Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

 

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman, kollegor! Kortfattat, finans- och näringsutskottet har gått igenom förslagen till ändringar i skattelagstiftning och vi tillstyrker dem. Tack.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Liberalernas grupp tillstyrker också dessa förändringar, det sade vi redan i remissdebatten och vår ståndpunkt är fortfarande densamma.

Jag har ändå några synpunkter angående innehållet i betänkandet och kanske lite om skattefrågor och speciellt lagtingets behandling av sådana.

Det faktumet kan på nytt upprepas att den här framställningen är ett resultat av den skattereform som gjordes under den förra mandatperioden. De väsentliga avdragen i kommunalbeskattningen fördes över i en lagstiftning som då är upp till lagtinget att behandla och ändra i efter tycke, förmåga och behov. Det är första gången som vi på allvar, utifrån den reformen, diskuterar en förändring i beskattningen som påverkar våra invånare och finansieringen av kommunal verksamhet, eftersom skatteflödet som vi beslutar om här är något som förs till kommunerna.

Liberalerna ser det som en väldigt bra sak att vi nu har kommit till det skedet att vi alltmer börjar diskutera skattepolitik på allvar.

Själva framställningen är ytterligare ett resultat av det budgetbeslut som lagtinget har tagit. Budgetens framtagande ansvarades av den förra landskapsregeringen och där hade liberalerna både lantråds, - och finansministerposten. Så därför är det inte så konstigt att vi förordar denna förändring.

För att inte behöva ordna något i onödan så gäller det som jag har sagt förutom några små saker som har kommit fram under betänkandet.

Liberalerna har under utskottsbehandlingen framfört att det finns skäl att landskapsregeringen i kommande motsvarande förslag kan leverera ett bättre faktaunderlag åt lagtinget då man ska ta ställning till hur olika skatteåtgärder kan tänkas slå på samhället men också på individen.  Vi är glada för att utskottet har anammat den framförda synpunkten och att det framgår i betänkandet.

Sedan får vi konstatera vad gäller jämställdhetsanalysen, som alltid ska göras i samband med alla lagframställningar, att här har vi en plump i protokollet för landskapsregeringen och kanske för lantrådet i synnerhet som har ansvar för dessa frågor. I en av de första lagstiftningarna har man missat att göra en jämställdhetskonsekvensanalys överhuvudtaget.

Skatteinstrumentet ur jämställdhetssynpunkt är ett väldigt kraftfullt instrument. Jämställdhetskonsekvensanalysen saknades i framställningen. Finans- och näringsutskottet konstaterar att denna åtgärd förmodligen är till fördel för kvinnorna i samhället.  Tack.

Ltl Brage Eklund

Fru talman! Jag har haft möjligheten att vara med och behandla ändringen av skattelagstiftningen. Själva ändringarna av lagarna som berör skattelagstiftningen har jag ingenting att invända.

Jag har lämnat in en reservation som gäller förhöjning av grundavdraget där kommunerna inte får kompensation.

Man kan undra varför man reservera sig? Mitt ställningstagande i denna fråga är för det första att man börjar i fel ända. Man skulle ha gjort samhälls- och servicereformen och utrett landskapsandelarna innan man går in och gör sådana här drastiska förändringar för kommunerna. Det är ett inkomstbortfall för kommunerna som motsvarar cirka 800 000 euro, det här talet kan väl diskuteras men det finns ju med i lagframställningen. Sedan har vi ändringarna som berör själva skattelagstiftningens som kan motsvara ungefär samma summa. Den summan kan jag inte säga exakt och det kan väl ingen annan här heller. Detta tillsammans medför ett inkomstbortfall på nästan 1,5 miljoner och då ska man kompenseras på något vis. Men där har landskapsregeringen ansett att kommunerna har bättre ekonomi än landskapet och landskapsregeringen har påfört hela kostnaden på kommunerna.

Kommunerna och kommunförbundet har haft förmånen i beredningen att få detta ärende på remiss. I lagframställningen står det, jag citerar: ”Både kommunförbundet och de tio kommuner som yttrat sig över förslaget är negativa till höjningen av grundavdraget, bland annat med hänvisning till att finansieringen av avdragshöjningen avviker från den i riket.” Jag säger inte att man alltid måste göra likadant som i riket men dock uteblir kompensationen.

Om vi går ett steg fram i föredragningslistan idag så kommer vi att behandla en kommun som har ekonomiska bekymmer. Jag anser att man påskyndar det här problemet som man är orolig över att ska komma; att kommunerna kommer, som på ett pärlband, hit med anhållan om stöd för att de inte får sina ekonomier att gå ihop. Här har man ytterligare en kostnad som man påför kommunerna. Det förbättrar inte utgångsläget för kommunerna i det här skedet.

Jag har skrivit en reservation, som följer med i utskottsbetänkande.

Fru talman! Jag vill redan nu avisera att jag i samband med detaljbehandlingen av betänkandets motivering kommer att föreslå att; ”att första stycket, sista meningen under rubriken ”Relationen mellan landskapet och kommunerna” ersätts med följande: ”Finans- och näringsutskottet förutsätter att landskapsregeringen ska kompensera höjningen av grundavdraget fullt ut till kommunerna till dess att den framtida kommunstrukturen fastslagits samt att andra stycket under rubriken utgår.” Ändringen framgår av min reservation till betänkandet.

Det är väl inte så mycket mer att orda om. Det här är Ålands Framtids ställningstagande. Det handlar i princip om när man sätter in hjälp till kommunerna. Det är förebyggande åtgärder om man behåller kompensationen. Nästa steg kommer att bli att man får anhållan från kommunerna om ekonomiskt stöd och då får vi ändå kliva in och hjälpa till. Tack, fru talman.

Talmannen

Aviseringar noteras. Ändringsförslaget tas upp i samband med andra behandlingen.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag är lite förvånad när jag hör ltl Eklund och när jag ser den här reservationen. Man ska kompensera fullt ut i kommunerna. Eftersom Ålands Framtid och ltl Eklund har varit med och tagit budgeten så hur tänker man då finansiera det här? De här tankegångarna fanns med i budgeten. Dessutom hänvisade ltl Eklund till landskapsandelsreformen, vilken man också har varit med och tagit fram att den kommer att göras i år. Hur resonerar du där?

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Redan i samband med den ordinarie budgeten så påpekade vi från Ålands Framtid att man börjar i fel tågordning när det gäller ändringen av skattelagstiftningen. Man borde först ha kommit med receptet och sedan ha gjort åtgärderna. Nu blir det tvärtom.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Vi tycker förstås alla att samhälls- och servicereformen borde ha gjorts tidigare. Men nu är reformen inte gjord och vi har en regering som jobbar på den. Jag blir ändå förvånad att man nu säger att det här ska göras, men man har inte något förslag på finansiering och man har inte tagit upp hur det ska finansieras i budgeten.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag tror att jag i samband med den här reserveringen inte behöver lägga fram något förslag till finansiering av det här. Jag tror att jag nämnde i samband med behandlingen i utskottet att det här skulle landskapet gott ha haft råd med om man hade vidtagit åtgärder inom strukturerna i landskapsregeringen för länge, länge sedan och fått ner kostnadsläget inom landskapet. Att jag nu ska lägga fram en summa, för direkt finansiering i samband med det här betänkandet, det tror jag att inte är rätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Karl-Johan Fogelström

Fru talman! Vi stöder naturligtvis det här betänkandet från den socialdemokratiska gruppen. Jag vill betona att det är viktigt att en helhetsöversyn av landskapsandelarna genomförs så fort som underlag för det här föreligger. Det är viktigt att kommunerna vet vad som gäller och att landskapsregeringens agerande är förutsägbart.

Jag har suttit i kommunförbundets styrelse de senaste fyra åren och deltagit i de här förhandlingarna med landskapsregeringen. Jag har inte upplevt att regeringens behandling av de här frågorna har varit riktigt förutsägbara. Ett exempel är den uteblivna indexjusteringen. Det är viktigt att den här dialogen förs på ett förtroendefullt sätt mellan jämbördiga partner. Det här griper naturligtvis in i samhällsreformen, det är viktigt att vi har finansiering för det som kommunerna ska utföra i fortsättningen så att det är klart och tydligt vad som gäller. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Om jag tolkade ltl Fogelström rätt här så anser han att kommunerna inte har blivit rätt behandlade i samband med den här lagframställningen eftersom man inte har tillfrågat dem tillräckligt noga. Eller hur ska jag tolka det?

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Utskottet säger att den här översynen ska ske nu, så fort som möjligt.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! I en sådan här omfattande process som nu föreligger, när det gäller en samhällsreform och en total översyn av hela landskapets kostnader och utgifter kontra landskapet och kommunerna, så är det inte någonting som man springer fram på en månad, inte ens på ett år. Jag vände mig mot att man klipper av möjligheterna för kommunerna. Man kompenserar inte under tiden, utan man sätter in åtgärder redan nu för kommunerna. Man kan nästan, mer eller mindre, tolka det som ett tvångsförfarande. Man tvingar in kommunerna redan nu i någon sorts sammanslagning eller tvingar dem in i ett förhållande som de kanske inte är klara för.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Helhetsöversynen syftar till att på ett balanserat sätt år ordna det här förhållandet mellan landskapsregeringen och kommunerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Ltl Brage Eklund tog upp sådana frågor som bland annat jag också har lyft här i lagtinget; hur man på ett hållbart sätt finansierar kommunernas verksamhet. Eftersom regering och lagting ålägger kommunerna skyldigheter gentemot medborgarna att prestera en viss service så är det väl naturligt att regering och lagting också tar ett finansiellt ansvar för sådana reformer och en sådan service.

Under årens lopp har Ålands kommunförbund utvecklat ett system hur man umgås med regeringen eller tvärtom, man har gjort det gemensamt. Det som min partikollega Fogelström säger är sant. Den gångna perioden gjorde man överenskommelser som sedan lagtinget och framförallt regeringen bröt. Det var inte ett bra sätt att umgås mellan regeringen och kommuner. Regeringen gjorde ensidiga bedömningar om kommunernas ekonomi. Regeringen ville själv spara och därför sparade man över kommunala budgeter. Det här är ett resultat av just den politiken. För vår del vill vi inte fortsätta på den politiska bristen på dialog. Vi vill ha ett bättre sätt att umgås med kommunerna på.

Regeringen har gett sådana utfästelser. I samband med att landskapsandelsreformen görs så kommer dessa 800 000 euro, som vi nu tar bort från kommunerna, att beaktas. Med tanke på tiden och att man måste vara pragmatisk i vissa situationen så är vi beredda, mot bakgrund av de löften som vi har fått, att godkänna det här förslaget.

Nu har finansutskottet infört ett resonemang om Ålands högskola. Jag var lite förvånad över att utskottets ordförande inte alls presenterade det. Det brukar man nog göra i lagtinget om att utskottet inför något nytt. Det är ganska spännande resonemang. Det är tyvärr inte så uttömmande. Ska man uppfatta det som något sorts hemställan, ska regeringen göra någonting? Vad jag förstår så tänker sig finansutskottet att Ålands högskola skulle kunna utnyttja framställningens 18a §, som säger att fysiska personer som donerat pengar, minst 850 euro och högst 250 000 euro, till ett universitet eller en högskola för vetenskapligt ändamål eller för införskaffandet av konst så ska man kunna göra avdrag för det i sin privata deklaration. Jag vet inte riktigt hur det här fungerar i praktiken. Det skulle vara intressant om utskottet skulle kunna precisera det.

Vid Åbo akademi kommer staten emot med samma summa pengar. Man sätter upp ett mål, jag tror att det var 4 miljoner och då ska Åbo akademi försöka driva in hälften av beloppet via privata donationer och då lossar också statens pengar. Om vi ska försöka genomföra något liknande här så kanske man måste titta lite mera i detalj på hur det praktiskt ska gå till. Annars blir det mest fromma förhoppningar.

Begreppet universitet och högskola är lite olika. Vi har en, som många tycker, yrkeshögskola. Av självstyrelsepolitiska skäl ville en majoritet att man skulle kalla det för Ålands högskola. Men jag vet inte om den räknas som en högskola i skattelagstiftningens bemärkelse? Det där är obesvarade frågor som inte utskottet närmare har gått in på och som vi inte heller har fått klargjorda av utskottets ordförande. Jag önskar en precisering här.

Sedan nämnde ltl Perämaa att man i utskottet hade diskuterat jämställdhetskonsekvenserna av en sådan här lagstiftning. Det är ju väldigt tacknämligt om utskottet börjar med det. De största orättvisorna vad gäller män och kvinnor i samhället är väl kanske de ekonomiska där vi eventuellt kan göra någonting.

Som ni vet brukar jag säga att kvinnor jobbar säkert dubbelt mer än män, om man tar in allt oavlönat arbete, men de har bara 80 procent i lön jämfört med männens löner och kvinnorna har bara 2/3 av männen vad gäller pension. Det är inte bara den största jämställdhetsklyftan utan också en jämlikhetsklyfta.

Nu menar utskottet att det här avdraget inte skulle missgynna kvinnor. Man undrar då om det gynnar kvinnor? Det är lite svårt att dra den slutsatsen. Man tänker sig som så att eftersom kvinnor har lägre lön och i högre grad jobbar inom låginkomstyrken jämfört med män så gynnar det här avdraget kvinnor på ett indirekt sätt. Det är möjligt att det är på det viset.

Är det faktiskt så att det bara är vissa som får göra grundavdraget? Hur långt upp i inkomsterna får man göra avdraget? Normalt gynnar avdrag höginkomsttagare och särskilt män. Jag har inte riktigt förstått hur avdraget ska räknas och hur det slår ut? Man ska väl inkomster runt 20 000 euro. Sedan finns det väl kvinnor som lever så fattigt att de inte ens kan göra det här grundavdraget. Då är det väl nog en sanning med modifikation att det här skulle vara så bra för jämställdheten.

Som ltl Perämaa säger så behöver vi mycket mera analys och konsekvensbedömningar av den här typen av lagstiftning om vi ska börja med det. Då, mina vänner, får vi nog bereda oss på en ganska kraftig förstoring av vår offentliga sektor. Men vi får väl diskutera om vi ska ha egen beskattning eller utöka den. Det kommer att dra med sig en hel del kostnader inom landskapsförvaltningen. Tack.

 Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Från liberalernas sida välkomnar vi en utvärdering av landskapsandelssystemet. Om man tar de sociala andelarna isolerat så visar det sig att de har fördubblats under några år. Dessutom är planerna att landskapet ska ta över Gullåsen är 2013 och det innebär merkostnader för landskapet på cirka 3 miljoner euro.

Socialdemokraterna efterlyser ett förutsägbart sätt. Problemet som har varit och som fortsätter är ju ekonomin. Det är ekonomin som inte har varit förutsägbart.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är inte det som vi menar. Om vi gör överenskommelser så förväntar vi oss att motparten också håller dem, inte bara ensidigt. Speciellt den som är stark måste vara snäll, som Pippi Långstrump säger. I det långa loppet är det ohållbart att göra överenskommelser om man avviker från dem på det sättet som man gjorde under den förra perioden.

Sedan kanske Gullåsen och landskapsandelarna inte direkt är det ärendet som vi behandlar idag. Jag avstår ifrån att kommentera det.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Det är Bamse som säger att om man är stark så ska man vara snäll.

Visst är det så att ekonomin är en helhet. Förra landskapsregeringen var tvungen att göra vissa åtgärder och det kommer den här landskapsregeringen också vara tvungen att göra. Det är åtgärder som svider, som man helst av allt skulle vilja avstå ifrån, men som är nödvändiga.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag noterar att det var Bamse. Det var väl det som var replikens huvudsakliga innehåll.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Man undrar, när man hör ltl Sundback, om socialdemokraterna tror att de fortfarande är i opposition eller om det går av bara farten?

När den här framställningen behandlades var ltl Sundback upp och var väldigt kritisk. Nu när betänkandet kommer så är ltl Sundback fortsatt kritisk. Jag har förstått att man ändå har gett sitt stöd till både betänkandet och framställningen.

När det gäller ekonomin så tror jag att vi alla i framtiden behöver hemskt mycket dunderhonung, som Bamse åt och blev stark av. Vi har också haft behov av att ha mera av under de år som har varit.

När ltl Sundback tar upp detta med att landskapet skulle ha ändrat på system för att man själv ville spara, så var det ju för att samhällsekonomin gjorde en enorm dipp år 2008, inte var det behovet av att spara. Det var behov av att få det att gå ihop.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fortsättningsvis har vi olika uppfattningar om hur man står fast vid överenskommelser. Som en känd liberal brukar säga; ”den som har ingått en överenskommelse, det är den som ändrar det”. Det finns fina ord för det. Jag bara påminner om att det är en bra princip.

Jag är fortsatt kritisk. Mitt parti är kritiskt till den här framställningen som liberalerna gjorde där man avvek från en överenskommelse. Men, det som har skett är att vi har fått en gemensam syn inom regeringspartierna att det här ska beaktas i samband med att man gör bedömningen av landskapsandelarna. Det kanske inte vtm Viveka Eriksson har noterat, men så är det. Det är mera än vad den här framställningen syftade till.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Samhällsekonomi är en helhet. Kommunerna är beroende av att landskapets ekonomi också har muskler att stötta upp. Faktum är att när ekonomin dippar i landskapet då dippar den för oss allihop. Då påverkar det oss allihop, det påverkar landskapets åtaganden och det påverkar möjligheterna till omfördelningar till andra parter. Det är det som har hänt de senaste åren.

 Jag tycker att ltl Sundback igen visar prov på medvetenheten om ekonomisk politik i det socialdemokratiska lägret. Man ser alltså inte helheten.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det kanske inte är möjligt för vtm Eriksson att tänka sig att det finns olika helheter. Vi har en annan helhetsbild än den som liberalerna företräder.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Ltl Sundback har stor tilltro till översynen av landskapsandelarna. Om man jag förstod saken rätt ska man kompensera kommunerna. Men det står ingenstans att man skall kompensera, man ska se över landskapsandelarna. Om det sedan finns resurser till att kompensera kommunerna, den bedömningen gör jag inte nu. Det får framtida utredningar visar.

Felet är att man antar en förhöjning av grundavdraget och skjuter över kostnaderna på kommunerna, utan att man har en möjlighet att vara med och påverka. Man skjuter helt och hållet över kostnadsbiten på kommunerna. Jag vet att ltl Sundback har varit kritisk till det här förut. Nu har hon en väldig tilltro till helhetsöversynen och det återstår att se.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Det är precis den principiella diskussionen som jag och mitt parti har fört och fortsätter att föra. Jag tycker att det inte är schysst politik att införa skatteåtgärder för att i det här fallet stimulera medborgarnas köpkraft och att man gör via kommunernas budget. Det är inte bra politik, tycker jag. Så gör man ju inte i riket heller. Sedan finns det olika åsikter om på vilket sätt man ska kompensera kommunerna, men resonemanget finns i riket och det saknas här. Alternativet hade varit, eftersom vi inte ha några pengar i budgeten nu, att man skulle ha tagit bort grundavdraget helt och hållet för medborgarna. Vi skulle inte ha gett samma möjligheter som i riket, men det hade inte heller varit någon populär åtgärd anser jag.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! I grundtankegångarna håller socialdemokraterna med mig i mitt tankesätt och de har förståelse för att jag reserverade mig. Men ändå handlar man tvärtemot vad man själv vill.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, jag förstår att det är frestande för ltl Brage Eklund att dra en sådan slutsats. Men principen står fast för mig. Det här är inte vår framställning, det är i grunden liberalernas. Det är en politik som liberalerna har fört som vi tar avstånd ifrån.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Repliken ska hålla sig till huvudanförandet. Jag kan ändå inte låta bli att lite sucka och pusta över det sista som ltl Sundman sade här; att det är liberalerna som ska stå till svars för de framställningar som den nya majoriteten för fram. Nej, välj att ta ansvar i stället. Ni kan inte sitta både i opposition och i majoritet samtidigt. Det kommer inte att hålla i fyra år.

Liberalerna har sagt att vi ska ge den nya regeringen 100 dagar tid innan vi på allvar börjar opponera oss. Därför har vi varit relativt milda i kritiken gällande donationsavdraget.

Landskapsregeringen hade inte någon bild av hur högskolan på Åland skulle kunna tillgodogöra sig det här. Samma sak med frånvaron av jämställdhetsanalysen, vi är rätt så milda i vår kritik ännu. Men sanningen är att den här framställningen borde ha skickats tillbaka. Det borde ha gjorts analyser om donationsavdraget och det borde ha gjorts en jämställdhetsanalys. Så är det bara.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Om man är av den åsikten ska väl liberalerna föreslå att framställningen skickas tillbaka. Det är väl logiskt.

Den här framställningen var klar redan i samband med budgeten i stort sett. Eller menar ltl Perämaa, före detta finansministern, att han aldrig har sett framställningen före den kom till lagtinget?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det viskades i mitt öra att jag skulle säga att vi ska titta på vem som har skrivit under framställningen. Det torde finnas ett socialdemokratiskt namn på framställningen också.

Visst, jag sagt flera gånger att det här förstås också är ett resultat av budgetbehandlingen och att vi var med och lade fram ett sådant förslag. Men, nog är det ju svagt av socialdemokraterna att inte ens på något sätt själv vilja ta ansvar för det som regeringen gör. Ni har ju lantrådsposten, något ansvar måste ni också ha i den här situationen!

Avsaknad av jämställdhetsanalys är en plump i protokollet för lantrådet. Att inte ha någon analys av donationsavdragets konsekvenser kunde ha lett till att donationsavdragen skulle ha riktat sig bara till högskolor på finska sidan, det kan möjligen vara så. Vi uppmanar landskapsregeringen att noggrannare analysera alla förslag av skatteteknisk natur inför att man levererar framställningar i framtiden.

Vi är nästan lika kritiska som ltl Sundback, kanske inte lika fullt ändå.

Ltl Barbro Sundback, replik

Kritiken kommer ganska plötsligt på. Ltl Perämaa har inte sagt Pelle i den här framställningen. Det är ett enigt utskott, förutom ltl Brage Eklund, som har skrivit en reservation. I övrigt omfattar ltl Perämaa den framställning som han var med och tog fram i den förra regeringen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Camilla Gunell

Tack, fru talman! Jag lyssnar intresserat på debatten. Det är bra att det blir lite glöd här i salen när alla ser så småhängiga ut den här kalla januari månad.

Det är så med den här lagframställningen, som nu ligger på ert bord, att det är bara att beklaga att jämställdhetsanalysen inte finns på plats. Den borde givetvis ha varit gjord. Ltl Mats Perämaa vet också förstås att den här framställningen borde ha lagts sida vid sida med budgeten i november av den tidigare regeringen. Det hade varit den rätta stunden att lägga fram den här budgeten i samband med innehållet i budgeten, eftersom de hänger ihop.

Vi har också en annan lag, som vi kämpar på med, som ltl Perämaa borde ha lagt i samband med kommunalskattelagen. Vid regeringsbyten får vi ta tag i det som ligger kvar, skaka ur säcken och göra färdigt det sista. Vi har använt januari månad för att göra det.

Nog vet också ltl Perämaa och andra här i salen att man ändå var tvungen att lägga den här framställningen så fort som möjligt, eftersom det handlar om justeringar i lagstiftningen beträffande skatter som medborgarna. Det är sådant som nu också blir retroaktivt. Man är tvungen att lägga det så fort som möjligt och få en behandling här i lagtinget.

En jämställdhetsanalys är ju hugget som stucket om man bara skriver två små vackra rader. En analys ska göras ordentligt. Man måste ha statistik och tillgång till relevanta uppgifter och det fanns inte vad gäller den här frågan.

Jag hoppas att det i framtiden ska finnas den typen av analyser. Vi tar till oss den här diskussionen. Vi ska förstås ha det med oss för framtiden. Det ska heller inte vara ett slag i luften och ett tomt innehåll. Det måste också finnas förnuft och relevans i det man skriver på de här raderna.

Vad gäller den här lagstiftningen och det som skiljer den här framställningen åt från, som jag kan tänka mig, den framställning som ltl Perämaa själv skulle ha lagt i samband med budgeten för 2012 då den borde ha lagts, är att den nya regeringen ändå markerar i denna framställning att vi vill ha ett nytt förhållningssätt och en ny dialog mellan kommunerna och landskapet. Därför har vi lagt in den här meningen om att det är viktigt att kommunerna ändå får det här som ett boägg vad gäller framtida reformer. Den här principen, att en part fattar beslut men man finansiera det över någon annans plånbok, den måste vi på allvar diskutera.

Det här är en helhet. Jag förstår också mycket, mycket väl det som vtm Viveka Eriksson sade om att den åländska ekonomin är en helhet. Givetvis är det en helhet. Jag har stått här och talat om det förr, att landskapsbudgeten är en lunga som syresätter hela vårt samhälle, inte bara kommunerna utan tredje sektorn och även det privata näringslivet i viss mån.

Det här är en markering från den nya regeringen och förhoppningsvis ett löfte om att göra vårt bästa för att förbättra strukturerna och umgängesformerna mellan parterna, landskapsregeringen och den kommunala sektorn. Det gör vi av den anledningen att vi inte tycker att det tidigare systemet har varit det mest ändamålsenliga och fulländade. Parter ska vara jämlika, parter ska komma överens, avtal ska hållas och man för saker framåt. Det är vi tvungna att göra. Vi är tvungna att ha det förhållningssättet, därför att det är stora utmaningar som väntar oss alla.

Ska vi göra kommunalskattelagen till ett aktivt instrument för skattepolitik så måste vi göra det i samklang med kommunerna. Annars får vi samma system, att en bestämmer och en annan ska betala.

Vi måste också se över avdragen så att de skatteintäkter som kommunerna tar in från medborgarna faktiskt betyder reella pengar i kassan och inte sedan i alla fall går bort till avdrag. Det är vi tvungna att titta närmare på.

Vi ska också göra en samhällsreform och det måste ske i dialog och samverkan med kommunerna. Det finns inte något annat sätt att gå. Det måste ske tillsammans och på jämbördiga villkor, där landskapet ändå tar en aktiv roll eftersom vi ser, med Sottunga och andra kommuner, att detta blir ett ekonomiskt problem för landskapet ändå i sista ändan om vi inte tar ansvar för alla medborgare på Åland på ett solidariskt sätt.

Det är vår utgångspunkt i den här samhällsreformen och det är där som vi måste börja diskutera om hur vi ska ordna samhällsservicen framöver så att den är långsiktigt hållbar och mer kostnadseffektiv idag så att pengarna räcker till, oberoende om man bor på Sottunga eller om man bor någon annanstans.

Vi har också sagt, att när vi förändrar landskapsandelssystemet, utvärderar det och troligen förändrar det så måste vi göra det tillsammans med kommunerna. Min förhoppning är att det sedan ska bli ett solitt system som är förutsägbart och att kommunerna vet från år till år vilka pengar de har att räkna med. Det är omöjligt att ha en effektiv ekonomisk förvaltning när man inte vet vilka intäkter man får. Det vet vi i landskapsregeringen och det vet ni som har suttit i landskapsregeringen att det är jättesvårt att planera en ekonomi när man inte vet vad man får in.

Det är klart att det här är en helhet. Vi kommer att jobba med det förhoppningsvis så gott det går, också med er hjälp. När vi kommer fram till den punkten att vi har ett rejält, bra och relevant material och ska välja väg för den kommande samhällsmodellen då har vi sagt att det är viktigt att göra det på parlamentarisk bas för att skapa största möjliga samsyn. Den samsynen ska inte bara råda i parlamentet, den ska också återspeglas i kommunerna. Tack, fru talman.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Att prata så där i allmänna ordalag om att alla ska få det bra, allt ska bli så trevligt och det ska ges mera pengar så det kan vi alla hålla med om. Vi börjar småningom komma förbi den situationen där vi kan prata om det här i allmänna ordalag. Det krävs också konkreta åtgärder, vilket saknas ännu.

Vad gäller att lagen skulle ha kommit förra hösten eller nu. Landskapsregeringen hade att välja att föreslå en budgetlag men då inte höra kommunerna överhuvudtaget. Men vi såg det som helt nödvändigt att skicka ut lagförslaget på remiss så att kommunerna skulle få säga sitt. Det är ju en del av systemet. Annars skulle vi ha kört över kommunerna helt och hållet. Avsikterna fördes ju fram i budgeten väldigt tydligt.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Angående att fråga kommunerna så är det riktigt. Det är en struktur som vi har när vi lagstiftar, naturligtvis ska vi skicka på remiss. Men det var ju ganska uppenbart från landskapsregeringens sida, det stod ju redan i budgeten. Man visste att man från kommunalt håll inte alls var intresserad av det här skatteavdraget eftersom man inte fick kompensation för det. Naturligtvis är svaret från kommunerna ett rungande nej och det visste man också när man skrev budgeten. Att lyssna för lyssnandets skull och ha procedurer som man ändå inte beaktar det tycker jag att man kan ifrågasätta.

Det är viktigt, och det gör den här regeringen nu, att vi ger en markering att vi har läst kommunernas ställningstaganden. Vi har beaktat dem i den mån att den här summan ändå ska hållas kommunerna tillgodo i den framtida diskussionen och processerna kring framtiden och framförallt finansieringen av olika reformer.

Ltl Perämaa säger att det bara är vackra ord och lite konkret handling. Men vad kan det vara efter två månader regeringen? Man är ju tvungen att ha ett relevant underlag och det har vi börjat jobba på. Vi tar tillvara det som är gjort från tidigare och det ligger naturligtvis till grund för fortsatta strävanden och ställningstaganden. Vi kommer inom kort till de konkreta åtgärderna hoppas jag.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag har full förståelse, och det har jag sagt här tidigare, att det har gått bara två månader. Vi skulle ge den nya landskapsregeringen 100 dagar. Men man kan ändå inte skjuta alla problem framför sig hela tiden och i alla sammanhang hänvisa till att den nya samhällsreformen ska lösa alla problem. Vi har fått erfara att det tar åtminstone till hösten innan man kan utvärdera det nuvarande landskapsandelssystemet. Då tar det säkerligen ett år till innan man kan komma till några konkreta förslag om ändringar. Det här är något som tar minst två år, förmodligen mer än den här mandatperioden innan man riktigt har kommit i mål. Man ska inte skjuta allt framför sig.

Sedan lite om jämställdhetsanalysen. Lantrådet sade att det inte fanns tillräckligt statistiskt underlag för att göra en jämställdhetsanalys. I utskottet kunde vi erfara att man inte hade gjort en analys för att man hade missat den frågan. Men sade lantrådet nu här att man ändå gjorde bedömningar och valde att inte göra jämställdhetsanalysen på grund av bristen på statistiskt material? Det är viktigt att få det här korrekt.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag kan lugnt säga att det var ett förbiseende att inte göra en jämställdhetsanalys i det skedet som man överlämnade en lagstiftning till lagtinget. Men jag säger också att det ändå inte skulle ha blivit något vettigt av det hela om man inte har tiden, instrumenten och statistiken för att göra en bra analys. Det är helt relevant kritik från ltl Perämaa om den här saken och vi tar det till oss. Naturligtvis ska den här typen av analyser finnas i alla våra lagframställningar och förhoppningsvis ska lagframställningarna vara substantiella och har ett verkligt innehåll.

Jag värjer mig lite från att skjuta problemen framför sig. Det man sår idag får man skörda imorgon. Har man inte sått tidigare så kan man heller inte skörda idag. Det betyder att vi har mycket arbete framför oss. Det är mycket som vi får ta tag i nu och det gör vi.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag ser också fram emot att alla vackra ord och pratet ska omvandlas till verklig handling. Vi har sagt att vi väntar 100 dagar innan vi ordentligt börjar opponera oss mot det som landskapsregeringen konkretiserar. Samtidigt är lantrådet ordförande för ett av de partier som väldigt starkt har framhållit att nu är det slut på utredandet, nu ska det göras. Därför är vi också lite otåliga från liberalernas sida, vi vill se lite verklig handling.

Som det verkar med hela det här uppbyggandet av system kring kommunerna så ser vi utredning, på utredning, på utredning och hemskt lite av det konkreta.

Jag noterar också att man verkar välja två vägar. Man pratar om att man nu ska göra en stor omfattande översyn av landskapsandelssystemet och samtidigt ska man sätta igång en samhällsservicereform. Nu måste man nog välja väg.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Den repliken förstår jag inte överhuvudtaget eftersom i lagen om det nya landskapsandelssystemet, som trädde ikraft 2008, så står det att systemet ska utvärderas efter 2011. Den processen sätter man igång när boksluten för kommunerna är klara. Då har man de tre åren klart och tydligt dokumenterade i siffror för att kunna göra utvärderingen av landskapsandelssystemet. Det är lagstadgat och det är någonting som vi måste ta till oss. Vid sidan av det är det min förståelse, i alla fall från parlamentet och också i det regeringssamarbete som vi har ingått, att vi är tvungna att göra en samhällsservicereform. Det är en stor sak, man måste hitta strukturer för det, man måste dela in det här ärendet i faser och så tar man ett steg i taget. Det är en fullt logisk modell som vi har gått in för och också en ganska realistisk tidtabell, kanske aningen till och med lite för snabb, eftersom det är många människor involverade och många parter som berörs.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag tycker att det är trevligt att lantrådet i det här ärendet följer den kommunala lagstiftningen som föreligger, i kommande ärende här idag så råder ju inte den situationen för där väljer man att bortse från lagen.

När det gäller helhetsansvaret talade också lantrådet om någon annans plånbok och hänvisade till att det är kommunernas plånbok som man skulle ha gjort inbesparingar i. Faktum är att nu har lantrådet Camilla Gunell ansvar för hela landskapets plånbok och den innefattar landskapets ekonomi och kommunernas ekonomi. Det gäller att se till att få plånboken att räcka till. När verkligheten kommer emot så tror jag att det kommer att bli stora problem att göra fortsatt stora omfördelningar mellan landskapet och kommunerna. Samhällsservicereformen är det absolut viktigaste som vi har att göra och det bör gå snabbt.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Man önskar att man hade hört det här under den förra mandatperioden, vilken brådska det var och vilken effektivitet som krävdes, men det fick vi inte se under den förra mandatperioden och det gav den oppositionen relevant kritik till. Jag förstår naturligtvis mycket väl det som vtm Eriksson säger, att nu har vi ansvar för hela Åland, vi har ansvar för hela ekonomin och det tar vi givetvis.

Vi ska återkomma till lagtinget så fort vi kan med åtgärder, budgeter och annat där jag hoppas att ni ska få svar.

Jag är glad när vtm Eriksson kom in på nästa ärende, om pengarna till Sottunga, att man nu ändå vill tala om helheten. Man vill tala om det svåra problemet hur vi ska ro i land den här samhällsservicereformen, hur den ska se ut och hur processen ska gå till, det är den stora frågan. Inte det som liberalerna lyfte fram, och som finansutskottets ordförande mycket målande förklarade; att båten sjunker och man vill diskutera om man ska ösa med plåtämbar eller plasthink. Det är bra, vi tar de stora frågorna först.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Lantrådet Camilla Gunell sade att det är slut på detta att man för över kostnader på kommunerna och att man inte tar ansvar för hur det ska finansieras. Jag håller med om det. Man ska i framtiden ha ett samarbete och en samsyn. Jag tycker att det är helt okej. Dessvärre går det här lagförslaget precis tvärtemot vad lantrådet säger. Här går man in och påför en kostnad till kommunerna. Man går emot kommunernas åsikter fast lantrådet nu sade att det är klart att kommunerna säger nej till alla kostnader. Som jag sade i mitt anförande så tror jag i förlängningen att det är fråga om när man sätter in insatsen. Tar man bort kompensationen nu så kommer kommunerna i ett senare skede att anhålla om ett ekonomiskt stöd för att få verksamheten att gå ihop.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Tack för det ltl Eklund. Jag har mycket stor förståelse för ledamotens synpunkt. Jag har till och med också mycket stor sympati för ledamotens synpunkt. Jag önskar att saker och ting hade varit annorlunda, att vi skulle kunna kompensera det här. Men det här är ett beslut som är taget i budgeten av lagtinget enhälligt utan några andra anmärkningar. Vi såg det som ett avsteg att göra stora förändringar i den här frågan, samt att vi sitter i ett arbete just nu och jobbar med en tilläggsbudget där målet snarare är att dra ner på kostnader än att höja dem. Vi såg det som ganska politiskt svårt och tufft att få igenom. Vi valde den här gången att följa de beslut som lagtinget redan har fattat. Men vi markerar ändå i framställningen att det här ändå ska hållas kommunerna tillgodo och att vi önskar se ett nytt förfarande och ett nytt förhållningssätt mellan landskapet och kommunerna framöver.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Det sista som lantrådet sade är väldigt viktigt, att man har en dialog mellan landskapet och kommunerna så att man inte i framtiden påför kostnader utan att kommunerna har grepp om hur de ska finansiera det här.

Lantrådet sade tidigare också att man i översynen av landskapsandelsreformen ska kompensera kommunerna. Är det uttalandet en garanti att man ska få kompensation för det här inkomstbortfallet som kommer nu på grund av grundavdragshöjningen? Eller är det ett önskemål och en förhoppning som lantrådet har?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det som kommer att ske, enligt lagen stadgat, är att det nuvarande landskapsandelssystemet, som trädde ikraft 2008, ska utvärderas efter 2011. I samband med att man gör en utvärdering så betyder det att vi också måste fundera kring om det här systemet har utfallit väl, dess styrkor och svagheter och även vilken typ av långsiktigt system som vi ska ha mellan landskapet och kommunerna för finansieringen av servicen. Vad servicen kommer att kosta framöver hänger förstås ihop med hur servicen är organiserad.

Det kommer att bli en utvärdering, det kommer troligen också att bli vissa förändringar. Men i den processen är det ändå en utfästelse från regeringens sida att dessa 0,8 miljonerna ska ligga kommunerna tillgodo. Hur det sedan i praktiken och verkligheten hanteras måste vi återkomma till.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Jag var med i utskottets sakbehandling av frågan och har därför i fyra punkter några synpunkter.

 Jag vill först säga att redan dagens debatt visar på den nya kommunala avdragspolitiken, där vi själva ska fatta beslut och inte per automatik göra som i riket, kommer att bli intressant, åtminstone intressanta debatter här i lagtinget. Det viktiga är att vi får en egen politik som är anpassad till Ålands behov, Ålands befolknings behov och inte kanske så mycket utgående ifrån den diskussion som nu förs i det här ärendet om kommunerna.

Vi har haft ett system genom decennierna där vi har fattat väsentliga ekonomiska beslut, som berör enskilda medborgare och kommunerna, i budget. Det här ville många av oss komma ifrån på grund av rättssäkerhetsproblemet. Då lyckades vi införa budgetlagar i självstyrelselagen, med rikets godkännande. Flera av oss hade önskemål att vi skulle gå längre i det sammanhanget, men gjordes sedan begränsningar så att det blev budgetlagar med hängslen. Meningen var att vi skulle börja tänka på ett nytt sätt för rättssäkerhetens skull så att stödsystem som berör medborgare och kommuner skulle lagfästas i samband med budgeten.

Nu är det här ett avsteg ifrån den principen genom att vi inte fick en budgetlag i samband med budgeten. Det betyder att vi nu stiftar en ekonomisk lag som har retroaktiva effekter. Vi har sagt att retroaktiva effekter som är positiva för medborgarna är okej, även om det inte är okej, men man kan använda sig av metoden.

Retroaktiva effekter som är negativa ska man akta sig för. För kommunerna är dessa avdrag negativa retroaktiva effekter. Men, kära vänner, beslutet är taget enligt den gamla metoden, i princip i samband med budgeten. Den uppmärksammade lyssnaren till debatten måste då fråga sig; hördes kommunerna om detta då när det beslutet togs? Svaret är uppenbarligen nej, beslutet togs trots det. Diskussionen att man inte förde den som budgetlag för att man inte hade hört kommunerna faller på bristen på logik.

Vi måste vara skarpare i kraven på oss själva när det gäller att säkerställa rättssäkerheten för både medborgare och kommuner. Vi måste se till att där det behövs budgetlagar så ska vi använda oss av det instrumentet, annars hamnar vi i den här typen av diskussioner och situationer. Dessutom kan man kritisera budgetbeslutet också för att det var allmänt i allmänna motiveringen och var därmed inte fullständigt tydligt för de berörda.

Det andra jag vill framhålla är beloppen i framställningen; 800 000 euro påverkan på grundavdraget per år på kommunerna i negativ riktning. Dessutom finns det en siffra om samfundsskatteinkomsternas påverkan, en utveckling som är negativ med 1,7 miljoner euro för kommunernas del. Det som är väsentligt att framhålla utgående ifrån utskottsbehandlingen är att de här siffrorna är mycket osäkra. Vi vet inte alls vad det slutliga utfallet blir. Det är viktigt att man skapar sig statistiskt och vetenskapligt underlag som är tillräckligt gott när man har hand om skattelagstiftning. Utskottet skriver att man behöver utveckla det och det är mycket viktigt i det här sammanhanget.

Det tredje som jag vill resonera kring gäller finansieringen som här har varit livlig debatt om. I moderaterna har vi diskuterat att det faktiskt bör finnas ekonomiskt utrymme på grund av kommunandelsreformen 2008 å ena sidan, och framöver på grund av det beslut som vi har tagit när det gäller finansieringen av Gullåsen, kommunernas andel, som är på flera miljoner euro som faller bort. Enligt det faktum ska det finnas ett utrymme. Sedan kan man ha synpunkter på hur kommunerna har skött det här utrymmet som kommunandelsreformen har gett dem. Vi kan se att de har skött det väldigt olika i kommunerna. Vissa kommuner har skött det bra och andra har skött det mindre bra. De som har skött det bra ska inte straffas för att andra har skött det mindre bra. Hur vi hanterar dem som har skött det mindre bra är en fråga som kommer upp i ett senare ärende i plenum, eller egentligen inte när det gäller den kommunen, det är principen som kommer upp.

Dessutom kan man tänka sig att det här förslaget ger en viss skattekrafttillväxt som inte heller är alldeles lätt att beräkna, om det alls blir någon, men troligen. Det är ju det som är en av bidragspolitikens incitament, förutom att stötta de svaga i samhället så vill man ha en skattekrafttillväxt genom den skattepolitik man för.

När det gäller översynen av kommunandelsreformen tror jag inte att den ska byggas upp genom kompensationer till kommunerna, att man säger vad kommunerna har innestående från den här reformen och vad som är kommunerna till nackdel från den reformen. Översynen av kommunandelsreformen måste utgå helt och hållet ifrån kommunernas behov. Vad måste kommunerna få i landskapsandelar, utöver sin egen beskattningsrätt beaktande de avdrag som är mycket betydande i landskapet Åland för landsbygdskommunerna, för att kunna producera den service som vi har i lag stadgat att de ska producera? Så måste den här översynen gå till. Det ska inte vara några plus och minus i marginalerna, utan man kommer därmed fram till ett behov, i reda pengar, hur mycket man behöver justera i kommunandelsreformen. Sedan kommer successivt samhällsservicereformen att ändra på systemet, men under några år ännu så kommer vi att använda oss av nuvarande, kommunandelssystem med de justeringar som den här landskapsregeringen antagligen kommer att göra.

Det fjärde och sista gäller donationsfinansieringen till Ålands högskola. Det är viktigt att läsa vad utskottet har skrivit: ”Landskapsregeringen bör biträda högskolan med att klargöra hur detta kan vara ett alternativ till högskolans finansiering.” Read my lips, det är väldigt tydligt skrivet att det är oklart.

För kommunalbeskattningen kan vi möjligen bestämma det här själva, men jag är inte heller hundra procent säker på det när vi har delade behörigheter när det gäller skattefria donationer. Men rimligen bör vi för kommunalbeskattningens del kunna besluta det. För statsbeskattningens del kan vi definitivt inte besluta något, det är beroende av vad det står i statens lagstiftning för avdragsrätten. Som flera har varit inne på här så är det oklart huruvida detta gäller i rikslagstiftningen i yrkeshögskolor. Jag har åtminstoner inte läst det på det sättet att det gäller yrkeshögskolor. Vår högskola är de facto en yrkeshögskola, sett ur finländsk lagsstiftningstermer. Jag tvivlar på att det här är möjligt. Därför är det bra, som utskottet skriver, att landskapsregeringen bör utreda frågan. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag håller i stort sett mycket med vtm Jansson när han säger att man i framtiden ska driva en egen skattepolitik och att man ska ställa högre krav på sig själva när det gäller rättsäkerheten.

Angående att översynen av landskapsandelsreformen ska utgå ifrån kommunens behov och inte som en kompensation. I min tidigare replik med lantrådet så utgick hon mycket ifrån att man skulle kompensera kommunerna för det som man nu inte kompenserar, grundavdragshöjningen. Vem har rätt och vem har fel här?

Vtm Roger Jansson, replik

Ingen eller båda. Jag hörde vad lantrådet sade. Mitt inlägg här kan på den punkten sägas vara en replik till lantrådet. Jag höll för övrigt fullt och fast med allt hon sade. Men på den här punkten har jag en liten annan infallsvinkel. Jag går inte in i en reformering av landskapsandelssystemet utgående från historien på det sättet att man har tjänat in om man har förlorat. Man ska se hur det har fungerat och vilka ändringar man borde göra så att det blir mer rättvist i förhållande till de behov man hade då, idag och framöver. Den här diskussionen ska sedan för oss som sitter i regeringspartierna bli intressant att föra med landskapsregeringen. Det är ingen vits att påstå att det skulle finnas någon oenighet idag. Vi har en diskussion som vi ska inleda.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag hoppas att oppositionen, via lagtinget, får möjlighet att ta del av den debatten också.

Man kan i varje fall skönja att det finns lite olika syner på hur man ska gå in i den här debatten när det gäller landskapsandelssystemet och kompensationer eller kommunernas behov. Det kommer säkert att bli en intressant debatt i framtiden också när det gäller det här.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag tror faktiskt inte att det här är någon stor fråga. Det är väl ganska självklart att det gäller möjligheterna att finansiera den service som vi har lagstiftat om att kommunerna ska producera. Finansieringen av servicen kanske är dels genom egen beskattning och dels genom landskapsandelar. Det är en ganska enkel modell för att se vad det finns för eventuella brister i nuvarande system som införde 2008.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Det är trevligt med diskussion om debatt i det här ärendet. Det efterlyste jag redan i remissen. Jag var lite tidigt ute då, men debatten kan lika bra hållas nu.

Jag tycker också att det blir lite lustigt när liberalerna kommer med kritik och säger att det här borde ha gjorts och att det här borde ha gått snabbare. Jag tror att det är en bra princip att man väntar 100 dagar. Vi kanske inte glömmer här i salen men folk ute på fältet glömmer, för annars är det svårt att hålla isär rollerna sig. Sedan tänker jag inte säga något mera om det, utan jag tänker titta framåt och titta på den här framställningen.

Jag sade tidigare att om det skulle finnas tidsmaskiner så borde man kunna spela in och resa tillbaka, men det gäller ju alla, även andra vägen tyvärr.

När det gäller frågorna som har kommit upp här så vill jag först säga något om jämställdhetsanalysen. Jag tycker inte att det är någon stor sak i det här sammanhanget. En jämställdhetsanalys av en lagstiftning ska beröra de direkta effekterna, om lagstiftningen har en direkt effekt på förhållandet mellan könen, om det gynnar män eller kvinnor eller om det är en skillnad på hur det verkar mellan kvinnor och män. Och det får inte skattelagstiftnings göra. Det är förbjudet i grundlagen. Man får inte beskatta kvinnor eller män annorlunda, de måste beskattas lika. De direkta effekterna är lika på könen. De här avdragen som vi diskuterar att införa är exakt lika för kvinnor och för män.

Sedan finns det indirekta effekter i flera led i de flesta lagstiftningar. Om man tar höjningen av nivån i avdraget så har det för vissa grupper positiva effekter för flera kvinnor än vad det har för män, men det är positiva effekter för båda könen, men det är kanske lite mer positivt för kvinnor. När det gäller pensionärer så finns det flera kvinnor med låg pension, då är det mer positivt för kvinnor. När det gäller låginkomsttagare så är det också lite mer positivt för kvinnor men inte i lika stor utsträckning. När det gäller personer som lyfter dagpenningar kan det i vissa fall kanske till och med vara mer positivt för män. Men att ge sig in i en sådan analys och lägga tid på detta tjänar egentligen ingenting till annat än översiktligt. Därför ser jag inte den direkta nyttan och jag ser framförallt inte katastrofen i att man inte har gjort jämställdhetsanalys när det gäller skattelagstiftning. Sedan finns det andra lagstiftningar där jämställdhetsanalys är väldigt viktigt och man ska absolut inte lämna bort den. Framförallt ska man se att de positiva effekter för alla som kan använda det här avdraget, alla som har låga inkomster av olika slag.

När det gäller donationsavdraget så tänkte också, när jag fick se den här framställningen, hur det var med vår högskola. Efter att ha fördjupat mig i ärendet så står det uttryckligen i propositionen; ”enligt förordningen om högskolans examenssystem så är även yrkeshögskolorna högskolor, varför donationer till dem omfattas av donationsavdraget”. Om man ser att vår högskola inte är tillräckligt mycket högskola utan räknas som yrkeshögskola så är det heller inte några problem. Är det någon som vill donera så är det fullt tillåtet. Som utskottet konstaterade så finns det också bestämmelser om det, framförallt att högskolan kan motta donationer. Det är absolut inte några tveksamheter. Man skulle hoppas att så skulle ske, men det har inte skett tidigare.

Angående diskussonen om kompensation så är det min absoluta uppfattning, om man ser det här helt isolerat och vi tar bort allt annat, alla förhållanden med kommunerna och tidigare kompensationer osv. att ett sådant här avdrag givetvis ska kompenseras till fullo. Särskilt den här typen av avdrag som är en transferering direkt mellan staten och landskapet och den skattskyldige. Det har inte någon annan indirekt effekt för kommunernas väl och ve som t.ex. reseavdraget har att man kan bo i perifera kommuner utan att lida av det. Så är det om man ser det isolerat, och så måste vi också börja se det. Om vi ska driva skattepolitik så ska vi, när vi tar avdrag, också veta att det kostar och det ska betalas ur vår kassa. Annars ska vi avstå från avdraget, vilket också är en möjlighet. Jag diskuterade också kring det i remissen att trots att det kostar så tycker jag och obunden samling att vi ska ha det här avdraget.

Vi vet alla att det här är en del av en komplicerad helhet. Vi har alla varit med om att dra bort kompensationer, de åländska avdragen, som innebär 1,6 miljoner. Den lagstiftningen har ännu inte kommit till lagtinget men den kommer och det är en betydligt större affär. Det tog vi budgetbeslut på och det är vi alla överens om. Det gör vi för att vi vill omfördela den ekonomiska bördan mellan landskapet och kommunerna, vilket vi var eniga om. Det budgetbeslutet rör inte det här skatteavdraget.

Kompensationen av det här skatteavdraget måste man ta med sig och räkna med i de vidare diskussionerna. Nu är vi i ett sådant brytningsskede att det finns flera olika kostnader som påförs kommunerna. Kostnader har tagits bort från kommunerna och det finns tankar på reformer. Helheten brukar kunna vara lite avancerad, rent av lite rörig och nu är den ännu mera råddig när man har så här stora reformer på gång. Men trots det, om vi ska bedriva skattepolitik och ha egna avdrag av den här sorten, så ska de givetvis kompenseras.

Skulle jag nog vara i opposition nu så skulle jag givetvis stöda ltl Eklunds ändringsförslag. Men, jag är med på andra sidan staketet och vet om de diskussioner som förs och att man ska se på helheten, precis som utskottet skriver. Därför behöver inte jag stöda ltl Eklunds förslag. Jag är tillfreds med att det här löses på bästa sätt. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Tack för ett intressant och ett på många sätt värdefullt inlägg. Det tillförde diskussionen en del uppgifter som inte framgår av betänkandet som är värdefulla med tanke på att avdragen faktiskt riktar sig till enskilda personer. De som ska åtnjuta de här förmånerna och de som inte ska det har faktiskt rätt att få mycket mera klargöranden än vad våra framställningar innehåller.

Jag tycker, precis som ltl Danne Sundman, att om vi ska driva en egen åländsk kommunalskattepolitik så måste nog det här arbetet utvecklas.

Däremot så kanske jag inte riktigt håller med om att man inte ska göra någon jämställdhetsanalys. Analysen bör vara mera ingående, inte att den ska slopas.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag tycker inte heller att man ska slopa jämställdhetsanalysen. Jag håller med om att man kunde ha gjort en analys som jag muntligen framförde. Men jag ser det inte som någon stor risk eller någon större katastrof att det inte finns en jämställdhetsanalys i framställningen.

Vi behöver vidare fundera på hur mycket vi ska lägga ut texten i motiveringarna. I det här fallet finns det att läsa i propositionen till riksdagen. Till allra största delen stämmer det för åländska förhållanden, inte till alla delar, med rent matematiskt stämmer det. Man kanske också i större utsträckning måste fundera på att förklara politiken i framställningen. Nu hänvisade man till riksdagspropositionen, den har jag läst och den är väldigt komplett och fullödig.

Ltl Barbro Sundback, replik

I den här framställningen hade det varit ganska enkelt att kopiera in väsentlig text i. Jag håller med ltl Danne Sundman att de här propositionerna är väldigt fylliga och innehåller ofta intressant läsning. Men det är nog ganska överflödigt att hänvisa enbart till dem om man vill veta mer om substansen i framställningen. Det är ytterst få som använder sig av den hänvisningen. Men finns hänvisningen där och vår egen text är någorlunda fullödig så har man ju gott om information. Det är säkert möjligt i framtiden i de fall där vi gör samma förändringar som man gör rikslagen.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är ungefär lite samma diskussion som vid en blankettlag. Nu har vi börjat med en sådan princip att man har den lagen med som man sätter ikraft med en blankettlag. I det här fallet när vi kopierar ett finskt avdrag så kan man ta med hela motiveringen, den relevanta delen eller vad man väljer. Jag tycker att vi tar fasta på det som finansminister Nordlund sade i remissen att man måste fundera på det här. För det första om vi bara ska kopiera eller om vi ska hitta på egna saker också, då måste vi själva också hitta på motiveringarna. Vilken form skattepolitiken ska ha och hela lärprocessen är något som man måste ta vartefter det kommer. Samtidigt måste vi från första dag vara fullfjädrade när det gäller att ta ställning till ärenden som det här.

Jag tycker att man har gjort rätt bedömning. Nu kommer också hela lagtinget enigt att gå in för det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag håller inte riktigt med när ltl Sundman tar ganska lätt på frånvaron av en jämställdhetsanalys i det här sammanhanget. Ett resonemang i den här riktningen såsom ledamoten själv resonerade och motiverade sig kunde ha varit ett stöd för att man inte hade fördjupat gått in i en analys. Men frånvaron av analysen på grund av ett förbiseende är just ett förbiseende. Jag tycker ändå att noggranna jämställdhetsanalyser ska finnas också i skattepolitiken, precis som det ska finnas i bidragspolitiken även om man där kan rikta sig mera mot enskilda människor med stöd av lag där inte alla får rättigheter till det.

Penningpolitiken kanske är den mest orättvisa ur jämställdhetsaspekt. Med skattepolitik kan man ändå rikta sig till olika befolkningsgrupper så att flera kan få tillgång till förmåner, även om kanske alla individer har samma rätt. Det ska absolut finnas med en analys här.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag säger ju inte att det inte ska finnas en jämställdhetsanalys. Man får gärna ha en sådan övergripande analys åtminstone som jag här muntligen framförde. När det gäller skattepolitik så får det inte heller bli så att man har olika beskattning för kvinnor och män. Framförallt i det här fallet där det är mer eller mindre positivt för dem det träffar så ser inte jag behovet. Om man med lagstiftning får en stark orättvis indirekt effekt eller gynnar ett kön på bekostnad av det andra då är det viktigt som lagstiftare att påpeka det här. Att man gör det fast man vet om det har också förekommit. Det kan säkert vara motiverat. Då måste man absolut som lagstiftare meddela det i motiveringarna, att man är medveten om att man gör det här. Men nu blir det mer eller mindre positivt för alla i den här inkomstgruppen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Ltl Sundman kanske inte ville höra min replik, eftersom han var på väg från talarstolen.

I stort sett omfattade ltl Sundman mina tankegångar när det gäller kompensation till kommunerna när man enskilt påför kommunerna en sådan här kostnad. Samtidigt omfattar han landskapsregeringens totala översyn. Han har förstås omfattat regeringsprogrammet så han har backat bakåt. Han talar om en kompensation. Nu har vi hört två talare; lantrådet och Danne Sundman som har talat om att man ska göra om kompensationen i samband med översynen. Ltl Roger Jansson sade att det ska bygga på kommunernas behov.

Jag ser fram emot en väldigt intressant framställning och en debatt mellan regeringspartierna men även här i salen i framtiden när det gäller det här ärendet.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag ber om ursäkt för att jag var på väg ner. Jag vill absolut höra vad ltl Eklund har att säga och jag bemöter det gärna.

Det är såsom ltl Eklund säger, när man ser det här isolerat då ska det kompenseras anser jag. Men, det här är en del av en större helhet där man inte bara har påfört kommunerna kostnader utan man har också tagit bort kostnader. Ska man se på hela transfereringsbiten så ska det här vara en ingrediens. Vi är eniga om att det här förhållandet ska ändra. Man ska minska transfereringar till kommunerna, det har vi tagit budgetbeslut på och det var alla med på. För mig som har möjligheterna att vara med i de diskussionerna så är det ingen fara att släppa iväg den här lagstiftningen. Det blir aktuellt sedan när det ärendet kommer till lagtinget. Jag hoppas att det blir en intressant debatt. Jag hoppas också att Eklund är med och tar ansvar för landskapets ekonomi.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Vi brukar alltid ta ansvar. I det här fallet tycker jag inte att landskapet tar ansvar gentemot kommunerna när man påför en kostnad rakt av. Däremot blir det intressant att ta del av landskapsregeringens framställningar i framtiden när man ska öka möjligheterna för att bedriva skattepolitik. Det ska bli intressant att se vad landskapsregeringen kommer med.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag tror att jag kan tala för alla partier och alla ledamöter här i lagtinget; när man gör ett avdrag så ska någon betala det. För någon hamnar att betala den minskade skatteintäkten. Men sedan har vi en komplicerad helhet där en part har ett stort underskott i sin budget, nämligen landskapet, och kommunerna har inte ett lika stort underskott, särskilt inte vissa kommuner. Det är klart att man måste se på helheten och göra saker i rätt ordning. Vi vet att det här avdraget redan borde ha beslutats om i budgeten egentligen. Det är redan sent, men det har bara positiva rättsverkningar så det är okej. Därför den här ordningen. När man beslutar om avdrag i framtiden så ska man direkt samtidigt bestämma vem som betalar. Ett sådant här avdrag tycker jag att landskapet ska betala.

Sedan finns det andra typer av avdrag där man kan påföra kommunerna kostnader för dem.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! För att vi ska kunna bringa landskapets budget i balans så måste vi göra tre åtgärder, vilket jag tidigare sagt. Skatten måste höjas, det måste göras indragningar och neddragningar i samhällsservicen och avgifterna för samhällsservicen måste höjas. Det finns inte någon annan metod, allt annat är bara tomma ord.

Det här lagförslaget kan man säga att delvis bygger på en höjd skatt, trots att det är avdrag, vilket kan låta konstigt. Mest i teorin men kanske också delvis i praktiken betyder det att låginkomsttagare får lägre skatt tack vare detta. Det är en form av fördelningspolitik. I och med att vi inte kompenserar kommunerna för det här så är kommunerna tvungna att ta ut en högre skatt för att kunna bedriva den samhällsservicen som man gör idag.

Skattehöjningen som kompenserar de här avdragen utgör ungefär 0,1 procent av kommunalskatten. Till exempel Saltviks kommun som idag har 16,25 procent måste nu höja skatten till 16,35 procent för att kompensera de ökade avdragen. Det här betyder att låginkomsttagarna på Åland får en lägre skatt, medelinkomsttagare och höginkomsttagarna får en något högre skatt. Det är ju en ypperlig fördelningspolitik som nu har lagts fram i det här lagförslaget. Det har sagts många gånger i den här talarstolen att vi måste hjälpa de svagaste, man har försökt på olika sätt tidigare och delvis lyckats men inte fullt ut. Det här är en liten bit av det och det är riktigt bra, tycker jag.

Vi har ju tidigare väl kompenserat kommunerna med andelsreformen. För ett antal år sedan fördelade vi 6-7 miljoner till kommunerna. Den här lilla kakan nu har en mycket liten eller kanske ingen betydelse. Om kommunerna väljer att inte höja skatten så betyder det att kommunerna ännu mera måste se över sin organisation och försöka göra allting billigare, vilket också påskyndar den omtalade samhällsreformen automatiskt. Blir det litet trängre med pengar så måste man hitta nya vägar, det är en ypperlig morot.

Skattehöjningen på 0,1 procent betyder för en medelinkomsttagare på Åland ungefär 20 euro i skatt till per månad. Det tror jag att man gärna är med och betalar bara man kan hjälpa till att hålla upp servicen.

Till sist, fru talman, vill jag säga att centern stöder det här lagförslaget från både den tidigare regeringen och den nuvarande regeringen.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Tack för det stödet för grundförslaget som lades förra hösten i gemensamt samarbete mellan liberalerna och centern.

En liten komplettering; i hela paketet såsom det lades fram i budgeten ingick också, kopplat till de andra minskningarna av kompensation till kommunerna, att det skulle föras in mera pengar under momentet samarbetsunderstöd till kommunerna. Detta för att främja samarbetet och komma till en situation där man för lägre kostnader kan bedriva den verksamhet som man bedriver idag. Jag vill bara komplettera det här med det som ltl Karlsson sade, det fanns många bitar i det här. Den här åtgärden, som en del i det paketet, skulle kunna balanseras genom billigare kostnader för serviceproduktionen i kommunerna.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är en viktig komplettering. Som jag sade tidigare, så tror jag i och för sig att det är bra att man satsar pengar för att försöka få kommunerna att samarbeta. Då måste också samarbetet ske så att det blir billigare, så att man inte bara för att man får pengar hittar på ett samarbete.

Detta med lite mer trängd ekonomi är en jättebra morot, då är kommunerna tvungna att se efter nya banor och då löser det sig kanske automatiskt. Det här är inte speciellt mycket men det är en liten bit som väcker kommunerna. Jag tror mycket på den metoden. Vi vet att kommunerna redan nu försöker, och har försökt under många år, hitta nya former genom olika samarbeten. Till exempel norra Ålands avloppsvatten förde man till Mariehamns stad vilket medförde att det blev billigare.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! En lagom balans med piska och morot kan också leda till stora förändringar. Liberalerna har samma syn.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Ltl Karlsson sade att man tidigare har kompenserat kommunerna via landskapsandelsreformen, man tillförde 6-8 miljoner. Men vi vet ändå att det finns kommuner som har stora och akuta problem. Man har inte lyckats samla i ladorna för framtida investeringar som det var meningen med det tillflödet av pengar. Vi har en del kommuner som har stora bekymmer. Nu påför man kompensation rakt av till kommunerna. Jag uppfattade nästan det som en morot, ltl Runar Karlsson menade att det är bra, för då tvingar man kommuner till samarbete. Jag tycker inte att man ska gå tillväga på det viset. Det är lite diktatoriskt styrt. Man måste mera kunna komma fram till lösningar på samarbetsnivå utan att man ska bli tvingad.

Talmannen

Tiden är ute!

 Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det nämndes att det finns några kommuner som har det dåligt ekonomiskt ställt, visst finns det ett par tre kommuner. Det kan man i och för sig lätt justera genom nuvarande andelsreform, det är inte någon järnfysik. Det klarar man ganska bra. Man får inte låta allt falla bara för att det är så. De allra flesta, 80 procent, av Ålands kommuner klarar lätt att ta den här merkostnaden. Gör man inte det så höjer man skatten lite. Vi ligger idag 4-5 procent under rikets beskattning vad gäller kommunalbeskattningen. Så det finns nog marginaler att ta av om man så vill. Vi kommer även i framtiden, ganska snart, att få lagförslag som förmodligen kommer att betyda ännu mera för kommunerna. Det finns inte någon annan väg, tyvärr.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Ltl Karlsson säger att kommunerna lätt kan ta de här kostnaderna. Jag vet inte vem man ska lyssna på? Ska man lyssna på ltl Karlsson som talar för de åländska kommunerna eller om på representanter från kommunförbundet och de kommuner som har uttalat sig i betänkandet? Kommunerna säger man att man inte vill ha de här kostnaderna på sig. Jag lyssnar på dem och ltl Karlsson har en annan syn på hur man ska styra upp det här för att får ordning på det.

Jag tycker, som lantrådet sade här, att man ska ha ett mera öppet sätt, man ska försöka samarbeta, ha en samsyn och man ska föra en dialog med kommunerna. Nu försöker man tvinga in kommunerna i det här systemet och det tycker jag inte är bra.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det låter fint och det är säkert bra att man för en dialog. Men problemet är det som har sagts tidigare ifrån talarstolen; frågar man en kommun om de vill ha mindre pengar så säger de ju förstås nej. Det blir på det sättet en omöjlig sak.

För min egen del, fru talman, så sitter jag på två stolar. Jag är både aktiv i kommunen och i landskapet. Jag tycker att jag kan se det från båda sidor. Om det är så att kommunerna väljer att hålla sig till kärnverksamheten så tror jag att de allra flesta kommunerna inte har större problem att ta det här. De kommuner som har det knapert idag, så där kan vi, genom att förändra andelsreformen åtminstone temporärt, se till att de kan få rörelsekapital för att kunna behålla kärnverksamheten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om upphävande av 4a § landskapslagen om kompensation för förlust av skatteintäkter för godkännande.  Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.