Remissdebatt

Diskussionen inleddes vid plenum igår den 21 november 2011 då den avbröts.

Diskussionen förs i enlighet med den struktur som talmanskonferensen fattat beslut om och som tidigare har delats ut på ledamöternas bord.

Först hålls diskussion om utbildningen och kulturavdelningen. Begärs ordet?

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Budgeten för 2012 har bilagts med en utredning om skillnader i kvinnors och mäns ekonomiska situation. För utbildningspolitikens del berättar utredningen att utbildningsnivån i landskapet är på stigande, vilket är positivt och viktigt för vårt samhälles konkurrenskraft och utveckling. Utbildningsnivån för kvinnor ökar mer än männens när det gäller examen över grundnivå. Det blir intressant att följa utvecklingen och se om vi snart får effekt på både löneklyftor och tillgång till beslutsrum.

Utbildningspolitiken tar ett steg framåt med ett förslag att en planerare tillsätts för att verkställa planeringen av den samordnade sjöfartsutbildning. Tanken är att den lärarkompetens och de stödresurser som Michael Sars, simulatorerna och sjösäkehetscentret ska samordnas till en effektiv helhet. Manskapsutbildningen ska fortsatt höra organisatoriskt till Ålands gymnasium och befälsutbildningen till högskolan på Åland. Men marknadsföring och nyttjandet av gemensamma resurser samordnas. Det ska finnas en tydlig och rak utbildningsväg från manskap till befäl.

Nya tankar om hur Ålands folkhögskola kunde utvecklas är under arbete. Direktionen kommer vid nyår att presentera sitt förslag för att öka vår folkhögskolas attraktion och bredda dess uppgift.

Ålands gymnasium är en ung organisation som inledde sin verksamhet den första augusti i år. Ett ambitiöst arbete pågår för att skapa en gemensam skolkultur, ett arbete som kräver både tålamod och ansvarstagande av alla.

Problemen med periodiseringen har inringats och åtgärder vidtas för att åtgärda barnsjukdomarna och för att förenkla systemet.

Åland är som bekant ett insulärt samhälle. Vårt läge på ö omgiven av vatten ställer extra höga krav på vår utbildningspolitik. Målet med Ålands gymnasium är att erbjuda en bred gymnasieutbildning och med möjligheter till individuella lösningar. Varje studerande ska ha en personlig studieplan som innehåller vad som ska avklaras för att önskad examen och kompetens ska uppnås.

En prioritering i budgeten är att studerande med särskilda behov ska erbjudas ett utökat utbud av studieplatser 2012. Genom att inleda ett nytt specialinriktat utbildningsprogram som förbereder för yrkesverksamhet inom teknikområdet så uppfylls den målsättningen, åtminstone delvis.

När det gäller högskolan är ambitionen att det kommande utbildningsavtalet ska byggas upp som ett mål- och resultatavtal. Målet och resultaten diskuteras att omfattas antalet utexaminerade och hur attraktiva de studerande är på den åländska arbetsmarknaden, som några exempel.

För grundskolans del kommer organisationen på avdelningen i högre grad att möjliggöra ett utvecklat arbete med tillsyn. Målsättningen är att alla elever i grundskolan ska få likvärdig allmänbildande utbildning som ska ge en god grund för fortsatta studier.

Andra prioriterade områden är barns ohälsa och förebyggande arbete för att förebygga depression, stress och missbruk.

Under året kommer en utveckling att ske inom den nätbaserade undervisningen och också nya arbetssätt. Det kommer att ske på alla stadier.

Ungdomslotsen föreslås fortsätta. Herr talman, det var i korthet om utbildningspolitiken.

När det gäller kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken så är jag glad att fortsatt kunna presentera en budget där de här områdena i stort sett tilldelas medel på oförändrad nivå. Det är en klok politik eftersom barn, unga, vuxna, äldre och alla behöver stimulans och utveckling både kroppsligt och själsligt.

Kultur i skärgården och kultur i vården blir fortsätta fokusområden för Kulturdelegationen.

Världens säkert mest intressanta sjöfartsmuseum öppna dörrarna våren 2012. Det är en efterlängtad satsning som kommer att bredda bilden av sjöfarten, även med berättelser om livet på landet med kvinnorna och barnen och också med motorsjöfart.

Besökscentret i Bomarsund föreslås ett anslag om 1,5 miljoner för fortsatt förverkligande. Målet är att skapa ett internationellt intressant besöksmål som lyfter fram Bomarsunds historia samt demilitariseringen och neutraliseringens uppkomst.

För Eckerö post- och tullhus föreslås 40 000 euro för att möjliggöra fortsatt verksamhet och verksamhetsledning. En utredning kring förutsättningarna att bilda en stiftelse behöver göras för att säkra långsiktig verksamhet och drift.

En stiftelse är också ett av alternativen som diskuteras för den framtida förvaltningen och kommersialiseringen av champagnefyndet.

I budgeten begärs fullmakt för att Jan Karlsgårdens värdshus ska avyttras liksom gästhamnen i Kastelholm. Vi begär fullmakt för att sälja lägergården vid den så kallade Vargstensslätten i Långbergsöda i Saltvik. Dessa finns, herr talman, under kansliavdelningens ansvarsområde. Men eftersom driften sköts av utbildningsavdelningen så vill jag för säkerhets skull uppmärksamgöra lagtinget om att det här är förslaget.

Landskapsregeringen har arbetat fram en fornminnesförordning som träder ikraft 1.12.2011. Under 2012 kommer registreringsarbetet med anledning av den nya lagen att slutföras.

Under 2012 föreslås också att arbetet med en ny basutställning inleds. År 2012 är även jubileumsår för självstyrelsen, vilket kommer att uppmärksammas. En planeringsgrupp arbetar med att ta fram ett förslag.

Herr talman! Idrottspolitikens betydelse är liksom kulturen svår att värdera pengar och vilket värde det egentligen ger till samhället. Fri bildning, kursverksamhet, föreningsliv, ligafotboll och motionsgymnastik är några exempel på verksamheter som ger samhället ett mervärde på många olika sätt.

I budgeten på 2012 föreslås ett anslag på 30 000 euro för Ålands volleybollförbunds medverkan i PAF-Open 2012.

Allt fler kulturyttringar och idrottsverksamheter utvecklas och bolagiseras. Olika former för hur landskapet kan stimulera utvecklingen hoppas jag att diskuteras och utvecklas vidare. Tack för ordet, herr talman.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Som jag sade tidigare när vi inledningsvis debatterade det här budgetförslaget, har vi, när vi räknar ihop skolorna Ålands lyceum, sjömansskolan, yrkesskolan, hotell- och restaurangskolan, vårdinstitutet och handelsläroverket, noterat att det var en kostnad på lite över 13 miljoner i bokslutet för 2010. Nu ser vi att kostnaderna för Ålands gymnasium är 16,7 miljoner. Det är en ökning med 3,6 miljoner.

Vi ska be att få titta på det här i finansutskottet, men kanske ministern har några förklaringar. Naturligtvis har vi inte inkluderat naturbruksskolan i den här jämförelsen, för den lades ned under ministerns ledning. Men för att få det jämförbart använde vi de övriga sex skolorna, när vi jämförde bokslutet. Hur kan det komma sig att kostnaderna är så väldigt mycket högre än vad det har varit tidigare för motsvarande utbildning?

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Kostnaderna har inte stigit för Ålands gymnasium. Tvärt emot har man hållit sig exakt inom de ramar som har getts. Målsättningen är att på sikt också följa det som man i lagförslaget har sagt, nämligen att man långsiktigt ska hitta en besparing i effektivering. Det finns inte den effektiveringen nu omedelbart, eftersom en omorganisering leder till att det finns tjänstemän som är nära pensionering, som får ha sina tjänster kvar tills man går i pension och så vidare. Det är helt avtalsenliga förmåner. Men självklart är det välkommet att finansutskottet granskar utgifterna för Ålands gymnasium. Men Ålands gymnasium har hållit sig inom givna ramar.

Ltl Anders Eriksson, replik

Så hoppas jag också att det är. Det är ju det som är problem generellt, inte enbart för utbildningsavdelningen. Det är oerhört svårt att jämföra budgeterna bakåt i åren och se vad som är vad. Det blir givetvis, av naturliga orsaker, speciellt svårt när det har gjorts en omorganisering. Vi har försökt räkna väldigt noggrant och kommit fram till den här stora kostnadsökningen, men det är mycket möjligt att det saknas något. Jag tänkte om ministern kunde förklara rent sakligt vad den stora kostnadsökningen beror på när man jämför bokslutet för de sex skolor som de facto, i dagens läge, utgör Ålands gymnasium.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Några exempel på det är att Ålands gymnasium, trots att man hållit sig inom ramen, nu inhyser läroavtalsutbildningen, som har varit utanför tidigare. Vuxenutbildningen är också helt och hållet inom Ålands gymnasium och den har tidigare varit utanför. Man kommer också att handha hela ansökningshanteringen när man söker till skola, det har AMS tidigare haft hand om. Så det finns många bitar som Ålands gymnasium i dag gör mer än vad de separata skolorna tidigare har gjort.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! Minister Britt Lundberg nämnde att Eckerö post- och tullhus ska ombildas till en stiftelse. Under nuvarande förvaltningsform har det inte hänt så mycket i utökningen av post- och tullhuset. Räknar man med att det ska bli någon annan aktivitet eller mera aktiviteter om det ombildas till en stiftelse?

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! För Eckerö post- och tullhus har vi jobbat med en lösning på både kort och lång sikt, därför att vi anser att det är väldigt viktigt att den verksamhet som bedrivs också fortsätter att bedrivas, att det inte blir uppehåll i turistströmmar och aktiviteter där. Medlen som finns i budgeten under kultur- och utbildningsavdelningen, som tidigare har varit under kansliavdelningen, handlar om möjligheter att ha utställningar och bedriva verksamhet där sommaren 2012.

Men det jag sa i mitt anförande, är att det sen behöver föras en diskussion om framtida drift och hur man ska hantera det. Det som Eckerö kommun och direktionen för Eckerö post- och tullhus har framfört är att man gärna skulle se det i form av en stiftelse, där olika företagare, Eckerö kommun och landskapet skulle ingå. Det här behöver man i så fall utreda, om det finns hinder för landskapet att samarbeta med vissa företag och om fastigheten i så fall också ska ingå i stiftelsen och så vidare. Det tycker jag i så fall att man behöver gå vidare på, om man inte hittar någon annan organisationsform som man tycker är enklare och effektivare.

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! Det låter ju väldigt bra och jag hoppas att det i verkligheten blir på det här viset. Nu har det varit en viss aktivitet i post- och tullhuset tack vare att vi haft en duktig entreprenör som har hållit fart i verksamheten. Annars skulle det kanske stått tomt. Jag hoppas nu, efter den förklaring som minister Lundberg ger, att verkligheten också blir på det viset.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det hoppas jag också. Den entreprenör som på ett framgångsrikt sätt blåst liv i Eckerö post- och tullhus, har även varit med på ett mycket ambitiöst sätt och också jobbat för att arbetet ska gå vidare. Vi har också involverat några företagare som vi hoppas att ska se potentialen i Eckerö post- och tullhus och också vill arbeta vidare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Herr talman! Vicelantrådet Lundberg berättar om åtgärder som man tilltar för att bota barnsjukdomar vid Ålands gymnasium. Vilka åtgärder handlar det här om och när tror vicelantrådet att Ålands gymnasium har tillfrisknat?

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Organisationen Ålands gymnasium är egentligen tre olika bitar som man lätt blandar ihop. Det ena är det att vi har genomfört en strukturreform som Ålands gymnasium, där vi alltså har skapat två skolor under en myndighet. Men året före har det också införts ett periodiseringssystem och det är egentligen kanske periodiseringssystemet som varit det största problemet. Det hör egentligen inte så intimt ihop med själva omorganiseringen, men omorganiseringen har så att säga fått lida av periodiseringen. Det tredje är läraravtalen, som av lärarna kräver ett nytt sätt att arbeta i och med att man har helhets arbetstid.

Det finns egentligen tre olika bitar, som är lite skilda ifrån varandra, men som ändå ingår i en helhet. När det gäller periodiseringen, som jag nämnde, har man bland annat analyserat och kommit underfund med att man har gjort det periodiseringssystem man haft onödigt omständligt. Man har kopplat ihop det för hårt med Ålands lyceum. Man kan göra det mera separat för yrkesutbildningen och på det sättet få en enklare modell och det här tror jag kommer att underlätta. Vi skriver i budgeten att nästa års schema ska vara klart i juni.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! I budgeten finns ett moment särskilda åtgärder i anledning av vrakfynd. Vicelantrådet berörde det här. Det tycker jag är ett mycket märkligt moment. De här champagne- och öl fynden, har man inbillat sig att man kan tjäna pengar på, skapa PR och det senare är säkert riktigt. Då ska vi alltså ge hundra tusen till regeringen, för att skapa någon slags byråkratisk organisation, stiftelse nämndes det, som ska förvalta och kommersialisera champagne- och öl tillgångarna. Myndigheter förvaltar, stiftelse är icke vinstdrivande, bolag är kommersiella. Vad är det här för någonting? Hur mycket pengar inbringar det här? Tills vidare har hela regeringens champagneprojekt gått på minus, tycker jag.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Just det ekonomiska nettot, rent fysiskt, är lätt att se att det kostar mer än vad inbringar så här långt i alla fall. Däremot finns det ett stort mediaintresse. Åland har lyfts fram på världskartan och det finns också ett intresse och en potential i att utveckla Åland både kulinariskt och turistmässigt, om man har hanterat den här champagnen på rätt sätt.

 Jag förstår mycket väl att man är konfunderad över det här momentet och där ser jag också gärna att finansutskottet fördjupar sig lite extra i det. Problematiken här är det att vi i tilläggsbudgeten fick medel för att tillsätta en person, som skulle jobba med avknoppningen av kommersialisering för champagnen. Jag tror att vi alla är överens om att den inte hör hemma inne i landskapsregeringens förvaltning. Problematiken är att den här personen ännu inte är tillsatt. Det finns egentligen inte människor som kan jobba med här, så det är ett förslag att på något sätt ska ta fram någon form av organisation och förvaltningens organisation är en stiftelse och en stiftelse behöver ett grundkapital.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Socialdemokraterna var emot hela tankegången som man hade förra gången. Spontant måste jag säga att jag är emot hela det här sättet att hantera den här frågan. Om champagnen och ölen ska sälja, ska den säljas av någon som har sådana uppdrag och fortfarande är väl nog PAF det bästa alternativet. Regeringen ska ge direktiv om man på något sätt önskar styra det här. På vilket sätt skulle en särskilt juridisk person klara av den här kommersialiseringen? Stiftelser är ju icke-vinstbringande organ enligt lagstiftningen. Och vad ska det inbringa, tills vidare är det ju mest utgifter. Här är det hundratusen till. Är det ett bra och effektivt sätt att sköta skattebetalarnas pengar? För att man ska få glänsa lite i champagnesammanhang.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Ingenting hindrar att det blir Ålands penningautomatförening eller någon annan organisation eller någon annan organisation som övertar det här, vad vi vet. Det finns säkert juridisk och det finns säkert lagstiftningsknoppigheter som behöver tittas på ytterligare innan så sker. Men framför allt behöver det ju finnas intresse från deras sida också, vi kan inte bara kräva det av dem. Men inga dörrar är överhuvudtaget stängda, och om jag minns rätt så står det inte stiftelse i skrivelsen, utan det står en organisation. Men det vad förvaltningen för fram och det vad man tycker från förvaltningens sida är att det bör vara en stiftelse. Det kan man säkert förklara tydligare också för finansutskottet vad man menar med det. Det som vi särskilt vill med det här nu är att det ska föras över till en annan organisation och föras bort ifrån landskapsregeringen. Det är möjligt att de här medlen inte behövs i den här omfattningen. Men om det skulle vara så att förvaltningen får det förslag som man tycker är det klokaste och som också har fått hjälp av en juridisk byrå att komma fram till, när de gäller alla delarna att en stiftelse skulle vara det bästa, då behövs ett grundkapital och därför har vi fört in det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Minister Lundberg pratade om lägergården på Vargstensslätten, som sammankopplas med museibyrån, så det kanske skulle vara klarläggande att säga att det i folkmun kallas Maritas lekstuga, så folk vet vilket hus vi pratar om. Jag stöder att man säljer det, för det har inte funnits någon verksamhet på långa tider, eller nästan aldrig. Det har funnits efterfrågan från lokala förmågor att få använda huset och jag hoppas att det kan gå vidare med den här skrivelsen. Men vad jag undrar är om museibyrån kommer att fortsätta eller återuppta verksamheten i stenåldersbyn? Jag har inte hittat någon text om det. Den har ju också så att säga varit ett slags nerlagt besökscentrum.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Bakgrunden till att vi föreslår en försäljning av den här lägergården, är att det finns en förhoppning om att privata krafter ska lyfta fram det här fornminnesområdet och också turistiskt utveckla det på olika sätt. Vi tror att det kommer att kunna finnas intresse för det och det är därför vi också föreslår det. Det tror vi att är bra. När det gäller museibyråns framtida ambitioner för stenåldersbyn finns det, åtminstone inte i den här budgeten, sådana ambitioner. Orsaken till att det inte varit så stor verksamhet där den senaste tiden, är helt enkelt resursbrist. Det har sparats in medel och när man sparar in måste man sluta göra någonting och det var redan under förra regeringen som man avvecklade arbetet i stenåldersbyn.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Men samtidigt har man pengar i budgeten för ett nytt besökscentrum, som man vill bygga upp på ett annat ställe. Man borde först ta vara på det man har och sköta det innan man börja satsa på nya projekt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Herr talman! Jag blev lite rädd när jag hörde allt tal om utbildning enbart för arbetsmarknaden i högskolan. Kan det inte vara så också att individens behov borde ses på. Bara som ett exempel kan man kanske tycka att Viking Line inte behöver filosofer, men däremot kanske världen behöver det. Inte kan ju arbetsmarknaden vara det enda styrmedlet för vad människor ska studera vid högskolan.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Det som ltl Holmberg hänvisar till är olika exempel som nämndes på vad som kunde ingå i ett mål- och resultatavtal, vilka mätbara delar. I förordningen för Högskolan på Åland finns uppräknat vilka områden som vi har utbildning inom och det finns sju olika utbildningslinjer på högskolan. Det är en yrkesutbildning, det är det vi ska komma ihåg, att det är en yrkesutbildning på högre nivå som bedrivs i vår högskola där man utbildar sjukskötare, där man utbildar sjöfolk, ekonomer och restaurangpersonal. Det är de utbildningslinjer som finns just nu och filosofi, vad jag vet, hör inte riktigt hemma i den praktiska yrkesutbildningen. Det är väl möjligen öppna högskolan som har erbjudit kurser i filosofi.

Talmannen

Replikväxlingarna är avslutade.

Ltl Göte Winé

Herr talman! Idag är det i stort sett omöjligt att få ett jobb utan utbildning. Och tyvärr har vi ett antal ungdomar som idag har svårt att få en utbildningsplats. Vad beror det då på? En av orsakerna är den tidigare nedläggningen av naturbruksskolan. På ett sätt förstår jag nedläggningen av naturbruksskolan, för det var ju inte så mycket elever just då. Jag tror det var hösten 2007 som jag stod här i lagtinget och sa att lägger man nu ner planerna för struktur -07 så tar man också livet av naturbruksskolan. Jag fick då repliker på att så nog inte är fallet med planerna kring naturbruksskolan. Men så blev det i alla fall till slut.

Det som är synd med att man la ner naturbruksskolan just då de började våga tänka nytt, för en ny inriktning och till en grupp som det behövdes utbildningsalternativ för. Det är nämligen så att jag upplever att det finns ett stort behov av mer praktiskt inriktad utbildning. Tyvärr känns det som våra utbildningsalternativ på Åland idag blir allt mer teoretiska. Och det passar inte alla.

Efter att jag våren 2009 uppmärksammade utbildningsavdelningen med att det kommer fler unga med anpassad läroplan ut ur grundskolan så startades yrkesstarten, vilket jag är tacksam över. Det har varit en räddning för jättemånga ungdomar. Men man skall inte tro att det är lösningen, för yrkesstarten är ingen yrkesutbildning, utan mer ett förberedande år inför gymnasialstadiet. Eller ett så kallat mognadsår som jag brukar kalla det. Och här, herr Talman, behöver man nu se vad man kan erbjuda för utbildningar för de unga vars styrka är det praktiska framom det teoretiska.

Istället för att avveckla så behöver man se vad man kan utveckla istället. Strukturreformen inom gymnasialstadiet var behövlig men kanske man borde tagit mer tid på sig, och också sett på utbildningsalternativen och resurserna där. För vad vill egentligen utbildningsavdelningen med yrkesstarten nu? Samtidigt som man inte har en optimalt fungerande folkhögskola idag? Två utbildningar till en och samma målgrupp. Eller för vem inriktar sig Ålands folkhögskola? Vicelantrådet berättade i sitt anförande här att direktionen för folkhögskolan nu jobbar för att våga tänka nytt och se över folkhögskolans framtid, vilket jag tror är bra. För hur många elever har man där idag som är under 20 år? En ganska viktig sak som jag tycker utskottet kan ägna lite tid åt. För verksamhetsutgifterna för Ålands Folkhögskola är ändå över 1,1 miljoner. Jag har inget emot värdegrunden en folkhögskola står för. Men nu när man går mot kärva tider ekonomiskt så är det viktigt att man ser vart vi lägger våra pengar.

Jag ser en av folkhögskolans viktigaste verksamheter som ett mognadsår innan man börjar gymnasialstadiet. Jag vet att det tidigare fanns skrivningar om att man kunde läsa upp sitt grundskolebetyg där. Fina ord som bara var svart text på ett vitt papper och inget mer. För det kunde man sen inte göra i alla fall. Nu är den texten borta så nu kan man inte kräva det heller. Var finns möjligheten att läsa upp grundskolebetyget idag?

Jag jobbar själv inom föreningen Ung resurs som idag driver Katapult och där ser vi att det finns ett behov och ett intresse att läsa upp grundskolebetygen. Vi behöver se över vad man erbjuder våra unga för utbildningsalternativ idag, för det är till studier man skall söka. Jag kommer ihåg när jag för ungefär ett år sen blev intervjuad i radion och reportern frågade mig om inte ett alternativ var att utöka platser på Katapult. Jag måste då säga att man inte ska sträva efter att unga ska bli arbetslösa, eftersom Katapults uppgift är att sysselsätta unga utan jobb eller studieplats.

Därför måste vi ha en bättre plan än den som är nu. Vi har platser för unga som behöver ett mognadsår, men det fungerar inte riktigt. Vi har folkhögskolan, som om jag förstått det rätt, inte har så många sökanden idag. Sen har vi yrkesstarten som man satte in, men glömde personalen. Man har en ansvarig för yrkesstarten idag och det är allt. Vad händer om personen blir sjuk, vem drar den utbildningen då?

Herr talman, vi har kärva tider ekonomiskt, men vi får inte spara in på de unga som har det tungt med sina studier på gymnasialstadiet. Inom grundskolan har man alltmer börjat jobba med att ge allt fler hjälp att komma ut ur grundskolan. Ja, t.o.m. så att man ger elever s.k. nådefemmor, vilket innebär att man ger eleverna godkänt i ett ämne för att de ska få gå ut grundskolan istället för att ha dem kvar ett extra år. Men sen när de kommer till gymnasialstadiet så försvinner nästan allt stöd vilket gör att de inte klarar av sina studier inom gymnasialstadiet och hoppar av sina studier och hamnar utanför vårt skolsystem. Då är det stor risk att man börjar må psykiskt dåligt.

Jag fick nyligen en fråga av en tidigare lagtingsledamot som undrade varför det finns så många ungdomar mellan 20-30 år som idag är arbetslösa. Jag är övertygad om att en av orsakerna är att man börjar skolan, man hoppar av och efter det har det inte funnits någon som fått in dem i skolsystemet igen. Jag har i tre år jobbat som ungdomslots och upplevt många sådana ungdomar, som är svåra att få in i utbildning, i sysselsättning. Talman, man bör se över hur man kan få fler praktiska utbildningar inom gymnasialstadiet. Nu har jag hört att det ska komma en VVS utbildning på gymnasialstadiet, vilket jag välkomnar. Här är det nu viktigt att vi verkligen ser vad vi kan ge för yrkesutbildningar på Åland i framtiden.

En till satsning som jag lovordar och tycker är bra, det som vicelantrådet nämnde i sitt anförande, är den satsning på unga med behov av särskilt stöd. Det är bra och mycket välbehövligt.

Avslutningsvis lite kort om idrotten på Åland. Alla föreningar som lyfter PAF bidrag ska ha alkohol- och drogpolicy. Det var en idé från tidigare som idag fungerar bra, vilket gläder mig. Man har också en bra tillsyn från ÅIF. ÅIF har en bra organisation som utvecklar och säljer idrotts Åland på ett mycket bra sätt. Därför tycker jag det är beklagligt på hur det nu gavs pengar till fotbollsföreningen Åland United. Pengarna borde i så fall ha kommit från ÅIF och inte från någon gräddfil av en eller två ministrar. Tror också att ÅIF kanske skulle kunnat villkora det bättre samt följa upp det bättre. Det här ger fel signaler till andra idrotter. Överskrider man budgeten och har de rätta kontakterna så kan man få extra stöd ändå. Och det här tycker jag är olyckligt. Vi har ett idrottsförbund som ska fördela pengar och kunna låna ut pengar. Här ska man verkligen gå genom idrottsförbundet och inte på det här sättet. Jag tycker man kunde gjort det annorlunda.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Jag vill påpeka att naturbruksskolans ledning nog har under säkert de senaste tio åren, kanske längre, fört fram förslag och också genomfört många olika nya linjer utan att det gett resultat i ökat rekryteringsintresse. Vi gjorde en noggrann genomgång av fyra årskullar på hela Åland när det gällde hur man har tänkt söka. Det fanns fyra ungdomar på fyra årskullar som sa att de kanske kunde tänka sig att söka till Ålands naturbruksskola och de linjer som då fanns och de linjer som fanns under diskussion.

Jag tror inte att det är riktigt ärligt att framföra att en teoretisk omorganisation skulle leda till en blomstrande treårig gymnasieutbildning när hela Norden konstaterar att treårig gymnasieutbildning för naturbruk är fel både i ålder och i omfattning. Däremot finns det väldigt mycket möjligheter med samordning, med flexibilitet och möjligheter till praktiska utbildningar även inom jordbruk, att hitta varianter inom Ålands gymnasium, där det förstås också kommer att krävas samarbete med andra skolor.

Ltl Göte Winé, replik

Herr talman! Kan hända att jag var lite otydlig och vice lantrådet Lundberg missförstod. Jag har full förståelse för nedläggning genom att det är få elever. Men som jag sa tidigare, struktur -07 skulle med en praktisk omorganisation ha kunnat fungera bättre än den teoretiska. Jag tittar nu heller bara på jordbruket, utan jag vet också att man tittat på skogsmaskinförarutbildning och lite fler kortkurser och nya alternativ. Jag har full förståelse att naturbruksskolan lades ned, men tidpunkten var olycklig. Det är ingen kritik på det sättet, men tidpunkten var olycklig, eftersom vi har en viss del av ungdomar som det skulle ha passat bra in för. Idag får vi kanske inte in dem på den utbildning de skulle vara bäst lämpade för.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Även skogsmaskinsutbildningar har vi gått igenom och även diskuterat med ungdomar. Det fanns inte en ungdom som var beredd att gå en treårig gymnasieutbildning för att bli skogsmaskinförare, men däremot ville man gärna ha en kurs. Även detta är utrett.

VVS-utbildning kommer som en ny praktisk utbildning, som också nämndes här. När det gäller yrkesstarten har Ålands gymnasium ett femårigt uppdrag att planera den på ett effektivt och bra sätt. Men det kommer också att göras i samarbete med Ålands folkhögskola, därför att yrkesstarten egentligen inte är en gymnasieutbildning. Möjligheten är att det kanske blir Ålands folkhögskola som framtiden kommer att stå värd för den. Men det är ännu öppet. När det gäller genomgången av ungdomar med svaga betyg, är det nog också gjord men inte analyserad, så här finns ett arbete kvar göra. Min övertygelse är att det inte finns en enda ungdom på Åland som inte har någon styrka. För mig blir det ett frågetecken kring hur man då kan ha betyg med enbart femmor. Då tycker jag att vi borde jobba för att de styrkor man verkligen har också skulle synas på betyget.

När det gäller Åland United fanns det ett datum och man ville ha laget kvar i ligaspel. Det skulle varken Ålands idrottsförbund eller någon annan ha klarat av under den tidsramen. Men Ålands idrottsförbund har varit involverade i beslutet.

Ltl Göte Winé, replik

Tack herr talman! Det låter bra att man ser långsiktigt på yrkesstarten, för det är någonting jag tror på. Jag håller med i att den inte är en gymnasieutbildning, utan en förberedande utbildning. Det var det jag sa i mitt anförande, folkhögskolan och yrkesstarten riktar sig lite till samma målgrupp. Det är bra att man tittar på det. Det kan finnas någonting man kan sammanföra eller hur man ska göra det. Jag hoppas också att man tittar på den möjligheten att man kunde läsa upp grundskolebetyget, att ungdomarna får den behörigheten där. För vad jag har förstått har de inte den behörigheten där i dag. Det är någonting som är viktigt.

Om pengarna till Åland United. Visst, det fanns ett datum, men Ålands idrottsförbund kunde ha gjort någonting. Jag tycker fortfarande att det är olyckligt och det skulle ha kunnat diskuteras och gått vidare. Det ger fel signaler till andra idrottsgrenar och kan uppfattas som om alla inte blir behandlade på lika sätt. Det är någonting som är olyckligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Margaret Lundberg

Tack herr talman! Jag har tittat lite på budgeten när man ser till de mål som landskapsregeringen har uppställt, kan vi se att fortbildning och utveckling är av stor vikt. Liksom att utveckla pedagogiska modeller för att motsvara samhällets krav på kunskaper och färdigheter.

När jag tänker på utvecklingen i vårt samhälle inom informations- och kommunikationstekniken tycker jag det skulle vara dags att vi skulle börja använda oss av det i betydligt högre utsträckning än vad vi har gjort idag. Speciellt inom fortbildning. Inom både landskapets och kommunernas fortbildning för lärare t.ex. så skulle man säkert kunna använda sig av olika tekniker för att kunna delta, i stället för att åka iväg och finnas på plats. Det här skulle medföra större möjligheter för skärgårdsborna att faktiskt delta i de olika fortbildningarna, utbildningarna, föreläsningar och information, som man i stor utsträckning behöver, men som man kanske drar sig för att göra, därför att det tar mer än en hel dag. Det gäller också på andra områden för att kunna delta i möten och det torde inte heller finnas någon laglig orsak till att man inte skulle kunna använda sig av det för att delta i möten. Det finns det väl inga hinder för.

I fråga om gymnasieskolorna och reformen som har påbörjats diskuterade vi ganska mycket i utskottet om vilka inbesparingar som reformen skulle ge. Troligen är det för tidigt att se var de här inbesparingarna kan göras. Men jag tycker ändå att finansutskottet borde titta lite på det här, för det är väl ändå nu som man lägger grunden till för hur det kommer att bli. Framöver kommer man säkert att göra en utvärdering, men där tycker jag också att man ska göra det utgående från de studerande. För det är av största vikt att de får säga hur de har upplevt att den här reformen har påverkat utbildningarna.

I likhet med ltl Winé, har jag tittat på de allmänna motiveringarna där man har en samnordisk målsättning att minska antalet avhopp i gymnasieskolan. Jag ser inte att man i budgeten på något sätt fört fram eller nämnt det, eller ens vad man har tänkt att man ska göra för att motverka det här. Nu hörde vi att det var ett problem, men jag tycker det vore intressant att veta hur stort problemet är och vad man kan tänka sig att göra.

Omprioriteringen av studiehandledningen är väldigt viktig och jag ser i budgeten att man försöker ge den mera resurser och det tror jag nog är av största vikt. Eleverna har rätt till att få sin personliga studieplan. Det är också ett led i att klara av skolan. Dessutom tycker jag det skulle vara viktigt att ungdomarna skulle få pröva på olika yrken, inte enbart under högstadietiden utan även i gymnasiet eller yrkesskolan. Att de skulle få se hur olika yrken är och prova på för att veta vad man själv skulle vilja jobba med senare. Samtidigt tycker jag också att man från samhällets sida skulle behöva ordna mera sommarjobb från landskapets och lagtingets sida, för att ungdomarna ska komma mera ut i arbete och få prova på och känna hur det är.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Tack herr talman! När det gäller ungdomar som avslutar sina studier innan de uppnått examen, har vi länge jobbat med inom landskapsregeringen. Vi har varit föregångare när det gäller det nordiska arbetet, att ha fokus på avhopp. Det är ju både en ekonomisk fråga, men det är också en fråga som till viss mån är ett resursslöseri och kan upplevas som ett misslyckande att man hoppar av och byter och så vidare. Även om det ibland också kan ge möjligheter till nytt, att man konstaterar att man vill någonting annat.

Vi har ett helt paket med olika insatser som vi gör och också strategiska sätt som vi arbetat med det här. En av dem är att alla ungdomar nu ska ha en individualiserad studieplan och det gör att man vet vad man går in för, man vet vad som krävs, diskuterar det tidigt och så vidare. Vi har också strävat till att ge ungdomar i mesta möjliga mån sitt förstahandsval, därför att bli antagen till någonting man vill studera i andra och tredje hand, är förstås mindre motiverande än att få sitt förstahandsval. Studiehandledarnas resurser har ökat som sägs och vi har också ett nätverk ifall att man hoppar av ändå, för att följa upp vad som händer med ungdomen.

Ltl Margaret Lundberg replik

Jag tackar för svaret och jag förstår att man jobbar med det. Det är mycket man inte kan sätta i budgeten. Men jag undrar också om de här resurserna för studiehandledarna räcker till, för jag uppfattar att de i och med reformen har fått betydligt mycket mera arbete.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Som vi ser i budgeten omprioriteras resurser just för studiehandledning, eftersom vi tycker det är så viktigt. Men när det gäller avhopp, är det en fråga vi nu diskuterar ganska mycket, som också bli aktuellt inför sjöfartsutbildningens utveckling. Det är ofta inom sjöfart som det sker avhopp av den orsaken att man efter första praktikperioden kanske kommer underfund med, när man har varit en vecka på sjön, att sjömanslivet inte är något för mig. Det är också någonting jag har diskuterat om man på något sätt skulle kunna få in det tidigare i utbildningen, att man då skulle få möjlighet att kunna hoppa på en annan utbildning om det är så att man konstaterar att man absolut inte är intresserad av sjömanslivet i vilket fall, fast man först har trott så.

Ltl Margaret Lundberg replik

Tack herr talman! Det var just det jag menade, att man i högre utsträckning skulle få prova på olika jobb, för att lättare kunna bestämma sig och se vad som passar och inte passar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund

Herr talman! Eftersom det här är mitt första anförande i den här budgetdebatten, kanske jag gör en liten utvikning på den allmänna sidan som diskuterades i går. Budgetbehandlingen i samband med nyval är ju alltid lite speciell och normalt är budgeten en vägvisare på vilken politik som regeringspartierna vill driva. Nu kommer snart en ny regering på plats, som säkert via en tilläggsbudget kommer att visa vilken prioritering på politiken de tänker göra. Därför har det uppstått en lite märklig situation då regeringspartierna inte har varit så aktiva i motionsskrivningarna som de normalt brukar vara. Därför tycker jag att den här debatten i sig är lite blek. Det är inte riktigt någon aktiv budgetdebatt.

I samband med det går jag in på en motion som jag har när det gäller en ändring i kapitel landskapets budgetekonomi under rubriken budgetutveckling. Klämmen lyder som följer: I landskapets budgetutveckling fogas en ny mening till det sjätte stycket med följande lydelse: Landskapsregeringen inleder därför under år 2012 en genomgång av samtliga avdelningar, byråer och enheter i syfte att klarlägga deras primära verksamhet. Därefter genomförs en reform för att få balans i förvaltningens utgifter.

I går diskuterades det mycket om budgetunderskott och budgeten i balans. Det står en skrivning i budgeten om det här, men jag tycker den står i en väldigt obestämd form. Jag tycker att man mera konkret skulle säga en tidpunkt för när man sätter igång det här och försöker jobba så hastigt som möjligt, för under den period som varit nu, har inte så mycket skett när det gäller reformarbete på alla avdelningar under landskapet. Det här är ganska brådskande, oberoende vad det leder till, att man gör reformen så att man har det undan och man kan då konkret säga att det här är våra verksamheter, såhär mycket kostar det och det här kan vi överlåta åt andra att sköta.

När det gäller det kapitel jag pratar om nu, tänkte jag nämna lite om naturbruksskolan och skoljordbruket. Skolan har varit nedlagd i princip i två år och verksamheten har legat sovande och ingenting har egentligen hänt i utvecklingen och inga direkta förslag om vad den ska syssla med i framtiden har framkommit. Det finns visserligen några förslag att man nu ska utlokalisera vissa avdelningar till naturbruksskolan. Och det är bra om så sker. Jag tycker det kunde ha hänt tidigare. Jag vet inte varför det ska vara ett så trögt händelseförlopp när det gäller den allmänna förvaltningen.

När det gäller skoljordbruket vet vi också lagtinget 2010 tog ett beslut om att man skulle avveckla skoljordbruket och ingenting har i princip hänt. Vi ser att det i årets budget fortfarande finns budgetanslag för själva jordbruket, för en driftsledare och en skötare. Vi vet också att det finns intresse, företag som har efterfrågat möjligheten att få köpa, arrendera eller på något vis få använda verksamheten eller jordbruket och alltihop där. Man har inte ens fått ett svar, varken ja eller nej. Det här är, åtminstone för mig, väldigt svårt att acceptera och jag förstår inte hela logiken i varför man inte från landskapsregeringen ens bemödar sig med att ge ett svar till intressenter. Det hade kanske kunnat lösa många frågor.

När budgetanslaget för själva djurstallet som byggdes 2008, 2009 eller tidigare, var jag betänksam att man skulle vara med på det, för det fanns ingen klar målsättning för naturbruksskolan och skoljordbruket. Men som delvis aktiv jordbrukare, tänkte jag att jag inte ska slå spiken i kistan för den verksamheten. Därför godkände jag det. Men med facit i hand skulle det aldrig ha byggts. När man idag pratar med privata jordbrukare som har byggt stora djurstall, så är det här stallet helt värdelöst, eftersom det är alldeles för litet för att få lönsamhet i verksamheten om man skulle hyra eller arrendera ut det.

Där ser man hur fel val kan leda till dåligt resultat. En annan sak är besökcentrumet i Bomarsund, som det finns anslag för. Jag tycker landskapet har bevisat att det har så mycket fastigheter redan nu och har bekymmer att hålla ordning på dem, så är jag ingen riktigt vän av byggnaden och den konstruktion som är tänkt att göras och jag tror inte ens på idén. Jag vet att jag satt med i finansutskottet då vi på den tiden godkände turismstrategin och då var ett av målen att lyfta upp Bomarsund, men jag tror inte man ska göra det på det sätt som nu är tänkt och vi har andra fastigheter och sådant som vi skulle kunna göra något åt istället. Till exempel har vi post- och tullhuset som redan nämndes och det kunde man utveckla på ett annat sätt. Det här andra tycker jag kunde ligga vilande, men anslaget är med här och det lär väl säkert gå igenom, men jag måste åtminstone ge uttryck för vad jag tror.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Tack herr talman! Det var inte så många saker i det här anförandet som berör mitt ansvarsområde. Det var mycket näringspolitik och det var mycket från kansliavdelningen och nu visste inte mina kolleger att detta skulle komma upp i det anförandet, därför blir det kanske inte bemött på ett rättvist sätt. Med det vad jag skulle hoppas är det att man skulle ägna mera energi och fokus åt att se framåt och se möjligheter. När det gäller hela landsbygdscentrum området, är jag helt säker på att det finns utrymme för förvaltning där och det finns också utrymme för utveckling. Det finns möjligheter för både aktiviteter och för företag där. Bara vi hjälps åt så tror jag det kommer att finnas möjlighet att göra någonting jättefint utav det här området.

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! Det var det jag nämnde att det redan funnits intressenter som har velat utveckla området och de har försökt se framåt. Men de har inte fått feedback från landskapsregeringen, som inte ens bemödat sig ge svar. Nu kanske det är fel att rikta detta till Britt Lundberg, men det är den enda ministern som sitter här nu. Jag ser att näringsministern kommer in, så han kanske kan ge svar på det här. Man kan fråga sig varför landskapsregeringen bemödat sig ge svar till vederbörande företag som har frågat.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Vi är ett team och vi delar också ansvaret för varandras områden, det är inga problem på det sättet, bara det håller sig inom de regelverk vi har överenskommit när det gäller budgetbehandlingen. När det gäller enskilda ärenden kan jag säga det att ingen kan ge ett löfte till ett enskilt företag att säga ja, det är klart att just ni kommer att få ta det här området. Det var man måste göra, precis som vi gör med Vargstensslätten och som vi gör med Jan Karlsgården. Man måste behandla det i lagtinget och sen måste man framför allt bjuda ut det för allmänheten, så att alla har samma möjligheter och kommunikation förekommer nog.

Ltl Brage Eklund, replik

Turordningen tror jag att jag kan ganska bra i hur det ska fungera, men det ska inte behöva ta två år för att komma dit för att ens ge ett svar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag blev lite nostalgisk när jag hörde på ltl Brage Eklund. Jag tänker på alla initiativ som jag personligen och den socialdemokratiska lagtingsgruppen under åren har drivit. På något vis är det ändå ironiskt att tio och femton år senare få höra att vi inte borde ha gjort det. Utlokalisering av jordbruks- och skogsbruksavdelningen initierade vi redan i slutet på 80- och 90-talen. Den där förbaskade ladugården eller var den nu kallas på Jomala gård, insåg vi att var ett helt hopplöst förslag. Men det var ju jordbrukskretsarna som drev igenom det där. Sen ville vi rädda naturbruksskolan i Jomala, men nej det gick inte heller med struktur -07 och så tvingades stackars minister Britt Lundberg som representerar centern att lägga ner den. Det är en rad av misslyckade investeringar och av politik.

Ltl Brage Eklund, replik

Ltl Barbro Sundback har mycket sant i det hon säger, men jag är säker på att misstag också har gjorts då socialdemokraterna suttit i regeringen. Kanske var det så att när det här beslutet togs om ladugården, så kanske socialdemokraterna var med regering. Jag är inte helt säker men jag tror det kan ha varit så.

Jag tror att alla skyldiga till det som har hänt och det är väl ingenting att gräva ner sig med nu. Det är historia och det är gjort. Nu gäller det att göra det bästa möjliga av det som finns där. Det tycker jag man borde göra så fort som möjligt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det är klart, att när man sitter i regeringssamarbete så får man ta både det ena och det andra som man inte förespråkar. Så var det med ladugården. Men det var jordbrukarkretsarna här i lagtinget som drev fram det och man såg att det var att hopplöst projekt. Nog måste ju den kategorin ta på sig ett stort ansvar.

Sen är det så att landskapet har för mycket fastigheter. De har för mycket fastigheter som inte motiveras av landskapets behov. Däremot delar jag inte uppfattningen att inte besökcentrumet i Bomarsund behövs. Det behövs just för att lyfta fram Bomarsund. Det är en framtidssatsning det. Med det finns mycket annat som man ska bli av med, men det betyder ju inte att man ska satsa på nytt inte.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag delar inte riktigt ltl Barbro Sundbacks mening, för jag tror att det i det här skedet är en dum satsning och jag betvivlar att besökcentrumet kommer att få någon ekonomi i sig. Efter tio år står landskapet med en fastighet till som ska förvaltas och drivas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack herr talman! Vad gäller fastigheter och besökcentrumet i Bomarsund som planeras byggas, får det inte bli en sådan fastighet som inte bär sina egna kostnader. Därav motionerade jag om allhallen, som inte heller bär sina egna kostnader. Vi ska vara försiktiga med att bygga fastigheter som inte bär sina egna kostnader, för det är inte bra för vår ekonomi.

Ltl Brage Eklund, replik

Då ska nog inte besökcentrumet byggas, för jag tror inte att det kommer att bära sina egna kostnader om man räknar med avskrivningar och räntor och så. Det är ganska klart det. Jag såg att Torsten Sundblom hade motionerat om att Eckeröhallen i det här fallet ska säljas. Men den debatten tar vi kanske sen när det blir aktuellt.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack! Ja, jag försökte uttrycka mitt tvivel om att det här faktiskt skulle vara ändamålsenligt. Det kanske är bra för besöksnäringen, men är det bra för vår budget? När man går vidare och tänker på lösdriftsladugården, som också ltl Eklund tog upp. Det är också ett resultat av särintressen som har drivits.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag tror inte på upplägget av besökcentrumet i Bomarsund. Det är en del av varför jag tvivlar på idén, att få lönsamhet i det och i de ekonomiska tider som är nu, tycker jag att man kan skjuta investeringen framåt i tiden. Om möjligheterna ges senare att ekonomin tillåter, då kan man ta upp det till diskussion igen, men inte just nu.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avklarade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det här är ju verkligen en avslagen tillställning. Det är inte mycket debatt. De flesta håller sig från salen och av den nuvarande, fortfarande sittande regeringen, så är den pliktskyldigaste ansvariga ministern här. Det får man vara glad och tacksam över. Några kommentarer till det sista replikskiftet. Alltså ltl Sundblom säger att vi ska ha fastigheter som bär sina driftskostnader, förstår jag att det är bra politik. Det stämmer det och ungefär allt annat få vi väl göra oss av med och då är nog lagtingssalen det första som kommer i fråga, för den här kommer nog aldrig att bära sina kostnader. Det är ett som är säkert. Jag tror vi måste nyansera den där politiken vad gäller de ekonomiska motiveringarna för landskapet att ha vissa fastigheter.

Jag tänkte ta upp den fria bildningsverksamheten. Men före det skulle jag ännu vilja diskutera det som ministern var inne på när hon talade om att man på något vis, det står inte i budgeten, men i anförandet framkom det att ministern var av den åsikten att man skulle bilda någon slags stiftelse som skulle driva Eckerö post- och tullhus. Och att vi också skulle ha en stiftelse som landskapet med någon slags extra inkallad person skulle skapa för att sköta förvaltningen och kommersialiseringen av vrakfynden, det vill säga champagne- och öl tillgångarna. Jag tycker att resonemanget är helt meningslöst. Vad blir det för bättre av att göra stiftelser som man då överför ansvar på, utan att själv kanske direkt bära konsekvenserna av det hela. I politik måste man alltid fråga sig vad det är man vill. Vad vill regeringen med Eckerö post- och tullhus och sedan måste medlen anpassas till det. Inte finns det någon automatik i att man ska göra en stiftelse för att förvalta det. Inte kommer det in mera pengar på det sättet. Inte blir det mera målinriktat, utan det är landskapets ansvar helt och hållet att bestämma vad som ska hända med Eckerö post- och tullhus.

Det här med champagne- och öl tillgångarna, det här vrakfyndet. Vi hade en ganska intressant diskussion då när den här frågan var som hetast. Om man tittar lite i backspegeln, så blev det en heltändning på landskapsförvaltningens sida. Det är klart att det piggar upp tjänstemännen att få börja syssla med champagne och öl framom läroplaner, budgetar och revision av det ena och det andra. Man fick lite glamour här inne i förvaltningen och internationellt intresse och så vidare. Regeringen var väldigt uppåt och det skulle vara stor satsning inom turism och världens blickar riktades kanske i viss mån mot Åland.

Däremot har man aldrig fått någon riktig utvärdering av vad som stod om Åland i världspressen. Det jag har läst och det är inte allt, det är bara små plock om föreställningar om att Åland är en region i Finland. Fick vi fokus på Ålands självstyrelse, demilitarisering och andra unika förutsättningar? På något vis blev det lite platt fall med den där ryska restaurangen i Indien, som fick den här flaskan. Jag vet inte, kanske andra har andra värderingar, men jag tycker inte att det var något så väldigt framgångsrikt det där konceptet.

Socialdemokraterna framhöll från första början att starta till exempel världens största lotteri om världens äldsta champagne. Låt PAF starta det. Då får man verkligen en organisation som har kommersiell och annan kompetens att marknadsföra det. Regeringen skulle naturligtvis ha satt sin prägel på uppdraget, men ge det till en organisation som har människor som kan sälja, inte till sådana som vi har anställt för att göra läroplaner och tillsyn över grundskolan och utbildningsgrupper och så vidare. Sen det där auktionstänkandet. En gång är nu en gång, men att upprepa det skulle jag verkligen avråda ifrån. Så att, herr talman, fortfarande behöver vi nog tänka en omgång till här.

Själv hade jag, tycker jag, ett lite fiffigt förslag. Det var ju så att man tror att den där champagnen var på väg till St. Petersburg för att den dåvarande tsarfamiljen väntade tillökning, att man helt enkelt skulle ge en flaska åt prinsessan Victoria, jag tror inte hon var gravid då jag föreslog det, men nu är hon ju det, och till hovet när det blir aktuellt och använd press och media för den här gåvan om en flaska gammal champagne. Som en gest till det gamla moderlandet. Lite mera fantasi skulle man hoppas på, inte bara se att det behövs en stiftelse och någon särskild människa som ska göra någonting som man inte riktigt har koll på.

Herr talman, det här fria bildningsarbetet. Det innehåller ju ganska mycket pengar i den här budgeten. Jag blev igen lite besviken när jag ser på sidan 117, där man då tar upp 80 000 till två bildningsförbund som vi har på Åland. Det står landskapsregeringen kommer att genomföra en översyn av principerna för stöd. På något vis är det som om de här bildningsförbunden skulle vara en verklig jobbpost. Att man ständigt ska granska, lagstifta och slå ihop och så vidare, för de här futtiga 80 000. Att 300 000 tas upp för medisverksamhet, det behöver man inte granska, att över en miljon satsas på Ålands folkhögskola, utan någon större granskning, är för mig helt obegripligt. Jag skulle vilja att ministern redogör för hur många elever som finns på Ålands folkhögskola till dags dato. Den skolan måste idag vara en av de allra dyraste vad gäller kostnad per elevplats. Skolan har dessutom ett extremt kort läroår. Alla de här byggnaderna och de resurser som finns där är, som jag tror, väldigt underutnyttjade. Sen har vi också fritt bildningsarbete under högskolan, under den fria högskolan. Det framkommer inte ur budgeten hur mycket pengar som används för den kursverksamheten, bara hur många som ska delta i den. Så det finns pengar för över säkert 2,5 miljoner för fritt bildningsarbete. Av detta går 80 000 till två bildningsförbund på Åland, som i enlighet med föreningslagstiftningen har bildat de här förbunden av föreningar och driver då en viss kursverksamhet och föreläsningsverksamhet. Det är nog inte där de stora pengarna finns och problemen vad gäller det fria bildningsarbetet, utan jag skulle önska att finansutskottet tittar på Ålands folkhögskola.

Jag tycker att Ålands folkhögskola är en viktig skola. Den är historiskt sett mycket viktig symboliskt för Åland. Det var den skola som i samband med sekelskiftet kunde erbjuda utbildning speciellt åt ungdomar på landsbygden, som inte hade möjligheter att gå vidare och studera. Den första eleven i matrikeln är dessutom Otto Andersson, vilket jag tycker stärker symbolvärdet för den verksamhet som borde bedrivas där. Men under årens lopp har man inte riktigt kunna hålla fast vid sina traditioner och utveckla dem, utan man har fladdrat ut i allt möjligt annat. Vad skolan egentligen har för målgrupp och vad man ska syssla med måste man se över. Jag tycker att det är viktigt att skolan fortsätter, att den inte röner samma sorgliga öde som utbildningen vid naturbruksskolan.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag skulle bara vilja ta ur en villfarelse av lagtingsledamot Sundback. Champagnefyndet var en skatt. Men det var en mycket komplicerad skatt och det är alltid lätt att efteråt komma och säga vad som skulle ha gjorts. Landskapsförvaltningen stod inför en helt ny situation. Det handlade om alkohollagstiftning, fornminneslagstiftning och man fick i princip uppfinna hjulet. Tjänstemän har gjort en enorm insats och det handlar definitivt inte om någon slags glamour, utan det handlar om många timmars arbete. Skulle man ha fått välja är jag helt säker på att man skulle ha överlåtit det här arbetet åt någon annan. Men förvaltningen har knappa resurser och vi har svåra ekonomiska tider, så landskapsregeringen har försökt göra det absolut bästa av situationen. Men att det skulle handla om någon glamour, det tar jag som en direkt förolämpning.

Ltl Barbro Sundback, replik

Minister Sjögren tycker att det är lätt att efteråt komma och kritisera. Det jag säger nu det sa vi när det här ärendet var aktuellt. Min kritik gäller inte förvaltningen som sådan, utan hur situationen hanterades på regeringsnivå. Jag tycker inte att det var en framgång. Det stod om hur mycket pengar vi skulle tjäna på det hela, att vi skulle vinna världens blickar. Det kan hända att vi gjorde det. Men vad stod det då i alla dessa medier som relaterade det här i världspressen och i media? Jag tycker inte att det var välskött. Må vara att man försökte sitt bästa.

Minister Katrin Sjögren, replik

Det finns en del flaskor kvar så man kan ju göra om och göra rätt nu då om man vill. Det som vi med säkerhet vet är att blickarna globalt vändes mot Åland. I hela världspressen stod det om Åland. Om man sen bryr sig om vrakfynd eller champagne, så i alla fall satte det Åland på kartan. Det gjorde det definitivt och kommer antagligen också att fortsätta göra det. Men det finns alla möjligheter för den nya landskapsregeringen att göra på ett annat sätt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tackar för det! Jag har ju medgett att det globalt var en stor händelse, men vad stod det? Vad var innehållet i den information som gick ut? Är det tillräckligt att det bara står Åland? Om det var målet så då var det säkert en framgång. Mera vet vi inte om det. Ökade besöksantalet på Åland på grund av det? Har man kunnat åskådliggöra det, visa något mera efter auktionen? Ja, jag är tveksam om man gjorde rätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tom Grahn, replik

Herr talman! Under rubriken bubblor som går i huvudet, så vill jag som tredje part och i synnerhet i fjol eller under den tid som vrakfyndet upptäcktes och PR och imagevärdet av bubblorna upptäcktes. Det går inte att beskriva, utan att använda desto större pengar, hur Åland faktiskt nådde ut överallt i världen. Men samma bubblor har också gått i andra huvuden och antagligen är det fina bubblor därför att man i färska tidningar kan läsa att en studieresa, antagligen med buss, till Champagne i hjärtat av Frankrike, ska ordnas med åtminstone 32 deltagare. Som studieresa är detta säkert mycket fint, men att det ska betalas av Leaderpengar kan jag inte förstå.

 Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, vi får tacka för den informationen. Jag vet inte om det direkt hade mitt anförande att göra, men som sagt var stod det säkert i många tidningar över hela världen om vrakfyndet. Men var jag fortsättningsvis skulle vilja veta är vad det stod?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! När det gäller diskussionen kring stiftelse så finns det förslaget inte med i budgeten. Jag har lyft fram vad Eckerö kommun, direktionen för Eckerö post- och tullhus tycker skulle vara den bästa lösningen, vad de föreslår att vi ska utreda. På samma sätt lyfter jag också fram att förvaltningen har kommit fram till, efter hörande av juridisk byrå, att när det gäller kommersialiseringen av champagnen, skulle också stiftelse vara ett alternativ. Men vi skriver organisation därför vi tycker att det finns orsak att fundera vidare på det här.

När det gäller synligheten från champagnen, så tittade jag senast förra veckan på Åland och champagne på Google och det ger 3,5 miljoner träffar. Där kan man söka och studera om man är intresserad av vad som skrivs. Det är väldigt många olika saker som skrivs. Men både turistförbundet och också vår kommunikationsenhet här förstås ett intresse av att följa upp och champagnen har en central del i turiststrategin.

När det gäller förvaltningen och så vidare, tycker jag det är oerhört orättvist att säga att man har jobbat med champagnen istället för läroplaner och annat utbildningsarbete. Ingenting har kommit åt sidan på grund av champagnen och det visar också vilken flexibilitet man har inom förvaltningen. Jag tycker faktiskt att man ska kunna tala om vad det är som inte har gjorts innan man ger en sådan anklagelse.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tycker att det skulle vara viktigt att ministern säger vad hon vill med Eckerö post- och tullhus och med vrakfyndet. Ministern är väl inte bara en brevbärare för direktionen i Eckerö eller utbildningsavdelningen här på landskapet. Vi behöver inga välavlönade ministrar för det. Ministrarnas uppgift är faktiskt att styra, att berätta för lagtinget vad man vill göra med Eckerö post- och tullhus. Vad vill minister Lundberg göra? En stiftelse löser inte några som helst problem i sig. Samma med vrakfyndet. Vad ska vi göra med det?

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Eckerö post- och tullhus utgör ett kulturcentrum i Eckerö, det kan lyfta fram västra delen av Eckerö, det kan lyfta fram postvägen och kan också fungera som en pendang till Bomarsund. Det finns väldigt många delar som också har lyfts fram och som förs i de här diskussionerna med näringslivet, med Eckerö kommun och med dem som är intresserade kring huset. Det här ska lyftas fram. Det ska främja turistnäringen, det ska främja det lokala i Eckerö. Det ska göra hela Åland mera turistiskt. Vill man lyssna så finns det information.

När det gäller champagnen finns ett strategidokument taget som är formulerat för längesen med vad vi vill och som jag har presenterat för ltl Sundback och lagtinget flera gånger. Men vill man inte lyssna så kommer man inte ihåg det.

När det gäller dem som köpt flaskorna i Singapore, har de ingalunda fått dem. De har köpt dem vid en auktion. De kommer att arrangera stora evenemang kring det. Lotteri under PAF:s ledning pågår, de har fått en flaska som de har ett lotteri kring och experterna säger att nästa auktion kommer att ge ett högre pris. Ingen vet om det är sant, men vem ska man lyssna på om inte experterna?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack herr talman! Jag tänkte också hålla mig kring champagnen och inledningsvis har jag i princip ingenting emot att man ger bort en flaska till kungaparet i Sverige, men det kanske skulle ha varit lämpligare till bröllopet. Alkohol är kanske inte det man förknippar med graviditet och amning och så vidare. Men det är okej för mig, jag kan acceptera den biten.

Det var många farhågor om att det inte skulle bli någon effekt, att vi inte skulle få någonting för pengarna som inledningsvis investerades. Men med facit i hand har vi gjort eko över hela världen och det är ganska bra att vi har gjort det, för så negativt är det inte att det har med pengar att göra. Det brukar normalt vara vid tragedier som det blir såhär mycket uppmärksamhet.

En tjänsteman på landskapsregeringen berättade att hennes bror i Los Angeles har varit med om tre tillfällen där Åland har funnits med i lokalpressen. En gång var den tragiska Estoniaolyckan, andra gången var champagnen och tredje gången var faktiskt ÅHS pyjamasar och då måste han ringa hem och fråga hur fula de egentligen är. Då är det lite bättre med champagnen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, alltså champagnen man skulle ge till prinsessan Victoria handlade om det historiska sambandet. Att den antagligen fördes till St. Petersburg i samband med kommande tronarvinge. Min tanke var inte att prinsessan Victoria skulle sitta och klämma i sig en hel flaska när hon har fött barn och vara ett dåligt föredöme för alla som har ett behärskat förhållande till alkoholen.

 Jag förnekar inte imagevärdet kring champagnen, men fortfarande så vet man inte vad det innehåller. Men namnet har säkert varit över hela världen.

Men om ltl Åke Mattsson kommer ihåg hur det såg ut i budgeten så skulle vi få in så mycket pengar att vi skulle kunna börja restaurera Östersjön och alla fina miljöåtgärder som skulle vidtagas på grund av champagnen. Av det blev det ingenting.

Talmannen

Replikskiftena är härmed avslutade.

Ltl Johan Ehn

Herr talman, bästa lagtingskollegor! Jag tänkte byta fokus från champagne till högskola. Högskolan är ju är någonting som har vuxit fram under ett antal år här i landskapet. Den har en väldigt stor potential att fungera dels som en katalysator för utvecklingen av vårt näringsliv, men också, om vi ser på de orter som har en högskola, så fungerar det ofta som en magnet som drar till sig människor som först börjar studera men i slutändan faktiskt också blir boende på Åland. Eller på den ort där högskolan finns.

Ser man på Åland och de traditioner som finns här, är det framför allt sjöfartsutbildningen som har varit just den starka attraktionskraften. Den tillsammans med framförallt kanske hotell- och restaurangskolan, har varit de som lockat studerande till Åland och som också fått en hel del människor att stanna kvar här efter genomförd utbildning.

När det gäller högskolan tycker jag det finns en hel del skrivningar i budgeten, som jag hoppas man kan jobba vidare med nu också. Det första är just biten med att skapa ett mål- och resultatavtal. Jag tror det skulle vara viktigt att vi från landskapets sida sätter upp väldigt tydliga mål för vad det är vi vill med högskoleutbildningen på Åland. Det är ju så i dagsläget att den utbildning som bedrivs där i huvudsak är inriktad på det som i Finland kallas för yrkeshögskolestudier. Det är också så att den examen man får därifrån har ett yh efter sig.

Jag tror att det här ytterligare kan utvecklas på det sättet att man tar och ser till att målen som vi har från den här salen och från regeringens sida, är så pass mätbara att vi också kan följa upp om vi lyckas med det arbete som vi nu har gjort. Det här är också någonting som sker runt omkring oss på högskolenivå, det vill säga att man ser till att man har en tilldelning av pengar utgående från hur man lyckas med utbildningarna.

För min del är det också naturligt med tanke på det jag inledningsvis började med att säga att Åland har varit en naturlig utbildningsort inom sjöfart. Det är just sjöfarten som ska vara det grundläggande också inom högskoleutbildningen. Jag tror nämligen att utgående från sjöfarten så kan vi bygga en högskoleutbildning som blir väldigt attraktiv. Vi har redan idag ett jättegott rykte vad gäller den biten, men jag tror att vi ytterligare behöver vässa vår utbildningsnivå på det här området, så att vi ständigt och jämt kan sträcka på oss och säga att vi kommer från Åland och här har vi kanske den bästa sjöfartsutbildningen i norra Europa. De förutsättningarna finns, men det gäller att ta vara på de möjligheter som görs.

Här handlar det väldigt mycket om att dels våga lita på att kompetensen finns i vår högskola, det vill säga vi ska ge styrelsen en möjlighet att i högre grad själva utveckla högskolan utgående från de mål som vi har ställt. För att det ska vara möjligt tror jag man måste fundera kring hur modellen för organisationen på högskolan ska se ut. Vi vet att i den nya gymnasielagen gav vi styrelsen en ganska stor frihet att styra över gymnasieskolan. De facto är det så idag att Ålands högskolas styrelse har en något mindre frihet. Här tror jag att vi har någonting att jobba framåt med.

Jag tror också att för att det ska bli en lyckad satsning inom högskolan när det gäller sjöfarten, så måste man ha näringen med sig i de arbeten man gör. Det vill säga att man måste hitta de samarbeten som gör att man både kan bedriva den grundläggande utbildningen, men också hitta möjligheten till spetskompetensutbildningar. Det vill säga hitta de bitar där vi kan utvecklas till att, faktiskt också på en högre nivå än yrkeshögskolenivå, bli ledande. Även här tror jag att det är sjöfarten som ska vara utgångspunkten, men det finns också saker som kan avknoppa sig från den biten.

Herr talman! Jag ska avsluta med den diskussion som utspelade sig här kring insatserna för de här ungdomarna som kanske inte kommer in på gymnasiet eller kommer in och avslutar väldigt fort. Jag har den uppfattningen att vi i dagsläget har rätt goda resurser tilldelade för de här personerna. Men däremot har vi inte lyckats samordna det på ett bra sätt. Jag tror det finns en möjlighet att titta närmare på de totala medel som vi skjuter in i det här och få ut mera av de pengarna. Lagtingsledamoten Göte Winé var inne på det i sitt anförande tidigare att vi till exempel har Ålands folkhögskola och yrkesstarten som liknar väldigt mycket på varandra. I det här finns ytterligare Katapult, som har en liknande uppgift att ta tillvara den resurs som vi har hos ungdomarna. Sätter man det här i perspektivet att vi dessutom framåt vet att vi kommer att behöva väldigt mycket mera folk ute på arbetsmarknaden, så är det jätteviktigt att vi hittar vägar framåt för att kunna ta tillvara den här resursen i samhället.

 Här tror jag också att grundskolan har en viktig roll att fundera kring hur det kan komma sig att vi har en situation där många som kommer till årskurs nio, som sen inte klarar av att ta sig vidare. Då måste vi fundera på hur grundskolan är uppbyggd och vad det finns för orsaker till att vi har det som ltl Göte Winé var inne på med nådefemmor. Jag tror inte att det är en bra utveckling när det är på det sättet att man i grundskolan konstaterar att det är nog är bäst att den här personen nu får ta sig vidare, den har egentligen inte de kunskaper som krävs för att gå vidare in på gymnasieskolan, men man gör det för att man tycker att det är bäst för den personligen. Då tror jag att vi har missat någonting i grundskolans uppdrag och då gäller det att också där försöka göra en insats.

Jag har inga illusioner om att vi kommer att klara det rakt igenom i grundskolan, utan det finns också ett ansvar på gymnasienivå att klara det här eller i stadiet mellan gymnasium och grundskola.

Men som sagt var tror jag absolut att resurserna finns. Det handlar bara om att hitta nya former för att använda resurserna, både för dem som är skoltrötta och för dem som har behov av särskilda insatser.

Ltl Tony Asumaa, replik

Herr talman! Ltl Ehn nämner eller berättar att högskolan på Åland är bra och viktig. Man behöver ha mål som är mätbara och att det finns resurser. Jag skulle jag vilja höra ltl Ehns åsikt vad gäller forskningen på högskolan. Huruvida den är viktig och huruvida den så att säga innefattar spetskompetens för området och vilka resurser som i så fall är satt på den?

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det är en viktig fråga som ltl Asumaa tar upp när det gäller forskningen. Det är ju så att statusen på Ålands högskola idag är en yrkeshögskola, vilket också betyder att den forskning som ska bedrivas där i första hand ska vara tillämpad forskning. Men för att det ska kunna vara möjligt så behöver också den personal som finns där, den undervisande personalen, ha möjlighet att också utveckla sin nivå på kunskaper. Jag tror att vi i dagsläget befinner oss i den situationen att det forskningsarbete som bedrivs där inte är på en speciellt hög nivå, det måste vi ärligt erkänna. Men det är också en fråga om vad vi har för resurser att tillföra här och jag tror alltså att man i ett samarbete med arbetslivet kan hitta ytterligare resurser för att skärpa just den här möjligheten för högskolan att bedriva forskning på den tillämpade nivån, som är den inriktning som jag ser att en högskola av Ålands högskolas modell ska ha.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack herr talman! Det var roligt att få det bekräftat av en kommande utbildningsminister, att forskningen är på en låg nivå. För i programmet i budgeten står det att forskningen vid högskolan ska bedrivas och utvecklas för att tjäna undervisning och det åländska samhällets behov. Enligt det här så gör det inte det.

Ltl Johan Ehn, replik

Sist och slutligen tror jag är på det sättet att den verksamhet som bedrivs på Ålands högskola i dagsläget är relativt sett ung. Jag tror också det att vi till en viss del har en begreppsförvirring när det gäller högskolan på Åland i och med att vi har namnet högskolan på Åland, vilket förknippas till en högskola som bedriver någon typ av akademiskt forskningsarbete. Medan den forskning som idag bedrivs, för det bedrivs också en forskning där, så är just den tillämpade forskningen som riktar in sig framför allt på det att på de utbildningsområden som man examinerar, så gör de studerande någon typ av slutarbete som då är inriktad mera på en tillämpad forskning än den akademiska grundforskningen. Jag tror att vi behöver ta en ordentlig funderare, tillsammans med näringslivet, på hur man ytterligare kan utveckla den här biten. Jag ser också att m i en an kanske i framtiden kan komma vidare i samarbete med andra högskolor och universitet i närområdet, för att ge den undervisande personalen möjlighet att komma vidare i sina kunskaper.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack herr talman! Jag vill tacka ltl Johan Ehn för anförandet. Det var intressant. Jag vill också hålla med om det som ltl Johan Ehn nämnde om att ta tillvara de resurser som finns idag och att samordna dem. För det är helt klart så att man behöver se över hur dessa kan samordnas även tvärsektoriellt. Som ltl nämnde, att kunna se Katapult som en möjlighet där man kan få skola och övriga instanser att jobba närmare varandra. Då kan man få det att fungera, men det får inte bli prestige i det. För det är det jag upplever ibland att var och en tycker att man klarar det själv, på egen hand. Men ibland borde man se över hur man kunde ta hjälp utifrån och jobba för individens perspektiv och inte för utbildningens och sin äras perspektiv.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Som jag ser det finns det två saker som är viktiga att komma ihåg. För det första den som jag nämnde, det vill säga vi har inte råd vare sig ur ett individperspektiv eller ur ett samhällsperspektiv att tappa de här ungdomarna som tar sig ut ur grundskolan och sen förhoppningsvis vidare in i gymnasieskolan från att få en yrkesutbildning så att vi sen också i samhället kan få nytta av den resursen de innebär med tanke på den befolkningsstruktur som vi går till mötes. Den andra biten är den att det aldrig får, precis såsom ltl Winé är inne på, bli på det sättet att man känner att det finns gränser här som inte blir möjliga att stiga igenom. Framför allt i en situation där resurserna är knappa måste man se till att de används på bästa möjliga sätt. Då gäller det att genomlysa den organisation man har och se om vi kan få ut någonting bättre än det vi får ut i dagsläget. Det är en skyldighet för oss som politiker att ständigt jobba med de frågorna.

Ltl Göte Winé, replik

Ltl Johan Ehn nämnde yrkesutbildningsbehoven och vad som krävs i framtiden. Jag tror att det också är jätteviktigt att man kan titta på vad arbetsmarknaden behöver. Vi har nu fått höra att det eventuellt ska komma en VVS-utbildning och det är bra att man har lite nya yrkesutbildningar på gång, att det inte alltid ligger och nöter på samma, utan att man ser vad som behövs i framtiden.

Avslutningsvis vill jag säga några ord om ungdomarna med särskilt stöd. Vi pratade om det här med nådefemmor och där önskar jag att det ska finnas en bättre dialog mellan grundskola och gymnasialstadiet, att de här eleverna får det stöd de behöver när de kommer upp i gymnasialstadiet.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag är av den grundläggande uppfattningen att både grundskola och gymnasieskola har två viktiga uppdrag att fylla. Det ena har vi ständigt och jämt klarat av och det är alltså att ge kunskaper som ungdomarna behöver för livet. Med det som jag tror att vi behöver utveckla är just utbildning för arbetsmarknadens behov. Det vill säga att vi har en utbildning som hela tiden strävar till att erbjuda platser inom områden som framåt också kan ge jobb. För det finns absolut ingenting som kan vara mera meningslöst än att vi utbildar människor som vi redan då kan säga att kommer att gå in i arbetslöshet eller inte komma vidare med sin utbildning. Vad gäller personerna som kommer ut med så kallade nådefemmor är jag också där enig med ltl Winé kring det att man måste kunna ta emot dem i gymnasialstadiet, men jag tror också att man måste fundera kring hur grundskolan klarar av att sköta sitt uppdrag när det blir på det sättet. Där tror jag att det grundläggande problemet finns. Hur man löser symptomen på problemet, det är en annan sak.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag tycker att det är trevligt att ltl Johan Ehn, vi får väl säga blivande utbildningsministern, tog upp det här med högskolan och gör lite av en programförklaring. Då får vi lite mera liv i debatten så att alla inte bara ska sitta och vänta på den kommande regeringen.

Det är helt rätt att begreppet högskola är väldigt missvisande. Det var det från första början. Jag var också med när den här lagstiftningen togs fram och väldigt kritisk, men det var en självstyrelsepolitisk markering. Det skulle heta högskola som i Sverige och inte yrkeshögskola som det heter i Finland. Det var för finskt att säga vad det egentligen är vad man ger för utbildning i Ålands högskola.

Nu står det ju att högskolan ska ha examensprogram som leder till yrkeshögskoleexamen. I praktiken är det och har alltid varit en yrkeshögskola. I det här fallet tror jag för min del inte att det finns någon nackdel, rent pedagogiskt och utbildningspolitiskt, att ta efter den finländska modellen. Det finländska utbildningssystemet är ju onekligen ett av de allra främsta i världen.

Inom ramarna för yrkeshögskoleexamen och yrkeshögskolan är det väl framför allt två områden man har försökt utveckla. Det är sjöfart och vård. Det som jag kanske tycker är lite tokigt är att man inte tydligare har tagit in den här möjligheten till distansutbildning inom yrkeshögskolan, utan det finns särskilda organisationer för det. Det är möjligt att det finns ett samarbete som jag inte känner till.

När den här lagstiftningen gjordes var det förutom diskussionen kring högskola och yrkeshögskola, diskussion om forskningsbegreppet. I Sverige forska de redan, och jag tror också här hos oss, i grundskolan, när eleverna går ut på nätet och googlar. Då forskar de. Men i högskolesammanhang så betyder det ju ändå någonting helt annat. Nu talar man här om tillämpad forskning. Jag är tveksam till om det ens är det man sysslar med. Vad man gör är en sorts utredningar som bli ett slutarbete, som ltl Johan Ehn talade om. Någon större forskningsmetodiks utbildning handlar det ändå inte om. Det är viktigt om vi nu skulle kunna styra in det här på rätt nivå. Det kräver antagligen ändringar i lagstiftningen om Ålands högskola.

Herr talman, en annan fråga som var mycket aktuell då när vi tog den här lagen om Ålands högskola, jag kommer speciellt ihåg ltl Roger Janssons farhågor vad gällde ekonomin. Jag är inte säker på om mitt minne nu håller, men jag tror att vi hade en budget på drygt 3,5–3,6 miljoner för den här verksamheten. Nå, det är en tid sedan, men nu är man uppe i 5 miljoner och det är klart att det har ökat. Men då slog man bestämt fast att det inte skulle öka, det skulle hålla på den nivån. Det är också rimligt, om man ska bedriva en yrkeshögskola, att kostnaden per studieplats inte kan vara samma som i grundskolan, för det är vad den är nu. Basbeloppet för grundskoleeleverna är detsamma som beloppet på Ålands högskola. Det krävs egentligen mycket mera pengar, men då kommer vi till det att det är ett så pass litet elevunderlag. Är det verkligen ekonomisk motiverat att tillhandahålla den här utbildningen på de här grunderna. Ålands högskolas roll i vårt utbildningssystem, kostnaden för den och kvaliteten i utbildningen är viktigt att se över och jag välkomnar ltl Johan Ens intresse för den här frågan.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det finns få eller inga områden, tror jag, som ständigt har ett utvecklingsbehov och utvecklingsmöjligheter. Det gäller också högskolan på Åland. Därmed inte sagt, att den utbildning man bedriver där idag, nödvändigtvis behöver vara dålig. Tvärtemot, tycker jag att vi på många områden bedriver en väldigt god utbildning. Gör vi en allmän överblick över Ålands högskola tycker jag de bedriver en bra utbildning. Det ska sägas.

När det gäller namnet, kan man reflektera över att det, såsom ltl Sundback gjorde och delvis jag också i mitt anförande. Men jag försökte också ge uttryck för att det ger oss möjligheter. Det ger oss möjligheter att skapa spetskompetens. Det ger oss möjligheter att i samarbete med andra också bedriva ett forskningsarbete som ligger på en annan nivå än vad den gör idag.

Framför allt handlar det inte om det som riktas till de studerande vid högskolan idag, utan det är också den undervisande personalen, som för att kunna utvecklas och bli ännu bättre än vad de är i dagsläget, behöver ha den här möjligheten till att också kunna bedriva ett akademiskt forskningsarbete. Där tror jag också det finns ett utvecklingsbehov utöver att man ser över själva utbildningslinjerna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Vad gäller kvaliteten på utbildningen så är det väl ändå så att vi inte kan tycka om den saken. Utan man borde göra utvärderingar och jämföra med liknande utbildningsinrättningar. Jag tycker ingenting i det här skedet för jag tycker man måste ha mera fakta för att dra en sådan slutsats.

Det här med att lärarna ska forska, ja, så är det ju vid universitet, som har professurer. Då är huvuduppgiften faktiskt att forska och utbildning och undervisning en del av det. Men om vi ska börja inrätta professurer då kommer vi upp i en annan nivå. I första hand är det nog ändå fråga om lärare som på en lite högre nivå utbildar yrkesmänniskor.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Som jag sa, handlar det om att i samarbete med andra kunna erbjuda den här möjligheten och jag tror också att i den här samarbetsmöjligheten ska man se att det finns möjlighet att, precis som man gör inom högskolan idag, plocka kompetens utifrån inom specifika områden. Men också att klara av att, till vissa delar själv, utveckla dem om det intresset finns hos den personal man har.

Jag skulle också vilja säga att, om jag inte är helt felunderrättad, görs ett kvalitetsarbete ständigt också för vår högskola. Man gör utvärderingar av den. För några år sedan kom en utvärdering och då fanns det synpunkter på vissa saker som var bra och vissa som var mindre bra. Jag har inte de här sakerna i huvudet just nu. Men man har också auditeringar på de kvalitetssystem man har, som, om jag inte är helt fel underrättad, kommer att komma nu under det kommande året också. Jag tror vi har den där biten under bra kontroll, men däremot gäller det att ständigt och jämt vara på tårna att man utvecklar det arbete som görs så att det faktiskt blir det som vi kan visa upp utåt, som ett flaggskepp vi är stolta över. Där tror jag, som jag sa i mitt anförande, att grunden finns i den sjöfartsutbildning som vi har. Den ska vi bygga vidare på och runt den kan vi bygga en vacker krona på det här trädet. 

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag det låter bra. Jag tycker nog att ministern ska ta in det här med vård också, även om det är ett kvinnodominerat område. Men det krävs otroligt mycket utveckling, speciellt inom äldreomsorgen, om vi tillnärmelsevis ska klara av den. Där är teknologi någonting som man borde lyfta fram. Men det här tyder på att vi kommer att få diskutera Ålands högskola många gånger i framtiden och det ser jag fram emot och jag önskar ltl Johan Ehn lycka till som utbildningsminister.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Tack herr talman! Jag tycker det är glädjande att högskolan får så mycket uppmärksamhet som den får i dag. Det är den verkligen förtjänt av. Med det finns en hel del tyckande och också kanske sammanblandning av olika begrepp.

När det gäller forskningen så har vi ett väldigt gott exempel i högskolan på Åland, där man gör ett forskningsprojekt inom äldrevård i samarbete med kommunerna. Det är ett EU-projekt, som också ÅHS är involverat i, där man hemma hos äldre har en form av enkla datorer och skärmar, så att äldre direkt kan få kontakt, sträcka fram handen och visa om det är såhär som jag ska göra eller liknande, om det är något man själv bedöms klara av. Det här görs professionellt i samarbete med andra universitet och så vidare.

Däremot, det som nämns här i ltl Sundbacks anförande, ses forskningen mer som elevernas slutarbete, som jag tolkar det. Så det finns både slutarbeten och forskning.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det första exemplet minister Britt Lundberg hänvisar till, är väl det som man egentligen bedriver i Åboland. Eftersom jag läser Åbo underrättelser varje dag, är jag ganska väl förtrogen med det där. Det är ett intressant projekt, jag vet inte riktigt om man kan kalla det forskning, måste jag säga. Det beror på vad man lägger in i begreppet. Det är väl att prova ut en ny verksamhet, en sorts utveckling av äldreomsorgen med hjälp av framför allt TV-mottagare.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Jag tror att all forskning vid Ålands högskola kommer att behöva göras i samarbete med andra, eftersom man har väldigt begränsade resurser och eftersom det också bra att vidga vyerna. I det här fallet är det mycket riktigt ett samarbetsprojekt med Åbo som görs.

Det här är absolut forskning. Det här är tillämpad forskning, forskning som ger ny kunskap, som är tillämpbar och som också efterfrågas av någon form av verksamhet, i det här fallet äldrevården.

När det har talats om forskning inom personalen på högskolan så är det forskning som fortbildning som används som ett instrument, både inom yrkeshögskola men också inom universitet. Det är till den mån som lärarna emellanåt är med i forskningsprojekt eller också själva bedriva forskning, för att tillföra ny kunskap och för att utbildningsprogrammet ska kunna hållas på framkanten. Vi har ju också gjort ett program nu för forskningspolitiken. Jag tycker vi har ett bra grepp om den.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat. Begärs ytterligare ordet när det gäller utbildnings- och kulturavdelningen? Den diskussionen förklaras avslutad. Vi går vidare med näringsavdelningen. Begärs ordet?

Minister Torbjörn Eliasson

Tack herr talman! I mitt anförande, så kommer jag att uppehålla mig samhällsekonomi, eftersom näringslivet är så starkt förknippat med landskapets ekonomi och överhuvudtaget på ett makroplan. Jag kommer också att berätta lite om vad som ingår i budgeten, hur vi har tänkt där och så tänkte jag avsluta med ett litet kort testamente, om det tillåts.

Allmänt i det tuffa budgetklimat som lågkonjunkturen och nedgången i landskapets inkomster utsätter oss för måste vi spara, effektivisera, förändra strukturer, men också våga satsa på framtid och tillväxt. De flesta bedömare är överens om att de riktigt goda åren med höga klumpsummor och flitpengar knappast kommer tillbaka.

Det är därför skäl att räkna med att guldåren är över och att vi, även med förbättrade prognoser längre fram, måste spara mycket mer än hittills. Vi har ett strukturellt underskott på 10-15 miljoner euro, kanske mer, som ska hanteras politiskt, framför allt genom nya prioriteringar.

Men, bästa lagting, prioriteringar behöver inte bara betyda nerdragningar, utan även satsningar – och då pratar vi näringsliv. Fungerar inte motorn så står bilen stilla. Alltså, vi måste hålla igång motorn så att hjulen snurrar, att företagen har förutsättningar att hålla jobben, växa och skapa nya arbetsplatser och generera skatteinkomster till landskapet och kommunerna!

Herr talman! I kärnverksamheterna vård, omsorg och utbildning är målsättningen att behålla servicenivån, det är vi alla överens om. Vi ska fortsätta att producera den jämförelsevis höga service som erbjuds, men på effektivast möjliga sätt, vilket faktiskt innebär att det inte får vara tabu att kritiskt granska även dessa områden. Även här kan näringslivet komma in, det finns säkert områden där det privata kan sköta servicen, det viktiga är dock att kraven på servicenivån är höga.

Regeringens målsättning är att så fort som möjligt få budgeten i balans igen, men det är ingen lätt ekvation att lösa. För tre år sedan när vi gick in i lågkonjunkturen, minns jag att jag i min roll som ordförande för finansutskottet sade att vi måste räkna med en femårsperiod innan det är möjligt att få utgifter och inkomster att åter mötas. Tyvärr är det nu ett faktum och risken överhängande att det kommer att ta ännu längre tid. Just nu är framtiden ovissare än på mycket länge!

Herr talman! En förändring till en långsiktigt hållbar budgetekonomi fordrar minskningar av konsumtionsutgifterna, vilket i klartext främst betyder minskning av personal. Att göra personalminskningar eller att i praktiken skära bort verksamhetsformer har visat sig lättare sagt än gjort, men det måste vi nu ha mod till att göra för att undvika upplåning. Och det måste göras så fort som möjligt innan reserverna är helt tömda.

Näringsavdelningen har pressade ramarna även i år och vi är faktiskt ensamma om att minska konsumtionsutgifterna, vilket visar avdelningens förmåga att ta sitt ansvar och förändra.

Flera strukturella reformer genomförs på näringsavdelningen.  Avbytarservicen minskar långsiktigt på budgetslitaget med det reformpaket som presenterades ifjol. Kostnaderna för försöksstationen och för Guttorp har minskats kraftigt under några år och vi arbetar med nya möjligheter att behålla verksamheterna men under ändrade former där privatisering fortfarande är ett alternativ. I fallet Guttorp kan en lösning vara på väg, där en kombination av verksamheter kan göra det möjligt att även trygga utplanteringen i de åländska vattnen.

En förutsättning för att kunna överföra försöksstationens verksamhet till Ålands hushållningssällskap är att vi nu kan ge signalen att föreslagen nivå är långsiktig!

Herr talman! Landskapsregeringen föreslår insatser för jobb och tillväxt i budgeten. Att ge näringslivet goda förutsättningar för entreprenörskap, risktagande, tillväxt och jobb.

Projekt ungt entreprenörskap tillsammans med åländskt näringsliv har vi diskuterat och det är på väg och kommer snart att sjösättas. Det är viktigt att man redan i grundskolan lär dig hur man kan bli entreprenör och hur viktigt det är att man satsar på det.

Vi har gjort en undersökning av riskkapital och kapitaltillgången på Åland och där har det kommit fram en hel del synpunkter som vi har redogjort för, men den kapitalförsörjningsgruppen ser vi gärna i budgeten att kommer att fortsätta sitt arbete och gå ännu djupare in.

Underlaget ligger till grund för en översyn av landskapsregeringens stöd till näringslivet med särskilt fokus på stimulans av tjänste- och serviceföretag, satsningar på att utveckla ny teknik och nya produktionsmetoder, IT, energi och miljö med mera.

Det är också viktigt att informationsinsatser kring kapitalförsörjningen ska utökas och förbättras. Det kom också fram i den här utredningen. Där ska landskapsregeringen, banker och andra finansiärer jobba gemensamt.

All välfärd byggs och bevaras med jobb och skatter. Ökad tillväxt i hela regionen är en mycket viktig målsättning.

Vi har ett projekt som heter Tillväxt Åland, det fortsätter. Det har varit och är framgångsrikt och många företag ute i regionerna har blivit hjälpta för att få en bättre solidaritet, få bättre marknadsföring och framför allt att kunna bli intressanta för generationsväxlingar längre fram.

Skärgårdsnämnden har omorganiserats och den har en viktig roll i dag som rådgivande organ till landskapsregeringen. Där har vi gjort en undersökning, ÅSUB har gjort den, där man siktar på att se vilka jobb som vi i framtiden kan skapa i skärgården. Det arbetet är inte färdigt med det fortgår.

Generellt kan man säga att det är viktigt att alla företag som exporterar från Åland ut till omvärlden, inklusive framför allt sjöfarten och livsmedelsklustret. Alltså de ska ges samma förutsättningar som företagen i närområdena, de som de konkurrerar med. Det har varit en viktig princip för regeringen. Sjöfarten är vår viktigaste näring, men också turismen har en stor potential. Där kommer förhoppningsvis nästa regering att gå vidare med att arbeta med den turismstrategi som vi tog fram och där finns ett hundratal människor som sitter i olika arbetsgrupper och som flitiga myror söker fram nya idéer och där hoppas jag verkligen den tillträdande regeringen tar vid. Den tillfälliga tjänsten som näringslivsutvecklare fortsätter.

En intressant sak i budgeten är att Visit Ålands verksamhet ska utvärderas. Vi har ett tvåårsavtal med dem och det är viktigt att man utvärderar och ser hur det arbetet fungerar och vad som eventuellt kan göras bättre.

 I budgeten framgår det också att vi ska utreda hur man eventuellt kan sammanföra destinationsmarknadsföring och försäljning. Ute i näringslivet finns det många idéer och synpunkter. Det här kan göras på flera olika sätt. Det kan göras inom ramen för Visit Åland. Det kan göras inom ett privat bolag, det finns också sådana intressen. Det kan vara en kombination, men det viktiga är att när man säljer och marknadsför Åland vet hur de här båda sidorna fungerar. Då kan man optimera försäljningen.

Det är viktigt att man investerar i lågkonjunktur och det sa jag också i början av mitt anförande. Investeringsstöden har visat sig vara och är viktiga instrument för omstruktureringar och för att höja effektiviteten, som skapar förbättrad konkurrenskraft. Det är viktigt att man riktar investeringsstöden generellt till företag och då inkluderar jag också livsmedelsproduktionen, till sådana områden så att man höjer effektiviteten och konkurrenskraften och gärna också satsar på unga företagare. Inom jordbruken är familjeföretagen speciellt viktiga. Vi har inga riktigt stora jordbruk och där ska satsningarna göras på konkurrenskraft och miljövänlighet.

Balansen på arbetsmarknaden är en viktig. Till all lycka som har vi bara tre procents arbetslöshet på Åland. Vi har haft cirka tio procentig arbetslöshet bland ungdomar, men den har halverats nu, och det får vi vara jättelyckliga över. Men i budgeten så finns det satsningar på arbetslöshetsersättning och sysselsättningsfrämjande åtgärder och de ska fortsätta i oförminskad kraft och vid behov kan man även utöka dem om situationen förvärras. Samtidigt så ska det också arbetas för inflyttning för att råda bot på kompetens- och arbetskraftsbrist. Vi jobbar alltså på!

Till sist, herr talman, ett anspråkslöst testamente! Jag har fått möjligheten att arbeta som näringsminister i drygt 1,5 år. Det har varit en mycket intressant tid som jag inte vill ha ogjord och det tackar jag för. Tyvärr är denna tid allt för kort för att på allvar kunna förverkliga sina idéer och visioner. Den möjligheten har nu nästa regering och näringsminister.

Men det bör sägas att till och med en valperiod om fyra år är för kort när det gäller att skapa förutsättningar för ett blomstrande näringsliv. Det viktigaste i utformningen av näringspolitiken är långsiktighet. För att näringslivet ska kunna utvecklas gynnsamt och växa ska spelreglerna vara klara och långsiktiga, inte växla från regering till regering. Det är allmänt känt att ett land inte behöver ha de lägsta skatterna för att dra till sig kapital och företag – viktigare är att företagen kan förvänta sig stabilitet i lagstiftning och myndighetsutövningen! Det är också viktigt att byråkratin minimeras – där finns en hel del kvar att göra!

Herr talman! En näringsminister har också stora möjligheter att göra insatser för miljön eftersom de flesta företagsverksamheter i högre eller lägre drag påverkar miljön – både negativt och positivt. På Åland har vi stora möjligheter att minska det negativa och satsa på det positiva. Jag tänker då till exempel på våra fantastiska förutsättningar att själva producera grön energi - inte bara för vår egen räkning utan även för export! Jag ser våra möjligheter att satsa på it och nya miljötekniska lösningar – det finns know how, vilja och intresse bland unga åländska entreprenörer! Jag ser Ålands chans att bli stor exportör av miljövänligt producerade livsmedel – nu när ekologisk efterfrågan ökar ska vi haka på, där finns det pengar att hämta! Och vi har redan ett positivt laddat varumärke, som kan göras ännu bättre men framför allt mycket mera känt.

Jag önskar den nya regeringen och den nye näringsministern lycka till! Som parlamentsledamot kommer jag att stöda alla nya initiativ som skapar tillväxt på miljöns villkor! Tack, herr talman!

Ltl Tony Asumaa, replik

Herr talman! Minister Eliasson nämner i sitt testamente att guldåldern är över och att näringslivet ska generera skatteintäkter till kommun och landskap samt att näringsavdelningen ska ge goda förutsättningar för företag.

Näringsavdelningens kostnader ligger i budgeten på 23,5 miljoner euro och av det har man vikt 10 %, 2,6 miljoner euro, till övriga branscher om man exkluderar primärnäringarna. Vi vet att vi har 23 000 företag på Åland. Av de här finns 106 i primärnäringarna, alltså 95,5 % är något annat än primärnäringarna. Men de får 10 % av pengarna.

Av BNP står övriga branscher, om vi exkluderar primärnäringarna, för 97,2 % av Ålands BNP. Är det här enligt minister Eliasson rätt strategi att höja Ålands BNP och är det goda förutsättningar för dessa bolag?

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Varje gång jag har stått i den här stolen har jag fått den här frågan. Jag har levererat samma svar varje gång. Det här är ett sätt att försöka ställa livsmedelssektorn mot övrigt näringsliv och det gillar jag inte över huvud taget. Vi vill även ha vårt livsmedelskluster intakt och vi vill utveckla det. Det måste vi göra på förutsättningar, som vi inte själva bestämmer. De bestäms i sista hand av EU. EU och de program som görs upp och slås fast av EU.

Där kan vi inte göra så värst mycket. Skulle jag ha mera pengar, vilket jag inte har, budgeten har minskat vartenda år, så skulle jag naturligtvis satsat mera på övrigt.

Ltl Tony Asumaa, replik

Herr talman! Jag talade inte en enda gång om att vi skulle ställa någonting mot någonting, utan jag frågade om det har varit en strategi att fördela 10 % till de som genererar 97 % av BNP?

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Mitt svar var ett svar på ltl Asumaas fråga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack herr talman! Tack minister Eliasson för goda och ambitiösa insatser under de här 1 1/2 åren.

På den här sista diskussionen kunde man travestera att ju mindre bidrag det ges till branscher ju större produktionsvärde. Men det kanske är en för långtgående slutsats. Däremot ser vi i budgeten nog att tilldelningen till näringsavdelningen har ökat och där kommer min första frågeställning. Från 2011 till 2012 med 5 % och under allmän förvaltning på sidan 159 att bokslutet 2010 visar på allmän förvaltning på 1 294 000 och förslaget för 2012 är 1 838 000, alltså en ökning med 42 %. Förklara gärna!

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Jo, budgeten har totalt ökat om vi tittar till konsumtionsutgifter, överföringsutgifter och allting. Här handlar det om budgetteknik. En stor ökning att man har plockat fram pengar inom fiskerisektorn, som alltså finns programmet. Det kan ltl Roger Jansson titta på. Där är det stora pengar som har budgeterats upp. Det kommer säkert att räcka i två år.

Vtm Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag fick inte något svar på min fråga om den allmänna förvaltningsexpansionen. Möjligen att jag inte förstod svaret rätt. Men den andra frågeställningen jag har gäller turismens främjande. 1 220 000 ska gå till marknadsföring via Visit Åland r.f. Landskapsregeringen har tagit fram en turismstrategi och det har även tidigare jobbats med de här frågorna. Där har man konstaterat att kvaliteten i landturismen är för låg, evenemang- och aktivitetsturismen måste utvecklas betydligt för att man ska få en året runt turism i landskapet och därmed lönsamhet i de befintliga anläggningarna. Men här finns inte med ett ord sagt någonting om Visit Åland, som får alla våra pengar för turismen, ska ha något ansvar för det. Det fortsatte bara med att man ska fortsätta och marknadsföra den här lite skraltiga produkten som vi har med vissa goda undantag förstås.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Tillbaka till den förra frågan. Det är viktigt att man minskar på konsumtionsutgifterna. Det har vi arbetat på. Faktiskt är näringsavdelningen den enda avdelningen som minskar konsumtionsutgifterna 2012 i budgeten med -3 %.

När det gäller Visit Åland så står det i budgeten att verksamheten ska utvärderas. Vi skriver tvåårsavtal med dem och då ingår det i det jobbet att titta på de här sakerna. Det är därför vi vill utvärdera det. Det är rätt som ltl Jansson säger att kvaliteten är alltför låg på våra anläggningar och därför kommer det också att behövas investeringar från näringslivet för att bygga fast det. Men allt det här kommer att utvecklas i den process som pågår nu med turismstrategin, där ju Ålands näringsliv också är inkopplat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! Det här handlar lite om det som ltl Roger Jansson berörde, Visit Åland och bolagisering. Jag var på Visit Ålands höstmöte och där nämnde Vd:n själv att man ska titta undersöka om det finns en möjlighet att bolagisera Visit Åland och jag vet att bland näringslivet så anser man att det är den enda formen för att man ska få någon struktur på Visit Åland. Men jag tror att Visit Åland självt inte är så begeistrat av förslaget. Hur har landskapsregeringen ställt sig i frågan? Har man ställt krav, har man backat upp eller på något vis ställt krav gentemot Visit Åland att undersöka det.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! När det gäller bolagisering av Visit Åland, så har det diskuterats flera gånger tidigare. Det jag har sagt är att det är en fråga för medlemmarna, eftersom det är en förening. Vi kan inte härifrån säga att Visit Åland ska bolagiseras. Det är någonting som föreningsmedlemmarna själva får bestämma om de ska göra och det är en möjlighet. Men även jag tror att det är lättare att driva framför allt försäljningen i bolagsform. Det tror jag och därför har vi haft diskussioner med näringslivet i just den frågan, som jag också nämnde i mitt anförande. Därför vill vi nu att den nya regeringen ska se på möjligheterna och fördelarna av att i framtiden sammanföra de här två sakerna, det vill säga destinationsmarknadsföring och försäljning. Hur det ska ske och i vilken form, det kan vi inte uttala oss om, men vi vill att man ska utreda det.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, det har alltid varit ett bekymmer att få in marknadens andel av pengarna eller att det ska räcka till, som det står i stadgarna, att det ska motsvara 40 % eller 50 %, sen kommer resten från landskapet. Jag vet att det säkert skulle finnas större intresse i branschen om Visit Åland skulle drivas i bolagsform och att det skulle vara ett aktiebolag. Här tycker jag att den som tillträder som näringsminister har nog arbete att jobba med.

Men sen en annan sak och det gäller det eländiga gemensamma bokningssystemet som branschen många gånger har frågat efter. Det har funnits olika åsikter, men vad har landskapsregeringen gjort där, ställt krav eller har man försökt lyfta upp den här frågan?

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Jag delar ltl Eklund uppfattning i den här frågan att mycket skulle underlättas i bolagsform. Vi har arbetat på det även om det inte torgförts så mycket. Vi har exempelvis haft hit Anders Blomqvist, ni vet skidåkaren, som var här på kickoff inför turismstrategin och tillsammans med Ålands näringsliv, Visit Åland och representanter för näringslivet, diskuterade möjligheterna och fördelarna med att i bolagsform driva den här frågan. Där har man både marknadsföring och försäljning på ett ställe och det är jätteviktigt att man också skulle kunna nå hela Åland från sin dator, att man inte ska vara så utspridda. De här tankarna har vi jobbat med, men nästa regering måste utreda det vidare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Christian Beijar, replik

Herr talman! Minister Eliasson tog i allmänna ordalag och nämnde något om AMS. Min fråga är, det står här, att landskapsregeringen anser att AMS i sin verksamhet ska prioritera de funktionshindrade högt. Vad avser ministern med det och vad har han gjort åt det?

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Ja ministern avser nog exakt det som det står där. Exakt det.

Ltl Christian Beijar, replik

Herr talman! Jag hade också en tilläggsfråga. Vad har ministern tänkt göra åt det?

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Ministern har inte så stora möjligheter att göra någonting efter det här eftersom en ny regering tillträder. Jag är övertygad om att de kommer att ha samma uppfattning, som står i den där meningen i budgeten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det var värdefullt att få höra minister Torbjörn Eliasson testamente. Det är alltid viktigt att få kännedom om erfarenheter som människor har gjort av olika slag. Det var många punkter som jag gärna skulle ha diskuterat mera, särskilt glad blev jag över att ministern i sista minuterna av den här regeringen liv, tillstår att det här med ekologiska produkter skulle vara viktigt för Åland. Synd att det kom så sent, för det leder inte till någonting för den här regeringen.

Men ministern sade också att byråkratin måste minimeras med tanke på näringslivets utveckling och att det finns mycket att göra på det området. Jag skulle vara lad om ministern nämnde åtminstone en eller två exempel på vad det kunde innebära konkret?

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Jag har alltid tyckt att ekologisk odling är någonting viktigt och någonting bra. Det är självklart att om man kan odla utan att använda gifter, så är det naturligtvis att föredra. Men det är också sagt är att det måste finnas en efterfrågan och det är det som det bygger på. När det finns en efterfrågan på ekologisk produktion, så kommer det att medföra att man odlar ekologiskt. I efterfrågan på ekologiska produkter har jag förstått att det börjat rycka mer och mer.

När det gäller byråkratin så finns det mycket som kan göras där och det är egentligen det vi gör här i den här salen. När vi stiftar lagarna skapar vi byråkratin. Det är då vi måste testa och se är det här verkligen nödvändigt, för sen måste tjänstemännen följa det och ofta blir det ganska mycket byråkrati.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det sista köper jag nog inte. Det är regeringen som lämnar framställningarna till oss och då ska nog rättssäkerheten vara beaktad. Byråkrati är ofta nödvändig just för likabehandling, sökandens rättskydd men framför allt för rättsäkerheten. Det där är inte tillräckligt noggrant. Många häver ur sig att byråkratin ska minskas och trevligast vore att bara gå kvittera ut pengarna, men det är ju trots allt skattemedel. Jag vill nog ha mera konkreta exempel på vad det är, inom vilka områden, på vilket sätt kan vi minimera byråkratin. För det är ju det man vill från näringslivet och man ska ta det på allvar, men sen gäller det att här i huset säga vad som är realistiskt och vad som är fromma förhoppningar.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Jag anser fortfarande att det finns mycket att göra här och det är klart att förslagen kommer från landskapregeringen. Förra gången talade ltl Sundback om att det här inte får vara en postlåda och idag pratar hon om brevbärare. Det är ju faktiskt här vi stiftar lagarna. Det är Ålands lagting som bestämmer det. Ju mer komplicerade de är, desto mera de innehåller, är risken stor att de skapar mera byråkrati. Så är det. Här ska vi se till att vi gör det så okomplicerat som möjligt. Det vinner vi alla på. Både privatpersoner och företag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Man kan konstatera att näringsminister Eliasson har varit lyckosam i sitt förvärv, trots den korta tiden. Det är egentligen två saker som jag främst tycker har återkommit och som är oerhört viktigt för Åland. Det ena är nog ekologisk odling och jag vet att det håller på att hända oerhört mycket och kommer att hända oerhört mycket på Åland inom ekologisk odling och framför allt inom ekologisk förädling. Det är ett jobb som har gjorts den senaste tiden, som kommer att visa sig här inom ett eller två år. Det ska han ha allt beröm för. Men det allra viktigaste, tycker jag, av vad han åstadkommit, är en minskad arbetslöshet. Jag vill påstå att med näringsministern i spetsen har det åstadkommits att vi i princip inte har någon arbetslöshet på Åland idag. Framför allt ungdomsarbetslösheten har halverats från tio till fem procent. Det finns inte en enda ort i Europa, som kan visa upp sådana fantastiska siffror, att vi kan ge våra ungdomar arbete, när arbetslösheten i andra länder ligger på 20, 30 och 50 procent. Här tycker jag att Eliasson har gjort ett bra jobb.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Tack ltl Runar Karlsson, jag har ingenting att anföra mot detta. Tack!

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade. Plenum avbryts för lunch. Vi återupptar arbetet kl. 12.35.

Talmannen

Plenum fortsätter.

Ltl Tom Grahn

Herr talman, bästa kolleger! I mitt anförande angående näringslivet i landskapet så kommer jag att koncentrera mig på näringslivet överhuvudtaget. Jag kommer att leda in mig på ett kärt tema, för att inte göra er besvikna, skärgården ur näringslivsaspekt. I det hänseendet kommer jag att presentera mina två motioner jag skrivit och där jag fått största delen av lagtingsgruppen bakom mig.

Men innan vi börjar måste vi ta en liten tillbakablick på gårdagen. Igår nämnde många talare Tyskland och Bundesbank och de reagerade igen igår. Innan jag kommer till Tyskland så vill jag framföra några reflektioner av gårdagen.

En offentlig förvaltning återspeglar samhället och dess framtid, inte tvärtom. Efter många och långa goda år följer oftast efterklokhetens kranka blekhet. Situationen i landskapet Åland är god. Landskapet är skuldfritt och har fortfarande god likviditet.  De goda åren har fört med sig en personalstyrka på 1800 personer som är 6,4 % av Ålands befolkning, uppskattningsvis 10 % av den arbetsföra befolkningen. Motsvarar landskapregeringen organisation de krav och de utmaningar som framtiden ställer på oss? Jag tvivlar och analyserar.

Ltl Asumaas anförande igår var mycket instruktivt, det bästa igår och bådar gott för finans- och näringsutskottets arbete fyra år framåt. Det bådar gott för en samhällsutveckling, det bådar gott för en ny, kreativ skärgårdstrafik inom åtta år. Tyskland kom samtidigt ut med alarmerande siffror: Den tyska ekonomin 2012 förespåddes i juni växa med 1,8 %, i oktober med 1,0 % och igår den 21.11 i bästa fall växa med 0,5 – 1,0 %. I bästa fall. Finland är beroende av sin export. Jag är rädd att minister Perämaas varningar inte är överflödiga och 0,45 % statens inkomst släpar 10 – 15 miljoner euro efter budgeten under 2012.

Mitt liv har lärt mig att det enda som är beständigt är en ständig förändring. Den som, det företag, den förvaltning som klarar av detta överlever bättre än andra.

Gårdagens lärdom i sammanfattning: Genom att utveckla och förändra organisationen, dess struktur, dess ledarskap och ledning, skola personalen i att leda, delta och bli ledd kommer Ålandsmodellen också i fortsättningen att vara internationellt efterfrågad. Det finns alla förutsättningar.

Nu till näringsavdelningens budget 2012.  Den gula boken 2012 omfattar 42 sidor: Det man vill göra för 23,5 miljoner euro med 5,4 miljoner euro eller 78 personers insats. Den blåa boken, berättelsen för 2010, omfattar 23 sidor beträffande näringslivet. Vad man gjort för ett år sedan är inte övertygande. Vad näringsavdelningen gjort 2011 finns det endast budgetjämförelsesiffror på. 5 % av landskapets verksamhetsutgifter i fråga om löner mätt, sköter om 20 % av överföringsposterna. Nota bene.

Min första reflexion är: Jag vill se en kontinuitet, en analys och utvärdering av satsningar i överföringsposter på 18 miljoner euro som bas för följande års satsningar och jag vill rikta finans- och näringsutskottet och i synnerhet den nya regeringens ministers uppmärksamhet på detta faktum. Vissa utvärderingar kräver till och med oberoende revision. Mer resultat och konsekvensbedömning.

Näringsavdelningen, som dess namn säger, förvaltar landskapets näringslivs-potential. Konsumtions- och överföringsposterna, alltså bägge posterna sammanlagt, i storleksordning, 2012 är följande: 1) EU landsbygdens utveckling 8,4 miljoner euro, 2) AMS 4,8, 3) Främjande av lantbruket 2,7, 4) Näringslivets främjande 2,6, 5) Allmän förvaltning 1,8, 6) EU fiskerinäringens strukturprogram 1,6, 7) Ålands fiskodling 0,4, 8) Ålands teknologicentrum 0,4, 9) Främjande av skogsbruket 0,3, 10) Främjandet av fiskerinäringen 0,2, 11) Jakt- och viltvård 0,1, 12) Skötsel av egna skogar 0,1, 13) Regionala utvecklingsfonden 0,04. Totalt 23,4 miljoner euro.      

Min andra reflexion är: Är det näringslivs Åland vi utläser av denna tabell fortfarande ett agrar- och fiskerisamhälle? Jag är medveten om tillspetsningen, men kan inte låt bli att relatera det som skrivits och budgeterats. Mitt budskap till finans- och näringsutskottet och den nya ministern är att bryta ner dessa 42 sidorna i enkel begriplig text, substans och satsning och därefter bygga upp dem igen som Åland 2012 framåt behöver och kräver.

 Tillåt mig att analysera närmare det som inte tyder på ett agrar- och fiskerinäring nämligen position 4 ovan, det vill säga näringslivets främjande, 2,6 miljoner euro. På sida 161 kan vi läsa de övergripande målsättningarna: hög sysselsättning, ökat antal hållbara arbetsplatser i skärgård och på landsbygd, ökad export av tjänster och produkter, breddning av näringsstrukturen i landskapet, ökad tillväxt i form av fler företag och fler företag som växer.

Kärnan i de näringsutvecklande åtgärderna är projekt- och företagsfinansiering (näringslivet och regional utveckling), destinationsmarknadsföring, Ålands Utvecklings Ab (riskkapital) och Ålands Teknologicentrum. Slutklämmen på sida 162 läser: ”Den regionalpolitiska målsättningen är att näringslivet i hela skärgården ska vara livskraftigt. Landskapregeringen eftersträvar en fortsatt spridd bosättning i landskapet och en jämn befolkningsutveckling i alla regioner”.

Min tredje och sista reflexion, inför er bästa kolleger är: Utmaningarna inom det åländska samhället, dess näringsliv och landskapet Åland är av helt annan kaliber än 2,6 miljoner euro av 23,4 miljoner euro (10 %) och jag ber igen den nya ministern med hjälp av finans- och näringsutskottet att sätta sig in till grundstenen och dess murbruks sammansättning och på nytt mura upp det näringsliv som ett harmoniskt Åland kräver 2011-2014 och framåt.

Nu går jag över till skärgården av idag och imorgon.

Herr talman! Vera från Knutsboda ringde mig igår kväll. Hon hade lyssnat på radio och hon hade blandat den information och den ordväxling som ledamöterna Asumaa och Sundman utbytte. Syntesen av detta privata samtal löd i korthet så här: Eftersom Åland inte går i konkurs och eftersom hela arbetspresterande styrkan i landskapet Åland på 1800 personer kommer att flytta till Lemland, har Vera beslutat att flytta. Dessutom, ”rykten om hennes förtidiga bortgång är överdrivna “ sa hon.  Vera var stött och meddelade att hon flyttar till jungfruliga Jurmo. I Jurmo finns det ca 40 personer, ingen butik, ingen post, inget nattliv, vägbelysningen i mörka november var hon inte säker på, men i Jurmo måste man tycka om sig själv för att trivas. Låt oss följa med Veras Jurmo vistelse under denna lagtingsperiod.

Bästa kolleger, det var det positivaste jag hittade som inledning till Ålands skärgård av idag. Veras morgondag beror på er. Min analys är, är jag rädd, noggrann och träffsäker:

Befolkningsrörelsen har varit negativ i 100 år. Under de senaste två generationerna har befolkningen halverats till dagens 2200.

Dessutom har farten tilltagit de tre-fyra senaste åren – en hel by har försvunnit på tre år. När en baby föds så dör tre 90-åringar.

Samhällsutvecklingen 2011 är känd och får större tyngd då vi läser ÅSUB 2010 ålderskvoter och försörjningsbörda och försörjningskvoter: Finlands minsta kommuner leder tyvärr denna statistik startande med Sottunga och alla fem andra på platserna 2 till 6. Äldrekvoten Sottunga, Vårdö, Kumlinge, Föglö, Brändö och Kökar. Försörjningskvot Sottunga, Vårdö, Föglö, Kumlinge, Lumparland och Brändö. Det som inte framgick ur Nya Åland förra veckan det är att om man sätter in den punkten i ålderskvot eller försörjningsbörda, så ligger Åland 20 år på den siffra som Åland, Finland och Sverige är år 2030. Ålderskvoten är 50 och försörjningskvoten är nästan 100.

Näringslivets ensidighet är riskfyllt över bredden: de fem största företagen står för 90 % av beskattningsbar inkomst och de två största fiskodlarföretagen står för 85 %. Två kommuner är i avgörande grad beroende av dessa två företag.

Vägnätet och färjtrafiknätet är tiotals år gamla och de enda färjor som inte är avskrivna är Viggen 1998 och Skarven 2010. Medelåldern på färjorna är 23 år.

Och markpriserna täcks jag inte ens nämna inte.

Herr talman! Det samhälle som lagtinget och landskapregeringen förvaltar består av drygt 28 000 invånare, ca 4000 icke röstberättigade unga, ca 4 000 icke röstberättigade ålänningar, 20 000 röstberättigade och av de 13 000 som röstade. Bland alla dessa finns det drygt 2 200 skärgårdsbor, knappa 8 % av befolkningen. Det område de bor på är lika stort som fasta Åland.

Bästa kolleger, det är ni som avgör skärgårdens framtid via vår landskapsregering som tillträdde idag för en stund sen. I och med den nya regeringen är min praotid i lagtinget till ända. Jag lämnar efter mig tre budgetmotioner, av vilka två berör näringsavdelningen och näringslivet i skärgården: Motion nummer 13 och 15.

Budgetmotion 13, konkreta åtgärder och stöd för att säkra fiskodlingens framtid i skärgården. Finlands statsrevisorer har redan en längre tid uttryckt sin önskan att se en ökad fiskodling i Finland, av sina statsrevisorsuppdrag. Den väsentliga delen av Finlands odlade fiskvolym sker i skärgården. Ur miljösynpunkt är det viktigt att inse att fiskodlingen är en så kallad punktbelastning av kväve och fosfor i motsats till jordbrukets diffusa belastning. Med anledning av ovanstående föreslår vi, jag är första undertecknare, texten finns framför er, och jag har fått totalt fem signerare.

Den andra motionen är öronmärkt riskkapital för utveckling av skärgårdens näringsliv inkluderat skärgårdens inkubatorverksamhet. Å ena sidan behövs det existerande näringslivets starkast på ett sådant sätt att det inte sviker och å andra sidan måste vi bygga upp någonting nytt kring det vad vi har.

För att spara tid och möjligen svara på frågor, vill jag gärna att ni läser själva motionen. Avslutningsvis herr talman, ärade finans- och näringsutskott och lagting. Om inte ni bryr er om samhällsutveckling och näringslivet i skärgården, vem annan gör det då? Tack.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack herr talman och tack den alltför kortvariga kollegan Tom Grahn för en intressant analys av Ålands ekonomiska situation. Men det var sannerligen inget vackert bokslut över den gångna fyraårsperioden, som har lämnat oss i detta läge.

När det gäller behovet av ledarskap i offentlig förvaltning är vi helt överens. När det gäller behovet av stora förändringar inom förvaltningen, moderniseringar och effektiveringar är vi helt överens och kollegan Grahn kommer säkert att vara nöjd imorgon när han får läsa den nya regeringens regeringsprogram.

Men med tanke på situationen Europa och vårt läge med ett underskott till nästa års budget på 17 miljoner och därpå följande med 25 miljoner. Har vi råd med så här mycket pengar, t.ex. till näringsverksamheten? Kommer vi att ha råd med det, om det ytterligare blir nedgångar i den europeiska ekonomin?

Ltl Tom Grahn, replik

Den nya näringsministern finns inte här ännu, men jag tror att det är hans uppdrag att mura upp någonting när han har insett vad han har tagit över och som jag sa i min reflexion ända till murbrukets sammansättning.

Åland är rikt, Åland är förmöget, Åland är skuldfritt, men vi måste vända nya blad i historien. Vi måste inse vad som håller på att hända, vad vår styrka är och sedan bygga upp en förvaltning som motsvarar den framtid som det samhälle vi har. Egentligen handlar det om mänskliga investeringar, inte penninginvesteringar.

Vtm Roger Jansson, replik

Herr talman! Också om detta kan vi vara överens, men det är en ganska långsam och långsiktig process i starten på den resa, som faktiskt borde ha startat för länge sedan. Vi har ju ändå att göra med de pengar som vi får in och de pengar som går ut är betydligt flera än de pengar som vi får in. Då är det ju extra viktigt att man hushållar med medlen, när man även måste dra ner på högt prioriterade verksamheter, för att någorlunda få ekonomin i balans. Det är ännu viktigare då att man verkligen prioriterar rätt när det gäller att åstadkomma tillväxt, eftersom där är man inte ensam utan det är ju näringslivet som ska stå för tillväxten. Våra medel som politiker är begränsade och de är inte så många. Då gäller det verkligen att prioritera dem rätt.

Ltl Tom Grahn, replik

Ltl av som Asumaas analys var ganska träffande och jag kan bara konstatera att jag hade ett större tal än det han nämnde, under tre till fyra år. Vi ska inte göra det för fort. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! Ltl Tom gjorde en ganska tragisk och intressant analys över hur utvecklingen har gått i skärgården de här sista 20-30 åren. Ska man dra slutsatsen att den politik som har förts under de här åren har varit felaktig och felprioriterad. Bland annat har ltl Tom Grahns eget parti varit delaktig och nästan alla som sitter här förutom mitt parti. Eller hur ska man bedöma din analys?

Ltl Tom Grahn, replik

Herr talman! Även om analysen till sin struktur är negativ, så visar den på konsekvenserna av det som har gjorts utgående från lagtinget sedan 1978. Jag tror inte att det kanske är rätt att peka på vems fel eller vems förtjänst det är eller så vidare. Alla är medvetna om att skärgården håller på att krympa bort. Frågan är om vi ska göra någonting eller ska vi låta det hända?

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! Det här händelseförloppet har pågått sedan 1978, som ltl Grahn nämnde. Det har inte skett på någon kort process. Jag tolkar det som att du anser att den här utvecklingen av politiken som har förts under alla dessa år har egentligen varit felriktad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Ltl Grahn pratade om att vissa delar av näringsavdelningen skulle behöva plockas isär och muras upp från grunden igen. Om jag förstod det rätt så gick det mesta till primärnäringarna och bara 10 procent till resten av näringslivet. Då undrar jag hur han har tänkt sig fördelningen efter det och hur vi ska administrera denna jordbruks- och fiskepolitik som EU driver. Vi som har den minsta organisationen i Europa klarar av det med nöd och näppe med de resurser som vi har nu. Det skulle vara intressant att höra hur det skulle gå till med EU:s politik.

Ltl Tom Grahn, replik

Herr talman! Enligt min uppfattning och bedömning så är EU-pengar också våra pengar. Det finns inga fler pengar. Om det är 50 procent av 100 procent som vi betalar så är det våra egna pengar.

Ltl Fredrik Karlström, det är ditt uppdrag att mura om.

Ltl Jan Salmén, replik

Det skulle ha varit intressant att ha haft någon murare här i salen.

Det är just jordbrukspolitiken som inte vi bestämmer själva över som jag är intresserad av. Ska vi lägga ner jordbruket? Fiske är ju nästan nedlagt, men kanske nya näringsministern Karlström som är lite intresserad av fiske får fart på det igen. Vi får hoppas att han sätter till knutarna på det. Ska vi lägga ner jordbruket här på Åland? Tycker ltl Grahn att det behövs öppna landskap och betande djur på Åland?

Ltl Tom Grahn, replik

Herr talman! Jag har murat i 35 års tid i näringslivet. Jag kan inte stå här och mura nu på basen av 42 sidor, en gul bok och en blå bok och sedan fattas det en grön bok. Men jag vet att det går att göra. Om ni ger mig uppdrag så kan jag göra det. Vi har en ny näringsminister, låt honom börja med det. Jag kan nog stå till tjänst. Vi ska inte lägga ner jordbruket.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Fredrik Karlström

Tack, herr talman! Jag tänkte ta tillfället i akt och att hålla ett allmänt näringspolitiskt anförande idag. Jag tänkte inte titta så mycket tillbaka på de senaste decenniernas näringspolitik eller skrivningarna i den här budgeten. Jag tänkte allmänt reflektera över ämnet i fråga.  

Jag ber om ursäkt att jag missade ltl Grahns anförande, jag får läsa det stenografiska protokollet.
Jag anser att ålänningarna tillhör ett av världens driftigaste folk, se bara på vad som skapats här sedan självstyrelsens tillkomst. Visst är det åländska näringslivet, dess vidd och bredd otroligt imponerande med tanke på att vi bara är 28 000 personer på den här ön. Vi är inte många ålänningar i världen och sett i ett större perspektiv skulle vi alla rymmas i en och samma skyskrapa i Tokyo, Dubai eller Shanghai. Vi är storleksmässigt som en liten förort till en mindre stad globalt sett.

Men det har aldrig hindrat ålänningens självförtroende att göra affärer eller hävda sig i världen och skapa företag som urskiljer sig ifrån mängden. Ålänningen, både infödda och inflyttade är kreativa, uppfinningsrika och mångsysslare, för många ålänningar är ingenting omöjligt och öbo-mentaliteten genomsyrar tankesättet.

Det som är viktigt nu, är att ta tillvara den kapaciteten, den andan hos ålänningen igen, gödsla den drivkraften och uppmuntra företag och entreprenörer till att inte se begränsningar utan fortsätta leta nya marknader, nya sätt att tjäna pengar och nya sätt att växa.

Det görs inte genom att ge mer bidrag till fler företag. I min värld är det är så enkelt att företag måste producera varor, tjänster eller innehåll som någon annan vill köpa för att ha ett existensberättigande. Insatserna ifrån samhällets sida måste vara att uppmuntra företag till ökad förädling, ökad produktion och ökade innovationer.

Sunda företag är bolag som genererar vinster, som växer och som gärna i min värld anställer. För att få fler företag att starta och för att få befintliga företag att växa krävs en strukturförändring som förändrar näringspolitiken.

Jag är övertygad om att gamla strukturer måste ses över, mycket måste göras annorlunda och nytt tänkande måste in. Det som på sikt skapar tillväxt och välstånd är ökad produktivitet, att man kan producera mer med de resurser som finns. Det gäller såväl inom förvaltningen som för näringslivet. En ny kultur för företagande måste skapas och där har politikers och tjänstemännens attityder en betydande roll för hur företagsklimatet blir.

Om politiker prioriterar näringslivet och förstår företagens vardag höjs både kunskapsnivån och intresset om företagande. När företagare och entreprenörer känner att regeringen och myndigheterna prioriterar och lyssnar på näringslivets behov känner de sig också tryggare och vågar genomföra fler satsningar, satsningar som behövs för att skapa utveckling och fler arbetsplatser.

Jag är övertygad om att grunden i företagandet och entreprenörskapet är den enskilda personens vilja att förverkliga sig själv och sin idé. Viljan att ta risker är det utmärkande och att våga blir det som driver utvecklingen i företaget framåt. Det är det vi måste sporra, uppmuntra och uppskatta samtidigt som vi måsta ha förståelse och beredskap att hjälpa till när satsningar och risktagningar går fel.

Byråkrati, onödiga regler och krånglig administration är ingredienser som tar död på idéer, kreativitet och innovationer. Där har vi politiker en stor uppgift. Min vision är att för varje ny pålaga vi lägger på vårt näringsliv bör vi ta bort någon annan. Vi måste våga se över gamla strukturer, invanda mönster och börja tänka i nya banor.

Vad vi på Åland behöver mer av är människor som är villiga att satsa sitt liv på sina idéer och sina företag.

Det behövs en kultur för företagande och Åland har otroliga förutsättningar. Här är det nära till beslutsfattare, till bankdirektörer och till samarbetsparter. Åland är ett av de få ställen i världen där det mesta går att ordna utan skriftliga avtal, där företag kan göra upp affärer med varandra med ett handslag och utan överdriven inblandning av jurister.

Åland har alla förutsättningar att bli ett företagsmecka. Här har bankerna tid, kunskap och kompetens att se en entreprenörs affärsplan och ide även om den kanske är gjord på en A4 hemma vid köksbordet.

På Åland står ministrarnas telefonnummer i telefonkatalogen. På Åland är det nära till allt och alla. På Åland finns en oerhörd kompetens i så många olika branscher och det finns en hel del pengar i omlopp, mycket tack vare den näring som varit motorn i näringslivet de senaste decennierna och som genererar stor köpkraft hos befolkningen.

Med den syn på företagande och tillväxt som jag har, följer också att politikens uppgift aldrig kan vara att peka ut branscher eller företag som viktigare än andra. Sanningen är att vi politiker inte har en aning om var framtidens jobb och tillväxt kommer att finnas. Vem hade för bara några år sedan kunnat ana att appar till mobiltelefoner skulle bli en marknad som omsätter miljarder euro? Vem skulle kunnat gissa att spelet angry birds laddats ner över 500 miljoner gånger nästan utan någon marknadsföring?

En politik som försöker hitta ”vinnare” bland branscher eller företag i allmänhet hittar oftast förlorare, och med det, slösar med skattebetalarnas pengar. Om politiker tror att det är vi som driver tillväxten kommer satsningar oftast på fel saker att göras, oberoende av vilka politiker som sitter vid makten vid aktuellt tillfälle. 

Det sättet som jag är övertygad om att näringspolitiken ska drivas på är genom samråd, diskussion och dialog. Konstruktiv dialog krävs där landskapet fortlöpande måste vara lyhörd för företagens önskemål och behov. Kommer det nya direktiv ifrån Bryssel ska vi exempelvis se hur vi kan tillämpa dem på bästa sätt ur vårt näringslivs synvinkel.

Politiker, tjänstemän och näringsliv behöver träffas oftare, både informellt och formellt. Förvaltningen, tjänstemän och politiker måste inse att de är till för medborgarna och företagen. Det som är bra för företagen är också bra för Åland som helhet.

Ett gott företagsklimat i allmänhet och ett mycket gott små- och nyföretagarklimat i synnerhet är nödvändigt för att vi fortsättningsvis ska ha tillväxt på Åland. Utan ett växande näringsliv med företag som vågar nyanställa, expandera och investera stannar inte bara tillväxten upp, den minskar. 

Välstånd skapas inte genom politiska ingrepp utan genom att människor har möjlighet att bygga upp företag, ackumulera kapital, investera och arbeta. Det finns inte en enstaka åtgärd som kommer att återge åländska företagare tron på vårt landskap som ett av de företagsvänligaste områdena i världen, att få dem att våga investera mer och anställa fler. Att ändra attityder tar tid men det är livsnödvändigt och det kräver hårt jobb från politikers och förvaltningens sida.

Det är inte svårt att starta ett företag idag, inte alls. Vem som helst kan göra det, det svåra är att överleva de första fem åren på det företaget. Det är inte svårt att skapa arbete åt sig själv som enmansföretagare om man är lite kreativ, men att ta steget från enmansföretag till att anställa någon, det är ett sjumilakliv.

Det är här vi bör sätta in samhällets resurser genom att stöda företagsamheten.

Tyvärr saknar vi många av de verktyg som andra länder har för att bedriva en aktiv näringspolitik, såsom behörigheten över skatter eller arbetsmarknadslagarna. Jag är övertygad om att trygga jobb bara finns i företag som går bra. Trygga arbetsplatser kan aldrig lagstiftas fram. Men trots att vi inte har alla verktyg i vår verktygslåda så har vi andra möjligheter att bedriva näringspolitik om vi bara är lite kreativa.

Ett bra åländskt företagsklimat kräver förutom en ny företagskultur även en utbyggd och säker infrastruktur, en god utbildning som ser till företagens behov, ett tryggt och säkert samhälle och framförallt krävs ökad inflyttning.

Entreprenörskap måste uppmuntras i skolorna, redan ifrån grundskolan. Vi måste i ett tidigt skede uppmana våra ungdomar att inte bara utbilda sig för att få ett jobb utan skaffa sig utbildning och kunskap för att bli företagare och entreprenörer. Men entreprenörskap är inte något man utbildar sig till, entreprenörskapen uppstår ur individens vilja att förbättra sin egen livssituation och när den möjligheten finns, då skapas nya företag och nya arbetsplatser.

Entreprenörskap och innovation kan uppmuntras och stimuleras om vi tillåter kreativa ämnen kombineras med traditionella, när olika områden korsbefruktas och när olika människor med olika bakgrund och kompetens möts.

Det gäller för oss politiker att ge varje unik individ möjligheten att förverkliga sina företagsdrömmar, däri ligger utmaningen de kommande åren.

Jag hoppas få återkomma inom en snar framtid med konkreta nya tankar, idéer och förslag till ett företagsklimat som passar Åland. Tack, herr talman.

Brage Eklund, replik

Herr talman! Jag får gratulera ltl Karlström till ett mycket innehållsrikt anförande. Ska han hinna genomföra allt det som han räknade upp under den här tiden så tror jag inte att de här fyra åren kommer att räcka till.

Jag fastnade lite för hans argument mot bidragen. Ingen är gladare än jag om systemen skulle fungera så att alla bidrag faller bort. Men det förutsätter att omvärlden runtom oss har samma system. Hur än minister Karlström vill så tror jag att det där systemet kommer att finnas kvar. Jag tror inte att han är herre att ta bort systemet heller. Jag hoppas att han kan fördela bidragen rätt.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag har aldrig trott att alla bidrag kommer att försvinna. Det finns inte någon möjlighet till det eftersom vi lever i en globaliserad värld och vi lever inom EU:s spelregler. Däremot kan man säkert rikta företagen på ett annorlunda sätt, vilket jag kommer att återkomma till framöver. Man ser framförallt på produktiviteten, tillväxten och sysselsättningen och att bidrag som delas ut har det som en huvudmorot. Man ska också titta på innovationstänkande och nyskapande.

Ltl Eklund, vi är överens om att bidragen förmodligen aldrig kommer att försvinna helt. Men det finns olika sätt att använda systemen på.

Brage Eklund, replik

Jag tror att vi sist och slutligen är ganska överens. Alla som söker möjligheter att få stöd på ett eller annat sätt så söker med tanke på att man ska försöka utveckla sitt företag eller bli större och anställa flera. Jag tror inte att det är så många enmansföretag som har möjlighet att få stöd överhuvudtaget och de söker inte stöd heller. De som får stöd är lite mera exportföretag.

Det är ett visst system som reglerar jordbruket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag uppskattar alltid ltl Karlströms entusiasm. Det var flera intressanta slutsatser i Karlströms anförande. En slutsats var att kulturpolitik och näringspolitik är ganska intimt sammanbundna. En viktig sak är att fundera över skolan och fundera över hur man ska uppmuntra entreprenörskap. Ett sätt är att sätta fokus på de kreativa ämnena. Också att skolan inte är så fyrkantig, utan den ska ha ett mandat att ta tillvara alla talanger bland barn och ungdomar. Kultur och näringspolitik är lättare att kritisera och svårare att förverkliga. Det har faktiskt kulturpolitiken och näringspolitiken gemensamt.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Där är vi överens. Jag tror också att det kan vara avgörande om vi i framtiden, om 10-20 år, lyckas kombinera de kulturella och kreativa ämnena i skolan med mer praktiskt.

Jag läste om amerikanen som nu var på Åland och som var förundrad över ålänningarnas händighet och förmåga. Om man stoppar en träbit i händerna på ålänningarna så bygger de någonting och alla kan göra det. Det är detta som vi fortsättningsvis behöver stimulera, att det inte bara är kunskap och kunskapsförmedling. Vi ska även stimulera den kreativa andan. Kombinationer av praktiska, teoretiska, kulturella och kreativa inslag kan skapa nya tjänster och produkter som ingen av oss idag egentligen kan förstå var det kan sluta.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag vill också stillsamt påpeka att det också under den här landskapsregeringens period har varit väldigt täta kontakter med näringslivet. Den avgående näringsminister Torbjörn Eliasson har ett brett kontaktfält. Också för min egen del när det gäller miljöfrågorna och på miljöbyrån har vi haft mycket kontakter med näringslivet. Miljöbyrån och näringsavdelningen har haft ett samarbete. Sedan tenderar vi att bli lite hemmablinda. Appar och angry birds i all ära men en revolution under den här mandatperioden har t.ex. varit tillverkningen av äppelmust. Man har gett skördeskadeersättning för hagelskadade äppel och nu har vi fått en högklassig produkt som går åt som smör i solsken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Ltl Karlström, blivande ministern talade om EU-direktiv som skulle tillämpas ur företagens synvinkel. Jag vet inte vad han menar att man gör nu, men jag kan förstå vad han menar. Jag hoppas att det genomsyrar hela regeringsprogrammet, så att man kan minska byråkratin. Jag hoppas att han kan genomföra det och få ner byråkratin lite. Lycka till!

Ltl Fredrik Karlström, replik

Tack, herr talman! Jag hoppas också att det efter några år kommer att märkas en skillnad. Om vi tillför en ny pålaga för ett företag så hoppas jag att vi kan ta bort en eller två andra, som kanske har levt ut sin roll. Vi ska inte vara rädda för att titta på gamla lagar som har instiftats och inte göra det mera komplicerat för företagen än vad det behöver vara.

Angående EU-direktiven så är jag av den uppfattningen att man kan skriva våra lagar, direktiv och förordningar på olika sätt. Vi behöver då framförallt ha samråd med näringslivet och de som verkligen är i den branschen och gemensamt försöka hitta det absolut bästa sättet att följa de gemensamma direktiv som vi annars måste leva efter i den europeiska gemenskapen.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Det är inte bara näringsavdelningen som behöver leva upp till det. Det är nog flera ministerier som behöver ha samma inställning.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag hoppas att jag kan influera de andra ministrarna i regeringen. Jag personligen, som inte alltid har känt mig som en politiker utan mera som en person från näringslivet och entreprenörskapsandan, hoppas att jag kan få in lite sådana influenser också hos mina kollegor. Jag tror att det inte ska vara omöjligt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Man säger ofta att det tar en så oerhörd tid i den åländska politiken, men här går det minsann undan. Man hinner inte ens utse ministrarna innan de tituleras som ministrar. Det är ett unikt tillfälle att vi har en debatt där vi har möjlighet att debattera näringspolitik med två näringsministrar.

Jag tänkte i all enkelhet bara presentera två motioner som hör till det här området. Men kanske ett par kommentarer ändå med tanke på det som har sagts.

Man tror aldrig att någon lyssnar när man håller anförande. I fjol lade jag hela gruppanförandet på näringslivsutveckling. Nu noterade jag, när minister Eliasson sade att det gäller att hålla igång motorn, det är motorn som är näringslivet, att precis det använde jag då. Det är jag helt enig om med minister Eliasson, det är det som är väldigt viktigt.

Under den gångna mandatperioden har näringspolitiken kanske inte varit det högst prioriterade området. Men jag tror inte att man ska skjuta in sig på näringsministern, speciellt en näringsminister som bara har haft 1 1/2 år på sig. Jag har full förståelse för svårigheterna att komma igång och få till stånd några större förändringar. Men det gäller ju hela teamet, hela landskapsregeringen måste ha ett näringspolitiskt tankesätt om man ska lyckas.

Avgående näringsministern och tillträdande näringsministern nämnde byråkratin som något som var väldigt, väldigt viktigt. Under den mandatperiod som har varit så har byråkratin fortsättningsvis bara växt. Om jag riktar mig till näringsminister nummer två så vill jag säga att om Karlström lyckas med sina ambitioner, vilket jag hoppas, så kan jag uttala ett fullt stöd ifrån Ålands Framtid. Jag har svårt att tänka mig att man skulle komma med ett avbyråkratiseringsförslag som vi inte skulle stöda. I de företagsundersökningar som görs pekas det alltid på att det är byråkratin som är det största hindret, precis som minister Eliasson sade. Det är inte skattesänkningar som man efterlyser utan minskad byråkrati. Det är en jätteviktig bit att ta tag i.

Ltl Karlström sade att det är driftiga entreprenörer, vi har ett driftigt samhälle och det är sant. De flesta av våra företag har ganska många år på nacken de facto.

I nordiskt perspektiv hade vi tidigare en väldigt låg utbildningsnivå. Den har höjts ganska kraftigt under de senaste 20 år. Tidigare fick man ganska långt vara sin egen lyckas smed för att man skulle lyckas. Samtidigt som vi har höjt bildningsnivån så minskar antalet företagare och entreprenörer. När man pratar med äldre etablerade företagare så anser de att man blir för klok när man utbildar sig. Det är därför som det startas allt färre företag nu. Det kan man ha förståelse för. Tittar man på de flesta framgångsrika och förmögna företagare i landskapet så har de inte så väldigt hög bildningsnivå, om jag uttrycker mig milt. Samtidigt är det så med tanke på byråkratin att allt blir så oerhört tillkrånglat så att man måste ha en god bildning om man ska klara av saker och ting. Det här är också en utmaning.

När vi pratar näringspolitik så tror jag att det är viktigt att man hand i hand med utbildningspolitiken utmejslar vilka områden som är viktiga för Åland framöver, även om Karlström sade att politikerna inte kan tänka ut det själva. Jag tror ändå att man kan säga att de grova strukturerna som sjöfarten är fortsättningsvis viktig. Då måste man få den absolut bästa möjliga sjöfartsutbildningen för att man ska lyckas hålla fart i sjöfartsklustret, så kanske det inte riktigt är nu.

Med tanke på att tiden börjar dra i väg, herr talman, så går jag snabbt över till motionerna.

Globaliseringen har medfört en allt starkare debatt i Norden om vad gränshinder kostar näringsliv och konsumenter. Det anses att Norden inte har råd med gränshinder och utredningar tas fram om hur gränshinder begränsar arbetsmarknaden. Jag har noterat att man har jobbat mycket med det här inom Nordiska rådet. I nästa vecka är det ett stort seminarium just i ämnet.

När det gäller gränshinder så är det skattegränsen som fortfarande upplevdes som ett stort bekymmer och byråkrati för de landbaserade företag här i landskapet.

Det finns all anledning för lagtinget att försöka lyfta upp den här frågan igen och få landskapsregeringen att ta ansvar för att arbetet med att förenklingar drivs vidare.

I budgetmotion nr 7 säger vi: ”För att minimera onödiga gränshinder kommer landskapsregeringen utöver arbetet på EU-nivå att med berörda myndigheter i Sverige och Finland uppta överläggningar om förenklingar i skattegränshanteringen i enlighet med gällande gemenskapsrätt.” Enligt mitt förmenande finns det utrymme för förenklingar, men det har inte riktigt drivits på ifrån åländsk sida och det måste man göra nu.

Om talmannen tillåter en liten, lite stund till så nämner jag ett par ord om följande motion.

Näringsminister Eliasson sade att sjöfarten är vår viktigaste näring. Samtidigt har vi noterat att sjöfarten inte har varit under näringsavdelningen. Ska man ha en sammanhållen näringspolitik så måste sjöfarten, som är vår viktigaste näring, ligga där den ska ligga, det vill säga under näringsavdelningen.

Inom näringarna har vi ganska långt egen behörighet, men inom sjöfarten står vi väldigt bakbundna på de viktigaste områdena. Det är lite tråkigt att se att det egentligen inte finns några skrivningar i de allmänna motiveringarna om vad vi ska göra ifrån åländsk sida för att främja sjöfarten. Det står enbart på vilket sätt vi ska påverka riksmyndigheterna så att man inte drar åt olika stödåtgärder för den åländska sjöfarten. Det är väldigt beklagligt. Hela sjöfartspolitiken som tidigare har funnits på Åland har lite gått i stå. Det är möjligt att det kan hänga ihop med att man har delat upp en sådan här viktig näring på olika avdelningar.

Motionen ifråga, herr talman, berör inte direkt näringsavdelningen, men det handlar om sjöfart. Budgetmotion nr 10 handlar om de kostnader som utflaggningar av åländska fartyg har lett till för de åländska kommunerna. I klämmen säger vi: ”Landskapsregeringen kommer under året att ta fram ett underlag och tillsammans med finska myndigheter driva på för att få till stånd ett skatteavtal där Sverige erlägger ersättning för de sjömän som betalar sin skatt i Sverige men använder den kommunala servicen på Åland.” Tiden medger inte så långa motiveringar till det här. Jag hoppas att var och en i finans- och näringsutskottet vet vad det här handlar om. Den här typen av skatteavdrag finns mellan andra regioner. Vi måste också få det till stånd mellan Åland och Sverige. Tyvärr står vi utan skattebehörighet så därför får vi försöka gå via Helsingfors. Tack.

Ltl Rauli Lehtinen, replik

Herr talman! Det är lätt och populärt att prata om avbyråkratisering. Verkligheten är tyvärr många gånger en annan. Jag kan bara hänvisa till förslaget om GMO som vi nyligen hade. Man ser sällan någon lag som är så fullproppad med byråkrati. För mig var det en ny tanke att istället för att säga saken som den är så hördes det här att man gör så mycket byråkrati så att det i praktiken blir omöjligt. Lagen är full med tillstånd, granskning, dispens och registrering. Hur går det här till? Alla är eniga om att det ska avbyråkratiseras, men man fortsätter.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tror i grund och botten att ltl Lehtinen och jag har väldigt olika syn på vad som är måttlig byråkrati och vad som är orimlig byråkrati. Jag tror faktiskt att vi grund och botten ser väldigt olika på det.

När det gäller GMO-lagstiftningen så har jag också haft möjlighet i social- och miljöutskottet att titta på GMO-lagstiftningen. Jag håller med det som ltl Lehtinen säger om byråkratin där. Till saken hör att det här är en typisk åländsk skådespelarlag, enligt mitt förmenande. Vi har inte något större tryck. Jag tror att det står i den framställningen att under överblickbar framtid kommer det inte att odlas några GMO-grödor på Åland. Överblickbar framtid är ganska långt framåt. Men ändå drar man igång en hel apparat och vi sitter i två utskott och hör sakkunniga om egentligen, enligt mitt förmenande, ett icke ärende.

Ltl Rauli Lehtinen, replik

Tack, herr talman! Jag tror egentligen att vi har samma syn på byråkrati fast vi pratar lite olika språk. Ltl Eriksson är jordbrukare och jag och har jobbat med jordbrukare i hela mitt liv. Jag har nog fått höra vad byråkratin gör med jordbruket, jag tror att det är sant. Därför vill jag bara påpeka att den här lagen, som jag tog som exempel, är någon sorts tradition. Hur ska vi bli av med den här traditionen framförallt bland jordbrukarna och den näringen?

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tar fasta på det sista som ltl Lehtinen tog upp. EU-byråkratin är en växel utöver det vanliga. Jordbruksnäringen är en av få näringar som är totalt genomreglerade av EU. Allt styrs av olika EU-direktiv. Jag kan använda mig själv som exempel så att jag inte hänger ut någon annan. Jag har försökt rationalisera min spannmålsodling så till den milda grad för att få någon sorts ekonomi överhuvudtaget i den, så att idag lägger jag mindre tid ute på åkrarna för att så, skörda och ta hand om skörden än vad jag gör för att klara av byråkratin, med all rapportering när jag gör vad, exakt vilket datum jag gör det, vilka mängder jag använder och alla blanketter och redovisningar som ska fyllas i osv. Om vi pratar om att avskaffa byråkratin så behöver man kanske ifrågasätta hela EU-medlemskapet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Tack för ett bra anförande, ltl Anders Eriksson. Vi är överens om det mesta.

 Jag återkommer igen till byråkratin som jag också var inne på i mitt anförande. Det är faktiskt enormt viktigt att man minimerar byråkratin, att det blir så enkelt som möjligt att driva ett företag. Man behöver bara gå till sig själv, när man ska fylla i en blankett så är det alltid svårt. Bara där kan man göra förenklingar genom att göra dem logiska och genom att inte ta in olika uppgifter. Här kommer e-förvaltningen in och den kommer att underlätta. Man kan använda register, data och sådant som finns färdigt så att man inte behöver fylla i det på nytt. Det finns stora möjligheter.

Det som har ställt till problem för oss är en massa EU-direktiv som man så snabbt som möjligt ska implementera. Det här medför att man kanske inte alla gånger hinner få tillräckliga remissvar från dem som det berör. Det skapar också onödig byråkrati.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är sant. På något sätt känns det som om man har pratat om avskaffandet av byråkrati ända sedan man började med politik. Oavsett det så går utvecklingen åt fel håll.

Ltl Karlström sade tidigare att man borde ha som arbetssätt att om man lägger en pålaga så borde man ta bort en annan. Men om vi ska minska byråkratin så borde man ta bort två-tre för att överhuvudtaget få tillföra någon pålaga ytterligare.

EU-direktiven i all ära, jag tror faktiskt att vi här uppe i Norden har en liten annan syn när vi läser EU-direktiven än vad man har på många andra ställen runtom i Europa. Det här leder till att konkurrenskraften här försämras sakta men säkert. Många av dessa direktiv är för oss fullständigt onödiga. Vi behöver inte alls ha den här kontrollapparaten. Det sköter det lilla småskaliga åländska samhället av sig självt. Det är uppbyggt för mycket, mycket större enheter än vad Åland är. Men tyvärr får vi finna oss i det här.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tyvärr så måste vi det. Men ändå måste man försöka göra det så enkelt som möjligt. Exempelvis vet vi att det inom fisket finns en massa byråkratiska saker och det är mera på kommande som vi inte alls behöver här.

Angående avbyråkratiseringen så gäller det inte bara näringsavdelningen utan det gäller egentligen hela förvaltningen. Ett företag har inte bara nytta av näringsavdelningen, man har även kontakt med miljöavdelningen och kansliavdelningen. Överhuvudtaget så borde man se till hur man kan förenkla. Gärna kunde man få det så att ett företag går till ett ställe istället för att springa till en massa ställen. Det här har vi också haft diskussioner om med Ålands näringsliv. Man kanske kommer fram till någonting sådant som ”Företagarnas hus”, där både landskapet, Ålands näringsliv och andra typer av konsulter sitter så att man kan bli hjälpt på ett ställe om möjligt. Det skulle också göra det lättare för företagen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi är egentligen helt eniga, så det är kanske onödigt att vi står och malar vidare om det här. Vi vill alla minimera byråkratin, då gäller det också att vi lever upp till den devisen.

Näringspolitiken och näringsavdelningen enskilt för sig kan inte göra så mycket. Det är miljöpålagor och det är alla möjliga pålagor från alla håll och kanter. Ska man få en fungerande näringspolitik så måste man få in tankarna att det är hela kollegiet och hela förvaltningen. Också där, minister Eliasson, är vi eniga. Vi får bara se vad det kommer från nästa regering nu. Det är inte så mycket annat vi kan göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Ibland funderar jag på hur mycket som blir en självuppfyllande profetia när vi pratar om näringspolitik. Det är fullständigt klart när det gäller avbyråkratisering att det ett stort och högt önskemål från näringslivets sida. Vi vet också att vi har mycket mindre byråkrati än vad man har t.ex. i södra Europa.

För ett tag sedan kartlade man Gnosjöandan i Sverige. Man ville få tag i vad det var för mekanismer bakom Gnosjöandan. Man kom fram till i rapporten att det var samarbete mellan näringslivet, samarbete mellan jordbrukare, samarbete mellan banker och samarbete mellan småföretagare som var den överlägset största framgångsfaktorn. Att samarbeta inom näringslivet tror jag att vi kan bli bättre på också på Åland.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det kan vi säkert också bli. Jag tror också att regeringen kan bli betydligt bättre på att lyssna på det som förs fram ifrån näringslivets egen branschorganisation, Ålands näringsliv. Tar vi avfallshanteringen, tar vi PROANS och tar vi den typen av problematik så är det egentligen orimligt att man måste gå så långt att man polisanmäler regeringen i sin stora frustration. Man känner att man överhuvudtaget inte kommer någon vart. Visst behöver man inom näringslivet lyssna på varandra och dra åt samma håll, men nog behöver också regeringen följa med och lite dra åt samma håll om man ska lyckas.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Grunden till hela producentansvaret har att göra med självstyrelsepolitik. Frågar man näringslivet och om vi skulle lyssna på näringslivet om de vill att vi ska överlämna delar av avfallshanteringen till riket tillbaka, för då skulle det vara mycket enklare. Vi ska vara en del av rikslagstiftningen. Så det har att göra med att Åland blev ett eget avfallsland, vilket försvårar och byråkratiserar. Lyssnar man på näringslivet så vill näringslivet ofta ha blankettlagar. Man vill göra precis på samma vis som man gör i Finland.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ja, men snälla minister Sjögren, varför vill näringslivet det? Ja, man vill det för att man krånglar till det ännu mera på åländskt botten. Vi för en debatt om att vi ska minska byråkratin. Det här bottnar alltid i en oerhörd frustration, man kommer inte vidare och man får inte gehör från åländsk sida när man pratar med den åländska regeringen. Det här är inte självstyrelsepolitik att krångla till allt så till den milda grad så att näringslivets företrädare måste polisanmäla regeringen. Jag tycker faktiskt att det är en skandal. Tvärtom, man borde göra allt man kan för att se till att man har en betydligt bättre och en betydligt mera flexibel lagstiftning än vad man har på finska sidan. Den dagen som man lyckas med det så vill nog näringslivet ställa upp bakom ett åländskt regelverk. Men så har det tyvärr inte blivit och det är beklagligt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Det har pratats mycket om företagande och entreprenörskap bland unga här idag. Jag tycker att det är ett ypperligt tillfälle att presentera min motion nr 5.

”Landskapsregeringens näringspolitiska roll är att skapa förutsättningar för entreprenörer och företag att starta nya och utveckla befintliga företag.” skriver man i kapitelmotiveringen till 47.03. ”Näringslivets främjande”. Det är en bra skrivning tycker jag. Den ställer jag mig absolut bakom, trots att den är ganska allmän. Därför skulle jag vilja ge ett konkret exempel på vad detta skulle kunna innebära.

Det finns många ungdomar på Åland som sommartid gärna skulle ha ett arbete, men som av olika orsaker inte lyckas skaffa sig ett sommarjobb, detta samtidigt som det under sommarmånaderna finns en betydligt större efterfrågan på framförallt servicetjänster tack vare turistsäsongen. Det här är någonting som borde utnyttjas. Det är ganska självklar koppling däremellan.

I flera kommuner i Sverige, bland annat Skövde, Eksjö och Västerås, har man startat projekt där ungdomar själva får bilda sina egna företag, som alternativ till de traditionella sommarjobben. Ungdomarna utbildas inledningsvis och får lyssna till och diskutera med redan etablerade entreprenörer som delar med sig av sina erfarenheter och idéer. De får själva ta fram en genomförbar företagsidé och affärsplan, och har under hela tiden tillgång till vägledning och experthjälp.

Tänker man på det som ltl Karlström sade här tidigare att det är viktigt att företagen själva, i det här fallet ungdomarna själva, är de som kommer med idéerna och inte samhället så tror jag att det här är något som passar bra ihop med det som Karlström säger. Jag förväntar mig därför att han tittar extra noga på det här förslaget.

Jag vet inte om det är jag som har en tråkig ton eller vad det beror på, men nu ser jag att ltl Holmberg är med på tåget igen.

Det svenska skatteverket har en särskild sida på nätet med information för sommarlovsentreprenörer. Det säger någonting om hur utbrett konceptet är i Sverige. Man funderar varför inte vi på Åland har kommit på det här tidigare?

Med tanke på allt som har sagts här om byråkrati, regelverk och lagstiftning så är det här ett jättebra sätt för ungdomar att förstå vad det här innebär och få en god inblick i det. Det är viktigt med kunskap sedan när man vill starta upp sitt företag. Ett sådant här projekt skulle kunna vara ett bra sätt. Det kanske inte leder till några företag, säkert läggs många av företagen som startas upp ner och kanske de startas upp igen. Jag tycker inte det är det viktiga att vi ska skapa kontinuerligt verksamma företag. Det viktiga är att vi skolar ungdomarna i entreprenörskap.

Därför har vi skrivit den här motionen och föreslår en skrivning under näringslivets främjande i kapitelmotiveringen. Tack.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag tyckte inte alls att det var tråkigt. Jag tycker det här är en mycket bra idé. Det är en väldigt konkret sak som säkert Ålands näringsliv, som ofta är på hugget, kan nappa på om landskapsregeringen initierar det. Jag tycker att det här var ett jättebra förslag och inte alls tråkigt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tackar för det stödet. Min målsättning med det här förslaget att man ska göra det i samarbete med näringslivet, kanske med Ålands näringsliv som nämndes. Kanske man också kan involvera kommunerna för att lösa finansieringsbiten. Det har förstås vissa kostnader. Det är kul att det uppskattas.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag vill bara stillsamt påpeka igen, man börjar känna sig som en gammal tant, att också under den här mandatperioden och förr förra näringsministern Janke Mattsson hade dialog med kommunerna när vi såg att ungdomsarbetslösheten var på väg upp. Vi samlade kommunerna och vi diskuterade hur kommunerna kunde erbjuda sommarjobb för att unga människor skulle få in en fot på arbetsmarknaden.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag vill bara påpeka att det inte handlar om att byta de sommarjobb som redan existerar idag. Det handlar om att erbjuda en annan typ av sommarjobb eller sommarföretagande. Det är bra att man tänkte på det här tidigare när ungdomsarbetslösheten steg. Det var synd att man inte kom på den här idén då, för den kanske skulle ha behövts.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det här är en mycket bra idé. Det tyckte jag redan när jag hörde ltl Jonsson framföra idén i ungdomsparlamentet, i vilken jag hade förmånen att vara sekreterare för en tid. Det är väldigt viktigt att ungdomar lär sig att arbeta, att det inte flyger stekta sparvar i mun. Det här är en trend som jag har tagit upp många gånger här i lagtinget under den senaste tiden. Jag oroar mig för det och många med mig. Det ska börjas i tid det som krokigt ska bli. Det gäller framförallt för ungdomar att man i tid får sommarjobb. Kan man göra på det här sättet så sporrar man ungdomar till entreprenörskap och framförallt till företagande, att man blir sin egen lyckas smed. Jag hoppas verkligen att den här idéen kan gå vidare i någon form och att finans- och näringsutskottet kan titta på det här i positiva texter.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det låter ju positivt. Vi får hoppas att det kommer en liten skrivning från finans- och näringsutskottet i den budget som ligger i form av den gula boken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag ställer mig i samma kör som hyllar den här motionen. Jag tycker att initiativet är riktigt bra. Man kan ganska enkelt sy ihop det här med projektet som Ålands näringsliv och landskapsregeringen har börjat jobba med som heter ”ung företagsamhet”. Man kunde kanske tänka sig att man fick några timmar i veckan innan sommarlovet började och man skulle jobba på affärsidén och få hjälp och mentorskap från det privata näringslivet och av lärare för att vara igång direkt när sommarlovet börjar och inte behöva starta då. Jag tycker att tanken är riktigt bra. Jag ser fram emot att få jobba vidare med tankar som det här.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är mycket positivt att blivande eller sittande näringsministern tycker att det är ett intressant förslag. Vad som är det bästa upplägget kan man förstås diskutera. Är det en intensiv utbildning första veckan under sommarlovet eller är det kanske några helger inför sommarlovet? Det kan man säkert fundera vidare på. Det går säkert att lösa, det tvivlar jag inte på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Nu är jag sittande, nu stiger jag upp. Jag har samma åsikt som blivande, även fast jag inte är sittande utan står.

Det är en jättefin idé. Precis som ltl Karlström sade så är det viktigt att man kopplar ihop det här med ungt entreprenörskap som är ganska långt framskridet redan. Jag tycker det är viktigt att man ser seriöst på det här och får fram det på ett sådant sätt att det inte blir som med sommarkattorna, att de blir övergivna utan att det verkligen leder vidare. Här tror jag att man måste sätta ner lite tankeverksamhet innan man sätter igång projektet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tror att det kan vara svårt att förutspå hur ett sådant här projekt slår ut och hur många företag som eventuellt finns kvar sommaren eller vilka som är villiga att driva företagen vidare. Det vet man inte före man har prövat det ett år så att man lite ser vart det lutar. Jag tycker absolut det är positivt om man kan ta tillvara de unga människornas idéer och den företagarandan som man hoppas att uppstår ur det här, så att man kan följa upp det och kanske utveckla det till något ännu större. Vem vet?   

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet när det gäller näringsavdelningen? Diskussion beträffande näringsavdelningen är avslutad. Vi går vidare med trafikavdelningen? Begärs ordet?

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Det är många gånger svårt att tänka progressivt och tänka framåt när man har hårda ekonomiska ramar som spänner runt förvaltningen och de verksamheter som trafikavdelningen bedriver. Men det oaktat tycker jag ändå att det finns framtidstro i den budget som den nu sittande landskapsregeringen har lämnat till er här i lagtinget.

Det är väldigt viktigt att det finns planering och att det finns en struktur på den verksamhet som man har. Därför avser man på trafikavdelningen inledningsvis att börja arbeta med trafikplan, som kommer att sträcka sig tio år framåt i tiden. Det här är inget nytt fenomen, det har funnits tidigare men arbetet har av förekommen anledning inte avancerat framåt i den takt som har varit önskvärd.

Om man tittar framåt och ser vad som är det viktiga inom trafikområdet och ser vad det är som vi bör göra så behöver vi skapa förutsättningar för en livskraftig levande skärgård. En skärgård som inte är helt beroende av bränslepriserna eller lagtingets tyckande kring hur mycket skärgårdstrafiken får kosta. Jag talar kortrutt. Det är glädjande att redan nästa år kommer spaden att sättas i havet vad gäller att Åva-Jurmo projektet. Vi har också planerat för studier för flera olika projekt bl.a. en bro över Prästö och Töftö.

Det är många projekt som ska startas upp samtidigt. Det är en mastodont utmaning som vi tar oss an. Men det känns tryggt att fortsätta på den här vägen för vi har här tillsammans i lagtinget, i det förra lagtinget och förhoppningsvis även i det här lagtinget, en konstruktiv dialog vad gäller investeringar i kortrutt för skärgården men också för att hela Åland ska ges möjlighet att vara skärgård, landsbygd och stad.

I sjötrafiken är fortsättningsvis målsättningen fleråriga turlistor av förekommen anledning. Vi väntar närmast besked från arbetsdomstolen kring en del frågeställningar som vi där har för avgörande, vilket har föranlett att även nästa års turlistor endast kommer att vara för ett år. Jag är den första att beklaga det.

Vi har också en stor, tung och viktig investering i underhåll av farleder. Vi har i landskapets ägo cirka 400 km egna farleder, farleder med ett djup under fyra meter. Dessa 400 km måste införas i digitalt farledsregister om vi vill att våra farleder ska finnas kvar i officiella sjökort och det vill vi absolut. Det här är ett projekt som kommer att sträcka sig över fyra till fem år. Projektet kommer också att vara kostsamt. Vi talar om en investering i miljonklassen.

Vad gäller kollektivtrafiken så vet vi i landskapsregeringen att det finns möjligheter att förbättra och försöka skapa en kollektivtrafik som utgår från individens behov och inte låta systemen styra. Vi vet också att med den besättning som vi har på trafikavdelningen och de utmaningar som vi står inför, främst i form av kortrutt, så är det med största sannolikhet ett reformarbete som måste vila även nästa år.

Avslutningsvis vill jag lyfta upp två saker som jag själv känner väldigt starkt för. Det ena är ett EU-projekt som heter Ensako. Det är ett projekt där vi har möjlighet att delta. Man kan fråga sig vad det här är för projekt? Ja, det är ett projekt som strävar till ett gränsöverskridande samarbete när det gäller att hantera oljeutsläpp, vid oljekatastrofer, när oljan redan har nått våra stränder. Det är ett formaliserat samarbete med våra kring regioner. Det kommer inte att bli speciellt kostsamt eftersom vi har möjlighet att söka pengar från oljeskyddsfonden. Det är ett projekt som kommer att kräva resurser, men det är ett projekt som jag är villig att driva och föra framåt för jag tycker det är oerhört viktigt att vi på alla sätt och vis har en beredskap för att skydda djur, natur och människor om olyckan skulle vara framme. Med beaktande av hur pass mycket transporter över köl har ökat i Östersjön så är det snart inte längre en fråga om, om utan det är bara frågan om var och när vi har en olycka. Då finns det inte någon ursäkt för att vi står här och säger att vi inte visste eller att vi inte var förberedda. Vi har en skyldighet och det ska vi ta på allvar.

Avslutningsvis, trafiksäkerhetsarbete har varit prioriterat och är det fortsättningsvis. Målsättningen rent konkret inför nästa år är att vi ska få till stånd det obligatoriska körprovet vad gäller mopedkörkort. Jag och många med mig anser att de som i dagsläget framför mopedbilar ute på de åländska vägarna inte bara är en fara för sig själv många gånger utan även för medtrafikanterna. Här har vi en skyldighet att se till att alla som vistas i trafiken tar sitt ansvar.

Med dessa 55 sekunder till godo så ber jag att få avsluta mitt anförande. Tack, herr talman.

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! Jag har läst sidorna som berör trafikavdelningen. Jag har inte på något ställe hittat något om Marsundsbro med i planerna. Jag är osäker på det men jag undrar om det ens finns miljötillstånd på Marsundsbro? Den borde ha varit riven. Det här är ett bra bevis på att man har dålig framförhållning när man planerar vägar och broar. Man beaktar inte alla kostnader i slutändan. Idag står vi med en nybyggd bro, men pengarna räckte inte till att riva den gamla bron. Den har halkat med undan för undan och den börjar snart bli en viss trafikfara. Det kan ibland stå upp till 40-50 fiskare på bron.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Om jag får tillåtelse att skämta lite så nog är det ju orättvist här i världen. Här är Brage Eklund bekymrad för att han har två broar, medan vi andra mest är bekymrade för att vi inte har någon bro. Men jag tolkar ledamotens replik som ett stöd för det arbete med trafikplanen som bör komma i gång, som är långsiktigt och som innefattar allt som rör trafiken inklusive färjor, vägnät, broar, hamnar, flyg och kollektivtrafik etc.

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! I tidigare budget när jag satt under en period i lagtinget 2003-2007 så då fanns det med i planen att Marsundsbron skulle rivas. Nu finns den inte med i budgeten.

Att försöka skämta bort det här och göra det lite humoristiskt är helt okej för mig. Men verkligheten är att den att det bygger helt och hållet på dålig planering, dålig framförhållning, ingen kontroll på kostnadsutvecklingen och dålig upphandling av anbuden eftersom inte pengarna räckte till.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag noterar att ltl Brage Eklund inte är tillfreds med det sätt som Marsundsbron har hanterats. Jag är den första att beklaga det. Jag tar till mig kritiken och tar en diskussion med avdelningen om hur vi kan åtgärda det här problemet, om vi kan åtgärda det. Jag har ett svagt minne av att det här skulle ha varit upp i en diskussion tidigare för några år sedan. Jag måste i ärlighetens namn tillstå att jag inte minns varför den gamla bron inte har blivit riven.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, herr talman! Under den allmänna förvaltningen kan jag konstatera att på sidan 203 finns det uppräknat vad trafiknätet som landskapet administrerar består av. Det är 70 broar, 80 linfärjor varav två i reserv och 9 frigående färjor varav två i reserv. Att ha färjor som ligger vid kajen och väntar på uppdrag kostar. Det bör finnas en hustomte som ser till att allting är i skick när färjorna ska ut på seglats. Det är besiktningar som ska vara gjorda, det finns säkerhetsutrustning och man har uppvärmningskostnader osv. Allt detta kostar.

Finans- och näringsutskottet bör fundera över om landskapet ska ha två frigående färjor i reserv trots de kostnader som de medför. Vi ska komma ihåg att i budgeten för 2010 beslöts att Grisslan skulle säljas, ett beslut som inte är verkställt. Utskottet bör ta reda på orsaken till att inte Grisslan är avyttrad utan den belastar fortfarande budgeten.

Vidare på samma sida kommer vi till målsättningar för 2012. Där står det att man ska konkretisera kortruttsplanerna. Ja, det är ju en bra början, men liberalerna vill gå ännu längre och föreslår i en motion om kortruttstrafiken, att trafiken förverkligas inom två lagtingsperioder, dvs. åtta år. Hela den liberala lagtingsgruppen har skrivit under den motionen. Min partikollega från Brändö kommer att presentera motionen mera i detalj.

Hur ska vi då kunna finansiera kortrutten? Jag vill ta ett citat från 48 § i självstyrelselagen: ”På framställning av lagtinget kan extra anslag beviljas för osedvanligt stora engångsutgifter som inte rimligen kan finansieras med landskapets budget.” Liberalerna anser att kortruttsinvesteringen är en sådan stor engångsutgift som självstyrelselagen avser. Lagtinget bör göra en framställning till Helsingfors om extra anslag för att finansiera kortruttsutbyggnaden. Varför ta upp frågan om extraanslag nu? Orsaken är att det hade varit oklokt att driva två framställningar om extra anslag från riket samtidigt. Nu är Finlandskabeln i hamn och det projektet kan förverkligas. Så nu är tiden mogen för att slipa argumenten för behovet av extra anslag till kortruttsutbyggnaden. Liberalernas råd till den nya landskapsregeringen som ska tillträda är; gör hemläxan klar och sedan bör landskapsregeringen resa till Helsingfors och bereda väg för en framställning om extra anslag till kortruttsutbyggnaden.

Arbetet med att införa ett obligatoriskt körkortsprov för mopedkörkort slutförs under året, det tycker vi att är bra. Med beaktande av de fartresurser som en del mopeder har begåvats med och alla mopedbilar som framförs på vägarna så är det bra med körprov. De stöder liberalerna å det varmaste

Jag går vidare till 48.30.77, vägbyggnad och vägförbättringsarbeten. Under anslaget är det upptagit 4 miljoner euro och en prioriteringslista på vilka vägavsnitt som är aktuella. Det är svårt att veta hur prioriteringen har kommit till. Har trafiksäkerhetskonsulenten haft någon del i det här arbetet? Varför jag säger detta är därför att det finns flera skärgårdsvägar som är belastade av tung genomfartstrafik och som enligt min mening borde betraktas som trafikfarliga och därmed prioriteras högre. Det vore bra om utskottet hörde trafiksäkerhetskonsulenten i den här frågan.

Jag går vidare till 48.30.79, bro- och hamnbyggnadsinvesteringar. Under anslaget finns det uppräknat hur anslaget ska användas. Finansutskottet behöver utreda om resurser ska användas till muddring av farleder söder om Sottunga och om resurser ska användas till utredning av möjligheterna att förstora hamnplanerna i Svinö och Degerby.

Det lagting som avslutade mandatperiod den 31 oktober behandlade ett kortruttsmeddelande. Om det var någon mening med den debatten så ska landskapet inte använda resurser till de anläggningar som inte ska användas i det framtida kortruttssystemet. Utskottet bör klargöra hur det ska vara.

Om jag lite får överskrida tiden så skulle jag gärna gå in på en motion som vi har skrivit. Det gäller moment 48.20.22. Där läser jag att trafiken bedrivs enligt turlistor fastställda av landskapsregeringen 2.12.2010. Alltså 2011-års ordinarie turlistor ska enligt budgeten gälla 2012. Den skrivningen är helt bra. Men samtidigt som lagtingsledamöterna läser budgeten är skärgårdskommunerna inkallade till trafikavdelningen för att diskutera turlistorna där det föreslås förändringar. De är inte stora men det är förändringar.

När det gäller förändringar i turlistan är framförhållningen mycket viktig. Brukarna har rätt att veta under vilka förutsättningar deras transportbehov kan tillfredsställas. Det gäller både arbetsresor och företagens transportbehov. Vilken turlista gäller om två månader eller om ett år? Skärgårdens företagare måste ges möjlighet att planera sin verksamhet och då är det skärgårdstrafikens turlistor och dess långsiktighet av stor betydelse.

Den praktiska hanteringen av turlistorna från avdelningens sida gjorde att jag tog initiativ till en motion om framförhållningen i turlistärenden som hela den liberala gruppen skrev under. ”För att skapa förutsägbart ett tryggt trafikklimat för brukarna är det av stor vikt att skärgårdstrafikens turlistor är långsiktiga. Företag som är verksamma i skärgården behöver kunna planera långsiktigt. Genom att ändra i turlistorna med kort varsel skapas en osäkerhet som i synnerhet för företagen är mycket negativ. För att undvika osäkerhet som i förlängningen kan inverka negativt på skärgårdsföretagens vilja att fortsätta bedriva sin verksamhet i skärgårdskommunerna bör turlistorna alltid vara i kraft minst ett år framåt vilket betyder att en ändring som beslutas den 1 januari kan börja gälla tidigast den 1 januari därpå följande år”. Med hänvisning till detta föreslår vi att på sid 20 i den allmänna motiveringen under rubriken TRAFIK- OCH TRANSPORTPOLITIK fogas ett nytt andra stycke med följande lydelse: ”Skärgårdstrafikens turlistor fastställs för en flerårsperiod och ändringar görs inte med kortare varsel än 12 månader med undantag för svåra isförhållanden.” Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det var ett intressant anförande som ltl Torsten Sundblom höll. Jag vet att han är en kär skärgårdsvän och även väl förtrogen med arbetet som försiggår inför turlistor.

Inledningsvis vill jag komma med ett förtydligande vad gäller Grisslan. Grisslan har inte varit till försäljning, utan den har använts till menföresfartyg. Inkommande sommar, om allting går som planerat, kommer Grisslan att transportera farligt gods, bränsle, i första hand till Föglö kommun.

Vad gäller trafiksäkerhetsarbetet så tycker jag att det är mycket klokt om finansutskottet också hör trafiksäkerhetskonsulenten. Jag tror att det är mycket bra.

Investeringar i kortrutt på åtta år, ja tack! Fleråriga turlistor, ja tack! Långsiktighet i all trafikarbete, ja tack! Jag tolkade det alltså som att liberalerna är beredda att skjuta till ett stort antal miljoner nu till trafikavdelningen och det är jag väldigt tacksam för. Det kommer att underlätta mitt arbete avsevärt.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Det var förvånansvärt många tack.

Finansieringen av kortruttsutbyggnaden det är extra anslag. Hemläxan är att vi har ett grepp om vad det ungefär kommer att kosta. Far till Helsingfors med mössan i handen och begär extra anslag. Det är den vägen som vi måste gå för att göra en massiv utbyggnad. Det finns inte några andra alternativ för vi kan inte finansiera utbyggnaden över den egna budgeten. Vi måste få in extra pengar. Nu har vi klarat av Finlandskabel, det gick bra. Vi borde få extra anslag i motsvarande grad eller lite mera för det finns motiv för att göra så.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är inte riktigt att bara knäppa med fingrarna och åka till Helsingfors och säga att man vill ha stålar, om uttrycket tillåts. Det är ett enormt förarbete som ska göras. Vi talar om år, kanske två till fem år innan man eventuellt kan få gehör för det. Men jag är beredd att ta den utmaningen också.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Det fanns en plan i det som vi skriv in i finansutskottets betänkande för ett år sedan. Projektledaren för kortrutt hade redan kunnat vara tillsatt och arbetat med det här, då hade vi vunnit tid.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tom Grahn

Herr talman! Även om dubbelminister Thörnroos redan har tackat för den motion som gör att jag står här nu så vill jag i alla fall påminna er om att bakgrunden till de tre motioner som jag har tagit initiativet till denna vecka ligger i anförandet beträffande skärgården.

Det är oerhört viktigt att det existerande näringslivet som är 80-90 procent beroende av fiskodling sköts om så att förutsättningarna för till och med en ökning, om industrin så vill, finns.

Den andra som följer av den första motionen är att vi behöver nya företag. Ett sätt att få nya företag är att initiera öronmärkta risk kapital, det är den andra motionen som finns på näringslivets sida.

Den tredje motionen gäller kortruttstrafiken, som inte kräver några andra pengar i år. Definitionen på ett projekt är att det startar och det tar slut. Min motion går ut på att det ska räcka i åtta år. Om man beslutar det så är det möjligt. Jag vet att det är ett stort projekt, vi behöver inte förstora hur stort det är, men det är livsviktigt för den skärgård som Åland förtjänar.

Med anledning av det ovanstående förslår vi undertecknare att följande text fogas som nytt stycke på sida 203 under Trafikavdelningens förvaltningsområde Allmän förvaltning, Målsättningar 2012: "Kortruttstrafiken i norra och södra skärgården inklusive tvärtrafik förverkligas inom två lagtingsperioder 2011-2019, dvs. inom 8 år, inom ramen för lagtingets prioritetsagenda. Detta har ingen budgetinverkan år 2012." Undertecknare Tom Grahn, Gunnar Jansson, Margaret Lundberg, Rauli Lehtinen, Tony Asumaa och Torsten Sundblom. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag stöder helt och hållet målsättningen att vi ska investera i kortrutt så snabbt det låter sig göras. Däremot är jag kanske inte en lika stor tidsoptimist som Tom Grahn, beroende på att det är ganska många aktörer med på den här spelplanen.

Vi har ett exempel, modell mindre lyckat, från Lemland där landskapsregeringen under många år har försökt få till stånd en kortrutt i form av en tunnel. Där gick man inledningsvis kanske inte riktigt den korrekta vägen. Man var inte i dialog med samtliga markägare. Man visade inte den respekten som man måste göra för markägarna, vilket gjorde att projektet inte kommer att förverkligas.

Här kommer det att kräva lite mera tid än att man kan få allting färdigt på åtta år. Men jag delar målsättningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson

Herr talman! Jag har några reflektioner kring trafikavdelningens förvaltningsområde och någon fråga till trafikministern.

Vi har i landskapets finanser ett strukturellt underskott årligen åtminstone på 15 miljoner euro. Om det går dåligt i Europa, som resulterar i att det går dåligt i Finland, så blir underskottet mera. Samtidigt har vi en ganska expansiv avdelning som heter trafikavdelningens förvaltningsområde som ökar sina utgifter från 2011 till 2012 med 8,4 procent och som har, i förhållande till bokslutet 2010 för två år sedan, nu budgeterats att öka med 33 procent. Det är väldigt strukturellt bekymmersamt att det är på det här sättet. Det är kostnaderna för sjötrafiken som är den stora posten på 20,7 miljoner euro. Kostnaderna ökar från det här året till nästa år med 21,6 procent och på tre år med 31 procent.

Samtidigt är satsningarna på vårt totala vägnät på fasta Åland bara hälften av den här summan 10,6 miljoner. Det är väl i och för sig okej men vi vet att vi till delar har ett ganska gammalt vägnät som fodrar ersättande vägkroppar. Vägarna är för dåligt byggda ursprungligen och måste därför bytas ut mot andra. Det är landsvägar bygdevägar som landskapet har ansvaret för. Sammantaget ser utvecklingen bekymmersam ut.

Nåväl, landskapsregeringen avgår nu, en ny tillträder och det gäller att komma åt den här strukturen. En déjà vu-lösning har varit kortrutt i skärgården. Kortrutten kommer ekonomiskt att avkasta kanske på 40- 50 år. Då får man de pengarna tillbaka. Det är ändå väsentligt. Jag säger detta att man får pengarna tillbaka utgående ifrån att man skulle ha samma driftskostnader per transporterad varu- respektive passagerarkilometer i skärgårdstrafiken. Nu kan vi väl utgå ifrån att den kommande landskapsregeringen ska göra allt vad den kan för att ordentligt få ner driftskostnaderna per enhet. Om man lyckas med det så ökar underlaget för att tjäna in framöver också.

Efter att ha redogjort för den här problemsituationen så kan jag inte hitta inkomsterna för sjötrafiken i budgeten. Det är en enormt låg självfinansieringsgrad i den här verksamheten, men enligt budgeten så är den noll. Jag undrar om det har något med nettobudgeteringen att göra? Men det har det inte på de övriga enheterna inom trafikavdelningen, så varför skulle det ha det på sjötrafiken? Jag kommer ändå fram till att man måste ha gömt bort intäkterna, man vill inte visa dem, antagligen för att de är så låga.

Jag åker ofta till Föglö och på somrarna har man personer som upptar avgifter i Svinö. Men sedan när sommaren är slut så är det inte någon längre som upptar avgifter. Ibland händer det att däckspersonalen upptar avgifter och då är lastningen enormt långsam, men det är ganska sällan som det sker. Hur har landskapsregeringen skött de här besluten som vi har tagit om att vi i alla fall ska ha en liten finansiering av skärgårdstrafiken? Det gäller dem som inte har kort eller röda klistermärken på sina bilar för att de bor i skärgården, och dem som bor på fasta Åland som har gröna klistermärken. Alla andra ska ju betala för sig. Men det syns inte här. Jag skulle vilja ha reda på hur stor självfinansieringsgraden är på en utgift på 20,4 miljoner euro?

Avslutningsvis, jag var med i tiderna när Ålandstrafiken flyttades ut härifrån landskapsregeringens förvaltning och blev en fristående enhet. Kostnaden för enheten var relativt rimlig.

Under 2000-talet, när jag delvis var frånvarande från landskapspolitiken så ser jag nu att kostnaderna har galopperat iväg. Det är en mycket stor kostnad idag. Man borde få någon slags förändring till stånd genom effektivare system.

Mitt huvudbudskap var problemställningen med de enorma kostnaderna och de stora kostnadsökningarna. Vi måste gå vidare med kortrutten. För att långsiktigt göra någonting åt det och före kortrutten kan ge ekonomiska resultat så måste de löpande driftskostnaderna tas ner kraftigt. Vi vet alla vilken väg man kan göra det på, vägen dit är svår och törnbeströdd. Men om vi vill ha en levande skärgård och om vi vill ha en intensiv och bra trafik i varje skärgårdskommun så är det här den enda lösningen. Fortsätter det som det har varit hittills så tvingas vi politiker dra ner på trafiken, vilket är en verklig otjänst gentemot en levande skärgård. Tack. 

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Skärgårdstrafiken blir dyrare och dyrare för varje år. För varje år som vi skjuter upp beslutet att börja investera i kortrutten så blir den bara dyrare. Nu tappar vi ett år här på att den projektledare som vi i finansutskottet beslutade om för ett år sedan, som vtm ltl Jansson stödde, inte har blivit tillsatt. Kanske det till och med skulle löna sig att låna upp pengar för att bygga kortrutten? Det gör säkerligen så mycket på driftskostnaderna. Vi slipper inhandla nya fartyg. Det är mycket som påverkas på driftkostnadssidan.

Vtm Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller kortrutten så är det något som man kan räkna hem, åtminstone till stora delar, men på väldigt lång sikt. Varje sådant projekt som man kan räkna hem i förhållande till dagens extremt dyra situation så är vi beredda också att uppta lån förutsatt att kalkylen är säker på att man kan räkna hem det. Kan man inte räkna hem det så måste vi skattefinansiera det och då är vi inte för att låna till den delen.

När det gäller driftskostnaderna på skärgårdstrafiken idag så har vi en personalkostnad, med alla sociala kostnader medräknade, på långt över 10 miljoner euro. Vi har en bunkerkostnad på ungefär 4 miljoner per år. Bunkerkostnaderna kan vi inte göra så mycket åt. Frågan är vad vi kan göra åt personalkostnaderna för att säkerställa skärgårdens trafik framöver. Om vi fortsätter att betala ut den här typen av belopp på basen av de avtal vi har så kommer det med all säkerhet att bli en negativ utveckling för volymen av skärgårdstrafiken, vilket inte jag är för.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Personalkostnaderna är mycket anhängiggjorda av om vi bygger ut kortare pass och kan komma till åtta timmars arbetspass. Det gör mycket åt personalkostnaderna. Det är det som är det sunda och det är den vägen som vi måste gå.

Varför jag pratar om extra anslag är för att vi borde göra en så stor grej av hela utbyggnaden, ta så stort projektet direkt så att vi kan få extra anslag och så får vi väl låna lite till. Det går inte att ta bara ett isolerat projekt utan vi måste nog göra någonting stort, annars blir det aldrig bra. Motionen som ltl Grahn tidigare presenterade går ut på det.

Vtm Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller prioriteringarna vad man ska ta först i kortruttsutbyggnaden så är vi säkert helt överens. Det är där man kan göra de snabbaste ekonomiska inbesparingarna på det sätt som Sundblom här redogjorde för.

När det gäller extra anslag så vill jag anlägga en moralisk aspekt på det. Tilldelningen till Åland, via klumpsummesystemet, har genom åren varit god. Det är man medveten om i riket. Nu har vi just anhållit om ett extra anslag på 50 miljoner euro, det är väldigt mycket. Självstyrelselagen, till finländarnas stora bekymmer, ger en automatik att Ålandsdelegationen fattar beslutet och inte finansministeriet och regeringen. Man har just betalat ut 50 miljoner euro. Att nu komma tassande till Helsingfors och begära ytterligare miljoner är nog definitivt fel tajmat. Men vi är beredda på sikt att även överväga den här möjligheten med extra anslag för kortruttsutbyggnaden. Jag återkommer till det senare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! Jag håller i princip med vtm Roger Jansson angående det som han sade om kostnaderna för skärgårdstrafiken. Under lagtingsperioden 2003-2007 när det var ett kortruttsmeddelande så framförde jag risken för det här scenariot, att skärgårdstrafiken blir för dyr. Då ställde man skärgårdstrafiken mot övriga kostnader av trafiken på fasta Åland. Dit bör vi komma.

Utbyggnaden av kortrutten borde ha varit påbörjad för länge, länge sedan. Det borde egentligen aldrig ha stannat av. Då hade vi haft kortrutten färdigt utbyggd idag. Så det är ett problem.

Från det företag som jag driver i skogsbranschen så har vi varit till Kumlinge. Då betalade vi faktiskt en biljett för den anställda som körde.

Vtm Roger Jansson, replik

Herr talman! Min fråga till landskapsregeringen var att vi har beslut om att det ska finnas inkomster och det ska tas upp avgifter. Det redovisas noll euro i budgeten för det. Det ligger uppenbarligen gömt någonstans och då ville jag veta hur mycket det är. Det som bekymrar mig särskilt är att man inte är flitig att ta upp avgifter. Det betyder att man i förvaltningen gör förvaltningsrättsliga fel, som egentligen är ganska allvarliga eftersom man har personal som har uppgiften att sköta det jobbet. Därför var det glädjande att höra att någon skogsmaskin faktiskt har betalat någon gång.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Jag väljer att ha ett kort anförande för jag är inte säker på att jag i en replik hinner svara på vtm Jansson frågor.

För det första vad gäller inkomstsidan när det gäller biljetterna så är direktiven till våra anställda att de ska se till att alla som ska betala avgifter också gör det. På sommaren har vi valt rent operativt att ha speciella personer som tar avgifter för annars försenar och försinkar fartygets avgång så pass mycket, med beaktande av våra korta hamntider. Är det så att det brister där så måste i så fall förvaltningen rätta till det. Jag tackar för det påpekandet.

Vad sedan gäller inkomsterna som kommer så är de inte gömda. De återfinns på sidan 210. Jag citerar; ”med hänvisning till finansförvaltningslagen föreslås att momentet gottskrivs med avgifter och övriga direkt verksamhetsrelaterade inkomster om ca 920 000 euro”.

Vad sedan gäller ökningen på trafikavdelningen som ju ter sig abnorm, om man talar om att man nu har ökat utgifterna med 21 procent, så finns det tre goda förklaringar som jag gärna vill ge.

Det första är bunkerpriset. I budgeten för 2011 fanns ett kalkylerat bunkerpris om 55 cent per liter. I budgeten för 2012 talar vi om 68 cent per liter. Det gör en skillnad på 910 000 euro.

Det andra jag vill anföra är utgifterna för Michael Sars som belastar trafikavdelningens konto. Sedan sker en intern transaktion mellan utbildningsavdelningen och trafikavdelningen, men i budgeten syns det de facto som en utgift på 430 000 eller 450 000, jag minns inte exakt.

Det tredje som egentligen är den stora saken är att man rent budgettekniskt har överfört från väghållningen samtliga linfärjor vars utgifter ligger i storleksklassen på 2,3 miljoner euro. Här har vi förklaringen till varför det är en ökning på 21 procent. Nog om detta. 

Jag tror att jag har besvarat de frågor som vtm Jansson hade. Tack, talman.

Vtm Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för att ministern ledde mina ögon rätt till sidan 210 det gäller inkomsterna. Det finns en notering om det där. Nackdelen för oss i lagtinget är att vi inte kan göra de här jämförelserna mellan de olika åren som vi kan göra i kostnaderna. Då måste vi bläddra i tidigare budgetar. Det är så mycket så att man orkar helt enkelt inte med allting. För informationens skull vore det bra om inkomsterna skulle redovisas också för tre år så att man vet hur utvecklingen har varit om det har gått uppåt eller neråt.

Informationen är riktig, huvuddelen av kostnadsökningen för sjötrafiken från 2011 till 2012 är det som också budgeteras på sidan 210, nästan 2,7 miljoner, för upphandling av linfärjetrafiken som vi tillfälligt har haft på vägtrafiken. Men det tar inte bort det faktum att vi ändå, jämfört med bokslutet 2010, har en ökning på 33 procent på hela avdelningen som helhet och mellan de här åren en ökning på 8,4 procent. Det är något som långsiktigt naturligtvis är ohållbart, som vi alla är medvetna om och som vi därför tillsammans ska försöka hitta lösningar för.  

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag delar helt den åsikten att vi tillsammans måste hitta lösningar. Det viktiga för skärgårdsborna, för ålänningarna och för näringslivet är att vi kan garantera en trafik som sträcker sig över en längre tid. Vi måste i landskapsregeringen sätta oss ner och definiera vad bastrafik är. Ska man få åka tre gånger, fem gånger eller tio gånger i dygnet? Det är ju det som är det viktiga, att kunna garantera bastrafiken. Huruvida fartyget sedan avgår kl. 08.15 eller 00.30 det borde vara sekundärt. Det är ju ändå det som folk resonerar kring, om färjan ska gå si eller så.

Det finns ett stort utvecklingsarbete som måste göras, annars kommer vi inte att ha råd med skärgårdstrafiken. Det vågar jag säga som skärgårdsbo, därför att jag vet hur den här budgeten ser ut och jag vet vilket underskott som vi jobbar med. Vi måste alla hjälpas åt. Tack för den passningen.

Vtm Roger Jansson, replik

Herr talman! Det här resulterar i att det blir väldigt intressant att se vad det nya finans- och näringsutskottet kan skriva efter att ha hört ministern i de här frågorna, just för att klargöra den långsiktiga problematiken och att behålla servicen i skärgården så hög som möjligt.

Sedan finns det detta som ministern i ett annat sammanhang har tagit upp; samordningen av hela trafikverksamheten i landskapet, som i ett helikopterperspektiv är närmast orimligt arrangerat. Det kunde passa i en revy i Saltvik när man tittar ner på hur det är organiserat. Finns det här i budgeten redan några tankar på det? Eller får vi återkomma till det i ett annat sammanhang?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det finns alltid ett intresse från landskapsregeringens sida att söka effektiva lösningar och gärna i ett utvecklat samarbete. De skrivningarna finns. Jag föreslår att vtm Jansson kanske fördjupar sig i avdelningens område 48 lite till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, herr talman! Jag kom att tänka på en sak här under ett replikskifte med vtm Roger Jansson. Det handlar om att vi har en gränsöverskridande trafik som går över landskapsgränsen. Vi har trafik som går till riket. Det kanske vore intressant att titta över den biten och fundera igenom om inte staten borde ta del i den trafiken? Det här är ett av argumenten som jag tycker att trafikministern ska ta åt sig när man bereder. För jag förutsätter att man försöker gå till Helsingfors för att begära extra anslag. Då ska man också titta på den här biten på förhand. För det är ett av argumenten för att staten måste ge pengar till utbyggnaden. Tack.

Vtm Roger Jansson, replik

Talman! Det här har vi diskuterat tidigare och kunnat konstatera att vi är ganska överens om även den frågeställningen. När ltl Sundblom tidigare var uppe och talade för att man i vår interna inre trafik skulle begära extra anslag för utvecklingen av den så angav jag i mitt anförande att det kan vara lite fel tajmat nu. Däremot när det gäller frågan om trafiken mellan Åland och Finland, som vi upprätthåller både på södra och norra linjen, så kan man säga att det har gjorts misstag tidigare när vi tog över trafiken på norra linjen. Vi tog över fartyget och staten slutade direkt att betala från sin kassa. I och med systemet med den nya självstyrelselagen så borde vi faktiskt då ha vänt oss till riket för att få dem att betala åtminstone hälften av trafiken mellan Åland och riket på södra och norra linjen.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Så där kan det vara. Även vår interna trafik, när det är en såpass stor utgift, borde rymmas inom 48 § i självstyrelselagen för att gå och begära extra anslag. Vi ska inte göra bara ett delprojekt, utan då ska det vara ett stort projekt som man sedan sakta betar av.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet när det gäller trafikavdelningen? Diskussion är avslutad beträffande trafikavdelningens förvaltningsområde. Därmed har vi arbetat oss igen alla avdelningar.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.