Remissdebatt

Budget för år 2018 BF 1/2017-2018

  • Utdrag ur protokollet

    Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om de båda ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget omfattas? Omfattat.

    Ltl Stephan Toivonen

    Vad jag ser från protokollet igår så var det här ärendet inte upp till kännedom, utan enbart motionerna kom på en tilläggslista.

    Talmannen

    Ärende nummer 4 var till kännedom på tilläggslistan igår.

    Kan förslaget omfattas? Omfattat.

    Talmannens förslag är att båda ärenden remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Talmannen vill påminna om tidsbegränsningarna. För gruppanföranden gäller en absolut tidsgräns om 15 minuter och för övriga anföranden är tidsgränsen 7 minuter.

    Diskussionen fortsätter.

    Ordet ges först till lagtingsledamot Axel Jonsson.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack, fru talman! Tänkte underhålla vtm Eriksson under morgontimmarna eftersom hon klagade på den bristande underhållningen igår. Jag har även försökt att göra ltl Johan Ehn lite mera optimistisk i debatten.

    Jag tänkte prata om språk, självstyrelse, Ålands Framtids ekonomiska prioriteringar och beskriver mitt anförande som att jag vill att vi här i lagtinget ska vara stolta, jag vill att ska spara mera, stimulera mera och visa lite mera omsorg. Det återkommer jag till.

    På vilket sätt ska vi vara stolta? Framför allt ska vi vara stolta över vårt svenska språk och framför allt måste vi se den alltmer bekymmersamma verkligheten som vi lever i språkligt sätt i staten Finland. Vi föreslår i budgetmotion nr 16 att vi ska säkerställa att all kommunikation gentemot myndigheterna sker på svenska från detta hus och från regeringsbyggnaden. Vi hör tyvärr emellanåt att det förkommer finska i kommunikationen österut och det är inte okej, vi måste markera och ha en tydlig princip att så inte får ske, vare sig i skrift eller per muntlig kommunikation.

    Vi vill också att man ska bistå det åländska näringslivet i större grad där man så önskar från näringslivets sida i kontakten med finska myndigheter och se till att man ligger på och att kommunikationen också där fungerar på svenska.

    Vi vill att man går igenom följderna av omvärderingen av åländska gymnasiebetyget som har diskuterats flera gånger under hösten. När vi tittar på de betygsmedeltal som krävs till de svåraste utbildningarna att komma in på i Sverige i dag att det har blivit betydligt svårare för våra åländska ungdomar att komma in på utbildningarna. Man kan ta del av de beräkningarna som Ålands Framtid har gjort i motion nr 17, där ser man svart på vitt för att bli läkare, juristen krävs det betydligt högre betygsmedeltal än vad det krävdes tidigare.

    Det här är ett problem in minst med tanke på vad vi behöver till ÅHS idag, jo det är läkare. Vad behöver vi till lagberedningen, det är duktiga jurister. Det är klart att det är en utmaning om vi inte får in våra ungdomar på den här typen av utbildningar. Liberalerna pratade om kompetens eller kunskapsförsörjning under gårdagens debatt, här har vi ett jätteviktigt område att jobba på om man ska lyckas med detta. Här behövs det åtgärder för att återställa antagningen såsom den var förut.

    Det åländska gymnasieskolan håller hög kvalitet, den har hållit hög kvalitet och kommer förmodligen att göra det framöver det borde synas i värderingen av de åländska betygen.

    Vi hade en åländsk partiledardebatt där vi diskuterade språket. Några goda förslag som kom upp under den debatten var att man bl.a. skulle tillsätta en språkkommitté och försöka stärka språkrådet och jobba mera aktivt med språkfrågorna, men också att vi måste våga diskutera internationella åtgärder. Att samla och skaffa oss kunskap och en helhetsbild över de övergrepp som sker mot självstyrelselagen, mot språklagen i Finland att vi kan visa det internationella samfundet när vi är beredda att ta till sådana åtgärder. Vi har ett solklart case att Finland bryter mot självstyrelselagen och de åtaganden man har iklätt sig 1921. Det är oerhört viktigt att vi har bilden klar för oss själva om vi ska gå ut till omvärlden. Vi har goda grunder redan idag.

    Självstyrelsen vill vi alla utveckla. Det framgick med all tydlighet under gårdagens debatt. Men utvecklar vi självstyrelsen idag? Inte särskilt mycket. Vi förhandlar förstås om en ny självstyrelselag, där vill jag ge talmannen en eloge för att hon markerade mot presidenten att vi har kompromissat klart från Ålands sida. Ålandskommitténs betänkande är som vi alla vet ganska långt ett diktat av vilken självstyrelse de finska partierna kan tänka sig. Alla de förslag som lades på slutet av de åländska ledamöterna togs aldrig ens upp till behandling, det känner vi alla till. Att sedan ytterligare börja kompromissa från ett diktat från de finska partierna verkar helt orimligt, enligt vår uppfattning i Ålands Framtid. Tack för det fru talman.

    Vi kan också utveckla självstyrelsen med de instrument vi har idag, det nämndes också under gårdagens debatt därför lägger vi två stycken motioner om att överta socialförsäkringen och om att införa en sammanhållen åländsk alkoholpolitik.

    Vad alkoholpolitiken är det ett sätt att ge landskapsregeringen råg i ryggen mot bakgrund av det utlåtande man gav i samband med alkoholreformen som presenterades i Helsingfors. Där genomför man stora förändringar som visar att vår möjlighet att bedriva en effektiv och sammanhållen alkoholpolitik är ganska kringskuren med tanke på att vi saknar den viktigaste delen av behörigheten, nämligen vad som får säljas i butiker och den alkohol som produceras. Vi behöver lagstiftningen också över det området, det visar den senaste diskussionen med all tydlighet.

    Ålands Framtid föreslår att man förverkligar de tankar och planer man haft från regeringens sida och riktar en framställan till regeringen i Helsingfors om att överta behörigheten över resterande del av alkohollagstiftningen. Vi kunde t.ex. upprätta ett eget åländskt monopol där vi låter överskottet gå till att motverka missbruk och de negativa konsekvenserna av alkoholmissbruk. Det är ålänningarna värda då kunde vi också utveckla vår alkoholpolitik ytterligare.

    Varför ska vi överta ta socialförsäkringslagstiftningen? Den som sätter sig in i den valfrihetsreform som diskuteras i Finland i dag inser ganska snabbt att här håller man på bygger upp en totalt annorlunda struktur på den östra sidan av skiftet än vad vi har i vårt åländska samhälle. Det här gör att om vi ska agera proaktivt, ska vi kunna utveckla en socialförsäkring och ett pensionsskydd som svarar mot våra åländska förhållanden och inte hamna på efterkälken när man diskuterar t.ex. att slopa FPA eller att man ska ha en finansieringskälla för sjukvården. Dessutom vet vi att vi från åländsk sida är kraftiga nettobetalare till socialförsäkringssystemet, vi har låg arbetslöshet, relativt höga disponibla inkomster, vi betalar helt enkelt inte mycket mera till socialförsäkringssystemet än vad vi får ut. Det här gör att vi med eget åländskt system kunde vi antingen sänka arbetsgivaravgifterna och stimulera näringslivet eller förbättra förmånerna som betalas ut från socialförsäkringssystemet. Det här ger möjligheter för oss i Ålands lagting att aktivt utveckla någonting, ta chansen att skapa ett bättre system för ålänningarna beroende på hur vi prioriterar politiskt, det är ålänningarna värda. Se det inte bara som ett problem den utveckling som kommer, se det som en möjlighet och börja jobba proaktivt med frågan redan nu.

    Våra ekonomiska prioriteringar. Ålands Framtid ser positivt på att regeringen har lyckats hålla kostnadsutvecklingen i schack något så när. Samtidigt ser vi att verksamhetskostnaderna ökar med 6,3 miljoner euro i förhållande till fjolårets budget.

    Inflationen har legat runt en procent de senaste åren, den beräknas uppgå till 1,6 procent under 2017. Vi borde absolut inte tillåta att verksamhetskostnaderna stiger med mer än två procent för att vi ska ha en oförändrad verksamhet. Vi bör ge regeringen i uppdrag att återkomma med förslag till sänkta verksamhetskostnader om 2,5 miljoner euro för 2017. Vi har inte det utrymmet att utveckla våra egna verksamheter där borde vi hålla locket på att vi inte späder på kostnaderna ytterligare.

    Regeringen har gjort ett bra inledande jobb men vi vill att man sparar ytterligare inom våra egna verksamheter, egentligen inte sparar utan håller verksamheten oförändrad.

    Vi vill att man återtar investeringsfullmakten för västra Föglö. De senaste månadernas debatt visar med all tydlighet att vi har ett förslag till kortruttsutbyggnad som inte håller måttet. Regeringens lovvärda ambitioner om ett hållbart Åland rimmar väldigt illa med de sprängningar man tänker göra på Föglö i dagsläget. Vi stöder inte en sådan politik. Skicka tillbaka förslaget för ytterligare utredning och beredning. Vi är ganska många i den här salen som tycker likadant både inom regerings- och oppositionsblocket.

    Med vi behöver inte heller ge regeringen fullmakt att gå till banken, därför föreslår vi att lånefullmakten stryks ur budgetförslaget. I ett läge där vi inte kan kontrollera våra inkomster, åtminstone inte i största del tack vare att vi är så beroende av klumpsumman och de transfereringar som kommer från Finland så är det oansvarigt att skuldsätta Åland på det sättet som man diskuterar i regeringskretsar i dagsläget. När man kan kontrollera sina inkomster då kan man gå till banken och belåna sig med när man är helt beroende av någon annans inkomster är det väldigt farligt och riskabelt. Det var en nästan helig princip i lagtinget under många år men som på senare tid har börjat ifrågasättas alltmer, tyvärr.

    Vi vill också stimulera och få fart på tillväxten för vi vet att det ändå är mest avgörande för det åländska samhällets utveckling att vi har ett näringsliv som går bra och en sund ekonomi med arbetsplatser och som skapar inflyttning osv. För att göra ltl Petri Carlsson glad på morgonkvisten föreslår Ålands Framtid att det avdrag som regeringen föreslår ska vara till för alla. Det finns en orättvisa i att man endast ska ge avdraget till låginkomsttagare. Det är klart att alla som är med och arbetar och bidrar till att vi har fått så pass mycket högre kommunalskatteintäkter t.ex., det är för alla ålänningar som har varit med och arbetat in dessa pengar. Det är märkligt att regeringen kan lägga fram ett sådant förslag med moderaterna som del av regeringen. Hur kommer det sig att man kan acceptera och kompromissa bort sin ideologi på det här sättet att man inte ger avdraget till alla? Vi vet att det sitter ett rödare parti i regeringen som säkert har ett visst inflytande men borde inte moderaterna stå på sig mera i det här fallet, det tycker i alla fall vi om man ska vara ett borgerligt parti på riktigt.

    Vi föreslår också att man ska ta ett helhetsgrepp om den offentliga konkurrensen. Man borde gå igenom alla verksamheter som både av hundarna och landskapet bedriver i dag och fråga sig, behöver vi verkligen sköta det här? Väghållning, är det något som ligger inom det offentligas kärnområden? Ska vi verkligen syssla med företagshälsovård på ÅHS något som privata lika gärna kan tillhandahålla i dagsläget. Man borde gå igenom detta en gång för alla och faktiskt definiera vad våra åländska syn är på samhällets kärnuppgifter, resten borde vi inte ägna oss åt. Det kan man läsa mer om i budgetmotion nr 24.

    Vill även att man tar ett helhetsgrepp kring byråkratin för evenemangs- och nöjesarrangörer. Det är det viktigt att se till att skapa enklare regelverk för att göra Åland lite roligare. Det vore ålänningarna förtjänta av och bra inte minst för turismen. Det kan om man läsa mer om i budgetmotion nr 27.

    Avslutningsvis, fru talman vill vi minska klyftorna mellan barnfamiljer. Återigen lägger vi ett förslag om att fördubbla ensamförsörjartillägget, vi vet att det ger effekt och att det är viktigt.

    Slutligen ska jag kort nämna att vi även har två motioner som berör ett nätfiskeförbud under lektiden för att säkra våra naturliga lekplatser för fiskarna. Vi har även ett förslag om att införa en förvaltningsplan för havsörnen, vi får allt större problem på de områdena.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Ltl Axel Jonsson är en riktig glädjespridare. Jag vill ge beröm för det var ett positivt anförande med det väldigt många konkreta bra förslag. Det är precis det som jag och många förväntar sig av oppositionen, det ska komma både ris och ros men också konkreta förslag. Sedan finns det saker som vi verkligen behöver ventilera och diskutera. Det är t.ex. inte så smart att i det här läget skicka in några extra framställningar till Finlands regering om olika behörighetsöverföringar, första och främst ska vi koncentrera oss på att ro självstyrelselagsreformen i hamn.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag har delvis en annan uppfattning. Något som har fastnat djupt hos mig är som en tidigare känd liberal i den här salen brukar säga, att man ska akta sig för att förpassa allting till revisionens långbänk. Med det menas att nu har vi självstyrelserevisionen den ska sköta självstyrelseutvecklingen, nu måste vi vänta tills vi får dem på plats. Det är ett farligt tänkande, jag förstår logiken i det men ska vi utveckla självstyrelsen kan vi inte vänta fem år. Vi har redan förhandlat i över fyra år om självstyrelserevisionen, det betyder att vi gör ingenting på tio år. Vi kan inte utveckla självstyrelsen på det sättet utan arbetet måste rulla på kontinuerligt. Framför allt vad gäller socialförsäkringen ser vi att vi har problem just precis bakom hörnet.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag håller med om det man kan inte låta allt föras in i en stor revision utan man måste under arbetets gång få in olika förslag om ändringar, men just i det här skedet är det kanske lite känsligt och otaktiskt.

    Vill ge en eloge för att Ålands Framtid flera gånger lyfte upp ensamförsörjarnas situation. Det månar även vi liberaler väldigt mycket om, det är viktigt att vi har den gruppen i fokus. Vi ser att avdraget till en viss del stöttar upp den gruppen.

    När det gäller svenska språket är det bra att stå på barrikaderna och vill nog påstå att landskapsregeringen gör det även om man inte har beskrivit mycket i budgeten om det är det ett ständigt pågående jobb, det är alltid på agendan.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är klart att man kan tycka att det är otaktiskt att föra fram mera vi har så mycket olösta problem på axeln Mariehamn och Helsingfors i dag. Samtidigt stärker det bilden av att vi har problem i självstyrelsesystemet i dagsläget. Låter vi bli att föra upp de upplevda problem och de utmaningar som vi har på bordet idag är inte heller något bra alternativ. Det är klart att vi måste vara proaktiva och dessutom erbjuda lösningar på de problem som vi vet att kommer runt hörnet, det går motionen ut på. Socialförsäkringen t.ex. här vi kan erbjuda en enkel utväg för Helsingfors i förhållande till Åland och det borde man vara oerhört intresserad av från Helsingfors sida.

    Vad gäller det svenska språket uppmanar jag alla i den här salen att betona det i dagens läge och jobba för det. Alla åtgärder som utvecklar det svenska språket hoppas jag att man tar emot tacksamt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Visst är det underbart att få sitta i opposition och erbjuda det åländska folket en hel lista av julklappar utan riktigt ansvarsfullt ekonomiskt tänkande.

    Jag reagerade på den internationella åtgärden som Ålands Framtid föreslår att vi ska börja diskutera för att stöda upp svenska språket. Vart ska åtgärderna, breven skickas till vilket organ? Är det till är EU eller vart han man tänkt skicka dem för att få det internationella stödet gentemot situationen i Finland?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är en mycket bra fråga. Man ska komma ihåg att den viktigaste effekten med att väcka frågan internationellt om den språkliga situationen på Åland, Finlands åtaganden gentemot Åland är inte att vi får stöd från Sverige eller från omvärlden utan att frågan väcks internationellt. Det sista Finland vill i dagsläget är att få en diskussion och en debatt om man överhuvudtaget lever upp till sina åtaganden. Har vi ett bra case där vi kan visa att det på den här och den här punkten bryter man mot självstyrelselagen. Man tillförsäkrar inte Åland sin språkliga service som man har rätt till enligt besluten från 1921. Då har vi plötsligt ett mycket bättre läge att förhandla för då vill Helsingfors ha tyst på ålänningarna. Det är klart att vi ska diskutera vart vi vänder oss men mitt råd skulle vara att vända sig till så många instanser som möjligt för att skapa stor synlighet för problematiken.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det här är ett resonemang som vi tillsammans borde föra vidare i självstyrelsepolitiska nämnden. Vi har varit med lagtinget till Sveriges Riksdag och vi diskuterar kontinuerligt med Finland. Man har tidigare under debatten internationellt lyft fram att man borde klaga till EU, här ser man att Katalonien är ett exempel. Där har EU visat ganska tydligt att de stöder sina medlemsländer dock inte självstyrda områden. Börjar de bryta upp det, har vi EU kvar? Det är riskfyllt det som ledamoten lyfter fram?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tar man Katalonien som exempel, även om man inte har fått EU:s stöd visar utvecklingen med allra största tydlighet att visst väcker det känslor och reaktioner runt om i världen. Visst är det många som håller med dem att det borde ha rätt till en utvecklad autonomi, som faktiskt är grundorsaken till att det har gått som det har gått att man från spanska statens sida under i princip tio års tid har vägrat ens diskutera med Katalonien om utvecklad självstyrelse. Det visar att om man vågar gå ut med sin sak internationellt kommer man också att sätta press på centralmakten, det har Katalonien gjort. Sedan har mycket gått snett i den konflikten det är jag den första att hålla med om. Sitter man stilla och inte vågar påtala de problem man upplever då kommer definitivt ingenting att hända. Vi ser inte särskilt stora framgångar med den diplomatiska vägen gentemot Helsingfors i dag man lyssnar inte och rycker på axlarna åt Åland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Jag delar ltl Jonssons bild om att kompetensförsörjningen är oerhört viktig och där är förstås gymnasiebetygen en viktig del. När det gäller skolan vill jag lyfta grundskolan ännu mera. Det är inte ovanligt när man pratar med folk som flyttar in att svaret för att de flyttat hit är att vi vill ge barnen en bra skola. Alla de lärare på Åland som ger en utmärkt utbildning dagligen ska ha en stor eloge och det är viktigt att vi fortsätter med det. Utbildningsminister Asumaas arbete med revidering av grundskolelagen kommer att stärka den åländska skolan än mer.

    Därtill vill jag tillägga arbetet som görs i tredje sektorn, framför allt kultur Åland som faktiskt bjuder på ett dynamiskt samhälle trots vår litenhet. Att rekrytera folk som har pluggat på universitetet i Uppsala och Stockholm och andra större städer det är inte så lätt att få dem tillbaka men där gör tredje sektorn ett hästjobb.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag delar uppfattningen att grundskolan är en av våra största tillgångar och vi kanske marknadsför den alldeles för lite, alla vet hur bra den finska skolan är men vi har faktiskt en bättre skola än den finska om man ser till de mätningar som görs.

    Visst är det synd om vi har en så pass bra grundskola och bra gymnasieutbildning att när man kommer till slutet av den har man svårare att slippa in på de kvalificerade utbildningarna. Det är ett resursslöseri att vi bygger upp en så pass bra utbildning men ändå höjer tröskeln för att komma in till kvalificerade utbildningar i Sverige. Där har vi en stor potential om vi verkligen vill ta tillvara på den nytta som den åländska grundskolan gör idag, ligg på den egna ministern i det arbetet ltl Jonsson.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Jag antar att ledamoten Jonsson drog till när han sade att kunskap är ett resursslöseri, tror vi delar uppfattningen att kunskap är ingen tyngd att bära och kan aldrig vara till nackdel i ett modernt kunskapssamhälle.

    Vill lyfta upp företagshälsovården vid ÅHS som ltl Jonsson tog upp i sitt anförande, där arbetar vi aktivt i ÅHS styrelse med att konkurrensutsätta den verksamheten.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack talman! Ltl Jonsson lyfte upp en sammanhållen alkoholpolitik och ett eget monopol i en budgetmotion där det diskuteras om en revidering av alkohollagen. Det sammanbinds också med enklare regler för evenemang och nöjesarrangörer. I dag finns stor brist på ansvariga föreståndare, främst under sommarhalvåret och numera även året runt. Det examineras ut alldeles för få servitörer idag, det gör att det bli väldigt svåra och tuffa krav för restauranger på Åland men även om man har någon sorts arrangemang där man vill kunna servera någon sorts alkohol.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Delar helt den bilden. Vårt regelverk idag är alldeles för strängt. Man ska komma ihåg att det är bättre att folk dricker på den här typen av tillställningar än att det sitter hemma och dricker. Vårt stränga regelverk i dag gör det svårare att ordna nöjestillställningar, arrangemang eller bedriva verksamhet där man serverar alkohol. Det är beklagligt, det är inte bra för turist Åland och inte bra för nöjes-Åland. Jag är glad om moderaterna har liknande tankar.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack talman! Här är ett problem, idag krävs två års erfarenhet av servering på heltid för att vara ansvarig föreståndare på en restaurang. Det betyder att alla dessa duktiga sommarjobbare som kommer tillbaka år efter år till restauranger kommer aldrig att ha en chans att komma upp i två års erfarenhet. Här skulle man verkligen kunna gå in och ändra erfarenhetskraven till sex månader eller ett år och ha strängare prov för att ha en chans att visa att man verkligen kan det. Titta över regelverket hur hela Åland ska kunna ha dessa restaurangen och evenemang året runt.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det låter väldigt positivt och moderaterna sitter själva på den ministerpost som har goda möjligheter att göra något åt det, vi får räkna med att det kommer åtgärder under året eller att vi kan föra en diskussion kring den motion vi har lämnat till finans- och näringsutskottet. Det är helt klart som ltl Holmberg-Jansson säger att det är ett problem och ett onödigt problem som vi själva kan göra något åt ganska enkelt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Tack ltl Jonsson för tipsen till moderaterna och för att jag fick starta dagen med ett leende.

    Tack vare att moderaterna sitter med i regeringen har vi avdraget. Jag kan informera om att det finns med i förslaget att man aviserar att inför nästa år avse att ge det till alla ålänningar som har varit med och byggt Åland starkt. Det har jag förordat och var först ut och gratulerade i går, det noterade jag att ltl Jonsson såg.

    Budgetmotionen som Ålands Framtid har lagt där man föreslår att avdraget ska införas till fullo redan nu. Det innebär 1,2 miljoner och avser att det ska man lösas genom minskade verksamhetskostnader, dessutom 2,5 miljoner ytterligare, det är nästan 4 miljoner i inbesparingar. Hur avser ltl Axel Jonsson och Ålands Framtid att det ska lösas?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Ltl Petri Carlsson missförstår resonemanget, vi föreslår 2,5 miljoner i en inbesparing av verksamhetskostnaderna. Det täcker det utökade avdraget på 1,2 miljoner. Orsaken till att vi lägger motionen om minskade verksamhetskostnader är de resonemanget jag förde i mitt huvudanförande. Vi har i princip ingen inflation, den ligger runt en procent men ändå låter vi verksamhetskostnaderna öka med 3,3 procent. Det visar att någonstans bygger vi ut verksamheterna utan att vi egentligen ser i budgetförslaget var det sker. Det motsätter vi oss från Ålands Framtids sida, vi vill att regeringen går igenom det och återkommer med förslag vill en bibehållen verksamhet enligt det budgetförslag vi hade förra året. Inflationsjusterat låt så vara men vi ska inte bygga ut den här verksamheten.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Om vi bygger ut framgår det om det ökar någonstans och då vill jag att ltl Jonsson förklarar det. Det är inte bara inflationen, man tittar på avtalsjusteringar som man ingått kollektivavtal med hur lönerna utvecklas. Tack för klargörandet. Det betyder att Ålands Framtid föreslår åtminstone 1,3 miljoner ytterligare i inbesparingar efter att avdraget är finansierat, totalt 2,5 miljoner vilket motsvarar 60-70 närvårdartjänster. Då är det viktigt att ltl Axel Jonsson och Ålands Framtid visar var man avser spara, det är ganska många tjänster. Jag har full respekt för att man föreslår det men tala gärna om för det måste finnas någon idé inte bara säga att det ka sparas.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Om det vore så enkelt borde regeringen, eftersom verksamhetskostnaderna ökar, anställa 60-70 nya närvårdare och så är det förstås inte utan man bygger ut verksamheterna lite här och lite där därför krävs det att man tar ett helhetsgrepp och gör en ordentlig genomgång. Det vi observerade, ltl Petri Carlsson och det vi från Ålands Framtids sida föreslår är en oförändrad verksamhet. Vi vill inte att man bygga ut verksamheterna, istället ville vi ge tillbaka mera vill ålänningarna som arbetar. Vi vill ge ett ensamförsörjartillägg till de som har det allra svårast. Det här är rätt väg att prioritera i den ekonomiska politiken. Vi ska inte låta våra egna verksamheter svälla ut på bekostnad av ålänningarna och de som behöver pengarna mest. Det borde vi ändå vara ganska överens om vi två som hyfsat borgerliga politiker.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Fru talman! ”Håller inte måttet”, sade ltl Axel Jonsson i Ålands Framtids gruppanförande angående kortrutten. Jag vill påminna ledamoten om att beräkningarna grundar sig på flera års arbete med 2 000 sidor utredningar, kostnader ca 2 miljoner lett under tidigare landskapsregeringar, räcker inte det för Ålands Framtid? Vill Ålands Framtid ytterligare utreda? Ledamoten nämnde också att under de senaste månadernas debatt har det framkommit att det inte skulle vara korrekt. Om det är något som inte håller måttet är det debatten från Ålands Framtid och den retorik man framhåller gällande kortrutten.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    När sakargument tar slut ger man sig på retoriken. Det som är sant i det här fallet är att man från landskapsregeringens sida har man bakat ihop östra och västra Föglö. Vi stöder projektet på östra Föglö, det har vi varit tydliga med från början. Västra Föglö har man bakat in i östra Föglö för att man ska visa att också det projektet är lönsamt. Är vi riktigt ärliga inser vi att man inte kommer att spara lika mycket pengar på de satsade euro som man lägger på västra Föglö som man gör på östra Föglö. Därför har vi kommit med andra alternativ på hur man kunde göra det billigare och bättre på västra sidan. Under hela debatten har landskapsregeringen vägrat att redovisa projekten separat, där kunde man ha en betydligt mer transparent utredning som ger ålänningarna en klar och tydlig möjlighet att välja hur man ska satsa sina slantar. Det är mycket pengar det handlar om.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Om man är i oppositionsrollen är det mycket lättare att plocka ut russinen ur kakan, men sitter man i landskapsregeringen har man ett ansvar för helheten. Ett ansvar för att hela trafiksystemet ska fungera. Just därför vi har ansett att bygger vi ut på östra Föglö måste vi även göra något på västra Föglö. Där har man olika alternativ att gå på, det alternativ som landskapsregeringen går inför anser vi är mest ekonomiskt och miljömässigt mest hållbart. Man har tidigare försökt framhäva att förkortning av färjpasset inte ha någon betydelse, på tio år kör man 2,5 år mindre och på 50 år är det 7,5 års trafik som man sparar in i dygnet runt. Det är stora miljömässiga och ekonomiska inbesparingar vi pratar om.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Man sparar tio minuter på ett färjpass och man får lite bättre utsikt enligt infrastrukturministern själv. Jag förstår resonemanget att man ska se projektet som en hel, men det hindrar inte att man redovisar det separat för det har funnits ett otal andra alternativ på västra sidan av Föglö i debatten hittills. Genom att slå ihop allting till en klump och säga att det här är allt eller inget så lägger man en våt filt över en konstruktiv debatt och man tar inte emot de inspel som kommer från civilsamhället. Det är dåligt för den åländska demokratin och definitivt dåligt för den budget vi diskuterar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack talman! Trams, ännu mer liberal alkoholpolitik tänkte jag när jag fick höra motionen. Jag har också lärt mig att man behöver ta reda på fakta innan man bestämmer vad man har för åsikt om motionen.

    Jag vill lyfta på hatten, för man lyfter diskussionen kring att strängera mot den finländska regeringens liberala alkoholpolitik och att man kan börja tänka själv. Jag håller med Ålands Framtid jag har själv funderat på vad man kan göra för att främja våra bryggerier för att kunna få sälja. Där finns det en samsyn. Däremot med alkoholmonopol har man ett större ansvar med över- och tillsyn. Har Ålands Framtid tänkt till där?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är klart att det följer ett ansvar med all lagstiftning och all lagstiftningsbehörighet vi har. Till största delar är vi nöjda med de behörigheter vi sköter i lagtinget i dagsläget och ingen som ifrågasätter det. Vi sköter tillsyn över en mängd områden, det är klart att vi även kommer att klara det på den här punkten. Ser vi att det kommer att leda till stora ökade kostnader som inte kan täcks av intäkterna från ett alkoholmonopol är det klart att det ska påverka den ekonomiska relationen mellan Åland och Finland.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack talman! Vi är 29 000 invånare och det krävs en hel del för att ta över monopolen, det går inte att ha en deltidstjänst på tillsynen där måste vi se vad vi klarar av att ha. Är det ett ekonomiskt hållbart tankesätt genom att vi har taxfree? Ålands Framtid skriver i motionen att man har 30 procent högre omsättning på Alko i Finland än på Åland. Är det hållbart långsiktigt att göra det? Säkert något som Ålands Framtid har tänkt på och jag håller med om vad man skriver i motionen att vi har bra tillsyn, bra åtgärder och ansvarsfull alkoholserveringsutbildning. Samtidigt kan man se på vad vi kan göra ännu bättre, där är jag öppen för diskussion.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Om vi titta på det åländska samhället och den alkohol som säljs i butiker, på monopolet och på den alkohol som produceras vad gäller produktionsdelen är den väldigt begränsad där borde vi klara av tillsynen med de resurser vi har idag för alkoholtillsyn av utskänkningsärenden. Ser vi på butikerna och den tillsyn som sker där ser jag heller inga hinder varför vi inte skulle klara av att sköta den tillsynen.

    Vi är ett litet sammanhållet örike där de här borde vara oerhört lätt att göra, vill vi inte göra det själva kan vi köpa in det utifrån. Det är inga oöverstigliga hinder vi ser som kommer från tillsynen utan hindret ligger i den politiska viljan. Kan vi bestämma oss här i lagtinget för att det här är något bra, ett område vi kan utveckla, stärka Åland då löser vi också de praktiska problemen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, fru talman! Ltl Axel Jonsson inledde med att han ville göra alla glada. Skärgården blir inte glad när man lyssnar på hans utsikter för hur Ålands Framtid vill utveckla skärgården. Kanske Ålands Framtid står för fasta Åland men lämnar skärgården där hän.

    Ledamoten ser inte varför västra Föglö är så avgörande för resten av skärgårdens trafik och dess inbesparingar och förbättrade trafikmöjligheter. Sydöstra skärgården ropar och kräver att västra Föglö ska byggas ut och förbättras för att det överhuvudtaget ska vara intressant att laga en trafik vidare från Föglö.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det som liberalerna och Ålands Framtid vara överens om under förra mandatperioden var att man ska ta det mest ekonomiskt vettigaste investeringarna i skärgårdstrafiken först, östra Föglö är ett sådant projekt. Västra Föglö med den modell man har nu är det inte. Investeringskostnaden i förhållande till vad man får tillbaka på den satsningen är alldeles för liten. Från Ålands Framtids sida menar vi att det bästa sättet att faktiskt ha råd att bygga ut skärgårdstrafiken, att ha råd att satsa på skärgården är att vi tänker ekonomisk smart. De resurser vi plöjer ner i västra Föglö nu kommer vi inte att kunna sätta in i ett bättre projekt på annat håll. Så ärliga måste vi ändå vara med varandra.

    Som man har gjort nu från regeringens sida så har man gjort allt till en enda klump så att man inte kan se skillnad på de olika satsningarna är inte en förnuftig ekonomisk politik.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, fru talman! Intressant att höra att investeringen inte betalar sig. Investeringen som totalt sett inklusive de arbeten som ska göras på befintliga vägar och broar kommer att betala sig på 15 år. Sedan kommer vi att se en inbesparing på tre miljoner per år framöver. Hur kan ledamoten påstå att det inte är en lönsam investering?

    Ledamoten ville förbjuda nätfiske under lekperioden, är han då villiga att förbjuda spöfiske i samma områden?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Nätfiskeförbudet ska gälla generellt på grunda vatten. Vad gäller spöfiske finns det och även för nätfiske fredade lekvikar och det räcker för spöfisket att ha de frivilligt fredade vikarna och lekområdena. Vi vet att spöfisket är en viktig del av vår turistprodukt på Åland. Att blockera hela våren för sportfiskare är inte motiverat. Vi vet också att de mängder man drar upp från sportfisket och spöfisket kommer inte i närheten av det som man fiskar in med nät, därför föreslår vi att det ska gälla nätfisket i första hand.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag vill fråga om skatteavdraget som Ålands Framtid nu vill ge till alla ålänningar.

    Jag fick inget riktigt svar när jag ställde frågan till moderaternas ordförande, kanske jag kan få det av Ålands Framtid. Var ligger samhällsnyttan med att ge Anders Wiklöf, Tryggve Eriksson, Ben Lundqvist och andra relativt välbeställda ålänningar 100 euro mer i året? Att ge det till en ensamstående tvåbarnsmor som måste betala 18 euro per gång för att gå till Mariebad det förstår jag. Men förklara gärna för mig vilken nytta för samhället som kommer av att ge redan välbeställda människor 100 euro mer om året?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Vet inte om ltl Holmberg har satt sig in i lönestatistiken men det är bra många fler ålänningar än de som nämndes i det här replikskiftet som har en högre inkomst än 35 000. Medelinkomsten ligger säkert över det på Åland i dagsläget. Det betyder att vi har en stor del av den åländska befolkningen som inte får det här avdraget tillgodo. Det är fel, en felaktig signal. Från Ålands Framtids sida vill vi inte öka progressiviteten i beskattningen som regeringen nu gör med det här förslaget. Jag har full respekt att man från socialdemokratiskt håll resonerar annorlunda men det är förvånande för oss i Ålands Framtid att man har lyckats få hela regeringen med på det här spåret som ändå består av rätt många borgerliga politiker. Återigen får man gratulera socialdemokraterna till goda förhandlingar.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Vi tackar för gratulationerna. Anser sig ltl Jonsson sig själv vara icke välbeställd? Vi här i salen tjänar runt 45 000 i året. Behöver ltl Jonsson hundra euro till i året? Är det därför vi sitter här för att ge oss själva skattebidrag?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Vi ska se det här ur ett generellt perspektiv, ltl Holmberg och det inser vi båda. Det här handlar om att vi vill visa tacksamhet, uppmuntra människor att arbeta och fortsätta se till att vi får starka kommunalskatteintäkter som vi för tillfället har, då måste vi rikta åtgärderna bredare vi kan inte bara rikta dem mot låginkomsttagare. Alla som är med och arbetar och utvecklar det åländska samhället ska ha den största tacksamhet för det. När vi bygger ut de egna verksamheterna är det väl också rimligt att en del av de pengarna går tillbaka till skattebetalarna. Då ska det gå tillbaka till alla som har varit med och dragit in de gemensamma resurserna. Det är ett förnuftigt resonemang enligt oss. Återigen har jag respekt för att man kan ha en annan politisk uppfattning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tage Silander, replik

    Fru talman! Ledamoten nämnde ambitionen att sänka verksamhetskostnaderna, det är en bra ambition åtminstone att hålla dem i schack. Enligt budgeten ökar verksamhetskostnaderna med 3,3 procent. Vill förklara att verksamhetskostnaderna bara är en del när man bedömer kostnadsutvecklingen, avskrivningarna bör också räknas med. Verksamhetskostnaderna ökar förvisso med 3,3 procent med avskrivningarna minskar samtidigt. Det gör att kostnadsmassan ökar från 203 miljoner till 207 miljoner, vilket är en ökning med 1,9 procent. Det är en ökning men dock inte så farligt som här angavs.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är ett relevant resonemang med det visar fortsättningsvis att det finns utrymme att spara ytterligare trots att man bibehåller en oförändrad verksamhet, det pekar vi på med vår motion. Därför vill vi ge regeringen i uppdrag att fortsätta med det goda arbetet man gjort en bit på vägen men det räcker inte om vi ska få ekonomin i balans. Vi är eniga i det och det är klart att man också ska beakta avskrivningarna. Men det visar också tydligt att det finns möjligheter att gå vidare.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, fru talman! Tack, det var ett bra svar som jag är tillfreds med. Vi har alla ambitionen att hålla kostnaderna i schack så gott det går. Däremot måste vi alltid ställa dem till det vi producerar och det vi vill producera sådan är kampen, diskussionen fortsätter naturligtvis men vi har ögonen på kostnaderna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Jag brukar aldrig någonsin kritisera oppositionen, antingen håller jag med eller så är jag tyst. Den här gången gör jag ett undantag för att Ålands Framtid har en motion i samma ärende som Åländsk demokrati. Vi vill slopa avdraget och ni vill höja den övre gränsen. Förslaget som finns för 2019 kommer 1 000 personer, höginkomsttagare inte kommer att kunna dra nytta av avdraget medan det är 6 000 låginkomsttagare inte kommer att ha någon nytta av det. Varför kallar vi det ett förslag med socialistiska förtecken?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Helt enkelt för att det höjer progressiviteten i beskattningen.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Det kommer inte att ge något bidrag till de som verkligen är låginkomsttagare. Alla har talat, ministern, lantrådet osv. att det är ett avdrag för låginkomsttagare, men det är alltså för medel- och höginkomsttagare som det är ett avdrag, därför är vi emot avdraget. Jag hoppas vi får stöd när ni har förstått poängen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Ltl Axel Jonsson lyfte budgetmotion nr 27 vad gäller evenemang- och nöjesarrangörer och vill att anslagen höjs med 20 000 euro under mom. 51 600 penningautomatmedel för kulturell verksamhet. Läser vi i budgeten har vi budgeterat 13 000 under momentet. Ett klargörande till ltl Jonsson att vi höjer det till 33 000.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Om man ska vara ärlig var det svårt att förstå att när man i budgetförslaget beskrev att man skulle ha ett projekt för att stärka de kreativa näringarna var precis det vi beskrev i vår budgetmotion som man var ute efter. Det är förstås bra om det ligger i röret. Bedömer man från regeringssidan att man klarar sig med de medel man upptagit för ändamålet är ingen gladare än oss vi vill spara och minska kostnaderna. Då hoppas jag att man tar i beaktande skrivningar vi har i vårt budgetförslag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Tack, fru talman! Budgetmotion nr 19 ålänningarnas socialförsäkring där motionsställaren skriver att jämställd föräldraledighet och ekonomiska realiteter är en bra sak att kunna jag håller med er. Ni skriver att vi ska överta socialförsäkringslagstiftningen. Först behöver man fundera om tidpunkten är riktig med tanke på Ålandskommitténs arbete och jag är skeptisk att skriva att man rakt av ska ta över rakt den. Man behöver undersöka vad systemet kostar. Det framkommer att i dagsläget betalar vi mera pengar dit det gör vi, men ändå är våra volymer väldigt små i det stora hela. Inbetalningen från vår sida kan förändras. Man måste utreda vad det kostar att bygga upp en administration och förvaltning.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Visst är det så. Ofta när vi övertar behörigheter utgår vi ifrån det som finns och så utvecklar vi det därefter när vi fått möjligheten att göra det. Man ska inte förstora utmaningarna och problemen men det som man däremot behöver vara oroliga över är den verklighet som vi kan kastas in i om man från finskt håll föreslår att man lägger ner FPA och gör om det till någonting annat. FPA sköter många funktioner som ligger inom vårt behörighetsområde i dagsläget, hur ska det skötas framöver? Den här diskussionen vill vi ha i gång och här vill vi försöka lyfta blicken och se på Åland som en helhet hur vi kunde utveckla socialförsäkringen och de områden som angränsar till socialförsäkringen som vi redan sköter. Skapa bättre och enklare system för ålänningarna och framför allt möta de utmaningar som vi ser att ligger runt knuten med socialförsäkringssystemet.

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Tack, fru talman! Håller med om orosmomentet som ni beskriver men anser att vi inte ska överta det utan att ha en utredning. Jag är en försiktig general speciellt när det gäller övertagande av lagstiftningsbehörighet.

    Budgetmotion nr 20, alkohollagstiftningen där har jag samma fundering att i stället för att rakt ta över den behöver vi utreda det. Om man övertar ansvaret övergår förvaltning, administration eventuellt laboratorium och forskning som är mycket EU-reglerat. Det är en stor administrationsapparat som måste byggas upp för att överta alltihop. Man borde ha is i hatten och undersöka och forska före vi säger att vi rakt ska ta över det, ska vi bygga upp den här administrationen, är det värt det för att förenkla för att få sälja gårdsvis öl? Kostar det kanske mer än det smakar, den saken behöver man utreda noggrant.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Problemet vad gäller t.ex. socialförsäkringen så har man tittat på den ekonomiska delen och man ser klart och tydligt att Åland är kraftiga nettobetalare, det handlar om miljonbelopp inte bara småpengar i sammanhanget. Alla betalar några procent på sin lön till systemet det blir stora pengarna när man lägger ihop det och stora effekter tack vare att vi är så kraftiga nettobetalare. Det ger oerhört stora möjligheter, vi har redan ganska mycket utrett. Ser man de stora dragen är det alldeles klart för oss i Ålands Framtid att det här är ett område där vi skulle ha allt att vinna på att ta över.

    Det kommer en hel del praktiska uppmaningar, det gör det alltid med den typen av behörighetsöverföringar. Ska vi våga lyfta blicken i den här salen och ha lite visioner är det här ett solklart område där vi borde gå framåt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Jonsson för ett konkret och positivt och framåtsyftande anförande. Jag delar mycket av intentionerna i flera av de åtgärder som ltl Jonsson för fram, t.ex. avbyråkratiseringen, nätfiskeförbudet, havsörnsproblematiken som Ålands Framtid har en motion kring där man kan spilla över i de nya färska forskarrön som kommer fram kring sälens och skarvens påverkan på vårt fiskebestånd.

    Ltl Silander, finans- och näringsutskottets ordförande beskrev verksamhetskostnaderna ökning och orsaken till det, delvis orsaken till den ökningen och det visar också att landskapsregeringen är på god väg i det sparmål man har satt fram med det man gör och även utrymme för tillväxtsatsningar, något som även Ålands Framtid lyfte fram i sitt anförande.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Sara Kemetter

    Ärade lagting, ärade fru talman, ärade lyssnare! Landskapsregeringen presenterar idag sin budget för 2018. Det är mandatperiodens andra budget, och den andas framtidstro och utveckling. Där finns krafttag mot fattigdom, där finns åtgärder för ökad attraktionskraft och ett envist arbete för bättre strukturer som ska ge en hållbar samhällsutveckling. Det är bra. Politik är inte att lunka på i gamla fotspår, utan att jobba för förändring och utveckling, och socialdemokratin är framför allt en reformrörelse.

    Det är utan tvekan ibland både prövande och krävande att hitta enighet i många stora frågor, men budgetarbetet har gjorts i konstruktiv och i god anda. Vi har framför oss ett budgetförslag som minskar klyftorna i samhället snarare än att ökar dem, och därför ser vi socialdemokrater ljust på den åländska framtiden, trots att klyftorna ute i världen ökar. Där blir de rika blir rikare, de fattiga fattigare. Klimathotet är ett globalt problem, och den största kampen i vår tid.

    För att kunna föra en politik som är ansvarstagande för alla, där alla får hjälp, stöd och utveckling efter behov så krävs att landskapet och kommunerna har en stabil ekonomi. Där är vi en god bit på väg, små nära men vi kan skymta målet för en budget i balans. Därför finns också i denna budget nödvändiga framtidssatsningar.

    Fru talman! I mitt anförande vill jag belysa några centrala socialdemokratiska frågor. Låt oss börja med jämställda löner för social- och ekonomisk hållbarhet. Om utjämningen av lönegapet mellan kvinnor och män fortsätter i nuvarande långsamma takt kan vi räkna med att nå målet om jämställda löner först år 2133. Den processen måste vi snabba på. Vi måste inse att löneskillnaderna mellan kvinnor och män är otidsenliga och orättvisa, och att vi som samhälle måste ta ansvar för en förändring. Låglöneyrken är ofta analogt med kvinnoyrken och på arbetsplatser med både kvinnor och män har män högre löner än kvinnor. I denna budget tar vi ett litet steg framåt för att utjämna skillnaderna, men vi socialdemokrater emotser fortsatta satsningar och ett ihärdigt arbete för att skapa ett jämställt samhälle jag hoppas att både män och kvinnor drömmer om det här.

    Kvinnors välmående hotas av ojämställdhet i nästan alla samhällets områden. Denna ojämställdhet måste bytas mot jämställdhet i fråga om lön och sociala förmåner. Kvinnor ska inte diskrimineras på arbetsmarknaden. Därför är det bra att arbetet fortsätter med att ta fram ett löneutvecklingsprogram. Målsättningen är att jämställda löner ska vara uppnått år 2020, det kan vi inte kompromissa om.

    Fru talman! Stora satsningar görs för att göra Åland CO2 neutralt. Miljöpolitiken värderas högt och det händer mycket inom området. Landskapsregeringen arbetar för rent vatten och minskad övergödning, en god jordhälsa, nya kretslopp, cirkulär ekonomi där avfall blir en resurs, starka näringar i landsbygd och skärgård, artrikedom och biologisk mångfald. Regeringen visar att utmaningen att koppla samman näringslivsutveckling och miljöfrågor är antagen. Detta är ett bra steg framåt. Den plaststrategi som landskapsregeringen genomför under året föreslår åtgärder för att motverka spridningen av plaster och mikroplaster i naturen och till vatten. Medvetenheten kring plastfrågorna ska ökas genom insatser som minskning av plastkassar, plastprodukter, skräpplockning och olika kampanjer.

    Det är ansvarsfullt att tänka efter före och kommunstrukturreformen är ett steg i rätt riktning. Skärgården ska fungera som en kommun och för att skärgården ska kunna utvecklas samt att näringslivet ska ha en möjlighet att bli framgångsrikt är trafiklösningarna centrala. Vi kan notera att oljepriset börjar stiga och med det ökade kostnader för bunker. Nya energilösningar för färjorna samt konstruktiva framtidsalternativ bör ses över och kampen mot koldioxidutsläppen måste pågå på alla plan och inom alla sektorer. Särskilt inom trafiksektorn.

    Det finns väldigt få lösningar för att hantera skärgårdstrafiken inom rimliga ekonomiska ramar. Under tidigare landskapsregeringar har man använt två av dem, privatiseringar eller nedskärningar. Nu är driften av skärgårdstrafiken privatiserad. Vi socialdemokrater vill inte skära ner i trafiken, för att vi vet att en bra trafik är livsavgörande för en levande skärgård. Därför behövs det nu en strukturell förändring för att kunna garantera välfärd och tillräcklig trafik i skärgården. Självklart ska utvecklingen av trafiksystemen föras i dialog med skärgården så att de finns med i processen. I kommunreformsarbetet planeras nu en skärgårdsintern lokaltrafik mellan öarna, och landskapsregeringen behöver i sitt arbete förklara hur dessa två projekt gå hand i hand.

    Grundtanken med kortruttssatsningen är att kortare skärgårdspass som gör det möjligt att lättare och snabbare elektrifiera trafiken och kortare körsträckor över vatten kan spara pengar som kan användas till andra delar av samhället, till vård, omsorg och utbildning.

    Ur ett hållbarhetsperspektiv kan man argumentera att kortrutten är ekonomiskt hållbar för att den sparar pengar, socialt hållbar för att den binder ihop skärgårdsregionen och miljömässigt hållbar för att CO2-utsläppen från trafiken minskar, biltrafiken inräknad. Vi bygger bort kostnader, vi bygger fast skärgården med fasta Åland och vi bygger bort CO2. Ett absolut krav är att kollektivtrafiken i anslutning till kortrutten förverkligas så att biltrafiken i stort minskar, och så att människor kan röra sig i skärgården och på fasta Åland utan egen bil. Det är ytterst viktigt för oss socialdemokrater att det här projektet drivs i ett omsorgsfullt och respektfullt sätt så att de områden som exploateras skonas i möjligaste mån och att man bygger vägar och broar på det mest miljömässigt hänsynsfulla så sätt att det går att skona värdefulla biotoper och en fin skärgårdsmiljö.

    Fru talman! Målet med kommunreformen är ett Åland med starkare kommuner som är rustade att ge alla medborgare likvärdig service. En förändrad kommunstruktur skapar utrymme för utveckling och är en förutsättning för ekonomisk hållbarhet på lång sikt.

    För Socialdemokraterna är förverkligande av kommunernas socialtjänst väldigt viktig. Här är det klienternas behov som måste läggas i fokus. Vi är även glada över att landskapsregeringen avser att under året överlämna underlag till ny socialvårdslag till lagberedning där syftet är en hållbar välfärd genom fokus på tidiga, förebyggande insatser, sektorövergripande samarbete och ökad klientorientering. Det nya avdraget på löne- och pensionsinkomsterna är utformat så att man nu går in och direkt stöder de som ha små inkomster i samhället. Detta avdrag kommer att gynna kvinnor, ensamförsörjare, pensionärer och många fler och det tycker vi är konstruktiv och rättvis socialdemokratisk politik.

    Jag är speciellt glad över att landskapsregeringen föreslår tre nya fasta tjänster vid Ålands polismyndighet, för att tillförsäkra polismyndigheten tillräckliga resurser för att fortsätta det år 2015 påbörjade projektet med ungdomspoliser. Glädjande är den nya avgiftspolitiken där landskapsregeringen strävar efter att skydda ekonomiskt utsatta grupper. Under år 2018 klargörs vilka åtgärder som behövs inom Ålands gymnasium för att tillgodose att studerande inte på grund av ekonomiska skäl förhindras att erhålla en utbildning. En uppföljning av ÅHS:s avgifter göra i enlighet med regeringsprogrammet och äntligen vänner tas ett tandvårdsprogram fram.

    Avslutningsvis, fru talman, vill jag lyfta fram arbetet med en plan kring Bomarsund som nu påbörjas för att hitta en helhetslösning för utvecklingen av området som besöksmål. En fråga vi socialdemokrater arbetat för länge. Damma av planerna från 2007, bygg besökscentret, i trä förstås och uppmärksamma demilitariseringen så som den är värd på Fredens öar, där vi ska fortsätta att blomstra ännu i många hundra år. Tack!

    Talmannen

    Talmannen vill be om ursäkt för bullret. Det är inte rättvist att hålla ett anförande under sådana omständigheter men hoppas att det ska klarna under dagen.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag sympatiserar med den socialdemokratiska politiken vad gäller jämställdhet och miljö, men varför händer det ingenting? Man har suttit två år vid makten och pratar om att bli jämställda vid 2020. Aldrig någonsin har det funnits så mycket pengar i landskapet som nu. Skatteintäkterna ökar med 23 miljoner sedan 2016. Om vi någonsin ska råd med jämställda löner så är det nu, rent penningmässigt. Om landskapet går före och beviljar jämställda löner genom avtal är kommunerna tvungna att följa efter och där finns också pengar i dag till jämställda löner, speciellt om man skulle ha fått landskapsandelarna som man har rätt till. Varför händer ingenting?

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Minsann händer det. I anförandet jag höll kommer inte socialdemokraterna att kompromissa, målsättningen är jämställda löner 2020. Vi har startat ett sådant program i kommunerna men då måste vi tillsammans vara villiga att satsa pengar på det. Att få jämställda löner inom Mariehamns stad kostar 1,3 miljoner.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Mariehamns stad har fått betydligt högre skatteintäkter de senaste åren, det finns gott och väl råd till det också. Det är klart igen, 2020 är efter nästa val, nu går man in och lovar till nästa val. Det är alltid så att man skjuter fram det och lockar och tror att det ska bli verklighet. Gör någonting nu, ni har makten och det finns pengar.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Som jag sade fortsätter arbetet med att ta fram ett löneutvecklingsprogram och åtminstone kommer mitt parti att bevaka att den här frågan tas fram ordentligt. Kvinnors välmående hotas verkligen och det är även en fråga om diskriminering av kvinnoyrken på arbetsmarknaden. När du jobbar med människor värderas det inte lika högt som om du jobbar med maskiner trots att vi har samma utbildningsnivå. Det är en viktig fråga och det är underbart att vi har stöd av ltl Runar Karlsson.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Tack, ltl Sara Kemetter för socialdemokraterna anförande det finns mycket i det som jag kan stå bakom.

    Ledamoten pratar om krafttag mot fattigdomen. Jag har inte kunnat finna det i budgeten. Socialdemokraterna räknar väl inte en årsinkomst på 35 000 att man då är fattig? Gärna en komplettering där.

    Uttrycker min bestörtning på det sätt som ltl Kemetter talar om skärgården ”skärgården ska fungera som en kommun, landskapsregeringen planerar nu för hur skärgårdstrafiken ska organiseras”. Har man fört en dialog med skärgårdskommunerna? Vill skärgårdskommunerna bli en kommun? Hur vill man ha sin framtida trafiklösning?

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! När det gäller krafttag mot fattigdomen har jag lyft fram flera sådana, förutom jämställdhetsprojektet har vi också avdraget från 15 000 upp till 35 000 och där har vi väldigt många som är i behov av pengarna och sedan avgiftspolitiken, tre tydliga satsningar.

    Vad gäller skärgården är det självklart att det måste föras en dialog och att skärgården måste finnas med i processen. Det är klart och tydligt att landskapsregeringen har gått in för en skärgårdskommun.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Mikrofonen ej påslagen.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Jag vet inte var vtm Veronicas referensramar finns men är man ensamförsörjande och lyfter en lön på 15 000 - 35 000 i medeltal 20 000 euro i året har man det ekonomiskt väldigt tufft. Får man en subvention gällande avgifter, en extra hundra euro det säger ganska mycket, det kan vara julmiddagen för barnen. Vi anser att det är en direkt insats för att skapa ett jämlikare samhälle.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Avdraget för arbetande ålänningar har diskuterats och jag blev väldigt förvånad över att socialdemokraternas ordförande talar sig så varmt för det. Det är ca 6500 ålänningar som inte kommer att få del av avdraget de som har garantipension, små sjukpensioner osv. Hur tänker ni när det gäller avdraget?

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Jag gruppledare och inte i detta skede ordförande, vår ordförande är minister Camilla Gunell.

    Avdraget är ett avdrag på löne- och pensionssystemet vilket betyder att har du en lön så har du ett avdrag. Det har vi sett tidigare när man lyfter in andra avdrag utan att göra ordentliga analyser så kan det slå på de andra stöden som man har rätt till ev. bostadsunderstöd och utkomststöd osv. Det är en svår analys, det måste göras ordentliga kalkyler före man lättvindigt går in och börjar rådda på. Det kan leda till att med den motionen som ledamot för fram kan det försämra för många pensionärer, därför kommer det att vara svårt för mitt parti att kunna stöda den.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Man får inte i en replik kommentera något som inte ens har presenterats ännu.

    Det är 6 500 som inte kommer att få ta del av det. Problemen som ni tog upp att det kan påverka andra system gäller inte avdraget. Alla som har inkomsterna får avdraget men problemet är de som inte har tillräckligt stora inkomster har inget avdrag och har ingen nytta av det. De kanske kan ha nytta av arvodet som ni talar om. Vi återkommer till den senare.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det är sant att tjänar du från noll euro upp till 15 000 euro så betalar du ingen skatt. Eftersom du inte betalar skatt så vad ska du då ta avdrag på?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, fru talman! Ltl Kemetter säger att skärgården ska fungera som en kommun och med kortrutten ska det åtgärdas så att det går. Som det ser ut idag om man ska till Kökar från Brändö eller vice versa på ett möte som tar två timmar på dagen måste man ha två övernattningar. Hur kan det lösas och vad kommer det att kosta att bygga ut trafiken för att få det att fungera?

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Som jag nämnde i mitt anförande måste trafiksystemet diskuteras med skärgården. Digitaliseringen som absolut måste utvecklas. Det som landskapsregeringen nu har startat är en intern diskussion kring en intern lokaltrafik mellan öarna för att få trafiken att fungera. Det är klart att det är utmanande. Landskapsregeringen har kommit till lagtinget med ett meddelande och man har lyft fram att skärgården ska vara en kommun. I liberalernas gruppanförande säger man också att skärgården ska vara som en kommun.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, fru talman! Det är intressant att det kommer meddelade om hur det ska lösas, det skulle vara intressant att få ta del av lösningen.

    Det är ganska märkligt att det i alla sammanhang som regeringsblocket diskuterar skärgården utgår man från att skärgården är fem kommuner. I er framtid är Vårdö ingen skärgårdskommun och det vänder jag mig starkt emot, Vårdöborna känner sig som skärgårdsbor och har mycket mer gemensamt med skärgårdsborna än vad vi har med fasta Åland i mångt och mycket.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! För mig är det ganska centralt att till Vårdö kommer an ändå med en bro. Vi har satsat ganska mycket pengar på att utveckla Vårdöbron och på det sättet har man en trafik till fasta Åland. Det betyder att ledamoten kan jobba i Mariehamn, sjunga i en kör i Mariehamn eller Jomala men bo på Vårdö. Det är mycket svårare om man på riktigt bor långt ute i skärgården då har man en helt annan trafik att ta sig med, det är den skiljelinjen som konsulterna i tiden tog och som jag personligen har stöttat.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Lars Häggblom, replik

    Tack talman! Ltl Sara Kemetter nämnde att alla måste få likvärdig service, det borde preciseras vem eller vilka kommuner står inte för lagenlig service för sina medborgare?

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Häggblom för en väldigt bra fråga. Jag lyfte fram kommunreformen men debatten kring likvärdig service blir väldigt tydlig i kommunernas socialtjänst och det arbete som gjordes före det. Barnskyddet t.ex., har vi rätt till samma barnskydd om man bor i periferin eller om man bor i Mariehamn? Har vi likvärdigt åldringsvård, är det lika bra överallt? Utredningarna har visat att när det gäller t.ex. handikappvård är det inte helt lika överallt. Åtminstone när det gäller kommunernas socialtjänst vill vi ha ett KST för hela Åland att man faktiskt kunde garantera samma service var man än bor på Åland, det är väldigt viktigt för vårt parti.

    Ltl Lars Häggblom, replik

    Tack talman! Socialdemokraterna gick emot och sköt fram ett gemensamt KST, som kanske skulle ha löst många av de här problemen som ltl Sara Kemetter pratar om nu.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Redan under förra mandatperioden lade regeringen ett förslag om en viss tidtabell och den förändrades sedan i sista minuten, nu har vi en ny tidtabell. Med den tidtabellen som nu ligger kommer inte socialdemokraterna att gå med på att öppna den lagen före alla är eniga om hur det ska se ut.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Tack ltl Sara Kemetter för socialdemokraternas syn på den förda politiken och vad som väntas skall. Ska vi tolka gruppanförandet som att ltl Carina Aaltonen kommer att vara ensam i socialdemokraternas lagtingsgrupp om att anse att kortruttsprojekt västra Föglö inte är hållbart på något sätt i förhållande till de hållbarhetsmål som landskapsregeringen säger sig arbeta för, i alla fall enligt Ålandsbudgeten för 2018 är det ett kännetecken för regeringens arbete.

    När det gäller KST för socialdemokraterna fram ett dubbelt budskap. På ena sidan har socialdemokraterna ånyo pläderar vikten av KST i rättvisans namn, samtidigt finns en skrivning i budgeten som antyder någonting annat att det ska avvaktas i väntan på kommunförändringarna.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det är glädjande att ledamoten jobbar så aktivt inom sin egen kommun med att enas för ett KST tillsammans med socialdemokraterna, eftersom ärendet ligger på kommunerna. Det är upp till oss som kommunrepresentanter att försöka få ihop en likvärdig service för de utsatta grupperna, vilket vi enades om i förra mandatperioden mellan socialdemokraterna och centern. Jag hoppas vi jobbar vidare på det och når mål så fort som möjligt.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack. På sidan 25 i budgeten för 2018 säger landskapsregeringen att KST ska vänta på någon form av kommunförändring. I går fick vi höra att vi ska ha två kommuner, enligt lantrådspartiet och liberalerna. Alla vet att den kommunala cirkus som är på väg att uppstå nu gör att KST bara kommer att skjutas fram. Det är ansvarslöst, bästa ltl Kemetter mot klienterna och ansvarslöst mot de ansvariga inom Ålands omsorgsförbund. Ett omsorgsförbund som har sagt att man kan ta ansvaret för KST för hela Åland, likvärdig service som ledamoten just pläderade för att är så viktigt. Tyvärr håller inte den socialdemokratiska politiken vad den lovar här.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det vill jag inte påstå, lagen ligger och det är lagen som gäller. Jag hoppas att vi tillsammans på kommunal nivå ska jobba för det som står i lagen, ett KST.

    Ltl Harry Jansson målar fram att det kommer att bli kaos med kommunerna. Är det inte då ännu viktigare att vi så fort som möjligt får ihop ett KST så att vi verkligen kan ha likvärdig service, något som centern och socialdemokraterna tillsammans värnar om. Låt oss ro det i land på kommunal nivå och så får vi se vad som händer med det andra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Tack för anförandet och tack för tydligheten. Vill få det repeterat. Är det så att socialdemokraterna är helt och fullt inne för att förverkliga kortrutten enligt de föreliggande planerna? Är man beredd att göra det trots att hela den åländska miljörörelsen är emot det?

    Avdraget som kommer att gynna låginkomsttagare är i sig bra. Men det är falsk reklam, de facto kan det lite kompensera konkurrens- och sysselsättningsavtalet ingenting annat. Den här regeringen ökar skattetrycket med fyra miljoner för det åländska skattebetalarna och det ska också låginkomsttagarna vara med att betala.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det är många frågor på en gång men börjar med kommunstrukturreformen. Mariehamns stad som är ganska stor och stark klarar åtminstone inbesparingen på fyra miljoner på landskapsandelarna så att vi t.o.m. kunde sänka skatten. Det stärker ytterligare min övertygelse om att han man lite fler skattebetalare i sin kommun klarar man också fluktueringar bättre.

    Jag sade uttryckligen i mitt anförande att för oss socialdemokrater att förverkliga kortrutten är ett projekt som måste göras på ett respektfullt sätt till de områden som exploateras och det måste skonas i möjligaste mån. När man bygger vägar och broar måste det göras miljömässigt, hänsynsfullt och värdefulla biotoper skärgårdsmiljöer måste bevaras. Det måste tas en diskussion med miljörörelsen och i samarbete med skärgården (…taltiden slut).

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det låter som gruppledare Sara Kemetter försöker vara både och. Landskapsregeringen, infrastrukturavdelningen driver en linje som kommer att fullföljas, socialdemokraterna måste bestämma sig om man är med och stöder den eller vill man behålla de vackra orden som ltl Kemetter. Väljarna har rätt att få veta det.

    Att ta Mariehamn som exempel, vi vet båda två att förvärvsinkomstskatterna sjunker i Mariehamn, det som gör att Mariehamn klarar sig bra är samfundsskatterna. Det är inte de vanliga löneinkomsterna vi lever på i Mariehamn. Finns det utrymmet i Mariehamn då kunde man han sänkt skattetrycket istället för att öka det. Hur man än ser på det så överför den här landskapsregeringen fyra miljoner på sätt eller annat att betala.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det stämmer att det är en inbesparing som vi tillsammans, gemensamt måste ta. Med vill säga att under den förra mandatperioden och även den här, har målet varit en stabil ekonomi. För att få en stabil ekonomi måste underskottet sjunka och då måste vi göra det tillsammans, kommunerna och landskapsregeringen som ett lag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Ltl Kemetter lyfte upp Bomarsunds besökscentrum och det finns delar i budgetförslaget som startar upp verksamheten. 2004 satt jag i näringsutskottet och då lyfte vi upp besökscentrum i Bomarsund som en strategi i marknadsföringen av Åland. Tyvärr, blev det ingenting av det för det blev för dyrt. Sedan har föreningen för Bomarsunds besökscentrum startat och jobbat vidare med det.

    Nu är man så långt kommen att man har ett grundkapital så att man kan få driften att fungera och det borde landskapsregeringen känna till. Borde man inte redan nu ha lyft in ett anslag för att starta upp planeringen för ett besökscentrum? Tanken är väl att man vill ha det klart till 2020 och hundraårsfirandet?

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Brage Eklund att jag får avsluta replikväxlingen i en positiv anda. När Åland fyller hundra år behöver vi absolut ha en helhetslösning kring Bomarsundsområdet och i budgeten sägs att det ska påbörjas och man ska hitta en lösning för den, vi har ändå på oss några år innan vi är framme vid hundraårsjubileet.

    Utvecklingen kring museialt arbete går framåt oerhört, det är mer appar, digitalisering och man använder sina smartphone. Med den moderna tekniken kommer man att kunna göra väldigt mycket på det här området, som inte direkt betyder att bygga i trä. Däremot anser vi att ett litet centrum var man kan sitta, dricka kaffe, prata och ha en utställning vore viktigt men kanske inte så stort som det varit tidigare. Det här är en utveckling som jag hoppas att Ålands Framtid är med och diskuterar.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Ålands Framtid är nog med och diskuterar, vi är intresserade av historien och vet att demilitariseringen uppstod p.g.a. Bomarsundskriget när fästningen föll. När man planerar fortsättningen hoppas jag att man beaktar föreningens önskemål hur man vill ha det, inte bara att det blir en kaffestuga och resten konferensrum med olika digitala möjligheter att se historien.

     Jag skulle önskat att man redan hade startat upp det för projekteringen och bygget ska göra och allt tar sin tid och man ska inte vara i sista minuten när man gör det här.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Tack till Ålands framtid, jag hoppas att vi tillsammans kan bevaka frågan att vi verkligen får en helhetslösning. Varför inte damma av planerna från 2007 eftersom det finns ett färdigt arbete då är man snabbare i mål om man inte börjar från noll.

    Att bygga i trä är viktigt i kombination med digitaliseringen. Precis som ledamoten sade, demilitariseringen och uppmärksammade av fredens öar är något vi måste värna om för det är vi kända för internationellt.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Stephan Toivonen

    Fru talman! Bästa lagtingskolleger, minister Perämaa och övriga regeringsledamöter. Som sist och minst så är det Åländsk Demokrati som vanligt som ska försöka säga något nytt om budgetförslaget. Det var inte så svårt för jag hade tänkt mig ett helt annat perspektiv dvs. se det från resultaträkningen, kärnan i budgeten. Det känns nästan som en Déjà vu-upplevelse för mig. Jag höll mitt första anförande för ungefär två år sedan om budgeten.

    I presskonferensen i år talade finansministern om den numera välkända siffran 17,6 miljoner, som det underskott man hade att hantera då man inledde regeringsförhandlingarna hösten 2015. Ministern vill skriva om historien lite. Om vi tittar i budgetförslaget för 2016 ser vi på sista raden ett överskott på 90 miljoner euro.

    I mitt första anförande sade jag enligt stenografiska protokollet; ”Det har talats en del om underskottet här i budgeten. Vad jag kan se så är underskottet 17,8 miljoner men det finns också många andra siffror, vilket är märkligt”. I finansutskottets betänkande enades vi sedan om 17,6 miljoner, men då var nog regeringsförhandlingarna redan undanstökade. Ministern ska ha en eloge för att han nu i efterhand använder den siffran som något som var ”välkänt”.

    Fru talman.  I mitt första anförande skämtade jag om att budgetarbetet var halvfärdigt om den inte är i balans. Fick inte då så stor förståelse för det. Noterar att i år talar finansministern flera gånger om att budgeten ska vara i balans, det gläder mig att vi har samma syn där.

    I fjol vid budgetpresentationen talade ministern om ”hållbarhetsgap” vilket jag då kritiserade och sade att en budget har överskott eller underskott, det gläder mig att i år talar vi om underskott.

    Fru talman. I mitt första anförande presenterade jag en motion där jag föreslog att man skulle sänka uttaget från PAF och inte ta ut hela vinsten. I år har minister Perämaa flera gånger uttryckligen sagt att man inte tar ut hela vinsten utan lämnar en del för att utveckla bolaget. En eloge även för det.

    I mitt första anförande presenterade jag även en annan motion om en minskning av uttaget från pensionsfonden, då revisorn påpekat att regeringen ibland använder fonden som en buffert för att utjämna budgeten. Det gläder mig att ministern nu två år senare uttryckligen hänvisar till att man ska minska uttaget för att tänka på framtiden. Tråkigt bara att det ska tar så lång tid. Det tar två år innan budgeterna ger effekt. Om jag eventuellt har något guldkorn idag så kommer det att höras först hösten 2019, och då existerar ju inte Åländsk Demokrati längre om man ska tro media. Nu har alltså ministern ändrat sin inriktning och jag håller med vad ministern säger.

    Noterar i protokollet från 2015 att jag fick en replik från ltl Petri Carlsson där han säger ”sedan nämnde ltl Toivonen två motioner som minskar inkomsterna totalt med 11 miljoner dvs. man späder på underskottet ytterligare”. Nu har ministern gjort det som jag önskade. Då undrar jag om ledamot Petri Carlsson är kritisk mot ministern eller om Petri Carlsson också har ändrat sin uppfattning?

    Fru talman. En av orsakerna till att budgeten för 2016 uppvisade ett så stort överskott var en överföring av fastigheter till fastighetsverket, en teknisk sak. Det kritiserade jag också. I årets budget har vi motsvarande ÅHS:s fastigheter som överförs till ett värde av 24 miljoner. Tittar vi på näst sista raden i resultaträkningen står det faktiskt att räkenskapsperiodens överskott är 19,5 miljoner. Under det väldigt tydligt kan vi se ”underskott exklusive extraordinära kostnader är -4,5 miljoner”. Uppställningen börjar bli både läsbar och transparent, som ministern säger. Speciellt som PAF-snurran nu äntligen är historia. Även för det vill jag ge en eloge till ministern. Jag vet att jag kritiserar ibland men någon gång kan jag också berömma när det finns orsak till det.

    Vi börjar vara ganska överens när det gäller uppställningen. Men det finns några saker jag kan nämna om. Namnet resultaträkningen, vi talar om budget, budget, budget men just den sidan som är kärnan står det resultaträkning? Mitt förslag är att vi kunde kalla det budgeterad resultaträkning och skriva budget med versaler för att man lättare ska förstå vad det är.

    Fru talman. Jag har också klagat på läsbarheten i den tjocka luntan men noterade när jag öppnade den att man använder sifferstaten som innehållsförteckning, ett smart grepp. Idén med att ha rubriker i ljusare färg känns inte som det smartaste så vi kanske kan återgå till att rubriker har fetare text.

    Fru talman. Naturligtvis finns det även kritik att framföra till denna budget. De övriga oppositionspartierna har framfört en del, och till stora delar instämmer jag med den kritik de framfört. Jag kommer att framföra kritik och konstruktiva ändringsförslag i mina kommande anföranden.

    En sak till vill jag ge en eloge för som gäller ett oansenligt anslag i mom. 45000, vattenförsörjning och vattenvård. Där föreslår regeringen ett anslag om 10 000 euro för utredning samt riktgivande provtagningar och analyser av förekomsten av narkotikarester i avloppsvatten från reningsverk.

    Fru Talman, jag har under det senaste året debatterat narkotikafrågan med minister Valve ett flertal gånger, vi har kanske ännu inte en gemensam syn på hur problemen ska tacklas. Jag återkommer till den debatten i samband med att ANDTS-programmet presenteras. Däremot vill jag lyfta fram en punkt som vi är överens om, dvs. vattenanalysen, som jag lyfte i ANDTS-gruppen. Fick idén vid ett besök till EMCDDA forskningscentret i Lissabon. Nu har jag förmedlat kontaktuppgifter till ansvarig tjänsteman och jag hoppas 10 000 kan bli en mindre summa, för faktum är att det är ett EU-projekt och provanalyserna görs med EU-pengar. Det är provtagningarna och kontakterna som behöver göras, kanske vi kan spara in någon liten slant där.

    Fru talman. Eftersom jag har lite tid över och inte lyckas fylla 15 minuter med positiva omdömen så tar jag upp några frågor i resultaträkningen som ytterligare kunde göra det klarare.

    Regeringen talar om inbesparing och budget i balans men verkar mera fokusera på ÅHS och kommunerna. I resultaträkningen kan vi se att lönerna minskar med några miljoner. Det vore intressant att få uppgifter om hur mycket som beror på konkurrensavtalet och hur mycket som eventuellt kan vara andra inbesparingar eller om lönerna har ökat de facto?

    Några rader nedanför finns ”köp av tjänster”, den posten har ökat från 50 till 53 miljoner. Den borde också rimligtvis gå ner. Här skulle vara intressant att veta varför den posten har ökat i dessa spartider?

    Hittade en alarmerande post som heter ”övriga verksamhetskostnader” där brukar det gömmas en hel del.  I det här fallet ökar de från 18 till 24 miljoner, 33 %. Det finns en hänvisning i texten att det beror på att internhyrorna stiger i samband med att ÅHS fastigheter övertas. Men då uppstår två andra frågor. Hur stor del är annat än internhyror som göms inom övriga, det brukar vara knepiga saker i en resultaträkning?

    Hur ser den ekonomiska situationen ut efter att fastighetsverket har skapats? Landskapet har nu en kostnadspost på 25 miljoner där internhyrorna är en stor del, vi skulle ju försöka spara pengar. Nu är fastighetsverket utanför resultaträkningen så egentligen går det pengar från den ena fickan till den andra. Ni andra förstår säkert exakt hur internhyror och bokföring går till jag som är ny här är inte helt på det klara. Om vi inom finans- och näringsutskottet kunde se på helheten och få idéer hur man kunde presentera det i bokslutet så att man ser internhyrornas betydelse för hela resultaträkningen. Det skulle öka transparensen och det talar minister Perämaa om hela tiden.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Tack ltl Toivonen för anförandet. Jag delar ledamotens analys av lönepensionsavdragets effekter och orättvisan att de som verkligen behöver det inte kommer att få del av det.

    Ledamoten frågar hur kan man analysera resultaträkningen i budgeten för nästa år? Ledamoten är mycket väl medveten, med tanke på sin tidigare akademiska karriär, att det inte går att utläsa någonting utan att ha ytterst detaljerad kunskap om varje enskilt moment, de bakomliggande effekterna till följd av fastighetsverkets skapande, införandet av internhyror och avskrivningseffekterna åt två håll, fastighetsverket och vår egen.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Jag är medveten om de problemen men ministern har gjort att det har blivit lite mera läsvärt, där hoppas jag vi kan gå vidare. Kopplingen med fastighetsverket funderade jag på hur det hänger ihop, varför blir resultatet sämre nu för att vi har internhyran? Det är något i pedagogiken som inte fungerar.

    Ltl Harry Jansson, replik

    För att förenkla det kan man säga att det system vi har nu påminner om det som kommunerna gör när de medlar i ett kommunalförbund. Kommunalförbundet lånar och avskriver och medlemskommunerna betalar avskrivningarna kontant. Nu har vi ett motsvarande system med samma årsbidragstänk men vi har också ett internt sparande i vår egen resultaträkning. Vi sparar för kommande behov inom olika delar och därför är det omöjligt att säga hur mycket vi egentligen förstärker likviditeten med det upplägg som är just nu.

    Om två år kan vi börja göra jämförelser med tidigare budgetår och se vad vi egentligen har för resultat, för att inte tala om den berömda investeringsreserveringen som ska upplösas.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Jag har bara hållit mig till resultaträkningen och inte lagt med likviditetskalkylerna, det är svåra saker.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Ltl Toivonen pratar om att det brukar gömmas hemligheter under övrigt och där skulle kunna finnas farliga saker. Vad tror ltl Toivonen att landskapet har för farliga hemligheter att dölja, hur fungerar ledamotens tankegångar där?

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Jag avsåg inte farliga saker. Ibland är det ett sätt i resultaträkningen när man har löner, så är det är löner och det tittar man ofta på, sedan kommer det övriga och här ser man att här ökar de köpta tjänsterna och övriga verksamhetskostnader. Medan väldigt många, när man tittar på resultaträkningen tittar man på lönerna som vackert går ner. Avsåg inte att det fanns farligheter, det var som en metafor som jag har försökt använda förr men inte lyckats helt och hållet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, fru talman! Det här får vi absolut gå igenom noggrant i finans- och näringsutskottet när vi sätter igång med arbetet. När det gäller internhyrorna finns i bilaga två en förteckning över varenda en internhyra, ca 20 miljoner totalt, så nog är det väl beskrivet. På sidan 152 framgår också det överskott som man förväntar sig att fastighetsverkets verksamhet ska förkovra landskapets egen budget med 5,3 miljoner i stället för 4 miljoner för 2017 så nog framgår det rätt tydligt.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Wille Valve

    Talman! Den 15 oktober i år satte skådespelerskan Alyssa Milano en global snöbollseffekt, då hon uppmanade alla kvinnor som ofredats sexuellt att svara på hennes tweet med orden ”me too”. Över hela världen började kvinnor berätta, också på Åland. På Åland visade under våren den s.k. KiVa-undersökningen att detta är ett problem t.ex. i en högstadieskola uppgav 10 % av flickorna att de upplevt oönskade kommentarer kring kropp och sexualitet. Två saker är värda att notera: Andelen pojkar som upplevt både närmanden och oönskade kommentarer var ungefär lika stort på denna högstadieskola, rentav högre. Här har vi något att fundera på.

    Det andra som är värt att notera är att kränkningarna, ofredandet, de oönskade kommentarerna inte var begränsade till skolvärlden. För undersökningen handlade inte om skolvärlden, utan om livet det upplevda livet utanför skolan, dvs. hemma och på fritiden.

    Här har föräldrarna ett stort ansvar, det allmänna har också ett ansvar. Och jag vill påstå att de åländska kommunerna har varit väldigt bra på att ta ansvaret. Jag tänker bl.a. på arbetet med att ta in Mary Juuselas föreläsningar och på den "drive" som Mariehamns stad gjorde då man förde ut företagsledare och högre tjänstemän till de åländska skolorna som berättade att det här inte är normalt. Underskatta aldrig betydelsen av att helt vanliga normala vuxna människor säger det här är inte okej för den rollen har alla vi som är vuxna och vi ska aldrig någonsin tappa denna roll.

    Det är därför som landskapsregeringen i denna budget föreslår ett 5-årigt PAF-finansierat projekt som beskrivs på s. 156 i budgeten. Det är jätteviktigt att fortsätta det attitydskapande arbetet, för att förebygga sexuellt våld i ord och handling och öka respekten. Inte bara inom grund- och gymnasieskolorna, vi kommer uttryckligen att fokusera också på fritidssektorn. Parallellt med detta arbete kommer hälsovårdsbyrån under 2018 att kartlägga flickors och pojkars psykiska ohälsa, det kan ni läsa mer om sidan 76 i budgeten. Detta kommer att genomföras som ett samarbete med folkhälsoorganisationer, för att tidigt kunna bryta ohälsospiraler och stödja en sundare livsstil. Detta är ett långsiktigt arbete som hela Åland vinner på.

    Nu några ord om fattigdomsbekämpning. Den 23 augusti hölls seminariet ”Fattigdom på Åland, seminarium om ekonomisk utsatthet”. Den viktigaste lärdomen från det seminariet är att den överlägset bästa fattigdomsbekämpning som finns är när du har ett arbete. Landskapet bör därför föra och gör vågar jag påstå, en näringspolitik som gör att Åland är i rörelse, att det skapas fler arbetsplatser och att det lönar sig att jobba. Den näst viktigaste lärdomen från seminariet var att våra sociala skyddssystem funkar ungefär som det var tänkt från början dvs. det har inte gått slentrian i att söka utkomststöd, utkomststödet funkar som det var tänkt från början.

    I budget för 2018 inför vi ett avdrag som riktar sig till den med bruttoförvärvsinkomst på max 35 000 euro, vilket ökas till minst 55 000 euro under 2019. Vi räknar med att dessa medel i praktiken kommer att gå till konsumtion, framför allt lokal, åländsk konsumtion. MSÅ:s gruppordförande har redan beskrivit de samhällsekonomiska effekterna av avdraget. Som socialminister vill jag understryka två saker: 1) Det finns ingen så god socialpolitik som en god näringspolitik. 2) Avdraget ger åländska låg- och medelinkomsttagare ett lite utökat ekonomiskt handlingsutrymme i vardagen. Det är bra.

    Socialdemokraternas gruppordförande beskrev mycket vältaligt de punktinsatserna som vi också går in för ifråga om fattigdomsbekämpning. Jag tänker inte återupprepa dem men vill dock betona den som finns på sida 26, vikten av att Ålands gymnasium får i uppdrag att klargöra vilka åtgärder som behövs för att en studerande inte av ekonomiska skäl hindras att tillgodogöra sig en utbildning.  Och en sak som jag inte hört uppmärksammas i debatten så här långt nämligen att vi kommer att grunda ett råd med lantrådet som ordförande, som kommer att ha ansvar för bekämpning av ojämlikhet samt ekonomisk utsatthet under 2018.

    Talman, jag har bara 7 minuter till mitt förfogande och det finns så mycket att berätta. Vi kan notera att ÅHS självfinansieringsgrad ökar, ett resultat av målmedvetet arbete. ÅHS håller ram, med undantag för IT-sektorn, där licenskostnaderna på sikt kommer att innebära att driftskostnaderna ökar kraftigt. Detta är något som utskottet gärna kan fördjupa sig i, se sidorna 123-128. En ekonomi i balans är fortsättningsvis ett av de tre verksamhetsmålen för ÅHS. Digitaliseringen kommer på sikt att innebära en kvalitetshöjning i ÅHS tjänster vilket beskrivs på sidan 126. Det kan vara skäl att understryka att i framtiden kommer det att finnas ett behov att fortsätta effektivera vårdprocesserna. Vi ser det både som en konsekvens av IT-utvecklingen, men också som en konsekvens av arbetet för att kunna bemöta hela befolkningens åldrande. Vilket vi beskriver på sidan 29 i budgeten.

    Jag skulle gärna också nämna att vi reformerar hela socialsektorn och äldreomsorgen, samt att vi avser återkomma till lagtinget med lagframställningar under 2018. Detta beskrivs utförligt på sidorna 26-27 i budgeten. Den lilla detaljen att vi överför hela barnomsorgen till utbildningssidan. Och förstås fortsätter vi under 2018 att nogsamt följa varje steg riket tar i fråga om social- och hälsovårdsreformen.

    Tillgänglighet. Under ledning av ordförande Nina Lindfors har ett nytt funktionshinderspolitiskt program tagits fram och kommer att klubbas inom kort och landa i lagtinget. Bakgrund finns på sidorna 15-16 i allmänna motiveringarna. Programmet har i talandets stund ca 80 åtgärder börjar väcka visst intresse utanför Åland.

    Ett annat program som kommer att klubbas inom kort är det s.k. ANDTS-programmet, Ålands risk- och missbrukspolitiska program. Den parlamentariska referensgruppen har slutfört sitt arbete, tack för gott samarbete! Några av åtgärderna finns redan i årets budget, bl.a. att polisen fortsätter sitt drogbekämpningsprojekt.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det är bra att landskapsregeringen tar upp sexuella hot mot kvinnor och unga tjejer. Det är ett ok vi inte kan acceptera. Jag har själv haft upp det i talarstolen flera gånger i olika sammanhang. Statistiken visar att det inom högstadiet är 24 % av kvinnorna som upplever sexuellt våld någon gång eller vid upprepade tillfällen. På Ålands lyceum 30 % och på yrkesgymnasium är det 42 %, nästan varannan på yrkesgymnasiet. Så här kan vi inte ha det. Det är bra att regeringen jobbar hårt med det och även kommunerna, statistiken visar att högstadiet ligger bättre till än landskapets skolor, det kan bero på åldern på eleverna. Jag understöder det varmt.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack ltl Karlsson för det stödet. Jag har personligen hört närvarande berätta om intrycket efter att Mariehamns stad var ut med bl.a. Ålandsbankens direktör och några högre tjänstemän till skolorna och pratade om det. Det här gjorde ett stort intryck på många. En närvarande person berättade att det ramlade ner en pollett hos de närvarande när Ålandsbankens VD säger, ”det är så här att man kan inte vara så här och ha jobb hos oss, det funkar inte, vi skulle aldrig ta den risken”.

    Mitt huvudbudskap i anförandet är det, underskatta aldrig kraften av att helt vanliga vuxna människor säger, det här är inte okej, det funkar inte på det här sättet.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det är jättesvårt att göra underverk här och i budgeten, men det är jättebra att vi lyfter upp frågan så som minister Valve och regeringen har gjort. När man ser på TV om me too undrar man om siffrorna verkligen är sanna, men det är sant. Det är antagligen mycket värre än vad vi någonsin kunde tro hur kvinnorna upplever sin vardag på arbetsplatsen, i skolorna osv. Vi män, de flesta är säkert hyggliga med det måste lyftas upp och tas tag i. Vi får fortsättningsvis framåt diskutera detta och det är även bra att näringslivet agerar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag vill i likhet med ltl Runar Karlsson tacka minister Valve för det engagemang mot sexuellt ofredande som han visar i anförandet och önskar lycka till med det arbetet. Vi alla som kallar oss män har ett där gemensamt ansvar.

    Min fråga till minister Valve gäller skattepolitiken. Det som kännetecknar moderaterna och samlingspartiet i Sverige är att man vill ha ett så lågt skattetryck som möjligt i de samhällen de styra över. Här på Åland har vi en budget där man ökar skattetrycket med ca fyra miljoner, det som man tar från kommunerna. Så länge man inte föreslår att någon verksamhet ska förändras är det de facto ett skattetryck man överför från landskapets budget till de kommunala budgetarna. Det kommer att verkställas nästa år eller något kommande år, men det är ett skattetryck som man flyttar från landskapet till kommuninvånarna. Det förvånar mig att moderat samling går med på det.

    Minister Wille Valve, replik

    Det här har redan motiverats av vår gruppordförande Annette Holmberg-Jansson. I det här sammanhanget vill jag lyfta den självstyrelsepolitiska dimensionen av detta som har setts skymtas i debatten. Visst finns det från moderat synvinkel ett mervärde i att vi sätter Åland i rörelse och att vi får upp tillväxten. Det som är viktigt att betona är också att av de här är ett av de få redskapen vi har för att påverka vårt eget ekonomiska öde, flitpengen. Ltl Nordlund är väl insatt i våra diskussioner som vi har med riket, ltl Nordlund har personligen varit mycket aktiv i de frågorna. Det finns även en sådan aspekt av avdraget, kan vi inte påverka grundfinansieringen så måste vi göra något annat och det är det vi gör.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Avdraget som riktar sig till låginkomsttagare har jag inget emot, tvärtom är det bra att man försöker göra det. Det jag reagerar på är hur moderaterna kan vara med i landskapsregeringen och höja skattetrycket med fyra miljoner, det är de facto vad man gör med de minskade landskapsandelarna till kommunerna. Man pratar vackert från regeringen att man hjälper låginkomsttagarna med 1,3 miljoner med de facto vältrar man över ett skattetryck på fyra miljoner och kommuninnevånarna ska betalas på sätt eller annat, via skatter eller avgifter. Det är att höja skattenivån och skattetrycket vilket rimmar illa med moderat politik, det borde vara tvärtom.

    Minister Wille Valve, replik

    Jag är förvånad över den sistnämnda svängen, det här är en fråga som berör landskapsandelarna och det är inte mitt ansvarsområde. Jag kommer att diskutera detta med mina partikolleger och sannolikt återkommer någon i debatten, men i det här anförandet kommer jag att fokusera på mitt ansvarsområde.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Sju minuter går fort så jag tänkte ge ministern två minuter till att prata om ett verkligt hjärteområde för mig, ungas psykiska ohälsa. Ministern kom in på att man vill göra en kartläggning av hur det ser ut. Min poäng är att vi vet och kan väldigt mycket om problematiken i hela Norden, lösningarna kan också kopieras hit med vissa anpassningar. Vi vet att det finns önskemål om t.ex. jourbil för psykiatrin, idéer för screening för psykisk ohälsa i samband med hälsokontroll i skolan. Ungdomshuset Boost är fantastiskt men man söker också en samtalskontakt som kan sköta dagliga orosdiskussioner. Kan ministern utveckla kring det?

    Minister Wille Valve, replik

    Tack ltl Wikström som för övrigt är välmeriterad på detta område tack vare att ledamoten fick på eget initiativ till stånd ett samarbete med svenska Tilia som övervakar ungas psykiska ohälsa på nätet. Det är en bra fråga ledamoten ställer. Vi kommer att jobba mycket med det inom reformen av socialvården. Vi fundera bl.a. på studerandehälsovårdens roll och på ett införande av socialjour hur det kunde se ut.

    Vill också rikta uppmärksamheten mot en formulering på sidan 155 i budgeten som beskriver principerna för hur vi resonerar kring PAF-medlens fördelning. ”Föreningslivet kan genom ett varierat utbud vara en möjlighet för många till engagemang, gemenskap som främjar såväl psykisk som fysisk hälsa”. Där kan man notera att vi har satt psykiskt för fysisk.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Tack för svaret minister Valve. Vi pratar ibland i salen klichéartat om att inte jobba i stuprör, i det här området är det verkligt viktigt att inte jobba i stuprör. Det kommande idrottspolitiska programmet där även den sociala biten kan ha mycket att bidra med för att det ska bli lyckat och kunna jobba förebyggande. Hur kan landskapet vara med och få till mera förebyggande tidiga insatser på dagis, i skolorna, Suicidpreventionsprogram t.ex. YAM som vi har diskuterat?

    Minister Wille Valve, replik

    Också det är två bra frågor. Det idrottspolitiska programmet har absolut en koppling och det kommer att märkas när vi började debattera det idrottspolitiska programmet. Det finns broar mellan det programmet och mellan det socialt förebyggande arbetet, om än inte så tydliga broar på det område som ltl Wikström frågar efter, det suicidpreventiva arbetet. Här kommer vi att få överväga andra åtgärder.

    Jag vill tipsa om en helt ny tjänst som heter KokeNet den är öppen för ålänningar som har missbruksproblem, mentala problem, med alla sorters problem kan man vända sig dit så får man kvalificerat resonerande svar efter tre dagar. Det är inte en tjänst man vänder sig till om man har ett akut problem och behöver hjälp nu (…taltiden slut).

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Pernilla Söderlund, replik

    Tack talman! Tack minister Valve för ett intressant anförande. Det var bra och att ni lyfte sexuella trakasserier.

    Jag tänker inte kritisera kivaundersökningens resultat eller undersökning med jag har tidigare jobbat med de här frågorna, frågat kvinnorna om deras erfarenheter av våldtäkter, sexuella övergrepp och sexuella trakasserier och det är inte många som inte varit med om någonting. Det är bra att frågorna lyfts.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Jag sällar mig självklart till hyllningarna när det gäller de inledande orden från minister Valve, det är viktiga frågor som ständigt förtjänar att lyftas.

    Under presentationen meddelade ministern att självfinansieringen inom ÅHS ska höjas, det betyder att medborgarna ska betala mer. Samtidigt läser vi i ÅSUB:s undersökning, som hänger med budgeten att i första hand är det prishöjningarna inom kategorin hälsovård som driver upp inflationen på Åland, ca hälften av den totala prisökningen kommer härifrån. Är det riktigt klokt att man ska vara inflationsdrivande i regeringsställning?

    Minister Wille Valve, replik

    Man får lite dissekera den frågan. Det som landskapsregeringen gjorde 2016 och som trädde i kraft i början av 2017 var en höjning av kostnadsskyddet för patienter, vissa patientavgiften sänktes. Det som finns i den här budgeten är en översyn hur den reformen uppfyllde sina mål eller inte.

    När man talar om att öka självfinansieringsgraden på ÅHS hänger det inte bara ihop med patientavgifter det finns också en kategori som heter ”övriga avgifter” som handlar om ÅHS förhållande till försäkringsbolag och andra organisationer. Mycket av den här typen av åtgärder kommer man att jobba med. Är man riktigt intresserade av finlir fick jag reda på idag att det finns en avgiftshöjning som redan var beslutat om i föregående budget som inte hann med då men som kommer med i år. (…taltiden slut).

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Minister får snart fortsätta den avslutade meningen.

    Det är ganska alarmerande ifall vår statistikbyrå slår fast att inflationen drivs på av våra egna avgiftshöjningar. Samtidigt som vi presenterar avdrag som är välkomna men resultatet blir ett nollsummespel som man undrar är genomtänkt. Det är att flytta pengar från den ena fickan till den andra, sist och slutligen och då måste man kanske fråga sig om det är avsikten.

    Minister Wille Valve, replik

    Vad gäller inflationen, som jag konstaterade en replikväxling tidigare i budgetdebatten, är det viktigt att man läser hela ÅSUB rapporten och det är också viktigt att man håller i minnet att det här är en engångshändelse. Det handlar inte om något som är knutet till index som fortsätter att öka utan det som syns där är en engångshändelse och det måste sättas i det perspektivet också.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Tack ministern för ett mycket intressant anförande, det där är vårt område.

    Socialministern halkade så småningom in på fattigdomsbekämpning och nämnde arbets- och pensionsavdraget som ni kallar för ett avdrag för låg- och medelinkomsttagare. Hur kan ni kalla det för avdrag för låg- och medelinkomsttagare när det i praktiken blir att vi lagtingsledamöter kommer att få 100 euros avdrag medan den som har garantipension inte får någon nytta av det?

    Minister Wille Valve, replik

    Vi kallar det för ett avdrag för låg- och medelinkomsttagare eftersom det är ett avdrag för låg- och medelinkomsttagare och i den kategorin omfattas även pensionärer.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Exempelvis en garantipension kommer inte att ha någon nytta av avdraget. Vad är en garantipensionär, en låginkomsttagare, höginkomsttagare eller varför ska den personen vara utanför?

    Minister Wille Valve, replik

    När vi regeringsinternt har diskuterat omfånget hur avdraget skulle se ut har det uttryckligen varit så att pensionärerna skulle omfattas. Jag ställer mig frågande till detta påstående.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Lars Häggblom, replik

    Tack talman! Minister Wille Valve sade i sitt anförande att viss lagstiftning pågår. I regeringsprogrammet kan man läsa ”i samband med att en ny socialvårdslag införs”, hur fortskrider arbetet med den och när kommer den att presenteras för lagtinget?

    Minister Wille Valve, replik

    Just nu arbetar en arbetsgrupp, en referensgrupp där också myndighetspersoner ingår och går igenom några frågeställningar. Det som hände före det här skedet var att det fanns sakkunniga grupper bestående av socialchefer, socialarbetare från kommunen som tillsammans jobbade med tidtabellen i förhållande till lagtinget. Vi avser att leverera lagstiftningen under 2018, den är stor och komplex. Avsikten är att den ska kunna träda i kraft 1.1.2019.

    Ltl Lars Häggblom, replik

    Tack talman! I samma regeringsprogram står det också att en äldreomsorgslag ska ingå i den, är det på gång?

    Minister Wille Valve, replik

    Ja det är på gång.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Tack minister Valve för att ni lyfter me too- kampanjen. Vi får ironisk säga att det är tur att USA fick en av sina värsta presidenter genom tiderna och att det har fått genomslag globalt i en positiv riktning att kvinnosläktet vågar berätta om alla hemskheter man har upplevt. Man skäms som en del av manssläktet när man tar del av alla hårresande berättelser. Betraktelser från vissa män om kvinnor som offentlig egendom, fria att tafsa på. Som pappa till tre döttrar är kampanjen som bedrivs oerhört viktig för att kommande generationer ska förstå hur hemskt det är att utsätta andra för den typen av kränkningar.

    Det som har föregått i skolor med att man besöker, bl.a. vår lagtingsdirektör m.fl., är oerhört viktigt för att ungdomarna ska ta till sig vad det betyder för individen.

    Minister Wille Valve, replik

    Jag håller med ledamoten Jansson. Det är absolut avgörande att vi ger tid för våra barn och även andras barn. Här känner jag mig personligen inte som världens bästa förebild, t.ex. igår när vi hade budgetdebatt till kl. 17.00 och sedan satt ledamoten Jansson och jag i Jomala kommunfullmäktige fram till kl. 23.00 Här har vi en del att jobba med.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Delar ministerns iakttagelse. Vi får aldrig förtröttas som minister Valve sade i går sent på kvällen. Även om vi är fäder och har ansvar för våra barn så är det oerhört viktigt att det finns ett engagemang för att samhället ska bli så bra som möjligt. Många av oss har slitits och slits med utmaningen att få helheten att fundera, ta ansvaret för familjen och särskilt för barnen och ändå klara av vad olika uppdrag innebär. Jag önskar ministern lycka till i det fortsatta arbetet och återkommer till kommunernas socialtjänst i ett annat anförande.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Lagtinget tar lunchuppehåll. Vi återupptar diskussionen och debatten klockan 13.00.

    Talmannen

    Plenum fortsätter.

    Ltl Harry Jansson

    Tack, fru talman! Jag tänker i mitt inledande huvudanförande ägna mig åt två av fundamenten i Ålands status, dels det svenska språket som är orsaken till att vi sitter här idag i det åländska parlamentet och diskuterar framtiden och språkskydd med mera.

    Budgetunderskott, kortrutt, kommunstruktur, kommunernas socialtjänst och allt annat i all ära, men många av de här frågeställningarna bleknar i förhållande till det som autonomins själva grundtanke, dvs. att ålänningarna ska kunna bo och verka på våra öar och det ska lyckas med svenska som vardagsspråk.

    Därmed kommer man automatiskt in på den debatt som med jämna mellanrum förs om finska språkets intrång i det åländska vardagslivet på ett sätt som är oroväckande, har varit länge och tenderar att accelerera.

    Fru talman! Jag kan inte låta bli att redan nu notera att efter partiledardebatten i Ålands Framtids regi i början på veckan så har tre partiledare utpekats som hatare av det finska språket. Jag tycker det är sorgligt att vi inte har kommit längre, i den åländska samhällsdebatten efter snart 100 år av åländskt nationsbygge, utan att man utpekas med den typen av epitet för att man bryr sig om svenska språket och vill att våra ungdomar med flera ska kunna bo och verka här med svenska som utgångsspråk.

    Jag beklagar trion, ledamöterna Axel Jonsson, Bert Häggblom och Annette Holmberg-Jansson, men jag får välkomna den skaran som brukar få det epitetet nu och då bara för att vi vågar och vill bry oss om att Åland ska fungera på svenska. Men det är som sagt lite sorgligt hur kort vi har kommit i den debatten.

    Det som ltl Holmberg-Jansson tog upp redan i måndags, att finska är ett grundläggande krav i Ålands näringsliv, det är ju ett faktum. Ett faktum är att för att ha ledande tjänster inom näringslivet så är kravet på goda kunskaper i finska ett måste. Detta konstaterades redan 2003 av Gunilla Sanders i en mycket omfattande undersökning av dåvarande språkkrav för att få jobb inom åländskt näringsliv, inget alarmerande.

    Egentligen är det inte så alarmerande när det gäller näringslivets rätt att besluta och verka och hur man vill göra det. Man ska sälja varor och tjänster och på grund av nationsgränserna och i övrigt så är Finland huvudmarknad i mångt och mycket.

    När man säljer varor och tjänster på ett annat språk än svenska så är det någonting som vi får respektera som demokratins företrädare.

    Vi kan förstås aldrig acceptera att svenska språket kränks tillbaka när inte finska staten klarar av att uppfylla de grundläggande egenskaperna för ett land som sägs fungera på två offentliga språk. Det är ju därför som domänförlusterna på svenska på senare år är oerhört alarmerande och hotar rättssäkerheten, grundtryggheten för alla som inte behärskar finska i tillräckligt hög grad.

    Vi har från centergruppen lagt ett förslag om en språkpolitisk kommitté. Det är egentligen en nygammal tanke. Dåvarande lantrådet Roger Nordlund ledde motsvarande kommittén 2004-2006. Dess slutsatser för 13 år sedan var mycket klarsynta när man ser på dem. Man konstaterade att det hade skett ett paradigmskifte i det åländska samhället för att finskan har blivit så pass framträdande att det är ett handikapp att inte behärska finska i tillräckligt hög grad. Kommittén föreslog mycket goda förslag på vad som kan göras i den här situationen. Ett förslag var det som man kallade språknämnd, men sedan kom att heta språkråd.

    Här konstaterar vi från centerns sida att språkrådet har på något vis försvunnit under vår radar i vardagen. Sedan flera år får vi inte längre rapport från språkrådet om vad som pågår. Man får av eget intresse söka upp språkrådets protokoll för att se vad lantrådet med flera arbetar med. Det är bara att konstatera att språkrådet har genom åren gjort mycket bra insatser. Men, vi måste återfå språkfrågan upp i det här parlamentet. Därför hoppas vi att landskapsregeringen kommer att återuppta kravet om att språkrådet ska komma med en rapport som också kan delges lagtinget för diskussion.

    Vår motion om en språkkommitté hoppas jag att ni alla ska ta till er och inse att det är tillsammans som vi kan förbättra svenska språkets ställning. Det är inte bara att nu och då från talarstolen uttrycka starka åsikter om det ena och det andra. Jag hoppas att vi får ett positivt bemötande av motionen till den delen.

    När det gäller åsikterna om att ltl Axel Jonsson kanske var för tuff i sitt anförande här under förmiddagen idag så kan vi konstatera att språkkommittén sade redan i sitt betänkande 2006 att man måste vända sig till Sverige i första hand för att söka ett stöd för problemen med svenska språket.

    Den kommittén som Roger Jansson ledde i arbetet med en ny självstyrelselag gick ju ännu längre och konstaterade att språkfrågan är helt avhängig statstillhörigheten. Tack, fru talman.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Det var väl talat när det gäller språk och förhållandet gentemot Sverige.

    Vi har ju också lämnat en motion om Ålandskontoret i Sverige egentligen på basen av den språkpolitiska kommittén som ltl Jansson nämnde i sitt anförande. Där var en av fyra rekommendationer väldigt stark, att man ska stärka kontakterna med Sverige.

    Nu meddelar man i liggande budget att verksamheten i Ålandskontoret i Stockholm har flyttats till att skötas på distans från Mariehamn. Verkar det vara en klok utveckling när det gäller att stärka kontakterna gentemot Sverige?

    Talmannen

    Talmannen påminner om replikreglerna. Replik riktas till huvudanförandet.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Ltl Pettersson har helt rätt, det är kanske inte riktigt helt framgångsrikt med tanke på behovet av Sveriges stöd framöver. Det kan också bli så att vi kommer att behöva stödet i andra frågor med tanke på problem med självstyrelselagen. Det är oklokt att rusta ner det som har varit huvudfästet sedan 1987 och framåt, dvs. en form av Ålandskontor i Stockholm. Ska vi vara framgångsrika så måste vi kunna bygga nätverk både öster och väster om oss. Bägge positioner i Helsingfors och Stockholm är egentligen lika viktiga. Vi hoppas från centerns sida att här ska det ske en nysatsning på den typen av nätverksbyggandet.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Det är alldeles riktigt. Vi behöver använda alla plattformar som finns för att vi ska kunna lyfta självstyrelsen och särskilt Ålandsöverenskommelsen som är väldigt intimt förknippad med det svenska språket och med Sverige, och dessutom internationellt garanterad av tio länder och till och med fler om man ser till Nationernas Förbund sammansättning på den tiden.

    Man kan faktiskt ha nytta av historien när det gäller att ta spjärn mot framtiden. I det här fallet har vi en väldigt stark till grund som vi egentligen borde utnyttja ännu starkare.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Ja, vi har ju fortfarande ett obearbetat spår när det gäller Ålands internationella ställning och förhållandet till Sverige. Det har fått vänta och det är frågan om Sveriges roll i ljuset av modern internationell folkrätt som ger länder har en som har minoriteter inom andra länders gränser, kan åta sig en mycket operativ roll på ett helt annat sätt än tidigare. Det här är till följd av spänningarna på Balkan, Ungerns osv och något som för tillfället har fått ett bakslag. Nu finns ett internationellt arbete som ska avdramatisera det som kallas för Kin-state dvs. hur ett fornt moderland kan ta ett ansvar för en tidigare minoritet. Det är ett spår som vi från åländsk sida måste börja jobba med på allvar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg

    Tack, fru talman! Bästa lagting, den här budgeten har ett innehåll som utvecklar Åland. Budgeten kommer tillsammans med en politik som bygger på att kostnadseffektivisera och modernisera det offentliga Åland skapa ett attraktivare och på alla sätt starkare Åland. Det är nu absolut nödvändigt att med fast hand visa vägen för hur Åland ska möta framtiden. Nu finns inget utrymme för julklappslistor, populistiska utspel eller backspegelsretorik. Nu krävs det politik som bygger starka och attraktiva strukturer och inget yrande och springande omkring med vattenhink för att släcka alla eldhärdar som blossar upp.

    Landskapsregeringens likviditet är helt beroende av investeringstempot, vilket av helt logiska skäl bör vara högt med tanke på det enorma investeringsunderskott vi har framför oss. Likviditeten är även avgörande av hur anhållan om extra anslag faller ut. Än en gång, det krävs ansvarsfull politik för att inte behöva knacka på bankdörren och begära lån för att hantera driften av Åland. 

    Demografins utmaningar kryper allt närmare och i en allt snabbare takt. Vi vet att den demografiska försörjningskvoten 2016 var 60 procent, och den har visat en stadig ökning de senaste nio åren, den var 52 procent år 2008. Dessutom förväntas den demografiska försörjningskvoten fortsätta att öka kraftigt fram till år 2030, då befolkningsprognosen tyder på en försörjningskvot på nästan 70 procent. Framförallt är det andelen personer i åldern 65 år och äldre som förväntas öka kraftigt. Det här går inte att ducka och blunda för längre. Enligt mig finns det ingenting annat än en kommunstruktur som på ett tryggt, kostnadseffektivt och hållbart sätt kan möta denna utmaning. Kommunerna står inför investeringar i 100-miljonersklassen, och det är bara för att hantera den demografi som stundar. Det är i ett sådant läge oansvarigt att inte lyfta blicken och se hur vi på bästa sätt kan förbereda oss. Ska vi kunna behålla den kvalitet vi önskar inom barndagvård, skola, sjukvård och äldrevård och samtidigt ha utrymme för satsningar som krävs för tillväxt är kommunstrukturen ett måste. Vad är alternativet? Att fortsätta pumpa in landskapsandelar till kommunerna? Finansierat via banklån! Nu gäller det att strukturera upp kommun-Åland, så att kostymen passar och att vi samtidigt kan driva den politik som behövs för att vi ska ha ett välmående näringsliv, attraktionskraft och tillväxt.

    En onödigt stor andel av det åländska småskaliga näringslivet har det kärvt. Kärvare än på finska sidan, där hjulen åter börjat snurra snabbare. Det här påverkar flitpengen, och hela det åländska ekonomiska ekosystemet. Denna budget tar ett fast grepp på ekonomin, men har även insatser för att olja systemet och skapa tillväxt.

    Guldkornen för att främja tillväxten är många. Avdraget på löne- och pensionsinkomster i kommunalbeskattningen införs nästa år, med tanken på att utvecklas ytterligare 2019. Det här sänder viktiga signaler om att det lönar sig att arbeta och blir samtidigt ett steg till att förbättra köpkraft och tillväxt.

    Identifiering och genomförande av åtgärder som sänker företagens konkurrenstryck för el, vatten och avlopp inleds i form av trepartssamarbete mellan landskapsregeringen, näringslivet och kommunerna. Här kommer givetvis kommunstrukturen att ge många positiva effekter för att skapa bättre förutsättningar för att bedriva näringsverksamhet på Åland.

    Våra gästhamnar fyller en viktig funktion, inte bara för att de lockar stora volymer besökare, även till de mest perifera delarna av Åland. Landskapsregeringen kommer att stötta upp finansieringar i dessa för Åland så viktiga gästhamnar. Det händer mycket på gästhamnsfronten i Östersjön, och det är en produkt som kommer att växa i betydelse, vilket kommer att vara extra betydelsefullt för vår ytterskärgård. Åland är på väg att bli ett ännu tydligare nav i Östersjön för fritidsbåtar.

    Utvecklingen av det för Åland så viktiga fiskevårdsarbetet tar stora kliv framåt i och med projektet för beståndsvårdande åtgärder för fisk som inleddes under hösten och ska pågå fram till 2019. Projektet ska stöda vattenägare och fiskelag i arbetet med restaurering och utveckling av lekområden. Att på ett naturligt sätt skapa ökad yngelproduktion är A och O för det åländska fisket. Färsk forskning från Åbo Akademi och Stockholms Universitet visar att skarv och säl äter upp lika mycket fisk som människan. Det här visar också att fiskevård är så mycket mer än Guttorp och yngelodling.

    Visit Åland har ett tungt år bakom sig, men turismen i stort har klarat sig hyfsat i en allt tuffare konkurrenssituation.

    Idrottsturismen kommer att slå nya rekord under 2017, och visar att bara reseanledningen är tillräckligt tydlig finns det stora volymer för åländska turismen att hämta.

    Cykelturismen är en traditionell Ålandsprodukt där produktutvecklingen inte riktigt hängt med i konkurrensen. Infrastrukturen för cykel växer fram på Åland, till gagn för oss ålänningar själva, men ger samtidigt nya möjligheter för turismen.

    Ska Åland vara intressant utanför den egentliga högsäsongen behövs reseanledningar, och här är evenemangsturismen viktig, och det är glädjande att se hur nya entreprenörer ser möjligheter i detta. 

     Turismen är i behov av generationsväxlingar och där ligger svårigheten många gånger i kreditgivningen då lönsamheten är svag. Här blir finansieringsmöjligheten för små och medelstora företag något som kommer att underlätta och katalysera företagandet.

    Jag är helt övertygad om att turistnäringen är en framtidsbransch för Åland. Den skapar en bred arbetsmarknad, ger möjligheter till nya företag som dessutom spänner över hela Åland, för i orter med aktiv turism växer småföretagandet och arbetsplatserna. Bara vi har turismglasögonen på i våra beslut, så kommer trenden att svänga och dess påverkan på vår BNP att bli än mer gynnsam. Det fina är att turismen även ökar den lokala attraktionskraften för oss ålänningar, en form av inbyggd symbios. 

    Tillväxt, attraktionskraft och konkurrenskraft. Tre ord vi hör varje dag och som tillsammans bär upp ett välmående samhälle. Denna budget strävar efter allt detta, och den enligt mig absolut viktigaste åtgärden för att nå högre tillväxt, större attraktionskraft och skarpare konkurrenskraft är ett Åland 2.0, där vi har minimalt med kommungränser. Allt hänger ihop och är beroende av varandra. Sämre konkurrenskraft minskar attraktionskraften med en utebliven tillväxt som följd. Attraktionskraften är avgörande om Åland ska locka till inflyttning. Inflyttning är nödvändig om vi ska öka tillväxten. Tillväxten är nödvändig för att vi ska hänga med i konkurrensen. Ser vi på de allvarliga utmaningar Åland står inför gällande försörjningskvot, investeringsunderskott, låg tillväxt är jag nöjd över att den åländska kommunkartan ritas om till något som verkligen rustar oss för framtiden. En rationaliserad kommunal drift kommer att ge utrymme för (…taltiden slut).

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag finner John Holmbergs anförande intressant. Jag är imponerad över den glöd han känner för sitt politiska värv. Det är väldigt få av de intresseområden som jag delar, men vi bortser från det.

    Alla utredningar visar, alla, att en kommunsammanslagning inte per automatik ger lägre utgifter. Alla undersökningar visar att i så fall ska närservicen skäras bort.

    I de rapporter som landskapsregeringen har presenterat är det främst skolorna man riktar in sig på med en inbesparing i storleksordningen 700 000 euro. Tycker ltl John Holmberg att det är bra politik att stänga skolorna? Det var min första fråga.

    Sedan vände jag mig lite mot begreppet ”pumpa in” landskapsandelar eftersom det de facto är kommuninvånarna på Åland som har betalat in pengarna.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack vtm Thörnroos. Man ska lära av andras misstag och man ska växa av andras framgång. Man kan välja att titta t.ex. på den utredning som Petri Carlsson hänvisade till igår som SKL har gjort. Den utredningen påvisade en ekonomisk rationalisering på upp till 7-10 procent billigare. Danmark är en förebild i Norden när det gäller kommunstruktur och de kan påvisa minst 5 procent ekonomisk rationalisering utan att man har stängt skolor och utan att man på något sätt har försämrat servicenivån. Tvärtom, man har höjt kvalitén, ökat valfriheten och gjort samhället mycket bättre.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Det finns en klokskap när man gör benchmarketing, alltså när man jämför olika områden, att de ska vara så snarlika varandra som möjligt. Det är därför som det är väldigt lätt för oss på Åland att applicera oss till undersökningar som är gjorda i Finland på rikssidan. Alla undersökningar där, och även här på Åland, visar att det inte blir billigare med färre kommuner. Alla fakta visar detta. Är det så att fakta inte har någon betydelse för ltl John Holmberg i det här ärendet?

    Jag vill ytterligare en gång säga att jag vände mig emot uttalande att man ”pumpar in” landskapsandelar i kommunerna. Vi måste komma ihåg att de här pengarna som kommer tillbaka från finska staten har ju ålänningarna, gemene man, betalat in. Landskapsregeringen besitter inte någon egen bank som delar ut sina egna pengar. Det här är ålänningarnas egna pengar!

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! När det gäller antal skolor och närservicen så kan man konstatera att det har väl aldrig lagts ner så många skolor på Åland som de senaste decennierna, trots att vi har 16 kommuner.

    När det gäller uttrycket att ”pumpa in” pengar så kanske jag uttryckte med lite vårdslöst. Men det är de facto en väldigt stor summa pengar som ska gå ut till kommunerna för att hantera driften av kommunerna. Jag tycker också att det är en politikers ansvar att se till att de pengarna används på ett förnuftigt sätt. Jag tycker att det är jättebra att landskapsregeringen här idag presenterar en budget som sparar men som även satsar på tillväxtsatsningar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Ltl Holmberg uttryckte en summa på 100 miljoner. Kan ltl Holmberg precisera vilka investeringar det gäller som kommunerna står inför? Vad innehåller de i så fall?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Det är en summa som ska hantera äldrevården inklusive demens. Det är utbyggnad av äldreboenden och den kompetens som kommer att krävas om ett antal år för att vi ska kunna hantera och serva den allt äldre befolkningen.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Summan 100 miljoner måste väl vara investeringssumman i så fall? Den summan är nog tagen ur luften. Det är synd att man drar till med sådana summor och delvis kanske skuldbelägger dem som har byggt upp det här samhället, att de kostar så mycket. 100 miljoner i åldringsvård, det är helt orimlig summa att nämna, det är nog bara för att skrämma upp folk.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Nej, det är faktiskt inte att skrämmas, utan det är av välvilja för den allt åldrande befolkningen som vi har.

    Sätter man några sekunders tid på att titta på prognoser gällande demografin så blir man faktiskt förskräckt. Man kan lätt tro att det är skrämselpropaganda. Tittar vi fram 11-12 år till 2030 när vi har en demokrati som är 70 procent, alltså en försörjningskvot på 70 procent, så är det klart att allting inte kan vara likadant då som det är idag. Det kommer att krävas pengar, det kommer att krävas smarta lösningar och en kommunstruktur för att kunna hantera detta. Jag tror inte att någon av dagens 16 kommuner kommer att kunna hantera den här utmaningen på egen hand.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Med en åsnas envishet så fortsätter ltl John Holmberg fortsättningsvis med sitt mantra att man kommer att spara miljontals med pengar om man slår ihop kommunerna. Men, var är kalkylen? Var har landskapsregeringen presenterat den kalkylen? Inte ens ltl John Holmberg har tagit fram den kalkylen där inbesparingarna finns. Det har lovats en gång i tiden, i PVC utredningarna, att vi skulle få kalkyler om intjäningen. Men de har inte presenterats. Nu har landskapsregeringen överlåtit det här till kommunerna att presentera. Om man tänker göra en sådan här stor reform med tvång så borde man ha tagit fram en kalkyl som visar vad intjäningen är.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Ja, jag är envis i den här frågan. Jag kan inte här och nu stå och presentera en kalkyl. Däremot är det ganska enkelt, man bläddrar upp ÅSUBs katalog och så tittar man på vad det kostar att driva en större kommun jämfört med en mindre.

    Viktigt är också att hantera de utmaningar som finns när det gäller t.ex. specialpedagogiken i skolorna, kuratorer och all specialism som man kan samla i större enheter som är omöjligt, av olika orsaker, i en mindre kommun. Så det handlar inte enbart om rena pengar, det kommer på köpet, utan det handlar också om spetskompetens, trygghet och lika värde oberoende av var man bor på Åland.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Nej, jag har inte begärt en kalkyl av ltl John Holmberg idag. Jag upprepade det och jag har tidigare påpekat åt ltl Holmberg att ta fram en kalkyl som visar på intjäningen.

    När det gäller spetskompetenser som ledamoten lyfte fram här så förekommer det idag ett samarbete mellan kommunerna när det gäller spetskompetens. Inte behöver man slå ihop kommunerna för att nå fram tills en sådan spetskompetens.

    I verkligheten har vi en spridd bosättning på Åland. Att tjäna in på dem så är det enda sättet att flytta dem från något ställe och dunka ihop dem i tätorter. Annars har man fortfarande kostnadsmassan kvar på samma ställe.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Vad är alternativet? Under min politiska karriär har jag ännu aldrig hört ett alternativ till en kommunstruktur? Hur ska vi ha råd? Vi vet alla hur vår likviditet ser ut, vi vet alla vilka investeringar vi står inför. Är alternativet då banklån? Ska vi då varje år gå till banken och låna för att upprätthålla 16 kommuner och tro att det är det absolut bästa? Varför 16 kommuner? Om det är så bra, då kanske vi skulle ha 32 kommuner när vi ändå håller på? En omvänd kommunstruktur!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Tack för ett mycket innehållsrikt anförande.

    Inledningsvis sade ltl John Holmberg att det inte finns rum för populistiska utspel. Senare talade han om guldkornet, som det nu kallas, alltså det här avdraget. När en av tidningarna refererade hela budgetpresentationen så talade man om budget med avdragsknorr. Inser inte ltl John Holmberg att det här avdraget egentligen är ett populistiskt utspel?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Nej, ltl Toivonen, jag tycker absolut inte att det är populistiskt. Det är ett beprövat grepp, speciellt i vårt västra grannland har man haft en liknande reform som har fallit mycket väl ut. Jag hoppas att det ska bli fortsättning på detta avdrag så att det kommer att gälla flera ålänningar. Jag tycker det är bra. Det ska löna sig att arbeta och det är en bra signal mot arbetsmarknaden.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Ja, jag känner till det där avdraget på den svenska sidan och jag tycker själv att det var väldigt bra. Men i det här fallet säger man ju uttryckligen att det här är ett avdrag för alla låginkomsttagare när det är cirka 6 500 som inte kommer att ta del av det. Då tycker jag att det är ett populistiskt och fel marknadsfört avdrag.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag vet inte vad ltl Toivonen syftade på, men jag antar att det är de personer som inte kommer upp i den årsinkomst som är avdragsgill. Det är svårt att göra avdrag på någonting som man inte har förtjänat förstås. Det är väl det då i sådana fall.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Tack för ett delvis tillväxtorienterat anförande. Det är nog på tiden, tycker jag, det är ändå den tredje budgeten som det här regeringsblocket presenterar och den sista som man själv förfogar över. För inför nästa budget så väntar ett nyval och då är det ingen som vet hur det går.

    När det handlar om tillväxtpolitik så nämnde Holmberg några olika områden. Jag skulle gärna höra lite mer om detta. Var tror Holmberg att tillväxten verkligen finns? Vilka områden borde det åländska näringslivet satsa ännu mera på?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Där jag tror att vi har den absolut största outnyttjade potentialen är inom turismen. Den växer globalt, har gjort det under många år och den växer i närregionen. Turismen är personalintensiv och har en bredd på det sättet att den skapar allt från kompetens som kräver hög utbildning till lätta arbeten. Den branschen, de jobben, behöver Åland också ha.

    Sedan tror jag också att sjöfarten även i framtiden kommer att vara väldigt viktig för Åland. Vi märker speciellt hur de näringar som servar sjöfarten, den branschen, växer World Wide. Så de branscher som vi redan förfogar över men jag tror också, som sagt, att turismen kommer att vara väldigt, väldigt viktig.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Sedan nämnde ltl Holmberg också energikostnaderna, vatten, avlopp och elektricitet och att det nu ska föras diskussioner i form av trepartssamtal med branschen. Vilka möjligheter ser ltl Holmberg för att man ska kunna sänka kostnaderna gentemot t.ex. industrin? På vilket sätt skulle det gå till? Rätt många av de områden som ledamoten nämnde så handlar om världsmarknadspriser där vår inverkan faktiskt är rätt liten. Hur menar Holmberg att man kunde försöka nå dessa önskade prissänkningar?

    Ltl John Holmberg, replik

    Fru talman! Återigen så kommer jag tillbaka till en kommunstruktur där vi lyckas sammanföra och effektivisera t.ex. avlopp och sophanteringen. Jag vet att hanteringen av avfall är ju en stor fråga för många av våra viktiga näringsidkare på Åland. Det finns säkert saker som man kan göra till en rimlig kostnad och ganska snabbt.

    Sammanför vi kommunerna så kommer vi också att skapa naturliga och mycket enklare samarbeten som inte kräver avtal. Därför tror jag att ju färre kommungränser vi har desto lättare kommer det också att vara att bedriva näringsverksamhet. Avtal i all ära, men de ska upprätthållas, man ska kommas överens och det är förknippat med arbete.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag vill börja med att ge ltl Holmberg en eloge för hans stora och starka engagemang för idrottsturismen på Åland. Det har betytt mycket och betyder de facto något i verkligheten.

    Men jag måste ändå ställa en fråga till ltl Holmberg. Jag delar också åsikten att turismen är den bransch där vi kanske har den största tillväxtpotentialen, framförallt växer naturturismen dubbelt snabbare globalt sett än vad den övriga turismen gör.

    Ltl Holmberg nämnde fiskevården. Jag har under mitt aktiva liv aldrig upplevt en sådan frustration som jag just nu upplever bland stuguthyrare, sportfiskeguider m.fl. när det gäller fiskevårdsavgiften som den regering, som ltl Holmberg stöder, har lagt fram. Finns det någon möjlighet att ltl Holmberg kan påverka sin regering att dra tillbaka fiskevårdsavgiften? Det skulle vara den största tillväxtåtgärden som man kan göra just nu.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack för komplimangen ltl Nordlund. Jag håller med, det finns utmaningar med den tänkta fiskevårdsavgiften. Just nu ligger ärendet i finans- och näringsutskottet och ska behandlas parallellt med denna budget. Ärendet kommer att manglas där. Jag vill inte desto mera gå in i detalj om hur diskussionerna går där.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Jag vill ha en positiv dag idag så jag tolkar det som en halv förståelse för att det kanske inte är det klokaste man kan göra att föra fram den här lagen. Det är faktiskt det sämsta som man kan göra för turistnäringen just nu.

    Det som vi behöver nu är precis det som ltl Holmberg själv talade om för en stund sedan. Vi behöver större attraktionskraft och bättre konkurrenskraft. Våra närliggande områden, framförallt Sverige och Finland, satsar jättemycket nu. Man sänker momsen, man gör det ena och det andra för att man ska bli mera konkurrenskraftig både för inhemsk turism och för utländsk turism. Vad gör vi här? Vi påför en fiskevårdsavgift så att de aktiva i branschen nästan håller på att ge upp. Det kan inte vara en klok politik. Jag förstår inte hur en åländsk landskapsregering ens kan komma på tanken.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tanken var ju att antingen sätter man lapp på luckan på Guttorp eller så har man ett alternativ. Tyvärr kom det inte något alternativ från branschen om någonting annat än en fiskevårdsavgift. Nu får vi löpa linan ut och se om den går att hantera och förverkliga.

    Sedan gläder det mig också att ltl Nordlund brinner för turismen. Det är roligt att ltl Nordlund åter är i branschen, det betyder mycket.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, fru talman! Den förra replikväxlingen tog en stor del av det som jag tänkte säga. Med risk för att det inte blir riktigt godkänt för att det inte togs upp i huvudanförande så vill jag ta upp det som ltl Holmberg sade om att fiskevårdsavgiften kom som enda alternativ istället för lapp på luckan till Guttorp. Men om ltl Holmberg läser vad gruppen kom fram till, när de uttalade sig om hur man kunde lösa det, så var det inte det förslaget som landskapsregeringen nu har lagt, fiskevårdsavgiften. Min fråga är: Tycker ltl Holmberg att det här förslaget är bättre än det förslaget som gruppen lade fram?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Ska jag välja ett av de alternativen så väljer jag det senare, alltså det som nu ligger i finans- och näringsutskottet som det bättre.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, fru talman! Sedan är det också intressant att få ett svar av ltl Holmberg vad han anser om kalkylerna, att fiskevårdsavgifterna, som enbart besökande gäster ska betala, ska kunna dra in 300 000 euro i intäkter nästa år. Det är i och för sig förenat med vissa kostnader, 54 000 euro. Är det verkligen realistiskt att tro att man ska komma till en sådan summa om man hör vad de som borde ha insikt i branschen anser om fiskevårdsavgiften och möjligheterna att få in pengar?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Ska man se positivt, som vi alltid måste göra, så är naturavgifter, ekoavgifter och inreseavgifter etc. något som kommer mer och mer, speciellt när man söker sig till lite mera natursköna platser för fiske, jakt eller vanlig naturturism. Dagens människor blir allt vanare med att betala för det som man upplever, så på det sättet kanske det ligger i tiden. Jag vill ändå inte spekulera i om intäktsmöjligheten är rimlig.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Tack för ett intressant anförande kring turism och hållbar turism. Som ledamoten vet så är jag också rapportör för BSPC gällande just hållbar turism. Jag skulle egentligen vilja föra ert resonemang lite längre. Vad är det för turister vi vill ha på Åland? Vill vi ha massturism eller vill vi ha en form av specialturism där vi kanske har en högre nivå än vad man kan förvänta sig på andra ställen? Kanske turistavgifter, såsom man har på exklusiva ställen, för att t.ex. betala för miljön, avfallskostnader osv. är alldeles rimliga för sådana kunder som man kunde locka med väldigt högklassig turism?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Med tanke på hur vår turistinfrastruktur ser ut, speciellt på boendesidan, så tror jag att vi måste ha ett ganska mångfacetterat utbud. Vi ska locka både fattiga studeranden och mer välbärgade turister. Att enbart satsa på de välbärgade, som är beredda att betala dyra pengar för att uppleva Åland, tror jag att blir vanskligt för då riskerar vi nog också att tappa det som idag är charmen med turist-Åland. Turismen finns över hela Åland och det krävs inte alltid så mycket för att starta upp ett litet turistföretag. Jag tror att vi nog ska satsa på en bredd och en volym, vilket också våra rederier pysslar med mångt och mycket så det faller väl ut i deras tanke också.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Här har jag faktiskt en liten annan åsikt. När man tittar på de rapporter som kommer så visar de att t.ex. inom cykelturismen finns det ganska välbärgade 60+ par som gärna cyklar och vill betala ganska mycket per natt för att få sova i bekväma sängar, äta på goda restauranger och få uppleva det närproducerade och det andra som vi kan erbjuda på Åland. De är också villiga att betala ganska högt pris samtidigt som de är villiga att värna om miljön. En sådan turistgrupp på lilla Åland kunde vara väldigt attraktivt också för småföretagare med tanke på att man ganska snabbt skulle kunna få in de intäkter som man satsade när man startade.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag håller med, men som sagt det ena behöver inte utesluta det andra. Sett över tid de närmsta åren så är vi nog beroende av att locka alla typer av turister. Ett stort problem idag är kapitalet till ett företag som ska pyssla med turismen. Ska man köpa eller bygga en anläggning idag så krävs det väldigt mycket kapital. Ju mera resurskrävande turister man vänder sig till så desto större satsning givetvis.

    Jag tror att en organisk tillväxt där vi sakta men säkert kommer bort från den här pyramidformade övernattningsstatistiken som vi har idag är att föredra, enligt min åsikt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Lars Häggblom, replik

    Tack, talman! Ltl Holmberg sade att det skulle bli så himla bra med mycket inbesparingar om vi skulle sammanföra kommunerna. Men, jag håller helt med ltl Eklund, vi har inte sett ett papper på inbesparingar på någonting. Därför blir min fråga: Med bibehållen service på landsbygden och skärgården var finns inbesparingarna då?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Titta, ltl Häggblom, i ÅSUBs utredning när det gäller verksamhetskostnader för våra kommuner. Man kan ganska snabbt konstatera att det är de större kommunerna som har lägre verksamhetskostnader per capita än de mindre. De säger sig självt att om vi skapar ännu större kommuner än idag så borde trenden gå åt samma håll.

    Jag vill också vända på frågan. Hur ska vi bemöta de utmaningar vi har? Hur ska dagens kommuner kunna hantera demografin, investeringsunderskotten och tillväxtsatsningar? Speciellt tillväxtsatsningar hamnar väldigt långt ner på listan när man ska prioritera mellan de lagstadgade och det icke lagstadgade.

    Ltl Lars Häggblom, replik

    Är det inte så att genom samarbete mellan kommunerna så har man redan idag uppnått mycket av det som en kommunstrukturreform skulle uppnå?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Närdemokrati och transparens är viktiga ord för liberalerna och mig. Tyvärr pratar man ofta om närdemokrati som något som skulle förminskas och försvinna i en kommunstruktur. Det är precis tvärtom! Alla dessa hundratals avtal som finns kors och tvärs över Åland, de är det minst närdemokratiska som finns. De blir många gånger icke transparenta och väldigt svåra att följa för ålänningen. De kräver också tid, de ska manglas genom nämnder och hanteras regelbundet, vissa årligen och andra vartannat år. Det kostar tid och tid är pengar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Vad gäller fiskevårdsavgiften så tror jag att vi alla kan utgå ifrån att ifall inte finans- och näringsutskottet kommer på andra tankar och sänker hela förslaget så kommer det nog att falla i lagstiftningskontrollen. Tyvärr är det en finsk instans som får rädda oss vad gäller kvalitén i landskapsregeringens förslag.

    Ltl Holmberg är passionerad när det gäller tron på att en slaktad kommunsektor är salighetens väg framåt. Det är bra, man ska vara passionerad i sin politik.

    Men ledamoten gör igen det klassiska misstaget att jämföra åländska kommuner med danska, svenska och finska. Det finns närmast ingen likhet i och med att de andra kommunerna runtom oss har haft och har den typen av uppgifter som inte har belastat åländska kommuner på länge, och därmed inte heller besparingsmöjligheter.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag håller inte med ltl Jansson i det fallet. För de allra flesta kommuner runt om oss hanterar sin egen sjukvård och sitt eget gymnasium. Det är en kostnadsmassa på Åland på 100 miljoner. Det skulle innebära en avsevärd ökning av kommunalskatten runtom på Åland om dessa skulle flyttas tillbaka till kommunerna.

    Tvärtom, vi ser att mer och mer ska till landskapet, alltså att det ska vara en stordrift för att kunna hantera det.

    Återigen kommer jag tillbaka till demografin, hur ska våra 16 kommunerna kunna hantera den utvecklingen både kompetensmässigt och investeringsmässigt?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Besparingar förutsätter jag att det finns en kostnadsmassa att hantera.

    När det gäller kommunalskatten på Åland så har ju det här parlamentet sett till att den effektiva skattesatsen inte är jämförbar med den nominella överhuvudtaget. Det är förklaringen till att vi har en relativt hög skattesats inom vissa kommuner med tanke på uppgifterna. Men det finns en förklaring, det är på grund av beslut i den här salen som det är på det viset.

    I och med att det inte finns gymnasialstadiekostnader och sjukvårdskostnader inom de nuvarande kommunerna så har de inte de besparingsmöjligheter som ltl Holmberg jämför med när han tittar på rapporten från SKL och sneglar mot Danmark. Därför kommer en kommunsammanslagning att bli dyrare. Det räcker med att läsa de utredningar som redan har gjorts om sammanslagningar på Åland så får ledamoten insikt i den delen också.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Man ska tänka på hela Åland. Närkommunerna till staden Mariehamn har ett visst utgångsläge när det gäller att hantera ekonomin och tillväxt. Ju längre bort från centralorten man kommer desto tuffare blir det av olika orsaker. Jag ser inget problem med att titta på utredningar som har kommit fram i Norden; i Danmark, i Sverige eller på den finska sidan. På Åland ska vi plocka de bra sakerna och lära av misstagen som vissa har gjort. Vi är så pass duktiga, vi på Åland har bevisat många gånger att vi kan och vet själva, men vi ska ta lärdom av andras fel och vad vi kan göra lite bättre. Det har vi gjort förut och det kommer vi att göra nu också.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Ltl Holmberg och jag är som ler och långhalm när det gäller kommunstrukturen. Vi tycker likadant i många frågor.

    En sak som jag är särskilt glad att ledamoten lyfte fram var kopplingen mellan landskapsandelarna och kommunstrukturen. Den kopplingen finns de facto och den är stark. Volymen, landskapsandelar och hur systemet har sett ut, där finns det en stark koppling och inte att man måste sänka eller höja skatten beroende på hur mycket man sätter in i landskapsandelar, som vissa här har hävdat i debatten tidigare. Det var ett viktigt påpekande som ltl Holmberg gjorde.

    Om jag får möjlighet så återkommer jag i en andra replikväxling om inbesparingar i kommunstrukturen som ledamoten lyfte.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Carlsson för de vackra orden. Jag håller helt med ltl Carlsson. Jag ser framför mig, precis som vtm Eriksson i liberalernas gruppanförande framförde igår, två kommuner i framtiden på Åland; en skärgårdskommun och en fast åländsk kommun. Då har vi möjligheter att växa. Vi har möjligheter att se till att hela Åland lever och mår bra.

    De pengar som vi idag kanske lägger på onödig administration kan vi istället lägga på tillväxt och attraktionskraft som i sin tur ger positiva verkningar. Det här blir en katalysator som kommer att göra Åland både roligt att flytta till och mindre roligt att flytta ifrån. Det ena kommer att ge det andra.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Talman! När det gäller inbesparingar med hjälp av kommunstrukturen, som ledamoten var inne på sitt anförande, så håller jag med. Jag hänvisar också till de utredningar som finns. Den mest aktuella, som många hänvisade till, den som kom från Finland så visar på att det inte blev så mycket inbesparingar. Det berodde på lagstiftning om utökade vårdområden osv. i Finland, och det gjorde att det inte vara möjligt med samma inbesparingar.

    Den andra stora orsaken var också garantin för personalen att ha kvar samma jobb i fem år. Det är klart att det inte blir inbesparingar då när man inför sådana saker. Utredningen från SKL visade istället att man kunde spara in 10 procent, eller man hade de facto sparat det i sammanslagna kommuner jämfört med icke sammanslagna kommuner. Det är fakta. Det här visar bara att det beror helt på hur man gör det. Vi kan inte här garantera att alla direktörer har kvar samma jobb som de har idag.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Det stämmer ltl Carlsson. På den finska sidan blev det en fördröjningsmekanism i den ekonomiska vinsten i kommunstrukturen pga. att man hade en karenstid. Den finns inte kvar idag, så idag har man också ett annat utgångsläge när man gör det av ekonomiska orsaker.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Johan Ehn

    Ärade fru talman! Självstyrelselagsrevisionen har varit och är en av den förra och denna periods största frågor och utmaningar.

    Inledningen av arbetet skedde på ett nytt, hoppingivande sätt. Vi var eniga om att det arbete som Ålandskommittén skulle utföra skulle utgöra ett avtal mellan två parter om hur en ny självstyrelselag skulle utformas.

    Ännu så sent som i juni, när kommitteen lämnade sin slutrapport, så uttalades de orden från bägge sidor.

    Vad jag förstår på landskapsregeringen och de diskussioner som vi har haft det senaste året så står vi från åländsk sida fast vid just den biten. Det skulle vara väldigt konstigt om vi från åländsk sida nu hävdade att någonting annat gällde. Jag tycker att det skulle vara ovärdigt av oss att i det här sammanhanget backa tillbaka och acceptera att avtal skulle brytas, utan att det görs på ett sätt som bägge parter är överens om.

    Jag vill här också passa på att tacka alla involverade i detta synnerligen gedigna och omfattande arbetet som har gjorts under fyra år och massvis antal möten. Jag har haft möjlighet att följa det här arbetet på väldigt nära håll, även om jag inte själv alltid har haft möjlighet att vara fullständigt engagerad, framförallt inte under de två första åren under kommitténs arbete. Men det har imponerat stort på mig hur framförallt Ålandskommitténs medlemmar gick in i det här arbetet fullständigt övertygade om att vi skulle nå ett gott resultat.

    Man har lyckats att både argumentera och lägga fram förslag som skulle utveckla självstyrelsen väldigt, väldigt långt om vi får det att gå igenom.

    Bollen har sedan övertagits av landskapsregeringen som har fortsatt med samma intensitet i kontakterna i förhållande till Helsingfors.

    Tillsammans har vi gjort detta möjligt. Det går inte att peka ut enskilda individer som skulle ha gjort något mer eller mindre. Tillsammans, enigt från åländskt håll, har vi lyckats med att nå ett resultat som jag vill påstå att vi historiskt inte har sett tidigare.

     Enighet har åstadkommits genom en kontinuerlig dialog mellan först Ålandskommittén och självstyrelsepolitiska nämnden och också landskapsregeringen och senare landskapsregeringen.

    Jag räknade att vi har haft 32 möten under de två senaste åren i självstyrelsepolitiska nämnden som har berört de här frågorna. Räknar vi sedan de möten som Ålandskommittén och Ålandskommitténs Ålandsavdelning har haft så blir det en enorm mängd kraft och energi som har satts på detta.

    Den enighet som vi ha lyckats åstadkomma här på hemmaplan tror jag också har haft effekt i det slutarbete som Ålandskommittén nu har lyckats att leverera.

    Jag tror att det skulle vara viktigt att vi också fortsättningsvis klarar av att visa på en enighet ur Ålands synvinkel, en enighet som visar Helsingfors att vi inte ger oss. Vi har en linje och den tror vi på. Börjar vi svikta här så leder det bara till en enda sak: Helsingfors vinner och med Helsingfors i det här fallet menar jag de Helsingfors som inte vill ha utveckling överhuvudtaget.

    Fru talman! Lantrådet lyfte igår att tidtabellen är underordnad kvaliteten på den produkt som nu ska levereras. Jag delar fullt ut den synen. Jag uppfattar också att det hela tiden har varit ledordet för det arbete som har gjorts.

    Man försöker nu stressa på arbetet i Helsingfors. Man hävdar att man måste ha en klar produkt här inom december månad för att det ska kunna börja behandlas i februari. Inte oss emot om det är en produkt som håller god kvalitet.

    Nu visar det sig att det finns öppna frågeställningar och det har inte varit möjligt att få till stånd en dialog som man borde ha fått.

    För min del och för vårt partis del vill jag också ge råg i ryggen till landskapsregering att fortsätta arbetet med att få till stånd en partsammansatt kommitté som, med Ålandskommittén slutrapport som grund, ser till att man får fram ett förslag som kan tas vidare. Det ska inte bero på oss här att det här projektet försenas. Om det är någon som ska fälla detta för att man inte vill så är det i så fall Helsingfors.

    Återigen missförstå mig inte, får vi en produkt som vi anser att det finns ett behov av att kunna processas vidare, ja, då ska vi också göra det. Man ska heller inte tro att tiden kommer att leda till att allting bara bli bättre.

    Jag instämmer med att läget just nu känns besvärligt och svårmanövrerat, men om inte vi själva tror på vår sak vem ska då göra det? Då kommer vi att bli ifrågasatta och man kommer inte att driva den här processen framåt.

    Jag ser framemot att, tillsammans med alla här i den här salen i största möjliga samförstånd, stå upp för den lösning som våra ledamöter i Ålandskommittén har framförhandlat. Samt att vi ser till att vi nu också fortsätter arbetet med att få till stånd en självstyrelse 4.0, gärna till 2022, men är inte det möjligt så fortsätter vi arbetet. Enighet bör eftersträvas i detta sammanhang!

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack ltl Ehn. Jag skriver under på varenda punkt. Det var ett intressant anförande. Ålandskommittén ska förstås ha stort cred för sitt gedigna arbete och envisa kämpande för en ny självstyrelselag som vi kan vara stolta och glada över. Det är onödigt att gråta över spilld mjölk. Resultatet var enigt, ja.

    Men om man ändå tittar i backspegeln kan jag hålla med om att man borde ha haft en större samsyn, speciellt när det gäller skattefrågor, ett eventuellt skatteövertagande. Vi tappade lite bort bollen längs vägen där, även om vi nu kan bilda en ny kommitté och blicka framåt vilket vi ska göra. Var har du för tankar kring det?

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! För det första så vill jag inte tillsätta någon ny kommitté utan det handlar om att förfina den produkt som finns. Det måste man vara tydlig med här, vi ska inte bedriva ytterligare ett kommittéarbete.

    För det andra så delar jag inte synpunkten om att den åländska sidan skulle ha tappat bort den ekonomiska frågan. Läser man protokollen från Ålandsavdelningens Ålandsmöten och från den gjorda förankringsprocessen i förhållande till självstyrelsepolitiska nämnden så blir bilden klar. Åland hade en linje och den har varit enig i självstyrelsepolitiska nämnden. Något annat känner inte jag igen i den här processen.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Jag ska inte gå i polemik i med ltl Ehn, han har större inblick än jag. Jag kom in i politiken hösten 2015 och förde samtal med folk som var på insidan och det lät inte alls som man var på samma sida när det gällde egna pengar i börsen, ett helt skatteövertagande och vilken väg man ska ta. Vi lär väl få höra mer av det senare i replikväxlingarna här, antar jag.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Jag säger ånyo, om man går tillbaka och tittar på den process som är gjord i förankringsväg till självstyrelsepolitiska nämnden från 2015 och framåt när jag hade möjlighet att följa den så har linjen varit klar och tydlig. Det har funnits en väg framåt. Det har funnits nyansskillnader i hur man har sett på detta. Det kanske har funnits enskilda ledamöter som har velat köra en annan linje än vad majoriteten har velat. Men en väldigt tydlig majoritet har också ställt sig bakom det arbetet som Ålandskommitténs åländska medlemmar har gjort.

    Jag tycker att det är en efterhandskonstruktion att påstå att för att man inte nådde hela vägen fram, som man kanske hade haft viljan att nå, så skulle det beror på att man inte ställde sig bakom någon annan linje. Tvärtom, jag tror att vi från åländsk sida har gjort det bästa möjliga som vi kunde göra. Att responsen sedan från finskt håll inte är den som vi önskade är en annan sak.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! En av de största orsakerna till att vi har haft och har den stora enigheten från åländsk sida när det gäller självstyrelselagsrevisionen så är ju de facto ledamoten Ehn, tidigare talmannen Ehn, och det sätt som han ledde arbetet på i självstyrelsepolitiska nämnden. Det har alltid funnits en beredskap att ställa upp och ordna möten när det har funnits intresse från oppositionen. Det har också alltid funnits en beredskap att på ett likvärdigt sätt lyssna på de åsikter som också har framkommit från oss som tillhör oppositionen i lagtinget för tillfället. Det ska ledamoten Ehn ha mycket stort tack för. Det har varit grundläggande för det här arbetet hittills.

    Fru talman! Det här projektet har på något sätt kört fast nu i de finska ministerierna, motståndet är väldigt starkt. Vi ska komma ihåg att det här är en parlamentarisk överenskommelse, frågan borde på något sätt återfås i de parlamentariska händerna igen.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Jag delar fullt ut den analys som ltl Roger Nordlund gör i slutet på sin replik. Det kommer att krävas arbete på många fronter. Det pågår ett förhandlingsarbete mellan regeringarna. Eftersom situationen är som den är, man vill inte riktigt erkänna den överenskommelse som man hade inledningsvis dvs. att det här var ett avtal, så kommer det också att kräva att vi på parlamentarisk nivå jobbar vidare. Jag utgår ifrån att arbetet i självstyrelsepolitiska nämnden, mellan lagtinget och landskapsregeringen, fortsätter på samma positiva sätt, dvs. att man förankrar saker och ting. Vi kommer också att behöva göra gemensamma krafter.

    Kontentan i mitt arbete är att jag tror att vi behöver lite mera tid. Jag är nämligen inte den som tänker ge mig i första taget i det här sammanhanget. Jag ser hur mörkt det ser ut för tillfället, men vi kan inte fälla oss i det här läget och säga att det är kört. Det kan vi göra när förhandlingarna är avklarade och det är de inte ännu, anser jag.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Där håller jag helt med! Vi ska aldrig ge oss i den här frågan. Men jag är inte lika säker på, som kanske vissa andra har varit, på tidtabellen, att om vi skjuter fram det så att det på det sättet blir bättre. Motståndet finns i ministerierna, det kommer att vara samma tjänstemän även efter nästa riksdagsval och det är inte alls säkert att de partier som sitter i Finlands riksdag och i Finlands regering på något sätt har någon bättre syn på Åland och på självstyrelsen.

    Däremot vill jag återkomma till det som jag sade tidigare. Det är en parlamentarisk överenskommelse som har gjorts inom kommittén där man i stort sett kompromissade färdigt och var överens. Nu måste vi hitta ett sätt att få det här projektet vidare så att det återigen blir en parlamentarisk tyngdpunkt i det. Vi ska inte låta projektet malas sönder av ministerierna och i ministerierna, för där kommer vi alltid att ha ett konsekvent motstånd mot alla förändringar och förbättringar för självstyrelsen. Parlamentariskt kan vi hitta ett stöd vilket man gjorde i kommittén.

    Minister Johan Ehn, replik

    Till det sista så delar jag fullständigt ltl Nordlunds analys när det gäller att man måste fortsätta med det parlamentariska spåret. Det gäller att jobba stenhårt vad gäller den biten.

    Jag delar också synpunkten på att man inte kan måla upp en bild av att nästa regering skulle bli lättare att jobba med, och att det skulle vara ett sätt att lösa det genom att lägga det på is till nästa regering.

    Det som jag menar med mitt anförande är att riksdagen sitter till våren 2019, till dess kan vi jobba vidare. Det betyder att det inte behöver ligga ett förslag på bordet i februari. Det finns en möjlighet att använda tiden åtminstone fram till sommaren och kanske till och med ända fram till augusti till att kämpa vidare.

    Viktigt att påminna om, vilket jag upplever att ltl Nordlund gör här, det är att parlamentet i Helsingfors har ingått ett avtal tillsammans med lagtinget och det kan vi köra vidare på.

    Sedan vill jag också passa på att tacka för gott samarbete i nämnden.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Det är en intressant diskussion. Jag tycker diskussionen om att resultatet är viktigare än tidtabellen blir lite problematisk. Om vi går till oss själva och tänker på det mest klassiska politiska grepp om man vill lägga någonting i papperskorgen, vad är det? Ja, att föra det till framtiden för utredning, man skjuter på problemet så att säga. Vi ska inte ge Helsingfors möjlighet att skjuta det här problemet framåt, även om jag förstås delar den uppfattningen att vi inte ska godta en självstyrelselag som inte är acceptabel. Det får inte bli så som tidigare har diskuterats här, att det är vi från åländsk sida som ger upp och säger att det här blir inte ett tillräckligt bra resultat och att vi från åländsk sida upplevs som lite tjatiga och ogina. Vi måste kräva att Helsingfors levererar den produkt som man har lovat i sitt regeringsprogram, som man har lovat ålänningarna att klara av för att få fram en värdig självstyrelselag.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Vi är helt och hållet överens vad gäller den biten, ltl Axel Jonsson och jag. Jag kanske var otydlig i mitt inledande anförande. När jag pratade om att vi ska använda tiden så menade jag att använda tiden med den sittande riksdagen och den sittande regeringen, åtminstone så länge den finns kvar i den nuvarande formen, och inte skjuter det här till långt i framtiden. Vi vet ingenting om hur framtiden ser ut.

    Tittar man dessutom på hur det parlamentariska läget i Helsingfors ser ut nu så kan åtminstone inte jag se att det skulle ske avgörande förändringar i synen på förhållandet Åland och Finland bara för att vi får ett riksdagsval. Visst, vi har sannfinländarna, vi har de blå som har haft en mera negativ inställning till oss, men de är trots allt i en minoritet och hade kunnat köras över av de andra om det hade funnits en stark vilja för att driva den linjen. Däremot har vi vänner där som vi ska ta väl vara på, de finns både i regeringen, i parlamentet och (…taltiden slut). 

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Så är det förstås. Det som vi kanske inte har efter nästa riksdagsval, men som vi har idag, är de stora reformerna som ligger på bordet. Där har vi de facto från åländsk sida lösningar på hur man kan få igenom de här reformerna på ett sådant sätt så att man också klarar grundlagen och självstyrelselagen. Det är ju nästan en gåva till den finska regeringen i de här sammanhangen som vi måste utnyttja på det allra bästa möjliga sätt. Därför menar jag att det också är viktigt att vi från åländsk sida understryker att vi har en snäv tidtabell och att vi ska få igenom den här reformen så att vi kan lösa den helhetsproblematik som finns på bordet på axeln mellan Helsingfors och Mariehamn idag.

    Håll fokus på en snabb tidtabell och kräv ett gott resultat! Det är inte två parametrar som går emot varandra. I det här fallet har vi faktiskt världens möjligheter och på världens förhandlingsutrymme jämfört med tidigare, och kanske jämfört med hur det är efter nästa riksdagsval.

    Minister Johan Ehn, replik

    Talman! Även här har ltl Axel Jonsson och jag samma syn. Det är också den strategi som jag upplever att landskapsregeringen har förankrat i självstyrelsepolitiska nämnden under de två senaste åren, dvs. att dra nytta av att det pågår stora reformer på finsk sida och de är egentligen likvärdiga med det som sker hos oss. De behöver verktyg för att klara av sitt samhälle och de tycker jag att man hela tiden ska användas som pedagogiskt och retoriskt sätt att resonera i förhållande till Helsingfors. Jag delar fullt ut att man nu inte får släppa den biten.

    Jag tror också att det är viktigt, likt det lantrådet nu gjorde här igår, att signalera till Helsingfors att det också finns ett krav på att man ska leva upp till både kvalité och till det som man har lovat. Utan att göra det så finns risken att man försöker prångla på oss någonting som blir en halvmesyr, det vill inte jag vara med om och det har jag också uppfattat att lagtinget som sådant inte vill.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Tack, fru talman! Jag begärde ordet för att jag vill understöda att vi behöver enighet här på hemmafronten. Det vill jag flagga för, det är jätteviktigt i den här frågan.

    Det här är ett kommittébetänkande, som alla känner till, och det har varit omfattande. Jag anser också att detta ska ner på politikernivå eller upp till beroende på hur man ser det. Det är lagtinget och finska riksdagen som äger det här ärendet, inte eventuella remissinstanser och vad de har sagt. Den frågan måste vi också påpeka till den finska sidan.

    Men, som sagt, jag och vårt parti vill understöda Johan Ehn i allt vad han har sagt.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Vi delar förstås den här synen. Efter att ha hört replikväxlingarna så här långt kan jag också konstatera att den lilla farhåga jag hade tidigare att enighet kanske inte var fallet och jag tycker mig nu ändå se att den enigheten är ganska tydlig. Jag hoppas också att vi ska kunna behålla enigheten framåt. Jag kommer att göra vad som står i min makt för att kunna åstadkomma det. Det här projektet är så pass viktigt för den åländska framtiden. Utan att få en reform överhuvudtaget så är vi tillbaka på ruta ett där jag inte vill stå och trampa under någon längre tid.

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Tack, fru talman! Det måste komma fram att vi har enighet bakom den här frågan och det var orsaken till att jag begärde replik i den här frågan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Tack Ehn för en intressant och väldigt tydlig beskrivning av hur ledamoten ser på självstyrelsearbetet och våra framsteg där.

    Som läget ser ut så har ju ministerierna gjort ett försök att kidnappa den parlamentariska kommitténs betänkande och helt enkelt handlägga det på det sätt som de finner mest ändamålsenligt.

    Jag delar nog ledamotens syn på att processen måste gå vidare. Det finns ingenting som säger att det måste bli bättre efter ett val eller senare i framtiden.

    Men skulle ledamoten våga spekulera i, för det finns andra tankegångar, var klokskap ligger i att vänta? Det finns företrädesvis lärda män i samhället som proklamerar att vi borde stanna av den här processen och vänta in ett nytt parlamentariskt läge i Finland.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Skulle det finnas rätt eller fel i politiken, fullständigt rätt eller fel, och någon skulle hitta den formen så skulle den antagligen ha en väldigt stor framgång i att bedriva politik. Jag tror inte att det går att och proklamera vem som har rätt eller fel före man ser slutresultatet i en sådan här fråga. Jag ger uttryck för min analys, hur jag ser på läget och vad jag tror om framtiden. Jag säger inte att de som säger att det skulle vara lättare med en framtida regering har fel, men jag tror inte på det i den framtidsutsikt som jag ser. När jag tittar på det politiska fältet i Helsingfors nu så ser jag inte att det finns en större möjlighet. Men för den skull ska inte heller Helsingfors leva i den tron att vi bara kör vidare och tar vad vi får. Det måste också vara tydligt att det finns ett kvalitetskrav vilket vi har satt fast redan (…taltiden slut).

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Hur ser ltl Johan Ehn på ett sådant förslag från min sida att talmannen, eventuellt talmanstrion, skulle besöka Finlands president? Vi skulle klargöra betydelsen av en ny självstyrelselag och hur pass allvarligt vi ser på själva processen som nu för tillfället har stagnerat. Vi skulle dels besöka presidenten och talmannen i Finlands riksdag för att påtala förhållandena, och att detta är en fråga nu som också måste processas mellan parlamenten.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Jag tror att det viktigaste arbetet att göra just är på två fronter, dels det som landskapsregeringen gör i förhållande till regeringen. Regeringen är den som lägger fram propositionen.

    Det andra arbetet är det som ltl Nordlund och jag var inne på i replikväxlingen, dvs. det parlamentariska arbete som behöver göras.

    Sedan tror jag att republikens president behöver vara informerad kontinuerligt om vad som händer, hur vi ser på läget och vilka bekymmer vi möter. Jag tror också att det är viktigt att välja att spela ett kort där man ber presidenten om hjälp i ett läge där det verkligen har kört fast. Men att informera och diskutera är aldrig fel. Men om jag har förstått det hela rätt så är det en ganska kort tid sedan som lagtingets nyvalda presidium hade möjlighet att ge den här presentationen i lagtinget. Jag tror att tidsmässigt så handlar det om lite längre fram i tiden.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Jag har redan hunnit bli lite trött på olika slängar mot dem som mest av allt har varit aktiva i Ålandskommittén, att det skulle ha förkommit situationer där vi inte har handlagt de åländska intressena på bästa möjliga sätt. Faktum är att i varje enskilt läge i våra aktioner har vi vetat att i detta parlament har vi hela tiden haft två tredje delar av ledamöterna bakom oss, helt avgörande för att det här ska vara ett framgångsrikt projekt.

    Tidigare talman Johan Ehn har varit helt bidragande, avgörande och sett till att den kvalificerade majoriteten alltid har funnits med i varje enskild fråga. Ett stort tack, lika som ltl Roger Nordlunds tackade för den tidigare talmannen insatser.

    Skulle jag vara i landskapsregeringens kläder nu så skulle jag be tidigare riksdagsledamöterna Roger Jansson och Gunnar Jansson att göra en insats till i Helsingfors.

    Minister Johan Ehn, replik

    Fru talman! Just de här åtgärderna som skulle behövas nu har ju påbörjats i en diskussion i självstyrelsepolitiska nämnden, om var man behöver sätta in insatserna. Vi har också berört dem lite nu under tidens gång. Jag tror, ltl Jansson, att vi ska använda alla positiva krafter i det här sammanhanget. De två nämnda är ypperliga exempel på detta.

    Jag tror också att man ska fundera kring att knyta till sig de kollegor som ltl Harry Jansson hade i Ålandskommittén på finska sidan och få dem som har förbundit sig till ett slutresultat att också finnas med i det här förhållandet. Men jag delar fullt ut att nämnda herrar som har funnits i riksdagen tidigare har stora förutsättningar att vara med i det här arbetet.

    Naturligtvis är det så att den exekutiva makten sitter landskapsregeringen på nu. Åtminstone för min del vill jag vädja att vi inte låter oss delas upp i ”vi och ni” i den här fråga, utan att vi så långt som möjligt nu faktiskt fortsätter att jobba som ”vi”.

     Ltl Harry Jansson, replik

    Mitt förslag att Janssönerna ytterligare gör en insats för Ålands bästa bygger ju på att i riksdagen i Helsingfors så är de tidigare ledamöterna från finska riksdagen i Ålandskommittén förvånade över budskapet om att det är problem med residualprincipen. Då skulle det vara viktigt att de som har jobbat med kommitténs process mest av allt skulle ha möjlighet att sätta sig ner i lugn och ro och gå igenom. Faktum är att till vår fördel finns ju den omständigheten att fyra ledamöter i riksdagen har suttit i kommittén och sitter i grundlagsutskottet. Vi har en stark brygga för att komma vidare.

    Talman! Det kan mycket väl komma ett läge där vi från centerns sida kommer att föreslå att Ålandskommitténs betänkande skickas som ett initiativ till Finlands riksdag rakt av för det är en överenskommelse mellan de politiska partierna på respektive sida av skiftet.

    Minister Johan Ehn, replik

    Talman! Återigen, jag delar analysen kring de här de här två herrarnas möjligheter att vara med och vara behjälpliga i det här samarbetet. Där råder inget tvivel.

    Jag vill också vara väldigt tydligt på nytt från min sida. Jag upplever att det arbetet som har gjorts bakåt i tiden har gjorts mycket professionellt. Det har gjorts väldigt sak inriktat. Jag anser för min del åtminstone, med den insyn som jag har haft, att det har varit ett arbete som säkert också kunde göras på ett annat sätt, men jag tror inte att resultatet hade blivit annorlunda. Det arbetet som har lagts ner från åländsk sida har varit bra, initierat och engagerat. Sedan att det finns en mottagande part som inte har responderat på samma sätt, framförallt nu den senaste tiden, det är en sak som vi från vårt håll inte kan ta ansvar för. Det ansvaret ligger i Helsingfors och det ska påpekas.

    För övrigt vill jag passa på att tacka för gott ett samarbete även med ltl Jansson.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Ltl Johan Ehn förtjänar beröm också från liberalt håll för det samförståndsarbete som ni utförde som talman. Det var mycket värdefullt och det samförståndsarbetet fortsätter nu i er egenskap som lagtingsledamot.

    I utrikespolitiken har vi alltid eftersträvat enighet mot vem som än må vara motparten i de större frågorna, just nu är det regeringen i Helsingfors som vi för vårt arbete gentemot.

    I går under eftermiddagen blev jag orolig för det syntes för ett ögonblick som om enigheten vi eftersträvar var bortblåst och det var dessvärre under centerns gruppanförande. Jag tror att det här anförandet nu hölls i rätt tid och det hade rätt ton för att väcka möjlighet att igen bygga upp den enighet som vi behöver ha.

    Ltl John Holmberg, replik

    Fru talman! Som jag sade både under mitt anförande och i replikväxlingar så är det viktigt att inte prata ”vi och ni” på hemmaplan. Vi pratar ”vi” och går vidare på den vägen.

    En revision av vårt arbete kommer inom sinom tid. När vi har avslutat arbetet då är det dags att börja fundera på vad som har gått bra och vad som har gått mindre bra. Det arbetet kan man inte göra före man ser resultatet. Vi har en så liten förvaltning, vi är så få människor som jobbar med det här gemensamt och att hålla på att göra den här typen av avstämningar för tidigt tar bara bort kraft och energi. Jag vet att landskapsregeringen nu har ett tufft, tufft jobb. Jag tror att det är viktigt att vi härifrån lagtinget också är väldigt tydliga i signalerna om att det här gör vi tillsammans. Det är inte ni i landskapsregeringen utan det är vi från Åland som gör det här arbetet.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! I mitt anförande i budgetdebatten tänkte jag beröra lite resultatet och resultaträkningen för 2018, men eftersom min kollega hade en ganska ingående diskussion om det så kommer jag inte att beröra det som mycket.

    Jag kan bara notera att om kostnadsutvecklingen för verksamhetskostnaderna går den vägen som nu och skatteintäkterna, som motsvarar nettot 3,5 miljoner, så växer den som en tratt i slutändan. Det är inte någon bra utveckling i det långa loppet. Det kommer att påverka. När finansministern själv igår presenterade det här så var han orolig för den framtida likviditeten och det är den som kommer att drabbas.

    I övrigt tycker jag att finansministern har gjort ett jobb, resultatet går rätt väg på det viset att underskottet minskar. Sedan kan man ha olika åsikter om åtgärder och på vilket sätt man har gjort det.

    Fru talman! Jag tänker hoppa över den delen, jag tänker inte fortsätta. Jag tänker föra en liten diskussion om kommunerna och den pågående utvecklingen att man ska tvångs sammanslå kommunerna.

    Det har varit många turer. Det har varit utredningar hit och dit, PwC och enskilda konsulter har gett utlåtanden om vinster och icke vinster av att sammanslå kommunerna. Vi har haft anföranden och repliker där man påstår att det finns stora vinster om man slår ihop kommunerna vilket man får ha har respekt för, var och en får ju ha sin åsikt. Tyvärr delar jag inte den åsikten så länge inte motparten kan bevisa i en kalkyl vad vinsten är. Vi från Ålands Framtid har hela tiden frågat efter var vinsten är. Visa vinsten om ni vill slå ihop kommunerna! Presentera en kalkyl, det här går hem!

    Det har sagts i repliker och i anförandena att man sparar 10 procent, enligt en svensk utredning, med det är ju på administrationskostnaderna. Administrationskostnaderna i en kommun är cirka 5 procent av totalkostnaderna. Inte är det stora pengar vi pratar om heller, vilket en del vill framhäva. Men när man pratar om miljoner i besparingar som måste man också presentera dem, anser jag, annars är det bara populistiskt vilket regeringspartierna säger att vi ifrån oppositionen är. Men det är det med samma typ av politik som regeringspartierna driver då när de kastar ur sig sådana här inbesparingsgrejer och inte kan presentera var man sparar in.

    Det blev faktiskt en överraskning i går när liberalernas gruppordförande presenterade liberalernas framtida kommunstruktur med beaktande av att liberalerna under förra perioden förivrade samarbetspengar. Samarbetspengar var morötter för att få kommunerna att fungera och man stimulerade dem att frivilligt gå ihop. Från den politiska linjen till att det få höra att i framtiden ska Åland består av två kommuner och det blev en total överraskning, det måste jag säga.

    Jag måste gratulera ltl John Holmberg som har förivrat att Åland ska bestå av en kommun. Han har redan på två år övertygat övriga i partiet så starkt att bli en kommun så att partiet lämnar den tidigare ideologin. Det är skickligt gjort! Ltl Holmberg måste få en eloge för det.

    Jag trodde inte att partiledningen var så svag att de frångick sitt tidigare ställningstagande. Jag är ganska säker på att om jag far ut till kommunerna på Åland och frågar liberalerna om de står bakom detta, så tror jag att det blir ganska delade svar. Jag kan fara till grannkommunen och fråga en person som jag känner som sitter i den politiska ledningen.

    Det var en överraskning, men som sagt var, liberalerna står ju för sin politik. Jag ville bara framför att det har skett stora förändringar.

    Sedan vill ytterligare lyfta - oj, tiden går fort, jag hinner inte mycket - men i budgeten står att man ska ändra omfattande lagstiftningspaket och man räknar upp renhållningslagen, socialvårdslagen och en stor del som ska förändras. Innebär de här lagarna sänkta kostnader för kommunerna i framtiden? Eller är det en höjning av ansvaret som man påför kommunerna ytterligare eller är det en förenkling av lagstiftningen så att man har en möjlighet att spara pengar här?

    Sedan skulle jag vilja föra en diskussion också om näringslivet. Det står lite skrivet om näringslivet och om småföretagaren, att man ska förenkla och minska byråkratin i samband med lån och med finansiering. Men det finns ingenting om att den övriga byråkratin för småföretagare blir enklare. Ingenting! Det står till och med i regeringsprogrammet att man borde förenkla för småföretagare. Jag hade tänkt räkna upp vad det innebär för småföretagare idag när han lämnar anbud och sådant, men jag får tydligen återkomma i ett nytt anförande och fortsätta.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Ltl Brage Eklund efterfrågar siffror på vad man ska spara vid kommunsammanslagningar. Återigen, det har visat sig att om man gör det på rätt sätt så kan man spara t.ex. 10 procent på de administrativa kostnaderna. Det är miljonbelopp när vi pratar om Åland. De administrativa kostnaderna för kommunsektorn och den kommunstruktur som vi har idag är betydligt mycket större än bara de administrativa posterna i kommunernas bokslut. Det finns mycket mer administration än bara det som uttryckligen står som administrativ post i kommunernas bokslut. Det här har jag redogjort för lagtinget i flera omgångar och också berättat om storleken på de siffrorna. Det är bara det att man väljer kanske att inte lyssna, men det har visats på förslagen. 

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Ja, jag har lyssnat på ltl Petri Carlsson flera gånger när han har påstått att vi ska spara en massa miljoner på det här, men jag har frågat efter kalkylen som visar det. Ingen kalkyl har presenterats för landskapsregeringen och inte för ltl Petri Carlsson heller. Om man har ett sådant starkt ställningstagande för att vi kommer att spara miljoner då måste man kunna presentera en kalkyl som säger att det här vinner vi på. Då kanske kommunerna hade kunnat diskutera på ett annat sätt. Men nu är det som det är. Nu har landskapsregeringen gått fram med det här tvångslagen och den driver man vidare i sin majoritet, vilket är deras åsikt helt klart. Men, man hade kunnat vara mycket smidigare om man, som man lovat från början, visat på kalkylerna som sparar in utan att försämra servicen.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Siffrorna har nog redogjorts för i flera omgångar. Jag har bl.a. lyft dem. Det finns också med sådana antaganden och siffror i de rapporter som vi har fått. Det gäller att hitta dem och analysera dem med rätt ögon och öron.

    Jag vill ändå ställa en fråga ltl Brage Eklund som ofta kräver att man ska komma fram med fakta och siffror på alla förändringar. Den förändring som vi alla oundvikligen står inför, dvs. den demografiska utmaningen, allting som vi står inför nu kräver förändringar, så vilka lösningar förespråkar Ålands Framtid? Jag hör bara att man är mot, mot, mot. Hur ska man klara av utmaningarna med dagens kommuner? Jag kan inte förstå det. Berätta gärna det! Hur klarar vi av utmaningarna med dagens 16 kommuner?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Jag kan inte i replik på en minut förklara hur man ska bemöta det, men det är exakt samma sak som ltl Petri Carlsson ska förklara. Hur ska vi upprätthålla kommunerna när det gäller åldringsvård, barndagvård och skolor i framtiden? Ja, den strukturen kommer att bli att slå fast skolor om det ska bli någon inbesparing och centralisering. Det blir inte som ni påstår heller, att för att klara av att finansiera de delarna så måste man bli stor och stark. Man har sett hur de större kommunsammanslagningar har fungerat förut både i Sverige och i Finland där man har stängt ner skolor. I Finland byggde man nya skolor för att hålla servicen kvar, och ändå stängde man ner dem, i Raseborg.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Eklund. Jag kommer inte att gå in närmare i de här ekonomiska kalkylerna. Precis som ltl Carlsson sade så har det på ett grundläggande sätt tidigare i lagtinget presenterats grova siffror på de inbesparingarna som är enkla att uppnå.

    Jag kan inte säga att mitt mandat inom det liberala partiet är så väldigt stort däremot så omges jag av väldigt förnuftiga människor. Alla inom liberalernas lagtingsgrupp har nog förstått vitsen och fördelen med en kommunstruktur. Ju färre kommungränser vi har desto bättre är det. Det är nog inte enbart på grund av mitt övertygande sätt utan det handlar också om sunt förnuft hos mina kollegor.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag vet inte om jag ska tolka det här som att tidigare lagtingsgrupp inte har haft sunt förnuft. Man kan nästan tolka det på det viset. Det oaktat så har liberalerna gjort en så kallad U-sväng när det gäller kommunreformen och hur man ser på kommunstrukturen i framtiden, från morotspengar till Åland bestående av två kommuner.

    Ltl John Holmberg, replik

    Mikrofonen inte påslagen.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det har upprepade gånger kommit i olika repliker och inlägg i debatten att man inte kan upprätthålla den lagstadgade service. Det är så som jag måste tolka det eftersom man åtminstone påstår det, man vill säga att små kommuner inte kan upprätthålla servicen och att man inte upprätthåller den lagstadgade servicen. Jag uppfattar det som att ni anklagar kommunerna för att inte sköta sina klienter idag. Vad jag vet så har inte någon kommun blivit anmäld för att inte ha skött sina lagstadgade uppgifter. Det är fel att basunera ut detta som ett motiv för att slå ihop kommuner, att mindre och små kommunerna missköter sig så fruktansvärt. Jag tycker att det är ett fullt sätt att marknadsföra kommunsammanslagningen på.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Göte Winé

    Tack, talman! Ett av de stora mål för den här regeringen var att jobba med en budget i balans som mål. Resurserna är knappa i budgeten men målet närmar sig och man kan bredda synsättet och se lite mer brett på budgetpolitiken. Man är inte i mål än och det gäller att prioritera. Inbesparingar sker och det är tunga beslut som ska tas.

    Däremot vågar nu minister Perämaa lätta lite på bromsen och se lite åt vänster och höger.

    Nu kan denna regering komma med ett skatteavdrag till dem med en inkomst under 35 000 euro på årsbasis.

    När man jobbat mot en budget i balans så har det blivit nedskärningar som leder till strukturella förändringar. Men det har också blivit viss försämring genom t.ex. viss avgiftshöjning för en grupp men nu er man nu tillbaks till samma grupp, nämligen dem med en låg inkomst. Där vill man nu se vad man kan förbättra för dem. Det ändrar inte en låginkomsttagares levnadsvillkor med 100 euro i året, men man kan kompensera den försämring som man kan ha åstadkommit dem.

    Jag tycker att denna budget är en budget som strävar mot de strategiska utvecklingsmål nr.2, nämligen att ”alla känner till och har verkliga möjligheter att vara med i samhället”.

    Jag kommer att komma mer in på det. Integrationen syns inom de flesta områden – och jag tackar för det. Ska vi bli fler ska alla känna sig välkomna.

    Ser vi på sid 25 i budgeten under rubriken Social omsorg så skriver landskapsregeringen om att överlämna en socialvårdslag under 2018. Jag hoppas att man kan se här först på vilken socialpolitik landskapsregeringen vill driva. Det finns mycket bra skrivningar i budgeten som kan vara med och skapa en bra socialpolitik som kommer att främja ett starkare samhälle.

    Det jag ser i budgeten är ett bra initiativ om en uppföljning av de med en ekonomisk utsatthet. Genom resultatet av uppföljningen så kanske vi sedan behöver vi se politiken som sedan kan se hur en socialvårdslag ger.

    Fru talman! I förra rapporten om ekonomisk utsatthet så nämndes ensamförsörjande föräldrar som en utsatt grupp och de får en liten lättnad ekonomiskt här med avdraget.

    Landskapsregeringen lyfter också under hälso- och sjukvård upp bl.a. förebyggande hälso- och sjukvård vilket är bra. Med tidiga insatser så kan man dämpa kostnader inom hälso- och sjukvården.

    Vidare skriver man i budgeten att unga kvinnors mående undersöks och det är bra. Men glöm inte männen också! För när jag i augusti var på ett seminarium om ”ekonomisk utsatthet” så blev jag häpen över den stora representation av unga män som idag är bidragsberoende och lyfter utkomststöd.

    De männen är ensamma och många med ett riskbeteende vars ensamhet kan bidra till psykisk ohälsa och hög alkoholkonsumtion. Det gäller inte alla, men ensamheten kan bidra till det och man behöver se just de personer och hur vi kan hjälpa dem till ett bättre mående.

    Ska vi jobba mot att personer inte hamnar i psykisk ohälsa eller ekonomisk utsatthet så är det viktigt med en utbildning.

    2011 tog jag första gången upp arbetet på att synliggöra göra de unga som inte är i utbildning eller sysselsättning. Vad jag hört nu så har jag hört om mellan 200 - 300 unga som bara är hemma. De unga finns inte i någon statistik. Jag vet att vi nu har BOOST och det är bra, men jag är övertygad om att vi också måste ge dem de rätta verktygen att arbeta med också. Det är vårt jobb, att skapa lagar eller kriterier som gör att man också ser bara dem som är hemma.

    Vi behöver också se de unga som idag inte kommer in i gymnasialutbildningen, men det kommer jag att återkomma till ett annat anförande.

    Talman! Denna budget bidrar till det viktiga med integration, nämligen att fler får lära sig det svenska språket. Så integration, se till de som är ekonomiskt utsatta, få fler in i sysselsättning, minska på utanförskapet och ge fler en utbildning. Mycket av det jag nämnt är socialpolitik, en socialpolitik som ska ligga till grund när man reviderar sociallagar. Socialpolitiken ska ligga under alla avdelningar. Även infrastukturavdelningen har ett ansvar inom socialpolitiken.

    God hälsa, utbildning och social trygghet ökar möjligheterna för människor att förbättra sina livsvillkor.

    En bra socialpolitik ger fler som är mer med i samhället, fler skattebetalare och flera som klarar av sin vardag själv.

    Detta är en del där vi själva kan vara med och jobba mot en budget i balans. Det är att satsa inom vissa områden för att minska ökande kostnader inom andra områden. Vi behöver se en helhet, när ska vi bromsa och när skall vi gasa?

    Jag tycker denna budget hittat en balans i det. I budgeten så skriver man om utmaningar för socialpolitiken, där håller jag inte riktigt med regeringen. Vi har en bra näringspolitik som skapar tillväxt. Det vi behöver göra är se personerna och behoven. Det tror jag rådet, som lantrådet kommer att leda under inledningen av nästa år, kommer att uppmärksamma. Tack, talman.

     Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag reagerade lite på det som ltl Winé sade om knappa resurser. Den här regeringen Sjögren har 23 miljoner mera i skatteintäkter att röra sig med än vad regeringen Gunell hade. Hur menar han då att vi har knappa resurser?

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Om vi tittar på vårt mål så jobbar vi mot en budget i balans där vi ska klara av att få ner siffrorna. Vi måste titta över våra kostnader, vilket vi håller på att göra helt enkelt.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag håller inte alls med att om att samhället har knappa resurser idag. Aldrig någonsin har ålänningarna, på olika sätt via sig själva och via företag, betalat in så mycket skatter som idag. Aldrig någonsin har vi haft så bra ekonomi som idag!

    Budgeten i balans, budgeten är i balans kan man säga. Vi har en budget som visar -4,5 miljoner och då är bokslutet i praktiken i balans, samt att vi säkert kommer att få se mera inkomster vad gäller skatter bara tiden får lida och staten kommer med tilläggsbudget med bättre ekonomi i Finland.

    Men återigen, man målar upp en mörk bild på något vis bara för att få dämpa utgifterna och kostnaderna inom sjukvården och äldreomsorgen. Det är lite olyckligt. Aldrig någonsin har vi haft det så bra som idag!

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! För det första så försökte jag vara ganska positiv i mitt anförande även om jag nämnde orden knappa resurser. Jag försökte ändå se var vi ska satsa. Jag nämnde att vi behöver titta på sjukvården. Var ska vi gasa och var ska vi bromsa? Äldreomsorgen ligger inte på oss, den ligger på kommunerna och där har vi en helt annan sak att jobba med, och det kan vi ta i ett annat anförande, jag och ltl Runar Karlsson, för där har vi mycket att diskutera.

    När har vi en budget i balans? När vågar vi släppa på bromsen helt? Jag försökte säga, när ska vi bromsa och när ska vi gasa? Vi behöver titta på var vi kan gå in med satsningar i driften som kan sänka andra kostnader. Det behöver vi också titta på, helheten.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag tycker att det är viktigt i debatten, oberoende om man sitter i regeringsblocket eller om man står på oppositionssidan, att man kallar saker vid dess rätta ting.

    Det avdrag som ni socialdemokrater nu vill vara med och införa är ett avdrag på 100 euro från kommunalbeskattningen vad gäller lön och pensionsinkomst och det kommer ju inte de fattigaste tillgodo. Den relativa fattigdomsgränsen var 15 791 euro år 2012. Det finns inga möjligheter med en så låg inkomst att kunna göra ett avdrag. Jag har ingenting emot det här avdraget men avdraget borde i så fall rikta sig emot små- och medelinkomsttagare. Men för de allra fattigaste har det ingen som helst betydelse för de har ingen möjlighet att göra det här avdraget.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Vtm Thörnroos sade att det är viktigt att kalla sakerna vad de är. Jag tror aldrig jag pratade om fattigdomsavdrag. Jag tror inte att jag nämnde ordet fattigdom en enda gång, för det har jag undvikit. Jag pratade om låg inkomst. Jag anser att om man ligger på en lönenivå mellan 15 000 och 30 000 så ligger man på en låg inkomst. Kanske vtm Thörnroos har andra gränser? I så fall kan jag be om ursäkt för det. Jag ser i alla fall att detta gynnar låginkomsttagare.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Jag känner nog faktiskt att jag måste korrigera mig själv. Det är nog helt korrekt. Ledamoten pratade om låg inkomst. Jag gjorde en sammanblandning med gruppordförande som talade om att detta var ett bidrag för de allra fattigaste. Jag ber om ursäkt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Lars Häggblom, replik

    Tack, talman! Ltl Göte Winé nämnde om hur bra avdraget på 100 euro är. Han sade ingenting om att dem som får skattehöjningar på grund av regeringens förslag om 4 miljoner i inbesparingar till kommunerna. Hur ser Winé på det?

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Jag pratade i mitt anförande om att 100 euro inte ändrar en låginkomsttagares levnadsvillkor, så jag hurrade kanske inte så mycket åt det.

    Ltl Häggblom pratade om höjningar av skatterna i kommunerna. Jag satt själv i går kväll i fullmäktige i Sund och där sänkte man skattetrycket för invånarna. På moderaternas förslag sänktes fastighetsskatten för allmänna bostäder. Vi har sänkt.

    Går vi sedan med i steg två, som jag hoppas på, med Finström, Geta och den sammanslagningen så kan vi ytterligare sänka för våra kommuninvånare. Jag ser möjligheter, inte hoten.

    Ltl Lars Häggblom, replik

    Tack, talman! Sedan har jag en fråga till om de arbetslösa ungdomarna. Hur ser ltl Winé på att man ger studielån åt långtidsarbetslösa för att ta körkort?

    Ltl Göte Winé, replik

    Ltl Häggblom, överlag så ser jag vad man kan göra för att hjälpa våra arbetslösa ungdomar. Först och främst ser jag att vi måste hjälpa dem till en sysselsättning. Hur kan man göra för att få dem in i en sysselsättning? Det viktiga är vad vi kan göra för att hjälpa dem ta sig till eller från en sysselsättning. Personligen ser jag främst kollektivtrafiken som det sätt man behöver hjälpa på. Däremot behöver vi se vad vi kan göra för att hjälpa våra arbetslösa ungdomar. Jag tror att vi måste se på helheten och vilka möjligheter det finns att få tag i dem som bara är hemma. Vi behöver titta på vilka lagändringar och riktlinjer vi kan göra. Det har gjorts massor med utredningar vilka behöver dammas av och tittas på. Vad kan vi göras för att förbättra det här?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Talmannen vill påminna om att replikerna ska rikta sig till det som har sagt i anförandet.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Winé för ett väldigt fint och socialt engagerat tal.

    Inledningsvis sade ltl Winé att minister Perämaa ser åt höger och åt vänster. Förvånande faktiskt för mig så fortsätter Winé med att tala om arbetsavdraget och sade att alla som har inkomst under 35 000 drar nytta av avdraget. Men då glömmer ltl Winé faktiskt de 6 500 som har lägst inkomst och som inte drar nytta av detta avdrag. Jag undrar om ltl Winé verkligen tycker att minister Perämaa ser både till höger och till vänster?

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Jag sade också att man behöver bredda sin syn ibland och kanske läsa texten. Titta vad det står i texten i budgeten om bl.a. rådet som ska bekämpa fattigdom. Titta i texten vad man ska göra för att främja flickor och pojkars psykiska hälsa. Det är också att se åt vänster, ltl Toivonen.

    Jag vet att man kanske inte nådde hela vägen dit man ville, men man är inte färdig med det här ännu och vi jobbar vidare. Däremot behöver man också titta på om hur mycket skatt den som har folkpension betalar. Vi behöver också titta på det här.

    Jag vet, vi är inte i mål ännu men vi jobbar vidare ltl Toivonen. Hand i hand kan vi gå!

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Ja, det är helt riktigt som ltl Winé sade att det finns andra åtgärder. Jag reagerade mot Winés formulering ”alla som har en inkomst under 38 000” för det är en sak som är lite felaktig. Det var det som jag var emot.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Jag ska med glädje lyssna genom mitt anförande och höra om jag sade ”alla”. Jag lovar att jag då kommer till ltl Toivonen och ber om ursäkt om jag sade fel, för det var definitivt inte meningen. Jag vet var den nedre gränsen är, den har vi diskuterat. Vi vet hur den här processen har gått tillväga om hur mycket mitt parti har jobbat i den här frågan. Vi är inte i mål ännu och vi jobbar vidare.

    Men om jag sade alla under 35 000 då var det en felsägning av mig. Vi är inte mål dit ner ännu.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Mika Nordberg

    Talman! Från ord till handling, så skulle jag vilja sammanfatta infrastrukturavdelningens kapitel i budgeten.

    Några exempel: Fartygsanskaffning, broprogrammet, GC- vägar samt övriga vägar.

    För att verkställa det här i handling krävs ingredienserna tjänstemän samt budgetmedel, de förutsättningarna har vi nu.

    För att nämna några vill jag nämna kortruttssatsningen möjliggör nu fartygsbeställningen av ett nytt modernt eldrivet hybridfartyg på totalentreprenad kommer att kunna köras på batteriframdrift som laddas i båda hamnar.

    Denna satsning är även ett viktigt steg för att närma oss målsättningarna i hållbarhetsagendan att sänka CO2-utsläppen.

    Denna upphandling kommer att verkställas under 2018 och leverans 2-3 år senare.

    Vad gäller den övriga fartygsflottan kommer vi även att jobba med framtagande av kravspecifikationer för ytterligare ett fartyg för matartrafiken som kan trafikera hela skärgården.

    Talman! Ytterligare vill jag lyfta några saker och det handlar om verkställandet av utbyggnaden av cykelvägar längs med våra huvudvägar som t.ex. sträckningen Lemström-Söderby i Lemland. Detta är till gagn både för turismen, trafiksäkerheten samt folkhälsan i övrigt.

    Avslutningsvis gläder det mig att den flygtrafik som vi i budgeten stöder med cirka 1 miljon årligen mellan Mariehamn-Arlanda fortsätter i nuvarande omfattning, detta är av största vikt för näringslivet. Tack, fru talman.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Det var ju ett väldigt kort och kraftfullt anförande. Det är bra att utbyggnaden av GC-vägar fortsätter. Jag tror nog att det finns en samsyn här i lagtinget om att det är en förnuftig investering. Likaledes broprogrammet som togs fram för några år sedan, att man går vidare med det. Det är också förnuftigt att satsa infrastruktur så där finns mitt fulla stöd.

    Däremot är jag lite tveksam till beställningen av nytt tonnage till Föglölinjen. Detta av två orsaker; dels för att där finns det nyaste, största och finaste fartyget av förekommen anledning, och för det andra; man kan väl nästan förvänta sig att de demokratiska processerna på västra Föglö kommer att försena om inte omöjliggöra projektet västra Föglö inom en rimlig tid. Det kan hända att man i så fall får ett fartyg beställt som kommer att stå någonstans och inte passar in någon annanstans i flottan.

    Minister Mika Nordberg, replik

    När man tittar på de planer som finns så är det en process att ta fram vägplaner till att börja med i samband med kortruttsutbyggnaden på västra Föglö. Där har medborgarna, som berörda markägare, sin fulla rätt att överklaga en vägplan. Trots det så vet vi ändå att de förutsättningar som vi har tittat på möjliggör, både ur miljöhänseende och även ur ett kulturellt hänseende, en etablering. Därför tror vi att det är smart att ta ett nytt fartyg på den linjen som de facto har flest trafikanter vad gäller fordonsenheter räknat. Föglölinjen har idag cirka 110 000 fordon jämfört med Åva-Osnäs som har 30 000.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Men problemen ligger ju i Åva-Osnäs. Problemen ligger i fiskodlingstransporter, om vi ska tala klarspråk, som kommer från Föglö över Kumlinge till Brändö. Det är ju där problemen ligger, kapaciteten räcker inte till. Kan man då i teorin tänka sig att näringslivet på Föglö nu kommer att omstrukturera sig så att de istället kommer att använda kommersiell trafik? Då kommer saken i ett annat läge, då behövs det inget större tonnage till linjen Åva-Osnäs inom den närmaste tiden.

    Sedan vill jag också slå ett slag för matartrafik för hela skärgården. Var ska det fartyget gå? Vem ska bemanna det? När ska det beställas och vem vill ha det, förutom landskapsregeringens ledamöter?

    Minister Mika Nordberg, replik

    När det gäller kapaciteten har jag kollat upp de siffrorna. Det finns ingenting i den statistiken som tyder på att vi skulle ha efterlämnade fordon på linjen Åva-Osnäs. Däremot har vi ett behov när det gäller Föglötrafiken. Skarven är många gånger är full och fordon blir efterlämnade. Tanken är att kunna göra rotation och när det nya fartyget till Föglölinjen kommer kan vi även utöka kapaciteten på Åva-Osnäs med Skarven.

    När det gäller matartrafiken så är det känt idag att vi i norra skärgården har två linjer med väldigt gamla fartyg som sköter matartrafiken. Jag tror att det är i allas intresse att vi även kan få nya fartyg som kan sköta matartrafiken och som har bättre miljöanpassning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Lars Häggblom, replik

    Tack, talman! Minister Mika Nordberg nämnde broprogrammet. Var i broprogrammet ligger Marsunds gamla bro?

    Minister Mika Nordberg, replik

    Tack, fru talman! När det gäller broprogrammet så finns en utmaning att säkerställa att broarna klarar den vikthöjning som den finska regeringen tog och på Åland valde man att ta samma vikt. Ett tungt fordon får idag väga 76 ton maximalt jämfört med 60 ton. För att uppfylla den nya vikten krävs att vi tar itu med de broar som trafikeras.

    När det gäller den gamla Marsundsbron så har den diskuterats i de tidigare budgetdebatterna. Jag är helt säker på att innan den här mandatperioden är slut så kommer vi att återkomma till ett åtgärdsprogram för att även ta bort den gamla Marsundsbron.

    Ltl Lars Häggblom, replik

    Tack, talman! I fjol i debatten sade minister Mika Nordberg att under det här året skulle han presentera ett program om hur man skulle ta bort Marsundsbron.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Som bäst håller landskapsregeringen på att förverkliga den nya bron till Vårdö. I samband med att den nya bron invigs och tas i bruk så kommer den gamla Vårdöbron under våren 2019 att monteras ner. Jag tror att det är klokt att satsningarna sammanfaller under tidsperioden så att entreprenadkunskap etc. kan sammanfalla med demonteringen av den gamla Vårdöbron.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Ministern nämnde utbyggnaden av cykelvägar som mycket bra. Jag skulle vilja ställa en fråga angående utbyggnaden av cykelvägar. Har man glömt västra Åland nu? Man byggde ut cykelvägarna genom Eckerö men sedan tog det slut. Man har flyttat hela positionen mot Lemland och Lumparn. Har det egentligen något att göra med vad ministrarna kommer ifrån? Det blev en utbyggnad från Kungsö vägskäl till Mariehamn, det blev utbyggnad i Lemland så man börjar nästan fundera på det viset.

    Sedan saknar jag ytterligare i budgeten tablån över framtida satsningar inom vägavdelningen, den finns inte mera. Varför?

    Minister Mika Nordberg, replik

    Tack, fru talman! Ja, jag skulle gärna ta åt mig äran för att cykelvägen från Möckelö till Kungsö nu skulle vara mitt verk, men jag måste vara så ärlig och säga att det var tidigare infrastrukturminister som de facto sjösatte projektet. Det var bara det att det kom besvär på vägen, vilket gör att saker skjuts lite framåt. Vi har en huvudprincip och det är att vi ska anlägga cykelvägar längs med våra huvudvägar. Den riktlinjen kommer vi att fortsätta med.

    När det gäller sträckan i Hammarland som ska knyta ihop hela cykelvägen så håller avdelningen idag på att projektera den. Man gör markundersökningar och mätningar. Vi kommer även att få den anlagd.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Ltl Nordberg nämnde ny färja, planering nästa år och påbörjande av byggandet därpå följande år, förstod jag. Tittar man i budgeten så är det kortruttsinvesteringar 2019 på 11,7 miljoner. Är detta den nya färjan?

    Minister Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Som jag nämnde i mitt anförande så är tanken att det nya fartyget ska vara på totalentreprenad. Det betyder att den som vinner upphandlingen för trafiken även kommer att bygga själva fartyget. Betalningen för själva trafiken inkluderar alltså en sorts hyra för fartyget. Det betyder att det är efter leverans som utfallet kommer att bli.

    Det som nämns angående kortruttsinvesteringar är de investeringar som görs för att bygga vägar, broar och hamnar för att trafiken ska fungera.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, fru talman! Tack ministern för ett väldigt framsynt tankesätt om utvecklingen av skärgårdstrafiken och skärgårdens förutsättningar för att utvecklas.

    I de nya planerna när man gör satsningar på nya färjor så kommer man mer eller mindre att ersätta avskrivningar med hyror. Jag undrar, de befintliga äldre färjorna som löper främst södra linjen - eftersom det är där som vi har den äldsta flottan - finns det under mandatperioden tankar och idéer om att göra förfrågningar för att förnya även dem? För de driftsavtalen börjar ju löpa ut och eftersom leveranstiden på ett sådant här fartyg är ett par tre år så behöver det initieras rätt tidigt.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Talman! När det gäller fartygsinvesteringar så tar det tid. Som jag nämnde i mitt anförande så även om man går inför beställningen av ett nytt fartyg nu 2018 så kommer leveransen att vara cirka två-tre år senare. En mandatperiod är fyra år, vi är halvvägs nu och det är två år kvar, så att utlova nya fartyg till den södra linjen kan jag absolut inte göra, det görs inte möjligt.

    Däremot medför den här fartygsbeställningen att vi kan rotera vilket jag tog upp i en tidigare replikväxling. Vi kan alltså få ett nytt fartyg till Föglölinjen, Skarven som trafikerar där idag kan börja trafikera Åva- Osnäs och det frigör Viggen för sjötrafik någon annanstans.

    Bara vi kommer till skott och får beställningen gjord så kommer det i längden att få positiva konsekvenser för skärgårdstrafiken.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack ministern för det klargörandet.

    Finns det några tankar på att göra en utveckling av kollektivbiljetter? Om vi ska föra ihop landtrafik och sjötrafik så innebär det att när man stiger på bussen i Västra hamnen så kan man använda samma terminal för att betala resan ut i skärgården. Man använder nu de här nya digitala instrumenten.

    Talmannen

    Innan talmannen ger ordet vidare till minister Mika Nordberg så vill jag påminna om replikreglerna. Replik ska rikta sig till det som har framkommit i huvudanförandet.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Fru talman! När det gäller kollektivtrafiken så subventionerar vi vid den med skattemedel, cirka 2 miljoner euro på årsbasis går till kollektivtrafiken. Hittills har vi de facto valt att ha fartygstrafiken ut till skärgården avgiftsfri när det gäller persontransporter. En av anledningarna till detta är att om man inför avgifter så blir det tillika en momspliktig avgift. Under nuvarande budget aviserar vi inte några personavgifter inom skärgårdstrafiken.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Runar Karlsson

    Fru talman! Efter debatten om de skarpa värdena ska jag ägna det här anförandet åt lite mjuka värden som jag ofta brukar göra.

    Men före jag gör det så vill ändå gå in på ekonomin som kommer att visa att vi har råd med lite mera mjuka värden som ålänningarna såväl vill ha.

    Som jag har sagt tidigare så år 2016 flöt det in 240 miljoner i skatteintäkter på Åland genom avräkningsbeloppet, skattegottgörelsen och lotteriskatten. År 2018 räknar man med 263 miljoner, det är + 23 miljoner mera. Det är ostridigt. Det är ett faktum, det säger regeringen själva i sin budget så det kan inte ens regeringen strida emot.

    Som har sagt här ifrån finansminister Perämaa så finns det vissa PAF- pengar som spökar sedan tidigare, inte 2018 utan tidigare, och de har vandrat från år till år. År 2016 års budget visar i praktiken kanske inte -17,6 utan kanske -20 eller någonting sådant. Sedan finns också fastighetsverket med och spökar. Med det vill jag säga att ekonomin är betydligt bättre än vad det sägs.

    Jag vill också uppmana finansutskottet att syna det här lite mera. Jag tror att det är ganska intressant för många. Det har nämnts mycket om hur det ser ut med PAF-pengarna, hur det ser ut med fastighetsverket och om man kan få någon sorts jämförelseprognos mellan 2016 och 2018. Det skulle vara intressant för oss alla att veta. Vi drar väl allihop åt varsitt håll men det kanske är någonstans mittemellan.

    Det oaktat, fru talman, som jag sade tidigare så har väl Åland överhuvudtaget aldrig mått bättre rent ekonomiskt som idag. Landskapet Åland är skuldfria, har i praktiken en budget i balans och kommunerna har också förhållandevis bra ekonomi, det måste man säga.

    Därför tycker jag att det är lite tråkigt att man med de goda ekonomiska förutsättningarna nästan uteslutande pratar om kortrutt - 40 miljoner, ny färja - 30 miljoner och nya idrottsanläggningar - 5 miljoner. Tidigare förekom det en debatt om vaggan för Pommern för 5-6 miljoner. Man pratar gärna om detta och det är så jättenödvändigt.

    Vi måste också få fram de mjuka värdena mera. Jag tänker främst på sjukvården, men det finns ju annat.

    Jag vill minnas att det under förra budgetdebatten sades att regeringen skulle komma med ett sjukvårdspolitiskt program. De här saknar vi verkligen. Var finns det? Det är så viktigt.

    Vi vet att det finns behov av allmän tandvård på Åland. Är det rimligt år 2017-2018 att inte alla har råd att gå till tandläkaren? Är det rimligt att äldre människor inte har råd att sätta tänder i munnen när tekniken finns? Jag tycker inte det och det måste vi kunna diskutera.

    Vtm Veronica Thörnroos motion om hudcancerscreening, borde vi inte också fundera på detta? Borde vi inte ha råd med det?

    Kvinnliga gynekologiska undersökningar som bör göras en gång per år bekostas inte av den allmänna sjukvården. Är det ett rimligt att man måste gå till privata och betala det själv år 2017? Varför finns inte detta inom den allmänna sjukvården? Har vi inte råd med det? Jag tror det! Vi måste diskutera det.

    Åland kommer lyckligtvis inom nästa år att få en magnetkamera som kommer att revolutionera för många patienter på Åland tack vare dess närhet. Man slipper fara till Uppsala eller till den fastländska sidan.

    Det håller på att ske en revolution inom undersökningarna av prostatacancer. Idag görs det många onödiga operationer för männen på lite på olika sätt, och det är helt onödigt. Magnetkameran kommer antagligen att kunna visa vilka cancertumörer man kan låta vara kvar som är beskedliga och vilka som måste tas bort. Det här har jag själv blivit informerad om inom sjukvården i och med att jag sitter där sitter. Varför skulle vi inte kunna anställa urologer och röntgenskötare som kunde specialisera sig på detta så att vi kunde ligga i framkanten? Detta borde vi också diskutera.

    Vi vet att läkarvetenskapens nya landvinningar förbättras varje dag. Har vi inte råd att följa med? Detta måste vi också diskutera i ett sjukvårdspolitiskt program. Det är hemskt tyst om det.

    Ett nytt hot som allt mer växer upp är antibiotikaresistenta bakterier som mer och mer kommer på grund av att vi äter mat mycket från länder söderifrån. Det här håller på att bli ett riktigt allvarligt hot. Det finns läkarvetenskap som säger att det här t.o.m. är ett lika stort hot som klimatförändringarna för mänskligheten. Vi borde också diskutera hur vi kunde förhindra detta.

    Fru talman! Tiden är kort. När det gäller antibiotikaresistens så vill jag passa på att framföra min motion nummer 4. Vi borde se till att åtminstone landskapets kök serverar mat med minimalt antibiotika behandlat kött. I första hand skulle vi använda närproducerade ekologiska varor, i andra hand närproducerade och i tredje hand icke närproducerade ekologiska varor. Då är risken minimal för att ålänningarna, i alla fall de som äter mat i landskapets kök skulle bli behäftad av mat som är behandlad med antibiotika och därmed slippa den svåra drabbningen. Tack, fru talman.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Det är glädjande att höra ltl Karlssons stora stöd för regeringens förda politik.

    Man pratar om gynekologiska tjänster vilka nu kommer att ingå i företagshälsovården, det är ett första steg i den riktningen. Det finns upptaget medel i budgeten för cancerscreening. Tandvårdsprogram tas fram. Budgetmedel för MR är redan upptagna och planeringen pågår. Inför framtidens vård hölls en seminarieserie i våras och man håller nu på att implementera den på olika platser i verksamheterna.

    Vi har idag stränga bestämmelser gällande antibiotikaresistens. När det gäller den sista frågan så vill jag fråga ltl Karlsson: Vilka indikationer finns att det i landskapets kök idag skulle serveras kött med stora mängder antibiotika?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det här med mat i köken, jag har ju själv varit med i Saltviks kommun och implementerat den här policyn. Det är inte alldeles lätt, det är ju inte köttbiten i sig och sedan finns det mat producerad som är mixad, det kan vara korv och mycket annat där man inte alltid vet var de kommer ifrån. Därför skulle det här var en introduktion där man verkligen måste se till det här. Jag vet att det inte är så länge sedan som det serverades t.ex. danskt kött i ett kök underlydande landskapet, trots att man vet att där använder man ganska mycket antibiotika.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Jag hade väntat mig, när den här motionen har blivit inlämnad, att man skulle kunna svara på huruvida det är ett omfattande problem eller inte. Annars är det på något sätt att slå in öppna dörrar. Jag håller med principen, absolut. Jag tycker att de principerna som ledamoten lyfte fram är kloka. Jag vet att vi har diskuterat saken i ÅHS styrelse och där uppfattar man att det här inte är ett problem i den egna verksamheten. Vi kommer också att göra tydliga skrivningar kring detta, så det känns lite som att slå in öppna dörrar.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Som sagt, inte vet jag riktigt hur det är, men med all sannolikhet när ekonomin pressas så mycket när det gäller tilldelning av medel så ser man säkert på vad man kan köpa billigare. Men, om det inte är något problem så då är det inget problem att ta den här policyn, för den garanterar i alla fall att den politiska viljan är att man ska använda det här. Vi kan inte heller riskera att det börjar komma in sådant kött i de här köken, för risken är jättestor. Men om man anser att det här inte är något problem så varför då inte godkänna budgetmotion och det kanske man också kommer att göra. Vi får se!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Finansavdelningen ställer givetvis upp i finansutskottet för en noggrann genomgång och jämförelse av budgeten för 2016 och 2018 om det så krävs och viljan finns. Vi ställer givetvis upp på det. Det är sant att skatteintäkterna stiger med drygt 22-23 miljoner euro. Det är ingenting konstigt med det. Men man kan inte bara jämföra en post med en annan.

    Den numera berömda PAF-snurran genererade drygt 6,5 miljoner euro i budgeten för 2016. Jämför man pensionerna så ser vi att nu för 2018 tar vi ut 2,5 miljoner mindre ur pensionsfonden än vad man tog 2016. Vi har en nettokostnad som är 4,7 miljoner högre 2018 än 2016. Vi tog ut 2 miljoner mindre ur PAF, 18 miljoner nu och 20 miljoner då. Om man bara skulle jämställa de poster som jag nu har räknat upp här, och någon liten till, så skulle underskottet år 2016 ha legat på 32 miljoner euro.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det hör ju till finansministerns roll att bara räkna upp det som är dåligt för budgeten för att få avdelningarna att hålla igen sina äskanden, så det har jag full förståelse för.

    Men det oaktat, till 2018 har det kommit in 23 miljoner till. Aldrig någonsin har landskapet fått in så mycket inkomster. Sedan har pensionsavgifterna heller aldrig varit så höga som under 2018, det ska naturligtvis medges. Med ändå, det är så att skatteinkomsterna har ökat dramatiskt, samt att landskapet går in och drar bort 6 miljoner från de mjuka värdena. Man har valt detta före man drar in på kortrutt, nyanskaffningar av färjor och sådant.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Finansminister gör inte alls det här för att budgeten ska se dålig ut i förhållande till avdelningarna.

    Ett faktum är att den här landskapsregeringen tar 2,5 miljoner mindre pensionsfonden. Vi satsar på pensionsutbetalningar för framtiden. Vi tar ut bara 18 miljoner ur PAF när man år 2016 tog ut 20 miljoner euro, till och med mer än den genererade vinsten det året. Införandet av Fastighetsverket betyder ett minus extra på ungefär 1,3 miljoner på sista raden - det här kan vi gå igenom noggrant i finans- och näringsutskottet - alltså systemändringen gör det. Vi tar det bara 0,5 miljon ur Posten i stället för 1 miljon. Man kan inte bara jämföra skatteintäkterna.

    Jag säger det igen, skulle vi jämställa de här andra posterna - om vi nu ska jämföra intäkter, de här några utgiftsposter också och intäktsposterna - så skulle budgeten 2016 har legat på ungefär -32 miljoner euro.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Återigen räknar han bara upp de negativa sakerna så att han ska få fram de här siffrorna. Det där resonemanget håller jag inte med om. Vi får se vad finansutskottet kommer fram till i det här resonemanget. Det är kanske inte alldeles lätt att få fram hundra procent rättvisa. Men, som sagt, ekonomin är god vill jag påstå.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Runar Karlsson för det erkännandet att vi har en bättre ekonomi nu än vad tidigare regeringar har haft. Jag tycker att det är klädsamt att få höra.

    Men sedan spårar det ur, där någonstans trodde jag att nu kanske ledamoten hade börjat förstå detta med ekonomi och hur saker ting hänger ihop.

    Men sedan kommer vi tillbaka till det här att vi inte kan satsa pengar för att spara pengar för att kunna använda de pengarna på exempelvis mjuka värden. Istället säger man att satsade pengar där tar bort pengar någon annanstans och då blir det dikeskörning igen.

    Kan inte ledamoten hålla med om att väl investerade pengar som betalar sig på 15 år och kommer att generera 3 miljoner år efter år efter år är bättre än att fortsätta med gammal trafik?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Att satsa 40 miljoner på västra Föglö som medför tidsinbesparingar på 7-10 minuter kommer aldrig någonsin att betala sig. Jag har inte sett någon sådan kalkyl ännu. Jag håller inte med om att den där investeringen betalar sig på något vis i världen.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, fru talman! Det är beklagligt att vi har tagit fram en utredning som kostade ett par miljoner och hur många sidor kan vi väl diskutera, men ledamoten har inte behagat sig att sätta sig in i detta utan tror att 40 miljoner berör västra Föglö. 40 miljoner är uppdelade, det är ungefär 14-15 miljoner i investeringar på befintliga vägar och broar som om ingenting skulle ske och istället sätter man ytterligare pengar dit så får man en utveckling som skapar tillförsikt i skärgården.

    Det är beklämmande att hela tiden komma med fake news och påstå att det enda man sparar är 7-8 minuter. Det stämmer inte och det vet ledamoten.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Visserligen har landskapet satt en prislapp på 40 miljoner för hela projektet. När man pratar med folk i branschen så vet ju var och en att det inte kommer att hålla på långa vägar. Man ska också ha en ny färja som visserligen nu ska upphandlas på totalentreprenad, men den ska ändå betalas på något sätt. Att satsa sådana här våldsamma pengar på den här trafiken, på bekostnad av de mjuka värdena, så jag håller inte med om det. Jag vill inte föra en sådan politik. Om ltl Staffas vill föra en sådan politik så får han förstås föra det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Karlsson. Ltl Karlsson och jag ser väldigt olika på hur det ekonomiska läget ser ut just nu.

    Finansminister Perämaa försökte förklara hur totalekonomin ser ut och att allt kanske inte riktigt ser så ljust ut även fast intäktssidan just nu är positiv.

    Vi har ett strukturellt underskott som vi inte får glömma bort. Jag vet att ltl Karlsson själv i salen har vurmat för jämställda löner. Vi har ett skriande stort underskott på infrastruktursidan. Vi har ett skriande stort underskott på IT-sidan. Det strukturella underskottet måste man också ta i beaktande. Man kan inte bara titta på den vanskliga intäktssidan när det gäller skatterna. Vi vet själva att flitpengen lever sitt liv och tyvärr verkar trenden och prognosen vara väldigt pessimistisk gällande den.

    Jag tror att man måste ta ett helhetsgrepp över ekonomin och titta flera år framåt i tiden och inte bara titta i nuet.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Helhetsgreppet är ju då att minska kostnaderna för ÅHS och därmed försämra sjukvården med 2 miljoner euro, och minska kostnaderna för landskapsandelarna för äldreomsorgen, skolorna och barnomsorgen med 4 miljoner euro. Man tar bort 6 miljoner euro i de mjuka värdena. Det är receptet!

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! I min värld behöver inte besparing innebära försämring. Man kan göra kostnadseffektivering, man vänder på stenar och man kan göra lite bättre och ändå lite billigare. Det är mycket möjligt och det vet jag själv från mina år som ordförande i Ålands gymnasium. Vi har sparat pengar men vi har inte gjort det dagliga arbetet eller verksamheten sämre på något sätt.

    Detsamma tror jag också gäller övriga sektorer. Givetvis kommer landskapsregeringen inte att spara bara för sparandets skull och försämrat verksamheten. Jag tror att vi har en bit kvar ännu innan vi har lyckats nå en kostnadseffektivisering som är möjlig, trots inbesparingar och utan att försämra kvalitén.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Man blir lite häpen när man pratar att man ska ha effektivare verksamhet inom den mjuka värdena.

    Vi vet att det är strikta regler inom barnomsorgen. För barn mellan noll och tre år ska det vara en vårdare på fyra barn, när det gäller de äldre så är det en vårdare på sju barn och det har man. Effektivare verksamhet, ja då måste man ändra lagen så att det ska vara färre vårdare.

    Inom äldreomsorgen måste vi och ska se till att de äldre, som har byggt det här välståndet som vi har idag, också får en värdig ålderdom. Inom äldreomsorgen kan man heller inte dra ner, göra effektivare och ha färre anställda.

    Inom sjukvården är trycket tvärtom, uppåt, i och med att man kan bota och lindra mycket mera idag. Det krävs också läkare och sjuksköterskor till det.

    Okej, är det robotar eller vad är det som ska se till att det här sköts i framtiden? För det är människor som måste (…taltiden slut).

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Jag tänkte inleda med beröm men jag avvaktar till en eventuell andra replik.

    Jag vill först ha ett erkännande från ltl Runar Karlsson. Ltl Runar Karlsson pratade igen i samma andetag om investeringar och driftsposter. Är det inte så att investeringarnas avskrivningar ska jämföras med driftskostnader? Och inte slänga sig med siffror som 40 miljoner för någon investering och jämföra det med en driftkostnad ett separat år i en budget. I så fall måste man jämföra avskrivningskostnaderna med de driftskostnaderna som finns i budgeten. Kan jag åtminstone få ett sådant erkännande från ltl Runar Karlsson? För nu har ledamoten gjort det här flera gånger, jämfört drift med investering och det är inte ärligt.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Ltl Karlsson kan erkänna för ltl Carlsson att det är så.

    Men det är så att ju mer man investerar så desto mera avskrivningar får man i resultaträkningen och desto plågsammare har man på sista raden. Så visst hör det ihop! Inte kan man bara investera hur mycket som helst och tro att det inte syns heller. Om man sedan investerar så att det minskar driftskostnaderna, så det är vi med på.

    Men, återigen, jag har inte sett exempelvis att en ny färja eller västra Föglö på något vis skulle minska driftskostnaderna.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Talman! Tack för det erkännandet. Det är viktigt att man i fortsättningen sedan inte jämför siffrorna för investeringen med en driftskostnadspost utan då är det avskrivningssiffran. Tack för erkännandet! Jag hoppas att vi i fortsättningen får en sådan debatt.

    Sedan vill jag ge beröm för att ltl Runar Karlsson lyfte fram vår politik när det gäller införandet av magnetresonanskameran och investeringen där, vilket vi har lyckats få till stånd nu. Jag tycker att det är viktigt, det är en av de investeringarna som har väckt mest känslor hos mig. Det är en fråga som är jätteviktig. Kameran minskar väntetiden, den har kanske inte varit det viktigaste ur medicinsk synvinkel, men ur människans, individens synvinkel så är det jätteviktigt att inte behöva leva i ovisshet när det gäller diagnoser och sådant. Det här är en jätteviktig investering som vi alla ska ta åt oss av. Jag är glad att också ltl Runar Karlsson lyfte den frågan och är med på tåget när det gäller det.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Beträffande magnetröntgen så var det upp redan under den förra perioden, jag satt själv med i styrelsen och jobbade för den biten och förde fram det. Det formella beslutet togs under den här perioden men det fanns redan med under förra perioden att kameran skulle finnas med så småningom i planen. Med det är klart, inte bryr jag mig, vem som helst får ta äran åt sig, för mig är det viktigt att kamera verkligen finns där snart. Den kommer, om vi vill och ger personella resurser, att revolutionera speciellt för dem som har prostatacancer och de kanske kan undgå en operation tack vare kameran. Det kan man undgå i och för sig redan idag genom att fara bort. Men kan man bygga upp en verksamhet och hänga med i utvecklingen så kan det här faktiskt göra ganska mycket. Sedan kan den här kameran förstås göra mycket, mycket mera.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, talman! Ltl Karlsson bollade med några siffror här. Om jag hörde rätt så var det 30 miljoner för en färja. Jag skulle vilja veta var ltl Karlsson hittade de siffrorna? Berätta det för mig!

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag har ju talat med den högsta expertisen som kanske finns i Norden vad en ny färja kostar. Det är ungefär den här prislappen, speciellt om det ska vara eldrift, vilket det ska vara, och sedan måste det förstås också vara maskiner till som reserv. Prislappen ligger där någonstans skulle jag vilja påstå.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, talman! Samtidigt finns det beskrivet hur man ska göra när man bygger ny färja och då finns det inte några pengar upptagna här i investeringsbudgeten. Jag tycker att ltl Karlsson då för ut ett budskap som inte stämmer. Jag vill säga: Försök använd de siffror som finns i budgeten och rusta inte till med någonting som inte stämmer! Det finns beskrivet om totalentreprenad för en ny färja och då blir det inte 30 miljoner per år.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det blir visst 30 miljoner, men det kanske inte blir under ett specifikt år. Det är så att man bjuder ut på en totalentreprenad, man säger att det ska vara ny färja och det ska ingå i anbudet. Säg nu för enkelhetens skull att den här entreprenaden är på 30 år och avskrivningen är 30 år, då är det 1 miljon per år i kapitalkostnader som kommer att belasta resultaträkningen. Så visst kommer landskapet att få betala de här 30 miljonerna också med ränta.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Runar Karlsson och hans vurmande för de mjuka värdena. Jag har inget ett tvivel alls på ärligheten och engagemanget i de här frågorna. Jag tror att vi har en ganska stor samsyn där.

    Ledamoten har absolut rätt i tandvården fortsättningsvis är en blind fläck i den åländska hälso- och sjukvården.

    Jag håller också med om att Åland faktiskt har haft och har i alla fall en till omvärlden sett god ekonomi, även om den åländska ekonomin är lite av en djungel. PAF-snurran har blivit känd här i debatten och den är ganska snurrig när man tänker på den. Det finns t.ex. pengar för polishus och geriatriskt sjukhus gömda i det här systemet, och om de inte blir av så på ett mirakulöst sätt så trillar de tillbaka i penningpåsen.

    Tiden håller på att ta slut så jag undrar, vill ledamoten ta lån om så krävs i framtiden för de mjuka värdenas skull?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Som jag ser det så om vi försöker minimera de här våldsamma investeringarna som man pratar om så behöver man förstås inte ta några lån för de mjuka värdenas investeringar. Det ligger väl inte så hemskt mycket investeringar inom sjukvården på sikt. Det är nu geriatriska som ligger som väl åtminstone är delvis finansierad, kanske helt finansierad redan. Sedan finns det alltid ombyggnader inom sjukvården tack vare att verksamheterna förändras. Jag ser inte att sjukvården i sig skulle kräva att man skulle behöva ta lån.

    Men det är klart att om måste förändra och förbättra sjukvården genom att göra stora investeringar, som i sin tur är till gagn för ålänningarna, så tror jag att ålänningarna är beredda att ge oss lov att gå till banken.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Ledamoten håller alltså inte med om att vi har en gigantisk investeringsskuld på Åland? Tidigare om åren har man haft väldigt goda tider med överfulla lador, man har betalt broar, färjor och annat kontant med stora plånboken. Det är ganska fantastiskt men unikt i världen.

    Vi har fått höra här att årsbidraget ska täcka avskrivningarna för att vi ska ha en sund ekonomi. Men å andra sidan, klumpsummesystemet var tänkt från början att man skulle uppta lån, inte tillsammans med Finland men Finland kunde uppta lån och Åland kunde uppta lån. Låg vi i samma paritet med omvärlden så kanske vi hade haft en halv miljard i lån och det är ju tur att vi inte har det.

    Men, om så krävs, kan man investera i både hårda och mjuka värden utan att anses slösaktig?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Om man ska låna, som sagt, så ska man nog låna mer obetydligare summor i så fall. Det får inte komma upp i den summan, för då har vi nog verkliga problem att kunna upprätthålla servicen.

    Jag medger att under 2006-2007 hade man säkert mycket pengar i kassan och då kunde man säkert frikostigt göra vissa investeringar och betala bort dem direkt. Säkert kan vi vara i ett något annat läge på det sättet, men ändå är det all time high vad gäller skatteintäkter för landskapet och också för kommunerna. Samhället i stort mår bra men det är klart att inte har vi råd att göra så hemskt stora infrastrukturella satsningar som man nu vill göra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Ltl Runar Karlsson sade, är det inte dags att se på en allmän tandvård så att alla får råd att sköta sina tänder. Ltl Karlsson nämnde också cancerscreeningen. På sidan 26 i budgeten nämns att ett tandvårdsprogram ska tas fram. Det står: ” I enlighet med regeringsprogrammet tas ett tandvårdsprogram fram.” Så man är på väg. Det är synd att ltl Karlsson inte var med på ”tandtråden”, om man får säga så. Under den förra mandatperioden, då vi redan ville jobba för det, så kände vi inte ltl Karlssons stöd i den frågan. Det är bra att man nu har kommit med på tråden och jobbar vidare mot den allmänna tandvården och att det tas fram ett program. Det tackar jag för.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Hur vet ltl Göte Winé att jag inte var för en bättre tandvård på Åland? Jag förstår inte hur han kan veta det. Jag har alltid varit, som ni alla vet, för de mjuka värdena och det har jag sagt otaliga gånger. Tandvården ingår i de mjuka värdenas områden. Desto flera som pratar för de mjuka värdena, även fast de står delvis i budgeten, så desto enklare är det väl att genomdriva dem sedan då, förstås.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Förra mandatperioden upplevde jag inte det stödet. Ltl Karlsson satt i en avgiftsgrupp i ÅHS styrelse, under den förra mandatperioden, och tog fram kostnader angående ÅHS-avgifter. Jag känner inte heller att stödet fanns där. Skulle jag ha upplevt det stödet så skulle jag också ha sagt till eftersom det pratades ganska mycket om det under den förra mandatperioden. Jag tyckte att vårt parti kände oss rätt ensamma i den frågan.

    Avslutningsvis, medan tiden finns, vill jag säga att jag har full respekt för ltl Karlssons tankar om att effektivera och utveckla cancerscreeningen och det håller jag med om. Det är inte bara så att det sparar pengar, det sparar framförallt mänskligt lidande och psykiskt mående. Det här tycker jag verkligen att är bra. Vi ser gemensamt framåt oberoende av partier.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det är bra att han tog upp avgifterna. Sanningen är att jag var ordförande i arbetsgruppen som på uppdrag av landskapsregeringen skulle ta fram ett nytt avgiftssystem som skulle öka inkomsterna för ÅHS. Det gjorde jag tillsammans med två andra kolleger, en moderat och en socialdemokrat. Det gjorde vi! Men, i det arbete som framkom att det inte nåddes enighet. Som ordförande sade jag att vi lägger ner jobbet, det fanns ingen enighet och då lät vi det vara som förut. Och så blev det. Jag hade kunnat tvinga igenom en omröstning i gruppen och det hade sedan kanske vunnit gehör i regeringen, det är möjligt. Men jag valde att som ordförande säga att vi lägger ner arbetet. Det är sanningen!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Wille Valve, replik

    Ltl Runar Karlsson nämnde avsaknaden av ett sjukvårdspolitiskt program. Det är riktigt, det nämns inte och det kommer inte heller under 2018.

    Däremot kommer det andra initiativ och saker. Vi kommer att fokusera på det tandvårdspolitiska programmet.

    Jag kan också avisera för att det möjligen finns ett behov av att göra ett äldreomsorgspolitiskt program eller en äldreomsorgspolitisk utredning under året med tanke på de utmaningar som vi börjar se framför oss.

    Gällande cancerscreeningen så tycker jag att det är lite beklagligt att vi ägnar oss lite åt en skuggboxning, eller egentligen är det inte ens skuggboxning, utan det är någon sorts skuggtuppfäktning med tanke på landskapsregeringen faktiskt har tagit med cancerscreeningen i budgeten. Vi har en motion som också säger att det vi ska cancerscreening och vi har börjat jobba med det. Ibland börjar vi nästan lite tycka synd om våra journalistkollegor som lyssnar på detta när vi egentligen står för samma sak. Vi står upp för samma sak. (…taltiden slut).

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Ibland får jag höra varför vi alltid har olika åsikter. Varför håller ni aldrig med varandra när någonting är bra? Det här är jättebra att vi håller med om.

    Men, som sagt, jag efterlyste ett stort sjukvårdspolitiskt program där jag tog upp vissa exempel som man borde diskutera. Parlamentet borde få ha en allmän åsikt om framtidens sjukvård. När man samtidigt säger att det är så stor del av kostnaderna som går till sjukvården så borde det vara ganska naturligt att också parlamentet fick diskutera det så att regeringen fick höra vad parlamentet tycker. Det tycker jag att är ganska naturligt.

    Minister Wille Valve, replik

    Den mera breda principiella frågeställningen som ltl Karlsson lyfte i sitt anförande handlar om hårda värden jämfört med mjuka värden. Jag läser mellan raderna att Karlsson anser att denna regering är en hård högerregering som värnar de hårda värdena. Men ltl Karlsson, är det inte så att ambulans inte kan komma fram om det inte finns en väg? Är det inte så att barns trygghet värnas med gång- och cykelvägar? Är det inte så att utan stora båtar av stål så blir det svårt att få skolgången att funka i skärgården?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Naturligtvis är jag också överens om att man ska komma fram och att det ska finnas infrastruktur. Vi har världens bästa vägar, vi har världens bästa skärgårdstrafik vill jag påstå, och snart har vi väl utbyggda gång- och cykelbanor tack vare den tidigare regeringens initiativ att starta upp dem. Jag är inte orolig för att man inte kommer fram. Jag tycker också att man ska satsa på det, naturligtvis.

    Men det blir lite ensidigt, man pratar nästan bara om detta och väldigt lite om sjukvård, äldreomsorg och sådant. Därför skulle jag vilja att det skulle vara naturligt att man skulle ha ett sjukvårdspolitiskt program som man skulle diskutera.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Tack, fru talman! Jag skulle vilja ha en principiell, en eventuell ideologisk syn på frågan som ltl Karlsson tog upp. I ert anförande nämnde ni de mjuka värdena. Ni räknade upp många goda värden här. Jag vågar väl påstå att alla här i församlingen står bakom de här goda värdena.

    Är det inte så nu att landskapsregeringen garanterar förutsättningarna för att samhället ska kunna uppfylla de mjuka värdena?

    Lite fakta: När landskapsregeringen började sin mandatperiod var underskottet 17,6 miljoner. I det här budgetförslaget är underskottet 4,5 miljoner. Är det inte så, ltl Karlsson, att bästa sättet att kunna garantera servicen åt medborgarna är att ha en budget i balans?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det är klart att det måste finnas pengar och att man ska ha en budget i balans. Visst är det så. Budgeten är ju hyggligt i balans åtminstone delvis tack vare att det kommer 23 miljoner till. Hade inte de kommit så då hade budgeten inte varit i balans. Men budgeten är i balans tack vare 23 miljoner, åtminstone delvis. Ja, det var svaret.

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Tack, fru talman! Det är ett underskott på 4,5 miljoner så budgeten är fortfarande inte i balans.

    Frågan återstår hur vi i framtiden ska kunna garantera bl.a. de mjuka värdena som Karlsson vurmar för och som jag anser att vi säkert alla står bakom. Vi måste ju ha pengar för att kunna ge service åt våra medborgare.

    En välfärd måste på något vis skapas före den kan fördelas. Jag vill höra hur Karlsson anser att den ska skapas och tryggas.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Visst måste den skapas, vilket den också har gjorts. Vi har i princip ingen arbetslöshet på Åland. Företagen går bra i stort. Tack vare att vi har ett jättebra näringsliv så är ekonomin god på Åland. Det är basen. Hittills har man lyckats med det på Åland. Skatteundantaget är väl ett jättekliv för näringslivet på Åland och kan generera arbetsplatser och det har faktiskt till och med åstadkommits politiskt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Pernilla Söderlund, replik

    Tack, talman! Jag tycker att det är bra ltl Runar Karlsson lyfte frågan och oroar sig för kvinnors gynekologiska hälsa.

    Det har alltid - i alla fall väldigt, väldigt länge - förekommit ett remisstvång för att kunna komma till specialistsjukvården och gynekolog och det är ingenting som har ändrat. Men om ltl Karlsson menade den här avgiftsfria PAPA-provtagningen, cellprovstagningen, så är den gratis och kommer så att förbli.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Inte har jag grundläggande kunskaper i sjukvården och exakt vad som ingår, inte ingår och hur det är. Men jag vet att det har diskuterats om tandvård borde ingå och jag vet att kvinnorna går mycket till privata gynekologer på grund av att gynekologer inte finns inom den allmänna sjukvården, men jag kan inte detta i detalj.

    Huvudsyftet med detta var att jag tycker att vi måste få fram ett sjukvårdspolitiskt program. Sedan nämnde jag åsikter som jag i egenskap av ÅHS styrelseledamot har fått kunskaper om. Jag tycker att detta borde diskuteras. Nu har vi fått veta att det inte kommer något sådant program och det är en sorglig prioritering.

    Ltl Pernilla Söderlund, replik

    Tack, talman! Sedan lyfte ltl Runar Karlsson också upp frågan om den ökande antibiotikaresistensen. Det är ju faktiskt ett problem att ta på allvar. Det finns ju flera än en orsak till att det ökar. Onödiga antibiotikakurer är en orsak och kanske ett större problem. Men visst, jag håller med om att det här är ett problem att ta på allvar, ett riktigt ekologiskt fotavtryck som vi lämnar efter oss.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Tack vare att man sitter i ÅHS-styrelse som får man ganska bra information. Jag har blivit informerad om att en person som är resistent mot antibiotika kan inte bli opererad, för man måste alltid få penicillin, så fungerar kroppen. Det blir slut på att byta ledare, att operera, och den människan kommer att lida och kanske dö. Läkarvetenskapen säger att om man fortsätter så här, inte hos oss utan i Sydeuropa och i andra länder, så år 2050 kommer 10 miljoner människor att dö årligen på grund av antibiotikaresistens. När läkarna berättade det här så var de rysligt allvarliga. Det här är mycket dramatiskt, man jämför med klimatförändringarna för mänskligheten. Det här är inte skoj. Därför måste man vara absolut säker på att börjar man köpa in ekologiska produkter så då vet man att det är minimum (…taltiden slut). 

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag vill tacka ltl Runar Karlsson för hans anförande. Jag håller med mycket av det han sade, men inte allt.

    Vad gäller undersökningarna för kvinnor som inte går under den allmänna hälsovården så är det nog ett symptom på ett större problem inom sjukvården. Man konstaterar gång på gång konstaterat att kvinnors sjukdomar inte tas på samma allvar som mäns.

    Att ltl Karlsson nu ser dessa undersökningar hos ÅHS hellre än i privata händer är också något jag finner sympatiskt. Jag anser ju att all sjukvård borde vara i offentliga händer och skattefinansierad. För jag anser inte att medborgares hälsa, må det handla om kvinnor eller män, ska vara en handelsvara som tandkräm eller kaffekokare. Kanske ltl Karlsson kan hålla med om det han också?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Den privata läkarkåren, både läkare och tandläkare, måste ju finnas annars skulle hela sjukvårdssystemet kollapsa. Däremot går det att göra mera likvärdigt.

    När det gäller tandläkare så kanske man ge någon form av tandvårdssedlar och så väljer man själv vart man går. Kanske man kan göra likadant också med andra undersökningar, så att man kan utnyttja privata men på lika villkor förstås? Jag håller med om att det ska vara på lika villkor, så lika det kan vara. Sedan är det alltid så att den som har jätte mycket pengar kan fara runt världen och köpa sig bättre vård, i alla fall en snabbare vård om man så vill.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Jag sympatiserar väldigt mycket med det som ltl Karlsson förde fram.

    I den bästa av världar så skulle vi ha de bästa urologerna som finns och de bästa cancerläkarna, det är precis vad jag skulle vilja ha, men tyvärr växer de inte på träd.

    Idag kommer en urolog var 14:e dag under två dagar hit, en konsult kommer hit. Jag vet att det förekommer diskussioner med våra avtalssjukhus i Åbo att kunna få till ett större samarbete så att de kunde komma hit oftare för det skulle behövas mera. Men, som sagt, det är väldigt svårt att rekrytera och få tag i personal.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag vet att det finns rekryteringsproblem och andra problem. Jag hinner inte lösa de problemen här uppe på en kort stund och ingen annan heller för den delen.

    Jag var ute efter att be landskapsregeringen att komma med ett sjukvårdspolitiskt program och lista olika saker som jag vet att har önskats, ifrågasatts och informerats om så att vi skulle få en allmän debatt. Men nu väljer regeringen att prioritera andra saker än sjukvården eller en sjukvårdspolitisk debatt i alla fall i lagtinget vilket är tråkigt tycker jag.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Jag tycker kanske att ltl Karlsson är lite orättvis med tanke på den seminarieserie som var under våren när det gäller framtidens vård på Åland. Där initierades mycket saker som de arbetar med, precis som ltl Johansson var inne på.

    När det gäller antibiotikaresistens så är det verkligen riktigt allvarligt. Om det dör 700 000 människor idag på grund av infektioner som inte går att behandla så läser jag här i en brittisk regeringsrapport att prognosen år 2050 är 10 miljoner dödsfall per år om ingenting görs. Det är riktigt allvarligt. Det räcker tyvärr inte bara att titta över maten, utan vi måste också titta på allt, behövs det verkligen antibiotika vid sjukdomar. Kan man bota öroninfektion utan att ge penicillin?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    När det gäller min motion nummer 41 som berörs i debatten på slutrakan så vet vi att i Sydeuropa och i andra länder så vräker man ut antibiotika för att djuren ska växa snabbare och det är det absolut klart allvarligaste. Om vi första hand skulle köpa närproducerade ekologiska varor så skulle det vara ett minimum av detta, man kan inte komma lägre. Jag vet att det inte serveras speciellt mycket ekologiska varor i landskapets kök, inte heller ens i det här köket i lagtinget och landskapsregeringen.  Vi borde komma till detta, vilket jag har fått ett brett stöd för nu i min motion. Jag ser fram emot att finansutskottet godkänner motionen utgående ifrån det breda stöd som nu har getts här i salen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag skulle bara sympatisera med motion nummer 41 när det gäller rena råvaror i landskapets kök.

    Däremot är jag kanske inte riktigt nöjd med klämmen. Jag tycker inte att man ska spjälka upp ekologiska varor och närproducerade varor på Åland. Jag kan säga att de är precis lika bra oberoende om de är ekologiskt odlade eller konventionellt odlade. Det borde egentligen stå åländska produkter eller råvaror.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Tyvärr kan det inte stå åländska, det är antagligen inte förenlig med EU-reglerna. Det måste stå på det här sättet. Sedan kan man förstås i upphandlingen försöka se till att transporter och sådant beaktas när man ser på anbuden.

    Men ändå vet vi att trots att de används ett minimum av antibiotika på Åland inom den normala djurhållningen så är det ännu mindre inom det ekologiska för där är det ännu längre karenstider osv. Det här problemet är nog alldeles för allvarligt att ta bara så där. Vi måste se till att man kan garantera att det inte finns antibiotika i den mat man äter, åtminstone i landskapet kök. Vad var och en sedan köper har vi svårt att påverka.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag vill bara påstå att inom djurhållningen på Åland idag, oberoende om man är ekologisk eller konventionell odlare, så är det ganska restriktivt som man använder antibiotika och det har det alltid varit. Åtminstone redan på min tid så var det väldigt strikt med att överhuvudtaget skriva ut antibiotika till djur.

    Så det är en onödig uppdelning av produkterna. Huvudsaken är att man köper närproducerade åländska produkter. I debatten kan man använda orden åländska produkter, men det är en annan sak om man får använda de i skrift, men jag använder åtminstone de orden här i debatten. Det är det viktiga, för vi har inte heller så mycket ekologiska råvaror så att vi skulle täcka upp alla allmänna kök. Vi kanske inte heller har tillräckligt när det gäller vissa konventionellt odlade råvaror.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Nej det finns i prioriteringar på hur man gör. Klarar man inte av det första så tar man det andra osv.

    Jag vet att de konventionella djurägarna har sagt att det är svårare att få antibiotika till djuren än till människorna. Jag vet att det använt rysligt, rysligt lite vid den konventionella djurhållningen. Men antibiotika används ännu mindre vid den ekologiska djurhållningen, framförallt är det längre karenstider inom det ekologiska. Den ekologiska djurhållningen är på ett litet annat sätt så att den behöver mindre.

    Men visst, de åländska produkterna är rena.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Ingrid Johansson

    Talman! ÅHS verksamhet berör, den går rakt in i varenda en ålännings hjärta. En god vård är prioriterat av oss alla men sjukvården i västvärlden står för stora utmaningar. Två av de stora utmaningarna är de ständigt ökande kostnaderna och kompetensförsörjningen.

    De ökande kostnaderna gör att vi måste våga se på strukturerna. Vi kommer inte att klara av att föra in alla nya tekniker, mediciner och tjänster utan att göra något åt befintlig verksamhet.

    Införandet av ett nytt vårdsystem och andra IT-satsningar borgar för en mer effektiv vård – att fler på sjukhuset kan bedriva mer vård och mindre administration.

    Men vi behöver också göra mer av det förebyggande arbetet. Det är bra att det förebyggande arbetet står i centrum för de nya socialvårdslagarna, men det behöver stärkas generellt inom hela vårdkedjan. Exempelvis i riktlinjerna för demensvård, som under året ska uppdateras, konstateras det att vi generellt satsar mycket pengar på den mest specialiserade och dyraste vården – vi kan göra mer tidigare.

    Ett exempel på en konkret och förebyggande insats är screening av psykisk ohälsa i grundskolan. En sådan motion lämnades in på liberalernas höstmöte av 16-åriga Moa Hollsten och det kommer jag att arbeta för i ÅHS styrelse.

    När det gäller kompetensförsörjningen, talman, är det ostridbart så att hyrläkare är dyrt och bryter kontinuiteten i vården. ÅHS jobbar mycket idag med läkarrekrytering, det är en fråga som genomsyrar hela organisationen. Liberalerna tycker att tiden är mogen att även vi på Åland drar större nytta av sjuksköterskornas kompetens och aktivt arbeta med deras professionsutveckling, och därmed också löneutveckling.

    Sjuksköterskemottagning, nämnde moderaternas ordförande i sitt gruppanförande, det är ett steg. Ett annat är att ta steget än längre och införa mottagning med expertsjuksköterskor, eller advanced practice nurses som det internationellt benämns, det vill säga mottagning av sköterskor som har en specialistutbildning vilket ger dem rätten att överta vissa läkaruppgifter. Denna utveckling är inget nytt utan sker runt om i hela världen. För att kunna dra nytta fullt ut av en sådan verksamhet krävs förändringar i Valviras regelverk. Diskussionen pågår just nu aktivt i Finland och landskapsregeringen kunde ta en roll i den processen.

    Men talman, gällande kompetensförsörjningen är kanske det viktigaste att folk är friska och är på jobb, därför är det oerhört glädjande att sjukskrivningstalen just nu är rekordlåga på ÅHS.

    Talman! Jag vill också beröra äldrepolitiken. Den demografiska utvecklingen är en stor utmaning. Att konstatera det, det är inte att diskriminera de års rika, det är att se verkligheten för vad den är och ha beredskap att möta framtiden. Ålderismen, alltså diskriminering av de årsrika, är ett oskick som förhindrar en positiv samhällsutveckling - för den åldrande befolkningen är både en utmaning men också en tillgång. Stora delar av tredje sektorn består av de äldres engagemang, närståendevårdarna gör en oerhörd insats och flera vill delta i arbetslivet längre. Det är bra! Vi behöver arbeta vidare med att ge goda förutsättningar för att allt det goda.

    Men vi behöver också jobba på nya sätt. Högskolans projekt mot psykisk ohälsa bland äldre är ett gott exempel. 

    Men en allt äldre befolkning innebär också fler multisjuka och personer som lever många år med sin sjukdomsbild. Det ställer nya krav, alla vet att vårdtyngden kraftigt ökat de 20 senaste åren på de kommunala boendena. Det betyder att vi behöver tänka nytt:

    - Vi behöver satsa på tekniska lösningar så som medicineringsrobotar, självvändande sängar och vård på distans

    - Vi behöver införa kvalitetssäkrande krav på verksamheter för att få ekonomiskt kloka men framförallt humanistiskt värdiga vård- och omsorgskedjor

    - Vi behöver ett kunskapslyft med fler geriatriska specialister på närvårdar- och sjuksköterskenivå och dessutom behövs demensspecialister.

    Kommunreformen är också central för att klara framtidens äldreomsorg. Flera kommuner säger idag att de inte klarar av nya pålagor och krav från lagstiftningshåll. Man klarar inte av att upprätthålla specialistkunskap och saknar man investeringskapacitet. Det behöver morgondagens kommun klara.

    Till sist, talman, när de det gäller den åldrande befolkningen så behövs också ett tvärsektoriellt perspektiv; vi behöver arbeta med fysisk planering, med brytande av ensamhet, med fysisk aktivitet, med deltagande och med demokratiska frågor.

    Talman! Jag tror att det är dags att vi efter valet 2019 ska ha en minister med särskilt ansvar för specifikt äldrevården. Tack, talman.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag vill ge mitt stöd åt ltl Ingrid Johansson vad gäller arbetet som kommer att ske inom ÅHS med att förstärka kompetensen hos sjukskötarna så att de också kan ta ett större medicinskt ansvar i den dagliga vården.

    Jag vill säga till ltl Ingrid Johansson, nu efterlyser hon demensspecialister, att det är dem vi behöver trots att det är mindre än ett år sedan som hon var med och stängde demensavdelningen, och den samlade kompetensen som där fanns spriddes för alla världens vindar.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Jag tror att vtm Thörnroos från sitt tidigare värv också vet att specialistsjuksköterskor som har läkaruppdrag också är viktigt för rättssäkerheten. I dagens vård är det i många fall så att en läkare efter ett samtal från en sjuksköterska ordinerar medicin utan att ha träffat patienten. Det skulle också vara mera rättssäkert att den som har mött patienten skulle ha förskrivningsrätten.

    När det gäller demensavdelningen så menade jag i mitt anförande att vi bör ha utbildade specialiserade demenssjuksköterskor. Var de sedan ska vara placerade är en annan fråga. När det gäller demensavdelningen kan man konstatera att det fanns ett praktiskt problem. Geriatriker är en oerhört svår läkarkompetens att få till sjukhuset och resten av västvärlden. På Åland finns en geriatriker som behöver räcka till alla. Hur gör man för att få mest output?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jovisst fanns det ett praktiskt problem med demensavdelningen. Det praktiska problemet heter en majoritet av styrelsemedlemmar i Ålands hälso- och sjukvård. Det var nämligen de som stängde avdelningen. Då sades det att det var av ekonomiska orsaker som man gjorde det och att patientvården skulle bli bättre.

    Nu kommer det indikationer, både från anhöriga men också från personalen inom ÅHS, att det rent ut sagt är en del praktiska problem med att ha dessa demenspatienter på andra avdelningar. Det fanns en orsak till varför de vistades och behövde en egen specialavdelning och därav min komplettering.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Demensavdelningen bestod av åtta bäddplatser. Det var inte så att alla med demens var inlagda på den avdelningen. Demenspatienter har i alla tider funnits runtom på hela sjukhuset. Man har i första hand behandlats på den avdelning som rörde det somatiska bekymret som man blev inlagd för.

    Minnesmottagningen, ett förebyggande arbete, hade tidigare en otroligt lång kö. Jag tror att kön har minskat med två tredje delar. Vi når fler klienter och patienter idag än vad vi gjorde förut. Det finns ett problem med de allra sjukaste och kommunreformen är också ett viktigt steg. Vi behöver flera kommunala demensspecialiserade boenden.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Ltl Johansson sade att arbetssituationen på ÅHS har blivit bättre bland sjuksköterskorna. Jag vet inte om den benämningen fortfarande lever kvar inom ÅHS det eller om den är könsneutral? Hur ser ltl Johansson på de här korta vikariaten som är kontinuerliga och som kan pågå flera år utan man vikarierar någon överhuvudtaget? Har man gjort någon undersökning på att situationen skulle ha blivit bättre? Det finns indikationer på att arbetsplatsdemokratin inom ÅHS inte fungerar så bra.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Om inte jag har helt fel så är just sjuksköterskor den könsneutrala benämningen. Man kallar både manliga och kvinnliga sjuksköterskor för sjuksköterskor, om jag inte är helt ute och cyklar.

    När det gäller de korta vikariaten så tycker jag att det är ett oskick. Vi har påtalat det ofta i styrelsen, däremot finns det flera praktiska problem. Men visst är det en könsfråga, absolut! Inom polisen får man lättare till heltidstjänster än vad man får på sjukhuset. Det är en jämställdhetsfråga, jag håller med.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Ingrid Johansson för anförandet.

    Det är väldigt välkommet att vi tar krafttag mot den psykiska hälsan bland unga. Det var ett lovvärt initiativ också av den unga politikern Moa. Jag tror att också en centerpartist, Jonas Sommarhed, har framfört liknande.

    Saken är den att det finns en förordning från april 2015 som tar hand om specialundersökningar i skolhälsovården där man genomför screening. Någonstans kanske inte lagen efterföljs fullt ut. Kan det vara någonting att titta närmare på?

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    När den förra landskapsregeringen antog den förordningen så tillkom inga nya medel eller tjänster inom ÅHS, så då fattades det ett beslut om att man skulle implementera den efterhand, och så sker. Man för mer och mer in i verksamheten för varje år och den håller på att implementeras sakteliga.

    Psykisk ohälsa är kanske en fråga som vi politiskt behöver se till att prioriteras i den processen.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Jag kan läsa innantill här i punkt 2: ”Undersökningar av den mentala hälsan utförs av en psykolog samt efter remiss.”  Vi vet att idag är det egentligen remissförfarandet som används, men det är inte riktigt heltäckande. Jag tror att vi har samma mål och det känns glädjande.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    En screening har ju inte så mycket att göra med en remiss, utan det handlar om att hitta den här psykiska ohälsan. Sedan behöver man se till att man får fungerande vårdkedjor hela vägen och lämpliga insatser för de olika behoven. Man kan må dåligt under en viss tid under sin uppväxt eller genom livet, man behöver också särskilja dem från de psykiatriska sjukdomarna. Man ska komma ihåg att alla barn har rätt till psykiatrisk vård idag via BUP, och särskilt akuta tider får man trots de annars långa väntetiderna för t.ex. screening för ADHD. Akuta tider fås omedelbart.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Tony Asumaa

    Fru talman! Utbildning är en förutsättning för ett livskraftigt, hållbart och konkurrenskraftigt åländskt samhälle. En god och likvärdig utbildning är en av grundstenarna i vårt åländska välfärdssamhälle.

    För barn och ungdomar ger utbildning de kunskaper och färdigheter de behöver för ett självständigt liv och för de krav och utmaningar vårt framtida samhälle ställer på dem.

    Därför reviderar och moderniserar vi exempelvis grundskolelagen och parallellt med den reviderar vi läroplanen för att ge dem de bästa förutsättningarna till detta.

    Ålands gymnasium i allmänhet och Ålands yrkesgymnasium i synnerhet utgör våra centrala resurser som kvalitetssäkrare på den åländska arbetskraftsmarknaden, medan Ålands lyceums roll är att ge studeranden konkurrenskraftiga redskap för fortsatta studier vid Högskolan på Åland och universitet och högskolor på annan ort.

    Därför är det av största vikt att vi också i fortsättningen ger Ålands gymnasium de ekonomiska resurser som behövs för att upprätthålla och utveckla ett utbildningsutbud som ska svara mot den framtida arbetsmarknadens mångfasetterade behov på Åland och ge redskap för fortsatta studier.

    Vuxnas behov av fortbildning och omskolning är också viktig för kompetensförsörjningen, för vuxnas möjligheter till ett livslångt lärande och för att arbetsmarknaden ska fungera väl.

    Ett exempel på en kraftåtgärd vi gör här är att starta en tre-årig behörighetsgivande barnträdgårdslärarutbildning på kandidatnivå på Högskolan på Åland som till fullo motsvarar den utbildning som erbjuds i Sverige och Finland. Det är särskilt viktigt att vi ser till att vi har behöriga barnträdgårdslärare framöver då vi idag vet att ca 30 procent av de idag behöriga går i pension fram till år 2030.

    Fru talman! Vad beträffar Högskolan på Åland så ska den fungera som motor för Åland, dess näringsliv och den offentliga sektorn. För att motorn ska fungera optimalt kommer Högskolan på Åland framöver att ges en allt mera autonom ställning. Från och med 2019 blir Högskolan på Åland en egen resultatenhet vilket ger dem bättre verktyg att hantera sin ekonomi över åren.  

    Högskolans verksamhet bidrar till att skapa kompetens för arbetsmarknaden och öka inflyttningen till Åland. Viktigt är att utbildningsutbudet fortsättningsvis ska motsvara behovet i samhället.

    För att ytterligare höja sin profil ska Högskolan utveckla samarbete med relevanta universitet, högskolor och yrkeshögskolor i närområdet samt med det åländska näringslivet. Högskolan har också en viktig funktion i att tillgodose självstyrelsens kompetensbehov.

    Vad gäller kultur så ligger nyckeln till vår framtid inte enbart i det kommande utan också lika mycket i vårt förflutna.

    Bomarsundsområdet med sina fästningsruiner utgör vid sidan om Kastelholms slott ett av Ålands självstyrelsepolitiskt mest betydelsefulla och populäraste besöksmål med tiotusentals besökare under högsäsong.

    Ett gediget arbete, som även engagerat ideella organisationer, har gjorts genom åren för att utveckla området. Vi vet alla att områdets infrastruktur är i behov av en omfattande översyn och uppgradering för att svara mot moderna krav på teknik och tillgänglighet.

    Därför byggs under år 2018 en trådlös anslutningsmöjlighet till internet på området. Projektet "Det digitala Bomarsund" lanseras till sommaren 2018 där besökare med hjälp av digital teknik kan ta del av områdets historia på ett mycket mera tillgängligt sätt.

    Under år 2018 ska också arbetet med en helhetsplan för hela Bomarsundsområdet påbörjas för att hitta en helhetslösning för utvecklingen av Bomarsundsområdet som besöksmål. Målsättningen är med arbetet är ett uppgraderat Bomarsundsområde med ett besökscentrum som är vår gåva till ett 100-årigt Åland år 2022.

    Fru talman! Ungdomspolitiken är och ska vara ett tvärsektoriellt område och ska ses som en integrerad del i samtliga andra politikområden. Skolan är ett viktigt forum där vi når de flesta ungdomar. Men för att nå alla, oberoende av språklig och kulturell bakgrund, är det viktigt att hitta andra kanaler.

    Idrott och kultur är viktiga områden för att stöda och främja en aktiv och meningsfull fritid för våra åländska ungdomar.

    För att nå alla ungdomar så har landskapsregeringen särskilt uppmärksammat unga vuxna kvinnor och män som av olika skäl inte finns inom arbetslivet eller studerar.

    Under år 2017 etablerades ungdomshuset Boost, som drivs av föreningen Ung Resurs, och vars syfte är att samla och inspirera unga vuxna i behov av stöd för att undvika att dessa marginaliseras. Satsningen på ungdomshuset Boost och dess viktiga verksamhet prioriteras högt och finansieringen ökas.

    Idrott integrerar och förenar människor och länder. Jag vill därför i egenskap av idrottsminister börja med att gratulera våra nordiska länder Sverige, Danmark och Island som alla kvalificerat sig för slutspelet i fotboll i Ryssland 2018. Det är historia för aldrig tidigare har tre länder spelat i ett och samma VM-slutspel.

    På Åland är idrotten en folkrörelse med cirka 14 000 utövare på olika nivåer. Lika som inom alla andra samhällssektorer ska även idrottspolitiken betona jämställdhet, hållbar utveckling, regional rättvisa och integration.

    Landskapsregeringen har nyligen antagit ett program för idrott, motion, hälsa och en meningsfull fritid med målsättningar och konkreta åtgärder som omfattar alla ålänningar oberoende ålder.

    Syftet med programmet är att beskriva landskapsregeringens politik på idrotts-, motions- och hälsoområdet, samt de åtgärder som landskapsregeringen planerar att vidta under perioden 2018-2022 för att långsiktigt främja idrotts- och motionsaktiviteterna i landskapet för att öka välmående, förbättrad hälsa och en meningsfull fritid bland alla ålänningar oberoende ålder.

    Som vi alla märkt så går mot ett allt mera digitaliserad värld där vi på Åland måste vara med på tåget för att fortsättningsvis vara ett attraktivt samhälle att leva, arbeta och bo på.

    Digitaliseringsprocessen av Åland får fortsatt finansiering och digitaliseringskommissionen, som landskapsregeringen tillsatt (…taltiden slut).

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman! Tack minister Asumaa. Det finns mycket under ditt ansvarsområde som nu är väldigt bra.

    En sak oroar mig lite grann när det gäller gymnasiet. Vi får höra att när man går i gymnasiet idag, i Ålands lyceum, så är det ganska stora kostnader att gå där. Man ska skaffa sig en dator för över 1000 euro. Om man läser lång matte så ska man ha miniräknare som kostar långt över 200 euro. Är detta en risk? Ser ministern att det blir en segregering så att bara de som har råd kan gå i Ålands lyceum?

    Minister Tony Asumaa, replik

    Det finns ju alltid risker när det handlar om pengar. Därför kommer vi att ge Ålands gymnasiums styrelse i uppdrag att utreda om detta är ett problem och huruvida det är ett problem. Om det är ett problem så är vi beredda att skjuta till pengar för att alla ska kunna gå i Ålands gymnasium eller i det här fallet i Ålands lyceum.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman! Ja, det låter betryggande. Det ska verkligen inte spela någon roll vad dina föräldrar tjänar för att du ska kunna ha en möjlighet att gå i Ålands lyceum som ibland kan vara den här språngbryggan för att komma vidare i din utbildning och dit du vill. Det ska inte finnas någon skillnad mellan de olika gymnasieskolorna för då är det förlegat. Vi har gjort en reform när det gäller gymnasieskolan och då ska det inte spela någon roll i vilken gymnasieskola du går. Det ska vara samma förutsättningar.

    Minister Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Nej, det är inte pengarna som ska avgöra om man ska kunna gå i Ålands lyceum eller inte. Idag är det faktiskt poängerna som avgör om man kan gå där eller inte. Vi kommer också att ge styrelsen ytterligare uppdrag att se över om poänggränserna är relevanta i Ålands lyceum eller huruvida de ska finnas. Med det får vi återkomma till senare. Vi vill ha så många som möjligt som studerar och få en teoretisk grund för att också kunna studera vidare i sitt liv på Åland, i högskolor eller någon annanstans. Det jobbar vi också för. Det gäller inte bara pengar utan också betyg.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Tack för anförandet. Idrottsministern nämnde att Norge var klara för fotbolls-VM och det hade naturligtvis varit fantastiskt men det var Danmark.

    Bortsett från det så nämnde också minister Asumaa att Högskolan är en motor på Åland vilket är mycket riktigt. Den borde användas i ännu högre grad för att verkligen bli en sådan motor.

    Dock går det inte att bortse ifrån att precis idag så publicerar ÅSUB en rapport som säger att antalet sjöfartsstuderanden har halverats jämfört med 2011. Det är ett faktum som närmast borde vara omöjligt. Med tanke på att sjöfarten, så som den ser ut idag, har haft några rätt tuffa år bakom sig men idag finns det möjligheter som inte har setts på decennier nästan. Vad är ministerns analys av det?

    Minister Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Det stämmer, statistiken kom just för någon timme sedan. Jag ögnade snabbt igenom den. Det är en nedåtgående trend vad det gäller studeranden vid sjöfartsutbildningen. Det här utreder Högskolan också. Det finns en tendens att det kanske inte i lika hög grad finns arbetsplatser. Branschen intresserar inte ungdomar i dagens läge i lika hög grad. När det gäller högskolan på Åland så har boendet också varit ett problem, men vi har också försökt lösa det problemet.

    Sedan ytterligare när det gäller simulatorer så finns de inte i budgeten, fast vi föreslog det, eftersom högskolan själv ville skjuta på det till nästa år. En uppgradering av deras infrastruktur är också av betydelse för att kunna locka studeranden.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Det där är viktigt. Men man löper en ganska stor risk om man inte driver på teknikutvecklingen ganska hårt, för våra omkringliggande områden gör nämligen det och de satsar väldigt hårt på autonoma fartyg, på utbildningar kring simulatorer och att ta sig an olika polarkoder som kommer. Det finns en uppsjö av nischer inom sjöfarten idag som jag tror att vi kanske behöver vara lite uppmärksamma på. Det är inte bara så enkelt att man läser till skeppare eller till maskinchef idag.

    Inom t.ex. elektroteknikprogrammet så ser vi att man inte tog in studeranden i år och det verkar konstigt med tanke på den efterfrågan som de facto finns ute i världen på just åländska elektroingenjörer.

    Minister Tony Asumaa, replik

    Vad gäller utbildning i Högskolan på Åland så har sjöfartsutbildningen profilerat själva skolan, den kommer vi givetvis att satsa vidare på och det är ofrånkomligt. Därför vill vi också uppgradera tekniken. Ungdomar är idag teknikintresserade. Är vi inte i bräschen för tekniken med ny teknik så får vi inte heller studeranden. Som ltl Jörgen Pettersson vet, som är insatt i branschen, så är konkurrensen otroligt hård på utbildningssidan. Vi har många, både öster om oss och väster om oss, som vi måste dela med så vi måste ligga i framkant också där vilket vi gör med de medel vi har och satsar så mycket det bara tål.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, fru talman! Tack minister Asumaa. Det är intressant att höra om Bomarsundscentret, vilket jag också stöder att det ska kunna bli verklighet.

    Jag har en fråga till ministern. Vi har också ett annat historiskt evenemang som förhoppningsvis ska kunna äga rum 2019, alltså 300-års jubileum av Lövökongressen. Jag hoppas att ministern har beredskap att stöda den grupp som jobbar med detta med budgetmedel under nästa års budget. Det är ju faktiskt en väldigt stor sak historiskt sett, det var mycket folk som var med där och det sammanband både Sverige och Ryssland med Åland.

    Minister Tony Asumaa, replik

    Ltl Lindholm och jag har tidigare också pratat om Lövökongressen. Landskapsregeringen ställer sig givetvis positiv till att vara med på ett hörn där också. Vi ser fram emot en ansökan om bidrag också därifrån.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, fru talman! Det tackar vi för. En ansökan kommer att komma. Med tanke på att det har varit så mycket andra evenemang på gång, firande av Finland 100 år och sådant, så valde den grupp som jobbar med detta att skjuta fram det här. Kongressen höll ju på 1718 och 1719. Vi valde att ta firandet av 300-års jubileet till 2019.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Pernilla Söderlund, replik

    Tack, talman! Jag tänker först säga några ord om barnträdgårdslärare. Det är en jätteviktig yrkesgrupp som formar och fostrar våra barn som är Ålands framtid, då menar jag förstås inte partiet utan våra barn.

    Så här före jul så blir önskelistor lätt väldigt, väldigt långa. Det finns också ett behov av t.ex. socionomer och olika specialistsjuksköterskor.  Vi hörde just om behovet av demenssköterskor, barnsjuksköterskor och psyksjuksköterskor. Har minister Asumaa någon plan för vidare utveckling av det behovet?

    Minister Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Som också framkom i mitt anförande så strävar vi till att våra skolor hela tiden utbildar rätt folk. Det är detta som är planen, det är inte bara ministerns plan utan det är också både gymnasiets och Högskolans plan att hela tiden försöka se framåt och se där behoven finns.

    Här har vi nu en punktinsats vad gäller barnträdgårdslärarutbildningen för att täcka kompetensförsörjningen på egen hand. Vi ska inte alltid vara beroende av andra, vi kan också göra det själva. Det nämns också andra områden som regelbundet tittas över. Det viktigaste är att vi utbildar rätt människor till rätt yrken där behoven finns. Vi vill inte utbilda någon till arbetslöshet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, fru talman! Ministern man har ju ett brett ansvarsområde. Det är klart att det är orättvist att på sju minuter behöva presentera allting. Det är en tuff utmaning men ministern klarade det nästan med glans.

    Min frågeställning gäller antalet åländska studeranden till utbildningsväsendet i Sverige. Vi är så oerhört beroende av Sverige vad gäller kompetensförsörjningen inför framtiden. Vad är ministerns erfarenheter så här långt av omläggningen av det svenska systemet i en process? Åland är fortfarande, av outgrundlig anledning, passivt under det viktiga inledande skedet för flera år sedan. Hur känner ministern idag? Ser ministern med tillförsikt på kommande års antagningar eller ska vi vara oroade över det utökade krav som ställs på våra studeranden framöver?

    Minister Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Vad gäller utbildningsanordnare och de som söker till utbildning så ställs det hela tiden mera och mera krav. Tävlingen bli hårdare och det har vi också kunnat erfara.

    Vad gäller omläggningen av antagningskraven till högre utbildning i Sverige så kom 85 procent av ålänningarna in. Det betyder att det ökade med en procent jämfört med året före. Det gick ganska bra, om vi säger så.

    Procenten från Finland var 69 och de svenska egna studerande till högre högskoleutbildningar var 76, så vi var högst i hela Norden med antagna. Det beror också mycket på att vi har jätteduktiga studeranden, inte bara att vi har tuffa krav utan de levererar jättebra.

    Arbetet fortgår, vi har en reform på kommande som kommer 2020. (…taltiden slut).

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack för det minister Asumaa. Man kan väl säga som så, utan att överdriva, att den avgångsklass som lämnade Ålands lyceum i år var enormt duktig genomsnittligt sett. Därför varnar jag nog för att ministern och andra drar för långtgående slutsatser angående utbildningssystemet, att förändringarna i det svenska antagningssystemet inte blir den utmaning som vi, bl.a. jag, har varnat för att kommer för att eleverna ligger på en otroligt hög nivå. En mycket duktig årskull! Därför är det viktigt, som ministern sade, inför kommande reformer och naturligtvis under den mellanliggande tiden att man hela tiden för en dialog med svenska högskoleverket och ser om det finns en risk att vi får ett minusfacit när allt det här är över.

    Minister Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Antagningarna beror precis på vem som söker, medeltalet i betygen och de varierar givetvis varje år både på Åland, i Sverige och i andra länder. Vi vet aldrig från år till år, men jag litar också på att våra duktiga studerande kommer att leverera även i fortsättningen.

    Det nya antagningssystemet kommer att utvärderas nu när alla siffror finns på plats. Vi får se vad som görs och om det ännu görs justeringar. Vi vet att den stora justeringen kommer år 2020 när man går ifrån att bli antagen på högskoleprovet och mera på betyget. Vi vet att idag kommer 25 procent in på Högskolor i Sverige på betygen och ännu flera kommer in med högskoleprovet, men det kommer att bli en annan prioritet år 2020 och vi är med i processen redan idag.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Roger Nordlund

    Fru talman! Bästa ledamöter, vi lever antagligen i ett av världens bästa samhällen. Man kan ibland bli lite fundersam, jag kan tänka mig att också radiolyssnarna blir lite fundersamma och undrar vad som i herrans namn pågår egentligen när de hör debatten och diskussionen här. Det kan låta som om vi har mycket bekymmer och elände här på Åland. Men i verkligheten är det tvärtom. Vi lever faktiskt i ett av de bästa samhällena.

    Det här bästa samhället har inte kommit till av sig självt, det måste vi komma ihåg. Det har kommit till tack vare ett idogt arbete, en stark tro på vår förmåga från tidigare generationer när det gäller att utveckla självstyrelsen och när det gäller att ta tillvara de näringspolitiska möjligheter som finns på Åland som de facto under de senaste 50 åren har skapats av självstyrelsen tack vare taxfreetrafiken till Åland.

    Det känns som att vi befinner i ett brytningsskede på något sätt, både när det gäller självstyrelselagsrevisionen så har vi ett ganska svårt läge och när det gäller näringslivet så har vi också ett ganska svårt läge. Siffrorna pekar på att lönsamheten minskar, skattegottgörelsen minskar och vi har en högre inflation osv. Jag ska återkomma till det senare.

    Jag tänker börja med självstyrelselagsrevision. Jag vill säga klart och tydligt att vi från centern satsar 100 procent på att få ett så lyckat och ett så bra resultat som möjligt. Ltl Harry Jansson har varit med och är kanske en av dem som har jobbat absolut hårdast i den parlamentariska kommittén som kom fram till det eniga resultatet så småningom tillsammans med de övriga ledamöterna från Åland och riket. Själv har jag varit och är med i självstyrelsepolitiska nämnden. Jag försöker alltid vara kreativ, konstruktiv och hjälpa landskapsregeringen så mycket som möjligt med goda idéer och förslag för att komma vidare. Det ligger i alla vårt intresse. Det är ingenting som bara har med den här perioden att göra, det har ett längre perspektiv och flera generationer fram egentligen. Vi är med på ett likvärdigt sätt, så där medverkar vi också naturligtvis.

    Samtidigt måste man komma ihåg att när den här regeringen, Katrin Sjögren, bildades, så valde de att sätta centern på avbytarbänken. Vi är inte med i förhandlingarna i Helsingfors med justitieministeriet eller med statsministern, utan det är regeringen Katrin Sjögren och ministrar och de som är med från tjänstemannasidan.

    Därför har vi en dubbelroll både att vara med och vara konstruktiva och bidra så mycket vi kan i de fora där vi har säte. Samtidigt är det också vårt ansvar som oppositionsparti och som representant för ålänningarna att kräva ansvar och resultat. För det här är inte någon liten fråga. Det måste finnas en öppen och ärlig debatt här i detta lagting och parlament där man visar på både motgångar, framgångar och utmaningar. Jag hoppas verkligen att landskapsregeringen inte är så lättstötta för att vi kanske framför egna åsikter här och vill då påstå att vi inte är solidariska osv.

    Centern är absolut till 100 procent solidariska med självstyrelsen och det arbetet, men vi ställer krav på regeringen och dem som ska utföra det här arbetet. Det är vår roll här och det skulle också de partier som sitter i regeringen göra om det vore centern

    Det är ett historiskt faktum att lantrådet Katrin Sjögren valde att gå vidare och bilda regering utan centern och trodde på att de krafter som nu sitter i regeringen är de som ska kunna föra Åland framåt också när det gäller självstyrelselagsrevisionen. Nu återstår det att se hur det går. För min del och för vår del i centern så säger vi att vi alltid är beredda att ställa upp i vilka sammanhang som helst för att hjälpa till för att det ska bli så lyckat resultat som möjligt. Men här i detta forum, inför ålänningarna, så har vi rätt att kräva resultat. Det är regeringens sak att presentera resultat och skriva hur situationen är.

    Fru talman! Situationen såsom vi har fått den beskriven är ganska svår. Lantrådet antydde att det kanske är dags att tidtabellen får ändras, att resultatet blir bättre. Ja, jag tror att vi alla skriver under att resultatet är det viktiga och tidtabellen är underordnad. Men vi ska inte tro att tidtabellen på något vis automatiskt löser den här utmaningen som vi har, för den är större än så. Det är en ”klimatförändring” som har skett i Finland och som vi måste hantera och den är oberoende av vilka partier som råkar sitta i regeringen. Jag ska ärligt säga att jag tror att det skulle vara en fördel om svenska folkpartiet skulle vara med för då skulle vi ha människor på insidan som vi kunde prata med och som faktiskt vill oss väl. Men något annat parti som har någon större vilja att hjälpa Åland har jag inte sett i det här arbetet om vi ska se verkligheten.

    För att komma vidare, det här bereds i en proposition på justitieministeriet för tillfället. Man behandlar alla de här remissutlåtandena som egentligen har varit väldigt förödande för hela den process som den parlamentariska kommittén har gjort på ett konstruktivt sätt och kompromissat sig fram till ett resultat. På något sätt borde man återfå detta till att få ett mera större parlamentariskt inflytande, som jag sade i min tidigare replik.

    Som det har sagts här tidigare så de riksdagspartier som var representerade i kommittén, de har ändå på något sätt förbundit sig till att det här är det som ska genomföras och fyra av dem sitter också i grundlagsutskott. Nog var det väl den om det inte ska finnas någon kraft där. På något sätt måste vi försöka jämka in riksdagen, partierna och de som har varit med och satt sitt namn under in i det här arbetet igen, för nog måste det också finnas en viss prestige från deras sida att det som man har varit med och tagit fram också ska bli verklighet.

    Så som det nu ser ut så tyder mycket på att det blir ett annat resultat än även det som de finska representanterna hade tänkt sig. Det var min önskan och den strategi som jag tror att man måste jobba med. Jag tror att ministerierna alltid kommer att ha en kritisk och negativ inställning till självstyrelsen, för dem är självstyrelsen extra arbete och ett pålägg helt enkelt.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Roger Nordlund lyfte att centern har rätt att visa sin politik. Absolut har de det. Det är väl snarare det att särskilt vi som sitter i självstyrelsepolitiska nämnden inte känner igen den här diskussionen. Man tycker att man har en konstruktiv anda, tillsammansskap och att man har gett tydligt vägkost där alla har hörts, oavsett opposition eller regeringsparti samt att landskapsregeringen har tagit av allas kommentarer och erfarenhet. Diskussionen här gällande självstyrelsepolitiken från centerns sida är på något vis lite ny och känns mera som ett slagträ mot regeringen istället för en konstruktiv anda.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det är inget slagträ mot regeringen, däremot är det faktiskt att sätta press på regeringen och det vill göra. Det här är en väldigt viktig fråga som kommer att beröra hur vårt samhälle kommer att se ut i framtiden för oss själva och för kommande generationer. Därför är det vår uppgift att här i parlamentet faktiskt se till att landskapsregeringen verkligen gör sitt allra yttersta för att det ska bli så bra som möjligt. Då måste man också se till att man har de resurser och de förmågor som behövs för att hantera de problem och utmaningar som finns, för de finns.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Min uppfattning är att regeringen gör sitt yttersta. Jag tycker att lantrådets otaliga resor till Helsingfors visar på det.

    När det gäller resurser och kompetens så tycker jag att de som har tillsatts i de här grupperna, som arbetar dels med sotefrågan och också självstyrelselagsfrågan, har visat på en oerhörd kompetens och en fantastisk arbetsvilja som i alla fall jag för min del bugar och bockar över. Jag tror att centern kan vara trygg i den frågan. Landskapsregeringen och landskapsregeringens tjänstemän jobbar.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Centern är inte trygg förrän vi har fått resultat.

    Om landskapsregeringen blev störda här igår över vårt gruppanförande som framfördes så blev nog vi från centern, och kanske den övriga oppositionen, lika störda över den lite självgodhet som faktiskt framlyste från landskapsregeringens sida. Man gör allting rätt och man kan allt. Men resultatet är fortfarande väldigt dålig, det är det som är vårt gemensamma problem.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Tack för anförandet ltl Nordlund som lyfte upp svenska folkpartiet som en självklar bundsförvant i det framtida arbetet med självstyrelserevisionen. Jag vill också lyfta upp socialdemokraterna som har haft ett långt och djupt kontaktnät med ålänningarna och det gäller fortsättningsvis. Vi räknar kallt med att ha en stark Ålandsvän där. En joker i leken kan också vara de gröna och vänsterförbundet som jag tror att verkligen kan lyssna på ett bra sätt på våra önskemål och förstå dem.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Oberoende av hur en regering ser ut i Finland och hur en regering ser ut här på Åland så måste man se till att man har fungerande och goda relationer. Så ska systemet fungera. Därför är det lite farligt och även jag gjorde det misstaget att säga att något parti är lättare att samarbeta med. Men vi har samma språk som svenska folkpartiet och vi har lite samma intressen, att det ska gå bra för självstyrelsen. Men jag har haft goda relationer både till centerns statsministrar, socialdemokratiska och även till samlingspartistiska. Det gäller bara att man bygger de relationerna så att de blir så bra som möjligt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack, fru talman! Jag tror att det inte alls är tid för att vara lättstött varken på regerings- eller oppositionssidan. Tvärtom, det är väl flintan ni ska använda tillsammans för att nå resultaten i Helsingfors. Jag tror att oppositionen inte behöver sätta press på regeringen. Regeringen känner själv en stor press att nå resultat i den här frågan och därför ägnar vi den också mycket tid och kraft.

    Man måste också påminna sig om att det är kanske en av de mest komplexa frågor i de mest komplexa tider som vi har sett på mycket, mycket länge. De här stora reformerna som är på väg till riksdagen rullar in, den ena efter den andra, med risk att rulla över både det svenska språket och självstyrelselagen. Läget kräver nog de bästa av krafter och smarta tänkare för att komma i mål.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag håller helt med. För min del vill jag gärna ha en ödmjuk inställning och försöka hitta lösningar som får det här projektet att gå framåt.

    Som jag sade tidigare så tror att man måste få in ett mera parlamentariskt inflytande i det här arbetet igen för att få den kraften och det åtagandet som ändå finns. Egentligen har alla rikspartier varit med och satt sitt namn under detta betänkande. Vi måste få dem att hjälpa oss, annars har vi en tuff uppgift gentemot de finska ministerierna.

    Naturligtvis, jag hoppas att ni förstår att det finns en viss frustration från mig - och säkert från många andra som har självstyrelsen som det viktigaste för oss - att inte kunna vara med och jobba med det här. Den frustrationen ger vi ibland uttryck för så att vi ställer krav på landskapsregeringen.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Det är naturligtvis oppositionens fulla rätt att göra det.

    Jag tror att man måste påminna sig om att ministerierna inte kommer att utveckla självstyrelselagen. Ministerierna kommer heller inte att utveckla autonomin. Det är en politisk förhandling och därför måste man hålla frågan på den politiska nivån så länge det bara går. Man måste komma ihåg att det här är en ovanlig process för den finska statsapparaten. Man har bestämt att två parlament ska komma överens och sedan ska ministerierna underordna sig det och leverera lagar. I vanliga fall är det tvärtom. Arbetet börjar i ministerierna, går till regeringen och sedan ges det över till riksdagen. Det faktum ser jag som en stötesten i det här arbetet, det är lite omvänd logik.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag delar den uppfattningen fullt ut. Vi måste tänka hur vi ska komma kring dessa ministerier eller hur vi ska klara av att få frågan. Man måste på något sätt knyta kontakten via de representanter som har varit med i Ålandskommittén från riksdagspartierna, kanske de får stöd från andra att få dem med och hjälpa oss och ge det stöd som Ålandsministern behöver. Jag tror att hon också har en ganska tuff uppgift att få de övriga ministrarna med att driva det här projektet. Om man inte kan gå rakt fram så måste man ibland gå runt för att hitta en väg som leder till målet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Alla vill vi ha en ödmjuk hållning till det här och hålla en hyfsad samtalston. Men igår ifrågasatte centern ledarskapet innan vi har sett om vi når slutmål eller inte. Nu använde faktiskt ltl Nordlund ordet självgodhet när han uttryckte sina synpunkter om landskapsregeringen i den här frågan. Jag tror inte alls att vi ska tackla de här frågorna på det viset att vi attackerar varandra.

    Under förra mandatperioden tappade vi vindkraftsstödet då ledamoten själv satt som finansminister. Centern hade en ansvarig post i den frågan. Liberalerna gjorde inte något stort nummer av det - nu pratar jag för liberalernas del - för vi tror inte att frågorna löses genom att vi internt strider om de sakerna. Vi vet alla ändå att problemen är motparten och den politiska situationen som vi har på rikshåll. Jag uppmanar att vi ska nå resultat via enighet utan att sparka varandra (…taltiden slut).

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Ja, ”enade vi stå, splittrade vi falla”, gäller nog faktiskt i den här frågan framförallt. Det gäller också att vi måste vara kreativa och försöka hitta vägar framåt i den här situationen nu och det har vi gjort i nämnden. Förslaget om att få till stånd en arbetsgrupp hoppas jag att lyckas, det skulle vara ett steg framåt. Men jag är inte säker på att det räcker för att få igenom projektet. Då måste vi försöka hjälpas åt för att se om det finns andra vägar som gör oss starkare och som möjliggör att vi får ett sådant förslag som kan godkännas av lagtinget här i slutändan. När det gäller tillräckligt med resurser så har jag den största respekt för de tjänstemän som jobbar med det här framförallt på finansavdelningen men också inom den övriga förvaltningen. Det är ett jättearbete som man gör. Det är säkert nästan en lika stor utmaning som hela EU-medlemskapet var en gång i tiden. (…taltiden slut).

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Vad gäller resurser så sätter vi till de ekonomiska resurserna som behövs för att behålla vår personalstyrka som har kunskap på det här området för att säkerställa att de kan jobba med de här frågorna.

    Vad gäller samarbetet i självstyrelsepolitiska nämnden så delar jag helt den bild som ltl Nordlund här beskrev. Vi har haft ett konstruktivt arbete. Jag för min del har medverkat när det gäller de ekonomiska frågorna. Jag tycker att vi har haft en väldigt god dialog mellan majoritet och landskapsregering, hela nämnden med oppositionen och det har getts konstruktiva förslag, också från ltl Nordlund. Det är i den andan som jag hoppas att vi kan fortsätta det här arbetet.

    Som lantrådet här har sagt så förväntar vi oss en form av avgörande nästa vecka vad gäller frågan om en arbetsgrupp igen. Når vi det första målet så kan vi se framåt utifrån den punkten.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Jag och vi från centern hoppas att det ska ge resultat så att vi får den här arbetsgruppen. Jag är ganska säker på att även med den arbetsgruppen så behövs ytterligare ansträngningar för att få hela projektet i sådant skick att vi kan få ett godkännande här i Ålands lagting. Inom både den juridiska och den ekonomiska biten finns det sådana frågeställningar som är ganska svåra. Vi från centern anser att vi inte ska spara några resurser från åländsk sida. Om det behövs ekonomiskt eller personellt stöd så ska vi ställa upp och ta fram det i dagsläget.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Diskussionen avbryts här och återupptas vid plenum imorgon den 16 november 2017. De som begärt ordet kvarstår på talarlistan.