Remissdebatt

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Skam den som ger sig! När det gäller viktiga delar i familjepolitiken, delar som underlättar och ökar den sociala välfärden har landskapsregeringen haft en tydlig färdplan. För det första en nödvändig komplettering av hemvårdsstödslagen, för det andra en revidering av barnomsorgslagen och för det tredje en totalrevidering av hemvårdsstödslagen.

Social- och miljöutskottet förkastade första försöket till komplettering av hemvårdsstödslagen på grund av att förutom kompletteringarna gjordes en allmän uppstädning, lagen har åtskilliga gånger blivit pålappad. Därmed var hela lagen öppen och det fanns sedan tidigare otydligheter och brister.

Landskapsregeringen anser att de kompletteringar som föreslogs för ca 1,5 år sedan är angelägna och efterlängtade. Speciellt familjer med adoptivbarn är mycket urväntade på förbättringar. Den här framställningen är enbart en komplettering. Framställningen innehåller förbättringar och ändringar av bestämmelserna om hemvårdsstöd gällande adoptivbarn. Stödet kan enligt förslaget fås i sammanlagt upp till två år efter att föräldrapenningen upphör, oberoende om barnet har fyllt tre år eller inte. I framställningen finns även en ändring av bestämmelserna om hemvårdsstöd så att flerbarnsförhöjning kan fås för varje barn utöver ett som föds vid samma tillfälle. Framställningen innehåller också ändringar beträffande barn med särskilda behov.

Landskapsregeringen föreslår vidare att företagare ska kunna få partiellt stöd för vård av barn i hemmet. Dessutom ingår en reglering av de så kallade EU-barnen. Man har rätt att ha vissa sociala förmåner med sig när man bor tillfälligt utomlands.

Lagen föreslår en retroaktivitet. Arbetet med en totalrevidering av hemvårdsstödslagen inleds i höst. Det kommer att omfatta förtydliganden, omstruktureringar, översyn av stödnivåerna, årlig grunddel av tilläggsdel samt en eventuell koppling till index, eventuellt kommunala tillägg samt förbättringar för de familjer som har funktionshindrade barn.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag återkommer i anförande till själva framställningen, men även till dess historia. Ärendet har länge legat i lagtinget och social- och miljöutskottet på grund av att landskapsregeringen vägrade att återta framställningen efter att den i utskottet visade sig vara ofullgången också när det gäller de nya delarna. Detta resulterade i att majoriteten fick fatta ett beslut om att man skulle inleda lagberedning i lagtinget. Det var också generande för beredande tjänsteman på landskapsregeringen att den här situationen uppstod. Sedan när landskapsregeringen hade beskedet till utskottet fick man arbeta med lagberedning i lagtinget. Tycker minister Sjögren att det är rimligt att låta ett utskott arbeta både med lagberedning och sedan med förkastandet samtidigt, det senare som landskapsregeringen bereder en lagstiftning utan att informera lagtinget om detta.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag tyckte att vi hade en mycket bra dialog med social- och miljöutskottet. Till den delen det fanns oklarheter i det förra förslaget, det var mest när det gällde partiellt hemvårdsstöd för företagare, var vi beredda att vänta och se vad Finland gjorde. Vi skulle ha velat vara föregångare och gjort en reform där Åland skulle ha varit först. Nu har vi väntat och nu gör vi samma som man gör på fastlandet.

När det gäller om det var opassande eller inte så var landskapsregeringen hela tiden klar med det. Vi förstod inte till alla delar utskottets argumentation, vi sade att får vi ett förkastande förstår vi bättre vad det är vi har gjort fel. Det var klart att man skulle förkasta förslaget några veckor in i februari. Då gjorde landskapsregeringen den bedömningen, att det finns angelägna reformer som det är bråttom med, så det här forcerades fram.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för det svaret. Hade det inte varit rimligt att informera utskottet, som landskapsregeringen var medveten om att satt och arbetade med ett betänkande med motiv till förkastande, under några veckor faktiskt. Hade det inte varit rimligt för landskapsregeringen att meddela att nu avsåg man att ta framställningen tillbaka och arbeta fram en ny framställning, vilket man redan höll på med, men undanhöll utskottet den informationen? Hade det inte varit rimligt att informera lagtinget om den arbetsgång man avsåg att genomföra för att spara lagtinget arbete?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag upplever ingalunda att vi har undanhållit utskottet någon information överhuvudtaget. Det stod klart de första veckorna i februari att man de facto skulle förkasta lagen. När det var fullbordat faktum tog landskapsregeringen det beslutet, då forcerade vi fram, vi plussar på lagen och för den snabbt till lagtinget igen. Så upplever jag att det var.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Under rubriken Konsekvenser på den offentliga ekonomin, kanske det också skulle vara konsekvenser på familjernas ekonomi, sägs det att det finns ett samband mellan kostnaderna för hemvårdsstöd och kommunalt bekostad barnomsorg. Det är jag den första att hålla med om, men om det här ska fungera som många vill, dvs. att det ska bli billigare för kommunerna, att det ska bli bättre för barnen, behöver hemvårdsstödet ha en rimlig nivå, precis som det föreslås i en lagmotion att man ska höja summan från 390 till 500 euro. Jag är förvånad över att ministern överhuvudtaget inte kommenterade det förslaget. Det är ju intimt förknippat med framställningen.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det gjorde jag i mitt anförande. Jag har berättat om landskapsregeringens färdplan, komplettering av hemvårdsstödslagen, revidering av barnomsorgslagen och sedan en totalrevidering av hela hemvårdsstödslagen där också vi kommer att diskutera nivåer. Det framgår helt tydligt vad det fanns för önskemål i lagtinget förra gången vi hade den här debatten, men vi behöver göra ekonomiska analyser av det också och ha sedvanlig remissrunda till kommunerna.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag är lite förvånad över att ministern säger att det framgick redan förra gången vad lagtinget vill, dvs. att det synbarligen finns en majoritet för det, då borde också landskapsregeringen ha haft de ekonomiska konsekvenserna klara för sig redan nu. Det där resonemanget hänger inte alls ihop. Jag hoppas att man kan få fram den konsekvensanalysen till social- och miljöutskottet så att man får den här biten på plats. Om vi ska föra det här resonemanget vidare, att det finns ett samband mellan kostnaderna och hemvårdsstödet och den kommunalt bekostade barnomsorgen, så måste hemvårdsstödet ha en rimlig nivå.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Så har vi diskuterat hela tiden, men som jag sade i måndags har vi nu hållit på med barnomsorgslagen, som har varit ett omfattande arbete. Nu är vi färdiga med den, den är remitterad till social- och  miljöutskottet och vi beräknar, vi har också ett arbetsansvar på landskapsregeringen, att vi i höst gräver ner oss i hemvårdsstödslagen och kommer att komma med ett nytt lagförslag till lagtinget, en modernisering av hemvårdsstödslagen.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Herr talman! Det här är en fråga som har stor betydelse för många människor ute i vårt samhälle. Vi är också många som har engagerat oss i den här frågan och det är bra. I och med behandlingen av ärendet kan man inledningsvis säga att eftersom man har tagit framställningen tillbaka, det var en ny lagframställning, man tog den tillbaka, man har kommit med en ändring av nu gällande lag, har tidsdräkten blivit väldigt utdragen och den som det ytterst berör har blivit lidande. Det tror jag att vi alla kan vara överens om. Att det har blivit på det här sättet får vi sätta på landskapsregeringens konto.

Den här framställningen har flera bottnar, åtminstone två. Man kan säga att primärt handlar det igen om barnets bästa, vi kan ha det som ett utgångsperspektiv. Den debatten hade vi tidigare här i veckan och den var ganska värdeladdad, därför tänker jag inte heller desto mera gå in på den. Vi kan ändå konstatera att de partier, som då ansåg att det var väldigt viktigt att barn hade en möjlighet att vara hemma med sina föräldrar, inklusive mitt eget parti, men också centern uttryckte den värdegrunden, ansåg att det här är en möjlighet för föräldrar till barn under tre år att vara hemma och lyfta hemvårdsstöd.

Då kommer vi till det som kanske är det sekundära, men som egentligen blir det primära i den här framställningen, att nivån på hemvårdsstödet är väldigt lågt. Summan på nuvarande 388 som är föreslagen i framställningen att vara 390, gör att det är väldigt många familjer som ser att det inte är något alternativ till barnomsorg. Vem kan vara hemma med 390 euro som ett alternativ till att gå ut i förvärvsarbete? Det här visar också de diskussioner som vårt parti har fört med barnomsorgspersonal där man säger att det kommer ut, om det uttrycket tillåts, många fler barn mellan 9-10 månader upp till 3 år, alltså innanför den här kategorin. Många fler föräldrar tvingas ut i förvärvslivet mycket tidigare än man hade gjort förut. Då kommer vi till den springande punkten, 390 euro, den summan, den nivån kom alltså till i den framställning som kom till 2001. Lagen är från 1997, då låg summan på 2 100 mark. Man ändrade det beloppet när man införde euro och då samtidigt gjorde man en justering på ungefär 200 mark, ungefär 35 euro, och det blev en summa på 388 euro. Sedan dess har ingenting gjorts åt den summan och den nivån. Om man säger att indexet gör att 390 euro då är värt 470 idag så betyder det att det förslaget man kommer med nu egentligen är en försämring av hemvårdsstödsnivåerna.

Den reella förhöjningen vi i lagmotionen föreslår är alltså 30 euro, resten är bara en justering av penningvärdets försämring. Applicerar vi penningvärdets försämring, om vi omvandlar summan till att vara lagtingsledamöternas arvoden, vi säger att det skulle ha varit 390 euro och med den ökningen av våra arvoden, den procentuella förhöjningen, applicerat på utgångsvärdet skulle vi alltså komma upp i 487 euro. Det har vi själva nästan allihop här i salen, varit med och höjt, men vi är inte beredda att höja hemvårdsstödet i motsvarande grad.

Det här, mina vänner, hoppas jag verkligen, och nu riktar jag särskilt mitt hopp till centern, att man följer med på det här tåget eftersom man också hade ett inlägg i debatten om barnomsorgslagstiftningen här i måndags, som åtminstone från min horisont sett kunde uppfattas som ett stöd för att uppvärdera hemarbetet och värdet av att barn kan vara hemma med sina föräldrar.

Nå, då kommer vi till den andra delen av vår lagmotion och det gäller den tilläggsdel som man kan få förutom grunddelen som nu alltså är föreslagen till 390. Den är föreslagen att vara 777 euro, dvs. förtjänar man under det kan man få en tilläggsdel förutom 390. Analogt med den diskussionen som jag just har fört om penningvärdets försämring, betyder den summan idag istället att den borde vara som vi föreslår i vår lagmotion, 950 euro. Jag tror att den är 930 så det är en viss förhöjning där också, precis som det är med hemvårdsstödet, men det är ingen oskälig förhöjning.

Det här, bästa vänner, hoppas jag att utskottet kan titta på, kan göra i så fall den ekonomiska analysen så att vi nu under den här sessionen som vi håller på kan ta det här beslutet, förbättra för barnfamiljerna. Det här är en viktig familjepolitisk insats och åtgärd och att vi kan göra det. Jag tror att majoriteten finns i salen för att göra det här, vi behöver inte gå tillbaka till landskapsregeringen och invänta detta och eventuellt få det under den här mandatperioden, vilket jag inte heller riktigt tror på.

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! Ja, vi har haft i princip samma lagmotion till behandling tidigare i utskottet och vi började titta på den som hastigast innan vi gick in i själva lagframställningen om hemvårdsstöd. Tyvärr blev den aldrig klart behandlad på grund av att lagframställningen förföll. Problemet med den gjorde att vi uteslutande koncentrerade oss på den. Det framkom att den egentligen inte skulle ha så stor verkan, det skulle inte bli så många fler föräldrar som skulle vara hemma även om man höjde hemvårdsstödet. Däremot skulle det ha stor betydelse för kommunerna, det är en väldigt hög kostnad som kommer fram där. Framför allt är det låginkomstskyddet som finns för tilläggsdelen, som är extremt låg, det verkar nästan lite konstigt om man har möjlighet att få full tilläggsdel. Det finns också andra områden som vi tittar på, men framför allt är det här en väldigt kostnadsdrivande lagmotion.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Jag är glad för att utskottet ånyo kommer att ta sig an det här. Jag hoppas också att man verkligen tar sig an lagmotionen parallellt med framställningen. Man kan säkert ha den åsikten att det blir enormt kostnadsdrivande, men då ska man också tänka sig in i det att en barnomsorgsplats för barn i den här ålderskategorin kostar i snitt 2 000 euro per månad för en kommun. Det är inte så kostnadsdrivande om man väljer att stanna hemma med barn under den här tiden och kommunen slipper kostnaden på 2 000 euro.

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! Det är främst från de höranden vi hann inleda med olika tjänstemän från kommunerna som framförde de här synpunkterna, det är inte egna värderingar, men man får titta på det här. Det här är en väldigt stor åtgärd och det är en sådan sak som vi kan titta på i utskottet innan vi kommer med synpunkter. Det är trots allt så att man måste ha en helhetsbedömning över hela familjepaketet så det är sådant som landskapsregeringen borde driva och komma med. Det är så pass stora kostnader så man budgetmässigt kan avväga varifrån ska man flytta pengar för att ha råd med det här.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Nu har ju landskapsregeringen inte kommit med den framställningen och därför har vi sett oss absolut ytterst angelägna om att komma med den själva, eftersom vi ser att det finns ett behov. Det behovet kommer inte att täckas av den lagframställning som kommer från landskapsregeringen, tyvärr. Vi vet också att många kommuner idag erbjuder barnomsorg för barn från 0-3 år hos familjedagvårdare. Ser man att det finns ett behov av mera barnomsorg för barn mellan 0-3 år så anställer man fler familjedagvårdare, dagmammor som vi i folkmun brukar säga. Är det så att man istället stannar hemma slipper kommunen anställa flera dagmammor och man betalar endast ut 500 euro i månaden istället plus tilläggsdelen och syskonförhöjningar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Vtm Lindholm kan sätta sitt hopp till mig och till den högkompetenta socialbyrån. Vi inleder det här reformarbetet i höst. Vi gjorde en prioritering. Vi har en tvåstegsraket, vi gjorde en prioritering att det var angeläget med adoptivbarn, flerbarnsförhöjning, EU-barn och företagare. Vi kommer att ta ett helhetsgrepp om hemvårdsstödslagen, det kan vtm Lindholm förvissa sig om.

Ett problem kan vara om man både höjer nivåerna och har kvar den oinskränkta rätten till barnomsorg. Det kan vara problem för små kommuner eftersom man måste upprätthålla dubbla system. Jag tycker också att det är skäligt att andra kommuner än Mariehamn, Jomala och Lemland ska kunna få ta del i och ha åsikter om vad man gör med nivåerna och hemvårdsstödslagen.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Det här är en fråga som vi har diskuterat ganska länge och mitt hopp och mitt förtroende för minister Katrin Sjögren har varit stort i den här frågan, men tyvärr har hon kommit till salen med en lagframställning där det inte ingår i den här raketen, det finns många andra ingredienser, men tyvärr inte det här. Därav har vi sett oss tvungna att komma med den här lagmotionen, som jag tror att har en väldigt stor betydelse för många föräldrar, också nu när den subjektiva rätten försvinner för barn under 3 år.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Landskapsregeringen och socialbyrån jobbar på och det finns begränsade resurser. Vi inleder arbetet i höst. För den förra lagmotionen, som har samma ärende, uppskattade motionärerna vid den tiden kostnaderna till 100 000 euro. Ett snabbt överslag från socialbyråns sida utan att analysera det totalt, visar att kostnaderna blev ungefär 500 000 euro för kommunerna. Jag anser att det här är en lag som ska beredas och som behöver göras en hel del utredningar på.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Jag kan hålla med om att det var en felräkning i lagmotionen, därför har vi också ändrat vår skrivning, men trots det är det ett angeläget ärende och därav har vi också lämnat in en ny variant av en lagmotion för att vi ska komma framåt i den här frågan. Minister Sjögren säger ofta att det finns begränsade resurser och därav är hoppet inte väldigt stort att vi ska se en förändring i det här ärendet under den här mandatperioden, om vi inte gör någonting nu, och det kan vi göra om vi vill.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det är bra att höra att flera talar om barnens bästa, det är alltid tacksamt att höra. När vi diskuterade barnomsorgslagen så uppehöll vi oss ganska länge kring huruvida barn under 3 år ska få vara hemma med mor eller far under den samhällsstödda ledighet man har när man har fått ett nytt syskon i familjen. Nu pratar vi om stöd för vård av barn i hemmet där man inför flera grupper som ska få stödet och det är inte precis samma sak. Det är naturligtvis viktigt och jag håller med minister Sjögren, låt oss vänta och avvakta landskapsregeringens förslag till översyn av hela hemvårdsstödslagen innan man ad hoc sätter in en högre summa som förslaget är.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Enligt den nya barnomsorgslagstiftningen är det inte frågan om att barnen får vara hemma, det får man i alla avseenden. Det är ingen som har tvingat någon heller, förutom att man har en ekonomisk situation. Det är mycket som ska införskaffas för en ung barnfamilj och det tror jag också att ltl Gun Carlson känner till. I det avseendet finns det kanske inte en valmöjlighet. Det är valmöjligheten att kunna göra det möjligt för den nya familjen att vara hemma, som också det här gör möjligt. Det kanske inte är den primära orsaken till varför man vill höja utan det är för att penningvärdet har blivit så mycket försämrat att 390 euro idag inte är värt vad det var när det infördes utan det är 470 euro, förhöjningen är de facto bara 30 euro, det är det vi diskuterar, ltl Gun Carlson.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jo, jag ville också komma till det att vi diskuterar förslaget till ny hemvårdsstödslag samt motionen i ärendet. Även om det är mycket som är sant och riktigt i det som vtm Gun-Mari Lindholm säger så vill jag ändå föreslå att man håller med om att man bör avvakta den kommande lagen och en ordentlig genomgång av frågan istället för att nu just säga att vi höjer till detta.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Jag skulle verkligen vilja se det här ur ett positivt perspektiv, men tyvärr blir jag lite nedslagen när jag hör centerns gruppledare, ltl Gun Carlson, säga att man vill avvakta och se. Nu har vi, ltl Gun Carlson, en möjlighet att förbättra och göra det möjligt att många får vara hemma med sina barn, precis det som ltl Gun Carlson sade härom dagen. Kom med på det här tåget nu och stöd det här förslaget så att vi får en förbättring. Som sagt var det är 30 euro vi pratar om.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Den liberala lagtingsgruppen är med på tåget för vi vet vart det är på väg och vi vet vad det kostar. Vi åker vidare och inväntar nya äventyr att famna.

Herr talman, det heter att land ska med lag byggas, men de som bygger landet är folket, det är människorna. De bygger det som behövs också om det är partiella lagar eller kompletterande lagar. Den här framställningen är partiell, den är kompletterande och vi väntar på mera, men framställningen ger olika grupper förmåner, positiva tillskott för den sociala tryggheten och för vardagslivet. Det gäller viktiga grupper, de som har adoptivbarn, de som är flerbarnsfamiljer, tvillingar, trillingar och också mer kan det vara ibland, barn med särskilda behov, s.k. EU-, EES-barn och företagares vård av barn, alltså progressiva reformer för dem som får förmåner de verkligen har behov av. Liberalerna stöder de sina, som det heter, och det betyder alla människor och särskilt alla människor utifrån människors lika värde. Den här framställningen är ett steg i den riktningen. De, som annars kanske har det lite svårare, får mera jämlikhet. Det gäller dem som får en starkare social trygghet. I det här fallet gäller det också vår landskapsregering, som lägger fram praktiska, konkreta förslag och också ser det här som en del i en större helhet där man återkommer.

Herr talman, med det här så har jag redogjort för liberalernas syn på förslagets lagliga aspekter, på förslagets politiska, praktiska aspekter och på de ideologiska utgångspunkterna. Med dessa få minuter har jag sparat in mycket av min talkvot som jag tidigare har överskridit och anser att jag nu har balanserat det hela och väntar med stor spänning på om det finns någonting ytterligare att tillägga i sakfrågan.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det var ett mycket vackert anförande. Man var tidvis riktigt rörd, det var kort och det var väldigt förtjänstfullt. Nu fick man intrycket att liberala tåget tuffar fram enligt egna turer och vägar, men reformerna som vi står i beråd att genomföra motsvaras väl helt av samma reformer som i riket? Det här tåget tuffar lite långsammare, men finns det någonting i förslaget som avviker och är bättre än i motsvarande rikslagstiftningar så vill jag gärna att ltl Olof Erland talar om det.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Vi har en landskapsregering med två partier, liberaler och center, och i det här fallet liksom i de flesta andra fall så ser vi ut över det åländska samhället och de behoven. Det spelar ingen roll om de har bättre äppel och päron på rikssidan om vi har väldigt goda päron och äppel här och är nöjda med det, det är vårt folk som vi ska ge förmåner med de här reformerna. Det hindrar inte att vi har en solidaritet också med andra, men den här lagstiftningen är åländsk, vi behöver inte jämföra med riket i det här fallet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Nog tycker jag att det är ganska värdefullt att vi jämför med riket så länge vi nu har den här garantilagen, som ursprungligen är på liberalt initiativ. Det blev mycket äppel och päron igen, men vi tycker att om man gillar äpplen så ska de vara minst lika bra som äpplena i riket. Jag vill igen att ltl Olof Erland talar om vad som är särskilt åländskt i den här lagstiftningen eller är den en kopia av motsvarande reformer i riket. Det är väl ingenting att skämmas för att man åtminstone når upp till den nivån.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Äppel på riktigt är bättre, det är kvalitetsfrukt som säljs från norra Finland ner till Helsingfors bästa butiker så där finns det inte några problem. I det här fallet är det inte min sak att stå här och svara på frågor, jag står här och svarar på repliker som hänför sig till mitt anförande och jag tycker att dessa reformer för adoptivföräldrar, för flerbarnsfamiljer, tvillingar, trillingar, för företagare, för EES-barn, EU-barn osv.  är en förmån som tillkommer och som är ett plus för vårt samhälle. Om andra samhällen också har det lika bra så varför skulle vi vara särskilt bekymrade för det, det är väl bara bra. På de flesta områden har vi möjligheter att ge t ex mycket större barnbidrag och liknande, som också gäller de här barnen och familjerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Om det är så att ltl Erlands anföranden blir så här korta och koncisa av lite TV-sändningar så måste vi allvarligt överväga att ha TV-sändningar här i lagtinget. Det måste det vara värt. Skämt åsido, ltl Erland undrade om det var något till som han borde prata om, jo han borde prata om lagmotionen som föreligger och särskilt mot bakgrunden av den liberala ideologin där Erland brukar vara en av de främsta förespråkarna här i lagtinget. Är det rättvist att kommunerna far iväg med över 1 000 euro. I Lemlands kommun kostar en barnomsorgsplats 1 280 euro i månaden, där vi ger 390 euro åt en förälder som gör samma sak. Är det rättvist ur den liberala ideologins hänseende.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag måste erkänna att jag inte förstod frågan. Jag förstod inte heller riktigt vad TV-sändning har att göra med talets längd. Jag kan försäkra att jag i alla fall inte har sminkat mig, även om det kan se så ut.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Min fråga var alltså: Tycker ltl Erland, mot bakgrund av att han är liberal och är för individens frihet, att det är rätt att samhället, som har monopol på barnomsorg tar betalt 1 280 euro, i fallet Lemland, av en skattebetalare för att se efter ett barn, medan samhället bara ger 390 euro åt en förälder för att göra samma sak? Är det inte att utnyttja sin monopolställning på ett felaktigt sätt? Man borde åtminstone komma till mötes en aning och ge en förälder, som gör samma sak, en högre ersättning, vilket motionen föreslår. Den är ju ändå bara hälften av vad samhället självt tar. 500 euro är inte ens hälften av vad samhällets egen kostnad är.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Om ltl Sundman anser att Lemlands kommun lurar familjerna på pengar så tycker jag att det är en kommunal angelägenhet.

Talmannen

Replikskiftet avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Ltl Olof Erland har gärna fått tala längre i den här för mig viktiga frågan och kortat av alla andra anföranden som vi har hört här, men det är väl lite svårt att få replay, sudda ut vissa uttalanden. Ltl Olof Erland säger att ur ett liberalt perspektiv är det viktigt att alla, särskilt de sämst ställda, får det bättre. Förklara då för mig, särskilt med avstamp ur liberalernas valpropaganda mer pengar i plånboken, hur man kan föreslå den här nedre gränsen på 777 euro, vilket egentligen borde vara 930 med indexförhöjningen sedan den kom till, att det blir bättre för någon, allra mest för dem som har det sämst ställt.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Om vtm Lindholm försöker sudda ut historien så vill jag bara säga att många har försökt göra det, men jag tror inte att det går. Det som är sagt är sagt. När det gäller liberalernas propaganda är det en målsättning som liberalerna hade i senaste val, att man ska ge människor mer i plånboken. Det betyder att man ska försöka balansera den privata ekonomin och den offentliga sektorn. Nu pågår det ett stort besparings- och effektiviseringsprogram i den offentliga sektorn, som gör att medborgarna får mer än de annars skulle få. Det är en billig inriktning. I det här fallet kan vi säga att de familjer som har det svårt och har problem och har det särskilt svårt i förhållande till andra, får förmåner med den här lagstiftningen. Det här löser inte alla problem. Det finns massor kvar och landskapsregeringen har sagt att man återkommer i höst, tåget går vidare.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det var ett väldigt tjatande om det här att man ska återkomma, man har ju återkommit redan två gånger med samma lagframställning och inte har man ändrat några gränser utan man kommer med en dåres envishet med samma summor igen. Hur ska vi och Ålands folk och föräldrar till små barn våga tro att man ska få mer pengar i börsen? Hur ska jag kunna förklara det med den här majoriteten? Jag bara undrar.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! I ekonomin brukar man tala om skarpläge, men här tycks vi ha ett väldigt besvärligt läge. Här kommer det reformer och vtm Lindholm återkommer och återkommer med samma argument, räknar om, rättar till, kompletterar. Nu har vi en förvaltning som jag hoppas att räknar rätt och lägga fram någonting som är förankrat och då går saker och ting vidare. Det är klart att alla vill ha revolution tvärt för sina egna förmåner, men här är det frågan om reformarbete i den offentliga sektorn som kräver lite påläsning, som kräver lite kalkyler, lite lagstiftning och att man tar ett steg i taget, i alla fall ett steg förrän man tar det stora ultimata, flexibla klivet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Henry Lindström

Herr talman! Nu kommer den framställning som vi borde ha fått för ett och ett halvt år sedan. I framställningen förbättras, som vi redan tidigare har hört, lagstiftningen för adoptivbarn, flerbarnsförhöjningen, barn med särskilda behov, företagare, inklusive lantbrukare, får rätt till partiellt stöd för vård av barn och så reglerar man också möjligheten till stöd för EU-barn.  Dessa förbättringar har diskuterats redan i samband med remissen av den första framställningen, så jag berör därför inte dessa just nu. Jag vill istället föra fram den stora frustration jag känner som medlem av social- och miljöutskottet för den handläggning landskapsregeringen har haft i det här ärendet gentemot lagtinget och i synnerhet mot social- och miljöutskottet.

Herr talman! För ett och ett halvt år sedan fick vi en framställning som heter ”Ny lagstiftning om hemvårdsstöd”. Man ville, har vi fått erfara från utskottet, göra förbättringar, de förbättringar som nu finns i förslaget till ändring av den befintliga lagen. Social- och miljöutskottet tog itu med framställningen och ganska snabbt kom vi in på olika problem. Herr talman, jag ber att få ta lite historik här. Det förslag som kom då hade en helt ny rubrik, ”Ny lagstiftning om hemvårdsstöd”, men trots allt så började man i första paragrafen prata om stöd för vård av barn i hemmet. Det är ett begrepp som inte stämmer överens med hur stödet fungerar. För att nämna några fler saker som vi hamnade på, det fanns i framställningen tvillingförhöjning, men det konstaterade vi att heter flerbarnsförhöjning för att motsvara det som det avser. I det tidigare förslaget gällde det stöd för egna företagare att få rätt till partiellt stöd, men det framkom inte klart om det också gällde lantbruksföretagare. Man pratade om att man skulle kontrollera bokslutet som en parameter på om man hade gått ner i arbetstid och det fungerar inte alls. Rätten till kommunalt tillägg ansåg vi att behövde en reglering, de frivilliga tillägg som kommunerna har möjlighet att ge.

Vi upplevde att kommunikationen mellan landskapsregeringen, avdelningen och lagberedningen inte hade fungerat. Vi begärde då från social- och miljöutskottet, herr talman, att landskapsregeringen skulle ta tillbaka framställningen och komma med ett förslag om ändring av den nu gällande lagen med de förändringar som var angelägna och brådskande. Vi ansåg att det skulle bli för mycket lagberedning som vi skulle göra. Vi återkom till landskapsregeringen ett flertal gånger och begärde från majoritetsblockets sida att man skulle ta tillbaka detta. Att ha så här mycket lagberedning i ett utskott innebär oerhört mycket arbete för utskottsmedlemmarna men även för utskottssekreterarna. Jag får erkänna nu att jag är medskyldig till att det har gått så här långt. Vi hade en röstning i utskottet och eftersom vi inte fick landskapsregeringen att ta tillbaka framställningen så röstade vi och jag var med och röstade att vi skulle försöka ta fram ett utskottsförslag. Efter att vi ytterligare hade arbetat konstaterade vi att nej, vi kan inte i utskottet ta ansvar för dessa saker. När det börjar påverka andra lagar också så blir det helt enkelt för mycket lagberedning och det har vi inte resurser till.

Vi konstaterade då i utskottet, herr talman, att vi var tvungna att förkasta det här. Detta meddelade vi också till landskapsregeringen. Jag anser att man från landskapsregeringens sida borde ha sagt att de tar tillbaka den, men det besked vi fick och som gjorde att vi fortsatte arbetet i utskottet med att göra färdigt vårt ställningstagande, var att de sade att nej, vi vill ha en debatt om förkastandet i lagtinget.

Så här kan man inte arbeta om man ska ha ett effektivt samarbete mellan landskapsregering och lagting. Vi vet att vi resurserna blir knappa och det finns många viktiga framställningar, många utskott har en dryg arbetsbörda och då bör man kunna jobba effektivt med de framställningar och övrigt som kommer. Vi har också sagt att vi ska försöka bli effektivare i handläggningen av EU-ärenden, vi ska vara tidigt med och kunna bevaka viktiga saker för Ålands del, då kan vi inte hålla på och lagbereda i utskotten.

Framställningen som sådan borde ha kommit för länge sedan och de saker som kommer är väldigt viktiga att vi får jobba vidare med. Vi har hört att man håller på och arbetar med en ny lagstiftning och då bör man ha ett genomarbetat förslag på alla områden.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag blir väldigt förvånad när jag hör ltl Henry Lindström, som jag vet är en hängiven medlem i social- och miljöutskottet, säga att den här lagen borde vi ha behandlat för ett och ett halvt år sedan. Förstår jag ltl Lindström rätt, att man inte ens i majoritetsblocket kände till att landskapsregeringen beredde en ny lagframställning allt medan social- och miljöutskottet satt och jobbade med den gamla lagstiftningen.

Ltl Henry Lindström, replik

Herr talman! Det kan jag säga att det kände jag inte till. Då hade vi inte kunnat fortsätta jobba på ett förkastande i utskottet, det måste vara någon rim och reson med vad man jobbar med i utskotten.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ja, det är ytterst förvånande. Man börjar förstå varför saker och ting dröjer så länge och att saker och ting landar där de gör. Det här är allvarligt på det sättet att fördröjningen faktiskt drabbar människor ute i vårt samhälle som är beroende av att lagstiftningen går igenom.

Ltl Henry Lindström, replik

Herr talman! Jo, det är ytterst beklagligt. Jag kan erkänna min skuld i det hela i och med att jag också var med och röstade för att vi skulle fortsätta beredningen i utskottet. Det var ett stort misstag. Det beklagar jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman!  Jag tycker inte att det är en helt och hållet korrekt beskrivning av ltl Lindström. Det fanns en enighet om sakinnehållet i lagförslaget, sedan stupade det på formalia. Frågan var länge om det skulle gå att lagbereda, om det skulle gå att göra vissa justeringar i utskottet. Man måste också komma ihåg att hela lagen var på en omfattande remissrunda där man inte upptäckte dessa fel, inte tyckte att det var så fullständigt krångligt som social- och miljöutskottet sedan kom fram till att det var. Det fanns inte de påpekandena i det omfattande remissutlåtandet. Att ta tillbaka en lag när det finns oklarheter mellan landskapsregeringen och lagtinget kan vara bra, vad är det som brister, vad behöver landskapsregeringen göra bättre. Det kan finnas ett stort värde i att man förkastar en lag så att man får reda på hur lagtinget vill se den nya framställningen.

Ltl Henry Lindström, replik

Herr talman! Minister Sjögren berör ett ganska allmänt problem, som jag har märkt under beredning av olika framställningen. Landskapsregeringen har ofta en bred remissrunda, men det är trots allt så att man inte har samma möjligheter som vi i utskottet har när vi har ett omfattande hörande, att sätta sig in i den omfattning som lagförslaget innebär. Det framkommer ofta mycket mera, vi har också tagit del av remissvaren, det är mycket som kommer fram ytterligare i och med hörandet.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Så är det naturligtvis, men då måste det också finnas en förståelse för landskapsregeringens situation. En försvårande omständighet i hela den här behandlingen har också varit utskottets sekreterarsituation i social- och miljöutskottet, man har haft byte där, det har varit flera sekreterare som har varit involverade. Det har absolut inte varit på det viset att landskapsregeringen har försökt spela under täcket. När det stod klart här de första veckorna i februari att man de facto sade nej, att man förkastade lagen, tog jag omedelbart kontakt med majoritetsblocket och förklarade att vi forcerar arbetet och för in sakinnehållet i den gamla, ofullständiga lagen. Nog måste väl ltl Lindström ha varit med på tåget, han har ju deltagit i mötena där efter att det stod klart att utskottet skulle förkasta lagen.

Ltl Henry Lindström, replik

Herr talman! Jag upplever inte att de byten vi har haft av utskottssekreterare i någon större mån har påverkat den här biten och att det på något sätt skulle ha försvårat för utskottet. Vad det gäller tidsaspekten på när man har fått kännedom om olika saker har vi tydligen olika åsikter. Det var först efter att vi hade färdigbehandlat i utskottet som jag fick vetskap om att landskapsregeringen kommer att ta tillbaka framställningen. Det fick vi inte veta tidigare, man ville ha en debatt i lagtinget kring förkastandet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Jag är ledsen att vara tvungen att avbryta den här diskussionen, den skulle säkert behöva fortsätta mellan landskapsregeringspartierna. Jag upplever att det finns en viss kris, en viss osäkerhet om vem som bestämmer vad. Jag har en undran om hur ltl Henry Lindström uppfattar det att det finns en möjlighet att det skulle kunna komma en ny lagframställning till lagtinget angående hemvårdsstödets nivå och tilläggsdelens nedre nivå? Den här lagframställningen har tagit ett och ett halvt år, finns det nu en möjlighet, enligt ltl Henry Lindström, att vi kan få den till salen under den här mandatperioden?

Ltl Henry Lindström, replik

Herr talman! Det tror jag att det finns goda möjligheter till eftersom man nu såg hur snabbt landskapsregeringen kunde ta fram den här ändringen av den befintliga hemvårdsstödslagen. Tidigare har utskottet jobbat med den nya framställningen om lagstiftning om hemvårdsstöd, men snabbt kunde man ta fram ett förslag om ändring, så jag tror att det finns goda möjligheter att ta fram ett nytt förslag.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Det framgår ändå i replikväxlingen mellan ministern och ledamot Lindström att man kanske inte har diskuterat i landskapsregeringspartierna på sina tvågruppsmöten så väldigt mycket den här frågan. Har ledamot Lindström den uppfattningen att det finns en politisk samsyn i enlighet med den lagmotion som vi har lämnat in? Finns det en politisk samsyn att man ska uppvärdera det här hemarbetet, man kanske ska höja nivån, indexjustera, vad man sedan vill kalla det, men att man höjer nivån och att man också höjer den nedre gränsen för tilläggsdelen. Finns det den politiska samsynen så att vi kan se att det kommer ett lagförslag snabbt?

Ltl Henry Lindström, replik

Herr talman! Exakt hur det kommer att se ut är väldigt svårt att sia om, en ny lagstiftning kan innebära också andra förändringar. Naturligtvis, i och med att lagmotionen kommer har det debatterats mycket, så är det en av ingredienserna som man kommer att ta ställning till och räkna på vad det innebär för olika parter, men exakt hur det kommer att se ut och vilka belopp det kommer att landa på vågar jag inte säga här.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Roger Jansson

Herr talman!  I det här ärendet vill jag också uppehålla mig vid historien eftersom den är väsentlig för de klienter som berörs av den här lagstiftningen. För det andra ska jag uppehålla mig vid utskottets beställningar till landskapsregeringen i form av ett färdigt betänkande, för det tredje ska jag säga några ord om den här framställningen och dess innehåll, för det fjärde med några ord säga något om lagmotionens förslag i 4 och 6 paragraferna förrän jag avslutar mitt anförande.

När det gäller historien finns det orsak att något komplettera den bild som helt korrekt gavs av kollegan Henry Lindström. Jag har också i det här ärendet känt mig förnedrad av landskapsregeringen och därför blir orden hårda när ett intensivt utskottsarbete, mycket seriöst och sakenligt och med stor högaktning för landskapsregeringen och dess tjänstemän, avslutas på detta sätt.

Den 10.11.2008 remitterade lagtinget framställningen om ny lagstiftning av hemvårdsstöd till social- och miljöutskottet, som relativt omedelbart satte i gång med arbetet att sätta sig in i denna stora framställning med flera bifogade andra lagförslag. För min del kunde jag efter någon månads arbete, kanske blott en månads arbete, konstatera, när vi hade gjort en lista på vad som borde ändras, att det här arbetet kommer att överstiga det som är acceptabelt för ett parlament att syssla med när det gäller lagberedning. Vi har inte en sådan kapacitet i lagtinget och inte i några andra parlament heller, att syssla med en sådan här bred lagberedning som skulle erfordras. Som ltl Lindström sade, den ena förändringen ger effekter på en annan lag osv, så man måste ha ett lagberedarhelhetsgrepp när man ska göra så här mycket lagberedning.

Vi gick också noga igenom historien i lagtinget när det gäller utskottens insatser i lagberedning. Det har hänt att det har gjorts en hel del sådant genom åren, men vi kunde konstatera att någonting i den här volymen hade det inte gjorts. Majoritetspartiernas representanter i utskottet, som tycker detsamma, bad därför landskapsregeringen återta framställningen. Det hade varit några andra framställningar som det hade varit problem med så jag antar att landskapsregeringen var ganska trött på utskottet för att vi var så noggranna i vårt arbete. Vi fick meddelande från landskapsregeringen till utskottet att framställningen inte återtas utan vi skulle se till att vi arbetade med de delar som vi avsåg att föra till lagtinget och inte resten. Jag och utskottsmedlemmarna kunde snabbt konstatera att så kan man inte förfara. Man kan inte lämna ifrån sig en icke genomgången lagframställning för att publiceras i Ålands lagsamling, skall det här vidare måste det lagberedas. Det blev en omröstning i utskottet som slutade 3-2 där majoritetens representanter kände att de måste följa landskapsregeringens direktiv. Kollegan Aaltonen och jag var av annan åsikt, så här kan man inte förfara. Det här resulterade i ett intensivt arbete under två olika sekreterares bistånd, där också vi från oppositionens sida aktivt deltog i att hjälpa majoriteten med lagberedningen på ett maximalt positivt sätt även om vi hela tiden hade bianmärkningen att de egentligen gjorde fel, men okey, vi ställer upp.

När så hösten var kommen och vi hade att börja fatta beslut om ett betänkande kunde alla konstatera, med hjälp också av lagtingets personal, att det här inte går, vilket också meddelades landskapsregeringen i slutet av hösten. Utskottet började i december-januari jobba på ett betänkande för ett förkastande eftersom landskapsregeringen sade att de inte tar den tillbaka. Vi jobbade intensivt i över en månad med förkastandet för vi ville göra det seriöst och egentligen borde utskottsordförande Åke Mattsson ges möjlighet att presentera vårt gedigna betänkande i det här sammanhanget. Alldeles särskilt eftersom ministern ifråga sade inför utskottet att det är bra om det kommer ett betänkande med förkastandet så får vi diskutera det här i salen och så får vi väga våra argument mot varandra på det sättet. Då hade naturligtvis utskottet klart för sig att vi skulle fullfölja betänkandearbetet, som vi kunde klubba den 9.2 och invänta lagtingets session 1.3 där frågan skulle diskuteras, såsom vi hade kommit överens med landskapsregeringen. Döm då om vår förvåning när vi läser landskapsregeringens föredragningar i plenum den 4.3.2010; ”Föredragande ministerns förslag att återta framställning med förslag till ny lagstiftning om hemvårdsstöd av den 30.10” var det ena ärendet och det andra var ”Föredragande ministerns förslag till landskapslag om ändring av landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet”. Sålunda hade landskapsregeringen parallellt med vårt arbete i utskottet arbetat med förändringen utan att meddela utskottet om det. För min del var det intressant att höra med kollegerna huruvida det här hade diskuterats i regeringspartierna och informationen blev den att det inte hade gjorts det, de visste inte om att utskottet på det här sättet flagrant hade blivit åsidosatt och tvingat att arbeta i onödan. Jag tycker också att det är ansvarslöst gentemot lagtingets personal som har fått lägga ner väldigt mycket arbete på den tidigare framställningen om ny lagstiftningen om hemvårdsstöd.

Herr talman! Låt mig så övergå till vad utskottet ansåg om framställningen och skrev i sitt betänkande, som hade legat på lagtingsledamöternas bord en vecka tills landskapsregeringen meddelade att framställningen tas tillbaka och därmed förföll vårt betänkande. Utskottet skriver att lagförslaget är otydligt och i stort behov av reformering och omstrukturering. Utskottet skriver att vid en förnyad framställning bör begreppen genomgående vara tydliga och klara, exempel på det ges. Definitionerna bör utvecklas och fler begrepp bör klargöras, exempel på det ges. Utskottet skriver så här om ersättningsbeloppen, som också kom upp här i ett replikskifte: ”Ersättningsbeloppen bör ses över avseende nivåerna. Detsamma gäller frågorna om koppling till index, t ex på motsvarande sätt som i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland om lagen om utkomststöd. Utskottet har också erfarit att tilläggsdelen inte är på en ändamålsenlig nivå och inte heller uppfyller sitt syfte då den inte beaktar familjens storlek och inte heller alltid familjens realinkomst avseende t ex utlandsinkomst”.

Utskottet skriver vidare att kommunernas rätt att bevilja kommunala tillägg bör klarläggas i lag. Vidare bör bestämmelser avseende mottagarna av hemvårdsstöd förtydligas så att stödet ges till den förälder som faktiskt vårdar barnet. Regelverket bör vara tydligt så att det leder till en enhetlig tillämpning över hela Åland, t ex kriterierna för partiellt hemvårdsstöd upplevs bli olika tillämpade i de olika kommunerna. En del av synpunkterna har relevans i samband med den nya framställningen, en del av synpunkterna har relevans i förhållande till den framställning som minister Sjögren berättade är under beredning i landskapsregeringen. I anledning av det skrev utskottet: ”Inom landskapsregeringen bereds för tillfället en större reform om barnomsorgen. Utskottet betonar vikten av att man tar ett helhetsgrepp avseende både hemvårdsstöd och barnomsorg eftersom dessa båda delar är nära knutna till varandra”. Det är säkert någonting som vi kommer att få se av här. 

För det tredje, herr talman, till framställningen, som nu är koncentrerad till hemvårdsstöd gällande adoptivbarn, den korrekta benämningen som nu finns om flerbarnsförhöjning när barnen är födda vid samma tillfälle samt reglering beträffande företagare så att de kan få partiellt stöd för vård av barn i hemmet med samma reglering som i riket och att vi inte har en egen konstruktion, som utskottet tidigare konstaterade inte kan fungera. Det är omöjligt för kommunerna att göra den kontroll som skulle erfordras. Den här reformen är nu något bättre, lika som i riket alltså, men den är inte oproblematisk för kommunerna fast den bör kunna tillämpas och sedan får man kanske göra reglering när den har tillämpats en tid i riket och på Åland.  Den sista förändringen gäller barn som bor i EU- eller EES-land eller i Schweiz. Det här är förändringar som vi för vår del, från mitt partis sida, är nöjda med liksom vi var när grundframställningen kom, förutom när det gäller frågan om företagare, som vi konstaterade att landskapsregeringen lägger ett omöjligt förslag.

För det fjärde, lagmotionen föreslår en höjning av nivån i 4 paragrafen och en höjning av maximiintjäningsnivån i 6 paragrafen. Den senare är politiskt väsentlig eftersom den berör människor med begränsade resurser, med ekonomiska problem. Jag hör till dem som är helt övertygad om att när vi 1997 och 2001 gjorde en förändring var vår politiska avsikt enhälligt att den nivå som vi lade 1997 skulle vi fortsätta att ha. Det visade också vårt agerande 2001 att det var vår avsikt. Vi hade inte någon indexjustering av historiska skäl som ni känner till, men numera är det möjligt att ha det så man borde därför inte vara tvungen att återkomma vartannat eller vart tredje år med den här typen av beloppsjusteringar. När man öppnar lagen bör man naturligtvis göra det. Det var tanken 1997 och det var tanken särskilt 2001 och bör vara det också 2008 när den här framställningen kom. Det är rimligt att lagtingsledamöterna tar sitt ansvar till den delen och tillser att den här gruppen av människor behandlas på ett politiskt korrekt sätt, vilket jag menar att det är om man följer den linje vi har haft tidigare här i lagtinget.

Avslutningsvis, herr talman, hoppas jag att det här inte ska vara ett nytt sätt att lagbereda, att landskapsregeringen har ofullgångna lagframställningar, som man överlåter till lagtinget som sedan ska gå igenom dem och konstatera att det blir för mycket lagberedning för lagtinget och skickar dem tillbaka och så kommer de på det sättet i en bättre form till lagtinget. Jag hoppas att landskapsregeringens lagberedningsarbete ska följa tidigare uppgjorda seriösa riktlinjer så att kontrollen av lagstiftningen blir tillräcklig och samspelet mellan lagberedning och avdelning och berörda blir tillräckligt. Den här fördröjningen som den här historieskrivningen nu visar att har skett och varför den har skett, tack vare att landskapsregeringen vägrade att ta tillbaka lagframställningen, har drabbat människor i vårt samhälle på ett otillbörligt sätt som jag är den första att beklaga. Tack!

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det blir någon form av giganternas kamp det här. Jag vill understryka och upprepa, vi spelade inte under täcket. När det stod klart att social- och miljöutskottet bestämde sig för att förkasta lagen så funderade landskapsregeringen på vad vi kunde göra för att få igenom de här reformerna som var angelägna. Nå, då förde vi in sakinnehållet, vi tog delar av den gamla framställningen, beredningen och vi tog bort den olycksaliga uppstädningen av lagen som lagtinget uppfattade som att hela lagen var, att man sedan måste gå in i gamla synder och detaljer, det var det vi gjorde.

Vi har absolut inte försökt föra social- och miljöutskottet bakom ljuset utan vi har försökt se praktiskt och pragmatiskt på det hela för att vi snabbt skulle få in förändringarna som befolkningen vill ha.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Som jag sade tidigare, hade det inte varit rimligare i skede ett när utskottet begärde att landskapsregeringen skulle ta framställningen tillbaka, tidigt 2009, göra det, att återigen när utskottet återkom till frågan i ett senare skede, göra det. Särskilt när utskottet beslöt i december 2009 att man var tvungen att skriva ett betänkande om förkastande, skulle landskapsregeringen ha sagt att vi behöver inte göra det, att vi kommer att ta tillbaka lagen. Muntligt har vi fått all information vi behöver om vad ni tycker om den här lagframställningen. Att sedan hänvisa till att den förra framställningen innehöll gamla synder håller inte, minister Sjögren. Det var en ny framställning från landskapsregeringen med ett brett innehåll. Den innehöll i så fall nya synder som var upprepade, eller om det var gamla synder som låg till grund för de nya synderna.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det är säkert en mera korrekt benämning att det var gamla synder som upprepades, men igen, hemvårdsstödslagen var på en omfattande remissrunda, där de som tillämpar lagen, kommunerna, inte reagerade alls på det sättet som utskottet sedan, när man började gräva i lagen, reagerade.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag tror att vi måste förstå remissinstanserna och deras situation. Landskapsregeringen hade i sin remissförfrågan en ingress där man angav vilka förändringar som här infördes. Dem responderade remissinstanserna på. Det var naturligt att de inte responerade på det övriga som landskapsregeringen inte angav i ingressen och därmed i själva förfrågan, att var under omarbetning.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Landskapsregeringens mål när den förra lagframställningen, som väldigt mycket nu har debatterats här idag, remitterades till lagtinget och nu när den nu liggande framställningen diskuteras i det här remissförfarandet, i båda framställningarna var alldeles särskilt att trygga de grupper som flera gånger har nämnts här idag, adoptivföräldrar, flerbarnsfamiljer, alltså tvillingar, trillingar, när man får flera barn på en gång, EU-barn, företagare, barn med särskilda behov att man skulle kunna åtnjuta systemet med hemvårdsstöd. Det är det som har varit landskapsregeringens mål i båda fall. Sedan var det, kan man säga med facit i hand, olyckligt att man valde den vägen som vi gjorde första gången, vi valde att gå in och göra vissa uppstädningar i lagen och öppnade också flera paragrafer. Därmed blev det komplicerade förfarandet i utskottet, där egentligen sakerna fastnade. Det blev så att de fastnade fast och även åtgärderna, som jag tolkar att alla vill ha. Därmed blev också de grupperna lidande, eftersom åtgärderna inte har kunnat verkställas. Samtidigt sade landskapsregeringen redan då att det krävs en översyn av hela lagen, man måste gå in och göra en ordentlig översyn av lagen. Det här var alltså ett försök att täppa till de värsta bristerna i lagen.

Landskapsregeringen hävdar fortsättningsvis gruppernas möjligheter att ta del av det här stödet. Därför är vi angelägna om att i snabb takt komma tillbaka med de åtgärderna i den här framställningen. Det är det som är orsaken till åtgärden. Samtidigt är det precis som minister Sjögren säger, vi sätter igång nu med en helhetsöversyn där också nivåerna, som man tar fasta på i lagmotionen, kommer att ses över. Det kräver å sin sida också ett remissförfarande, där bör kommunerna också bli involverade. Vi vet att det kommer att driva kostnaderna i kommunerna och därav måste man ha detta remissförfarande innan man slår fast den. Lagen kommer att återkomma, den behöver revideras, den behöver göras om.

När en lagframställning ligger i utskottet så är det självfallet så att utskottet har alla möjligheter att förkasta lagen, men från landskapsregeringens sida ville vi att man ändå skulle försöka hitta en väg för att grupperna skulle få den här förmånen. Det var det som var vårt motiv, vi tyckte att man ändå skulle söka en lösning i utskottet, men eftersom utskottet fann att det var omöjligt så tyckte vi också att det var bra att utskottet förkastade den och att vi också får ett betänkande så att vi kan ta fasta på argumentationen från utskottet, för den fortsatta processen. Sedan var det så att det var en snabb ordning efter att det stod klart att utskottet förkastar framställningen. Lagberedaren, som hade jobbat med just den här första lagframställningen, bröt loss dessa grupper och gjorde om den lagen. Det gick på några veckor efter att vi fick beskedet om att man kommer att förkasta.

Nu vill jag också understryka att jag beklagar när flera medlemmar i social- och miljöutskottet stiger upp och säger att de har blivit stötta av detta förfarande. Jag beklagar att det blev en sådan situation, men målet för landskapsregeringen, viljan för landskapsregeringen var att man skulle nå framgång med grupperna, att de skulle komma i åtnjutande av förmånerna och därav den här proceduren. Varför vi sedan tog tillbaka lagen, var för att vi inte kunde ha två stycken lagframställningar samtidigt i lagtinget inom samma lag. Självfallet.

Ltl Henry Lindström, replik

Herr talman! Jag tackar för att lantrådet beklagar handläggningen av hela ärendet, men jag vill ändå vända mig mot att lantrådet pratar om att man öppnade paragrafer. Det är helt klart att den framställning som kom för ett och halvt år sedan är en ny lagstiftning om hemvårdsstöd, en helt ny lag, därmed öppnar man inte några paragrafer. Det är det man har gjort nu med den här framställningen, då öppnade man paragrafer. Ytterligare borde man fundera över i vilket skede landskapsregeringen ännu kan ta tillbaka ett ärende för att nu, åtminstone enligt mitt förmenande, så gick det alltför långt förrän det här ärendet redan låg på bordet.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Herr talman! Till det sista först. Det var för, igen, för att vi är angelägna om att de här grupperna, som jag också uppfattade att ltl Lindström är enig med mig och landskapsregeringen, ska komma i åtnjutande av dessa förmåner. Därav var vi angelägna om att så fort som möjligt komma tillbaka med det, medan det här ärendet var aktuellt och då var vi också tvungna att ta tillbaka den framställning som låg.

Sedan, herr talman, när det gäller att öppna upp, det är väl också där som det har funnits vissa skiljande åsikter mellan landskapsregeringen och utskottet huruvida de här lagparagraferna var öppnade eller om det var en ny lag. Jag har förstått att det har varit väldigt mycket diskussioner man har haft både med ministern och lagberedaren, som hade hand om lagen.

Ltl Henry Lindström, replik

Herr talman! När det gäller syftet att göra de förbättringar vi har i den framställning nu gällande ändring av landskapslagen är vi helt överens, det är angeläget och brådskande, men man måste också se vad som är rimligt att göra, hur mycket lagberedning man avser att ett utskott ska jobba med. Lagberedningen bör ju ske av landskapsregering i samband med lagberedningen.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Herr talman! Definitivt är det så att utskotten inte ska sitta och göra tung lagberedning, där delar jag ltl Lindströms åsikt. Till den delen har jag också förstått att utskottet har haft visst samarbete med lagberedaren ifråga som också fick vissa uppdrag att komma med ändringar. Lagberedningen var ju hela tiden inkopplad i det här arbetet, men man lyckades ändå inte nå framgång och det är historia och det är beklagligt, men det viktiga nu för landskapsregeringen och för ledamot Lindström, är att de grupper som vi nu vill att ska komma i åtnjutande av förmånerna, ska kunna göra det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tre kommentarer, den tidigare framställningen, landskapslag om hemvårdsstöd som inkluderar en andra lagframställning också som var bifogad, innehåller 23 paragrafer. Alla dessa paragrafer var detaljmotiverade, det var en helt ny framställning vi fick och det har inte varit någon diskussion i utskottet huruvida det var ett antal öppnade paragrafer, det var en ny framställning. Där ska det inte råda någon som helst oklarhet.

Jag fastnade vid lantrådets uttryck att ärendet fastnade i utskottet, ungefär som om det skulle vara utskottets fel att det fastnade i utskottet. Det var uttryckligen på grund av att landskapsregeringen vägrade att ta tillbaka den när utskottet begärde att så skulle göras, på välmotiverade grunder, som den då fastnade i utskottet. Det var landskapsregeringen som satte fast den i utskottet. Det är den uppfattning som jag har och som alla mina kollegor har bekräftat att de också har.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Herr talman! När den här lagen bereddes använde man tekniken att man gick in och städade vissa saker i flera paragrafer, därför är det så många paragrafer i den s k nya lagen. Från landskapsregeringens och lagberedningens sida sett gjorde man vissa uppstädningar och avsikten var hela tiden att man skulle ta ett helhetsgrepp om hela lagen och återkomma med det. Det är jag säker på att utskottet också har fått den informationen under arbetets gång.

Jag förutsätter också att social- och miljöutskottet i sina funderingar funderade på vad beställningen är framöver. Där kommer t ex nivån på hemvårdsstöd och andra frågeställningen, men en genomsyn, en översyn av hela lagstiftningen, det sade vi redan när vi remitterade förra framställningen att det kommer att behövas trots att flera paragrafer hade öppnats, eller som utskottet säger, den nya lagen.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är inte utskottet som säger den nya lagen utan det står i landskapsregeringens framställning att det är en ny lag med 23 paragrafer och alla är detaljmotiverade. Läs detaljmotiveringarna så ser lantrådet att det inte är några paragrafer som är öppnade utan alla paragrafer är öppnade och lagbereda och övervägda av landskapsregeringen i plenum. Det är alltså en helt ny lag, man kan inte tumma på begreppen till den delen.

Den tredje kommentaren jag hade gällde att lantrådet tyckte att det var bra att man skriver ett betänkande från utskottet när man avser att förkasta en lag så att landskapsregeringen får läsa vad det står i betänkandet. Det är inte det som är avsikten med våra betänkanden här i lagtinget som arbetas fram i utskotten utan det är för att de här i kammaren, i plenisalen, ska debattera betänkandet. Det gavs inte någon möjlighet eftersom landskapsregeringen valde det här märkliga tillvägagångssättet,  att inte säga på förhand att man avser att ta tillbaka och då hade vi arbetat en månad med detta betänkande.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Herr talman! När ett utskott bereder en lagframställning och behandlar den och dessutom i det här fallet under en ganska lång tid så har man väldigt mycket kunskaper och insikter som är värdefulla att ta till vara i den fortsatta processen, eller hur? Då är det också värdefullt att få ett betänkande som man kan lägga till grund för den fortsatta processen. Därav var det värdefullt att vi fick ett betänkande som grund för en fortsättning. Ledamot Roger Jansson talar om att landskapsregeringen vägrade, men hela tiden strävade vi till att grupperna skulle få dessa förmåner och vi försökte hitta en lösning till det, det var landskapsregeringens mål.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! Som utskottets ordförande tycker jag att det är skäl att jag tar till orda när det gäller om det var en ny lagframställning eller inte. Den debatten kan vi avsluta från och med nu, den lagframställning som lämnades in förra gången som togs tillbaka och avslutades med ”genom denna lag upphävs landskapslagen 1995/50 om stöd för vård av barn i hemmet och landskapsförordningen 1997 om stöd för vård av barn i hemmet”. Alltså det står uttryckligen att den tidigare lagen upphör, det är inte längre frågan om några förändringar.

För min personliga del kan jag säga att representanter från regeringsblocket insåg redan för ett år sedan att den här var väldigt svår att bereda och för att vi skulle komma framåt bad vi att man skulle ta den tillbaka istället. Det är på regeringens inrådan som vi fortsatte arbeta med den här. Det är inte för vår personliga uppfattning, utan det är uteslutande för att regeringen har sagt att vi ska fortsätta att bereda den. Vi klarade tyvärr inte av det.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Landskapsregeringens mål har hela tiden varit att man skulle komma vidare. En ny lag, säger ordförande för utskottet, men utskottet fick också information om att man egentligen inte hade gått in i alla detaljer som man behövde gå in och revidera och därför så var landskapsregeringen tydlig med att man kommer att genomföra en övergripande reform av hela lagen och att det arbetet återstår. Det här var en uppstädning till vissa delar.

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! Det stämmer mycket väl att vi fick det uppdraget och vi har gång på gång framfört att vi inte klarade av det med de resurser vi har. De här små förändringarna var inte så enkla att det gick att öppna paragrafer utan man satte in helt nya paragrafer och städade om paragrafer. Det gick helt enkelt inte att koncentrera sig på de små förändringarna som hade kommit in, för dem omfattade vi till fullo i utskottet och det var vi införstådda med. Det fungerade inte. Här är det väldigt bra att man inte kan lägga på sekreteraren och övriga som har jobbat med detta för vi bytte sekreterare och båda sekreterare lyfte fram samma åsikter när vi bad om att de skulle göra det smidigt och enkelt och hitta vägar ut. Man hittade helt enkelt inte vägar ut fastän vi provade. Sedan fick också landskapsregeringen information om problemet. Arbetsutkast nr 6 med egna parallelltexter osv. har vi lämnat ifrån oss. Där har vi visat på problemet. Vi har ganska tydligt försökt hjälpa landskapsregeringen att gå framåt hela vägen.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Herr talman! Det tycker jag också att jag uppskattar, utskottet gjorde vad man kunde och man försökt hitta vägar och sedan kunde man konstatera att man var tvungen att förkasta den för man nådde inte fram. Det är fortsättningsvis så att så länge en framställning ligger i lagtinget i ett utskott har man också möjlighet att just förkasta den. Jag tycker att det har ett värde, oberoende vad man än säger från oppositionens sida, att det finns nerskrivet de synpunkter som utskottet har tagit fram under arbetets gång. Det som ltl Lindström sade att man under arbetets gång hör mycket folk, man får mycket värdefull information, det kan också landskapsregeringen nu ta del av genom att man har gjort det här betänkandet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! För en som inte har suttit i utskottet ger det här en allt mera dramatisk bild av vad som har försiggått mellan regeringen och utskottet i den här frågan. Lantrådet och regeringen har med maktmedel tvingat utskottet att ge ett betänkande i frågan trots att utskottet tydligen vädjat om att regeringen skulle ta tillbaka framställningen för man har ansett att uppgiften har varit övermäktig. Då händer det precis det motsatta till vad lantrådet säger att man har varit ute efter, dvs att ge de grupper som berörs av lagen, de förmåner som tillkommer dem. Genom det här maktspråket har det här fördröjts, för de grupper som man vill hjälpa har ju drabbats.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det som ledamot Sundback kallar maktspråk handlar om att man försöker nå en framgång. Landskapsregeringen var hela tiden involverad i arbetet, lagberedaren var inkopplad, man försökte hitta en lösning på den här problematiken och komma vidare.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Så är inte bilden som utskottsmedlemmarna målar fram. Jag tycker att lantrådet nu börjar överskrida allt för många parlamentariska gränser. Hon talar om att utskottet har förkastat, det är bara lagtinget som förkastar. Hon börjar tala om hur utskottet ska formulera sina synpunkter osv. Den parlamentariska uppdelningen innebär att regeringen ger oss framställningar och står för beredningen, det är inte meningen att man ska tvinga utskott till betänkande som sedan ska ligga till grund för beredningen av framställningar som man nu har gjort. Om det blir praxis blir det väldigt tungt att sitta här i lagtinget och komma med betänkanden för att regeringen ska ha underlag för nästa framställning i samma ärende.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Herr talman! Om landskapsregeringen tror på den sak man har fört till lagtinget och om man tror att det går att reda ut de problem som dyker upp under arbetets gång så är det klart att landskapsregeringen vidhåller sin linje. Sedan står det utskottet och lagtinget fritt att man säger att det här platsar inte, det här förkastar vi och det är precis det som har skett. Utskottet har föreslagit i ett betänkande att framställningen skulle förkastas och då har landskapsregeringen dragit de konsekvenserna av  det och därav har landskapsregeringen i snabb ordning återkommit med en ny framställning för att nå den målsättning som landskapsregeringen fortsättningsvis har. De grupper, adoptivbarn osv ska kunna få de förmåner som ingår.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Vi har nu ägnat väldigt mycket tid åt att tala om formalia. Jag skulle vilja titta framåt. Jag ser fortfarande skyltarna längs vägarna, både uppe och nere när man åkte fram, där var det en plånbok, där var det morötter och det var andra saker längs vägarna som liberalerna hade satt upp som sitt valprogram. Där hette det att det skulle vara mer pengar i plånboken. Nu är det upp till bevis. När man för ett och halvt år sedan skred till verket, lade fram en ny framställning om hemvårdsstöd då var man alltså beredd, då som nu, att sänka hemvårdsstödet. Det är det de facto det blir, med inflation och index så blir det en sänkning på närmare 100 euro. Är det enligt liberalernas valmotto?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Vad trevligt att vtm Lindholm kommer ihåg liberalernas valskyltar. Landskapsregeringen kommer, precis som minister Sjögren har sagt, att ta i den här frågan när det gäller nivån på hemvårdsstödet och det betyder att vi tittar på hela lagen och det arbetet inleds i höst. Målet är klart, vi kommer att titta på det, vi kommer att jobba med det, men det är också väldigt viktigt, det handlar om en stor summa pengar för kommunerna. Det är viktigt att ha den kommunala remissomgången med så att man har en ordentlig beredning när det kommer till lagtinget med den här frågan.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jo, jag kommer ihåg dem, men kommer partiordförande Viveka Eriksson ihåg de här valskyltarna? Det är det jag frågar mig idag. Remissen som man hade ute i kommunerna för mera än ett och ett halvt år sedan hade kunnat innehålla den här frågan, men då valde man att inte sätta med den. Varför gjorde man inte det? Utan istället kommer man på två framställningar som sänker nivån. Det är helt fel, det går helt emot mitt sätt att tänka, och jag hoppas att det också går emot liberalernas ordförandes sätt att se på saken.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Herr talman! Jag kommer väl ihåg vallöftena eftersom det är landskapsregeringens linje att man ska sträva till att människor ska ha, trots dåliga tider, pengar i plånboken och därför har vi för ett och ett halvt år sedan och nu igen föreslagit att adoptivföräldrar, flerbarnsföräldrar, barn med särskilda behov-föräldrar, EU-barnen och företagare ska få mera pengar i plånboken. Den fortsatta reformen tar vi när vi gör den genomsyn och genomgång och helhetsöversyn av hemvårdsstödslagen som behöver göras.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! För mig är det obegripligt att regeringen inte kom med den reviderade lagframställningen tidigare. Inte minst med tanke på de adoptivföräldrar, flerbarnsfamiljer och föräldrar som har barn med speciella behov som har väntat och väntat och väntat på att deras rättigheter och förmåner skulle tillgodoses. Ännu mera obegripligt blir det nu när man inser att det gick så fort att få fram en revidering. Med det här förfarandet så fördröjs den här lagen med ca ett och ett halvt år. Jag är i likhet med mina utskottskollegor ganska upprörd över det här förfarandet och anser att ansvaret ligger på regeringen och på minister Sjögren.

I utskottet har vi minsann försökt lagbereda och få till en bra lagstiftning som är rättssäker, men efter att vi tvingades skriva om 12 av 25 lagparagrafer och skriva två helt nya paragrafer och när vi var inne på vårt sjätte arbetsdokument, ett ganska tjockt dessutom, då insåg jag, och jag tror hela utskottet, att det här är omöjligt för ett utskott att hantera. Det här var i mars 2009, för ett år sedan och då vädjade utskottet till minister Sjögren om att hon skulle dra tillbaka den här lagen, men hon var obeveklig, tyvärr. Sedan hände det inte så mycket, inte förrän utskottet beslöt förkasta den förra framställningen om en ny hemvårdsstödslag. Det är synd att det blev en sådan här prestigekamp mellan regeringen och lagtingets social- och miljöutskott för dem som främst drabbas är de ålänningar som den här lagstiftningen berör. Så kan vi inte ha det och så ska vi inte ha det. Jag anser att minister Sjögren har spelat ett mycket högt spel med sitt förtroendekapital.

Om vi ska se något positivt i det här, vilket är svårt, men vi kan alltid försöka, är det väl det att utskottet nu har goda insikter inom det här lagstiftningsområdet. Den här gången torde behandlingen gå ganska fort. Utskottet har lagt ner, som tidigare sagts, mycket tid och mycket tankearbete på utkastet till att få fram en helt ny hemvårdsstödslag. Jag hoppas verkligen att regeringen och lagberedningen tar till sig det arbete som utskottet har gjort så här långt.

Om vi går in på framställningen, som vi har liggande på vårt bord idag, så senast när vi debatterade en lag om hemvårdsstöd för ett och ett halvt år sedan sade jag här i talarstolen att i den bästa av världar är män och kvinnor, pappor och mammor jämställda på arbetsmarknaden och i sina roller som föräldrar, men fortfarande visar statistik att det inte riktigt är så. Tillvaron som förälder är inte lika för män och kvinnor. Oavsett lagstiftning och politiska visioner är den krassa verkligheten sådan att när barnen kommer så jobbar männen oftast mer och med högre lön samtidigt som kvinnorna går ner i arbetstid och blir hemma och tar hand om barn med hemvårdsstöd i många år. Något som också får konsekvenser. Arbetslivet förändras så snabbt idag så de som stannar hemma förlorar både i löneutveckling och i kompetens.

Hemvårdsstödslagen som vi har framför oss idag bedöms i sig vara könsneutral, men statistiken är fortfarande nästan lika bedrövlig som den var för ett och ett halvt år sedan. År 2008 lyfte 56 män och 759 kvinnor hemvårdsstöd. Antalet män har fördubblats sedan 2005, från 25 till 56, men det är fortfarande en lång väg fram till jämställdhet. Man kan se positiva tecken till förändring inte minst här i lagtinget och hos landskapets höga tjänstemän, hoppas att dessa pappor kan inspirera fler män att stanna hemma och sköta barn och hushåll. För att möjliggöra att en pappa eller mamma ska stanna hemma så krävs det att hushållet ska ha relativt goda inkomster eller mycket små utgifter. Hittills har det visat sig att det är högutbildade pappor som är de som stannar mest hemma. För det allra flesta ensamförsörjare är det helt oförenligt att vara hemma med barnen. Det finns ingen valfrihet att välja partiellt hemvårdsstöd eller att nyttja hemvårdsstödet i tre år. Det här är en fråga om jämlikhet och även om ensamförsörjarna borde få lika möjligheter att vara hemma och sköta sina barn så krävs det nog andra åtgärder och då räcker det inte med att höja hemvårdsstödet med 1 euro och 49 cent som nu görs.

Socialdemokraterna stöder vtm Gun-Mari Lindholms förslag om att höja hemvårdsstödets grunddel till åtminstone 500 euro per månad samt att även tilläggsdelen justeras upp till 900 euro. Som vi tidigare har hört så anser man också i social- och miljöutskottet att man bör koppla hemvårdsstödet till konsumentprisindex, till exempel på motsvarande sätt som görs i lagen om utkomststöd. Om vi skulle ha gjort det med hemvårdsstödet skulle det ha legat på drygt 470 euro. Hemvårdsstödet har alltså minskat med 20 procent sedan 1997. Beträffande beloppen tycker jag att det är mycket förvånande att regeringen inte har gjort en indexjustering och indexförhöjning redan nu eftersom det under remissen för ett och ett halvt år sedan var alla partier här i lagtinget för en höjning av hemvårdsstödet, åtminstone för en justering. Det var då det.

Jag hoppas att lagtinget kan enas om att indexjustera och indexkoppla hemvårdsstödet och tilläggsdelen omgående och utan fördröjning. Det kanske kunde vara en framkomlig kompromiss, ingen höjning, men väl en indexjustering. Som det är nu så sjunker hemvårdsstödet varje år medan levnadskostnaderna stiger i vårt samhälle. Det är inte skäligt.

Nu när det är ekonomiskt kärva tider och vi vet att det är många som får dra åt svångremmen så undrar jag om landskapsregeringen har gjort någon bedömning om hur landskapets sparkrav slår mot kvinnorna. Minister Sjögren har ju kämpat hårt för att studiestödet ska indexeras, borde man inte nu kämpa lika hårt för att en gång för alla indexjusteras hemvårdsstödet och dess tilläggsdel.

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! Ja det var jämställdhetsaspekten som gjorde att jag tänkte ta en diskussion närmast kring att man ser kvinnorna som de stora förlorarna och männen som vinnare i det här. Män som jobbar väldigt mycket, har utsatta positioner många gånger och får en bra lön mister kontakten med sina barns uppväxt. Jag skulle tro att när man sedan ser tillbaka på sitt liv när man har gått i pension, är det inte så att man upplever sig som en förlorare om man har varit hemma med barnen även om man har fått lite mindre i plånboken.

Det är också en attitydfråga, det byggs allt större hus bland barnfamiljerna och framför daghemmet är det väldigt många nya fina bilar som kommer, man har det extremt bra ställt idag. Jag vill ändå lyfta fram ett litet manligt perspektiv på det här, jag tror att man inte är en förlorare om man har tillbringat en del av sin tid med barnen.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Naturligtvis önskar man att det skulle vara jämställt och att pappor och mammor kan vara tillsammans med sina barn minst lika mycket, men nog är det så att det är kvinnorna som är förlorarna. Det ser vi bland annat när det gäller rapporten som ÅSUB gjorde om ålänningars ekonomiska utsatthet, där det var kvinnor som hade varit hemma och tagit hand om barn och jobbat hemma hela sitt liv. Vad har de i plånboken sedan när de går i pension? Det är inte många korvören. Jag tror att det är lättare att vara pappa och ha en stor pension och kunna umgås med sina barn och barnbarn än att vara en farmor som nästan inte har råd att köpa mat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! Pensionsfrågan är en helt annan sak, det är en annan debatt som man har utan det var jämställdhetskvaliteten att överhuvudtaget vara med barnen. Ska vi få papporna att vara hemma och tillbringa mera tid med barnen är det viktigt att vi politiker lyfter fram värdet i att vara hemma med barnen, hur viktigt det är, vilken kvalitet det är och vilket mervärde man får av det. Kontakten som man bygger upp och har med sig under barnets hela uppväxt och vidare. Man ska inte bara se det som ett problem och inte bara mäta allting i pengar. Det är förvånansvärt från socialdemokraternas sida att det är det viktigaste vad man har i börsen när man går i pension och när det är slut. Kanske man har andra minnen och värderingar som kan vara mycket värda.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Social- och miljöutskottets ordförande Åke Mattsson vet att vi under hörandena har hört både mammor och pappor som har sagt att hemvårdsstödets belopp på 370 euro är ett hån, det är omöjligt att leva på om man inte har en man eller hustru som har väldigt goda inkomster. Det är en illusion att man ska kunna vara hemma och ta hand om barnen, det fungerar inte rent realekonomiskt. Varför har vi då endast 56 män och 759 kvinnor som är hemma med hemvårdsstöd 2008? Det säger väl också någonting om hur man värderar saker och ting.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson

Herr talman! Vi har nu ändring av landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet framför oss och den innehåller reformer för nya angelägna grupper. Det känns som om de flesta är överens om reformerna fast man inte har diskuterat dem så mycket. Vi har också idag blivit medvetna om att en ny omarbetad hemvårdsstödslag kommer att komma där man försöker få in allt det som nu blir oklart i den här omgången. Det har inte heller diskuterats så mycket. Det är klart att vi har diskuterat processen i utskottet mest. Jag tycker att man har fått en fullödig historiebeskrivning över hur det har gått till. Vi ska också göra klart för oss att det har varit ett väldigt bra och omfattande arbete som har gjorts i utskottet i den här frågan, det tror jag att vi också är överens om.

Jag tror också att det är viktigt att vi inte nu fastnar i historien. Vi har hört mycket historia här idag, två timmar nästan. Jag tror att landskapsregeringen måhända har lärt sig en läxa av det här, men det viktiga är ändå att man inte fastnar utan att man kan gå framåt. Det som är viktigt i det här, men inte kommit fram så mycket är, om jag läser förslaget rätt, att det föreslås retroaktiva återbetalningar. Det finns som en sista punkt i ikraftträdandet där man beskriver hur stödet ska beviljas retroaktivt och för olika tider för olika stöd. Det här är säkert något som utskottet kommer att titta på. Jag antar att en del av förseningarna uppvägs av möjligheten att få retroaktiva stöd utbetalda.

Jag hoppas nu att utskottet kan behandla dessa aktuella förslag och lagmotionen trots historien. Det känns som om partierna är överens om de föreslagna reformerna. Det är mitt inlägg i den här debatten.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det var ett mycket viktigt påpekande som ltl Gun Carlson gjorde och som jag också tog upp i mitt anförande, att det finns en retroaktivitet i den här framställningen så att de familjer som nu har väntat på den här framställningen inte ska behöva lida oskäligt.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jo, jag tror att det är bra om man kommer ihåg det i den här processen. Ju snabbare utskottet kan behandla den här framställningen som ju egentligen redan är behandlad desto bättre  är det för de kommande grupperna som ska få ta del av stöden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand

Herr talman! Debatten idag handlar mest om formalia, men på agendan har vi dels lagstiftningen om hemvårdsstöd och dels lagmotionen. Personligen har jag inte skrivit på lagmotionen om förhöjt hemvårdsstöd. Det betyder inte att jag inte skulle kunna tänka mig det förhöjda hemvårdsstödet, men jag tycker att man alltid ska ta ett ekonomiskt ansvar när man lägger ett förslag. Man ska reda ut de ekonomiska konsekvenserna och vad det betyder för samhällsekonomin i stort.

Man säger i lagmotionen att vi ska höja hemvårdsstödet, vilket jag också kan tänka mig, men då måste vi tita på helheten. Barnomsorgslagstiftningen måste bli mer flexibel när man ska ha olika daghem och personal till dessa daghem. Som vi alla vet idag så även om vi skulle höja hemvårdsstödet så i praktiken kommer vi att ha mycket svårt att få ner kostnaderna på daghemmen. Där behöver vi hitta ett flexiblare system och det borde ha ingått i barnomsorgslagen ihop med det här hemvårdsstödet. Därför är det olyckligt att de kommer som separata lagstiftningar där man inte har beaktat möjligheten till större flexibilitet när det gäller daghemmen. Då hade vi kunnat ha ett hemvårdsstöd som ett alternativ.

Den andra biten är om man tänker lite större och satt sig in i samhällsekonomin och särskilt ÅSUB:s utredningar, som i framtiden visar att försörjningsbördan per person, om den är ett idag så är den 2020 nästan 15. Vi behöver människor i arbetslivet. Att då bygga upp system som uppmuntrar människor att vara hemma innebär att försörjningsbördan för dem som jobbar blir ännu större. Att kasta fram kostnadsdrivande förslag utan att analysera helheten tycker jag att är oansvarigt, särskilt i dagens läge när landskapet har svårt med ekonomin, när kommunerna har svårt med ekonomin och vi behöver mera människor i arbetslivet. Tack herr talman!

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag stöder det som ltl Jörgen Strand säger. Jag vill också erinra om att när det gäller kommunerna och kommunernas betalningsansvar så ska vi komma ihåg att vi tog bort indexjusteringen i år med den oskrivna regeln att man inte skulle höja ytterligare på kommunernas kostnader så länge man har indexjusteringen borta, det är också en bit i det här. Jag stöder Jörgen Strands tankar i den här frågan.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag tycker att man måste se på helheten. Det är lite olyckligt att de här lagstiftningarna kommer separata, man borde ha tittat lite större och kommit med allihop på en gång för då hade man kunnat beakta de olika sakerna och fått större flexibilitet i frågan. Jag lovade mig själv när jag satt i landskapsregeringen, även om jag skulle vara i opposition, skulle jag vara beredd att ta ansvar, inte bara kasta ur mig populistiska förslag. Det har jag försökt leva efter och det kommer jag att leva efter så länge jag sitter kvar här i lagtinget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det har varit en väldigt dramatisk debatt det här på många plan, kanske mest intressant för den som inte har suttit i utskottet att se själva processen  och hur regeringen har tvingat sin framställning att bli behandlad av utskottet mot utskottets politiska vilja. Det är ganska så enastående i lagtingets historia.

I lagutskottet hade vi en liknande situation med ordningslagen. Den blev fördröjd med säkert ett halvt år på grund av att regeringen tvekade att ta tillbaka den och utskottet var oenigt om vi skulle försöka föra den till lagtinget, trots att vi alla tyckte att den hade uppenbara brister och att det krävdes ytterligare lagberedning. Efter många om och men togs den tillbaka och nu har den processen slutförts.

Det går väl på samma sätt här, men det som är uppseendeväckande är när regeringen säger att de ville att utskottet skulle komma med ett betänkande. Det kan inte gå till så att det är regeringen som tvingar något utskott att bereda någonting utan det måste vara förbehållet lagtinget att själv avgöra sådana saker. Det här är ett tillfälle för reflexion vad parlamentarism egentligen betyder. Jag vill instämma i det som ledamot Aaltonen sade att lantrådets och ansvariga ministerns förtroende i den här frågan är starkt ifrågasatt.

Det var också intressant och på många plan välformulerat det som ltl Strand sade. Det är klart att man inte ska komma med populistiska och pådrivande lagförslag. Det är bara det att det som den ena ledamoten kan tycka att är mycket väsentligt och viktigt kan någon annan tycka att är populistisk. Det är ganska svårt att som enskild ledamot att avgöra den saken, men jag tror att jag förstår ledamot Jörgen Strand ganska bra på den här punkten.

I fallet att höja hemvårdsstödet är det som vtm Lindholm har sagt, egentligen inte någon större förhöjning, utan det är ju faktiskt frågan om en indexjustering. Om vi jämför med många andra stöd så sker det nog betydligt oftare uppdateringar än med hemvårdsstödet. Ur den synpunkten och särskilt med tanke på jämställdheten, kan man inte skylla på dåliga tider. Det betyder att kvinnor ska nöja sig med betydligt mindre stöd om de väljer, som lagstiftaren vill att många ska göra, att stanna hemma med sina barn, de ska idag få ett betydligt sämre stöd än tidigare. Det där får utskottet grunna på.

Det är klart att barnomsorgen kommer att bli dyrare och dyrare i all synnerhet om man ska, som ltl Strand säger, uppmuntra kvinnorna att gå ut i arbetslivet för att ta på sig en ökande försörjningsbörda eftersom befolkningen minskar. Nu ger lagtinget hela tiden dubbla bud. Frågan om den subjektiva rätten till barnomsorg så beskär man rätten och uppmuntrar istället kvinnorna att stanna hemma, eftersom man menar att det är bra för barnen bland annat. Man försämrar, hemvårdsstödet vill man inte höja, men man vill nog att kvinnor ska utnyttja förmånen. Man tror att det är bättre för kommunens ekonomi och sedan är det väl också så att många män uppskattar att ha en fru hemma med barnen. Det är en trevlig företeelse kan jag tänka mig, om man är man.

Herr talman, en viss förvirring och dubbla budskap sänder man nog till åländska kvinnor just nu från det här lagtinget. Det är viktigt att social- och miljöutskottet här tar en kraftig jämställdhetsaspekt på hela frågan. 

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Om vi lämnar det populistiska och diskuterar sakfrågan så sade jag att jag inte är emot, men jag sade att man måste ta ett helhetsgrepp på frågan. Om flera väljer, oberoende om det är män eller kvinnor, att vara hemma med barn, blir det en ökad kostnad om man har kostnaderna kvar inom barndagvården. Jag sade att man måste hitta flexiblare system inom barndagvården för att flytta kostnaderna.

Jag ville också lyfta upp den samhällsekonomiska frågan. Oberoende om det är kvinna eller man som blir hemma eller jobbar, så kommer försörjningsbördan att öka. Ska vi då med samhällsmedel öka på dessa kostnader som gör att vi stannar hemma får det dubbel effekt eftersom produktionen minskar i vårt samhälle. Det var den här frågan jag ville lyfta upp, man måste ta ett helhetsgrepp och inte bara rycka ut enskilda saker ur helheten.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jo, jag förstår diskussionen och det är det som jag menar att är det dubbla budskapet, särskilt till kvinnorna eftersom det är kvinnorna som känner sig särskilt manade att stanna hemma med barnen så länge de är små. Ska man dessutom uppmuntra det här som nu är så populärt att prata om, arbetslinjen, att kvinnorna ska ut i förvärvslivet blir det väldigt motsägelsefullt. Kommunen har kvar de dubbla systemen och de dubbla kostnaderna. De som förlorar på detta är kvinnorna i alla skeden. De som stannar hemma får mindre hemvårdsstöd, de får mindre lön, de får sämre pension osv. osv.

Vad gäller kvinnornas ansvar för försörjningsbördan uppfyller de den mer än väl redan idag på Åland. Åländska kvinnor har högre sysselsättningsprocent t o m än männen.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag delar inte in försörjningsbördan i kvinnor och män utan jag tittar rent generellt på vad man behöver i framtiden. Problemet när det gäller jämställdhet, om kvinnor ska vara hemma eller om män ska vara hemma, är mycket större än den här frågan. Det handlar om vilken arbetsgivare som ska stå för föräldraledigheten. Eftersom männen oftast har varit de som har jobbat och kvinnorna som har gått hem är det kvinnornas arbetsgivare som har stått för föräldraledigheten. Det är en fråga som borde redas ut på så vis att både kvinnans och mannens föräldraledighet borde betalas hälften var. Då tror jag att vi också skulle komma till ett läge där det skulle vara intressantare för mannen att vara hemma.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jo visst är det där en nyckel i hela problematiken vad gäller att övertyga män att stanna hemma, men jag tror att det finns en motion som rör den här frågan. Jag väntar och återkommer mera i det sammanhanget. Det är för stort för att diskutera i en replik.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Herr talman! Jag blir lite förvånad för att inte säga bedrövad när jag hör ltl Jörgen Strands inlägg i debatten. Jag kan ha förståelse för den ekonomiska aspekten för kommuner, men själva principen hoppas jag att jag har missförstått, att vi skulle ha någon form av diskrepans utan att vi kan vara eniga om det. I enlighet med ltl Sundbacks inlägg är det ett sätt att uppvärdera kvinnans arbete i det här sammanhanget. Det har jag åtminstone uppfattat och det har jag dessutom lärt mig av en av frisinnad samverkans ledamöter i min egen hemkommun, att det är väldigt viktigt att poängtera. Det här kan inte vara i enlighet med frisinnad samverkans linje, att man inte skulle stöda tanken. Jag hoppas att man kan få ett svar från ledamoten Jörgen Strand angående det. Själva principen att värdera det kvinnoarbete som görs i hemmen och på det sättet höja pensionerna på sikt för de kvinnor som väljer att stanna hemma är viktig. Sedan måste vi hitta den ekonomiska kalkylen och se vad den betyder. Jag delar inte den uppfattningen som ltl Jörgen Strand har att det blir så väldigt mycket fördyrande, kanske till en del, men inte till den stora delen som han har uppfattning om.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag har inte i något inlägg nedvärderat en kvinna, jag tycker att de är precis lika duktiga som alla män både här i salen, i hemmet och i arbetslivet. Det är orättvist att man lägger orden i mun på mig. Jag har också sagt att det är bra med valfrihet, att man som individ, oberoende om man är man eller kvinna, ska få välja hur man vill ha det. Det som jag ifrågasätter är att kommunen ska ta på sig dubbla kostnader och samhället ska förlora bruttonationalproduktmässigt om flera väljer att stanna hemma. Då är det så lätt att rycka ut en sak och det var det som jag nämnde som populistiskt, när man inte tittar på helheten, vad det betyder för ekonomin och vad det betyder för samhället i stort. Det står jag för. Jag förbehåller mig alltid rätten att tänka själv.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Jag reagerar på när man säger att något är ett populistiskt initiativ. Det är viktigt att man i lagtinget har visioner och tankar framåt, att man försöker förändra situationen för personer som man ser att det finns behov av att förändra för. Skulle man vara rädd för att försöka komma med initiativ och visioner, politiska ageranden, för att man alltid är rädd för att någon säger att det är ett populistiskt utspel, ja då skulle vi säkert inte ha så hemskt mycket för oss här. Jag hoppas att vi ska kunna var eniga om att det är bra att man kommer med initiativ.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Vi är helt eniga när det gäller att ta initiativ, men tar man ansvarsfulla initiativ så visar man hur man finansierar initiativen, inte bara hur man lägger utgiften. Det är lite problematiskt i många fall, det har också förekommit i andra partier, även i vårt parti. Vi måste komma bort från kulturen att lägga utgiftsdrivande förslag utan att berätta om konsekvenserna och se konsekvenserna framför allt när det gäller helheten.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Till den delen kan jag ha förståelse. Nu ska vi också komma ihåg att när vi pratar om förhöjningen vad beträffar grunddelen innebär den i reellt värde 30 euro. Det är det vi pratar om för det borde ha varit höjt genom åren, alla partier som har suttit i landskapsregeringen borde ha tänkt på det. När det gäller hur det slår i kommunerna kan det se väldigt olika ut. Det kan betyda att det i Mariehamn är väldigt många fler som får en reell förhöjning, medan det kanske ute på landsbygden, i skärgården, inte betyder så mycket  för kommunerna för där finns det dagmammor som tillhandahåller den här servicen. Där kan man anspela på ett antal barn i den barnomsorgen, det kanske inte har så stor betydelse.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till  social- och miljöutskottet.