För kännedom
Budget för landskapet Åland 2001 FR 2/2000-2001
Utdrag ur protokollet
PLENUM den 19 december 2000 kl. 13.00.
TALMANNEN:
Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltm Sune Mattsson, Dennis Jansson och vtm Häggblom).
27 lagtingsledamöter närvarande.
Om ledighet för tiden 19-20.12 anhåller ltl Sune Mattsson på grund av privata angelägenheter.
Föredras för bordläggning ärende nr 1:
Finansutskottets betänkande nr 1/2000-2001 med förslag till budget för landskapet Åland 2001.(FR nr 2/2000-2001 jämte FM nr 1-29/2000-2001).
Föredras för remiss ärende nr 2:
Landskapsstyrelsens framställning med förslag till tredje tilläggsbudget för år 2000. (FR nr 3/2000-2001).
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum inkommande onsdag den 20.12. Godkänt. Diskussion.
Vicelantrådet Salmén:
Herr talman!
Det här är årets tredje tilläggsbudget som föreläggs och den balanserar på drygt 32 miljoner. Totalt har i och med den här budgeten budgeterats 1.415 miljoner.
Jag skall, herr talman, mot vanligheten börja med inkomsterna och kommenterar samtidigt vissa utgiftsmoment. Till först har vi motorfordonsbyrån som har fått inkomster på grund av sålda skyltar och examina med 300.000 mark över det budgeterade i grundbudgeten. På utgiftssidan budgeteras nu också en ökad utgift på 95.000 mark. Inkomsterna från EU har ökat med ytterligare 1.750.000 mark och uppgår nu totalt till 27.250.000 mark. Ålands högskola har sysslat med en avgiftsbaserad service som har gjort så att det har blivit inkomster på 904.000 mark och dessa inkomster motsvaras av samma utgift på utgiftssidan under momentet 46.30.27. Vårdinstitutet har också haft mera inkomster än beräknat 170.000 mark, men har också då haft betydligt högre kostnader 530.000 mark som grundar sig på lönejusteringar, examansreform och kompetenshöjning av lärarna. Delfinansieringen av stödet till mindre gynnade områden, som det så vackert heter i Europeiska unionens papper, föreslås nu till 1.585.000 mark lägre på grund av att förhandlingarna med unionen har lett till en annorlunda fördelning än den som har budgeterats. Nu blir resultatet att från jord- och skogsbruksministeriet överförs 4.565.000 till Åland som del av nationell finansiering, och Åland kommer då att betala lika mycket. Ett annat resultat av förhandlingarna är att understöd till mindre gynnade områden på utgiftssidan minskar med 3.170.000 mark. Det totala stödet för mindre gynnade områden blir nu 16,2 miljoner eller lika mycket som planerat. EU svarar nu för en större del än tidigare planerat och budgeterat.
Förskottet på avräkningsbeloppet har kunnat höjas i enlighet med statsbudgeten och ökar nu med 23 miljoner och blir då totalt förskott för det här året på jämnt 1miljard.
Det har också betalats tillbaka mera lån till landskapet än beräknat eller 7 miljoner mark mera och kommer då på inkomstsidan i budgeten.
Slutligen har vi budgeterat en post, 700.000 mark, som återbokade bidrag så att vi har möjligheter att här i slutomgången föra det.
När jag sedan kommer över, herr talman, till utgiftssidan så ökar utgifterna för pensioner med 2.700.000 mark, förstås förorsakat av att alltfler än beräknat nu lyfter pension och likaså har utgifterna för sjuk- och moderskapsledighet stigit med 240.000 mark mera än beräknat.
Landskapsstyrelsen budgeterar också ett tillägg på 1,7 miljoner för att täcka de högre kostnader för landskapsandel vad gäller kommunernas anläggningskostnader inom den sociala sektorn. I övrigt följer själva utbyggnaden den socialplan som tidigare har förelegat.
Vad gäller naturvård föreslår landskapsstyrelsen nu ett extra anslag om 500.000 mark för att kunna förstora naturreservatet på Idö i Kökar med ett område som gränsar till det som landskapet nu äger. Det här ingår i vårt Natura 2000-program.
Landskapsstyrelsen föreslår också en ändring i kulturstöden så att extra medel tillförs Understöd för musikteater med 52.000 mark och Övrig kulturell verksamhet minskar med samma summa. Det här beror på att Katrinauppförandet hade budgeterats till 1.300.000 mark i stöd från landskapet, men på grund av ett misstag blev det utskrivet vid verkställande 1. 352.000 mark, varför landskapsstyrelsen nu gör denna omdisponering i budgeten.
Herr talman!
Sedan har vi de handikappades utbildning som har visat sig kräva högre kostnader och därför tilläggsbudgeteras nu 250.000 mark.
Miljöstödet kan nu fastställas till totalt 19,7 miljoner för detta år. Detta har skett efter förhandlingar med unionen. Landskapets andel uppgår till 10 miljoner och därför föreslås nu en minskning av momentet 47.18.41 med 1,6 miljoner. Vi hade tidigare budgeterat 11,6 miljoner. Orsaken till det här är att det av landskapet föreslagna miljöstödet 882 mark per hektar och stödet till ekologisk odling 2.000 mark per hektar har av kommissionen sänkts till 715 mark per hektar för s.k. miljöstöd och till 1.800 mark per hektar för ekologisk odling. Därför är vi tvungna att följa den delen.
Herr talman!
Jag kan säga att skollägenheten på Jomala gård har haft problem med personal och därför kan man väl säga att skörden och lagringen av grovfoder inte har skötts på bästa sätt, utan man har varit tvungen att köpa in mera foder. Landskapsstyrelsen kommer nu att också diskutera hur många djur av olika slag gården egentligen bör ha. Man har också sett till att de personella problemen blivit lösta.
När det gäller det ökade anslaget för kollektivtrafiken vill jag säga att det förstås beror på utökade turer och högre oljepriser.
I och med detta, herr talman, överlämnar jag tredje tilläggsbudgeten.
Vtm Viveka Eriksson, replik:
Herr talman!
Jag skulle vilja be om ett förtydligande. När det gäller överföringen av budgetöverskottet tas det upp 25.873.000 mark som skall överföras till nästa budgetår. Då undrar jag om man skall tolka detta så att det är 54 miljoner som överförs till nästa budgetår. När landskapsstyrelsen har uppgjort nästa års budget har man tagit upp 30 miljoner, har man då räknat med denna överföring också eller hur är det tänkt med siffrorna i fråga?
Vicelantrådet Salmen:
Herr talman!
Det är precis så man skall tolka det att man har infört 30 miljoner.
Vtm Viveka Eriksson, replik:
Herr talman!
I budgetförslaget står det förstås 30 miljoner, men skall man i föreliggande tilläggsbudget tolka det som så att det nu innebär att det är 54 miljoner som överförs till nästa budgetår?
Vicelantrådet Salmén, replik:
Herr talman! Det är 54 miljoner som skall tolkas.
Ltl Sarin Grufberg, replik:
Herr talman!
Jag är också inne på beloppet. Tilläggsbudgeten är mest en budget med anledning av det stora tillägget i inkomster, dvs. avräkningsbeloppet har ökat med 23 miljoner. Det överförs då ett budgetöverskott totalt på 25.800.000 mark. Det är det här som är det intressanta i denna tilläggsbudget, samtidigt som man kan konstatera att Åland är ett mycket gynnat område inom EU.
Ltl Boman:
Herr talman!
När vi för ett år sedan behandlade senaste års tredje tilläggsbudget pekade jag på det omättliga representationsbehov som tydligen uppstått hos landskapsstyrelsen. Senaste år anhöll landskapsstyrelsen om 50.000 mark i tillägg, vilket naturligtvis beviljades, så den sammanlagda summan senaste år uppgick till 540.000 mark, varav de förbrukade 533.410, 85 mark. I detta års budget ingår 540.000 mark, men nu vill man ha ytterligare 100.000 mark. Med tanke på att det är endast några få dagar kvar av detta år har jag svårt att förstå hur den uppenbarligen representationsglada landskapsstyrelsen skall få dessa 100.000 mark att gå åt – men anstränger man sig så går det säkert! Eftersom jag har problem att få uppgifter från förvaltningen, uppgifter som jag enligt lagen om handlingars offentlighet har rätt till, så vill jag här och nu anhålla om att få en förteckning över landskapsstyrelsens representation för detta år. Ni får gärna vänta några dagar, så jag också får ta del av hur ni använder de 100.000 mark, som ni med all säkerhet kommer att beviljas.
När det gäller skollägenheten Jomala gård tycks det vara enbart problem. Fodret möglar och ruttnar bort och kreaturen dör ute i skogen. Eftersom det inte tycks gå att sköta denna egendom på det föredömliga sätt som en skollägenhet borde skötas på är det väl lika bra att lägga ner den delen av verksamheten. Sälj bort eller arrendera ut! – huvudsaken är att man gör någonting. Det enda positiva i det ärendet är att eleverna på skolan får lära sig hur man inte skall göra! Men att vi skall betala 2 miljoner mark i året för denna bristfälliga verksamhet betraktar jag som missbruk av samhällsmedel. Samma gäller för övrigt svinavelsstationen, som borde ha varit nedlagd för länge sedan eller jag vill påstå att den aldrig borde ha startats. Sådan här verksamhet skall skötas av den privata sektorn och finns det ingen lönsamhet i verksamheten skall den naturligtvis läggas ner.
För övrigt anser jag att all verksamhet vid lantbrukscentret borde granskas med kritiska ögon. Jag har en uppfattning om att det är en koloss på lerfötter. Snart är väl konsulenterna och de övriga anställda därute lika många som det finns jordbrukare på Åland.
Herr talman! Jag kommer inte att lägga några förslag i dessa ärenden. Det leder ingen vart, för jag vet i förväg var i synnerhet centerns sympatier finns i dessa frågor, men även övriga partier har alltid behandlat verksamheten därute i Jomala med silkesvantar.
Vicelantrådet:
Herr talman! Jag skall göra mitt bästa för att försöka, så fort det finns ledig tid för folk på finansavdelningen, att få dem att uppgöra en lista som jag personligen skall överräcka åt herr Boman!
Ltl Boman, replik:
Herr talman!
Jag får tackar för det. Jag hoppas bara att det inte går på samma sätt som det gick med den lista angående Royal Foods lån som vicelantrådet Olof Salmén lovade visade mig. Den har ännu inte anlänt.
Vicelantrådet:
Herr talman!
Ja, herr lagtingsledamot Boman! Det är så att när det gäller just den delen pågår det en liten process om konkursförfarandet och när det är klart och alla papper är i ordning kommer även det, kanske samtidigt, att överräckas åt lagtingsledamoten!
Ltl Boman, replik:
Herr talman! Jag ser med förväntan emot dessa uppgifter!
Ltl Erland:
Herr talman!
Till största delen är detta en städarbudget av traditionellt slag och det finns inte så mycket mer att säga om det, kanske motiveringarna på vissa moment kunde ha varit utförligare, men det är väl en sak för finansutskottet att ta ställning till.
När det gäller ltl Bomans inlägg vill jag bara säga att i fråga om skollägenheten Jomala gård finns det väl ingen anledning att behandla den med silkesvantar, utan det skall naturligtvis vara arbetshandskar när det gäller jordbrukssidan! Men det är också ett faktum att på var och varannan gård är det problem med grovfoderhanteringen när vädret har varit som det har varit – nu vill jag inte påstå att vädret skulle ha varit orsak i det här fallet, men fel inträffar.
Jag skulle vilja ta upp ett par saker för klarläggande. Det första är på sidan 15 om inköp av ett naturreservat på Kökar. Det är lite oklart i motiveringen. Det sägs att reservatet för närvarande är 20 hektar och det skall förstoras med ett angränsande område. Det kan vara skäl för lagtinget att få närmare information. Priset på området är alltså 500.000 mark men vilken storlek är det fråga om?
Min andra fråga gäller det som vi också diskuterade i samband med ordinarie budget, dvs. stödet till mindre gynnade områden, det s.k. LFA-stödet. Här är det uppenbarligen så att man i samband med övertagandet av stödet för år 2000 hade gjort en överenskommelse med jord- och skogsbruksministeriet om att dela på kostnaderna. I och för sig kan man också ifrågasätta den överenskommelsen, varför vi skulle ta på oss 50 procent av kostnaderna som hör till riket. Men det är intressant att veta när överenskommelsen gjordes och om inte den överenskommelsen borde ha varit mera långsiktig, eftersom vi nu vet att i budgeten för kommande år, som vi skall behandla i morgon, finns det 10.550.000 mark för LFA-stödet som inte är finansierat på det här sättet med delfinansiering. Om man säger så här rent ekonomiskt förefaller det vara fråga om ganska dyra uppgörelser när det gäller jordbruksstöden om man inte lyckas få klumpsumman justerad på det sätt som egentligen självstyrelselagen säger.
Vicelantrådet Salmén:
Herr talman!
Den överenskommelse som vi har när det gäller naturskyddsområdet gäller ett område som gränsar till, men totala priset för det är 800.000 mark och det är 5 mark per kvadratmeter. Det behövs 500.000 mark till; det finns nämligen i ordinarie budget 300.000 mark kvar och det är ungefär 16 hektar.
När det gäller övriga klumpsumman och stöd för mindre gynnade områden kan jag säga, herr talman, att det är helt klart att det var en åtgärd på ungefär 4,5 miljoner som det blev att kosta för landskapet, men vi har nu på gång en utredning med finansministeriet där vi går igenom hela klumpsummesystemet och där vi också har talat om att vi kommer att arbeta hårt för att få klumpsumman ändrad bl.a. på detta område, där vi nu har tagit över stödet och efter det återkommer vi förstås till lagtinget med den justeringen.
Ltl Erland, replik:
Herr talman!
I våras ställde jag en fråga om just justeringen av klumpsumman och fick också då svaret att det var på gång. Så mycket mer får vi inte veta i dag heller. Jag skulle i alla fall vilja säga som min uttryckliga åsikt att när man går in i den här typen av överföringar av förvaltningsområden som kostar oss och som skulle ha kostat riket borde man ha avtalen klara före man gör överföringen. Det är egentligen onödiga kostnader, som jag ser det; jag har tidigare kallat det slarvkostnader. Man kunde säga att det snarare är underlåtenhet, men jag tycker ändå att vi kan se framför oss att ekonomin kan bli betydligt kärvare framöver och då behöver vi hålla reda på miljonerna, och inte bara miljonerna utan tiotalsmiljonerna.
Vicelantrådet:
Herr talman!
Det skulle säkert ha varit bra att haft avtalet. Som vi berättade tidigare kom det från unionen ett besked att i fortsättningen kan inte dessa två stöden, stödet för mindre gynnade områden och miljöstödet, behandlas av olika myndigheter utan resultat blev det här. Då hade man i jordbruksministeriet räknat ut en del vad man kunde ha och då tyckte vi att den här åtgärden är till fördel för jordbruksnäringen. Därför ansåg vi att det är viktigt att vi nu passar på och tar över och försöker sedan reglera det i den överenskommelse som vi kommer att träffa med finansministeriet.
Ltl Erland, replik:
Herr talman!
Man kan faktiskt diskutera om det skulle behöva vara så bråttom därför att den penningmässiga fördelen för de åländska jordbrukarna när det gäller både miljöstöd och LFA hade kommit ändå. Det är klart att det finns vissa möjligheter att ändra på reglerna och anpassa dem, men det blir en dyr anpassning när man inte avtalar först och sedan tar över. Nu är det som det är och jag kan inte annat än hoppas på att diskussionen om klumpsumman leder till det som självstyrelselagen säger. Jag förutsätter att det också är fråga om retroaktivitet därför att det är helt klart vad som hör till riket och vad som hör till Åland. Det är också helt klart vad lagen säger om justering av klumpsumman.
Ltl Sundback:
Herr talman!
Stående rubriker i tilläggsbudgeterna är några av våra skolor på gymnasialstadienivå. Eftersom ltl Boman tog upp naturbruksskolan och tyckte att den behandlades med silkesvantar, skulle jag gärna fördjupa diskussionen litet. Jag tror att naturbruksskolan ändå har en ganska speciell roll i vårt utbildningssystem efter grundskolan. Det beror på att verksamheten där inte har rent pedagogiska syften utan det finns ett slags allians med producentorganisationerna på Åland och man har på ett ganska sublimt sätt integrerat verksamheterna vid skolan med själva näringens behov av olika typer av tjänster och produkter. En gång i tiden när vi gjorde en lag om Ålands Naturbruksskola – vi röstade t.o.m. om det – blev namnet det gamla ”Ålands lantmannaskola”; det var på inget sätt någon radikal lagstiftning, men vi förde då ett resonemang i lagtinget om att man borde särskilja själva skolan och undervisningen och själva lägenheten. Men ingenting skedde heller på grund av det ställningstagandet - som det mesta, det måste jag hålla med ltl Boman om, att det har varit svårt att göra några som helst strukturomvandlingar inom landskapsförvaltningen. Några år senare, när nuvarande lantrådet var utbildningsminister, var skolorna på gymnasialstadienivå på tapeten igen och man skulle göra en ny lagstiftning och jag var bl.a. med i en kommitté där vi tittade på möjligheter att förändra strukturen när det gäller speciellt förvaltningen av skolorna. Vi kom fram med ett ganska radikalt förslag som sedan motarbetades väldigt effektivt både politiskt och från skolorna själva, så det förföll. I samband med det presenterade jag en utredning som jag hade gjort själv över hur dyra utbildningsplatserna var på gymnasialstadiet på Åland jämfört med riket och det blev ett väldigt hallå i tidningarna och insändare och igen var det Barbro Sundback som var dum! För inte så länge sedan såg jag att ÅSUB hade gjort en jämförelse och man kom i stort sett fram till samma siffror som jag presenterade för kanske tio år sedan. Nu undrar jag: Föranleder uppgifterna landskapsstyrelsen att överhuvudtaget göra någonting? Jag tycker att vi konstaterar om och om igen att vi har dyr offentlig sektor, vi har dyr sjukvård, vi har dyrare utbildning, och mycket kan naturligtvis förklaras av att Åland är så pass litet och för att upprätthålla både mångfald och god service och allt det här innebär det ofta högre kostnader än man har t.ex. i riket eller Sverige, där man laborerar med större enheter, men det som jag saknar i alla fall är nya resonemang om hur man kan med bibehållande av den höga nivån på undervisningen göra rationaliseringar inom t.ex. förvaltningen. Jag tycker inte att jag hör några sådana röster från landskapsstyrelsen nu heller, utan det är fråga om mera pengar och utbyggnad i så fall av verksamheter. Det som nog har diskuterats här, inte bara av mig utan av många andra tidigare, är att man är så oerhört rädd att ta bort någonting, förändra det, förnya det, så att det inkluderar det gamla utan att ha det i sin fulla bredd och sedan lassa på nya sektorer, tjänster och verksamheter. Så länge vi har så god ekonomi som vi har och så länge klumpsumman är så pass stor, vilket den kommer att vara tydligen framöver, eftersom Finland förutspås få en mycket hög tillväxt de närmaste åren motverkar det tydligen ett rationellt tänkande. Det blir beslut mera på politiska bedömningar än på ekonomiska och långtsiktigt rationella lösningar.
Om man alltså skall diskutera särskilt naturbruksskolan tycker jag att man i utskottet skall ta upp hela paketet med utbildningen efter grundskolan och titta på vad man eventuellt kunde göra för att strukturellt göra sådana förändringar i verksamheten att kostnaderna inte ökar i samma takt och att man samtidigt kan få ut samma effekt av de satsningar som vi gör med skattemedel. Jag tror att detta är fullt möjligt; naturligtvis kommer det att möta på motstånd, men alla förändringar är möter på motstånd.
Ett moment som jag i detta sammanhang skulle vilja att man från landskapsstyrelsen redovisade lite mera uppgifter om - eller om utskottet är intresserat skulle jag önska att man granskade det lite mera – är det moment som handlar om utgifter för handikappades utbildning. Det låter kanske petigt, men personerna som det gäller vill helst kallas personer med funktionshinder. Handikappet är alltså det glapp som uppstår mellan samhället och den person som har ett funktionshinder. Det är inte den person som är funktionshindrad som ensam skall bära handikappet, utan det är ett ömsesidigt beroende där samhället har en viktig uppgift att överbrygga glappet. Nu ökar utgifterna, och det kan man i det här fallet se som någonting gott. Jag hoppas att det betyder att det är fler studerande med särskilda behov som får utbildning efter grundskolan, alltså yrkesutbildning av något slag. Men vad det egentligen är fråga om för utgifter vet man inte, om det är för den allmänpedagogiska anpassningen, om det är assistenter eller om det är datorer, transporter eller vad det är för någonting. Eftersom det inte är så länge sedan vi tog en lag som förpliktigar samhället att erbjuda den här utbildningen skulle det vara intressant att veta hur detta har utvecklats sig samt vilka stödåtgärder som samhället finansierar. En viktig sak i sammanhanget är också vem det är som skall ha ansvaret för att den studerande med funktionshinder får de stödåtgärder som behövs för att fullfölja utbildningen. Det har varit oklart, men det kanske har blivit tillrättalagt i det här skedet.
TALMANNEN: Talmannen påminner om för den fortsatta debatten att anförandena bör beröra anslag i tilläggsbudgeten. Repliker begärda i anslutning till anförande får trots detta beröra ltl Sundbacks anförande i sin helhet.
Vicelantrådet, replik:
Herr talman!
Jag tackar verkligen för påminnelsen om titeln på 46.17.04. Det skall vi försöka titta på. Jag vill som ett litet försvar säga i alla fall att i texten har vi åtminstone skrivit ”studerande med särskilda behov”. Men titeln har förstås hängt med en längre tid och därför skall vi till nästa gång titta på hur det bör lyda. När det gäller vilka kostnader det är så gäller det som jag åtminstone känner till personalutgifter. Det är tillfälliga tjänster som har behövts i utökad omfattning för att klara den här sidan.
När det gällde naturbruksskolan som inte finns på det viset annat än att det är skollägenheten vill jag säga att jag verkligen nämnde att meningen är att vi skall ta ett ordentligt grepp och titta i vilken omfattning man skall driva skoljordbruket så att vi får ordning på det. När det gäller hur dyra skolor vi har, så har vi just fått den här utredningen och jag beklagar att vi kanske i onödan har gjort den när den tydligen var klar tidigare! Vi skulle nog kunna ta itu med den och jag är säker på att det kommer att måsta vidtas åtgärder för att få ner kostnaderna. Vi kan helt enkelt inte hålla på med det här i längden.
Landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson, replik:
Herr talman!
Trots att det egentligen berör den ordinarie budgetdiskussionen vill jag ändå säga om utbildningskostnaderna att utredningen kommer visst att resultera i åtgärder. Vi har en del åtgärder redan igångsatta eftersom vi håller på med en totalinventering av skolbyggnaderna och behoven och utrymmena när det gäller gymnasialskolorna. Den utredningen förväntar vi att skall bli klar nu på våren, om någon månad. Vi har också utvärderingsprogram som är igångsatta. Det gäller inte bara det ekonomiska utfallet utan man måste också se på kvaliteten i utbildningarna. Men jag behöver inte säga så mycket mer om det. Det enda jag ännu vill säga om naturbruksskolan kontra Jomala gård är att fr.o.m. nästa år kommer Jomala gård igen att återföras till skolan. Det har under en följd av år, kanske de 5-6 senaste åren, inte varit bra därför att skolans utbildning är så nära jordbruksutbildningen, om det skall bli någon meningsfull utbildning och därför har det visat sig att det ändå är bättre att gården sammanförs med skolan. I den tilläggsbudget som vi nu behandlar är Jomala gård helt skilt från skolan, men fr.o.m. nästa år blir den tillsammans igen.
Vtm Viveka Eriksson, replik:
Herr talman!
Vi föregriper antagligen den debatt som vi kommer att hålla i morgon med anledning av finansutskottets betänkande. Där tar vi väldigt mycket upp skolfrågorna, dels under allmänna motiveringen men också i övrigt lyfter vi fram frågorna därför att det är såsom landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson säger att man har flera olika utvärderingar på gång inom skolverksamheten och man ser över linjerna, man tittar över utrymmesbrister. Utskottet har ganska starkt understrukit att det är väldigt viktigt att innan man går vidare och bestämmer vidareutvecklingen för gymnasialstadiet bör utvärderingarna och analyserna av dem ligga till grund för den fortsatta planeringen.
Med anledning av en skrivning om skollägenheten Jomala gård och foderkostnaderna blev det alltså en stor debatt, men jag hoppas att vi skall kunna fortsätta diskussionen i morgon.
TALMANNEN: Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.
Lagtingets nästa plenum hålls i morgon onsdag den 21 december kl. 13.00. Plenum är avslutat.
(Plenum avslutades kl. 13.45).