Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Detta lagförslag är en konsekvens av privatiseringen av landskapets avbytarservice som genomfördes i slutet av förra året. Fram tills dess skötte näringsavdelningen detta vilket inte var optimalt. Förvaltningen ska skapa förutsättningar för företag, inte ägna sig åt operativ verksamhet. Då var läget kring den Europeiska unionens direktiv något oklart vilket gjorde att finans- och näringsutskottet samt lagtinget gick in för en något kortare sjuk- och föräldraledighet än vad som är praxis på våra breddgrader. För att i någon mån kompensera denna kortare tid sattes stödnivån till 60 procent istället för föreslagna 50. Vi sade också att ifall vikariedagarna kunde utökas till det rimliga skulle stödnivån återgå till de ursprungliga 50 procent. Där är vi idag och nu gör vi som vi sade i höstas.

Lagförslaget går ut på att den fortfarande färska avbytarlagen ändras så att stöd för vikariehjälp kan beviljas med 300 dagar utöver avbytardagar. Lantbruksarbete är fysiskt krävande vilket kan ställa krav på långa rehabiliteringstider efter sjukdom. Dessutom är det inte mer än rimligt att lantbruksfamiljer ska erbjudas samma moderskaps- och föräldraledigheter som andra. Ett aktivt jordbruk ska inte försvåra familjebildande, hellre tvärtom!

I samband med behandlingen av detta lagförslag har utskottet förstått att det ännu är för tidigt att göra en konkret analys av vad privatiseringen av avbyteriet lett till. Vi har erfarit att något eller några mindre företag startats vilket är utomordentligt bra. Landskapsregeringen håller också ett vakande öga över branschen och planerar regelbundna uppföljningsmöten för att hantera eventuella utmaningar till följd av privatiseringen. Detta är viktigt, man får inte bara avsluta en verksamhet helt vind för våg.

Det handlar dessutom om en bransch som är i händerna på en världsmarknad som är mer svårförutsägbar än på länge. Rysslandskrisen pressar priserna och överproduktionen tycks vara ett faktum. Ändå får vi inte ge upp hoppet om en framgångsrik mjölkindustri. Vi har nämligen något som de flesta saknar; lokal expertkunskap. Vi känner våra kor, vi känner våra bönder och vi vet vad vi säljer. Det gäller nu att få omvärlden och våra exportmarknader att förstå vad de köper – den bästa mjölken, de godaste ostarna och de nyttigaste produkterna. Mjölkindustrin på Åland kan bara överleva genom att skapa tillräckligt goda produkter, det finns inga genvägar till det. Lönsamhet kan inte långsiktigt skapas med hjälp av bidrag.

I kölvattnet till Rysslandskrisen har en så kallad mjölkgrupp skapats under ledning av näringsminister Fredrik Karlström. Utskottet förutsätter att arbetet i den gruppen håller fokus på hur vi kan inspirera dagens mjölkbönder att hålla ut och klara av den konjunkturnedgång som idag finns men som i framtiden övergår i möjligheternas marknad. Jag hör till dem som är övertygad om att den friska, rena och lokala maten över tid blir intressant och rentav nödvändig även för de som bor omkring oss. För bara en vecka sedan firade Världshälsoorganisationen WHO den internationella Världshälsodagen och satte fokus på maten. Den lokala maten hyllades och de livsfarliga matblandningarna nämndes som varnande exempel. 582 miljoner fall av 22 olika matburna sjukdomar ledde häromåret till 351 000 dödsfall. En direkt följd av dåligt hanterad mat.

Inom finans- och näringsutskottet har vi till följd av den kris som uppstått under detta år även fört en diskussion om nivåerna på avbyteristödet. Det vore så klart tacknämligt om det gick att betala mer men omsorgen om hela landskapets kassa gick före allt annat. Dessutom pågår arbetet i den så kallade mjölkgruppen vilket är platsen där nya investeringar borde diskuteras och förutsättningar för långsiktig lönsamhet skapas tillsammans med industrin.

Mot bakgrund av detta är det ett enhälligt utskott som står bakom detta betänkande samt dess förslag och föreslår att lagförslaget antas med de förändringar kring övergångsbestämmelserna som framgår av texten i betänkandet.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack utskottsordförande Pettersson för redogörelsen. Utskottet har fullföljt de intentioner som vara aktuella under i fjolåret.

När det gäller det konkreta systemet med avbytare är jag intresserad av att höra om utskottet har fört någon diskussion och möjligheten att via en förändring, förbättring av avbrytarsystemet tillfälligt förbättra lantgårdarnas möjligheter att behålla produktionen?

Via media senaste vecka har vi kunnat konstatera att nedläggning väntar ett antal mjölkproducenter. Är det en diskussion som har förts? Vilka är tongångarna till den delen?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för en bra fråga. Kan vi försäkra oss om att den privata marknaden kan hantera en privatisering? Detta grunnade utskottet mycket på redan när det första lagen togs i höstas. Vi visste att det vi hade fungerade när det var inom ramen för avdelningen, men det kändes långt ifrån optimalt att de som borde ägna sig åt hela Ålands näringsliv ägnade väldigt mycket kraft åt en del. Vi har ställt frågan i samband med den här behandlingen. Vi har fått svaret att det ännu är för tidigt att säga om det har blivit den succé som man hoppas på att ska ske. Vi vill att det skulle växa fram nya företag på landsbygden som skulle sköta om dessa saker, möjligen kanske som en bisyssla eller som en heltidssyssla. Vi har fått svaret att det än så länge är för tidigt att slå fast vilka extra konsekvenser det får.

Att jordbruk och mjölkgårdar försvinner tror jag att man måste räkna med, med beaktande av hur historien har behandlat dem.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för svaret utskottsordförande. Vi får se vad mjölksarbetsgruppen kommer fram till och om man har ett konkret förändringsönskemål till den här delen. Vi får hoppas att det blir en utvärdering av det system som sjösattes från 1 januari 2015. Vi får se vilka erfarenheter som vunnits under den här tiden. Jag tror att man kommer att behöva ungefär ett år av verksamhet för att kunna bedöma effekterna av systemet.

Särskilt de mindre producenterna upplever att systemet är för dyrt för att kunna anlita avbytare. Det är en signal att vi kanske har gått ner till smärtgränsen.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Från finans- och näringsutskottets sida har vi nog varit rimligt tydliga med att vi vill att förvaltningen ska hålla ett öga på att det faktiskt fungerar och att det blir så bra som det var tänkt att det skulle fungera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Centern slingrar sig i den här frågan, ungefär som vanligt i jordbruksfrågorna.

När lagtinget förra gången tog ställning till de här delarna i lagstiftningen om avbytare så föreslog oppositionen att man skulle gå in för en högre stödprocent för sjuk- och föräldraledighet, dvs. 60 procent istället för 50 procent nu, alltså en konkret förbättring. Då bestämde lagtinget att det är 50 procent som ska gälla om stödtiden blir så lång.

Under denna behandling i utskottet har vi liberaler, tillsammans med det andra oppositionspartiet, uttryckligen ställt frågan till centern; är det så här man vill ha det? Är det 50 procent som ska gälla eller kan man tänka sig att man kan enas om 60 procent med tanke på att centern, under remissen, lyfte fram att det nog borde vara 60 procent? Vi fick svaret av centern att detta inte går.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Man får säga att centern, det parti som jag företräder, vill föra en ansvarsfull ekonomisk politik till skillnad mot det parti som ltl Perämaa företräder där man vill spara - kosta vad det kosta vill.

Det år opportunistiskt att säga att man ville gå in för en högre procent, för de önskemålen har inte förts fram efter det. Det sades endast en gång och då kom vi överens om hur vi skulle fortsätta eftersom det skapar mest lugn och ro för branschen. Det är inte bra att hålla på att byta stödnivåer lite efter dagsformen när man slår upp sina ljusblå på morgonen. Det är bättre att ha en långsiktig plan och den har vi nu följt enligt vad vi kom överens om i höstas.

Ltl Mats Perämaa, replik

Liberalerna vill föra en ansvarsfull ekonomisk politik och en ansvarsfull näringslivspolitik också. Näringslivspolitiken är inte ansvarsfull om man försvårar för näringslivet att bedriva verksamhet, producera produkter, sälja dem och kunna tjäna pengar också.

Just i den här specifika frågan ställde vi frågan under utskottsbehandlingen. Eftersom centern hade nämnt att 60 procent kunde vara den lämpliga nivån för det här stödet för att inte försämra alltför mycket så ställde vi frågan om det fanns en politisk vilja att till den här lilla delen komma mjölkproducenterna till mötes för att inte ”slå dem i huvudet” alltför mycket. Vi fick svaret att centern inte vill vara med om detta. Centern står fast vid den lägre nivån, annars skulle vi ha tagit detta till omröstning idag, men nu ifrågasätter centern igen hela avbytarlagstiftningen.

Det är som vanligt, centern försöker stå som jordbrukets räddare medan de samtidigt gör någonting helt annat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det känns möjligen som om ledamoten har gått in för riksdagskampanj här i lagtinget.

Det här handlar om att vi ska honorera de beslut som vi har tagit tidigare. Vi tog ett beslut i höstas där vi sade att vi ska gå in för att stöda näringen med 50 procent vilket kändes som en rimlig nivå vid den tidpunkten. Det har inte dykt upp saker som skulle förändra den bilden. Ja, Rysslandskrisen har kommit in, men för detta har det tillsatts en så kallad mjölkgrupp som jag tycker att man ska ge mandat till att arbeta innan man börjar ”slå dem i huvudet” som Perämaa uttryckte saken.

När det handlar om omsorgen om hur den privatiserade avbytarlagen fungerar så tycker jag att det handlar om att visa att man är beredd att ta ansvar att fråga hur det ligger till med den riktigt. Det är inte en orimlig fråga när man gör en stor privatisering av en för Åland väldigt viktig industri.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag tänker lyfta två frågor i det här betänkandet. Den ena frågan har debatterats ganska flitigt redan i en replik. Det gäller andelen procent för stöden. Vi har hört en del av dialogen och vad som pågick i finansutskottet.

Det är precis som ltl Perämaa sade, frågan lyftes i samband med mitt anförande i remissen. Ltl Slotte tyckte att man borde höja procenten från 50 till 60 procent på grund av de svåra tiderna som mjölkproduktionen har idag. Detta tog jag som ett litet löftet från Slotte, att centergruppen står bakom det här.

Vi lyfte den här frågan i utskottet och ställde de frågor som Perämaa påpekade; finns det en tanke bakom och finns det ett enigt centerparti bakom ltl Slottes tankar att man ska höja stödet från 50 till 60 procent? De utskottsledamöter som var representerade i utskottet sade; ”nej, vi kör på lagframställningens linje”.

Då resonerade oppositionspartierna att det inte är någon vits att igen reservera sig för det leder ingen vart. Det blir samma omröstningsförfarande och vi förlorar. Vi har en gång gett ett förslag i samband med den förra lagframställningen på just det som man ändrar till nu; 300 dagar, och utskottet beslöt istället att vänta på kommissionens svar. Nu ändrar vi lagen så att den anpassas till kommissionens svar.

Vi ville redan i betänkandet skriva in att om kommissionen godkänner ett stöd på 300 dagar så hade man automatiskt ändrat i lagen. Enligt vårt förslag skulle man i 7 § bestämma att lagens 6a § träder ikraft temporärt fram till år 2020. Då hade man sluppit den här processen.

Diskussionen om att eventuellt höja procenten, som ett stöd till jordbruket på grund av svåra omständigheter, var ett centerutspel igen för att vilseleda mjölkproducenterna att tro att centern stöder dem. Men när verkligheten träder in så händer det inte. När man ska upp till bevis så backar man.

Vi drev inte detta till en reservation. Jag hade gärna sett att man menade det man sade i samband med remissen, att man skulle höja procenten.

Utskottsordförande sade att produktionen överlever endast med goda produkter och inte av bidrag. Det är inte sanningen idag. Mjölkproduktionen i hela EU är bidrag en del av finansieringen. Skulle man ta bort alla bidrag så skulle största delen av mjölkproducenterna gå i konkurs. Utskottsordförandes fakta är inte sant.

Om man tänker ytterligare på vad mjölkproduktionen är utsatt för idag när hela kvotsystemet faller bort så kommer det bli en helt fri marknad. Stora mjölkproducerande länder, t.ex. Holland, har gått ut och sagt att man ska kompensera prissänkningarna med en ökad produktion på cirka 25 procent. Det slår mest mot våra nordiska mjölkproducenter för Holland har lägre produktionskostnader som vi aldrig kommer att uppnå.

En sak som jag också lyfte i remissen, och som jag också frågade om i utskottet och är lite förargad över ännu, det är att det inte finns en bättre och längre lösning på avbytare vid akuta sjukdomsfall. Det är fortfarande en öppen fråga. Om en mjölkproducent bryter benet efter att lagen har trätt ikraft och det inte finns frivilliga eller privata avbytare som ställer upp så finns det bara ett alternativ; att ringa efter slakteribilen. Jag tycker att man borde ha kunnat avtala med ett avbytarföretag eller en enskild avbytare och gardera sig så att man vet att man får hjälp. Idag finns ingen hjälp. Det är en svaghet i det här systemet. Nu säger man att man har en ledande avbytare kvar året ut. Sedan då? Det är ju bara tillfälligt, man måste ju ha lite mera långsiktigt tänkande när man funderar på mjölkproduktion. De stora mjölkgårdarna binder upp sig idag i 20-30 år. Då borde det också finnas ett visst stöd, avbytarhjälp, när det gäller de akuta sjukdomsfallen.

Det var de två frågor som jag lite ville kommentera. Tack, fru talman.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är inte alla dagar som jag här i lagtingssalen tar centern i försvar, men det ska jag de facto göra. Utskottsordförande har varit konsekvent i framtagandet av betänkandet och hållit sig till vad lagstiftningen handlar om. Den här lagstiftningen handlar om sjukdomsfall och rätten till avbytare under den perioden. I min värld kan jag knappast tro att sjukdomsfallen ska vara räddningen för mjölknäringen i den pressande situation som de befinner sig i nu.

Utskottet har nyligen tagit beslut om nivån. Utskottet skrev uttryckligen i betänkandet förra gången att när detta är gjort, via EU, så ska det tillbaka till den här procenten för att undvika en onödig uppslitande debatt igen. Tack för att man har hållit sig till det som lagstiftningen handlar om.

Ltl Brage Eklund, replik

Nog vet jag vad lagstiftningen handlar om. Jag lyfte bara fram den här procenten eftersom den här frågan väcktes i remissdebatten av ledamöter från centern. Då skönjade jag ett litet stöd för att man eventuellt skulle vidhålla 60 procent. Men när vi i utskottet hörde efter det så fanns inte det stödet från centerrepresentanterna. Vi gjorde ett försök, men tyvärr.

Ltl Mika Nordberg, replik

Tack, fru talman! Det är klart att man alltid kan önska något. Jag skulle också önska att det skulle vara på många andra sätt i väldigt många frågor. Man måste ändå försöka hitta en konsensuspolitik där det finns en majoritet. I det här fallet var det klart och tydligt en majoritet för utskottets tidigare beslut i frågan.

Jag tycker ändå att det var klädsamt av oppositionen att inte komma med en ny omröstning i den här frågan.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, konsensuspolitik och konsensuspolitik, det är inte alla gånger som det går hem. Om man har en annan åsikt så måste kunna uttrycka sina åsikter i reservationer. Den här gången valde vi från oppositionen att lyfta frågan i utskottet, eftersom remissdebatten skönjade tankar om att höja procenten, men de tankegångarna fanns inte och då ansåg vi det inte värt att driva frågan igen i en reservation. Majoriteten har bestämt det här, vi har fogat oss och det är väl det som är demokrati.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Det är väl naturligt att Brage Eklund, Ålands Framtid, fokuseras på centern. Det är vackra ord som ledamoten uttalar från talarstolen men det förvånar mig lite att vi inte ser något av det i betänkandet. Även om vi har fått en förklaring här så är det lite märkligt att oppositionen inte vill sätta ett avtryck i betänkandet om de finner att just den här höjningen från 50 till 60 procent är så oerhört avgörande för mjölknäringens överlevnad.

Centern respekterar att lagtinget enhälligt har omfattat fjolårets betänkande som angav hur den här frågan skulle handläggas.

 Jag kan berätta för ledamoten att vi hade en färdig anslutningsmotion som skulle ha gått in på själva substansen i systemet med avbytare. Men vi valde, med hänsyn till notifieringsproblematiken, att skjuta anslutningsmotionen på framtiden och invänta mjölkarbetsgruppens resultat och se vad som återfinns där.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Att jag fokuserar på centern beror på att det är centern som har väckt frågan om att höja procenten. Det är inte vi som har väckt frågan. När lagen kom tidigare så lade vi den här reservationen. Att vi ytterligare ska komma med en reservation för att inte Harry Jansson förstår att vi menar samma sak som första gången, det anser vi att är onödigt arbete. Vi har en gång gjort vår viljeyttring när det gäller detta. Vi har frågat utskottet om det fanns någon mening med detta, det fanns det inte och då valde vi att inte bry oss om att ta striden en gång till. Resultatet hade blivit det samma i alla fall.

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa ltl Eklund, ni är ju tre av sju i utskottet. Det är väl inte så himla mycket begärt att man räcker upp handen och föreslår något och så får man understöd från de andra två närvarande ledamöterna. Det kan inte vara så himla märkvärdigt arbete. Ledamoten framställde det som om det krävs en massa insatser för att lämna ett avtryck i ett betänkande. Det är en lite dålig undanflykt.

Det viktigaste är att fokusera på att vi nu får ett bra avbytarsystem på sikt. Det är viktigt att se vad mjölkarbetsgruppen kommer fram till, då har man också hunnit få lite erfarenheter av det system som träder ikraft vid årsskiftet och då finns det anledning att återkomma.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Jansson försöker nu skylla på oppositionen för att styra bort det svek som centern har gjort mot jordbrukarkåren som har mjölkproduktion. Centern för ut dubbla budskap och kan inte stå eniga. Försök att hålla er till det ni har gjort och vi håller oss till vårt. Försök inte förringa den insats som vi har försökt göra från oppositionen! Vi har försökt föra en politik där har en diskussion om procenten, vilket inte har lyckats. Att vi sedan ytterligare ska behöva förstärka det i reservationer och omröstningar tyckte vi att var onödigt arbete. Men jag vet vad centern har gjort.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag noterar att vännen Brage Eklund från Åland Framtid gör det som är ganska vanligt; det är lätt att vara generös när man hanterar andras pengar.

Jag och mitt parti gick i ett tidigt skede in för att hålla en linje av omsorg för att skattepengarna är rätt begränsade. Frågan är intressant på väldigt många vis. Därför vill jag fråga ltl Eklund; om man skulle ha höjt det här anslaget till en näring, var skulle man ha bantat? Skulle man ha tagit pengar från andra landsbruksnäringar? Skulle man ha tagit pengar från skolan, barnomsorgen, från sociala omsorger eller från de kommunala andelarna? Hur menar ltl Eklund att man skulle ha finansierat det?

Ltl Brage Eklund, replik

Att fråga oppositionen hur man ska finansiera saker är en typisk retorik när man inte har någonting annat att komma med. Hur man ska finansiera är väl en regeringsfråga. Det handlar om ringa pengar, det handlar om sjukdomsfall, det handlar om cirka tio procent av dem som är långtidssjuka. Det är en dålig retorik. Kom med något annat försvar centern. Centern vill inte backa upp jordbrukarkåren och mjölkproducenterna i det här fallet.

När det handlar om långsiktig ekonomisk politik så tror jag nog att vi från Ålands Framtid har stått mera i bräschen för det än vad ltl Pettersson har gjort.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det är intressant att se att Ålands Framtid i det här fallet på allvar menar att den här gesten, som man skulle ha gjort, skulle ha fått fart på näringen och försäljningen gentemot omvärlden.

Jag tar det på samma allvar att finansiera små utgifter som att finansiera stora utgifter. Att ltl Brage Eklund menar att det är dålig retorik att man vill spara pengar, då är vi faktiskt på olika planhalvor. Jag hävdar att det är väldigt bra retorik om man kan spara pengar.

Nu noterade jag också, lika som Harry Jansson gjorde i ett tidigare replikskifte, att det finns inga förslag från oppositionen i form av Ålands Framtid. Det får mig att dra slutsatsen att det verkar lättare att prata än att göra.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag hoppas åtminstone att Jörgen Pettersson är så ekonomiskt kunnig att han vet att procenten, cirka tio procent, inte skulle sätta fart på näringen. Det gör det inte, absolut inte. Det viktiga är gesten att visa att man vill någonting med näringen, att den ska vara kvar och att man visar ett förtroende från politiskt håll på att man tror på näringen. Centern för fram en åsikt att man har framtidstro, men verkligheten är en annan. Ekonomin pratar emot.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Slotte

Fru talman! Det torde inte vara okänt får någon att mjölkbönderna har det svårt med lönsamheten just nu. Även övriga delar av jordbruksnäringen dras med lönsamhetsproblem. 

Traditionellt har våra jordbruk haft flera ben att stå på. Man har haft både växtodling och husdjursproduktion. Även dessa inriktningar har många gånger varit uppdelade så att gården kanske odlat både spannmål, vall och potatis samt haft mjölkproduktion och fött upp kalvar för försäljning. Ett sådant gårdsbruk hade varit mindre sårbart för marknadens nycker.

Fru talman! Nu har vi en sådan situation att flera grenar sviktar samtidigt som det blivit en mycket starkare specialisering inom lantbruket. En specialisering som krävt högre investeringar och därmed höga lån och lånekostnader. Detta leder till ökad sårbarhet.

Tillgången och efterfrågan sätter priset på jordbruksprodukter. Alla känner vi till överfyllda spannmålslager och smörberg. Nu har vi även för mycket mjölk som eventuellt hör samman med att mjölkkvoterna slopats i EU. Dessutom påverkar säkert det ryska importstoppet en hel del.

Fru talman! Den lag vi nu har att behandla har vad jag ser inte någon avgörande betydelse för att komma till rätta med lönsamhetsproblemen. Frågan om huruvida stödprocenten för avbytarservice borde vara 50 eller 60 procent löser inte lönsamhetsproblemen. Inte heller antal dagar för avbytarservice. Som jag sade i en replik i remissen så hade det möjligen kunnat vara av betydelse för de som bedriver husdjursproduktion att se landskapets goda vilja om vi kunnat hålla kvar procenten på 60 procent.

Fru talman! Jag förväntar mig att landskapsregeringen noga följer med utvecklingen och gör vad som är möjligt för att gynna lantbruket, inte bara i fråga om stöd och stödprocent utan även i fråga om regleringen av näringen. Jag tror inte det finns någon annan näring som i motsvarande mån är lika genomreglerad som jordbruket. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Slotte nämnde procenttalet igen. I en replik gentemot mig i remissdebatten nämnde han frågan om att vidhålla 60 procent som det var i lagförslaget. Kan jag tolka det som om ltl Slotte i centergruppen har försökt att få detta till 60 procent? Eller var det ett uttalande grundat på en viss frustration i samband med remissen? Har man inte alls diskuterat detta centergruppen?

Ltl Roger Slotte, replik

Tack, fru talman! Jag sade att det kunde vara en bra gest om man kunde ha 60 procent, fast jag vet att det inte har någon avgörande betydelse för lönsamheten.

Det hade nog inte diskuterats i gruppen före jag kom med min replik till ditt anförande.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag förstår att det inte då hade diskuterats i gruppen. Men efter att ledamoten visste att det skulle gå till utskottet så borde väl centergruppen ha diskuterat om det fanns någon vilja bakom tankarna som ltl Slotte kastade fram. Eller var det bara en viljeyttring att visa för mjölkbönderna att det borde vara 60 procent men att det tyvärr blir 50 procent. Centern menade ingenting med det men de hade en sådan viljeyttring att det borde vara 60 procent för att få jordbrukarkåren mindre förargade. Tydligen har centergruppen inte diskuterat hur man ska göra i utskottet.

Ltl Roger Slotte, replik

Fru talman! Det har nog inte diskuterats i centergruppen. Däremot kommer det ju fram i remissen och utskottet har kunnat göra vad de vill.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om om ändring av landskapslagen om avbytarstöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.