Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Nina Fellman

Talman! Bästa kolleger, i detta lagförslag om ändring av landskapslagen om posttjänster kan man säga att vi som lagstiftare springer efter utvecklingen både i omvärlden och på Åland.

Utvecklingen av postväsendet, digitaliseringen av samhället och människors förändrade levnads- och konsumtionsmönster har lett till en situation där postväsendets verksamhetsvillkor på olika sätt förändrats. Som exempel kan nämnas att brevvolymerna minskar med cirka 10 procent per år, samt att tidningarnas och tidskrifternas volymer minskar kontinuerligt.

Trots detta har Åland Post med stor framgång hittills av orsaker som i känner till utvecklat sin affärsverksamhet för att utan samhällsstöd trygga de samhällsomfattande tjänsterna, men det finns redan postverk i vår omvärld som har svårt att klara det uppdraget.

I detta lagförslag föreslås följande: En förändring av kvalitetsnormerna för postutdelningen så att den motsvarar utvecklingen i omvärlden. Det innebär på sätt och vis en försämring för ålänningarna, men inte till följd av att posten på Åland har problem med att klara sin utdelning, för det gör man med god marginal. Däremot blir det svårare att leva upp till kvalitetsnormernas leveranstider då man i omvärlden redan har försämrats utdelningen t.ex. genom att dra in utdelningsdagar eller göra andra förändringar som gör att man från åländsk sida inte kan garantera en utdelning inom ett visst antal dagar för vissa försändelser. Ett sådant lagförslag, där man funderar på att dra in en utdelningsdag, behandlas just nu i Finlands riksdag.

I denna lag föreslås en förändring som möjliggör att man i vissa kommuner kan ha mobila verksamhetsställen snarare än det som står i gällande lag, att det i varje kommun ska finnas ”åtminstone ett verksamhetsställe där samhällsomfattande tjänster tillhandhålls.” Detta handlar inte om en önskan att lägga ner fungerade och befintliga postombud, utan om att förbereda lagstiftningen för den dag när det i en kommun inte finns ett ombud som kan uppfylla de krav på tillgänglighet och öppettider som en samhällsomfattande tjänst kräver. Ett mobil verksamhetsställe är att jämföra med en gammaldags lantbrevbärare som i enlighet med postens utdelningsrutt tar emot och levererar paket, man kan också begära att paket lämnas på trappan, och utföra posttjänster, köps frimärken osv. enligt önskemål.

Landskapsregeringen menar att detta till och med kan medföra en förbättrad och en individuellt anpassad postservice för människor.

Digitalisering av postväsendet medför samtidigt att kunden kan välja var och när man vill hämta ut eller lämna in sitt paket. Om man bor i en kommun och tycker att det postombud som finns i kommun har besvärliga öppettider, så kan man genom att kommunicera med posten säga att man vill ha sina paket levererade till ett annat verksamhetsställe som passar bättre.

I lagen införs en uttrycklig begränsning att ett mobil verksamhetsställe endast får införas om de samhällsomfattande tjänsterna inte försämras. Åland Post har inte för avsikt att lägga ner postombud så länge det finns ett fungerande företag, med tillräckliga öppettider, som kan tillhandahålla tjänsten.

Det är kanske värt att notera mängden postpaket som distribueras i kommunerna drastiskt har minskat. Det finns färsk statistik från posten, under fjolåret, under hela 2016, distribuerades t.ex. 90 paket i Eckerö.

I en ny paragraf föreslås, i enlighet med tidigare diskussioner och önskemål från lag- och kulturutskottet, att synskadade avgiftsfritt ska ha rätt att skicka försändelser som innehåller punktskrift och väger mindre än 7 kg.

En ändring i paragraf 10 möjliggör postutdelning till fastighetsboxar i flervåningshus med lägenheter vilket skulle medföra en kostnadseffektivare postutdelning. Tack så mycket.

Ltl John Holmberg

Tack, herr talman! Ändring av landskapslagen om posttjänster är i stora drag en anpassning till utvecklingen i omvärlden. Digitaliseringen gör att postvolymerna minskar kontinuerligt, upp mot 10 procent per år. Detta kräver en uppdatering av lagstiftningen för att motsvara den förändrade verksamhetsmiljön. Enbart på detta sätt har Åland Post möjlighet att utveckla verksamheten och trygga de samhällsomfattande tjänsterna utan samhällsstöd.

Uppdateringen handlar mobila verksamhetsställen. Här har vi är en by, Enklinge, har haft en lantbrevbärare som har fungerat som mobilt postkontor. Där har brevbäraren med sig bankkortsläsare, handdator, våg, frimärken och paketkort mm. Det är som ett kontor i miniatyr när han far iväg på sin utdelningsrunda. Många tycker att det har fungerat bra och att det är smidigt att få paketen hemkörda istället för att ta sig till postkontoret och hämta dem.

Precis som ministern Fellman just sade så har inte Åland Post någon plan eller avsikt att övergå till mobila verksamhetsställen i någon kommun så länge det finns ett välfungerande företag med tillräckligt långa öppettider som kan fungera som fast verksamhetsställe.

När det gäller kvalitetsnormer har landskapsregeringen ett förslag att namnet arbetslag byts ut till vardag, då arbetsdag kan inbegripa såväl söndagar som söckenhelger. Utdelning på dessa dagar behöver inte ske i riket varför det är motiverat med ett undantag för dessa dagar även på Åland. Utanför Åland är även ändringar på gång gällande kvalitetsnormerna gällande utdelningstiderna, dvs. inom vilken tid posten ska nå adressaten och det skulle bli mindre restriktivt. Detta medför att Åland Post inte kan uppfylla de målsättningar för kvalitetsnormer som regleras i landskapslagen om posttjänster eftersom vi idag har mer restriktiva utdelningstider än riket, det samma gäller inom hela EU.

När det gäller fastighetsboxar så innebär att de som bor i lägenheter i våningshus ska få sin post till fastighetsboxar. Mycket talar för att utdelningen blir mer kostnadseffektiv. Dessutom har Posten planer på att pröva ett system med utlämningsboxar för skrymmande post. Det ger en bättre service för mottagaren som inte behöver ta sig till ett postkontor för att hämta ut sin försändelse.

Slutligen om portofrihet för synskadade. Synskadade får rätt att avgiftsfritt skicka försändelser som innehåller punktskrift och väger mindre än 7 kg per paket. Detta är något som lag- och kulturutskottet tidigare har påpekat behovet av.

Överlag ser jag ändringarna som förbättringar, speciellt ur ett servicehänseende och samhällsekonomiskt perspektiv.

Mycket av ändringarna handlar om anpassning till finsk och europeisk nivå, något vi inte egentligen kan påverka utan det handlar om att få vår postlag att överensstämma med omvärldens för att i bästa mån behålla en konkurrensneutralitet.

Åland Post är ett företag på framkant som måste följa med utvecklingen i omvärlden för att inte företaget skall bli på efterkälken. Det är en tuff bransch.

Jag ser egentligen inget dramatiskt i ändringarna i postlagen utan mera en anpassning till rådande förhållanden och samhällsutveckling. Tack, talman.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! ”Posten ska fram” det är ett begrepp som tydligen inte riktigt gäller längre. Numera tycks det som om posten ska fram bara om den är lönsamt, annars inte.

Lagförslaget som ska ändra sättet på vilket Posten Åland arbetar sägs vara ett led i att anpassa bolagets tjänster till utvecklingen i omvärlden. Det hade varit ärligare att direkt slå fast att detta inte handlar om utveckling utan om avveckling och att göra en ny SSIF, Samma Som I Finland.

Ålands landskapsregering är med detta förslag redo att kapitulera kring samhällsansvaret och ge Posten Ålands styrelse fria händer att dra in service och försämra postgången för att maximera den vinst som i sista änden går till landskapskassan.

Att bolagets ledning tycker detta är en bra idé är inte konstigt. I ett aktiebolags väsen ingår att effektivisera och rationalisera och göra det som är till fördel för bolaget. Så borde kanske inte landskapsregeringen arbeta. En lagstiftares och samhällsbyggares uppgift handlar, enligt centerns mening, i högre grad om att utveckla än att avveckla.

Den här lagen, om den blir verklighet, gör att Posten inte längre behöver hålla fasta ombud i kommunerna. I ett försök till motivering hävdar man i lagförslaget att det i själva verket blir bättre med mobila verksamhetsställen, vilket är en omskrivning av brevbärarna, än med de fasta kontor och postombud som lagen idag kräver. Nu menar landskapsregeringen att detta inte behöver hända. ”Enligt uppgift från Åland Post” blir de mobila kontoren inte verklighet så länge det finns ett välfungerande företag med tillräckligt långa öppettider som kan fungera som fast verksamhetsställe. Man kan ju mot den bakgrunden ställa sig frågan varför man i sådana fall alls nämner detta i lagförslaget om man ändå inte avser tillämpa det? I sammanhanget kan man också undra vem som avgör om ett företag är välfungerande och hur mycket öppet som är tillräckligt? Svaret är att den som definierar det blir Posten Ålands ledning och styrelse som har till uppgift att se till sitt bolags bästa. I den uppgiften ingår inte att skapa förutsättningar för verksamhet och liv i glesbygd och skärgård. Med stöd av texterna i denna lag blir det tvärtom enklare att centralisera och därmed släcka lampor för såväl hushåll som företag, i första hand i glesbygd och skärgård.

I förslaget vill man också lägga ner distributionen av tidningar och brev till lägenheter för att istället samla försändelserna i centrala distributionscentraler dit husets invånare måste gå för att hämta sin post. Detta får bland annat som följd att färre väljer att prenumerera på redan krisdrabbade papperstidningar vilket leder till ytterligare utarmning av det intellektuella kapital som tryckta bokstäver skapar. Ju mindre tillgängliga tryckta produkter blir desto mer minskar läsandet. Är det en utveckling som vi är nöjda med?

Lagförslaget och dess förarbeten tycks dessutom ganska hastigt producerat. Ibland skriver man Åland Post vilket är korrekt men på sina ställen använder man också det gamla namnet Posten Åland vilket ger sken av att texterna passerat alla instanser utan att någon egentligen med ordning läst dem.

Jag hoppas lag- och kulturutskottet nagelfar detta förslag och ställer sig den viktigaste frågan av dem alla; på vilket sätt gör detta Åland bättre?

Talman! Mot den här bakgrunden föreslår jag dessutom att den här lagen bordläggs till inkommande onsdag. Det är nog nyttigt att fundera igenom en sådan här genomgripande lagstiftning någon dag till. Tack.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Pettersson. Jag ser inte riktigt lika svart som ltl Pettersson på den här lagändringen. Precis som jag sade i mitt anförande ser jag enbart positiv på den.

De här boxarna finns ju till stor del i många hyreslägenheter redan idag. Jag ser inte heller på vilket sätt det skulle bli en försämring rent servicemässigt för mottagarna. Tvärtom, på sikt kommer man även att kunna ta emot paket och slippa gå till posten och hämta paketen. Det ser jag som en produktutveckling i rätt riktning.

När det gäller mobila postkontor så kan det vara bra att det finns i lagstiftningen för det finns en liten risk med att ha lokala postkontor via ett ombud. Det har hänt på Åland att huvudverksamheten för ett lokalt ombud har gått i konkurs och då står man där utan lokal postservice, så det kan vara bra att ha med.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för de synpunkterna ltl Holmberg. Ja, det finns centrala distributionsboxar i vissa hyreshus idag. Men jag vågar nog påstå att merparten av hushållen fortfarande får sin morgontidning i postlådan. Jag är rätt säker på att om den servicen upphör så är det många som kommer att tänka om när det gäller hur man får sina nyheter till godo. Det är en utveckling som sker överallt. Det finns också rätt mycket forskning som visar att papperstidningar läses bättre och därmed generera mera tankar och det intellektuella gods som vi många så väl behöver i dessa Trumptider.

När det gäller att företag kan gå i konkurs så är det faktiskt en ganska normal och naturlig del av företagandet.

Ltl John Holmberg, replik

Jag tror inte på den teorin som ltl Pettersson framförde, att tidningsläsandet skulle minska om man inför fastighetsboxar. Tvärtom, tittar man på centralorten Mariehamn så har man sedan många år varit tvungen att promenera ut till sin brevlåda och hämta morgontidningen. Det här blir på motsvarande sätt. Jag tror inte att tidningsläsandet minskar för den skull bland egnahemshusen.

När det gäller servicenivån med mobilt postkontor så är Enklinge ett bra provexempel. Jag hört att det fungerat alldeles utmärkt. Man tycker att servicenivån till och med är bättre än vad den har varit någonsin tidigare.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det finns säkert exempel där sådant fungerar väldigt bra. Men det finns också väldigt många exempel där det faktum att man kan vara postombud hjälper till att hålla affären öppen. Det blir en diskussion om hönan eller ägget där.

Om Postens styrelse nu får mandat att på egen hand bestämma om öppettider, lönsamhet eller hur de företagen går så är det alldeles självklart -annars gör Postens styrelse tjänstefel- att de vinstmaximerar. Det kan mycket väl faktiskt slå just mot de glesbygdsbutiker som kanske behöver ha den lilla intäkt som det innebär att vara postombud.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Jag håller i princip med delar av ltl Petterssons invändningar. Jag undrar lite; när bytte centern åsikt i det här?

När jag försökte övertala den förra regeringen om vikten av samhällsekonomisk verksamhet inom posten så fick jag bara ett blankt nej. Då talade jag visserligen om Postens extra många viss tids deltidsanställda och inte om utgivningsplatser. Då hette det att Posten var ett aktiebolag och skulle maximera sin vinst.

Jag är glad att centern har ändrat åsikt. Men jag undrar lite varför?

Talmannen

Innan fortsatt replik så vill talmannen påminna om att ärendet handlar om ändring av landskapslagen om posttjänster. Talmannen tillåter svar från ltl Pettersson.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag får väl erkänna att jag inte riktigt förstod frågan. Enligt mitt minne så leddes den förra landskapsregeringen av en socialdemokrat. Jag förstår inte riktigt frågan. På vilket vis skulle vi ha kämpat emot? Vi sade däremot att Posten är ett aktiebolag som ska vinstmaximera. Det är ju precis detta som gör att man sätter beslutet i aktiebolagens händer istället för i samhällets och det tycker jag att är till viss del komplicerat. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Jag undrar om ltl Pettersson har missat den delen av lagförslaget där det står att det inte ska leda till samhällsekonomiska försämringar för postutdelningen?

På frågan om hur mycket som är tillräckligt så är det idag svårt i flera kommuner för posten att hitta ombud med tillräckligt bra öppettider för att uppfylla de krav på samhällsekonomisk nytta som posten har på sig idag. De facto skulle postutdelningen komma närmare människorna och ge bättre service om man skulle övergå till mobila postombud. Men man har uttryckligen sagt att man gör det inte så länge det finns ett företag, en butik eller ett annat företag som har öppet tillräckligt mycket. Idag har man sopat rent i vissa kommuner för att hitta företag som klarar av det.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det är ju precis som det här som det handlar om. Vem avgör vad som är en samhällsnyttig tjänst? Det är ju det ansvaret som idag vilar på lagstiftaren och som man har lagstiftat om. Om man ger bort det här till ett aktiebolag så har man samtidigt avsagt sig rätten att ha invändningar mot det.

Ministern hänvisade till att ”man” på posten har sagt och ”man” på posten har lovat. Vilka är källorna? Finns det skriftligt på att man har förbundit sig under tio år eller på vilket sätt kan de lova någonting idag? Nästa år kan det vara en helt ny styrelse som säger att nu gäller det en högre vinst och ingenting annat. Högre vinst och ingenting annat kommer att betyda att postombud läggs ner med 100 procents säkerhet.

Minister Nina Fellman, replik

Jag rekommenderar att ltl Pettersson fördjupar sig i vilka kraven är.

Jag vill ytterligare fästa uppmärksamhet vid den faktiska mängden post som distribueras till och från våra postombud idag. I flera av våra kommuner är det så små mängder så även om posten skulle köra ut varenda paket till den människa det berör så skulle det inte vara en betydande kostnad. Det är heller inte en betydande kostnad för posten att upprätthålla ett postombud i de kommuner där det finns företag som klarar av att bära och sköta servicen. Här handlar det inte om pengar när det finns postombud som har fem paket om dagen att distribuera.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Frågorna kvarstår, talman. Vem ska avgöra vad som är tillräckliga öppettider? Vem ska avgöra om ett företag är tillräckligt bra för att fortsätta tjäna som postombud? Själva uppdraget som postombud, om det handlar om så där små kostnader, är kanske det som kan hålla dem flytande ett litet tag till och bidra till att skapa liv ute i glesbygden och i skärgården där postkontoren fortfarande är rätt viktiga.

Jag är ganska säker på att förr eller senare kommer vi att stå inför den här utmaningen att göra detta på något sätt. Men jag tror att tiden inte är mogen för det ännu.

Om det handlar om så här små pengar, som ministern antydde, så frågar man sig varför det alls är nödvändigt med en ny lagstiftning som skänker makten över samhällsutvecklingen till ett aktiebolag?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Igge Holmberg

Talman! Bästa ledamöter, Posten är ett rätt välmående bolag vi har. Visst finns det utmaningar, men de är ändå små. Men jag är lite förvånad över att man inte kallar saker för sitt rätta namn i lagförslaget. Att tala om ”kvalitetsnormer ska bli mindre restriktiva” betyder i klarspråk att man avser att försämra servicen för medborgarna.

Det finns exempel runt om oss på att man drar in utdelning av posten en dag i veckan. Här talar vi om att man inte ska ha kontor utan mobila enheter som ska köra runt. Man öppnar också upp för att sluta leverera post till lägenheter för att istället sätta alla försändelser i fack på allmän plats, också detta säger man att ska leda till förbättringar. På något sätt ska alla dessa sänkta normer i kvalitet resultera i förbättringar för medborgarna, vilka som ålänningar också äger bolaget.

 Följdfrågan blir då naturligtvis om posten tänker sänka priserna när servicen försämras? På något sätt tror jag inte att det ligger högt på agendan.

 Posten är ju numera ett bolag och ska som ett sådant generera vinst till sina ägare, vackert så. Men posten är ju ett helt landskapsägt företag. Det vill säga det ägs egentligen av alla ålänningar, alla skattebetalare. Så här skulle jag vilja komma med en synpunkt.

Våra landskapsägda företag borde kunna spela med rejäla kort, men de ska för den skull inte bortse från den samhällsekonomiska vinsten eller förlusten i det de gör.

På posten jobbar det varje dag, och har gjort det i många år, människor från ett bemanningsföretag. Ibland har det varit tre-fyra, ibland så många som åtta-nio. Långa tider var det mellan fyra till sju människor som kom till visstidsjobb, varje dag.

Talmannen

Ltl Holmberg, ärendet gäller lagstiftning om posttjänster inte om bolagets interna organisation.

 Ltl Igge Holmberg

Det handlar ju om ett landskapsägt bolag?

Talmannen

Ärendet gäller ändring av landskapslagen om posttjänster, ingenting annat!

Ltl Igge Holmberg

Då tackar jag för ordet och uppmanar folk att tänka lite längre än så samhällsekonomiskt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för välunderbyggda synpunkter på det här projektet, ltl Holmberg.

Jag tror att man ibland glömmer bort att ett aktiebolag till sin natur faktiskt ska vinstmaximera. Det är alldeles tydligt att ju mer centralt allting sker desto mer kostnadseffektivt går det att utföra verksamhet. Den linjen går ibland stick i stäv med vad det handlar om när man ska utveckla ett samhälle.

Jag är glad för de uppmuntrande orden från ltl Holmberg.

Ltl Igge Holmberg, replik

Det var lite dit som jag ville. Vinstmaximering kan man alltid prata om, men frågan är för vem? När ett bolag ägs av landskapet, dvs. av alla ålänningar, så borde man se mera Ålands vinst än bara bolagets vinst.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag uppskattar också att ltl Holmberg nämnde vad som ska hända med de pengar som man sparar. Om man t.ex. kunde tänka sig att distributionsavgiften till dagspressen skulle sjunka kraftigt så vore det möjligen ett bra sätt att hantera demokratiska frågor för hela Åland. Det är väl omöjligt att få något slags svar på det. Jag tycker att man i varje fall kunde ha fört resonemanget om vad man ska göra med pengar som man sparar. Bolaget torde åtminstone till stor del idag ha separera affärsområdena när det gäller distribution och när det gäller till exempel e-handel. Jag tror inte att e-handeln idag subventionerar distributionen, utan att låta alltför tvärsäker för så insatt är jag inte.

Ltl Igge Holmberg, replik

Hade jag fått avsluta mitt anförande så hade jag nämnt att istället för att ha alla dessa visstidsanställda så borde man ha anställt två eller tre av dem på heltid. Det skulle ha gett en större samhällsekonomisk vinst att människor kan starta sina liv och få en grundtrygghet så att de kanske kan köpa en bostad och starta familj och liknande. Detta får jag ta upp en annan gång.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Bästa ledamöter! Talmannen vill än en gång vädja att vi håller oss till de ämnen som vi har upp till diskussion. Jag har full förståelse för att det finns många andra saker som man också vill lyfta upp i de här sammanhangen. Om vi ska få ett effektivt arbete, som också fungerar på ett bra sätt i förhållande till det uppdrag vi har, så gäller det att vi håller oss till de ämnen som är uppe.

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! Förändringar behöver inte vara till någon nackdel.

För ett antal år sedan fick vi till Lemland, där jag då bodde och var verksam, besked om att posten i Lemland skulle stänga. Det här protesterade vi vilt emot. Vi tänkte att det här var alldeles förskräckligt. Hur skulle vi klara oss utan ett postkontor?

Vi fick ett postombud, ett minilivs, som hade öppet till klockan 22 och också både lördag och söndag. Plötsligt insåg vi vilka fördelar det var. Vi som inte alltid annars far förbi kommuncentrum kunde åka efter middagen och hämta ut ett paket eller någon försändelse eller skickade detsamma.

Förändringar, bästa kollegor, kan faktiskt vara till en fördel för en och inget som man genast ska protestera emot har jag lärt mig.

Jag tycker att det är intressant att ltl Jörgen Pettersson höll anförandet ur ett Mariehamns perspektiv. Jörgen Pettersson kunde inte se en mariehamnare i morgonrocken tassa ner i trappan från dörren i sin våning och hämta sin tidning.

Då ska jag berätta att den som bor på landet får gå ut i ur och skur till sin postlåda. Posten kanske kommer klockan elva på förmiddagen i bästa fall och i skärgården kommer tidningen klockan fyra. Tidningen kan man också läsa i sin platta eller i sin dator, det sparar också en hel del och är miljömässigt mycket bättre. Jag tror inte att man blir så mycket mindre intellektuell om man läser tidningen digitalt än i pappersform, även om många människor tycker att det är bra att läsa tidningen i pappersform.

Det här är också till stora delar en fördel för alla, som i likhet med mig, t.ex. har ett färjpass emellan och tio kilometers landsväg för att komma till ett postkontor.

Tänk vad härligt om ett postombud eller en postiljon kommer och jag kan skicka paket och jag kan få mitt paket ända fram till dörren! Jag ser fram emot att åldras med den tanken, än att jag måste vara bilburen och ta mig lång väg för att komma efter mitt paket.

Jag tycker att man ska lyfta blicken och se till hela Åland. Centerns devis har varit att hela Åland ska leva. Bästa ltl Jörgen Pettersson, se inte detta bara ur ett Mariehamns perspektiv!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag såg det faktiskt inte ur en stadsbos perspektiv, därtill är min bakgrund för komplex. Jag ser mig fortfarande som väldigt ”lantis” faktiskt.

Jag såg det ur ett gammalt perspektiv som tidigare tidningssäljare och distributör och allt vad det heter.

Ett väldigt stort dilemma för alla tryckta tidningar är hur man ska få folk att prenumerera på tidningar för att man ska få ekonomin i det hela. Jag såg det faktiskt lite ur tidningshusens synvinkel. Jag är rätt säker på att intresset för att prenumerera på tidningar kommer att minska ju sämre distributionen blir. Jag håller med om att man kan gå ut i morgonrocken, det gör jag faktiskt själv alla morgnar, och hämta tidningen. Men om man inte är van vid att göra det så uppfattas det som en ganska radikal försämring som kommer att bli svår att hantera.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Vi ser fortfarande på detta ur lite olika perspektiv. Jag har nämligen varit tidningsutdelare för att dryga ut min kassa när jag var 15-16 år. Jag delade ut Hufvudstadsbladet på lördagarna. Det var verkligen ett öde om man fick det kvarter där Scheffersgränd ingick. Det var upp och ner i varenda en trappuppgång, då var det bättre med Södragatan för där kunde man ”pluppa” ner tidningarna i postlådorna utanför.

Så tänk lite vidare på den som ska dela ut. Det är mycket smidigare att dela ut i ett postfack, alla längst ner, så behöver man inte springa upp och ner.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det är ju precis därför, tack vare all denna vardagstrappträning, som ltl Lindholm är i en sådan fantastiskt fysisk kondition idag.

Det var också skoj att ledamoten nämnde just Hufvudstadsbladet som då på den tiden säkert var besvärlig att dela ut på Scheffersgränd. Fråga hur besvärlig den är idag när antalet har sjunket radikalt. Jag tänkte säga att det handlar om hundra procent men så mycket är det väl inte ännu. Anledningen till att prenumeranter har minskat så radikalt är att distributionen har försämrats från en nivå som kanske är hög. Likväl känner jag för våra dagliga tidningsförsäljare och vill göra deras vardag som enkel som möjligt.

Talmannen

Innan den sista repliken påminner talmannen även här om ärendet handlar om landskapslag om posttjänster.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag värderar att ltl Jörgen Pettersson värnar om tidningshusen aktieägarnas väl och ve. Det är kanske inte riktigt det som det här handlar om. Det handlar om medborgarnas rätt att likställa invånarna oavsett var man bor i det här fallet på Åland, att man också få möjlighet och tillgång till den här servicen som är väldigt olika idag beroende på var man bor.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Jag vill understöda förslaget till bordläggning och bordläggningstiden.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Jörgen Pettersson, understödd ltl Runar Karlsson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 15 mars. Önskar någon talas om bordläggningstiden?

Ärendet bordläggs till onsdagen den 15 mars.