Första behandling

Först tillåts en allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan det väckas förslag enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen om att ärendet ska remitteras till stora utskottet.

Diskussion.

Ltl Åke Mattsson

Herr talman! Det här är ytterligare ett i den långa raden av implementeringar som vi har fått till social- och miljöutskottet. Nu gäller det avfallsdirektivet. Inom miljöområdet är man ganska aktiv just nu med implementeringar från EU:s sida. Vi samtliga här är ganska tillfredsställda med att EU har tagit ett helikopterperspektiv på det här och arbetar för en bra miljö i hela gemenskapen. Inget enskilt land ska på bekostnad av miljön skaffa sig konkurrenskraft.

Lagframställningen har begränsats att gälla bara implementeringen av avfallsdirektivet och ingenting annat. Det här har föranlett att vi i social- och miljöutskottet har uppmanat landskapsregeringen att prioritera den här frågan. I debatten här i salen hänvisades till avfallsplanen, som togs fram 2010 och där nämnde man att man skulle se över hela avfallshanteringen i landskapsavfallslagen, men man har inte hunnit med det. En anledning till det är att det har kommit en s.k. formell underrättelse när det gäller lagstiftningen, vi ligger efter lite med implementeringen så man tyckte att det var viktigare att prioritera att man hade EU-paragraferna i ordning.

Tittar man vidare på framställningen har vi varit in och tittat i arkivet och jämfört lite och kan konstatera att man har lyckats bra i implementeringen. Det finns ingenting att anmärka just där. Däremot kan man se att vi inte har lyft in artiklarna ordagrant utan vi har formulerat in dem ganska mycket för att anpassas till vår lagstiftning, man har gjort vissa omskrivningar. För den skull har man tagit och ändrat vissa benämningar och beteckningar så att det ska anpassas mera till EU-lagstiftningen. Det underlättar enligt tjänstemännen väldigt mycket vid implementeringen, det är ganska viktigt att vi har så lika som möjligt. När det inte gäller egna unika lokala uttryck så kanske vi kan anpassa oss till att förändra oss på det sättet.

Vi har konstaterat vissa tryckfel och förändringar. Ett tryckfel som var ganska markant var att en hänvisning var fel, i 2 § hänvisade man till ett felaktigt stycke. Vi ändrade på det och i samband med så funderade vi lite på vad förordningsfullmakten riktigt gällde. Det finns väldigt många fullmakter och vi har granskat dem ingående och även diskuterat dem med lagberedningschefen och konstaterade att de är tillfyllest. De är lite speciella. Man kan nämna en som kuriosa, t.ex. vid fiskodlingar så blir det avfall, slakteriprodukter, men man kanske kan utvinna olja för att använda till bränsle. Hur det ska gå till och vilka regler som ska gälla kanske man måste ha via en förordning.

För övrigt är vi tillfreds med avfallsdirektivet och vi har implementerat det så vi föreslår att det ska godkännas.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! I samband med remissen hade vi ganska mycket diskussioner om avfallshanteringen på Åland, om hur bra vi egentligen är. Det kretsade mycket kring prioritetsordningen. I den vill man öka mängden återvinningsbart material och man vill minska på det som måste deponeras. Man hänvisar i framställningen till avfallsplanen som utskottsordförande här pekade på. Jag ställde då frågan var vi står idag. Här sägs vilka mål vi ska uppnå 2020, dvs. 60 procent av avfallet ska återvinnas, 30 procent av avfallet återvinns som energi och endast 10 procent ska deponeras. Hur ser läget ut i dag?

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! Delar av det här ingår redan i framställningen och den ska vara implementerad 2013. Vi har också begärt att landskapsregeringen ska ta ett helhetsbegrepp om det här och vi hade kunnat, om vi hade väntat på en tjänsteman som tyvärr var på semester just nu, fått de exakta siffrorna. De finns att tillgå för den som är intresserad, det är bara att höra med miljöbyrå så finns de att tillgå, men de var inte tillgängliga för utskottets del. Vi prioriterade lagstiftningen i och med att det var en ren implementering. Vi vet att det har aviserats en debatt angående den åländska avfallshanteringen i slutet av maj. Det kan vara bra att ha siffrorna då så kan man diskutera vidare.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag måste säga att jag är besviken på utskottet. Man går ut vitt och brett och säger att planen ska vara det styrdokument som ska gälla och det innebär väl att alla ska dra sitt strå till stacken och så kan man inte få fram uppgifter i en så elementär och grundläggande fråga som gäller målen. Om det bara är en tjänsteman som kan det här får vi hoppas att han överlever och kommer tillbaka så att vi någon gång får reda på vad som gäller.

Det andra handlar om allt skräp som ligger kring i den åländska naturen. Har utskottsordförande någon uppfattning om hur det kan omhändertas?

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! Jag kan bara hänvisa till tidigare presentation av den här. Vi har här just nu uteslutande inriktat oss på implementeringen av EU-direktivet. Vi har gått in i direktivet och kontrollerat artiklarna där, är det överensstämmande, har landskapsregeringen gjort vad de har sagt att de ska göra. Det är ganska klart och uppenbart från framställningen, det är det som det handlar om. När man pratar om andra saker i salen och vi har väldigt gott om tid kan man eventuellt titta på de här sakerna, men vi ansåg att det var väldigt lågt prioriterat. Det fanns ingen som helst anledning att avvakta med betänkandet av den orsaken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Som sades i remissen tillät lagframställningen egentligen diskussioner kring det som gällde implementeringen. I utskottsbehandlingen har det kunnat klargöras att det här faktiskt gäller hela sophanteringen på Åland. Det gäller alltså den övergripande avfallsplaneringen, antagande av kompletteringsdirektiv i anledning av den. I den avfallsplan som landskapsregeringen har tagit fram och godkänt 2010, har man också beaktat den kompletterande EU-regleringen. På det sättet var det en lite felaktig information som talmännen gav när det gällde begränsningen av diskussionen. Det resulterade i alla fall i det att vi fick ett löfte från landskapsregeringen att det skulle hållas en särskild avfallsdebatt. Det är bra och därför är det rimligt att man också i samband med utskottets betänkande håller sig blott till direktivet. Det här direktivet öppnar hela avfallshanteringsfrågan via avfallsplanen. 

I det sammanhanget vill jag säga att det som är nytt och som berördes ganska mycket av flera talare i remissen, gällde det avfallsförebyggande programmet. Det ska vara implementerat också här på Åland senast den 12 december 2013 så det finns tid kvar. Då är det intressant att i utskottet ta del av avfallsplanen, som enligt landskapsregeringens uppfattning innehåller en sådan förprogrammerad plan för avfallsförebyggande åtgärder. Det finns i den här avfallsplanen från 2010 kapitel 2.2 avfallsförebyggande program för att minska avfallets mängd och farlighet. Där finns mål och åtgärder som det för övrigt finns i planen, fulla mål och åtgärder, de finns för den som vill läsa.

Här finns ett antal punkter av avfallsförebyggande art. Vid genomläsning av punkterna kan man se att en hel del är på gång och en hel del är delvis gjort, men sedan finns det ganska mycket som inte är gjort, som är svagt på gång och så finns det nog när man läser direktivet en hel del som inte är tillräckligt. Landskapsregeringen är medveten om det också, men det blir väl närmast kommande landskapsregeringar, som måste titta på och utveckla den här delen om det avfallsförebyggande programmet fram till december 2013.

Herr talman, för övrigt ser jag fram emot den avfallsdiskussion som ska hållas. Vill man hitta akilleshälar hos den sittande landskapsregeringen hittar man två sådana i samband med avfallshanteringen. Man hittar en akilleshäl i samband med landskapsregeringens bristande fiskodlingsmiljöpolitik och man hittar det i samband med just det som det här direktivet gäller, att i medlemsstaterna få en helhet för avfallshanteringen så att man minimerar avfallen och tar till vara avfallen på bästa möjliga sätt och på mest kostnadseffektivt sätt för medborgarna. Det är väl nog en av akilleshälarna för landskapsregeringen att man har fått det att bli sämre efter att kommunerna har gått in för Miseorganisationen, de flesta kommuner faller nu sönder. Det betyder att det embryot till en enhetlig och sammanhållen plan slås sönder under den här fyraårsperioden. Vad blir kvar? Jo, det blir enskilda kommuners enskilda system som i allmänhet, det kan hända att Lemland är ett undantag, men jag tvivlar även på det, är mindre kostnadseffektiv och ger ett sämre resultat. Det ger det som ltl Sundback sade, avfall ute i skogarna på nytt och det är en tillbakagång i avfallshanteringshänseende.

Jag böjer mig inför presidiets uppfattning om att den debatten tar vi inte huvudsakligen i det här ärendet utan vi tar den senare. Jag hoppas att landskapsregeringen håller sitt löfte till den delen och att det kan bli en sådan debatt. Den är väsentlig att ta i slutet av den här mandatperioden för att göra en genomgång av hur den här viktiga frågan politiskt har hanterats under de gångna åren. Det har skett en tillbakagång. Tack.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Man har två akilleshälar och den andra akilleshälen är kommunerna. Det har stått i upprepade budgetar och tilläggsbudgetar som landskapsregeringen har levererat till lagtinget, att landskapsregeringen har varit beredd att delta i infrastruktursatsningar med ett enda syfte att få ner kostnaderna för avfallshanteringar. Responsen från kommunerna har varit noll.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det här blir en politisk diskussion av det skälet att det är fel av mig att säga i miljöpolitiken att den här är den andra akilleshälen för landskapsregeringen eftersom den främst är en akilleshäl för ett parti, som det partiet är mycket väl medveten om. I valkampanjen för fyra år sedan gick man ut och sade att man skulle skrota ner Mise, det som kommunerna hade försökt bygga upp och göra något vettigt av. Man sade att det bara var galenskap och kanske några också blev invalda på grund av den starka kritiken. Jag hade också en stark kritik mot Miseorganisationen, hur den var uppbyggd, men jag gick aldrig ut och sade det. Vi sade att kommunerna tillsammans måste försöka åstadkomma bästa möjliga organisation av den här starten man har tagit. Det hade varit en klokare politik om alla partier hade gjort på det viset.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Visst blir frågan synnerligen politisk. Ltl Roger Jansson angriper liberalerna så jag passar på att svara för liberalerna också. Eftersom det är så att liberalerna inte själva kan lösa frågan i kommunerna så är det hur liberalerna har presenterat upprepade förslag, som vi har varit ganska ensamma om. Jag vill härmed dela ut ägaransvaret av Rafaelsfrågorna till övriga partier också.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När jag tittar i backspegeln och funderar på historien och kommer fram till några akilleshälar för andra politiker så är det en analys jag gör. Jag har ingen orsak här att särskilt idag kritisera liberalerna för detta utan det är lätt att konstatera att vad har resultatet blivit av den typen av politik. Då är det bra med självrannsakan. Jag har fått rannsaka mitt eget samvete i många politiska frågor genom åren och har fått konstatera att jag måste ändra riktlinje på politiken för att det ska bli bättre för Åland. Detsamma är det för den här frågan, det var olyckligt för fyra år sedan det som hände och resultatet ser vi idag och det är inte alls bra. Läser man EU-direktivet och EU:s målsättning för den här delen av miljöpolitiken ser vi att vi visserligen har en fantastisk sortering på Åland, det är bland den bästa i världen, men för övrigt har vi inte alls lyckats alls med samordningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Frågan om avfallshantering berör så gott som alla medborgare och företag. Alla är på ett eller annat sätt engagerade i avfallshanteringen. Många är också villiga att göra stora uppoffringar för att vi ska få till stånd en välfungerande avfallshantering. Jag har själv varit med i Mises arbete och för oss, som frivilligt har gått med i organisationen och försökt göra det bästa vi kan, så har det varit tungt med landskapsregeringens deltagande i den diskussionen.

Vi vet alla att lantrådet har sagt att hela organisationen ska läggas ner och ministern har på olika sätt varit otydlig för den verksamheten. Jag uppfattar att det inte har förbättrat förutsättningarna för de kommuner som jobbar i den organisationen att driva den vidare. Det beror på att regeringens ansvariga inte har sett sin uppgift i det här sammanhanget.

I den här avfallshanteringsplanen ingår ett jättestort kapitel om hur hela verksamheten ska organiseras och den är till vissa delar i strid med det vi har diskuterat i Mariehamns stad. Det börjar nästan gränsa till ett ministerstyre utöver det här huset. Det kan väl inte vara så att en kommunal angelägenhet ska styras från regeringens kanslier här i huset.

Regeringens uppgift är att tillse att det finns lagar och regelverk som vi, som i praktiken ska organisera avfallshanteringen, kan följa bland annat i kommunerna. Den stora svagheten har varit producentansvaret. Där finns fortfarande ett visst missnöje. Mise har åtagit sig en del så det kanske lite förbättrar situationen, men jag är osäker på om det faktiskt är en hållbar lösning.

Liberalerna har blandat ihop sitt partipolitiska intresse, som redan skapades inför föregående val när man kritiserade Mise kollosalt, avgiften och så vidare. Man har försökt driva den politiken när man har suttit i regering, vilket har varit olyckligt för hela den här frågan. Det blir ju ingenting av att det ska läggas ner, det fattar väl vem som helst, det kan inte lantrådet bestämma utan det är de kommuner som är med.

Många har dragit öronen åt sig och gått ur, vilket inte har gjort arbetet lättare, men det har gått åt rätt håll, vi har fått kontroll på kostnaderna och verksamheten är effektiv och väldigt ambitiös. Sedan finns frågan om kostnaderna och det är faktiskt inte heller ministerns sak. Det är en kommunal verksamhet som ska finansieras via kommunala avgifter. Så har vi beslutat i Mise enligt den självstyrelselogik som gäller för kommunerna. Sedan har ministern efter många om och men föreslagit att vi ska göra vissa investeringar och hon säger sig vara beredd att satsa pengar på det. Hur länge kan man lita på ett sådant löfte? Regeringar kommer och går och finns det inte reglerat någonstans är pengarna säkert försvunna.

Det blir ju inte heller billigare för skattebetalarna om en del av kostnaden ska betalas via landskapets budget och inte bara via kommunernas. Man måste se till helheten och inte nu försöka driva någon slags partipolitik i den här frågan. Det är bra om vi får en allmän diskussion i ärendet. Åland har en mycket ambitiös politik på kommunal nivå om alla kommuner, som jag är övertygad om, gör sitt bästa de kan utgående från sina förutsättningar.

Sedan poppar tanken alltid upp att man inte ska föra bort avfallet från Åland, det är på något sätt lite skämmigt att vi ska ta vara på det här. Det är en bra ambition, men förbränningsidén vill inte riktigt lösa det här, i alla fall inte i någon hast. Om kommunerna nu får arbeta på i den riktning som det här arbetet har tagit med stöd och förbättringar i lagstiftning och andra regelverk tror jag säkert att det här kommer att bli bra.

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! Kortfattat tänkte jag när det gäller avfallsplanen som har berörts i tidigare anförande och som också finns i remissdebatten och som ledamot Sundback frågade efter, så finns det statistik för 2008, men 2010 års statistik är fortfarande inte färdigt producerad. Man borde vara tydligare i remissdebatten om man frågar efter saker och ting, om det är meningen att vi i utskottet alltid ska läsa igenom det här, göra en utredning och berätta om det i salen eller om det räcker att vi förvissar oss om att materialet finns och var och en kan på eget initiativ gå och hämta materialet. Jag trodde att det faktiskt skulle räcka med att vi sade att det här finns, gå och hämta det om ni vill ha det. Att vi inte behöver bära upp det hit.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag menar nog att den information som jag efterfrågade var av allmänt intresse. Återvinningsprocenten, det som ska användas för energiförsörjning och det som ska deponeras. Det var 60/30 och 10 procent 2020. Den finns inte klassificerad i den formen i den rapport som utskottsordförande presenterar här. Där är det uppsplittrat på allt möjligt. Det är från kläder till batterier osv. Jag frågade ministern eftersom hon hänvisade till avfallsplanen, det är den som ska lösa frågorna i framtiden, var vi står idag, de uppgifterna fick jag inte då, nu frågar jag utskottet och då får jag dem inte heller för den tjänsteman som har det är på resa. Så fungerar vår förvaltning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Avfallsstatistik förs av ÅSUB. Jag skulle vilja säga några saker också om arbetet med avfallsplanen, den är ingalunda något ministerstyre. Det har varit och är en kommunal produkt. Det är kommunerna som gemensamt har tagit fram förslaget till avfallsplan, samtliga kommuner har varit med, även de som är utanför Mise. Den har varit ute på remiss och sedan fastställts av landskapsregeringen. Det gäller att ha reda på tankegångarna och strukturerna innan man börjar kritisera.

När det gäller infrastrukturella satsningar som behöver göras just för att få ner kostnaderna för kommunerna och för medborgarna har det stått i flera budgeter, som landskapsregeringen har presenterat, det kan vara allt från balningsanläggningar till krossningsmaskiner, men det har inte kommit något sådant initiativ från kommunernas sida. Landskapsregeringen har också ett moment som heter Främjande av avfallshanteringen och därifrån har Mise fått en hel del medel.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Vi ska spara de här godbitarna till den allmänna debatten. Nu är det så, bästa ministern, att det inte är kommunerna som ska utföra avfallshanteringsarbetet utan helst borde det vara mera privata företag. Kommunerna har ett myndighetsansvar, men inte ett operativt ansvar. Kommunerna, kan jag säga, behöver inga balningsmaskiner.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling  

är avslutad.