Enda behandling

Först tillåts diskussion och därefter antecknas svaret för kännedom. Under diskussionen i ärendet kan väckas förslag om hemställan till landskapsregeringen. Förslaget skall samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen. Har förslag till hemställan väckts bordläggs ärendet efter avslutad överläggning till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Under överläggningen i ärendet kan det bordläggas första gången på begäran av två ledamöter och därefter en gång om lagtinget så beslutar.

Diskussion.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag och den samlade oppositionen har med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen ställt följande spörsmål till landskapsregeringen: På vilket sätt, med vilka beslut och i vilken tidsordning avser landskapsregeringen förverkliga strukturförändringarna och besparingarna som landskapsregeringen utlovat i sitt budgetförslag för 2010 och som lagtinget godkänt?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Som framkom ur den klämmen i spörsmålet, som ltl Johan Ehn just läste upp, så är utgångspunkten att det finns en budget som lagtinget har godkänt. Det faktum att den samlade oppositionen nu har kommit med en kläm och ett spörsmål kan man tolka som att man uppmanar att landskapsregeringen ska förverkliga detta och att man också ställer sig helt och fullt bakom den budget som lagtinget har antagit. Man kan inte tolka det på något annat sätt och det är bra.

Det är faktiskt lite speciellt att en opposition, bara två och en halv månad in på året, driver på så här starkt att en budget, som är antagen i huvudsak utgående ifrån landskapsregeringens förslag, ska förverkligas. Det är bra. Det ger oss ett starkt stöd i det arbete som ska genomföras och som jag under detta svar på spörsmålet kommer att redogöra för att vi ska förverkliga.

Spörsmålets kläm tar mycket sikte på hur arbetet ska utföras. Det var mycket det här med att lagtingets beslut ska förverkligas och sedan tar klämmen sikte på hur det ska göras.

Landskapsregeringen för diskussioner på olika sätt i samband med överläggningar och i strategiskt forum där landskapsregeringsledamöterna tillsammans med avdelningscheferna diskuterar frågor. Ända sedan budgeten klubbades har vi fört diskussioner om hur budgeten ska förverkligas. Vi har formulerat alla strukturella åtgärder som beskrivs i budgeten i ett löpande dokument. Vi följer regelmässigt och systematiskt upp det för att se till att så också sker. Ledningsgruppen har också preciserat, utgående ifrån de politiska diskussionerna, arbetet och hur det ska framskrida. Det finns en processbeskrivning och ett löpande dokumentet som avser att säkerställa att budgeten förverkligas.

Vi har gett direktiv till avdelningarna som givetvis utgår ifrån lagtinget beslut om hur budgeten ska förverkligas. Vi har också i ett dokument klargjort för hur man genom frivilliga åtgärder ska spara. Det som heter att man ska spara motsvarande två veckors avlöning. Vi har ett dokument som beskriver hur processen ska gå till, först frivilliga åtgärder så mycket som möjligt. Om man inte uppnår det kan det leder till en permitteringsplan, samarbetsförhandlingar och möjliga beslut om permitteringar. Det finns också dokumenterat sedan en bra tid tillbaka. Alla har kunnat notera via medier att de processerna fortgår.

Den exakta tidsföljden, hur och när de olika sakerna träder ikraft, det är omöjligt att säga. Det är inte normalt heller att man beskriver det i en budget. Det är kanske inte heller normalt att man beskriver det exakt här vilket datum olika saker ska verkställas. Att de ska verkställas det är helt klart, den åsikten har landskapsregeringen. Det finns inte några som helst beslut tagna eller diskussioner som skulle ha medfört några avvikelser till den budget som vi har att följa.

Processerna fortgår. De väsentliga delarna finns dokumenterade. Landskapsregeringen har för avsikt att förverkliga budgeten.

Herr talman! Jag skulle vilja passa på att säga några ord allmänt om det ekonomiska läget eftersom det är av intresse och vi nu diskuterar ekonomin.

De prognoser över den ekonomiska utvecklingen, som landskapsregeringen presenterade för lagtinget i samband med budgeten, tycks överensstämma rätt väl med de siffror som vi har nu. Det verkar som att prognostiseringen, vilket är en inexakt vetenskap, inte avviker från det som vi tidigare har redovisat för lagtinget. Det här understryker ytterligare behovet av att de strukturella åtgärderna som lagtinget har fattat beslut om också verkställs.

Det ser ut som Finland, som land, snart kommer att ha passerat botten på lågkonjunkturen och svänger mot en lite bättre utveckling. Men utvecklingen kommer att vara rätt så långsam. Allting tyder på att det vi har förespeglat, om att vi ska ha möjlighet att nå en budget i balans år 2012-2013, snarare betoning på 2013, att det finns en realism i det tankesättet ännu.

Runt om i Europa och i hela världen har man mer och mer nu börjat diskutera hur man ska hantera de massiva budgetunderskotten som lågkonjunkturen har resulterat i. Det finns många exempel i Europa t.ex. Grekland som är i en besvärlig situation.

Landskapsregeringen gick in för att vidta åtgärder redan i ett tidigt skede för att undvika massiva underskott, som skulle finansieras med lånemedel. Det kan man nu säga att var rätt spår att välja.

Landskapsregeringen har igår fastställt bokslutet för 2009. Bokslutet visar i vår budgetuppföljning på att vi givetvis har ett stort underskott efter att år 2009 är passerat. Budgetunderskottet är ändå avsevärt mindre negativt än vad vi trodde i samband med det budgetförslag som diskuterades och fastställdes vid årsskiftet. Då kalkylerades med ett ackumulerat underskott på 24 miljoner. Det samlade ackumulerade underskottet är lite dryga 17 miljoner euro nu.

Det här visar att landskapsregeringens arbete för att med varsamhet utföra den offentliga servicen börjar slå rot. Man värnar om pengarna i den dagliga verksamheten. Det vill jag tacka vår personal för eftersom det ändå är personalen som i sista hand verkställer den bestämda politiken.

När det gäller enskilda frågor, som möjligen kan finnas om de enskilda exemplen som nämns i spörsmålen, så är det bäst att de frågorna redogörs av kollegorna som ansvarar för respektive avdelning, eftersom dessa personer ansvarar för verkställande av ämnesområdena under sina ansvarsområden, tack.

Ltl Roger Jansson, replik

Tack, herr talman! Finansministern säger att han drar slutsatsen ”att den samlade oppositionen står fullt ut bakom budgeten”. Det är rimligen så att minister Perämaa inte tror på sig själv. Ministern är ju läskunnig. Det står i klämmen och spörsmålet; strukturförändringar och besparingar vill vi ha reda på hur de genomförs i förhållande till det som landskapsregeringen själva har föreslagit.

Frisinnad samverkan står bakom alla dessa strukturförändringar och besparingar som regeringen föreslår, utom permitteringar, som Perämaa väl känner till. Men vi har för vår del krävt många fler strukturförändringar och besparingar som också Perämaa känner till. Nu vill vi ha svar på hur landskapsregeringen sköter sin egen föreslagna politik. I svaret finns inte många svar. I det muntliga anförandet fanns inte många svar. Låt oss lyssna vidare.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Man kan notera att ingenting i spörsmålet eller i klämmen antyder att den samlade oppositionen skulle ha olika åsikter om att förverkliga de saker som lagtinget har beslutat om. Nog måste man ändå säga att det är ett stöd för att förverkliga budgeten eftersom man efterlyser tidtabellen. Man efterlyser besked om hur vi arbetar vidare med frågan. Nog finns det ändå i grunden ett stöd för den politik som förs. Det tycker jag att är bra.

Sedan vad gäller frisinnad samverkans ställningstaganden och åsikter i den här frågan så vill jag ännu påminna om att frisinnad samverkan hade en exklusiv möjlighet att medverka i budgetarbetet. De valde att stiga av för att nu igen, två och en halv månad senare, vilja väcka frågan här. En viss kantring från den ena till den andra sidan förekommer också från frisinnad samverkans sida.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är inte någon idé här i lagtinget att strida om läsförståelse. Det står i klämmen väldigt tydligt; på vilket sätt avser jag landskapsregeringen att förverkliga strukturförändringar och besparingar som landskapsregeringen utlovat själv. Det är det vi vill ha svar på. Därmed har vi inte tagit ställning till huruvida ltl Sundback, jag och ltl Karlström stöder alla detaljer i budgeten. Låt oss vara klar på den punkten.

Frisinnad Samverkan valde att stiga av förhandlingarna för att vi inte kunde tro på att landskapsregeringen var beredd att fullfölja det som vi hade diskuterat i våra diskussioner. Det var orsaken. Det var ingen vindkantring ifrån vår sida, utan det var tillräckligt mycket i marginalen, en bristande tilltro till den politiska förmågan. Därför är dagens debatt för vår del en uppföljning exakt av de diskussioner vi hade då.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det bör sägas att majoriteten och jag personligen har uppfattat att frisinnad samverkan nog har haft ett genuint intresse för att ta ansvar för ekonomin. Också det som skedde i samband med diskussionerna inför att vi lade budgeten och därefter.

Om vi ännu lite ska diskutera det som står i klämmen så valde ltl Jansson att inte nämna det som står sist; det som lagtinget har godkänt. Det står inte; det som lagtingets majoritet har godkänt eller att så och så många har godkänt, utan det står lagtinget. Därmed tog jag mig friheten att uppfatta det som att oppositionen också vill verkställa de här sakerna. Debatten längre fram kommer väl att visa i vilken mån dessa saker varierar från parti till parti.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Politik är ofta tråkigt och allvarligt så visst kan det vara bra att skoja lite. Jag tror nog att ministern själv förstår att han skojar när han säger att det här spörsmålet är ett stöd för landskapsregeringen och att det är bra. Han upplever det som någonting positivt. Jag tror faktiskt att ministern innerst inne förstår vår oro. Den oro som jag många gånger har gett mig till tolk för, att 2009 blev ett förlorat år när det gäller budgetsaneringen. Jag kan bara uttrycka mig när det gäller mig själv. Jag känner också en oro för att 2010 ska bli ett förlorat år om inte landskapsregeringen redovisar mera i detalj vad man tänker göra.

Det var ett förvånansvärt anförande av en finansminister. Man är van att finansministrarna säger; vi kommer att göra det och det, vi är tvungna att ta de besluten, det är inte något trevligt men det ekonomiska utrymmet tillåter inte något annat.

Istället avslutar finansministern sitt anförande med att hänvisa till övriga ministrar. Det finns inget konkret i det skriftliga svaret och inte heller i det muntliga. Det stillar ju inte direkt min oro.

Minister Mats Perämaa, replik

Det är de enskilda ledamöternas ansvar att förverkliga budgeten, givetvis hela landskapsregeringen i sista hand när man så småningom ska redovisa hela årets resultat. Men i förverkligandefasen så är det de enskilda ledamöterna som ansvarar för beredning fram till beslut för åtgärder som måste vidtas.

En finansminister har inte en operativ fullmakt att vara inne i verksamheters beredning och verkställande. Därför ska de enskilda ledamöterna svara på detaljfrågor.

Jag sade väldigt tydligt härifrån, och det kan inte ha missuppfattats, att landskapsregeringen har för avsikt att verkställa den budget som lagtinget har tagit och omfattat. Och därigenom också ta alla de besvärliga beslut som krävs för att man ska uppnå det. Det torde inte ha funnits några som helst tvivel i det som jag sade.

Ltl Anders Eriksson, replik

Man kan diskutera länge vilken operativ fullmakt finansministern har och vilken operativ fullmakt finansministern tar sig. De facto ska finansministern vara som en blåslampa, speciellt i tuffa ekonomiska tider, och hålla efter de andra. Det är bara att se t.ex. hur Anders Borg och Kjell-Olof Feldt jobbar och faktiskt också hur finansminister Lasse Wiklöf har jobbat här tidigare. Jag blev väldigt förvånad över det här anförandet, det måste jag säga.

Jag kan lite svårt att läsa mina anteckningar här, jag får improvisera i stället. Men, faktum kvarstår, vi har ett väldigt allmänt svar, egentligen inget svar alls, på de frågor som vi har i klämmen; på vilket sätt och framförallt i vilken tågordning ska vi ta det här? Finansminister säger att det omöjligt att ange en tågordning. Det är klart det är omöjligt om man inte har någon styrning på verksamheter. Nog måste det ju finnas en tidtabell!

Minister Mats Perämaa, replik

Även om ltl Eriksson själv hade svårt att förstå sina egna anteckningar och möjligen också det verbala upplägget så förstod jag i varje fall budskapet klart och jag har ett svar på det. Jag beskrev svaret i anförandet. Landskapsregeringen, under lantrådets ledning tillsammans med finansministern och de övriga ministrarna, har genast efter budgetens antagande processat på olika sätt. Samtliga strukturella åtgärder finns med, de ska verkställas för att man ska uppnå målet att budgeten ska vara genomförd enligt fattade beslut. Den politiska ledningen för landskapsregeringen har tagit ett stramt grepp om frågan för att säkerställa att vi kommer i mål. Min bestämda åsikt är att vi är tvungna att komma i mål annars står vi inför stora problem med ekonomin.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Finansministern undrar om oppositionen står enig bakom landskapsregeringens budget. Oppositionen är överens om att strukturella förändringar behövs. Oppositionen är också överens om att regeringen inte klarar av att leverera dem. Jag var besviken på den presentation som finansministern presenterade och på spörsmålssvaret. Var är de konkreta förslagen till förändringar? Finanskrisen började i mitten på 2008, det är snart två år sedan. Före det fanns det varningssignaler som visade att landskapet lever över sina tillgångar. Man har haft lång tid på sig att komma någon vart. Tyvärr ser vi inte de förändringar som vi anser att krävs. Jag kommer att återkomma till det här i mitt anförande. Det finns många punkter som jag kommer att ta upp.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! När jag säger att budgeten ska genomföras så säger jag också att de enskilda exemplen som har nämnts i spörsmålet ska genomföras eftersom de står angivna i budgeten, som lagtinget har antagit på förslag av landskapsregeringen. Det är ju inte någon lek det här. Vi lägger ett budgetförslag där vi föreslår åtgärder, som sedan lagtinget har omfattat. Varför skulle vi då inte sträva till att verkställa de åtgärderna? Det är fullständigt givet. Det är klart att det finns ett intresse av att driva oppositionspolitik. Man vill nu föra upp diskussionen om ekonomin på bordet vid detta tillfälle. Det är bra, ekonomin bör diskuteras regelbundet. Men det finns ingenting i det jag har sagt som ens kan antydas om att vi för en linje som skulle avvika från det som budgeten säger.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! I budgetarbetet 2009 blev det en ganska konstig situation när finanskrisen hade uppkommit och lagtinget gav en ganska stor fullmakt till landskapsregeringen att påbörja en strukturell förändring. Vi kom inte med förslag och omröstningar 2009 eftersom vi ville ge landskapsregeringen tid till att verkligen sätta igång arbetet. År 2009 gick, år 2010 kom, och år 2010 är inte oppositionen och regeringspartierna överens om allt i budgeten. Exempelvis lämnade undertecknad in en reservation till finansutskottets betänkande på nio punkter som motsäger majoritetens förslag.

Man har haft snart två år på sig att leverera. Än så länge ser vi ingenting, endast permitteringar. Jag kommer att återkomma till permitteringarna och hur fel de är.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Om man studerar bokslutet för år 2009, som egentligen är första krisåret i lågkonjunkturen, så var effekten väldigt kraftigt sjunkande intäkter men också väldigt kraftigt sjunkande utgifter i bokslutet. Utgifterna sjönk med över 30 miljoner euro, där finns det förstås också investeringskostnader av engångskaraktär inbakade men de facto sjönk utgifterna väldigt mycket. Förutom den stramhet som angavs i tilläggsbudgeten för 2009 så har verksamheterna förverkligats med ytterligare sparåtgärder. Att hävda att inte landskapsregeringen skulle ha tagit tag i frågan är en felsägning, om man vill vara snäll.

Jag hävdar att år 2009 var ett vunnet år och 2010 kommer också att bli det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag tror inte att finansminister Perämaa ska uppfatta spörsmålet som ett stöd för regeringens ekonomiska politik. Snarare visar det att vi alla är djupt oroade för situationen. Vi vill gärna höra hur regeringen kommer att förverkliga den här budgeten. Vi har olika uppfattningar om recepten och hur man ska hantera krisen. Jag känner en oro för hur man hanterar krisen i dagsläget, där många åtgärder förefaller kortsiktiga och ogenomtänkta.

Den demokratiska ordningen har beslutat att det är den här budgeten som gäller. Det är oppositionens roll att granska hur regeringen fullföljer sin ekonomiska politik. Det är faktiskt finansminister Perämaa som är ansvarig för landskapets ekonomi idag. Jag upplever att han undantar sig ansvaret med det här anförandet. Han talar väldigt svävande och ytligt om det allmänna och sedan hänvisar han till de enskilda fackministrarna. Men vi vill ju veta hur man ska klara av de inbesparingsmål man har och när ska det börja ske?

Minister Mats Perämaa, replik

En finansminister har givetvis ett ansvar för ekonomin, men den operativa verkställigheten ansvar respektive fackminister för. Det tror jag att ltl Gunell känner till som har innehaft en sådan position själv. Inte torde finansministern ha kommit in i beredningsskedet och berättat om hur det exakt ska vara. Däremot förs det diskussioner under arbetets gång, precis så som jag har beskrivit. Det ligger förstås i mitt intresse att se att sakerna förs framåt. Det har jag sett att det görs. Vi har valt ett system, där vi med ett internt löpande dokument följer med hur ärendehanteringen framskrider, som vi inom landskapsregeringen ansåg var nödvändigt för att vi alla ska kunna ha en helhetsbild av vad som sker. 

Det är intressant att höra att oppositionen under några replikväxlingar ändå visat att det inte alls finns en enighet egentligen bakom budgeten.

Ltl Camilla Gunell, replik

Vi vill veta och det är därför vi frågar regeringen genom ett spörsmål; hur ska man göra de här förändringarna och när ska de börja ske? Nu nämnde finansministern inte alls det som tas som ett exempel i spörsmålstexten, nämligen skärgårdstrafiken. Där vet vi att det ska sparas ytterligare 1 miljon det här året. Jag förstår om det är bekvämt att i stället låta frågan gå till fackministern för att svara på det. Men finansministern är ansvarig för helheten. Åtminstone ligger permitteringarna under finansministern direkt. Så där kan han åtminstone redogöra för hur det går med den frågan.

Minister Mats Perämaa, replik

Därför valde jag också i mitt anförande att beskriva att vi har processdokument. Utgångspunkten har varit frivilliga åtgärder. Vi är i det skede att vi har en bild av hur långt de frivilliga åtgärderna räcker. De här kan sedan leda till permitteringsplaner, samarbetsförhandlingar och till möjliga beslut om permitteringar också. Det är inte alls osannolikt att så kommer att ske. Vi har en klar bild av det här också.

Alla åtgärder som nämns med skärgårdstrafiken, som föreslås i budgeten för att få ned kostnaderna, de finns med i vår planering som åtgärder som ska fattas beslut om. Jag är fullt medveten om vilka åtgärderna är. Men det operativa ansvaret är fortfarande på respektive fackminister. Det finns inte några som helst diskussioner eller åtgärder som skulle ha förändrat någonting i det som budgeten anger.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag sökte förgäves svar på klämmens frågor i det skriftliga svaret. Jag hade stora förhoppningar när finansministern äntrade talarstolen att de konkreta svaren nu skulle komma. Jag blev tyvärr inte riktigt så nöjd med det svaret heller. Det fanns vissa konkreta svar som kom. Det gällde framförallt de kortsiktiga inbesparingarna för detta budgetår. Det skulle vara intressant att höra hur man jobbar med de strukturella förändringarna. Jag har nu hört både i finansministerns anförande och i replikväxlingarna att det finns ett processdokument. Men det är fortfarande väldigt i otydligt vad detta betyder för en som sitter i lagtinget. Hur långt har man kommit? Hur ser tidtabellen ut? Vilka åtgärder kommer man att sjösätta först? Hur ser strategierna ut? Vi är oroliga för att de här inte kommer att ske. Det är därför vi nu försöker få någon slags klarhet härifrån lagtingets sida, så att vi kanske också kan vara med och stötta upp den biten såsom finansministern försökte puffa tillbaka på oss. Är det klok politik så stöder vi den.

Minister Mats Perämaa, replik

Tack för det. Det tolkar jag som att frisinnad samverkan ändå stöttar det här. Ju fler vi är bakom de besvärliga besluten, som berör enskilda människor i deras vardag, desto bättre är det.

Socialdemokraterna antydde i den förra replikväxlingen tydligt en annan linje. Men det är en annan sak.

Alla de åtgärder som berör skärgårdstrafiken, som har nämnts här tidigare, de bereds för beslut. Precis de fartyg som nämns och de åtgärder som nämns i budgeten finns med behandlingen. De åtgärder som kräver lagstiftning bereds. Till vissa delar torde vi vara nära att kunna fatta beslut och föra dem till lagtinget.

Man måste ändå komma ihåg att detta är en unik ekonomisk situation för landskapet. Det är unikt att en landskapsregering måste vidta sådana drastiska kostnadsnedskärningar som vi har gjort.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Ja, det stämmer helt säkert. Vi har inte heller haft en sådan här ekonomisk tid på väldigt länge, om någonsin, där vi ha behövt föra den här ekonomiska politiken. Om det är så att man tror på den politik man för fram och verkligen känner att de här vill vi förverkliga då hade väl också förslagen varit ganska långt beredda i det skede när man lade dem. Så att man sedan omedelbart kunde komma till en verkställighet. Annars måste man väl vara medveten om att oppositionen tar varje chans att också peka på att det här inte blir gjort. Det som jag tycker att är allvarligt i den situationen är att det ger en signal, åtminstone till mig och också till stora delar i den här salen och kanske också ute i samhället, att man kanske inte fullständigt tror på de åtgärder man har gjort. Eller så ger det en signal om att man i regeringspartierna inte är eniga om hur man ska genomföra detta. Det är betydligt mer allvarligt än om vi i oppositionen inte är hundraprocentigt eniga. Vi har varken orsak eller tvång att vara eniga.

Jag hinner inte gå in i den här repliken, som sagt var jag hinner inte.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Givetvis är det så att en situation kan bli allvarlig om det uppstår ett läge där det inte finns en majoritet som vill verkställa de nödvändiga åtgärderna som krävs. Jag ser inte att vi är där.

Ltl Johan Ehn sade i sin replik här att finansministern borde tänka på att oppositionen kommer att se möjligheter att peka på. Någon kan förstås tycka att det är besvärligt att man måste diskutera de här sakerna här, men det tycker jag inte. Jag tycker att det är intressant att diskutera ekonomin. Det viktigaste är ju att vi verkställer besluten så välunderbyggda och beredda som möjligt, så att inte de åtgärder som vi måste ta drabbar den enskilda individen mer än vad som är nödvändigt. Det tycker jag att är ännu viktigare än om eventuellt oppositionen har pikar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Tiden går. I morgon är det den 1 april. Lagtinget sitter april månad och sedan blir det uppehåll. Sedan blir det kanske två veckor i slutet av maj och i början av juni och sedan är det sommaruppehåll. Så blir det september och så blir det dags för nästa budget eller det kanske redan är det. Hur ska det här synkroniseras? När ska lagtinget ta de avgörande besluten? Vad har ministern för tidtabell? Nu tycker jag att det är dags att tala ur skägget och inte så mycket om processen och vad vi i oppositionen tycker. Får vi i tilläggsbudgeten förslagen till strukturförändringar och vad de innebär i inbesparingar? Eller ska vi ha en likadan debatt igen? Får vi något besked under april månad?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! I april månad kommer det att bli en tilläggsbudget. I en tilläggsbudget presenterar man avvikelser från den budget som har lagts ursprungligen. Min målsättning är inte att presentera avvikelser. Det är klart att säkert kommer det oväntade saker som dyker upp och det måste givetvis redovisas. Men till den del vi har sagt att vi ska sätta igång strukturella åtgärder så sker det en beredning. Där som det krävs lagstiftning kommer vi att föreslå åtgärder för lagtinget i rask takt så snart som möjligt. Till den delen det går med operativa beslut, där vi har fått en fullmakt av lagtinget, ska det ske ändå. Det fungerar inte så att åtgärderna ska behöva avgöras på nytt i en tilläggsbudget.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Man blir inte klokare för varje replik som går här så länge vi inte får konkretiseringar på hur regeringen och finansministern tänker förverkliga den här budgeten. Vad är det som landskapsregeringen nu först står i beråd att ta för beslut för att förverkliga strukturomvandlingarna? Är det naturbruksskolan, gymnasialstadiet, fiskodlingen i Guttorp, avbytarverksamheten, Ålands försöksstation, ÅHS eller skärgårdstrafiken? Det är ju en mängd olika viktiga beslut. Jag upprepar att det är den 1 april i morgon. Det går inte så där snabbt sedan att rafsa ihop de här besluten och tro att det är färdigt. Nämn nu hur man tänker göra med något av de här projekten? Varför inte skärgårdstrafiken, det är många som undrar.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Ltl Sundback brukar prata om, det skedde här under mitt anförande och det skedde relativt tyst den här gången, hon pratade om kommunstyrelser och så vidare. Ltl Sundback brukar prata om det. Jag kan förstå intresse av att i detalj få exakt reda på i vilken ordning, vilken tid och vilket datum man ska fatta enskilda beslut. Med på något vis känns det ändå som att rollfördelningen borde vara att det operativa finns hos landskapsregeringen. De stora linjedragningarna finns i lagtinget i form av t.ex. budgeten som lagtinget har beslutat om. Jag kan förstå att det är lätt att komma in på diskussion om detaljer.

Alla de sakerna, som nämndes här igen, har vi tvingats fatta tråkiga beslut om när det gäller inbesparingar i turtätheten. Andra beslut gällande rollfördelning mellan det privata och det offentliga kommer att komma snart vad gäller flera skärgårdsfärjor. Det kommer att ske avtalsförhandlingar där vi förhoppningsvis kan sänka kostnaderna också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Oppositionen oroar sig för budgetens förverkligande. Landskapsregeringen tycker att oppositionen inte behöver oroa sig, för landskapsregeringen har läget under kontroll. Minister Perämaa anger samtidigt det förbättrade bokslutet som en garant för att särskilt budgetskrivningarna angående strukturella förändringar kommer att ske budgeten 2010. Då blir jag väldigt nyfiken på vilka konkreta redan vidtagna beslut har bidragit till att underskottet har minskat från 24 miljoner euro till 17 miljoner euro?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Nu breddar vi debatten i och med den här repliken. Det underskott som vi presenterade i bokslutet gäller budgetåret 2009. I och för sig är det samma ekonomi så inte behöver man särskilja det särdeles mycket. Men nu diskuterar vi ändå de strukturella åtgärderna för år 2010. Jag utgår ifrån att det är det som efterfrågas i klämmen.

Till alla de delar där exempel nämns, olika skärgårdsfärjor och åtgärder rörande näringsavdelningen, så är alla de åtgärderna under beredning och kommer snarligen att stå inför beslutsfattande. Till vissa delar har beslut redan fattats.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det var minister Perämaa själv som angav att just bokslutet för 2009 var en garant. Han sade; det visar sig att vi redan har vidtagit strukturella förändringar. Då blir jag förstås väldigt nyfiken på att höra det. Jag vill att minister Perämaa ska klargöra det här och nu; vilka redan vidtagna konkreta strukturella förändringar gör att bokslutet är bättre? Berätta det så att vi slipper oroa oss eftersom landskapsregeringen har det här under kontroll.

Minister Mats Perämaa, replik

Jag tror att vtm Gun-Mari Lindholm är väl medveten om de olika årens situation eftersom budgeten har diskuterats här i lagtinget. Vi landade i finanskrisen i övergången 2008-2009, då startade vi upp processen för att nå långsiktiga inbesparingar. Vi tvingades också ta kortsiktiga inbesparingar. Sanningen är nog den att under 2009 vidtogs alla de tänkbara kortsiktiga inbesparingsmöjligheter som fanns. Man satte igång processen att skapa de mera långsiktiga åtgärderna till år 2010, som vi håller på att verkställer just nu. Samtidigt var det väldigt viktigt att vi skapade en situation där hela förvaltningen hade en beredskap till att förverkliga serviceproduktion med varsamhet om de offentliga medlen. Jag tror att vi börjar komma dit.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Den senaste tidens politiska turbulens kring den s.k. Skarvenaffären riskerar att flytta fokus från den kanske viktigaste frågan på den politiska agendan under dessa tider, nämligen frågan om arbetet med att lösa de ekonomiska problem som den åländska offentliga ekonomin befinner sig sedan en tid tillbaka och är fortfarande i.

Med erfarenhet av hur det har gått de tidigare åren under denna mandatperiod ville vi inom oppositionen vara ute i rimlig tid för att säkerställa oss om att regeringen nu aktivt jobbar med frågor som på lång och kort sikt åstadkommer de strukturförändringar och inbesparingar som beskrivs i budgeten för år 2010.

Eftersom vi från våra bänkar inte noterat någon större aktivitet från regeringens sida, när de gäller att vidta åtgärder som syftar till att uppfylla besluten i budgeten, såg vi oss tvungna att i ett spörsmål be landskapsregeringen beskriva vad man nu gjort. Allt för att, som jag tidigare nämnde, inte hamna i den situation att vi när vi kommer till diskussionen om kommande års ramar och kanske tilläggsbudgeten kan konstatera att vi står kvar på samma ställe som året innan.

Svaret från landskapsregeringen är inte tillfredställande. I spörsmålets kläm efterlyser vi en redogörelse över vilka beslut som landskapsregeringen redan fattat och med vilken tidsplan man i övrigt arbetar med de strukturella förändringarna. Några sådana svar ges inte i det skriftliga spörsmålet. Tyvärr kan jag idag också konstatera att det ännu inte givets i debatten heller. Detta är mycket oroväckande! På nytt föds oron hos oss att landskapregeringen inte kommer till skott och att nödvändiga åtgärder för att rädda landskapets ekonomi inte kommer att ske. Men vi kanske kan bli överbevisade under debattens gång ännu.

Frisinnad Samverkan förhöll sig under budgetdiskussionen svalt positiv till den budget som landskapsregeringen lade fram hösten 2009. Vi såg tydliga tecken på att vår politik också fanns med i detta. Vi ansåg att det i förslaget fanns många lovvärda initiativ och om dessa genomfördes kunde vi vara en bra bit på väg i arbetet att långsiktigt säkra den offentliga ekonomin.

Fru talman! Jag ska ta några konkreta exempel på goda skrivningar: Landskapsregeringen skriver i budgeten följande under rubriken Strukturella åtgärder med ekonomisk effekt: ”Landskapsregeringen föreslår i det föreliggande budgetförslaget en rad åtgärder, dels som ett led i att åstadkomma en strukturell balans i landskapets budget på lång sikt och dels för att på kort sikt åstadkomma besparingar. Inriktningen i detta arbete är att åstadkomma tydligare rollfördelningar på alla plan, att minska landskapets operativa roll i synnerhet inom de områden som inte kan betraktas som kärnområden samt att avstå från stödåtgärder och verksamheter där det inte finns ett klart samhällsansvar. De medel som används är tydligare uppdragsbeskrivningar till underlydande myndigheter, bolagiseringar, konkurrensutsättningar och omorganiseringar.”

 Fru talman! Detta är mycket bra skrivningar. Jag skriver när som helst under på dessa. Men var finns de konkreta åtgärderna, tre månader in i budgetåret? Var syns regeringens arbete med att åstadkomma en tydligare rollfördelning mellan offentligt och privat? Ta posten som exempel. Var finns de tydligare uppdragsbeskrivningarna till underlydande organ och bolag? Ett exempel räcker för mig. När kommer verksamhet att bjudas ut för att åstadkomma ekonomiska vinster genom konkurrensutsättning? Det här var bara några frågor som vi från vår sida gärna sett svar på i det skriftliga svaret på spörsmålet och nu också idag i det muntliga svaret. Vi väntar fortfarande. Jag hoppas att ministrar, lantråd och finansministern kan komma upp och ge svar på de här frågorna.

Fru talman! Jag ska igen citera regeringens budget för år 2010: ”Inom undervisningssektorn är det pågående arbetet med gymnasialstadiereformen synnerligen central samtidigt som även omstruktureringen av naturbruksutbildningen har betydelse för kostnadsnivån. Utvecklingen inom den kommunala sektorn berörs även den i ett särskilt avsnitt. Fiskodlingen i Guttorp, avbytarverksamheten och Ålands försöksstation är exempel på områden där landskapets ansvar tonas ner. Även inom ÅHS pågår en omstrukturering i och med att verksamheten koncentreras till sjukhusområdet samtidigt som styrnings och organisationsmodellerna ska ses över. Åtgärderna inom sjötrafiken berör bl.a. bemanningen på färjorna och konkurrensutsättning av den tekniska driften. Därtill pågår bolagiseringsåtgärder bl.a. beträffande Möckelöområdet, förändringar av kollektivtrafikens turlistor m.m.”

Allt detta är konkreta förslag som i budgetdebatten och fortfarande stöds av den frisinnade gruppen! Det efterlystes vad vi stödde så jag har försökt klargöra den biten här nu.

Men, var är nu de konkreta åtgärderna ännu en gång? När kommer de att ske? Vilka åtgärder har vidtagits för att tona ner landskapets ansvar vid fiskodlingen i Guttorp, avbytarverksamheten och Ålands försöksstation? Vilka åtgärder har vidtagits och när kommer vi att se resultat gällande bemanningen och konkurrensutsättningen av skärgårdsfärjornas tekniska drift? Hur tänker landskapsregeringen ta sig an frågan om kommunstrukturen och kommunernas framtida serviceproduktion?

Många tänker att det är mycket frågor som Ehn ställer just nu, men det är också viktiga frågor som också bör få svar. Frågor som jag hoppas att regeringen under denna debatt kan ge helt konkreta svar på och inte bara allmänna så som görs i det skriftliga svaret.

Fru talman! Den frisinnade gruppen hyser en stor rädsla för att regeringen ännu inte tagit de beslut som krävs och inte tagit de krafttag som erfordras för att uppfylla det som beskrivs i budgeten. Vi kräver nu att regeringen visar på att man har förmåga att leda Åland vidare i de ekonomiska tider vi befinner oss i. Det räcker inte med fina budgetskrivningar! Nu fru lantråd, herr finansminister och ärade ministrar krävs kraft, beslut och handling. Vi har för vår del öppet deklarerat att vi stöder regeringen i detta arbete om regeringen kavlar upp armarna och börjar genomföra strukturförändringsarbetet, men nu är det verkligen upp till bevis och det är bråttom! Tack, fru talman!

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Samtliga saker som exemplifierades av ltl Johan Ehn är ju citat ur budgeten. Jag sade under mitt anförande att landskapsregeringen jobbar vidare med att verkställa och fatta beslut om samtliga delar i budgeten. Jag nämnde inte något undantag från det. Därav blir svaret igen; allting är föremål för beredning, till vissa delar via lagstiftning, till vissa delar annan beredning och vissa ärenden är snart föremål för beslut. Vi är ju eniga om att det behöver verkställas. Sedan kan vi förstås, om det är ändamålsenligt, slår upp almanackorna och börja anteckna när landskapsregeringen har överläggningar, när man har plenifördragningar och när man har enskilda föredragningar. Är det nu verkligen det som vi ska göra? Så länge vi är eniga och slår fast att vi ska verkställa budgeten så har vi kommit väldigt långt, anser jag.

Ltl Johan Ehn, replik

Är det verkligen så, fru talman, att det finns en enighet? Är man på gång och kan visade det? Vi har fortfarande inte fått de bevisen. Jag kan bara nu välja att lita eller inte lita på minister Mats Perämaas ord i den här frågan. Vi har inte fått konkreta svar på vilket sätt man har jobbat vidare i de frågor jag nu nämnde. Man undviker, som jag upplever det, att svara på de här frågorna.

Antingen hade man inte varit i gång med planeringen före och låg väldigt långt efter. Man fick börja planeringen när vi skrev 1.1.2010. Det är illa i så fall. Jag hoppas att det inte är på det sättet. Eller så är det kanske lika illa om det är på det andra sättet, som jag misstänker, att man inte riktigt är enig inom regeringen om hur man vill göra det här. Då blir det problematiskt, då blir det riktigt problematiskt för då saknas den politiska kraft som krävs för att åstadkomma de här bitarna. Jag hoppas att det inte är detta som är utgångspunkten för den fortsatta diskussionen.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! För att återgå till ett av exemplen som berör mitt ansvarsområde, jag tycker att jag kan svara på den i form av en replik, frågan om den kommunala serviceproduktionen. Vi har haft en förhandling med Ålands kommunförbund om hur vi ska gå vidare med det här. Vi kommer att ha nästa träff i april. Vi valde gemensamt att fundera på varsitt håll på mandatet till en arbetsgrupp som ska jobba med frågan om hur man ska få ned kostnaderna för serviceproduktionen på axeln landskapet kommunerna. Till den delen är vi också igång. Jag ser den frågan som en utav de stora frågorna framöver för att få en effektiv offentlig serviceproduktion inom hela spektret. Den frågan kommer vi att föra framåt också.

Ltl Johan Ehn, replik

Jag vill börja med tacka finansministern Perämaa för det första konkreta exemplet här. Det är precis den här typen av diskussion som jag skulle vilja åstadkomma för att kunna känna huruvida ni kommer någonstans eller inte med de här frågorna i regeringen. Nu kommer diskussionen om kommunerna. Kanske jag inte är helt nöjd med svaret som jag fick, men vi är åtminstone inne på en diskussion som rör sig kring det som jag upplever att vårt spörsmål gällde, dvs förverkligande av de här bitarna.

I den här repliken som finansminister Perämaa lyfter fram kring kommunerna så visar det sig att mycket av det som fanns i budgettexten faktiskt inte vara berett på förhand. Skulle det ha varit så hade väl landskapsregeringens ståndpunkt, om hur man skulle gå vidare med kommunstrukturerna, varit ganska klar, medan man kanske hade fått vänta på Ålands kommunförbund. Nu förstod jag att man måste gå åt varsitt håll och fundera på mandatet.

Det spelar inte någon större roll. Huvudsaken är att vi får den här debatten. Det var de svaren som jag hade önskat att funnits både i det skriftliga svaret och i det svar som minister Perämaa har presenterat här nu. Men det kanske kommer ifrån de övriga partiministrarna också.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Jag har förståelse för att det kan finnas viss frustration hos oppositionen eftersom man inte har insyn hur landskapsregeringen arbetar. Skulle landskapsregeringen ha levererat ett spörsmålssvar med alla detaljer, på alla de områden som vi arbetar med, så skulle det ha blivit ett svar på ca 50 sidor.

Jag tror att det blir en ganska intressant diskussion. Jag ser fram emot att i mitt anförande få redogöra för hur vi diskuterar på social- och miljöavdelningen.

När det gäller kommunstrukturerna och socialvården är det en farhåga som jag delar med ltl Ehn. Där håller vi på att ringa in, enligt budgeten, utredning av socialvårdens utveckling inklusive huvudmannaskapet för missbrukarvården, ur förbrukarperspektiv, personalperspektiv och ur ekonomiskt perspektiv. Där kommer vi att leverera ett ställningstagande i det också.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag för min del kräver inte att landskapsregeringen ska leverera ett 50-sidigt dokument där man exakt beskriver hur man har gjort. Jag ville få en översyn kring vad som görs och vart man är på väg. Nu läser man till exempel att en av de inbesparingar som man tog beslut om i slutet på förra året, dvs linfärjorna, inte har gått att verkställa. Vi läser sällan exempel på där man har tagit steg framåt i verkställandet av de strukturella förändringarna. Det här oroar oss.

Nu fick vi åter igen ifrån minister Sjögren ett exempel på där man beskriver vad man gör inom vissa områden. Jag tycker fortfarande att man kanske ligger steget efter med tanke på att det här var vad man beskrev att man ville göra i budgeten. Jag förväntar mig ganska långt att man har en liten täckning för det redan på förhand. Att det finns en tanke på det och det inte bara är en beskrivning om vad som hända skall. Utan man har förankrat de här bitarna så att de är ganska klara att börja verkställa, framförallt till den situation vi befinner oss i nu när pengarna ska sparas, det är relativt kort men ändå långsiktigt.

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Den här landskapsregeringen har en linje. Vi gav en resurs- och behovsplan, vi gav en första tilläggsbudget 2009 där det var ganska stora linjedragningar och det har vi fullföljt. Där har vi i budgeten nu för 2010 allt det som vi har sagt att vi ska förverkliga. Jag vill påstå att ingen landskapsregering före den här har behövt verkställa sådana stora strukturella förändringar som den här landskapsregeringen står inför.

Ta och titta, bästa ltl Johan Ehn, på tjänstetablån till exempel.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Både i budgetdebatten och nu här idag har jag lyft fram värmande ord vad gäller linjedragningarna. Jag stöder linjedragningarna å det varmaste. Men det gäller att komma vidare från linjedragningarna till de praktiska genomförandena. Det är där som min misstro, eller åtminstone fundering, ligger kring hur det här ska kunna lösas framåt. Jag har inga problem med, om minister Sjögren lägger fram sina tankar i ett senare anförande, att konstatera att jag kan vara nöjda med de här bitarna. Men i dagsläget vet jag inte att jag kan vara nöjd. Jag har inte sett de resultaten utåt sett.

Jag håller sedan med minister Sjögren, vilket jag också gjorde med minister Perämaa, om att visst befinner vi oss i en exceptionell situation. Just därför gäller det att visa på att man också klarar det. Det är inte lätt, men vem har sagt att det ska vara lätt att genomföra de här sakerna? Ingen, tror jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, fru talman! Ltl Ehn efterfrågade strukturella förändringar och att den här regeringen ska visa på kraft, beslut och handling. Jag kan upplysa ltl Ehn att så har skett och det arbetet pågår fortsättningsvis.

Spörsmålet handlar om budgetens förverkligande. Det arbetet har vi redan inlett. Jag talar närmast för kansliavdelningen. Jag kan nämna konkreta exempel som efterfrågades.

Den 1 mars i år har den allmänna byrån genomgått en genomgripande omorganisering, två enheter har försvunnit. Senare under året upphörde även räddningsenheten vid byggnadsbyrån. Det här är stora strukturella förändringar. Under det här året kommer nio tjänster att försvinna. Det, om något, är strukturella förändringar.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Just den typen av åtgärder hälsas välkomna av den frisinnade gruppen och av mig. Jag tycker att det är bra att man har genomfört de åtgärderna. Men i spörsmålet ställde jag sedan ytterligare frågor kring ett antal delar som man själv ifrån regeringens sida exemplifierat i budgeten, men som jag ännu inte har sett svaren på.

Jag återupprepar det ytterligare en gång, svaren kommer tydligen krypande sakta men säkert om vi får igång den här debatten på rätt sätt. Jag tycker att det redan har börjat artat sig från det att vi fick det skriftliga svaret till dess att vi nu står här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Visst är det så att vi befinner oss i en exceptionell situation vad gäller landskapets offentliga ekonomi. Det är vi alla helt ense om. Visst krävs det politisk kraft för att genomföra det som står i budgeten.

Det som jag har noterat, under min tid som minister, är att strukturförändringsåtgärder inte är någonting som genomförs med snabba puckar, tyvärr. De gånger som vi har försökt oss på lite mera drastiska åtgärder i inbesparingssyfte så slår det tillbaka. Det visades sig nu när vi både gick emot arbetstidslagstiftningen och kollektivavtalslagstiftning. Jag ställer gärna upp och redovisar trafikavdelningens strukturförändringar om vad som pågår där, hur långt vi har kommit och också de frågor som vi inte, av olika anledningar, har hunnit bearbeta ännu.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Det finns frågor som säkert kommer att få sitt svar under debattens gång. Det hoppas jag och det gav jag uttryck för i mitt anförande. Det verkar som att svaren kryper fram sakta. Att det inte är lätt att göra strukturella förändringar, nej, det är det säkert inte. Det är det återigen ingen som har påstått. Det kanske behöver ta lite tid. Det är inte så att de här strukturella förändringarna bara har pekats på i budgeten för 2010. Redan 2008 började vi diskutera de här frågorna. Det har funnits en hel del tid ändå att fundera och föreslå förändringar. Om det inte är så att man har tänkt sig att tiden räddar oss och den internationella ekonomin går upp och det här löser sig ändå. Det finns också den risken.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Det var ju en ganska vild spekulation för att komma från ltl Johan Ehn, som jag annars håller för väldigt balanserad. Jag kan intyga att från min sida och från centerns sida så kommer vi att göra allt vi kan för att få till stånd strukturella förändringar som fortsättningsvis ger landskapets invånare en god service. Vi deltar gärna i den diskussionen där vi närmare klargör vad som är det offentligas roll och vad som är det privata näringslivets roll. Det kommer jag närmare att belysa i mitt inlägg.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Vild var en intressant benämning i det här fallet. Om jag i den här frågan råkar vara lite engagerad och det tolkas som vild så är det rätt intressant. Jag har försökt lyfta fram de områden som jag ser att har problem. Jag måste också, eftersom jag inte får svar vare sig i spörsmålets skriftliga del eller i de hittills hållna anföranden, ställa ytterligare frågor så att jag får klarhet i dem. Jag är jätteglad om det visar sig att Ålands ekonomi befinner sig i goda händer. Suveränt, då har vi från lagtingets sida lyckats sätta press på landskapsregeringen och landskapsregeringen utför det. Men de svaren har jag ännu inte riktigt fått. Är det så att man blir vild för att man ställer frågor då blir jag ytterligare lite frågande. Det betyder väl att jag blir ännu mer vild då?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Gunnar Jansson

Bästa fru talman! Jag har under åren kunnat delta i många olika slags interpellations- och spörsmålsdebatter. Denna debatt avviker från det mesta av vad jag har varit med om tidigare. Ändå hör jag redan att alla förutsättningar för denna debatt finns för att den ska bli färgstark, innehållsrik och nyttig. De allmänna problem som vi kanske lider av här i vårt system är att spörsmål tas så högtidligt. Det är som om det skulle vila ett hot över det hela. Det blir lätt vi och de. Därför är jag mycket nöjd med första undertecknarens och presentatörens framställning som andades konstruktiv hållning. Jag hörde inte särskilt mycket av det som brukar vara, dvs vi och de. Så här långt tycker jag att de allra flesta är vi. Det är definitivt bra. Det som jag ändå kanske upplever lite säreget är att det handlar om hur man verkställer en budget. Jag måste villigt erkänna att när jag kom hit idag hade jag bara en liten aning om i vilken riktning detta gruppanförande skulle gå, för vi hanterar uteslutande förvaltningsfrågor. Parlamentet är ju egentligen inte till för att hantera sådana saker, även om sådant kan ingå i spörsmål. Det är jag fullt medveten om.

Jag kom hit med ett öppet hjärta och lyssnande öron. Så här långt är jag egentligen rätt så imponerad över hur det hela förefaller att kunna gå. Nämligen att förvaltning ankommer på regeringen. Vi här i lagtinget stiftar lagar, vi fördelar pengar och vi kontrollerar maktutövningen. Vare sig parlamentet eller dess grupper ska ägna sig alltför mycket åt förvaltande saker, så fungerar den här makttredelningen. Om det sedan går snett tillträder det tredje maktcentret in i bilden dvs rättskipningen. Men det är det inte alls frågan om nu.

Verkställighet av budget är en term som redan har använts flera gånger i debatten. Då kommer man lätt in på det som jag ibland brukar vidröra budgetens normativa effekt. Det har redan berörts här. Frågan återkommer hur, på vilket sätt, när o.s.v. Det går alltid tillbaka till frågan om budgetens normativa effekt. Sifferstaterna har en betydligt starkare normativ effekt, det är tvingande regler, jämfört med textdelen.

Jag brukar också ibland, med en viss saknad, tänka på ordningen i Norge där budgeten antas såsom en lag. Där är budgetens sifferstat lag och verkställs som lag. Hos oss har vi en lägre nivå på den normativa effekten eftersom budgeten antas i enda behandling. Men ändå har vi av tradition i landskapsförvaltningen vant oss vid att respektera budgetbeslut.

Av det här drar jag den slutsatsen, som minister Perämaa delvis var inne på flera gånger, att det är mycket önskvärt om mera av budgetens verkställighet kunde ske på normalt vis, dvs utgifterna ska normeras i budgetlagar eller och för landskapet bindande avtal. Vad därutöver är, är mer eller mindre ett undantag. Jag och vi känner alla till att det naturligtvis finns undantag. I den bästa av världar skulle det mycket gärna få fungera så och vi är på väg i den riktningen.

Under den här perioden har vi infört budgetlagförfarande som fenomen. Jag och min grupp välkomnar i hög utsträckning en fortsättning, allt inom ramen för den kapacitet som finns för att stifta budgetlagar. Ofta är de ganska enkla och banala så där kan man nog vara djärv och gå vidare med friskt mod.

Vad gäller det tekniska genomförandet av budgeten, här har tidsfaktorn också berörts i några inlägg, så är ju budgetåret, lika som kalenderåret, slutet. Det är oerhört viktigt att respektera det. Det är tre saker som är slutna här i livet; budgetår, kalenderår och skatteår. Mycket annat kan lite variera beroende på mänsklig aktivitet, men just de här tre faktorerna anses vara mera slutna är någonting annat. Därför gäller det att genomföra lagtingets beslut om budget under det här kalenderåret. Allt annat är undantag. Den förväntan om snabba puckar är mycket rimlig och naturlig. Vi alla besjälas ju av det. Hellre ett framtungt budgetförverkligande än ett baktungt. Såsom i övrig verksamhet är det ju alltid på det sättet. Det som sker, det sker inom förvaltningen och inom ramen för det som är möjligt för förvaltningen att genomföra, får jag hoppas och tro. Mycket mer än så kan jag inte som parlamentariker säga.

Vad gäller själva budgetens interna struktur så vet vi alla att den består av tre huvudsakliga komponenter; konsumtionsutgifter upp till 70 procent, transfereringar eller överföringar till knappt 20 procent och resten investeringar.

Vad gäller konsumtionsutgifterna handlar det huvudsakligen om landskapets egen produktion. Där anvisar budgeten, lika som budgetbeslutet, hur man skulle bredda repertoaren av dem som deltar i produktionen. Det måste också ske under ordnade former i en lagbunden förvaltning.

Fru talman! Konklusionen så här långt, som jag uppfattar debatten, leder till en ganska djärv slutsats. Jag får intrycket att det som nu debatteras bättre kunde höra hemma i utskotten. Vi har en berömd, men nästan inte alls använd, bestämmelse i 41 § 3 mom. lagtingsordningen, som säger att utskotten har rätt begära, inom sina behörighetsområden, de utredningar och upplysningar som är tillgängliga i förvaltningen och i regeringen och som utskottet vill ha till sitt förfogande. Man en parlamentarisk praxis som går ut på att vilket utskott som helst kan när som helst ta sig an ett ärende och gå in för en belysning av det som pågår i förvaltningen. Det här är den del av parlamentets kontroll av den offentliga maktutövningen som är helt normal och många gånger lika önskvärd och påkallad som jag i början sade att den här debatten tenderar att bli, färgstark och nyttig.

Den liberala lagtingsgruppen stöder regeringens åtaganden för att verkställa budgeten. Vi respekterar att det sker såsom skall ske i en förvaltning, tack. 

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Något förvirrad blir man när man hör vtm Gunnar Jansson i den här frågan. Han tycker att det är en färgstark och nyttig debatt men att den hör hemma i utskottet. Om det är en färgstark och nyttig debatt så är det är viktigt att den förs i kammaren så att alla som vill kan lyssna på debatten i sin fulla bredd. Jag får ändå intrycket att det här är lite onödigt för förvaltningen ska sköta verkställigheten av budgeten. Vårt system skiljer inte på regeringens och förvaltningens ansvar. Det är fortfarande samma organ som har ansvaret.

Angående budgetmakten och den normativa effekten, om vi tar detta med linfärjorna så kan vi tydligen inte lita på förvaltningens eller regeringens beredning av ärendet, eftersom det ärendet var lagstridigt. Det strider både mot arbetetslagstiftningen och mot kollektivavtalet. Jag håller med om att det finns saker att diskutera och att det är nyttigt.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Jag tror att jag i en replik kan svara på bägge frågor. Naturligtvis ska interpellations- eller spörsmålsdebatt föras i kammaren. Denna debatt kan och ska föras i lagtingets plenum. Det är alldeles klart. Det jag sade var att handläggningen av den typ av ärenden som spörsmålet innehåller kunde hanteras i utskotten. Jag gjorde skillnad på en debatt i kammaren och hanteringen av ärenden. Jag måste ärligt säga att i allmänhet så här långt i debatten har talarna riktat frågor till ministrarna. Jag sitter och lyssnar och försöker förstå men det är ministrarna som ska svara på sådana här saker.

Ltl Barbro Sundback, replik

Javisst, allra helst skulle vi vilja att finansminister skulle svara för hela budgeten. Han är ytterst ansvarig för den. Nu har det flutit ut att bli något slags delat kollektivt ansvar.

Visst är den normativa bindningen om budgeten viktig. Det är lite tråkigt att man inte från majoritetens sida, och tydligen inte från regeringens sida, vill berätta om vad dessa normer har för konsekvenser för vanliga människors liv. Hur ska det bli? Det är en väldigt konstig debatt där tydligen inte majoritetspartiernas representanter har något att säga, inte har finansministern något att säga och nu ska de enskilda ministrarna berätta hur det går. Nog verkar det som om man skulle behöva fundera över hur man vill förmedla konsekvenserna av budgeten, som majoriteten har tagit, till medborgarna.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Våra ministrar är vuxna och kunniga. Jag ska inte här försöka tippa hur de skulle ha besvarat den repliken från ltl Sundbacks sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag vill börja med att tacka kollegan Jansson för erkännandet att oppositionen har rätt att debattera landskapsregeringens fögderi eller bristfälligheter i fögderi i anledning av den av lagtinget antagna budgeten. Det är ju rimligt.

Jag förstod inte riktigt varför det skulle övergå till någon form av kabinettspolitik, icke debatt i utskotten. Vi sitter t.ex. inte i finansutskottet, vi har inte den möjligheten. Att andra utskott skulle behandla budgetfrågor av den här arten är väl lite svårt att förstå. Så den svängningen förstod jag inte?

Jag skulle vilja ställa en retorisk fråga. Vi har i budgetförslaget en minskning av driftutgifterna på 22 miljoner euro. När ska man börja genomföra denna 22 miljoner euros neddragning?

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Spörsmålsdebatten ska föras till plenum, det är alldeles klart. Jag har tolkat bestämmelsen i 41 § 3 mom. lagtingsordningen så att utskotten har behörighet att få upplysningar och därmed kunna debattera specifika ärenden, under landskapsregeringens behörighet, som handläggs av utskotten. Jag har absolut ingenting emot att parlamentet också på det här viset utövar kontrollfunktion, det är parlamenten till för. Som jag sade i början, spörsmål är en naturlig del i den parlamentariska vardagen. Jag skulle t o m vilja klä av en del av högtidligheten över dem. Jag har uppfattning och erfarenhet att detaljkunskaper blir djupare om man i ett utskott behandlar specifika förberedda ärenden än vad man gör här, när det gäller frågor och svar. Jag tycker att debatten så här långt mera har fått karaktär av en frågestund än en politisk debatt.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Redan som medlem av landskapsregeringarna hade jag samma uppfattning som vicetalmannen när det gäller spörsmålen. De är naturliga arbetsdokument för särskilt oppositionen, men egentligen för hela lagtinget, och ska också kunna användas för att reda ut huruvida landskapsregeringen genomför de beslut som lagtinget har tagit. Sedan kommer revisionen men det blir betydligt senare. Här är det viktigt att vi kan klarlägga huruvida budgeten har en chans att genomföras under det budgetår vi redan har passerat en fjärdedel utav. Det är det som är essensen i spörsmålet. Därför tycker jag att det är väldigt rimligt att man för debatten och ställer frågor hur landskapsregeringen avser att klara av de mest väsentliga och stora frågorna som egentligen mera har att göra med den här plenisalens intressen än ett enskilt utskotts intresse.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Naturligtvis är det så. Det här spänner över tusentals budgetmoment, det är alldeles klart. Samtidigt är det inte så lätt för en ledamot av lagtinget som tillhör regeringsblocket att svara på den typ av frågor som just nu hanteras i regeringen och dess olika avdelningar, enheter och myndigheter. Men naturligtvis kan och ska debatten föras här. Jag är den första att understryka betydelsen av att den kontrollfunktion som lagtinget utför verkligen fungerar och har de instrument som behövs för att den ska fungera.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun Carlson

Fru talman! Våra centerministrar har deltagit i svaret på spörsmålet angående budgetförverkligandet under det här året.

Den aktuella utvecklingen inom landskapsekonomin visar på att det är nödvändigt att ha en fortsatt framförhållning, en fortsatt långsiktig inbesparing och även strukturreformer. Det här är centergruppen helt med om i detta arbete. Vi försöker se till att hitta en balans för att upprätthålla en tillräcklig godtagbar samhällsservice. Man kan ha olika åsikter om vad det innebär. Men det är vårt ansvar också.

Det har myntats uttryck, det har också nämnts här idag redan, att 2009 skulle bli ett förlorat år ur ekonomisk synvinkel. När vi nu har fått höra om bokslutet får vi väl ändå erkänna att resultatet blev ett välkommet ljus i tunneln. Det förväntade underskottet krympte med 7 miljoner euro, till 17 miljoner i stället för 24 miljoner euro. Det är en förbättring som man ändå måste se positivt på. Man har ändå gjort någonting.

I ÅHS bokslut kunde man se samma tendens. För år 2009 blev det ett överskott på cirka 340 000 euro, så inte heller där blev det ett förlorat år. Det här tycker jag ändå att är lovande för framtiden, det går att göra inbesparingar. Men det är klart, om de fortsatta besparingsåtgärderna och budgetförverkligandet ska lyckas beror i hög grad på all personal inom olika enheter som ska förverkliga och verkställa det. En förutsättning för att kommande åtgärder ska lyckas är att personalen känner att de är med och att åtgärderna drabbar så rättvist som möjligt. Hur vi än ser på det så är alla strukturreformer och stora förändringar svårast för dem som drabbas. Det kan vara enskilda personer inom någon sektor eller inom personalen. Permitteringarna eller inbesparingarna, motsvarande två veckors lön genom frivilliga åtgärder, visar på att svårigheterna för att genomföra det här är stora. Det är så svårt att få det så att alla uppfattar det som rättvist. Det är också egentligen omöjligt att genomföra med hundra procentig rättvisa inom olika enheter eftersom vi har så många olika verksamheter. Vi har ändå sagt att det här ska genomföras. Jag vet att landskapsregeringen har jobbat väldigt mycket med att få fram regelverk och planer. Jag vet att det ännu inte är klart. Det är större svårigheter inom vissa avdelningar än inom andra avdelningar att få det här genomfört. Jag hoppas att man hittar tydliga regler så att personalen känner att de har ett gemensamt ansvar och vill ta ett gemensamt ansvar. Ibland är det mycket begärt men ska det genomföras så är det väldigt nödvändigt. Personalen måste känna förtroende för reglerna som kommer. Här finns mycket att göra.

I sitt svar anför landskapsregeringen, och det här säger man också i budgeten för 2010, att man ska genomföra olika organisationsförändringar i akt och mening att effektivera förvaltningen. Det här är säkert bra. Jag vill ändå säga att man får inte göra så att organisationsförändringarna i sig överskuggar besparingsåtgärderna. Det är viktigt att man inte gör organisationsförändringar som leder till att man tappar bort vad som händer.

Jag har förmodligen hört en anti-organisationskonsult säga; organisationsförändringar är väldigt ofta att betrakta som om man skulle ha flyttat om däckstolarna på Titanic när den höll på att sjunka, för att det skulle se bättre ut. Lika stor effekt har många organisationsförändringar i verkligheten och det tror jag på. Det blir ibland så.

Man säger också att man inom kansliavdelningen ska genomföra olika förändringar. Jag citerar; "förvaltningschefen frigörs från kansliavdelningen, får ett mer uttalat ansvar för den övergripande utvecklingen." Det här står i budgeten. Det här kan vi idag fundera på vad det betyder.

Jag är osäker idag angående självstyrelsegården och de 11 miljoner euro som vi i budgeten bestämde att skulle utredas. Det skulle undersökas huruvida det finns alternativ, hur man skulle genomföra det här och sedan skulle man återkomma till lagtinget. Jag frågar när vi får höra det?

Vi har också en fråga om att samordna IT-verksamheten i förvaltningen. Vi vet att systemen inom IT-verksamheten i ÅHS och landskapsregeringen inte är helt jämförbara. Frågan är om vi kommer att göra någonting åt det?

När det gäller förverkligandet så tycker jag ändå att kommunerna kan sköta sina åtaganden trots utebliven indexjustering.

Jag tycker att ÅHS har lyckats förverkliga budgeten. Man håller på att jobba med återstående permitteringslösningar, man jobbar med strukturförändringar och man försöker strama upp vård utanför Åland. Inom de avdelningar som återstår tycker jag att man har lyckats med de allmänna besparingarna. Jag återkommer igen till att permitteringarna är svårare inom vissa avdelningar än inom andra avdelningar. Jag ser att tiden har gått och vi har lovat att inte prata för mycket.

Jag tycker att det är bra att spörsmålsdebatten förs. Jag tycker det är viktigt, speciellt sådana här år, när vi vet att det är väldigt viktigt att följa upp hur budgetförverkligandet fortgår. Det är viktigt både för förvaltningen och för oppositionen. Därför är det synnerligen berättigat att ställa ett spörsmål. Jag tror att uppföljningen är synnerligen viktig nu när vi har en dålig ekonomi. Det är ändå inte länge till dess att vi ska ha en ny budget. Vi får väl räkna med att det kanske inte är slut på de hårda tiderna, de kommer att finnas kvar ett antal år, vilket vi redan hörde av finansministern, tack.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Det var ett mycket intressant anförande. Det är trevligt att höra att det finns ett stöd för resonemanget som vi för i oppositionen. Jag fäste mig dock vid en liten detalj, i ltl Carlsons anförande, som jag gärna vill ha ett förtydligande på. Ltl Carlsson uppehöll sig vid förvaltningschefens roll nu och i framtiden. Jag är inte riktigt säker på om jag uppfattar det som om man ska backa tillbaka från det som står i budgeten eller om det betyder något annat? Det skulle vara intressant att höra vad ltl Carlsson menade.

Ltl Gun Carlson, replik

Fru talman! Jag citerade en text ur budgeten där man säger att förvaltningschefen ska frigöras från kansliavdelningen. Jag sade ingenting om att man skulle ta tillbaka. Jag ställde en fråga om det här har varit bra. Vad har det övergripande ansvaret betytt och inneburit för förvaltningschefen, istället för att han som förut skulle sköta kansliavdelningen? Jag har inget svar på det.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag blir ännu mera konfunderad nu. Jag upplever det som att detta är en skrivning som kanske inte är helt och hållet verkställd ännu och att man funderar på framtiden. Ska jag förstå det som att ltl Gun Carlson menar att frigörelsen till att vara mera utvecklande och ledande av förvaltningen som helhet inte är positiv? Eller var det bara en retorisk fråga som kastades ut i luften?

Ltl Gun Carlson, replik

Fru talman! Kanske mera en retorisk fråga. Jag sade det till följd av den här omorganisationen. Man säger att man omorganiserar och vill omorganisera. Då måste man fundera på vad omorganisationerna leder till. Leder de till någonting överhuvudtaget? En omorganisation får inte i sig göra att det överskuggar andra frågor, i det här fallet har vi ekonomiska frågor. I en sådan här situation, när Åland har dålig ekonomi, borde alla omorganisationer kunna ha ett klart svar på att detta blir mer effektivt och kommer att spara pengar. Det är såsom jag ser det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Alla frågor är ju viktiga givetvis. Jag var något oförberedd på frågan om IT-samordningen i det här sammanhanget. Det exemplifierades ju inte vare sig i spörsmålet eller i svaret. Men också till den delen har landskapsregeringen vidtagit åtgärder vad gäller samordning av IT- systemen gällande centralförvaltningen och ÅHS. Vi har haft diskussioner och träffat de ekonomiskt ansvariga som leder ekonomiförvaltning inom ÅHS. Vi tror att vi har ett spår som leder till gemensamma system så att ÅHS fram till dess kan utveckla sina system och vi också. Vi hittar sedan varandra i slutändan, så att vi kan åstadkomma det som vi är ute efter, ett allmänt offentligt räkenskapsverk i sista änden.

Ltl Gun Carlson, replik

Fru talman! Tack för det svaret. Det ville jag gärna höra. Jag tog upp det för att jag försökte titta vad vi har lovat i budgeten. Spörsmålet handlar ju om en del av budgeten och en del av budgetförverkligandet. Sedan finns det massor av andra saker och detta var en sak som jag tyckte kunde vara intressant att hur det går med. Jag tycker att spörsmålsfrågorna och svaren diskuteras tillräckligt ändå. Jag ville också titta lite på andra saker.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! I mitt anförande tänker jag angripa saken på ett mer övergripande plan. Mina partikollegor kommer sedan att gå närmare in på de sakfrågor som anges i spörsmålet.

Problemet med att förverkliga strukturella förändringar och en ny ekonomisk politik handlar om ett stort antal enskilda mindre åtgärder men också om att kunna tänka stort och dessutom båda två samtidigt.

För att genomföra dessa förändringar krävs stort mod och en handlingskraftig och snabbtänkt regering som kan lägga sina särintressen, åtminstone delvis, åt sidan och se till Ålands bästa tillsammans. Den nu sittande regering som helhet har tyvärr inte uppvisat dessa egenskaper, inte ens bästa välvilja kan man påstå att det. Det är alltid förargelseväckande när man säger; vad var det vi sade. Men, jag måste säga det; vad var det vi sade vid regeringsbildningen 2007? Den som vill läsa vad jag sade kan göra det på min blogg: sundman.ax.

Jag hoppades dock att farhågorna skulle komma på skam, men så har icke skett. Man har inte lyckats bilda det starka lag som man skulle ha behövt för att orka i den här uppförsbacken som vi nu befinner oss i.

Ett väldigt talande exempel, som just i sammanhanget är en väldigt liten del men precis en sådan som är nödvändig i helheten, är frågan om matpauser och eller turlista på Töftöfärjan. Frågan föranledde t o m omröstning i regeringen! Inte ens i en sådan struntsak, ursäkta uttrycket, kunde man prata ihop sig om. För mig är det svårt att förstå hur i hela fridens namn man ska lyckas med alla de andra svåra frågorna och helheten.

Därtill visade sig att inte ens "den tumme som de bidde" kan förverkligas. Det kan nog krackla, måste man säga. När det gäller Töftöfrågan rekommenderas läsning av färjförare Ole Lundbergs insändare. Läs den och kom sedan och påstå att man inte borde ha tidtabell på linjen. Självklart, om man är medveten om den ekonomiska situationen. Snälla regering, ta ert förnuft till fånga i den här frågan!

Talman! Samtidigt som man bildar regeringslag och ett oppositionslag så måste man också ha publiken med sig, så att de inte lämnar läktaren och struntar i matchen. Så är det i detta nu, matchen är så urusel att folk reser sig och går ut. Jag har inte, under min tid i politiken, upplevt en situation där den folkliga förankringen är sämre och föraktet för politiker är större. Översatt till andra mer hetlevrade folk och samhällen är det närmast en revolution på fältet, om det nu undgått någon som vistas vid kaffeborden, på kalas i verkliga livet och i den virtuella världen där många ålänningar umgås. Alla dras över samma kam och förtroende är verkligen kört i botten. Även de partier som inte har del i soppan får sin beskärda del av sleven.

Att med den utgångspunkten få förståelse för svåra beslut och inbesparingar är etter värre. Att förverkliga budgeten blir ännu svårare.

Talman! Det finns ett talesätt som lyder: "Älska mig mest när jag förtjänar det minst." Vi kanske borde sätta upp en stor banderoll med texten på lagtingets fasad där det står; ”älska oss mest nu när vi förtjänar det minst”.

Mot bakgrund av situationen i relationen mellan regeringspartierna, mellan oss alla, våra huvudmän och Ålands folk så tog vi obundna initiativ till att bilda en samlingsregering för att alla goda krafter skulle kunna hjälpa till att få bort slagsidan. Men, förslaget föll inte i god jord. Centern och liberalerna väljer att fortsätta regera och försöka lappa ihop sina relationer. Det enda man kan göra är att önskan dem lycka till med den högoddsaren.

Nu vet vi i alla fall vad som gäller fram till nästa val. Vi vet troligen att det lagting som väljs till nästa höst ställs inför en ännu svårare uppgift än idag, eftersom mycket av de livsnödvändiga åtgärderna fortfarande lyser med sin frånvaro och eller redan är försenade.

Den budget som lagtinget fastställt är ett bra steg på vägen men om man snubblar redan i ansatsen i början på året, hur ska det gå då? Vi kommer, tillsammans med de övriga oppositionspartierna att fortsätta knuffa på i syfte att få igång regeringen. Det är jobbigt när det bara spottar och hostar i avgasröret. Men vi kommer inte att ge upp.

Centern och liberalerna väljer att, och får givetvis, stå till svars för detta i valet om 570 dagar, den tredje söndagen i oktober nästa år.

Talman! Jag vill också beröra den s.k. Skarvenaffären eftersom det är relevant i ärendet. Ingredienserna i soppan är till stor del just förverkligandet av budgeten och på vilket sätt man utgående ifrån ritningen (budgeten) bygger huset (för budgetåret). Det krävs hårda prioriteringar och disciplin i dessa ekonomiska tider. När man läser revisionsrapporten om hur det har gått när den fula ankungen blev till så häpnar man över den nonchalans över regler och lagar som varit rådande i förvaltningen i de olika skedena av projektet. Det är aldrig roligt och det måste generellt ses som ett misslyckande när detta måste polisanmälas. Men någon gång måste man sätta ner foten och utkräva ansvar annars fortgår denna nonchalans. Men man måste också fråga sig hur det känns som för merparten av alla tjänstemän som dagligen följer regelverket till punkt och pricka? Anmälan svider för många av oss, ungefär som när man desinficerar ett sår, men förhoppningsvis ska det leda till att vi läker på sikt.

När jag först hörde om polisanmälan, och inte hade läst rapporten, så reagerade jag på graden av åtgärd. Nu när rapporten har blivit offentlig och jag har fått höra den laga grunden för processen så ser jag det som självklart att det är rätt såsom skett. Det som hittills hänt med Skarven är dock bara några kapitel, historien tar inte slut här, vi har fortfarande problem att ta itu med när det gäller Skarven. Den måste börja fungera när de ekonomiska efterräkningarna pågår som bäst. Jag lämnar den diskussionen till tilläggsbudgeten.

Talman! Man kan konstatera att, när det gäller det vi diskuterar idag budgetens förverkligande, är det viktigt att förvaltningen ständigt förkovrar sig i budgetuppföljning och de regelverk som ligger till grund för detta. Det är ingen vits att vi här på bryggan, om man får kalla lagtinget så, strider om kurs, destination och fart om inte maskiner och roder fungerar. Just nu är det dessutom inte någon vidare stämning i maskinrummet bland personalen. Det är också en annan viktig kugge i helheten för att baxa ekonomin på rätt. Det är lätt att förstå dem när de själva har använts som sopborste för att sopa igen spåren efter regeringens oförmåga. Jag tänker på de permitteringar som majoriteten tvingats att ta till.

Talman! Avslutningsvis vill jag säga att vi hoppas verkligen att landskapsregeringen sätter alla klutar till och förverkligar åtminstone de inbesparingarna som redovisas i budgeten. Och att man fortsätter med all den kraft, även om den redan tryter, att göra ytterligare strukturförändringar som leder till besparingar och en sundare ekonomi på sikt.

Nyheten att 2009 generar ett underskott om 17 miljoner ska inte ses som en positiv nyhet. Alla röda lampor lyser fortfarande i kontrollrummet och larmet kan inte kvitteras är ännu, tack.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Låt mig börja med att föra en dialog med finansministern i anledning av vad han sade i sitt anförande för att sedan övergå till själva spörsmålet.

Finansministern sade att som siffrorna nu verkar utvecklas så kommer vi att ha en budget i balans 2013. Då skulle jag vilja att finansministern svarar oss; hur stor blir den procentuella minskningen i den nya 2013 års nivå jämfört med 2008 års nivå? Hur mycket minskar landskapets kostym procentuellt under den tiden? Jag är rädd för att det inte är så mycket, utan det är en lite skön kalkyl när det gäller inkomsterna. Jag hoppas att finansministern kan klarera detta någorlunda när vi säger att budgeten ska vara i balans 2013. Vilken inkomstnivå och vilken total utkomstnivå avser vi då i förhållande till 2008 års nivå?

Finansministern sade också att man genast, när budgeten var klubbad i lagtinget, tog man en genomgång i landskapsregeringen av alla punkter. Vad blev resultatet av den genomgången? Hur ser den förverkligandelistan ut? När ska man göra de åtgärder som ni då gick igenom och hur ska man göra det? Så att vi har en chans att någorlunda klara budgetmålen för 2010-2011 och 2012. När det gäller strukturförändringar så får vi tala om alla tre åren.

Finansministern meddelade oss också att istället för ett ackumulerande underskott på 24 miljoner i budgetförslaget för 2009 så kommer vi att ha ett ackumulerande underskott på 17 miljoner. Med enkel matematik, eftersom det budgeterade underskottet för budgetåret 2009 var 37 miljoner, betyder det att man har fått ner underskottet till 30 miljoner för det enskilda budgetåret. Det ger en väldig plats för oro, kära vänner. Det är 180 miljoner mark som vi talar om i ett minus för år 2009! Hur kan det finnas en enda person här i salen som stiger upp och skryter över det resultatet? Det är glädjande att det blev mindre än 37 miljoner, men det är långtifrån glädjande. Det är bekymmersamt när det gäller framtiden.

När jag analyserar resultatet på 30 miljoner ser jag är att nedgången i klumpsumman är ungefär den siffran på ett år. Det betyder att man har gjort mycket små inbesparingar. Den förlustökning man har gjort ligger i stort sätt på nedgången av inkomsterna. När vi har en nedgång i inkomsterna måste vi få nedgång i utgifterna också, särskilt när nedgången av inkomsterna är långvarig. Det är ju det som den här diskussionen huvudsakligen går ut på, att långsiktigt minska kostymen. Det om frågeställningarna i anledning av finansministerns anförande.

När det gäller spörsmålet frågar jag; har vi fått svar på vårt spörsmål? Det kom ett svar igår. Jag citerar Ålands radio; "landskapsregeringens omdebatterade beslut i december om inbesparingar på linfärjorna har överhuvudtaget aldrig verkställts och revs idag upp p.g.a. att det varken var förenligt med gällande kollektivavtal eller arbetstidslagstiftning. Man klarade inte att hålla vilotiderna. Vi är överambitiösa i vår spariver, säger Björn Ekblom på trafikavdelningen. Den enda konkreta inbesparing som hittills gjorts på linfärjorna är i bunkerkostnaderna på Töftölinjen där vi har haft en mindre linfärja nattetid säger Ekblom.” Nog förstår ni texten då i spörsmålet när det gäller den budgeterade inbesparingen på färjtrafiken som uppgår till 1,6 miljoner. Sedan får vi läsa i massmedia att landskapsregeringen har gjort vissa åtgärder, och om man har gjort andra åtgärder, men man kan inte förverkliga de beslut man har tagit. Hur kommer ni att klara av den här besparingen på 1,6 miljoner? Detta då utan att gå in på de stora strukturella förändringarna som vi i spörsmålets tredje stycke skriver om. Visst har vi orsak till att, på lagtingsnivå, föra den här diskussionen.

I frisinnad samverkans lagtingsgrupp förde vi diskussioner med landskapsregeringen bl.a. inom följande områden; skärgårdstrafiken, där vår inställning var att man snarast borde uppnå småtonnageavtal för hela den frigående flottan. Det kan erfordra att man först måste konkurrensutsätta linjerna. Därutöver bör tidtabeller och rutter ses över och eventuellt bör trafikkoncentrationer över Föglö övervägas. Det här har vi sagt därför att vi anser att för att upprätthålla minst samma nivå som vi har idag på trafikservicen till skärgården framöver och eventuellt en förbättrad sådan i form av kortlinjetrafik och snabblinjetrafik så måste man komma ner ifrån de nuvarande kostnaderna. Vi förstod att vi var överens med landskapsregeringen om de här diskussionerna och därför har man också skrivit om eventuell privatisering av linjerna i budgeten. Jag hoppas att vi kunde få lite mera konkreta besked om hur den här den nödvändiga saneringen är upplagd nu. När det gäller förhandlingar om avtalen kan vi inte tala om dem här i plenisalen för det är sådant som sköts på ett annat sätt.

Landskapsregeringens riktlinjer med det här arbetet vore väsentligt för att säkerställa den framtida goda servicen till vår skärgård, som är en av de viktigaste grundförutsättningar för att skärgården ska överleva, trots de dåliga oddsen.

Vi talade om en personalförsörjningsplan och att den bör inkludera en plan för förvaltningens minskning inom olika sektorer och en vägkarta för hur målet uppnås genom anpassning av avgångar mellan och inom de olika verksamheterna. Vi har tagit del av en ledande ritning till en personalplan. Den inkluderar inte de strukturella förändringarna och förändringarna mellan enheterna och avdelningarna. Det arbetet återstår också tydligen att göra. Vi vill gärna ha information om det.

Vi talade om jordbruksprogrammens revidering för att uppnå produktions- och tillväxtmaximering, en förutsättning för att få jordbruket på Åland att överleva och få så mycket areal som möjligt under produktion år 2015-2020. Då måste man få en modernisering av de stödsystem vi har och få jordbruket produktions- och tillväxtmaximerat. Våra företagare inom jordbrukssektorn är intresserade av det här, men med konservativ jordbrukspolitik så kommer det inte att gå.

Vi pratade vidare om omorganisering inom landskapsregeringens förvaltning för att uppnå samordningsvinster och renodla myndighetsplanering och upphandlarfunktioner. Det här skrev landskapsregeringen visserligen inte något om i budgeten, men vi förstod ändå att man var intresserad av att gå vidare på det här spåret. Är det någonting på gång eller inte? När kommer vi att se förverkligandet?

Herr talman! Ltl Johan Ehn ställde många frågor i sitt gruppanförande. Det var motiverade frågor som låg på den nivån som har att göra här i lagtingets plenisal, också enligt det replikskifte vi hade med vtm Gunnar Jansson. Kollegan Ehn uttryckte sin tacksamhet för de svar som kom och de svar som troligen ska komma. Jag vill varna landskapsregeringen till den delen att ni måste vara mera konkreta när ni svarar.

Talmannen

Tio minuter.

Jag är alldeles strax färdig. Finansministern själv talade om det kommunala spåret och angav att man hade en utredning tillsammans med kommunförbundet om konkreta åtgärder förhoppningsvis.

Minister Sjögren talade för socialvårdens del också om en utredning om hur man eventuellt så småningom skulle komma till en verkställighet. Genomförande var det inte frågan om i andra svar än i kansliministern Roger Erikssons svar som gällde förvaltningschefens arbete utfört på ett bra sätt, som jag förstår det, av omorganisationerna på kansliavdelningen. Ni hör att vi vill ha en hög nivå på konkretiseringsgraden av era svar.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi får återkomma till procenträkningsfrågar. Om det begärs att jag ska göra procenträkning så ska jag göra det, givetvis.

I samband med förhandlingarna med kommunförbundet under senaste höst inför budgeteringen där vi inte kom överens, så enades vi om att vi under budgetåret 2010 tillsammans ska jobba i en arbetsgrupp, inte utreda, för att komma fram med konkreta förslag för att ändra på lagstiftningen i kontaktområdet kommuner landskapet för att det ska leda till kostnadsinbesparingar och effektiviseringar för båda parter. Med det här i bagaget träffades vi en gång med kommunförbundet, men på kommunförbundets initiativ närmast så ville man diskutera mandatet för att bredda det något. Jag är fullt inne på det också. Avsikten är att komma till konkreta förslag som leder till det som vi alla är ute efter, serviceproduktion för mindre pengar.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för den kompletteringen. När det gäller 2010 års budget så finns det egentligen inte några besparingar angivna inom den här sektorn. Det är en långsiktig strukturell förändring som lyckligtvis allt flera av politikerna börjar inse att man måste göra.

Kökars dilemma framöver är en varningsklocka som ringer för oss alla. Det är flera kommuner som är på väg in i samma situation trots det mycket generösa landskapsandelssystem som vi har haft några år och fortfarande har. När det gäller den delen som inte resulterar i besparingar under 2010 och 2011 så har vi naturligtvis en förståelse för att man ligger mer på utredningsstadiet. Men när det gäller de konkreta åtgärderna som erfordras för 2010 är det ju bråttom, bråttom när vi har passerat 25 procent av året redan.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! I kontaktytorna kommunerna och landskapet föreslås det inte ytterligare inbesparingar förutom det som vi gjorde med lagstiftningen gällande indexjusteringen. För landskapets del sparar det pengar och kommunerna får något mindre inkomster. Det var sagt att det här arbetet skulle vara långsiktigt och kunna ge effekter längre fram. Det här kommer säkerligen att bli en av de stora samhällsfrågorna, kanske också en stor valfråga, hur vi tryggar den offentliga serviceproduktionen. Jag tror att det viktigaste är att det utförs ett gott arbete i den här frågan nu, så att vi når det som är bra på lång sikt.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Utöver detta vill jag understryka det, som kollegan Johan Ehn angav, att vi under den här diskussionen måste få svar, av det skälet att annars måste vi fortsätta att aktivera oss väldigt mycket i den här oron vi har för Ålands ekonomi. Jag hör till dem som inte tycker att vi ska lämna över en onödigt stor ekonomisk börda till nästa lagting. Bördan bör minimeras, den kommer ändå att vara stor. Därför vill vi skjutsa på landskapsregeringen med åtgärderna och stöda åtgärderna när de är politiskt tunga. Därför, herr talman, är det väsentligt att vi får konkreta svar på de större frågorna som ltl Johan Ehn har ställt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Det var ett intressant anförande. Jag ska ta fasta på några punkter i den här korta repliktiden som ges.

En sak som lyftes upp var t.ex. linfärjorna och besparingskraven där. Landskapsregeringen kan inte verkställa ett beslut som inte är lagligt. Det låter sig inte göras. Det är därför som beslutet helt enkelt ändrades. Visst finns det inbesparingar inom linfärjetrafiken det oaktat. Vi har eko-körning som på årsbasis sparar åtminstone över 80 000 euro, vi använder mindre färjor, vi håller på att strukturera om arbetstiden, och vi sätter in pauser på Töftöfärjan på helgerna och därigenom har vi möjlighet att friställa två personer. Visst tycker jag att det sker en hel del.

När det sedan gäller spörsmålet för övrigt så delar jag inte alls den här sifferexercisen som spörsmålsställarna har tagit fram. Jag återkommer med detta.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag hoppas att minister Thörnroos delar uppfattningen om siffrorna i den budget som landskapsregeringen har att jobba efter och som landskapsregeringen har tagit. Minister Thörnroos säger att landskapsregeringen inte kan genomföra olagliga åtgärder. Vem har föreslagit olagliga åtgärder? Vem har beslutat om olagliga åtgärder? Det är landskapsregeringen som har beslutat det och så säger man att man inte kan genomföra sina egna åtgärder för att de beslut som de har tagit resulterar i olagliga lösningar. Det är en politik som åtminstone inte jag kan understöda. Det är självklart att beredningen av varje beslut i landskapsregeringen både utgående från det tjänstemannaansvar som våra ministrar har och det tjänstemannaansvar som beredande tjänstemän har. Man kan inte ta sådana beslut helt enkelt.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Jag återkommer till siffrorna som t.ex. nämns för sjötrafikbyrån, en minskning med 1, 6 miljoner euro. Jag delar den inställningen med att strukturella förändringar måste göras inom trafikavdelningen. Där är vi nödd och tvungna. Men jag tycker inte att det är riktigt okej att ta grundbudgeten och jämföra den med 2010 års budget när man där emellan har haft två tilläggsbudgeter som har minskat ner utgifterna med över en miljon. Det var det jag ville säga. Men jag delar naturligtvis de synpunkter som finns, att det som finns skrivet i budgeten ska verkställas och att vi ska ta den här situationen och verkställigheten på största allvar. Det är också min intention att göra som ansvarig minister för trafiken.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Ja, det kan vara skäl för minister Thörnroos att fundera på sitt anförande och svara på hur stor procent av den budgeterade sänkningen av kostnaden för linfärjorna har den här landskapsregeringen nu beslutat om för 2010, också med beaktande av de kostnadsökningar som har varit? Hur stor procent har man nått av besparingen för den reguljära färjtrafiken under hela 2010? Hur mycket har man fattat beslut om att genomföra av den minskning man i budgeten har för driftskostnaden för den reguljära färjtrafiken?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Trots att ltl Johan Ehn började den här debatten med att läsa upp klämmen i spörsmålet och trots att den också har funnit en längre tid i skriftlig form så verkar det inte riktigt som om landskapsregeringen skulle ha läst den. Det frågas ju på vilket sätt, med vilka beslut och i vilken tidsordning tänker man förverkliga besparingarna i budgetförslaget detta år. Det är huvudfrågan.

Vi fick ett delsvar på den sista frågan av finansminister Perämaa. Det var omöjligt att säga i vilken tidsordning man skulle göra det. Det ska jag återkomma till.

Tittar vi på det skriftliga svaret så står det så här; ” landskapsregeringen beskriver därtill under flera avsnitt i den allmänna motiveringen hur arbetet genomförs inom de olika fackområdena”. Det man hänvisar till är budgetförslaget. På sin höjd borde det stå hur man planerar att arbetet ska genomföras. Mig veterligen, var det ingenting som genomfördes just då. Det som också gör mig förvånad, men som ändå visar på infallsvinkeln i arbetet från landskapsregeringens sida, är när man i fortsättningen skriver att man konstaterar att arbetet nu bedrivs ute på avdelningarna. Man driver synbarligen inte på det själv från politisk nivå, utan man konstaterar att det händer något ute på avdelningarna.

I det följande stycket sägs det att för att koordinera vad som händer så upprätthålls en åtgärdsplan. Det är ju oerhört diffust. Det enda som egentligen lite är på detaljnivå är inbesparingarna som motsvarar två veckors avlöning. Det är det enda konkreta som tas upp i svaret. Till skillnad från stora delar av oppositionen så har jag inte kritiserat landskapsregeringen för det beslutet. Jag tycker det är bra att man försöker göra någonting. Sedan kan man alltid ha synpunkter på om det är bra eller dåligt. När man gör något ifrån landskapsregeringens sida så vill jag åtminstone inte kritisera det.

De sparförslag som ska göras framkommer av budgeten; bl.a. fiskodlingen i Guttorp, avbytarverksamheten och Ålands försöksstation osv. Näringsminister Mattsson kanske kan förklara för lagtinget på vilket sätt man jobbar med dessa frågor? Det skulle vara intressant att veta.

Jag blev väldigt positivt överraskad när jag läste vad som stod under sjötrafiken i budgetförslaget för detta år. I stort sett samtliga färjor skrev landskapsregeringen att skulle operera under entreprenad t.o.m. Ejdern, Gudingen, Skiftet och Alfågeln nämndes. Där väntar jag med spänning på ansvariga ministrar Thörnroos anförande.

Det är mycket möjligt att det görs någonting ifrån landskapsregeringens sida. Men när det gäller den här typen av frågor som färjtrafiken så det enda som framkommer i media är denna ”skarvsoppa” som minister Thörnroos hela tiden tillför nya ingredienser i. Det är mycket möjligt att det finns annat men då är det viktigt att man kan förklara det för lagtinget på ett bra sätt att så här gör vi och i den här tågordningen.. Alltså, på vilket sätt och med vilka beslut och i vilken tidsordning?

Herr talman! Om man ska ha en handlingskraftig regering så finns det vissa grundläggande faktorer som måste uppfyllas. För det första anser jag att man bör ha en gemensam värdegrund och man bör också ha en gemensam världsuppfattning. När man har det leder det till att man har en gemensam handlingskraftig ekonomisk politik. Så är det inte nu. Det är små struntsaker som stoppar upp allt. Lunchrasterna på färjorna nämns som det klassiska typexemplet, men det finns många, många andra exempel. Enligt mitt synsätt är det på grund av att särintressen styr. Ska man komma ifrån det så måste landskapsregeringen ha en gemensam syn. Hur vill vi ha Åland och vad måste göras? Sedan slår man in på en strategi och så håller man fast vid den strategin.

Tidigare lantrådet Ragnar Erlandsson sade en gång till mig; att vara i landskapsstyrelsen är som ett maratonlopp. Det står folk på sidan och gapar och distraherar men det gäller att stå fast vid kursen och målmedvetet tuffa på. Det var 19 år sedan som han sade det här åt mig så jag kan inte svära på om jag återgav det ordagrant.

Jag tror att det är viktigt att hålla fast vid beslut som följer en fastslagen strategi och inte låta särintressena styra.

Finansminister Perämaa sade i början av sitt anförande; skulle vi inte tro att det finns en majoritet för sparbesluten så skulle vi vara bekymrade. Men vi är inte där, som han uttryckte sig. Då är min fråga till landskapsregeringen; var är ni då?

Herr talman! Det var omöjligt, trots att det var sju repliker som riktades till finansministern, att få konkreta exempel på vilka sparåtgärder och vilken tågordning man tänker ta dem. Jag har sagt det många gånger, jag vet att finansministern säkert tycker jag är tjatig när kommer med det igen, men i remissdebatten år 2008 sade finansministern och framförallt näringsministern att lågkonjunkturen inte kommer att drabba Åland. Alla andra drog i bromsen så mycket man orkade, man strukturomvandlade, rationaliserade och försökte anpassa sig så hastigt som möjligt. Men ansvarige minister tyckte att detta inte kommer att drabba Åland. Det ledde till att år 2009 blev ett förlorat år på många sätt. Oron är stor att också 2010 blir det. Då hamnar nästa landskapsregering och lagting i en nästan hopplös situation.

Det är, värderade landskapsregering, mot den bakgrund som det här spörsmålet ska ses och inte skojas bort. Det finns en stor oro, den oron kan skingras om man på ett bra sätt förklarar vad man tänker göra. Istället förefaller det som om landskapsregeringen var ganska oförberedd på hur man skulle förverkliga sina sparförslag. Det fanns egentligen ingenting klart. Av de förslag som har lagts, som det har kommit fram tidigare när det gäller linfärjorna, så var t.o.m. vissa förslag olagliga. Man måste ju ha sådana saker klara innan man lägger förslagen.

Vtm Gunnar Jansson sade i sitt rätt så filosofiska anförande att det ofta blir vi och de. Jag måste ändå säga att skulle vi ifrån Ålands framtids sida vara ansvariga för finanspolitiken så skulle man nog se till att man hade allt planerat och att man kunde trycka på verkställighetsknappen så fort lagtinget har tagit sitt beslut med budgeten för detta år. Efter tre månader förefaller det fortfarande som om landskapsregeringen inte riktigt skulle veta var knappen är. Det här håller inte längre.

Vtm Gunnar Jansson pratade mycket om budgetåret, att man hade hela året på sig att få detta på plats. Men det håller ju inte heller. Tittar vi på den röda boken, budgetförslaget för detta år, så är det i runda tal 22 miljoner euro som ska tas bort ifrån driften. Det är ju jättemycket pengar! Det är egentligen ett otroligt belopp! Då går det inte att komma i november och börja försöka göra någonting. Det är mot den här bakgrunden som jag vädjar till att ni ska se det här spörsmålet. Att det är hög tid att göra någonting nu tror jag att liberalernas gruppledare, och tillika vtm Gunnar Jansson, nog inser.

Herr talman! Klockan är lite lustig därför frågar jag om tiden.

Talmannen

Två minuter kvar.

 

Vid ett tillfälle igår hade jag möjlighet att ta del av en ganska intressant diskussion om hur man kunde effektivisera förvaltningen med hjälp av IT. Det är inte bara att effektivisera förvaltningen utan att också göra den mer kundorienterad. Jag tror att finansministern vet vilken diskussion jag tänker på. Man skulle skapa en tjugofyratimmars myndighet, där folk kan gå in när som helst och göra sina ärenden på samma sätt som inom bankväsendet idag. Här har tyvärr landskapsregeringen blivit ganska långt efter. Finland var en föregångare när det gällde detta tidigare. Där har man också där halkat efter men tagit krafttag igen. Här förefaller det ifrån landskapsregeringens sida som om det inte riktigt skulle finnas någon fastslagen strategi för hur man ska jobba vidare med det här.

Vi inser alla att om en medborgare kan gå in direkt på landskapsregeringens hemsida och interaktivt fylla i sina blanketter och göra sina ansökningar så är det självklart att det leder till stora besparingar inom förvaltningen. Det förefaller ifrån landskapsregeringens sida som om det skulle finnas en rädsla för att ta den initiala kostnaden. Det är klart att det är en liten initialkostnad. Små initiala kostnader för att göra stora besparingar på sikt måste vi kunna ta. Det måste tas innan det har gått så långt att vi har så snäva budgetramar att det inte finns något rörelseutrymme överhuvudtaget mera.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det sista var en diskussion som föregick i finansutskottet i går. Ltl Anders Eriksson tar väl tillfället i akt att, under den begränsade tid man har för att anföra om spörsmål som gäller ekonomin, passa på att marknadsföra sin egen hemställningsmotion om IT-utveckling. Det är ju förstås bra det också.

Man tar en strategi och så följer man den, sade ltl Anders Eriksson. Den röda boken, budgeten, är just den strategin. Den tog landskapsregeringen i oktober. Den förelades för lagtinget att behandlas, diskuteras och möjligen förändras. Men den godkändes i princip i sin helhet. Strategin är lagd. Jag och vi har upprepade gånger sagt att det är den strategin som vi följer. Jag säger igen att vårt arbete är att verkställa den.

Ltl Anders Eriksson, replik

Talman! Jag konstaterade det förut och jag konstaterar det igen, finansministern är ovanligt personlig idag och kommer gärna med små tjuvnyp. Jag nämnde ingenting om att det var min motion som låg i botten till den här diskussionen. Det jag ville peka på var ett medel som landskapsregeringen har för att spara pengar på sikt. Det är ett medel som jag hoppas att landskapsregeringen kan använda sig av. Det var det som jag sade.

Finansminister Perämaa säger att den röda boken är strategin. Det är jag mycket väl medveten om. Men märkväl, det här spörsmålet handlar om landskapsregeringen följer sin strategi. I vilken tidsordning och med vilka beslut tänker man förverkliga budgeten? Det har fortfarande levererats oerhört magra svar på den synnerligen centrala frågan.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Om vi återgår till det som rörde strategin och det om ltl Eriksson sade, att man ska följa strategin och att man kopplat till det ska uppfatta spörsmålet och anförandena som ett stöd för att man följer budgeten eller strategin. Till den delen vill inte jag vara kritisk till det. Jag tycker själv att det finns skäl att diskutera ekonomin här i lagtinget när möjligheten ges till det. De omvälvningar som sker, i och med finanskrisen och de kraftigt sjunkande inkomsterna, är sådana som rimligen bör intressera. Jag ifrågasätter inte alls själva diskussionen. Jag ifrågasätter bara det att man misstänkliggör landskapsregeringens vilja att genomföra det som är strategin. Jag upprepar igen; den ska verkställas.

Ltl Anders Eriksson, replik

Utfästelsen att det skall verkställas är bra och förhoppningsvis mer därtill, för det krävs ju om vi ska få budgeten och samhällsekonomin i balans på sikt.

Det är klart om finansministern vill se den här diskussionen som ett stöd så tycker jag att han kan göra det. Vill han se det som en kyrkstöt kan han också göra det. Han sade i nästa andemening att vi vill misstänkliggöra. Vi försöker säga att vi känner en oro för att också 2010 ska rinna iväg. Det är stora beslut som ska tas, det vet finansminister Perämaa som skärgårdsbo, om man ska få ut färjor som Skarven och Alfågeln på entreprenad. Det är just den strategin som landskapsregeringen själv har skrivit i den röda boken. Det går inte att stå och fundera, nu i april på vad man ska göra, om det ska bli några inbesparingar överhuvudtaget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Det finns en uppdelning i majoritet och opposition. Sedan kan man diskutera hur homogena de här grupperna är. Det som spörsmålet handlar om verkar vara minsta gemensamma nämnare. När jag först läste det här spörsmålet och frågorna; på vilket sätt, med vilka beslut och i vilken tidsordning kommer man att förverkliga budgetförslaget för 2010, så tänkte jag att det enklaste för landskapsregeringen skulle ha varit att, för det första, hänvisa till finansförvaltningslag 2 § och 3 § och års bundenhetsprincipen, d.v.s. när man budgeterar så budgeterar man för ett år. Därmed har lagtinget omfattat budgeten. Även om det fanns reservationer och förslag till omröstning så är det lagtingets budget som ska förverkligas.

Det andra alternativet hade varit att skicka med budgeten som bilaga till detta svar. Där finns ju alla de här detaljerna som ltl Johan Ehn till sin överraskning fick höra här, att det var spännande.

Vi kan ju repetera den budgeten. Nu har jag den inte kopierad till alla.

Naturbruksutbildningen vid Ålands naturbruksskola är under strukturella åtgärder. Gymnasieutbildning är långt på gång. Fiskodlingen i Guttorp, avbytarverksamheten, förvaltningsreformen av den allmänna förvaltningen, där det sammanlagt är frågan om hundratalet tjänster som fasas ut och ombildas under några år. Konkurrensutsättning av olika trafikmedel som vägdistrikt osv. Bolagisering av Möckelöområdet, översyn av lagstiftningen när det gäller kommunerna, organisationsreform i Ålands hälso- och sjukvård, där är frågan seg i och för sig, men det är i alla fall på gång. Kommunerna och kommunalbeskattningen, diskussion om TV-avgifter och upphovsrättskostnader är på gång, ÅMHM, lagstiftningsåtgärder när det gäller det sociala området på många olika sätt.

När man talar om förlorade år så kan man konstatera att en del här i oppositionen talar varje år om förlorade år. Man frågar sig om det är deras egna år de pratar om eller om det är landskapets?

Ser vi på de senaste två åren, trots en mycket, mycket djup nedgång i finsk exportindustri och därmed i vår finansiering, så har vi haft en ganska hög nivå inom byggverksamheten. Vi har haft en oroande ungdomsarbetslöshet, men i allmänhet har man lyckats skaffa fler gymnasieplatser. Man har lyckats på olika håll, man hade skaffat mera arbetsplatser. Vissa företag har klarat sig bra p.g.a. skattepolitiken i Sverige, som har gett disponibla inkomster för färjresor och upplevelser på Åland osv. Sedan finns det orosmoln när det gäller PAF och banksektorn osv.

När det gäller utvecklingen i vår omvärld på tjänstemarknaderna så finns det utvecklingsmöjligheter. Därför är det viktigt att man ser på utvecklingen på lantbrukssidan i förhållandet till livsmedelsklustret.

När det gäller besöksnäringen och KK-husets möjligheter så trots en lågkonjunktur har verksamheten faktiskt kommit igång. Det ser lovande ut. Så varför denna rädsla som ltl Johan Ehn uttryckte här? Jag förstår att det finns oro, men är man rädd så blir man lätt passiv och förfaller till ”olyckskorperi”. Ltl Johan Ehn sade här när han specificerade klämmen, alltså på vilket sätt, vilka beslut och vilken tidsordning, det är rena förvaltningsfrågor som han översatte till politikerspråk och sade att det skulle vara krafttag, beslut och bevis. Det är väl okej att börja med. Men då är frågan var ska kraften användas? I vilken riktning ska man gå? Vad är det man ska bevisa? Ska man bevisa att det finns kapacitet och förmåga i det åländska samhället, inklusive förvaltningen, att styra Åland i rätt riktning? Ska man diskutera näringspolitiken och se vad vi kan göra av landsbygden, skärgården och de näringar som vi har? Ska vi diskutera tjänstesektorn, upplevelseindustrin och den offentliga sektorns dimensionering? Där ser jag landskapsregeringens utveckling som att man nu håller på att ta ner den offentliga sektorn på landskapsnivå långsiktigt med cirka 20 miljoner euro, tio procent av klumpsumman. Det finns en diskussion med kommunerna som inte behöver leda till en kommun eller fem kommuner, utan det kan leda till en kommunreform när det gäller de olika nivåerna. Ser man på kostnaderna per capita i de olika kommunerna inom viktiga områden som tekniken, socialtjänsten och utbildningen så kan man dra slutsatsen att en samordning av den kommunala verksamheten och en effektivisering skulle kunna spara i alla fall 20-30 miljoner. Så mycket effektivitetsluft finns det i vårt system som vi borde ta oss an. Det inkluderar naturligtvis alla kommuner även om vissa kommuner är väldigt effektiva på vissa områden.

Inte har jag en roll som opponent i oppositionen och försöker dra åt det hållet. Men jag tycker ändå att ska vi i lagtinget försöka hitta vägar ut ur den här krisen och göra samhället bättre när det gäller den offentliga verksamheten och politiken så är det just de konkreta besluten och strukturförändringarna man måste tala om. De finns faktiskt i den här budgeten. Jag vet inte om det finns behov av en tilläggsbudget till den delen men i alla fall har vi stora möjligheter.

Talmannen

10 minuter.

Den andra delen som jag tänkte komma koppla till budgeten gäller stimulansåtgärderna som gäller underbalansering av budgeten under kommande år. Det är ganska naturligt.

Skatteåtgärder, när det gäller allmänna avdraget, bibehållna förmåner i allmänhet för individen. Vi har barnbidrag och olika riktade barnomsorgsstöd som är på gång. Vi har hushållsavdraget som naturligtvis kunde vara större och större och större och större. Där finns det alltid utrymme för kravmaskinerna att producera motioner. Men om vi ska balansera samhällsekonomin och stimulera utvecklingen och samtidigt vara effektiva så kan vi inte ge allt åt alla, den debatten har vi fört här.

Det är ganska höga investeringsnivåer i samhället. Det byggs också sådant som inte direkt ger lönsamhet men stärker den åländska profilen såsom Sjöfartsmuseet. Många vill och en del vill inte ha besökscentret i Bomarsund. Golfbanan är en annan sak och där förs debatten vidare.

Vi har hälso- och sjukvård på hög som rationaliseras och effektiviseras men där vi ska ge samma förmåner. Vi har utbildningsplatser för ungdomar. Vi behöver göra någonting åt näringspolitikens samordning, arbetsplatser och förnyelse. Men där finns anvisningar i budgeten.

Herr talman! Om jag återknyter till det ursprungliga. Budgeten är årsbunden och det måste vi här i lagtinget tänka på när vi behandlar budgeten. Nu bestämmer vi vad som ska göras i ett visst område under året. Sedan är alla nyfikna och vill veta vad som klämmen säger, på vilket sätt, med vilka beslut och enligt vilken tidtabell, det är klart att alla vill veta det. Kanske man kan informera mera i detalj om detta. Men om man tar detta med färjorna och lunchpauserna så fanns det en vilja att spara. Om det inte gick på ett visst sätt på grund av lagstiftningen så kan man dra två slutsatser. För det första; lagstiftningen på det här området är snårig och binder oss till väldigt mycket. För det andra; man kan t.ex. införa tidtabeller. Nu ska inte jag säga något konkret om beslut och tidtabeller. Lagtinget ska säga i vilken riktning man vill gå. Vi måste spara på skärgårdstrafiken och vi måste spara på mycket annat. Det ska vi backa upp. Det har lagtinget gjort med budgeten. Därför tycker jag att också oppositionen ska föra den konkreta politiken, och inte bara säga att det ska vara kraft och kraft och kraft. Använder man den inte på rätt sätt så blir det resultatlöst även om det är kraftigt resultatlöst, tack. 

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! När jag i slutet av mitt anförande pratade om kraft så pratade jag om kraft, beslut och handling. Kanske inte så mycket om bevis. I och för sig är väl handling ett bevis på att man har haft de två andra, kraft och beslut. Det är intressant att notera att det finns en viss skillnad i syn på spörsmålets nytta. Ltl Olof Erland ger sin syn på det hela. Jag noterade att den synen är ganska annorlunda mot det som gruppordförande vtm Gunnar Jansson gav uttryck för och likadant vad ministern Mats Perämaa gav uttryck för. Så kan det vara.

Visserligen är också budgeten årsbunden, som ltl Olof Erland var inne på. Samtidigt presenterade man också planer som är mera långsiktiga än enbart årsbundna i den budgeten. Man måste också visa på att man kommer någonstans. För vår del handlar det mera om oro, om vi ska använda oss av semantik, eftersom vi har sett 2008, 2009 passera och ännu har vi inte sett de konkreta resultaten.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! På den tiden jag var i opposition så var jag mycket fascinerad av spörsmålet som instrument. Det var viktigt och bra. Intar jag den positionen nu så säger jag samma sak men för debattens skull. Jag debatterar de frågor som jag tycker är intressanta, sjöfarten, posten, PAF, näringslivet och den offentliga sektorn o.s.v. Det är ett komplement till tidigare debatt. Det är där vi har våra utvecklingsmöjligheter. Det är inte bara elände och förlorade år, utan en kris ger lika mycket möjligheter. Vi håller på att reformera den offentliga sektorn ganska ingående. Hittills har man lagt på och på. Det har varit en rakt uppåtgående kurva. Nu går kurvan ner med 100 personer från 1800. Det är besvärligt att göra det men det kommer att bli bättre på sikt. Vi kommer att ha råd med utbildning och hälso- och sjukvård, det är det viktiga.  

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Mitt anförande var enligt ltl Erland inte tillräckligt konkret, om jag förstod diskussionen är rätt. Vi ifrån oppositionens sida borde inte ha visat vad vi konkret vill. Det håller jag överhuvudtaget inte med om. Jag stödde ju de bitarna som vi också stödde i budgeten. När man vill diskutera posten, som ltl Erland nu tar upp, så gärna för mig, det exemplifierade jag i mitt anförande. Var finns regeringens arbete när det gäller att åstadkomma en tydligare rollfördelning mellan offentligt och privat? Inte har jag sett att det finns ett sådant svar heller i det spörsmålssvar från den regering som ltl Erland stöder. Kanske det kunde ha lyfts fram eftersom det finns i budgeten.

Sedan har vi olika syn vad som gäller att vi ska kunna få bevis här i lagtinget på vad som händer i form av handling. Jag tror att det är nödvändigt i den här situationen om vi ska få en livskraftig debatt, som ltl Erland var inne på.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Skulle vi inte ha olika syn så skulle det inte finnas mycket att diskutera. Jag kunde höra inte om det var posten eller påsken?

(Från salen Johan Ehn: Posten)

Posten har genomgått en strukturförändring vad gäller aktiebolag och det hoppas jag att går vidare.

När det gäller påsken så är det en glädjens högtid. Visst var ltl Ehns anförande bra. Dessutom citerade jag fel. Det var resultat i stället för bevis. Jag ber om ursäkt, det var ju mycket bättre när jag hörde det.

I den vidare debatten borde vi diskutera sjöfarten, livsmedelsindustrin, jordbruket och infrastrukturen inklusive posten.

Jag avslutar jag med Glad påsk!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Många frågor ställs, för den mest positiva kan man säkert uppfatta att också vissa svar ges. Det är ganska glest mellan raderna i de svar som ges om budgetförverkligande från landskapsregeringens sida angående budgeten 2010. Många har uttalat en viss oro, kanske också frustration. Naturligtvis har inte oppositionen samma insikt som landskapsregeringspartierna som sitter runt bordet och säkert klurar på de här frågorna också. Det är därför oppositionen naturligtvis har ställt spörsmålet för att veta att vi är på rätt väg och att man överhuvudtaget är på väg att göra förändringar.

Man efterlyser kraft, beslut och handling. Jag vill också sälla mig till den skaran som uttrycker det.

Även om vi har mindre pengar i börsen är vi alla måna om, utifrån det perspektivet som vi lever i, att ha en god samhällsservice.

Ett område som är väldigt högt prioriterat för ålänningar, för att inte säga högst prioriterat, är sjukvården. Jag har själv möjlighet att sitta med i styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård. Där har vi brottats med vår givna ram för att förverkliga en god samhällsservice till ålänningarna. Det arbetet startade vi upp redan under fjolåret när vi fick reda på ramen för 2010. Ganska sent fick vi egentligen den rätta ramen, det var samma dag vi hade vårt budgetseminarium. På det viset blev det arbete också kanske lite förlängt.

Många beslut har tagits som inte vi ifrån oppositionen ha varit med och bidragit till när det gäller inbesparingar. Men vi har haft andra prioriteringar här i salen för att kunna upprätthålla en god samhällsservice inom ÅHS. Vi har kanske dragit ner på andra sidor inom landskapets budget i stället. En majoritet har gått in för att vidta en hel del åtgärder. Vi har också varit med och förverkligat det, efter att landskapets budget lades i december i fjol. Vi har förberett och förverkligat en stängning av Övergårds. Vi håller som bäst på att tampas med att omvandla semesterpenningen till permitteringar eftersom de flesta, som har uttalat sig i det ärendet, hellre vill bli permitterade än att ta ut ledighet. Man inväntar styrelsens beslut om att kunna permittera. För det var vårdpersonalens vilja enligt de personalrepresentanter som sitter med på styrelsemötena. Alla har inte råd att ta ut ledighet, blir man permitterad så faller det ev. något annat stöd ut.

Vi har dragit ner på hälsovårdarberedskapen i skärgården och på föräldrakurser. Det har blivit färre tjänster än vad som önskades. Det behöver inte i och för sig vara fel, men det har förstås en betydelse för verksamheten. Vi har höjt avgifterna. Vi har en grupp som vi kallar för ROR-gruppen som ser över organisationen. Vi har tagit ett betydligt större grepp runt hela organisationen och eventuellt framtida strukturella förändringar. Vi hade den här veckan ett möte om vad som är möjligt inför 2011. Vi har också fått en ram, åtminstone på tjänstemannanivå, som visar att vi ska ner ytterligare cirka 2 miljoner euro för 2011. Det betyder ganska stora inskränkningar i verksamheten och i den här samhällsservicen.

Det här är de förändringar som vi har gjort beträffande budgetförverkligandet. Det är ganska tuffa tag. Jag tror inte att det är någon, inte ens ifrån majoritetspartierna som har tyckt att besluten har varit särskilt klädsamt att ta. Det är jobbiga beslut. Vi har alla blivit kontaktade av människor som är berörda och nu inte kommer att få av vissa typer av service.

Om man sätter det i relation till det som vi har hört idag att är på gång vad beträffar de konkreta strukturella förändringar, då känner jag att det är lite orättvist, faktiskt. Vi inom ÅHS jobbar, för att använda landskapsregeringens eget uttryck, stenhårt med de här förändringarna. Jag har inte hört på vilket sätt man t.ex. gör inbesparingar inom trafikavdelningen. I budgeten och i finansutskottets betänkande står det att man ska bjuda ut vissa linjer och färjor på entreprenad och det gick vi alla in för enhälligt i lagtinget. Har vi sett några anbudshandlingar ännu? Har någon sett någon annons i tidningen? Inte jag.

När det gäller kortrutter och möjligheten till katamaran, har vi sett sådana protokoll ifrån landskapsregeringen? Jag har inte sett sådana protokoll.

Man talar också om minskade utgifter. Man pratar om att biljettpriser ska höjas, vilket jag tror att det har gjorts.

Löneutgifterna ska sänkas och man ska ändra på arbetstidsplaneringen, vilket man får back på som vi kunde läsa i media den här veckan. Vi har ungefär samma inbesparingskrav, 1,5 miljoner euro, både inom ÅHS och inom trafikavdelningen. Jag upplever att vi tillsammans, majoritet och opposition, i ÅHS styrelse har jobbat stenhårt för budgetförverkligandet. Men jag upplever att man inte har gjort det inom t.ex. trafikavdelningen. Det här vill jag ha ett svar på, bästa vänner, innan jag säger Glad påsk till er. Det här måste vi få ett svar på, huruvida vi ska jobba för nästa år. 2010 års verksamhet ligger som grund för nästa års budgetarbete, vilket vi redan har startat upp inom ÅHS. Därför måste vi få konkreta svar hur man tänker förverkliga budgeten och inte bara säga att det står i budgeten. Det kan vi alla läsa. Hur och när är det tänkt att förverkligandet ska starta? Tack.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag vill tacka vtm Gun-Mari Lindholm för anförandet. Hon berör frågor som jag också funderar mycket på. Jag vill hjälpa till att understryka hur viktig frågan är så att den går vidare till dem som har ansvar för helheten. Intentionen från regeringens sida var att man skulle spara minst inom ÅHS och på utbildning sidan. Men inbesparingarna på ÅHS är verkligt kraftfulla. Jag vet inte om vtm Lindholm delar den uppfattningen. Just nu undrar man om det blir ett sådant politiskt läge där ÅHS är den organisation som trots allt sparar mest. Det var en reflektion till vtm Lindholms anförande.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Ja, vi sitter mittemot varandra i ÅHS styrelse, vi har mycket bryderier i det här arbetet. Jag har faktiskt den uppfattningen idag att vi har gjort vårt. Vi är måna om att vi ska klara av de besparingskraven. Men eftersom vi inte, ännu åtminstone, har hört från trafikavdelningen och inte heller från utbildningssidan om hur de kommer att kunna leva upp till de budgetinbesparingar som lagtinget har givit inom ramen.

Vi har hela tiden hört att ÅHS och sjukvården är högt prioriterad och därför ska det sparas minst på det. Men det kan faktiskt bli att ÅHS ändå kommer att vara den som sparar mest, såsom ltl Gunell sade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Talmannen

7 minuter är den rekommenderade tiden.

Ltl Fredrik Karlström

Tack, herr talman! Jag förstod piken. Med tanke på den senaste tidens soppa och spektakel och att jag har varit till tandläkaren idag så tror jag att mitt inlägg kan bli ganska giftigt. Jag bara förvarnar.

Finanskrisen var ett faktum på hösten 2008. Det fanns gott om varningssignaler före den inträffade att något allvarligt var på gång. Personligen hade jag varnat för och talat ofta här i lagtingssalen att strukturella förändringar måste göras i landskapets förvaltning. Jag påtalade åratal före kraschen kom att landskapet lever över sina tillgångar och att politikerna fokuserar på fel saker.

Nu har det nästan gått två år sedan krisen började. Jag ställer mig bakom detta spörsmål och kan tyvärr konstatera att den här regeringen nog kan prata om att man ska vidta åtgärder, men vad händer? Varför ser vi inte att situationen är under kontroll, varför är vi i oppositionen oroliga? Varför vidtas inte nödvändiga åtgärder och varför ska det ta två år att komma till något synbart resultat? Den enda åtgärd jag konkret sett är att man börjat genomföra i budgeten är den prioritering jag inte stod bakom, nämligen permitteringarna. Som jag sade i budgetdebatten i vintras är permitteringarna inte en långsiktig lösning och jag kommer att återkomma om det lite lägre fram i det här anförandet eller ev. i ett nytt anförande lite senare.

De senaste åren har regeringarnas politik haft fel fokus, man har skapat otaliga projekt, gjort många stora investeringar i den ”infrastrukturella satsningens” namn och det har man gjort på grund av att man har haft en bra tillgång på pengar. Pengar som har inkommit till landskapet tack vare det osunda klumpsummesystemet, tack vare skatteundantaget och tack vare att det egna spelbolaget kunnat verka så många år på en skyddad monopolmarknad.

De goda åren har förblindat politikerna idag och gjort att de inte insett att allt som landskapet gör och gjort inte måste skötas och göras av det offentliga.

Det finns hur många exempel som helst, jag kan inte låta bli att räkna upp några återigen, som visar på hur politikerna de senaste åren agerat och prioriterat, och enligt mig alltså fokuserat de gemensamma resurserna på fel saker. Nämnas kan; två badhus inom 15 km, konferensanläggningen Ribacka, reservkraften i Tingsbacka, KK-huset, Allhallen i Eckerö, lösdriftsstallet i Jomala, kontorshus till banksektorn och nu vill regeringen i årets budget renovera självstyrelsegården för 11 miljoner euro.

Förutom dessa byggprojekt som alla blivit betydligt kostsammare än planerat så har man givit 100 procentiga stöd och bidrag till flertalet olika projekt. Nu senast kunde vi läsa om i media det syreverket på Klinten som står som ett monument över hur det går när politiska satsningar görs utan att privat ansvar, kapital och engagemang finns med.

Jag har gång på gång ansett och påpekat att samhället kan vara med och finansiera olika projekt, men samhället ska inte stå för huvudkostnaderna. Det måste in privat kapital i olika satsningar för att få en naturlig drivkraft i projekten.

När vi pratar om strukturella förändringar pratar vi ofta här i salen om att de måste göras i förvaltningen. Visst är det så, men ser jag tillbaka på den tid jag varit med i lagtinget från 1999 så ligger inte det största problemet i förvaltningen, utan brist på ledarskapet i den politiska ledningen.

Ingen i förvaltningen har anställt sig själv, det ligger politiska beslut bakom varje anställning. Så var det behövs strukturell förändring är inom det politiska. De senaste tio åren har det varit brist på politisk förmåga att se vad vi måste skötas gemensamt, brist på politisk handlingskraft, brist på förmåga att ta beslut och uppenbart brist på rutiner.

När jag i det privata försöker åtgärda problem som uppstått så försöker jag alltid gå direkt till källan. Det är exempelvis ingen idé att skrapa bort möglet på ytan och måla på med ny färg, är stommen i en vägg infekterad måste stommen bytas ut.

Överför vi detta tänkande till det politiska så talar de senaste tio åren sitt tydliga språk, det ena benet i den åländska politiken centern är infekterat. Centern har haft ansvaret, suttit vid makten och är insyltade i allt som gått snett. Tyvärr så det andra benet, liberalerna, inte mycket bättre. När dessa två partier försökt regera tillsammans förut har det bevisligen inte gått så bra, så är tyvärr fallet även den här gången vilket de senaste månadernas händelser visat.

Förtroendekapitalet för politikerna i regeringen och dess stödpartier har bland befolkningen och bland personalen i förvaltningen aldrig någonsin varit lägre än den är idag. Det i sig är oroväckande. Hur skall vi kunna begära ökat förtroende av befolkningen, för att utöka självstyrelsen med ramlag och beskattning, när vi uppenbarligen inte kan hantera det vi har idag.

Man brukar säga att ”vi har de politiker vi förtjänar” men jag anser att Ålands folk förtjänar bättre politiker än vad vi har idag och vad vi haft de senaste tio åren. Förhoppningsvis kommer detta spektakel vi befunnit oss i de senaste månaderna att leda till att folket röstar annorlunda i nästa val, att Åland verkligen får de politiker de förtjänar.

Jag tänkte också diskutera permitteringarna men jag ser att tiden lider mot sitt slut. Jag återkommer i ett nytt anförande om varför det är fel att driva den politik med permitteringar som landskapsregeringen gör och några konkreta slutsatser av det. Tack, herr talman.  

Talmannen

Talmannen påminner om att ärendet handlar om budgetens förverkligande 2010.

Minister Veronica Thörnroos

Herr talman! Värderade ledamöter, spörsmålsställarna undrar på vilket sätt, med vilka beslut och i vilken tidsordning landskapsregeringen avser att förverkliga strukturförändringar och besparingar. Jag ska, så gott det låter sig göras, redogöra för trafikavdelningens arbetssituation och hur vi processer budgetarbetet framåt.

Vad gäller trafikavdelningen har vi varit i rampljuset den senaste tiden. Det är väl en ganska moderat beskrivning av det hela. Det har förstås satt sina spår inom förvaltningen. Därutöver har avdelningschefen och de två personer, som brukar vikariera som biträdande avdelningschef, avslutat sitt värv. Avdelningschefen är pappaledig och de andra har gått i pension. Därför har det varit lite svårt att riktigt snabbt processa framåt eftersom det är nya arbetstagare på plats.

En förutsättning för att kunna särskilja på beställare och utförare är att avdelningens organisation kommer på plats. Det är någonting som vi nu processar en gång i veckan på våra trafikförvaltningsmöten. Vårt förslag är att man så snabbt som möjligt ska tillsätta tjänsten för en person på beställarsidan, om man uttrycker det så. Första steget i den här processen skulle vara att införa en trafiktjänstbyrå med tydlig roll som beställare. Andra steget är att införa en produktionsbyrå med en tydlig roll som utförare samt en allmän byrå för övrigt administrativt arbete vid avdelningen.

Det finns från tidigare ett beslut från lagtinget där man har fastslagit att det ska vara fyra byråer. Det är möjligt att den senaste ekonomiska krisen har visat att det kanske vore lämpligare med tre byråer. I så fall får vi återkomma till lagtinget för att få det processat.

Bolagiseringen är någonting som efterfrågas. Där har vi kommit ganska långt med Möckelöområdet.

Som en del av detta arbete förtydligas rollen mellan beställare och utförare genom framtagande av styrdokument för organisationen med ansvar, kontroll och uppdatering. Allt arbete som nu utförs av verkstad och lager baseras på fastslagna prislistor samt en nettobudget. Nästa steg i processen är att upprätta avtal för alla de tjänster som verkstad och lager utför åt trafikavdelningen för att börja arbeta mera mot en bolagisering. Det här är en process som på andra ställen har tagit mellan ett och två år. Jag tror inte att vi kommer att kunna få det snabbare. Enligt min bedömning kommer vi att kunna följa de riktlinjer som finns i budgeten vad gäller tidsmarginaler.

Om jag sedan går över till linfärjorna så efterfrågade man varför inte linfärjorna är konkurrensutsatta redan och varför det inte har varit annons i Ålandstidningen. Det enkla svaret är att juridiken inte har varit klarlagd. Vad händer med personalen? Ska personalen följa med fartyget som en överföring av tidigare verksamhet? Eller ska personalen sägas upp? Det låter sig inte göras enligt EU-direktivet. Jag anser att det inte är förenligt med god förvaltning att i spekulativt syfte bjuda ut färjorna innan vi med säkerhet vet hur personalfrågorna ska hanteras. Det vet vi nu. Vi vet att personalen skall övergå, om de så önskar, till den nya uppdragsgivaren, såvida det inte finns vakanta tjänster på den färjan. Vår målsättning är att i första hand bjuda ut Simskälalinjen. Det är frågan om en EU-upphandling, där upphandlingstiden är 52 dagar, plus 21 dagar för möjlighet att besvära sig.

Jag skulle kunna tänka mig, under förutsättning att de reparationer som behöver göras före och om det finns en privat entreprenör, att det beslutet kan träda ikraft från den 1 oktober, eventuellt den 1 september men jag tror inte att det praktiskt låter sig göras före, eftersom det är så lång upphandlingstid.

Vad gäller de frigående färjorna så har vi tre stora parametrar som vi jobbar med; turlistor, bemanning och underhåll.

Det förslaget som är taget av landskapsregeringen angående turlistorna, om man jämför det förslaget med förslaget för 2009 så är det en inbesparing i storleksordningen 400 000.

Under den svåra isvintern som har varit, har vi med ganska drastiska medel satt nya isturlistor. Detta har inte mottagits positivt alla gånger, kan jag säga. Vi valde att göra det av två orsaker. För det första, för att vi inte kunde hålla några turlistor överhuvudtaget för isläget var så svårt. För det andra, för att spara pengar.

Täckningsprocenten är, med den information som jag hade i förra veckan, 16 procent, som gått åt under de två första månaderna vad gäller de frigående fartygen. Det är tack vare inbesparingarna på grund av isturlistorna.

När det gäller bemanningen så är vi medvetna om att övertiden kostar. Vi har tagit hjälp av en utomstående expert. Vi tittar nu tillsammans med personalen på alla upptänkliga alternativ som finns. Från det att gå över till vaktgående till att justera om turlistorna och ev. förlänga turlistorna så att det blir längre resväg och därigenom mindre bunkrar. Vi vänder på varje sten som finns. Vi kommer i större utsträckning att konkurrensutsätta kosthållningen ombord. Om jag tar Gudingen som ett exempel så har vi bjudit ut Gudingen på ett sexmånaders kontrakt. Under den tiden förbereder vi en EU-upphandling där vi konkurrensutsätter allt som ett enda paketet, cafeterian, kosthållningen och städningen ombord. EU tillåter inte att vi konkurrensutsätta bara för konkurrensutsättningens skull. Det måste finnas någonting att hänga upp hela det här projektet på. Därför kommer vi sannolikt att försöka få skrivningar i tilläggsbudgeten där vi säger att vi är beredda att göra det här under förutsättning att inbesparingen är tio procent. Det bedömer vi att inbesparingen kommer att vara. Under tiden går vi också ut med direktiv till personalen att minimera övertiden så mycket som det låter sig göras.

Den stora delen är underhållsbiten. Det står i budgeten att det tekniska underhållet ska konkurrensutsättas. Självklart ska det göras det, men före man konkurrensutsätter någonting så måste man ha en färdig underhållsplan. Specifika underhållsplaner måste göras upp för varje fartyg. Det finns delvis idag, men inte fullt ut. För att det här ska vara helt optimalt så bör det vara webbaserade system, vilket vi nu arbetar med. Det är en förbättring och ett förtydligande från tidigare. Det måste vara klockrent vad som gäller när färjan övergår till annan drift, annars blir det kapitalslöseri om underhållet inte sköts på ett sådant sätt som det är tänkt.

Några mindre saker till som ni säkert frågar efter. När det gäller förverkligandet av flytten av vägunderhållsverksamheten till Godby så väntar vi fortsättningsvis på besked från Finströms kommun huruvida de är beredda att ändra generalplanen så att det blir möjligt att ha en verksamhet där. Vi väntar svar här dagarna.

En sak som jag glömde vad gäller de frigående färjorna. Vi har nu kunnat konstatera att det finns ett EU-direktiv där det står så här; "EU direktiv om arbetstagarnas rättigheter vid överlåtelse av rörelse tillämpas inte på sjögående fartyg". Det här EU-direktivet fick vi kännedom om för några veckor sedan och det processas nu på avdelningen. Vilka konsekvenserna blir kan jag inte svara på i dagsläget. Jag tror att jag stannar här och återkommer i nytt anförande sedan.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag får tacka för beskeden om de strukturella förändringarna som är på lite längre sikt och som vi har efterlyst. Jag är lite förvånad över okunskapen i landskapsregeringen om juridik och regelverk. Man håller på att utreda självklara saker. Ett direktiv som ger större möjligheter än den nationella lagstiftningen resulterar bara i att man måste följa den nationella lagstiftningen.

I budgeten för 2010 minskas konsumtionsutgifterna på trafikavdelningen med 2 miljoner euro på två år, från bokslut 2008 22,5 miljoner euro till 20,5 miljoner euro i förslaget för 2010. På sjötrafiken minskar man konsumtionsutgifterna från 15,3 miljoner till 14,1 miljoner på ett år, 1,2 miljoner det här året. Hur mycket av dessa båda respektive minskningarna kommer landskapsregeringen att genomföra under 2010?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Målsättningen är självklart att vi ska nå de budgetmål som finns. Jag är också ytterst medveten om att det kommer att bli väldigt, väldigt tight. I dagsläget är jag inte säker på att vi kommer att klara av att finansiera den turlistan som är tagen för det här året. Avdelningen är ytterst medveten om att vi inte kommer att gå med en tilläggsbudget. Jag ska inte sticka under stol med att vi heller inte har klarat av hur vi ska göra med personalen för att minska ner lönekostnaden på två veckor när det gäller sjötrafiken. Om vi inte hittar någon lösning där så är det möjligt att vi tvingas lägga upp fartyg. I så fall är det ganska naturligt att man håller huvudlinjerna kvar. Men det låter sig heller inte riktigt göras i en handvändning.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Om landskapsregeringen på tre månader inte har lyckats genomföra någonting av den här budgetbesparingen som finns i budgeten på 1,7 miljoner på konsumtionsutgifter på trafikavdelningen och därav 1,2 miljoner på konsumtionsutgifter på sjötrafiken. Hur ska man då klara sparbetinget, som landskapsregeringen själv har föreslagit och lagtinget har godkänt, på de nio kvarvarande månaderna?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Vi gör så gott vi kan. När det gäller strukturella förändringar så tar det ett tag. Man måste inse att det inte går att knäppa med fingrarna och tro att man kan ha det verkställt. Det vi arbetar med, vad gäller till exempel sjötrafiken, det ska också ske i samråd med fackförbunden och i avtal. Inte kan vi gå in och häva ett avtal och säga att nu är det slut på si eller nu är det slut på så. Vi måste arbeta tillsammans med dem. Vi måste ju arbeta tillsammans med vår personal. Det är det väsentliga.

Jag är inte riktigt säker på att jag förstår ltl Janssons fråga fullt ut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag noterade att trafikministern sade att det är svårt att processa strukturförändringarna framåt. Hon angav som motiv att man hade fått så mycket ny personal. Min erfarenhet är nog den rakt motsatta. Ska man få till stånd förändringar så måste man ta besluten väldigt snabbt och det går mycket lättare med ny personal som inte sitter fast i gamla strukturer. Det motivet köper inte jag åtminstone. Jag har en annan uppfattning.

Ltl Jansson och jag pratar lite om samma sak, även om det är i repliker. 1,2 miljoner euro ska bort ifrån sjötrafiken. Det är oerhört viktigt att man gör någonting i tid, som jag sade i mitt anförande. Nu står ansvarig minister och säger att det kan leda till att vi får lägga upp färjor just p.g.a. att vi inte har fått till stånd sparbesluten i god tid. Det är ju synnerligen dålig politik som drabbar skärgården väldigt kraftigt i slutändan, om det skulle vara så trafikministern kommer att verkställas sina hot, vilket jag är lite tveksam till.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Det är definitivt inte några hot som jag uttalar här. Det här är realpolitik när det börjar bli tuffa tag. Då måste man inse pengarnas värde och göra det bästa möjliga av det.

Sedan vad gäller bemanningen på fartygen så tror jag inte att det spelar någon roll, även om vi hade fattat ett beslut i höstas, om det inte har låtit sig göras lagligt. För vi kommer inte bort från bemanningskraven. Vi har ett bemanningskrav som är si och så. Ska det vara fyra man ombord, enligt sjöfartsverkets direktiv, så kan vi inte bortse ifrån det. Det gör att det är väldigt svårt att hitta lösningar på hur man ska komma till skott med indragning av två veckors lön för personalen. Jag sticker inte alls under stol med det.

Ltl Anders Eriksson, replik

Också när det gäller detta med avtalen så har det pratats om att den röda boken är strategin som landskapsregeringen håller fast vid. Det står så här; "man kommer under året att ta initiativ till ändring av de bestämmelser som begränsar förutsättningarna för att ordna arbetstiden ombord på fartygen på ett ändamålsenligt sätt." Vi är ju alla medvetna om att det inte är ändamålsenligt som det är idag. Landskapsregeringen säger att man kommer att ta initiativ för att få till stånd förändringar. Då måste ju ministern kunna berätta på vilket sätt man kommer att ta initiativ till det. Det förefaller ju som om man inte ens hade startat upp det.

Visst, minister Thörnroos, är det ju realpolitik. När pengarna är slut då får man lägga upp båtarna. Visst är det realpolitik, men är det inte bättre att försöka göra någonting medan det finns lite rörelseutrymme kvar? Det var huvudbudskapet i mitt anförande.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Javisst är det så att man ska göra så mycket som möjligt för att man inte ska behöva komma med inskränkningar i trafiken.

Det här blir en otrolig detaljerad diskussion nu, men när det gäller bemanningsbiten, så överväger vi vaktgående på våra fartyg. Är det möjligt? Är det lagligt? Hur mycket behöver vi bygga om? Ska vi flytta fartyg från rutt till rutt? Vilka fartyg passar i vilka hamnar? Det här är otroligt komplext. Det är väldigt lätt att komma med kritik och säga gör si och gör så. Vi arbetar med det, men det här är ett pussel med tusen bitar som ska passa ihop. Det här är ett svårt uppdrag, men jag har sagt att jag gör det här och jag gör så gott jag kan. Men tyvärr det tar lite tid. Vi processar det vidare så snabbt det går.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag vet inte vilken känsla som är värst just nu. Jag blir bedrövad när jag hör det här, faktiskt. När minister Thörnroos säger att det tar sin tid att göra inbesparingar. Ja, det vet vi. Det är landskapsregeringen själv som har föreslagit det här och hela lagtinget står bakom och backar upp. Likaväl har man inte lyckats genomföra någonting ännu på minister Thörnroos avdelning, möjligtvis, möjligtvis kan man få en linfärja privatiserad tre månader från 1 oktober. Vad betyder den inbesparingen i jämförelse med de besparingskrav som man har på hela sin avdelning?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Om vi håller oss till de frigående fartygen så har vi gjort korrigeringar i turlistorna. Vi arbetar med underhållsbiten, vi ser över underhållet och konkretiserar upp så får färre driftstopp än vad vi har i dagsläget, dvs att vi tar färjorna ur trafik. Vi arbetar med bemanningsbiten och försöker stävja övertiden i den utsträckning det låter sig göras inom giltiga avtal. Det är det vi gör.

Jag är lite förvånad över att Gun-Mari Lindholm går ut så väldigt hårt när det gäller den här delen. Jag hade kanske trott att det skulle finnas en större förståelse hos ltl Gun-Mari Lindholm som själv har suttit i landskapsregeringen och vet hur komplexa de här frågorna är och hur svårt det är att processa frågorna framåt. Det ska också ske på ett lagligt sätt och det ska också ske med respekt för personalen. Det är tyvärr så ibland att demokratiska processer tar tid.  

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag har ingen förståelse för att inte minister Thörnroos har lyckats bättre. Bemanningar, juridik och processer som tar tid, ja tack jag vet det, jag sitter i ÅHS styrelse och där har vi minsann lyckats. Vi kan bara konstatera att den här sidan i salen har lyckats bättre än vad landskapsregeringen har gjort.

Jag vill ge en stor eloge till minister Sjögren som har tagit sig tid och suttit med på mötena. Hon har insett svårigheterna att processa det här. Hon har stöttat processen och vet vad det betyder för verklighet. Hon har försökt varit kreativ och hittat på lösningar.

Jag ser bara att det här inte kommer att gå. Som jag sade i mitt anförande, ÅHS kommer att lyckas men ingen annan avdelning inom förvaltningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Några svar kom i minister Thörnroos anförande om vad man har gjort. Man jobbar på konkurrensutsättning av linjefärjor men när vi pratar om den frigående trafiken så nämndes ingenting vad gäller annorlunda drift. Tittar man i budgeten så finns det sådana skrivningar som säger att man ska bjuda Viggen på entreprenad. När det gäller Ejdern och Alfågeln så finns det en formulering som säger; egen regi alternativt entreprenad. Min fråga till minister Thörnroos är; hur går det med de frigående färjorna?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! I förra veckan fick jag ta del av de slutsatser som avdelningen tillsammans med personalavdelningen har processat fram angående vilka avtal som gäller och inte gäller för de frigående färjorna. Sedan kan man tycka att det har processats långsamt, det är möjligt att det är så.

Vad gäller de frigående färjor är så skulle jag kunna tänka mig att det naturligtvis blir fråga om en EU-upphandling, som tar lite tid. Jag tror att vi har den första färjan i privattrafik i september-oktober. Vi lägger ut anbud och sedan kan vi bestämma vem som får det, om det finns flera. Man måste också ge en viss beredskapstid för den som åtar sig ansvaret. Man kanske behöver en månad på sig för att få fram ett fartyg, kanske t.o.m. två månader för att få besättningen klar. Det blir en tidsfördröjning där.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Orsaken till att jag ställde den här frågan var att jag i huvudanförande inte hörde något resonemang kring den frigående trafiken. Nu har vi fått ett besked och det antecknar jag på min lista över svar. Vi får återkomma senare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Om jag får börja med att kommentera det senaste anförande så säger trafikminister Thörnroos att det tar tid att göra en förändring. Ja tack, det är ingen nynyhet. Det har vi sagt här från talarstolen många, många gånger. Därför har vi också sagt att det är viktigt att göra breda samförståndslösningar som är ekonomiskt hållbara och som håller också efter nästa val.

Att man ska kunna spara så här mycket på sjötrafiken på ett enda budgetår det har inte jag trott på. Men jag har trott att landskapsregeringen själv har trott att man kan förverkliga det på ett enda budgetår. Jag har misstänkt att det inte låter sig göras. Men nu tycker jag nästan att det är uppenbart.

Jag vill konstatera, efter att ha lyssnat på ganska många anförande, att det här spörsmålet är synnerligen relevant. Det är dags att vi får veta hur saker och ting hanteras inom landskapsregeringen och förvaltningen.

Jag vill gärna återknyta till finansminister Perämaa som inledde den här debatten. Bokslutet för 2009 är klart, ett underskott på 17 miljoner och man trodde att det skulle bli 24 miljoner. Lagtinget frågar då ministern vad det beror på att resultatet ser ut som det gör. Men det svarar inte ministern på. Varför gör han inte det? Kan han inte svara på varför bokslutet ser ut som det gör? Naturligtvis måste han ju veta det, åtminstone huvudlinjerna varför utfallet blev som det blev. Eller vill han inte svara på frågan? Det är obegripligt för mig att förstå.

Samma sak är det när lagtinget frågar minister Perämaa om vad som sker med budgetförverkligandet på de olika avdelningarna gällande strukturella förändringar och inbesparingar. Då hänvisar han till fackministrar. Kan inte minister Perämaa svara vad som sker på de andra avdelningarna vad gäller inbesparingar och strukturella förändringar? Det är väl synnerligen relevant att finansministern som är ansvarig för budgeten, i slutet av året när han ska göra ett nytt bokslut, har en uppfattning om de inbesparingar och strukturella förändringar man har sagt i budgeten att man ska göra och att de kommer att lyckas. Om de inte kommer att lyckas så måste man ju återkomma till lagtinget med en tilläggsbudget.

Ett exempel på det, som vi har känt till egentligen ända sedan finansutskottets behandling av budgeten, är pengarna för avbytarservicen. Vi vet att förutsättningarna för att den ramen ska hålla är en ny lagframställning som förändrar strukturerna. En sådan lagframställning har inte kommit till lagtinget. Det måste uppenbarligen betyda att den ramen inte kommer att hålla. Det vet vi redan nu. Det är ju också relevant för lagtinget att känna till att där har vi en post som inte kommer att hålla. Det är ju konkret information som lagtinget önskar.

Ett år är ju tolv månader. Ska vara man klara av stora inbesparingar under det budgetår så måste man jobba mycket långsiktigt. Speciellt om det är fråga om lagändringar. 2010 måste vi anta de lagar som ska träda ikraft från 1.1.2011 om vi ska klara inbesparingar under 2011. Man kan inte börja med lagstiftningen när året redan är här och man skjuter bara framåt hela processen mot juletider.

Nog är det relevant att finansministern vet hur avdelningarna jobbar och om man kommer att lyckas att klara sina budgetmål. Om finansministern inte kan förklara hur budgeten för 2010 nu förverkligas, då har han lite jobb att göra.

Den andra slutsatsen som man annars måste dra är att finansministern inte vill klargöra och berätta för lagtinget om hur de här processerna genomförs. Man behöver knappast gå in på enskilda detaljer men åtminstone huvuddragen, de stora frågorna.

Skärgårdstrafiken är ett mycket viktigt område. Jag tackar trafikministern som hittills är den enda fackministern som har varit uppe och givit besked om sitt område. Vi väntar på ytterligare ministrar.

ÅHS, gymnasieskolorna är mycket viktigt. Är det så att förändringar och förseningar också kommer att gäller dessa frågor?

Näringsavdelningen har många viktiga förändringar på sin agenda osv. Varför inte öppet berätta hur man jobbar med de här frågorna? Öppenhet och insyn är ju någonting som regeringen försökte övertyga om att är den gällande hållningen.

Jag tror också att det är viktigt att minister Perämaa och även lantrådet talar om för oss i lagtinget om hur det här arbetet påverkar ålänningarna i deras vardag och hur det också påverkar personalen inom olika verksamheter.

Det är oppositionens roll att granska att regeringen att de gör det man har sagt sig vilja göra och att de förverkligar den budget som majoriteten har antagit.

Man måste utgå ifrån att om regeringen själv kommer med siffror och säger inom vilka områden man ska spara, om man tar skärgårdstrafiken fortsättningsvis som exempel, att man också har klart för sig att det är realistiskt och finns förutsättningar att klara de budgetmålen. För annars skulle väl lagtinget inte anta en sådan budget. Man förutsätter att landskapsregeringen gör det arbetet innan man kommer till lagtinget med ramarna. Och att de beslut man ämnar ta är förenliga med lagar och rådande kollektivavtal.

Jag tycker också att det är oppositionens roll att ställa de frågor som befolkningen ställer. Av det som de läser om i tidningarna så ser man en regering som helt uppenbart har olika åsikter i väldigt många frågor. Det är en rådande oro över hur man ska klara av att, i detta läge, konstruktivt jobba med en budget för 2011.

Andra frågor som jag också tycker att är relevanta, när fackministrarna kommer upp och ger oss besked, är utbildningsplatser och hur man hanterar den höga procenten av arbetslösa ungdomar som i januari nådde ”all time high” på över tio procent. Det är också mycket viktiga frågor.

Arbetet i ÅHS tar vi i styrelsen mycket seriöst och allvarligt. Man har sagt att hälso- och sjukvården är det mest prioriterade politiska området på Åland och bland befolkningen. Där är det som man ska värna om in i det längsta. Då är det också viktigt att man funderar över vilka konsekvenser de kommande ramarna kan ha för den verksamheten. Får vi inte bättre svar här, om hur man kan uppnå faktiska inbesparingar på andra avdelningar, då tycker jag att vi har varit mycket naiva i ÅHS styrelse. Vi som har trott att vi ska hålla oss innanför ramen, vi som har jobbat stenhårt för att vi ska klara det här. Kanske vi till slut befinner oss i en sådan ironisk situation att det är ÅHS som lyckas med sparmålen som direkt drabbar befolkningen, människor som är gamla och sjuka. Och att andra fögderier inom landskapet inte kommer att klara sitt.

Innan jag slutar vill jag bara beröra de här olyckliga permitteringarna. Jag tycker det är ett synnerligen uppenbart exempel när det inte lönar sig att jobba med kortsiktiga frågor. Permitteringar och frivilliga åtgärder kan man ju kalla det, men det är under tvång ändå för alla, antingen avstår man sin semesterpeng eller så blir man permitterad. Det finns ingen frivillighet i detta. Den process och det arbete som läggs ner idag på dessa permitteringar, både inom centralförvaltningen och inom alla externa enheter, tar så mycket tid, kraft och genererar så mycket dålig energi och negativa vibrationer. Detta kunde istället ändras till att konstruktivt arbeta fram lösningar som är hållbara och istället spara på ett långsiktigt och bra sätt. Tack, herr talman.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för ett välstrukturerat och klokt inlägg från socialdemokraternas ordförande Camilla Gunell. Vi måste vara på det klara med den här redovisningen av fjolårets underskott. Landskapsregeringen har gått ut med information om att man har en positiv signal som visar att vi är på rätt väg. Man säger att bokslutet visar på ett underskott på drygt 17 miljoner euro. Det stämmer inte. I det är det inräknat drygt 12 miljoner från föregående år. Det som man i budgeten kallar nettoresultat för året isolerat var budgeterat till minus 37 miljoner. Nettoresultatet för år 2009 preliminärt nu, året isolerat, är en förlust på 30 miljoner. Det är den korrekta informationen.

Ltl Camilla Gunell, replik

Kanske det är ett svar på varför minister Perämaa valde att inte tala så mycket om detta bokslut. Jag tycker att det skulle ha varit intressant om man kunde klargöra det eftersom lagtinget frågar direkt hur man har nått det här resultatet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det verkar vara ett kännemärke för den socialdemokratiska ordföranden att måla upp elände. Visst finns de elände i vårt samhälle. Men det finns också den aspekten att man har möjlighet att upprätthålla vård för gamla och sjuka just genom att man sparar på andra områden och ska fortsätta med det. Det är klart att gamla och sjuka blir oroliga när allt som görs är elände för dem.

Samma sak med permitteringar, de är till för att man inte ska behöva avskeda. Det är en metod som är något lindrigare. Det är inte världens elände på alla fronter. Förvaltningen tar tid, reformer kan man jobba med i många år utan att det blir någonting. Huvudsaken är att det blir resultat, det borde väl någon om Gunell känna till.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det här spörsmålet vill ha fakta och sanning på bordet och efterfrågar också hur saker och ting förverkligas. Vi har inte någon nytta av att höra vad som fungerar, hur fint det är, vad vi klarar av och att man skönmålar verkligheten. Inbesparingar och strukturella förändringar är jobbiga saker. Vi jobbar med detta hela tiden. Inom ÅHS har jag en större insyn i hur det fungerar i praktiken och hur det drabbar organisationen och dem som är brukarna av hälso- och sjukvård. Jag tycker att det här är allvarligt och det är ingenting man behöver ironisera om. Vi delar alla den här gemensamma oron för ekonomin och hur det drabbar vårt samhälle. Därför är det viktigt att landskapsregeringen är kapabel att hantera den här situationen.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! De inbesparingar som görs i ÅHS görs ändå med tanke på brukarna, patienterna och de gamla och sjuka. Men om vi ser på reformerna inom utbildningssidan, kommunerna och förvaltningen så händer det ju saker. Budgetens utgifter är på väg ner. Visserligen är inkomsterna också på väg ner. Men att hålla på att måla upp elände och elände och elände och spela ut grupper mot varandra, vad finns det för alternativ som socialdemokraterna har, annat än att det ska pytsas ut pengar och allt ska vara som förr. Den världen kommer inte tillbaka. Vi måste ta ansvar för ekonomin och därmed också för de gamla och sjuka och inte spela ut elände för att skapa oro.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det som man har föreslagit i budgeten, och som man kanske med största framgång nu faktiskt genomdriver, är faktiskt eländet med permitteringarna. Det är så kortsiktigt och det genererar så mycket dåligt. Det skapar splittring mellan grupper som istället kunde jobba tillsammans för en konstruktiv utveckling av det åländska samhället och alla dess offentliga institutioner. Det är faktiskt ett eländigt beslut. Jag är glad att vi röstade emot det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det var ju under förra mandatperioden som man kom med hela permitteringslagstiftningen.

När det gäller ekonomin så har den flera ben. Man pratar om stimulans, man pratar om att se över inkomsterna, vi pratar om kortsiktiga inbesparingar där permitteringar är en sak, indexjusteringarna till kommunerna och det allmänna avdraget. Men vi pratar också om långsiktiga inbesparingar. Det är Guttorp, naturbruksskolan, LMC, ÅHS, ÅMHM, radion och åtgärder på trafik och näring. Vi måste komma ihåg att för första gången i Ålands historia så har ÅHS stora besparingskrav på sig. ÅHS har fått en nollbudget medan t.ex. trafik- och näringsavdelningen har inbesparingar på över tio procent. Den ekonomiska situationen är så svår att ÅHS inte går ograverat ur det här.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag bara väntade när det skulle komma, att skylla på andra och skylla på den förra regeringen. Det tar tydligen aldrig slut. Det var väl tur att ni fick permitteringsinstrumentet så att ni nu kan genomföra det som ni önskar. Den lagstiftningen togs inte fram under förra regeringen för att åstadkomma permitteringar, utan för att kunna göra omflyttningar mellan olika institutioner så att människor skulle kunna bibehålla sina arbetsplatser. Det var motivet.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det är mig fullständigt främmande att skylla på någon annan. Det handlar också om trovärdighet i oppositionspolitiken. Rubriken på lagframställningen är permitteringar. Precis som ltl Olof Erland sade så det vi har att välja på är att avskeda folk.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det är därför man undrar varför man gång på gång måste ta upp strukturella förändringar. Är det något som går hem över huvudtaget? Är det någon som uppfattar vad det betyder? Jag tycker faktiskt det är bättre att jobba med att minska antalet anställda inom en verksamhet på lång sikt och använda sig av pensionsavgångar och naturlig avgång istället för dessa kortsiktiga permitteringar som inte ger någonting.

Vad gäller ramarna för ÅHS så är de inte så fagert som minister Sjögren säger. Den informella ramen som har kommit till styrelsens kännedom motsvarar en nedskärning som motsvarar 40 sjuksköterskor. Är det på det sättet som regeringen prioriterar hälso- och sjukvården?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Att friställa personal är ju inget ”halleluja moment” för den här landskapsregeringen. Med det ekonomiska läget som har varit så har vi sett oss tvingade att arbeta både kortsiktigt, medellångt och på lång sikt. Det har vi blivit ställda inför. Jag blir först glad när ltl Gunell aktivt arbetar i ÅHS styrelse och försöker bistå där, assistera och hjälpa till så att vi tillsammans får detta att fungera. Jag värdesätter det arbetet. Men jag gillar inte att det alltid är trafikavdelningen som ska ställas mot hälso- och sjukvården. Vi har stora sparbetingelser på trafikavdelningen. Vi gör allt som står i mänsklig makt för att få den här trafiken att fungera till lägre kostnader utan det blir på bekostnad av hälso- och sjukvården.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag har inte ställt hälso- och sjukvården gentemot någonting annat. Det är ett rimligt krav ifrån lagtinget att få veta och också få besked från landskapsregeringen. Om vi ska hålla ramarna inom ÅHS, och spara på det som är viktigast av allt för ålänningarna, då ska de andra avdelningarna också klar av sina sparbeting. Annars känner jag mig grundlurad, absolut.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Javisst är det så, det förstår jag också. Om jag själv satt i ÅHS styrelse och dessutom i opposition och gjorde allt jag kunde för att spara och sedan glassar andra bredvid på ett bananskal, visst förstår jag då att man skulle blir irriterad. Men jag kan garantera att jag och landskapsregeringen gör absolut det vi kan för att minska kostnaderna på de andra avdelningarna inom förvaltningen. Ålands hälso- och sjukvård är ett prioriterat område men, tyvärr är det så att våra inkomster har minskat med närmare 30 procent på två år. Det får efterverkningar överallt. Vi måste inse det realpolitiskt. Vi är i en annan ekonomisk tid. Vi kan glömma det som har varit, vi kommer aldrig mera att komma tillbaka till den ekonomiska tid som vi har varit i. Nu är det andra puckar som gäller, nu är det hårda bud.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tror inte att ltl Thörnroos och någon annan i regeringsblocket behöver upplysa lagtinget om den ekonomiska situationen. Vi är medvetna om den. Vi är också särskilt i finansutskottet medvetna om hur det ser ut.

Det här med att avskeda folk inte är något ”halleluja moment”, nej absolut inte. Jag har gjort det själv med tio personer på museibyrån så jag vet precis vad det handlar om. Jag vädjar till minister Thörnroos och till alla andra; när ni gör ramar för nästa år, fundera noga över om de är realistiska. Jag vädjar också till er att hantera det mest prioriterade området av alla på Åland, nämligen hälso- och sjukvården, håll det högt och se till att den verksamheten kan fortgå och utvecklas.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Spörsmålsställarna har gjort ett bra jobb. Man ställer relevanta frågor i en svår tid. Jag tycker också att landskapsregeringen har gett ett bra svar. Kort kan man säga att frågeställarna undrar om landskapsregeringen kommer att hålla budgeten och landskapsregeringen svarar att det kommer man att göra. Det har man också sagt här i talarstolen så det måste vi lita på.

Lagtinget har ju fastställt budgeten. I budgeten finns många inbesparingar och strukturförändringar. Budgeten anger tydligt att det är vård, skola och äldreomsorg som prioriteras. Det här stöder jag.

Men en tid av mycket minskade inkomster så måste det till minskningar på andra områden än de medel som går till vård, skola och äldreomsorg. Alternativet är en massiv upplåning.

Landskapsregeringen har kommit en liten bit på väg. Analyserar vi dagsläget så kan vi konstatera att bokslutet 2009 gav en liten förbättring från minus 24 miljoner till minus 17 miljoner vilket är en förbättring med 7 miljoner. Analyserar vi ytterligare vad de 7 miljonerna är förbättringar på så kan vi grovt konstatera att ca 3,5 miljoner är på inkomstsidan och 3,5 miljoner på utgiftssidan. På inkomstsidan är det de högre avgifterna på ÅHS och mera skatteinkomster än beräknat som har inbringat mera inkomster.

På utgiftssidan är den största delen på finansavdelningen där det antagligen beror på mindre utgivande av PAF-medel och kanske investeringar och lån. Mera inom driftsutgifterna är att önska om man ska klara av det här. Men det är en liten förbättring, trots allt, utgående från grundbudgeten. Det är bra.

Den stora utmaningen nu är att förverkliga 2010 års budget. Vad jag förstått så kommer vård, skola och omsorg att hålla ramen. Frågetecken finns på de andra avdelningarna. Men vad jag har förstått på spörsmålssvaret så kommer det inte att bli några betydande tilläggsbudgetar på driftsutgiftssidan detta år. De beskeden är bra och välkomna.

Den största utmaningen, herr talman, är beslut på förändringar som tas detta år och som kommer att synas 2012 och framåt. Om man inte lyckas med de strukturella förändringar och besluten inom 2010 så finns det en risk att vi måste låna pengar 2013 och några år därefter.

Herr talman! För min del kommer jag att stöda den politik som prioriterar vård, skola och äldreomsorg. Vården där de svaga och sjuka behöver en högklassig vård som idag finns på Ålands centralsjukhus och på de privata instanserna.

En skola som ger våra ungdomar en framtid av kunskap men också ett alternativ till arbetslöshet.

Jag vill också prioritera den kommunala äldreomsorgen genom att ge kommunerna tillräckliga landskapsandelar.

Herr talman! Allt man prioriterar kostar. För att vara ärlig i politiken så måste man också ange var vi ska ta pengarna ifrån. Vad ska då prioriteras bort och vilka ökade inkomster kan vara med och prioritera vård, skola och äldreomsorg?

Jag tycker vi inom landskapsregeringen och lagtinget, där vi redan idag har gått in för en besparing och minskat våra löner, borde se till att utgifterna även minskas de kommande åren. Vi måste också titta på representations- och resekostnader inom hela förvaltningen. Idag reser man för ungefär 1 miljon euro per år. Den här summan måste radikalt minskas.

Inom kansliavdelningen måste vi se över bostadssubventionerna så att landskapets utgifter minskas. Man måste bygga mera för egna pengar.

Inom finansavdelningen kommer säkert utgifterna att minskas genom att inkomsterna minskar från PAF. Det här kommer att synas i samhället.  

Inom näringsavdelningen måste vi stryka sådana stöd som inte ger något mervärde och som inte ger framtida konkurrenskraft. Vi måste se över stöden till näringslivet och jordbruket.

För trafiken finns det stora och huvudsakliga utmaningar detta år. Här måste man se till att man verkligen lyckas. För hur skulle det se ut om vård, skola och äldreomsorg håller ramarna genom att minska servicen något men att trafiken får tuffa på oförändrat. Om man inte lyckas med effektivisering så återstår ytterligare en minskning av skärgårdstrafiken, som är en stor del av trafikposten. Lyckas man inte effektivisera så måste antagligen turlistorna ses över ännu en gång för att vi ska kunna prioritera andra områden.

Herr talman! Jag blir glad av att landskapsregeringen säger att man kommer att följa budgeten. Bland annat står det en skrivning i budgeten om utlokaliseringar av stora delar av trafikavdelningen till Godby. Här fick vi besked av trafikministern att man väntar svar från Finström när det gäller byggnadsplanändring. Jag hoppas, den dagen Finström ger besked, att man kan påbörja detta omedelbart. Det har varit mycket diskussioner under åren i lagtinget om utlokalisering. Tyvärr har den diskussionen helt dött bort de senast åren, jag vet inte varför. 

Herr talman! För att säkerställa vård, skola och äldreomsorg så måste vi också se om vi kan öka våra inkomster. De instrument vi har är genom skatter och avgifter. Här borde vi se över lagstiftningen på fastighetsskatteområdet så att det är möjligt att mera införa fastighetsskatt och samtidigt minska på den kommunala inkomstbeskattningen.

Jag tänker på dem som bor på Åland och får service på Åland men betalar sin kommunalskatt till bl.a. Sverige. Jag tänker även på dem som jobbar på utflaggade färjor och jag tänker på de pensionärer som får sin pension från Sverige. Man får all service och man betalar lite kommunalskatt. Därför vore fastighetsskatteinstrumentet något att införa, men dock så att det inte blir en dubbelbeskattning för dem som bor och betalar skatt här. Den här behörigheten har vi och delvis finns den redan men kommunerna utnyttjar den hemskt lite. Det kan hända att man borde införa en minimifastighetsskatt. Det här vågar och vill inte många politiker prata om, för man tappar ju röster när man pratar om det. Men det är nya tider, vi måste se över våra inkomster. Det här är ett sätt. Det är just för att kunna prioritera, enligt min mening, vård, skola och äldreomsorg, som är ett prioriterat område.

Herr talman! Vi måste även se över avgifterna. Avgifterna inom många områden måste ha större täckningsgrad än vad de har idag. Inte inom områden som vård, skola och äldreomsorg där avgifterna måste vara låga för att de svaga ska kunna få den service och den hjälp de behöver.

Herr talman! Till sist, en annan sak som man inte vågar prata om i lagtinget numera är möjligheten att ta passageraravgift från färjtrafiken. Vi har arbetat för att man får ha tax-free som gynnar färjtrafiken. Vi har jobbat för att man ska ha ett nettolönesystem. Det är bra att man har gjort det, det är en viktig näring. Man måste också våga se över den behörighet av passageraravgifter som vi har. Vi pratar ofta att vi vill ta över behörighet, men vi har mycket behörighet men vi vågar aldrig ens diskutera det.

Talmannen

Nio minuter. 

 

Därför borde vi åtminstone ta en diskussion med rederierna och höra om de har ett intresse av att vara med och bygga samhället så att vi kan bibehålla kärnverksamheten som vård, skola och äldreomsorg. Jag tror att det kan finnas en möjlighet. Överhuvudtaget, herr talman, tror jag att man borde blanda in näringslivet mera i samhällssatsningar som man bland annat har gjort i Sverige. Man försöker få med näringslivet att ta en del av sådana kostnader som tidigare har täckts av skatter. Vi kommer inte att klara av den service vi har idag inom skola, vård och äldreomsorg med bara skatteinkomster. Vi måste hitta nya inkomster. Tack, herr talman.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Vi säger absolut nej till punktskattehöjningar på företagsverksamheter som har det nog så knepigt att klara sig i konkurrensen utan sådana insatser ifrån centerns sida. Men annars var det bra linjedragningar i det här anförandet, det var riktigt bra linjedragningar. Jag undrar om ltl Karlsson har stöd i sin egen grupp för de här linjedragningarna? Det skulle vara intressant att veta om ltl Karlsson har någon uppfattning om huruvida han har stöd i landskapsregeringen för de här i linjedragningarna?

Tror ltl Karlsson att landskapsregeringen klarar budgeten? Vad tror ltl Karlsson specificerat om sparbetinget på trafikavdelningens konsumtionsutgifter, som i år ska minskas med 1,7 miljoner och sjötrafikens konsumtionsutgifter med 1,2 miljoner? Tror faktiskt ltl Karlsson att landskapsregeringen klarar av sitt eget sparbeting där?

Ltl Runar Karlsson, replik

Först detta med absolut nej till passageraravgifter. Jag vet att Roger Jansson och FS har den åsikten. Jag sade inte att vi ska införa det, utan jag sade att vi borde ta en diskussion med rederierna, såsom med det övriga näringslivet. Är man beredd att vara med och tillföra pengar till kassan? Visar det sig att det är negativt och skadan är större än nyttan ska vi naturligtvis inte göra det. Konkurrensneutralt är det ju förstås, så där ligger inte problemet.

Om jag tror att man kommer att hålla trafikbudgeten, så är jag ganska övertygad om att man inte kommer att hålla trafikbudgeten. Sedan om jag har stöd av mina åsikter i mitt parti i landskapsregeringen är svårt att veta nu för tiden.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är glädjande raka besked här som vi får på löpande band från ltl Karlsson. Det tackar vi för, vi borde alla vara sådana.

När det gäller passagerarfärjorna som har sina rederier i landskapet, så producerar de åtskilliga miljoners miljoner euro varje år till vårt samhälle på olika sätt via sin verksamhet, via sin transportdel i infrastrukturen, via sina anställda och via sina resultat osv. Är det rimligt att kräva att de ytterligare ska leverera någon miljon? Vore det inte bättre att vi skulle använda dessa miljoner som vi redan får till samhällskassan på ett mera kostnadseffektivt sätt?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Mitt anförande gick ut på att bibehålla vård, skola och äldreomsorg. Jag försöker hitta utvägar att bibehålla just de tre fundamentala och viktiga områdena.

Vi borde ta en diskussion med sjöfarten och näringslivet. Kan man vara med och delta i den allmänna kassan på ett sådant sätt att vi kan bibehålla vård, skola och äldreomsorg? Kommer man fram till att det gör större skada än nytta så ska man naturligtvis inte göra det. Jag vet att rederierna är fantastiska tillgångar för landskapet och det ska vi inte förstöra. Men åtminstone borde vi våga ta upp en diskussion. Så klok måste vi vara att vi säger; okej, vi gör inte det här. På något sätt har den här lagstiftningen kommit till lagtinget också. Lagstiftningen har väl kanske inte kommit till bara för att den ska vila i evigheter heller? Jag är inte ute efter att göra det sämre, men vi måste våga diskutera det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Ltl Runar Karlsson slänger in ett antal brasklappar i debatten vilket är uppskattat förstås. Varför finns inte de här förslagen till inbesparingar med i budgeten? Ltl Karlsson stödde ju i alla fall landskapsregeringen när budgeten lades, även om han kanske inte gör det idag. Ltl Karlsson har också gett sitt understöd för en matta i Allhallen i Eckerö, 300 000 euro, som han tycker att är mera prioriterat än vård, skola och omsorg.

Han godkänner en renovering i självstyrelsegården för 11 miljoner euro, det är mer prioriterat än vård, skola och omsorg. Jag tycker att han inte bara kan plocka saker ur sitt sammanhang, för att plocka enkla politiska poäng, även om har ställt sig utanför centern en stund.

Sedan när det gäller passageraravgiften så har undertecknad själv föreslagit det 2004. Ltl Runar Karlsson, som satt med i centern, var emot det från 2004 fram till nu då uppenbarligen. Motionen kom inte upp till behandling under mandatperioden 2004. Jag skrev en motion igen 2007 och Runar Karlsson var den centerledamot som stoppade upp behandlingen i näringsutskottet.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Ltl Karlström pratade om att plocka saker ur sitt sammanhang. Det gjorde ltl Karlström nyss, han plockade ut några bitar ur sitt sammanhang. Det är i och för sig tacksamt att göra det i debatten.

Om vi går till detaljer angående mattan, trots allt har vi byggt en Allhall i Eckerö och då måste man ju se till att den hålls igång. Det är ju en större kapitalförstöring om den blir ett potatislager eller om den står tom. Har man byggt en hall så måste man se till att den fungerar. Visst kan man alltid diskutera och man ställer det ena mot det andra. Det är pengar mot pengar i verkligheten.

Det är ännu inte exakt klart hur det blir med självstyrelsegården. Men någonting måste vi antagligen göra, men kanske inte för 11 miljoner euro.

Ltl Fredrik Karlström, replik

I budgeten som ltl Runar Karlsson var med och skapade så var det 300 000 till mattan i Allhallen. Även om man har insett att hallen står där den står så finns det ingenting som säger att den skulle bli ett potatislager bara för att man skulle föra den till försäljning. Kanske hallen skulle kunna bli en mycket mera blomstrande idrottsanläggning om ett privat initiativ skulle investera och hitta på nya utvecklingsmöjligheter i den hallen.

Självstyrelsegården är också en punkt som ltl Runar Karlsson har varit med och godkänt i budgeten. Det är lite sent att stiga tidigt upp och komma med andra konstiga sparförslag som kanske inte har förankrats i centergruppen som han har varit med och stött. Vi får väl ta en diskussion om du kan platsa på den här sidan bättre än på den andra sidan. Du borde i alla fall klart berätta var du står någonstans så att vi vet hur vi kan gå vidare. Det blir svårt med två oppositioner och en regering.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Jag har precis just sagt i mitt anförande var jag står.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det var ett uppfräschande anförande som vi just har fått lyssna på här. Jag vill ändå kommentera några saker. Ltl Runar Karlsson pratar om nya inkomster, inte den frisinnad i gruppen emot, men när man däremot börjar prata om skärpt beskattningen då blir vi lite fundersamma. Vi tror inte att det är rätt väg att gå. Ska man göra någonting för att få ökade inkomster så handlar det nog om att fundera på hur man breddar skattebasen. Vi tror inte att det är skattehöjningar som är vägen framåt. En fastighetskatteväxling har vi också pratat för tidigare. Man skulle hitta ett system där man skulle få en jämnare fördelning av beskattningsbördan i kommunerna. Så länge man klarar av att göra det lagstiftningsvägen så att man säkrar upp att det inte i första hand betyder en skattehöjning så är vi med på tåget.

Den sista biten handlade om passagerarskatt. Jag vill lägga in en bit till den diskussionen; hur ser det ut gentemot Helsingfors? Först jobbar vi för att få fördelar för det här rederiet och sedan ska vi börja begära in pengarna tillbaka hit. Det känns väldigt konstigt ur min synvinkel.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Ltl Ehn pratade om breddad skattebas. Om man sätter det lika med högre skatteinkomster så måste det betyda högre skatt, totalt sätt. Någon måste ju betala det.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! När jag pratar om breddad skattebas så menar jag att vi ska få flera med i näringslivet som kan betala skatt. Det får vi genom en aktiv näringspolitik, som ltl Karlsson själv pratade om. Vi får flera livskraftiga företag. Vi får företag med vinster som kan beskattas. Det är att bredda skattebasen, flera som kan vara med och dra det här lasset och inte en höjd beskattning totalt sätt.

Tillbaka till frågan om passageraravgifter. Jag ser att det blir lite svårt för oss att vinna framgång i Helsingfors i framtiden om vi först begär nettolönesystem för att underlätta för sjöfarten, vi begär ett det tax-free undantag för att underlätta för sjöfarten och följande steg, ja vad gör vi, vi går in och säger att vi ska ta in pengar från sjöfarten för att göra någonting annat. Det får inte jag att gå logiskt ihop.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Som jag sade tidigare, vi borde ta en diskussion med näringslivet om de är intresserade av att vara mera med och delta i det som man har tagit via skatten förut, precis som alliansen nu gör i Sverige. Där går man aktiv ut och försöker få med nära näringslivet. Om vi ska behålla den välfärd som vi har byggt upp inom vård, skola och äldreomsorg så måste vi fundera på det. Det går inte att trolla. Vi vet att vi ännu har svåra år framför oss, där vi måste ta bort 20-30 miljoner av utgifterna. Det går inte om vi ska bibehålla vår kärnverksamhet utan att få ökade inkomster. Det går säkert här i talarstolen att säga det omom man inte är riktigt, riktigt ärlig. Vi måste resonera mera om det på ett ärligare plan. Titta i planen i budgeten och se vart det bär. Se på Grekland, se på Island, där lånar man sig till välfärd. Så går det också här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag är i samma situation som ltl Runar Karlsson. Jag vet inte om jag har stöd i majoritetspartierna, men jag tänker inte fråga om det heller.

När det gäller beskattningen så är det inte så att vi inte vågar diskutera det. Jag tror faktiskt att det är lite så att vi inte kan diskutera. Passagerarskatten har diskuterats. Fastighetsskatten har åtminstone jag varit med i många diskussioner och diskuterat. Tanken är att bredda beskattningen till dem som betalar källskatt till Sverige. Det betyder att vi andra kan få lite lägre kommunalskatt. Jag tror att det är det någonting som landskapsregeringen jobbar vidare med när det gäller kommunalbeskattningen. Där har vi flera instrument som vi borde utveckla. Det är som sagt inte det att vi inte vågar.

När det gäller passagerarskatten så reser särintressena direkt ragg. Är det någonting som man ska ta här, så blir det ingen diskussion. Vitsen med en passagerarskatt är att det är andra rederier som man skulle lugga lite.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade.

 

Diskussionen avbryts här och de som finns upptagna på talarlistan kvarstår. Diskussionen kring spörsmålet fortsätter inkommande onsdag efter påsk.