Första behandling
Ändring av sjöarbetsinkomstavdraget LF 29/2014-2015
Utdrag ur protokollet
1 Höjd och förlängd vuxenstudiepenning
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 15/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 21/2014-2015)
2 Ändring av bestämmelser i ordningslagen
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 17/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 12/2014-2015)
3 Sänkta promillegränser i trafiken
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 18/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 20/2014-2015)
4 Servicesedlar inom socialvården
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 13/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 23/2014-2015)
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 16/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 24/2014-2015)
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 18/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2014-2015)
7 Ändring av sjöarbetsinkomstavdraget
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 21/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 29/2014-2015)
8 Förslag till fjärde tilläggsbudget för år 2015
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 22/2014-2015)
Landskapsregeringens budgetförslag (BF 6/2014-2015)
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2014-2015)
Landskapsrevisionens berättelse (RB 1/2014-2015)
Landskapsregeringens svar på revisionsberättelsen (RB 1/2014-2015-s)
Landskapsregeringens redogörelse (RS 2/2014-2015)
10 Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2014
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 20/2014-2015)
Landskapsrevisionens berättelse (RB 2/2014-2015)
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 14/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 25/2014-2015)
12 Skyddshem för personer som har drabbats av våld i nära relationer
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 16/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 28/2014-2015)
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 15/2014-2015)
Medborgarinitiativ (MI 2/2014-2015)
14 Indexjustering av arbetslöshetsförmåner
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 23/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 26/2014-2015)
15 Finansiering av landsbygdsnäringar
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 24/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 27/2014-2015)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. Upprop. 24 ledamöter närvarande.
Lagtingsledamoten Barbro Sundback anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av studieresa till Tyskland. Beviljas.
Meddelande
Meddelas att kandidatlistor för val av tre medlemmar i lagtingets arvodeskommission ska inlämnas till lagtingets kansli senast fredag 11.09.2015 klockan 15.00 och att valet förrättas vid plenum 14.09.2015. Antecknas.
Andra behandling
1 Höjd och förlängd vuxenstudiepenning
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 15/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 21/2014-2015)
I andra behandling kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid första behandlingen eller att förkasta förslaget.
Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion.
Ltl Petri Carlsson
Tack, fru talman! Klämmen som har aviserats från moderat samling lyder: ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att återkomma med förslag som stärker samtliga ensamförsörjande studerandes möjlighet till stöd under studietiden. Förslagen bör ta i beaktande hur olika parametrar och eventuella andra stöd inverkar på den studerandes helhetsekonomi.”
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Jag ber att få understöda klämmen.
Talmannen
Begärs ytterligare ordet?
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! Vi hade en ganska intressant utskottsbehandling om det här ärendet. Det är förstås inte någon här i salen som kan vara emot det klämförslag som nu ligger på bordet, speciellt inte vi som faktiskt försökte göra någonting konkret för ensamförsörjarna.
Jag vill att lagtinget ska veta att det inte är lätt att bedriva politik i den här salen när det finns partier som röstar för en sak i utskottet och sedan väljer att rösta precis tvärtom i salen när ärendet kommer hit, vilket var fallet med ensamförsörjartillägget som vi föreslog. Det finns ett parti som dessutom blev störst i förra lagtingsvalet och som för den här typen av politik, då är det oerhört svårt för ett oppositionsparti att försöka att komma med konkreta förslag och hitta gemensamma vägar framåt i utskotten för att göra någon konkret i den här typen av ärenden. Sedan kommer man hit till salen och konstaterar att man vinglar iväg i en helt annan riktning och röstar emot det som man själv har varit med och understött i utskottet. Man kan fråga sig hur ledamöter som Roger Slotte tänker när man agerar på det här sättet och röstar för en sak i utskottet men sedan när man kommer till salen så väljer man att ha en helt annan åsikt. Åtminstone för mig är det svårt att veta vad den typen av ledamöter tänker när man agerar så. Tack, fru talman.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag delar ltl Jonssons slutsatser och frustration. Det var ett alldeles konkret förslag som vi i lag- och kulturutskottet kom fram till på initiativ av ltl Jonsson. Det var en konkret åtgärd för att lätta på ensamförsörjarnas börda. Nu ser vi att man med det här klämförslaget stöder det, men det kom från flera håll. Det är rent och skärt maktspråk som majoriteten talar, tyvärr.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är bara att konstatera att det gör det inte lättare att driva politik i lagtinget när man inte kan lita på de överenskommelser som man gör och t.o.m. röstar om gemensamt i utskottet. Det är beklagligt att vi ska acceptera den typen av beteenden. Det är klart att demokratin är fri och var och en röstar som man vill. Det är inte lätt att hänga med när man försöker samarbeta och hitta gemensamma lösningar när man väljer att agera på det här sättet, det får man konstatera.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag har lite samma tema. Axel Jonsson har helt rätt i svårigheterna med att driva politik här på Åland och i lagtinget.
Som ett klargörande, ltl Jonsson sade att det var det parti som blev det största parti efter senaste valet som har agerat på det här viset och han menade centern. Jag kan tänka mig att det finns många som tror att det är liberalerna som är det största partiet, så jag ville bara klargöra att det här var frågan om centern.
Ltl Axel Jonsson, replik
Om det var någon som missförstod mig på den punkten så tydliggjorde ltl Perämaa det på ett alldeles ypperligt sätt.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Roger Slotte
Fru talman! Först tackar jag för uppmärksamheten. Det är intressant att man diskuterar på det viset att om man går in för ett förslag i ett utskott och sedan kommer det fram att man kan göra det ännu bättre, ska man då hugga i sten och säga att detta inte går? Istället beslöt Harry Jansson och jag att vi skulle gå på klämmens förslag som Gun-Mari Lindholm lade fram. Vi i centergruppen hade också en överläggning om det. Gruppen beslöt enhälligt att vi skulle göra så. Om man kan göra en bra sak bättre så tycker jag att man kan ska göra det. Tack.
Ltl Axel Jonsson, replik
Hur man än vrider och vänder på det här så förekom även den här typen av diskussion i utskottet. Centerns ledamöter, jag själv från Ålands Framtid samt liberalerna valde att gå in för ett konkret alternativ och faktiskt göra någonting konkret för ensamförsörjarna. Samma diskussion som vi har här i salen förkom ju de facto i utskottet och samma förslag lades. Ändå menar centern nu att detta är en bättre väg fast man hade en annan åsikt i utskottet, nämligen samma åsikt som vi att göra någonting konkret för ensamförsörjarna och ge dem den extra femtiolappen i vuxenstudiepenningen. Nu röstar centern emot det förslaget som de själva varit med och röstade för i utskottet. Det blir svårt för oss andra att förstå på vilket sätt det ska bli bättre för ensamförsörjarna nu med ett tandlöst klämförslag än det konkreta förslag som faktiskt kom från majoriteten i utskottet.
Ltl Roger Slotte, replik
Tack, fru talman! Det var fler får nytta av resultat av den här omröstningen. Det var ju åldersbegränsat till viss del och på det här viset blir det lite annorlunda. Det blir bättre, jag kan inte säga någonting annat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Menar ltl Slotte att vi nu snabbt kommer att få ett förslag från regeringen tack vare klämmen från lagtinget? Det kommer konkreta åtgärder för ensamförsörjarna före valet, menar han verkligen det? Nej, det här är ett sätt att släta över den här diskussionen och eventuellt föra den till nästa landskapsregering. Jag har svårt att se att den här klämmen kommer att påverka och göra det som vi faktiskt är ute efter, att förbättra för ensamförsörjarna. Det här är ett sätt att släta över den här diskussionen istället för att ta ansvar att göra någonting konkret.
Ltl Roger Slotte, replik
Fru talman! Jag håller inte riktigt med. Det blir bättre så här för flera i alla fall, det kan vi konstatera.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det som händer nu konkret är ju ingenting. Här står vi i beråd att godkänna en lagstiftning om vuxenstudiepenning. Det skulle det ha funnits en reell möjlighet för vuxna ensamförsörjare som lyfter vuxenstudiepenning och det skulle kunna träda ikraft under nästa år.
Nu blir det ett klämförslag där det finns en from önskan till nästa landskapsregering att man ska se över hela studiepenningen. Vi har ett val här emellan.
Visst det är en kläm med goda intentioner men det är de facto ingenting konkret.
Ltl Roger Slotte, replik
Tack, fru talman! Om lagtingets majoritet går in för kläm så borde också regeringen vara lyhörd och göra de åtgärder som behövs inom vuxenstudiestödet. I min värld ska det fungera så. Ska inte vara på det viset att landskapsregeringen slår dövörat till om en majoritet i lagtinget har sagt någonting annat.
Vi är redan inne på ett nytt studieår så det här kommer till nästa period vad jag förstår. Jag kan inte säga säkert när det ska verkställas, om det ska verkställas från vårterminen eller någon annan tid, det kan jag inte säga. Det blir bättre.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Vi vet alla vilken tid det tar att göra lagberedning, sedan ska lagen till lagtinget och sedan igenom lagstiftningskontrollen. De facto blir det goda det bästas fiende. Här fanns det en rejäl chans att underlätta för ensamförsörjare som lyfter vuxenstudiepenning, men det är någonting som inte centern kan omfatta.
Vi vet också att vicelantrådet/finansministern säger å ena sidan att det inte alls finns något utrymme för sociala reformer eller mera förmåner och å andra sidan säger nu majoriteten att man vill utöka hela spektrumet när det gäller studiestödet.
Jag kan bara skriva under på den besvikelse som ltl Jonsson uttryckte. Här fanns det en reell chans, vi hade majoritet i utskottet och det vidblir centern nu inte. Det måste man ha diskuterat i gruppen tidigare, den uppfattningen fick vi ju utskottet. Centern sysslar nog med en riktig vindflöjel i politiken.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Roger Slotte, replik
Det är ju så, som jag snart har sagt hur många gånger som helst nu, och som också Katrin Sjögren kunde höra på. Totalt sett kommer det att bli bättre.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Jag tänkte ge understöd åt ltl Slotte. Det kändes bra i när vi fick det här ärendet till utskottet. Man vill alla det bästa, man vill ge det här stödet. Personligen, efter att ha tagit del av min grupps åsikter, så kändes det inte rätt att gå med på ett icke berett ärende.
Nu när vi har tittat på det här konstaterar vi att det har blivit bättre totalt sett på lång sikt. Det är lika behandling och det är generell familjepolitik. Det gäller för oss att han is i magen. Jag tackar för att man ändrar sig där. Långsiktigt blir det här bättre. Vi i utskottet hann aldrig tittat på effekterna av bostadsbidraget.
Ltl Roger Slotte, replik
Jag får tacka för stödet.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslag om studiestöd för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Begärs ytterligare ordet?
Ltl Gun-Mari Lindholm
Talman! Jag föreslår som det har aviserats och i enlighet med det klämförslag som har delats ut, att klämförslaget antas.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Jag ber att få stöda ltl Gun-Mari Lindholms klämförslag.
Talmannen
Ltl Gun-Mari Lindholm, understödd av ltl Katrin Sjögren, har föreslagit att lagtinget ska godkänna en åtgärdsuppmaning av följande lydelse: ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att återkomma med förslag som stärker samtliga ensamförsörjande studerandes möjlighet till stöd under studietiden. Förslagen bör ta i beaktande hur olika parametrar och eventuella andra stöd inverkar på den studerandes helhetsekonomi.”
Förslaget utdelades i samband med ärendets första behandling. Om ett förslag till en kläm med en uppmaning till landskapsregeringen att vidta åtgärder, har väckts i plenum i samband med ett lagstiftningsärende och förslaget inte har behandlats i ett utskott eller inte ingår i någon reservation till ett betänkande, ska förslaget enligt 70 § arbetsordningen bordläggas till följande plenum för att då antingen antas oförändrat eller förkastas.
Ltl Gun-Mari Lindholms klämförslag bordläggs därför till lagtingets följande plenum 14.09.2015.
Andra behandling
2 Ändring av bestämmelser i ordningslagen
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 17/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 12/2014-2015)
I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.
Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Förslaget till landskapslag om ändring av ordningslagen för landskapet Åland föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?
Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Första behandling
3 Sänkta promillegränser i trafiken
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 18/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 20/2014-2015)
Först tillåts en diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Till grund för behandlingen ligger finans- och näringsutskottets betänkande. Eftersom utskottet har föreslagit att det andra lagförslaget ska förkastas kan det väckas förslag om att landskapsregeringens lagförslag läggs till grund för behandlingen. Väcks inget sådant förslag, förklaras första behandlingen till den delen avslutad efter det att diskussionen i ärendet avslutats. Förslag om förkastande samt eventuella klämförslag upptas i samband med ärendets andra behandling.
Diskussion.
Ltl Jörgen Pettersson
Talman! Mitt utskott har bett mig presentera betänkandet över detta lagförslag om sänkt promillegräns i trafiken trots att jag inte stöder det till alla delar. Jag ska förklara varför senare.
Utskottet har ingående hanterat vilka eventuella följder en sänkt promillegräns kan få för samhället. Hörandena resulterade rent faktamässigt inte i några dramatiska åsiktsförändringar. Ingen ändrade åsikt under resans gång vilket ytterligare understryker att det handlar om personlig övertygelse snarare än faktabaserade avväganden. Sanningen finns i lyssnarens öron.
För att göra en lång historia lite kortare är finans- och näringsutskottet enigt om att gränsen för grovt rattfylleri ska sänkas från 1,2 till 0,8 promille. Här behövs inga större förändringar i lagstiftningen och frågan är oomstridd.
När det gäller den lägre gränsen 0,5 promille väljer en majoritet i utskottet att förkasta lagförslaget. Skälen är flera men av den karaktären att jag hellre ser att någon ur utskottsmajoriteten redogör för dem. Jag och utskottskollegorna Karl-Johan Fogelström och Mika Nordberg menar att gränsen 0,2 promille är en viktig signal i arbetet mot det missbruk och riskbruk som detta lagting så ofta säger sig hylla. Jag återkommer snart till det.
Talman! Mot denna bakgrund får jag sammanfatta betänkandet och utskottets förslag till att det andra lagförslaget förkastas medan det första antas med kosmetiska förändringar.
Talman! Är det nu okej att jag fortsätter med att presentera den bifogade reservationen.
Talman! Tack för möjligheten att nu säga vad jag personligen anser när det handlar om förslaget till sänkt promillegräns i trafiken. Vi har idag en unik möjlighet att göra hela Åland lite nyktrare och trafiken på våra vägar lite säkrare. Genom att rösta för det klämförslag som är bifogat min och utskottskollegorna Mika Nordbergs och Karl-Johan Fogelströms reservation kan vi göra Åland till ett föregångarland tillsammans med Sverige, Norge och Estland och fler. Även i Finland finns ett starkt tryck på att sänka rattfyllerigränsen från 0,5 till 0,2 promille, det är i dag bara en tidsfråga innan det sker, är min bedömning. För det handlar inte i första hand om vad som händer idag utan det handlar om vår framtid och de som idag är barn. Ska man förändra attityder är det riktiga åtgärder som räknas, inte fromma förhoppningar. Därför är en lagstiftning om sänkt rattfyllerigräns viktig.
Detta handlar om politiskt ledarskap och vikten av att förändra förhållningssättet gentemot droger i samhället. Frågan bär väldigt många likheter med rökförbudet i offentliga lokaler som infördes år 2007, trots högljutt motstånd från alla de som tyckte det var fullständigt normalt och klokt att kväll efter kväll sitta i dimmorna som förstörde hälsan och kläderna. Är det någon som idag saknar röklukten? Är det någon som tycker det är dåligt att försäljningen av tobak minskat radikalt sedan förbudet? Nä, tänkte väl det.
Tobaksförbudet och för den delen erfarenheten av mången annan lagstiftning visar ett väldigt tydligt samband mellan lagstiftning och ändrade beteendemönster. Om vi skulle sänka promillegränsen i trafiken från 0,5 till 0,2 promille skulle effekten bli att folk kör nyktrare. Det är fakta som inte borde gå att ifrågasätta. En människa som har 0,5 promille alkohol i kroppen borde utöver det aldrig någonsin sitta bakom en bilratt, det tror jag vi alla är överens om.
Alkoholen är den dyraste drog vi har i vårt gemensamma samhällsbygge. Utan alkoholen skulle sjukvården, polisen, sociala myndigheter och många fler vara betydligt mindre belastade. Jag vet, det finns inte bara nersidor, alkohol är också ett njutningsmedel som rätt använt bidrar till lyckligare människor och det är ju bra det. Men i trafiken hör denna drog inte hemma.
Den övergripande statistiken är tydlig och logisk. När Sverige sänkte rattfyllerigränsen från 0,5 till 0,2 promille sjönk antalet alkoholrelaterade olyckor med åtta procent. Ja, statistik är ett verktyg som kan användas precis hur som helst men det illustrerar likväl ett faktum. Nyktrare förare kör bättre vilket kanske inte kommer som en chock för alla i denna sal. Det är dessutom ställt utom alla rimliga tvivel i Sverige att attityden till alkohol och bilkörning förändrades i samband med sänkningen.
Vi har i detta lagting regelmässigt diskuterat vikten av att hantera risk- och missbruk i vårt samhälle. Om jag förstått allt rätt finns det egentligen ingen som är för en liberalisering, tvärtom. Det finns en stor insikt i problemen som alkohol och droger för med sig. Mot den bakgrunden inser jag faktiskt inte riktigt problemet med att sänka promillegränsen till 0,2. Nog måste det väl ändå vara rätt självklart att man inte bara i ord stöder arbetet mot miss- och riskbruk. Att sänka promillegränsen i trafiken till 0,2 promille är en konkret och i mitt tycke viktig åtgärd i arbetet med att minska alkoholanvändandet i samhället. Genom att göra detta idag sparar vi inte bara folks liv och hälsa just nu. Vi är med och förändrar attityden till en av samhällets just nu största utmaningar. Kan vi lagstifta idag kan vi skörda frukterna av detta i framtiden. Liksom det i Sverige blivit självklart att inte dricka alkohol om man ska köra bil kommer det även att bli på Åland.
Eller finns det alltjämt folk som vill återgå till fri rökning på krogen? Jag hoppas detta lagting är berett att visa ledarskap även i en svår fråga.
När det gäller instrumentet ordningsbot för lindrigare rattfylleribrott råder delade meningar. Är det tillräckligt starkt eller alldeles för svagt? Jag hävdar att det är tillräckligt starkt och ser fram mot Ålandsdelegationens fortsatta hantering av lagförslaget. Ja, ordningsbot är ett nytt instrument för detta brott men vad vore å andra sidan meningen med självstyrelsen om inte också nya verktyg kunde användas?
Mot den här bakgrunden föreslår jag och Karl-Johan Fogelström och Mika Nordberg i enlighet med vår reservation att lagtinget antar lagförslagen om sänkt promillegräns i trafiken oförändrade samt att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i skyndsam ordning återkomma till lagtinget med eventuellt nödvändiga förändringar av körkortslagen.
För att detta ska vara möjligt föreslår jag, talman, att landskapsregeringens lagförslag nr 21/2014-2015 ska läggas till grund för ärendets fortsatta behandling. Vi har ett unikt tillfälle att göra Åland lite nyktrare och vi tycker det är dags att ta det. Tack.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Gällande utskottsarbetet valde utskottsordförande att inte redogöra för utskottsmajoritetens beslut om grunden för ställningstagandet. Det är kanske naturligt med tanke på utskottsordförande anser någonting annat. Lite överraskande är det i varje fall att resultatet av behandlingen inte redogjordes för. Jag ska göra det senare i ett anförande.
Det som däremot förvånar ännu mera är att utskottsordförande sade ungefär så här; ”eftersom inte ställningstagande hos ledamöterna i utskottet har ändrats sedan remissen så är det känslomässiga saker som har gjort man har bundit sig vid tidigare ställningstaganden. Man har inte tagit hänsyn till fakta.” Det här kan inte utskottsordförande veta för någon annan person än för sig själv. Utskottsordförande kan inte veta vad som ligger till grund för mitt ställningstagande. Utskottsordförande vet uppenbarligen att det är känslomässiga saker och inte fakta som ligger till grund för hans eget ställningstagande.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Det där är alldeles riktigt. Det var en gissning baserad på fakta som jag tyckte mig känna till. Jag tror att det ligger rätt nära sanningen.
Ltl Mats Perämaa, replik
Åtminstone hade jag större förväntningar på utskottsordförande och vilken grund utskottsordförande skulle ta upp när utskottsbetänkandet presenteras. Nu är det uppenbarligen gissningar om andra ledamöters ställningstaganden och vilken grund som har varit avgörande. Därmed tycker jag att vi inte ska låta den här presentationen, tyvärr, väga så särdeles tungt. Vi låter diskussionen fortsätta och så tar vi ställning till fakta och politiska synpunkter innan vi så småningom fattar beslut.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Om jag för ett kortare arrangemang kring det där så var det rätt klart redan när den första utskottsdagen startade var de olika synpunkterna låg något så när.
Vi gjorde ett massivt hörande. Jag uppfattade under arbetet att väldigt lite förändrades under tiden. Detta kan ha att göra med att det var länge sedan, möjligen börjar minnet svika lite, vi gjorde det under sommaren. Jag vill ändå hävda att det bevisar att promillegränsen handlar mera om tycke och smak än vad det handlar om faktaunderlag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Ltl Pettersson trodde att ingen ville ha in fri rökning på krogen igen och det kan jag hålla med om. Det är säkert ingen som vill ha in ett fritt supande i trafiken. Vi är ju mot det enhälligt och är beredda promillegränsen för grovt rattfylleri.
Den här symbolpolitiken utan verkan, som ltl Petterssons linje är, att sänka den lägre gränsen att det skulle ha någon speciell större effekt tror jag inte alls på. Det är snarare en fråga om att öka kostnaderna, skapa merarbete för polisen och kriminalisera en del ålänningar. Det är signalpolitik och symbolpolitik. Jag tror inte att det har någon effekt. Det visar också statistiken i det landet vi befinner oss i nu. När man har sänkt promillegränserna så har det inte haft någon effekt på trafikolyckorna, snarare tvärtom. Det har inte skett någonting. När man inte har ändrat promillegränserna utan alkoholkonsumtion har sjunkit i landet då har vi sett att olyckorna har minskat.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Jörgen Pettersson, replik
När det gäller rökning på offentliga platser så var det ett väldigt ståhej när förbudet infördes. Man ville verkligen inte göra det. Krogar och barer var rädda att gå under. Man bestämde sig ändå för att det här var bra ur hälsosynpunkt om inte annat. Jag hör till dem som är övertygade om att om man slår fast att promillegränsen på Åland är 0,2 promille så undviker man helt att dricka innan man sätter sig bakom ratten. Är gränsen 0,5 promille så kommer man att fortsätta dricka i den mån som man tycker att man fortfarande är på den säkra sidan.
Ledarskap för mig är att i svåra frågor, när det gäller t.ex. droger, så ska man som lagstiftare kunna sätta en gräns och säga vad som gäller. I Sverige, Norge och Estland har gränsen på 0,2 promille faktiskt visat väldigt goda erfarenheter. Där blir man långsamt övertygad om att alkohol och bilkörning absolut inte hör ihop.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Statistiken kan man vända hur man vill. I vårt land finner man inte belägg för detta, snarare tvärtom. Sänkningen av promillegränsen har inte lett till någon förändring vad gäller antalet dödsfall och olyckor i trafiken. Det har inte någon koppling, det beror snarare på alkoholkonsumtionen som helhet. Man kan hitta statistik på olika saker.
Att jämföra fri rökning på krogen med det här tycker jag inte är relevant. Det är ingen som är för fritt supande i trafiken heller. Den jämförelsen saknar relevans, därför ville jag replikera.
Tvärtemot ltl Petterssons åsikt så tycker jag faktiskt att man ska kunna ta ett glas vin eller en öl till maten och efter ett tag kunna köra om man så vill. Jag tycker att det måste fungera i vårt samhälle.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Där har vi olika åsikter. Jag tror att det sällan stannar vid ett glas vin, jag tror att det blir två eller tre och sedan kör man hem för man vet att man är säker. 0,5 promille är nämligen väldigt mycket.
När det handlar om inställningen till lägre rattfyllerigräns i Finland, om det var det som ltl Carlsson menade med vårt land, jag har valt att kalla det Finland, så i Finland har man sett en tydlig förändring under åren. Så sent som i somras kom en gallup som visade att 48 procent, kanske 49 procent, var för att sänka den nedre gränsen för rattfylleri till 0,2 promille. Det har ju inte hänt av en slump. Det beror på att man börjar inse att alkoholen inte har något att göra i trafiken. Nu är det dags att göra någonting. Den opinionen har bara gått uppåt hela tiden. Jag är fullständigt övertygad om att om fem år är det samma sak i Finland också för opinionen kräver det, man vill inte ha alkohol i trafiken.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! En sak håller jag med om, jag skulle också vilja ha en sänkning av gränsen till 0,2 promille. Men sedan håller jag inte med utskottsordförande. Jag är förvånad över att utskottsordförande är med och förespråkar en lag som är ett primitivt hemsnickeri. Man kommer med en ordningsbot som kan bli ungefär vad som helst. Jag skulle gärna sett att utskottsordförande skulle ha förklarat hur det blir när man t.ex. gör sig skyldig till flera olika brott samtidigt. Det här lagförslaget är inte bra.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Som jag nämnde i mitt anförande så är det ett nytt verktyg att använda ordningsbot för rattfylleribrott. Risken att åka dit för många saker samtidigt har ju alltid funnits, så har det alltid varit. Du kan ha däck utan mönster, du kan köra för snabbt, du kan ha dålig utrustning, du kan prata i telefon och du kan köra utan säkerhetsbältet. Det finns ju alltid olika orsaker som man kan åka dit på.
Det hade möjligen varit enklare och tydligare med helt vanlig dagsbot på detta brott. Det här blev en slags kompromiss som jag tror att är tillräcklig. Jag tror att skammen för att åka fast för fylleri kommer att avskräcka folk för att ens försöka köra. Jag tror faktiskt inte att ordningsbot är ett så trubbigt instrument så att man inte kan använda det. Jag tycker att det är värt ett försök. Vad ska vi ha självstyrelsen till om vi inte kan styra själv ibland?
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Som jag har förstått det här lagförslaget så är det en förseelse. Skulle det heta rattfylleribrott ner till 0,2 promille då skulle det vara helt annorlunda. Om man skulle sänka det rakt av så skulle det bli ett annat läge. Men nu skapar man någon form av oreda, så som jag ser det.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Jag delar inte den uppfattningen. Jag tror att detta kommer att hanteras på ett riktigt bra sätt. Det viktigaste av allt är att man sänker den lägsta tillåtna rattfyllerigränsen till 0,2 promille. Jag är alldeles övertygad om att det över tid kommer att förändra attityder. Ju mindre man får ha i kroppen när man kör bil, desto bättre.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Hilander, replik
Tack, talman! Tack till ltl Pettersson som förstår vikten av arbetet med att förändra attityder i trafiken. Det är otroligt komplext att jobba med vanor och beteenden. Nu visar vi med hela handen att vi nu vill förändra attityder mot alkohol och bilkörning.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, ltl John Hilander, det är precis så där som jag ser det. Till vår uppgift höra att visa med hela handen vad som gäller på Åland. Det här är en viktig signal att skicka ut.
När det gäller om ordningsbot är tillräckligt eller inte så är jag övertygad om att det är tillräckligt. Framtiden kommer att utvisa det eftersom folk kommer att undvika att sätta sig bakom ratten ens efter denna lilla öl som måste vara så nödvändig hela tiden.
Ltl John Hilander, replik
Tack, talman! Det är otroligt svårt och man blir otroligt sorgsen när man hör ålänningar och även turister som är på besök hur de räknar sitt alkoholintag och hur mycket de kan dricka. Man räknar att på Åland kan man köra till hamnen med 0,5 promille och sedan kanske man klarar 0,2 på den svenska sidan. Då kan man fråga sig varför ålänningarna ska behöva leva i de här tankegångarna?
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Jag är enig i den analysen. Man ska inte sitta och fundera på hur mycket man kan dricka för att man ska få köra bil. En människa som har 0,5 promille alkohol i kroppen är idag fullt tillåten att köra bil, men jag vidhåller att den människan kan inte köra bil på ett säkert sätt. Saken är så pass enkel faktiskt. Man kan inte köra bil säkert med 0,5 promille alkohol i kroppen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Jag har faktiskt svårt att förstå att det kan finnas lagstiftare som inte inser att det måste bli en förbättring och man sänker gränsen för promille i blodet när man kör bil. Jag har svårt att förstå det.
För det första så tycker jag att det är ett kreativt förslag från landskapsregeringen som hittade denna mellanlösning som gör det möjligt för flera att acceptera det.
För det andra så tycker jag att det är bra och jag är glad för att det finns en klok och förutseende minoritet i finansutskottet som har reserverat sig mot majoriteten. Jag hoppas att denna minoritets synsätt ska vinna här idag.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Som ltl Eliasson sade så är det otroligt viktigt att man sänker gränsen för att förändra attityden. Jag delar den uppfattningen. Allt som förbjuds kommer på sikt att försvinna. När man sänker en gräns så kommer attityderna att förändras över tid och det är bra för precis alla.
Idag lever vi i en verklighet där bilarna är mycket, mycket snabbare och starkare än vad de var när den här gränsen infördes. Vi lever i en tid där allt yngre människor tar körkort snabbare. Välståndet ökar, man kör starkare bilar och det ställer högre krav på förarna. Det är rätt beslut att göra denna sänkning.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! En sådan här lagförändring kommer att förändra attityderna och ge en kraftig signal till alla som kör bil. De kommer att inse efter det här att man måste vara nykter när man kör bil, för det är det som man ska vara. Jag kommer att göra en jämförelse senare i ett anförande.
Under min tolvåriga karriär här i salen så tror jag att det är första gången som jag kommer att säga nej när man presenterar finansutskottets betänkande.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
När det gäller alkohol och bilkörning så tror jag att det t.o.m. kan växa sig ännu större så. Jag tror att Åland blir ett föredöme för Finland. I samband med utskottsarbetet har jag erfarit att det också i Finland finns ett högt tryck på att man ska sänka gränsen. Vi vet att vi har haft allvarliga olyckor på Åland under de senare åren, flera olyckor än normalt. Jag vet inte om alkoholen har varit inblandad i de olyckorna. Men jag vet att vi behöver arbeta på attityden till bilkörning för den är inte särskilt bra alla gånger ofta bland unga män, tyvärr.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Jag anser att ltl Pettersson hårdrar lite väl i anförandet. Ltl Pettersson säger att det aldrig stannar vid ett glas vin eller en öl, utan det blir två eller tre. Jag anser att om man tar två eller tre glas vin då har man alkoholproblem och det är en helt annan sak.
Här moraliserar vi och smutskastar vanliga vettiga ålänningar som vill ta ett glas vin till maten och sedan köra bil. Att säga att det aldrig stannar vid ett glas utan att det blir två, tre glas, det tycker inte jag att det är schysst.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Använde jag verkligen uttrycket "alltid", det tror jag inte att jag gjorde men det kan jag svårligen veta? Men jag tror att det är rätt vanligt att man faktiskt kalkylerar och räknar på hur många glas man kan ta och fortfarande köra hem. Så gör människor ofta.
Skillnaden mellan att ta taxi och använda den egna bilen, så där tror jag tyvärr att plånboken ofta fäller avgörandet. Man väljer att ta risken att köra den egna bilen, och säkert till viss mån för friheten också, för det är en annan frihet att köra bil än att åka taxi.
Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Det var ju inte det som vi fick höra under våra höranden i utskottet, att det alltid blir två eller tre glas. Vi fick erfara att det handlar om ett glas.
När man läser statens väg- och transportforskningsinstitut så sägs att man ska tolka resultaten med försiktighet när det gäller procenten och sänkningen som den verkligen har gett. Åtminstone 1/3 av minskningen bland dödsolyckorna berodde på att det var lågkonjunktur och 18–24-åringarna, som är de farliga i trafiken, körde mindre för de hade inte råd att köpa bensin. Man kan tolka statistik på väldigt många olika sätt. Man får inte glömma bort att det kan finnas andra orsaker.
Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Där medgav, vad jag begriper, ltl Holmberg-Jansson att olyckorna hade minskat. Det har rätt oomkullrunkeligt, så har skett. Olyckorna har minskat. Om olyckorna sedan bara har minskat till följd av lägre promillegräns, eller sänkt lågkonjunktur eller någonting annat, det finns säkert jättemånga olika orsaker.
Lika lite som folk sade att man alltid tar ett glas vin, det stämmer inte. Det finns de som tar många flera glas, kalkylerar och sedan kör hem. Det är ju detta som vi vill ha bort. Folk ska inte ens behöva fundera på att dricka vin när man kör bil.
I Sverige har man faktiskt har man faktiskt kommit långt, man har förändrat att attityderna; den som kör dricker inte!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Ltl Pettersson hade en väldigt målande och moraliserande bild. Alla kör egentligen just under 0,5 för att man vet att man kan ta flera än ett glas. Jag har större förtroende för åländska medborgare än så. Jag ser till mig själv, går jag ut och äter middag så dricker jag ett glas vin, jag dricker aldrig mera. Det tycker jag att man har rätt till utan att skuldbeläggas för att köra påverkad i trafiken.
De som dricker mera har alkoholproblem, vilket ltl Holmberg Jansson sade, och det här lagförslaget når inte dem. Polisen säger att man inte når dem som egentligen är bekymret i trafiken. Därför slår det här lagförslaget lite fel. Det slår mot alla som vill ta en öl till maten. Största delen av folket gör på det viset, man har så mycket sunt förnuft så att man inte dricker mera. Var Pettersson har fått statistiken på att alla dricker mera och kalkylerar skulle vara intressant att veta.
Sedan när det gäller tobaksförbudet på restauranger så var det ett initiativ från Ålands Framtid. Vi motionerade om rökfria krogar.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Jag går inte in på rökförbudet. Jag uppfattar det som ganska fånigt att mena att det var Ålands Framtids initiativ. Det var faktiskt ett nordiskt och europeiskt initiativ, ett EU-initiativ som lyfte och tog fart och ställde till jättemycket.
Jag vet inte om jag tycker att jag att moraliserande? Jag har aldrig sagt att alla alltid dricker tre glas vin. Det faller på sin egen orimlighet. Men det lockar att göra det när man har man en gräns på 0,5 promille i trafiken, men med en gräns på 0,2 promille gör det inte det. Den stävjar det, den säger; du ska inte dricka vin om du kör, inte ens ltl Eklund ska göra det.
Ltl Brage Eklund, replik
Ltl Pettersson satt inte i lagtinget när hemställningsmotionen angående rökning togs. Jag kan hänvisa till hemställningsmotionen nummer 51/2005-2006. Då ser Pettersson upptakten till varför landskapsregeringen gick in för förbud mot tobaksrökning.
Polisen har påpekat att man inte uppnår de effekter som man vill ha för att komma åt dem som verkligen är problem i trafiken. Jag anser att man inte är någon sämre människa eller alkoholist eller har problem med spriten för att man tar en öl eller ett glas vin till maten och kör. Det här skuldbeläggande och moraliserande som ltl Pettersson gör om att alla kalkylerar och dricker mera bara för att man vet att man kan, ja då har man problem.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Jag förstår fortfarande inte riktigt var moraliserande kommer in? Att kalla någon för sämre människa, det har inte ens varit nära någonting sådant. Hur kan en människa vara sämre än någon annan? Det verkar helt främmande för mig. Men ltl Eklund tycker tydligen det och då måste han väl få tycka det, vad jag kan begripa.
I sådana fall är det en fantastisk möjlighet. Då har ju Ålands Framtid, kanske en enda gång, visat ett riktigt ledarskap och försökt stoppa ett missbruk som är farligt för folkhälsan. Det är väl följd i färg att sätta stopp för det här också. Inte menade ni väl att cigaretter på offentlig plats var värre än att man ska få köra bil med 0,5 promille alkohol i blodet?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson
Tack, fru talman! Jag håller med ltl Jörgen Petterssons anförande till alla delar. Jag tycker att det är bra att han lyfte fram att trafiken blir nyktrare. Samtidigt blir hela Åland nyktrare tack vare det här förslaget. Man stämmer i bäcken istället för i floden eller i ån.
När det gäller det här förslaget kan man konstatera att de flesta grupper är delade. Jag tror att socialdemokraterna kanske är eniga men de flesta andra har olika åsikter i sina partier.
Jag hör till dem i moderat samling som anser att rattfylleriet är ett gissel, det tar många liv och förorsakar stora skador. Jag vidhåller det jag sagt tidigare i den här frågan, det är viktigt att vi inte tillåter att bilister kör omkring alkoholpåverkade på våra vägar.
Jag är inte heller tillfreds med det här lagförslaget. Jag hade gärna sett större påföljder vid överträdelser. Jag tycker ändå att det är ett stort steg framåt, det är en hyfsad kompromiss. Jag tycker att det viktigaste är att man avbryter körning när någon kör alkoholpåverkad. Redan att polisen har fått tillstånd att avbryta körningen utan någon som helst påföljd om man har över 0,2 promille anser jag vara ett stort tack framåt. Varje steg vidare sedan är naturligtvis en förbättring.
Jag var tidigare själv med många gånger när någon blåste 0,5 eller 0,49 i alkometern. De fick en chans till att blåsa, man väntade en stund och så fick man blåsa en andra gång. Om det också var under 0,5 promille så fick man fortsätta sin färd som om ingenting skulle ha hänt. Semestern fick fortsätta, ingenting hände överhuvudtaget och man satt fortsättningsvis kvar bakom ratten.
Om man nu blåser 0,5 så tappar man körkortet för månader framåt, semestern är förstörd och man hamnar att ta blodprov. I vår rättsstat är det inte rätt att det inte finns någon påföljdshierarki som fungerar.
Summan 200 euro, som är föreslaget här, är inte obetydlig. Den känns nog, men summan är inte större än att man har råd att betala den om man har råd med bil och bensin.
När det gäller rattfylleriförseelse mellan 0,2 och 0,5, att den förseelsen skulle försvinna vid överhastighet stämmer inte. Det är en gärning begånget. Det är samma sak om man gör sig för skyldig till två olika förseelser, då slår man normalt alltid ihop dem. Om det ger dagsböter för bägge två så lägger man normalt ihop dem och så drar man 50 procent i rabatt på det brottet som har det lägsta straffet. Två överträdelser på 10 dagsböter ger 15 dagsböter om man gör det i en gärning begånget. Det blir alltså ett strängare straff för den som kör för fort om man är påverkad av alkohol.
Personligen anser jag att om man har suttit hemma eller varit på kalas och druckit så många glas alkohol att man är i närheten av 0,5 och dessutom körde 20 kilometer i timmen för fort så borde det är det vara grovt äventyrande av trafiken.
Vi kommer säkert att diskutera hur farligt det är att köra med 0,2 eller 0,3 promille i blodet. Jag tror att det kanske inte är så farligt. Det är inte detta som den här diskussionen handlar om. Vet man att man har druckit så kanske man till och med skärper till sig lite extra och är på sin vakt när man kör. Det finns statistik på att man nog blir en sämre bilförare med sämre uppmärksamhet och det är ganska tydligt att det börjar redan vid 0,2-0,3 promille. Hur farlig man är i trafiken är en annan femma. Det är inte detta som den här diskussionen handlar om.
Man vill gärna dela på dem som kör rattfulla, man vill sätta fast de grova rattfylleristerna. Det är dem som vi vill åt. Det är det centrala. Vi ska ta fast dem som har väldigt hög promille i blodet, de som kör med 2-3 promille. Då måste man ställa sig frågan; ska vi bara ta fast dem när de kör med hög promillehalt i blodet? Det här är ett nät som också tar fast de grova rattfylleristerna som kanske är en merpart av dem som kör runt med 0,5 och de har stora alkoholproblem. Just den dagen när polisen råkar ta dem, då kanske de bara har 0,4 promille och då slipper de igenom. Nej, lyft fram de här i ljuset, sätt lite fokus och belysning på dem, det kan också vara en väldigt bra påföljd, en samhällsvettig påföljd. Det betyder att de kanske inte tappar körkortet, de har fortsättningsvis hela sin sociala status kvar, de kan ha jobbet kvar och de kan fungera. De har tur, de får en näsbränna för att de åker fast när de har 0,4 promille. De kan tänka; ”oj, tänk om det hade varit igår när jag körde med runt 2 promille, då hade jag fått en betydligt större smäll.”
Som Jörgen Pettersson mycket riktigt var inne på så kanske det här medför att vi får ett lite nyktrare Åland generellt inte bara i trafiken. Man tar sig i kragen och rycker upp sig.
Den avgörande effekten är stor. Om den här lagstiftningen träder ikraft kan man inte längre göra som man gör nu att man sitter vid ett bord och merparten av omgivningen hävdar att man kan dricka 3-4 enheter under en kväll och det är fortfarande helt lagligt att köra och man är körduglig. Många har berättat om det, det är vanligt förekommande och man pratar också om det i närvaro av barn och ungdomar som får en attityd till alkohol och trafik. Det är tydligen inte så farligt. Vuxna, lärare och andra säger att det är helt okej att dricka.
Med den här nya lagstiftningen går det ut en tydlig signal; alkohol och trafik hör inte längre ihop. Det underlättar också för alkoholister, de tar inte längre den där enstaka ölen eller kanske två på förmiddagen om de känner sig lite skakiga. Om man har druckit för mycket dagen före så tar man en öl och känner sig lite bättre. Sedan tar man en öl till och känner sig ytterligare lite bättre. Jag ser på ltl Beijar att han känner igen det därför att han har jobbat med de här människorna. Det är så som de här människorna fungerar. Så småningom kanske det blir 5-7 öl. Det ligger i sakens natur när man är alkoholist. Varför hamnar man i slagsmål och andra tråkigheter? Ja, därför att man tappar omdömet. Man har inte omdöme om hur mycket man har druckit.
Med den här lagstiftningen behöver de inte fundera längre om man kan dricka en öl och köra till dagis. Nu är det ett klockrent, man kör inte överhuvudtaget när man har druckit någonting. Saken är klar. Aldrig alkohol och trafik.
Ungdomar tappar tillfälligt omdömet i olika sammanhang när de är berusade. Det kan vara strider och annat bråk som gör att man blir förbaskad på en fest, man kastar sig in i bilen och far iväg. Om den här regeln finns är det aldrig alkohol och trafik, då finns det klart och tydligt med ifrån barndomen och man har aldrig hört någonting annat från föräldrarna heller. Det är klart och tydligt. Jag kan inte förstå hur man kan vara emot en sådan här lagstiftning.
Den här lagstiftningen kommer att fånga upp de grova överträdarna. Det sker också en registrering för dem som har över 0,2 promille. Åker man fast två gånger så fångas man upp. Det finns en säkerhet, åker man fast två gånger så tappar man körkortet.
Det normativa budskapet är tydligt; aldrig alkohol och trafik.
Jag har nämnt tidigare här att Nordiska ministerrådet har samma åsikt. I Helsingfors togs 2012 ett beslut om att verka för att hela Norden borde ha 0,2 promille som en övre gräns i biltrafiken. Vi är inte ensamma om det här. Det går också helt i linje med ledarskapet här i Norden.
Jag tycker att vi ska låta våra trafikanter ha så mycket omdöme kvar som möjligt när de ger sig ut i trafiken så jag vidhåller att vi ska gå på landskapsregeringens framställning. Tack.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Först frågan om att bli straffbelagd med ordningsbot när man kör överhastighet vid en trafikkontroll. Jag hör vad ltl Mattsson säger här, att den ena påföljden kan vägas in mot den andra. Det framgår i betänkandet vilka representanter från polisen vi har hört. Det uttryckliga beskedet på många frågor från mig och andra utskottsmedlemmar var att om man kör överhastighet i den mån att man blir påförd dagsböter så kan man inte straffas med ordningsbot, inte heller måste man hålla sig kvar platsen och inte heller registerföras för rattonykterhet med ordningsbotspåföljd.
Jag litar fullständigt på ltl Mattssons kompetens men det här var personer i ansvarsställning, som jobbar med de här frågorna just nu i praktiken, som redogjorde för det här.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Jag ser inte några problem i strafflagen. Den är ganska klar och tydlig och det finns en egen paragraf om att slå ihop olika straff. Det finns ingenstans skrivet att påföljden blir att straffet faller bort. Man slår ihop straffen, det blir verkningen. Enligt våra diskussioner verkar det helt främmande att man inte ska kunna vidta de här rättsliga åtgärderna bara på grund av att man har gjort ett grövre brott. Det faller på sin egen orimlighet. Det finns klart och tydligt skrivet om detta i strafflagen men jag kan inte den paragrafen utantill.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Ska vi gå på ltl Mattssons linje så betyder det att vi måste bortse från det som de högsta ansvariga inom polisväsendet på Åland uttryckligen har svarat på väldigt precisa frågor till utskottet. Jag är dessvärre inte beredd att göra det.
Jag utgår ifrån att ltl Mattsson, via sina partimedlemmar, har hört om det arbetet som har gjorts i utskottet. Faktum är att det finns ingen, av dem som vi har hört, som förordar att vi går in för modellen med ordningsbot, inte heller landskapsregeringens egna tjänstemän som jobbar med trafiksäkerhetsfrågor och inte polisen. Det är de facto ingen annan än ministern jämte de ledamöter som har gått in för den här kompromissen som förordar det här. Nog borde väl det ändå bekymra ltl Mattsson i någon mån? Ltl Mattsson har ju brunnit för trafiksäkerhetsfrågorna genom alla dessa år.
Ltl Mats Perämaa, replik
Tack, fru talman! Som jag också sade i mitt tidigare anförande så är jag absolut inte tillfreds med detta. Jag hade gärna sett ett grövre straff. Det hade varit mycket bättre om vi också skulle haft strafforder för det här brottet. Vi hade också kunnat sänka ytterligare och tycka att det viktigaste är att man har rätt att avbryta körningen. Det viktigaste för mig är den normativa åtgärden. Jag är inte ute efter att de här människorna behöver straffas. Det viktigaste är att man går in och visar att det inte är okej att köra bil med alkohol i kroppen. Man kan inte lita på folks omdöme när det gäller alkohol. Nyktra människor som har bra omdöme kan vara helt borta när de är onyktra och kör bil. Jag håller med ltl Perämaa att det är ett problem.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Hilander, replik
Tack, talman! Tack ltl Åke Mattsson för ett mycket klokt resonemang. Det här betyder att jag inte kommer att behöva hålla ett eget anförande för det här stämde helt överens med min syn på trafiken på Åland idag.
Resonemanget var mycket klokt angående polisens försök att sätta dit grovt rattfulla som blir anmälda gång på gång. Den dagen som de får tag i dem så kanske de har 0,49 promille och polisen kan inte göra någonting åt dem. Det blir ett jättesteg när man kan göra någonting i ett tidigare skede redan vid 0,2 promille.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Det är bra att höra. Ltl Hilander har också erfarenhet från ambulansverksamhet och trafikolyckor och vet vad en allvarlig trafikolycka kan ställa till med.
Kan man stoppa en rattfyllerist tidigt i karriären, tack vare den här lagstiftningen, så tycker jag att redan det är mycket värt. Vi är helt överens.
Ltl John Hilander, replik
Tack, talman! Jag vill också stöda resonemanget om att man kalkylerar om hur mycket man kan dricka, ett eller två glas vin. Det tror jag att alla ålänningar någon gång har gjort. Det resonemanget finns ju ute i vårt samhälle. Den attityden måste man jobba med.
Ltl Åke Mattsson, replik
Det resonemanget kan vara lite förödande i närheten av barn och ungdomar. Man misstar sig ganska mycket när det gäller känslan av hur berusad man är. En normal människa känner sig ganska berusad av en mellanöl. Däremot kan man ha 1,5 promille i sig och i princip känna sig nykter och man har druckit en hel dag och en hel kväll, kroppen kompenserar. Det är nog viktigt att man har tydliga regler.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Först vill jag säga att jag stöder också det resonemang som ltl Åke Mattsson för fram. Det är som det står på stenen vid Finström kyrka, ltl Mattsson är ju från Finström, ”frihet är det bästa ting”. Jag vill också verka för frihet från rattfylla på de åländska vägarna.
Det var bra med ett klargörande beträffande hur det går till när man får flera olika brott i samma gärning begångna och bötfällda och att man räknar ihop de här straffen. Jag har också tagit del av strafflagen och jag kan inte förstå det på något annat sätt än att det är så här det går till. Det är lite olyckligt att det finns en åsiktsskillnad här. Jag hoppas att man kan titta på det.
Även om det skulle vara så som utskottet säger så tror jag inte heller att någon skulle vara så dum att om man vet att man är lite full så kör man lite fortare ifall man åker fast för då åker man fast för fortkörning istället. Det är en helt hypotetisk situation att folk skulle bete sig på det viset. Jag tror som ltl Mattsson att om man vet med sig att man är lite påstruken så kör man istället försiktigare.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Det som skulle kunna ha varit med som ytterligare tydliggörande i lagstiftningen, vilket man kanske kan kritisera, är hur hög höjning det ska ge om det slås samman med strafforder. Det ska vara 200 euro i ordningsbot och vid sammanslagning av brott ska det motsvara X många dagsböter. Det hade varit ännu bättre. Det saknar jag faktiskt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Ltl Åke Mattsson sade att han inte kan förstå hur man kan vara emot en sådan här lagstiftning. Det håller jag helt med om. Hur kan man vara emot en sådan här lagstiftning?
Ltl Mattsson är den person i den här församlingen som säkert har den absolut största erfarenheten av hur det här är på riktigt. Jag tyckte att ltl Åke Mattsson höll ett bra anförande. Det var verkligen värt att lyssna på och tänka efter vad han sade. Jag håller i princip med om allt det som ltl Mattsson sade.
Jag har en liten sak som jag kanske inte håller med om. Jag tror att han sade ”kanske det inte är farligt att köra med 0,3 promille”. Jag tycker att det är en risk att köra med 0,3, 0,4 och upp till 0,49 promille. Det är absolut en risk som vi på det här sättet kanske får bort eller i varje fall minskar.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Det är bra att ltl Eliasson och jag inte alltid har samma åsikter. För det mesta är vi ganska överens. Vi har ganska tråkigt på våra möten, men tydligen skiljer vi oss åt här. Det är väl helt okej.
Anledning till att jag sade så här att det är en subjektiv fråga. Hur farligt är det att köra 90 kilometer i timmen? Hur farligt är det att köra 110 kilometer i timmen? Man kommer ju lätt in på den här farlighetsbedömningen i debatten. Man hävdar bestämt att det alltid är farligt med 0,3 promille. Det är för att ta lite udden ur det som jag sade så. Det kanske inte alltid måste vara farligt men någonstans ska man dra en gräns. Det är samma sak när man pratar om att legalisera narkotika för att alkoholen är farligare. Ska vi tillåta att köra 170 kilometer i timmen för att det är mycket bättre än att köra 200 meter i timmen? Man kommer lätt in på de debatterna. Det var därför som jag sade det.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Precis som ltl Mattsson sade så tycker vi väldigt lika. Men på den här lilla punkten ville jag lägga in en liten protest. Jag tror verkligen att det är farligt att köra då, man måste faktiskt dricka ganska mycket för att komma upp över 0,4 promille och mellan 0,4 och 0,5 promille. Om man prövar det så kommer man att bli överraskad. Man känner garanterat på sig långt innan man kliver över till 0,4 promille. Jag tror att man är en stor risk i trafiken när man ligger mellan 0,4 och 0,5. Det skulle vara intressant att höra vad ltl Mattsson tror om det. Är man en stor risk i trafiken då?
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Man är absolut en risk, hur stor kan man kalkylera om. Det är otroligt mycket större risk om man har 0,2 promille när kör ute i trafiken än 0,5. Det är alltid i förhållande till någonting. Det är absolut en högre risk för olyckor och omdömet far iväg ganska tidigt. Det som inte bara skrämmer mig är hur pass berusad man känner sig vid 0,4 promille, utan även det när man har börjat dricka ganska tidigt på förmiddagen t.ex. vid en svensexa och sedan fortsätter hela kvällen så känner man sig ändå nykter fast man har 1,5 promille i blodet. Det är också skrämmande att man känner sig i princip helt nykter.
Alkoholister välkomnar också att det ska vara ett totalt stopp. Man tappar lätt omdömet och kontrollen över sitt eget drickande.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Åke Mattsson för ett mycket bra anförande. Ni för ett resonemang kring detta med 0,33 och när körförmågan börjar försämras. Enligt den forskning som jag har tagit fram här och som jag ska beskriva lite mera i mitt eget anförande så ökar olycksrisken betydligt efter 0,35 promille. I dagsläget har vi en gräns på 0,5 promille och en säkerhetsmarginal som ni säkert känner till på 0,05 promille. Om man skulle, vilket är förslaget, ändra till 0,2 plus säkerhetsmarginalen så börjar man komma till de här i riskzonerna när man är en risk trafiken. Vi är alldeles på rätt väg om vi skulle gå enligt regeringens förslag.
Hur ser ni på kombinationen läkemedel och droger när det gäller alkohol och bilkörning?
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Det var en smart replik faktiskt. Det är ganska bra att man lyfte fram det. Man kan få otroligt stor påverkan av alkohol om man dessutom har medicin och annat i sig. Det är viktigt att man uppmärksammar den biten. Det var en bra tanke.
Hur mycket sämre man blir, enligt statistiken, så har det visats i många sammanhang att snabbheten och omdömet påverkas. Det blir lätt så att man börjar ifrågasätta trafikstatistik och annat. Jag tycker att det absolut viktigaste är att man ska omdömet att trafik och alkohol inte hör ihop. Det är den delen som man ska lyfta fram.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Där är vi alldeles överens. Det är en normgivande lag. Vi vill inte ha alkohol överhuvudtaget om man sitter bakom en ratt.
Om man blandar till exempel en liten mängd marijuana och alkohol så behövs det inte så hemskt mycket före man redan är uppe i 0,4 promille. När man börjar blanda knark och alkohol så påverkar det promillehalten. Det märks genast så klart i körförmågan och olycksrisken ökar. Om man sänker till 0,2 så skulle man på ett annat sätt också kunna behandla problemet med blandmissbruket som tyvärr också börjar öka på Åland, vilket ni säkert känner bra till. Det är väl därför som landskapsregeringen också har lyft fram det här i samband med risk- och missbruksprogrammet.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Det stämmer. Det är inte bara opiater, hasch och marijuana, som förekommer utan också lugnande tabletter som diapam och annat kan ställa till med ganska mycket oreda. Många upplever det som torr alkohol, det är lite samma påverkan och de förstärker varandra jättemycket. Det är bra att man lyfter upp den biten. Vi är helt överens. Gränsen på 0,2 är verksam på många olika områden där man kanske inte har tänkt färdigt ännu. Jag tackar för det inlägget i debatten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Talmannen vill kontrollera med ltl Mattsson om det är rätt uppfattat att ltl Åke Mattsson under diskussionen understödde ltl Jörgen Petterssons förslag om att landskapsregeringens lagförslag nr 21/2014-2015 ska läggas till grund för ärendets fortsatta behandling?
Ltl Åke Mattsson
Ja.
Talmannen
Under diskussionen har således ltl Jörgen Pettersson, understödd av ltl Åke Mattsson, föreslagit att landskapsregeringens lagförslag nr 21/2014-2015 ska läggas till grund för ärendets fortsatta behandling.
Ärendet sakliga behandlingen avbryts därför så att det kan fattas beslut med anledning av ltl Jörgen Petterssons förslag. De som redan finns på talarlistan får möjlighet att uttala sig senare.
Ordet ges nu till den som eventuellt vill uttala sig om det väckta förslaget. Begärs ordet?
Ltl Mats Perämaa
Fru talman! Talmannen sade att ledamöterna kan ges en möjlighet att uttala sig om det väckta förslaget. Vad innebär det i praktiken? Har vi nu möjlighet att ifrågasätta förslaget och argumentera för någonting annat före omröstningen?
Talmannen
Omröstning kommer att verkställas, men argumentation om de olika alternativen är tillåten.
Ltl Mats Perämaa
Fru talman! Jag uppfattar det som att talmannen ger utrymme för att argumentera om de olika alternativen. Därmed avser jag att hålla ett anförande som grundar sig på det som jag för min grupps del har fört fram i finans- och näringsutskottet och det som sedermera blev utskottsmajoritetens beslut.
Det här är egentligen ganska enkelt för oss. Förslaget som har lagts av landskapsregeringen grundar sig på att man vid en sänkning från promillehalten från 0,5 till 0,2 skulle gå in för en ordningsbot istället för mot tidigare straffpåföljd vid 0,5 att man kunde få dagsböter eller fängelse som är en betydligt allvarligare påföljd.
Under utskottsbehandlingen har vi nogsamt försökt bedöma via höranden hur en påföljd av ordningsbot kommer att påverka det allmänna förhindrandet av onykterhet. Fru talman, det är ganska mycket diskussioner här i salen.
Möjligheten att jobba mot rattonykterhet kan riskeras och påverkas av att påföljden förringas på det sätt som landskapsregeringen föreslår. Det är en oerhörd skillnad om man kan riskera fängelse när man blir ertappad för brott eller om man kan råka ut för den betydligt mildare påföljden av ordningsbot. En liten summa pengar kan man betala på banken följande vardag och så är saken mer eller mindre klarerad.
Vi menar att det effektivaste instrumentet för att förhindra rattonykterhet, vilket man givetvis bör klandra i allra högsta grad är just det att ålänningarna uppfattar….Det är fortfarande, fru talman, ganska mycket diskussioner här.
Talmannen
Nu önskar vi höra vilket ärende som ska läggas till grund, inte en allmän debatt om hela ärendet. Ska det vara finans- och näringsutskottets betänkande som ska ligga till grund eller ska det vara landskapsregeringens framställning som ska ligga till grund? Det önskar vi att vi kärnfullt håller oss till i den här diskussionen.
Ltl Mats Perämaa
Fru talman! Jag har alltid som utgångspunkt att jag för liberalernas del ska vara kärnfull.
Jag fattar mig varje fall kort. Får jag inte argumentera varför vi förespråkar det ena eller det andra alternativet?
Talmannen
Diskussionen i sak fortsätter efter omröstningen. Nu handlar det om vilket ärende som ska ligga till grund. Tal om vilket ärende, varför och sedan räcker det!
Ltl Mats Perämaa
Ursäkta, fru talman, det kunde ha varit att föredra att någon skulle redogjort för utskottsmajoritetens ståndpunkt innan vi går till omröstning och om det alternativet ska ligga till grund eller inte.
Vi får då konstatera att vi går till omröstning utan att någon har redogjort för utskottsmajoritetens ståndpunkt. Jag och liberalerna föreslår att utskottsmajoritetens beslut fortfarande ska ligga till grund för behandlingen.
Talmannen
Begärs ytterligare ordet?
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Jag vet inte om jag måste upp i talarstolen, men jag understöder ltl Mats Perämaas förslag om att utskottets förslag ska ligga till grund för den fortsatta behandlingen.
Talmannen
Omröstning kommer att verkställas om vilket ärende som ska ligga till grund för den fortsatta behandlingen. Diskussionen är därmed avslutad.
De som omfattar att utskottets betänkande kvarstår som grund för behandlingen röstar ja. Vinner nej har lagtinget omfattat ltl Jörgen Petterssons förslag; att landskapsregeringens lagförslag nr 21/2014-2015 läggs till grund för behandlingen. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar nej.
Majoritet för nej. Lagtinget har beslutat att landskapsregeringens lagförslag nr 21/2014-2015 ska läggas till grund för behandlingen.
Diskussionen fortsätter.
Ltl Roger Slotte
Fru talman! Det är viktigt att samhället gör allt vad man kan för att skapa en så trygg miljö för invånarna som möjligt. Detta gäller inte minst inom vägtrafiken. Om vi på minsta sätt kan bidra till att minimera olyckor och dödsfall i trafiken så ska vi göra det.
Landskapsregeringen föreslår en ordningsbot för de som framför fordon i trafiken med 0,2-0,5 promille alkohol i kroppen. Dessutom föreslås gränsen för grov rattfylla att sänkas till 0,8 promille.
Jag tror att detta är rätt väg att gå. Det är en viktig signal från samhällets sida att alkohol och framförande av fordon inte hör ihop.
Fru talman! Utskottsmajoriteten tror att brottet anses som bagatellartat om straffet för rattfylla under 0,5 promille enbart leder till en ordningsbot. Jag delar inte den uppfattningen. Jag tror att de flesta noggrant kommer att akta sig för att hamna fast i en sådan kontroll. Det är knappast heller troligt att någon sitter och tänker på straffens storlek för att avgöra om man kan köra eller inte.
Fru talman! Regleringen av promillegränsen kan mycket väl vara en del av det annorlundaskap som vi tack vare vår självstyrelse kan skapa tillsammans. Det kunde vara en del av det som profilerar Åland utåt som en motvikt till det rykte som finns om Åland på grund av den skattefria försäljningen av alkoholprodukter på färjorna.
Fru talman! Kort sagt: Alkohol och bilkörning hör inte ihop.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det fanns flera kloka ståndpunkter i ltl Slottes anförande. Ett bekymmer med landskapsregeringens förslag, och det som ltl Slotte kallar för egen politik, är att man kan få bot för fortkörning, om fortkörningen blir ett grövre brott än om man kör påverkad av alkohol. Det går inte att genomföra dubbelbestraffning. Om man misstänker att man hade druckit lite för mycket så kan man gasa på. Det blir ju helt absurt i mina öron.
Ltl Roger Slotte, replik
Fru talman! Då måste jag först fråga ltl Sjögren; är det bättre att köra med 0,5 än att köra med under 0,2 promille?
Enligt vår självstyrelse har vi möjlighet att ändra på promillegränserna på det här området, men inte på strafflagen. Ordningsbot borde kunna fungera i det här sammanhanget.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Eftersom jag fick en direkt fråga av ltl Slotte så ska jag svara på den. Jag skulle gärna se en sänkning till 0,2 promille, en ren sänkning med nuvarande system och straffsatser.
När det gäller det absurda i förslaget så blir det precis på det viset. Kör jag med 0,4 promille och vet att jag kanske har druckit lite för mycket och ser en poliskontroll så i teorin kan jag då gasa på och därmed få en bot för fortkörning. Då bagatelliseras ju hela brottet med att köra alkoholpåverkad. Frågan är vilka konsekvenser det här lagförslaget får och vilka signaler det ger. Som jag har förstått av utskottshörandena så var polisen ytterst tveksamma till det här sättet att lagstifta.
Ltl Roger Slotte, replik
Jag ska upprepa vad jag sade i mitt anförande. Jag tror att de flesta någon kommer att akta sig för att hamna fast i en sådan kontroll. Det är knappast troligt att man sitter och tänker och räknar på straffets storlek för att avgöra om man kan köra eller inte. Man kör under 0,2 promille.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa
Fru talman! Var slutade jag i mitt förra försök att försöka beskriva utskottsmajoritetens beslut och förslag till lagtinget?
Ungefär här: Det finns en risk att det allmänna förebyggandet av rattonykterhet som brott försämras genom att man bagatelliserar påföljden för det brottet, precis som föreslås för landskapsregeringen. Vid en promillegräns mellan 0,2 och 0,49 ska man bara kunna påföras påföljden ordningsbot jämte en registrering för eventuella kommande påföljder vid upprepning.
Behandlingen i utskottet och i samband med remissen så valde jag med ganska stor inre bestämdhet att jag skulle gå in i behandlingen i utskottet utifrån fakta. Jag ville verkligen bedöma, via statistik och utsagor från experter, vad som var det bästa för att råda bot på rattonykterhet i trafiken. Ingen av oss kan förstås försvara att man bryter mot gällande regler och begår rattonykterhetsbrott. Grundpelarna är att rattonykterhet bekämpas bäst genom att människor uppfattar påföljden och skammen att bli fast för brottet som allvarligt. Det är ingenting som man vill råka ut för. Att riskera att rubba människors inre bedömning genom att påföljden blir en ordningsbot, det är en risk som vi inte är beredda att ta i det här sammanhanget. Det är allvarligt att begå ett rattonykterhetsbrott därför ska påföljden vara ordentlig och detta ska inte rubbas. Jämte detta är den kontrollfunktion som polisen bedriver, risken att åka fast, en väldigt väsentlig del i hur man lyckas med bekämpande av rattonykterhet.
Det här blev vårt förslag och ställningstagande under behandlingen. Det här har vi kommit fram till genom alla de höranden vi har haft i utskottet. Jag vågar hävda att vi har erfarit att det finns ingen som har förespråkat att man inför ordningsbot som straffpåföljd. Ni kan alla läsa vilka vi har hört i utskottet. Ingen har sagt att den här påföljden är bra. Tvärtom, alla sade att det här ska man inte föredra. I rättvisans namn har många sagt att 0,2 promille kunde vara en fungerande gräns, men inte att påföljden ska vara ordningsbot. Det säger också landskapsregeringens egna tjänstemän som jobbar med trafiksäkerhetsfrågor och polisen.
Det är enbart landskapsregeringens representanter och de majoritets ledamöter som redan inför remissen och före behandlingen hade kompromissat sig fram till ett ställningstagande som har förespråkat den här modellen. Vi får konstatera att inte ens alla majoritetsledamöter förespråkar den majoritet som stöder landskapsregeringen.
Det finns ingen trafikforskare som har sagt att de stora lösningarna med rattonykterhet och olycksstatistik i trafiken skulle finnas i hur man hanterar de låga promillegränserna. Alla säger entydigt att de stora problemen ligger hos de människor som förmodligen har andra personliga bekymmer i sitt liv, kanske begår andra brott, och totalt struntar i de normer och regler som gäller när man begår upprepade grova rattonykterhetsbrott och råkar ut för olyckor i samband med det. Trafiksäkerhetsexperter och forskare säger att det är där som problemen ligger och där borde man sätta in åtgärderna.
Vi har med öppna ögon gått in i den här behandlingen. Vi har tagit ett ställningstagande. Vi förespråkar inte ordningsbot som påföljd. Sedan finns det olika åsikter i vår grupp om huruvida man skulle besluta i en situation där det skulle komma ett så kallat rent förslag om att sänka promillegränsen från 0,5 till 0,2 promille med den straffpåföljd som motsvarar den nuvarande. Jag är säker på att många i vår grupp skulle stöda ett sådant förslag eller om det skulle komma en beredning i framtiden med ett sådant förslag. Jag hör förmodligen inte till dem, men kommer det ett sådant förslag så kommer jag igen med öppna ögon att ta del av en sådan beredning. Omröstningen visade ju vart det är på väg. Det här kanske blir en förklaring på varför vi tog den ställning som vi tog.
Ltl Mika Nordberg, replik
Fru talman! Jag reagerade lite på vad ltl Mats Perämaa sade under sitt anförande. När det gäller folks olika hållning i den här frågan och framförallt när det gäller ledamöternas hållning här i lagtingssalen så från och med remissdebatten upplevde jag att det fanns en ganska klar uppdelning. Det fanns de som hade åsikten att detta var ett bra förslag eller att det här var en kompromiss som de kunde leva med, och de fanns de som hade en sådan inställning att det här var något som vi överhuvudtaget inte borde hålla på med.
Jag som har suttit med under finansutskottets behandling av ärendet upplever att ingen, i desto större utsträckning, har ändrat sig utifrån utgångspunkten i remissdebatten. Mycket handlar de facto om tyckande, känsla och omdöme när det gäller hur man bör agera i en sådan fråga. Jag tror inte att fakta varken har påverkat den ena eller den andra. Det är upp till var och en ledamot att avgöra vad som är rätt.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag håller inte med. Det som ltl Nordberg beskriver för sin egen del är förstås hans fria rätt till sin åsikt.
Den som har tagit del, och det tror jag också att ltl Nordberg har gjort, av sammanfattningen av den utvärdering som gjordes i Sverige efter att man ändrade promillegränsen kan tydligt läsa att det är svårt att dra en bestämd slutsats vad sänkningen från 0,5 till 0,2 gjorde för olycksstatistiken. Precis som ltl Annette Holmberg sade tidigare så kan man hitta faktorer som t.ex. konjunkturer som påverkar statistiken väldigt mycket. Jag gick in i den här diskussionen för att ta del av statistiken. Statistiken ger inte ett entydigt stöd för att sänka gränsen.
Ltl Mika Nordberg, replik
Tack, fru talman! Det är precis som med allt, det är svårt att med bestämdhet kunna säga någonting. Framförallt är det också svårt med det här nya lagförslaget, som de facto är en kompromiss, att säga exakt hur det kommer att utfalla. Det vet vi först efteråt när lagförslaget har varit i kraft en tid.
Jag vill lyfta fram ett missförstånd. Det handlar just om graden av brott och om det blir dagsböter för ett grövre brott och ordningsbot för en förseelse. Det betyder andelen pengar som man ska erlägga för synderna. Det handlar inte om att polisen ska bortse från det läget brottet utifrån straffskalan. Om man åker fast med alkohol i blodet och har kört för fort så avskriver man inte alkoholpåverkan. Den pricken som är tänkt att delas ut kommer fortfarande att delas ut, men bötesbeloppet kommer att påverkas.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag har respekt för att ni i majoriteten redan inför remissen av det här ärendet hade kommit fram till en kompromiss som ni står väldigt starkt bakom och ni låter er inte påverkas av remissdebatten, utskottsbehandlingen eller hörandena heller. Det har jag respekt för, så brukar det fungerar. Men vi i oppositionen har den friheten i våra roller att vi kan göra det som vi uppfattar vara bäst för ålänningarna. Våra roller avviker på det här sättet.
Vad gäller påföljden och möjligheterna att beakta ordningsboten som påföljd om man samtidigt begår ett brott som nu, enligt det här förslaget, är värre påföljdsmässigt där man kan få dagsböter för överhastighet, så när vi har hört experter har jag erfarit att man inte kan föras in i det här registret med den här påföljden. Jag tror att det är flera som har erfarit det under utskottsbehandlingen. Man kan inte få den här pricken.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Att påföljden skulle försvinna stämmer inte.
Jag kan läsa upp lagstiftningen, det är klart och tydligt. Kapitel två, angående böter och straff, 3a §, Böter och ordningsbot: ”Om för två eller flera brott på en gång ska dömas till böter av ordningsbot ska ett bötesstraff eller ett gemensamt bötesstraff höjt med 20 euro bestämmas. Bötesstraffet höjs dock inte om ordningsboten föreläggs för en gående eller för en förare av ett motorlöst fordon.” Det är ganska klart hur man hanterar dessa när man slår ihop dem. Om övriga paragrafer ska falla bort i och med att man slår ihop dem så det är något nytt och främmande. Det har jag aldrig hört talats om tidigare. Det är uppenbarligen en juridisk tvist som vi kanske inte kan lösa här.
Perämaa är så otroligt mycket emot den här smidigare versionen, men hade det varit bättre att sätta fängelse och böter från 0,2 promille istället för den här versionen?
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! För min egen personliga del så sade jag i mitt anförande att jag är tveksam till en sänkning av 0,5 till 0,02 promille överhuvudtaget. Det må väl vara svaret på den här frågan till ltl Mattsson.
Eftersom exporterna och trafikforskarna som vi har hört sade att problemen med rattonykterhet och med de olyckor som sker ligger inte hos de människor som åker fast vid de låga promillegränserna. Problemen ligger hos de människor som, oberoende av vilka regler vi än har, kanske bryter mot alla normer i samhället. De har gjort livet till ett problem för sig själva och för andra. Det här var i varje fall ett svar på frågan.
Vi har hört de mest högt uppsatta poliserna här på Åland i frågan gällande hur man väger ihop de här brotten. Dessvärre ltl Mattsson även om jag har full respekt för er kunskap så väljer jag att lita mer på dem i det här skedet.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Även lagberedningen har sett på det här och de kommer med lagframställningen. Det är inte bara jag personligen som anser detta. Man ser tydligen det här på olika sätt.
Det är intressant med den negativa människosynen, man tror alltså att alla de som nu åker fast för grovt rattfylleri är normlösa människor som fullständigt har tappat kontrollen om sitt liv. Jag har en helt annan bild av dem som har åkt ner i ett destruktivt förödande missbruk. Det kan det vara de bästa människorna, normala, trevliga och vettiga samhällsmedborgare som på grund av missbruk har hamnat i en väldigt negativ spiral och sist och slutligen åker fast för rattfylleri. Att åka fast kan för många vara räddningen från en total undergång. Den räddningen kanske kan få vara redan vid 0,4 promille, om de råkar ha det den dagen. Jag tror inte att de alltid, varje gång de kör bil i fyllan, kör som grova rattfyllerister.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Mats Perämaa, replik
Bästa ltl Mattsson, man kan ju tro så där och det låter sympatiskt när det beskrivs så där. I Sverige har man gjort forskningar på detta och delat upp resultatet i tredjedelar. Det är människor som begår de riktigt grova rattonykterhetsbrotten, människor i mitten och människor som åker fast med en lägre skala. De som åker fast för grova rattfylleribrott är alltför ofta människor som har problem i sina liv, de bryter mot normer. Medan de andra som åker fast för överskridande av 0,2 promille oftast är människor som begår tillfälliga brott och som normalt inte har stora problem i sin vardag. Det är mera av misstagskaraktär. Forskningen ger stöd för att det finns en stor skillnad i det här. Människor med stora problem begår grova rattonykterhetsbrott.
Talmannen
Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Om jag förstod ltl Perämaas anförande rätt så är han orolig att bilförare som blåser mellan 0,2 och 0,5 promille ska skambeläggas. Med dagens lag så är det faktiskt en skam att åka dit för att rattfylla. Det är en skam som man absolut inte vill ha på sig. Det är bra att det är på det sättet. Det gör att man förhindras, det är en säkerhetsspärr som man absolut inte vill gå igenom. Nu sänker vi den spärren för det kommer också att uppfattas som en skam att få en ordningsbot, speciellt om man får två och då tappa körkortet.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag förstod kanske inte frågan inledningsvis. Men jag håller helt med om det, jag var tydlig i mitt anförande när jag sade att det viktigaste verktyget för att förhindra rattonykterhet är just skammen och risken för att åka fast.
Som lagstiftningen nu ligger så är risken att man kan påföras böter och körförbud en ganska lång tid och man kan t.o.m. få fängelsestraff om man går över gränsen på 0,5 promille. Skammen är viktig som prevention. Att samtidigt säga att det ska vara en skam om man åker fast men att det räcker med att man betalar en ordningsbot, det är detta som vi ifrågasätter. Vi menar att det här kan spela i en helt felaktig riktning för att förhindra rattonykterhet.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Vi tycker i princip lika ltl Perämaa och jag. Det är ju inte så att andra ska skambelägga. Det är så som man själv uppfattar det, det är en skam för mig om jag åker dit för rattfylla. Det är jag själv som skambelägger mig. Jag tycker att man inte ska skambelägga personer som har alkoholproblem. Det är en sjukdom och de behöver få hjälp. Nu när vi sänker den gränsen, om vi gör det, så kommer vi att få en effekt som säkert efter några år går att mäta, dvs. att man dricker mindre före man kör och det är bra.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Hur ska jag bemöta det här? Jag säger så här; det har pratats mycket om signaler. Jag tror att ltl Eliasson har använt det ordet själv här tidigare i replikväxlingar. Vi ska signalera till invånarna att det inte är acceptabelt att dricka öl eller vin och köra bil sedan. Då vill jag slänga ur mig den här tanken; vilken signal sänder vi till människorna när vi säger att rattonykterhet är något skamligt, det är allvarligt och man ska givetvis inte åka fast för det. Men samtidigt säger vi att som påföljd tycker vi ändå att man inte behöver riskera vare sig fängelse eller dagsböter utan det räcker med en liten ordningsbot. Man sitter en stund och väntar och sedan kan man köra iväg igen. Vilka signaler sänder detta?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Annette Holmberg-Jansson, replik
Talman! Jag vill bara tacka ltl Perämaa för klargörandet över hur majoriteten i utskottet resonerade.
När det gäller påföljden så är det precis så som ltl Perämaa framförde, det var så som det framfördes i utskottet av professionella höranden. Nu har vi två varianter som förs fram. En variant som förs fram här i salen och en variant som fördes fram av experter i utskottet. Detta kanske bör utredas lite närmare.
Ltl Mats Perämaa, replik
Jag finner det nästan besvärande om man med en snabb och politisk diskussion mer eller mindre kan ogiltigförklara experternas utlåtanden under utskottsbehandlingen. Experterna har berättat det här för utskottet och vi har sagt ganska tydligt vad vi har erfarit. Utskottssekreteraren har skrivit ner utskottsmajoritetens åsikt i betänkandet av. Vi har en mycket professionell utskottssekreterare. Vi har skrivit ner precis det som vi har erfarit. Detta tycks nu undanröjas av några uppenbarligen väl insatta, enligt de själva i varje fall, personer i de här frågorna. Det finner jag lite besvärande.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Christian Beijar, replik
Fru talman! Som man ropar får man svar. Ltl Mats Perämaa bagatelliserar diskussionen angående promillehalten mellan 0,2 och 0,5 och säger att trafikforskare påstår att det inte har någon större betydelse. Det är helt felaktigt! De som jobbar med det här, medicinsk expertis, de är ju av en helt annan åsikt och det har vi också diskuterat många gånger här i lagtinget. Tänk på det. Hur ska det här samhället acceptera att folk har ett sämre trafikomdöme och de har rätt att fortsätta att ha det så länge vi har en gräns vid 0,5 promille. Det är inte moral utan det är frågan om ett rättssamhälle.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det här är egentligen en väldigt viktig diskussion som inte kommit fram så mycket. Visst visar forskningen att ens en förmåga när man närmar sig 0,5 promille blir betydligt försämrad när man gör kliniska prov av förmågan. Det stämmer.
Men det som har förvånat mig är följden av det. Ett politiskt beslut om att sänka promillehalten från 0,5 till 0,2 promille ger inte samma effekt i olycksstatistiken ute i verkliga livet. Det här måste man också beakta, det syns i den här utredningen.
Jag förespråkar inte att man ska köra med 0,49 promille i blodet. När vi har hört näringslivet här på Åland så har vi kunnat erfara att den nuvarande gränsen leder till att människor kanske dricker ett glas vin eller en öl och sedan tar bilen och förmodligen blåser ganska nära noll. Men i Sverige har 0,2 gränsen lett till precis noll. Det är egentligen det som är det stora skillnaden.
Christian Beijar, replik
Fru talman! Det är ju det som är fördelen. Om man sänker promillehalten så omöjliggör man tanken på att dricka bara lite. Förhoppningsvis ändras attityderna. Dem som ltl Mats Perämaa värnar om att faktiskt borde få hjälp, de som har grova alkoholproblem, de kanske inte få de problemen om man ser på längre sikt eftersom vi förändrar attityderna i samhället.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Man kan förstås tro och hoppas på att ett sådant här beslut skulle ha så långtgående konsekvenser i attityder och allmänt alkoholbruk. Men det finns inget stöd för att de förändringar som har skett skulle ha lett just till de här sakerna. Man kan förstås önska och hoppas på detta.
Jag menar ändå att vi inte kommer att lösa problemen med människors grava alkoholproblem genom sänkningen till 0,2. Vi kommer inte att lösa problemen med de väldigt allvarliga trafikolyckor som ibland dessvärre sker. Åtgärder som kan göras för att hjälpa människor som har de här alkoholproblemen, begår grova brott och kör med väldigt många promille, de åtgärderna måste vi hantera på ett annat sätt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Jag hör på ltl Perämaas resonemang vad gäller brottsrubriceringen och strafflagen att utskottet har hört ungefär samma saker som vi hörde när det gällde ett betänkande som vi i social- och miljöutskottet lämnade 9.12.2014. Vi hade också hört att det hade varit problem med brottsrubriceringen. I det här lagförslaget var det ändrat jämfört med hur det var i meddelandet om missbruk och riskbruk som vi då behandlade. När man kommer till strafflagen så är det inte lika och det är problematiskt.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det stämmer precis. Det fanns ett betänkande till och en utskottsbehandling till som stöder det som finans- och näringsutskottets majoritet har sagt.
Jag har rätt mycket har redogjort för vad vi har erfarit under höranden. Som jag har uppfattat det under höranden så har polisen inte haft någon politisk åsikt om gränsen 0,5 eller 0,2 utan bara fört fram sina tvivel om denna påföljd i samband med den här sänkningen. Jag tycker att det är viktigt att klargöra det.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Ja, det betyder att ungefär motsvarande har behandlats i två utskott. Det borde finnas en stor kunskap om den här biten i lagtinget.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Innan någonting annat kan föras till bevis så väljer jag för min del att lita på experterna, även om jag har den allra största respekt för förmågan och kompetensen hos lagtingskollegorna.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Göte Winé
Tack, fru talman! Vi diskuterar nu utskottets betänkande om sänkta promillegränser i trafiken.
Om vi börjar där vi är helt eniga; sänkningen av gränsen för grovt rattfylleri till 0,8 promille. Äntligen! Det har verkligen varit katastrof när man ser på den gränsen. Grovt rattfylleri bör vara 0,8 promille och till och med lägre än det.
Fru talman! Ålands socialdemokrater har flera gånger pratat för 0,2 promille som gräns för rattfylleri. Nuvarande minister och dåvarande lagtingsledamot Carina Aaltonen lade år 2010 en motion som lagtinget godkände. Att socialdemokraterna vill se en sänkning från 0,5 till 0,2 är ingen nyhet. Det har vi jobbat för en längre tid.
Det vi ser i debatten är att åsikterna är olika. Vi lyfter på hatten för minister Karlströms sätt att hantera den här lagen som inte ens är med i ministerns portfölj. Man tar lagen, för den vidare och driver den. Man ser också möjligheten hur man ska komma fram mot målet. Där vill jag faktiskt ge min stora respekt till minister Karlström. Det som minister Karlström gör är att visa ledarskap, han ser möjligheter att nå målet att hitta lösningen på att få den här promillesänkningen och uppnå annorlunda attityder i trafiken.
Fru talman! Jag vill inte tolka majoriteten i utskottet, men att dricka upp till 0,5 promille, man dricker en, två och vissa kan dricka upp till tre öl för att komma upp till 0,5. Är detta trafiksäkert?
Nu är det mycket prat om sättet med ordningsbot. Men det jag har hört i debatten är att majoriteten i utskottet inte heller vill se en sänkning av 0,2 som ett alternativ rakt av. Jag upplever att det gäller attityden i trafiken.
Vi röstade just och jag tyckte att många vill se en attitydförändring i trafiken.
Personligen tyckte jag om det som ltl Åke Mattsson sade i remissdebatten att vi behöver försöka hitta ett sätt att nå personer som har 0,3 och 0,4 promille och få bort dem ur trafiken. Nu har vi hittat ett sätt där vi är på väg genom den här förändringen. Jag har ett otroligt stort förtroende för ltl Åke Mattsson och hans kunskaper i den här frågan.
Ni som vill ha kvar gränsen på 0,5 promille, anser ni att de som har 0,5 promille i blodet är säkra förare i trafiken? Är det tryggt att ha dem att köra trafiken? Det är en fundering som jag gärna skulle vilja ha svar på.
Ltl Eklund sade att man inte når de man borde nå. Jag anser att med denna lagförändring så når vid ett flertal som ligger och kör med 0,3-0,4 promille och inte ens vet om det för de har blivit så kallade vanedrickare. Dem når vi och det är jättebra att vi hjälper dem att öppna ögonen för sitt drickande.
Fru talman! Man kan prata länge om detta. Man kan konstatera att en majoritet i utskottet vill tillåta att förare med 0,5 promille i sig kör. Är det så viktigt med det där extra glaset vin eller den där ölen?
Vi socialdemokrater vill ha en tryggare och säkrare trafik och det gör vi med lagstiftning. Vi ser en sänkning till 0,2 promille som en åtgärd till attitydförändring i trafiken. Det här är för oss en viktig del. Jag hoppas nu att vi gå vidare och framförallt får jobba med att få en tryggare och säkrare trafik. Tack.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Ltl Winé frågade om jag vill att man ska köra i trafiken med 0,5 promille i blodet. Svaret är nej. Ansvarsfulla personer kör inte i trafiken med 0,5 promille, de kör heller inte med 0,2 promille. Det är svaret på frågan.
Förslaget att sänka till 0,2 promille har jag många gånger förklarat att är signalpolitik utan verkan. Det är svaret. Det ger merkostnader för polisen, det ger merarbete och det kan ge negativa effekter för näringslivet. Jag tycker att det kan vara okej att ta ett glas vin eller ett glas öl till maten och efter en stund köra. Det tycker jag att är rimligt. Signalen med detta är utan verkan för trafikolyckor och det visar också statistiken. Statistiken ger inte entydigt det svar som Winé tror att han har.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Min fråga var; ni som vill ha kvar 0,5 promille, anser ni att de är säkra förare i trafiken? Det var min fråga. Det var en liten omändring som ltl Petri Carlsson svarade på i sin replik.
Det verkar som om ltl Petri Carlsson har ändrat sig. Han vill inte heller ha förare i trafiken med 0,2 promille.
Det är signalpolitik utan verkan sade ltl Carlsson. Jag har ett visst minne från en insändare i våras där ltl Carlsson tillsammans med en annan ledamot från partiet klart och tydligt gick emot en sänkning. De ville inte ha en sänkning, man var emot en sänkning för att man skulle få dricka och köra bil.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Nej, jag är inte för en sänkning av den anledningen som jag sade i förra replikväxlingen. Det kommer inte att ha någon effekt, det kostar mera pengar och det ger merarbete för polisen utan att det egentligen har någon verkan på olycksstatistiken. Det är mitt svar. Vare sig gränsen på 0,5 eller 0,2 kommer att resultera i att det ändras på något sätt. Det här är alltså signalpolitik utan verkan. Ansvarsfulla personer kör inte med 0,5 promille, de kör heller inte med 0,2 promille, vilket jag tror att ltl Winé vill ha. Vill ltl Winé att man kör med 0,2 promille i sig? Vill ltl Winé att man dricker ett par glas vin och kör bil? Det är vad 0,2 promille betyder.
Ltl Göte Winé, replik
Jag får inte riktigt ihop det när ltl Carlsson sade att det inte blir någon effekt av det här. Enligt mig är den här lagstiftningen klart och tydligt normgivande. Alkohol och bilkörning hör inte ihop därför sänker man gränsen. Vi har hört i tidigare replikskiften vilken effekt den här sänkningen ger. Man vet bland annat att attityderna ändras. En ledamot relaterade till Sverige och nämnde att där har rattfylleriet gått ner. Men i Finland har vi ju gränsen på 0,5 promille så man kan inte jämföra. Därför måste vi titta på var man har gjort förändringen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Det börjar bli ganska tomt på olika argument och inriktningar för och emot.
Jag ska börja med det som utskottet nämnde om hörandet. Man har diskuterat förhållandet mellan ordningsbot och dagsböter. Jag delar ltl Perämaas åsikt och det som ltl Annette Holmberg-Jansson sade i en replik. Den information som vi i utskottet fick var att om en förare ser att han hamnar i en poliskontroll och är rädd för att han kanske har druckit för mycket alkohol så gäller det att trampa på basen och köra förbi då man vet att dagsböter går före ordningsbot. I replikskiften här hävdar en del att detta inte gäller, så att det brott som gäller rattonykterheten ligger också till grund för ordningsbot och dagsböter med. Men den informationen fick inte vi i utskottet. När vi skrev vårt betänkande så satt minoriteten med. Man brukar alltid ha åsikter om majoriteten skriver något fel, man brukar gå in och rätta. Det var ingen som opponerade sig mot de här skrivningarna. Vi har en väldigt duktig utskottssekreterare som också sitter med och lyssnar och han borde också ha reagerat om vi var på väg att skriva någonting felaktigt i utskottsbetänkandet.
Nu kommer andra tolkningar fram här. Det visar ju på oklarheter i lagframställningen. Det kan inte vara på det här viset att man nu i debatten, när landskapsregeringens förslag ligger till grund, börjar argumentera för att vi har gjort feltolkningar. Jag vidhåller det jag har hört. Jag minns att det var precis som ltl Perämaa och ltl Annette Holmberg-Jansson sade tidigare här. Den information som låg till grund för oss och mitt ställningstagande var att den här olyckliga omständigheten kan inträda. En smart bilförare kan kringgå en prickning och en ordningsbot om man gasar på lite.
Nu har det varit mycket om att vi som hävdar att man fortfarande ska ha kvar gränsen på 0,5 promille är någon sorts förespråkare för att man ska köra rattonykter. Det är inte alls på det viset! Mitt ställningstagande är, som jag kanske sade i en replik här, att om jag blir bjuden på en middag och tar ett glas vin så tycker jag inte man ska utsättas för den risken. Kanske jag klarar mig under 0,2 eller 0,21, men det finns människor som är svagare och mer mottaglig för alkohol och hamnar på 0,21 promille och då ska man skuldbeläggas och hamna på en ordningsbot.
Jag har mera förtroende för det åländska folket och de som kör bil än vad majoriteten har här. Jag tror att de flesta resonerar som så att ett glas vin eller en öl kan man dricka och det påverkar inte dina köregenskaper överhuvudtaget. Men nu vill man istället straffbelägga nästan alla för att man tar ett glas vin till maten. Man anses som alkoholist eller missbrukare.
Ytterligare en sak som också har kommit fram i de olika rapporterna, vilket också har nämnts, det är vilka personer som är problemet. Polisen säger själv i tidningarna att man inte når dem som är problemet och de som är faran i trafiken. Det enda det här resulterar i är en ökad administration och mera resurser till polisen för att man ska följa upp den här lagen.
När vi behandlar budgeten här så vet vi att vi inte brukar vara så väldigt givmilda till polisen utan vi försöker att hålla budgeten och även ge förslag på nedprutningar för att det är för stora kostnader. Men här skapar vi en merkostnad och en uppföljning. Alla som får ordningsbot ska registreras så att polisen vet nästa gång när man hamnar i en poliskontroll om man har en prickning sedan tidigare. Detta underlättar ju inte polisens arbete, inte ett dugg. Det förtar ju resurser från annan polisverksamhet. Enligt mig är det här ett slag i luften.
Vi var alla eniga i utskottet om att grovt rattfylleri ska sänkas från 1,2 till 0,8 promille. Jag vet att min partikollega Anders Eriksson hade ett inlägg i debatten men det var inte förankrat i partiet. Ltl Anders Eriksson sade då att egentligen borde gränsen vara 0,5 promille punkt och slut, inte några mera gränser! Då skulle det vara lätt att administrera och hålla reda på. Allt som går över 0,5 promille skulle vara grovt rattfylleri.
Jag kanske inte delar den åsikten men i och för sig är det inte något dumt förslag.
Det behövs en attitydförändring överhuvudtaget angående alkoholkonsumtion. Det är ett problem när det finns sådana som konstant kör rattfulla och grovt rattfulla. Det stora problemet gäller människors hantering av alkohol i samhället. Det kanske är allvarligare att man har ökat alkoholkonsumtionen i förhållande till tidigare. Det är kanske ingen som tänker på att man sitter hemma och dricker några glas vin eller några glas öl med barnen runtomkring. Man tänker inte på vilken uppfattning barnen får. Det tror jag att är ett allvarligare problem. Hur man sedan ska åtgärda dem som är det stora problemet, de grova rattfylleristerna, så det är ju ingen som kommit på en bra lösning ännu.
Under debatten nämnde utskottsordförande att olycksstatistiken har minskat med 8 procent, men det berodde inte bara på alkoholen. En tredjedel av den minskningen antas bero på att unga bilförare kör mindre bil på grund av lågkonjunkturen. Man kan jag använda statistik hur som helst, men man ska också berätta hela sanningen och inte bara den del man vill framhäva.
Jag har inte så mycket mera att tillägga i den här debatten, den är väl ganska klar, det finns ett klart ställningstagande från olika håll här. Jag kommer inte att ändra mig på grund av de argument som har lagts fram här framförallt inte med det lagförslag som ligger till grund. Det är ett luddigt lagförslag, det är en kompromiss mellan tre olika partier och kompromisser i sådana här fall är aldrig bra.
Enligt utskottets förslag så föreslår jag ett förkastade av det andra lagförslaget.
Jag slutar här för jag ids inte dra ut på debatten med att argumentera mera för ställningstagandet är taget. Tack.
Ltl Åke Mattsson, replik
Jag tycker att man i talarstolen måste ha lite gränser i sitt raljerande i sådana här frågor och vara lite måttligare än vad Ålands Framtid är just nu. Jag tycker att man går lite onödigt långt faktiskt. Man uppmanar i princip folk att gasa på och köra förbi en poliskontroll så klarar man sig bättre än om man stannar. Hur många brott bryter man emot då? Det är grov vårdslöshet i trafiken med mera. Lite eftertänksam måste man väl vara med vad man säger. Dessutom hävdar man att polisen har sagt att i fortsättningen gasar man igenom poliskontrollerna för då åker man bara fast för fortkörningen och man slipper prickning för rattfylleri. Men det är betydligt grövre förseelse att gasa förbi. Där har vi grov vårdslöshet i trafiken, smitning med mera som man kan rada upp.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Brage Eklund, replik
Bästa ltl Åke Mattsson! Jag tror inte att jag raljerar mer än någon annan i det här fallet. Jag tog upp ett exempel på hur man kan göra om man är lite smart och kan tänka. Jag har inte sagt att polisen har uppmanat till det här. Det har ju kommit fram att det här kan hända om man inte har respekt för polisen och stannar när man blir in vinkad. Det var ett exempel på vad som kan hända. Det här raljerande tror jag att Åke Mattsson hjälper till med lika mycket.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Vad jag menar med raljera är när man ger exempel och säger ”om man är smart”, om man är smart så kan smita igenom en trafikkontroll och komma undan på det här sättet. Men då gör man sig skyldig till en massa andra brott. I den här debatten finns det inte några gränser för hur man ska komma åt att slå sönder den här rattfyllerisaken. De få gånger det händer att någon kört för fort, men jag tror inte att det kommer att hända, så borde polisen kunna sätta fast dem för grov vårdslöshet i trafiken om de kör både berusade med 0,4 och för fort. Det finns andra medel för att komma vidare med det här.
Att skuldbelägga folk som tar ett glas sysslar vi inte heller med. Det är fullständigt okej att dricka vin och öl, men man ska ha nyktra zoner. Man dricker alkohol på vissa ställen, man roar sig och på andra ställen är det helnyktert.
Ltl Brage Eklund, replik
De exempel som jag gav är verkliga möjligheter som ges. Jag vet inte varför man ska sticka under stol och försöka dölja det. Det kan hända. Ltl Mattsson säger att det inte kommer att hända, vad har han för underlag till det? Ltl Mattsons tolkning är att det inte kommer att hända. Det kan visst hända. Flera tycker och tror här, men håll er till sanningen i sådant fall. Har man underlag för det man säger?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Vi som vill ha en attitydförändring kallar inte människor för alkoholister. Idén är att få människor att fundera på om de verkligen behöver dricka den där enda flaskan öl eller det enda glaset vin. Som son till en alkoholist så vet jag att det handlar om betydligt mer än 2-3 glas då och då.
Jag håller med mina kamrater, jag skulle hellre ha gränsen på 0,2 för rattfylleri punkt! Men tillsvidare går jag på regeringens linje för jag har sett vilket resultat alkoholintag och bilkörning tillsammans kan ge. Jag tycker definitivt att trafiken ska vara en helnykter zon.
Ltl Brage Eklund, replik
Vi kan konstatera att vi har olika åsikter. Om en förare dricker mer än ett glas vin eller en öl då anser jag att man har ett missbruksproblem och då borde man få hjälp. Här borde man vidta åtgärder istället för att ge straffböter eller ta körkortet, men man borde också få hjälp för missbruket.
I debatten nämndes att man testade här i lagtinget hur mycket man tålde innan man kom upp i 0,5 promille. En vanlig sund tänkande människa sätter sig inte bakom ratten när man har druckit 2, 3 eller 4 öl. Vem gör på det viset om man har ett sunt tänkande? Då har man ett alkoholproblem, ett missbrukarproblem och då ska man vidta andra åtgärder.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Var och en står för sina attityder till folk. Jag har svårt att tro att det finns folk som är så funtade att de för att undvika böter för rattfylleriförseelse istället kör för fort och smiter undan. Det är en helt hypotetisk situation. Vem i hela friden gör på det viset?
Om de som åker fast för grov rattfylla har problem med spriten, eller snarare problem med att vara utan, det tror jag däremot att man i många fall kan utläsa och därför finns också instrument för dem. Men det är lite sent när det har gått så långt att man kör grovt rattfull. Därför är det bra att i ett tidigt skede, i början av sin ”karriär” till alkoholist, får en näsbränna när man åker fast. Sjukdomsbilden är ofta så att det inte sker över en natt, utan det utvecklas under en längre tid. Åker man fast tidigt när sjukdomen är lindrigt utvecklad så är det bra. Jag tror att det här verkligen kan motverka grov rattfylla på sikt.
Ltl Brage Eklund, replik
Det kan inte jag svara på för jag är inte någon expert. Ltl Sundman sade att han ”tror att man inte är så funtad” att man gasar på när man ser att man håller på att åka fast. Jag kan inte säga det, men inte kan ltl Sundman tala för det heller, att det inte fungerar på det viset. Här använder man uttrycken igen; man tror och man tycker. Verkligheten är en helt annan när en person sitter vid ratten och ser att man riskerar att åka fast, då kanske inte hjärnan fungerar som den ska.
Ltl Danne Sundman, replik
Nej, precis fru talman, särskilt om man har över 0,2 promille så fungerar inte hjärnan riktigt. Därför vill vi sänka gränsen till 0,2 och säga att det är ett brott att ha mellan 0,2 och 0,5 promille, det är en viktig aspekt som ltl Eklund har där. Tack för det.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Det här lagförslaget ger möjlighet för en förare att köra med 0,2-0,5 promille i sig. Det enda som händer är att man får en ordningsbot, det händer ingenting annat. Då borde man ha varit ärligare och satt gränsen där man ska ha den punkt och slut!
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Annette Holmberg-Jansson
Talman! Efter en lång och rätt uttömmande debatt under våren om promillegränsen gräns i vår lagstiftning så är det nog inte någon i salen som är förvånade över hur jag röstade i utskottet gällande den här frågan. Jag hävdar fortsättningsvis att det är fel väg att gå att införa detta lagförslag och tycker att de lagstiftningsresurser som finns i landskapsregeringen kunde sättas på mer akuta saker, på saker som inte fungerar. Det finns många lagstiftnings områden som fortfarande är mycket eftersatta och som kräver mycket resurser. Sådana är bl.a. äldreomsorgslagen och även den haltande socialvårdslagen. Dessutom tror jag inte att vi som politiker stärker vår position i samhället genom att inte ”hinna med” viktiga frågor men verkar ha gott om tid att ändra något som redan fungerar bra i vårt samhälle.
Jag tänker inte föra fram flera argument om varför jag tycker som jag tycker. Trots många höranden i utskottet anser jag ännu att jag inte fått tillräcklig fakta som styrker förändringen av promillegränsen. Jag saknar fakta som styrker att det verkligen gör skillnad rent konkret i antal olyckor i trafiken vid en sänkning från 0,5 till 0,2. Därför vill jag se att den nuvarande gränsen på 0,5 promille hålls kvar som den är och att ingen förändring sker mot hur det är idag.
Många av de som åkte fast på våra vägar med höga promillehalter är väldigt unga förare. Jag tycker att man istället bör fundera på om man kunde ha hårdare regelverk när de gäller de unga bilisterna. I några länder i Europa har man redan gått inför det. De har infört nolltolerans de första två åren du har körkort. Det är ändå så att unga och speciellt unga män är farligast i trafiken enligt statistiken.
Vi borde fundera på hur vi kan hjälpa dem som åker fast med de riktigt höga promillehalterna gränserna. Har samhället tillräckligt med resurser för att hjälpa dem? Vad händer idag om man kör med 2,0 promille och åker fast? Vilken hjälp får man? Räcker alkohol- och drogmottagningens resurser? Om man har de här promillehalterna så har man oftast problem med alkoholen. När jag har frågat alkoholister om det skulle spela någon roll för dem vilken alkoholpromillegräns som skulle gälla för att hindra dem från att köra bil i det skick de är i så svarade de; aldrig!
Vi behöver sätta alla resurser vi har på den grupp som notoriskt kör stupfulla. De som någon gång kört och åkt fast en gång för rattfylla är en mycket liten del i statistiken.
Prioriterar vi rätt nu då? Vad gör vi från samhället idag, hur hjälper vi dem? Sätt alla resurser där de behövs, inte på det som idag fungerar bra.
Vi ålänningar har en väldigt stark inställning mot alkohol i trafiken. Att köra för fort, prata i mobiltelefonen och texta på mobiltelefonen är inte alls lika förbjudet utan mer tillåtande i vårt samhälle än alkohol och trafik. Ja, man kan lagstadga om allt men varför inte börja där det gör en ordentlig skillnad till det bättre. En bättring är att man sänker till 0,8 för grovt rattfylleri, det gör en stor skillnad från 1,2 till 0,8 promille.
Talman! Sist och slutligen är promillegränsen en politisk fråga.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Ltl Annette Holmberg-Jansson och jag har debatterat den här frågan mycket.
Nolltolerans var ett nytt inlägg, det har man satt in i vissa europeiska länder. Problemet med nolltolerans är att det kan räcka med att man har ätit päron eller någonting annat så kan det visa utslag. Därför tycker jag att förslaget som landskapsregeringen har lagt är ganska genialiskt.
Det handlar om tidiga insatser och få tag i dem som dricker och börjar få missbruksproblem. Ju tidigare vi får tag i dem och ju tidigare vi kan hjälpa dem det är då vi kan stävja det här problemet. När de är uppe i de promillehalter som ledamoten lyfte fram då krävs det andra insatser. Med den här lagstiftningen kan vi stöda och hjälpa sådana personer som är på väg dit.
Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Som jag har förstått det så fungerar det bra i Tyskland och Holland att ha nolltolerans för de unga förarna. Det är män, 18-24 år, som är farligast i trafiken.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Nu råkar det sig så att min familj kommer från Wien där de har ett sådant system. Det har faktiskt visat sig att det inte är så enkelt med 0,0 promille eftersom läkemedel och annat kan påverka.
Däremot anser jag att den här normgivande lagstiftningen som en sådan åtgärd absolut är jättebra.
Annette Holmberg-Jansson, replik
Som sagt, ltl Kemetter och jag har diskuterat det här tidigare. Det står ganska klart hur vi tycker. Vi tycker olika i den här frågan och det gör många i vårt samhälle. Den här frågan delar samhället i två delar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Jag respekterar ltl Holmberg-Janssons åsikter. Vi har alla vår åsikt och den har vi rätt att ha. Jag delar inte ltl Holmberg- Janssons ståndpunkter.
Ltl Holmberg-Jansson pratade om ungdomar och en gräns på nolltolerans. Har ltl Holmberg-Jansson reflekterat över varför man har satt gränsen ända ner till noll för ungdomar?
Annette Holmberg-Jansson, replik
För de äldre förarna är gränsen fortfarande 0,5 promille, men för de unga förarna är gränsen 0,0 promille.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Ja, jag vet det. Men jag undrade över om ltl Holmberg-Jansson har reflekterat över varför man har satt gränsen till 0,0 för de yngre? Det måste finnas en anledning till det som man kan fundera över.
Annette Holmberg-Jansson, replik
Absolut, men det är ganska intressant att t.ex. i USA, där de har en gräns på 0,8 promille, där har de kommit fram till att det är farligare att pilla på mobiltelefonen, på bilradion, ändra på värmereglaget eller något annat reglage i bilen än några få tiondels promille. Om vi tänker på oss själva, hur tillåtande är vi om någon kör för fort? Hur tillåtande är vi när någon pratar i mobiltelefonen? Det är också förbjudet, men det är minst lika farligt som att köra med 0,2 promille.
Ltl Eliasson och jag har olika åsikter i det här ärendet och jag respekterar det också.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson
Tack, fru talman! Tack för den respekten, ltl Holmberg-Jansson.
Visst, det finns mycket som är farligt. Det är farligt att prata i mobiltelefon och det finns många som är farligare än att sitta i en bil. Men det gör det inte mindre farligt att exempelvis ha 0,49 i blodet och köra bil.
Fru talman! Jag grundar mitt anförande på en jämförelse som kanske förhoppningsvis kan leda till eftertanke.
I remissen av det här lagförslaget jämförde jag en pilot och en bilförare. Båda har ett stort ansvar över andra människors liv. Piloten kan ha flera hundra passagerare i sitt flygplan och bilförararen har också passagerare plus alla medtrafikanter. Jag undrade vem som skulle känna sig trygg med ett flygbolag som har 0,5 promille som gräns för sina piloter? Jag skulle aldrig flyga med ett sådant bolag.
När det gäller piloter, då vill vi nog att det ska vara noll som gäller! Eller hur? Är det någon här i salen som tycker att gränsen 0,5 promille är okej för en pilot, så begär replik och berätta! Om inte så uppfattar jag det så att ingen lagtingsledamot vill ta risken att flyga med en pilot som blåser 0,49 promille.
Men, bästa kolleger, sådana bilförare möter vi på vägen med nu gällande lag. Är det verkligen så att de som vill hålla kvar gränsen 0,5 är beredda att själva åka med en bilförare som blåser 0,49? Skulle det kännas det okej?
Fru talman! Så här påverkas vi av alkohol enligt Motormännens helnykterhetsförbunds hemsida: ”Vid 0,3 promille: Brist på koncentration och försämrad förmåga att klara av fina manövrar och små riktningsändringar.
Vid 0,4 promille: Försämrad bedömning av perifera synfältet. Trafikljus noteras ej. Dålig avståndsbedömning. Försämrad iakttagelseförmåga.
Vid 0,5 promille: Minskad precision i rörelser. Upprymdhet. Värmekänsla. Psykiska spänningstillstånd släpper.”
Visst är det självklart att en bilförare, precis som en pilot, ska vara helt nykter. Det anser också de flesta jag talat med. Därför ska vi anta det här lagförslaget. Det ger oss en tryggare trafik på vägarna. Attityderna kommer att förändras. Signalen är att vi inte längre accepterar salongsberusning i bilen. Vi kommer att få ny intressant statistik i gränszonen 0,2-0,5 promille. Potentiella riskförare måste lämna bilen och betala ordningsbot istället för att köra vidare och eventuellt orsaka tillbud och olyckor. Ingen vill hamna i den statistiken så effekten blir en nyktrare syn på kombinationen alkohol och bilkörning.
Och, fru talman, jag är övertygad om att liv kommer att sparas om Ålands lagting är klokt nog att införa de nya begränsningarna. Tack för ordet!
Vtm Viveka Eriksson
Jag är helt för en sänkning av promillegränsen från 0,49 till 0,2 promille. Det har jag varit länge. Jag tycker helt enkelt inte att man ska dricka sprit och köra bil. Det är så enkelt.
Trafiksituationer kan ofta vara direkt farliga för människor. Man behöver ha all sin uppmärksamhet på det man gör, man måste vara vaken och klar. När vi ger oss in i olika trafiksituationer så utsätter vi både oss själva och andra människor för faror om vi hamnar i ett tillbud eller i en olycka. Därför tycker jag helt enkelt att man inte ska dricka sprit och köra bil.
Däremot stöder jag inte landskapsregeringens lagförslag. Jag tycker att man har åstadkommit en dålig kompromiss genom att man har valt att inte gå hela vägen och sänka promillegränsen till 0,2 och tillämpa normalt vedertagen rättspraxis och gällande straffsatser.
När lag- och kulturutskottet presenterade sin lag angående möjligheter att dricka sprit i parker då hade man gjort en bra kompromiss och faktiskt vägt samman för- och nackdelar. Den lagen är möjlig att tillämpa.
Men vi ser problematik med följderna av den här lagen när den ska börja tillämpas.
Det har varnats från polisen, rättsväsendet och från olika experter att det här blir komplicerat att tillämpa. Det kommer att ge upphov till mer registrering, uppföljning och nya system för att ha kontroll på dem som en gång har syndat.
Man ska kunna köra och bli stoppad av polisen och sedan lämna bilen, så då är man inte så stor syndare, men man är ändå en syndare. Hela straffsystemet blir ju satt ur spel.
Min tanke, och jag pratar för väldigt många liberaler som tänker som jag, är att vi sänker promillegränsen och gör det inom befintliga ramar. Alternativet är att hålla kvar gränsen på 0,49 promille. Jag vill inte ha sådana här egna konstruktioner.
Ledamöter i lagtinget! Jag föreslår en kläm som uppmanar landskapsregeringen att ta nya tag och återkomma med en sänkning, en lag där man renodlat sänker promillegränsen, på riktigt. Det är också därför som jag inte kan stöda dessa åtgärder som blir följden av den här lagframställningen och därför röstade jag med utskottet om att förkasta det.
Jag kommer i andra behandlingen att lägga fram mitt klämförslag. Jag vet att det är många andra som också vill att vi renodlat ska gå in för en sänkning av promillegränsningen. Tack.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Föga förvånande stöder jag vtm Erikssons resonemang. Det har inte någonting med moralpanik att göra. Jag tycker inte man ska köra i trafiken när man är påverkad. Jag stöder Eriksons förslag och jag kommer att rösta för att man tar fram en renodlad lagstiftning.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Vad bra! När jag lägger fram det här i andra behandling så kommer åtminstone ltl Katrin Sjögren att stöda min kläm.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter
Tack, fru talman! Det här är en viktig debatt. Det är glädjande att många har valt att debattera. När man gör en sådan här förändring i en viktig normgivande lag ska det diskuteras och ältas fast det ibland upplevs som vi håller på hemskt länge. Det är mycket bra att vi gör det.
Skulle jag ensam få bestämma så skulle jag gärna också sänka till 0,2 och ha en alldeles renodlad lagstiftning, som liberalerna nu föreslår, men det finns inte en majoritet för ett sådant förslag. Om man vill lyckas i politiken så måste man kunna kompromissa och man måste också kunna hitta någon form av majoritet för att gå framåt. Därför kommer jag att stöda landskapsregeringens förslag. Landskapsregeringen har hittat en kompromiss som jag nästan är övertygad om att en majoritet kommer att kunna stöda. Det är ett steg i rätt riktning. Vi får resultat vad gäller normgivande lag. Vi tar ett tydligt ställningstagande och förmedlar ett klart budskap – alkohol och bilkörning hör inte ihop! Jag vill vara med och förändra attityder, inställningar och framförallt alkoholkulturen. Idag upplever vi att vi har rätt att ta ett glas vin eller en öl till maten fast man har bil. Denna rätt, som många inte kan begränsa till en liten mellanöl vid sidan om maten, är något som i förlängningen kan vara farlig och den är inte försvarbar. Därför är den här kompromissen rätt steg framåt så att vi skapar en förändring och sunda attityder till barn och unga i samhället. Vuxna och föräldrar behöver föregå med gott exempel och med sina handlingar visa vägen.
I de hem här där man inte tillåter alkohol till minderåriga, betyder inte att de ungdomarna inte någon gång dricker. Det betyder att de ungdomar som kommer från hem där man inte erbjuder alkohol dricker sig mycket, mycket mera sällan fulla. Det tyder på att tidiga insatser påverkar och alkoholism förhindras. Därför har vi varit så stränga. Sverige har en stor kampanj och man ser att man faktiskt inte ska bjuda alkohol åt sina minderåriga barn. Man ska med sitt beteende visa vad som är rätt och fel.
Därför är den här kompromissen ett tydligt ställningstagande om vad vi vill. Ingen fråntas rätten att ta ett glas vin eller en öl till maten. Vi behöver bara lära oss att om vi gör det så tar vi inte bilen hem. Det är frågan om att skapa normer och ett nytt beteendemönster. En sådan process är jag mycket glad för att få vara med om.
Olycksrisken ökar betydligt från 0,35 promille. Om barnen skriker i bilen, någon ringer på mobiltelefonen eller det ska bytas kanal i radion så förstår vi att olycksrisken med många faktorer ökar. Har man då ett moment borta, promillehalten, så minskar olycksrisken sannolikt, vilket vi vill åt.
Blandanvändning blir allt vanligare. Man använder alkohol, läkemedel och droger i kombination. Den här kombinationen är mycket farlig i trafiken. Den påverkar en människa på ett helt annat sätt. En mindre mängd alkohol, kanske det ena glaset vin, kan märkbart förminska förarens körförmåga och därmed ökar olycksrisken.
En sänkning av promillegränsen till 0,2 promille skulle göra det lättare för polisen och myndigheterna att ingripa gällande blandbruk och dess risker. När man blir fast för 0,2 och måste man börja diskutera vad det beror på för man drack bara ett glas vin. Vilka mediciner äter du? Jag tar lugnande piller. Då kanske man kan börja en ny diskussion och det sätter vissa tankar i individens huvud; vilken väg är jag på väg att gå? De tidiga insatserna är absolut A och O.
Ltl Holmberg-Jansson lyfte också fram en viktig fråga. Det gäller de unga pojkarna som ofta testar och provar sig fram. Eftersom vår kollektivtrafik är så pass dålig så tycker jag att användningen av moppebilar ökar. Vi har riktigt unga förare ute och kör med den tunga trafiken på gatorna. Vi vet också att ungdomar på Åland dricker. Det här är någonting som är normgivande. Om vi som föräldrar inte dricker någonting när vi sätter oss en i bil så då kanske också våra unga pojkar och flickor, som kör mopedbilar hem från festen, inte ens funderar på den där klunken öl som erbjuds.
I Sverige och i Norge sänkte man promillegränsen till 0,2 promille och statistiken visar att antalet trafikolyckor och dödsolyckor minskade. Vi har debatterat statistik. Det här är sådan statistik som jag har hittat och forskat fram. Olyckorna som beror på rattfylleri har minskat.
Ungefär hälften av förarna i rattfylleridödsolyckorna är ungdomar. Det är också A och O om vi kan stävja där, men det har också att göra med hastigheter.
Tyvärr har vi sett en trend, det visar också den här forskningen, att allt fler ungdomar uppger att de kör efter att de har druckit alkohol. I debatten kom det fram att vi har ganska lätt tillgång till alkohol. Vi har en annan alkoholkultur på Åland i och med att vi har taxfree och taxfreebåtarna. Därför är jag jättestolt över att landskapsregeringen nu har kommit så här långt. Jag vill tacka ministern för arbetet med att ta fram det här. Tack.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Ltl Kemetter och jag har samma mål. Vi har ganska mycket samma argument för det här målet. För min del har det dock varit absolut mycket svårt att ta den här framställningen pga. tillämpningen. När vi stiftar lagar i den här salen då ska vi lyssna på expertisen, vi ska lyssna på dem som tillämpar lagarna när de träder ikraft. Vi vet vad experterna säger om den här lagen; den är inte bra. Det blir inte bra med nya kontroller, nya mätare och nya registreringar. Idag har det även diskuterats om detta också leder till att man lite bagatelliserar brottet, som jag fortsättningsvis tycker att det är för man ska inte köra bil och dricka sprit.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Vi är av samma åsikt. För mig personligen handlar det om ett övervägande. Vi har de här nackdelarna, men vilka fördelar har vi? För mig vägar de fördelar som vi får med den här lagstiftningen mera. Vi får ett direkt trendbyte, vi skapar diskussion och vi skapar normgivande diskussioner i hemmen. Det uppstår problem ja, men jag anser att de problemen garanterat kan lösas på något sätt. Det positiva med den här lagen är mycket, mycket större för samhället och för våra unga.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Det är detta som är så svårt att förstå. När vi lagstiftar så ska vi inte bygga problem för dem som ska tillämpa lagarna. När det finns väldigt enkla lösningar så borde vi väl gå på de enkla lösningarna direkt och inte ta sådana här kringelikrokar. Jag vet hur det är när man måste kompromissa för att komma vidare, men i det här fallet tycker jag faktiskt att det är en synnerligen dålig kompromiss.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Socialdemokraterna skulle nog gärna också ha tagit den enkla lösningen direkt. Men har man inte en majoritet så istället för att leva ytterligare fyra år eller längre med en lagstiftning där folk faktiskt kör med 0,49 promille så ansåg vi att kompromissen absolut är det första steget som måste tas. Sedan kan man säkert se över den här lagstiftningen framöver. Det här är ett steg på vägen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Jag har en fråga till ltl Kemetter. Tror ni verkligen att sänkningen till 0,2 promille gör att de som kör på vägarna med höga promillehalter sluta köra bil? Tror inte ltl Kemetter att det redan är de som är skötsamma och som inte kör onyktra som sedan struntar i att ta ett glas vin? Det kommer inte att göra någon skillnad överhuvudtaget i olycksfallsstatistiken. England, som har en gräns på 0,8 promille, har lika låg dödsfallsstatistik som Sverige, som har en gräns på 0,2 promille.
Ltl Sara Kemetter, replik
Jag tror inte att det kommer att påverka dem som har höga promillehalter och kör bil. De som har riktigt höga promillehalter har redan ett sådant problem med sitt missbruk att vanliga regler inte gäller.
Däremot är jag övertygad om att det skapar en ny norm och då sker det förändringar i samhället. Jag är övertygad om att den här normen kommer att göra att vanliga människor som tidigare kanske drack 1-2 glas vin nu lämnar bort vinet. Man börjar diskutera hemma med sina barn att det är helt okej att köra till en fest och inte dricka. Idag är det inte riktigt så, man blir ändå påtrugad; ”du kan ta ett glas skumpa, du kan ta ett glas vin, det är helt okej och det är ju bara åtta, eller sex timmar kvar.” Det är endast gravida kvinnor som är tillåtna att köra bil och inte dricka. Vi ändrar en norm och därför stöder jag det här.
Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Jag respekterar att vi tycker olika här. I många olika replikskiften har det sagts att man håller sig inte till ett glas och att man blir påtrugad att dricka Under våra höranden i utskottet av näringen så sade de ungefär samma sak som jag har erfarenhet av efter 20 år i restaurangbranschen; man dricker inte 2-3 glas på restaurang, man dricker ett glas. Vad som sedan sker på privata fester kan jag tyvärr inte uttala mig om. Jag har en helt annan uppfattning där. Jag känner aldrig att jag inte skulle kunna säga nej och att jag blir påtrugad att dricka. Visserligen är det ingen som frågar om man är gravid, men oavsett så har jag inte alls samma känsla när det gäller det.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Nej, jag har inte heller den uppfattningen att det på krogen är på det viset om man vet att man ska köra. Men de flesta fester är faktiskt hemmafester eller hippor ute på landet där man kanske har lång väg att köra. Man vill ändå fara på älghippan men kommer polisen?
I byn där jag har sommarstuga på fastlandet finns en polisbil. När den polisbilen är i den byn så ringer man till nästa by för att de ska hoppa in i bilarna och köra bort för nu gör polisen blåsprov.
Det handlar inte om att sitta på en fin restaurang och dricka ett par glas vin, utan det gäller tyvärr det allmänna samhället som vi lever i.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Karl-Johan Fogelström
Fru talman! En sänkning av promillegränsen till 0,2 promille är en klar markering att alkohol och bilkörning inte hör ihop. Den långsiktiga inverkan av en sänkning till 0,2 promille är att påverka attityder förhoppningsvis hos de unga. Det ska vara självklart att inte dricka och köra. En sänkning kommer att leda till att allt färre kör med alkohol i kroppen. Kompromissförslaget är ett viktigt steg i rätt riktning. Jag stöder landskapsregeringens lagförslag. Tack.
Ltl Mats Perämaa
Fru talman! Ett förtydligande; med anledning av röstningsproceduren när lagtinget beslutade att lägga landskapsregeringens förslag till grund för behandlingen så förekom det en diskussion om huruvida vi i detaljbehandlingen återigen skulle rösta om frågan om att föra in eller inte föra in de formuleringar som finans- och näringsutskottet har kommit fram till gällande 4 §.
Efter närmare eftertanke menar jag att det finns skäl att ha en omröstning till på grund av att utskottsmajoritetens synpunkter inte hann bli tydligt klarlagda. Med tanke på den något kortfattade presentationen av utskottsordförande så finns det en anledning nu, efter avslutad debatt, att föra fram ett omröstningsförslag. Jag aviserar att jag kommer att föra fram ett sådant förslag.
Ltl Mika Nordberg
Tack, fru talman! Jag kan börja med att stöda ltl Perämaas förslag att vi ska rösta. Det är precis det som mitt anförande går ut på.
Jag har själv varit med i utskottsbehandlingen av hela det här ärendet. Det står klart för mig som nykterist att man inte ska köra bil och dricka alkohol samtidigt. De sakerna hör inte ihop.
Det enda som jag förvånar mig över är att när vi tidigare gjord sådana här tester så såg man hur mycket alkohol man kan dricka. Om man dricker en portion alkohol, en öl eller ett glas vin, så överstiger man inte 0,2 promille. Det betyder att de som absolut har behov av att dricka ett glas vin eller en öl fortfarande göra det. Media har försökt återge detta. I den testen som förekom i Ålandstidningen talade man om hur det ligger till vid 2 eller 3 öl när det gäller att komma upp till den här gränsen. Jag såg inte en klar tabell hur det låg till för alla försökspersoner vid en portion. Det skulle ha varit intressant att få ta del av det resultatet.
Jag tycker att det börjar bli dags att vi här i lagtingssalen här går till omröstning. Oberoende av hur länge vi håller på att argumenterar så ändrar man inte uppfattning här i salen. Jag tror att det är viktigt att vi röstar i den här frågan så får vi klarlagt hur det blir. Tack, fru talman.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Förslag om förkastade framläggs i samband med ärendets andra behandling då även klämförslag kan läggas fram.
Detaljbehandlingen börjar. Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland paragraf för paragraf som de lyder i landskapsregeringens lagförslag.
Föreläggs 1 §. Godkänd.
Föreläggs 4 §. Begärs ordet?
Ltl Mats Perämaa
Fru talman! Jag föreslår att lagtinget, angående 4 §, omfattar den formulering som finans- och näringsutskottets hade kommit fram till i betänkande, dvs. att inte sänka promillegränsen från 0,5 till 0,2.
Annette Holmberg-Jansson
Jag vill understöda ltl Perämaas förslag.
Talmannen
Ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Annette Holmberg Jansson, har föreslagit att 4 § godkänns i den lydelse den har i utskottets betänkande.
Omröstning kommer därför att verkställas. Den som omfattar landskapsregeringens lagförslag, röstar ja; den som omfattar ltl Mats Perämaas ändringsförslag, röstar nej.
Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Majoritet för ja. Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt landskapsregeringens lagförslag.
Föreläggs 5 §. Godkänd.
Föreläggs ikraftträdelsebestämmelsen. Godkänd.
Lagens rubrik. Godkänd.
Lagens ingress. Godkänd.
Lagförslagets första behandling är avslutad.
Föreläggs det andra lagförslaget. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
4 Servicesedlar inom socialvården
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 13/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 23/2014-2015)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Christian Beijar
Fru talman! Social- och miljöutskottet är helt enigt om att lagförslagen om servicesedlar inom socialvården antas. Utskottet konstaterar att införandet av servicesedlar leder till att valmöjligheterna ökar, att tillgången till tjänster förbättras och att samarbetet mellan den kommunala socialvården och de privata socialserviceproducenterna främjas.
Ett av målen med lagförslaget är att öka klientens valfrihet, vilket bedöms ge upphov till indirekta kostnadsinbesparingar. Den kommunala sektorn kan i framtiden koncentrera mera resurser på att ordna service istället för att producera den. Privata framtida serviceproducenter får möjlighet att konkurrera om kunderna, vilket eventuellt leder till ett bättre förhållande mellan pris och kvalitet.
Genom lagförslaget införs en rätt för kommunerna att besluta om ibruktagande av servicesedlar för socialvårdstjänster. Kommunerna ska ha rätt att besluta till vilka tjänster servicesedeln kan användas. Dessutom ska kommunerna godkänna de privata serviceproducenterna som kan ta emot servicesedel för sina tjänster.
Utskottet anser att servicesedlar lämpar sig väl för vissa typer av hälso- och sjukvårdstjänster exempelvis hemsjukvård och tandvård och uppmanar landskapsregeringen att återkomma med förslag till lagstiftning som möjliggör ibruktagande av servicesedlar även inom hälso- och sjukvården.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Har utskottet fått någon klarhet i varför landskapsregeringen inte tar fram ett lagförslag som samtidigt också innefattar hälso- och sjukvården? Det har varit väldigt mycket på tapeten till exempel när det gäller tandvård. Nu säger vissa delar av landskapsregeringen att de visst vill ha servicesedlar för tandvården, men samtidigt går man inte från ord till handling. Jag tycker att det är lite märkligt.
Christian Beijar, replik
Fru talman! Vi har inte behandlat den frågan i utskottet. Vi har utgått ifrån landskapsregeringens lagförslag.
Rent allmänt kan man säga att det kan vara till fördel att först pröva servicesedlar just inom den kommunala socialvården. Man kan först se hur det fungerar för att utgående från erfarenheter ifrån detta ytterligare gå vidare. Ambitionen är självfallet att systemet med servicesedlar också ska omfatta hälso- och sjukvårdstjänster i framtiden.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Den slutsatsen delar jag inte. Det finns ett uppenbart behov när det gäller tandvården. Det finns en hel stor bransch med privata aktörer som absolut kan leverera om landskapsregeringen så beställer.
Sedan vet vi förstås alla att det också handlar om finansiering. Finansieringen är en tung och vägande bit när det gäller tandvården. Det skulle ha varit ett steg fram på vägen om man hade haft möjligheten att kunna gå vidare och titta på hur det skulle utformas och kanske göra kostnadsberäkningar och sådana saker. Jag är lite besviken.
Christian Beijar, replik
Fru talman! Som jag sade i den förra repliken så är vi självfallet positiva till att utveckla systemet med servicesedlar framförallt när det gäller tandvården. Det är precis det som vi också kommer att eftersträva. Vi kommer också att jobba i fortsättningen för det här. Det är också viktigt att se hur servicesedlar slår nu inom socialvården.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson
Fru talman! Som vi har väntat på det här! För åtta år sedan började jag arbeta för att vi skulle få systemet med servicesedlar på Åland. Äntligen är vi nu här med ett enigt utskott som föreslår att lagtinget ska anta lagförslaget.
Det här är en stor seger för alla som vill ha mer valfrihet. Istället för att tjänstemän och politiker bestämmer ges valet till de anhöriga och klienterna själva. Med servicesedlar blir det så att pengarna följer kunden. En servicesedel möjliggör verklig valfrihet och eftersom sedeln följer klienten garanteras likabehandling och att det blir kvaliteten som avgör, inte det lägsta priset.
För över tre år sedan debatterade vi den här frågan i samband med lagtingsledamot Gunnar Janssons motion och frågan fanns redan då inskrivet i regeringsprogrammet tack vare moderaternas lyckade regeringsförhandlingar. Och i Mariehamn lämnade jag in ett initiativ i stadsstyrelsen om att införa systemet i staden för mer än fem år sedan. Tyvärr har det funnits motstånd mot att förverkliga ett system med servicesedlar. Ett par av de största invändningarna var att det fanns en rädsla över oklarheter kring privata serviceproducenter och att vi saknade specifik lagstiftning om servicesedlar som man hade i Finland. Nu har vi snart bägge på plats. För inte så länge sedan antog vi lagen om privat socialservice och nu har vi lagen om servicesedlar för avgörande här.
Många gånger har jag haft anföranden om servicesedlar och eftersom det sägs att upprepning är kunskapens moder så tänkte jag återge lite av det jag sagt tidigare.
Jag tror att det här är en av flera pusselbitar för att få samhällsservicereformen genomförd på ett bra sätt. Tänk vad bra om man kunde få välja sin serviceproducent oberoende av kommungränser. Servicesedlar kan möjliggöra det. Om vi vill.
Vi har redan ett bra tag haft fakta på att det är fullt möjligt att genomföra, fungerar bra och att det är mycket efterfrågat. Dessutom vet vi att det nu finns fungerande lösningar med elektroniska servicesedlar som framkommit i hörande i finans- och Näringsutskottet tidigare och nu även i social- och miljöutskottet.
I både Sverige och Finland finns system med servicesedlar och i Finland har man haft det i bruk i mer än tio år. Redan för nio år sedan, i slutet av år 2006, användes servicesedlarna av fler än 120 kommuner i Finland, och kommunerna använde mer än 7 miljoner euro för de tjänster som anskaffades med servicesedlarna. Införande eller utökad användning planerades redan då av ytterligare 86 kommuner och samkommuner.
För några år sedan genomförde Finlands kommunförbund en enkätundersökning om servicesedlar med 13 000 tillfrågade. Den visade att invånarna vill påverka tjänsterna och ansåg det viktigt att kunna välja fritt mellan olika serviceproducenter. Det här kom också till uttryck i en önskan att utnyttja exempelvis grannkommunernas tjänster och servicesedlar. Alltså, om grannkommunen hade infört servicesedlar var man avundsjuk för att man hörde hur bra det är! En klar majoritet av de tillfrågade understödde servicesedlar. Ju äldre de tillfrågade var, desto större värde satte de på möjligheten att använda servicesedlar. Det här är alltså ett mycket bra och genomförbart system som motsvarar nutiden och är synnerligen efterfrågat av medborgare som fått kännedom om hur systemet fungerar.
Fru talman! Jag vill ytterligare lyfta upp att det här är positivt för företagare och då särskilt småföretagare med stark personlig service. Dessutom kunde det här vara en bra sak för att stötta upp kvinnligt företagande och det kan skapas helt nya möjligheter för dem att bli företagare. Vi vet ju alla att det är flest kvinnor som jobbar inom den här sektorn. Kvinnligt företagande lyfts också särskilt upp i regeringsprogrammet. Det här är alltså även en viktig jämställdhetsfråga.
Ett exempelområde där man ganska snabbt kunde få igång systemet med servicesedlar kunde vara inom närståendeavlastningen, som jag också har nämnt tidigare. Jag vet att det finns många anhörigvårdare som har jättesvårt att släppa taget och inte alltid känner sig trygga med att lämna den anhöriga på en av de offentliga institutionerna som man blir anvisad till för avlastning. Man kanske vill ha en annan lösning, kanske man känner sig tryggast med att lämna hos någon privat serviceproducent med en specifik inriktning eller kanske vill man ha någon som kommer hem istället och avlastar hemma. Alla familjer är inte likadana. Det måste gå att få mer flexibla lösningar så att vi verkligen stöttar upp målet med att kunna bo hemma längre på riktigt. Det är inte bara så att det blir bättre för familjen utan det kan också bli billigare i längden eftersom det är väldigt dyrt med institutionsplatser.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att moderat samling självklart står bakom detta lagförslag och hoppas på att vi får ett enigt lagting som godkänner det. Sedan kan vi alla hjälpas åt att börja förverkliga det i praktiken för ålänningarnas bästa! Tack.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Vilket brandtal, ltl Petri Carlsson! Hälso- och sjukvårdstjänsterna ju faktiskt inte på kommunal nivå. Den här lagstiftningen som vi nu diskuterar gäller servicesedlar på kommunal nivå. Det är en stor besvikelse att vi inte har lyckats få igenom servicesedlar för Ålands hälso- sjukvårdstjänster. Det är faktiskt tandvården som är dyr för invånarna och framförallt gynekologitjänster för kvinnor är mycket dyra. Det är ju där som vi borde utveckla servicesedlarna, att de också skulle gälla hälso- och sjukvårdstjänster. Det som vi nu har på kommunal nivå är faktisk ganska lite. Den stora elogen kommer tyvärr inte riktigt att bli så stor. Så är det i Finland men så är det inte på Åland vad gäller behörighetsområden.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Hur stort det blir avgörs hur väl socialdemokrater, andra partier och politiker är beredda att vara med och stötta upp förverkligandet i praktiken ute i kommunerna. Det finns stora möjligheter om vi är beredda att jobba för det och det är jag åtminstone.
När det gäller hälso- och sjukvård och möjliggörandet av servicesedlar även där så uppmanar utskottet nu landskapsregeringen att återkomma med den biten. Det är vi för och det är mycket trevligt att höra att ltl Sara Kemetter också stöder det.
Ltl Sara Kemetter, replik
Jag har nog inte sagt att jag inte stöder det. Vi från socialdemokraterna har varit med och sett det här som ett steg när det gäller möjligheterna att uppnå allmän tandvård. Man kan stöda de privata tandvårdsenheterna så att de som inte har tillgång till ÅHS tandvård skulle kunna få subventionerad privat tandvård.
Men som sagt, den här lagen gäller relationen mellan kommunen, klienten och serviceproducenten. Det är egentligen folkhälsan som är aktuell just nu på Åland.
Ltl Petri Carlsson, replik
Till det sista att det endast är folkhälsan som är aktuell så det kan möjligen vara så. Det har också tidigare funnits privata serviceproducenter som kanske inte hade behövt lägga ner, vilket vi har sett nu. Om servicesedlar hade funnits så kanske inte Villa Gustava hade behövt lägga ner sin verksamhet. Det vet vi inte, det är svårt att säga. Men jag vill inte hamna i den situationen igen att privata aktörer, som har en väl uppskattad verksamhet, måste lägga ner. Det finns möjligheter och sedan finns det också ytterligare möjligheter för andra att skapa flexibla lösningar. På andra ställen har det uppstått företag när man har infört servicesedlar. Jag hoppas att det uppstår företag här också.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve, replik
Tack, ltl Carlsson, för en klockren beskrivning av servicesedlarnas potential. Landskapsregeringen delar uppfattningen långt och det är också huvudorsaken till att vi har lagt förslaget.
Tack till social- och miljöutskottet för en god behandling av ärendet.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Torsten Sundblom
Tack, fru talman! I den liberala gruppen ser vi också positivt på servicesedlarna. Vi omfattar betänkandet. Vi saknar hälso- och sjukvården i systemet, med det skriver också utskottet om i sitt betänkande. Utskottet beställer lagstiftning för servicesedlar även inom hälso- och sjukvården.
Jag avser att komma med ett klämförslag i andra behandlingen som lite förtydligar utskottets beställning. Tack.
Annette Holmberg-Jansson
Fru talman! Den demografiska utveckling vi står inför i alla europeiska länder är stor. I många länder bl.a. I Tyskland ser man just nu över all sin lagstiftning gällande de sociala tryggheterna för att underlätta så att familjerna själva orkar och bättre kan hjälpa till när deras anhöriga behöver dem.
Jag har förstått att de utökar sin föräldraledighet till tre år, de öppnar upp möjligheter till att nära anhöriga kan vara lediga och ta hand om sina anhöriga efter ett sjukdomstillstånd som kräver fortsatt eftervårdnad av någon annan. Du som anhörig får vara med din sjuka förälder och leta fram de vårdformer som passar din familj bäst och samhället ger dig betalt för att göra det. De har insett att de kan spara pengar och på samma gång få en bättre vård av de gamla om de anhöriga som känner den sjuke får vara involverad och hjälpa till.
Med den här lagstiftningen öppnar vi också upp en ny dörr, en dörr som på sätt och vis kan innebära just det. En början till att själv få välja. Att under hela livet ha en valfrihet att själv välja vad som är bäst för dig och din familj.
Jag tycker det är bra att utskottet ber landskapsregeringen att återkomma med en utvidgning att dessa servicessedlar även kunde gälla inom hälso- och sjukvården. Ingen vill ha en dålig vård och ingen kommer att anlita någon som ger dålig vård om det finns andra möjligheter, och det öppnar det här upp till. Låt oss ta vara på den chansen.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.
Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag ändring av 3 § landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
5 Landskapets fastighetsverk
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 16/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 24/2014-2015)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Lag- och kulturutskottet har behandlat lagframställningen om att bilda ett fastighetsverk, ett affärsverk med uppgift att förvalta landskapets fastigheter. Syftet med förslaget är att effektivisera och förbättra servicen och öka kundfokusering och ekonomisk styrning.
Utskottet konstaterat att det finns klara fördelar med att förvaltningen av landskapets fastigheter effektiviseras. Utskottet konstaterar också att det är en viktig uppgift för affärsverket att kontinuerligt se över landskapets innehav av fastigheter. Vi tenderar att lägga på oss en del fastigheter. Det kunde kanske vara fog att avyttra sådana fastigheter som inte hör till kärnverksamheten och som landskapet inte har behov av.
Fastighetsverket ska enligt lagförslaget ha en styrelse med högst åtta medlemmar. Utskottet konstaterar att styrelsen behöver ha en mycket bred kompetens innefattande ekonomi, juridik, teknik, byggnadsvård och kultur - och miljövård. Styrelsens mandattid är endast ett år. Utskottet konstaterar att den korta mandattiden kan föranleda en risk för brist på kontinuitet i styrelsens arbete. Vi fick inte klara svar från landskapsregeringen om styrelsen ska bestå av tjänstemän eller av politiker. Landskapsregeringen gav inte riktig klara besked. Kanske man har kommit längre i processen nu? Kanske vi får tilläggsinformation?
Utskottet anser att klara kompetenskrav ska utarbetas innan tjänsten som verkställande direktör utannonseras.
Vi hade också en lång diskussion kring lagtingets roll när man bildar affärsverket. Vad blir lagtingets påverkan? Vi anser att lagtinget alltid ska besluta om fasighetsverkets finansiella överföringar som påverkar landskapets totala lånebehov under budgetåret.
Utskottet har gjort förändringar i 3 §. Man har lagt fokus på att fastighetsverket är ett affärsverk. Man kan konstatera att landskapet har ett otroligt brett fastighetsbestånd som omfattar en uppsjö av olika byggnader. Vi har Ålands förnämsta natur- och fornlämningar, kulturmiljöer och kulturhistoriskt värdefulla byggnader som t.ex. Kastelholm slott. Vi har självstyrelsens symbolbyggnader som Självstyrelsegården, Ålands lagting och Ålands museum. Sedan har vi också byggnader och fastigheter som är avgörande för just kärnverksamheterna i landskapet; utbildning och hälso- och sjukvård. Nu ingår inte hälso- och sjukvården i fastighetsverket, men meningen är att det så småningom också ska inlemmas i hela paketet.
Utskottet understryker vikten av att fastighetsverket i all sin verksamhet beaktar de speciella behov som vårt kulturarv, byggnadsvården, miljövården och naturvården kräver så att fastigheternas värden, inklusive kultur- och naturmiljövärden, bevaras, vårdas och utvecklas på ett för ägaren och brukaren långsiktigt sätt.
Under hörande framkom att det finns en del oklarheter också när det gäller ansvars- och myndighetsrollerna i fråga om just kultur- och naturarvet. När man omorganiserar så behöver man reglera upp vad som är myndighetsutövning när det gäller kultur- och naturvård och vad som kommer att höra till affärsverket.
När fastighetsverket ska ta hand om de praktiska arbetena med skötsel och åtgärder för naturskyddsområden så behövs miljöbyråns planering och anvisningar för att vi ska kunna förvalta vårt innehav på bästa sätt.
Därför föreslår vi inför lagtinget att man gör ett förtydligande i 3 §, Principerna för fastighetsverkets verksamhet. Det ska av bestämmelsen framgå att fastighetsverket i sin verksamhet, förutom den ekonomiska styrningen, ska beakta kulturarv, byggnadsskydd, miljövård och naturskydd. Den ändringen föreslår vi för lagtinget att man gör i 3 §.
Dessutom vill också peka på att det är väldigt viktig att landskapet har en värdig personalpolitik och att personalen får vara med när man gör organisationsförändringarna. Det är också viktigt att förmåner som man har haft tidigare kvarstår.
Utskottet vill betona att klara informationsgångar och en dialog med personalen hela tiden ska vara bärande i den här processen. Vi vet alla man har kommit en bit på väg och nu har vi också så småningom lagstiftningen på plats. Tack.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Ltl Sjögren tog upp till tiden för styrelsen, att den är ettårig. Jag anser att det inte är något bra sätt att styra ett affärsverk på, att ha en ettårig styrelse. Nya medlemmar ska sättas in en så omfattande organisation som det här blir. Man får inget grepp om detta. Som ledamot tar det säkert ett år att få en uppfattning om vad det innebär.
Jag har inget förslag men kanske landskapsregeringen kan titta på det här. Det här är inte bra. Styrelsen borde till exempel sitta en lagtingsperiod, fyra år i gången, och sedan kan man tillsätta en ny styrelse när det kommer en ny landskapsregering. Modellen med ettåriga styrelser är förödande.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det tog också lag- och kulturutskottet fram när vi hade hört om lagstiftningen. Vi fick svaret att man väldigt lätt kan förlänga styrelsens mandatperiod med ett år i taget. Ltl Eklund tar upp en poäng. Det var inte riktigt klart om det ska vara sakkunniga, tjänstemän eller politiker med i styrelsen. Det blir en väsentlig skillnad om man sitter en mandatperiod och det handlar om politiker. Jag ser att det är svårt att från politiker få den sakkunskapen som vi i betänkandet eftersträvar. Det finns vissa oklarheter som vi tyvärr inte kan svara på.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Nej, jag har inte sagt att det ska vara politiker i styrelsen. Det ska vara kompetenta personer. Styrelsen är redovisansvarig gentemot lagtinget så att man sköter affärsverket på ett affärsmässigt sätt. Jag är lite orolig för att det inte kommer att fungera bra när man har en styrelse som sitter ett år i gången, även om man kan ha förlängning. Det finns alltid möjlighet att byta ut styrelsen förstås. Nya personer ska sättas in i verksamheten. Det kan bli någon kvar från tidigare styrelse och då kanske man inte hinner med att sätta sig in i verksamheten och man känner sig kanske lite överkörd. Det här kommer att bli en omfattande affärsrörelse som har ett stort ansvar för alla byggnader. Då är det också viktigt att det finns kompetent folk under en viss tid att agera.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag kan bara hålla med ltl Eklunds uppfattning. Stora krav ställs på den här styrelsen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen förläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.
Föreläggs förslaget till landskapslag om landskapets fastighetsverk för antagande för godkännande. Godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 och 24 §§ landskapslagen om landskapets finansförvaltning för godkännande. Godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet för antagande i andra behandling för godkännande. Godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 3 § landskapslagen om Landskapsrevisionen för antagande i andra behandling för godkännande. Godkänt.
Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
6 Lotteriinspektionen
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 18/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2014-2015)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Lagförslaget om en Lotteriinspektionen är ett ganska omfattande lagförslag och vi har ett relativt magert betänkande. Lagförslaget om Lotteriinspektionen detaljreglerar hur vi ska sköta tillsynen. Den har fullständigt relevans. Lagutskottet har hört berörda personer, myndigheter och PAF.
Lagförslaget går ut på att vi ska bilda en ny Lotteriinspektion. Det innebär att vi inrättar en ny myndighet som ansvarar för tillsynen i första hand över penningverksamhet på Åland. Den föreslagna landskapslagen innehåller närmare bestämmelser om bland annat den nya myndighetens organisation och arbetsuppgifter.
Utskottet konstaterar att en oberoende, välfungerande lotteritillsyn är nödvändig för att det på Åland ska vara möjligt att upprätthålla en seriös och trovärdig lotteriverksamhet.
Det här är någonting som har efterfrågats väldigt länge. Spelbranschen utvecklas snabbt både vad gäller teknik och juridik. Vi konstaterar att det kommer att ställas ganska höga krav på den här nya myndigheten. Myndigheten ska behärska olika kompetensområden alltifrån juridisk och teknisk kompetens och kunskaper när det gäller spelmissbruk.
Enligt föreliggande förslag skulle en Lotteriinspektion tillsättas vilken är en oberoende myndighet underställd landskapsregeringen. Tillståndsfrågorna, beviljande av tillstånd för spelverksamhet skulle fortsättningsvis handläggas vid Ålands landskapsregering.
Utskottet vill understryka att trots den nya Lotteriinspektionen så kvarstår ett övergripande politiskt ansvar vid tillståndsgivning, tillsättande av styrelse och utarbetande av ägardirektiv.
Några åsikter och påpekanden om spelandet. Det framgår bland annat i lagen att man kan stänga av en person upp till ett år. Vid hörande har framkommit önskemål att stänga av personer med längre. Utskottet konstaterar att det inte finns något hinder att upprepa av avstängningsbeslutet när det har gått ett år, om man finner det motiverat. Vi jämförde också med hur det ser ut i Sverige. I Sverige kan personer i motsvarande situation inte bli avstängda i ett år utan där är avstängningstiden max sex månader så där har vi lite strängare lagstiftning.
Utskottet vill också påpeka att det är viktigt att lagstiftningen inte är begränsande och att den hålls modern. Vi påpekade tidigare här i betänkandet att utvecklingen är rasande snabb. Det är viktigt att man tar i beaktande att det kommer nya betalningssätt och man får inte begränsade det.
Slutligen anser utskottet det viktigt att omfattningen av myndighetens verksamhet definieras och att landskapsregeringen ser på möjligheten att samordna tjänster, teknik och lokaler. Även inköp av tjänster kan övervägas. Utskottet föreslår en restriktiv nyanställningspolicy. Vi kunde konstatera att vi har inrättat ganska många nya tjänster under den här mandatperioden, samtidigt är det väldigt viktigt att vi har klara papper när det gäller vår egen spelverksamhet.
Utskottet välkomnar att landskapsregeringen har ambitionen att om möjligt utlokalisera verksamheten. Vi kunde konstatera att där finns det en liten motsägelse för det är väldigt svårt att samordna lokaler, men tjänster och teknik kan man säkert samordna om det skulle bli aktuellt att utlokalisera verksamheten. Tack.
Talmannen
Begärs ordet?
Minister Wille Valve
Talman! Tack utskottsordförande för en utmärkt redogörelse om förslagets innehåll.
Lotteri- och i synnerhet penningspelverksamheten är idag global business och den behöver också övervakas av en Lotteriinspektion på Åland. Verksamheten omsätter stora belopp och är förenad med stora risker för den enskilde att bl.a. hamna i ett spelberoende som kan få förödande konsekvenser för denne.
Det är viktigt att tillsynen över en sådan verksamhet utövas på ett trovärdigt sätt bl.a. för att dels skydda den enskilde, dels i största möjliga utsträckning bidra till ett minskat utbud av illegal spel- och lotteriverksamhet och därmed motverka även andra brottsliga företeelser.
En funktionell tillsyn innehåller många komponenter vilket gör att arbetsuppgifterna kommer att vara krävande, precis såsom utskottsordförande Sjögren nämnde. En förutsättning är att personalen vid Lotteriinspektionen är välutbildad och besitter en sådan kunskap och erfarenhet som krävs både i uppbyggnadsskedet och i den fortlöpande verksamheten för att tillsynen ska kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt.
En relevant om än kort jämförelse kan göras med den svenska Lotteriinspektionen. Svenska Lotteriinspektionen har följande uppgifter: Att bevaka konsumenternas intressen, se till att minska riskerna för de sociala skador som spelande kan föra med sig, arbeta för en sund och säker spelmarknad, bidra till att utbudet av olagliga spel och lotterier minskar, ha det övergripande ansvaret för att kontrollera spel- och lotteriverksamheten, utbilda och informera om den lagstiftning som rör spel och lotterier samt informera regeringen om hur spelmarknaden utvecklas i Sverige och utomlands.
Lotteriinspektionen i Sverige har Sverige som sitt geografiska tillsynsområde. Lotteriinspektionen på Åland har Åland som sitt geografiska tillsynsområde, vilket återspeglar sig i att antalet anställda på den svenska myndigheten är långt fler än vad som kommer att vara aktuellt för Åland. På Åland handlar det i huvudsak om att utöva tillsyn över en aktör på den åländska marknaden. Tillståndsfrågorna hanteras av landskapsregeringen, vilket är en skillnad i förhållande till hur de hanteras i vårt västra grannland.
Talman! Tack för ordet.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om Lotteriinspektionen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om lotterier för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
7 Ändring av sjöarbetsinkomstavdraget
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 21/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 29/2014-2015)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Jörgen Pettersson
Talman! Det finns många skäl att minnas att vi när det gäller sjöfart saknar egen behörighet. Samma sak med de allra flesta skatter. Sjöfarten sköts från Helsingfors om än med stor hjälp av gedigen åländsk kunskap. De åländska redarna har sedan decennier tillbaka aktivt och oförtrutet manövrerat i de korridorer där de avgörande besluten fattats. När det gäller just sjöfart är Ålands specifika tyngd väldigt stor i Finland. Idag leds Finlands mest inflytelserika sjöfartsorganisation Rederierna i Finland av en ålänning och branschens viktigaste mötesplats är Sjöfartens dag som ordnas om våren i Alandica.
Mot den här bakgrunden kan man se den föreslagna lagen om ändring av sjöarbetsinkomstavdraget. Lagförslaget följer den reform av sjömanspensionssystemet som Finlands riksdag beslutat om. På ett övergripande plan handlar det om att anpassa sjömännens pensionsvillkor till de landanställdas. Till exempel stiger manskapets och befälets pensionsålder till 63 år under en femårig övergångsperiod.
Sjömännens beskattning blir strängare. När till exempel avdraget i kommunalbeskattningen sänks från 30 procent till 20 procent eller högst 7 000 euro betyder det i runda slängar 750 000 euro mer till de åländska kommunerna. Det betalas av de höjda pensionerna men innebär också att de allra flesta aktiva sjömän idag är vinnare av reformen när det gäller privatekonomin. Skattetrycket sjunker något.
Efter att ha hört detta undrar ni kanske om Åland överhuvudtaget har något med den finländska sjöfarten att göra, om vi i allt måste följa order från Helsingfors. Svaret är nej. Åland har alla möjligheter att skapa till exempel en sjöfartsutbildning av världsklass inom ramen för Åland Shipping Academy. Skatter, stöd och bidrag är en sak. Sjömanskap något helt annat. Så länge som vi med kraft i vår egen behörighet och de bästa lärarna förmår utbilda duktiga sjömän finns massor av möjligheter. Sjöfarten är internationell och är därför mer konkurrensutsatt än mycket annat. I det faktumet döljer sig massor av möjligheter, det är bara att hitta dem!
Talman! Det är förvisso en brist att denna lagstiftning kom som något av en överraskning vilket utskottet också påpekar i sitt betänkande. Trots det och eftersom de faktiska åtgärderna är bra för hela branschen och vettiga sett till helheten i pensionssystemet föreslår ett enhälligt utskott att lagtinget antar lagförslaget oförändrat. Tack.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Förslaget till landskapslag om ändring av 16 § kommunalskattelagen för landskapet Åland för godkännande? Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Enda behandling
8 Förslag till fjärde tilläggsbudget för år 2015
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 22/2014-2015)
Landskapsregeringens budgetförslag (BF 6/2014-2015)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Jörgen Pettersson
Talman! Samhällsekonomin har väl aldrig diskuterats lika ivrigt som idag. I går kom den finländska regeringen med väldigt hårda bandage för att ekonomiskt sargade Finland ska tillfriskna. Om det är rätt eller fel medicin vet man först då framtiden anlänt.
Vad man än tycker om det som händer i Finland måste man inse att det även händer här. Vi är fast i klumpsummesystemet och drabbas därför då Finlands ekonomi dyker, trots att Ålands befolkning ökar. Vår finansiella bas krymper och tarvar åtgärder.
I samband med hanteringen av denna fjärde tilläggsbudget har utskottet ägnat extra uppmärksamhet åt de investeringar som står på tur i landskapet. Först och tydligast är Vårdöbron som måste åtgärdas så fort som möjligt. Här är det synd att projektet fått vänta nästan ett helt år från de första rapporterna om brons kondition. Utskottet skriver i betänkandet som ni fått att vi betonar vikten av tillräckliga undersökningar i samband med tunga investeringar. Jag menar ändå att alla dessa fakta förelåg då detta lagting för snart ett år sedan beslöt att kräva in nya undersökningar av Vårdöbron.
Det är som det är och vi måste se framåt. Det är ändå min förhoppning att vi alla i denna sal lärt oss något. Här finns inte den insikt i tekniskt komplicerade frågor som krävs för att fatta beslut. Det är därför vi har tjänstemän och det är därför vi frågar experter.
Det är dock mer än Vårdöbron som väntar. Vår skärgårdsflotta måste förnyas och det beslutade nya färjfästet på östra Föglö bli verklighet. Hur alla dessa investeringar ska finansieras mot bakgrund av Finlands vikande ekonomi är inte enkelt att räkna hem. Av det skälet skriver utskottet i sitt betänkande att landskapsregeringen avser komma med ett meddelande för att beskriva den rådande ekonomiska verkligheten. Av praktiska skäl och med beaktande av alla lagförslag som måste hanteras först har utskottet och landskapsregeringen, efter betänkandet, istället enats om ett ekonomiskt seminarium där även allmänheten får delta i diskussionerna. Det är ett klokt beslut. Vår gemensamma kassa berör fler än bara de som sitter i denna sal.
Talman! Betänkandet i dess helhet har ni fått och finans- och näringsutskottet föreslår enhälligt att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till fjärde tillägg till budgeten för år 2015 samt att lagtinget beslutar att fjärde tillägget till budgeten för år 2015 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut.
Ltl Mika Nordberg, replik
Fru talman! Synen är förmodligen lite bättre för en del och lite sämre för andra. Jag uppfattade ändå att utskottet har uttryckt sig så här som det står, att det är en fördel att dessa undersökningar är gjorda. Jag ville bara poängtera det.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Ja, vi skriver: ”Utskottet betonar vikten av att tillräckliga undersökningar görs då beslut om tunga investeringar ska fattas samt att det även är en fördel att nu ha dessa undersökningar gjorda då trafiken under nybyggnadsskedet kommer att ledas över den gamla bron.” Så skriver vi absolut. Jag vidhåller att jag tycker att de undersökningarna redan fanns för ett år sedan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Egentligen är det onödigt att tjafsa om undersökningarna på Vårdöbron men jag kan ändå inte låta bli. Jag var på information till Vårdö när de slutliga undersökningarna av konstruktionerna under vattnet kom. Ltl Pettersson sade här nu att det fanns tillräckliga undersökningar då när han fattade sitt beslut. Det stämmer inte. Det var nog mera godtycke och den vilja som fanns. Jag fattade mitt beslut på fakta. Jag stöder utskottets betänkande nu att man ska gå vidare med Vårdöbron. Men då när ltl Pettersson tog beslutet då fanns inte undersökningarna av konstruktionerna under vattnet.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Jag hävdar att det fanns tillräckligt undersökningar och att expertisen gav mitt resonemang stöd då. Men det är snön som föll i fjol, nu är nu och vi ska därför gå framåt.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Jag tänker inte spinner vidare på det där. Vi har olika åsikter om det.
Däremot tog jag upp i remissen en sak som börjar bli ganska allvarlig, det är skarvens invandring på åländska vatten och det bekymret som finns med fisket. Tyvärr var jag inte med på behandlingen i utskottet. Jag kunde inte vara med och säga att man bör vidta åtgärder på något vis eller åtminstone att man börjar förbereda vad man ska göra med Skarven. Nu finns det ingenting. Jag tänker inte heller förorda några ändringar. Det är bra om miljöbyrån åtminstone tar detta i beaktande och kan titta på det här, för det är ett allvarligt problem.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa
Fru talman! Nu står vi här igen och diskuterar formuleringar där utskottsordförande försöker förvränga de skrivningar som vi har kommit överens om tillsammans. Vi hade motsvarande situation för några år sedan gällande den ekonomiska politiken. Det står uttryckligen så här i betänkandet: ”Utskottet betonar vikten av att tillräckliga undersökningar görs då beslut om tunga investeringar ska fattas samt att det även är en fördel att nu ha dessa undersökningar gjorda då trafiken under nybyggnadsskedet kommer att ledas över den gamla bron. Det står så, vi har enats om det, utskottsordförande och vi andra. Det står att det är en fördel att ha dessa undersökningar gjorda.
Nu står utskottsordförande i samband med presentationen av de här skrivningarna och säger att expertisen jämte utskottsordförande redan tidigare visste att det inte behövdes tilläggsundersökningar.
Då blir följdfrågan; nu har landskapsregeringen gått för viktbegränsningar på Vårdöbron, man har gått in för hastighetsbegränsningar ytterligare jämfört med tidigare. De här begränsningarna har kommit till nu i dagarna och följdriktigt efter att de grundläggande undersökningarna gjordes. Är det inte en fördel att veta nu ordentligt hur det ligger till med bron? Skulle inte de här undersökningarna var gjorde så skulle vi förmodligen inte ha kommit till ytterligare viktbegränsningar. De stora problem som har uppdagats via de noggranna undersökningarna gör att man nu måste införa viktbegränsningar.
Jag tycker att det rentav är besvärande att vi kommer överens om saker och ting och skrivningar och sedan går utskottsordförande upp och ifrågasätter det som vi har kommit överens om. Men det hör väl till politiken.
Att man inför viktbegränsningar och hastighetsbegränsningar ytterligare visar att det är bekymmer. Jag hoppas för vårdöbornas del och för allas del att vi kommer att kunna bedriva en vettig trafik över bron tills vi har den nya bron färdig. Vi ger också nu vårt gröna ljus för att man ska gå vidare såsom landskapsregeringen har föreslagit.
Som en liten, liten del i det hela så ber jag landskapsregeringen att överväga att man kunde utnyttja det goda fartyg som ett privat rederi, genom upphandling, har satt in i trafik på linjen Snäckö-Överö-Långnäs. Man kunde utnyttja den kapaciteten på ett bättre sätt och ha färjan att gå hela vägen till Långnäs för speciellt pendlingstrafik och även under vintern mera än vad den nuvarande turlistan tillåter. Detta kunde avlasta Vårdöbron uttryckligen från tung trafik och från ytterligare belastning av flera fordon under den period som Vårdöbron förnyas med en ny bro. Det var ett litet försynt förslag som i någon mån kunde underlätta den här situationen.
Jag tycker att det gemensamma uttalandet var bra och det var synd att det skulle ifrågasättas här.
Vad gäller ekonomin och de förväntningar vi har på att landskapsregeringen ska komma med ett underlag för en ekonomisk politisk debatt så kunde vi konstatera att löftet om att det skulle ha levererats i samband med tilläggsbudgeten föll på skam. Vi förde diskussioner mellan oppositionen och finansministern att det kunde ske i form av ett meddelande här under den här sessionsperioden och så står det skrivet i betänkandet också.
Uppenbarligen väckte det förslaget ifrågasättande från talmannen. Jag tror att talmannen har lett en diskussion om att man kunde genomföra den här diskussionen på ett annat sätt, i denna sena timme när lagtinget just ska avsluta. Det finns löften om att diskussionen om den ekonomiska framtiden, förutsättningarna för reformer och allt som hör till, att den diskussionen ska föras i seminarieform med ett underlag gjord av landskapsregeringen. Det ska ske inom några veckor, men inte som ett formellt lagtingsärende och lagtingsdebatt. Jag utgår ifrån att man efterlever det löftet som det nu finns en överenskommelse om.
Tyvärr så missade jag alla delar av presentationen. Det lilla som står om ekonomin i betänkandet är: ”Generellt sett konstaterar utskottet att underskottet stiger och att investeringsbehovet ökar.” Det här får vara den ordagranna sammanfattningen av vad ett enigt utskott tycker om den ekonomiska politiken just nu.
Ltl Mika Nordberg, replik
Fru talman! Det som vi håller på med i lagtinget är politik. Politik innefattar många olika svängar till höger och vänster. Jag vill i viss mån ta min ordförande i finansutskottet i försvar. Ja, han sade vad han sade, han tyckte att han hade fått tillräckligt med information. De facto har det kommit ny information som bland annat kanske har hjälpt till att hastigheten nu har sänkts, vilket utskottet nu beskriver. Vi ska inte backa tillbaka och börja bråka om vad vi visste för ett år sedan. Vi ska lägga det bakom oss och titta på det som är just nu.
Personligen tycker jag att det kan bli precis såsom Perämaa beskrev när det gäller viktbegränsningen som är införd nu. Kanske man blir tvungen att hitta på olika andra lösningar för att tillgodose den norra skärgårdens transportbehov. Jag läste från mediarapporteringen om att 30 ton är totalvikten, vilket betyder att fordonskombinationer som långtradare och annat inte kan köra över bron helt enkelt.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det är väl sant att man ska se framåt, nu. De strider som vi har haft har vi haft och nu blickar vi framåt.
Jag uppfattade att vi fick gott bistånd av viceordförande i utskottet Mika Nordberg. Vi enades om en sansad och saklig skrivning i all enighet om hur situationen är nu med målsättningen att vi tittar framåt. Det skulle gagna saken om den enigheten som fanns för några dagar sedan kunde ha fortsatt genom diskussionen och beslut här i salen. Inte är vi väl så långt ifrån varandra, men det fanns anledning för mig att lite tydliggöra våra ståndpunkter.
Ltl Mika Nordberg, replik
Fru talman! Visserligen. Under själva remissdebatten tyckte jag att vissa anföranden kanske gick över en gräns som jag tror att inte gagnar ett värdigt arbete i parlamentet. Därför vädjar jag att vi skulle försöka titta framåt, precis som ordförande sade, och inte gräva upp alla gamla stridsyxor. Ska vi göra detta så kommer vi inte härifrån.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag utgår ifrån att denna vädjan riktar sig till dem som har anhållit om replik till mig eftersom jag inte kan styra det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Jag förstår fullständigt att de tidigare talarna vill lägga det här bakom sig. Ni hade ju fel hela vägen! Undersökningar fanns, men ni litade inte på landskapsregeringens experter. Nu sitter man här säger att det var till fördel att de här undersökningarna kom. Till fördel för vem? Inte för vårdborna, de får vänta ett extra år. Det här var en av de större sopporna som ni har kokat ihop tillsammans med oppositionen. Nej, det här var inte bra.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Om det här skulle ha gått riktigt illa så skulle den första eller den andra renoveringen som inleddes av Vårdöbron ha slutförts till en ännu större kostnad än vad som blev resultatet av de avbrutna renoveringarna. Den landskapsregering som stöds av ltl Igge Holmberg har de facto inlett renoveringen två gånger.
Vi förde fram förslag om att man borde se på om man kunde göra en helrenovering. Men er regering, ltl Holmberg, har inlett två renoveringar med synnerligen bristfälliga grundundersökningar.
Ltl Igge Holmberg, replik
Sedan ordnade vi en undersökning, fick ett resultat och då såg vi att vi ska bygga en ny bro, men detta sköts i sank av oppositionen tillsammans med moderaterna.
Ltl Mats Perämaa, replik
I det underlaget då, ltl Holmberg, fanns renoveringsförslag angivna av landskapsregeringen och av landskapsregeringens experter. Det var inte något som sade att det var omöjligt att renovera. Däremot föredrog man ett nybygge, men de facto fanns det renoveringsförslag på hur man skulle göra. Det var landskapsregeringens anlitade konsulter som hade skrivit ner det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Orsaken till att jag begärde replik är att jag inte riktigt förstod ltl Perämaas upprördhet över att utskottsordförande sade när hans åsikt var klar. Det framkom klart och tydligt att det var hans personliga åsikt. Brösttoner mot utskottsordföranden är bara ett spel för gallerierna, tycker jag. Utskottsordförande har all rätt att uttrycka när han har tagit ställning, vilket en stor majoritet gjorde. Det var då vi såg vart de skulle gå och vi bestämde oss. Att utskottsordförande hade den åsikten tyckte jag inte var så konstigt.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Utskottsordförande får ju förstås ha vilken åsikt som helst. Men som ledamot i finans- och näringsutskottet, när vi i all enighet tog en formulering om att det var bra att de här undersökningarna gjordes, så utgick jag ifrån, vilket kan vara dumt, att utskottsordförande angav sin ståndpunkt i den frågan. Nu har hans personliga åsikt ändrat. Det är ju förstås fritt fram att ändra åsikt hur ofta man vill, fast flera gångar per plenidag om man så önskar.
Egentligen borde vi inte diskutera ordförande i en replikväxling, men det var ltl Winé som såg det som viktigt. Jag avslutar här.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Jag ansåg det inte som viktigt. Däremot tycker jag att det är lite besynnerligt hur ltl Perämaa för fram sin politik och hela tiden försöker skuldbelägga andra på det sättet. Inse istället att ni hade bedömningarna och expertisens utlåtanden om bron, men det var fel hela vägen! Ni kunde ha lyssnat på landskapsregeringens tjänstemän så skulle vi ha sparat betydligt mera pengar och tid. Nu ojar sig ltl Perämaa över att bron vittrar sönder och att det går ännu sämre. Det visste experterna redan då och ville få till stånd någonting. Men då fanns det massor med experter, bland annat liberala experter, som visste hur man skulle göra. Jag har aldrig hört så många ”broingenjörer” från liberalt håll, men nu är det helt annat och helt plötsligt är det ordförande som vänder hit och dit.
Nej, ltl Perämaa, mer trovärdig politik tack!
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det var väl en bra sammanfattning men det beror på när man säger den.
Vi tog noga del av expertisens utsagor i samband med den förra omgången här då det diskuterades. Flera med mig kan intyga det som jag säger nu; den konsult som var anlitad av landskapsregeringen sade, utifrån de fåtal borrprov som hade tagits, vid ett telefonhörande: ”Jag skulle inte bekymra mig för betongkvaliteten i fundamenten”. Det var detta som vi visste då, men då begärde vi att det skulle göras flera borrprov och då visade det sig att det fanns partier som var undermåliga helt och hållet. Detta har ett antal utskottsmedlemmar hört i utskottet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Min analys är att Vårdöbron blev en bricka i ett större trafikpolitiskt spel. Det är min uppfattning. Det är precis så som det har blivit. Vart ska trafiken gå? Hur ska trafiken vara? Ska vi ha någon bro överhuvudtaget?
Nu efter olika undersökningar har vi i princip kunnat enas här i lagtinget. Vi ska bygga en ny bro.
Centern och socialdemokraterna bedömde i ett något tidigare läge att den information vi hade var tillräcklig för att kunna fatta beslut. Medan det fanns andra partier, liberalerna, moderat samling och Ålands Framtid, som krävde mera information. Den informationen har ni fått och nu har vi nått en enighet. Nu tycker jag att vi alla hjälps åt och försöker se positivt på de möjligheter som finns. Det som har varit, det har varit.
Ltl Mats Perämaa, replik
Javisst, så är det. Jag plockar ut den lilla fraktionen av repliken från infrastrukturministern. Hon sade att de undersökningar som nu finns till handa har gjort att alla partier har kunnat enas kring den åtgärd som föreslogs av landskapsregeringen, en ny bro. Det finns en enighet att det ska genomföras. Det är väl kanske nyckeln i det hela.
Finans- och näringsutskottet skriver att när man ska gå in för stora investeringar så bör det finnas ett underlag. Vi får ta lärdom av det som har varit. Det krävs underlag. Det är frågan om mycket pengar. Det säger finans- och näringsutskottet enigt, jag tycker att det är jättebra och ministern håller uppenbarligen med.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Självklart ska det finnas ett underlag när man fattar beslut. Det är helt naturligt, allting annat är ju fullständigt onaturligt. Men jag vidblir det som jag tidigare har sagt, i den här debatten rycks det loss ord som någon har sagt här, ord som någon har sagt där, betongstatus si, och betongstatus så. Den faktiska politiken i det här är att Vårdöbron blev en bricka i ett större politiskt trafikspel. Men det har varit, det är överspelat och nu arbetar vi vidare.
Jag tycker att vårdöborna och andra som trafikerar den bron är värda att få en ny bro så snabbt som möjligt. Landskapsregeringen ska under tiden vakta den gamla bron lika noggrant som ett barn som ligger på intensivvårdsavdelningen.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! För oss i den liberala gruppen har alla våra ställningstaganden i den här frågan grundat sig egentligen på två principiella saker. Grundpelare nummer ett är att oberoende om man renoverar, bygger en ny bro eller måste ha ersättande trafik så ska det vara en fungerande trafik som inte bryter trafikströmmarna. Det ska för det första finnas en god och säker trafik. Grundpelare nummer två är värnandet om landskapsekonomin och man ska se om man kan hitta en mer förmånlig lösning som stöder den första grundpelaren.
Angående det partipolitiska spelet att Vårdöbron har varit en bricka så känner jag inte igen den diskussionen i förhållande till den diskussionen som vi har haft i vår grupp. Men jag ska inte misstro ministern om så har varit fallet i landskapsregeringen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Ltl Perämaa hade i varje fall vänligheten att säga att även utskottsordföranden har rätt till sin åsikt. Det är väl möjligen bara så att man kanske inte ska uttrycka den.
Hur som helst så anser jag nog faktiskt att om man har en skrivning i ett betänkande där det står; ”utskottet betonar vikten av att tillräckliga undersökningar görs då beslut om tunga investeringar ska fattas”, så lämnar det mig rätten att säga att för min egen del ansåg jag att de undersökningarna redan var gjorda för ett år sedan. Jag tycker att det är viktigt för folk och för vårdöborna att veta att det fanns de som faktiskt trodde på den expertis som fanns i detta hus och då måste man nog ha rätten att få uttrycka det.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Utskottsordförande vet nog också att för att ett utskottsarbete ska fungera väl så måste det finnas ett visst förtroende för varandra. Det måste finnas ett förtroende för att det som alla uppfattar som en gemensam ståndpunkt inte förvrids eller förvrängs på något sätt. Jag ser inte att det här var ett allvarligt förvrängande. Jag tror att det här är viktigt för att arbetet ska fungera väl i utskottet.
Nu har vi tagit vårt sista betänkande. Allt detta som vi pratar om är historia om en stund. Åtminstone jag har den uppfattningen att kollegor bör fungera på det viset.
Ännu till det som ordförande läste innantill för meningen fortsatte faktiskt på det här sättet; ”samt att det även är en fördel att nu ha dessa undersökningar gjorda då trafiken under nybyggnadsskedet kommer att ledas över den gamla bron.” Detta tillsammans medför att utskottet säger att det är en fördel att ha alla undersökningar gjorda. Man kan inte läsa det på något annat sätt.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Hur som helst så får den här replikväxlingen mig att minnas att detta är den sista budget som detta finansutskott, det första i historien, har hanterat. Det är på många sätt ganska historiskt faktiskt. Vi har två betänkanden kvar senare men de handlar om revisionsberättelser och är inte alls lika spännande som detta.
Jag vill ta tillfället i akt att tacka alla medlemmar inklusive ltl Perämaa för ett mycket substantiellt arbete i utskottet genom åren. Vi har inte alltid haft samma åsikter om allting, men vi har alltid förmått att föra en sansad diskussion kring saker. Det har varit ett oerhört stimulerande uppdrag att leda detta utskott, om än det nu och då har varit lite spretigt. Från mig till alla; tack för dessa fyra år!
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det där gick väl lite på sidan om. Vi får väl utbyta hedersbetygelser vid något annat tillfälle efter utfört arbete.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Jag håller med ltl Perämaa. Man får inte glömma bort att det fanns en majoritet i plenisalen som var för en renovering tills det lades fram ett klämförslag där alla här i salen enades om att vi skulle göra de prover som vi från majoritet då ansåg att saknades. Vi ville kunna ta beslut som kändes bra för oss så att vi verkligen visste och inte spenderade en massa pengar på något som kunde ha gjorts lika bra genom att renovera.
Jag tycker att det är bra att ltl Perämaa försvarade vårt ställningstagande när det gäller detta.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Tack för det ltl Annette Holmberg-Jansson. Vi liberaler är alltid beredda att försvara och stå för den politik vi för.
När undersökningarna som i det här fallet visade att man måste gå en annan väg så då går vi en annan väg. Ibland sägs det att det är en brist hos oss att vi vill ha saker och ting utredda. I det här fallet ville vi ha goda undersökningar innan man satsar mycket pengar. Den här gången kanske det visade att den linje vi har också är av godo.
Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Ltl Perämaa förde också fram att utredningarna som gjordes är till godo och det skriver vi vårt betänkande. Avdelningen har nu kommit med uppgifter att bron är i mycket sämre skick än vad de trodde. De kommer att behöva titta till bron oftare, även om jag kanske inte tror att de kommer att titta till bron lika ofta som ett spädbarn på intensiven, vilket ministern just sade. Men de kommer att behöva titta till bron oftare. Kanske de nya viktbegränsningarna och fartbegränsningarna beror på att bron är i sämre skick än vad de trodde. Jag tror att den här utredningen inte var av ondo. Trafiken ska ändå löpa över den gamla bron under nybyggnationen.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Ärlighet och ödmjukhet från alla håll skulle vara på sin plats när vi pratar om Vårdöbron. Jag tycker att det är intressant att rekapitulera helt kort, innan vi går vidare med de beslut som vi ska fatta, hur det såg ut och hur det såg ut från oppositionens sida. Den svidande läxan i är att vi behöver ha gediget beslutsunderlag när vi ska fatta beslut.
För det första var ursprungsförslaget från landskapsregeringen att bron skulle repareras. Landskapsregeringen sade att bron skulle repareras. Entreprenaderna avbröt inte bara en gång utan två gånger för att försöka få landskapsregeringen att förstå att skadorna var mer omfattande än vad man hade trott.
Den pågående renoveringen har till dags dato kostat närmare 1 miljon euro. Man började renovera. Landskapsregeringen själv började renovera.
Tack vare samma entreprenör gjordes grundligare undersökningar och det resulterade då i en rapport där det uppenbarligen fanns tolkningsutrymme. Bland annat ansåg samma entreprenör att det gick att renovera och landskapsregeringen förde fram ett år oenigt förslag till lagtinget. I en sådan här sak för man fram ett oenigt förslag!
Det blev, som vi alla vet, en mycket upprivande debatt. Det här tycker jag att är fullständigt oförsvarbart från landskapsregeringens sida. Fullständigt!
Vi vet också att skillnaden mellan kostnaden för en renovering alternativt en ny bro var mycket stor. Det var försvarbart att ta fram mera fakta och det var det som lagtinget beslutade om.
Nu efter ytterligare undersökningar har ytterligare fakta kommit fram vilket visar att pelarna och bron har mera omfattande skador så att en renovering inte lönar sig länge.
Nu har landskapsregeringen fattat beslut. Nu återstår det för lagtinget att fatta beslut. Landskapsregeringen har den här gången varit enig med sitt gedigna beslutsunderlag och det kommer lagtinget också att vara nu med sitt gedigna beslutsunderlag.
Så det är dags för ärlighet och ödmjukhet från andra sidan också.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Det stämmer som ltl Sjögren sade. Man började reparera bron. Det var meningen att man skulle göra en enkel ytrenovering av broblocket. Det var det som man var ute efter. Sedan såg entreprenören att skadorna var betydligt allvarligare än vad man trodde. Man anlitade konsulter som tittade på detta och de sade att det inte längre var försvarbart utan man måste se på olika alternativ där bland annat en ny bro ingick. Så långt är vi överens.
Om det var en politisk bricka i ett spel eller någonting annat men sedan hade vi tydligen olika åsikter. Centern och socialdemokraterna ville ha en ny bro direkt. Vi insåg att det är en ny bro som gäller enligt kunskapen som vi fick från tjänstemännen, medan andra inte trodde på tjänstemännen och ville ha vidare utredningar.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Men tänk om man initialt inte skulle ha lyssnat på sakkunskapen. Tänk om man skulle ha struntat i entreprenören och man skulle ha fortsatt att renovera. Vad var totalbudgeten för en renovering? 1,5 miljoner eller mer? Sedan skulle det ha kommit fram och bron skulle ha rasat. Samma entreprenör som var påstridig hos landskapsregeringen sade också att beslutsunderlaget inte var tillräckligt. Det fanns åsikter om att bron kunde gå att reparera. Vi pratar om miljoner här i varje fall.
Man ansåg att beslutsunderlaget inte var tillräckligt. Idag vet vi att det behövs en ny bro, punkt slut!
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Nu hör man hur mycket förtroende liberalerna har för trafikavdelningens tjänstemän. Självklart lyssnar vi på dem som jobbar, vilket vi gjorde. Vi lyssnade också andra gången på konsulter.
Kom inte nu och säg vad som skulle ha hänt och att bron skulle ha rasat. Tjänstemännen har nog tagit sitt ansvar, jag tycker att det är lite fult att skylla på dem.
Däremot tycker jag att man kan titta i backspegeln. Man pratade om att det här kommer att fixa sig, det går bra att renovera och köra bil samtidigt på bron. Vi ser hur det är idag.
Ödmjukhet kan jag nog bjuda på, däremot måste man se vem man sparkar på av dem som redan ligger. Tjänstemännen har fått ta en hel del onödiga fel på sig under den här tiden. Vi har tappat ett halvår på det här sättet.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det jag kritiserar är politiken, inte tjänstemännen. Inte överhuvudtaget tjänstemännen! Jag kritiserar politiken.
Sedan kommer det några slags fabricerade hjärnspöken om brickor i något politiskt spel. Det är rent och skärt trams, vill jag påstå.
Jag tycker också att diskussionen om när och i vilka sammanhang man ska lyssna på tjänstemännen är intressant. Jag skulle rekommendera socialdemokraterna att lyssna på de tjänstemän som t.ex. finns inom socialvården.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Tack för ett mycket bra anförande. Ltl Sjögren förde fram en mycket viktig poäng. Hade man haft tillräckligt med underlag tidigare så hade man kanske inte hamnat i den situationen med fuskbyggen och sådant. Det var en jätteviktig poäng som ltl Sjögren lyfte fram. Vi uppfattade att det inte fanns tillräckliga underlag och samtidigt fanns det heller inte tillräckliga kalkyler. Vi kanske inte riktigt ännu vet vad notan slutar på. Vi har åtminstone uteslutit det ena alternativet och därför kan vi gå vidare med det här och hoppas att det blir en så bra lösning som möjligt.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag delar den uppfattningen. Det fanns inte ordentligt beslutsunderlag. Man ska komma ihåg att ursprungsförslaget från landskapsregeringen var en renovering av bron och man har renoverat en miljon redan.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Torsten Sundblom
Tack, fru talman! Jag hade inte tänkt blanda mig i den här diskussionen.
Som ersättare i finans- och näringsutskottet hade jag möjligheten att närvara vid hörandet i de här frågorna. Alla som satt i utskottet borde ha hört när frågan ställdes till en av de sakkunniga angående undervattenskroppen. Svaret var ungefär på det viset som ltl Perämaa sade; ”skulle inte vara särskilt orolig för den delen”. Alltså, det var viktigt här att göra undersökningar. Jag ser att utskottsordförande ruskar på huvudet, men jag vet själv att jag ställde frågan. Tack.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets klämmar och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets första kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets andra kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling
9 Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2014 samt redogörelse över årsredovisning per 31.12.2014
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2014-2015)
Landskapsrevisionens berättelse (RB 1/2014-2015)
Landskapsregeringens svar på revisionsberättelsen (RB 1/2014-2015-s)
Landskapsregeringens redogörelse (RS 2/2014-2015)
Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling vid nästa plenum.
Enda behandling
10 Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2014
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 20/2014-2015)
Landskapsrevisionens berättelse (RB 2/2014-2015)
Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling vid nästa plenum.
Bordläggning
11 Kommunernas socialtjänst
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 14/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 25/2014-2015)
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 14.09.2015. Godkänt.
Bordläggning
12 Skyddshem för personer som har drabbats av våld i nära relationer
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 16/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 28/2014-2015)
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 14.09.2015. Godkänt.
Bordläggning
13 Förbud mot plastkassar
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 15/2014-2015)
Medborgarinitiativ (MI 2/2014-2015)
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 14.09.2015. Godkänt.
Föredras från tilläggslista
Bordläggning
14 Indexjustering av arbetslöshetsförmåner
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 23/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 26/2014-2015)
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 14.09.2015. Godkänt.
Bordläggning
15 Finansiering av landsbygdsnäringar
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 24/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 27/2014-2015)
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 14.09.2015. Godkänt.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 14.09.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.