Remissdebatt

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Anders Eriksson

Herr Talman! Ålands Framtid har haft många motioner, under de snart sex år vi har varit här i lagtinget, som har berört ÅHS. Ni har givetvis mycket fiftativt förbättrat vården men ett genomgående syfte med de här motionerna har också varit att få bättre ekonomisk styrning på verksamheten.

Ser vi på de styrinstrument som lagtinget har till sitt förfogande så har vi förstås hälso- och sjukvårdsplanen. Jag hör till de som tycker att väldigt trubbigt instrument. Ett instrument som är svårt att styra en sådan här organisation via. Man pratar mycket att hälso- och sjukvårdsplanen skall bli ett dokument mellan beställare och utförare. Jag tror att det återstår mycket arbete på planen innan den får den rollen.

Ytterligare styrinstrument är förstås möjligheter att medverka inom ÅHS:s styrelse. Det har jag redan många gånger sagt att Ålands Framtid har konsekvent lämnats utanför av den här landskapsregeringen, så det gör förstås att vi har sämre inblick än andra i styrelsen. Samtidigt vill jag säga att det resonemang som har förts om oppositionen skall vara med eller inte vara med i styrelsen så vill jag säga att jag förstår att det finns goda motiv från båda sidor. Skulle man sitta i landskapsregeringen, jag vet själv att man har resonerat på det sättet, att få ÅHS att fungera på bästa sätt, så är det viktigt att regeringen har folk som man vet att ser till att den politik man slår fast kan förverkligas fullt ut. Samtidigt som vi har en så stor del av landskapet budget som just går genom ÅHS, om oppositionen helt och hållet skall ställas på sidan så blir det ett kraftigt demokratiunderskott. Jag har förståelse för de synpunkter som har förts fram från båda sidor. Det är inte alldeles enkel ekvation.

Herr Talman, för att återgå till oppositionen, oavsett styrning eller utebliven styrning, så kan man konstatera att Ålands hälso- och sjukvård har haft en otrolig kostnadsutveckling. Den här byggcirkusen som har pågått i många år har nämnts. Nu hann inte jag idag ta fram siffrorna på hur mycket det har satsat där under t.ex. en tio års period. Jag tror att vi kanske pratar om två gånger ett KK-hus eller Kongress- och Kulturhus som vi just har färdigställt. Det är oerhörda belopp som har gått igenom där utan att man många gånger har fått svar på de centrala frågorna; blir det en bättre och blir det en mera kostnadseffektiv vård? Jag tror att läkare skall vara läkare och inte byggingenjörer och inte ekonomer, till det behöver man ha en speciell kompetens för till att handha.

Jag nämnde att ÅHS har haft en otrolig kostnadsutveckling. Finns då det ekonomiska tänkandet, som bör finnas, i en sådan här organisation? Jag säger inte kategoriskt att finns det inte, men jag tror inte att det finns den kostnadsmedvetenhet som borde finnas.

Vi såg bl.a. här, för ett par tidningar sedan, en kirurg som undgjorde sig över att det skulle få katastrofala följder om man sparar in, om jag inte minns fel så var det 60 000 euro, som skulle besparas på den enheten. Det om någonting visar att man reagerar med ryggmärgen hela tiden och tar till överord och försöker skydda de revir som man har inom den här organisationen, och det är inte bra.

Redan år 2003, första året vi kom in, så motionerade vi om att man borde ta in en utomstående konsult som granskar att ÅHS drivs på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Märkväl, en ekonomisk bevandrad organisations konsult, där man skulle gå genom på samma sätt som man gör inom de flesta organisationer man granskar. Är verksamhets målsättningar de rätta, har man slagit fast rätt verksamhets målsättningar? Man har kommit fram till att, ja, det har man gjort, och då är för följande fråga hur har dessa uppfyllts? Sedan, kan man ta ställning till vilka resurser både ekonomiska och personella som behövs för att man skall kunna uppfylla de här verksamhetsmålsättningarna.

Det är så, herr talman, att vi vill alla ha en så god hälso- och sjukvård som möjligt. Jag tror att nu, mer än någonsin, så krävs det en preciserad åtgärdsplan över vilken nivå vi skall ha på sjukvården på Åland och vad som skall utföras utanför landskapet. Det är självklart att ett sjukhus med befolkningsunderlag på 27 000 människor inte kan utföra allt. Därför krävs det noggranna, inte bara medicinska utan också ekonomiska övervägande av vad vi klarar här hemma. Vi har erfarit att det är upp till remitterade läkare att avgöra var vården ska ske utan dess mera riktlinjer. Investeringar i utrustning och apparatur sker också, utan den nödvändiga gränsdragningen mellan vad som ska göras här på Åland och vad som skall remitteras bort, finns fastslagen. Det är verkligt förvånande.

Vår tro att det är viktigt att man får till stånd den nödvändig avgränsning just över det jag nämnde.

Med anledning av det, så hemställer vi att landskapsregeringen tillser att ÅHS inför en tydlig och preciserad åtgärdsplan över vilken nivå sjukvården skall ha på Åland och vad som skall utföras utanför landskapet.

Ltl Gun Carlsson replik

Herr Talman! ÅHS kräver många diskussioner, ja, det tycker jag är riktigt men samtidigt så är det inte så att en sådan här åtgärdsplan skulle lösa allting heller. Vårdens möjligheter idag är oändliga, mycket tack vare den medicinska tekniska utvecklingen. Det går att göra nästan vad som helst. Behoven sammanfaller inte alltid med möjligheterna, de verkliga behoven är någonting annat. Sedan framförallt, det viktigaste i den här balanseringen, är resurserna. Hur skall man få resurserna att räcka till? Idag pågår det arbete inom ÅHS som kallas styrkort, d.v.s. man vill försöka styra upp verksamheten, utifrån alla små enheters verkliga verksamheter och verkliga uppgifter, vad man förväntas göra. Det är någonting som jag tror kommer att ligga ganska nära det här som efterlyses. Problemen inom ÅHS är ju den här starka specialiseringen som finns idag. Läkarna idag kan allt mera om allt mindre. Dom får smalare och smalare kompetenser och kunnigheter.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Det sistnämnda är ett stort bekymmer för hälso- och sjukvården i alla sammanhang där man inte har de befolkningsunderlaget att man kan få de här storleksvinsterna som man kan få i andra sammanhang.

Ltl Gun Carlsson, givetvis är det inte så att den här motionen skulle lösa allting. Jag tror inte ens, som vi har motionerat om tidigare att man skulle ta in en verkligt duktig organisationskonsult och titta igenom den här organisationen, att det heller skulle lösa allting men det skulle hjälpa till. Det vi hemställer om i den här motionen skulle leda till en nödvändig avgränsning, som jag tror att behövs för att det krävs nog en styrning här. Är det så som vi har erfarit d.v.s. att man gör en investering i utrustning och apparatur utan att den här avgränsningen finns fastslagen, så kan det kan bli väldigt ogenomtänkta investeringar.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr Talman! Jag är inte så säker på att man gör några många sådana investeringar d.v.s. bara utifrån att man vill ha någonting. De brukar vara väl motiverade och man brukar nästan alltid beakta om de på något sätt underlättar. Man behöver kanske inte skicka bort alla på den ena eller andra undersökningen. Så man har nog alltid det med sig, det vill jag påstå.

Det som jag tror att man måste mer och mer diskutera, det är att man borde fastställa en nivå, på vilken nivå samhället kan erbjuda vård. Man kan inte bjuda all vård, eftersom jag sade redan från början, i min första replik, att möjligheterna är nästan oändliga idag. Man måste våga sätta en gräns att det här kan samhället erbjuda. Varsågoda, och är ni inte nöjda så finns det andra möjligheter. Det kommer alltid att finnas andra möjligheter i världen idag. Det är en större diskussion som jag inte heller tänker kanske reda ut idag mera.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är riktigt att det är en större diskussion. En diskussion som vi kan hamna i snabbare än vad vi tror. Det här förslaget som vi lägger här så skall se som hjälp på vägen, att man nu inte hamnar snabbare än vad vi skulle behöva in i den diskussionen. Sist och slutligen är det precis som Ltl Gun Carlsson sade, att det handlar om resurser, hur resurserna ska räcka till. Jag tycker att det är viktigt att de resurser som finns idag och som vi vet kommer att minska, att de används på ett så optimalt och bra sätt som möjligt. Det är det som den här motionen syftar till. Det löser inte allt, men jag tror att det är en god hjälp på vägen. Jag hoppas att man i utskottet tittar på det på ett seriöst och bra sätt.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr Talman! Det går mycket pengar åt inom ÅHS, tycker en del. Endel tycker t.o.m. att det går för mycket pengar. Men när någon verksamhet sättes under lupp blir det minst sagt storm. Då skall inte den verksamheten röras. Kort och gott kan man säga att det finns mycket åsikter om och runt ÅHS. Särskilt från dem som inte är med och försöker driva det här arbetet och sätt att priotera. I styrelsen bedrivs inte någon särskild oppositionspolitik. Det försöker vi att bedriva här i salen, om det finns anledning till det. Vad beträffar den här motionen, inom ÅHS har den här frågan väckts tidigare under det här året. Ledningsgruppen har i uppdrag att utföra ett liknande arbete. Det kunde utskottet bekanta sig mera med det redan igångsatta arbetet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Självklart, ingen är gladare än jag om det här nödvändigt arbete och som jag uppfattade att vtm Gun-Mari Lindholm också tyckte att det var ett bra förslag. Om det redan är på gång ingen är gladare än jag. Då blir det troligtvis än snabbare resa ner i de runda arkiven än vad det brukar bli i vanliga fall med de hemställningsmotioner vi ställer. Sedan den här stormen som vtm Gun-Marie Lindholm nämnde, beror det mycket på att vi har det väldigt bra i det här samhället. Vi är inte vana med sämre resurs tilldelning. Det finns också, som jag ser det, ett revirtänkande fortfarande i den här organisationen efter alla dessa år. Var och en ser till sitt eget revir och kan inte tänka sig till att ge avkall på någonting.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! När man skall försöka göra prioriteringar, åtminstone strukturella förändringar och man skall försöka prioritera olika verksamheter så bli väldigt mycket diskussioner. Eftersom det här en väldigt angelägen verksamhet för de flesta ålänningar, för att inte säga alla. Det är ett högt prioriterat område och det är det som gör det så väldigt svårt och sårbart. Vi såg senast här, när man på norra Åland och från skärgården hade samlat ihop 3050 namn som överräcktes senaste fredag för att man då inte skulle röra verksamheten på norra Åland och den hälsocentral som finns i Godby. Det fanns inte ens sådant beslut eller ens diskussion på styrelsenivå utan det var någonting som man helt enkelt bara hade tittat på om det fanns någon möjlighet att göra strukturella förändringar, vad den verksamheten beträffar.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi känner alla till att det blir lätt debatt i det åländska samhället. Det kanske är bra i och för sig, det skulle vara värre om det skulle vara en kompakt tystnad. Jag vill klargöra en sak att orsaken till att vi lägger den här motionen är ju inte att vi vill ÅHS någonting illa eller att vi vill försämra vården för ålänningarna, utan tvärtom. Såsom vi skriver i motionen så upplever vi att landskapets ekonomi är ganska långt i fritt fall. Om man inte gör någonting, över huvudtaget, så vet vi ju alla att finns det inte pengar att betala så inte kan man börja ta upp lån till den löpande driften för ÅHS, då hamnar vi i en oerhörd svår situation. Det viktiga och det centrala med det här förslaget är ju att resurserna används på bästa sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl replik

Tack herr Talman! Det är ju mycket viktigt det här med kostnadsökningen inom ÅHS och att man försöker hålla sig inom de ramar som ges. Nu har man från landskapsregeringen gett vissa ramar. Från styrelsens sida har vi också sagt att man måste titta på vad man kan förändra. Ledningsgrupperna får i uppdrag att titta på strukturella förändringar medan man på avdelningarna har fått budskap om vad som behöver sparas och hur mycket. Personalen där skall också titta på hur man kan göra och vad man kan göra för förändringar. Det görs en hel del, men det är förstås inte lätt.

Sedan nämndes det också här om en viss kirurg, som gick ut i tidningen med vad man behövde, att det var en katastrof om man inte fick pengarna. Det var väl kanske inte visserligen så bra att kommunicera via tidningen, men den kirurg är ändå en expert i ortopedi och är anställd då för att utföra sådana operationer. Där skall man också utvärdera om det är vettigare att hålla dessa hemma än att skicka bort. Det är sådana avvägande som måste göras och som också tar tid.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr Talman! Vi kanske litet börjar hamna in på personliga planet. Jag vill inte peka ut speciella personer som inte kan försvara sig i det här forumet så vi lämnar det. Men det som jag tror att är viktigt, oavsett vilka beslut man tar, att man får ner en genomgående kostnadsmedvetenhet i den här organisationen. Vi vet ju att förbrukningsmaterial, mediciner och förnödenheter är stora kostnader i den här organisationen. Visst är det, som Ltl Dahl säger att det görs en hel del. Att få ner den här kostnadsmedvetenheten i organisationen, det måste vara någonting centralt för styrelsen. Motionen tar sikte på något annat. Vad skall vi genomföra här på Åland? Vad skall vi remittera bort? Där skulle det vara intressant att höra vad Ltl Dahl tycker.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack herr Talman! Det är klart att det är viktigt att utröna vad vi ska

Skicka bort och vad vi ska göra hemma. Vi måste också få siffror på det och det är det vi försöker i styrelsen just nu när det gäller t.ex. de ortopediska operationerna, att vad ska vi ha hemma vad skall vi skicka bort. Det håller på och jobbas med det också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

Herr Talman! När vårens hemställningsmotions flod inleddes så sa jag att det är mycket positivt med hemställningsmotioner för det bli ofta en allmän politisk debatt med aktuella ärenden och saker i det åländska samhället. Vi vet alla hur det ekonomiska läget ser ut . Det är mycket kärvt och svårt. Landskapsregeringen har sagt att hälso- och sjukvården fortsättningsvis är högt prioriterad. Men läget är på det viset att ingen slipper undan. ÅHS ska också spara. Det är en av de svåraste sakerna att genomföra, att spara på kärnverksamheten. När det gäller ÅHS, sade jag också i tilläggsbudgetsdebatt, att ÅHS skall man egentligen jämföra med en humla. ÅHS borde egentligen inte kunna flyga. Ett litet litet centralsjukhus och en hälso- och sjukvårdsorganisation mitt i Östersjön. Det finns stora och svåra utmaningar för ÅHS, inte bara ekonomiska.

När det gäller att styra en hälso- och sjukvårdsorganisation överlag, så kan man säga att det är också väldigt svårt. Dels på grund av strukturer och dels svårigheterna att stycka upp saker och ting i ekonomi, när det handlar om människors hälsa och tillgång till vård. Vi har också, som Ltl Gun Carlsson påpekade, den medicinska utvecklingen, kostnaderna för medicinerna, vi har också demografin, den åldrande befolkningen, som ställer ÅHS och hälso- och sjukvårds organisationer överlag runt omkring i Norden, för stora utmaningar. Jag kan också understryka det som vtm Lindholm tog upp. Man har väldigt ingående och noga diskussioner i styrelsen där man försöker vända och vrida på alla olika möjligheter och hur man kan utveckla organisationen.

I senaste styrelsemöte framhölls det att man borde ha någon form av seminarium, dels på grund av det ekonomiska läge, men också på utvecklingen av ÅHS. Det är någonting som landskapsregeringen till fullo stöder. Vi har t.o.m. skrivning i landskapsregeringens handlingsprogram att man borde ha någon form av tankesmedja inom ÅHS. För, förutom den ekonomiska situationen, så borde vi diskutera oss in i framtiden; hur skall vård utom Åland se ut? Hur skall vi kunna uppfylla rekrytering? Vad skall vi ha för beredskap i skärgården? Hur skall vi förhålla oss till det faktum att läkare blir mer och mer specialister på smala områden? Hur skall vi tillgodo se transporterna? Det finns otroligt mycket frågor för ÅHS och stora utmaningar att ta sig an.

Om man tänker sig ett sådant scenario att vi skulle ha en minimi av sjukvård på Åland, så skulle vi i princip kanske bara ha äldreomsorg på Åland och ha stora Super Pumor på flygfältet som kunna transportera folk direkt till akutsjukhus till Stockholm, Uppsala, Helsingfors eller kanske till Åbo.

Det är extremt viktigt akutsjukvården fungerar. Har man en akutsjukvård så behöver man ha kirurger, man behöver ha medicinare, man behöver ha tillgång till operationssalar, man behöver också ha ett BB. Det finns stora utmaningar.

När det gäller att priotera inom hälso- och sjukvården så är det en sak som är väldigt lätt att göra ett teoretiskt plan men ganska svårt på ett praktiskt plan. Jag tar det naturligt att man ser över de här driftskostnaderna och kostnadsstrukturerna. Det vet jag också att den diskussionen pågår inom ÅHS och avdelningarna är involverade. När det är gällt att prioritera så handlar det om att prioritera patienter och jag har litet följt diskussioner som man har haft i Sverige. Där diskuterar man helt kallt på det viset att skall man operera sig för starr så kanske man bara blir betald för ett öga. Man får inte operera hjärta efter att man fyllt 70. Sådana krassa saker visar hur svårt det är att prioritera patientgrupper inom hälso- och sjukvården.

Några kommentarer till det som ltl Andres Eriksson benämnde som byggcirkusen inom ÅHS. Det är helt sant och riktigt att tidigare landskapsregeringar och också den här landskapsregeringen också prioriterar att göra ombyggnationer i ÅHS. Under förra mandatperioden hade vi en ganska ingående diskussion vad som stod för dörren, när det gällde ÅHS. Där kan jag berätta att i och med att man byggde om köket så har man gjort stora inbesparingar i driften. Man har en mycket mindre vatten- och elförbrukning. Här står snart primärvårdsenheten färdig. Där har vi inte haft ett fungerande system, vi har inte haft någon enhet. Vi vet alla vad som hände med gamla hälsocentralen.

Nu här i dagarna tog styrelsen beslut, och det skall landskapsregeringen göra, att ge grönt ljus att fortsätta med psykiatridelen. Där har man också tittat på och ÅHS styrelsen har gett förvaltningen i uppdrag att se vad man kan spara genom att flytta verksamheten från Grelsby in centralt i nya psykiatribyggnaderna. Där tror man att det rör sig om 200 000-300 000 euro som man kan göra i direkta drifters inbesparingar i o m att man centraliserar förvaltningen.

Nästa på tur inom ÅHS är intensiven, dialysen och Gullåsen. När det gäller intensiven och dialysen tänker man sig att bygga ihop den med akuten. Där tror man att man kan göra betydande inbesparingar, när det gäller personalstyrkan. Intensiven och akuten är en form av beredskapsavdelningar. Det måste finnas en form av grundberedskap samtidigt som det kan vara väldigt ojämnt vad man har för beläggning. Som läget är nu, så måste man också dialysera patienter i tre skift, vilket är mycket personalintensivt. Man måste betala för kvällsersättningar och nattersättningar. Får man en ny dialysbyggnad så kan man koncentrera dialyspatienterna till dagskiftet. Man tror som sagt var, att man kan göra samordningar personalen och dessutom frigörs utrymmen för operation. Där tror man att man kan operera mycket mera dagpatienter, alltså polikliniska patienter som inte sedan har behov att ligga inne på avdelningarna. Ser man på statistik så har ÅHS väldigt låg statistik när det gäller dagkirurgi patienter, någonting som också är väldigt smidigt både för patienterna och hälso- och sjukvårds organisation. Ja, det var lite funderingar.

Ltl Anders Eriksson replik

Vi tackar ministern för de funderingarna. När det gäller den här sambyggnationen av dialys och akut, som ministern nämnde, hon sa att där tror man att man kan göra betydande inbesparingar. Jag har noterat många gånger att det framförts, när man har haft möjlighet att ta ställning till de här utbyggnaderna och ombyggnaderna, att man skulle göra inbesparingar. Har det följts upp någon gång överhuvudtaget om det verkligen har lett till några inbesparingar eller inte? Sedan är det, som det har sagts tidigare, att den medicinska utvecklingen har ju lett till att man kan göra så mycket mera idag. Jag vet hur svårt det är för en politiker att t.ex. kunna debattera med läkarkåren och försöka få ett ekonomiskt tänkande i det här. Sist och slutligen så handlar det om att finns det inte pengar, så går det inte att göra något mera.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr Talman! När det gäller pengar så handlar det faktiskt också sist och slutligen om prioriteringar. Landskapsregeringen har sagt att fortsatt högt prioriterat är hälso- och sjukvården och utbildningen. Det är liksom basen och kärnan i hela verksamheten och hela självstyrelsen, anser också jag.

Ltl Anders Eriksson, replik

Om vi riktigt tittar på den ekonomiska situationen så har vi ett underskott om ingenting görs, märk väl, på ungefär halva budgetomslutningen, tre gånger ÅHS:s kostnader. Visst är det, som ledamoten säger, att det är svårt att prioritera, men finns det inte pengar så sedan finns det någon möjlighet att privatisera överhuvudtaget.

Det som nämndes här tidigare att man får börja ställa sig frågan vilken vård skall samhället erbjuda. Skall det bli så att priset bli satt så de som har råd, har råd med hälso- eller sjukvården, eller de som har en god försäkring. Jag vill inte ha ett samhälle som ser ut på det sättet. Tittar vi lite på den här verksamheten i samband med landskapets ekonomiska utveckling, så står vi inför stora bekymmer. Vi måste börja prioritera litet. Den här motionen tar faktiskt sikte på att slå fast en gräns. Vad skall vi göra här? Vad skall vi remittera bort? Den problematiken har ministern inte ens berört.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr Talman! Att ingenting görs, när det gäller det ekonomiska läget, är väl inget alternativ. Det har i alla fall inte landskapsregeringen framfört. Landskapsregeringen har lagt en tilläggsbudget som innebär hårda ramar och som också har konsekvenser för ÅHS. Det tog ltl Anders Eriksson upp också i debatten att det kommer redan oroliga röster. Det är oroliga medborgare som hör av sig, när man ser på operationsavdelningen. Även när det gällde Hälsocentralen, som vtm Lindholm tog upp. ÅHS har ett sparbeting som inte kommer att bli helt enkelt att genomföra. Det är tuffa tag också för ÅHS.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.