Andra behandling

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslagen sådana de godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslagen. Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslagen för antagande och därefter betänkandets motivering.

Diskussion.

Ltl Brage Eklund

Fru talman! Det är kanske inte finns så mycket att tillägga till det här ärendet. Större delen av debatten hölls förra gången när det här ärendet var upp. Jag vill ändå tillägga lite angående mitt ställningstagande i utskottet.

Som princip tycker jag att man inte ska föra på kommunerna ett ansvar att betala något som slussas via landskapet. Det är precis såsom det har gått till här idag. Landskapet har gått in för att ge ett förhöjt avdrag och påför kostnaderna på kommunerna. Alla kommuner och kommunförbundet har i hörande påpekat att man är emot det. Kommunerna anser att den som inför avdragen också ska stå för finansieringen. Man är förvånad över att det verkar som inte kommunernas åsikter överhuvudtaget inte har respekterats. Det verkar också som dialogen mellan landskapsregeringen och kommunerna inte heller har gett något resultat, om det har förts en dialog. Det var en av grundorsakerna till att jag reserverade mig.

Vi vet att många av de åländska kommunerna, framförallt de mindre, har stora ekonomiska problem. Vi har ett ärende redan nu som anhåller och stöd för att få finanserna att gå ihop. Den som är lite insatt i det här har också sett att det finns andra kommuner som står på kö.

Jag sade förra gången i den här debatten att kön som vill ha stöd av landskapet för att finansiera sina verksamheter kommer att påskyndas.

Man är förvånad över att ett parti som värnar om levande landsbygd och skärgård, i det här fallet centern, har backat förslaget att det här ska påföras kommunerna. Argumentet har många gånger varit att landskapets ekonomi är i kris. Det vet jag om och det är ingen hemlighet. Det som jag har vänt mig mot är att man har det som argument när man överhuvudtaget inte har påbörjat någon av de strukturella förändringarna som borde göras i landskapet för att förbättra ekonomin. En strukturell förändring hade då kunnat vara med och finansierat förändringar i avdragen. Det här är inte den nuvarande landskapsregeringens fel. Det är generationer tillbaka som egentligen har låtit kassaflödet rinna ut utan att man överhuvudtaget har slagit på bromsarna. Det här är mitt största argument för att jag har gått emot det här förslaget.

I framtiden hoppas jag att man för en dialog med kommunerna innan man påför kostnader utan att man har några större framtida visioner om hur det ska finansieras. Tack, fru talman.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Bästa ltl Eklund, vi har fått prognoser under årens gång om att vi tillsammans under ett antal år nu har lyckats skapa ett ackumulerat underskott för det offentliga Åland, landskapet Ålands räkenskaper, på ungefär 100 miljoner euro.

I ett led att lite komma i gång med besparingar, där hittills den kommunala sektorn varit i stort sett förskonade från besparingar, så är det här ett led att lite omfördela kostnaderna rätt marginellt mellan landskapet och kommunerna.

Vad vill egentligen Ålands Framtid och ltl Eklund när man inte ens vill ta ett sådant här litet grepp för att lite minska på landskapet Ålands växande underskott?

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Om ltl Harry Jansson skulle ha lyssnat så nämnde jag just att jag tycker att tillvägagångssättet inte är det rätta när man påför kostnader direkt på kommunerna, utan någon större dialog och förståelse av det som kommunerna har sagt.

100 miljoner i underskott, det var just det som jag nämnde, centern har suttit snart i 30 år i regeringsställning och byggt upp det här underskottet. Man hade kunnat vara med och bromsa i tid för att inte den här situationen skulle ha uppnåtts.

I den här lagframställningen finns det andra kostnader som också kommer att påföras kommunerna. Det är totalt cirka 1,6 miljoner som kommer att drabba kommunerna. Det här är bara hälften och de kostnaderna anser jag att skulle vara på landskapet.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Ska man tolka detta som att Ålands Framtid vill ha förändringar men är inte beredda att ta konsekvenserna av besparingarna?

Vad gäller dialogen med kommunerna så vet ju förstås alla vad ett kommunalt yttrande i denna fråga innebär; dvs. nej, nej, nej.

Sett ur ett större perspektiv så har även den tidigare landskapsregeringen försökt spara. Den nuvarande landskapsregeringen försöker gå i samma riktning. För första gången nu på allvar så drabbas ju den kommunala sektorn av en åtgärd. Det är cirka 40 miljoner som överförs bara i landskapsandelar till kommunerna. I det stora hela så är det här en ringa omfördelning av det offentliga ansvaret, där vi i första hand prioriterar individens möjligheter att ha ekonomi att röra sig med i samhället i vardagen.

Vi måste ju spara, bästa ltl Eklund! Det här är trots allt en rimlig åtgärd.

Ltl Brage Eklund, replik

Självklart att alla ska vara med och spara. De här kostnaderna är inte de enda som drabbar kommunerna. Alla känner till utflaggningarna av färjerederiernas färjor. Det var också en stor kostnad för kommunerna. Kommunerna tappade stora inkomster.

På det sätt som det här har skötts idag så anser jag att det inte rätt tillvägagångssätt. Man måste kunna föra en dialog med kommunerna och ha en framförhållning så att man vet vad som kommer att hända. Jag upplever att kommunerna har fått ett brev på posten att det här är verkligheten och nu får de anpassa sig. Tillvägagångssättet är inte rätt och jag är förvånad över att centern har backat upp det här. Centern har varit med och byggt upp underskott som finns.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag tycker att det är kloka tankar som ltl Brage Eklund framför. Tittar man på vad utskottet säger under rubriken; ”Relationer mellan landskapet och kommunerna” så sägs det bl.a. att företrädare för kommunerna har varit negativa till höjningen av grundavdraget. Det är möjligt att det är så, jag har inte läst det och jag har inte heller hört vad företrädare för kommunerna sagt.

När det gäller själva höjningen av grundavdraget tycker jag personligen att det är något som är positivt. Det sänker skattetrycket och det ökar köpkraften i det åländska samhället. Höjningen av grundavdraget är positivt i sig, men den uteblivna kompensationen till de åländska kommunerna är det negativa, precis som ltl Eklund sade.

Det står så här; ”kommunernas åsikt kommer enligt landskapsregeringen att beaktas vid en helhetsöversyn av förhållandet mellan landskapet och kommunerna”. Vad säger det? Jag minns att centern hade en lagtingsledamot, Magnus Lundberg, som alltid pratade om snömos när han tyckte att något var lite löst i konturerna. Det här kan väl antagligen definieras som snömos.

Sottungafallet, som diskuterades mycket i onsdags och som säkert kommer upp idag, är bara ett exempel. Enligt mitt förmenande blir det sakta men säkert lite att ”svälta räv” med de åländska kommunerna.

Den uteblivna kompensationen för grundavdraget och kompensationen för övriga avdrag är en merkostnad på ungefär 1,6 miljoner för de åländska kommunerna. Tar vi konsekvenserna för de åländska kommunerna när det gäller utflaggningarna så kommer vi upp i nästan 5 miljoner. Det handlar om stora pengar för de åländska kommunerna.

Givetvis är det så, som det sades från centerns ordförande, att landskapets ekonomi är tuff, det är sant. Man tar nog allt för lättvindigt på den här problematiken om man tror att man kan lösa det genom att på sikt förvärva också kommunernas ekonomi.

Det viktiga är att man har ett helhetsgrepp. Hur ska den åländska kommunala strukturen se ut framöver? Hur ska ansvarsfördelningen emellan kommunerna och landskapet vara? Jag kommer att återkomma till det i ett senare ärende. Men det är detta som man borde ha på plats innan man på det här sättet bakvägen åderlåter kommunernas ekonomi.

Det bör aviseras att det som sägs i reservationen från ltl Eklund kommer jag att understöda. Det sista stycket; i relationen mellan landskapet och kommunerna skulle ersättas med följande: ”Finans- och näringsutskottet förutsätter att landskapsregeringen ska kompensera höjningen av grundavdraget fullt ut till kommunerna till dess att den framtida kommunstrukturen fastslagits.” Det är det som lite är pudelns kärna.

Talmannen

Begärs ordet?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Ärade lagtingsledamöter, den här framställningen innehåller fyra huvudsakliga ändringsförslag. Den huvudsakliga diskussionen har blivit kring grundavdraget och kompensationer och icke kompensationer vilket naturligtvis är förståeligt.

Jag skulle ändå så här i avslutningen av den här debatten också vilja lyfta fram en av de andra punkterna som finns i den här framställningen och som jag hoppas att vi mera i framtiden ska kunna diskutera och lägga tyngdpunkt vid. Det är hur vi kan öka skatteintäkterna gemensamt och hur vi kan forma en skattepolitik som inte bara handlar om att vi ska göra avdrag och kompensationer, utan hur vi genom en aktiv skattepolitik kan främja det åländska näringslivet och framförallt det åländska näringslivet ute i kommunerna.

I den här framställningen finns också kompensation för uteblivna intäkter från kapitalbeskattningen. Det här är en punkt som finns med. När man som näringsidkare, jordbrukare eller företagare är aktiv i en kommun så betalar man inte speciellt mycket skatt till kommunen. Därför gjorde vi det här kompensationssystemet att man istället skulle jämföras med samfundsskatten för att på det sättet ändå få någonting till kommunerna.

Vi har anledning att gemensamt framöver fundera över om det här instrumentet kan förbättras och utvecklas. Eftersom det finns många kommunalpolitiker också i den här församlingen så tycker jag också att man samtidigt bör tänka på att ju aktivare näringspolitik man de facto för i den egna kommunen så desto mera skatter kommer det till kommun. Vi har alla ett gemensamt ansvar, både vi som landskapspolitiker men också varje kommun att se till att man har så goda förutsättningar för näringsverksamhet som möjlig. På det sättet kan vi gemensamt öka skattekakan som vi delar på. Det är lite ditåt som vi borde få skattedebatten i framtiden. Hur kan vi med skatteinstrumentet skapa mera sysselsättning och mera skatteintäkter totalt sett?

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag ville bara ge mitt stöd till vicelantrådet om diskussionen att se över kompensationen av kapitalskatten till kommunerna. Den frågan har varit upp för ett par mandatperioder sedan. Det finns många enmans- eller kvinnoföretagare som tar ut sin lön helt och hållet i form av samfundsskatt. Det där har blivit ett otyg, för det är ofta frågan om höginkomsttagare. Dessutom går den skatten, 100 procent, till staten och kommer tillbaka. Det har också lite att göra med var dessa yrkesutövare har fast driftställe. Det finns ett sådant resonemang att de här personerna vill betala kommunalskatt i den kommun som de är skrivna. Det där är faktiskt ett mycket vettigare sätt att komma fram med frågan hur man delar med sig av kapitalskatten till kommunerna.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag håller naturligtvis med ltl Sundback. Jag vill ytterligare tillägga att det har i kommunerna funnits ett större intresse att skapa möjligheter för människor att leva, bo och utveckla bostadsområden. Det är inget fel i det. Men det är också väldigt viktigt att vi gemensamt ser till att vi får arbetsplatsområden som sprids i de olika åländska kommunerna. På det sättet skapar vi faktiskt mera skattekraft, mera som vi kan fördela, i det åländska samhället.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är på grund av skattelagstiftningen som yrkesutövarna kringgår inkomstbeskattningen. De kan många gånger vara höginkomsttagare. Det betyder att de inte bidrar till kommunens skatteförsörjning och därmed på sätt och vis undandrar sig skyldigheten att vara med och trygga välfärden i kommunerna. Som enskilda medborgare kan de nu inte välja hur de vill ha det, var de ska betala sin skatt, även om de tjänar det i form av kapitalskatt.

Här kanske det är möjligt att utnyttja självstyrelsen på ett annat sätt än rikslagen nu gör.

 Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är så. Det finns all anledning att vi framöver ska titta på fördelningsnyckeln, för den behärskar vi själva.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tycker att det som finansminister Nordlund framförde är intressant, att man behöver ha en aktiv skattepolitik. Den roll som kompensationen för samfundsbeskattningen skulle ha är en viktig ingrediens. Jag stöder tankarna.

Samtidigt är det roligt att se att finansminister Nordlund fortfarande är en skicklig politiker och försöker prata om något annat för att bli av med ett besvärligt ärende. Det som vi de facto tog upp är den uteblivna kompensationen för grundavdraget och att man sakta men säkert håller på att åderlåta kommunernas ekonomi. Det är den frågan som vi gärna skulle vilja diskutera.

Det som finansministern tog upp stöder jag. Stöder finansministern det som vi tog upp när det gäller kommunernas ekonomiska bekymmer?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag försöker absolut inte komma ifrån mitt ansvar i den frågan. Det förslaget har vi lagt utgående från den ekonomiska situation som vi har. Samtidigt har vi sagt att vi ska beakta det i kommande diskussioner med de åländska kommunerna och försöka få ett så bra samarbetsklimat som möjligt. Vi har ett gemensamt intresse att få en så konstruktiv dialog som möjligt med kommunerna, både när det gäller samhällsservicereformen men också hur vi tillsammans kan verka så att vi kan skapa skattekraft i det åländska samhället.

Istället för diskussionen om kompensationer skulle jag hellre vilja få en debatt om hur vi kan fördela ett kommande överskott på ett så rättvist sätt som möjligt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det sistnämnda, värderade finansminister Nordlund, är vi helt överens om. En sådan debatt skulle jag också vilja ha. Men där är vi inte riktigt ännu. Jag kommer med stort intresse att ta del av den debatten när det kommer ett bra underlag från landskapsregeringens sida.

När det gäller kompensationer för det uteblivna grundavdraget så noterade jag att centerns ordförande Harry Jansson sade att kommunerna alltid säger nej. Jag tror inte att man kan ha den utgångspunkten från landskapets sida. Alla måste givetvis vara med och ta sitt ansvar. Då krävs det också att man från landskapsregeringen har en helhetssyn på den här problematiken, vilket jag tycker att man inte har nu. Anser finansministern att jag har fel i mitt resonemang när det gäller det?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är svårt i en sådan här fråga att säga vem som har rätt eller fel. Det här är politik och man kan tycka på olika sätt.

Verkligheten är den att i grund och botten så har vi samma skattebetalare här i samhället.  V betalar statsskatt, kommunalskatt och en del betalar också kyrkoskatt. Det här förslaget i sig går ut på att gynna låginkomsttagarna i det åländska samhället. Vi tycker att det är en klok politik i det läget som vi befinner oss i nu. Om vi då skulle ta det från landskapsbudgeten så skulle vi, de facto, med mera lånade pengar ge en kompensation till kommunerna. Man kan också ifrågasätta hur klok långsiktig politik det är. Det känns inte rätt och riktigt i det här läget för oss.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Med risk för att det blir upprepningar av tidigare repliker så måste jag ändå replikera. Jag håller också med finansministern och ltl Anders Eriksson om att jag ser fram emot skattedebatten. Det är mycket bra om man kan börja med den och se vart det leder. Som jag sade förra gången så ska man sedan vidta åtgärder. Här är det egentligen precis tvärtom. Här vidtar man åtgärder med att påföra kommunerna kostnader och sedan är man villig att börja diskutera fördelningen av skatten och hur man ska fördela mellan landskapet och kommunerna. Det är huvudingredienser till varför jag har reserverat mig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tycker att det är intressant att vicelantrådet tar upp hur vi kan använda avdrag, kompensationer och skatteinstrumentet överlag för att styra folks beteende eller skapa ökad tillväxt.

Vi står inför att höja grundavdraget med 600 euro. Jag tänkte i all hast, har man alls diskuterat om man skulle kunna använda dessa 600 euro till att styra folks beteenden och fundera över hur vi skapar den här tillväxten? Man kunde till exempel ha gett det här avdraget på 600 euro för investering i miljöanpassad energiproduktion; solceller eller vindkraftverk på den egna tomten. Det här är ju sådana frågor som vi behöver diskuterar mera och mera före vi bara ser hur man har gjort i riket.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är alldeles riktigt det som ltl Jonsson säger. Man bör diskutera hur man gör olika insatser. Nu är det här är en del i en större process och det är en större uppgörelse även på riksnivå. För att våra medborgare och våra låginkomsttagare ska få ungefär samma förmåner så har vi också gått in för det här. Vi har de facto alla varit med och godkänt det i budgeten här för någon månad sedan.

Det är alldeles riktigt att vi bör göra just den typen av bedömningar. Vi ska mera börja utnyttja det instrument som den förra perioden resulterade i, nämligen en ny kommunalskattelag på Åland. På det sättet tycker jag att vi har skapat oss en arena. Nu gäller det också att skapa ett handlingsutrymme, kreativitet, engagemang och kunskap från oss politiker. Vi ger oss in i ett komplicerat område. Men ska vi ha mera behörighet så måste vi också visa att vi kan hantera den här biten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Det här är väl lite i ärendets yttre regioner, men tidigare replikrundor konstituerar att jag också får prata om effekterna av den lagstiftning som vi diskuterade häromdagen och det som har nämnts här.

Först vill jag säga att jag är av samma uppfattning som vicelantrådet, finansminister Nordlund att man ska ha en sådan syn på skattepolitik att det innebär möjligheter. Vi har en rad verktyg som vi kan använda för att uppmuntra tillväxt, styra folks beteenden på ett visst sätt och uppmuntra viss sorts beteende som är till nytta för miljön eller för saker som vi vill uppmuntra. Det är ett väldigt viktigt inslag i skattepolitiken. Jag citerade också Wikipedias definition i det andra ärendet.

När det gäller höjningen av grundavdraget så kan man försäkra sig om att de pengar som låginkomsttagarna får nästan garanterat går till konsumtion. Efterfrågan på varor och tjänster ökar och det är också en del av den nationalekonomiska näringskedjan, även om det är lokal ”vedhuggning” som kommer att köpas i första hand. Det är ju på sätt och vis en positiv bieffekt för tillväxten och för ekonomin, åtminstone att hålla den på en positiv nivå. De pengarna kommer garanterat att användas till konsumtion.

När det gäller diskussionen om kompensation, om jag förstod ltl Anders Eriksson rätt så blandar man ihop flera saker. I det budgetbeslut, som lagtinget har tagit, nämns den här lagen som finns om kompensation av de befintliga åländska avdragen; resekostnadsavdraget, studieavdraget och sjukkostnadsavdraget. Den kompensationsvolymen är 1,6 miljoner, den ska fasas ut och tas bort. Landskapet och kommunerna ändrar sina relationer på ett bräde med 1,6 miljoner och de tre avdragen kompenseras inte längre. I den lagen finns inte grundavdraget nämnt, det hör inte dit.

Om man ser nyårsafton som en gräns, när fyrverkerierna har landat då är situationen ny. Då kommer det ett nytt skatteavdrag som lagtinget ännu inte har tagit ställning till om det ska kompenseras och i så fall hur. Den kompensationen är en del av en större diskussion som pågår angående transfereringar mellan kommunerna. Där finns det faktiskt lite nyansskillnader mellan partierna här i lagtinget. Då ska man komma ihåg att nu är alla kort på bordet, de ekonomiska relationerna mellan landskapet och kommunerna. Men man måste komma till en situation där korten landar och alla vet vilka ord som man har på hand. Om vi ska driva skattepolitik, ska vi göra som jag, finansministern Nordlund och flera tycker, så då måste man ha sådana förutsättningar reglerade. Det ska inte varje gång som vi hittar på något här, ett avdrag, bli en diskussion om kompensation och vem som drabbas. Kanske Mariehamns stad drabbas extra hårt på grund av demografiska förhållanden osv. Det där måste man reglera bort så att när vi viftar med skatteverktyget här så är det vi som viftar med det och står för konsekvenserna, det är ingen annan inblandad. Det är jätteviktigt att man gör på samma sätt som man har gjort i Finland och lagstiftar om att alla avdrag som direkt är transfereringar mellan staten, landskapet och skattebetalarna kompenseras till fullo, så att man inte har den här diskussionen, barlasten och ryggsäcken med hela tiden när man ska bedriva skattepolitik.

Om detta ska man diskutera ihop sig. För att få smidighet och för att få möjlighet att använda skatteverktyget så måste man eliminera den här diskussionen i fortsättningen. Men just nu är alla kort på bordet och ingen vet hur händerna landar, det är viktigt.

Sedan är det enkelt att se det här isolerat och det kan man göra om man sitter i opposition och hävda att man absolut måste kompensera just det här avdraget, just nu. Men, som jag sade i ett tidigare anförande, så ser inte jag det.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Ltl Sundman räknar upp det här avdragets fördelar. Jag vill tillägga att vi inte har motsatt oss höjningen av avdraget. Det måste ni veta att vi inte vid något tillfälle har nämnt att avdraget inte ska införas. Det är kompensationen av avdraget som vi motsätter oss.

Ltl Sundman sade nu igen att vi måste ha raka rör, när vi viftar med avdrag så ska vi ha klart för oss hur det ska kompenseras och det ska kompenseras fullt ut. Här gör han ju precis tvärtom när han stöder den här framställningen där man inte ska kompensera. Jag förstår inte logiken i hans resonemang.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag vet inte hur jag ska kunna förklara tydligare. Den här kompensationen är en del i en större diskussion om transfereringar mellan kommunerna. Som jag sade i mitt tidigare anförande så finns det inte bara kompensation i det här, utan det finns också ingredienser där man har lyft av kostnader från kommunerna. Sedan finns hela den här strukturreformen som är planerad.

Vad jag däremot håller med ltl Eklund är att man måste komma till ett tillfälle där den här diskussionen är slutförd, om man sedan fortsättningsvis kompenserar. Om man ska äta lunch så måste man betala om inte någon annan betalar. Det finns inga gratisluncher, där är vi överens.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Om jag inte missminner mig så sade ltl Sundman, förra gången när han var i talarstolen och vi diskuterade; ”att om jag var i opposition så skulle jag ha samma åsikt som Ålands Framtids Brage Eklund. Men nu är jag med i regeringen och då fogar jag mig till det”.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det som jag sade var att eftersom jag är med på andra sidan stängslet till regeringen så vet jag vilka diskussioner man för där och jag vet att man har kontroll över det här som en del av regeringssamarbetet.

Att sitta i opposition innebär att man är singel på det viset att man kan ha vilka lösa förbindelser som man vill till ärendet. Man måste inte ta ansvar för en helhet som vi gör i regeringssamarbetet. För mig är det väldigt enkelt att inte stöda reservationen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ltl Sundman räknade upp avdrag på avdrag som man på sikt ska sluta kompensera kommunerna för. Följaktligen måste kommunerna då sluta med en viss typ av verksamhet för att de ska få sina ekonomier att gå ihop. Samtidigt räknar man i regeringsprogrammet upp att ingen behörighetsöverföring ska ske mellan landskapet och kommunerna, alltså ska man syssla med samma saker. Hur ska då kommunerna kunna sköta de uppgifter som de idag är ålagda om vi fortsätter med att dra in den här typen av kompensation? I min värld är det någonting som inte går ihop. Kan Sundman förklara den strategin?

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Om jag måste förklara lagtingsbeslut för ltl Jonsson som han själv har varit med och tagit så blir det lite tokigt. Det är nämligen så att det här budgetbeslutet togs enhälligt. Vi var alla med och beslöt att de här befintliga kompensationerna ska tas bort. Där har vi alla lika mycket att förklara.

Återigen; inga gratisluncher, 5,6 miljoner, antingen skattehöjningar eller inbesparingar och nedskärningar i den kommunala sektorn. Vi måste alla vara medvetna om vad vi har ställt till med. Men det ser jag som motiverat för att flytta mittlinjen i förhållande mellan landskapet och kommunerna. Sedan ska vi i fortsättningen inte hitta på avdrag och kommunerna får betala. Därför sade jag detta om nyårsafton och när nyårsraketerna landar så är det en ny situation. Men det är fortfarande en del av helheten och alla kort är på bordet.

Ltl Axel Jonsson, replik

För det första hade Ålands Framtid ganska kraftiga invändningarna redan i budgetbehandlingen. Vi valde att inte driva det till omröstning av realistiska skäl. Jag blir ändå lite besviken när man inte får ett svar på frågan varför vi väljer att föra över spar ansvaret på kommunerna. Det är väl vi som borde vara med och spara i första hand och inte genom att sluta kompensera kommunerna för den här typen av avdrag för att tvinga dem att spara och sluta med sina gratisluncher. Det är väl i första hand landskapsregeringen som borde ta tag i det här problemet. Givetvis ska kommunerna också vara en del i det hela. Jag tycker det är lite fel att man gör på det här sättet och belastar kommunerna med ett större spar ansvar.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag kan hålla med om att jag också var skeptiskt inför budgetbehandlingen. Men jag stödde det här för att jag vet hur landskapets ekonomiska situation är. Ålands Framtid stödde också detta efter lite tandagnisslan. Vi tog ett enhälligt beslut om att ändra förhållandet så här. Sedan håller jag med om, och jag tror att vi alla håller med, att i fortsättningen så ska vi inte syssla med sådan politik. Vi ska ha det där bortreglerat så att vi kan syssla med skattepolitik och veta att vi inte stöter på motstånd för den skull.

I ett parlament har man olika bakgrund och många tänker också på vad som händer i hemkommunen. Inte kan man frånta att vi alla bor i en åländsk kommun och har det här tänket med oss. Men om det här är bortreglerat och inte är en fråga så då kan vi driva aktiv skattepolitik. Då vet vi att det är vi som betalar räkningen från våra pengar i prioritet med allt annat som vi sysslar med. Därför tycker jag att det här viktigt att det kommer ur världen. Den diskussionen pågår och kommer att komma hit till lagtinget.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland för antagande. Lagförslaget är antaget.

Föreläggs förslaget till landskapslag om upphävande av 4a § landskapslagen om kompensation för förlust av skatteintäkter för antagande. Lagförslaget är antaget.

Föreläggs förslaget till landskapslag om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst för antagande.  Lagförslaget är antaget.

Lagförslagens andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Begärs ordet?

Ltl Brage Eklund

Fru talman! Jag föreslår att det första stycket sista meningen under rubriken ”Relationen mellan landskapet och kommunerna” i betänkandets allmänna motivering ersätts med följande: ”Finans- och näringsutskottet förutsätter att landskapsregeringen ska kompensera höjningen av grundavdraget fullt ut till kommunerna till dess att den framtida kommunstrukturen fastslagits” samt att andra stycket under rubriken utgår. Ändringen framgår av reservationen till betänkandet.

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Jag ber att få understöda ltl Eklunds förslag.

Talmannen

Begärs ytterligare ordet? Lagtingsledamoten Brage Eklund har med understöd av lagtingsledamoten Axel Jonsson föreslagit att det första stycket, sista meningen under rubriken ”Relationen mellan landskapet och kommunerna” i betänkandets allmänna motivering ersätts med följande: ”Finans- och näringsutskottet förutsätter att landskapsregeringen ska kompensera höjningen av grundavdraget fullt ut till kommunerna till dess att den framtida kommunstrukturen fastslagits” samt att andra stycket under rubriken utgår. Ändringen framgår av reservationen till betänkandet.

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att de som omfattar finans- och näringsutskottets förslag röstar ja medan de som omfattar lagtingsledamoten Brage Eklunds ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas?

Ltl Brage Eklund

Fru talman! Jag förslår öppen omröstning.

Ltl Axel Jonsson

Jag ber att få understöda ltl Eklunds förslag.  

Talmannen

Lagtingsledamoten Brage Eklund har med understöd av lagtingsledamoten Axel Jonsson föreslagit att en öppen omröstning ska hållas. En öppen omröstning kommer därför att verkställas.

Jag ber lagtingsledamöterna Barbro Sundback och Harry Jansson att biträda vid rösträkningen.

Upprop. 

Omröstningen har utfallit så att 24 ja-röster har avgivits, 3 nej-röster och 3 ledamöter är frånvarande. Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande.

Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.  Ärendet är slutbehandlat.