Enda behandling

Närvaroregistrering. 29 ledamöter är närvarande.

Enda behandling

1        Budget för landskapet Åland 2012

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 6/2011-2012)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2011-2012)

Budgetmotionerna nr 1-16 (BM 1-16/2011-2012)

Först tillåts diskussion. Detaljbehandlingen kommer att vidta på onsdag den 21 december 2011. Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson                                                                                                      

Fru talman, kära kolleger i Ålands lagting! Inom finans- och näringsutskottet har vi haft några intensiva veckor bakom oss. Den 21 november fick vi den förra regeringens budget för 2012 på vårt bord. I fredags satte vi sista handen på utskottets betänkande och gjorde det offentligt. Det är ett betänkande jag på vårt utskotts vägnar är stolt över och jag vill redan inledningsvis passa på att tacka vår utskottssekreterare Niclas Slotte och alla de utskottsmedlemmar som bidragit till slutresultatet för gott samarbete. Jag nämner ingen för att inte glömma någon. Eller förresten, några av mina kolleger, de i opposition, återkommer jag till lite senare.

Nu är jag än så länge ny i dessa sammanhang liksom flera andra i vårt utskott. Kanske är det därför som diskussionerna och behandlingen löpt framåt på ett synnerligen konstruktivt sett. Fast jag föredrar att se det som en genuin omtänksamhet om hela Åland. För en sak stod oss i utskottet väldigt klart redan efter de första dagarnas höranden; den ekonomiska världen är på väg att förändras dramatiskt. Det som började rätt avlägset i Grekland och möjligen USA har under hösten spritt sig över hela euro-området och tvingat snart sagt alla EU-länder att skriva ner sina ekonomiska prognoser rejält. Detta kommer att bromsa den för nationalekonomiernas vällevnad extremt viktiga tillväxten. När folk saknar pengar köper de mindre vilket syns i samhällskassorna. Någon större förbättring står heller inte för dörren. På kort sikt förblir räntorna hos oss låga medan de sett över de närmaste två åren mycket väl kan börja stiga igen. Kristider betyder också att bankerna stänger låneluckan och ser om sitt eget hus. Det behövs särskilt efter den fastställda höjningen av bankernas kapitalkrav som blev klar i november och inte hjälpte upp situationen. Penningmarknaderna i Europa befinner sig i något slags kramp just nu, i väntan på beskedet om den färska finanspakten ska rädda eurosamarbetet eller inte.

Allt detta hände snabbt. Hur snabbt kanske bäst illustreras av utvecklingen i Finland. Om jag snabbt backar bandet krympte samhällsekonomin i Finland med 8 procent år 2009. Det var rena rama fria fallet. Under år 2010 inleddes en upphämtning som kanske inte var urstark men heller inte obetydlig. BNP växte under fjolåret med 3,6 procent. I år började det bra med siffror på uppemot 5,5 procents tillväxt under det första halvåret. Efter det tog bränslet slut. Under det sista halvåret räknar de viktigaste institutionerna med noll procents tillväxt för finländsk del, om ens det. Sanningen är att den europeiska skuldkrisen fått allt att stanna. Och ett land som Finland som levt högt på sin export tvingas nu tänka om. Den finländska ekonomin är på väg att krympa vilket i sin tur får konsekvenser för hela Åland. Klumpsumman riskerar på sikt att sjunka till följd av att hela landets skattekraft minskar. Ålands viktigaste näringsgren, sjöfarten, drabbas ännu snabbare av nedgången när det gäller exportindustrin där de största kunderna finns.

Ett glädjeämne, om än något skakigt, är Sverige. Den svenska ekonomin har hittills klarat sig hyfsat om den än för ögonblicket är lite krasslig. Däremot har arbetslösheten slutat öka och förväntas ligga stadigt på 7,5 procent även nästa år. Det är betydligt bättre än i Finland där man i dag ligger på 7,9 procents arbetslöshet men räknar med att den siffran stiger rejält under nästa år. Skillnaderna mellan våra två grannekonomier är att man i Sverige räknar med en återhämtning i slutet av år 2012 medan motsvarande i Finland inte sker förrän tidigast året därpå.

När det gäller Åland stannar vi troligen på en nolltillväxt för år 2011. Det är såklart inte bra. Inflationen är högre hos oss än hos våra grannar och någon reell tillväxt är därför inte att vänta under överskådlig tid. Arbetslösheten är sett bland hela befolkningen bara 2,8 procent vilket är mycket positivt. När det gäller en ö ute i ett hav är det antalet arbetsplatser som sist och slutligen räknas. Därför är det illavarslande att ungdomsarbetslösheten i dag är 6,2 procent och väntas stiga redan till nästa år. De flesta siffror och trender pekar alltså åt fel håll just nu. Med ett glädjande och viktigt undantag; inflyttningen fortsätter. Vi blir några fler ålänningar för varje år som går. Folk inte bara från våra närregioner väljer att bosätta sig i vårt sist och slutligen fantastiska, kreativa och inspirerande landskap. De kommer från hela världen. Det är bra. Vid sidan av arbetsplatser är befolkning varje liten ös största tillgång. Därför är det viktigt att alla vi som sitter här är med och aktivt tar emot de nya ålänningar som väljer att flytta hit och bli vad vi är: öbor och ålänningar. Bara genom att vara välkomnande och generösa försäkrar vi oss om att vår ö även i fortsättningen är en dynamisk plats att leva på. Och som vi alla vet är ett leende en av få saker som faktiskt inte kostar. Tvärtom.

Mitt i allt detta ekonomiska krisbygge ska Åland förvandla ett för närvarande strukturellt budgetunderskott på minst 10 miljoner euro per år till en budget i balans. Smaka på det. En budget i balans betyder att inkomster och utgifter är i stort sett lika stora för varje år. Och eftersom vi för ögonblicket inte kan göra så värst mycket åt inkomsterna är det på utgiftssidan vi måste jobba.

Fru talman! Budgeten för 2012 kan mot den här bakgrunden liknas vid en gammal karta som inte längre stämmer överens med den nya verkligheten. Där det förr var jämnt eller rentav nerförsbacke är det nu motlut. Det kan ingen lastas för. Tiderna har förändrats radikalt och hastigt. Därför är det heller ingen idé att i alltför hög grad se bakåt och leta fel. I lägen som detta är det viktigare att se framåt och leta rätt. Om vägen hittills varit bred och inbjudande till hög fart får vi i fortsättningen börja betrakta den med större misstänksamhet och anpassa farten efter omständigheterna.

En sak är nämligen fullständigt klar. Landskapet Åland och Ålands landskapsregering liksom vi som sitter i denna sal måste i fortsättningen tänka inbesparingar, inbesparingar och inbesparingar. För att vända denna ekonomiskt svajiga skattefinansierade buss måste varje utgift synas i sömmarna, varje investering vägas på silvervåg, varje nyanställning granskas ur ett nödvändighetsperspektiv. Tiderna är hårda och kan bara mötas med list, snålhet och mod. List för att hitta lösningarna och affärerna som andra inte ser. Snålhet för att säga nej där det hade varit enklare att säga ja. Mod för att genomföra de förändringar som är nödvändiga. Genom att sköta om vår gemensamma kassa i dag försäkrar vi oss om att ha det bra även i morgon.

Fru talman! Vårt betänkande talar för sig självt men jag vill ändå lyfta fram några saker som jag tror är viktigare än andra. Som till exempel varför utskottets majoritet valde att förkasta samtliga de motioner som lades av oppositionen, 16 stycken. Ni och många andra undrar säkert om inte en enda av dem var tillräckligt bra för budgeten 2012. Svaret är att ja, det var de. Varenda en av budgetmotionerna bar med sig förnuft, ansvar, engagemang och – politik. Varenda en av dem tillförde innehåll till diskussionen och fick oss alla att se på verkligheten ur olika och nya perspektiv. Ändå förkastades de allihop. Skälet till det är det sistnämnda – politik.

Alla vi som sitter här arbetar med Ålands bästa för våra ögon. Det tvivlar jag inte på för ett ögonblick. Men vi ser olika på var åtgärderna just nu ska riktas och i vilken takt olika saker ska göras. Politik är inte bara tyckande, det är också timing. Av det skälet har utskottets majoritet valt att förkasta oppositionens budgetmotioner för att ge den nya landskapsregeringen möjlighet att forma sin egen politik. Utan att känna sig bunden av det andra bestämt. Det ingår också i vårt parlamentariska system.

Däremot vill jag passa på att rikta ett särskilt tack för gott samarbete till de utskottskolleger, i den nuvarande oppositionen, som jobbat hårt med sina motioner och sett till att vi alla är på tårna.

Fru talman! Jag är säker på att den liggande budgeten och denna framställan skapar mer debatt. Så ska det vara. Jag vill ändå ta tillfället i akt och utveckla utskottets resonemang när det gäller några olika områden. Vi börjar med det för varje organisation så livsviktiga ledarskapet. Utan tydliga ramar och givna riktlinjer är det omöjligt att skapa ordning och reda och arbetstrygghet. Om vi ska nå vårt gemensamma mål med en budget i balans börjar det i vår egen butik. I detta hus vilar ett enormt ansvar på oss som sitter här i salen. Vi utgör förebilder. Det vilar också på ministrarna i Ålands landskapsregering, på de ledande tjänstemännen och på alla andra. Vi måste försöka mer. Vi måste ta ytterligare ett steg fast vi är trötta. Vi måste tänka klart fastän hjärnan vill annat. Vi måste alla jobba lite hårdare. Något annat sätt finns inte. Utskottet understryker, enhälligt, mot bakgrund av detta att landskapsregeringen måste ta ett helhetsansvar för löneutvecklingen inom landskapets områden. Lönesättningen ska vara rättvis och det börjar bli dags att göra som man gjort på de flesta andra håll. Utred möjligheterna att gå in för en lönesättning baserad på arbetsvärdering. Det är landskapsregeringens och de ledande tjänstemännens ansvar att hålla alla anställda vid gott humör, att gjuta mod i dem när det behövs och att inspirera dem att känna stolthet för sitt jobb. Det är den enskilt viktigaste uppgiften när det handlar om ledarskap. Den som känner rädsla eller ängslan inför vad som komma ska löper risk att inte våga ta det ansvar som ibland krävs. För att på sikt bringa en budget i balans behöver vi en modig och stolt förvaltning!

Det krävs också djärvhet inför det jobb som väntar. Vi ska till exempel se över den samhällsstruktur som skapat det Åland vi i dag älskar. I går fick vi en viktig väckarklocka i nödropet från Sottunga. Att förändra är ingen enkel uppgift. Det är närmast som ett väldigt schackspel. Flyttar man en pjäs får det konsekvenser på resten av brädet. Ändå måste det göras om vi i längden ska lyckas bygga ett ännu bättre samhälle. Vi i finans- och näringsutskottet ser fram mot fortsatta initiativ i den riktningen från regeringens sida.

Jag vill också nämna varför utbyggnaden av ett besökscenter i Bomarsund är struket för tillfället. Det är en direkt följd av det jag började denna presentation med. Bristen på pengar och osäkerheten inför framtiden. Ett samhälle är som vilken familj som helst. Om det saknas medel går det inte att investera. Ändå känner jag stor sympati med Bomarsund och dess historier. Det börjar förvisso bli ett tag sedan Krimkriget pågick men historierna från den tiden är alltjämt tankeväckande och på riktigt. Som världens kanske förnämsta tapperhetsmedalj, Victoriakorset. Det allra första delades ut till irländaren Charles Davis Lucas för att han i strid med order och med sitt eget liv som insats lyckades kasta en brinnande granat till sjöss från sitt fartyg Hecla som med listiga manövrar och nya farleder lurat det ryska försvaret och just då intensivt deltog i bombardemanget av fästningen. Hade inte Lucas och de andra lyckats då, med hjälp av nya kartor, hade vi kanske inte haft något lagting i dag. Detta utspelade sig sommaren 1854 men är fortfarande en historia att glädjas åt.

Det är inte nog med det. Victoriakors nummer två och nummer tre delades också ut för visad tapperhet i samband med striderna om Bomarsund. Detta är inte bara något att prata om i stugorna när mörkret faller på. Det är också en historia som särskilt britter älskar. Om det är något de håller av så är det sina tapperhetsmedaljer i allmänhet och sina Victoriakors i synnerhet. Men trots det har utskottets majoritet inte ansett det vara värt 3,5 miljoner euro att bygga ett besökscentrum i Bomarsund. Det är som det är, men jag tycker att vi och alla andra inblandade inte får ge upp för det. En historia kan berättas även utan stora investeringar. Det gäller bara att finna nya vägar. Precis som britterna och fransmännen gjorde i Bomarsund.

Det här är mitt allra första betänkande kring en budget i landskapet Åland. Inför detta tänkte jag gå tillbaka i arkiven för att bilda mig en uppfattning om hur man har gjort förr. Jag valde att avstå för att jag tror att det vi står inför på riktigt kräver nya sätt att tänka och nya sätt att tackla gamla problem. Ska man förändra något strukturellt måste man våga söka andra vägar framåt.

Fru talman! Med hänvisning till allt detta tror jag det är riktigt att sammanfatta finans- och näringsutskottets betänkande i en direkt uppmaning till regeringen inför den kommande tilläggsbudgeten. Ta med er dessa ord, gå tillbaka till era kontor, dra upp riktlinjer för nya kartor som bättre passar till dagens verklighet. Gör de gärna digitala så de går snabbt att förändra. För om man inte är beredd att anpassa sig till verkligheten kan det lätt gå som det gick för ryssarna i Bomarsund. De trodde de kände till geografin i området, men blev rejält lurade av den modige Charles Davis Lucas och hans mannar. Tack för uppmärksamheten.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Finansutskottets ordförande hyllar oppositionen. Det hör till ovanligheten, men det är trevligt. Han säger att skälet till förkastande är politik, men jag tror att han glömde ett ord före, makt, maktpolitik. Personligen är det frukten av den omogna parlamentarismen vi har. Det är ingen större katastrof om man omfattar en motion rakt av. Nu har finansutskottet i och för sig tagit motionerna ganska långt, men ändå förkastat dem. Man omfattar dem, men förkastar dem. I och för sig är det ganska sympatiskt, jag ska återkomma till det.

Två detaljfrågor i alla fall. Under rubriken personalpolitik och arbetsmiljö sägs det att ledarna skapar motivation och trygghet på arbetsplatsen. Det tycker man att är särskilt viktigt. Allt som står här är självklart, men är det någonting mellan raderna som finansutskottet vill säga?

Den andra frågan är förkastande av motionen om taxfree i skärgårdstrafiken. Det finns inga motiveringar överhuvudtaget. Vad beror det på?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! När det gäller den första delen om ansvar och ledarskap i organisationen finns det inget mellan raderna. Det viktiga är att om man strukturellt ska dra ner tio miljoner krävs det verkligen ett fast ledarskap. Det är att understryka den delen.

När det gäller taxfreetrafiken finns det flera delar i den. En är att det finns tillräckligt med brännvin på Åland i dagens läge.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Om man, när det gäller det sista, skrivit ut det i finansutskottets betänkande hade jag förstått utskottets förkastande betydligt bättre.

Om vi nu tar den första frågan. I syfte att uppnå en budget i balans krävs samarbete, gott ledarskap och målstyrning med tydliga prioriteringar. Utskottet framhåller särskilt vikten av att ledarna skapar motivation och trygghet på arbetsplatsen. Landskapsregeringens och de ledande tjänstemännens ansvar är särskilt stort. Jag håller med på varenda punkt och varenda bokstav, det är inte frågan om något annat, men varför plockar man upp det i betänkandet? Jag ser det som självklart. Är det en oro för att de ledande tjänstemännen eller ministrarna inte ska uppfylla det som man behöver göra när det gäller att skapa motivation och trygghet på arbetsplatsen? Det är så självklart så jag förstår inte varför man plockar upp det.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Jag är glad för att ltl Eriksson håller med om detta. När det är kristider, kanske jag uttryckte mig otydligt i min förra replik, men när det är kristider är ledarskapet extra viktigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Det var ett målande anförande av finansutskottets ordförande, tack för det. Plikt och mod behöver man också ha om man ska driva ett sjukhus på en ö som är omgiven av vatten, men också flexibilitet och att fånga chansen i flykten. Det är en överlevnadsfråga för den åländska hälso- och sjukvården att vi kan rekrytera vårdpersonal och framför allt läkare. Därför ser jag nu med lite oro på och funderar på om finans- och näringsutskottet vill sätta bälte och hängsle på landskapsregeringen. Vi behöver ha en flexibilitet i lönesättningen när det gäller vår personal och läkare.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Får vi inte ordning på de allmänna finanserna kan vi inte heller driva ett ÅHS särskilt bra. Allting börjar och slutar med att man ska ha en budget i balans. Tack!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Det är en semantisk diskussion, det blir en diskussion om hönan och ägget. Har vi inte några reella lönevillkor att erbjuda våra läkare har vi ingen sjukvård heller.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Jag tror att det finns många andra saker som vi kan fundera på. Det är klart att vi ska vara med och vara konkurrenskraftiga med löner. Det måste man vara i ett samhälle som drivs på marknadskrafternas villkor, men det är exakt dessa marknadskrafter som ställer till det för oss nu eftersom de spelar vilt i Europa och gör att våra inkomster sjunker. Därför måste man anpassa sig till sådana.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag konstaterar att finans- och näringsutskottet har gjort ett betänkande som i princip omfattar den budget som vår regering lade. Det är positivt och bra. Samtidigt så lägger utskottet press på regeringen att gå vidare. Det är också bra. Man borde kanske också, när man pratar om list och mod, inte heller vara dumsnål. Det är man när man går in och stoppar Bomarsundsprojektet. Bomarsundsprojektet är så mycket mer än Krimkriget. Det skulle bidra till att hålla hjulen igång genom investeringsinsatser, genom en turismsatsning som har betydelse för besöksnäringen. Under vår regeringstid har vi systematiskt jobbat på en sådan linje att investeringar ska skötas med jämn takt och det måste man fortsätta med för att inte släcka lamporna, som den här regeringen har pratat om.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Om besökscentrat i Bomarsund verkligen är en sådan bra grej att satsa på är jag fullständigt övertygad om att de fria marknadskrafterna kommer att se till att det byggs långt innan vi hinner säga skatteutjämningsfond.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi har också ett ansvar för vårt kulturarv, att bära det vidare för kommande generationer. Att visa upp det som är vår historia, det som har burit fram till dagens fantastiska autonomi. Bomarsundscentret skulle hjälpa oss för att visa upp det fantastiska Åland, både för besökande och för vår egen befolkning. Det är dumsnålt att stoppa projektet nu för ekonomi är också alla de arbetstimmar, allt det arbete som är nerlagt för att ta det här projektet så långt som det är i dag. Det står klart att verkställas. Det ligger bra i tiden efter att Alandica är klart och efter att sjöfartsmuséet är klart. Nu är det dags för en kultursatsning på landsbygden. Det stoppar nu betänkandet från närings- och finansutskottet och också den sittande regeringen. Det är beklagligt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! I allt väsentligt håller jag med det som vtm Eriksson säger, med ett ganska viktigt undantag. Pengarna är slut och framtidsutsikterna är alldeles för osäkra för att lägga så mycket pengar på något som man inte är säker på att man kan få tillbaka. Projekt där man tar vara på historien är väldigt bra, men vi har också ett ansvar inför framtiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Behovet att spara ytterligare i den offentliga ekonomin är uppenbart. Det framgår väl ur de rapporter som vi får från omvärlden. Till den delen håller jag med utskottsordförande. Utskottsordförande sade att man inte ska titta bakåt och det ska man inte göra i alltför hög grad, men lite kan man lära av historien och jämföra i alla fall. Den kris som vi går in i nu är en fortsättning på krisen som har varit, vill jag hävda. När vi har inkomster som ligger i 40 miljonersklassen högre än vad de var 2010 så kan man inte måla upp det som om att det är nu krisen kommer och att den knappt har funnits förut. Det har varit en besvärlig situation i fyra år och den besvärliga situationen kommer att fortsätta. Den dagen den nya majoriteten har nått inbesparingar och minskningar av personalstyrkan med 70-80 personer, som den förra regeringen uppnådde, så kommer jag att notera det också.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Tack ltl Perämaa!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

 Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Jag ska börja med att tacka utskottsordförande för ett gott klimat i den här behandlingen. Till utskottets betänkande har jag reserverat mig på tre punkter. För det första skrev liberala ersättaren Rauli Lehtinen en budgetmotion om förverkligande av det lagstadgade djurskyddshemmet som jag också tecknade under. Lagstiftarna gav ansvaret till ÅMHM vid den senaste ändringen av djurskyddslagen för landskapet Åland. Att tillvarata husdjur ska enligt lagen förvaras 15 dagar varefter djuret kan säljas, överlåtas på annat sätt eller avlivas. För att lagens kraft ska uppfyllas bör ett djurskyddshem förverkligas och genom att höja klinikavgiften med 15 euro per besök vid smådjurskliniken Zodiaken, som ÅMHM driver, skulle det vara möjligt att bekosta inventarier och iordningsställa ett djurskyddshem vid exempelvis före detta naturbruksskolan. Där borde det finnas lämpliga utrymmen. Det är en bra åtgärd och det är det som de två klämmarna i reservationen går ut på. Inkomsten under moment 35.60.20 höjs med 15 000 euro och ger därmed utrymme för lika stor utgift under momentet 45.60.20 för inköp av inventarier och iordningsställande av ett djurskyddshem.

Den andra punkten jag reserverade mig på är besökscentret i Bomarsund. Orsaken till att jag reserverar mig mot utskottets förslag är att jag anser att det är fel att nu efter många års diskussioner med Sunds kommun, avbryta projektet. Planen på att bygga ett besökscentrum i Bomarsund har varit med sedan 2005 då det i budgeten för 2006 skrevs följande: ”Under momentet föreslås ett anslag om 70 000 euro för att igångsätta planering och projektering av satsningar i Bomarsund för att lyfta fram området som ett av Ålands mest intressanta internationella turistmål”. När sjöfartsmuséet började byggas sköts förverkligandet av det planerade besökscentret i Bomarsund på framtiden. Nu är sjöfartsmuséet snart klart för inflyttning och arbetet med besökscentret har nu framskridit så långt att det inte är rätt mot Sunds kommun att i elfte timmen avbryta projektet. Klämmarna i reservationen går ut på att arbetet med Bomarsunds besökscentrum kan fortsätta enligt motiveringen i landskapsregeringens budgetförslag och att anslaget på 1,5 miljoner står kvar under momentet.

Den tredje punkten som jag reserverade mig emot i utskottets betänkande är behandlingen av motion nr 15/2011-2012, som har Tom Grahn som första undertecknare och som jag också skrev på. Den motionen föreslår att man ska uppta ett anslag för att öronmärka riskkapital för utveckling av skärgårdens näringsliv. Utvecklingen av skärgårdens näringsliv har under senaste generationen varit negativ på de flesta fronter. Näringslivet har krympt och det har blivit ensidigt riskfyllt, det är i huvudsak fiskodling och fiskförädling. Det betyder också att näringslivet är mycket sårbart och skulle behöva breddas. För att bredda, stärka och förnya näringslivet i skärgården behövs möjligen lite riskkapital och en professionell nyförtagarinkubatorverksamhet för utveckling i skärgården. Priset på mark är i skärgården lägre än på fasta Åland vilket betyder lägre säkerhet och kapital behöver upplånas. Det är det som budgetmotion nr 15 handlar om. Förslaget är att en miljon avsätts till att bygga upp ett riskkapital för perioden fram till 2014 med ett första anslag om 300 000 i budgeten för 2012.

I reservationens fyra klämmar föreslår jag omdisponering av anslag i fyra moment under näringsavdelningens kapitel 47.03 för att motsvara det som budgetmotionen föreslår.

Sedan vidare till en lite mindre sak. På sidan fyra i betänkandet uppmanar utskottet landskapsregeringen att eftersträva en ordinarie plats i HELCOM och det är säkert bra, men det bör klargöras vilka kostnader det innebär för förvaltningen.

Vidare på sidan sex i betänkandet, andra stycket, under rubriken Trafik och transportpolitik är det stycket ett halvt godkännande av motion nr 14 om förverkligande av kortruttstrafik. Man måste få det positivt på något sätt. Nu vill jag säga till regeringen om den saken, det är dags att komma till skott och påbörja arbetet.

Vidare under kansliavdelningen 43.05 hänvisar utskottet till regeringsprogrammet och konstaterar att produktion och distribution bör separeras i syfte att tillgodose den fria mediemarknadens behov. Det blev en omröstning där jag ville att det också skulle skrivas in i betänkandet att landskapets framtida kostnader noggrant måste utredas på förhand innan separationen. Utskottsmajoriteten vill i den frågan köpa grisen i säcken.

Till sist, det som utskottet skriver under Rederiverksamheten på sidan 11 i betänkandet är inte riktigt så bra. Det finns nog anledning för regeringen att återkomma och klargöra rollfördelningen mellan rederichef och sjötrafikchefen, som redan finns anställd. Vi har redan en sjötrafikchef. Tack!

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Reservationen om ett djurskyddshem är ganska intressant ur många synvinklar. Vi fick ju en lag under senaste mandatperioden. Många av oss påstår att det inte går att upprätthålla ett djurskyddshem via ÅMHM eftersom det inte finns något medel för den saken. Vi fick till svar att det fanns ett privat initiativ som skulle ta hand om det här så det behövdes inte några mer pengar. Nu låter det lite annorlunda. Det visar väl på att det inte stämde att det var löst via något privat initiativ. Tydligen ska samhället in, eller närmast djurägarna genom att deras avgifter till Zodiaken ska höjas. Då menar jag att det här är en smygbeskattning. Avgifter får man inte ta ut på det sättet att man använder delar av pengarna för att finansiera ett djurskyddshem. Varifrån har liberalerna fått den här tanken?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack fru talman! Det är väl rätt så bra att djurägarna genom den här höjningen av avgiften också finansierar iordningställandet. Vem som sedan driver det är en framtidsfråga.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Det är inte så bra. Det är emot den lagstiftning som vi har om offentliga avgifter. Det är ganska förvånande att ett så avancerat parti som liberalerna kommer med ett sådant här förslag. Inte kan man genomföra finansiering av inventarier genom att höja avgiften. Det är som om v i skulle höja avgiften på sjukhuset och börja köpa möbler för de pengarna. Så kan man inte göra.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Inte ska vi jämföra det med att höja avgiften för sjukhusets köp av möbler. I det här fallet är det ett sätt att skapa ett utrymme för att uppfylla det som lagen kräver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Fru talman! Det här om djurskyddshemmet är en behjärtansvärd åtgärd. Att landskapet nu ska skaffa utrymme, personal och annat i det här sammanhanget är att man rusar till lite. Vi tittade på det i social- och miljöutskottet tidigare och där diskuterade vi inte någon upphandling. Det här känns mera som ett privat initiativ. Har man sysselsättning för personal? Ska man lägga ut hemmet på någon annan? Är det inte bättre att ÅMHM får möjlighet, som det var tänkt, att upphandla det här? Se vad det kostar att ha en beredskap än att olika privata aktörer kommer in och hanterar det här. Det känns lite onödigt dyrt i dessa spartider.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Det ger egentligen ingen merkostnad i budgeten eftersom det här kan jämna ut sig. Det är ett sätt att skapa en verksamhet så att den kommer igång. Det är ju någon annan som ska driva det. Det måste bli ett privat initiativ som driver den, men man kan på det viset få en möjlighet att få igång det. Det är det som det går ut på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Fru talman! Ledamot Torsten Sundblom sade i sitt anförande om Bomarsunds besökscentrum att det inte är rätt mot Sunds kommun att man inte bygger det nu. Vad som är rätt eller fel mot Sunds kommun kan vi kanske titta på genom tidigare handling och driftavtal, men det jag tänkte diskutera nu är att 20 maj 2008 var ledamot Sundblom med och tog ett beslut i finansutskottet av ett betänkande om en tilläggsbudget. Enligt framställningen är projekteringen klar, landskapsregeringen avser att bjuda ut driften till privat entreprenör om ett rimligt anbud erhålls. Under inkommande höst avser landskapsregeringen att återkomma med konkretiserat förslag. Utskottet omfattar landskapsregeringens förslag. Det är nu 2011. Det har gått många höstar sedan dess. Varför denna brådska nu när vi också vet att det inte har gjorts någonting tidigare, ledamot Sundblom.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack fru talman! Angående besökscentret i Bomarsund, när ledamot Winé och jag samtidigt satt i finansutskottet var ledamot Winé en av förespråkarna för det här. Det som är det mest graverande är att när man har fört förhandlingar med Sunds kommun sedan 2006, kanske till och med 2005 när det dök upp i budgeten första gången, borde man ha avbrutit det meddetsamma om det inte skulle ha byggts. Det är lite att föra kommunen bakom ljuset om man fortsätter att förhandla och sedan avbryter det. Det är det som det handlar om. Det är sättet man avbryter som jag har reserverat mig mot.

Ltl Göte Winé, replik

Tack fru talman! Det verkar som om ledamot Sundblom och jag pratar förbi varandra. Jag undrar varför ingenting har hänt. Avtalet med Sunds kommun började 2005-2006. Nej, stå för vad ni har gjort! Det här var under den förra regeringen och det gäller inte Sunds kommun, det var under den liberala ledningen som det här gjordes. Det man gjorde var att man gjorde en utpressning mot Sunds kommun: Ska ni ha ett besökscentrum måste ni garantera driften. En kommun med 1 000 invånare. Därför är jag beredd att lägga det här på is. Avtalet anser jag att Sunds kommun inte har råd med. Det finns lagstadgade saker vi måste ha. Däremot står det i vårt betänkande från 2008 att landskapsregeringen avser att bjuda ut driften till privat entreprenör. Landskapsregeringen! Det står ingenting om att man satte det på Sunds kommun. Det är ingen just stil. Jag har inte varit med och tagit beslut om det. 

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack fru talman! Jag har inte varit med om några förhandlingar så jag känner inte till hur de har gått till och hur alla tågordningar är. Det är sättet att först förhandla och sedan avbryta, det är det jag vänder mig emot.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Ltl Sundblom berör i sitt anförande motion nr 15 där det föreslås en rad åtgärder, bl a för att, som det sägs i motiveringen, priset på fastigheter och mark i skärgården är en tiondedel av fasta Ålands markpriser. Att komma med de här åtgärderna på grund av det är inte sunt. Däremot vore det sunt om landskapet går in med en garanti för att kompensera för den markvärdesförminskning på grund av jordförvärvsbestämmelserna i skärgården och därigenom ge skärgårdsföretagare och skärgårdsbor möjlighet att använda sin mark som säkerhet för investeringar och reinvesteringar. Det vore väl ett klokare sätt att kompensera värdeminskningen i skärgården, eller hur, ltl Sundblom?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Att bygga upp riskkapital för skärgården på det här viset kan säkerligen hjälpa till för att jämna ut markpriserna, som i ytterskärgården är väldigt låga i förhållande till fasta Åland. Man vet aldrig hur långt det kan bära.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag tolkar det som ett stöd för en sådan åtgärd som fanns med i den parlamentariska kommitténs betänkande om bl a jordförvärvsfrågor. Det är en viktig sak att titta på det återigen och förverkliga det löfte man gav skärgårdsborna i början av sjuttiotalet när den här lagstiftningen kom till. Sedan dess har man inte lyckats med det från lagtingets sida. Mellan raderna räknar jag med stöd från ltl Sundbloms sida i en eventuell kommande åtgärd.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Vi ska ta den här motionen och som jag sade i min reservation och i mina klämmar, föreslå att det ska godkännas som ett led i näringspolitiken för att stärka skärgården.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Brage Eklund

Fru talman! Till först så vill jag rikta ett tack till de ledamöter och ordförande i finansutskottet som har varit med och tagit fram det här betänkandet. Vi har haft mycket kreativa och bra diskussioner som har lett till ett betänkande, som jag till stora delar omfattar. Ändå har vi lämnat in en del motioner, jag har också lämnat in reservationer, som jag framledes kommer att beröra lite mer.

Ålands framtid har aldrig haft möjligheten, sedan vi kom in i lagtinget, att vara med i finansutskottet och ta del av budgetbehandlingen på den nivå som man har gjort nu. Vi har kommit in i detaljer och fått insyn i budgeten på ett annat vis än vad vi har varit vana med. Tidigare fick vi tolka siffror och texter via en budgetbok och försöka göra det bästa möjliga utifrån det.

Nu har vi haft möjlighet att via mail ta del lite närmare och ingående, tagit del av alla siffror och formuleringar som finns. Man får en insyn i budgetarbetet på ett helt annat sätt och det är alltid roligt när man har den möjligheten att påverka.

Jag tänkte följa betänkandet lite i tur och ordning och beröra de punkter som delvis har blivit berörda av våra motioner, som vi hörde av ordförande har blivit förkastade, men ändå finns skrivningar som man kan tolka ut av våra motioner. Det är för att man har haft diskussioner som har lett fram till sådant resultat.

Till först noterar jag under rubriken Språk och externa relationer att det finns en skrivning som säger att ”reformen påbörjas med målet att det nya självstyrelsesystemet ska tas i bruk så snart som möjligt”. Det att texten ska tas i bruk så snart som möjligt ger möjligheten att påskynda utvecklingen av självstyrelsen. Att man har ett slutmål är helt okey.

När vi kommer till sidan som berör svenska språket så har vi haft en lång diskussion. Jag är nöjd med de skrivningar som finns nu, men jag är ändå lite oförstående till varför man egentligen inte har kunnat godta motionen som i princip riktar sig helt utifrån språkkommitténs betänkande. Det är i princip saxat utifrån de skrivningar och klämmen i motionen kommer rakt av från språkkommitténs betänkande. Ändå har vi i utskottet fått in en skrivning, som jag har nöjt mig med och därför inte heller brytt mig om att rikta en reservation och driva det här längre. Jag är nöjd med att man hänvisar till att språkkommitténs betänkande ska ligga till grund för det fortsatta arbetet.

Under rubriken Landskapets budgetekonomi har vi en motion om förvaltningsreformen som i princip överensstämmer med den text som står här och vi är i princip överens. Det är formuleringar som det skiljer på. Jag tror att det är en förutsättning om man ska få det här att fungera att påskynda reformarbetet om man ska få en budget i balans.

Nu går vi till landskapet och kommunerna där det finns ett problem, som har funnits i långa tider. Det gäller bekymret med sjömansskatterna och numera också skatter från pensionärer som flyttar från Sverige och som har tjänat ihop sin pension i Sverige. Det här kommer att bli ett ännu större problem i framtiden för det kommer fler och fler hem. Vi hade en motion som direkt påpekade problemet med sjömansskatten. Jag måste säga att i utskottsbehandlingen har det äntligen blivit en bättre skrivning där man berör alla pensionsinkomster som kommunerna får ta del av idag. Här ser jag personligen ett stort problem och Ålands framtid också i framtiden om det här fortsätter, om man inte får någon uppredning. Alla dessa berörda kommer förr eller senare att bli äldre och äldre och fordra åldringsvård som i mycket kommer att medföra stora kostnader.

Under rubriken Samhälls- och servicereformen så har vi en reservation, om jag inte missminner mig, som handlar om utmanarrätten. I betänkandet finns en skrivning ganska mycket om när det gäller att komma till rätta med det här, men vi har i vår reservation velat införa en skrivning som lyder: ”För att främja privatiseringen av offentlig verksamhet ska under året utmanarrätter införas”. Det här är ett sätt som vi anser att ska komma till rätta med de stora kostnader offentlig sektor medför. Här kommer vi också att avisera en omröstning.

Det finns en motion nr 7 när det gäller gränshinder. Det är inte så mycket mera att beröra den utan den text som har införts här från utskottet är jag nöjd med och jag finner ingen anledning att driva detta vidare.

Nu kommer vi in på momentnivån. Då vill jag med några ord beröra Ålands folkhögskola. Vi har haft mycket bra diskussioner med skolan och om skrivningen, sista meningen i stycket: ”I samband med denna översyn bör elevernas möjlighet att förbättra sina grundskolebetyg beaktas”. En stor del av eleverna idag, som har gått ut grundskolan, har väldigt svaga betyg på grund av olika orsaker, bl a skoltrötthet är en sak. Här har vi fått till en skrivning att man ska beakta det här i framtiden när man diskuterar folkhögskolans framtida roll.

Sedan finns det några motioner och reservationer som jag har. Ledamot Axel Jonsson kommer att ta upp två motioner om integrationen och sommarlovsentreprenörer som motiverar de skrivningar som är där. För att inte bli alldeles för långrandig ska jag avbryta mitt anförande här och så får jag hoppas på en fortsatt god behandling.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det finns en skrivning i betänkandet som också ledamoten Eklund hänvisar till. Man säger att: ”Utskottet noterar att det är en svaghet att språkkommitténs betänkande har blivit liggande utan vidare åtgärder”. Jag förstår verkligen inte, jag tycker att skrivningen t.o.m. är anmärkningsvärd. Jag förstår att Ålands Framtid står och upprepar påståendena, men att man från utskottets sida skriver en sådan sak då måste man också vederlägga att ingenting har gjorts. Språkkommitténs betänkande är ett omfattande och gediget betänkande, med väldigt många olika förslag. Där fanns bl.a. att det skulle göras utredningar och utredningar har gjorts, beställningar på att det skulle tillsättas en språknämnd, ett språkråd har tillsatts. Det fanns beställningar för att kontakter skulle tas med Sveriges och Finlands regeringar, kontakter har verkligen hållits i många, många olika etapper. Det var beställningar på samarbete och informationsåtgärder. Allt detta har gjorts. De saker som Ålands framtid pekar på kanske i några exakta detaljer, har inte gjorts, men ett omfattande arbete har gjorts. Det har inte blivit liggande.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag har inte påstått att det inte har gjorts någonting, men i det fortsatta arbetet ska språkkommitténs betänkande ligga till grund.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Min irritation är nog mer riktad mot att utskottet har skrivit som man har gjort. Jag förstår faktiskt inte på vilket sätt man kan vederlägga att ingenting har gjorts eftersom det bevisligen har gjorts. Man har tydligen inte hört det i utskottet. Språkkommitténs betänkande ligger till grund plus det meddelande som behandlades av det förra lagtinget. Den förrförra regeringen lade också ett meddelande med ett språkpolitiskt program. Helt i linje med det meddelandet och den behandlingen har föregående landskapsregering jobbat och jag hoppas att sittande regering också jobbar vidare med de riktlinjerna.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag tyckte inte att det kom fram tydligt i nya regeringsprogrammet, bl a om språkkommitténs betänkande som arbetsredskap, så därför tyckte jag att man borde stärka upp skrivningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Ledamot Eklund tog i sitt anförande upp budgetmotion nr 10 om svenska sjömansskatters återbetalning till de åländska kommunerna. Jag undrar om kollegan Eklund, om han vore lantråd eller finansminister, skulle våga ta upp den här diskussionen med Sveriges regering eftersom man direkt kunde hänvisa till att Åland vinner enorma miljoner på taxfreeundantaget som är utgivet av EU, där Sverige är en av dem som har bristande intäkter på basen av det undantaget. Det andra som man skulle hänvisa till är det mycket stora sjöfartsstöd, återbetalning av lönebikostnader, som ges till åländska rederier av Sverige redan. Tror kollegan att man överhuvudtaget skulle få någon förståelse för att begära ytterligare pengar av svenska staten.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag kan inte svara på vilken nivå den här diskussionen har förts, men det är klart att det är en frågeställning som man bör beakta i en sådan diskussion. Det är helt klart, men vi har ett problem för de små kommunerna när det gäller skatteinkomsterna just för den här delen. Det här får vi väl väga mot varandra. För tillfället kan det kanske vara så. Vi borde kanske hitta någon kompensation för de kommuner som går miste om skatteintäkterna.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det är ett renhårigare recept att resonera på, att vi inom Åland måste försöka lösa det på något sätt. Det vore ohemult mot Sverige att komma med en sådan begäran med tanke på de stora belopp som uppträder som kostnader för Åland för dem, de facto.

Sedan skrivs i reservationen om kostnadsredovisning för ÅHS’ byggnadsprojekt. Jag undrar om inte utskottet har hört sakkunniga på den punkten? När det gäller de två senaste jättestora byggen, bl a primärvårdsbygget, kostade 500 000 euro mindre än budgeterat och nu senast kostade psykbygget mindre än budgeterat. Har man inte fått en sådan information till utskottet eftersom reservationen innehåller en sådan här skrivning?

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Tydligen kom inte den redogörelsen fram så tydligt. Det är tacknämligt om det är på det viset, men då kunde det också ingå en information till lagtinget om att så här förhåller det sig. Det är det bästa som kan hända, om man kan presentera en kostnad som är under budgetering. Så ska det fungera, men vi i utskottet har inte fått den informationen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Gällande folkhögskolan och det som ledamot Eklund tar upp där är en viktig fråga. Vi har en grupp med elever med rätt svaga grundskolbetyg som kommer ut varje år och vi måste hitta ett sätt att lotsa dem vidare in i utbildningssystemet så att vi både för deras och samhällets skull hittar vettig sysselsättning framåt.  För att göra det krävs det att man får en utbildning. I regeringsprogrammet finns också skrivningar om att man måste göra samordningar kring det här arbetet. Det är inte bara folkhögskolan som fyller en viktig roll här utan det finns också annat, som t.ex. yrkesstarten, Katapult m.m., som jobbar med de här bitarna, för att inte nämna också ungdomslotsarna. Landskapsregeringen kommer under våren att titta närmare på hur man kan samordna de här resurserna som finns. Folkhögskolan kommer att ha en viktig roll i det här. Dessutom vet jag att folkhögskolan också har inlett ett arbete med att själv se hur man kan göra de här bitarna.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Det är en trevlig information som minister Ehn kan ge, om det är på det viset. Vi har i utskottet lyft fram frågan och hänvisat till att det finns ett problem.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag tycker att det är bra att också utskottet lyfter frågan såsom ett problem, som det de facto är. Jag vill bara med den här repliken visa på att det finns ett arbete som pågår och att vi får ett ytterligare stöd för det arbetet i och med utskottets betänkande.

Talmannen

Replikväxlingarna är därmed avslutade.  Nu har finansutskottet och reservanterna uttalat sig.

Lantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Jag vill också från regeringens sida tacka finans- och näringsutskottet för ett bra betänkande. Man har tagit fasta på de mest centrala och viktiga frågorna som vi har att jobba med framöver. Finans- och näringsutskottets betänkande är ett bra stöd för regeringens fortsatta arbete som ligger framför oss. Det är väldigt intressant att sitta i finansutskottet, jag har själv suttit där de närmaste åren. Det är oerhört lärorikt och man får ett bra helhetsgrepp om egentligen alla politikområden.

Sedan kan man konstatera att det nu är ett svårt läge att förhålla sig till som politiker och beslutsfattande. Allt som görs och tas också på den europeiska arenan just nu och kanske till och med på den globala arenan, har politikerna hela tiden att förhålla sig till en ganska stingslig och anonym kraft, som heter marknaden och som reagerar på olika uttalanden och överenskommelser som politikerna gör. Det är ett läge som tarvar till eftertanke om hur man ska förhålla sig och relationen i dagsläget mellan marknadens krafter och det politiska handlingsutrymmet, som vi faktiskt har.

I det här läget, när finansutskottet kommer med sitt betänkande, är det nästan så att det är just finansutskottet som är mest uppdaterat vad gäller konjunkturerna och de kunskaper som man får i utskottet från konjunkturinstituten och finansministeriet. Det som ofta är svårt är att koka ner den här informationen man får om den finländska, svenska och den europeiska ekonomin och dra slutsatser på vad det får för effekter på Åland.

Klumpsumman kan vi väldigt lite påverka. Det vi däremot kan påverka är flitpengen och därför har regeringen också sagt hur viktigt det är att vi gör en insats kring tillväxtfrågorna. Vi har för avsikt att under våren tillsätta ett tillväxtråd, som ska få det särskilda uppdraget att fundera kring vilka beslut och injektioner som vi från politisk sida kan ge företagen och arbetsmarknaden för att stimulera till ökad tillväxt, för att få företagen att våga och vilja växa och utvecklas och därmed förstås stärka vår skattebas och vår konkurrenskraft.

Finans- och näringsutskottet påtalar mycket riktigt att de förändringar som regeringen kommer att göra i avsikt att hantera ekonomin, kommer att komma i den kommande tilläggsbudgeten. Den nya regeringen har suttit i tre veckor och vi behöver den här tiden för att föra diskussioner tillsammans och föra diskussioner med tjänstemän och underlydande myndigheter kring hur vi kan anpassa ekonomin till nya verkligheter.

Det är också mycket viktigt att få till stånd det som länge har påtalats, ett nytt budgetsystem som är tydligt och som kan greppas både av finansutskottet, men också av hela lagtinget och medborgare, kommuner och andra som är beroende av landskapets ekonomi. Så att man på ett klart och tydligt sätt får grepp om landskapets finansiella situation. Det har inte varit enkelt idag och det måste bli en ökad transparens. Även där har vi tagit inledande åtgärder för att komma igång med processen.

För min del är det viktigt att tänka på landskapets budget som en lunga som syresätter inte bara landskapets egna verksamheter utan hela den åländska ekonomin, kommunerna och tredje sektorn, alla de som är beroende av att landskapet har goda finanser och hur vi prioriterar. Det är viktigt att även om utmaningarna är stora och vi inte på något sätt underskattar dem, ändå understryka att Åland har ett bra läge att klara den här utmaningen i relation till många, många andra länder och regioner. Det är viktigt att säga eftersom de ständiga dåliga nyheterna får folk att krympa, dra ner på konsumtionen, minska sina ambitioner, kanske också företagen. Det gynnar inte investeringsvilja och framtidstro och därför har regeringen sagt att det också är viktigt att även om vi ska göra jobbet på hemmaplan är det viktigt att ge signalerna utåt, att den här lungan också andas positiv energi till samhället i övrigt, att man bibehåller ett gott företagsklimat och en vilja till investeringar och att våga satsa.

Det är också viktigt att finans- och näringsutskottet nämner personalpolitik och arbetsmiljö. Det är alldeles centralt att nämna de sakerna eftersom en av de allra största utmaningarna är hur landskapet, vid sidan av alla andra företag och branscher, som måste ha personal framöver, kan vara konkurrenskraftig, hur landskapet kan fortsätta vara en attraktiv arbetsplats där tjänstemän och anställda fortsättningsvis trivs. Det här kommer att vara en överlevnadsfråga för oss lika väl som för alla andra. Då är det viktigt nu, när det ska arbetas och sparas och vi ska klara ekonomin, att tjänstemännen ändå känner att de vill och kan vara med i det här arbetet utan att känna stor rädsla för sin egen arbetsplats, sin egen trygghet. Det är så att den som är rädd den tänker inte bra, utan vi måste skapa ett klimat där man också vågar komma med konstruktiva och kreativa förslag för det behövs.

För övrigt det som utskottet skriver om moderniseringen av våra avlöningssystem är också helt nödvändig. Där är vi redan i elfte timmen. Det är helt klart så att vi måste ha ett modernare lönesystem för att kunna rekrytera välutbildad och kompetent arbetskraft. Det arbetet sätter vi igång med full kraft och vi hoppas att vi ska kunna komma till ett system som är mera flexibelt och anpassat till dagens krav. Arbetsmarknaden står och faller med att det finns personal, det är enda sättet man kan växa och öka sin tillväxt.

Jag hoppas också att vi ska kunna hitta nya system vad gäller att hitta flera som kommer och jobbar på Åland. Vi vet att i vårt västra grannland så finns det många arbetslösa. Får de tillräcklig information om att det ligger en ö inte så långt bort där det finns arbete och som behöver dem? Det här måste vi förbättra och även inom svenska arbetsförmedlingar skapa ett Ålandsfönster vad gäller arbetsplatser på Åland.

Utskottet nämner förstås också den mycket centrala samhälls- och servicereformen. Den frågan har vi som bäst på vårt bord och det förs nästan dagligen diskussioner om hur vi går vidare. Det här är en jättelik fråga och en stor process, som innefattar nästan samtliga aktörer i det åländska samhället och framför allt kommunerna och kommunernas invånare. Det vi nu har gjort är att försöka strukturera upp processen i olika faser där vi kan ta konkreta steg framåt. Vi diskuterar som bäst ett förslag till beslut att tillsätta den första arbetsgruppen, som ska ta fram modeller för vidare arbete inom det här området.

Självstyrelseutvecklingen, svenska språket och externa relationer lyfter också utskottet fram och det är mycket bra. Vi har på vår korta tid fått tillfälle att träffa regeringen i olika sammanhang, inte i sin helhet, men olika ministrar och fortsätter med det också i morgon när jag åker till Helsingfors. Det är en stor styrka vad gäller självstyrelseutvecklingen och ramlagsprojektet att man kan hänvisa till att på Åland står lagtingets partier enigt bakom betänkandet. Det är en fortsatt styrka att ha det i ryggen när man kommer till förhandlingar. Jag hoppas att det läget ska bestå här i lagtinget eftersom det är ett mycket starkt kort att ha med sig när man kommer. Landskapsregeringen har också tankar och förslag på hur man ska kunna bibehålla och fortsätta diskutera de här frågorna på parlamentarisk bas.

Utskottet nämner också integration och jämställdhet. Det är jag mycket glad för, det är mycket viktiga värderingar, som där tas fram och belyses. Vad gäller integrationen har jag i likhet med motionären höga ambitioner. Det här är ett område som har fått vila lite för länge, här är det dags för åtgärder. Jag hoppas att vi ska komma till skott med det, gärna tillsammans med tredje sektorn.

Jag vill bara kort säga några ord om Bomarsunds besökscentrum som är uppe för diskussion. Det är min förhoppning att det ska kunna förverkligas en dag. Det har jag själv jobbat hårt för under många år. Om vi tittar lite på historien så är det ganska många av lagtingets partier som har jobbat i den riktningen och medverkat i det projektet att det ska förverkligas en dag. Det som har hänt nu och som är klokt är att landskapsregeringen vill stanna upp, få ett helhetsgrepp om ekonomin och framför allt om investeringarna som helhet så att vi gör de rätta prioriteringarna av de många, många angelägna investeringsprojekt som står på agendan. Det gäller för oss att förverkliga dem i en takt som vi har råd med. Då tänker jag framför allt på behoven inom sjukhuset, inom den geriatriska kliniken, inom yrkesutbildning och på självstyrelsegården, som redan är i gång och som också är ett led i att göra landskapsregeringen till en fortsatt attraktiv arbetsplats. Tack, fru talman!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Tack för ett lysande anförande. Jag önskar från finans- och näringsutskottets sida all lycka i det fortsatta arbetet. Det var ett ord som lantrådet Gunell använde som jag inte riktigt begrep. Det pratades om någonting som kallas för flitpeng. Jag undrar om det möjligen kan vara samma ord som vi i finans- och näringsutskottet kallar för skattegottgörelse, alltså någonting som är väldigt berättigat att komma till Åland oberoende om det handlar om flit eller inte. Jag tänkte bara få det bekräftat att vi talar om samma sak.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det gör vi definitivt. Som ni kanske har märkt har regeringen slutat tala om klumpsumma utan vi talar nu om åländska skatteinkomster. Det här är ingenting som vi får av nåd utan det här är faktiskt någonting som ålänningarna hårt och arbetsamt tillsammans har förtjänat. Flitpengen, eller skattegottgörelsen är väl guldkanten på det, det är också en peng som vi har förtjänat, framför allt för att vårt arbetsliv har jobbat extra duktigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack fru talman! Vad gäller Bomarsund och övriga byggprojekt så säger de kontakter som jag har i byggbranschen att det behöver komma ut något projekt ut i slutet av sommaren.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Fru talman! Jo, det är säkert så att byggmarknaden behöver projekten, men det är viktigt för regeringen att inför den första tilläggsbudgeten få ett helhetsgrepp på ekonomin och samtliga investeringar som gäller för mandatperioden. Vi har sagt att investeringsnivån ska ligga på 15-20 miljoner per år. Det är vår avsikt, men hur de miljonerna fördelas måste vi få tid på att reflektera på och tänkta igenom. Då är de här nödvändiga investeringarna inom äldreomsorgen, sjukhuset och yrkesutbildningen sådana som vi är tvungna att prioritera.

Talmannen

Replikväxlingarna är därmed avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Först vill jag säga att finans- och näringsutskottets ordförande höll ett lysande tal. Det är roligt att få lite ny inspiration och nytänkande och det ska vi se fram emot under hela perioden. Vi ska ta vara på det. Fru talman! Finansutskottets betänkande är ett bra avstamp för den kommande tilläggsbudgeten. Betänkandet visar på de senaste prognoserna vad gäller landskapets ekonomi. Utskottet säger att tillväxten i Finland nästa år blir nära noll, noll eller till och med under noll, som finans- och näringsutskottets ordförande sade här för en stund sedan. Samtidigt bedömer utskottet att landskapets strukturella underskott uppgår till minst tio miljoner euro. Tidigare har det sagts att utgifterna måste minskas med tio miljoner och inkomsterna öka med fem miljoner för att få budgeten i balans.

Vi måste komma ihåg att denna budget bygger på ett avräkningsbelopp som ökar med tio miljoner för år 2012 i jämförelse med 2011. Om Finlands tillväxt för år 2012 blir noll eller nära noll kan det mycket väl hända att avräkningsbeloppet stannar på 2011 års nivå. Den matematiken måste vi ta när vi vet att tillväxten i Finland antagligen blir runt nollstrecket i år. Förhoppningsvis kan det vara så att skattegottgörelsen bli något högre än beräknat i och med att vi ligger bättre till på Åland när det gäller arbetslöshet och kanske också när det gäller företagsvinster än i riket. Summan av detta kan vara, som finansutskottet skriver, att landskapet måste spara mer än tio miljoner, alltså minst tio miljoner. Då måste matematiken vara att tio miljoner inte kommer att räcka. Vi måste spara mera om vi ska få budgeten i balans 2015 och om det inte händer något positivt under de kommande åren. Vi måste bereda oss på att dra åt än mera, tror jag, om vi ska lyckas, vi måste åtminstone ha den ambitionen och också komma till skott när det gäller.

Fru talman! Under rubriken personalpolitik och arbetsmiljö pekar utskottet på det helt rätta, nu gäller det samarbete, ledarskap och målstyrning inom landskapsregeringen och dess avdelningar för att få ekonomin i balans. Det måste också från ledande tjänstemän ges en möjlighet att utöva sitt arbete utan att bli hotad av att bli polisanmälda. Det måste bli någon annan kultur inom avdelningarna så att man kan jobba tryggt för att hjälpa till att få ekonomin i balans. Tidigare har man i huvudsak ekonomiskt prioriterat inom avdelningarna, men nu är den tiden förbi, nu måste det prioriteras mellan avdelningarna.

Fru talman! Under rubriken landskapet, kommunerna och samhällsreform stöder centern de skrivningar och åsikter om en ökad kommunal skattebas. Utskottet skriver om en eventuell skatteväxling mellan kommunal inkomstskatt och fastighetsskatt. Det här är bra om man kan komma på ett system där man kan cleara det på något sätt. Faktum är att det redan idag finns ett sätt att skatteväxla genom att införa fastighetsskatt och sänka inkomstskatten. Den möjligheten finns och den möjligheten måste kommunalpolitikerna våga ta så småningom. Det gäller då fastighetsskatt på fast bosättning. Åtminstone måste man ta upp diskussionen. Kommer man till en lagstiftning från lagtingets håll att man kan cleara det på något sätt är det förstås bra.

Fru talman! Beträffande samhällsreform så välkomnar centern detta arbete som nu kommer att påbörjas av landskapsregeringen. Centern stöder en samhällsreform för Åland, ingen ska missförstå det. Det har ofta påståtts att centern har varit emot en samhällsreform. Så är inte fallet. Centern stöder arbetet som nu kommer att påbörjas ganska snabbt. Sedan får vi se vad som kommer ut av det.

Vad gäller jämnställdheten så stöder centern varmt skrivningen om lika lön för likvärdigt arbete mellan kvinnor och män. Här måste det bli mer handling än ord i framtiden.

Utskottet har en skrivning om energi. Centern håller med utskottet att vindenergin måste få en förutsättning att öka betydligt. Man nämner också annan energi i utskottet. Då tänker vi i centern på framställning av biogas som är mycket intressant och nu växer explosionsartat runt omkring oss. Härom kvällen såg vi i TV vilka ambitioner man har i Sverige för att öka biogasproduktionen från matavfall t.ex. Inom jordbruket finns det oerhörda mängder biogasavfall som idag körs ut på åkrarna. Den skulle istället kunna tas till vara, framställas som gas och sedan användas som gödsel. Det här skulle också minska betydligt på klimatgaserna. Vi hoppas att regeringen tar till sej utskottets skrivning och tillsätter en energikommission som bl.a. tar sig an dessa frågor genom att vi så långt som möjligt ska trygga vår egen energi. Faktum är att vi har en egen energi på Åland som vi nästan skulle klara oss på utan en droppe olja, bara vi tar tillvara den teknik som finns. Det behövs innovationer och kanske en startpenning för att komma igång. Det här är en oerhört viktig sak för Åland.

Till sist, fru talman, kan vi konstatera att utskottet har strukit medlen för ett besökscentrum i Bomarsund. Det här är ett första steg till att få budgeten i balans. Vi kan vara övertygade om att det måste komma fler beslut om förändringar inom andra områden om vi ska uppnå en budget i balans. Dessutom måste det vara tveksamt om en kommun kan ta på sig de stora ekonomiska risker som ett projekt av denna dignitet innebär. Som vi vet brukar det alltid innebära att landskapet är tvunget att hjälpa en kommun ekonomiskt om behov uppstår. Risken är nog stor att behov uppstår i detta fall om besökscentrumet skulle förverkligas såsom det var planerat. Kanhända landskapsregeringen kommer med nya och andra lösningar till ett besökscentrum under sin mandatperiod om ekonomin så tillåter.

Allra sist, fru talman, vill jag upprepa det jag tror är den enda lösningen för en ekonomi i balans och det är lite mindre allmän service, högre avgifter för den allmänna servicen och högre kommunalskatt. Dock så att de svagaste i samhället bör skyddas. Det finns det instrument till i så fall. Det här behöver inte betyda något umbärande för Ålands folk då vi lever i ett samhälle med mycket hög levnadsstandard. Det är en anpassning till rådande ekonomiska förhållanden. Kort sagt, fru talman, vi måste rätta mun efter matsäcken. Tack, fru talman!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag har ingenting att invända mot den ekonomiska analys som centern via ltl Runar Karlsson här ger. Under många år har jag personligen och Runar Karlsson enats om de farhågor för den globala ekonomin och hur den kan påverka Åland. Det finns ingenting att säga om det. För att inte strö salt i såren ytterligare i den pessimistiska analysen så har jag farhågor om flitpengen, ursäkta, skattegottgörelsen. Den ska utbetalas i vår budget från riket 2013. Resultatet från detta år kan komma att sjunka också eftersom vi såg att börsnedgångarna 2008 mycket negativt påverkade skattegottgörelsen för 2010. Det finns en risk för samma effekt här också. Det har vi sagt från liberalerna många gånger och jag har personligen sagt att det finns orsak att spara mycket och ytterligare.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag höll mitt anförande på basen av min egen analys, vi vet inte resultatet ännu. Om skattegottgörelsen ska öka återstår att se förstås vad det blir av det. Det oaktat så blir man fundersam när vi beräknar 193 miljoner euro för 2011 och 203 miljoner för 2012. Det blir plus tio miljoner och man pratar om noll tillväxt i Finland så vi har nog ett problem tror jag. Det måste göras konkreta saker. Som jag sade finns det inte några enkla vägar, det måste skäras lite och höjas lite avgifter. Då når man säkert dit, det är ingen omöjlighet, men det måste göras något konkret.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Faktum är att den ursprungliga beräkningen på vad avräkningen kan bli under nästa år då resultatet av alla influtna skatter till den finländska skattekistan kommer, utgick tidigare från en tillväxt på ett antal procent. Nu går vi mot en annan framtid och det får vi bara konstatera.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jo, det bygger förstås på finansministeriets beräkningar, det som ligger i budgeten för 2011, 2012 och 2013. Nog fanns det många som var tveksamma till om beräkningen skulle stämma. Ser vi nu 2011 är det 193 miljoner i avräkningsbelopp, 2012 är det 203 miljoner och 2013 är det 211 miljoner. Ska det stiga 20 miljoner på tre år? Nog är det lite konstiga beräkningar från finansministeriets sida när vi vet hur stor skuldsättning det finns i Europa och det ska betalas tillbaka med ränta. Vi vet att man idag ännu lånar pengar till driften och räntorna som man har i lån. Det är en tuff framtid, men som sagt vi ligger ganska bra till på Åland, vi har ingen skuldsättning, bara vi drar åt nu.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Karl-Johan Fogelström

Fru talman, bästa lagtingskolleger, åhörare och radiolyssnare! Jag har suttit med i finans- och näringsutskottet och det har varit ett nöje att arbeta tillsammans med regeringskollegerna och representanterna för oppositionen i utskottet. Jag förvånades något av att alla motioner förkastades för det fanns flera bra motioner där, men det tycks vara kulturen, eller kanske okulturen i utskottet. Kanske det blir ändringar.

Det har rått stor samstämmighet beträffande det övergripande målet att så fort det låter sig göra få balans i landskapets ekonomi. På några punkter har enighet dock inte kunnat uppnås. Det ligger väl i sakens natur att det är på det sättet.

När det gäller den allmänna ekonomiska översikten tänker jag inte upprepa allt det som tidigare talare har berört. Jag konstaterar bara att vi lever för närvarande i en tid av stor osäkerhet vad beträffar vilken riktning utvecklingen världsekonomin kommer att ta. EU:s och framförallt eurons ställning framstår i detta nu som alldeles särskilt osäkra. Vi har av allt att döma några ekonomiskt svaga år framför oss med liten, ingen eller rent av negativ tillväxt. 

När det gäller den åländska ekonomin är Åland genom klumpsummesystemet intimt sammanknuten med den finska ekonomin. Går det bra för Finland ökar klumpsumman, går det dåligt minskar den. Flitpengens, det tycker jag att är ett bra ord, storlek beror som bekant på hur vi själva klarar oss i jämförelse med landet i övrigt.

Då tiderna är dåliga och lågkonjunktur råder tenderar den åländska ekonomin att påverkas med en viss försening jämfört med regionerna runt om oss. Vi drabbas inte heller lika hårt och återhämtningen brukar sedan ske snabbare. Så har det varit, men om detta mönster fortsätter vet vi naturligtvis inte.

En förklaring, det kan finnas flera, till detta avvikande mönster kan ligga i att den åländska ekonomin har en unik sammansättning jämfört med både Finland och Sverige. Det är viktigt att vi har underlag som belyser just de branscher som är centrala för den åländska ekonomin. Vid finans- och näringsutskottets genomgång av 2012-års budget saknades en del underlag som det borde ha varit möjligt att ta fram. Man borde ha analyser och prognoser specifikt för de viktigaste s.k. klustren, som ger det åländska näringslivet dess speciella karaktär, shippingbranschen generellt, passagerar- och frakttrafiken, IT-branschen, livsmedelsproduktion och förädling. Återkommande analyser av flyttningsrörelserna till och från Åland för att hålla reda på varför man flyttar bort och varför man flyttar hit. Med vår demografiska profil är vi extremt beroende av fler barn och ökad inflyttning. Detaljanalyser per kommun, av konsekvenserna av den demografiska profilen och BNP utveckling per sektor vore bra att ha. Vi borde absolut få en konjunkturbedömning två gånger per år. Det finns säkert mer än det jag räknat upp här. Vi bör utnyttja ÅSUB betydligt mer och se till att tillräckliga resurser finns för detta.

När det gäller självstyrelseutveckling, språk och externa relationer fortsätter arbetet med en ny självstyrelselag. Det inleds i enlighet med den parlamentariska gruppens förslag. Målet är att det nya självstyrelsesystemet ska vara klart att tas i bruk senast lagtingsåret 2021-2022 då Åland firar självstyrelsens 100-års jubileum. Bildandet av en Ålandshavskommission för att utveckla gränssamarbetet runt Ålands hav är ett viktigt initiativ. Vi stöder etablerandet av ett externpolitiskt nätverk och ansträngningarna att få en ordinarie plats i HELCOM. Vaktslåendet om det svenska språkets ställning på Åland är fortsatt en nyckelfråga för Åland. Språkrådets ställning och mandat bör klargöras.

Ser vi på landskapets ekonomi som helhet har vi svårare att påverka inkomsterna jämfört med att påverka våra kostnader. Det är med andra ord lättare att ha kontroll över kostnaderna än att påverka intäktssidan. Vi måste landa på en kostnadsnivå som ”klarar” måttliga svängningar i inkomsterna och som gör det möjligt att bygga upp en buffert för att klara stora, tillfälliga minskningar av inkomsterna. Det är framförallt driftkostnaderna som måste minskas. Investeringarna ska riktas på sådant som minskar framtida driftkostnader. Det är prioriteringen.

För att uppnå balans i landskapets ekonomi är vår bedömning och utskottets bedömning, att kostnadsmassan borde minskas med ca tio miljoner euro från nuvarande nivå. Det som gäller är att driftskostnaderna på ett bestående sätt måste minskas – det är det de s.k. strukturella förändringarna ska handla om. Ekonomiskt utrymme för framtida reformer kan endast skapas inom ramen för en ekonomi i balans.

Hur ser då landskapets ekonomiska ställning ut? Här finns en sifferserie från landskapets bokslut och från budgeterna för 2011-2012. Det här är siffror som baserar sig på resultat enligt affärsbokföringsprincipen. Det betyder att investeringsutgifterna är periodiserade och kostnadsförda i form av avskrivningar i resultaträkningen.

 

De verkliga djupdykningarna kom alltså åren 2009-2011 då de totala underskotten, före överföringar från utjämningsfonden, uppgick till 67,1 miljoner euro. Det budgeterade underskottet för 2012 i den budget som vi nu behandlar, är 3,2 miljoner. Det ser ju riktigt mänskligt ut i jämförelse med de tidigare siffrorna. Det ser ut som om resultatutvecklingen går i rätt riktning.

Landskapet är i princip helt skuldfritt och har inte behövt ta upp lån för att täcka underskotten. Däremot har de reserver som fanns då raset kom i stort sett gått åt för att täcka underskotten. Man har inte behövt gå till banken utan man har gått till sin egen skattekista istället. Nu har vi nått vägs ände. Den tidigare regeringen har givetvis gjort vad de har kunnat för att stoppa blödningen. Dessvärre har inga avgörande strukturella åtgärder genomförts, som på ett bestående sätt skulle ha minskat landskapets driftskostnader Det svåra arbetet återstår att göra.  

 

I budgeten finns också ett annat budgeterat resultat, på sidorna 5 och 6 i budgeten kan man se dessa siffror. De visar på ett underskott för 2012 på minus 17,2 miljoner euro.  Den huvudsakliga skillnaden mellan dessa siffror och siffrorna från affärsbokföringen är att de budgeterade investeringsutgifterna för 2012 på 17,9 miljoner euro här ingår fullt ut. Det är en annan bokföringsprincip som har mera med kassaflödet att göra. Motsvarande siffror för 2013 är ett budgeterat underskott på 24,8 miljoner. Där ingår investeringsutgifter på 22,3 miljoner euro.

Enligt regeringsprogrammet ska redovisningssystemet förnyas och landskapets budget reformeras från och med 2013. Detta för att göra budgeter och resultatredovisningen mera informativa och överskådliga. Investeringarna ska belasta driftsbudgeten genom avskrivningar och interna hyror införas. Det är en väldigt viktig reform, att man får grepp om ekonomin och förstå den på rätt sätt.

Det har självklart inte varit möjligt för utskottet att komma med detaljerade förslag om åtgärder. Avgörande åtgärder för att få ekonomin i balans senast år 2015 ska vara beslutade och påbörjade senast år 2013. Ett första åtgärdspaket för att skapa balans mellan intäkter och kostnader tas fram till första tilläggsbudgeten för år 2012.

De stora pensionsavgångarna öppnar möjligheter att se över och rationalisera funktioner där avgångar förekommer. Funktioner kan slås samman eller kanske helt upphöra. Helhetssyn är viktig och man bör ha som mål att koncentrera arbetet på kärnverksamheten och upphöra med det som faller utanför.  En projektgrupp som spänner över förvaltningsgränserna för att planera och överse genomförandet av rationaliseringsåtgärderna kunde tillsättas och vara ett effektivt sätt att bidra till att nå målsättningen att minska kostnaderna. Alla möjligheter att få till stånd en justering av avräkningsgrunden för klumpsumman bör tas tillvara.

När det gäller andra viktiga frågor, projekt och reformprocesser som finns upptagna i regeringsprogrammet uppmanar utskottet landskapsregeringen att återkomma antingen i ett meddelande eller alternativt i samband med en tilläggsbudget.

Utskottet betonar vikten av gott ledarskap och målstyrning med tydliga prioriteringar. Landskapsregeringens och de ledande tjänstemännens roll som goda exempel och föredömen är särskilt viktigt. Vi anser också att landskapsregeringen bör ta ett helhetsansvar för löneutvecklingen och säkra att löneklasser och behörighetskrav följs åt. Lönesättning baserad på arbetsvärdering med ett jämställdhetsperspektiv bör eftersträvas.

Vi socialdemokrater välkomnar att landskapsregeringen tar initiativ till ett närmare samarbete mellan landskapet och kommunerna beträffande en gemensam IT-struktur. E-förvaltningen på Åland bör utvecklas med målsättning att skapa ett gemensamt system för hela Åland.

Arbetet på att ändra de befintliga skatteavtalen så att skatt på löneinkomster och pensioner betalas till den kommun där den berörda skattebetalaren får sin kommunala service bör drivas vidare.

Tillsammans med uppgiften att få balans i landskapets ekonomi är samhälls- och servicereformen en av de viktigaste åtgärderna den nya regeringen har att genomföra. Det är av stor betydelse att det råder samsyn och att behörighetsfördelningen mellan landskapet och kommunerna ska bestå, att landskapsförvaltningen ska koncentrera sig på sina kärnuppgifter och fungera som tillsyns- och övervakande myndighet.

Vid en översyn av landskapsandelssystemet och avdragen i kommunalbeskattningen bör utgångspunkten vara att den kommunala sektorn får tillräckliga resurser att genomföra sin del av samhällsservicen.

Vi socialdemokrater håller med om skrivningen i regeringsprogrammet att landskapet snarare ska minska sin serviceproduktion än utöka den med uppgifter som idag utförs av kommuner och kommunalförbund. Det är viktigt att såväl kommunerna som landskapet aktivt deltar i processen att genomföra samhälls- och servicereformen.

Vi socialdemokrater anser att regeringsprogrammet innehåller viktiga skrivningar, som nu måste omsättas till konkreta handlingsprogram. För att få genomslagskraft måste alla berörda känna till och förstå handlingsprogrammen. Tack.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Tack kollegan Fogelström för en bra analys och en riktig ekonomisk-politisk inställning. Det är glädjande för det kommande regeringssamarbetet under fyra år framåt. Däremot måste jag få kritisera overheadbilden som vi har sett med att det s.k. affärsbokföringsbokslutet, som finns i handlingarna, skulle vara något riktigt affärsbokslutsdokument. Så är det inte. Där saknas helt och hållet resultatregleringar och effekterna av de mellan åren överförda driftskostnaderna, den s.k. vågen på 35 miljoner finns överhuvudtaget inte analyserad där. Det gör att ett sådant här resonemang tyvärr inte kan hålla när det gäller att hänvisa till den s.k. affärsbokföringen, som vi ju saknar fortsättningsvis.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Fru talman! Ja, det är möjligt att den är ofullständig, men det är den enda som finns där siffrorna är någorlunda begripligt organiserade.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jo, det är därför vi har varit så väldigt överens om i regeringsförhandlingarna att vi måste lägga om systemet. Vi måste få en ordinarie affärsbokföring till stånd så att bokslutet och budgeten kan bli läsbara även för erfarna ekonomer som vi. Nu går det inte. Den här konstgjorda resultaträkningen som man gör upp och som inkluderar avskrivningar, saknar många andra delar som ska finnas i en affärsbokföring. Ingen vet vad ett sådant korrekt resultat skulle bli enligt affärsbokföringsprincipen. Också av detta ser vi nödvändigheten att redan för 2013 få en korrekt redovisning till stånd.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Fru talman! Jo, jag ser fram emot att aktivt få delta i att organisera upp det här, men ser också fram emot att fylla den med vettiga siffror senare. Tack!

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman, bästa lagtingskollegor och övriga åhörare! De ekonomiska utsikterna för framtiden ser ganska dystra ut. BNP-tillväxten går neråt, sysselsättningen minskar. Ja, de flesta kurvor pekar neråt utom arbetslösheten och inflationen som förväntas gå upp.  Den här krisen började i somras. Ett talande exempel är att den finska BNP-tillväxten låg på ungefär 5 procent första halvan av år 2011 medan den ser ut att sluta på noll procent för andra halvåret.

Alltså, en ganska mörk framtid målas upp av de flesta bedömare. Visst finns det en och annan ljusglimt, till exempel att oljepriset verkar ha brutit en uppåtgående trend till att nu ligga på en någorlunda horisontell nivå. Som vi alla vet påverkar oljepriset vår budget med tanke på bland annat skärgårdstrafiken och vägbyggen. Sammantaget ser det ändå ut som att de tuffa utmaningar som fanns när budgeten lades, nu ser ännu tuffare ut.

Ibland hör man vissa säga att vi måste se mer långsiktigt på ekonomin och att det inte spelar någon större roll med en lågkonjunktur, de kommer och går, precis som högkonjunkturer. Visst har det varit så historiskt och kommer sannolikt att vara så fortsättningsvis. Men! Det finns en del saker som är värda att beakta i den här krisen. Till exempel så har vi en misstro riktad mot stater i den här krisen, det är något relativt nytt.  Och så har den finska regeringen bantat sin kostnadskostym strukturellt, vilket också innebär strukturellt minskad klumpsumma. Och så har vi en demografisk situation som är illavarslande, allt färre i arbete ska försörja allt fler.

Lösningarna är inte enkla, men måste genomföras om vi långsiktigt ska kunna behålla högklassig service i kärnsektorerna inom välfärden. Vi behöver få inflyttning av mer arbetskraft och förlänga arbetskarriärer, både i början och i slutet. Vi behöver minska de offentliga kostnaderna och genomföra en samhälls- och servicereform som skapar en effektivare serviceproduktion till lägre kostnad än idag. Det här, om något, är att se långsiktigt på ekonomin. Det går inte att blunda och låtsas som inget händer och bara säga att lågkonjunkturer kommer och går!

Fru talman! Med detta beaktat och med ett strukturellt underskott i mångmiljonklassen så tycker vi inom den moderata gruppen att skrivningarna i regeringsprogrammet samt finans- och näringsutskottets skarpa uppmaningar till landskapsregeringen gällande både ekonomi och samhällsreform, är synnerligen viktiga. Dessa måste prioriteras högst och tas på fullaste allvar. Inkomst- och kostnadsstrukturerna måste förändras för att skapa balans mellan inkomster och utgifter.

Landskapsregeringen uppmanas att återkomma i en tilläggsbudget med ett första åtgärdspaket till en ekonomi i balans. Avgörande åtgärder för att få ekonomin i balans under mandatperioden ska vara beslutade och påbörjade senast år 2013. Detta säger utskottet och det skriver regeringen i sitt program.

Vi måste börja prioritera vad vi ska göra, men framförallt vad vi inte ska göra. Redan i det här betänkandet stoppas Bomarsundsprojektet och vi minskar investeringarna totalt med 3,5 miljoner euro, varav 1,5 miljon euro i budgeten 2012. I betänkandet står det också, jag citerar: ”Vidare bör möjligheten att upphöra med vissa funktioner övervägas.”  Det här är en tydlig signal om att vi i tilläggsbudgeten måste se fler förslag på minskningar i driftskostnaderna.

För att det här ska kunna genomföras bör landskapsregeringen snarast möjligt ge politisk vägledning till tjänstemännen och särskilt fastställa nya ekonomiska ramar för avdelningarna så att kreativiteten kan ta fart på allvar och så att vi kan få fram ett smörgåsbord av konkreta och genomförbara förslag. På tal om smörgåsbord så torde det vara väldigt bekant för alla här. Med ett smörgåsbord av åtgärder har vi nog lättare att välja förslag som vi tillsammans kan enas kring.

Samtidigt har vi alla precis erfarit bekymren med Sottunga och vi ser att, förutom landskapet, kommer fler kommuner att få bekymmer med att klara av att upprätthålla nödvändig service till medborgarna, varför det blir oerhört viktigt att landskapsregeringen snarast tar fram en åtgärdsplan hur vi ska gå vidare med och förverkliga samhällsservicereformen. Vi har i regeringsprogrammet och i betänkandet mejslat ut linjerna om vad som ska göras och delvis av vem. Nu är det viktigt att i tilläggsbudgeten tala om HUR. Vi kan inte vänta längre. Jobbet måste göras nu!

Fru talman! Till sist vill jag lyfta upp betänkandets skrivningar om skärgårdstrafikens höga kostnader. Den moderata gruppen stöder landskapsregeringens arbete med att rationalisera och effektivisera skärgårdstrafiken. I sammanhanget är det också skäl att belysa att den kostnadsökning som pågått en längre tid och pågår än idag, gör det viktigt att kortrutten nu konkretiseras och förverkligas.

Det handlar inte bara om möjligheter till inbesparingar utan särskilt om skärgårdens möjligheter till långsiktig överlevnad och livskraft. Kortruttsinvesteringarna tar lång tid att förverkliga, så redan från och med nu måste betydande driftsbesparingar genomföras för att vi skall ha råd att upprätthålla den nivå och turtäthet i trafiken som är så nödvändig för våra skärgårdskommuners arbets- och näringsliv.

Kostnaderna i skärgårdstrafiken består till en del av kapitalkostnader p.g.a. tonnage och färjfästen o.s.v., men främst består kostnaderna av höga bunkerpriser och dyra bemanningskostnader, vilket också utskottet konstaterar. Sjöfacken har lyckats förhandla sig till superdyra villkor i vår skärgårdstrafik och det har fått fortgå i decennier. Det kan inte få fortsätta så längre. Även den breda allmänheten börjar förstå det orimliga i de höga kostnaderna. I riket har man privatiserat mycket för att åstadkomma en rimlig kostnadsnivå. Och man har lyckats ganska bra. Därför är det bra om landskapsregeringen fortsätter och intensifierar arbetet med konkurrensutsättning inom skärgårdstrafiken.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag tacka alla mina kollegor i finans- och näringsutskottet för ett mycket gott samarbete med det här betänkandet. Vi har fått en riktigt bra start på arbetet i utskottet och det bådar gott för framtiden eftersom jag tror att mycket tuffare arbete väntar med tanke på den ekonomiska situationen. Tack.

Ltl Carita Nylund

Fru talman, lagtingsledamöter. Jag hoppas jag syns över kanten.

För en nybliven lagtingsledamot finns det mycket spännande att läsa och sätta sig in i när det gäller budgeten för 2012. Utskottets betänkande innehåller en hel del kloka tankar och beslut. Jag tänkte dock beröra bara en av dem idag. Vi har fått höra ganska många ekonomiska analyser och jag tänker inte ägna mig åt det.

I utskottets betänkande konstaterar man att en översyn kommer att göras angående folkhögskolans framtid. Det här ser jag som en positiv och mycket nödvändig åtgärd.

Folkhögskolan är en traditionstyngd institution och vi vet alla att folkhögskolan som plats har spelat en betydande roll i den åländska politiken och självstyrelseutvecklingen. Väl så.

Men en annan, senare kommen och inte lika hedervärd tradition, är de alkohol- och drogvanor elever vid folkhögskolan har kommit att utveckla.

I ett internat fyllt av 16-åriga ungdomar, som ofta pga dålig studiemotivation, väljer att gå ett år i folkhögskolan, inte sällan ”i brist på annat”, eller ”för att ta det lugnt ett år”, kan vem som helst förstå att där förekommer det en hel del supande.

Under det senaste årtiondet har denna situation förvärrats. Nu innefattar det även ett ökat droganvändande, främst i form av cannabis-rökning. Detta är inte ett problem specifikt för folkhögskolan, cannabisrökningen har ökat lavinartat på gymnasialstadiet under 2000-talet. Cannabis är, som jag brukar säga, denna generationens motsvarighet till vår generations mellanöl, tyvärr. Min uppfattning är, att det röks en hel del cannabis på folkhögskolan sedan ganska många år tillbaka, en del år mera, en del år mindre, men dock.

Det här, fru talman, är ett faktum, som om inte det myckna supandet var nog!

 Många är de ungdomar jag har eller har haft kontakt med, som gjort sin drogdebut på folkhögskolan, ofta under alkoholpåverkan, som sagt är alkoholkonsumtionen tidvis skrämmande hög.

Det är allmänt känt bland dem som jobbar på fältet med drogproblematik, att det är så här det ser ut. Detta måste få ett stopp!

Att inte låtsas om detta problem är detsamma som att tillåta drog och alkoholanvändning på skolan. Det här, sammantaget med det faktum att folkhögskolan står utanför den nybildade gymnasieskolan, ger skolan en ganska dålig status.

Vilken nivå ska utbildningen på folkhögskolan ha? Folkhögskolan står för tillfället utanför den utbildningsstruktur som utgörs av grundskola, gymnasieskola och högskola eller universitetsstudier. Det här är ett problem. Vad har skolan för status? Vart ska studierna leda? Ska folkhögskolan bara ses som ett tionde grundskoleår? Det är ännu oklart och det behöver redas ut.

Som läget är för folkhögskolan just nu blir det, som kunde vara en möjlighet för elever som vill läsa upp sina grundskolebetyg för fortsatta studier, istället en anhalt dit vi tyvärr hänvisar ungdomar vi inte vet vad vi ska göra av med.

För 17 år sen gick jag själv på folkhögskolan och läste språk och turism, det är ett år och en erfarenhet jag inte vill vara utan. Det var ett viktigt år i min utveckling. Den möjligheten skulle jag vilja att mina barn också hade, om de ville. Men som det ser ut idag, skulle jag inte rekommendera mina barn att gå på folkhögskolan, så illa bedömer jag situationen att vara.

Folkhögskolan har en stor plats i hjärtat på många ålänningar, och därför ser jag denna utlovade översynen av verksamheten som en välkommen och mycket angelägen åtgärd. Tack.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Vad gäller folkhögskolans situation är vi, som det också i en tidigare replik kom fram, helt överens om att här krävs ett omfattande utvecklingsarbetet. Ett utvecklingsarbete som delvis har påbörjats, men som också finns beskrivet i regeringsprogrammet, som ledamoten Nylund och jag också var med om att jobba fram gemensamt. Där tror jag att vi kan hitta vägar framåt för att få det att bli riktigt bra. Jag delar bilden av hur man skulle vilja att folkhögskolan skulle fungera med ledamoten Nylund.

Situationen kring drogfrågorna kan jag inte säga något annat om än att är den sådan som den beskrivs av ledamoten Nylund är det förfärligt. Det är ingenting jag har vetskap om och kan varken bekräfta eller dementera i det här läget. Jag tar det med mig och det är någonting som man måste ta tag i oberoende om det sker en förändring i organisationen eller inte. Som det beskrivs i det här anförandet kan det inte vara.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Det var inte något vidare att höra att utvecklingen i folkhögskolan är på det viset. När utskottet diskuterade folkhögskolan belyste vi mera folkhögskolans roll som en möjlighet att hjälpa ungdomar som har haft svaga avgångsbetyg från högstadiet. Jag hoppas verkligen att påståendena om att det förekommer så mycket droger finns verifierat, att det på något sätt kan bestyrkas från någon annan. Att påstå så här annars är väldigt farligt. Det är ett farligt rykte för skolan om det börjar cirkulera sådana påståenden. Jag hoppas att det verkligen har något innehåll och att det finns en sanning i det. I sådant fall måste man börja vidta åtgärder.

Ltl Carita Nylund, replik

Fru talman! Jag jobbar inom tredje sektorn som ordförande för Fri från narkotika och också som verksamhetsledare i Power Club så min insyn i den här världen är ganska stor. Jag har ganska mycket i ryggsäcken när det gäller att uttala sig om de här frågorna. Tyvärr är det ingen nyhet för oss som jobbar på fälten att det ser ut så här på folkhögskolan och det har gjort det i många år. År 2003 gick min egen systerdotter i folkhögskolan, hon dog fyra år efter det av sitt missbruk. Hon har beskrivit själv hur situationen såg ut där och hur hon fick klara sig att röka hasch på skolan.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Man får beklaga att verkligheten är på det viset. Om det är sanning som ledamot Nylund säger så är det beklagligt. Då måste det också vidtas åtgärder. Det måste också finnas någon ledning på skolan som borde vara medveten om hur situationen är. På den tiden jag gick där, för snart 50 år sedan, fanns det lås på fönster och dörrar efter ett visst klockslag. Det kanske borde införas igen då.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Jag vill tacka ledamot Nylund för att hon tar upp ett sådant här otroligt viktigt och känsligt ärende. Det är verkligen hedervärt att lyfta fram det. Jag är verkligen glad att ledamoten sitter med i en drogförebyggande grupp för att kunna jobba vidare med det här ärendet.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Allmänt beträffande arbetet i finans- och näringsutskottet har klimatet varit positivt och kreativt. Bland annat har nämnts att oppositionspolitikerna har letat i regeringsprogrammet för att hitta motiveringar till avslag av motionerna, men det kändes som om det var precis tvärt om. Vad gäller omröstningar kunde jag tyvärr inte vara närvarande på grund av en knäoperation. Därför utföll rösterna lite mindre i vår favör än vad i betänkandet föreskriver. Orsaken till detta var att jag i min kommunikation med min ersättare var lite otydlig med vad hans uppdrag var, att ersätta mig. Det lovar jag att förbättra nästa gång han ersätter mig i finans- och näringsutskottet.

Vad gäller själva betänkandet från finans- och näringsutskottet kan jag från liberalernas sida säga att det i princip är ett stort godkännande av det liggande budgetförslaget för år 2012. Ledamot Pettersson, tillika ordförande i utskottet, sade i sitt anförande att kartan inte längre stämmer. Min tolkning är att förslaget till budget 2012 har av den nya regeringen antagits som en digital grundkarta för ett fortsatt ekonomiskt arbete för Åland. Den enda ändringen i sifferstaten som gjorts är nämligen slopandet av investeringsanslaget för Bomarsund. Med detta har investeringsbudgeten kunnat minskas med 1,5 miljon euro för år 2012.

Vad gäller driftsbudgeten så har inga ändringar i sifferstaten gjorts överhuvudtaget. Det visar också på ett godkännande från regeringspartiernas sida. Med andra ord har finans- och näringsutskottet bantat förslaget till budget för 2012 med 0,44 procent, vilket säkert alla här i salen kan tolka som ett ganska anonymt sådant.

Vad gäller liberalernas motioner så har liberalerna lämnat in sex stycken. Av dessa har i princip alla fått ett positivt förkastande i och med att man i betänkandet har motiverat förkastandet med att alla dessa skrivningar finns i regeringens program. Det får vi tacka för.

Vad gäller den ekonomiska utvecklingen i Finland har vi lyckats växa från depressionen år 2008 fram till idag. Nu kommer dock tillväxten att avta och i princip helt stagnera. Vi får en s.k. horisontell utveckling eller med andra ord en nolltillväxt. I den senaste prognosen från finansministeriet, som kom för en timme sedan, beräknas BNP växa med 2,6 procent i år. Finans- och näringsutskottet hade skrivit i sitt betänkande 2,5 procent. Det är rätt nära målet. Finansministeriet rapporterar ytterligare att tillväxten för nästa år inte kommer att bli noll, den kommer att bli 0,4 procent. Lite ljusglimtar alltså. År 2013 beräknar finansministeret att tillväxten kommer att ligga på 1,7 procent. Ytterligare skriver finans- och näringsutskottet i sitt betänkande att arbetslösheten kommer att stiga från nuvarande 7,9 procent nästa år. I rapporten som kom för en timme sedan sade finansministeriet att en ny prognos visar på att arbetslöshetsgraden kommer att stiga till 8,1 procent. Någon förhöjning, men inte radikalt. Ytterligare rapporterar finansministeriet att den privata konsumtionen kommer att öka med en halv procent nästa år, vilket också kan ses som en liten ljusglimt.

Finland är ändå tekniskt sett i en lågkonjunktur, men har inte några fundamentala problem. Jämfört med Sverige, som har de offentliga finanserna i balans, är Finland i en något svagare ställning i och med att de offentliga finanserna inte är i balans. Lånebördan ökar med sju miljarder varje år och är drygt 40 procent av landets BNP.

Finland och Åland kommer att drabbas hårdare av den demografiska förändringen vilket leder till ett hållbarhetsunderskott genom att arbetskraftstillväxten ligger på noll jämfört med Sverige, där arbetskraftstillväxten beräknas öka med en procent. Det enda botemedlet i Finland är att öka arbetskraftsinflyttningen eller höja pensionsåldern. För att råda bot på hållbarhetsunderskottet i Finland finns det två saker att göra. Antingen höjer man skatterna eller så skär man ner i de offentliga utgifterna. Den kommunreform som nu planeras i Finland tyder på det senare.

Vad gäller landskapets budgetekonomi skriver finans- och näringsutskottet i sitt betänkande, att vi har ett strukturellt underskott i vår budget, precis som i Finland. Vi kunde också lika bra ha skrivit att vi de senaste tre åren har haft ett stort konjunkturellt budgetunderskott. Finans- och näringsutskottet har också noterat att den övergripande målsättningen för regeringen är att under mandatperioden få landskapets budget i balans och därmed förstärka den offentliga ekonomins hållbarhet på Åland. Detta ska enligt skrivningar i regeringsprogrammet ske genom att under mandatperioden förändra inkomst- och kostnadsstrukturen. Vi vet alla här i salen att det enda vi kan ändra på vad gäller inkomststrukturen i landskapets budget nu och i framtiden är våra egna verksamhetsinkomster, som består bl.a. av ÅHS-avgifter och dylikt.  Dessa egna verksamhetsinkomster består dock bara av 20 procent. Därför kvarstår bara i princip att förändra kostnadsstrukturen om vi vill ha en budget i balans utan att kraftigt höja avgifter som landskapet uppbär.

Vi vet alla att de offentliga utgifterna kommer att öka under de kommande åren på grund av förändringen i åldersstrukturen om serviceutbudet hålls på den nuvarande nivån. Minskningen av den arbetsföra befolkningen och den kontinuerligt ökade livslängden medför att försörjningsrelationen kraftigt kommer att försämras under de kommande åren på Åland. Vi bör komma ihåg att budgeten kommer att belastas från två håll bara på grund av försvagningen i försörjningsrelationen. Inkomstsidan kommer att belastas genom att den ekonomiska produktionspotentialen försvagas av att arbetskraften minskar. Kostnadssidan kommer att belastas genom större åldersrelaterade utgifter då seniorbefolkningen ökar.

Det första åtgärdspaketet vad gäller en budget i balans, där man ska se över inkomst- och kostnadsstrukturen, har regeringen lovat i tilläggsbudgeten i mars 2012. Jag önskar så här i jultider att det inte skulle ske på bekostnad av höjda avgifter och försämrad service för oss ålänningar. Tyvärr bekräftade ledamot Karlsson i sitt anförande mina farhågor genom att säga att det verktyg som regeringen har i sin julsäck just nu är höjd skatt och sänkt service för oss ålänningar.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Ledamot Asumaa stämmer in i de liberala lagtingsrösterna om att utskottets betänkande är ett stort godkännande av budgeten. Nu var inte ledamoten med under omröstningen, men väl under behandlingen av utskottets betänkande. Jag undrar hur man får det till ett stort godkännande av budgeten när utskottet skriver att landskapsregeringen ska återkomma i tilläggsbudget. Man skriver om åtgärdspaket, totalöversyn, totalrationalisering. Jag ser det som ett underkännande och ett återkommande i tilläggsbudget.

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! Vad jag har förstått är det just det liggande budgetförslaget för 2012 som finans- och näringsutskottet har behandlat inte tilläggsbudgeten som kommer i mars 2012.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jo, det är helt korrekt att det är den man behandlar, men det står också att man begär korrigeringar just i budget 2012 genom att återkomma i en tilläggsbudget.

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! Som sagt, vi ska inte blanda äppel och päron. Det här är en liggande budget för 2012 och tilläggsbudgeten för 2012 är något annat. Då lär vi återkomma i diskussionen. Tack!

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Fru talman, bästa lagtingskollegor, åhörare! Landskapet Ålands tilläggsbudget för år 2012, enligt finans- och näringsutskottets betänkande, har presenterats. Landskapsregeringen föreslår att landskapets budget balanseras på 343 miljoner euro.

Fru talman! Socialdemokraterna understöder detta välbalanserade och genomtänkta förslag. Budgetförslaget är ett viktigt styrdokument då vi försöker styra landskapet igenom kommande tider. Vi är idag, mer än kanske någonsin tidigare, ett objekt för betydande ekonomiska förändringar i vår omvärld. Vår uppgift är att komma torrskodda och strukturellt starkare ur den internationella ekonomiska krisen.

Den ekonomiska tillväxten i Finland under år 2012 beräknas vara endast en halv procent. Jag har svårt att tänka mig att Ålands ekonomiska tillväxt skulle vara betydligt större.  Den åländska inflationen beräknas till 3,7 procent, vilket är högt i jämförelse med resten av Europa. Däremot är de åländska sysselsättningssiffrorna betydligt positivare. Vår arbetslöshet är endast 2,8 procent jämfört med 7,9 procent på fastlandet. Sysselsättningsgraden är hög på Åland, det är många som arbetar. Man kan med andra ord konstatera att vår ekonomiska situation på det hela taget inte är så förfärligt dålig jämfört med Finlands eller med det övriga Europas. Den svaga ekonomiska utvecklingen kommer dock att ha följder även för Åland. Vissa sektorer kommer att påverkas mera än andra. Vi kan inte isolera oss från omvärlden, som ständigt också påverkar vår ekonomi.

Avräkningsbeloppet stiger samtidigt som prognosen visar på att skattegottgörelsen sjunker. De totala inkomsterna för landskapet beräknas till 344 miljoner euro samtidigt som inkomsterna exklusive finansieringslån beräknas till 311 miljoner euro. Skillnaden på 34 miljoner euro måste finansieras.

Under denna regeringsperiod är målet att balansera budgeten fram till 2015. Det är en utmaning som innebär att arbetet genast måste inledas. Ett viktigt element i denna process är framför allt justeringen av avräkningsgrunden för överföringarna från Finland.

Fru talman! Ett annat viktigt element, som socialdemokraterna vill föra fram, är större synergieffekter i samarbetet mellan landskapet och kommunerna. Detta gäller de vinster vi kan nå genom att effektivera och samordna en gemensam IT-struktur för den offentliga sektorn. I detta arbete skall landskapsregeringen ha en ledande roll.

Andra områden inom den offentliga ekonomin som borde granskas är sådana som hänger ihop med utvecklingen av den kommunala servicen. Lönebaserade skatter och pensioner borde betalas till den kommun där den berörda ålänningen eller skattebetalaren har sin kommunala service.

Ett annat utmärkt initiativ gäller vårt internationella samarbete. Socialdemokraterna anser att förslaget gällande grundandet av en Ålandshavskommission är ett steg i rätt riktning. Kommissionen kunde utveckla kontakterna samt befatta sig med mera konkreta frågor såsom att undersöka möjligheterna att underlätta skattegränsklareringen mellan Finland och Sverige samt att avlägsna andra gränshinder. Åland skulle på detta sätt komma närmare det starka svenska näringslivet och dra nytta av deras ekonomiska tillväxt på ett effektivare sätt än hittills.

Fru talman! Socialdemokraterna anser att vi på detta sätt kunde stärka Åland som ett ekonomiskt centrum i Norden och Europa. Detta skulle ha positiva konsekvenser inte bara för transportsektorn utan i bästa fall även för nya företagsetableringar och därmed sammanhängande nya arbetsplatser och kunnande.

Faktum kvarstår. Vi lever under osäkra ekonomiska tider. Man talar om en ekonomisk nedgång eller långsam ekonomisk tillväxt under de kommande 5 – 10 år. Många bedömare anser att vi redan är halvvägs i nedgången. Detta betyder att vi efter en tid kommer att få uppleva ekonomisk tillväxt då tiderna för oss alla definitivt blir bättre. Det gäller att stärka vår självstyrelse och vår ekonomi. Landskapet Åland skall vara ekonomiskt starkt så att vi 2021 – 2022, då Ålands självstyrelse firar sitt 100-årsjubileum, är redo att införa ett nytt självstyrelsesystem. Tack för er uppmärksamhet.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Ledamot Kemetter talar om Ålandshavskommission. Det är väldigt svårt för oss som är utanför regeringsdiskussionerna att veta vad en Ålandshavskommission kommer att innebära. Vad jag har förstått så ligger forumet i sin linda och man har ingen typ av arbetsformer ännu. Tills den tid de börjar arbeta finns en lucka. På vilket sätt kommer landskapsregeringen, eller socialdemokraterna att jobba med det. Dessa problem, gränshindren, finns ju redan idag. På vilket sätt kommer socialdemokraterna och landskapsregeringen att jobba så att det inte står helt stilla tills Ålandshavskommission tillträder.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Det var en svår fråga. Regeringen kommer säkert att jobba precis som de har planerat och tillsätta den och på det sättet kommer de att underlätta planeringen och försöka avlägsna gränshindren som jag nämnde tidigare. För socialdemokraterna är det jätteviktigt att man på detta sätt stärker den åländska ekonomin och vår tillväxt genom att komma det svenska näringslivet närmare.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Som kanske ledamot Kemetter inte känner till skulle gränshindersproblematiken en gång i tiden lösas på en kafferast. Det är ett antal år sedan, kanske snart tio år sedan, men den är inte ordnad ännu. Den har blivit åtalad i många tidigare motioner. Vi har tagit upp problematiken. Jag hoppas att Ålandshavskommission nu kommer till något resultat. Det finns ett arbete som bör pågå hela tiden när det gäller det här. Det har stått stilla och problematiken finns för småföretagarna.

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Det här har ledamoten alldeles rätt i. Socialdemokraterna har stort förtroende för att regeringen jobbar vidare med det här, men jag är tacksam för att ledamoten tog upp det här.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat. Lagtinget tar paus för lunch. Vi fortsätter diskussionen kl. 12.45.

Talmannen

Plenum fortsätter med diskussionen kring finans- och näringsutskottets betänkande om budgeten för 2012 i enlighet med talarlistan.

Ltl Danne Sundman

Tack, herr talman! Jag ska inte upprepa de ekonomiska analyser som har gjorts mycket förtjänstfullt från bl.a. utskottets ordförande och sedan också de talare som har uppehållit sig kring det. Man kan konstatera att hela Europa ligger i dimma, om man talar i navigationstermer. Europa navigerar behjälpligt och försöker hitta en kurs ut ur dimman och få komma tillbaka till farleden. Vår fördel ur ett mikroekonomiskt perspektiv är att vi är som skärgårdsbon, vi känner till holmarna, uddarna och kanske identifierar var vi är fast det är dimma och kan därigenom navigera ganska bra när det gäller vår lilla ekonomi. Ändå har vi rätt så stora utmaningar fast vi bara utgör en liten del.

Vi är bra på väg i betänkandet och i den nya regeringens handlingsprogram så ges det här allvaret den tyngd det kräver för att komma på rätt med vår ekonomiska situation. Det är mycket som vi inte kan påverka, i väldigt liten utsträckning hur det går för Finland och i ännu mindre utsträckning för hur det går i Europa och framför allt hur det går i hela världen.

Jag tror, det är det sista som jag ska säga i det här ämnet, att de kriser som vi nu upplever kommer att till slut bli en enda kris. Den kris som vi nu upplever med naturresurserna, den kris vi upplever inom ekonomin och i viss mån den kris vi upplever i vår tidsanvändning i vårt stressade samhälle i västvärlden kommer att gå ihop i en gemensam kris. Sedan ur den krisen kommer det kanske någonting positivt. Vi har stora förändringar att vänta på alla nivåer.

Fru talman! Jag ska beröra två detaljer i budgeten, varav den ena nämns i betänkandet. Utskottet skriver på sidan 4 att man noterar att det är en svaghet att språkkommitténs betänkande har blivit liggande utan vidare åtgärder. Det fick tidigare kritik och jag kan hålla med om den kritiken. Visst kan man se av betänkandet att man gjort vissa sker, men symptomatiskt är att vad man har gjort är att bara utreda och tagit reda på fakta, det har skett väldigt lite konkreta åtgärder för att vända den språkliga utvecklingen.

Nå, man ska utreda och ta reda på fakta. ÅSUB-utredningarna, i huvudsak tre stycken sedan 2003, ger faktiskt fakta över språksituationen att det inte råder någon tvekan om hur det svenska språket är på Åland. Det har slaktats många heliga kor, som vi trodde att var heliga, men som inte var det och det har varit väldigt nyttigt för att få ett uppvaknande när det gäller språkfrågan. Nu gäller det att driva utvecklingen vidare så att man vidtar konkreta åtgärder. Då handlar det om många små åtgärder för att stärka svenska språket och också några få stora.

Återigen i det stora perspektivet så gläder det mig att det finns en stor politisk uppslutning kring den s.k. Ålandshavskommissionen, alltså ett organ för att stärka samarbetet med Sverige. Man kan säga som Julius Sundblom sade i sitt första tal efter att Ålandsfrågan hade avgjorts att ”Vi ska se Ålands hav som ett öppet fönster mot väster”. Det har vi inte riktigt gjort hittills i självstyrelsens historia. Det är på tiden att vi på allvar börjar göra det och tar del av det land väster om oss som talar svenska och också tar del av den indirekta nyttan det kan ha, nämligen att vårt näringsliv, vår handel i större utsträckning skulle ske med Sverige.

Som det är idag handlar Åland mera med Finland än vad Finland handlar med sig självt. Det är inte sunt, sett ur självstyrelsens synpunkt. Däremot ska vi också värna om relationerna österut och ta vara på de möjligheterna. Vi ska också, där vi har gemensamma nämnare, värna kontakterna med våra finlandssvenska vänner. Vi ska inte bli en livboj som vi knyter fast vid relingen när skutan sjunker, vi måste veta när vi ska lossa på tampen. Det man skriver om svenska språket är någonting nämnvärt i betänkandet.

Sedan vill jag nämna en annan sak som delvis också har behandlats i utskottet. Nämligen finansieringen av public service, Ålands radio och TV. Det är en fråga som vi inom obunden samling har drivit länge, i tio års tid och haft många olika förslag på hur man kunde lösa. Bland annat hade vi en motion 2010 där vi föreslog att finansieringen ska knytas till en procentandel av inkomsterna och tas ur budgeten och vid behov finansieras via landskapsskatt, det var i november 2010, för drygt ett år sedan.

Det här har föranlett stora våndor på Åland och också i Finland där man nu efter många, långa och hårda diskussioner har kommit fram till att så här ska man göra i stort sett i Finland. Man ska ha en skatt som är mellan 140-150 euro, en progressiv skatt beroende på inkomsterna. Om det här vet man rätt så mycket, men inte allt.

Som framgår av rapporteringen i massmedia så ska det här vara en skatt och enligt Hufvudstadsbladet ska den samlas i statsbudgeten och överföras till statens TV- och radiofond. Om man börjar tänka självstyrelsebehörighetsfördelning och hur det blir för Åland och har rakt upp och ned läst vad som rapporterats i massmedia, kommer det att bli en skatt som betalas också av ålänningarna och sedan kommer 0,45 procent tillbaka via klumpsumman. Det kan hända att det inte är hela sanningen. Ska man välja att uppbära skatten på Åland, hur ska det gå till? För att vara grundlagsenligt så kan det hända att vi överhuvudtaget inte har något med det att göra, varken på inkomsterna eller få en skatt.

Det finns då en tredje möjlighet att vi vill ha den här skatten på Åland och vi vill ha den här inkomsten till Åland. Då finns lotteriskattelösningen. Skatten uppbärs här, men kommer ograverat som en summa tillbaka. Det skulle lösa vårt bekymmer också, då skulle vi ha löst finansieringen på samma sätt och få bort TV-avgiften i den form den är idag och kunna finansiera vår public service-verksamhet över budgeten.

Sedan finns det som jag sade många detaljfrågor kvar ännu. Det verkar som om man har lämnat det här, man gläds över att man har kommit överens, att alla riksdagsgrupper är med, men man har lämnat alla detaljer över julen. Ett problem är företagarnas andel av det här. Enligt förslaget ska man i Finland betala om man har en omsättning över 400 000 euro och på Åland sållar det ut en hel del av företagen. Sedan ställer det också behörighetsproblem i vägen eftersom det också kan bli en sådan skatt som betalas här, men man bara beskattar och får inte pengarna tillbaka annat än i klumpsumman. Där finns det anledning för landskapsregeringen att bevaka sakerna och vara med i ett tidigt skede för att det här ska bli bra.

Från obunden samlings sida kan vi bara vidhålla vår modellösning. Det finns en enkel väg att gå, att haka på de funderingar som finns i Finland så är problemet löst också för Åland. Det kanske innebär en vinst för administrationen och kostnaden för uppbörden eftersom det redan finns ett sådant system. Det kommer jag också att framföra inför regeringssamarbetet, att man ska överväga det här och haka på. Det återstår att se vad vi kommer fram till.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Landskapsregeringen kommer att följa det som ledamot Danne Sundman tar upp, dvs. utvecklingen på finska sidan eftersom det har tagit den vändning det tar. Mera detalj i hur den åländska lösningen ska bli är tanken att presentera när vi har sett över det mediapolitiska programmet, som vi också skriver i regeringsprogrammet. Det finns två saker som den nu sittande landskapsregeringen kommer att följa upp, det på den finska sidan och påbörjandet av arbetet med uppdateringen av det mediapolitiska programmet. Landskapsregeringen är också uppdelad i frågan så att en del ligger på utbildnings- och kulturavdelningen och en del ligger på trafikavdelningen med infrastrukturministern som ansvarig där. Vi kommer att se till att matcha ihop det också.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag ser fram emot att ta del av arbetet med det mediapolitiska programmet. Varför jag väljer att ta upp det här är att vi under förra perioden blev lite brända av att vi blev drabbade av behörighetsfördelningen när det gäller feed-in systemet. Det var kanske för att man inte i ett tidigt skede förstod allvaret i det och sedan när vi går vidare kan det bli låsta positioner. Det är viktigt att det inte bli så igen. Vi vet också att man är på banan och att man har haft kontakter angående det här, men det gäller som sagt var att vara tidigt med i beredningen så att inte dörrar stängs fast. Särskilt om man vill ha den här finansieringen också på Åland så krävs det särskilda överenskommelser.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag konstaterade under förmiddagen att det är många goda talare som har kommit in i det nya lagtinget och det är roligt. Finansutskottets ordförande Jörgen Pettersson var rent av uppe i himmelska höjder när han inledde debatten. Det är bra om man tar och ser lite vad det står här i boken idag, Dagens bön, som många har fått, ”Må Herren löna dig för vad du har gjort.” Det kan man säga till finansutskottet, men mest tänker jag på att Herren må löna ltl Eklund för vad han har gjort i finansutskottet. Det är ett mycket gott jobb. Fem av de tio motioner som vi hade kan vi säga indirekt att är godkända. Det är trevligt. Sedan kan man kanske på ren åländska tycka att det är lite pallrigt och orutinerat att man inte omfattar dem. Jag noterade vad ltl Fogelström sade, han kallade det för okultur istället för kultur och kanske det kan ligga något i det. Det låter hoppfullt inför framtiden.

Herr talman! Jag tänker inte stå och gnöla dess mer om det utan det är som det är. Det är bra att skrivningarna finns. Tittar vi på den ekonomiska utvecklingen för Åland så skriver finansutskottet om en nolltillväxt för i år. Många har pratat om de ekonomiska svårigheterna i världen, det har målats upp en mörk framtid, det har pratats om kris. Det har varit väldigt stora ord och man får uppfattningen att nu ska det minsann sparas. Det är onödigt att jag står och målar dess mera kris och mörk framtid på väggen, men jag kan säga att från Ålands framtids sida kan ni räkna med allt stöd i den här regeringen, när ni kommer att spara. Det ser vi fram emot.

Ltl Brage Eklund tog på ett förtjänstfullt sätt upp det mesta som är viktigt i betänkandet, det vill jag inte heller stå och upprepa, men det är två saker som jag vill understryka, två områden som är oerhört viktiga för mig. Det är egentligen grunden för hela det samhälle som jag vill leva i, självstyrelsen, ett starkt utvecklat självbestämmande på Åland och vårt språk. Det är bra att man har fått in skrivningen: ”Reformen påbörjas med målet att det nya självstyrelsesystemet ska tas i bruk så snart som möjligt, dock senast lagtingsåret 2021-2022”. Jag var lite orolig när regeringen tillträdde, men den oron har försvunnit. Vi får se vad framtiden för med sig givetvis, men jag uppfattade ett svalt intresse både för svenska språket och för självstyrelsens utveckling när jag tog del av skrivningarna i regeringsprogrammet. Därför är det väldigt bra att man inte har som mål att skjuta fram det, så att vi har nuvarande självstyrelselag att gälla 29 år innan det händer något nytt.

När det gäller svenska språket står det i finansutskottets betänkande: ”Det svenska språkets ställning på Åland är i praktiken en avgörande fråga, som utskottet uppmanar landskapsregeringen att arbeta vidare med i enlighet med språkkommitténs betänkande, som överlämnades till landskapsregeringen 2006. Utskottet noterar att det är en svaghet att språkkommitténs betänkande har blivit liggande utan vidare åtgärder.” Jag har i replikskiften noterat olika åsikter om det här, det är ett riktigt konstaterande. Jag har flera gånger med den tidigare landskapsregeringen fört det här på tal, något måste hända när det gäller vårt svenska språk. Jag var som sagt orolig för vad den här landskapsregeringen skulle göra när det gäller en sådan här ödesfråga för Åland. Mot den bakgrunden är det här en mycket bra skrivning och det är mycket bra att hela finansutskottet och förhoppningsvis hela lagtinget, innan det är färdigt, står bakom det. Då kan det förhoppningsvis börja hända något. Det är viktigt.

Herr talman! En sak som jag vill ta upp helt kort är det som sägs under rubriken Gränshinder: ”Gränshinderfrågor i handeln mellan Åland och Sverige kan vara en fråga för den kommande Ålandshavskommissionen enligt utskottets uppfattning.” Så kan det säkert vara, skrivningarna är lite vaga, men de är absolut bättre än ingenting. Det man fortsätter med: ”Möjligheterna att underlätta skattegränsklareringen bör undersökas och arbetet med berörda myndigheter i Finland och Sverige samt på EU-nivå bör intensifieras.” Det här är ganska långt i enlighet med motion nr 7 som vi har. Igen, det är en större styrka. Det är aldrig roligt när motioner förkastas, men det är en större styrka om det händer någonting och hela lagtinget står bakom skrivningarna. Det är också mycket bra.

Herr talman! Jag tänkte stanna upp lite vid en fråga om vad taxfree kan tillföra i skärgårdstrafiken. Varför förkastade man en sådan motion utan några motiveringar överhuvudtaget? Finansutskottets ordförande pratade i sitt måleriska anförande mycket om list och mod. Jag tror att det krävs både list och mod i skärgårdstrafiken och inte bara konfrontation med personalen. Det krävs list och mod för att tänka nytt. Taxfree i skärgårdstrafiken kan vara någoting sådant. När jag frågade om motiven sade finansutskottets ordförande att det finns tillräckligt med brännvin på Åland ändå. Det var ett direkt osakligt svar, om vi ska debattera vidare på det spåret så pratade vi ändå om en droppe i brännvinshavet. Med det menar jag att om det skulle finnas en möjlighet där vi vet att trafiken mellan Galtby och Kökar uppfyller EU-kraven, om det finns en möjlighet att ha taxfree med som ett incitament så inte blir det något större brännvinsrally för den sakens skull om det sköts på ett bra sätt. Det kan vara ett väldigt, väldigt viktigt incitament för att få skärgårdstrafiken in i lite andra banor, bl.a. flera talare har varit inne för att man måste få ner kostnaderna för skärgårdstrafiken och det håller jag med om.

Det kan vara intressant att fundera på varför det är som det är, varför t.ex. krävs det internationell trafik när det gäller fartyg, men inte är det gäller flyg. Där har jag förstått att finansutskottet inte riktigt har satt sig in i det. Det är lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatt och accislagstiftningen som styr det här helt och hållet. I 11 paragraf ger man ramen, men i 12 paragrafen, för att spara tid så vill jag citera lite: ”Vid tillämpningen anses varan”, notera ordet anses, ”eller tjänsten ha blivit såld till en passagerare som reser utomlands på ett fartyg eller på ett luftfartyg i yrkesmässig internationell trafik, också då den har sålts till någon som reser på ett fartyg i yrkesmässig internationell trafik eller på ett luftfartyg i yrkesmässig trafik från landskapet Åland till någon annan del av landet eller från någon annan del av landet till landskapet.” Alltså i klartext, det är här man får svaret på varför det inte är tillåtet att sälja taxfree på färjtrafik enbart mellan Finland och Åland, men det är tillåtet när det gäller flyg. Om det var någon som inte förstod översättningen på luftfartyg så betydde det i klartext flygtransporter.

Upprinnelsen till det här torde hänga ihop med att man konstaterade att det enda sättet för Åland att behålla taxfreetrafiken är att Åland ställs utanför EUs skatteharmonisering. Det här gick ganska snabbt. I samband med det så är min uppfattning, det finns säkert sådana som kommer att rätta mig om jag har fel, lobbade man från redarföreningens håll ganska starkt för att det enbart skulle gälla yrkesmässig internationell trafik. Den lobbningen lyckades och därför ser lagstiftningen ut som den ser ut. Vill man undersöka möjligheterna vad det skulle kunna tillföra, är det att ta kontakt med riksmyndigheterna och försöka få lagstiftningen ändrad. Det är inte mera komplicerat än så, men om man inte ens tittar på ett förslag utan att sätta sig in i vad det handlar om blir man lite fundersam.

Två saker, herr talman, fast jag noterar att tiden har gått. Jag vet att man inte behöver understöda aviseringar, men jag vill ändå bara säga att när det gäller privatiseringar tror vi att det är ganska viktigt om man ska få en effektivisering inom den offentliga sektorn, att vi verkligen får privatiseringar att fungera på ett bra sätt. Då borde man införa utmanarrätter precis som ltl Eklund har skrivit i sin reservation. Att förklara det enkelt så innebär det att privata ska ha möjlighet att utmana landskapsregeringens olika verksamheter genom att inlämna förslag på hur olika funktioner kan bedrivas förmånligare i privat regi. Jag vill understöda detta speciellt.

Till sist, herr talman, vill jag avisera ett ändringsförslag. Jag har många gånger från den här talarstolen tagit upp någonting som jag kallar för ÅHS’ byggcirkus. Det är ett faktum att över två KK-hus har byggts där under de senaste åren. Jag har förstått att det har varit problem i finansutskottet att få fram en sammanhållen redovisning över vad byggen har kostat under en tioårsperiod och vad det finns i röret. Det är oerhört märkligt, med tanke på hur mycket pengar som har gått dit. Det handlar inte om att vi inte alla vill ha en god vård, det vill vi alla ha, men det känns som om man borde ha ett stadigare grepp om byggcirkusen ute på ÅHS. Jag har ingenting emot om man får en bra heltäckande sammanfattning, som visar att jag hade fel i mitt påstående, men det är så mycket pengar det handlar om. Därför vill jag avisera ett förslag som skulle lyda så här: ”Utskottet ber landskapsregeringen återkomma till utskottet i samband med tilläggsbudgeten med en redovisning över vad de olika byggnadsprojekten kostat under de senaste åren och hur detta har förhållit sig till budgeterade medel för projektet.” Det här skulle föras in under kapitelmotiveringen 45.70 Ålands hälso- och sjukvård. Tack!

Vtm Viveka Eriksson

Herr talman! Finans- och näringsutskottets betänkande ger i princip klartecken till den gula boken som den förra landskapsregeringen förelade lagtinget. Till den delen är vi liberaler helt nöjda med utskottets behandling av budgeten. Dessutom är det så att de motioner som tillkom under remissen har fått en anständig behandling. Alldeles särskilt noterar vi att flera av dem är förkastade med motiveringen att det finns i regeringsprogrammet. Det betyder alltså att vi förväntar oss att det också blir verkställighet, så vi ser med tillförsikt fram emot att regeringen levererar. De kommer vi att följa väldigt noga och att de verkställs. Efter att 100 dagar är gone så kommer vi att särskilt hårdgranska vad regeringen levererar. Därför kommer vi inte heller att föra något av våra förslag, vare sig reservationer eller motioner, till något ändringsförslag. Det blir inte några omröstningsförslag från liberalernas sida.

Det är dock ett par punkter i finans- och näringsutskottets betänkande och alldeles särskilt på en punkt vill jag ha en förklaring från utskottets ordförande. Det gäller den skrivning som redan har diskuterats några gånger här i dag om språket. Jag tycker att det är väldigt starkt påstått av utskottet att säga att man noterar att det är en svaghet att språkkommitténs betänkande blivit liggande utan vidare åtgärder. Det är anmärkningsvärt för det stämmer inte! Jag vill att ordföranden förklarar på vilka grunder man gör en sådan här skrivning, för man måste ju ha fått information om att ingenting har gjorts.

På rak arm kan jag räkna upp ett ganska stort antal frågor, som vi har brottats med i vår regering och som jag vet att också regeringen före satte igång. Det var så att när språkkommitténs betänkande kom 2006 och den dåvarande regeringen, ledd av vicelantrådet Roger Nordlund gav ett meddelande till lagtinget, ett meddelande med språkpolitiskt program och man tog fasta på fyra huvudsakliga områden som man skulle jobba med. Man skulle tillsätta en språknämnd, man skulle ha återkommande undersökningar av språksituationen, man skulle ha effektiviserad information, ökat samarbete gällande språksituationen med finlandssvenska organisationer och främja utökade kontakter med Sverige. Det här är frågor som jag vet att man inleder redan i förrförra regeringen och som vi har jobbat otroligt mycket med.

Språknämnden blev sedermera ett språkråd. Det tillsattes. I språkrådet har man haft ett ganska brett verksamhetsfält. Man har fått påstötar från allmänheten, man har följt den språkliga utvecklingen, men har gjort skrivelser till organisationer, myndigheter. Om jag kommer ihåg rätt, hade språkkommittén väldigt starkt fokuserat på bl.a. språket och vården. Det har man haft fokus på i språkrådet också. Man har haft dialoger, skriftväxlingar med ÅHS’ styrelser. ÅHS har också tagit fasta på den här frågan, man har utarbetat nya avtal med sjukvården i riket och det som är viktigt att avtalen också efterlevs, alltså man har ett uppföljningssystem.

Språkrådet har kommit i gång. Dels som man säger i betänkandet att man borde titta över språkrådets ställning och mandat. Språkrådet baserar sin verksamhet på ett reglemente. Det har tidigare förts diskussioner huruvida språkrådet borde vara lagstadgat. Det kan vara så att man ger den mer styrka, mer tyngd om det är lagstadgat, men jag tycker att det kanske inte har varit det som har varit fokus utan att språkrådet faktiskt har verksamhetsförutsättningar. Det får vi se. Vill nuvarande regering göra det lagstadgat kommer inte jag att lägga fingrar emellan utan helt klart stöda det, om man ser att det kommer att föra saken vidare.

Den andra frågan om återkommande undersökningar. Det har genomförts flera undersökningar från ÅSUB:s sida, 2008 Det finska språkets ställning inom det åländska arbetslivet, 2009 Det finska språkets betydelse och ålänningars vardagsliv. När den utredningen togs fram var språkrådet också mycket aktivt i dialogen och diskussionen för att ta fram underlag till den utredningen. Det har också gjorts andra utredningar.

Den tredje frågan Effektiverad information och kontakter till både Sverige och myndigheterna i riket. Vi har haft mycket kontakter. Det har varit på den stående agendan. Varje gång som statsministern har fått besök, varje gång som Ålandsministern har fått besök, Sveriges statsminister har besökt Åland, vi har besökt Sveriges statsminister, varje gång har språket varit upp på agendan. Vi har tillsammans med generalkonsuln här på Åland jobbat med flera av de frågor som nämndes i språkkommitténs betänkande, utbildningen, vården. Allra senast, en väldigt konkret kontakt var när vi ordnade att rikspolischefen från Sverige besökte Åland för att diskutera möjligheten för åländska poliser att delta i svensk utbildning för poliser, just för att problemen med utbildning för poliser i riket är språkfrågan. Nu har man kanaler öppna så att åländska poliser kan ta del av svensk utbildning.

Jag är snart klar, herr talman, jag förstår att tiden är ute. Några ord till.  Kommittén hade som sagt många prioriteringar på hälso- och sjukvård och EU-frågor. EU-frågorna är ett stort problem när det handlar om beredningen av EU-ärenden i riket. Det hjälper inte att vi har svenskspråkiga handlingar för själva beredningen som vi måste kunna ta del av och vara delaktiga i är på finska, det här har varit en mycket viktig agendapunkt. Från justitieministeriets sida har man under två tillfällen utarbetat nya direktiv till de olika ministerierna om hur Åland och åländska frågor ska hanteras från ministeriernas sida. Senast på hösten gick det ut nya direktiv om hur lagstiftningsåtgärder ska hanteras i kontakterna till riket.

Jag vet också att man följer det här väldigt noga från EU-enheten, hur det fungerar i beredningssektionerna. Man försöker verkligen tillmötesgå alla de kontaktpersonerna i de olika ministerierna. Där har vi blivit bättre även om vi oftast säger att det bara går åt ett håll. Här finns det i alla fall en vilja att försöka.

Vi har också fått in i den nuvarande regeringens, i Helsingfors, program en ordentlig skrivning om kontakten med Åland på svenska. Den är stark. Det är också tillsatt en ny strategigrupp av regeringen i Helsingfors, som leds av statsministern, där också lantrådet ingår. Det har gjorts, problemet är att ingen regering, inget lagting här på Åland ändå kan ändra den situation som är vårt stora problem, att svenskan viker undan i Finland. Vi måste fortsätta att hävda, trots att man alltmer har problem med svenskspråkigheten vid ministerierna, att Finland fortsättningsvis har ett ansvar att sköta självstyrelsen på svenska. Jag hoppas att nu sittande regering också fortsätter att jobba med de riktlinjerna.

Ett förtydligande från utskottets ordförande på vilka punkter som vi inte har uppfyllt språkkommitténs betänkande vill jag ha. Jag vet att vi inte har gjort allting, men väldigt mycket.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Herr talman! Om det verkligen är så mycket som har hänt inom ramen för svenska språket på Åland så borde finskan inte längre utgöra ett problem för förvaltningen vare sig på landskaps eller på kommunal nivå. Jag undrar om förra lantrådet faktiskt menar att så är fallet. Finans- och näringsutskottet, som vi nu kallar oss, hävdar att det inte har gjorts tillräckligt ännu. Det kanske är svårare än någonsin att idag sköta en förvaltning på Åland på svenska och därför är det viktigt att frågan lyfts ytterligare. Tack!

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det som FNU skriver, om det är så utskottet heter, så är att man noterar en svaghet i att språkkommitténs betänkande har blivit liggande utan vidare åtgärder. Jag har just stått här och räknat upp de åtgärder som man beskrev som vi har tagit tag i och jobbat med. Sedan är det så att ingen här på Åland kommer att klara av att bromsa den utveckling som sker i riket och det är där våra problem är eftersom svenskan viker undan i ministerierna. Det betyder att våra kontakter till riket är problematiska och där måste man fortsätta att vara mycket envis och motverka det. Det har vi gjort, men det är väldigt svårt att få stopp på den utvecklingen.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Herr talman! Inom finans- och näringsutskottet har vi sett skillnad på åtgärder och utredningar. Vi anser inte att utredningar till alla delar är åtgärder. Tack.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Om man har ett kommittébetänkande som anger riktlinjer och regeringen jobbar efter de riktlinjerna så nog sjutton är väl det åtgärder som en regering vidtar. Där finns det också utredningar, men alla dessa kontakter, diskussioner med Sverige, diskussioner med rikets regering, diskussioner med organisationer, magma senast, som ett exempel på finlandssvenska organisationer som vi skulle ha samarbete med. Där hade jag ett anförande, de hade kapacitet att göra vidare och stöda upp vår sak. Nog sjutton har det gjorts saker.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack herr talman! Jag noterar att vtm Eriksson verkar stå bakom också finans- och näringsutskottets betänkande om skrivningarna att landskapsregeringen måste återkomma med åtgärdspaket. I samband med det noterar jag också att det fanns ett stöd för liggande regeringsprogram. Det är glädjande att få höra att det stödet finns i 100 dagar. Menar vtm Eriksson att regeringsprogrammet ska vara färdigt och utfört om 100 dagar eller hur tänker vtm Eriksson?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Liberalerna stöder den gula boken om budgeten, som vi var med och lade. Sedan kommer vi inte att föra till omröstning vissa delar av betänkandet där vi inte delar majoritetens åsikt i betänkandet. Till den delen som nu sittande regering återkommer med ändringsförslag får vi ta ställning till dem när de kommer och bedöma dem efter vad de innehåller. Det är självfallet så att en regering inte kan göra allt på 100 dagar, men vi är ändå så justa så vi kommer att ge den här regeringen 100 dagar innan vi börjar med lite mer hårdgranskning av verkställigheten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det är nog inte någon större hemlighet att vtm Eriksson och jag har haft olika åsikter under årens lopp när vi har diskuterat svenska språket. Jag ställer mig lite frågande till det här anförandet när vtm Eriksson räknade upp hur mycket som har hänt tidigare. Kontakter i all ära, men det är resultaten som är avgörande. Jag har sagt det tidigare och jag står fortfarande för det. Det som den förra regeringen gjorde var att skuffa över en svår fråga till ett relativt tandlöst språkråd. Det språkrådet har inte ens sammanträtt på över ett års tid. Drar vi filmen tillbaka, den parlamentariska språkkommittén var nästan eniga, liberalen Sune Mattsson stod också bakom betänkandet, men socialdemokraterna var inte med på tåget. Dåvarande lantrådet Roger Nordlund väntade i över ett års tid på att få dåvarande utbildningsminister Camilla Gunell med och under tiden så vattnades landskapsregeringens meddelande mer och mer ut. Det fanns inte speciellt mycket kvar av språkkommitténs betänkande när det äntligen kom till lagtinget, apropå de fyra punkterna som räknades upp.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Ledamot Anders Eriksson och jag har som sagt många gånger haft den här diskussionen. Regeringen förde inte över allt arbete till ett språkråd. Språkrådet var ett komplement och en del av det arbete som landskapsregeringen utförde. Alla dessa kontakter är dels för att man måste påverka andra eftersom utvecklingen ligger i andras händer. Det är inte ålänningarna som påverkar den svenskspråkiga utvecklingen i riket. Jag noterar det som sägs i Ålands framtids motion, man är mera ute efter de konstitutionella frågorna, man vill söka sig mera till Sverige och man vill ha en riktning som ändrar den konstitutionella grunden. Den åsikten hade aldrig vår regering och inte heller liberalerna. Däremot måste man jobba för att i nuvarande konstitutionella system rädda den här situationen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det som jag försöker säga och som jag har sagt om och om igen är att det som tas upp i motion nr 1 inte är en Ålands framtids motion, det är helt och hållet saxat ur den parlamentariska språkkommitténs betänkande, där man för det första säger vilka åtgärder den finska regeringen tänker vidta för att självstyrelselagen framledes kan följas. De frågorna måste man föra upp på allvar.  Det andra som man tog upp är vilka merkostnader det har lett till att Finland inte klarar av de ursprungliga utfästelser man gav, att allt skulle ske på svenska mellan Åland och Finland. Det tredje var att man skulle koppla in Sveriges regering som en garantiman. Det är det som är tyngden, det var det som var substansen i den parlamentariska språkkommittén, men efter det långa trallande i den förrförra regeringen fanns det bara fyra punkter kvar, som har en väldigt underordnad mening.

Igen, det är inte Ålands framtids motion, det är något som andra partier, inklusive liberalerna, en gång i tiden har stått bakom, men nu vågar snart ingen ta i det här mera.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Språkkommittébetänkandet är gediget. Där finns väldigt många olika åtgärdsförslag, där finns EU, sjukvård, handelsfrågor, utbildningsfrågor, det finns alltså många olika delar. Ålands framtid har valt att plocka ut tre frågor där man vill utreda vissa frågor som mera hänför sig till vår konstitutionella grund. Man talar mera om en riktning mot Sverige. Sverige ska komma och hjälpa Åland. Problemet är att svenskan viker undan i Finland och Ålands självstyrelse är en del i Finland. Så är det. Så länge som det är så måste vi hantera frågan gentemot Helsingfors.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Ifråga om vad som är gjort eller ogjort vill jag komma med en belysning med anledning av kollegan Erikssons anförande. Förra lagtinget, inspirerade av språkkommittén, gjorde bl.a. en ny lagtingsordning och en ny arbetsförordning för lagtinget. Jag kan citera 1 § i nu gällande lagtingsordning, som har varit i kraft i sju veckor och i vars beredning många har varit med här. Paragrafen lyder så här: ”Åland är en på folkrätten grundad autonomi och är genom internationella avtal demilitariserad och neutraliserad. Autonomin syftar till att säkerställa och garantera Ålands befolkning bevarande det svenska språket, dess kultur och lokala traditioner.” Det här har tillkommit under den förra perioden och så här tydligt har Ålands lagting aldrig tidigare uttalat sig. Det här är en norm som vi ska leva upp till. Det är en kvalificerad lagstiftning som binder oss alla, inte bara på papper utan i levande livet.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är väl bara att konstatera att jag har räknat upp en del frågor och nu räknar ltl Gunnar Jansson upp ytterligare frågor. Det finns fler frågor som jag glömde att nämna.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Göte Winé

Fru talman! Här har vi nu fått finans- och näringsutskottets betänkande för 2012 års budget. När man läser den så ser vi än en gång att vi har tuffa år framför oss än. Men som min partikollega lagtingsledamot Fogelström nämnde, så skall budgeten skall vara i ekonomisk balans senast 2015. För att komma dit krävs det tuffa beslut och omprioriteringar. Nu har vi inte någon utjämningsfond att ta av, för där är det nu tomt i kistbotten. Det blir att hitta var man kan bromsa. Ändå så får man inte bara bromsa heller utan det gäller att våga satsa på något område också. Så här gäller det då att se var man kan gasa och var man kan bromsa.

Ett av ställen som det bromsas på är besökarcentret i Bomarsund. Egentligen är det fel att kalla det för att bromsa, för jag anser att det gått på tomgång sedan april 2008, då dåvarande finansminister Perämaa kom med sin första tilläggsbudget. Jag nämnde i mitt anförande då att jag var rädd för att det inte kommer att hända så mycket under den här tiden och det hade jag rätt i. Dåvarande finansminister Perämaa sa då: ”Vi vill klargöra den privata driften ytterligare”. Vad som hände var att man satte Sunds kommun som pantfånge, Sunds kommun skall ansvara och garantera för att driften sköts. Här anser jag att man från den förra regeringen skötte detta på ett oschysst sätt. Att, som jag anser, pressa en redan hårt ekonomiskt ansatt kommun att ansvara och garantera för driften av en dröm, som Sunds kommun hade att få ett besökscenter.

Men, herr talman, låt oss nu se framåt och se vad som kommer att hända med Bomarsundsprojektet? Jo, det står i handlingsprogrammet ”förnyad ställning till ett förverkligande av ett besökarcentrum i Bomarsund tas 2014”. I remissdebatten 23 april 2008 sades det från dåvarande finansminister Perämaa ”det är min uppgift att göra konjunkturbedömningar också, vi kan inte vara omedvetna om de konjunkturer vi har på Åland. Vi måste ta sådana saker i beaktande”. Man kan nu lugnt bara gilla läget och vänta. Hur ser ekonomin ut 2014? Är budgeten då i balans? Finns det utrymme för investeringar? Jag hoppas och tror det i alla fall. Jag hoppas att det då inte behövs investeringar inom sjukvård och skola, för det prioriteras före andra infrastrukturella satsningar.

Nu så skriver liberalerna motioner, insändare och reservationer om hur angelägna de är att få till ett besökarcenter nu. Jag kan bara säga att det skulle ni ha kunnat tänka på lite tidigare, när ni hade makten och den härliga utjämningsfonden.

Herr talman! Man kan inte bara ligga och köra på tomgång heller utan det behöver gasas lite också. Och det kan man göra på fler sätt. Ett sätt är att se vad man kan förbättra genom t.ex. samordning. Det gläder mig att det nu finns skrivningar i betänkandet om att man bör göra en översyn av ungdomars möjlighet att läsa upp sina grundskolebetyg. Det är mer än en tomgångskörning, lite mer gasande kan man säga. Sen behövs det mer studiemöjligheter för de s.k. studiesvaga eleverna och här behöver det gasas ytterligare. Och ja, jag vet att det är kostnadsdrivande, men man behöver ändå satsa lite mer på just de ungdomarna, för det sparar in pengar senare istället, på andra ställen. Av de ställena som det kan sparas in på då är kommunernas sociala kostnader eller varför inte inom psykiatrin. Det är tungt för en ung att hamna utanför en sysselsättning.

Jag upplever att det är fler nu som hoppar av skolan än tidigare år. Som jag uppfattar situationen så är just november - december en olycklig topp för de unga som hoppar av sina studier. Det är inte bra. Här behöver man från utbildningsavdelningen se vad studieavhoppen beror på. Just för de här unga behöver man se vad man kan förbättra. Det kan man göra när man ser över möjligheten att läsa upp grundskolebetyget.

Här måste man nog gasa lite och jag har förstått att det här är något som minister Ehn engagerar sig i, så jag hoppas man från regeringen vågar gasa lite trots att det bör bromsas som helhet.

Sen, herr talman, nämnde ledamot Cita Nylund om folkhögskolan och missbruksproblematiken där. Det förvånar mig eftersom jag upplevt att man under de senaste åren i alla fall reagerat och agerat i frågan om eventuell alkoholförtäring där. Om det stämmer som ledamot Nylund sade så bör det ageras från utbildningsavdelningen omedelbart och även medföra konsekvenser för skolan och för skolans ledning.

Sammanfattningsvis, herr talman, så blev det inget besökarcenter i Bomarsund nu heller, men med det avtalet så kanske det är lika bra. Sunds kommun behöver idag lägga pengar på den lagstadgade verksamheten trots att en majoritet i Sunds kommunfullmäktige har röstat för att man skall garantera driften av besökarcentret. Då är bara för mig att anpassa mig efter majoritetens beslut, men det gör mig orolig över vad det kan ge för konsekvenser för Sunds kommun i framtiden. Det behövs satsningar även på landsbygden och jag hoppas att det trots min oro om driften, ändå blir ett besökscentrum i Bomarsund i framtiden.

Sen är jag tacksam att finans- och näringsutskottet tog till vara det jag sade om den just nu bekymmersamma situationen på Åland idag, att man inte kan få hjälp med att läsa upp sitt grundskolebetyg. Det kommer att hjälpa många.

Budgeten i balans senast 2015 låter som en bra målsättning. Man har en realistisk tidsplan med ett ambitiöst mål. Så lycka till team Gunell. Tack!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag vill komma med några klargöranden med hur förra landskapsregeringen diskuterade när det gäller Bomarsundscentret. Först på agendan var sjöfartsmuséet och det tog en hel del saker i anspråk. Det var flera oklara lösningar med bygge, tomtmark osv. osv. Sedan hade vi den målsättningen att efter sjöfartsmuséet skulle Bomarsund komma. Det blev också ett paradigmskifte eftersom man ville ha den privata entusiasmen ute i kommunen också. Det var ingalunda meningen att Sunds kommun skulle driva Bomarsundscentret. Det var privata entreprenörer som skulle ha hand om cafédelen och biljettförsäljningen osv. Utställningen skulle garanteras och vara högklassig från museibyråns sida. Landskapsregeringen hade en investeringsomfattning på 20 miljoner, trots att det var dåliga tider. 20 miljoner har vi investerat. Det bör man fortsätta med.

Ltl Göte Winé, replik

Tack herr talman! Under mitt anförande har jag inte nämnt att det inte har investerats från förra landskapsregeringens sida. Det jag nämnde var att man bra kunde ha agerat själv i Bomarsundsfrågan under sina år i regeringen. Om driftsavtalet vill jag än en gång säga att man vill att Sunds kommun ska garantera driften för besökarcentret. Om man inte gör det så är det stora belopp som kan få en liten kommun, som Sund, att gå på knäna, om man måste ersätta om den privata inte klarar av att sköta driften. Om det står att landskapsregeringen ämnar få en privat att sköta driften, borde det inte i alla fall vara landskapsregeringen som ansvarar för det här, som har lite mer juridisk kunskap än vad en liten kommun som Sund har. Det är där jag tycker att det har gjorts lite fel.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Landskapsregeringen skriver i sitt handlingsprogram och också i turismstrategin, som förra landskapsregeringen tog fram, men som den här regeringen omfattar, att det bör göras investeringar inom kulturturismen. Allt var färdigt, Sunds kommun var villig att ta på sig det här åtagandet. Det har varit ett paradigmskifte, allt från när det gäller besökarcentrum till golfbanor. Det måste också finnas privata incitament som kan tänka sig att driva en del av verksamheten. Allt var klappat och klart, det gick enligt tidsplan, men det backar man ifrån och jag är rädd för att Bomarsundscentret nu blir dött och begravet för en väldigt, väldigt lång tid framöver. Kan man inte heller från socialdemokraternas sida tänka sig det här lilla privata initiativet från café- och biljettförsäljningen så tror jag att det är stendött.

Ltl Göte Winé, replik

Tack herr talman! Begravet och dött, det händer ingenting. Det är ungefär också vad jag har hört om de senaste årens beslut. Vilken regering tog beslut om sjöfartsmuséet som ledamot Katrin Sjögren tog över. Jag har för mig att det var regeringen före den förra regeringen. Vad händer med golfbanorna, där klarar ni inte heller av någonting. Nämn inte golfbanor för det kanske är så att ni själva inte klarar av att ta ett beslut här. Det enda som den liberala regeringen gjorde var att sätta det här på Sunds kommun som skulle garantera driften. Nu har finans- och näringsutskottet tagit bort det här, men det ska finnas med längre fram om man tar beslut om det. Det är precis samma sak som dåvarande finansminister Perämaa sade då, man ska se på konjunkturbedömningarna, så det hände ingenting.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! I den inledande analysen i anförandet så valde ltl Göte Winé att vid upprepade tillfällen citera den förra finansministern, dvs. mig. Det ser jag som ett gott betyg att analysen innehåller mycket av det. Det jag sade 2008 om konjunkturanpassning var att vi hade en målsättning i den regeringen att vi skulle kunna investera 20 miljoner per år. Skulle vi ha satsat på det här projektet under 2008 kanske det hade blivit mera och kanske pengarna inte hade räckt till framöver. Det var den förra landskapsregeringen, dvs. regeringen Viveka Eriksson, som tog beslut om sjöfartsmuséet och sedan skulle det här komma. Det förde vi till beslut och det fanns finansiering där också. Nu har Sundsbon Göte Winé kommit till makten och tre veckor efter det står han här och försvarar det faktum att man inte ska bygga den, att ta bort investeringspengarna från det här projektet. Det är ett faktum.

Ltl Göte Winé, replik

Fru talman! Först vill jag tacka ledamot Perämaa för det fina berömmet om mitt anförande om analysen. Det var inte riktigt så jag hade tänkt, utan det var mera en diskussion kring det. Det är så, det har tagits bort och jag är Sundsbo, jag sitter definitivt inte i finans- och näringsutskottet, men jag sitter med i regeringen som har valt de här prioriteringarna. Ibland måste vi göra obekväma beslut och det är faktiskt så att har man bränt bort utjämningsfonden, då måste vi se vad vi kan göra. Det här hade kunnat göras mycket tidigare. Liberala regeringen valde att inte göra det. Enkel matematik, pengarna är slut och då måste vi se vad vi kan göra.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den liberalt ledda regeringen satsade på kulturen i och med sjöfartsmuséet, vi satsade också på besökarcentret i Bomarsund via budgetmotiveringar, budgetanslag, men nu när vi skriver den 20 december efter valet 16 oktober så står Sundsbon och lagtingsledamoten Göte Winé här och sätter stopp för det projektet, som kunde ha varit en satsning ute på landsbygden, vilket man kunde ha behövt. Det kunde ha varit en satsning för byggsektorn, en satsning för turismen, men det stoppas. Man drar ner på investeringarna och det är det enda man gör som förändring i den här budgeten. Man har sagt att man ska komma i en tilläggsbudget, men nu tar man bort en investering, man gör ingenting åt driftskostnaderna. Det här är ett faktum att det blir så här.

Ltl Göte Winé, replik

Fru talman! Faktum är, ledamot Perämaa, att förra regeringen bra skulle ha hunnit ta ett beslut om besökarcentrum i Bomarsund. Vi i kommunstyrelsen i Sund fick klara direktiv från fullmäktige att vi måste skynda på för det har kommit från finansavdelningen att vi måste göra det nu och vi måste ta ett beslut. Själv föreslog jag en återremittering, men det fanns inte tid för den här förra regeringen skulle ta beslutet. Vad hände med det beslutet? Ingenting! Det blev ändå ingenting, för man valde att skjuta på det till efter valet. Skulle liberalerna ha suttit kvar efter valet så tror jag ärligt talat inte att ni skulle ha klarat av att ta det beslutet heller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! Ledamot Winé öppnade sitt anförande med att säga att kistbotten är tom, utjämningsfonden är tom. Fakta är att i utjämningsfonden per december 2011 kommer att finnas 11 733 034 euro. Tack!

Ltl Göte Winé, replik

Tack fru talman! Om man ser på vad den förra regeringen gick in med i utjämningsfonden kan man förklara den tom nu. Det är bottenskrapet.

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! Ledamot Winé, som sitter i ett regeringsparti, borde också veta att utjämningsfonden är till för att utjämna det ekonomiska läget i konjunktursvängningarna. Ytterligare kan jag säga att kistbotten enligt finanschef Dan E Eriksson kommer att vara tom år 2016 eller 2017 enligt de prognoser som nu föreligger.

Ltl Göte Winé, replik

Fru talman! Det stämmer. Utjämningsfonden ska vara för konjunkturdopp när det går sämre, men det stod inte att det skulle brännas upp av en regering. Kanske det borde ha tänkts lite mera långsiktigt när man plockade från utjämningsfonden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Ledamot Winé inleder sitt anförande i första andetaget med att beklaga sig över hur den förra regeringen har skött det här, det har gått för långsamt, man har inte påbörjat projektet med besökscentret ännu. I andra andetaget försvarar han finans- och näringsutskottets förslag att dra in pengarna för projektet. Jag är lite konfunderad över vad ledamot Winés åsikt är i den här frågan. Stöder han ett besökscentrum eller stöder han skrivningen som nu finns i finans- och näringsutskottets betänkande?

Ltl Göte Winé, replik

Fru talman! Ja, jag stöder skrivningen från landskapsregeringen som fanns i handlingsprogrammet. Det är ingen hemlighet. Det är så att om pengarna har sinat så måste man ta obekväma beslut, det går inte att hoppa från det ena beslutet till det andra och sedan komma in och säga ”ledamot Winé från Sund”. Även om jag är från Sund måste jag kunna ta jobbiga beslut för min hemkommun för jag sitter här för hela Åland. Det finns många som sitter och pratar för sina hemkommuner, men vi måste ha ett helåländskt perspektiv och framför allt prioritera vård, skola och omsorg. Det är jätteviktigt för en del att gå ut och börja klanka ner den ena och den andra och varifrån man kommer, men det är faktiskt så att vi först måste prioritera pengar till vård, skola och omsorg.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Vi resonerar ganska lika i den här frågan, ledamot Winé och jag, för det här är rätt sätt att tänka och rätt sätt att gå till väga. Det är ändå lite obefogat att man står och kritiserar den avgående regeringen, man tycker dels att det är värt att genomföra men dels att det inte är värt att genomföra. Delar ledamot Winé min uppfattning?

Ltl Göte Winé, replik

Tack fru talman! Jag vet ledamot Jonsson att vi innerst inne är överens för det finns en liten socialdemokrat i alla. Det jag kritiserar liberalerna för är att man inte gjorde någonting under fyra år. Man tog beslut i april 2008 att man skulle sätta igång byggandet av besökscentret i Bomarsund. Det enda man gör är att man sätter Sunds kommun som pantfånge, men det händer ingenting. När valet har varit och man hamnar i opposition skriver man insändare, gör motioner och skriver reservationer. Är man så angelägen tycker jag att det hade kunnat gå lite snabbare.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Fru talman! Är man liten måste man vara smart och det är landskapet Åland. Litet och smart. Östersjön är vår viktigaste miljöfråga och de möjligheter vi har att påverka nationellt och internationellt ska vi offensivt ta vara på. Både i finans- och näringsutskottets betänkande och i regeringsprogrammet verifieras att landskapet ska lägga alla klutar till för att Åland ska få en ordinarie plats i HELCOM. HELCOM fungerar som en regional samarbetsorganisation med syfte att skydda Östersjöns havsmiljö. 1974 antogs den första konventionen om Östersjöns miljö och 1992 omarbetades konventionen till den form den har nu. Ett sekretariat inrättades i Helsingfors av den s.k. Helsingforskommittén, HELCOM. Att ge Åland en plats betyder också förhandlingar beträffande konventionen, vilket betyder förhandlingar med Ryssland och Tyskland. I november 2007 fastställdes en gemensam plan, Baltic Sea Action Plan.

Liberalerna motsätter sig inte att Åland skulle ha en ordinarie plats i HELCOM. I dagsläget har Åland en observatörsplats i den finländska delegationen. Åland, genom miljöbyrån, har varit mycket aktiv i HELCOM-arbetet. Ålands representanter har vid sidan av de högsta representanterna från Finland deltagit sida vid sida, på samma villkor, både på tjänstemanna- och på politisk nivå.

Ska Åland ha en ordinarie plats krävs betydande tilläggsresurser. Det betyder att för att en ordinarie plats inte ska bli en tom och innehållslös symbol behöver Åland aktivt delta i de 4-5 huvudgrupper och 10-15 underarbetsgrupper som finns. Det betyder också att delta i finansieringen av sekretariatet som finns i Helsingfors, alltså HELCOM. Det betyder både personella och ekonomiska tilläggsresurser.

Ett alternativ som liberalerna vill föra fram och som också diskuterats på miljöbyrån, är att tydligare formalisera det åländska arbetet och deltagande i HELCOM, klargöra Ålands inflytande genom en överenskommelse, dvs. säkerställa deltagande, uttalande och rättighet att föra fram avvikande åsikter, både muntligt och skriftligt, som ett alternativ till en ordinarie plats. Det fungerar bra i dag. Landskapsregeringen har deltagit både på tjänstemanna- och på politisk nivå. Själv deltog jag i HELCOM:s ministermöte i Moskva 2010. Åland satt med vid förhandlingsbordet, hade ett eget anförande och drev en egen linje beträffande fosfatförbud i tvättmedel tillsammans med Sverige. Det har varit en lång process, men snart kan vi också införa fosfatförbud på Åland.

Är man liten måste man ha både list och mod för att citera finans- och näringsutskottets ordförande, men man måste också vara smart och använda sina resurser väl och inte spilla krut i onödan. Tack!

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Vi är medvetna från regeringens håll att det här med en plats i HELCOM kostar ganska mycket, både när det gäller personella resurser och ekonomiskt. Ambitionen från regeringen är att få en starkare röst både i HELCOM och i andra organ där man kan påverka Östersjöns vattenmiljö. Det kanske räcker att finnas med i den finländska delegationen. Det här är saker som vi måste se på på nytt så att man kan göra arbetet på ett smart och ändamålsenligt sätt. Jag tycker att vi ändå ska hålla kvar ambitionen att ha en politisk röst i HELCOM. Det är väl det viktigaste.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Åland har i dagsläget en plats i den finländska delegationen. Det jag i mitt anförande vill påpeka för lagtinget är att om man ska ha en ordinarie plats, ska man göra ett gediget arbete, så krävs det betydande tilläggsresurser. Det krävs resurser från tjänstemän och det kommer säkert ett krav på att delta i finansieringen av sekretariatet. Det kan vi räkna med.

Jag vill igen föra fram ett alternativ från liberalernas sida, att tydligare formalisera HELCOM-arbetet, att det är en fullständig överenskommelse att Åland har sitt inflytande, sin rätt att delta och att ge uttalanden och ha avvikande åsikter. Det kunde vara en framkomlig väg.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det är ett väldigt konstruktivt förslag som ledamot Katrin Sjögren kommer med och det är klart att vi på något sätt måste formalisera arbetet och engagemanget i HELCOM så att det inte blir ad hoc-lösningar, ibland far man och ibland är man inte med osv. Vi måste få ett långsiktigt arbete inom HELCOM. Vi ska titta noga på det här förslaget som ledamot Sjögren har.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Jag upplever inte att det har varit ad hoc-lösningar och att det har varit hipp som happ, det har det definitivt inte varit. Tidigare landskapsregering har mycket nogsamt följt upp Baltic Sea Action Plan. Vi har gjort rapporter på hur långt vi har kommit i det arbetet. Man får räkna skrivningarna både i finans- och näringsutskottets betänkande och i regeringsprogrammet till lite barnsjukdomar. Det här har jag tidigare påtalat. Vill man ha en ordinarie plats, okey, fine, jättebra, men då ska man vara medveten om att det krävs betydande tilläggsresurser om man ska kunna sköta det på ett korrekt och bra sätt. Tack!

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Finans- och näringsutskottet behandlar kort samhälls- och servicereformen och konstaterar att en helhetsgranskning görs av landskapsförvaltningen i syfte att särskilja centralförvaltningens kärnuppgifter från uppgifter, som kan utföras av andra såsom underlydande myndigheter, tredje sektor, offentliga eller privata bolag. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att återkomma i samband med tilläggsbudgeten avseende ett åtgärdsprogram gällande detta.

Fru talman! Det tycker jag att är bra. Arbetet med en samhälls- och servicereform är en stor utmaning och nödvändig och viktig för hela Åland. Långsiktiga åtgärder krävs för att trygga basservicen i kommunerna. Landskapet ska gå i riktning mot att minska sin serviceproduktion snarare än att utöka den med uppgifter som idag produceras av kommuner och kommunförbund.

Som min partikamrat, ledamot Karl-Johan Fogelström, framhöll i sitt anförande, är det av stor betydelse att det råder samsyn, att behörighetsfördelningen mellan kommunerna ska bestå. Landskapsförvaltningen ska koncentrera sig på sina kärnuppgifter och fungera som tillsyns- och övervakande myndighet. Därför är det bra att utskottet skriver att landskapsregeringen får återkomma i budgeten med ett åtgärdsprogram. Av lantrådets anförande i dagens debatt framgick att landskapsregeringen redan tagit tag i ärendet och arbetar aktivt med frågan. Det råder stor samsyn att konkreta åtgärder måste vidtas för att trygga basservicen i kommunerna.

Fru talman! Det är som här konkret framhållits i regeringsprogrammet att uppgifter som idag är betungande för kommunerna som barnskydd, missbrukarvård, specialomsorg, handikappservice behöver omstruktureras och tillhandahållas t.ex. genom samarbetsorgan eller värdkommuner. Flera kommuner har idag samarbete i ärenden som berör just detta. Det här är uppgifter som kräver en kompetens. En liten kommun har begränsat med personal och har svårt att uppnå detta. Då behandlas medborgarna inte likvärdigt. Nej, vi kan inte lyfta ansvaret till någon annan myndighet inom landskapet.

Slutligen vill jag, fru talman, som flera andra talare tagit upp nämligen att skapa en gemensam IT-struktur för landskapet och kommunernas förvaltningar. Där stöder socialdemokraterna till fullo att landskapsregeringen i detta avseende bör inta en aktiv roll.

Ltl Igge Holmberg

Fru talman, bästa kollegor och åhörare! Min partikamrat Karl-Johan Fogelström höll ett bra och sakligt tal angående budgetens form och innehåll. Jag stöder till fullo att vi snart får en mer överskådlig affärsbudget av landskapets finanser. Som ledamot Fogelström sade så går utvecklingen åt rätt håll. Vi har idag hört många domedagspredikningar från den här talarstolen. Många sanningar som inte kanske är hela sanna.  Det finns flera ljuspunkter än mörka moln här på Åland. Landskapet är i princip skuldfritt vilket vi nog är en av de få regionerna i närområdet som är.

Den nya regeringen skall ta fram ett åtgärdspaket för att skapa balans mellan intäkter och kostnader och får hjälp av de stora pensionsavgångarna, som kan öppna möjligheter till rationaliseringar. Därför måste vi skilja på katastrofscenarion från vad som är fullkomligt naturliga konjunkturssvängningar. De flesta ekonomiska experter säger att vi får en lägre tillväxt i år, kanske också nästa år, men sedan tror många att tillväxten och ekonomin skall karpa upp sig igen. Jämfört med hösten 2008 då varje kurva i alla ekonomiska tabeller pekade spikrakt neråt så finns de tecknen inte alls nu. Ingenting i Finlands affärsberättelser talar om en krasch just nu.

Enligt en färsk konjunkturrapport så finns det områden i Finland som är bättre rustade än andra att ta emot en nedgång. Åland är ett av dem. Skulle statens tjänstemän och politiker komma på besök till Åland skulle de finna ett stabilt samhälle i en arbetsför styrka. Uppbyggt med massor av små, mellanstora och större företag som framför allt, ägs lokalt och som symboliserar ett flertal olika branscher. Det ger en god stabilitet som kopplat till Ålands låga arbetslöshet på strax under tre procent gör att det är alldeles för tidigt att säga att vi inte har medel att komma ur en ekonomisk svacka.

Det talades i öppningsanförandet om att vi måste vara snåla, men detta får inte bli en dumsnål inbesparning, där vi skär i verksamheter för att om 10-15 år komma på att vi har sparat in på avdelningar och områden som gett oss ökade kostnader i ungdomsutanförskap och missbruksproblem. Vi får inte i sparivern glömma bort att vi har ett samhällsansvar mot alla våra medborgare, gamla som unga, friska som sjuka. Pengar får inte gå före människor. Vi måste kunna satsa på sådant som inte kan mätas enbart i euro och cent utan också med klara, tydliga, humanistiska värden. Tack!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Skulle vi stå bara inför en lågkonjunktur kunde vi skatta oss lyckliga, men vi har en klimatkris och vi har en demografisk kurva som är mycket oroande. Vi får ett allt större finansieringsgap med de skattebetalare som ska betala välfärden och dem som behöver delar av den. Skulle vi bara ha en lågkonjunktur kunde vi skatta oss lyckliga. Jag är inte enig med ledamot Holmberg i den analysen, men jag är enig med ltl Holmberg om att man inte får vara dumsnål. Det gäller det förebyggande arbetet, det gäller att minska utanförskap när det gäller alla människor, men främst alla ungdomar. Som sagt var, om vi bara hade en lågkonjunktur så skulle det vara en picknick.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Det är roligt att höra att det skrattas i salen, det har varit lite mycket klagovisa hittills. Det har talats om en samhällsservicereform. Det finns en beställning härifrån salen, det finns från medborgarna ute i vårt samhälle en beställning på att en produktion av samhällsservice garanteras. Det här har vi, som nu har bildat regering, tagit till oss och vi ska försöka åstadkomma en förändring vad beträffar den frågan. Det är viktigt att varje människa känner en trygghet i att man kan få en service producerad nära sig av den arten och slaget som man behöver. Någon form av garant för det behöver vi åstadkomma.

Som jag har upplevt debatten hittills i salen i dag är det många som har talat om att det här är viktigt att man gör. Ett arbete har redan påbörjats i landskapsregeringen vad beträffar samhällsservicereformen. Vi har, hoppas jag, innan jul ännu ett beslut i den här frågan, om inte så kommer det att bli första veckan i januari. Det går ut på att en arbetsgrupp kommer att tillsättas och den arbetsgruppen kommer att få i uppdrag att ta fram olika modeller för hur serviceproduktionen framdeles ska vara. Vi har redan sagt att den ska vara så renodlad som bara möjligt från landskapsregeringen, strukturen för den ska vara tydlig, det ska finnas en myndighetsövervakning av den lagstiftningen som lagtinget har gjort och så finns det en produktion. Den produktionen ska finnas ute i kommunerna.

När den här arbetsgruppen har arbetat färdigt, tagit fram de olika logiska modellerna under våren så kommer ÅSUB att testa och analysera modellerna och också analysera och titta på finansieringsmodellerna. När det är färdigt och det finns ett bra underlag för att gå vidare kommer en parlamentarisk kommitté att arbeta vidare med de här modellerna. Då hoppas jag att den parlamentariska kommittén ska kunna föreslår en av modellerna som en tillgänglig väg att gå framåt. När man har gjort det valet kommer lagstiftningsarbete och verkställighet att påbörjas. Jag hoppas att när nästa år är till ända så är det här arbetet till ända.

Det finns som sagt var en beställning och därför behöver vi ha en snabb takt i arbetet. Det gjordes ett gediget arbete, en utredning, en tvåmansutredning som presenterades i augusti i år. Det är ett väldigt viktigt underlag, som ligger till grund för det fortsatta arbetet så ingenting av det har varit i onödan. Tvärtom, det arbetet är väldigt bra att ha blivit gjort, arbetet att trygga basservicen initialt, att hitta modeller där man kan föra in de olika serviceområdena som vi har nämnt i regeringsprogrammet, först och främst barnskydd, specialomsorg, missbrukarvård och handikappservice. När ni tycker att behov finns att även föra in i modellerna andra typer av service ska de också passa in i de modellerna.

Jag hoppas att vi så småningom ska kunna enas om en väg att gå och att det här arbetet får en bra start från nästa år. Jag ville berätta det här så att ni vet att det här arbetet, som finans- och näringsutskottet har sagt att man hoppas att man ska kunna presentera i första tilläggsbudget, vilket det också kommer att göras mer ingående, redan nu är i sin startgrop. Tack!

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Det är glädjande att höra att regeringen har tagit tag i arbetet med gruppen. Det jag vill fråga är om det finns någon tanke kring att också ha med extern utredning här. Det här är någonting som det också skulle vara väldigt viktigt att få med helt utomstående nya ögon på det här.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Ett jättebra påpekande. Det är också så det är tänkt, att det ska vara en extern utredare med, som är helt utanför Åland. Det är viktigt att man tittar med helt nya friska ögon, som inte har de inbyggda modellerna som vi alla har. Även om vi tycker att vi är väldigt framåtsyftande och visionära så har vi ändå de glasögonen på. Det kommer att ske ett parallellt arbete av en extern utredare samtidigt under nästa år.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Jag kommer att inrikta mitt anförande på två konkreta och väldigt centrala punkter för framtidens Åland. Det första rör min motion om sommarlovsentreprenörer och lite vad utskottet har kommit fram till i den frågan. Den andra delen kommer att behandla min motion om integration och hur man kunde komma ett steg framåt i den frågan.

Vad gäller sommarlovsentreprenörerna skriver utskottet att man hänvisar till regeringsprogrammet där större fokus på kvinnors företagande och ungas möjligheter till företagande betonas. Mycket bra så långt. Under 2012 planeras tillsammans med Ålands näringsliv r f att öka intresset för entreprenörskap bland barn och ungdomar. Det finns i budgetförslagets allmänna motiveringar, mycket bra. Också det hänvisar man till i utskottets betänkande. Sedan föreslår man att motionen ska förkastas. Det här har jag lite svårt att förstå som ny lagtingsledamot. Först motiverar man ett antagande av motionen och sedan kommer man fram till konklusionen att förkasta den. Det är ett märkligt resonemang, i varje fall enligt mina matematik- och logikkunskaper.

Därför så kommer jag att avisera att budgetmotion nr 5/2011-2012 antas i sin helhet i motsats till utskottets förslag att förkasta den. Det här gör jag för att jag under remissdebatten fick ett, som jag upplevde det, stort stöd för motionen. Jag är lite förvånad över att utskottet valde att lägga motionen åt sidan. Det kom både från liberalt, obundet, moderat- och centerhåll. Socialdemokraterna hade lite problem med koncentrationen, men jag har även hört positiva åsikter från deras håll. Därför kommer vi att få rösta om det och då hoppas jag att det får lite positivt bemötande igen.

Vad gäller integrationen och min motion nr 4/2011-2012 så konstaterar jag att utskottet har valt att förkasta också den. Det är synd för integrationsskrivningarna både i budgetförslaget och i utskottets betänkande har en ganska allmän karaktär, det finns väldigt lite konkreta åtgärder och förslag till åtgärder. Det har varit ett problem under en längre tid vad gäller integration och integrationspolitiken överlag. Därför ser jag ingen motsättning enligt utskottets resonemang, att man inför en konkret skrivning som innebär att man inrättar ett kontaktcenter dit inflyttare kan vända sig för att få information och vägledning.

Det här är också någonting som man ganska klart presenterar i förprojekteringen som heter Knutpunkt Åland som gjordes av Suzan Eriksson i samarbete med Europeiska socialfonden, landskapsregeringen och Mångkulturella föreningen. Där skriver man klart och tydligt att ett kontaktcenter kan vara en sådan åtgärd. Även namnet på förprojekteringen, Knutpunkt Åland, symboliserar ganska tydligt någonting. Ett kontaktcenter kunde vara en bra strategi för att på ett konkret sätt förbättra de inflyttades situation. Det är inte alltid så lätt att lotsa sig igenom byråkrati och samhällets institutioner i allmänhet, man behöver ett ställe dit man kan vända sig, det är bara ett ställe där man sedan kan gå vidare från med sina speciella problem.

Det här konstaterar man också i integrationskommitténs slutrapport 2007 där det också fanns en rad konkreta åtgärder som även de inte har förverkligats. Egentligen är det bara det vi väntar på. Vi har många, många konkreta förslag, men det är ingenting som har förverkligats. Det pratas om strategier och det ena och det andra, så det börjar bli dags att förverkliga någonting.

Därför kommer jag att driva den också till omröstning och aviserar att utskottets betänkande i de allmänna motiveringarna under rubriken Främjande av integration och jämställdhet tillfogas en ny mening: ”Ett kontaktcenter inrättas dit inflyttade kan vända sig för att få information, råd och hjälp med alla praktiska frågor som berör inflyttning och integration. Kontaktcentret ska verka i nära samarbete med AMS”.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Integrationsfrågorna är en väldigt viktig del av de utmaningar som vi står inför. Vi ska se till att vi kan locka hit människor som vill flytta hit och att vi kan ta emot dem på ett bra sätt så att de också får en bra plats i samhället och kan vara med och bygga det åländska samhället framåt.

En viktig pusselbit är också det som görs inom utbildningen. Där handlar det väldigt mycket om att den typ av utbildning man har med sig från sitt hemland också kan komma till godo här. Jag vill bara passa på och säga att det också pågår ett arbete inom utbildningssidan vad gäller det här, där man dels håller på med ett valideringsarbete, dels har vi en ny lagstiftning kring kompetensbedömning, dvs. yrkeskvalifikationsbedömning. Dessutom har också gymnasieskolan, inom ramen för vuxenutbildningen, uppdraget att se till att vi får en samordning av det här så att man kan få det på bästa möjliga sätt.

Jag vill som replik säga till ledamot Jonsson att det också pågår inom utbildningssidan ett arbete som rör just integration.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Jag ser i likhet med minister Ehn att valideringsarbetet är synnerligen viktigt när det gäller integrationen. Jag ser mycket positivt på att man arbetar med det. Jag fortsätter då att vänta på resultat på den punkten.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag beklagar ledamot Jonsson, men på tre och en halv vecka har jag inte lyckats åstadkomma det ännu, men det är ett arbete som är igångsatt. Framför allt uppdraget till gymnasieskolan har funnits där jag har sett ett första utkast också till hur man tänker sig att organisera upp det. Det är också viktigt att man inte bara kastar sig iväg och gör någonting som inte blir bra utan att man också faktiskt har en organisation som fungerar framåt. Lite tålamod, ledamot Jonsson så tror jag att det här blir riktigt, riktigt bra.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Det är inte så att validering eller de åtgärder som minister Ehn räknar upp inte är någonting som har diskuterats och som man inte har funderat på tidigare. Det är precis tvärt om. Det här har man diskuterat ganska länge, men vi har fortfarande inte kommit till något resultat. Jag ser positivt på att man arbetar vidare på det och väntar med spänning på resultatet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det är goda ambitioner och värdefulla strävanden i den här motionen som ltl Axel Jonsson har skrivit angående integration och ett kontaktcenter. Jag är den första som ska ta de tankarna med mig vidare i det arbete som vi kommer att inleda. Jag hade hoppats på att vi kunde ha en överläggning idag på eftermiddagen, men det verkar inte bli tid för det eftersom budgetdebatten pågår ännu. Den debatten som vi skulle ha haft idag gäller en integrationslag. Det som ltl Jonsson skriver är väldigt värdefullt att ta med sig i det. Vi har idag en integrationssamordnare så jag ska diskutera detta med henne också. Tack för det här tipset.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Jag är ledsen att vara tvungen att fördröja det mycket viktiga arbetet. Integrationslagen, som förra regeringen presenterade i höstas, var till min besvikelse till stor del en blankettlag och där fanns inget kontaktcenter eller något annat synnerligen konkret som man kanske skulle ha hoppats på. Jag hoppas att man utvecklar det lite som den förra regeringen började på, så kanske man får se lite konkretare skrivningar, att man vågar göra åländska lösningar på åländska problem. Det kan vara viktigt i synnerhet för integrationen. Vi har ju lite andra förutsättningar och förhållanden än vad man har på finska sidan vad arbetsmarknaden och inflyttningen osv. Det ger jag som ett tips när ni fortsätter arbetet.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag delar den uppfattning som ledamot Jonsson har vad beträffar att Åland faktiskt har en annan struktur än vad man har i stora Finland. Vi får se var det landar. Idag har både AMS och också kommunerna ett ansvar vad beträffar informationen ut till de enskilda. Så kanske det också ska förbli. Vi tar den här saken med oss i den fortsatta diskussionen. Det är värdefullt att man lyfter frågan från Ålands framtids sida. Lagtinget går alltid först.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Wille Valve

Fru talman! Jag vill i detta korta anförande rikta min uppmärksamhet mot en av budgetmotionerna, som har lagts från liberalt håll, nämligen budgetmotion nr 13. I den ges en kort analys av skärgårdens utmaningar, bl.a. att näringslivet har blivit riskfyllt ensidigt. I budgetmotion nr 13 operativa delen står det: "Landskapet besluter om kraftiga åtgärder för att utveckla och skapa förutsättningar för att dubblera fiskodlingen i Skärgårdshavet på ett hållbarare och mer kretsloppsanpassat sätt under denna lagtingsperiod 2011 – 2014.”

Vi kan också notera att denna budgetmotion inte har följts upp av en reservation i finans- och näringsutskottet. Det här kan vi tolka som att partiet kanske har släppt dubbleringen av fiskodlingen. Frågan har ett visst allmänt intresse som jag ser det. Är detta den politik som liberalerna kommer att driva i opposition? Är det här den politik som ni skulle driva om ni satt i regeringsställning idag? Notera att det inte är en kritik mot den förra regeringens miljöminister utan det här är en kritik mot den liberala oppositionen. Tittar vi på vattendragsbelastningssiffrorna i Statistisk årsbok för 2011 ser vi snabbt att Åland släppt ut 40,4 ton fosfor under 2010, 25,2 ton av detta kom från fiskodlingarna. Jag sätter för min del hållbarheten först, även för att citera regeringsprogrammet: ”Ett övergripande mål är att minska övergödningen av fosfor och kväve i Östersjön”. Sedan när vi har en kretsloppsanpassad hållbar fiskodling är jag med på att fördubbla den.

Fru talman! Utveckling kan inte vara att först dubblera och sedan kanske göra det hållbart.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Liberalernas politik beträffande fiskodlingen har inte på något vis ändrats. Det man kan konstatera är att fiskodlingen har stor betydelse för näringslivet och skattebasen i skärgården. Det har framkommit i rapporten om fiskodlingen på Åland ur ett helhetsperspektiv. Som ledamoten påpekade står det att man ska vidta kraftiga åtgärder för att få en mera hållbar fiskodling. Det handlar om lagstiftning, recirkulationsanläggningar, foder, kompensationsfiske, utfordringsteknik. Landskapet bör vara en drivande faktor, precis som man gör inom ramen för fiskeriprogrammet när man driver forskningsprojekt som musselodlingen. Tanken är att utveckla fiskodlingen till en kretsloppsanpassad fiskodling och ett hållbart alternativ.

Ltl Wille Valve, replik

Fru talman! Kan jag tolka det som att också liberalerna sätter hållbarheten först?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Det kan ledamoten tolka det som.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Jo, det är det som det handlar om, då kan man bedriva fiskodling på ett mera hållbart sätt och mera kretsloppsanpassat och sedan minska på den norska laxen som importeras. Skärgården har förutsättningarna.

Ltl Wille Valve, replik

Fru talman! Jag ställer mig för egen del skeptisk till att utöka fiskodlingen som den ser ut idag. Visserligen stöder EU fiskodling i Medelhavet och Atlanten som ett alternativ till de mera utfiskade haven. Jag tror att vi ska vara försiktiga när vi talar om känsliga ekosystem som den mycket grunda Östersjön, som vi har runt omkring oss. Jag kan inte säga att jag delar ltl Sundbloms uppfattning till alla delar.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Jag tänkte beröra tre ämnen som har varit aktuella här under dagens debatt. Det första är svenska språket, sedan vill jag säga något om radio och TV och till sist ta upp det stora temat om en samhällsreform. Ledamot Anders Eriksson var nöjd och kände sig trygg nu när finans- och näringsutskottet hade fört in en skrivning i sitt betänkande som berör språkkommitténs betänkande från 2006. Jag förstod aldrig riktigt varför han kände sig så trygg. Det kan i och för sig vara bra att man fräschar upp kommittén och ser om det finns någonting som är aktuellt i det programmet. För min del tror jag att om man ska diskutera svenska språkets ställning i Finland och Ålands enspråkiga status måste man nog ha en lite vidare kontextuell ram för det hela.

Före riksdagsvalet så pågick i Finland en ganska hätsk debatt mot den obligatoriska svenska undervisningen i den finska grundskolan. Debatten förde med sig en hel del annat politiskt bråte, som man inte hade kanske önskat sig, men i ett land med åsiktsfrihet så får ju också de som inte är så toleranta möjlighet att framföra sina åsikter. I alla fall så ledde det på finlandssvenskt håll till en diskussion, delvis att det fanns tongivande debattörer som tyckte på samma sätt som många finskspråkiga, att man skulle göra svenska undervisningen valbar i grundskolan i Finland. Det har kommit i kölvattnet av den debatten en diskussion i Svenskfinland att man skulle satsa på tvåspråkiga skolor.

Allt det här ska man se mot bakgrunden av den s.k. taxellska paradoxen, dvs. för att bevara svenskans ställning så ska man inrätta enspråkiga institutioner. Det leder ofta till tvåspråkighet i alla fall, speciellt i sådana språkmiljöer där finska är starkt dominerande. Det där har varit en strategi som man från finlandssvenskt håll har hållit fast vid, men nu börjar den dogmen, eller paradoxen, att något svikta, men inte över hela Svenskfinland.

Ofta när de som uttalar sig om att svenska språket är på tillbakagång, det viker sig i ministerierna och allt hemskt som händer det svenska språket i Finland, talar man ganska isolerat om sporadiska erfarenheter som man har speciellt från Nyland och Helsingfors. Visst är det mycket avgörande på många sätt för svenskans fortbestånd, men det är inte likadant över hela Svenskfinland. T.ex. i Österbotten är situationen ganska stabil och i Åboland är det inte heller så stora svängningar. Jag ska återkomma lite till Åboland, som är intressant.

I alla fall har vi i Svenskfinland en diskussion där man nu mer och mer ställer sig positiv till tvåspråkiga lösningar. Frågan är om de är farliga utgående från svenska språkets ställning. Det är väl ingen som kan ge entydigt svar på det, men det vet man däremot nog att den taxellska doktrinen faktiskt är hållbar i många bemärkelser. Å andra sidan finns det så pass många tvåspråkiga familjer där man önskar vara tvåspråkig och att man ser det som sin språkliga identitet. Det är mycket möjligt att vi kommer att få se tvåspråkiga skolor, speciellt i Helsingfors med omnejd.

Den allt överskuggande politiska reformen som kommer att påverka svenskans ställning i det dagliga livet i Finland är den kommande kommunreformen. Där har Krister Ståhlberg, som har varit professor bl.a. i kommunalrätt, lanserat tre stora kommuner, en österbottnisk, en åboländsk och en nyländsk. Då börjar man närma sig ett kantonvälde, som man har i Schweiz. Det var ursprungligen tanken bakom, det fanns en diskussion om det i början av 1900-talet, hur man skulle skydda svenskan. Det kanske nu blir en sådan övergång med den nya kommunreformen.

På något vis är det kanske ett sätt att lösa problematiken, men det är inte optimalt. Det optimala är att så många finskspråkiga som möjligt fortsätter att lära sig svenska, inte nödvändigtvis för att de ska kunna ge service åt oss utan för att de ska identifiera sig mer med det nordiska.

Jag följer ganska mycket med utvecklingen i Åboland och där ser man en intressant språklig utveckling. De flesta av oss som reser till Åbo uppfattar säkert Åbo som väldigt finskspråkigt och det är det också. Samtidigt som nativiteten går ner så minskar underlaget för alla grundskolor, men de svenskspråkiga skolorna i Åbo de växer. Det beror på att finskspråkiga eller tvåspråkiga familjer vill sätta sina barn i svenska skolor. De svenska skolorna bygger till, dessutom har man språkbadsskolor och de är också fulla för de mesta. I St. Karins har man efter många års kamp startat en svenskspråkig skola.

Det här vill jag säga bara för att jag tror att det är ganska missvisande och framför allt ganska illojalt att alltid stå och konstatera att svenskan är ett utdöende språk i Finland.

Talmannen

Den rekommenderade taltiden är till ända.

Barbro Sundback

Ja, fru talman, tiden går så snabbt nu för tiden, kan man säga. Det officiella språket mellan myndigheter osv. är också någonting som man säger att viker undan i ministerierna. Gör det faktiskt det? Vet vi det? Har vi fakta eller är det någonting som man upprepar för att få en politisk uppgift i den här språkfrågan? Jag tror säkert att situationen behöver förbättras och då är den nya kommittén som baseras på Ahtisaarigruppens alla utfästelser, någonting positivt. Där har Åland representation. Då är det, i motsats till det som sades här att Åland inte skulle ha någon roll med att försöka påverka svenskans ställning i Finland. Det är felaktigt. Då ska vi väl inte vara med där. Nej, på precis motsatt sätt ska vi vara med och vi ska vara aktiva och i egenskap av vår självstyrelse så kan vi kräva svensk service. På samma sätt kan ingen svenskspråkig institution göra i Finland. Där kommer alltid svenskans ställning i hög grad att vara beroende av de politiska garantier som ges från finländska partier, dvs. de stora finländska partierna.

Den regering som sitter nu har en sammansättning med partier som traditionellt har haft en större förståelse för svenskans ställning, de två högerpartierna, dvs. centerpartiet och samlingspartiet i riket. Nu igen är det en tid när man ska försöka stärka svenskans ställning och där hoppas jag att Åland då aktivt tar del i diskussionerna och ställer tydliga krav för Ålands del, vilket också kommer att gynna hela Svenskfinland.

Sedan, fru talman, radio och TV-frågan. Det var ledamot Danne Sundman som tog upp det. Det är väldigt intressant ur åländsk synpunkt. Man räknar med att YLE ska kunna öka sina inkomster med 100 miljoner om skatten genomförs, samtidigt som ingen egentligen får någon högre avgift eller TV-skatt. Befolkningen kommer att tycka att det här är bra eftersom man kan betala mindre. Sedan kommer man också att kunna driva in den effektivt. Jag hörde en expert som sade att man hade utrett intresset bland medborgarna för den här avgiften och den andel som säger att de inte tycker om det motsvarar i stort sett den andel som inte betalar sin avgift nu. Det är en mycket smart reform. För att garantera YLE:s oberoende och inte göra public service beroende av konjunkturerna som det har pratats om här, kommer pengarna via budgeten att föras över till en fond och därifrån kommer YLE att försörjas.

Det kanske också är bra med tanke på de svenskspråkiga programmen. Om man skulle utgå ifrån att Åland får samma system så av de 500 miljoner, om man räknar 0,45, så ska vi få tillbaka drygt två miljoner. Det skulle vara mycket bra med tanke på Ålands radio och TVs försörjning, men man måste ha någonting liknande den här fonden, som man planerar i Finland. Radion kan inte finansieras rakt av över budget. Då kan man inte garantera det redaktionella oberoende. Det har vi sett många exempel på här, lagtingsledamöter som hoppar över det här. Där måste man diskutera väldigt noga hur vi ska göra det här. Det är inte bara att ta över pengarna via budget.

Till sist, fru talman, vill jag ta upp frågan om samhällsreformen. Ett av de intressantaste fenomenen i vår tid är att vi har stora befolkningsomflyttningar och vi har också en stor förändring i frågan om generationerna. För första gången har vi nu mera pensionärer än vi har ungdomar. Det är egentligen bara två kommuner som har en någorlunda vettig struktur och det är Jomala och Lemland. I övrigt har alla andra kommuner mera pensionärer än vi har barn. Ett sådant samhälle kommer inte att klara sig länge.

Jag besökte Brändö här i höst och då berättades det för mig att det har fötts ett barn i fjol och ett barn i år. Om sju år kan ni tänka efter hur skolan ser ut i Brändö. Man kunde läsa att Föglö erbjuder fri dagvård, det finns plats på äldreboendet, jag tror att vissa delar av äldreboendet både i Brändö och på Kökar är nersläckta. Det går snabbt nu. Det är ingen utmaning, förändringen går i rasande takt.

Det hjälper antagligen inte bara med samarbete över kommungränserna. I de här samhällena finns det inga ekonomiska förutsättningar att försörja sin befolkning. Därför är det mycket bra att regeringen nu har tagit tag i frågan, den förra gjorde faktiskt ingenting i den här frågan. Nu hoppas jag att vi redan 2013 har ett förslag om hur vi ska kunna trygga servicen, framförallt de äldre som bor kvar i de här små samhällena. Tack!

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Det är intressant att ledamot Sundback väljer att lägga sådant stort fokus på svenska språket. Det är intressanta synpunkter som hon för fram. Det som lite talar emot sig själv är när hon kommer in på den taxellska paradoxen. Det är bevisat, om vi tittar på den utveckling som sker i Svenskfinland idag, att där man monterar bort juridiska och strukturella gränser som finns till för att bevara svenska språket, ser vi också en direkt följd att det svenska språket lider, regioner blir mer tvåspråkiga och mer enspråkigt finska. Det framgår ganska tydligt om man studerar kommunsammanslagningar och förvaltningsreformer osv. Det bästa exemplet på att den taxellska paradoxen är sann, är väl ändå den holme som vi står på idag, Åland. Här ser vi klart och tydligt hur de institutionella och juridiska speciallösningarna lyckats bevara det svenska språket. Det har man inte lyckats med på fastlandet. Hur ser ltl Sundback på det här?

Talmannen

Tiden är ute.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Den taxellska paradoxen gäller inte kommunsammanslagningar utan den gäller institutioner, speciellt inom skolväsendet. Taxell var under en lång tid utbildningsminister, det var under den tiden han lanserade den modellen. Det här med kommunsammanslagningar så om man tittar på Nyland så har inte de kommunerna ännu slagits ihop, Helsingfors, Vanda, Esbo osv. Så kan man inte se det. De förändringar som sker i Nyland beror på befolkningsomflyttning. Ända sedan 1970–80-talen töms landsbygden och det flyttar in finskspråkiga människor från landsbygden i norra och östra Finland till Helsingfors. Det skapar en helt annan språkmiljö.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Den taxellska paradoxen kan man också tillämpa när man pratar om kommunsammanslagningar. Ser vi det man diskuterar idag att förändra mindre kommuners status som enspråkigt svenska att ingå i en större kommun till att bli tvåspråkiga är frågan högst aktuell. Kan man bevara också de här små kommunerna svenskspråkiga eller riskerar man att de också blir mer och mer finskspråkiga i praktiken? Den frågan tycker jag nog att är relevant.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Ja, om man skulle tillämpa den på kommunerna, skulle de kunna behållas som svenskspråkiga, men de dör antagligen ut i brist på ekonomiska resurser. Det är samma sak. Nog förblir Brändö enspråkigt svenskt och Kökar, men om det inte bor någon där är det inte så lyckat ur den synpunkten. Man ska komma ihåg att finlandssvenskan vid sidan av sina konstitutionella språkrättigheter, som antagligen är de starkaste i världen, ekonomiskt favoriseras på sätt och vis. Det besitter enorma tillgångar i fonder osv. Det är ingen risk att finlandssvenskarna dör ut, men om språkets ställning förändras beroende på den språkliga miljön man lever i, är det ganska naturligt. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Vi har flera gånger hört i olika anföranden att ledamoten Sundback är väldigt imponerad av det finlandssvenska kapitalet och tror att det ska lösa det här problemet, men det tror inte jag. De samhällsreformer som kollegan Jonsson tog upp har pekat på det, länsreformer osv. Svenskan går allt mer bakåt. Jag noterar att ledamoten Sundback sade att vi i Svenskfinland har en debatt om tvåspråkiga skolor osv. Enligt mitt förmenande är det något som ytterligare kommer att sätta fart på den svenskspråkiga rutschkanan på den finska sidan om man börjar gå in på det steget. Jag har följt med debatten och sett att det finns olika synpunkter om det.

Ledamot Sundback sade också att jag på något märkligt sätt kände mig trygg med de skrivningar som fanns i finans- och näringsutskottets betänkande. Jag noterar att om man börjar granska språkkommitténs arbete fullt ut, som finansutskottet säger, kan det leda till något positivt. Jag känner mig definitivt inte trygg med att man har löst språkproblemet, bara för att lantrådet skulle sitta med i statsministerns grupp och försöka lösa frågan på den finska sidan.

Talmannen

Tiden är ute.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Ja, i motsats till ledamot Anders Eriksson, tycker jag att jag har ganska mycket fakta och kunskaper om svenska språket, finlandssvenskarna och Svenskfinland. Ledamot Anders Eriksson har en tendens att säga att svenskan går tillbaka. Det finns många ställen där den inte har gått tillbaka ett steg, tvärtom har den ökat på sätt och vis, som i Åbo, vilket är mycket intressant. Det ligger naturligtvis inte i ledamot Anders Erikssons intresse att konstatera någonting positivt om svenskans ställning i Finland. Det är på något vis att dra undan mattan på den egna ideologin, som ska leda till självständighet för att vi förfinskas, vilket inte heller stämmer. Finskan på Åland har minskat, Åland har blivit än mer svenskare.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det är riktigt. Jag tror personligen att det är kört för svenskan i Finland, men i motsats till ledamoten Sundback brukar jag inte utgå från att alla andra som jag debatterar med har mycket sämre kunskap än vad jag har själv. Jag är väldigt intresserad av de här frågorna och jag försöker sätta mig in i dem så mycket jag bara kan. Man borde ha en vidare kontext och en ram, som ledamot Sundback uttryckte sig så fint. Just den ramen kommer Ålands framtid att ha den 19 januari när vi har bjudit in Reino Lenqvist, tidigare chefsdirektör på Nordiska investeringsbanken, som har skrivit flera böcker om den historiska bakgrunden till det här. Vi har också Kenneth Myyntti inbjuden, avpolletterad ledarskribent, just för att han försvarade svenskan för mycket. Vi har professor Markku Suksi med, som har börjat jobba på justitieministeriet med de språkliga frågorna. Jag kan försäkra ledamoten Sundback att även om vi tror att det är kört på den finländska sidan vill vi verkligen få veta hur det förhåller sig på riktigt. Det kommer vi att få goda svar på den 19 januari.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Ledamot Anders Eriksson säger att det är kört för svenskan i Finland, om och om igen. Samtidigt ska han ha ett seminarium för att försöka konstatera hur det verkligen står till. Det är bara att konstatera att det ska bli ett seminarium om hur det verkligen står till. Det var mycket intressanta föreläsare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Ltl Sundbacks funderingar om svenska språket i Finland är lyssnansvärda. Jag håller till stora delar med om analysen, men inte till alla delar. När man börjar prata om tvåspråkiga skolor är det någon slags palliativ vård, det är vård i språkets slutskede om man säger så. Det är slutskedet för svenska språket tyvärr. I mitt anförande sade jag att visst ska vi vara vid våra finlandssvenska vänners sida, men inte som en livboj fastknuten vid relingen utan vi ska veta när vi knyter loss. Då måste man analysera situationen, som ledamoten Sundback gör, och dra slutsats av åländsk karaktär och inte följa den analys som görs i Svenskfinland.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Två saker till ledamot Danne Sundman. Det här med tvåspråkighet vet man faktiskt inte så mycket om, men om man låter känslorna styra sitt tänkande så kan man kanske uppfatta det som palliativ vård. Jag har uppfattat det som om de familjer som är tvåspråkiga känner sig diskriminerade. De vill inte välja varken det ena eller det andra språket. De vill välja båda två. Det är faktiskt mera normalt i vår värld att tala flera språk än ett enda. Man ska visa respekt på den punkten.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Där håller jag med ltl Sundback, man ska ha respekt för den enskildes val, det kan aldrig vara fel. Då är man ute och cyklar om man som politiker börjar lägga sig i på den nivån. Däremot är det väl inte känslan som styr, utan det är reella ekonomiska värden. När det gäller Svenskfinland, tack vare sin ekonomiska ställning är man väldigt förknippad med den finska ekonomin och man blir mer och mer integrerad i det finska. Det kanske skulle vara bättre ställt om de finlandssvenska skulle vara fattiga bönder och fiskare längs kusten. Kanske man hade klarat sig bättre språkligt sett då, men inte ekonomiskt.

Det är också intressant att ltl Sundback i likhet med mig har intresse för modellen när det gäller finansiering av public service. Jag ser fram emot att diskutera alla partier emellan och också inom regeringssamarbetet, att vi kommer till skott med det och komma på tåget. Det är också viktigt att vi skulle få den oberoende finansieringen, som man fastställer genom en procentsats via en fond osv. Det finns möjlighet att göra det inom självstyrelsens ramar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Minoriteters ekonomiska resurser är på sätt och vis en förbigången politisk dimension på problematiken. Många minoriteter är fokuserade på sina konstitutionella rättigheter och det finns många minoriteter som har konstitutionella rättigheter som är rätt välutvecklade. Har inte minoriteten egna pengar blir man hela tiden beroende av majoriteten utgående från ett ekonomiskt perspektiv. Det kan vara mycket mera effektivt och definitivt sett ur en diskriminerande synpunkt än de här formella rättigheterna. Visst kan vi vara glada att finlandssvenskarna har pengar. Det är många som får glädje av dem i olika organisationer också som privata personer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Finansieringsfrågan av radioverksamheten är intressant och det är någonting som liberalerna kommer at intressera sig för. Det torde sannolikt vara så att det förslag som har avlagts på rikshåll inte kommer att ge utslag i avräkningen för vår del, om det är det som ledamot Sundback menade. Det kommer sannolikt att uppbäras av finländare, exklusive ålänningar och sedan sättas in direkt i en fond för att finansiera radioverksamhet. Direkt kommer det sannolikt inte att finnas någon penningtillströmning till oss, men det finns ingenting som hindrar att vi kunde komma överens med riksmyndigheterna att en avgift via skatten kunde uppbäras här på Åland som vi kan kanalisera till en egen fond med motsvarande syfte, som vi lagstiftar om här i lagtinget. Det finns en chans att ordna en finansiering via skattsedeln om vi hakar på tåget.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Det är alldeles klart att om vi vill ha samma system så är det inte något problematiskt att genomföra en sådan överenskommelse. Huruvida pengarna går direkt till radio och TV-fonden eller via budgeten är något vi måste få klarhet i. Precis som ledamot Danne Sundman har jag de uppgifterna att de går via budgeten och då blir det lite svårt att ta ut de pengarna innan man räknar ut avräkningsbeloppet. I så fall ska vi hävda att det ska ingå i det.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det återstår att se förstås. Landskapsregeringen får väl noga bevaka det och det kommer vi andra att göra också. Det är fullt möjligt för staten att fondera pengarna utan att det går in i statsbudgeten om man så vill. Oberoende så finns det en möjlighet att kanalisera de åländska avgifterna för det här ändamålet till en åländsk fond. Det enda som jag inte håller med i det grundresonemang som ledamot Sundback för fram är att det blir billigare för allihop för det som föreslås. De facto är det så att tanken är att varje fullvuxen finländare ska betala, om man tjänar över 22 000 euro per år ska man betala 150 euro per år. Då blir det 300 euro för ett normalt hushåll. Avgiften, skatten på Åland borde vara något lägre än det eftersom vi har en lägre TV-licens redan nu.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Så kan man säkert se det. När jag resonerade i grundresonemanget om det här hänvisade jag till hur förhållandena är i riket. Det är väl en av orsakerna till att man redan har fått en så stor acceptans ute bland allmänheten för den här modellen. Den som får en något höjd avgift är de som har högre inkomster. Det kanske inte drabbar någon fattig, som man brukar säga.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Lantrådet Camilla Gunell

Bästa lagting, fru talman! Kring den sista frågan om mediaskatten vill jag säga att vi från landskapsregeringen följer utvecklingen i riket med stort intresse. Vi ser det som en möjlighet att lösa frågan på Åland. Det är en efterlängtad lösning som vi nu på det sättet får lite serverad, eftersom frågan löses på rikssidan. Vi bevakar våra intressen där, men vi bör se lite hur systemen utvecklas på rikshåll för att sedan dra våra slutsatser och fundera kring hur man ska sköta det här på åländsk sida på bästa möjliga sätt.

Jag begärde ordet lite grann angående språkfrågan. Jag tror att det är mycket bra att försöka hålla sig till fakta så långt det bara går när det gäller de här frågorna. Språkfrågan tenderar lätt bli tendensiös i debatterna. Jag vill för min del säga att jag på det här området inte under årens lopp har haft någon kritik att komma med gentemot den förra regeringen. Man jobbade mycket bra med språkfrågan och det har fått resultat också i den meningen att förvaltningen idag i högre grad än tidigare, ändå vittnar om att det fungerar bättre mellan tjänstemännen på Åland gentemot tjänstemännen i riket vad gäller service på svenska. Det här är en utveckling som man måste hålla i och hela tiden ta steg framåt.

Jag för min del ser väldigt positivt fram emot det här arbetet i statsministerns nationalspråksstrategi. Det arbetet påbörjas i morgon då det första mötet hålls. Jag vill för Ålands del framhålla tydliga krav, det är naturligtvis så att vi ska ställa krav på svensk service. Det kommer att vara till nytta för hela den svenskspråkiga befolkningen. Vi har ett helt annat mandat och en tydlighet att göra det eftersom vi har vår självstyrelse. Jag ser det här som ett utmärkt och bra tillfälle att diskutera de här frågorna på hög nivå i statsrådet.

Är det så att det fortsättningsvis finns problem mellan landskapsförvaltningen och ministerierna vad gäller service på svenska, måste man titta på den mera exakt i detalj, var de här problemen finns. Hur upplever tjänstemännen inom den åländska förvaltningen att det fungerar idag? Är det så att det brister någonstans måste man följa upp det på rikssidan och få åtgärder där. Det här är någonting som vi kommer att följa med och vi har också i handlingsprogrammet ett ganska tydligt erbjudande om att landskapsregeringen i högre grad vill tillse att kunskaperna både om Åland och i svenska språket är goda både i presidentens kansli, statsministerns kansli och på justitieministeriet, dvs. de kontaktpunkter som är mest relevanta för Åland.

Vi erbjuder också olika typer av Ålandsvistelser och språkkurser och annat så länge tjänstemännen från rikssidan har intresse av att komma till Åland och lära sig både svenska och mera om självstyrelsen. Vad gäller språkrådet så är ett av resultaten språkkommittébetänkandet, som här har nämnts i debatten i dag. Vad man behöver göra med den frågan är att klargöra vad språkrådet ska ha för uppgifter, vad det ska ha för eget mandat att agera i språkfrågor, var det ska ha sitt fokus och kanske ge den en tydligare ställning i självstyrelsesystemet. Även det har vi på agendan. Tack!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Några ord om radions finansiering. Många överväganden finns ännu att göra, mycket behöver utredas och klargöras, men det kanske kan bli den situationen om det är så att skatten för radiofinansieringen skulle gå in i statens kassa att det skulle komma via avräkningsbeloppet, att det skulle ha sina fördelar. Vi måste i alla fall överväga möjligheten, och kanske det är att föredra att skatten eventuellt via överenskommelseförordning skulle uppbäras på Åland, att det skulle hanteras så, gå in i en egen åländsk fond. 150 euro per person för en medelinkomsttagare som tjänar 22 000 euro per år är något i högsta laget. Med tanke på att TV-licensavgiften i Finland har varit 252 euro tidigare och här bara 220. Det känns något högre.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Fru talman! Vi får alla tillfällen att diskutera det här när vi kommer närmare fram i den här frågan. Även nivåerna förstås på det här. 280 euro blir väl maxbeloppet om jag förstod det rätt från rikssidan, för en familj med två höginkomsttagare blir det maxbelopp på rikshåll, efter reformen. Om det blir det belopp, som hittills har omtalats, om det sätts i verklig handling.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Jag vill börja med att tillönska lantrådet lycka till och framgång i denna strategigrupp under statsministerns ledning för bevarande av två nationalspråk i Finland. Lycka till verkligen från djupet av mitt hjärta. Jag var medlem i Ahtisaari gruppen. Den jobbade huvudsakligen på svenska, socialt umgänge försiggick kanske på andra språk, men dess arbetsspråk var svenska. I slutrapporten intar Åland och självstyrelsen en mycket framträdande position. Det slås bl.a. fast att en förutsättning för att Finland ska kunna leva upp till sina internationella och rättsliga åtaganden gentemot Åland, krävs det insatser för att också bevara svenska språket som ett levande språk i Finland, framför allt inom förvaltning och kultur etc., etc. Kämpa!

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag får tacka för det och tacka för ledamot Janssons insatser i det första skedet, nämligen Ahtisaaris kommitté. Jag ska göra det bästa för att på ett hedersamt sätt föra det här vidare och få bästa möjliga resultat.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Några kommentarer efter att ha hört delar av debatten. Jag vill börja i Bomarsund. Det har i vissa sammanhang framskymtat en sådan inställning att Bomarsundsprojektet med det beslut som man nu tar i lagtinget, som också är en följd av regeringsprogrammet, skulle betyda att man begraver Bomarsundsprojektet för all framtid. Det vill jag å det bestämdaste dementera. Det är precis som det står i regeringsprogrammet att landskapsregeringen kommer att ta ny ställning till projektet 2014. Orsaken till det är att vi ser att det finns ett projekt som är klart att sjösättas, det har planerats under en lång tid, men vi ser också att landskapets ekonomi i dagsläget inte är redo för att gå in i det här. Vi har fört ett resonemang regeringspartierna emellan, och kommit fram till att vi i första hand går in för att jobba med kärnverksamheterna, t.ex. ÅHS. Vi vet också att det kommer att finnas ett behov inom utbildningssektorn för investeringar.

Visar det sig att vi klarar av att jobba effektivt med den här ekonomisaneringen så kan det skapa ett utrymme framåt för att då kunna göra det här. Nu ser vi inte att vi med ett ansvarsfullt sätt kan gå in och starta ett projekt som kostar tre och en halv miljon. Det skulle vara oansvarsfullt av oss. Därmed har vi inte dömt ut projektet, utan det ligger i att vi säger att vi inte prioriterar att starta det nu. Sedan kan vi säga att det har förts diskussioner som man nu abrupt avbryter, visserligen, men å andra sidan är det så att åtminstone jag och stora delar av den regering, som nu har tillträtt har inte varit med och fört de här diskussionerna och inte heller varit med och gjort den ekonomiska bedömningen av hur läget ser ut framåt. Det gör vi nu och har kommit fram till det här. Det är bakgrunden. Att försöka svartmåla det ytterligare är dåligt för sakens skull. Därför vill jag markera det att projektet inte på något sätt är begravt, det är lagt på is.

När det gäller utbildningspolitiken har framför allt Ålands folkhögskola stått i fokus under flera av de inlägg som har gjorts under dagen. Både skolan och också den nyss tillträdda regeringen ser att det finns en potential för skolan i framtiden. Däremot har vi haft en tid när skolan inte har fått den fusion i utbildningssystemet, som den skulle kunna ha. Vi vet att vi idag har en del ungdomar som kommer från högstadiet, som går ut med rätt låga betyg, eller mycket svaga betyg. Det har pratats i debatten om nådefemmor och liknande.

Det här är en resurs som vi inte bara kan släppa igenom utan vi måste försöka samla upp den och försöka få in dem i studiesystemet så att de får en utbildning, som i slutändan gör att de också hittar sin plats i det åländska samhället. Både ur det personliga perspektivet, men kanske framför allt ur ett samhällsperspektiv. Vi vet hur åldersstrukturen ser ut och vi behöver ha all den arbetskraft som vi kan få i det kommande samhället. Vi satsar också en hel del på det här idag. Som jag sade i en tidigare debatt är vår fasta övertygelse att de resurser som vi sätter totalt sett på att fånga upp de här ungdomarna, är tillräckliga, men vi har inte samordnat dem tillräckligt mycket. Det är det som är en av regeringens viktigaste uppgifter under den kommande tiden, att försöka samordna det på ett bra sätt. Där fyller folkhögskolan i det sammanhanget en stor roll.

Det är faktiskt också så att folkhögskolan själv har initierat ett förändringsarbete, jag vet att arbetet är klart, men jag har dock inte hunnit bekanta mig med det ännu. I början av januari månad ska jag besöka folkhögskolan för att få det här presenterat för mig från skolans sida och också föra en diskussion tillsammans med dem om framtiden. När det gäller besöket, som var planerat i samband med att jag försökte bekanta mig med de områden som jag är satt att förvalta från er sida, så passar det bra att vi har bestämt den här tiden, med tanke på den diskussion som bl.a. ltl Cita Nylund förde upp på bordet, dvs. det som handlar om drogproblematik.

Det var ganska flagranta uppgifter som ledamoten Nylund kom med, dvs. att det förekommer droger i rikliga mängder, så jag kände mig tvingad att omgående ta en diskussion med skolans ledning. Jag har fått de uppgifterna att man ser att de här problemen har funnits, framför allt har funnits, man har jobbat hårt med dem. Skolans ledning känner inte till att man under de två senaste läsåren skulle ha haft kända fall av drogmissbruk, däremot har man haft en del bekymmer med både rökning och alkohol. Där har man kört den linjen att när man upptäcker t.ex. brott mot regelverket kring att bruka alkohol inom skolans område så har man också sett till att det har fått de konsekvenser, som finns beskrivet i skolans ordningsregler, dvs. man blir avstängd eller fått sluta helt och hållet.

Från skolans sida har man försökt jobba med de här bitarna, man är medveten om dem, men med det är inte sagt att vi inte också ytterligare behöver följa upp de här bitarna. Det här är också bitar som jag naturligtvis kommer att följa upp när vi träffas där ute.

Jag vill också i det här sammanhanget säga att det är farligt att enbart sikta in sig på en del av skolan i det här sammanhanget. Drogproblematiken är ingenting som finns bara på ett ställe i vårt samhälle. Det är någonting som finns genomgående. Det gäller i huvudsak nu att försöka identifiera de punkter som kan vara mera känsliga än andra.

Jag tror att ett internatboende är sådana tillfällen där man behöver vara extra öppen för hur problematiken ser ut. Jag tror också att det gäller att titta på hur vi totalt sett jobbar i våra skolor idag med drogproblematiken. Lär oss av varandra, ta del av det som har fungerat bra, plocka bort det som inte har fungerat så bra och därmed komma vidare när det gäller den här biten. Det är också så att när vi diskuterar drogproblematiken måste vi komma ihåg att ansvaret ligger på oss som individer och vuxna människor. När vi ser att sådant här finns måste vi agera omedelbart och se till att vi kan hindra det så att det inte blir ett problem framåt.

I sammanhanget, när det gäller att bo på internat och de här bitarna, så handlar det också om att det kanske är ungdomar som är minderåriga. De har föräldrar som i det sammanhanget måste kopplas in så snabbt som möjligt så att de också kan vara med och ta ansvaret.

När det gäller folkhögskolan tar jag väldigt snabbt till mig de synpunkter som har kommit, men det handlar också om att se att problemet kring drogfrågan inte enbart är ett specifikt problem för folkhögskolan, utan det är ett problem som vi ser överallt i vårt samhälle idag och som vi gemensamt måste se till att jobba med.

Fru talman, det var de frågorna som jag kände störst behov av att ge någon slags förklaring till efter debatten.

Ltl Carita Nylund, replik

Tack fru talman! Ministern nämner att han har pratat med skolan. Det är också min uppfattning, även om det inte framgick i mitt anförande, att skolan är medveten om problemen och man jobbar med dem. Precis som ministern säger så har problemen minskat de senaste åren, men de finns fortfarande. Om de är medvetna om dem från skolans sida låter jag vara osagt. Jag jobbar ideellt och min tystnadsplikt hindrar mig från att komma med konkreta exempel, som ni säkert förstår, men det finns problem. Folkhögskolan har en viktig roll att fylla och det är positivt att tänka sig att utveckla den snarare än att avveckla den. Det vill jag poängtera.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Naturligtvis är det så att, det betonar man även från skolans sida, man inte kan gå med ed på att man inte har problem. De problem man känner till så hänför sig några år tillbaka i tiden, när det gäller droger. Man hade haft vissa bekymmer med alkohol under gång här, men de har man tagit i. Man kan också säga att man har jobbat hårt med att se till att skapa en rökfri miljö i skolan, som man också säger sig ha lyckats ganska långt med. Det som tidigare var problem med att det röktes mycket har man också tagit tag i. Det har gått så här långt på några få timmar, den informationen gör mig ändå lugn på det viset att det visar på att man jobbar på det här och att man tar problemen på allvar. Det är också helt klart att det kan hända saker som man inte har vetskap om från skolans sida. Det har vi också i alla andra skolor.

Ltl Carita Nylund, replik

Fru talman! Jo, det är alltid en balansgång vad som är föräldrarnas ansvar och vad som är skolans ansvar. Där tror jag att vi har ganska lika syn. Det känns tryggt och bra att ministern tar det här på allvar, att han har sprungit till telefonen för att ta reda på hur det ser ut på skolan. Det känns bra för det fortsatta arbetet och folkhögskolans framtid.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Den här typen av problem är sådana som vi gemensamt måste ta. Samtidigt är det viktigt att man också låter de olika nivåerna jobba på den nivå de hör hemma. För mig har det här varit ett sätt att försöka få en bild av hur skolan själv ser på det här och försäkra mig om att det pågår ett arbete, där man tar frågorna på allvar. Det har man så här långt visat. Som sagt kommer vi naturligtvis att följa upp det här ytterligare. Jag vill än en gång poängtera, att man borde göra det uppföljningsarbetet i hela gymnasieskolan så att man ser att vi har en skola som är så ren som det bara är möjligt från narkotika och droger.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Jag är jätteglad, ministern, att höra att ministern jobbar aktivt med att förhindra utanförskap. Det är ändå så att ungdomarna som hamnar utanför samhället är kostsamma i längden. Däremot är jag ifrågasättande till nådefemmorna, det är ett tecken på att vi har ett system som inte riktigt fungerar. Där skulle jag vilja att man från regeringens sida sätter in tillräckligt med resurser från tidig ålder. Forskning visar att om man får hjälp redan i förskolan, årskurs 1 och 2, förhindras problemen. Uppdagas de i högstadiet är lärarna i en situation där de måste ge nådefemmor.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Naturligtvis är det så att ett sådant här arbete inte kan drivas bara på en front. Det arbete som jag nu beskrev handlar egentligen om ett symptomarbete, dvs. man går på symptomen, man har redan ungdomar som faller igenom när de kommer till nian. Där måste vi ha ett ansvar för att se till att de också tar sig vidare. Jag är helt enig med ledamot Kemetters analys av att arbetet måste göras innan, så att grundskolan följer upp det uppdrag man har. I grunden ser jag också att kommer man ut från grundskolan med den typen av kunskaper att man inte klarar sig vidare i gymnasieskolan har grundskolan egentligen inte klarat av att uppfylla det uppdrag som grundskolan har. Det måste vi då hitta sätt på att också hantera tydligare. En av de här bitarna är att se till att vi har ett uppföljningssystem som gör att vi kan identifiera var problemen ligger och sedan efter det sätta in insatserna på bästa möjliga sätt.

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Mycket bra, ministern! Det är bra att man diskuterar problematiken. Jag anser också att det är bra att man i tidig ålder sätter in Power Club, det är ett jättebra exempel att man redan i årskurs 3 och 4 inför en diskussion och på det sättet förhindrar. Jag hoppas att vi fortsätter i det här arbetsklimatet.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Det som finns skrivet om det här i regeringsprogrammet är att vi ska se till att vi nu sätter resurser på dels att vi får en läroplan i grundskolan som är sådan att lärarna känner att den är möjlig att genomföra med gott samvete. Vi får många gånger de signalerna att den målsättning som finns gör att man går omkring med dåligt samvete. Det här är frågor som finns i den allmänna delen av läroplanen. Det är också ett arbete som inte är fullständigt färdigställt från den förra regeringen och som vi kan ta oss en titt på så att vi kan hitta vägar framåt. Då kan vi på ett lämpligt sätt se om man kan minska på dem som faller undan. Vi kan också ta vara på de problem som vi har i dagsläget och se till att vi vänder på problemen till något som vi kan använda till något positivt, dvs. att bygga det åländska samhället framåt. För ungdomarna som kommer ut är fortfarande en resurs, sådana som vi kan använda till att bygga Åland, ett Åland för alla.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Ålands folkhögskolas problem, som diskuteras, tog vi också upp i utskottet. Därför tillfogade vi den sista meningen och stärkte upp problematiken om utanförskapet. Att det sedan kom in en massa bekymmer om droger i debatten hade vi i utskottet inte någon kännedom om. Det är bra att det också belyses. Det är ett samhälleligt problem.

När det gällde Bomarsundsprojektet valde jag i utskottet att ställa mig bakom förslaget som lades fram i betänkandet. Det på grund av det som minister Ehn har motiverat med att man måste kunna sätta ner foten och bestämma när man kan skjuta på ett projekt. Vi har andra projekt som vi också har gjort likadant med, t.ex. Föglötunneln. Hur mycket pengar har vi inte satt där i förberedelser, men vi har valt att skjuta det på framtiden ändå.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Att fatta politiska beslut handlar om att prioritera och att prioritera är inte alltid att sätta någonting högst upp på listan och på det sättet visa att man prioriterar. Det handlar också om att ibland våga, precis som ledamot Eklund säger, sätta ner foten och säga att i det här läget går det inte. Det var det vi gjorde i Bomarsund.

När det gäller folkhögskolan ytterligare, det har i debatten blivit att låta som om att det är folkhögskolans problem. Jag vill vända det så att det faktiskt är vi, vi som sitter här i salen, landskapsregeringen och landskapsregeringens förvaltning, som är dem som har gjort beställningen till skolan på vad man vill ha. Det är också vi som ska följa upp bitarna. Det betyder att vårt arbete blir att se till att vi tillsammans med skolan hittar nya former som stämmer bättre överens med tiden och där vi utnyttjar de möjligheter som finns här. Jag ser inte att det här är ett problem, jag ser att det är en möjlighet att se framåt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Fru talman! Minister Johan Ehn nämnde om att man inte har begravt projekt Bomarsund utan det har lagts på is. Jag får tacka för det förtydligandet. Det har varit mycket negativt om det idag och att det är helt borta osv. Man måste kunna prioritera, var man bor ska inte inverka. Hela Åland ska leva.

Sedan nämnde minister Johan Ehn om att folkhögskolan just nu inte fungerar som den ska, så man tittar framåt. Som jag nämnde i remissdebatten så fungerar inte heller utbildningen för just de studiesvaga som den ska heller, man behöver se på en helhet. Där nämnde ministern att vi har tillräckligt med resurser, men det kanske behöver samordnas. Jag tror också att man behöver titta på det lite. Kanske det behövs något nytt. Jag kan komplettera mina åsikter med det sedan.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Det kan säkert vara så att man har sett över hur vi idag jobbar med det och kommit fram till att det finns luckor med det hela. Samtidigt kan vi konstatera att vi jobbar med fyra stycken olika inriktningar på det här, folkhögskolan, yrkesstarten, Katapult och så har vi också ungdomslotsarna som finns inkopplade på det här. Det finns fyra olika inriktningar, men ändå samma målgrupp. Jag upplever i dagsläget att det saknas koordinering mellan de här så att man kan köra rätt målgrupp till rätt resurs. Tidigare har jag jobbat med den här typen av frågor så min erfarenhet är att när man gör på det sättet så frigörs resurser därför att ibland kan det vara så att man lägger för mycket resurser på en sak för att sedan lägga för lite på en annan. Låt oss vänta med att komma till att vi inte behöver föra in mera resurser eftersom det är ganska knappt med dem. Istället kan vi konstatera att det finns rejält med resurser tillförda om man ser till antalet, som idag är i behov av stödet, men man ska aldrig säga att det faktiskt är definitivt.

Ltl Göte Winé, replik

Tack fru talman! Minister Ehn nämnde på slutet att det kan hända att det behövs. Egentligen är vi otroligt eniga och eftersom minister Ehn är en lyssnande minister så kommer det här säkert att fungera bra.

Däremot nämnde också minister Ehn om drogproblematiken i skolorna. Där har vi egentligen en ganska färsk handlingsplan, som kanske behöver revideras lite. Jag håller med minister Ehn om att det jobbas i samband med de som använder alkohol. Inom folkhögskolan så vidtas det åtgärder med avstängningar enligt deras handlingsplan. Där följer man hur man ska gå till väga och det viktiga där är att skolan får reda på det. Man måste också tänka på att en sådan här användning måste göras enligt barnskyddslagen så att man inte gömmer sig bakom tystnadsplikten utan här måste man hjälpa så fort som det är möjligt och gå in och agera.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Till den sista delen har naturligtvis ledamoten Winé rätt. Det är framför allt en förvaltningsfråga, inte en fråga för landskapsregeringen eller ministern. När det sedan gäller att utnyttja resurser på bästa möjliga sätt har vi ett arbete där att göra. Det är helt klart så. Genom att nu se till att man har det bästa framför ögonen så kommer vi att kunna göra det här till något bra.

Till sist, när det gäller drogfrågorna, det som var min avsikt med att gå upp här nu var också det som ledamoten Nylund pekade på ett problem som finns totalt sett. Jag såg att det för mig inte fanns den kunskapen som gjorde att jag kunde peka ut en skola utan jag vill visa på att det här är ett problem som finns brett och att man ska utnyttja de erfarenheter man har från olika delar. Jag kan inte i detalj drogprogrammen som ledamot Winé kan, men jag vet att de finns där i alla fall. Vad som behöver göras vidare återstår att se.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.  Ärendets behandling avbryts här och detaljbehandlingen vidtar vid nästa plenum.