Enda behandling

Först tillåts diskussion. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen. Förslaget ska samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen.

Om det har väckts förslag om en åtgärdsuppmaning bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.

Under diskussionen kan ärendet bordläggas första gången på begäran av två ledamöter och efter det en gång om lagtinget så beslutar.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Talman! Med hänvisning till lagtingsordningen så kommer jag här att läsa upp klämmen och återkomma med ett anförande inom kort.

Med stöd av 37 § 1 mom. lagtingsordningen har vi ställt till landskapsregeringen följande spörsmål: Vilken beredskap har landskapsregeringen att avbryta den påbörjade upphandlingen av Gripö-projektet med hänvisning till finansieringsbehovet för övriga infrastrukturella satsningar?

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Tack för möjligheten att få lyfta svaren på de här frågorna som ltl Harry Jansson i sitt spörsmål ställer.

Kortruttsprojektet har vi jobbat med under väldigt lång tid. Det började under den förra mandatperioden 2011-2015. Man tog fram olika underlag för det, man startade även utredningar och MKB och andra utredningar gjordes. Idag håller vi på att förverkliga själva projektet.

I samband med detta förekom en upphandling när det gäller byggandet av den nya Gripöbron, inklusive väg och hamn. De här upphandlingarna, av större karaktär, är EU-upphandling. I samband med en EU-upphandling så handlar det om väldigt omfattande föreskrifter.

På landskapsregeringens hemsida, under infrastrukturen, finns det en länk som skickar en vidare till en upphandlingsföreskrift angående infrastrukturprojektet på västra Föglö.

I upphandlingen som landskapsregeringen har gjort så har man lyft flera olika orsaker till att kunna avbryta den här upphandlingen. En av orsakerna är om själva projektet blir väsentligt dyrare än det som vi har projekterat det till. Vi har ju själva upphandlingsföreskrifterna, en summa på 23,5 miljoner, och utöver detta nämner vi även möjligheten att invänta vägplanerna för västra Föglö som behöver vinna laga kraft. Visar det sig att vägplanerna inte vinner laga kraft så förefaller själva upphandlingen. På det viset har vi en återkoppling när det gäller de sakerna för att ha en möjlighet att avbryta den.

När man tittar på hela projektet som helhet så vill jag ändå ta tillfället i akt och påminna lagtinget om att när vi tittade på uppgifterna från 2017 när vi hade upp tilläggsbudgeten och beslutade om att gå vidare när det gäller östra och västra projektet på Föglö så hade vi de facto i grunden redan gjort av med cirka 2 miljoner euro i utredningar. Det sades också att det kommer att gå åt ungefär 2 miljoner euro till innan den första grävmaskinen eller den första betongbilen kan påbörja projektet i praktiken. Idag ligger vi på en total budget ungefär på 3,5 miljoner inalles, alltså 2 miljoner under den förra mandatperioden och 1,5 miljoner under den här mandatperioden.

Åtgärderna som vi gör är en orsak för att vi i skärgårdstrafiken ska kunna göra investeringar som på sikt betalar sig tillbaka.

Generellt sett så återbetalningsprojekt som man kan räkna hem under 30 år är oftast väldigt intressanta att genomföra om man tittar öster och väster om oss. I det här fallet så är återbetalningstiden under 20 år. På det viset ser vi att det kommer att ge möjlighet att få en återbetalning för projektet.

Det möjliggör också det som är väldigt viktigt, att vi kan övergå till en mera miljövänlig drift av fartygen när vi har möjlighet till ett elhybrid fartyg på den här linjen. Som det också står i vårt skriftliga svar så kommer bara driften att minska årligen med cirka 4 200 ton koldioxid.

Utifrån detta så tycker vi att vi har tagit höjd från landskapsregeringens sida vad gäller möjligheterna att avbryta det här projektet om det visar sig att så behöver göras.

 I övrigt så försöker vi verkställa det som lagtinget har beslutat om. Tack, fru talman.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack minister Nordberg för det inledande svaret, även om det skriftliga svaret var lite kort med tanke på frågans vikt enligt min och många andras bedömning.

Är det landskapsregeringens tolkning - trots att lagtinget har anhållit om extra anslag och det har kommit avslag på den anhållan med goda motiveringar om vad som skulle ha krävts för att få ett framgångsrikt extra anslagsprojekt på bordet - att lagtingets tidigare investeringsfullmakt har funnits kvar trots att lagtinget har bestämt att man går in för extra anslag? Är det så som landskapsregeringen tolkar att systemet fungerar? Det skulle vara lite intressant att höra hur landskapsregeringen och ansvarig minister har resonerat till den delen. Är det som så att man tycker att ett nytt beslut från lagtinget inte har ersatt det tidigare?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Så kan man säga om man förenklar det. I samband med själva anhållan om extra anslag så lyfte man ju möjligheterna att hitta en finansiering. Det handlade ju om en finansiering av landskapets totala utgiftsposter. Man hade möjlighet att se att man kunde förbättra likviditeten för landskapet som helhet genom att gå in med verktyget om extra anslag.

Jag och landskapsregeringen ser inte att det fanns någon direkt koppling när det gäller att om extra anslaget inte skulle beviljas att det då skulle betyda att man inte skulle verkställa kortruttsprojektet. Det är den uppfattningen som ligger till grund.

Ltl Harry Jansson, replik

Den andra frågan av intresse, hur kommer det sig att landskapsregeringen uppvisar den här brådskan? Som jag kommer att återkomma till i mitt anförande om en stund så förvånar det mig att landskapsregeringen inte har inväntat presidentens stadsfästelse av Ålandsdelegationens beslut. Som alla vet har republikens president en central roll i självstyrelsesystemet. Varför denna brådska att man inte har inväntat att få beslutsgången att stämma bättre överens med landskapsregeringens fortsatta hantering av projektet?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är egentligen en fortsättning på mitt första svar. I och med att vi ser själva ansökan om extra anslag som ett finansieringsinstrument för landskapets totala ekonomiska utgiftspost så är det här ett sätt att finansiera alla de utgifter som landskapet har. Det fanns ingen direkt koppling till extra anslaget och förverkligande av projektet, därav är det egentligen två skilda saker.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för presentationen. Jag tänker ta tillfället i akt att kanske lyfta elefanten i rummet, nämligen den tunneln kring vilken det finns väldigt långtgående planer kring. Man genomför ett väldigt seriöst arbete under privata täcken.

Ministern hävdar mycket riktigt att alla former av investeringar gör man för att man hoppas på en återbetalningstid och att det ska bli en vinst i det man utför.

Det förefaller som att en fast förbindelse ut till Föglö, i stort sett på alla plan, vore överlägset en färjförbindelse. Av det enkla skälet skulle jag vilja frågar ministern: Varför har man så starkt gått in för en till synes sämre lösning än en bättre?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! När man jobbar i landskapsregeringen så sitter man de facto på lagtingets förtroende. Landskapsregeringen har till uppgift att verkställa de beslut som lagtinget fattar.

I det här fallet så har diskussionerna om tunneln och extra anslag pågått väldigt många gånger i den här salen. Det faktiska beslut som lagtinget har tagit är det beslut som vi nu håller på att verkställa. Utifrån det så skulle det nästan vara ett tjänstefel att börja verkställa något annat än det som landskapsregeringen har beslutat om.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det är nog riktigt som minister Nordberg säger, man ska följa beslutsgången.

Men i åländskheten så ligger faktiskt också att var pragmatisk där man så kan vara, när det gäller att hitta lösningar som kanske inte alltid faller inom precis alla ramar som finns men som ändå nyttjar helheten på ett bättre vis. Här tror jag faktiskt att de tunnelplaner som har offentliggjorts och som det har räknats på - och här tror jag verkligen att minister Nordberg håller med mig till och med – så det skulle ge en bättre återbetalningstid och det skulle skapa större framtidstro. Man skulle alltså nå ett bättre resultat istället för att man faktiskt gör exakt så som man alltid har gjort tidigare.  

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är fullt möjligt att en fast vägförbindelse ekonomiskt ett går att räkna hem under förutsättning att du har en tillräcklig lång återbetalningstid. Pratar vi om 100-200 år så är det fullt möjligt att du kan hitta en ekonomisk kalkyl som visar att en fast vägförbindelse på den tidsperioden är mer förmånlig. Men man kan inte påbörja ett sådant projekt utan ett politiskt beslut fattat i parlamentet, i lagtinget, som säger att vi är beredda att gå in och satsa på en fast vägförbindelse och låsa skattebetalarnas pengar, cirka 150 miljoner som tidigare har nämnts, för att kör igång startskottet för det. Det är en sak att tala positivt för något, det är en annan sak att verkställa någonting.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ministern nämnde att kostnadsberäkningen låg på 23,5 miljoner och att man kunde avbryta den här upphandlingen om priset var väsentligt dyrare. Jag hoppas att ministern kan specificera vad som är väsentligt dyrare?

Sedan undrar jag också hur längre offerterna kommer att vara ikraft? Mina erfarenheter av vägplaner som överklagas är att det är processer som kan dra ut över flera år. Är det då tänkt att offerterna ska vara ikraft till vägplanerna har vunnit laga kraft?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag hinner inte bläddra i upphandlingsföreskrifterna, men jag har minne av att själva offerten skulle vara ikraft åtminstone i fyra månader. När det gäller dels ikraftvarande så finns det en skrivning. Om det blir en process i marknadsdomstolen så förlängs ikraftvarande tiden för offerterna tills själva målet i marknadsdomstolen är avgjort och vunnit laga kraft.

Den första frågan när det gäller väsentligt så har man gått på det som finns i EU:s upphandlingsföreskrifter och annat. I vissa fall nämns en procentsatsen på 20 procent som väsentligt dyrare och som möjliggör en avbrytning. Det betyder inte att man måste avbryta, men det ger en möjlighet för beställaren att avbryta.

Men i det här fallet har vi investeringsfullmakten från lagtinget på totalt 40 miljoner att ta hänsyn till.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Är det så, i upphandlingen som har gjorts, att landskapsregeringen har skrivit in att offerterna ska vara i kraft tills ett beslut har kommit från marknadsdomstolen vid ett eventuellt överklagande? Jag finner det synnerligen märkvärdigt i så fall. De flesta offerter brukar inte vara ikraft längre än tre eller fyra år. I den här salen har vi god vetskap att svenska språket är ett problem för marknadsdomstolen, vilket gör att handläggningstiderna är avsevärt mycket längre för svenskt material än för finskt. Det betyder att 1 1/2 år är den vanliga handläggningstiden i marknadsdomstolen. Menar faktiskt ministern att de här offerterna ska vara i kraft 1 1/2 år?

Minister Mika Nordberg, replik

Tack, fru talman! Tack för att jag fick frågan igen så att jag hade möjlighet att bläddra fram till sidan 5 i upphandlingen. Under punkt 2.1 står det: ”Anbudet ska vara giltigt i fyra månader från och med sista anbudsdag. Om än besvärsprocess inleds i domstol förlängs anbudet giltighetstid automatiskt tills processen är slut och domstolens beslut har verkställts.” Det här står i samtliga upphandlingar som har gjorts under de här tre åren när jag har varit ansvarig minister. De fall som har gått till marknadsdomstolen har tagit ungefär ett år till beslut. Det här är enda sättet för oss att tillhandahålla detta. Jag kan också säga att vi har haft väldigt få ärenden, trots allt, som har gått till marknadsdomstolen under de här sista åren. Avdelningen har jobbat på att förbättra upphandlingsmaterialet så att det ska vara tydligt och klart.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Ärade kolleger, som framgår av spörsmålet är bakgrunden Ålandsdelegationens beslut den 16 april i år att avslå lagtingets ansökan om extra anslag för investeringar i utbyggnad av infrastruktur. I sitt beslut konstaterar Ålandsdelegationen att extra anslag inte kan komma ifråga för utbyte alternativt grundrenovering av broar med hänvisning till att dylika åtgärder bör anses utgöra s.k. sedvanligt väg- och brounderhåll.

Vad gäller den andra delen av ansökan om extra anslag, den s.k. Gripö-bron om 538 meter på västra Föglö, motiverar Ålandsdelegationen förkastandet bland annat med att Högsta förvaltningsdomstolen ännu inte hunnit pröva anförda besvär.

Däremot ger Ålandsdelegationen - och talman detta är ett av de centrala budskapen i det aktuella spörsmålet - samtidigt ett tydligt besked om att lagtinget kan ansöka på nytt och att utfallet då blir ett annat bara underlaget är tillräckligt väl genomarbetat. Ålandsdelegationen efterlyser även i sina motiveringar bland annat en bättre helhetsutredning och en fördjupad projektbeskrivning.

Trots Ålandsdelegationen tydliga besked om att extra anslag kan beviljas, har landskapsregeringen ändå valt att utannonsera upphandlingen av Gripö-bron.

Slutsatsen i vårt spörsmål är att landskapsregeringen hellre skuldsätter ålänningarna än tar den tid i anspråk som behövs för att ta fram en hållbar ansökan om extra anslag.

Eftersom lagtinget inte i efterhand kan ansöka om extra anslag för allehanda projekt, kommer Åland att gå miste om åtskilliga miljoner om projektet faktiskt drivs vidare i strid med markägarnas, Föglö kommuns, grannkommunernas och allmängiltiga miljö- och naturintressen.

Detta, bästa vänner, är inget annat än en oansvarig politik i ett läge där Åland redan, som vi vet idag nu, på egen hand ska finansiera bland annat den omfattande förnyelsen av brobeståndet. Hur många miljoner av våra drygt 30 fasta broar som det kommer att föranleda i finansieringsbehov kan vi väl bara uppskatta idag. Antagligen landar bara den summan på cirka 50 miljoner.

I spörsmålet skriver vi att beslutet om att påbörja upphandlingen är förhastad och direkt märklig både i ljuset av Ålandsdelegationens besked om möjligheten till statlig medfinansiering och då de juridiska förutsättningarna för projektet ännu saknas.

Utöver redan anhängiggjorda besvär, som vi hörde i tidigare replikskifte, synnerligen aktuella, har vi högst troligen liknande rättsliga invändningar att vänta bl.a. ifråga om kommande hamnbygge och farledsfrågan.

Det finns alltså ingen anledning till den panik och brådska som landskapsregeringen uppvisar i denna fråga.

Dessutom, talman, som jag nämnde i replikskiftet med minister Norberg, har landskapsregeringen på ett uppseendeväckande sätt valt att strunta i president Niinistös roll i denna fråga genom att påbörja upphandlingen före presidenten avgjort frågan om extra anslag. Det är faktiskt presidenten som har sista ordet också i det här fallet. Presidenten kan alltså välja att returnera hela processen tillbaka till Ålandsdelegationen.

Enligt min mening visar regeringen Sjögren igen upp en brist på respekt för aktörerna inom självstyrelsesystemet. Särskilt då enskilda ministrar beskyller Ålandsdelegationen för att politisera så finns det väl all orsak att invänta presidentens ställningstagande också i denna fråga.

I sitt svar på spörsmålet uppvisar landskapsregeringen ingen vilja att backa i frågan om påbörjad upphandling.

Med vårt spörsmål vill vi därför ge lagtinget och i synnerhet majoritetsblockets representanter ytterligare en chans att besinna sig. Är er sammantagna vilja - minus ltl Carina Aaltonen som ståndaktigt har vägrat att böja sig för regeringstrycket, att detta ska genomföras? Därmed binder man upp både kommande regering och lagting till ett meningslöst Gripö-projekt, enligt vår mening, med de naturkonsekvenser det också för med sig? Är det värt att i onödan skuldsätta ålänningarna?

Vi har under replikskiftena och i anförandena hört att det här en satsning som lönar och då blir det märkligt att man överhuvudtaget förde frågan om extra anslag till lagtinget för att sätta i gång den processen. När satsningar av den här karaktären börjar löna sig är nog långt bort i fjärran.

Nej, bästa stödpartier bakom regeringen Sjögren, låt väljarna den 20 oktober avgöra om Gripö-projektet har ett folkligt stöd och den finansieringsdel som följer med projektet!

Talman! Jag återkommer i ett senare skede med förslag till åtgärdsuppmaning och den kommer naturligtvis att handla om att lagtinget bör kräva att landskapsregeringen omprövar beslutet om påbörjad upphandling av Gripö-projektet. Tack, talman.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Ltl Harry Jansson lyfte en skrivning i spörsmålet där ledamoten utgår ifrån att utfallet skulle bli ett annat om man skickar in en ansökan på nytt. Varifrån kommer de uppgifterna, via hörsägen eller på annat sätt? Ingenstans i Ålandsdelegationens beslut står det att slutresultatet kommer att bli annorlunda än nu vid en ny ansökan.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Bästa minister Nordberg, sällan har väl en myndighet varit lika tydlig som Ålandsdelegationen när man nu ger vägkost till landskapsregeringen om hur man borde agera för att faktiskt få pengar beviljade för projektet. Delegationen har varit generös med att ange var bristerna finns. Den största bristen inledningsvis är ju förekomsten av besvär som gör att Ålandsdelegationen inte kan vara säker på att man beviljar pengar som faktiskt kommer till nytta för det tilltänkta projektet. Minister Nordberg, vi kan inte begära att en myndighet som sitter på ett finansieringsansvar i relationer mellan Åland och Finland ska vara tydligare än det som framgår av beslutet från den 16 april i år.   

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det andra som jag reagerade på var när ledamoten skriver: ”inte i efterhand ansöka om extra anslag”.

Under den förra mandatperioden satt jag i finansutskottet. Vi gick ganska grundligt igenom förutsättningarna för extra anslag. Om man till exempel ansöker om leaderpengar från EU så får man inte ha påbörjat ett projekt före. Men om man läser Ålandsdelegationens beslut så ser man att det inte är tillräckligt långt kommet ännu för att man ska kunna fatta ett beslut. Vilket kommer först ägget eller hönan? Tillika behövs det beslut i lagtinget för att kunna gå vidare med beredningsmaterial etc. Kan ledamoten förtydliga detta med att man inte skulle kunna ansöka i efterhand?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Systemet är upplagt på det viset att vi bör invänta Ålandsdelegationens och i sista hand presidenten stadsfästelse av beslut som då ger möjlighet till extra anslag.

Är det som så att minister Nordberg och övriga landskapsregeringar nu har hittat ett system där vi i efterhand kan börja söka extra anslag, ja då välkomnar vi det sannerligen från centerns sida och säkert också från den övriga oppositionen om man har hittat den möjligheten. Det ska bli mycket intressant att hitta de argumenten. Men då skulle jag nog starkt rekommendera landskapsregeringen att tona ner budskapet om att det här är en lönsam investering som vi tjänar på. Gör vi de här insatserna så är det någonting som vi tjänar på. Vi måste komma ihåg att nog läser även Ålandsdelegationen, finansministeriet och övriga aktörer i Helsingfors medias uppgifter som förmedlas från lagtinget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Ja, ltl Jansson, det är brådska. Det är klart att det är brådska. Vi har pratat om kortrutten i över 60 år. Vi har inte råd att förlora flera dagar. Det är brådska att få spaden i marken och komma vidare.

Jag blir väldigt förvånad, ledamoten representerar ett parti som har väldigt många olika åsikter men när det kryper ner i samma person så blir det väldigt förvirrande. Samtidigt som ltl Jansson säger att vi ska vänta och söka nya pengar, extra anslag, så vill samma Jansson inte bygga en bro. Han vill söka pengar till en bro som han inte vill bygga. Vad är det för budskap vi skickar ut? Känner inte ltl Jansson att han pratar med kluven tunga en sådan här gång?

Ltl Harry Jansson, replik

Jag förstår ltl Staffas frustration i det här ärendet i och med att ledamoten aldrig riktigt har lyckats sätta sig in i det system som styr vår vardag i denna sal. Faktum är att ska vi ha hjälp i finansieringsfrågor så förutsätter vi Ålandsdelegationens beviljande av pengar.

Jag ska vara så tydlig som möjligt. Vår enkla utgångspunkt är att om regeringsblocket; socialdemokraterna, liberalerna och moderaterna, i höstens val får stöd för sin förda politik då kommer ju Gripö-projektet att bli av. Man kommer att satsa 40 miljoner inledningsvis på Föglö för att få igång kortrutten. Vårt bidrag till det hela är att vi vill ju att en del av det projektet i så fall också finansieras av statliga pengar, därför att det har vi rätt till.

Ltl Mikael Staffas, replik

I inledningen av den repliken betackar jag mig för.

Däremot undrar jag fortfarande lite grann, man vill söka pengar för någonting som man inte vill bygga? Vad är budskapet ut till skärgårdens befolkning när man vill skapa en del av kortrutten och sedan klumpa ihop allt i Degerby? Det är slutsatsen av den politik som ltl Jansson för, vi ska inte bygga någon fortsättning på trafiken från Föglö utan vi ska få in mera trafik till Föglö österifrån och sedan ska vi alla stå nere i Degerby och köa. Vi kan inte utnyttja markområdet och de resurser som finns i Degerby centrum för någonting annat än en stor rullade parkeringsplats dygnet runt. Är det detta budskap som ltl Jansson vill skicka ut till skärgården?

Ltl Harry Jansson, replik

Talman! Jag väljer av hänsyn degerbybor och andra att ta fasta på det som ledamoten sade inledningsvis att nu gäller det att få spaden i marken. Men vårt budskap är ju ganska enkelt. Det blir ingen spade i marken på grund av alla de besvär som redan är anhängiggjorda och som fortfarande är att vänta. Det kommer att ta många år innan det blir någon spade i marken överhuvudtaget. Därför, ltl Staffas, så är det onödigt med denna panik och till varje pris binda upp kommande lagting genom exakt den processbeskrivning som vi har fått från talarstolen idag. Man vill se till att även om man förlorar folkets stöd i valet i oktober så har man ändå bundit upp kommande lagting därför att man kommer att bli bunden av upphandlingsprinciperna. Dålig politik, ltl Staffans!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Repliken blir till hela anförandet samlat. Anser ltl Jansson, som är lagutskottets ordförande, att landskapsregeringen har överträtt sina befogenheter när man har bjudit ut det här? Är det så som jag ska tolka det?

Ltl Harry Jansson, replik

Ltl Sundblom anspelar säkert på min fråga till ansvarig minister, hur landskapsregeringen ser på den av lagtinget beviljade investeringsfullmakten, i ljuset av att lagtinget har tagit ett ersättande beslut om att Gripö-projektet i alla fall delvis bör finansieras med extra anslag. Jag är helt enkelt intresserad.  Jag som ordförande för lag- och kulturutskottet är ansvarig och intresserad av hur landskapsregeringen ser på den delen av det hela. Jag har inget svar på den frågan. Min egen spontana tolkning är att lagtinget har gått in för en alternativ finansiering och att investeringsfullmakten har spelat ut sin roll. Landskapsregeringen borde ha återkommit till lagtinget och förklarat hur landet ligger efter Ålandsdelegationens beslut samt delge att landskapsregeringen ändå önskar gå vidare och vill ha en förnyelse av investeringsfullmakten. Det är min tolkning.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! I samband med investeringsfullmakten så står det också någonting annat i det beslutet. Kan ltl Jansson komma ihåg vad det står där?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag för min del tycker att det är bra att både landskapsregeringen och lagtinget diskuterar Ålandsdelegationens beslut. När det gäller det som styr extra anslag så vet vi alla att regelverket och skrivningarna är ganska allmänna och det utformas en praxis så småningom vartefter flera beslut tas.

Landskapsregeringen har gjort en analys av Ålandsdelegationens beslut och det är inte fel tycker jag. Allas beslut här i samhället måste kunna analyseras och diskuteras, också det här. Vi har gjort en analys. Jag erbjuder nu här lag- och kulturutskottets ordförande - om utskottet så önskar - att landskapsregeringen kommer till utskottet och, i samband med diskussionen om ekonomidelen i självstyrelselagsrevisionen, presentera landskapsregeringens analys av det beslut som Ålandsdelegationen har fattat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack för erbjudandet minister Perämaa. Det här är en sak som naturligtvis kan diskuteras inom ramen för utskottets kommande behandling av det ekonomiska kapitlet i självstyrelsesystemet, men den saknar betydelse med tanke på dagens fråga. Därför att det är mera en principiell hypotetisk diskussion i ett läge där lagtinget har att ta ställning till det lagförslag som via republikens president har översänts till Åland för behandling. Där finns ingenting som förändrar systemets grundläggande principer, även om vi nu här idag har hört att det också ska finnas möjligheter att söka anslag i efterhand. Jag vill gärna att finansminister återkomma till detta nu eller senare i fall det finns den möjligheten att vi kan återuppväcka processen med extra anslag trots att vi har beslutat att gå vidare.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag uppfattade det nästan som en inbjudan. Jag hoppas att jag får en sådan.

Till själva sakfrågan. Ltl Jansson tog upp det som Ålandsdelegationen har sagt om besvär, att man inte kan få extra anslag för projekt som är föremål för besvär. Det medför att det som ltl Jansson säger är ett tydligt underbetyg för det som centern själv drev här i frågan då när ansökan om extra anslag behandlades. Centern ville att vi skulle öppna upp för möjligheterna att ansöka om Prästösundsbron där det ännu inte fanns några planer överhuvudtaget. Det fanns inga ritningar, det fanns inte några vägplaner som någon i det skede ens kunde ha besvärat sig emot, alltså det var öppet för hur mycket besvär som helst. Det som ltl Jansson här säger är ju ett underbetyg för det som centern drev tidigare.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag antar att finansministern anspelar på det unika besök som vi fick av finansministern under vårvintern 2018. Vi fick en första förhandsinformation om det som komma skulle, dvs. ansökan om extra anslag. Där fördes diskussion huruvida man borde bredda frågan om extra anslag för att få bättre framgång i den förestående processen. Till den här delen kan jag bara rekommendera regeringsblocket, i synnerhet finansminister Perämaa, att läsa centerns gruppanförande från den dagen då frågan om extra anslag behandlades i lagtinget under 2018. Vår slutsats var; dra tillbaka ansökan om extra anslag därför att den är undermålig. Tyvärr fick vi rätt även på den punkten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Talman! Spörsmålet föreslår att den påbörjade upphandlingen av Gripö-projektet ska avbrytas och nämner som orsak bl.a. att Ålandsdelegationen har den 16 april 2019 beslutat avslå Ålands lagtings ansökan om extra anslag för investeringar i utbyggnad av infrastruktur.

Genom detta spörsmål försöker oppositionen stoppa det projekt som går under arbetsnamnet västra Föglö. Det finns ett omfattande material som sammanställts under flera års tid och ger en god översikt av vad kortruttsprojekten omfattar. Tre regeringar har lämnat meddelanden angående kortrutten till lagtinget åren 2005, 2011 och 2014. Två av partierna som undertecknat spörsmålet har varit representerade obunden samling, i en och centern i alla tre regeringar som stod bakom dessa meddelanden.

Sittande regering förde ärendet om en investeringsfullmakt till lagtinget och lagtinget har beviljat en investeringsfullmakt den 7 juni 2017 på 40 miljoner euro. Detta visar hur långdragna processer stora infrastrukturprojekt är och utfallet av besvär kan förändra förutsättningarna. Det bara är så, man får finna sig i det i så fall.

Jag vill påminna om några citat från finans-och näringsutskottets betänkande från maj 2017. Det första citatet: ”Utskottet omfattar för sin del landskapsregeringens förslag om en investeringsfullmakt för kortruttsprojektet på västra och östra Föglö med motiveringen att det är nödvändigt att så snart som möjligt förverkliga projektet, framförallt med hänvisning till de inbesparingsmöjligheter som föreligger när det gäller de framtida driftskostnaderna för skärgårdstrafiken, vilket gör att projektet bör igångsättas oavsett eventuella möjligheter till extra anslag.”

Citat två: ”Utskottet anser vidare att det också torde vara fullt möjligt att anhålla om extra anslag för projekt som lagtinget redan har beslutat om att ska förverkligas och som redan är igångsatta.” 

Talman! Någon information hade troligen utskottet angående möjligheten att söka extra anslag när utskottet skrev på detta vis. I dagens läge har vi inget extra anslag som finansieringshjälp och jag hänvisar till det första citatet som avslutas ”projektet bör igångsättas oavsett eventuella möjligheter till extra anslag”.  Så skrev man då, ltl Jansson, och det blev också lagtingets beslut i maj 2017.

 Vidare informerar utskottet i samma betänkande om tidigare meddelanden angående kortrutten och år 2014 skrevs följande: ”Utskottet förordade i sin behandling investeringarna på Föglö, dock så att en tunnelförbindelse inte utesluts i framtiden.”

Som underlag för beslutet fanns redovisningen av det förberedande arbete som gjorts för väg, bro och hamn för västra Föglö.

 Det som en tidigare regering åren 2013-2014 lämnade utanför MKB-n nämligen tunneln för fortsättningen till Lumparland ser liberalerna som ett olycksfall i arbetet.

Talman! Den liberala lagtingsgruppen anser att landskapsregeringen har arbetat helt enligt det som lagtinget beslutat.

När besvären mot vägplanen är avgjorda så vet alla förutsättningarna och i det fall att landskapet förlorar besvärsprocessen och vägplanen inte vinner laga kraft, ja då är det läge att hitta nya alternativ.

Om man ser tillbaka 63 år har det fem gånger varit aktuellt med utbyggnad av vägnätet för Ålands sydöstra skärgård, det är inte gjort ännu. Men varje gång har det stannat och inte blivit något, jag vet av vilka orsaker det har stannat och vilka som har varit bakom.

Talman! Låt inte detta projekt bli ett nytt Jurmo-Åva som stoppades när det var färdigt att skriva kontrakt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är bra när långsiktiga projekt går vidare från regering till regering.

Jag tycker ändå att vi måste vara så pass ärliga i den här debatten att den recitation som ledamoten ägnar sig åt är det som majoriteten skrev, inte det som oppositionspolitikerna också nämnde.

När det sedan gäller Gripöbron så har den faktiska verkligheten kommit emot nu på ett helt annat vis än tidigare eftersom det finns klara och tydliga indikationer på att det finns privata investerare som vill bygga en tunnel till Föglö.

Om vi nu inleder projektet med att bygga en bro till Gripö så blir det ju svårligen eller på gränsen till omöjligt att fortsätta sedan. Det är ju den informationen som tjänstemännen ger, man kommer inte att klara av gängse krav på tunnelns lutning därför att det är så komplicerat att gå ner från Gripö. Hur ser ledamoten på det?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag tar fasta på det första i repliken. Ska jag tolka det som så att det är minoriteten som avgör vad som blir beslutet? I min värld är det nog majoriteten, det är väl det som är lagtingets beslut. Eller har jag förstått fel?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag kan svårligen uttolka vad ledamoten förstår och inte förstår. Vad jag försöker säga är att den recitation som ledamoten ägnade sig åt, det var det som majoritetsblocket föredrog. Man hade kunnat vara tydligare om man hade velat och sagt att det också fanns andra åsikter.

Jag är rädd för att det här Gripö-projektet kommer att stoppa upp precis allting annat. De höranden som vi har haft i olika sammanhang och även de besök som jag själv har gjort på Föglö så visar ju att föglöborna inte vill ha en bro till Gripö. Föglöborna vill ha en tunnel till fasta Föglö, inte till Gripö. Så ser verkligheten ut.

Vi har miljöorganisationer som går emot det här. Vi har 1 888 ålänningar som har skrivit på att de inte vill ha en bro till Gripö. Sedan kan man beakta det eller inte, det säger jag ingenting om.

Men i ärlighetens namn, nog vore det väl ändå bättre med en tunnel till Degerby än den här halvmesyren som nu är på gång.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ja, en fast förbindelse är alltid det mest optimala. Men kom ihåg, vtm Thörnroos har en gång i tiden varit infrastrukturminister och arbetat med de här projekten. Hon borde rimligtvis vara så insatt och veta att från början så var det nog tänkt att det skulle bli en fortsättning med tunneln också, men det fanns någon som tog bort den.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack till ltl Sundblom för att han gav svar på sin egen fråga till mig. Det är alltid bra när frågeställaren redan har läst in sig på svaret. Det underlättar sannerligen diskussionen.

När det gäller den demokratiska sidan av hela den här processen så är ju naturligtvis ltl Sundblom som föglöbo lite jävig i det här. Anser ledamoten - och därmed liberalerna i och med att det var ett gruppanförande - att det är demokratiskt rätt och riktigt att 16 ledamöter under den här mandatperioden binder upp kommande lagting? Man tvingas följa det som då lagtinget med ytterst knapp majoritet har drivit igenom i ett läge där man vet att folkviljan och därmed också det politiska resultatet kommer att vara ett annat efter den 20 oktober. Är det rätt och riktigt att strunta i de grundläggande principerna, särskilt när ingenting talar för brådska och panik?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Valet har inte varit ännu. Man ska inte sälja skinnet före man har skjutit björnen.

En gång förut har 16 ledamöter fällt trafikutbyggnaden till Föglö, den majoriteten var tydligen bra nog och centern stod för den största delen av de rösterna.

Ltl Harry Jansson, replik

Det är bra att ltl Sundblom kan dra lite historiska paralleller från de senaste 64 åren men det är kanske svårt för oss övriga att hänga med i de turerna.

Igen den principiella frågan, är det rätt och riktigt i och med att ingenting talar för den här paniken? Varför inte avvakta de rättsliga prövningarna? Varför dra ytterligare kostnader på landskapet? Vi har redan hört att vi nu pratar om mera än 3 miljoner runt det här projektet. Varför fortsätta och var går egentligen gränsen sedan för landskapsregeringen? Liberalerna ger alltså landskapsregeringen fullmakt att egentligen göra vad som helst utgående från att man anser att det finns ett stöd för alla åtgärder kopplade till projektet. Hade det inte varit snyggare att invänta både presidentens ställningstagande och utfallet av de rättsliga prövningarna?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Som jag sade i anförandet, landskapsregeringen har gjort det som det i denna sal har tagits beslut om.

Händer det någonting med besvären, då blir det ett sådant läge att man får tänka om och söka nya vägar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Regeringsblocket med liberaler, socialdemokrater och moderater, ger ett klart besked i den här frågan. Man anser att Gripö-projektet ska fortsätta helt och hållet.

Uppenbarligen är man inte lyhörd för befolkningen i den region som berörs. Rätta mig om jag har fel men Föglö kommuns majoritet anser att de vill ha en tunnel från Degerby, Sottunga är emot Gripö-projektet och Kökar kommun är emot det. Om jag har förstått det rätt så finns det fullmäktige beslut på det här. 

Enligt landskapslagen om allmänna vägar ska man ju göra en avvägning av de åsikter som finns i samhället. Då är frågan, ska inte de parlamentariska församlingarna i kommunerna beakta dem som berörs av trafiken? Hur ska vi göra i framtiden? Om befolkningen inte vill ha vägar, ska vi bygga vägar och broar där befolkningen inte vill ha det? Jag tror att det är en viktig aspekt som landskapsregeringens majoritet kanske på nytt bör väga in. Ni har fortfarande möjlighet att avbryta den här upphandlingen och fundera ett varv till. Det är ingen prestigeförlust för er. Det är en styrka också, ni kan visa det och säga okej, nu är det så och så går man in för tunnelprojektet som har en acceptabel acceptans.

Som jag sade tidigare i debatten, låt oss säga att en kvalificerad majoritet av lagtinget går in för det och förbinder sig att också bygga tunneln. Varför kan man inte fundera på det? Ltl Torsten Sundblom tog upp här att detta har hållit på länge. Varför kan man inte enas i de här frågorna? Det skulle vara förnuftigt för alla parter.

Tyvärr kanske vi får ett lagting - det är väljarna som avgör - som vill ha Gripö-projektet, då blir det en sådan majoritet med moderater, socialdemokraterna och liberaler som kommer att driva det här i mål.

Men om det inte blir så då, om det blir en annan majoritet i höst efter valet? Den majoriteten ska då avbryta det här och då blir det en skadeståndsprocess mot den som nuvarande landskapsregeringen upphandlar med. Det kommer att gå ett antal miljoner. Slutsatsen blir sedan att det inte blir något projekt överhuvudtaget. Skärgården blir drabbad igen. Är det något som vi ska göra? Istället kunde alla sätta sig ner och diskutera hur man kan göra detta bäst.    

Som sagt var, vi vet inte hur besvärsprocesserna kommer att gå. Det är inte bara det som ligger i Högsta förvaltningsdomstolen som är avgörande, utan det blir också andra processer som inte är klara ännu och där det också finns besvärsmöjligheter. Det kan oberoende bli långdraget före vi är i mål.

Jag vädjar till landskapsregeringen och till dem som sitter i majoritetsblocket, ni har möjligheten att trycka på stoppknappen, det skulle vara hedervärt för er. Jag tror säkert också att ni får väljarnas förtroende för det om ni gör det. Jag tror inte att det kommer att vara negativt för er överhuvudtaget. Handlingskraft är också ibland att kunna vända om och säga; ”vi kanske inte ska göra det nu, vi kanske ska fundera en gång till”. Tack, fru talman.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Om jag förstår ltl Bert Häggblom rätt - han får rätta mig om jag har fel - så finns det beslut här i lagtinget som ibland även fattas med icke kvalificerad majoritet så ska man avstå från att fatta dem därför att de binder upp kommande lagting på ett sätt som gör det besvärligt. Skulle ltl Häggblom kunna ge andra exempel än just en upphandling av en bro som skulle behandlas på det här sättet? Ge gärna också exempel på när det har gjorts tidigare. Det blir lite av en omvänd demokrati i det här sammanhanget. Vi har minoritetsskydd i ett antal olika frågor, långsiktiga frågor, där vi kräver kvalificerad majoritet. Men i det här fallet så krävs då enkel majoritet. Det skulle vara intressant att höra hur ltl Häggblom rent principiellt kring de här frågorna.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Den här debatten handlar om det här projektet och det är det som debatten ska gå ut på.

Om man gör det här kortruttsprojektet, precis som Ålandsdelegationen har fattat i sitt beslut, så finns det oklarheter. Landskapsregeringen har inte lagt fram vad kortruttsprojektet total sett kommer att kosta när man ansökte till Ålandsdelegationen. Det finns brister i beslutet om analyserar det beslutet. Okej, landskapsregeringen kommer att göra sin analys. Vi har alla möjligheter att analysera enligt eget omdöme. Men som jag har läst det så saknar man det här. Man har sagt att det är större belopp och då binder vi upp kommande lagting på ett sätt som kanske inte är ändamålsenligt. Men moderaterna har ju en annan åsikt.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag tycker faktiskt inte att man helt utan att titta till principer kan diskutera ett enskilt projekt, om det är så att man tycker att det är besvärligt att ett lagting binder upp kommande lagtinget kring någonting annat. För det är en principiell fråga som i så fall får ganska stora effekter för vårt beslutsfattande i stort. Därför ville jag ha ett tydliggörande från ltl Häggblom i det här sammanhanget. Anser ltl Häggblom och obunden samling att vi ska påbörja ett sådant sätt att resonera i det här lagtinget? För mig blir det ett väldigt, väldigt svårt sätt att diskutera politiska frågor på, därför att alla beslut vi fattar här inne har effekt på det som kommande lagting ska göra. Men vi som sitter här inne har ett mandat att fatta beslut. Sedan har jag full respekt för den åsikten som ltl Häggblom har, precis på samma sätt som jag uppfattar att ltl Häggblom har för min åsikt. Däremot måste principen vara klar tycker jag.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag har sagt det förut och jag säger det igen, jag tycker att Åland är så litet och jag tror inte på parlamentarismen. Jag tror att det är viktigt att vi alla som sitter i parlamentet är med och utformar och tar ansvar för de frågor som avgörs. Jag tror inte alla gånger att 16-14 eller 15-15 och talmansrösten som avgör är det bästa för vårt landskap. Det splittrar vårt landskap, det splittrar befolkningen osv. Jag tror inte på det. Jag tror att det är bättre om man kan sätta sig ner och resonera hur vi kan utveckla det här.

Det finns en lag här där man ska ta med de allmänna intressena, man ska ta den lokala befolkningens intressen och man ska se på näringslivets behov osv. Är det inte fullmäktigeledamöterna i de respektive kommunerna som har de bästa insikterna om det här? Och de är emot det här projektet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Ltl Häggblom sade någonting som att det blir inte av och att det kan ta lång tid. Då ska jag säga så här, jag har inget förtroende för att obunden samling kommer att driva något större infrastrukturprojekt ute i skärgården. Det har jag inte.

En sak till, vägplan. Det har betydelse, när man är i det stadiet i vägplanen att man ligger i ett besvär, att man också får utslaget av besväret och får veta om det höll eller inte höll. Det är också en viktig sak.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Men problemet är ju här att landskapsregeringen har gått ut med en upphandling som träder ikraft - rätta mig om jag har fel - om vägplanen går ikraft. Det betyder ju att det är kommande lagting som måste ge budgetmedel. Eftersom man inte får extra anslag, var ska man skära? Ska vi skära ner på skolväsendet, ska vi skära ner på socialväsendet, ska vi ha sämre sjukvård eller vad? Det är ju prioriteringar som lagtinget gör och det är det som blir vårt problem när man nu har försatt den här chansen. Men har ju möjlighet, enligt Ålandsdelegationen, att komma med en ny ansökan.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Nej, man ska använda inbesparingarna till de mjuka värdena i samhället för där behöver vi pengar i framtiden.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Vad regeringsblocket har begärt av lagtinget - och fått en fullmakt av majoriteten- är ju att göra upplåningar på 40 miljoner. Det ska ju också betalas. Många ser investeringar som skilt från andra budgetmoment, men så är det ju inte. Allting är ju i samma pott. Något drabbas alltid och då bör vi se på hur vi kan göra det bästa av situationen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Eftersom det har visat sig att vi under morgondagens möte i lag- och kulturutskottet kommer att ha en lucka i vårt program pga. lantrådets förestående Brysselresa så öppnar sig en möjlighet för utskottet att med omedelbar verkan få ta del av finansminister Perämaas tankar och analyser av Ålandsdelegationens syn på frågan om extra anslag. Jag välkomnar den möjligheten i och med att det öppnade sig. Jag tar mig den friheten som ordförande för utskottet att vi gör den ändringen i systemet, ni får vara nöjda med det, bästa kolleger.

Det här föranleder också förslag på att vi bordlägger dagens spörsmålsdebatt till nästa plenum. Det är mitt önskemål och det är också möjligt, om jag har uppfattat det rätt, eftersom vi också kommer att hålla plenum in i midsommarveckan. Det här kommer inte att påverka tidtabellen i övrigt för lagtinget. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag blev lite förbryllad när jag noterade att lag- och kulturutskottets ordförande ger sig in på finans- och näringsutskottets ansvarsområden. När det gäller extra anslag så är det finans- och näringsutskottet som hanterar den biten. Vi har haft ministern och landskapsregeringen och presenterat de här tankarna i vårt utskott. Är det nu ett förslag från lag- och kulturutskottets ordförande att ta över ansvarsområden från oss i finans- och näringsutskottet? Eller hur ska man tolka det här?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Nu ska vi inte ha en revirstrid här bästa ordförandekollega Carlsson. Det är faktisk finansministern som under dagens plenum har framställt önskemål att uttryckligen komma till lag- och kulturutskottet för att ge sin syn på frågeställningarna om extra anslag. Det tycker jag inte att vi ska förvägra från utskottets sida i och med att det, som sagt var, uppstått en möjlighet att göra detta på ett praktiskt sätt redan under morgondagens möte.

Angående själva huvudfrågan så vill jag påminna om att när det gäller just behandlingen av det ekonomiska kapitlet i självstyrelselagen så är det uttryckligen lag- och kulturutskottet som är huvudutskott och finans- och näringsutskottet har där en beredande roll. Vi är mycket tacksamma över att få ett kommande utlåtande från finans- och näringsutskottet i den frågan. Vi trampar inte in på ert ansvarsområde. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Det var en fin gest av min kollega Harry Jansson och av finansminister Mats Perämaa. Det är fint att se när det uppstår tycke över blocken när det gäller att hitta lösningar på besvärliga problem, så därför vill jag understöda ltl Janssons förslag om bordläggning.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Harry Jansson, understödd av ltl Jörgen Pettersson, har förslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 10 juni. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 10 juni.