Den här framställningen är en implementering av direktivet. Direktivet har ett visst syfte. Här handlar det väldigt mycket om reklam, definitioner och att man ska få en enhetlighet osv. Det måste göras, det måste implementeras. Då kommer frågan: Ska det här göras allt i ett sammanhang? Ska det vara en enhetlig och heltäckande mediapolitik i samma veva som man gör en direktiv implementering? Samma sak kunde man säga om körkortslagen. Ska det vara hela trafiksystemet och hela trafikplaneringen? Ska vi ha sådana här jättestora paket där allt regleras på en gång? Sedan kommer man på att någonting borde justeras. I posttjänstlagen justerade vi ett kolon till ett samt och några kommatecken och definitioner. Det kan göras på ett relativt enkelt sätt i vårt system. I och för sig har vi lagstiftningskontroll och liknande. Men ska vi stifta de här helhetslagarna där allt är klappat och klart från början så då blir det ännu mera belastning på lagberedningen.

    Jag tycker för min del att principen är den att direktivet har kommit till på ett sätt där vi oftast har medverkat i processen. När direktiven, förslagen, kommer till landskapet har vi en möjlighet att delta i den processen. Precis så gäller också det också för posten och det här TV-direktivet. Sedan gäller det att lagstifta så att man har ramen klar. Nästa steg är att föra politik inom de ramar som EU-lagstiftningen ställer. Så är det med det mediapolitiska programmet. Där har man andledning att gå igenom mediapolitiken och se på tidigare mediapolitiska program från 90-talet. Där finns public service begreppet osv.

    När det gäller direktivet så anger det ramen för politiken. Det finns ju alla möjligheter att diskutera ett mediapolitiskt program inom ramen för vad som finns i det här. Det är ju helt olika saker.

    Trafikpolitiken utgår från vad körkortslagen säger. Där kommer inte utbildningsfrågor och andra frågor.

    Fru talman! Så till de substansfrågor som ltl Karlström lyfte upp här. För det första tidsfunktionen och att det här borde vara kopplat till mediapolitiska programmet. Ja, anser man det så anser man det. Mina argument är; varför ska man binda upp sig till att lagstifta på ett mera komplicerat sätt än vad vi gör idag?

    Det andra är att här har man gått och väntat på en lag i 20 år. Det är ju verkligen förutseende eftersom det här direktivet som man nu implementerar är från 2007. I och för sig har radio och TV funnits i mer än 20 år. Radion har funnits från början av 1900-talet och TV:n har funnits från början av 50-talet i praktiken. Det här direktivet handlar väldigt mycket om att man ska harmonisera definitioner och bestämmelser på EU-nivå.

    Sedan för det tredje, definitionerna som vi är, delvis i alla fall, bundna av. Det är detta som implementeringen avser.

    Den fjärde punkten ska jag återkomma till. Den femte punkten var utskottsarbetet. Ltl Karlström har ju redan nämnt 4-5 punkter där utskottet ska klargöra och förtydliga. Skulle allt vara klappat och klart så skulle vi få vänta en lång tid och sedan skulle utskottet inte ha någonting att göra därför att allt är så perfekt. Det samhälle lever vi inte i när det gäller lagstiftning.

    Sedan har vi detta med mediaavgifterna. Ltl Karlström har flera gånger sagt vad liberalerna vill ha och inte vill ha. Det är riktigt att en arbetsgrupp har fört fram tanken på en mediaavgift. Den liberala lagtingsgruppen, åtminstone vid de tillfällen som jag har varit med om, har diskuterat det med stort intresse. Jag har också skrivit en insändare i någon av tidningarna om skattefinansiering eller mediaavgiftsfinansiering. Vad som hände med mediaavgiften var att när man ska gå vidare till lagstiftning så måste man klargöra möjligheterna att kontrollera, att lagstifta, att göra det rättssäkert och att göra det tydligt att bära upp en mediaavgift. Mediaavgift har stora fördelar. Skattefinansiering har kanske ännu mera fördelar. Där har man sagt att nackdelen är att det blir bundenhet till lagtingets beslut. Ingen riktig professionell journalist vill ju vara beroende av lagtinget, det förstår ni väl alla. Men, det finns ju konstruktioner som gör att man kan lagstifta om en bindning av det belopp som ska gå via skatten. Man kan ha ett mediaindex som bygger på konsumentpriserna och produktionsindex där man binder upp sig politiskt för flera år framåt automatisk och kanske med en person, ombudsman, som granskar det hela. Det finns möjligheter till skattefinansiering om man i grunden diskutera vad bindningarna betyder och vad ska man göra för att säkra public service. Det är ju inte alla som tycker att vi har så en framstående public servicefunktion idag. Det är i alla fall oberoende någonting som man måste säkra på sikt. Där finns de politiska frågorna. De har kanske inte så mycket att göra med definitionen av reklam, tobaksdirektivet och liknande.

    Jag tycker att den här gruppen som ska lägga fram ett förslag ska tänka igenom detta med mediaavgift och se till att de lagliga förutsättningarna finns. Det är ju inte någon idé att lägga fram någonting som sedan inte håller lagstiftningsmässigt.

    Nog har ju kulturutskottet någonting att göra med dessa 81 sidor motiveringar och lagtext för att förtydliga, klargöra och göra en bedömning. Man kan mycket väl efterlysa både skatter och mediaavgift, om man vill. Eller så kan man föra ett politiskt resonemang, om man vill. Men att per automatik döma ut en framställning för att den är lång och med tanke på det täcker in precis allt när det gäller politiska avgöranden så det tycker jag nog är att skälla under fel träd.

    I höst har vi val, då kanske det kommer nya politiska intressen in när det gäller skattefinansiering eller avgiftsfinansiering. Jag vill dementera: Liberalerna har inte sagt att vi är emot avgiftsfinansiering. Det måste utredas mer och det måste klargöras. Man kan inte ta upp en avgift för media om man inte har en säker lagstiftning likaväl som man inte kan skattefinansiera om man inte har det reglerat i lagstiftning och budget. Lagstiftningen bör vara sådan att man inte i onödan har bindningar i den politiska styrningen för själva publik service uppdraget.

    När det gäller privatfinansierade tidningar och TV-kanaler så är det andra definitioner som finns i den här framställningen som är viktiga, att man inte ska ha sådana program som kan skada barn och ungdomar och förändra konsumtionen som det sägs i § 15. Tack.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Fru talman! När det gällde huruvida man har haft kännedom om förankringen, visserligen har det gått på remiss men det är naturligtvis till kännedom. Det är inget av partierna som har svarat på remissen, åtminstone har vi tolkat det på det sättet. Det står till kännedom på det papper som kommer ut.

    Min kritik mot själva behandlingen av det här blev kanske strängare efter att jag hörde ltl Harry Jansson som svarade på kritik från annat håll. Man kunde från centerns lagtingsgrupp inte gå in och bemöta det för man visste ingenting om det. Då tyckte jag att den parlamentariska situationen gått helt fel här igen.

    Den andra delen i min kritik rörde att det är helt okej med implementering av EU-direktivet. Men ministern sade också i sin presentation att det fanns materiella förändringar, som vare sig framkommer av framställningen eller i det som ministern presenterade i sitt anförande. Det gjorde mig också lite konfunderad.

    Den sista delen handlade om ordningsföljden, där tror jag att jag får återkomma.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Det finns säkert formella saker i den här hanteringen som man kan diskutera.

    När det gäller partierna så har partierna uttryckligen ombetts att komma med synpunkter, alltså regeringspartierna. Att det kommer till kännedom och man inte bryr sig om det får partierna själva stå för. Lagtingspartierna har fått detta för att kunna fortsätta behandlingen av ärendet. Så är det.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag misstror inte det. Eftersom ledamoten, gruppledaren och partiordförande i det parti som ltl Erland samarbetar med säger att man inte har haft möjlighet att påverka innehållet i det här och man inte kan försvara den kritik som kommer så det var grunden till min kritik i den förra debatten som vi hade.

    Sedan när det gäller ordningsföljden så tycker jag att den här lagen är central också i hur man ska föra mediapolitiken framåt, eftersom den här lagstiftningen skulle ha varit implementerad senast 2009 och den kommer nu 2011. Man har haft tid på sig ända sedan landskapsregeringen tillträdde att ta fram ett mediapolitiskt program. Man tycker att det hade varit ganska enkelt att sammanföra dessa två till en gemensam beredning och föra fram det till lagtinget sedan så att man kunde få allt på en gång. Jag förstår naturligtvis att det beror på hur man planerar regeringsarbetet.

    Ltl Olof Erland, replik

    Oklarheter mellan partierna, FS och centern, tänker jag inte blanda mig i. Jag är inte någon medlare. Vi har fått tillfälle att ta del av de handlingarna. Den som har velat påverka har kunnat göra det.

    Sedan när det gäller det mediapolitiska programmet ser jag klart för min del att direktiven sätter ramen, ett visst syfte när det gäller reklam och audivisuella tjänster. Sedan är mediapolitiken en helt annan sak. Det kan inbegripa utbildning, den här lagen, andra lagar och särskilt till exempel avgiftslagstiftningen, skattelagstiftningen. Jag är absolut inte på samma linje som ltl Johan Ehn. Vi är absolut inte ense i den här frågan. Lagstiftning ska vara flexibel. Man tar de bitar som man anser att är nödvändiga först. Man måste prioritera när resurserna är begränsade.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Sannerligen måste man säga ltl Erland är expert på att störa en match som håller på att gå på tok, ungefär som när man spelar schack och råkar komma emot bordbenet så att alla pjäser faller omkull. Det är ju uppenbart att det här schackpartiet har gått på tok när det gäller samarbetet mellan centern och liberalerna. Prioriteringen av resurserna är felaktig inom regeringen när man kommer med en lag först och sedan avser man att komma med en ny lag där elva paragrafer åtminstone, två kapitel, berörs i den här lagen, hela finansieringen av publik service som är en sådan central fråga. Det är uppenbart att det här har skett i fel ordning.

    Kulturutskottet ska behandlas någonting som ingen egentligen vill genomföra. Det är ingen som står bakom den här framställningen till den delen. Det finns också övriga saker att önska som jag återkommer till i mitt anförande.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Det är precis som med körkortslagen. Vissa saker måste genomföras och då gör man det. I det fallet var det centerns trafikansvar, trafikminister Veronica Thörnroos. I det här ärendet är det kansliministern Roger Eriksson som för fram det som är nödvändigt och som man kan beta av. Det är ett gammalt beprövat arbetssätt. När det är stora frågor så gör man på det sättet.

    Att det här skulle vara något sorts försvar för regeringssamarbetet, det behöver inte försvaras. Så länge det kommer framställningar, budgeter och det som i lagtingsarbetet handlar om lag och budget så ska vi vara nöjda. Samhället mår väl inte så dåligt. Arbetslösheten är väl inte så hög. Trafiken går någorlunda väl. Lagframställningarna har ju ökat under den här regeringen. Inte behöver regeringen försvaras.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Det gäller ju att kunna hålla sig för skatt. Det är en viktig förmåga i det här arbetet. Ltl Erland låter ju värre än Saddam Husseins propagandaminister Bagdad-Bob när de allierade styrkorna stod två kvarter bakom presscentret. Det finns uppenbara problem när man gång på gång måste komma med lagframställningar som inte är kompletta, där man vet att det är politik som saknas. Det är stora problem med prioriteringar av tid och resurser i regeringsfögderiet. Detta medför att lagberedningen måste användas två gånger. Först har man berett den här lagen, sedan måste man bereda en till lag för att ändra avgiftssystemet. Om vi får se det innan valet kommer emot.

    Man kan inte ens med bästa välvilja försvara det här sättet att arbeta politiskt. Nu är det här minst tredje gången. Körkortslagen och finansförvaltningslagen var två andra exempel där man borde ha haft bredare paketlösning på plats för att lagtinget skulle kunna ha tagit ställning till helheten. Man måste inte alltid ha det, men man kan inte heller alltid i panik bara lagstifta om det allra nödvändigaste och lämna bort politiken. Det är inte därför som vi är här.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Ltl Sundman har samma manus till de flesta frågor. Körkortslagen var likadan, detta är precis samma sak. Varför skulle det vara fel att implementera direktiven? Man ska ju gå ur EU om man inte vill implementera. Vill man inte att lagtinget ska implementera de direktiv som vi har oss förbundit oss att implementera? Det är klart att helheterna skulle försvåra arbetet. Det finns någonting som heter flexibilitet och resursprioritering.

    Vi har ändrat posttjänstlagen därför att verkligheten har förändrats. Man kan inte stifta en lag som gäller i alla tusen år. Det har försökts med Magna Charta. Bibeln har hållit ganska bra men det var också mycket arbete med att ta fram den.

    Jag tror att det audiovisuella direktivet är en avgränsad implementering som samtidigt moderniserar vår radiolag när det gäller definitioner. Jag tycker att det är helt i sin ordning att lagtinget arbetar med den här typen av lagstiftning.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Jag vet att ltl Olof Erland har mycket åsikter och synpunkter och många kloka sådana också när det kommer till mediapolitiken för landskapet.

    Vad jag saknar lite i den här lagen är ltl Olof Erlands inspel i paragraferna. Ltl Erland undrar om vi inte har svarat på remissen till den här lagen från partierna och från olika företag. Var är ltl Olof Erlands inlägg i den här lagen? Har ltl Olof Erlands läst den och står han bakom den till hundra procent? I så fall skulle jag vilja få svar på de frågor som jag ställde i mitt anförande: Varför ska vi ta in uppgifter om antal TV-mottagare i hushållen så att man vet exakt hur många TV-mottagare folk har? Är det en bra politik tycker ltl Olof Erland? Är det rätt sätt att säkerställa finansieringen? Är det så här som ltl Olof Erland tycker att det ska se ut de kommande åren?

    Jag saknar den politiska viljan och visionen i den här lagstiftningen. Jag trodde att ltl Olof Erland skulle ha varit med och påverka den lite eftersom han står bakom det här förslaget.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Visst har jag synpunkter på lagen. Efter debatten senast så har jag ägnat mycket tid åt den. Jag håller med om vissa saker, till exempel att § 15 mycket väl kan förtydligas.

    När det gäller programnämnden så kanske man kan komma med lite nya synpunkter från kulturutskottet.

    Det som kanske är mera givet är definitionens och direktivets ram för hela verksamheten. Där måste man ha implementeringen.

    Jag kommer att satsa mitt krut på det mediapolitiska programmet. Vi bör mycket noga tänka oss för när det gäller mediaavgiften, lagen kring det hela, skattefinansiering och finansiella konsekvenser.

    Det är ohållbart som det är idag att vi som betalar licens, vilket jag att utgår ifrån att de flesta gör här, betalar 40-50 euro för mycket. Jag kommer inte ihåg summan exakt.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Det är precis det som det handlar om. Den här lagen kunde ha ställt det på rätt om man från landskapsregeringens sida hade tagit tag i den frågan. Man har haft en lagberedare som jobbat 6-7 månader med den. Varför har man inte givit direktiv till den lagberedaren om hur man vill att lagen ska se ut? Som det ser ut nu ska utskottet jobba vidare med dagens gammalmodiga system som är orättvist. Det är precis det som den här lagen säger. Jag tycker det känns fånigt och fel att vi ska sätta tid och resurser på någonting som vi alla egentligen tycker att är omodernt, komplicerat och inte ger valuta för pengarna. Det skulle kunna göras effektivare.

    Den här lagframställningen säger att det att är på det här sättet som vi ska göra. Nu ska vi börja fundera på hur många TV-mottagare varje hushåll har och varför det är viktigt att vi har ett register över alla människors TV-mottagare i hushållen. Jag förstår inte det. Den här lagstiftningen säger det. Ltl Olof Erland står bakom lagförslaget. Jag ifrågasätter om det är riktigt rätt?

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Med det här lagförslaget kommer man vidare. Det är så med lagstiftning, det inser alla som har jobbat med de här frågorna, att radio- och TV-lagen har gjorts om i många omgångar och aldrig blir den väl perfekt. Vi kan inte här i lagtinget ha handuppräkning och fråga hur många som vill ha mediaavgift och hur många som vill ha skatteavgift. Jag kan tänka mig att de flesta sträcker upp handen och säger att dagens system inte fungerar för man får inte in de pengar som man borde få. I och med det så får vi sämre radio och TV. En del betalar mera än vad de borde göra och andra betalar inte alls. Det är inte något bra system.

    När det gäller mediapolitiken så behöver man klargöra det här före man går vidare. Man kan inte lagstifta på en höft i sådana här frågor.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Jag vänder mig mot att ltl Erland försöker påföra oppositionen det spektakel som var här i senaste när den här lagframställningen var upp för debatt. Det var ju majoritetsblocket själv som riktade till det på det sättet. Kritiken var helt befolkad. Jag tror nog att bokslutet efter den här mandatperioden vad gäller lagstiftningsarbetet är att utskotten, särskilt social- och miljöutskottet och kulturutskottet, har fått göra extraordinära insatser för att få lagstiftningen i skick. Det är nu bara så.

    Ltl Erland påstår också att den här regeringen har levererat så mycket lagar. Hur många lagar har man levererat som inte har varit påkallade av ett EU-direktiv?

    Ltl Olof Erland, replik

    Var är det här för debatt? Handlar det om radio- och TV-verksamheten? Här är en lagframställning med 81 sidor lagtext. Det är ju det som det handlar om.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag vänder mig mot försköningen som Olof Erland ofta kommer med här i lagtinget för den är inte riktig. Jag uppskattar mycket mera finansminister Perämaa som i samband med budgeten ändå kunde säga; ”vi har inte förmått”. Det var uppriktigt och ärligt. Att stå och skönmåla hur den här regeringen har fungerat så här på slutet när det inte överensstämmer med sanningen, så då måste man reagera mot det.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Här har vi en framställning på 81 sidor. Som jag har försökt bedöma och försvara, men vad har det med Mats Perämaa insatser i landskapsregeringen och lagtinget att göra? Jag vet inte om han har varit med och tagit fram framställningen kanske, möjligen. Det är ju det som det handlar om. Ltl Gunell stiger upp här och är förtörnad över att jag har åsikter. Ska jag sluta med det kanske? Jo, säger ltl Sundback här. Det är väl förstås besvärande, det kan jag förstå. Men fortfarande håller jag mig till ärendet. Tack, herr talman för det.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Barbro Sundback  

    Herr talman! Jag har varit väldigt intresserad och är det fortfarande av frågorna som det här direktivet berör. Inte för att jag är så tekniskt intresserad utan av det skälet att när vi i tiden skulle ta över radio- och TV-verksamheten så var det en mycket politisk fråga. Bakgrunden var att det fanns någonting som hette bland-TV som många irriterade sig väldigt mycket på. Jag hade ju inte TV då heller så jag irriterad mig inte personligen över det, men många var väldigt irriterade. Speciellt inom centern fanns det en stark vilja att ta över radio- och TV-verksamheten särskilt för att få bort problematiken med bland-TV. Det gick ganska snabbt, det fanns inte riktigt någon beredskap och det fanns framförallt inte någon kompetens, någon sakkunnig tjänsteman i de här frågorna på landskapsregeringen.  

    När Ålands radio och TV startades upp så skedde det lite hals över huvud. Det var mera Ålands radio från tiden när man ingick i YLE som fick i uppdrag att reda upp hela den här praktiska frågan om hur radio och TV skulle fungera på Åland. Därvid har det blivit mera eller mindre. Det är det som jag ser som grundläggande för att Åland nu håller på att hamna efter i fråga om mediautvecklingen. 

    Jag håller med dem som har sagt att det här är att ytterligare försämra framtidsutsikterna genom att ta det här direktivet som utgångspunkt för något slags förändringsarbete. Det är det ju inte. Man permanentar ju då den dåliga situation som vi har redan nu.

    Visst borde det mediapolitiska programmet antingen har varit med här eller det hade på något sätt varit politiskt riktigt att det skulle ha integrerats i förändringsarbetet. Nu är det sida upp och sida ner av något slags EU-direktiv som antagligen inte har någon större praktisk betydelse. Så finns paragraferna om licensavgifterna och om televisionsinnehavarregistret. Det är tokigt att lagstifta så här i en nyckelfråga för den här verksamheten när man inte har helhetsbilden och inte vet vad man i grunden vill göra för förändringar för att den här verksamheten ska garanteras långsiktigt.

    År 2017 kommer de flesta länder i Europa att helt ha övergått till HD-sändningar. Ålänningar köper glatt HD-apparater men det finns inga sändningar. Det finns inte några som helst planer på hur vi ska göra för att trygga utbudet i framtiden. Vems är ansvaret? Ja, det är regeringens och lagtingets ytterst. Det finns inte ett ord om det, det finns inte några planer vad jag förstår.

    Om man utgår från att vi ska vara jämbördiga med andra regioner och länder så måste ju det arbetet inledas. Sedan finns det en massa gamla bekymmer som man borde åtgärda. Eftersom inte landskapsregeringen har någon expertis eller något utvecklingsarbete på det här området så har det blivit Ålands radio som också på något vis ska sköta återutsändningarna av TV-program från framförallt Sverige och Finland. Avgiften som man uppbär relaterar man till när man säger; ”det är inte bara radio som vi producerar, vi ger ett paket, en massa TV-program också”.

     Det finns två modeller, kanske flera, för hur avgiften ska se ut. Dels att licensavgiften ska finansiera upphovsrätten och TV-programmen, såsom vi har det idag. Och sedan ltl Karlströms förslag att det ska vara helt skattefinansierat.

    För socialdemokraternas del skulle jag gärna lansera en kompromisslösning som inte är en politisk kompromisslösning utan den bygger på mediapolitiska principer. Det är att upphovsrätten och ansvaret för återutsändning av TV borde ske hos regeringen och landskapet. Det har Ålands radio egentligen ingenting att göra med. Ålands radio sänder ju ut radioprogram. Det är den programproduktionen som ska finansieras med licens. Nu tycker jag, och kanske många med mig, att radion faktiskt inte har utvecklats såsom den borde ha gjorts. Det är för att alltför mycket pengar tydligen går till annat som inte har med radioverksamhet att göra.

    Herr talman! Visst är det nödvändigt att den här frågan tas upp i lagtinget, att man ser över lagstiftning och att vi får en lagstiftning som garanterar att ålänningarna får minst samma TV-utbud som man har i resten av Europa. Det är regeringens ansvar att slå fast grundutbudet av program. Så är det på andra ställen och så ska vi ha det. Det ska inte vara delegerat till något bolag som inte har till uppgift att sända TV-program utan de har egentligen till uppgift att producera lokala radioprogram. Det ska finansieras med licensmedel medan grundutbudet av radiosändningar ska skötas via regeringen. Det behövs göras stora förändringar.

    Också den här frågan om sändningsapparatur som jag vet inte hur många år det har tagit, det är nog flera år än äldreomsorgslagen som har tagit 15 år före den började diskuteras här. Detta med Smedsbölesändaren som fortsättningsvis är i Ålands radios och TV:s huvudmannaskap. Det är ju alldeles uppenbart att radion inte har agerat neutralt i de här frågorna och inte heller gör det fortsättningsvis. Det sker några slags förhandlingar mellan Ålands radio och TV:s ledning och de privata aktörerna på mediamarknaden. Vi vet att de som har makten över infrastrukturen kan också på olika sätt förhindra att andra kommer in genom olika beslut och genom ekonomiska hinder. Det ligger inte i det åländska samhällets intresse att ett landskapsägt bolag på olika sätt ska försöka styra de privata bolagens möjligheter att sända över Smedsbölesändaren.

    Här är det alldeles nödvändigt att Smedsbölesändaren antagligen måste finansieras av samhället. Det finns ingen annan som kan göra det. Men, det måste ha en separat ledning. Då är Ålands radio och TV en aktör, bland alla andra på den här marknaden, som kan köpa in sig i sändningsnätet.

    Herr talman! För socialdemokraternas har vi ingen önskan att överhuvudtaget godkänna det här förslaget. Det låser fast möjligheterna att lösa de stora frågorna i det här politikområdet., Det är frågor som, precis som ltl Karlström har sagt flera gånger, borde ha avgjort för länge sedan. Men på grund av bristande kompens, både formell och politisk, i den här frågan tillsätts det nya regeringar och de negligerar den här frågan och hänvisar ungefär till Ålands radio och TV och så ska det tillsättas en grupp för mediapolitiskt program. Det är inte mediapolitiken som det är något fel på. Det är inte fel på de public service definitioner som vi har. Det är fel i infrastrukturen och i den politiska ansvarsfördelningen när det gäller vem som ska sköta grundutbudet av TV-sändningar och Ålands radio och TV.

    Med det, herr talman, hoppas jag att det inte blir någonting av det här utan att det begravs i kulturutskottet. Den här regeringen får komma med en framställning där man beaktar viktiga stora mediapolitiska frågorna för att ålänningarna ska ha rätt till samma kvalitet på utbudet av mediatjänster. Det ska väl inte vara så att vi också på det här området ska ha det sämre på grund av självstyrelsen än omkringliggande regioner. Tack, herr talman.

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Jag kan garantera att landskapsregeringen avser att ålänningarna ska ha minst samma förutsättningar att ta del av mediautbudet som finns här i vår omgivning. Dock bör man minnas att det här lagförslaget som ligger på bordet är ett EU-direktiv som vi är skyldiga att implementera. Vi har redan ett motiverat yttrande så nästa steg är en domstolsprocess. Vi ska också komma ihåg att det här har en begränsad betydelse på Åland i praktiken i och med att vi har återutsändning. Det är sändarlandet som har ansvaret. Dock berör detta förstås också Ålands radio och TV till den del där vi har behörighet. Man ska inte dra för långtgående slutsatser på den sidan.

    Sedan måste jag också nämna detta som togs upp nu som inte framgår i den här framställningen, Smedsbölesändaren. Om vi erinrar oss skrivningen i budgeten så står det också att landskapsregeringen utreder att skilja Ålands radio och TV och Smedsbölesändaren.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Barbro Sundback, replik  

    Herr talman! Jag har förlorat all tilltro till att det som står i budgeten skulle förverkligas. Vi har haft fyra budgeter där det har stått en hel del. Det är inte en bråkdel som har blivit förverkligat. Inte tror jag att det behövs utredningar här nu heller. Principen är ganska klar. Det behövs beslut, minister Roger Eriksson, och det är inte den här regeringens styrka. Sedan finns problematiken med definition av televisionsapparat eller mottagare som man har. Det kommer överhuvudtaget inte att täcka in den uppsjö av olika typer av televisionsmottagare som vi har, allt från datorer med inbyggda Smedsbölesändaren osv.

    Nej, regeringen har inte den här frågan i sin hand. Det finns ingen rimlig chans att det blir någonting.

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Jag vill kraftigt bestrida den kritiken som ltl Sundback framför, att Ålands radio och TV på något vis försvårar, förhandlar, och förhalat privata aktörers tillträde till nämnda Smedsbölemasten. Det stämmer inte. I en inledande förundersökning som jag har fått har det visat sig att de privata aktörerna får för en relativt billig penning tillgång till masten, långt under självkostnadspriset. Man måste också komma ihåg att det är Ålands radio och TV som har byggt upp det här, i och för sig med samhällsmedel. Det är under deras ansvar som man har byggt de här masterna. Att man har behandlat aktörerna dåligt stämmer inte. Jag hänvisar fortsättningsvis till budgetskrivningarna. Vi har redan inlett undersökningen om hur det ska till att separera de här myndigheterna.

    Ltl Barbro Sundback, replik 

    Det här sista uttalandet visar att ministern inte vet var han pratar om. De privata aktörerna kan ju inte sätta sig upp mot det här bolaget. De får då igen det, många av dem har ju slutat diskutera med Ålands radio och TV för man kommer inte fram. Det är ju politikens sak att se till att marknaden är konkurrensneutral. Varför, ministern, är det så att man i alla andra länder just har separerat den här infrastrukturen från programbolagen? I hela Europa är det så faktiskt. Det är bara på Åland som det är kvar. Vad kan detta bero på?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gun Carlson, replik 

    Herr talman! Jag kan hålla med ltl Sundback att det skulle ha varit bra om det mediapolitiska programmet hade varit infört i det här och på det sättet blivit en helhet. Vi måste komma ihåg grunden till det här. Det är det motiverade yttrandet. Om vi nu inte gör det här så blir det en domstolsfråga. Det tycker jag ändå att vi ska försöka undvika. Därför hoppas jag att kulturutskottet inte följer uppmaningen som ltl Sundback just sade, att man skulle begrava det här ärendet i utskottet. Det är kanske lite ansvarslöst, både att säga det och göra det.

    Jag tycker inte heller att man ska lasta Ålands radio och TV för de här frågorna. De kan inte heller påverka att vi har det här AV-direktivet som ska följas, visserligen på en miniminivå men det ska ändå följas.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag tycker att det måste komma en ny framställning där man tar tag i de grundläggande frågorna och de olösta problemen som finns inom det här politikområdet. För varje år halkar Åland efter i den här utvecklingen. Om man är överens i majoritetsblocket så är det inte något problem att föra in de här förändringarna. Man kan inte skylla på EU för att det inte har blivit någonting sedan 2009. Nog har regeringen här ett stort ansvar.

    En del av problemen beror på att det inte finns kompetens på tjänstemannanivå. Det finns ingen tjänsteman som har det här ansvarsområdet på sig. Området är stort, viktigt och det händer framförallt väldigt mycket på det här området. Följaktligen finns det ingen politiker heller som kan förväntas klara av de här frågorna.

    Ltl Gun Carlson, replik 

    Herr talman! Det är möjligt att det finns bristande kompetens. Det oaktat så har vi det motiverade yttrandet i ryggen. Vi har en möjlighet att komma undan det.

    Som jag sade från början så håller med om att det borde ha gjorts på ett annat sätt, det tycker jag också. Det är alldeles klart. Det finns många saker i detta som ltl Sundback sade som man kan hålla med om. Nu är vi i den här situationen. Det här direktivet blev känt, åtminstone för mig och många i min grupp, alldeles för sent. Det är bara att konstatera. Nu kan vi välja, vi måste ta beslut sade ltl Sundback. Ja, vi måste ta beslut här idag egentligen om vi ska ha det här klart för att slippa undan en domstolsrunda.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja, det är regeringen och regeringspartierna som har försatt lagtinget i den här situationen. Majoriteten får ta ansvar. Mitt parti står inte för den här avgiftspolitiken. Varsågod, ta ansvar! Vi har inte fått möjligheter att påverka. Vi skulle ha gjort på ett annat sätt, vi skulle ha varit med, nu fick vi det till kännedom och ska behöva pressas med i ett beslut bara för att man inte på regeringssidan får någonting till stånd som är bättre än det här. Det är spelreglerna. Jag tycker inte att det här ska förverkligas. Det är inte bra för de åländska radiolyssnarna och TV-tittarna, enligt mig.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Danne Sundman

    Herr talman! Jag kan börja med att säga att jag håller absolut med ltl Sundback i den analys, den begäran och den slutsats som hon gör i sitt anförande. Det saknas en mediapolitik. Min törstar efter en mediapolitik för att kunna ta ställning till de här väsentliga frågorna.

    I vårt parti är vi också intresserade av helheten och hade sett fram emot att få ta del av den och driva igenom en bra modern och förändrad mediapolitik. Men det får vi inte med det här sättet att jobba.

    Jag behöver inte upprepa min kritik från förra gången. Det galna i det här sättet är att man redan 2007 visste att det här direktivet skulle komma. Det skulle vara implementerat före 2009. Samtidigt visste man också 2007 att det skulle tas fram ett mediapolitiskt program eftersom man hade det med i handlingsprogrammet. Då borde man ha prioriterat resurserna så att man hade hunnit med detta innan man måste komma med den här framställningen. Men så blev icke fallet.

    Precis som Sundback här till slut konstaterade så ställs lagtinget nu inför fullbordat faktum. Vi jagas av Bryssel att implementera ett direktiv. Vi måste göra det i brådstörtningen så att det av bara farten kommer med lite bestämmelser som ingen egentligen vill ha, kapitel 5 och 6 som rör en viktig men dock endast en detalj av helheten, nämligen finansieringen av public service. Andra frågorna som Sundback här nämnde var Ålands radio och TV Ab:s roll, vem ska göra vad och hur vi ska se till att ålänningarna har tillgång till TV, vilket man inte har idag. I dag är det värre, mina vänner, än på Anton Kalmers tid. Då saknade man en, högst två kanaler, nu är det många kanaler som vi saknar. Runt om i stugorna och i lägenheterna pågår det kriminell verksamhet varje dag för att få se svensk TV. Ska vi ha det så? Är det därför som vi har självstyrelse, bästa lagtingsledamöter? Nej, det är det inte. Vi ska se till att vi får se svensk TV på Åland till fullo. Vi ska föra en sådan mediapolitik så att vi kan göra det.  De är de primära behoven.

    Sedan finns det inom det här området många möjligheter. Det finns tåg som vi inte borde missa. Som ltl Karlström var inne på i sitt första anförande så finns det möjligheter att profilera Åland som ett s.k. sändarland och försöka vara så smidig som möjligt och ge möjlighet åt företag som vill etablera sig här för att syssla med den här verksamheten. Det är också en möjlighet som man lämnade därhän men den här lagen. Ett exempel på det, om man studerar kapitel 3, kommersiella meddelanden, som handlar om reklam och möjligheten att på ett eller annat sätt finansiera produktionen av olika slag, om man läser de nu föreslagna paragraferna mot direktivet så är det inte så att vi bara går till någon miniminivå. Vi begränsar också mera än vad direktivet kräver på flera punkter. Det här borde kulturutskottet analysera. Varför ska vi göra det? Inte finns det någon orsak till att vi tar en sådan politisk inriktning. Tvärtom, vi kunde kanske vara det liberalaste landet i Europa och möjliggöra sådant här istället för att någon annan ska göra det. Det finns alltid någon som tar sig an den här möjligheten annars. Åland ligger strategiskt bra till i norra Europa. 

    Om man t.ex. studerar paragraferna sponsring och produktplacering och samtidigt läser direktivet så finns det på flera ställen, som jag läser det, möjligheter att gå längre och vara mer tillåtande.

    I den här framställningen är det nog politik även om föredragande minister inte vet om det. Det är politik på det viset att man har man valt en väg. Politik är att vilja och man har velat begränsa det här på ett visst sätt, mer än vad det direktivet kräver. Sedan finns det också möjlighet med produktplacering och att göra undantag för lokala produkter, som produceras inom medlemsstater. Det kan jag inte heller hitta med reservation för att jag kanske har läst dåligt. Ta till exempel turismen och lokalproducerade råvaror där är det långt mera tillåtet med produktplaceringen än vad i övrigt. Det här ger inte bara nytta för utomstående aktörer utan det ger också nytta för åländska aktörer.

    Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man nu kommer med den här framställningen. Det som är mest anmärkningsvärt, återigen, är femte och sjätte kapitlet. Inte är det någon, vad jag kan förstå, som vill ha det på det här viset med en TV-avgift som är knuten till en mottagare som man inte kan definiera. Vilken extra byråkrati det här skapar med att registrera! Vi har det systemet redan idag, men alla vet hur det fungerar och inte fungerar.

    Jag tycker att det är intressant att följa skriftväxlingen mellan landskapsregeringen och Ålands radio och TV om avgiftsfrågan. Radiobolaget bekymrar sig över antalet licenser, det finns ju ett stort, stort mörkertal. Det finns folk som inte betalar på bekostnad av dem som betalar och framförallt på bekostnad av kvalitet, utbud och möjligheter för Ålands radio och TV. Landskapsregeringen förklarar bort det med att folk har lite den uppfattningen att om man inte lyssnar på radio så behöver man inte betala osv. Det brevet skulle nog tjäna på att läsas av journalister. Jag tyckte det var lite märkligt sätt av regeringen att svara sitt radio- och TV-bolag istället för att ta sitt ansvar och se till att detta reds upp. Det är offentliga handlingar så det är bara att ta del av.

    Summa summarum, trots att det innebär spöstraff så borde vi göra som ltl Sundbacks säger, inte behandla det här före vi har det mediapolitiska programmet. Då finns det möjlighet för landskapsregeringen att dra tillbaka den här lagen och komma med samma lag igen med nya kapitel 5 och 6, ny finansiering för public service. Med den finansieringsmodell som vi förespråkar så måste man ta sig an att utforma system som blir tillräckligt fristående från det politiska inflytandet. Det har vi i omgångar, både jag själv och ltl och Karlström, gett exempel på hur man kunde lösa. Men det måste ju sättas till pränt i paragraferna och sättas in i lagen i femte och sjätte kapitlet. Det får vi återkomma till när vi får se det mediapolitiska programmet, förhoppningsvis tillsammans med en hel drös av andra saker, nu hastigt ska ur ketchupflaskan i slutet av perioden.

    Ltl Harry Jansson

    Herr talman! I och med att mitt namn har använts och missbrukats i salen under förmiddagen här så ska jag passa på och ta ordet och lite rekapitulera det som sades i debattens inledande skede. Jag kanske också ska förklara allvaret i situationen och varför vi inte kan dröja med lagstiftningen.

    Situationen bakom den nu aktuella lagtexten är, som jag redan har sagt från min plats här i salen, att den tillkom utan att den mediapolitiska referensgruppen, där jag ingår tillsammans med bl.a. vicelantrådet Britt Lundberg har haft kännedom om den. Vi har inte haft kännedom att den här lagframställningen var under utarbetande. Därmed har jag inte heller i referensgruppen, med liberalerna och centerföreträdare, haft möjlighet att ge vår syn på framställningen. Det kan delvis bero på att det i praktiken har funnits ett förslag till mediapolitiskt program sedan årsskiftet.

    Ansvarig tjänsteman, byråchefen Lönnblad, försakade sin semester och julledighet för att se till att referensgruppens önskemål om ett färdigt program skulle finnas på bordet direkt efter nyår. Sedan har det uppstått en försening inom landskapsregeringen. Den sista knuten som gjorde att hela arbetet kom i retur till den mediapolitiska referensgruppen är finansieringsfrågan av public service. Jag kan meddela att den politiska referensgruppen träffas ånyo nu på onsdag. Då startar vi upp den här diskussionen på nytt. Själv ser jag i det här skedet ingenting dramatiskt överhuvudtaget i själva finansieringsfrågan. Det är ju lagtingets som samfällt ska ta en allvarlig diskussion om hur vi vill ha finansieringen. Därmed tycker jag att det mediapolitiska programmet kan utformas på ett sätt som gör att man kommer runt de låsningar som finns i detta nu, dvs avvikande synsätt. Centern har sagt att en mediaavgift vore, enligt vårt synsätt, ett bra sätt att komma runt dagens problematik med licensavgiften osv. Vi är mycket tveksamma till att vi kommer att ha utrymme inom den årliga sifferstaten i Ålandsbudgeten att finansiera radio- och TV-verksamheten.

    På basen av de höranden som har gjorts i den mediapolitiska referensgruppen så tror jag att vi som ansvariga politiker får vara glada om vi kommer att klara av att medfinansiera de utrustningskrav som kommer att ställas på Smedsbölemasten för att klara av lite av de krav på ny teknik och kvalitet i sändningsutrustningen, som ltl Sundback var inne på här för en stund sedan. Vi pratar om miljoner euro för att klara av de utmaningarna.

    Sedan var ltl Sundman inne på frågan om detta med att kunna se svensk TV. Det är där som vi har vår verkligt stora utmaning. I den mediapolitiska gruppen är det klart att man kommer att peka på svårigheterna att bl.a. ta del av SVT:s webbutsändningar. Av upphovsrättsliga skäl kan inte ålänningarna ta del av det som är skyddat. Det betyder att det bara är SVT:s egna program som är tillgängliga för åländska tittare via SVT PLAY.

    Det finns säkert förutsättningar att lösa problemen med att förse oss med sändningar men det kommer att kosta pengar. Vi måste vara mycket övertygande i vår argumentation när vi kommer att kunna säga att vi har teknik för att kunna avgränsa datorernas IP-adresser till specifikt åländska. Det här betyder att de som inte är kopplade till det åländska stamnätet över Internet så där får vi en problematik. Då blir det olika behandling. Då gäller det att övertyga om att man på annat sätt, via Sonera och andra, kan hitta en avgränsning i att det finns en åländsk tittarkategori som är exklusiv och som ska särbehandlas. Det här blir en mycket speciell problematik.

    Jag hoppas mycket mera på det som EU-parlamentarikern Calle Haglund och andra jobbar med, dvs att TV-utsändningar inte ska få vara avgränsade i framtiden.

    Vad gäller den här lagens allvar, så trots att vi inte har kunnat påverka dess framväxt så är det allvar att vi har skyldighet att uppfylla EU-direktivet på det här området. Det är därför som centergruppen för några veckor sedan konstaterade att vi börjar inte i detta sena skede att bearbeta denna 80-sidiga framställning i minsta detalj. Vi gav klartecken rakt igenom. Visserligen besvikna, som jag ju redan har sagt, över att man inte har känt till att den här produkten var på gång. Man kan bara beklaga att kommunikationen inte har fungerat.

    Allvaret i det här är EU-dimensionen igen. För vår del är vi inte beredda att riskera en ny domstolskarusell i en sådan här fråga där vi trots allt har ett färdigt förslag. Sedan kan man kritisera och ha förhoppningar om att vi i kommande framställningen har mycket mera åländsk mediapolitik. I det här skedet handlar det om att uppfylla EU-direktivet och därmed får vi vara nöjda med situationen som centern och liberaler. Vi får ta vårt ansvar även fast vi kanske inte är riktigt nöjda med hur processen har gått till. Tack, herr talman.

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Jag delar långt den analysen som ltl Jansson hade. Jag vill tacka för understödet och för att han med sina erfarenheter och kunskaper inser allvaret med att vi har en domstolsprocess hängande över oss. Det här är ett direktiv som vi bör genomföra. Det är en riktig analys.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Det var ett intressant anförande av ltl Harry Jansson. Det var också klargörande till vissa delar. Nu vet vi hur centergruppen tänker. Det var väldigt trevligt att få den tydligheten i det här sammanhanget. Det som jag fortfarande inte riktigt förstår är att tidsaspekten skulle vara så lidande. Om vi får det mediapolitiska programmet i slutet av maj som ltl Harry Jansson säger och vi har den här framställningen vad gäller den här lagstiftningen redan på bordet här. Det enda som återstår i det mediapolitiska programmets kärna är att komma överens om hur avgifterna ska se ut. Då förstår jag ärligt talat inte riktigt vad som var problemet med att kunna komma med dessa samtidigt? Det är för mig en liten gåta faktiskt.

    Jag ser det samtidigt som en fördel. Utskottet kommer att få ta del av hur landskapsregeringen tänker för framtiden vad gäller avgifter och kanske t.o.m. jobba in det i det lagförslag som nu ligger. Då är det lagtinget som kommer att ta det ansvaret att jobba in det i den här lagstiftningen också.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, herr talman! Det finns en problematik här. Tidsmässigt bör lagtinget under sin maj-juni session klubba igenom det här förslaget. På basen av de önskemål och visioner som finns här i salen så vill man ha ett helt nytt upplägg vad gäller kommande landskapslag på det här området.

    Vid ett meddelande anger man visioner och tankar på vad som ska hända inom ett område. Är det verkligen skäligt att kulturutskottet ska ta på sig det ansvaret? Först bör detta parlament säga hur man vill ha det. Sedan får landskapsregeringen återkomma med detaljerad lagstiftning.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Nej, vi kan inte jobba in hela det mediapolitiska programmet. Det jag pratade om i min förra replik var detta med avgifterna som kunde eventuellt kan jobbas in eftersom det är en av de bitar som har debatterats mest under den senaste tiden. Det här lagförslaget innehåller nu ytterligare frågetecken just kring definitioner osv. Man kanske kan få hjälp av det som finns i tankegångarna i det mediapolitiska programmet. Där kan man eventuellt göra någonting.

    Jag känner ändå att man har jobbat lite med en viss kroppsdel först i och med att man får fram en lagstiftning där man borde ha fått in de politiska övervägandena i ett mycket tidigt skede. Framförallt utgående ifrån att den här lagstiftningen skulle ha varit implementerad 2009. Tankegångarna kring ett mediapolitiskt program har ju funnits med sedan den här landskapsregeringen tillträdde. Det hade helt klart funnits en helt annan möjlighet att kunna åstadkomma det, som åtminstone jag efterlyste i debatten här senast, att de här skulle ha kommit någorlunda i samma ordning.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Nu känner ltl Ehn till att vi har en bister verklighet när det gäller att hantera de frågor som står på rad och som påkallar uppmärksamhet. Även om jag håller med om själva kritiken i det här lagförslagets historia så kan vi inte sticka under stol med att det här måste göras på grund av att vi hör till EU. Sedan det faktum att de resurser som vi har inte räcker till för att leva upp till de förväntningar som särskilt oppositionen har på regeringsblocket. Vi kan väl bara utlova bättre tag inför fortsättningen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Olof Erland

    Herr talman! Jag har tidigare sagt vad jag tycker om själva framställningen. Jag är glad för att flera här har insett att det lönar sig inte att försöka förhala en implementering av ett direktiv, tvärtom det är väldigt olönsamt. Det skulle inte vara politiskt ansvarigt. För min del anser jag nog att parlamentarismen innebär att också andra än regeringspartier får ta ansvar för vårt förhållande till EU. Visserligen ska majoriteten driva igenom en sådan här fråga också i utskotten. Det finns absolut inga sakliga argument för att inte implementera direktivet.

    Däremot är det klart att alla kan vara besvikna över att arbetsgruppen för publik service och mediapolitik inte har kunnat presentera ett färdigt omfattat program. Man har presenterat ett program och referensgruppen har arbetat med det. När det gäller mediaavgiften så kan man inte föra det till lagtinget utan att klargöra de legala förutsättningarna för en sådan sak. Det är det ena, det måste klargöras först. Många har ju på grund av problemen lutat åt skattefinansiering och att man binder upp det till index.

    Den andra frågan som inte har nämnts men som man absolut behöver fundera på och föra debatt i lagtinget är själva produktionen. Idag produceras radio, i första hand, privat och offentligt på Åland och utanför Åland. Jag föreställer mig att man måste diskutera radio- och TV-bolaget som landskapet äger när det gäller programproduktionen. Jag tror att en modell där man upphandlat program från alla som producerar och gör det med en public service målsättning. Det betyder att alla privata aktörer är med och producerar med sin kunskap. De producerar public serviceprogram där de antingen får anbudet eller inte. Får de det inte så har det ett färdigt program som de sedan kan sälja och utnyttja kommersiellt. Vi kan alltså inte ha ett radio- och TV-bolag som ska producera allt enligt vissa mallar. Man måste utnyttja flexibiliteten som finns på radio- och TV-området.

    Ltl Karlström är inte här men jag förmodar att i hans tankar rör sig den möjligheten och att hans bolag ska kunna göra nyhetsinslag och program som uppfyller publik service kraven och sälja dem för sändning till det bolag som sköter distributionen. Visst finns det frågor att reda ut ännu.

    Jag tror att den rätta vägen att gå är att kulturutskottet behandlar det här som det är, med tillägg och rättelser, och att ett meddelande ska ge underlag för en bred politisk diskussion om, för det första, finansieringen men, för det andra, också produktionen och hur den ska organiseras privat, offentligt, externt eller internt, Tack.

    Talmannen

    Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till kulturutskottet.

    Plenum avbryts här och fortsätter kl. 12.45. Talmanskonferensen sammanträder omedelbart för att klara av en lite fråga.

    Plenum fortsätter.

    Tredje behandling

    2      Posttjänster

    Lagutskottets betänkande (LU 22/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 15/2010-2011)

    I tredje behandling kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av landskapslagen om posttjänster 9 för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.

    Föredras

    3        Matbanken

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Camilla Gunells enkla fråga (EF 23/2010-2011)

    En enkel fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller därtill utsedd minister svar på frågan. Frågeställaren får därefter hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Annan diskussion är inte tillåten.

    För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan de övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

    Ltl Camilla Gunell

    Enligt beslut nr 67 den 12.4.2011 har landskapsregeringen avslagit socialmissionens anhållan om 5 000 euro för att finansiera den s.k. Matbanken som hjälper många människor i en svår livssituation. Verksamheten täcker upp där välfärden och socialpolitiken misslyckats. Att avslå en så angelägen anhållan från landskapsregeringens sida visar på en iskall inställning till människor i nöd.

    Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Med vilka politiska motiv avslår landskapsregeringen socialmissionens anhållan om 5 000 euro till att finansiera den s.k. Matbanken?

    Minister Katrin Sjögren

    Herr talman! Jag vill först börja med att rätta till de missförstånd som finns i ltl Gunells enkla fråga och sedan redogöra för de principer som tillämpas vid utdelning av PAF-medel.

    Det är inte Socialmissionens anhållan om 5000 euro till finansiering av Matbanken som fått avslag som det står i frågan.

    Socialmissionen har fått medel i den ordinarie ansökningsrundan. Socialmissionens tilläggsansökan handlade om tilläggsmedel för socialmissionens verksamhet samt att få anställa en handledare. En handledartjänst fick avslag redan i den ordinarie ansökningsrundan av fördelningsrådet och landskapsregeringen.  En del av handledarens uppgifter är att delta i Matbankens verksamhet.

    PAF-medlen för social verksamhet gör det möjligt att vi har en så aktiv och bred verksamhet inom tredje sektorn på Åland. Det kompletterar de samhälleliga insatserna på ett mycket bra och till flera delar fantastiskt sätt.

    Under de senaste åren har önskemålen om stöd, PAF-medel, för verksamhetsledare och direkta tjänster i organisationerna blivit fler. Vi vet alla vilken press PAF som bolag är under och långsiktigheten i avkastningen är inte glasklar. Därför har återhållsamhet rått när det gäller att bygga upp bestående driftskostnader, t.ex. att inrätta tjänster. Det är en bedömning som gjorts nu som tidigare. Arbetet med att ta fram nya principer pågår under arbetet med PAF-medlen i budgeten för 2011 under moment 44.20:”Den långsiktiga nivån på avkastningen på penningautomatmedel är inte klarlagd, vilket innebär att återhållsamhet bör iakttagas i fördelningen av bidragsmedel beträffande fördelning av medel till bestående driftskostnader. Föreningarna bör eftersträva att aktivera så många medlemmar som möjligt i de verksamheter som organisationerna bedriver. Landskapsregeringen avser att år 2011 vid fördelningen av anslaget beakta andelen medlemmar som aktivt tar del i organisationernas arbete och antalet frivilliga arbetstimmar.”

    Undantag har gjorts för sekreterare och verksamhetsledare när föreningarnas medlemmar har olika funktionshinder t.ex. syn- och hörselnedsättning och därmed haft svårt att driva en förening.

    Vissa villkor måste också uppfyllas t.ex. föreningen ska ha varit registrerad i ett helt verksamhetsår, det ska finnas godkända stadgar och det ska finnas genusstatistik på medlemmarna. Det görs också en helhetsbedömning av verksamheten, aktivitet, medlemsantal och andelen frivilligt arbete.

    I dagsläget är det fem sammanslutningar som driver banken; Mariehamns församling, Socialmissionen, Pingstkyrkan, Missionskyrkan och Rädda barnen. De gör en betydelsefull och medmänsklig insats.

    Enligt de uppgifter vi har fått är inte Matbankens överlevnad avhängigt av landskapsregeringens beslut. Ett sådant beslut skulle vi aldrig fatta medvetet! Inte heller Socialmissionen verksamhet är det.

    Vi kommer att sammankalla företrädare för de fem sammanslutningarna som driver banken och diskutera på vilket sätt verksamhet verkar expandera och på vilket sätt det är möjligt att stöda och med den absoluta målsättningen att Matbanken ska bli överflödig . Alla ska ha oundgänglig försörjning, mat på bordet!

    Ltl Camilla Gunell

    Min enkla fråga har sin grund i ett av landskapsregeringens fattade beslut. Där står det i svaret att detta handlar om en anställning för en handledare 8 timmar i veckan. ”Handledaren deltar i hjälpverksamheten som föreningen bedriver samt administrerar det frivilliga som är engagerade i den s.k. Matbanken som delar ut till behövande i det åländska samhället.” Detta är citat ur regeringens eget beslut. Hur detta kan missförstås är mycket svårt att förstå för mig. 

    Det här handlar inte alls om att inrätta några tjänster inom frivillig sektorn. Jag har svårt att förstå varför man alls kopplar ett sådant här beslut till en allmän diskussion om PAF-medel som härrör sig från långt tillbaka i tiden. Dessutom betonar man att det är Ålands lagting som har tagit sådana direktiv. Enligt vårt parlamentariska system kan landskapsregeringen fatta vilket beslut man vill. Tidigare har man gjort, som ministern säger, angelägna prioriteringar när det gäller undantag för olika typer av anställningar inom frivillig sektorn. Det förvånar mig fortfarande att inte just denna oerhört angelägna fråga inte hör till landskapsregeringens prioriteringar.

    Ministern säger att hon har varit i kontakt med de föreningar som det här berör och hon påstår att ett sådant här beslut inte äventyrar deras verksamhet. Ingen av de tre huvudansvariga för verksamheterna har haft någon som helst kontakt med vare sig ministern eller hennes tjänstemän.

    Minister Katrin Sjögren

    Herr talman! När det gäller beslut som fattades om Matbanken så omfattar det en handledare som söktes i den ordinarie ansökningsrundan. En del av handledarens uppgifter är att bistå Matbanken. Önskemål om resurser för en handledare fanns i den ordinarie ansökan.  

    När det gäller PAF-medel så bereds de i förvaltningen av sakkunniga tjänstemän. Jag beklagar om jag hat varit otydlig. Jag har inte träffat alla de församlingar och föreningar som deltar i Matbanken. Jag har haft kontakt med några, men beredningen har haft kontakt med flera av dem som är aktiva i Matbanken.

    Jag har träffat flera föreningar, som får PAF-medel, på föreningarnas initiativ och på mitt eget initiativ, t.ex. Ålands invalider, Fri från narkotika, Power club, Folkhälsan, Röda Korset och Handikappförbundet.

    I Socialmissionen finns det helt klart olika uppfattningar om hur frivillig arbetet ska bedrivas. Man har beviljats medel under flera år för sin viktiga verksamhet. Man har fått medel för att kunna besöka åländska fängelsekunder och för att bedriva loppisverksamhet m.m. Det blir heller inte rimligt och försvarbart om de administrativa kostnaderna och personalkostnaderna blir högre än de faktiska medel som går till utdelning till hjälpbehövande och besöksverksamheten.  

    Alla de 38 föreningarna som finns inom den sociala sektorn har mycket hög legitimitet, precis som Socialmissionens arbete. Samhällsmedlen ska användas enligt spelregler som är lika för alla, enligt principen om lika behandling. Hanteringen ska vara genomskinlig för alla som vill syna den i sömmarna.

    Vi försöker alltid diskutera, ha en dialog och samverkan med föreningarna. Vi försöker också alltid hitta flexibla lösningar. 

    Det handlar också om att ha någon form av lika behandling och behandla alla dessa 38 sociala föreningar på samma sätt.

    Ltl Camilla Gunell

    Det är en väldigt formalistisk attityd som landskapsregeringen vidhåller i den här frågan. Jag kan inte acceptera det här resonemanget, att den här verksamheten skulle vara som vilken annan verksamhet som helst. Jag jobbade själv där igår. Vi delade ut 26 kassar till 6 familjer och 20 andra typer av hushåll. De individer man möter är i en svår ekonomisk situation och i övrigt också i en svår livssituation. De småpengar som landskapet här kunde ställa till förfogande för en handledare hos Socialmissionen handlar både om att administrera Matbanken men också att sköta annan hjälpverksamhet. Den här hjälpen är så oerhört angelägen. Jag kan inte förstå hur man ställer det här i relation till andra föreningar. Jag gör en helt annan bedömning av hur angeläget det är att landskapet bidrar med det lilla man kan göra.

    Ministern säger att de administrativa kostnaderna överstiger det som går till hjälpbehövande. Den här administrationen behöver ju finnas för att kunna upprätthålla en sådan här verksamhet. Verksamheten skulle kunna vara hållbar, behovet ser tyvärr ut att öka. Om det ska kunna skötas med värdighet och medmänsklighet är man tvungen att ha en viss resurs.

    Jag skulle ha gjort en helt annan bedömning i frågan. Eftersom ministern har lovat att verksamhet inte ska äventyras så hoppas jag att resultat av den här diskussionen resulterar i att man är i kontakt med de huvudansvariga för verksamheten och att man verkligen ser till att inte äventyrar denna oerhört angelägna verksamhet.

    Minister Katrin Sjögren

    Herr talman! Inte för en sekund tvivlar jag på att Matbanken gör nytta eller att de inte skulle göra ett betydelsefullt och medmänskligt arbete.

    Det har inte kanaliserats PAF-medel tidigare till den här verksamheten, vare sig via Rädda Barnen eller via Socialmissionen. Jag anser att det är mycket angeläget att Matbanken finns när den behövs. Jag har tidigare också sagt att vi behöver sammankalla dessa fem olika föreningar och församlingar och höra vad de har för verksamhetsförutsättningar och hur vi kan trygga deras verksamheter. Det finns ju flera bitar i det här. Det finns frivilligt arbete, ca 15 personer deltar i det här frivilliga arbetet. Det finns donationer, både från företag och från privatpersoner. Kanske en lösning för att trygga den här verksamheten skulle vara att man gör en samordnad ansökan. Kanske landskapsregeringen kunde stå för hyreskostnaderna så länge det finns behov för Matbanken. Det skulle vara en betydlig avgift som skulle avlasta Matbankens administration. Jag är helt säker på att det finns lösningar på det här.

    Man önskar att Matbanken skulle vara tillfälligt. Vi driver en sådan socialpolitik både på landskapsregeringen och i kommunerna att man inte behöver gå till Matbanken för att få mat på bordet. Där kan vi inte slå oss till ro. Det gäller att forcera lagstiftning och att kommunerna uppfyller sina sociala plikter.

    Talmannen

    Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

    Fortsatt enda behandling

    4      Redogörelse enligt 32 § lagtingsordningen för tiden 1 november 2009 - 31 oktober 2010

    Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SjpN 1/2010-2011)

    Landskapsregeringens redogörelse (RS 1/2010-2011)

    Diskussionen i ärendet avbröts vid plenum 20.04.2011. Diskussionen fortsätter. Kvar på talarlistan står lagtingsledamöterna Gun Carlson, Johan Ehn, Olof Erland, Runar Karlsson, Danne Sundman och Harry Jansson.

    Ltl Gun Carlson

    Herr talman! I onsdags före påsk debatterades betänkandet från självstyrelsepolitiska nämnden. Den debatten fortsätter nu. Det är det årliga återkommande betänkande över landskapsregeringens redogörelse över det som man har gjort under året när det gäller speciellt viktiga frågor som rör självstyrelsepolitiken.

    Vi i centern ser det som ytterst väsentligt att alla de här frågeställningarna lyfts fram och att det görs årligen. Även om det ibland i vissa kommentarer blir mer eller mindre kopiering av förra årets förslag eller beslut i redogörelsen så är det ändå bra att det återkommer.

    Vi har ofta anledning att konstatera att det finns ett stort informationsbehov till omvärlden om vår självstyrelse och om våra särrättigheter. Det är sant. Värre är att det börjar bli allt sämre med intresset för och kunskapen om självstyrelsen och självstyrelsefrågorna på Åland. Våra ungdomar och i många företag har allt mindre kunskaper om det här. Kunskaperna försvagas eller förminskas. Man håller på att glömma bakgrunden till självstyrelsen. Man inser inte att om inte vi håller fast vid grundstenarna så kan det sluta med att vi blir ett vanligt landskap i staten Finland. Här finns en stor uppgift för informations- och kommunikationschefen som vi har i landskapsregeringen. Här borde arbetet utvecklas så att det blir regelbunden ofta återkommande information både hemma och borta, i skolorna och till näringslivet. Det här borde landskapsregeringen fundera på när det gäller kommunikationschefen.

    Jag är glad att självstyrelsepolitiska nämnden i årets redogörelse återigen lyfter fram flera viktiga frågor för självstyrelsen och att vi nu får diskutera dem. Med tanke på att hembygdsrätten med åtföljande särrättigheter; jordförvärv och näringsrätt är att betrakta som grundstenar i självstyrelsesystemet och de är också skyddsmekanismer för självstyrelsen. Det är självklart att självstyrelsepolitiska nämnden har de här frågorna med när redogörelsen granskas.

    Påpekande om att kommitténs åtgärdsförslag snarast måste förverkligas håller jag naturligtvis med om. Jag citerar: ”Det är viktigt att den politiska linjedragningen i frågan blir tydlig och att de politiska riktlinjerna styr juridiken och inte tvärtom.” Det är särskilt intressant för mig. Som ordförande för den parlamentariska kommittén för hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt kunde jag konstatera att samtliga medlemmar var absolut tydliga och eniga om att syftet med grunden för jordförvärvslagen skulle bevaras. Med andra ord, den politiska linjedragning blev tydlig i ett tidigt skede av arbetet och gick som en röd tråd genom hela kommittéarbetet. Det ledde till en lista över åtgärdsförslag, en beställning, till landskapsregeringen. Frågan som jag ställer här lyder: Är den politiska linjedragningen densamma idag när det gäller de här frågorna, är den lika klar och tydlig? Jag känner förstås en viss osäkerhet med tanke på vissa uttalanden i lagtingsdebatten och med tanke på vissa händelser i landskapsregeringen.

    Beträffande användningen av landskapsförordning konstaterar kommittén att grunderna för fysiska och juridiska personers rättigheter ska regleras i lag och inte i förordning. Kommittén konstaterade också att det finns behov av att till en landskapslag om jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd överföra bestämmelser från gällande landskapsförordning i enlighet med Högsta förvaltningsdomstolens beslut och självstyrelselagen. Det var helt enigt.

    Självstyrelsepolitiska nämnden gör också samma ställningstagande, dvs förordning bör inte användas. Däremot kan riktlinjerna specificeras.

    Centern anser att om man ändrar regelverket så att personer utan hembygdsrätt kan köpa t.ex. strandtomter så måste man göra den ändringen genom en lagändring så att förslaget och dess konsekvenser får diskuteras av lagtinget. Detta med tanke på att jordförvärvslagen är en lag som endast kan ändras genom överensstämmande beslut i lagting och riksdag och beslut i lagtinget kräver 2/3 majoriteten av de avgivna rösterna för att vara gällande. Det här är en sådan fråga som bör diskuteras i lagtinget.

    Samma röstningskrav gäller för ändring av landskapslagen om jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd. Det ska vara en kvalificerad majoritet också här. På grund av de här bestämmelserna så har vi i centern ansett och vi anser fortfarande att det blir synnerligen olyckligt om man endast ändrar i förordningen.

    Kommittén var väl medveten om att det pågår en utveckling av fritidsboende kopplat till turistiska verksamheter i avsikt att uppgradera anläggningar till så kallade resorter eller strandbyar. Kommittén ansåg att en sådan utveckling är positiv för näringslivet. Kommittén ansåg att det därför bör införas klara och enhetliga grunder för när planering av markområden förutsätts för beviljande av jordförvärvstillstånd så att utveckling av såväl fast boende som fritidsboende på av kommunerna planerade områden kan tillåtas. Vi var fortfarande eniga i kommittén.

    Centern vill fortfarande ha en garanterad hållbar självstyrelse. Nu känns det som om alltför mycket diskuteras och avgörs med kortsiktigt tänkande. I maj kommer centern att hålla ett seminarium om dessa frågor.

    Enighet rådde också i den parlamentariska kommittén som arbetade för reformering av självstyrelsesystemet. Som vi hörde många talare uttrycka i onsdags så vet vi fortfarande ytterst lite idag, efter riksdagsvalet, om möjligheterna om stöd för våra önskemål i rikspolitiken.

    Vi åkte enigt från kommittén till samtliga partier i riksdagen i höstas med förslag till skrivningar i det kommande regeringsprogrammet. Vi åkte hem synnerligen förhoppningsfulla och optimistiska. Nu vet vi inte vad som hände igår i Helsingfors. Jag har läst idag att lantrådet diskuterade de här frågorna igår. Vi hoppas att det går vägen.

    Grundtanken i kommittén var att Åland ska överta behörigheten i egen takt när vi vill visa vad vi kan klara av.

    Beslutet som antogs i Mariehamns stad gjorde mig lite betänksam. Om man inte klarar av att sköta ett kommunförbund, och få det att fungera på Åland utan man måste använda sig av Finlands kommunförbund, hur i herrans namn ska vi då klara någonting annat? Jag hoppas att det inte blir en negativ signal. Jag tycker att det går lite tvärtemot mot tankarna i självstyrelsereformeringskommittén.

    Svenskans försvagade ställning i Finland är ett faktum. Få av oss kan veta vad som händer med dagens mandatsituation i riksdagen. Loppet är kört, sade ltl Anders Eriksson i debatten i onsdags. Det kan vara så.

    Några sekunder till, herr talman. I radions P1 i Sverige utfrågades bl.a. en svensk språkvetare vid Helsingfors universitet, en specialist på svenska språkets ställning i Finland, om hur hon ser på den nya situationen i Finland efter valet. Det här är kanske inte ett ordagrant citat, men så här svarade hon: ”Jag har inte blivit attackerad för att jag talar svenska, men jag är fullt tvåspråkig så jag klarar mig bra.” Det visar kanske lite på situationen i Finland. Det var ett mycket märkvärdigt svar av en språkvetare. Det var journalisten som ställer frågan och fick ett sådant här svar.

    Jag tror för vår del att vi måste bli om möjligt ännu tydligare när det gäller kommunikationerna mellan finska myndigheterna och landskapet. Det ska vara endast skriftväxling på svenska. Här har vi en uppgift som bör utvecklas av kommunikationschefen, det gäller naturligtvis information och någon som bevakar det som kommer till Ålands landskapsregering på finska. Vi måste också informera privatpersoner, skolor och företag om rätten att enligt språklagen som gäller i riket ska vi kunna bli betjänade på svenska. Det är igen samma sak, om inte vi själva slår vakt om våra rättigheter vem gör det då? Vi måste också påminna om Finlands ansvar och skyldighet att se till att självstyrelselagens regler och intentioner till fullo efterlevs. Vi ska komma ihåg vilka krav som vi ska ställa på rikets myndighet, riksdag och regering. Tack. 

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Moderaterna på Åland står eniga bakom betänkandet i jordförvärvsfrågorna. Vi skrev att fastboende skulle möjliggöras i alla kommuner, också strandnära boende. Vi skrev att turistbyar skulle kunna utvecklas och vi skrev att allt detta skulle vara så lagbundet som möjligt. Ingenting har hänt, ingenting har hänt, och så har ingenting hänt. Gun Carlson säger alldeles riktigt att riktlinjer kan preciseras i landskapsförordning när det gäller den lilla detaljen om hur nära t.ex. Mariehamns stad och andra kommuner får planera tomter till stranden. Frågan är om det är 30 meter från stranden, 20 meter från stranden, 10 meter från stranden eller om det är 0 meter från stranden som det ska stå i jordförvärvslagen? Omöjligheten i det här resonemanget framgår ju klart att kommittén inte menade metrarna. Det var betydligt tyngre frågor som vi tog upp i kommittén.

    Ltl Gun Carlson, replik 

    Herr talman! Det är bra att vi fortfarande är helt eniga. Så här resonerar jag också. Jag har aldrig sagt någonting annat än det som ltl Roger Jansson säger. Jag upplevde i onsdags, när vi diskuterade förordning eller lag om bestämmelser, att också ltl Roger Jansson kanske tyckte att man bra kunde ändra i förordningen trots att vi har varit överens om att man inte ändrar någonting i förordning. 

    Ltl Roger Jansson, replik

    (Hörs dåligt, mikrofonen ej påslagen). När det gäller metrarna ska det alltså i jordförvärvslagen stå hur nära Mariehamns stad får stadsplanera tomter till stranden? Mitt svar är naturligtvis nej, det ska vi inte göra. När det gäller metrarna så är det inte en sådan sak som är av den arten att det ska tas in i jordförvärvslagen. Man kan tänka sig att vara jättedetaljerad. Men nu har inte landskapsregeringen klarat av detta och vi hade bråttom med att få fast bosättning runt om på Åland i alla kommuner. När inte landskapsregeringen, centern och liberalerna, har klarat av det så sätt då in det i förordningen tills vi får in det i lagen om just metrarna ska vara inne i lagen.

    Det har hänvisats till HDF, men det gäller ju helt andra frågor som det är krav på att ska vara i lag, liksom det som vi diskuterade i kommittén.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Gun Carlson, replik

    När det gäller vad som ska vara i lag eller förordning så är det allt som berör den enskildes rättigheter. Det är vi överens om. Man kan fundera på om antalet metrar ska finnas i lag. Jag förstår att ltl Roger Jansson frågar mig om antalet metrar ska vara i lag eller i förordning. Det är ingenting som jag är exakt säker på hur det ska vara. Utgångspunkten ska alltid synas i lagen. Med stöd från lagen ska man inse vad som gäller. Ändrar vi nu detta som det är diskussion om i förordningen så kan vi inte vara säkra på vilka konsekvenser det blir. Det är därför som vi har sagt att konsekvenserna bör kunna diskuteras i lagtinget och inte i ett enskilt slutet rum.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Det här anförandet blev till vissa delar rätt yvigt. Eftersom talmannen tillåter att vi diskuterar kommunförbund så måste jag ta mig friheten att svara på den frågan.

    Det skulle vara intressant om ltl Gun Carlsson kunde förtydliga; vem har ställt Finlands kommunförbund som ett alternativ till Ålands kommunförbund? Det skulle vara mycket intressant att få ett förtydligande efter anförandet.

    Ltl Gun Carlson, replik 

    Jag berörde den kommande självstyrelselagsrevisionen där vi vill visa att vi klarar av att ta hand om det mesta av de angelägenheter som rör Åland. I mitt anförande sade jag att den här signalen kan tolkas på det viset att om vi anser att vi inte klarar av att sköta ett kommunförbund på Åland så hur ska man då klara av något annat? Sedan sade jag också att man gärna är med i Finlands kommunförbund. Jag vet inte om Mariehamns stad är medlem där. Jag sade att jag vet att många kommuner på Åland fortfarande är medlemmar i Finlands kommunförbund.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Att ställa dem mot varandra gjorde ltl Gun Carlsson i sitt anförande. Hon sade att det fanns kommuner som valde att vara med i Finlands kommunförbund istället för i Ålands kommunförbund. Om ltl Gun Carlson skulle ha följt med rapporteringen angående det beslut som Mariehamns stad har tagit så kanske Gun Carlson också hade noterat att man vill sköta de interna angelägenheterna på ett bra sätt, ett sätt som fungerar och ett sätt som får kommunerna att bli starka.

    Kritiken har handlat om att vi tycker att man inte har lyckats skapa det. Genom det här beslutet vill man skapa något nytt. Vill man läsa texterna som en viss potentat läser Bibeln så är det klart att man kan sprida dimridåerna på det sättet.

    Ltl Gun Carlson, replik 

    Jag vill fortfarande hänvisa till kommittébetänkandet om självstyrelsen. Samtliga partier anser att vi ska ta hand om så mycket som möjligt själva. Vi klarar av det, vi klarar av skattebehörighet och vi klarar av alla angelägenheter, utom vissa som fortsättningsvis ska höra till Finland. Det här var en fundering från mig om detta kan bli en signal som kan tolkas som så att vi egentligen inte riktigt är beredda att klara av allting.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Johan Ehn

    Tack, herr talman! Jag ska återgå till betänkande som gäller redogörelsen som landskapsregeringen har lämnat angående utrikespolitiken.

    Det finns en punkt som har intresserat mig lite mer än de andra. Det handlar om de tankegångar som nämnden har kring samfundsbeskattningen. Det finns nu tankegångar på rikshåll att staten kan tänka sig att föra över samfundsbeskattningen helt och hållet till sig själv. De här benämns i betänkandet som något som man från åländsk sida bör protestera högljutt mot. Jag hör till dem som verkligen vill understryka detta. Det skulle vara viktigt att landskapsregeringen nu, i de kontakter man har till rikssidan när det gäller skrivningarna av ett nytt regeringsprogram Helsingfors, också tydligt markerar att det här inte skulle vara bra.

    Vi har från moderaternas sida markerat det mot vårt systerparti i Helsingfors, samlingspartiet. Man motiverar det ganska långt med att om man ska för en framgångsrik näringspolitik i ett land och om man ska kunna föra en framgångs näringspolitik som bygger på ökad sysselsättning och öka tillväxten så behöver man också ha en näringspolitik som förs på bred front.

    I ett läge där man skulle föra bort samfundsskatterna från kommunerna helt hållet, var skulle då incitamentet finnas hos kommunerna att överhuvudtaget lyfta ett finger just för näringspolitiken? Man skulle istället peka på landskapet och staden, att det är här som näringspolitiken fullt ut ska föras. Jag vill från vår sida tydligt lyfta fram att här finns ett arbete som vi gemensamt måste göra gentemot Helsingfors så att detta inte blir verklighet. Det skulle vara till ganska stor skada för stadens och övriga kommuners del.

    När det gäller beskattningsdiskussionen och utvecklingen av självstyrelsen som helhet, trots att det blåser lite kyliga vindar i Helsingfors kring både det svenska språket och internationalisering, så hoppas jag på att vi med gemensamma krafter ska lyckas skapa ett sådant klimat så att vi kan diskutera de här frågorna vidare. Jag delar till vissa delar ltl Gun Carlsons farhågor för att det inte är det mest gynnsamma läget att diskuterar den här typen av frågor nu. Däremot får vi inte ge upp, vi måste trycka på ännu mera tydligt och visa på att det finns ett behov att få den här processen att gå vidare och att alla parter skulle ha någonting att vinna på det.

    Jag hoppas att lantrådet och övriga ministrar och tjänstemän, som är i kontakt med i Helsingfors för att skriva ett regeringsprogram, verkligen lägger klutarna till för att se till att vi får positiva skrivningar när det gäller självstyrelseutvecklingsarbetet i regeringsprogrammet. Jag hoppas också att man inser från regeringen sida och andra, t.ex. riksdagsledamoten, att det här måste vi göra gemensamt. Alla har vi våra kontakter till riksfältet. Vi bör också använda krafterna på ett gemensamt sätt tillsammans. Tack, fru talman.

    Ltl Olof Erland

    Fru talman! Det var många intressanta synpunkter som kom upp här idag. Jag berörde några synpunkter i onsdags när det gäller budgetdebatten, bl.a. jordförvärv, hembygdsrätt och näringsrätt. Jag har inte en så klar juridisk uppfattning som många andra har. Jag ser pragmatiskt på det hela. Om man tar avstamp i det som ltl Gun Carlson sade, om vikten av information och självstyrelsen, så håller jag med till alla delar. Man behöver se på den historiska bakgrunden om vårt system; lagstiftningen, konstitutionen, det som har tillkommit genom EU och som har utvecklats starkt de senaste åren samt de internationella garantierna som finns i bakgrunden men som hela tiden behöver ha lite värme under grytan så att det åtminstone puttrar och blir aktuellt så småningom att ta upp och stärka. Det är viktigt.

    På samma gång saknas det ofta ett lika långt perspektiv framåt som man nu önskar ha bakåt. Därför tycker jag det är viktigt att tala om en modernisering, inte bara av självstyrelsesystemet och lagstiftningen, utan också det som självstyrelsen utgör grund för när det gäller samhället. De som bor och lever här gör det på någon jordplätt. De som bor och lever här har rättigheter eller eftersträvar rättigheter. De som vill komma hit och idka företagsverksamhet vill göra det på villkor som är konkurrenskraftiga. Därför borde vi göra vad vi kan för att underlätta för fastboende personer att på planerat område förvärva fast egendom. Och att för turistföretagare utnyttja naturtillgångarna enligt planering så att man kan utveckla turismen. Det är ingen idé att ge stöd, upprätthålla trafik, stöda infrastruktur med den ena handen och dra bort med den andra handen.

    Min enkla politiska målsättning, vilket jag läser in i den parlamentariska kommittén från tidigare, är att underlätta jordförvärv på planerat område för fastboende, fastanställda och turistverksamhet.

    För det andra hembygdsrätten, jag läste i en tidningsrubrik att liberalerna vill luckra upp hembygdsrätten. Det är snarare så att vi vill förenkla. De som studerar och praktiserar under ungdomstiden kan behålla hembygdsrätten, om man så vill. Det gör man på ett enkelt sätt genom att förlänga tiden till t.ex. 8 år. Man har diskuterat 10 år. Det är ganska rimligt med 8 är. Man har avslutat gymnasiet, man har studerat vid högskola 4-5 är och praktiserat 1 år eller gått ett par utbildningar. Det kanske till och med är ett sätt att stärka intresset för det politiska genom att man fortfarande har den symboliska kopplingen till hembygden.

    När det gäller näringsrätten så har liberalerna haft den åsikten att bolagsstyrelserna vet själva bäst vad de vill ha för kompetens. Det har väldigt lite koppling till vad utomstående tycker om styrelsen. Däremot är verksamhetsspråket en annan sak, där kan man ställa krav.

    Mot bakgrund av det här tycker jag att nämndens synpunkter på punkterna där det ska preciseras och kommenteras att likställa juridiska och fysiska personer är ganska diffusa. Jag tror att man har missat bolagslagstiftningen. Där kan det finnas förbehåll, man kan olika villkor för olika kategorier och man kan ha hembudsklausuler osv. Det är en möjlighet att juridiskt ha en sådan reglering, men det här återstår ännu att reda ut och förtydliga.

    Jag vill påpeka i samband med redogörelsen att under 2010, den tid som detta avser, så hände det väldigt mycket, både i lagtinget och EU när det gällde åländskt inflytande. Man ska komma ihåg att det inte är bara problemen som vi ska ha på bordet utan också det som gör att vi går framåt.

    Samfundsskatten, som ltl Johan Ehn tog upp, har flera gånger varit aktuellt att förstatliga i Finland. Man har naggat kommunerna i kanterna.

    Den åländska politiken långsiktigt, om jag kan bedöma den, är att man inte ska ändra på det förhållandet att kommunerna har möjlighet att ta upp samfundskatt. I det här läget kan jag föreställa mig att om Finland vill gå in för en samfundsskatt, på grund av näringspolitiska skäl och ha det enhetligt i landet, så kan vi på ett principiellt plan säga att vi är så pass självstyrda att vi borde ha en annan politik. Om staten tar upp skatten så betyder det att staten tar upp skatten men idag har vi en fördelningslag där staten, kommunerna och kyrkan delar på skatten. Den lagen borde göras om för Ålands del, att vi tar över samfundsskatten eller behåller den del som kommunerna har idag. Det kan man diskutera.

    ”Worst case scenario” är att vi inte kan påverka den här fördelningen. Det betyder att vi måste göra med samfundsskatten som med kapitalinkomstskatten delvis, fördela den till de kommuner där den uppstår. Särskilt för Mariehamn betyder det flertalet miljoner. Jag kommer inte exakt ihåg hur mycket det var senaste år. Men det betyder väldigt mycket.

    Det som är intressant i övrigt i skattepolitiken är att man avser att sänka samfundsskatten, åtminstone vill de finska moderaterna göra det hittills, tack vare de goda erfarenheterna från Sverige när det gäller alliansens skattepolitik. Däremot har det funnits propåer om att höja kapitalinkomstskatten. Det vill särskilt socialdemokraterna, skulle jag tro. Det var också aktuellt i riksdagsvalet. Jag såg en höjning av kapitalinkomst som någonting bra. Jag tror inte alls att det är bra för Åland, tvärtom. De åländska aktiespararnas ordförande ser mycket bekymrad ut, vilket jag förstår. I småföretagandet finns en stor del av den åländska dynamiken, möjligheterna att dela ut dividend.

    Herr talman! Sedan var det en intressant infallsvinkel när det gäller kommunförbundet och självstyrelsepolitiken. Betyder detta faktum, att vi inte kan ordna kommunförbundet och att vi inte kan ordna en sammanhållen avfallsplanering, att vi inte klarar av självstyrelsen? Nej, tvärtom, det är kanske mera ett dilemma. Vi har klarat av självstyrelsepolitiken sedan 1921 med reformer och systemet har fungerat. Däremot var avfallssystemet från början uppbyggt så att det inte ska fungera. Det är en prestation att, mot alla odds, få våra kommunalförbund i praktiken att kunna verka i fortsättningen. Det är strukturellt felaktigt upplagt. Det handlar om kollektivt och individer och i det här fallet enskilda kommunerna och det sammanlagda kollektivet. I och med att Mariehamn är så starkt så behöver man egentligen inte de andra kommunerna, då ser man rationellt.

    I min nuvarande hemkommun undrar jag också vad vi har för nytta av kommunförbundet. Remissorgan, kompetens, statistik, utredningar och kurser allt detta går att göra på annat sätt.

     Det som kommunerna på Åland behöver är en attityd som är kollektiv. Det gemensamma bör göra saker för att få det att fungera. Man behöver kunna avtala. Avtalsförhandlingar pågår ju här i landskapsregeringen varje år. Det gäller att hitta ett sätt att representera kommunerna med tanken att kommunerna som enheter kanske blir kvar med vissa uppgifter.

    Det här har lösts i självstyrelsen genom att vi har en landskapsregering, en enhet som tar hand om landskapet på vissa områden. Kommunerna borde dra lärdom av just detta, särskilt när det gäller kommunförbund och sättet att föra ihop saker inom ett begränsat område.

    Sedan tänkte fråga självstyrelsepolitiska nämnden och kanske också möjligen medlemmarna i den parlamentariska kommittén för självstyrelsens utveckling. Jag har fått den uppfattningen ibland att man ska ta över skattebehörigheten som ram utan att bestämma vad man ska använda beskattningen till. Det tycker jag verkar väldigt farligt. Det finns ett spel där man blir sittande med Svarte Petter och det skulle Åland bli i det här fallet. Om vi skulle ta över skattebehörigheten då har vi spelat bort alla våra förhandlingspositioner. Man måste klargöra några saker först i så fall. Det här säger jag på grund av att sannfinländarna har visat sig väldigt villiga att ge över så mycket som möjligt till Åland. Där är i och för sig bra, det är mycket välvilligt om det skulle vara enbart välvilligt, men det är för att bli av med besvär. Om vi skulle ta över skattebehörigheten så måste man klargöra tre viktiga saker.

    För det första, Ålands andel i Finlands förmögenhetsmassa, ägandet i bolaget osv. För det andra, statsskulden. Båda de här komponenterna betyder att vi har en fordran, som är väsentligt stor, på Finland i ekonomiska termer. Den ekonomiska fordran måste man förhandla om för att vi ska kunna ta över beskattningen. Det tredje är sjöfarten, utan att reglera sjöfarten kan vi inte ta över skattebehörigheten, bortsett möjligen från indirekta skatter. Man måste reglera hela det paketet. Det gäller kommunalskatten, statsskatten, arbetsgivaravgifter, pensionsförsäkringar och olycksfallsförsäkringar mm. Det handlar om stora summor. Jag utgår ifrån att det här är någonting som självstyrelsepolitiska nämnden och parlamentariska kommittén, om inte tydligt uttryckt, har i bakfickan.

    Både möjligheten och risken att riket plötsligt skulle kasta en massa behörighet över oss är liten. Förhandlingarna om de här frågorna kommer säkert igång. Jag tror att det är väldigt bra att vara medveten om att här har vi ett problem.

    Detta med kommunförbundet och självstyrelsen är två olika saker. Det ena har vi ålänningar skött, det andra har vi inte skött lika bra. Nu måste diskussionen komma igång om hur vi ordnar den kommunala servicen.

    Nu har jag pratat ut samtliga sossar här så nu kan jag avsluta. Tack, herr talman.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Jag tar upp två frågeställningar, självstyrelsen och kommunerna. När det gäller det kommunala samarbetet så finns det många goda ett exempel på det att fungerar väl. När det gäller avtalsfrågor har vi ett mycket väl fungerande exempel i kommunala avtalsdelegationen där kommunerna har givit förhandlingsrätten till sitt gemensamma organ. Det har fungerat genom åren på ett alldeles tillfredsställande sätt. Det är ett exempel på bra samarbete.

    När det gäller MISE så är det ett exempel där man inte kom igång riktigt bra överhuvudtaget. Med Ålands kommunalförbund är det väl lite samma sak, man har aldrig riktigt fått det på plats såsom det var tänkt.

    Jag ska i nästa replik, om jag får en sådan, fortsätta med frågan om ramlagen och skattebehörigheten.

    Ltl Olof Erland, replik

    Jag har väl inga invändningar annat än den kommunala avtalsdelegationen är en arbetsgivarfunktion som nästan finns oberoende av hur man gör med resten. Det finns ett behov av kollektiva lösningar.

    Problemet med MISE är att det inte finns något incitament att lösa saker och ting kollektivt. Varje kommun blir sin egen avfallssorterare och då blir det problem för helheten. Kommunförbundets upplösning med Mariehamn bör inte ses som ett misslyckande utan att man måste söka sig något nytt.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Det var det jag ville, fru talman, med min replik till den delen. Det finns inte dåliga exempel enbart. Men när det inte har gått så jättebra då måste man vara beredd att söka någonting nytt, vilket vi från stadens sida nu har sagt att man borde göra.  

    Om man tar en ramlag innebär det att man ges möjlighet att fatta beslutet själva. När det gäller moderaternas inställning till ramlagen och den framtida skattebehörigheten så menar vi att det naturligtvis inte är något självändamål. I varje särskild diskussion om skatteövertagandet ska man ge en klar bild till ålänningarna och låta dem i val ta ställning till den modell man avser att använda sig av. Och varje sådant övertagande, varje liten del eller stor del kräver detaljförhandlingar med riket som ger ett tillfredsställande resultat för båda parter.

    Ltl Olof Erland, replik

    Detta håller jag också med om, men med den brasklappen att om man redan har tagit över behörigheten så har man också gett ifrån sig förhandlingsmöjligheterna. Det tror jag är en viktig sak. När man förhandlar om hur man ska ta över behörigheten så måste alla delar vara med. Om man tar över en enskild skatt utan att ta hänsyn till statsskulden, statsförmögenheten och sjöfartsnäringen så då kommer vi att förlora på det. Man kan till och med räkna ut det i euro vad vi skulle förlora på ett sådant enskilt skatteövertagande.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack fru talman! I mitt första replikskifte skulle jag vilja förtydliga lite så det inte uppkommer missförstånd här bland kollegorna vad gäller centerns syn på jordförvärvsfrågan.

    Vi måste komma ihåg att det förslag till landskapsförordning, som har gått ut på remiss till kommunerna, gäller inte bara planerat område där man skulle slopa gällande strandvillkor. Det gäller även bykärna och det något diffusa begreppet; ”annat område avsett för fast bosättning”. Här har vi från centerns sida sagt att vi inte kan ha den typen av svepande formuleringar till grund för reglering av ett av våra viktigaste nationalitetsskydd, dvs jordägandet.

    Vad gäller hembygdsrätten så från centerns sida skulle det absolut inte vara någon problematik att förlänga tiden innan man förlorar hembygdsrätten om det enbart skulle gälla studeranden. Problemet är att man har kommit fram till att man inte kan särbehandla de studerande, man vill att alla ska ha rättigheten om förlängd tid.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Olof Erland, replik

    När det gäller det sista att alla ska ha den rätten så är det detta som vi har diskuterat. Studerande är bara en verksamhet jämfört med annan. Att studera är till och med nästan avlönat ibland även om det är dåligt. Far man ut och praktiserar så bör man ju ha samma rättigheter. Det är alltså de som har förvärvat hembygdsrätt som skulle få tiden förlängd.

    När det gäller jordförvärvsrätten så ser jag detta med bykärna och annan fast mark lite som teknikaliteterna. Om det är detta som det handlar om så skulle jag säga att det är öppet för en förhandlingslösning när man ser vad remissvaren säger. Vi måste hitta lösningar för regionalpolitiken som innefattar att folk faktiskt kan bo ute på landsbygden och i skärgården. Ser man på åldersfördelningen så är det många som bor där därför att de trivs men de är inte i arbetslivet i tillräcklig utsträckning.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Harry Jansson, replik

    Att tiden skulle förlängas från 5 till 8 år för alla som har förvärvat hembygdsrätten kan inte centern omfatta. Däremot skulle vi kunna omfatta att man kunde ge förlängd tid till de åländska studerande som har tvingats att skriva sig utanför Åland till följd av studier. Där hade vi kunnat tänka oss en särställning. Men i och med att man påstår att grundlagen med mera sätter hinder i vägen för en sådan behandling så då säger vi också nej till att förverkliga det verkliga rättsinstrumentet som är förknippat med dagens självstyrelse.

    Vad gäller ramlagen och beskattningsfrågan så måste vi komma ihåg att tanken är att beskattningen tillhör de rättsområden som överförs i en ny sorts kategori, dvs sådana som lagtinget kan överta efter att ha hört den åländska befolkningens vilja. Det betyder att vi inte ger ifrån oss några förhandlingskort, men vi vet själva hur vi vill utveckla självstyrelsen. 

    Ltl Olof Erland, replik

    Angående problemet med hembygdsrätten, att det inte skulle gälla alla, förstår jag att det är de som inte är studerande, vad är det för mystiskt med dem? Man flyttar ut en tid, man jobbar, man praktiserar och man bestämmer sig för att byta medborgarskap eller någonting annat. Jag ser inte någon större principiell fråga i det. Jag är lite bekymrad när jag hörde detta med beskattningen, att vi ska kunna ta över den när vi vill. Det är ju det som är problemet när man säger att ”ni har ju möjligheter att ta överbeskattningen när det gäller sjöfarten”. Det hördes till och med sådana röster i riksdagen tidigare när vi ville ha nettolön fullt ut, man menade att Åland kan ta överbeskattningen. Då har vi en direkt belastning, vi går miste om förmögenhetsmassan i staten och den inkomst som statsskulden kommer att ge oss i framtiden.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Runar Karlsson

    Fru talman! Mitt anförande ska hålla sig till rubriken förnyelsebar energi. Tillgång till energi kommer att vara en ödesfråga för vårt samhälle inom en snar framtid. På Åland har man framgångsrikt byggt upp förnyelsebara energiparker. För cirka fem år sedan byggdes det två stycken stora energikomplex på Åland. Det ena är vindkraftsparken på Båtskären och det andra är biovärmekraftverket i Mariehamn. I båda dessa projekt är landskapet inblandat, i det ena projektet genom investeringsstöd och i det andra projektet genom utarrendering av mark. Dessutom har ÅCA och Jomala kommun nyligen byggt ett biovärmeverk som baseras på flisvärme och biogas. Med dessa projekt, tillsammans med andra projekt, så har vi en förnyelsebar elenergi som motsvarar ungefär 25 procent av våra behov. Vad gäller värme så torde den uppgå till cirka 50 procent.

    Fru talman! Det här räcker inte. Nu måste vi ta större kliv framåt. För att komma vidare med högre förädlingsgrad vad gäller el så måste vi få till en stödordning, åtminstone om ett antal år framåt. Här måste det till mera framgångsrikta politiska förhandlingar mellan riket Åland för att uppnå resultat som får förnyelsebar elenergi att ytterligare ta stora kliv framåt.

    Vi vet att vindenergin har stora möjligheter då vindförhållandena på Åland är speciellt goda. Även från skogen finns råvaror som kan förädlas till elenergi av stora mått.

    Fru talman! Får vi bara ett resultat i förhandlingarna med riket vad gäller stödsystemet så kan också biogas bli en råvara att räkna med.

    Vi har stora mängder matavfall som årligen slängs till ingen eller mycket lite nytta. På Åland slängs idag 3000 ton matavfall, vilket motsvarar 300 lastbilslass. Denna siffra är enligt vad man uppskattar att man slänger på svenska sidan. Vi kommer upp till den fantastiska summan 3000 ton matavfall, hälften av 3000 ton utgör tyvärr också ätbart matavfall.

    En stor del av matavfallet komposteras med klimatpåverkande metangasutsläpp som följd. Genom att vi komposterar matavfall så tror vi att vi begår en miljögärning. Det är precis tvärtom. Det är det sämsta som vi kan göra för miljön. Egentligen är det bättre att föra maten till Uppsala och elda upp den där. Det är bättre för miljön.

    Vi måste få en förändring till stånd. Skulle vi istället röta matavfallet till biogas och förädla det till elenergi så skulle vi ha dubbel nytta. Vi skulle dels få bort metangasutsläpp och dels skulle vi få förnyelsebar energi.

    Även inom jordbruket finns det stora mängder avfall som kan omvandlas, rötas, till biogas som sedan förädlas till elenergi. Detta kan göras av rena grödor, slaktavfall, mjölkavfall och avfall från djurhållningen osv. Här finns det biogas av stora mått att åstadkomma.

    Fru talman! Stödsystemet skulle ge möjlighet för en mångfald av energiprojekt på Åland. Vindkraft, elkraft från skogsprodukter och elkraft från biogas, tekniskt är det här inget problem, tekniken finns men problemet har varit ekonomin. Stödsystemet skulle också ge detta ekonomi.

    Fru talman! Den 25 mars detta år togs lagen om stödsystemet ikraft i Finland. Stödmöjligheterna har nu har annonseras ut av Energimarknadsverket Finland där ansökningstiden utgår den 30 september detta år. I ansökningsdirektiven anges att stöden inte gäller Åland. Stöden gäller i tolv år. Garantipriset på el är dubbelt högre än dagens marknadspris. Därav finns det också möjlighet att få ekonomi i den förnyelsebara energin.

    Om Åland, trots skrivningarna i ansökningsdirektiven, ändå kunde ingå i stödsystemet så kunde Ålands Elandelslags och vindkraftbolagens långtgående planer på en ny vindkraftpark stå klar år 2013. Denna park motsvarar 36 megawatt och skulle från år 2013 generera cirka 10 miljoner euro per år till det åländska samhället, där cirka 4 miljoner euro ingår som stöd. Genom att Åland hittills inte är med i stödsystemet så går vi miste om 10 miljoner.

    Dessutom finns det planer på en ännu större vindkraftspark i östra skärgården på 100 megawatt. Om den parken skulle förverkligas och vi är utanför stödsystemet så skulle siffran öka från 10 miljoner till 40 miljoner per år som vi skulle gå miste om. Det här är mycket pengar. Det här skulle också generera många arbetsplatser och inte bara rena pengar i euro och cent.

    Till sist, fru talman, mycket står på spel, allt från reda pengar till samhället men också tillgång till energi som kanske är den allra viktigaste delen och då ren energi. Tack, fru talman.

    Ltl Danne Sundman

    Fru talman! Jag begärde ordet en gång till när det var diskussion om valet i Finland, hur valresultatet skulle påverka våra relationer och hur man skulle tackla den situationen. Det är inte så lätt att förhålla sig till Finland som helhet och till det politiska systemet efter den demokratiska revolution, som man har kallat det, som har genomförts när Finlands folk till 19 procent av 70 procent har röstat på sannfinländarna. Det är en riktig käftsmäll på etablissemanget och det tar tid innan det sjunker in när så stora förändringar görs. 

    Demokrat måste man vara i alla lägen. Man måste också vara demokrat när man tycker att det är jobbigt. Folket får de politikerna som de förtjänar, väljarna kan aldrig ha fel och ett valresultat kan aldrig vara fel. Oavsett vad man tycker så måste man gilla läget, särskilt om man är en part beroende av det politiska systemet där förändringen har skett.  

    Vi ska komma ihåg att när det gäller sannfinländarna så har vi på Åland, och kanske i hela den svenskspråkiga delen av Finland, fått en bild som är delvis filtrerad. Därför att den bilden ska medverka till att den svenskspråkiga delen av befolkningen ska rösta på ett annat parti som i många fall kan anses vara sannfinländarnas motpol, SFP. Sannfinländarna har i rätt så stor utsträckning demoniserats och man har lyft fram vissa av deras egenheter. Vi kanske inte alltid, genom de medierna som ålänningarna får ta del av, har fått rätt bild och framförallt inte rätt bild av deras väljare som nu uppgår till 19 procent.

    Det är egentligen ingenting nytt. Finland är ett väldigt slutet land. Det är en ung republik som har ett rätt så dåligt självförtroende. Därför ser man på saker och ting som vi inte är vana med, vårt sätt följer det svenska sättet att se på saker och ting. Det måste man ta i beaktande när en sådan här förändring sker. Finsk politik kan inte mätas med svensk eller åländsk måttstock, vilket man försöker sig på. Det har man också försökt sig på på ledarsidor, både i Sverige och runt om i världen. Det har också föranlett ledarsidor i Finland att ta avstånd från det sättet att mäta finsk politik, fast de inte är för det som sannfinländarna står för.

    Ofta har de lyfts fram att sannfinländarna är främlingsfientliga. Det är 6 av de 39 valda som har skrivit på deklarationen och kan kallas främlingsfientliga. Det är 33 ledamöter som inte är uttalat främlingsfientliga, annat än de formuleringar som partiet har i sitt partiprogram. Man ser sannfinländarna som ett stort hot mot svenska språket. Å andra sidan är det över 80 procent som inte skulle vara ett hot, men så är det inte. Vi vet att idéerna angående svenska språket, att byta till ryska vid ryska gränsen, finns till och med i det gröna partiet, som annars är väldigt svenskvänligt. Idéerna om svenska språket finns i så gott som alla partier, förutom möjligtvis i SFP som står för motsatsen. Det är egentligen inte några konstigheter. Det har koncentrerats många personer till ett parti som har lyft fram de här frågorna.

    När man läser valanalyser så är finns det också mycket annat hos sannfinländarna som attraherar folk, t.ex. deras syn på EU. Personligen tycker jag att de har en bra syn på EU i stort. De är mot överstatlighet, vilket jag också är. Jag är för mellanstatligt samarbete.

    Ute på landsbygden och i förorterna i Finland handlar mycket om regionalpolitik och den utveckling som sker runt om i landet. Det handlar framförallt om socialpolitik och de klyftor som vidgas när folk känner sig svikna av systemet.

    Det handlar också om korruptionen i finsk politik och det sätt på vilket etablissemanget har fjärmat sig från verkligheten och folket. Det här är en demokratisk revolution för att protestera mot det. Det är egentligen demokrati när den är som finast.

    Åland, ålänningarna och framförallt vi politiker som ska förhandla med Finlands regering, där sannfinländarna kommer att ingå med all sannolikhet, måste förhålla oss till det här. Vi måste bygga relationer till alla partier. Det är fortfarande en brist för oss att våra kontakter med finsk politik ofta går genom SFP. Vi är överens om att vi borde ha mera kontakt till alla partier.

    Mot bakgrund av detta så kanske vi också ska tona ner vår, till någon del felaktiga, analys av sannfinländarna och försöka ta reda på vad de egentligen står för. Från att ha demoniserats till våra värsta ovänner så kan de till och med vara våra allra bästa vänner, åtminstone goda vänner i det avseendet att sannfinländarna gärna ser att Åland tar ett större ansvar. Det är helt i linje med sannfinländarnas politik att vår självstyrelse utvecklats. De ser inte Svenskfinland och Åland som en homogen grupp. De förstår sig nog på Ålands självstyrelse. Däremot finns det en jätteuppgift att få alla nya politiker informerade och särskilt de nya riksdagsledamöterna från sannfinländarna.

    Jag tror inte, som lagtingsledamot i ett annat parlament, att man av formalistiska orsaker ha en sådan inställning som vissa sannfinländarna har haft. Vi måste acceptera att Finlands folk till 19 procent har röstat på ett sådant parti. Vi accepterar ju också att man röstar på andra partier som vi inte håller med om. I parlamentsval som sker hela tiden röstar man på partier som har idéer som inte överensstämmer med egna idéer, kommunister, vänsterpartister osv. Men inte tar vi väl avstånd från dem? Man accepterade demokratin också i svåra stunder.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag tillhör också dem som inte ser sannfinländarna dramatiskt. Det är ett parti som fick mycket röster och man kan ha åsikter. Nog står också sannfinländarna för mycket bra saker, för de svaga i samhället och de anser att beslut tas för långt bort från medborgarna. Nog finns det mycket bra guldkorn i deras politik. Sedan kan det finnas vissa uttalanden som man inte sympatiserar med, men det kan bero på andra saker. Jag tror heller inte att det blir så dramatiskt sist och slutligen. När allt har lagt sig så kommer det mesta att få sin lilla gång. Kanske sannfinländarna får ett visst inflytande för att de etablerade partierna måste börja tänka till och inte bara lova utan också handla.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Fru talman! Jag är enig med ltl Runar Karlsson. När vi ålänningar positionerat oss i förhållande till finsk politik och den nya kartan så börjar vi tänka på att det här är verkligheten. Det finns också fördelar i den här utvecklingen, kanske särskilt med tanke på självstyrelsens utveckling.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson

    Tack, fru talman! Det ska bli intressant, när vi gör politiskt bokslutet om tio år, att se vilken effekt sannfinländarna har haft på finländsk politik och i synnerhet på Ålands position. En del fruktar att klyftorna ska öka mellan Finland och Åland och en del ser det som en möjlighet att vi kan få ett större spelrum.

    Jag märkte av den tidigare debatten idag att det tydligen finns en rädsla för att vi plötsligt skulle lyckas med ramlagsprojektet och att vi då skulle spela bort våra kort. Vi har faktiskt levt i tron att vi har haft en politisk överenskommelse om att ramlagsmodellen är den bästa vägen att gå.

    Fru talman! Vi kommer att få diskutera ramlag många gånger. Dagens debatt bekräftar det som vi diskuterade inom den parlamentariska kommittén att hela projektet skulle ha förtjänat på ett meddelande där vi särskilt skulle ha diskuterat ramlagsmodellen och vad det innebär så att vi inte skulle behöva föra slumpvisa debatter om ett mycket viktigt ämne.

    Vi som är med under de kommande åren kommer att ha anledning att diskutera frågan mera.

    Jag tänkte kort beröra en sak som inte hann med i centerns gruppanförande om betänkandet från självstyrelsepolitiska nämnden under den inledande omgången. Det är den militära aspekten. Självstyrelsepolitiska nämnden framhåller ånyo fartygsbesöken i åländska vatten. Jag upprepar det som jag har sagt ett antal gånger under de senaste åren, vi behöver en kontinuerlig bevakning från landskapsregeringens sida av demilitariseringen och neutraliseringen. Det innefattar synnerligen den finska marinens aktiviteter på åländskt vatten. Som medlem i nämnden är man lite bekymrad över att landskapsregeringen till den här delen inte överhuvudtaget har tagit till sig nämndens tidigare synpunkter i samma ämne. Nämndens hörande visar att det har skett händelser vad gäller den militära ledningens synpunkter på konventionen och fartygsbesöken som skulle ha varit värda ett omnämnande i själva berättelsen från landskapsregeringen. 

    Fru talman! Vi har all anledning att återkomma även till den här frågan, inte minst när landskapsregeringens förslag till strategi för demilitariseringen och neutraliseringen kommer att föreläggas lagtinget. Om jag har förstått det rätt så ska vi även klara av den saken i slutet på maj och i början på juni. Det kommer att bli en intensiv period för lagtinget.

    Man måste även notera positiva saker. Kollektivavtalen kommer förr eller senare att finnas även i svensk språkdräkt. När man analyserar hur det kunde gå så snett i tvåspråkiga Finland, att man konsekvent har nonchalerat de svenskspråkigas rättigheter på det här området, så visar det sig att grundlagsutskottet år 2000 i samband med en lagbehandling har konstaterat att man inte behöver översätta kollektivavtalen på annat språk än det språk som de tillkommer på. I Finland tillkommer ju alla avtal på finska, därmed har man inte, tills idag, behövt översätta till svenska. Där kom den förklaringen. Tack.

    Ltl Anders Eriksson

    Fru talman! Det har varit ett ovanligt stort intresse den här gången för den självstyrelsepolitiska redogörelsen, vilket jag tycker är bra. Under den förra mandatperioden var det nuvarande talman och jag som mest debatterade de här frågorna. Jag tycker det är bra att det är ett stort intresse. Jag kommer inte att ha någon akademisk halvtimmes föreläsning. Jag tänker ta upp tre saker helt kort.

    Det första gäller skattegränsen. Jag har pekat på att landskapsregeringens formuleringar är lite försiktiga. Jag tycker därför att det är väldigt bra att självstyrelsepolitiska nämnden nu klart skriver så här: "Nämnden anser att målet att handeln med varor över skattegränsen ska vara minst lika smidig och förenklad som för närvarande är för lågt ställt och att landskapsregeringen även bör arbeta för att handeln med Finland och övriga EU inklusive Sverige ska vara likställd." Det är en formulering som jag är synnerligen tillfreds med. Men, jag hoppas att det inte blir som med många andra stycken där man har en formulering som lyder enligt följande: "Nämnden emotser fortsättningsvis landskapsregeringens åtgärder i ärendet". Så är det faktiskt när det gäller det som handlar om hembygdsrätten, jordförvärvsrätt, näringsrätt, svenska språket eller kontakterna till Sverige. Det är väldigt beklagligt. Det här är ändå fundamentet för hela självstyrelsen. Man kanske inte kan tro det nu när man blickar ut över salen, men det är ju väldigt viktiga frågor. Att man år efter år måste begära att man fortsättningsvis efterlyser åtgärder är mycket beklagligt.

    Fru talman! Det sista handlar om reformering av självstyrelsesystemet, det som i dagligt tal kallas för ramlagen. Vi har också där en text som är bra. Det sägs så här under rubriken reformering av självstyrelsesystemet:" Nämnden vill betona vikten av att den föreslagna texten tas in i nästa regeringsprogram varför landskapsregeringen i ett tillräckligt tidigt skede bör vara synnerligen aktiv i förhållande till rikspartierna". Det är mycket intressant. Lantrådet var synnerligen aktiv både idag och igår när det gäller de här frågorna. Om det finns någon från regeringspartierna, exempelvis ltl Erland, som har några kontakter med lantrådet så vore det intressant att få information om hur diskussionerna har gått. Jag tror att det är många som är intresserade av det. Vi har pratat runt ärendet men nu kanske vi kunde få lite svar på de frågorna, bara helt kort?

    Talmannen

    Begäres ordet? Detaljbehandlingen vidtar. Först föreläggs betänkandets kläm och därefter motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

    Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

    Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Enda behandling

    5      Ålands delegation i Nordiska rådet berättelse för tiden 1.1.2010 - 31.12.2010

    Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse (NRB 1/2010-2011)

    Enligt 6 § LL om Ålands representation i Nordiska rådet skall Ålands delegation i Nordiska rådet årligen uppgöra och till lagtinget överlämna en berättelse över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet.

    Först tillåts diskussion och därefter antecknar sig lagtinget berättelsen till kännedom.

    Diskussion.

    Ltl Raija-Liisa Eklöw

    Herr Talman! Ålands delegation i Nordiska rådet lämnar här sin redovisning för året 2010. Året var ett jubileumsår i och med att Åland har varit medlem i Nordiska Rådets samarbete i 40 år. Året firades i arbetets tecken tillsammans med Föreningen Norden på Åland som även den har verkat 40 år. I detta firande ingick ett seminarium under temat: "Förbundsstat Norden" med ursprung i Gunnar Wetterbergs skrift med samma namn. Debatter och diskussioner har förts i olika fora om skriftens intension att förena de nordiska länderna till en union.

    I åländska delegationsrepresentationen har det inte blivit stora förändringar under året, utom att suppleanterna i delegationen inte mera är personliga. Detta gör systemet smidigare och möjliggör också en breddning av deltagandet på mötena.

    Delegationen har haft 9 protokollförda möten under året, förutom mötena i Nordiska Rådet. Intentionen att öka samarbetet med regeringsrepresentanter har varit hög. Samarbetsministerns närvaro i delegationsmötena är viktig för informationsflödet eftersom ministerrådet och Nordiska Rådet ofta sysslar med olika ärenden och eftersom verkställigheten ligger på ministerrådssidan. Detta samarbete kan ännu göras bättre och det måste göras bättre.

    Eftersom den åländska delegationen är en del av den finska delegationen har vi möjlighet att delta i deras möten. I praktiken har det varit svårt eftersom mötena är lagda till kl. 8 på morgonen och det är svårt att hinna med morgonflyget. Således borde man övernatta och det är lite besvärligt.

    Som ordförande i den åländska delegationen har jag även varit medlem av arbetsutskottet i den finska delegationen.

    Fru talman! I kapitlet "frågor om åländskt intresse" i redovisningen beskriver vi de viktigaste ärenden som pågår i Nordiska Rådet.

    Som resultat av ett medlemsinitiativ som efterlyste genomgången av Helsingforsavtalet som är grunden till nordiskt samarbete har presidiet tillsatt en arbetsgrupp som ska se över Nordiska Rådets arbetsordning. Således ska inte primärt Helsingforsavtalet granskas, utan bara arbetsordningen.

    Mycket av förbättringar i samarbetet kan göras genom arbetsordningen. Arbetet pågår med arbetsordningen och den åländska delegationen har aktivt bevakat arbetet. Men eftersom utredningen kommer att göras färdigt under pågående året så närmare redovisning görs nästa år.

    Västnordiska rådet aktualiserade frågan om hur Åland, Grönland och Färöarna ska benämnas i det nordiska samarbetet. Språkbruket idag är "de självstyrande områdena". Vi tog upp detta redan ifjol i redovisningen. Västnordiska rådets förslag går ut på att det skulle användas begreppet "stater och länder alternativt "riken och länder". Presidiet har nu färdigbehandlat ärendet och beslutat att inte gå vidare med detta. Vill man så kan man aktualisera ärendet på nytt och få en ny behandling i det här ärendet. I det här ärendet begärde också delegationen utlåtande från självstyrelsepolitiska nämnden.   

    Fru talman! Är man liten är det viktigt med samarbete. Från tid till annan har Åland, Färöarna och Grönland haft samarbete i olika former inom Nordiska Rådet. Nu har det tagits initiativ igen för att fördjupa detta samarbete. Vi har inte ännu kunnat komma överens om formen av samarbetet men vi i delegationen har varit eniga om att det bör ske på informell basis t.ex. med möten under sessionen och kontakter per mail eller andra kontakter under perioderna. 

    Gränshinderproblematiken är återkommande fråga i Nordiska Rådet. Jag anser till och med att det är en sak som är den viktigaste utmaningen för att få acceptans för Nordiska Rådet överhuvudtaget. Därför har den frågan en hög prioritet på det praktiska arbetsområdet.  

    En nyhet för Åland är Hallå Åland kontor i Mariehamn. Kontoret handhas av Föreningen Norden på Åland och finns tillgänglig för alla som har frågor eller problem vad gäller praktiska frågor i samband t.ex. ex med flyttning till ett annat land inom Norden. Det här är ett exempel på försök att förbättra för invånarna i norden.

    Det finns många gränshinder att övervinna och en stor utmaning är att inte med ny lagstiftning i olika nordiska länder införa nya hinder. Samordning och "nordiska glasögon" behövs i all lagstiftning och inte minst när man implementerar nya EU-bestämmelser.

    Som det framgår i bilagan till redogörelsen så hade samarbetsminister Veronica Thörnroos en redogörelse över gränshinderarbetet under sessionen i Reykjavik i höstas. För att visa vikten av arbetet med att lösa gränshinder har regeringarna tillsatt ett s.k.gränshindersforum redan 2008 med ledning av ambassadören Ole Norrback. Det här arbetet pågår ännu och tiden har förlängts till 2013.

    Fru talman! Vad kan vi då göra för att förbättra arbetet i Nordiska Rådet i Ålands lagting? Det som jag efterlyst i varje redovisning är förankringen i lagtinget och regeringen. Den allmänna trenden i Nordiska Rådet är att man sitter i samma utskott i hemmaparlament och i Nordiska Rådet. Då finns det möjlighet till en viss informationsöverföring. Det är dock svårt att genomföra detta hos oss eftersom vi har så få delegater. Placeringen i Nordiska Rådets utskott är inte en lätt process, olika partigrupper och länder ska ha platser i alla utskott och fördelningen är inte enkel. Åland har dock varit lyckligt lottad i utdelningen av platser i Nordiska Rådets utskott. Miljöutskottet är viktigt för oss och utbildningen och kulturen har varit prioriterat. Nu har ledamoten Fredrik Karlström från årsskiftet lyckats få plats en mycket eftertraktad plats i näringsutskottet vilket också är ett prioriterat område för oss ålänningar.

    Delegationen har i vissa fall konsulterat självstyrelsepolitiska nämnden för att få en förankring och djupare politisk åsikt.

    I Nordiska Rådet har det tagits många initiativ för att förbättra parlamentens och ministeriernas egna miljöprofiler. En rekommendation är att man för sina egna resor inom parlamenten skulle betala koldioxidavgift för flygresor. Delegationen har till kanslikommissionen lämnat initiativ att även vi skulle göra detta men vi har inte fått svar ännu i ärendet. Dock har jag inofficiellt förstått att kanslikommissionen inte har gått på delegationens linje. Det är synd eftersom flera parlament gör detta. Vi i Ålands lagting borde också ha en egen miljöpolicy.

    Fru talman! Sessions tidpunkt har varit i diskussion under förra året och ännu mera i år. I höst kommer sessionen att bli vecka 44 som den alltid är. Då tillträder det nya lagtinget. Vi har vid flera olika tidpunkter påpekat detta men vi har inte har lyckats ändra det. Vi får se hur problemet löses i höst, eller om det överhuvudtaget finns möjligheter för någon att fara. Problem är t.ex. att jag som har sagt att jag inte ställer i lagtingsvalet så är jag ju inte lagtingsledamot längre den 1 november. Då har jag säkert inte möjlighet att representera Åland i detta sammanhang. Dock löstes det här förra gången om jag minns rätt blev ledamoten Ragnar Erlandsson som inbjuden gäst, så han stannade kvar där. Detta sade jag bara för att på förhand lite belysa problemet och man inte undrar varför ingen är där. Det kanske blir omöjligt för någon att fara.

    Fru talman! Jag fördjupar mig inte mera i olika ärenden utan hänvisar till ledamöternas eget intresse och aktivitet. Om man vill följa arbetet i Nordiska Rådet finns det mycket bra på hemsidan som man aktivt kan följa med. Ledamöterna i delegationen är tacksamma för alla uppslag, initiativ och aktivitet, annars ligger det på oss att försöka göra vårt bästa. Med detta lämnar jag redovisningen till lagtinget. Tack.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Fru talman! Jag tänkte ha ett anförande och bl.a. prata om den nordiska förbundsstaten. Med tanke på föredragningslistan så tror jag att vi får ha lite fart på om vi ska komma igen den idag. Det som jag tänkte avsluta mitt anförande med passar jag på att ta i en replik istället.

    När det gäller delaktighet och engagemang från resten av lagtinget i Nordiska Rådsarbetet så har jag sett det från andra sidan. Jag har varit med som suppleant och tyckte att det var intressant då. Nu är jag utanför, när jag var med så var det många som frågade vad som hände. Har man har diskuterat i Nordiska Rådets delegation här på Åland om hur man kunde få hela lagtinget mera engagerat i det här arbetet och hur man kunde få till stånd en utrikespolitisk gemensam linje? Nu blir det mycket de enskilda ledamöterna som kör sitt eget race. Det är inte något illa menat med det. Jag tror att vi skulle vinna på om vi skulle diskutera fram en gemensam strategi vad vi riktigt vill får ut av det här. Är det något som har diskuterats?

    Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

    Fru talman! Om vi har diskuterat det, det har diskuteras jättemycket. Det är svårt att komma till en lösning. Den lösning som jag själv tänkte och ångrar att jag inte ha fört fram idigare är att nu när man omarbetar lagtingets arbetsordning kunde man ha funderat på vilket forum man skulle kunna använda för att förankra de olika ärendena. Det är problemetiskt. Sedan representerar vi olika partigrupper. Partigruppernas ställning i det Nordiska rådet verkar öka. Det är inte bara Nordiska Rådet, det är de andra olika externa aktiviteter som lagtinget har t.ex. Östersjösamarbetet, som är lika ensamma som vi. Om det ännu finns möjlighet att hitta någon lösning i arbetsordningen för detta så är vi tacksamma. Vi har inte någon färdig modell.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det finns flera internationella plattformer som Åland jobbar på. Det har diskuterats flera gånger att det är viktigt att man skulle ha gemensam linje. Om vi specifikt håller oss till det Nordiska Rådets arbete som jag upplever som det viktigaste utrikespolitiska fönstret för oss, så en lösning kan vara att man från delegationen sida under höst och vår ordnar ett informationsmöten och informerar om vad som är aktuellt. De som är intresserade och orkar engagera sig så kommer och tar del av den informationen. Så som det är nu, rätta mig gärna om jag har fel, så tror inte att det har funnits några möjligheter att veta vad som händer även för dem som är intresserade.

    När det gäller att vikten av partigruppernas betydelse ökar så är det riktigt. Jag tror att Åland bör försöka stå utanför det och se till att man kan driva frågorna gemensamt, annars kan det lätt bli så att av två representanter från Åland så kan man helt plötsligt prata mot varandra. Det tror jag inte att Åland vinner på.

    Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

    Fru talman! Ett informationsmöte är säkert inte omöjligt att få till stånd. Nu har vi i vissa fall officiellt begärt utlåtande i olika frågor från självstyrelsepolitiska nämnden, vilket gör att det ändå blir en lite bredare politisk förankring i de här viktiga ärendena. Det är helt säkert möjligt att ha informationsmöten. Sedan är det frågan om det endast är de fyra delegationsledamöterna som sitter där, ordinarie och suppleanterna. Det är inte heller så himla roligt om man har berett information. Det är ett problem och det borde och måste lösas.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Olof Erland, replik

    Fru talman! Hur blåser vindarna när det gäller EU-frågor? Det har varierat under årens lopp. Ibland ska man inte samordna EU-frågorna och ibland ska man göra det. Hur ser det ut idag?

    Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

    Fru talman! Stämningen i Nordiska Rådet idag är att man i flera fall samlar en nordiskt utlåtande till EU. Angående förbundsstat Norden så t har det diskuterats vilken ställning vi skulle ha om vi skulle bli mera eniga. Det är mycket ökat samarbete inom EU och särskilt just i utlåtanden som vi ger angående grönböcker. Nästa vecka kommer det att vara ett möte på Åland angående fiskeri där Nordiska Rådets åsikt i det här ärendet kommer att presenteras.

    Ltl Olof Erland, replik

    Jag kan konstatera att 1991 stod Paavo Lipponen i den där stolen på rådets session och sade att Norden borde samarbeta mera i EU. Häromdagen i Huvudstadsbladet sade han samma sak. Paavo Lipponen är, trots att han är socialdemokrat, en klok man, han har åländsk börd. Är det aktuellt att man ska formalisera det? Det har en gång i tiden, på den tiden som jag var aktiv, funnits ett Europautskott.

    Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

    Fru talman! Om något Europautskott har jag inte hört. Att gå med en gemensam front att bemöta EU arbetar man starkt med i Nordiska Rådet nuförtiden. Det är en uttalad policy.

    Om Paavo Lipponen kan man konstatera; "repetitio mater studiorum est", så mycket har jag lärt mig latin så att jag nu också kan stoltsera med språkkunskaper. Om han upprepade det tillräckligt många gånger så blir det säkert så.

    Talmannen

    Begäres ordet?

    Ltl Olof Erland

    Fru talman! Egentligen är de nordiska frågorna väldigt viktiga för Åland och för lagtinget. Man får sällan till stånd en debatt i lagtinget. Man debatterar det som man känner behov av. Jag var med en gång och tog fram underlag för själva lagtingsdebatten för att vi skulle diskutera nordiska frågor i förhållande till annan extern politik. Det var faktiskt samma sak då.

    Jag har en fundering som jag ska nämna. Under årens lopp har också vi ålänningar gjort egna medlemsförslag och fått igenom en del intressanta saker; idrottsutbyte i Östersjön, civil krishantering och annat. Det finns en ordning med att föra EU-ärenden till utskotten som inte heller fungerar. Utskotten är inte så intresserade. Ofta är utskotten så stora. Skulle det vara en tanke att föra medlemsförslagen för yttrande till våra egna utskott, inom delegationens regi? Samtidigt som de är välgenomarbetade, välgenomtänkta och manglade så är de ganska korta. Tanken är att utskotten skulle kunna göra någonting i den vägen. Det är ju konkreta saker som man själv kan se nyttan av.

    Vi håller i lagutskottet på med lagtingsordningen. Vi har berört detta med sessionerna. Vi skulle vara intresserade av att göra en skarp skrivelse från lagutskottet och säga att Nordiska Rådet minsann får ändra datum nu för sina sessioner eftersom vi har öppnandet av lagtinget. Om inte det går så har vi tanken att man kanske skulle göra lagtingsperioden mera flexibel. Man kunde börja tidigare eller senare, tidigare i så fall när det har varit nyval. Det är sedan en praktisk fråga hur man sköter det. Den 1 november borde inte vara ett heligt datum. Om det är heligt för Nordiska Rådet så kunde vi ändra på vår ordning.

    Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

    Fru talman! 1 november är inte heligt. Den veckan brukar vara helig. Det brukar starta på tisdag. På det sättet faller det vissa år samman med lagtingets öppnande. Nu har det råkat drabba så att det blir session när det nya lagtinget startar.

    Detta med förankring i lokala utskott stöder jag varmt. Förslagen från Nordiska Rådets utskott är ju så väl underbyggda. De är en väldigt bra nordisk kunskapskälla som man skulle kunna ta del av i utskotten, om man på något sätt skulle hitta en form för det här. Problemet är att det blir utan förankring i Nordiska Rådet i alla fall i och med att vi inte sitter i alla utskott.

    Ltl Olof Erland, replik

    Kunde Ålands delegationen i Nordiska rådet ha till uppgift att välja ut de viktigaste förslagen som kommer till sessionen? Då skulle man ha den här förankringen, dokumentationen och ett kort yttrande från utskottet. Jag tror inte att utskotten skulle ha någonting emot en sådan arbetsuppgift.

    Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

    Herr talman! Vi väntar med spänning på vad lagutskottet kommer med förslag angående detta. Vi kan nog vara eniga om att vi i delegationen har funderat mycket på det här och faktiskt har diskuterat det på många möten. Vi upplever det som problematiskt. Det låter bra att lagutskottet tar ett grepp om det här.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! När jag ser ut över salen så tror jag att förslaget har en majoritet. Vi går vidare.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Lagtinget antecknar sig berättelsen för kännedom. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Enda behandling

    6        Missbruk av tobak, alkohol och narkotika

    Social- och miljöutskottets betänkande(SMU 8/2010-2011)

    Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 7/2007-2008)

    Ltl Göte Winés m.fl. hemställningsmotion (HM 43/2007-2008)

    Ltl Danne Sundmans m.fl. hemställningsmotion (HM 52/2007-2008)

    Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Åke Mattsson

    Herr talman! De här gäller narkotikarelaterade motioner. Vi har i utskottet beslutat att prioritera det här som viktiga ärenden. Det är frågan om tidsbrist eller inte. Skulle vi haft lite bättre förutsättningar så kunde vi ha lagt ned mera tid på det här. Jag tycker att det är viktigt att vi får tillbaka ärendet till salen så att man kan få möjlighet att debattera det.

    Det handlar om ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion om missbruk av tobak alkohol och narkotika. Vi har föreslagit att den här motionen ska förkastas. När det gäller den här typen av motioner så har vi bara tittat på klämmarna. Om man ser till klämmen i den här motionen så går det ut på att man ska ta adekvat statistik och att det ska vidtas åtgärder för att missbrukarvården ska bli bättre och att man ska få bättre behandlingsresultat utgående från de olika behandlingsformerna som finns.

    Utskottet har erfarit att det förebyggande arbetet är det absolut viktigaste. För den skull får vi inte bortse från att behandlingen är mycket central för missbrukare.

    När det gäller att utreda missbrukarvården så har vi erfarit från utskottets sida att det är väldigt svårt att få fram adekvat statistik. Det finns inte ens metoder för att ta fram den här typen av statistik. Man kan enklast jämföra med cancervården. I cancervården kan man inte gå in och säga att de har misslyckats med vården, att patienterna dör i olika sammanhang och att de inte lever tillräckligt länge. Det är lite samma sak här. Man kan inte efteråt säga att man har misslyckats eller inte misslyckas med det här.

    En del av karaktären i missbruksmönstret är att man förnekar sin egen delaktighet i problemet och också när det gäller kringliggande problem. Man skyller många gånger på att det är missbrukarvårdens fel när man återfaller i missbruk.

    Det är mycket svårt att få tag i utvärderare. Det har vi erfarit i den parlamentariska gruppen. Vi skulle ha en person som skulle revidera det tidigare handlingsprogrammet och titta på vad som hade genomförts och om det var bra genomfört. Trots att det har pågått försök hela våren från socialvårdsbyrån att få tag på en erfaren utvärderare för handlingsprogrammet, så har man inte lyckats med det. Man måste hitta andra lösningar för att komma fram i den här frågan.

    Det visar egentligen ingenting hur verksamheten fungerar. Många blir aldrig bra oavsett metod. Om det är 90 eller 10 procent som tillfrisknar är fortfarande oklart. Däremot är det helt klart att om missbrukaren inte vill sluta så lyckas det inte oavsett metod.

    Missbrukarvården i Mariehamn följer just nu med väldigt noga vilka metoder som används internationellt och allting som händer på marknaden. De har möjlighet att fara på vidareutbildning i ganska stor omfattning. Metoden som de använder huvudsakligen är KBT, kognitiv beteendeterapi och MI, motiverad intervju. Personalen inom missbrukarvården har kontinuerlig handledning, man följer upp arbetet hela tiden. Jag tror inte det skulle kännas bra att man skulle styra upp arbetet för dem. Det är viktigt att personalen får jobba med de metoder och det sätt som känns bra.

    Sedan kommer hemställningsmotionen nr 43. Där vill man göra en konsumtionsmätning av ålänningarnas konsumtion av tobaks-, alkohol-, och narkotikamissbruk. Från utskottet kan vi konstatera att detta görs redan vart femte år. Det har startats upp av ÅSUB och kommer att presenteras i höst. Det finns också en annan utredning som görs nu i april. Det är en enkätundersökning om ungdomarnas hälsa i skolan. Den här undersökningen har gjorts vartannat år sedan 2001. Planerna är att undersökningen ska genomföras även i fortsättningen. Även den undersökningen ska sammanställas och kommer att presenteras i höst. Beträffande den undersökning som gjordes senast 2009 så kan man konstatera att utmärkande för de åländska ungdomarna var att de mådde psykiskt lite sämre än i jämförbara ungdomar på fastlandet och att de åländska ungdomarna gick och lade sig betydligt senare. En föreläsare som vi hade i den parlamentariska gruppen sade att de här problemen ligger väldigt nära varandra. Om man går och lägger sig väldigt sent och får för lite sömn så är det stor risk att man får psykiska problem. Om man däremot har psykiska problem så har man svårt att sova. 

    Den tredje motionen gäller införandet av drogtester, motion nr 52/2007-2008. Vi har konstaterat att det inte är möjligt att genomföra s.k. screensingstest, ofrivilligt test, i skolorna med nuvarande lagstiftning. Dessutom är testerna inte fullständigt tillförlitliga enligt de personer som vi i utskottet har talat med. De här typerna av screeningstester visar väldigt kort tid av missbruk.

    Riksdagens biträdande justitieombudsman har tittat på de här frågorna och gett utlåtande. Man kan göra drogtester endast med stöd av lag. Att införa obligatoriska drogtester i grundskolor, gymnasier och i yrkesläroanstalter är inte möjligt enligt gällande lag. Det betyder att läroanstalterna inte kan använda sådana drogtester i allmänhet för att bekämpa drogmissbruk eftersom lagen inte ger fullmakt till det. Det motiveras av att det här inte inkräktar på individens grundläggande rättigheter som är tryggade i grundlagen. Var och ens personliga frihet, integritet och privatlivet är tryggat enligt 7 och 10 § i grundlagen.

    Samhället ska bemöta barn som jämlika individer. Det ska inte vara någon skillnad att det handlar om barn. Det finns möjligheter att ingripa i grundrättigheterna på grund av misstanke om användning av rusmedel. Det gäller ett fåtal fall, narkotikalagen, lagen om missbrukarvård och tvångsmedelslagen.

    En myndig person kan välja att delta i en drogtest efter att ha blivit informerat om syftet, man kan delta frivilligt. Samma sak gäller för en minderårig person, det ska vara frivilligt. Det räknas inte som frivilligt om det finns i motiv i bakgrunden t.ex. att man inte får följa med på en studieresa om man inte gör drogtesten. Då räknas det redan som tvång, så det är väldigt tydligt.

    Ser man på lagstiftningen i övrigt kan man konstatera att vi har lagstiftning, lagen om integritetsskydd i arbetslivet, där man tillåter provtagning. Man uppmanar då den som arbetar inom speciella områden där det är extra farligt för den egna personens och andras säkerhet. Jag går inte in på det närmare. Där handlar det inte screeningstester, utan man uppmanar att man ska uppvisa läkarintyg som visar om man använt droger eller inte. I lagen om yrkesutbildning finns det också en förändring som kommer att gå i liknande linje som detta. Det finns alltså lagstiftning på det här området redan idag som reglerar detta om man vill gå så långt.

    När man pratar med kuratorerna och skolhälsovårdarna i skolorna så gör man idag den här typen att tester. Om man misstänker att något barn inte mår bra eller att studieresultaten blir lidande och det finns någon som helst misstanke om droger i bakgrunden, då uppmanar man den här eleven att uppvisa resultat av drogtester och man startar ett program. Där är man ganska långt framme idag.

    Åtminstone jag personligen argumenterar mot drogtester på arbetsplatserna och i skolorna då det saknas välgrundade motiv för att gå in och göra de här testerna.

    Med anledning av detta har vi beslutat i social- och miljöutskottet att avslå motionerna. Tack.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det var en bra presentation som utskottsordförande Mattsson gav. Två saker blev lite oklara för mig. För det första när det gäller svårighet att få fram statistik, trots exemplet med cancersjukdom så blev det ändå lite oklart för mig. Varför är det så svårt att få fram statistik? Fakta och statistik är ju väldigt viktigt att veta när det gäller vilka åtgärder man ska vi vidta. Det gäller att ha faktaunderlaget klart först.

    För det andra, om jag förstod utskottets resonemang angående obligatoriska drogtester så på grund av att lagen inte medger det så var man inte speciellt tilltalad av det. Om man tidigare har tyckt att något har varit en bra idé så har man försökt arbeta för att få en lag ändrad, till och med rikslagstiftning. Jag tänker på sexualbrott som exempel. Hur ser man på det i utskottet? Huvudfrågan är om det är en bra idé med obligatoriska drogtester eller inte?

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Det var inte så som den här motionen var framställd. Om man hade begärt en utredning att man skulle gå vidare så hade det varit lättare att hantera motionen. Vi diskuterade det inte och vi tog inte ställning till det. Det torde ha framgått av mitt anförande att jag är lite skeptisk till det. Jag har sagt förut att alla typer av verktyg i verktygslådan som man kan använda i olika sammanhang är bra. Får man använda drogtester i skolorna kan det vara möjligt att det är bra. Då borde det göras en ordentlig evidensutredning på det. I Sverige har man tolkat grundlagen på ett annat sätt. Det kan vara möjligt att man kan göra det på det sättet. Man kan inte påvisa annat än marginella förbättringar med testerna.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    De här är svåra saker. Det finns säkert inte bara en sanning. Jag har personligen pratat med föräldrar till ungdomar som har haft drogproblem Föräldrarna har varit väldigt förtvivlade för att man inte har fått drogtesterna till stånd på det sätt som man skulle vilja. Jag tror personligen, utan att jag alls kan de här frågorna lika bra som ltl Mattsson, att obligatoriska drogtester kunde vara bra.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! I de här sammanhangen talar man många gånger att man testar hela skolan. Det ger också en villfarelse om problemens storlek. Vi gör vissa utredningar. Man kanske väcker den björn som sover hos sensationslystna utåtriktade personligheter. Den här argumentationen talar emot drogtesterna. Att prata för mycket om droger, göra för stora affärer om droger och hela tiden pratar om droger då blir det en del av vardagen. Det kan istället få helt motsatt effekt mot det som man har förväntat sig. 

    Angående statistiken som finns så är den väldigt svår att mäta. Man kan se hur många som har kommit in till missbrukarvården men hur många som har blivit botade kan man tyvärr inte svara på. Man vet inte ens hur många som är botade idag eller hur många som har återfallit. Även om man skulle få exakta siffror på att den och den personen är fri så kan man ändå inte säga att de gör ett bra eller dåligt arbete. Där ligger problemet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman

    Talman! Social- och miljöutskottet har behandlat en motion som jag har lämnade in för tre år sedan om drogtester. Klämmen lyder: "Lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att ett program tas fram för att genomföras drogtester av elever vid landskapets skolor och personalen vid landskapets inrättningar." Det var ganska mycket debatt om detta när frågan väcktes. Det var också aktuellt flera ställen i Sverige, bl.a. i Landskrona som var först ut att drogtesta elever i skolorna.

    Jag får väl börja med att tacka för att utskottet har behandlat motionen. Det är inte alltid det sker, tvärtom, är det väldigt sällan. Social- och miljöutskottet har haft en stor arbetsbelastning och ändå valt att behandla motionen och det tycker jag att är lovvärt. Däremot har motionen fått en ganska njugg behandling. Man har bara konstaterat att det inte finns stöd i lag för det här. Jag tycker, i likhet med replikanten, att man i så fall borde ta initiativ till att det skulle finnas lagstöd för de här åtgärderna. Det är ju inga omöjligheter, det förekommer ju drogtester i trafiken också på screeningsbasis utan misstanke. Om det inte finns stöd i lag för detta så borde lagen absolut ändras.

    Som jag sade i remissen av den här motionen så skulle drogtester vara av yttersta vikt. Det kan vara till stor hjälp för att undvika en missbrukskarriär om man stöter på en sådan här patrull i början av sin missbrukskarriär. Man gör en verklig tjänst åt en ungdom som undviker att komma in i missbruk.

    När det gäller landskapets personal så garanterar man, som det står i det alkohol- och narkotika politiska programmet, att det är en arbetsplats fri från alkohol och droger. Man sätter exempel och är tydlig med att man inte får använda droger i landskapets skolor eller som anställd i landskapet.

    Det finns väl möjlighet att komma med nytt initiativ angående att man borde få laglig grund för det här. Det är i så fall en brist om det är så. Vi får väl återkomma till det. Tack.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! När det gäller drogtester i trafiken så finns det väldigt tydliga undantag t.ex. i förundersökningslagen. Det är ganska stora ingrepp som man ska göra för att man ska komma vidare. När man inte har en misstanke om brott så har vi ett grundlagsskydd. När vi har misstanke om brott så är det inte något större problem. Då kan man göra de här testerna idag. Men att man ska screentesta en hel skola och göra ett sådant ingrepp så är frågan om vi kan få den typen av lagstiftningsbehörighet. Har vi överhuvudtaget den behörigheten eller ska vi påverka riket? Det finns väldigt många andra viktiga saker. Istället för att man tar urinprov så kanske vi ska ha en diskussion om leverprov. I dagens läge är leverproven i princip hundra procentiga om man har missbruk av alkohol som kanske är ett betydligt större problem här i landskapet än vad narkotikan är. Men det är inte lika sensationellt därför är urinprov på unga mycket roligare att hålla på med.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Som jag sade i remissen så är det här en komplex problematik; vilken typ av prov ska man ta, hur ska de här utformas, ska det vara gryningsräder eller ska det vara med jämna mellanrum, ska man ta alla elever eller slumpvisa och ska man ta prov bara vid misstanke? Därför säger klämmen att man ska ta fram program för det här.

    Om det här inte är vår behörighet, att den laga grunden för det här är riksbehörighet, så bör vi i så fall gå till riksdagen med ett initiativ att ändra den lagen. Det finns också ett behov i Finland att kunna göra screeningstester utan misstanke för att garantera drogfria miljöer. Vi kanske skulle göra riksdagen en tjänst om vi kom med det initiativet.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Det framkommer också tydligt i vårt betänkande. Jag kanske inte var riktigt tydlig i presentationen med att tillförlitligheten av screeningstester inte är så stor, de är väldigt lätta att manipulera dem och det är väldigt omständligt att ta dem. Den personal som tar testerna vill gärna vara på elevernas sida. Det ska vara en trygg person som man mår bra av att träffa, kurator, skolsköterska eller någon annan som ska ta proverna. En liten tvålrest på ett finger så manipulerar man bort det här med en gång eller man dricker mycket vatten. De flesta droger visar väldigt marginellt resultat en dag efter att man har tagit dem. Två dagar efter att man har tagit droger det visar vid provtagning ingenting förutom om man har tagit cannabis. Sedan kanske man går över till LSD, det visas överhuvudtaget inte i proverna. Man byter till en helt annan drog så att man inte åker fast i skolan.

    Att gå till Finland för att få en ändring av den här lagen är att slå in stora dörrar i onödan.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Det beror på vilken provtagningsteknik man använder sig av. Det finns för- och nackdelar med dem alla. En del prov är smidiga att göra men är inte så exakta och kan manipuleras, och andra är mer exakta men omständliga att ta. Just drogtester som jag har efterlyst i min motion tycker jag att man skulle ha rett ut i det här programmet.

    Faktum kvarstår, om du frågar missbrukare eller en missbrukares anhöriga så skulle de gärna ha sett att drogtesterna skulle ha gjorts i början av deras missbrukskarriär så att de anhöriga skulle ha blivit uppmärksammade på missbruket innan det hade gått alltför långt. Skolan är ofta den miljö där man konfronteras med missbruk. Det är lämpligt att i skolan försöka stoppa missbruk i ett väldigt tidigt skede. Att få veta om missbruk väldigt sent så då spelar det egentligen inte någon roll då är man så långt gången i sitt missbruk. Här har man tillfälle att i ett tidigt skede uppmärksamma missbruk och försöka komma undan det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback

    Herr talman! Under den förra mandatperioden var liberalerna, med ltl Åke Mattsson i spetsen, oerhört aktiva i drogfrågorna. Liberalerna ansåg att den regering som satt då gjorde inte tillräckligt, det saknades kunskap och det var dålig politik. Det var det kanske till vissa delar. Man hade förväntningar på att det under den här perioden skulle komma fram nya modeller på hur samhället ska attackera de här problemen. Det har varit förvånansvärt tyst så gott som hela perioden.

    Ministern har i ett tidigt skede deklarerat att det här inte är en prioriterad fråga jämfört med frågor som gäller personer med funktionshinder och hälso- och sjukvårdsfrågor. Det blev ett magplask från liberalernas sida, det var spörsmål och allt möjligt förra perioden.

    Det finns en parlamentarisk grupp. Jag har sett ett program med jag vet inte hur många åtgärder. Det är lite förvånande att det inte har kommit mera ut ur den parlamentariska gruppen, eller om det har kommit och fastnat på vägen?

    De här motionerna är mot den bakgrunden intressanta. Det framgår inte här heller att den nuvarande regeringen skulle ha ett bättre grepp om situationen än den förra regeringen, åtminstone har man inte i offentligheten fått någon sådan information.

    Det finns säkert alltid skäl för alla regeringar och alla lagting att diskutera de här frågorna. Det viktiga är att skilja mellan allmänna samhällsåtgärder och sådana åtgärder som riktas mot individerna. Jag tror mera på att det förebyggande arbetet ska vara generellt medan behandlingen alltid är en fråga om individuell behandling då det handlar om enstaka personer. Ur samhällets synvinkel är det svagt om drogproblemen är individproblem. Det kommer alltid att finnas så väldigt olika orsaker till att vissa människor fastnar i drogmissbruket.

    Det sades någonting om att man inte kan veta resultatet av olika behandlingsmetoder. Det tror jag faktiskt inte på. Även om man har generella slutsatser ganska klart för sig så betyder det inte att man kan räkna hur många huvuden som har klarat av en viss behandling och blivit fri från beroendet och hur många som inte har blivit hjälpta av behandlingen. En generell regel är att en tredjedel klarar sig tyvärr inte utan fortsätter med missbruket eller går under. En tredjedel tillfrisknar mer eller mindre spontant av olika sociala skäl, det kan vara kärlek, religion eller någon annan händelse som griper in i den enskilda människans liv och tvingar den personen att ta ställning till sitt missbruk. Personen ifråga väljer då en annan väg och lyckas med det. Sedan finns det en tredjedel som samhället med sina insatser brukar kunna hjälpa och stöda. Så där är det generellt, tror jag, det förblir antagligen på det viset vad gäller behandlingen av missbrukare.

    De viktigaste åtgärderna som samhället kan göra är just de generella förebyggande åtgärderna. Alla metoder där man testar olika människor och individer så vill jag personligen inte att vi ska leva i ett sådant samhälle. Det görs med någon slags god vilja, men ändamålet välsignar inte medlen, inte ens i det här fallet.

    Talmannen

    Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. Först föreläggs betänkandets kläm och därefter motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

    Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

    Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Remiss efter bordläggning

    7        Integrationsbefrämjande inom tredje sektorn

    Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 42/2010-2011)

    Ärendet bordlades 28.03.2011 då lagtinget beslöt att ärendet remitteras till finansutskottet. Diskussion.

    Ltl Camilla Gunell

    Herr talman! Vårt samhälle förändras varje dag som går. Fler och fler människor av olika härkomst flyttar in i landskapet Åland. Politikerna säger ofta att man vill ha arbetskraft, men det som kommer är människor. Människor från olika håll och med olika bagage med sig, både religion, språk, erfarenheter, kultur och matkultur osv.

    Vi har länge talat om integration och efterlyst åtgärder för att underlätta integrationen för nya medborgare i vårt samhälle. Det kan göras på många olika sätt. Jag tror det här är en politik där man kan vara både kreativa och påhittig. Det gäller att hitta metoder för att integrera, välkomna och inkludera människor i det åländska samhället.

    Som tur är talar samtliga ändå om integration. Det är inte längre assimilation som i stort sett betyder; kom hit och smält in, kom hit och bli som vi, lev som vi och ta seden dit du kommer. Integration handlar om två parter som samverkar, har respekt för varandra och som sedan samsas i en mångkulturell gemenskap. Grunden för en lyckad integration är att skapa förståelse mellan olika grupper, att man lär känna varandra och att det finns en nyfikenhet från båda parter, från både majoriteten som redan lever i samhället och de nya som kommer.

    Vi har skrivit en motion från socialdemokraterna. Vi har ganska mycket kontakt med människor från många olika kulturer som har flyttat till Åland. Vi försöker nu genom vår internationella grupp jobba på flera olika språk. Vi hade information på vår hemsida både på engelska, persiska, ryska och naturligtvis på svenska. Vi hade inte information på finska denna gång, men vi är inte rädda för att sätta ut information på finska.

    En sektor som är mycket viktig när det gäller det integrationsbefrämjande arbetet är den tredje sektorn där mycket arbete görs idag. Att stiga in och vara med i en förening är ett väldigt bra sätt att lära känna många människor och många ålänningar och att få kontakt. För många inflyttade är det viktigt att komma in i den sociala gemenskapen och skapa kontakter med den åländska befolkningen. Därför tycker vi att det vore angeläget att landskapsregeringen också i sin utdelningspolitik vad gäller PAF-medel ändå kunde öronmärka vissa slantar för föreningar att söka som har aktiva insatser just för integration som har syftet att öka och befrämja integrationen.

    Under mandatperioden 1999-2003, när jag satt i kulturdelegationen, tog jag ett initiativ om att det skulle sättas en särskild pott med pengar åt sidan för föreningar att söka för att fira självstyrelselagen. De här var tydligen lyckat för den modellen är fortfarande kvar ännu idag. Det har den effekten att självstyrelsefirandet inte försiggår bara runt Julius Sundblom i Mariehamn utan det firas på många ställen runt om på Åland. Föreningar kan då erhålla en liten slant för att förverkliga det här. På det sättet kan man använda PAF-medel till att stimulera fram olika önskade effekter.

    Därför skulle vi vilja att man tittar närmare på det här initiativet och tar en liten del av PAF-medlen som en ekonomisk uppmuntran till tredje sektorn att jobba med integrationsbefrämjande insatser.

    Vi hade en lyckad kampanj inom Turistförbundet i tiderna som hette; "Le en smula". Man ville uppmuntra ålänningarna att le mera mot turister. Jag kommer ihåg att centerpartiet hade en slogan inför förra valet; " Våga vara ålänning". Kanske landskapsregeringen kunde våga sig på en sådan kampanj som skulle gå ut på; " Våga lära känna en utlänning" och uppmuntra ålänningarna aktivt att öppna dörren och lära känna människor från olika håll och kanter och ge dem en åländsk gemenskap. Tack.

    Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

    Herr talman! Det är ganska fantastiskt, den här regeringen som ingenting gör har nog, i alla fall under två års tid, haft i budgeten under fördelning av PAF-medel en skrivning som jag citerar; "sådan verksamhet som stöder de inflyttades integration kommer att ges hög prioriterat". Det finns redan. Då ligger bollen hos föreningarna att forma sin verksamhet så att den också är lockande för de inflyttade att presentera verksamheten i sin PAF-ansökan. Då kan de få extra medel för det.

    Den här motionen är redan förverkligad som jag bedömer det i alla fall.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Det kanske är olika syn på ett politiskt arbete. Den här regeringen har hela vägen haft den uppfattningen att har man skrivit någonting i budgeten eller satt lite pengar på ett moment då har man liksom gjort någonting. Som jag ser det är det bara början. Sedan måste man ännu göra någonting för att faktiskt se till att pengarna verkar såsom man önskar och att det som man skriver i budgeten också blir förverkligat på riktigt. Jag tror att det finns en hel del att göra ännu från en rad i landskapsbudgeten till det faktum att det finns en möjlighet och en öppning från landskapets sida att aktivt gå ut och säga; "detta är viktigt, detta vill vi att ni jobbar för, olika insatser och projekt är välkomna och vi ska öronmärka vissa resurser för att uppmuntra detta". Jag tycker att det finns lite mera att göra ltl Raija-Liisa Eklöw.

    Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

    Tack, herr talman! Ja, nog är det ju fantastiskt. Inte ett behjärtansvärt ord att vad bra att landskapsregeringen har de här skrivningarna. Allting är bara negativt. Jag har den tron och inställningen som föreningsmänniska att när PAF-ansökningsblanketterna kommer så står det där vad som prioriteras. Föreningarna är juridiska personer som formar sin verksamhet själv. Jag vet inte sedan hur långt landskapsregeringen ska gå med sin uppmuntran. Jag tycker att man kunde ge lite profit i alla fall för att det finns en sådan här skrivning. Man har i alla fall tänkt på saken. Det ges medel åt föreningarna om de ansöker.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag hoppas att vi finansutskottet kan titta närmare på vilken effekt det har haft. Visst är det ett positivt steg framåt att det finns en sådan mening i budgeten. Det är klart att det är på rätt väg. Som sagt så tror jag att det finns mer att göra. Jag tror nämligen att man kan använda sig av tredje sektorn på ett väldigt bra sätt just i de här frågorna eftersom det är där som det sociala kapitalet finns och växer. Jag tror att hela samhället gynnas av att människor integreras i grupper och i föreningar och att det inte uppstår segregering och olika klyftor. Det är på rätt väg, men vi kan jobba vidare.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback

    Herr talman! Det var ju relevant information som ltl Raija-Liisa Eklöw kommer med att det har funnits två år i budgeten. Men det finns ingenting på ansökningsblanketterna. Jag tittade just på ansökningsblanketterna i datorn. Det är lite konstigt. Man fattar beslut, man har skrivningar i budgeten och så händer det ingenting. Det är den politiken som vi tycker att ha varit väldigt dominerande. Kanske ltl Raija-Liisa Eklöw kan berätta om det har fördelats pengar på de där grunderna? Det skulle vara väldigt väsentligt.

    För oss är det så att det politiska verkställighetsuppdraget som man har i regeringen måste man se till att verkligen verkställs och genomförs efter lagtingets behandling. På senare tid har vi fått den informationen att man får till kännedom till ÅHS och man får till kännedom till PAF vad som har beslutats i lagtinget och så ska de myndigheterna automatiskt följa lagtingets beslut. Naturligtvis ska de ledande tjänstemännen läsa vad som har hänt, men det är politikerna, ministrarna, som har det verkliga ansvaret att se till att den budget som vi har fattat beslut om realiseras. Det är inte att ha någon ond vilja.

    Ltl Raija-Liisa Eklöw kommer med mycket relevant information. Jag har inte lagt märke till något sådan information och jag jobbar i flera föreningar. Inte har vi fått någon information när vi har sökt pengar heller, vad jag vet. Om det finns någon annan information så tar vi gärna emot. Men att tro att saker och ting bara händer genom att man skriver någonting på något papper så den politiken fungerar nog inte såsom jag ser det.

    Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

    Herr talman! Tyvärr kan jag inte säga om någon har fått medel på de här grunderna. Jag har suttit i fördelningsrådet men nu har jag inte varit där på två år, så det kan jag inte svara på. I den förening som jag är med så vet jag i alla fall så mycket att när det står i PAF-ansökan i textdelen att man prioriterar barnverksamheter så tittar vi genast vad vi kan göra för barnen i och med att vi har möjlighet att få mera pengar i. Men om ltl Sundback säger att det inte står i ansökan så har ltl Sundback läst följebrevet också? Det är i följebrevet som det står, i alla fall om barnverksamheten.

    Fortsättningsvis säger jag att det finns ett enormt ansvar för information, men det här är inte en politisk sak. PAF-medlen delas ut enligt fördelningsrådets beslut.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Om det inte i ansökningsblanketterna framgår att man kan söka särskilda pengar för integration så då är det inte jämlika grunder. Det är ju den grunden som man avgör i PAF. Visst sysslar man med politisk verksamhet i PAF. Jag tycker att det här var intressant information. Det visar igen att det inte räcker med ett beslut här. Det krävs mycket mera arbete sedan efteråt också. De här ska vi nogsamt ta hand om. Jag jobbar med flera integrationsprojekt. Det var bra information. 

    Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

    Herr talman! Min erfarenhet är att i det följebrevet som kommer ansökningsblanketten har det stått detta som t.ex. har diskuterats tidigare att man inte ger pengar för personalkostnader. Man ger stöd för verksamheter och just detta med att man prioritera barnverksamheter. Jag har inte läst själva blanketten sedan i höstas. Jag minns inte om det också stod om detta med integration. Det är fel om man har glömt bort att sätta det i blanketten, det kan jag hålla med om.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Katrin Sjögren

    Herr talman! Det har varit en viss styrning av PAF-medlen. Under den här mandatperioden har man haft den policy och krav på föreningar som söker PAF-medel att man måste ha en alkohol- och drogpolicy.

    Under två år har vi haft prioriteringar när det gäller barn och ungdomars psykiska hälsa, att de projekten ska prioriteras i PAF-ansökningarna och också integrationsbefrämjande projekt. Det skickas ut ansökningsblanketter och information. Det skickas ut till alla föreningar och det görs från finansavdelningen. Vad jag vet så står alla de här prioriteringarna där. Alla har alkohol- och drogpolicy. Vi har haft projekt som har befrämjat psykisk hälsa och också integrationsprojekt. Så hos någon har informationen gått fram.

    Talmannen

    Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.

    Remiss efter bordläggning

    8        Friskvårdsavdrag

    Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 28/2010-2011)

    Ärendet bordlades 28.03.2011 då lagtinget beslöt att ärendet remitteras till finansutskottet.

    Diskussion.

    Ltl Danne Sundman

    Talman! Ett samhälle som Åland som snurrar fort där folk har fullt upp skapar många stressade människor med övervikt och dålig kondition. Man äter och dricker för mycket och fel saker och rör på sig allt för lite och behöver hjälp med att komma ur det ekorrhjulet. Allt fler ålänningar gör det och tar tag i sin livssituation och förändrar sina kost- och motionsvanor. Det är där denna "måbra"-industri kommer in i bilden, man behöver hjälp med att få kunskap om kosten, hur man ska förvalta sin tid och hur man ska träna m.m.

    Denna utveckling är positiv för samhällsekonomin på flera sätt, folk blir friskare och lever längre och mår bättre under tiden, företagens kostnader och risker för sjukskrivningar minskar. Resurserna för sjukvård går till största delen åt för s.k. välfärdssjukdomar som skulle minska radikalt om befolkningen i större utsträckning levde sunt.

    Därför är det motiverat att subventionera denna utveckling ytterligare. Idag har en arbetsgivare rätt att skattefritt ge en förmån för detta ändamål till sin personal om 400 EUR per år. Utöver det och till dem som inte kommer i åtnjutande av denna förmån föreslås att sjukkostnadsavdraget utökas och ändras till ett friskvårds- och sjukkostnadsavdrag så att också dessa hälsoförebyggande åtgärder blir avdragbara i beskattningen. Hur avdraget ska utformas och om kommunerna ska kompenseras för detta bör till en början utredas närmare.

    Förslaget torde vara kostnadsneutralt eller troligen positivt för samhällsekonomin eftersom kostnaderna för sjukskrivningar och sjukvård minskar i takt med att befolkningen i större grad sysslar med friskvård.

    Med hänvisning till det ovanstående föreslår jag att lagtinget hemställer att landskapsregeringen kommer med en lagframställning om att sjukkostnadsavdraget utökas och ändras till ett friskvårds- och sjukkostnadsavdrag så att också dessa hälsoförebyggande åtgärder blir avdragbara i kommunalbeskattningen.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Jag vet inte riktigt om jag kan stöda ltl Sundman motion. Jag tycker att det var ett friskt inlägg i debatten att man tänker till lite och funderar kring detta att man ska ta vara på sin hälsa. Jag får utmaningen igen om alkoholkonsumtionen. Det är tobaksrökning, alkohol och annat som direkt försämrar hälsan och man har rätt till samma sjukvård.  Jag tror kanske inte att den här motionen är genomförbar. Men det är en tankeställare i debatten.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Den här motionen är absolut genomförbar. Idag får man dra av vissa sjukkostnader, det är ett åländskt avdrag. Idén är helt enkelt att man utökar det som man får dra av, t.ex. kostnader för när man anlitar företag i den så kallade "må bra"-industrin, gym eller om man anlitar någon livsstilscoach. Man måste avgränsa vad som är avdragbart, hur mycket och vilka inriktningar som man vill uppmuntra. Det här är ett sätt att med skatteavdrag uppmuntra en viss samhällsutveckling. De samhällsekonomiska effekterna kan man direkt säga, utan att räkna på det, att är positiva på sikt eftersom friskare människor kostar mindre.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Det är möjligt på sikt. Jag tror inte att Åland är riktigt mogen ännu för den här motionen. Vi måste vänta lite längre.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Det kan hända att jag är lite före min tid som vanligt. I det här fallet tror jag inte att jag är så mycket före min tid. De här finns det stort behov av redan idag. Det är absolut jämförbart. Den här industrin är inne i ett expansivt skede. Det finns ett stort utbud på Åland av sådana här aktörer. Det skulle också ge skjuts åt den näringsgrenen inom tjänstesektorn som säkert också skulle vara behövligt. När man stimulera med skatteavdrag har det också samhällsekonomiska effekter. Vi har sett de skatteavdrag som man har gett i Sverige t.ex. i byggsektorn, att det också har varit positivt för sysselsättningen. Det här är fullt genomförbart och en mycket bra idé, vill jag påstå.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.

    Remiss efter bordläggning

    9        Barnfattigdomen på Åland

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 1/2010-2011)

    Ärendet bordlades 04.04.2011 då lagtinget beslöt att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Diskussion.

    Ltl Anders Eriksson

    Tack, herr talman! Alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Av flera orsaker har jag börjat fundera det här.

    Forskning har visat att det finns ett tydligt samband mellan barns materiella välfärd och deras tillgång till andra rättigheter, som utbildning och fysisk och psykisk hälsa. Att förbättra villkoren för de ekonomiskt mest utsatta barnen kan alltså få positiva effekter på långt fler områden än de ekonomiska.

    Några aktuella siffror för Åland vad gäller barnfattigdom finns inte, vad jag har kunnat hitta. Från 2003 finns det en utredning som heter; ”Att leva i en familj med ekonomiska svårigheter”. Konklusionen i den utredningen är att ingen behöver sova på gatan på Åland. Det handlar mer om att inte ha marginaler att röra sig med om något oförutsett inträffar eller att barnen tvingas att avstå från fritisaktiviteter eller inte kan följa med på skolresor. Det kan vara allvarligt nog.

    Det finns också en annan utredning som Rädda Barnen har tagit fram som heter "Barns ekonomisk utsatthet på Åland". Det sägs i början; " i denna rapport undersöks barnens ekonomiska situation på Åland utgående ifrån två indikatorer; utkomststöd och inkomststandard. Man har studerat barnens ekonomiska utsatthet under 1995, 1998 och 2002 både för Åland som geografiska enhet samt för Åland indelat i olika regioner. Båda indikatorer tyder på att barnfattigdomen under alla tre år har varit mycket låg med jämförelse med Sverige. Indikatorerna visar också på att antalet barn i ekonomiskt fattiga hushåll över de här tre åren har minskat markant”. Det är också bra, men notera att det är siffror från 2002 och 2003.

    Följande utredning som jag har hittat är ÅSUB:s rapport nr 5 från 2007 ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland”. Tittar man på slutsatserna i sammanfattningen så är det mera beräkningar av olika modeller och justeringar av olika typer av understöd. Det ger inte svar på min fråga: Finns det en barnfattigdom på Åland och i så fall hur stor är den?

    Efter att jag lämnade in den här motionen så har jag blivit uppmärksammad på att Rädda Barnen igen skulle vara intresserad av att göra en likadan undersökning. Tydligen har jag varit någorlunda rätt i tid. Jag har förstått att man inte riktigt vet hur situationen är på Åland.

    Rädda Barnens rapport "Barnfattigdomen i Sverige 2010" visar att så mycket som en dryg tiondel av de svenska barnen lever i fattigdom. Enligt forskaren Mikko Niemelä vid FPA har barnfattigdomen i det närmaste tredubblats i Finland sedan den ekonomiska krisen under 1990-talet. Det är fakta som ger en indikation om att barnfattigdom med stor sannolikt också existerar på Åland.

    Barnfattigdom förekommer i hem där föräldrarna är arbetslösa, deltidsarbetande eller lågavlönade. En majoritet av de fattigaste barnen lever med en ensamstående förälder.

    När jag lämnade in den här motionen så undrade en person om jag hade blivit sosse. Det tyckte jag var ett lite märkligt påstående. Oavsett vad man har för politisk åskådning så är det ändå viktigt att man försöker se saker ur ett barnperspektiv. Det är ju väldigt få barn som väljer sina föräldrar. Det finns många olika orsaker till ekonomiska problem. Jag går inte in på det här nu. 

    Med anledning av det ovanstående föreslår jag att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att en utredning över barnfattigdomen på Åland tas fram i skyndsam ordning och att utredningen skall ligga som grund för en socialekonomisk strategi med syftet att förbättra situationen för fattiga barn på Åland.

    Jag vet att social- och miljöutskottets ordförande Åke Mattsson brukar vara engagerad i den här typen av frågor. Jag hoppas att han är det också. Jag hoppas att man kan titta på det här och att man t.ex. skulle kunna höra Rädda Barnen för att ta reda på hur de ser på det, eftersom även Rädda Barnen har kommit underfund med siffrorna som vi har i landskapet inte är riktigt aktuella.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Det var vackert av den som frågade av ltl Eriksson om han har blivit socialdemokrat när han kände ansvar för den här frågan. Det ska inte ltl Anders Eriksson på något sätt ta negativt.

    Vi har ju vissa utredningar om den här frågan. Problemet är väl steget vidare sedan, åtgärderna för att hantera den här frågan. Jag skulle också vara väldigt intresserad av att följa upp den utredning som gjordes 2006 för att se om situationen har förbättrats eller försämrats på Åland. Många av de hushåll som lever under fattigdomsgränsen är barnfamiljer, särskilt ensamstående och flerbarnsfamiljer.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Just det som ltl Gunell är intresserad av tar den här motionen syfte på. Jag kan bli beskylld för både det ena och det andra om jag lyfter upp frågor som jag tycker är viktiga, jag skäms inte. Det intressanta med en sådan kommentar är att hur vissa frågor kan upplevas att höra till enbart vissa partier. Man kan fundera länge på vad det kan bero på.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Ltl Eriksson framförde att det var angelägen fråga när det gäller barn. Det är det naturligtvis för mig. Det är ett bra initiativ att det också kommer från högersidan så att det inte bara är socialdemokraterna som hela tiden lyfter sådana här frågor. Det ger lite extra tyngd om det också kommer från andra partier. Det är ett bra initiativ.

    I ett välfärdssamhälle finns det framförallt en risk, man tror att det inte finns fattiga och sådana som har problem. Vi har i utskottet erfarit att det finns grupper som är utsatta. Regeringen informerade om att man funderade på olika åtgärder kring detta och hur man ska hantera det.

    Som ltl Gunell sade tidigare här så är åtgärderna det viktigaste, att man har klara paket hur man ska hantera det. Ska barnbidraget höjas eller något annat som gör att man kommer vidare?

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag valde av olika orsaker att inte gå alldeles för djupt in i de här utredningarna som jag här läst. Jag ville ändå nämna att de två första utredningarna visade på att situationen har förbättrats. Det är trots allt siffror från 2002-2003 och de säger inte så mycket om hur situationen är idag. Tittar man på de aktuella utredningarna som har gjorts i våra omkringliggande regioner så pekar kurvorna åt fel håll. Mot den bakgrunden tycker jag att det här är angeläget. Oavsett vilka skyddssystem man har så finns det alltid de som faller igenom. Här handlar det om barnen som blir satta i en situation som de själva inte kan påverka, därför är det extra allvarligt.

    Det är bra att ltl Åke Mattsson anser att det läggs lite extra tyngd bakom den här motionen när jag lägger den. Det uppskattar jag.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Det som har förändrats är att vi har en invandring hit till Åland, sådana som inte kan systemet. I skolvärlden säger man att det dyker upp elever i olika sammanhang som man inte har vetat om att finns här på Åland och har varit här ett tag. Det finns en ny aspekt som man behöver följa med och vara uppmärksam på. Det kan vara bra att man tittar över det här.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Vi är överens.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Danne Sundman

    Herr talman! Jag vill ge mitt stöd till den här motionen. Jag kan också ge hela obunden samlings stöd till den här ytterst angelägna motionen. Det här bekymret förenar oss alla när det gäller barn som har det knapert.

    Barn är också medborgare fast de saknar rösträtt. Vi måste prata för barnen ändå. Vi fick en fin bok härom veckan om barnkonventionen som har författats på ett sådant sätt att barn också kan läsa om sina rättigheter.

    Att vara fattig är aldrig roligt och det är ännu värre på ett sådant ställe som Åland, som är relativt rikt. När någon frågar hur läget är brukar jag säga att man får vara nöjd om man får barnen påklädda, att de får mat för dagen och att de får vara friska. Det är för många en självklarhet, men det är inte alla som har möjligheten att få glädjas över det.

    Vi har många skyddssystem. De som sitter i socialnämnderna i kommunerna får tyvärr se den här verkligheten. Kommunerna kan också hjälpa till. Det finns ändå säkert saker som faller emellan. Det här problemet förtjänar absolut att få en ökad belysning. Den här motionen är ytterst behjärtansvärd.

    Minister Katrin Sjögren

    Talman! Även jag tycker att det här en angelägen motion. Det låter positivt det som ltl Anders Eriksson sade, att man skulle vara intresserad från Rädda Barnen att göra en uppföljning av den här undersökningen som man gjorde. Jag tror att det skulle vara väldigt värdefullt att man också kunde få en kontinuitet och att den blir utformad lite på samma sätt. 

    ÅSUB gjorde undersökningen ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland”. Vi har följt upp den undersökningen med att vi också har kartlagt de funktionshindrades levnadsvillkor på Åland och deras ekonomiska utsatthet. Det visade sig att de familjer som är särskilt utsatta är familjer som har funktionshindrade barn och ungdomar. Det här har varit en form av tråd när vi har tagit fram sociallagstiftning. Till exempel i barnomsorgslagen stadgade vi att man har rätt till eftisverksamhet ända upp till gymnasialstadiet om man är funktionshindrad.

    Vi har också sänkt ÅHS-avgiften, högkostnadstaket för barn. Som en del av undersökningen ”Funktionshindrades levnadsvillkor på Åland” så har vi infört även sjukpensionärer i systemet för det förebyggande utkomststödet. Det handlar ofta om funktionshindrade som kanske aldrig har varit yrkesverksamma kan höra till den riktigt fattiga delen av befolkningen.

    I barnomsorgslagen finns det också ett golv och ett tak när det gäller avgifterna. En väsentlig och viktig social lagframställning skulle vara revideringen av utkomststödslagen. Vi borde komma upp i nivå när det gäller utkomststödet. Det är en viktig och angelägen sak som skulle kunna förbättra för många familjer och personer.

    Jag kan bara stöda intentionen. Jag ska försöka komma ihåg när jag diskuterar med Rädda Barnen. Kanske det kanske blir aktuellt vid deras PAF-ansökning nästa år om de har resurser att göra en sådan här undersökning igen.

    Ltl Anders Eriksson

    När det gäller det som minister Sjögren sade om de funktionshindrade så återkommer jag till detta i ett senare ärende. Det är en annan motion som jag har.

    Det som fick mig att börja fundera på det här var just den utredning som FPA gjorde om barnfattigdomen i Finland. Jag läste om utredningen i Huvudstadsbladet och konstaterade att enligt barnfattigdomen i det närmaste har tredubblats i Finland sedan den ekonomiska krisen under 1990-talet. Jag har dessutom sett lite ett och annat. När jag började forska och såg att vi har nästan tio år gamla siffror så tyckte jag att vi behöver göra någonting.

    Jag hoppas att jag inte röjer någonting, men i och med att man har noterat från Rädda Barnens sida att jag har lagt den här motionen så tog man ta kontakt. Rädda Barnen står i beredskap att ha ÅSUB att göra en utredning redan den här hösten bara man lyckas finansiera den. Jag hoppas att det finns möjligheter från social- och miljöavdelningen att hjälpa till om. Men Rädda Barnens fokus är att få till stånd den här utredningen redan i höst via ÅSUB.

    Minister Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Det finns säkert möjligheter till det. Det låter bra om det finns sådana långtgående planer. Vi väntar på en ansökan då i så fall.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! När det gäller den här frågan så vet jag att minister Sjögren är väldigt engagerad. Hon är insatt i det och hon funderar ganska mycket på hur man ska hantera problemen. Hon funderar nästan lika mycket som en socialdemokrat.

    Det finns en annan fråga i sammanhanget och det gäller bortskämda barn. Det är nästan åt andra hållet, finns det någon beredskap för det? Jag tror nästan att det är lika stort problem på Åland. Vi har väldigt curlande föräldrar som inte hinner med sina barn, utan det går åt andra hållet. När det gäller barns uppfostran så finns det mycket att fundera kring.

    Minister Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Nej, där finns det nog ingen beredskap. Vi får sätta fokus på både dem som behöver vår fokus mest och det är de barn som är mest utsatta.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Remiss efter bordläggning

    10      Strategi för sociala medier

    Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 29/2010-2011)

    Ärendet bordlades 04.04.2011 då lagtinget beslöt att ärendet remitteras till kulturutskottet.

    Diskussion.

    Ltl Danne Sundman

    Herr talman! Landskapsregeringens nätplats förnyas som bäst vilket är behövligt. Nuvarande nätplats är av en typ som härstammar från slutet av det förra seklet och sedan dess har flera generationer nätplatstyper passerat.

    Samtidigt som nuvarande nätplats är svårt föråldrad innebär det att man nu kommer att få en modern nätplats samtidigt som man slipper kostnaden för mellanstegen. Inget ont som inte har något gott med sig.

    En viktig del av kommunikationsmöjligheterna idag är de som de sociala medierna innebär och erbjuder. Landskapsregeringen bör därför ha en strategi för hur man ska använda sig av sociala medier i kommunikationen med medborgarna.

    Det här en fråga som myndigheter runt om oss nu brottas med. Hur ska man använda de sociala medierna?

    Det finns en rad olika möjligheter som sociala medier ger både till individbaserad kommunikation från myndighet till individ, men också masskommunikation på ett helt nytt sätt. Det här bör man absolut ta med. Den här fasen i Internetutvecklingen får man inte missa nu när man etablerar den nya nätplatsen. Därför är det viktigt att ha strategin.

    Jag kom att tänka på detta när jag skrev på min statusrad att jag höll på att skriva hemställningsmotioner och jag frågade efter om någon hade en god idé. Då var det just en person som har den goda idén om att man borde ha en strategi för hur myndigheter ska använda sociala medier. Det har också förekommit debatter och diskussioner på andra sociala medier på Åland, t.ex. på Linkedin som samlar många sakkunniga i branscher. Där finns många idéer som man kan ta del av. Där uttalar sig också lokala experter på förhand vad man borde tänka på när man tar fram en sådan här strategi.

    Det viktiga är att vi inte missar det här tåget. När man nu är i färd med att renovera så måste man ta detta i beaktande.

    Talmannen

    Begäres ordet. Diskussion är avslutad. Ärendet remitteras till kulturutskottet.

    Remiss efter bordläggning

    11      Nato och Ålands status

    Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 31/2010-2011)

    Ärendet bordlades 11.04.2011 då lagtinget beslöt att ärendet remitteras till lagutskottet. Diskussion.

    Ltl Mika Nordberg

    Talman! Den 11 april presenterade jag min hemställningsmotion nr 31 som handlar om Nato och Ålands status.

    Vid en eventuell anslutning till Nato för Finland bör det vid inledande förhandlingar framkomma att inom Finlands gränser finns ett område med speciell status som demilitariserat och neutraliserat. Det bör finnas en handlingsplan och avtal som garanterar Ålands fortsatta demilitarisering och neutralisering vid ett eventuellt finländskt Natomedlemskap.

    Orsaken till att kollegan Barbro Sundback bordlade det här ärendet var att vi gärna skulle höra landskapsregeringens åsikter i den här frågan och även få en redogörelse över var man idag befinner sig i den här situationen. Man har ju aviserat från landskapsregeringens sida att det här är väldigt solklart. Jag kan bara tillägga att de uppgifter som jag har fått från finländsk sida är att detta kanske inte är solklart. Därför skulle det vara väldigt intressant att höra landskapsregeringen i det här ärendet. Tack.

    Ltl Barbro Sundback

    Herr talman! Jag kan bara instämma i det som ltl Mika Nordberg säger. Det hade varit tillfälle för regeringen att redovisa sina tankar när man håller på att ta fram en demilitariseringsstrategi. I det sammanhanget har man säkert också reflekterat över Natos framtida utveckling.

    Nu är det som det är med detta, regeringen är visserligen nu representerad här. Det kanske kommer några synpunkter. Regeringen förefaller i alla fall inte bli det centrala i debatten utan vi får nog bidra själva.

    Det är kanske är lite tidigt att göra handlingsstrategi i fall att Finland skulle söka om ett Natomedlemskap och ifall det skulle bli verklighet. Jag vet inte om man ska tolka det här initiativet som att motionären är för ett finländskt Natomedlemskap eller om initiativets syfte är att motverka att Finland och Åland på något sätt involveras i Nato?

    Själv har jag den uppfattningen att för Ålands del är sådana regimer som är så avmilitariserade som möjligt den största och viktigaste faktorn för att bevara Ålands demilitarisering och neutralisering. Ett Natomedlemskap skulle antagligen göra att de militärpolitiska positionerna skulle något förskjutas mellan Ryssland och EU och därmed Finland och Åland, även Sverige skulle naturligtvis påverkas av det. Jag tror att en sådan utveckling är mindre önskvärd för Ålands del. Det väcker den björn som sover österut. Man frågar sig; varför nu denna åtgärd? Det kan lätt uppfattas mera som en politisk och militär upprustning än en nedrustning.

    Ur ett åländskt perspektiv borde nedrustning vara den viktigaste förhärskande utvecklingen i den här delen av världen.

    Både i länder som är Natomedlemmar och i länder som inte är medlemmar i Nato har de militära organisationerna runtomkring Östersjön ett omfattande informationsutbyte. Kommunikationssystem byggs ut för att informationsutbyte ska underlättas. Man har också olika typer av gemensamma militära övningar. Via det gemensamma samarbetet mellan Natoländer och Finland och Sverige så involveras de finska och svenska nationella arméerna också i det här arbetet.

    Det är i alla fall ett steg längre att tala om medlemskap. Ju lägre vi kan hålla nivån på ett militärpolitiskt samarbete med Nato desto bättre för självstyrelsen.

    Trots det, finns det en viktig uppgift att göra och som man mycket väl kan basera på den här motionen. Vi har under en ganska lång tid kunnat läsa i självstyrelsepolitiska nämnden om hur många militära fartygsbesök som har gjorts under året. Vi får läsa om flygvapnets överfarter och ibland också om andra militära övningar t.o.m. överträdelser av demilitariserings- och neutraliseringsgränsen. Med åren har det känts som om det blir mer och mer slentrian. Siffrorna kanske inte säger så mycket, bara att man jämför om det har varit mera överträdelser under det gångna året jämfört med tidigare år.

    Under en ganska lång tid har inte vår regering aktivt försökt utveckla vår egen uppfattning om landskapets långsiktiga utveckling av demilitariseringen och neutraliseringen. Vi lever i en ständigt föränderlig omgivning Om vi inte själva tänker på hur vi vill ha det så är det risk för att någon annan som kanske inte har samma intressen och önskemål tänker för oss.

    Jag tycker för min del att lagtinget både uppdra åt regeringen att i högre grad analysera de är siffrorna, göra dokumentationen lite mera omfattande och sätta in den i ett säkerhetspolitiskt sammanhang. Det ska väl sedan ligga till grund för bl.a. policydokument om demilitariseringen och neutraliseringen. Annars hamnar vi lite på sidan om och vi har inte den kompletta bakgrunden till vårt resonemang.

    Jag anser nog att det är en viktig fråga som ltl Mika Nordberg tar upp. Frågan kanske går lite för långt i det här sammanhanget. Vi skulle nöja oss med att försöka få en gemensam bild på vad som sker i vår säkerhetspolitiska omgivning och sedan med de uppgifterna och de dokumentationerna försöka få till stånd en gemensam policy i de här frågorna. Tack.

    Ltl Mika Nordberg, replik 

    Talman! Jag instämmer i ltl Barbro Sundbacks resonemang. Tanken med den här motionen var att ha ett diskussionsunderlag för landskapsregeringen när de diskuterar med motparten i Helsingfors. Folk byts ut hela tiden på de här posterna. Nu har det varit övningar där även åländskt territorialvatten har används för transporter. Om det sedan är misstag eller av annan orsak må vara sin sak. Jag tror att det skulle vara bra att lyfta den här frågan på bordet för att åtminstone klargöra och aktualiserar det här.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Vi har inte kommit vidare i diskussionen. Diskussionen stannade upp redan under den förra mandatperioden. Nu reagerar vi på andra aktörer och går inte själva ut tillräckligt och säger hur vi vill ha det.

    Under den senaste övningen här så fanns det en viss aktivitet från regeringen. Man gick ut till de deltagande länderna och parterna och förklarade Ålands demilitarisering. Den typen av åtgärder från åländsk sida borde förekomma mer. Det förutsätter just en sorts policy och hur man agerar i vissa situationer.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Talman! Det är ju ett faktum som har konstaterats här tidigare att Finland har ett partnerskap för fredavtal och är på det viset passiva medlemmar idag i Nato. I och med Lissabonfördraget har de europeiska länderna ett större ansvar att försvara varandra om de eventuellt skulle bli angripna. I det fallet blir Nato inkopplat. Precis som Norge kan känna att de omfattas av EU-parlamentets bestämmelser på grund av EES-avtalet, så upplever jag att Finland, den finländska armén och de som sköter om de här ärendena känner på samma sätt att de är med i Nato. De deltar men de får inte sitta med på viktiga beslutsmöten. För Finland är steget idag till ett fullvärdigt medlemskap mycket mindre än vad det var tidigare. Sådana indikationer har jag fått, tycker jag.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag delar inte riktigt den sista slutsatsen. Det finns ju andra försvarspolitiska samarbetsfora. Det nordiska försvarssamarbetet har under de senaste åren fått ett visst uppsving. Åtminstone resonemangen eller samtalen, det konkreta samarbetet är väl kanske inte så omfattande, men det finns också delvis.

    Vad gäller EU:s säkerhetspolitiska arbete så har jag en längre tid understrukit att det som Stubb lovade, att ålänningarna skulle få en plats i den europeiska utrikestjänsten, det borde vi härifrån vara med och jobba för och inte sitta passivt och titta på. Det borde vara en person som kan demilitariseringen och neutraliseringen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jag uttryckte mig den 11 april att Finland och Sverige är med i Nato, men att vi inte är medlemmar. Finland har varit med i militärpakten, vänskaps- och biståndspakten med Sovjetunionen. Vi är med i Partnerskap for Peace med Nato och vi är med i EU:s säkerhetspakt som också är en militärpakt. Det diskuterades även ett nordiskt samarbete om en pakt. Ålands roll i de här sammanhangen har varit noll. Vi har inte kunnat påverka det. Finland gör som Finland gör och de bryr sig sedan inte om vad vi säger.

    Jag håller med om att det är lite tidigt med avtalet, att man före Finland börjar diskutera ett Natomedlemskap skulle göra ett avtal om Ålands status. Det är inte så bra.

    När det gäller frågan som tas upp i motionen så är min frågeställning om det inte är tillräckligt med fredsinstitutets Teija Tiilikainens skrift där det tas ställning till just behovet som motionen talar om.

    Ltl Barbro Sundback, replik  

    Ja, så kan man säkert uttrycka det. Det är ganska länge sedan den kom. Jag menar ändå att det säkerhetspolitiska läget förändras, om inte kanske direkt i Östersjöområdet så på andra håll, som indirekt påverkar säkerhetsläget och diskussionerna. Och det finns behov för oss själva att diskutera mera. Det är kanske lite snävt att bara prata om Nato. Man borde inkludera de här andra samarbetsformerna och fora som nämndes. Jag tycker själv att det nordiska försvarssamarbetet känns mest naturligt och också EU:s säkerhetspolitiska samarbete.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! För oss ålänningar är det säkert så i gemen. Vi är som sagt redan med i Natosamarbetet genom Partnerskap for Peace och det är ganska långtgående. Men vi är inte med och beslutar.

    Nato och det säkerhetspolitiska läget har ändrats under åren sedan Teija Tiilikainen gjorde sin utredning. Nato säger själva att de har utvecklats till att ta ett mera civilt ansvar vid konflikter och Nato vill mera vara med på fredsbyggande sidan än vad man kanske tidigare var. Då var man mera en försvarspakt i det kalla krigets namn som numera inte finns.

    För Ålands del gjorde utredningen att både Svalbard i Norge och de grekiska öarna är med i Natoländer. Det är inte några särskilda problem, som Tiilikainen konstaterade. För Ålands del ska det kunna gå att använda sig av samma metod.

    Ltl Barbro Sundback, replik  

    Det sista kanske jag inte riktigt håller med om, att det automatiskt går att dra samma slutsats för Ålands del. Lösningarna som nämndes om Svalbard och de grekiska öarna är också geopolitiskt specifika. De lösningarna har kommit till under en viss period. Jag tycker nog att det finns ett behov av att aktualisera hela den säkerhetspolitiska diskussionen, men kanske mera ur ett nordiskt och ur ett EU-perspektiv. Natodiskussionen är kanske kronan på verket.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

    Innan vi går vidare önskar talmannen informera att vi avser att avsluta cirka kl. 16.15.

    Remiss

    12      Nollvision gällande trafikolyckor

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 8/2010-2011)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns.

    Diskussion.

     

    Ltl Anders Eriksson

    Talman! Den här motionen tar sikte på en nollvision när det gäller trafikolyckorna.

    Trafikolyckorna är ett av våra största folkhälsoproblem. I tätorter föreligger de största olycksriskerna för de oskyddade trafikanterna. Man vet att risken att dödas eller skadas svårt, ökar dramatiskt när en trafikant blir påkörd av en bil som kör fortare än 30 km/h. Risken ökar markant vid kollision mellan gående och bilist vid hastigheter över 30 km/h. Motsvarande gräns ligger vid 50 km/h för sidokrock mellan bilar och vid 70 km/h för frontalkrock mellan bilar.

    Hastighet i sig är inte farligt. Det farliga är fel hastighet på fel ställe. En viktig del är därför att se till att hastighetsgränserna bättre överensstämmer med vägar och gators säkerhetsstandard. De misstag som vi gör, och alltid kommer att göra i trafiken ska i framtiden inte leda till att någon dödas eller skadas allvarligt. Ett led i detta arbete är framtagandet av trafiknätsanalyser och -åtgärdsplaner.

    Studier visar att sjukvården omedelbart efter olyckan, inte är det som kostar mest. Istället är det när öppenvården och rehabiliteringen inleds två eller flera år senare som det börjar bli dyrt för samhället. Att förebygga skador är någonting som också är ekonomiskt bra för samhället.

    Om man tittar på vad som har gjorts här på Åland så har man satsat på att bygga om huvudvägarna. Det har lett till att olyckorna har minskat. Man har också satsat på att ha eftergivligt material, typ stolpar och skyltar.

    Även trafikmätningarna har en viktig roll i trafiksäkerhetsarbetet. Det har visat på att det finns rent otroliga överfarter på många ställen. Om man har trafikmätning på ett område med 50 km/h så är det inte alls ovanligt med hastigheter upp till 116 km/h, det har till och med varit 125 km/h.

    När det gäller trafiksäkerheten och olyckorna så har vi mera problem i Mariehamn än vad man har på landsbygden. Mariehamn ligger i topp i statistiken i Finland. De trafiksäkerhetsexperter som jag har talat med anser att det beror på att parkeringsplatserna är utformade på ett inte fullt så intelligent sätt. Det är parkeringsplatserna som leder till att statistiken är så pass hög som den är.

    Den här motionen går ut på att man skulle anta en nollvision, en bild av en önskvärd framtid där ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken. Målsättningarna är att:

    1        Det totala antalet döda och skadade i trafiken fortlöpande ska minska,

    2       risken att dödas och skadas fortlöpande ska minska för alla trafikantkategorier,

    3        risken att dödas och skadas ska minska i högre grad för de oskyddade trafikanterna än de skyddade,

    4       barnens säkerhet i trafiken särskilt ska beaktas.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Det här är också en bra motion. Den känns som den ligger rätt i tiden. Man kan inte tycka illa om motionen. Alla vill att det ska vara så lite skador som möjligt i trafiken.

    Ett viktigt led är det preventiva. Det ingår väl i och för sig i klämmen att man utbildar ungdomar som ska köra moped. Man har pratat ganska mycket om körkortet, men det kanske ingår i funderingarna. Det är bra att man har en nollvision här. Man ska naturligtvis sänka hastighetsbegränsningarna. Jag har lite funderingar kring det förebyggande. Det hjälper inte hur säkra vägar vi än har om vi inte förstår bättre.

    Nollvisionen kan också förekomma i trafikövervakningen. Jag vet att mina egna söner har konstaterat hur snabbt man lär sig att man kan fuska lite med bältet på en viss plats där det inte är så noga med övervakningen. Men när man kommer till Sverige, där polisen alltid ingriper, så där har man alltid bältet på sig. Man tänker inte någonting annat där.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Ltl Mattsson inledde med att det var en bra motion. Han borde ju veta vid det här laget att jag inte lägger några andra typer av motioner. Det är självklart att det är en bra motion.

    Motionen tar sikte på att få en strategi för att få ner trafikolyckorna på det sätt som jag pekade på.

    När man pratar fritt och har ett par punkter så glömmer man något väsentligt ibland. När jag gick in på de stora överfarterna som trafikmätningarna har visat att sker så gäller det att intensifiera övervakningen och att få mera respekt för hastighetsgränserna, där det speciellt behövs.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Jag är överens med ltl Eriksson i det mesta. Att alla motioner är bra kan man ifrågasätta.

    Vi har Gölbykorsningen som är en farlig korsning och vi har flera ganska grova avfarter från stora vägar som ställer till med väldigt allvarliga olyckor och naturligtvis också när det gäller den lätta trafiken i stan. Vi är helt överens.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Vi är som sagt var överens, herr talman.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! De tankegångar som ltl Anders Eriksson för fram i sin hemställningsmotion är en följd i färg av det arbetet som landskapsregeringen arbetar med.

    Vi har ökat antalet trafikmätningar. Vi vet ganska exakt hur situationen är. Däremot har vi inte från trafikavdelningen haft möjlighet att utöka själva övervakningarna på de överhastigheter som förekommer.

    Vi arbetar med att skydda de lätta trafikanterna. Målsättningen är fortsättningsvis att kunna leverera ett lagpaket till lagtinget under maj med en ny del om mopedkörkort och mopedbilar.

    De påkörningsolyckor som ltl Anders Eriksson kopplade till Mariehamn stad kan jag inte uttala mig om eftersom det är en kommunal angelägenhet.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag har förstås kontrollerat upp lite hur man jobbar på trafikavdelningen och försökt skaffa mig lite kunskap om vad det här riktigt handlar om. Därför pekade jag på den strategi som man har haft med att bygga om huvudägarna och att man har eftergivligt material osv.

    När det gäller Mariehamns stad så framkom det i en annan diskussion att de ligger i topp när det gäller trafikolyckorna. Det gäller inte dödliga olyckor eller olyckor med livshotande skador, det har i och för sig också förekommit. Det är mest påkörningsskador som hänger ihop med att parkeringsplatserna inte är riktigt planerade på ett sådant sätt att man kan köra ut på trafiksäkert och bra sätt. Olyckorna har ofta lett till plåtskador. Därför ser statistiken ut på det viset.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

    Remiss

    13      Frästa räfflor i mitten på tvåfältsväg

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 9/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

    Remiss

    14      Internetbokningssystem för fordonsbesiktning

    Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 21/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

    Remiss

    15      Riskkapitaltillgången

    Ltl Roger Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 48/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

    Remiss

    16      Nytt avgiftssystem för skärgårdstrafiken

    Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 26/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

    Remiss

    17      Förkortad Föglöförbindelse

    Ltl Roger Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 49/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

    Remiss

    18      Studiestöd i svenska kronor

    Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 22/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

    Remiss

    19      Skydd av maträtter

    Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 23/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

    Remiss

    20      Underlätta nyanställningar för särskilt utsatta grupper

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 3/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

    Remiss

    21      Förnyad tobakslagstiftning

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 39/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

    Remiss

    22      Forum för mental hälsa

    Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 43/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

    Remiss

    23      Specialutbildning inom äldreomsorgen för inflyttade

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 47/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

    Remiss

    24      Kartläggning av tillgängligheten till offentliga miljöer

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 7/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

    Remiss

    25      Tillämpningsdirektiv för avlastningsstöd

    Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 36/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

    Remiss

    26      Försök med havsbaserad solenergi

    Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 27/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

    Remiss

    27      En åländsk nationalpark

    Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 6/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

    Remiss

    28      Nationalfond för natur- och kulturarv

    Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 44/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls 23.05.2011 kl. 13.00. Plenum är avslutat. Talmannen önskar alla en trevlig valborg! (Plenum avslutades kl. 16.14).