Enda behandling

Ärendet bordlades den 7 april 2010 och kan nu bordläggas endast en gång till, om lagtinget så beslutar.

Först tillåts fortsatt diskussion. Efter avslutad diskussion antecknas svaret för kännedom om det inte under diskussionen har väckts förslag om hemställan till landskapsregeringen. Ett sådant förslag ska skriftligen överlämnas till talmannen. Har förslag till hemställan väckts bordläggs ärendet efter avslutad överläggning till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag.

Diskussion.

Johan Ehn

Herr talman! Debatten i det här ärendet har nu pågått under två plenum. Till vissa delar tycker jag att debatten har varit belysande. Jag kan inte påstå att jag är helt och hållet nöjd med de svar som jag har fått på en del av de många frågor som jag inledningsvis ställde. Det som jag och den frisinnade gruppen känner i det här läget är att det fortfarande inte på de avgörande punkterna finns konkreta beslut och konkreta åtgärder vidtagna. Det är ett problemen med tanke på att vi ändå har kommit så pass långt in i detta år. Innan den här debatten är avslutad har vi kommit tre och en halv månad in i detta budgetår.

När landskapsregeringen lade en budget som innehöll rätt så många goda skrivningar så fanns det åtminstone från den frisinnade gruppens sida en stor förhoppning att man nu skulle ta sig vidare. Eftersom detta stod i landskapets budget så hyste vi också en förhoppning om att man hade vidtagit en hel del åtgärder på förhand. Vill man åstadkomma saker och ting så ser man till att man inte bara visar att man vill göra det, utan man vidtar också åtgärder så att man kan göra det relativt fort. Det tycker vi att inte har lyckats komma ur denna debatt.

Flera av ministrarna har varit upp. Jag saknade några ministrar i debatten, framförallt förra gången. Jag ser att näringsminister Jan-Erik Mattsson nu är på väg upp, det är jag tacksam för. Det fanns ett antal frågor som jag hade ställt gällande just den biten. Minister och vicelantrådet Britt Lundberg är på hemmaplan nu och kanske också kan ge sin syn vad gäller de utbildningspolitiska sidorna. Det är också bra.

Redan nu kan jag säga att från min sida kommer jag att lägga ett förslag till kläm eftersom den konkretiseringsnivå som nu finns på redogörelserna upplever vi att är för låg. Vi kan inte, utgående ifrån den här debatten, känna att vi kan vara säkra på att budgeten kommer att förverkligas. Snarare vill jag påstå att till vissa delar har jag fått en motsatt känsla, dvs det finns saker och ting som man kanske av politiska orsaker faktiskt inte klarar av att driva vidare, sådant som man inte är ense om och som nu blir liggande.

Därför föreslår jag en kläm som har följande ordalydelser: Lagtinget hemställer om att landskapsregeringen innan utgången av maj 2010 återkommer med ett meddelande till lagtinget i vilket man redogör för framskridande av budgetförverkligandet med betoning på fattade beslut och genomförda åtgärder som syftar till inbesparingar och strukturförändringar.

Om lagtinget kunde omfatta det här förslaget så tror också att vi på ett enkelt sätt kunde följa med och få en uppfattning om att landskapsregeringen nu skrider till verket vad gäller budgetförverkligandet. Det här är heller ingenting som tar speciellt mycket tid av landskapsregeringen. Här handlar det i princip om att plocka fram de beslut och måla upp de åtgärder som besluten har lett till och på det sättet visa att man följer den budget som lagtinget har tagit och som framförallt regeringspartierna har varit helt eniga kring och som vi i oppositionen till vissa delar har varit med på tåget.

Det torde inte vara något större problem för landskapsregeringen att leverera. Därför torde det inte heller vara något större problem för lagtinget att anta en sådan här kläm. Tack, herr talman.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det var en mild och vänlig kläm, kan man säga. Det är svårt att se några politiska alternativ. Snarare kan man dra den slutsatsen att den samlade oppositionen omfattar budgeten för 2010. Man hoppas på ett snabbare framskridande och en redogörelse för beslut och konkreta åtgärder. Är det riktigt uppfattat? Det finns alltså inget ekonomiskt politiskt alternativ som man vill föra fram i det här skedet?

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det ekonomiskt politiska alternativet är att få saker och ting att hända. Det är det politiska alternativet i det här fallet. Vårt spörsmål riktar in sig på att vi känner en oro över att vi inte såg de konkreta åtgärderna som beskrivs i budgeten. Nu puffar vi på det. Vi ifrån frisinnad samverkans sida har i debatten beskrivit till vilka delar vi är överens med landskapsregeringen och till vilka delar vi inte är överens med landskapsregeringen om budgeten.

Det är viktigt att lagtinget får en redogörelse för hur detta arbete går så att vi också sedan i vårt arbete kan beakta det när det gäller att börja jobba med vårt förberedande inför budgeten som komma skall.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Om jag har förstått saken rätt så är det egentligen en sorts redovisningsbegäran som oppositionen begär. Det är alltså inget politiskt ställningstagande utan man vill in i förvaltningen och titta hur det går till. Kanske inte ända in i tjänstemannarummen, men man vill att det görs någonting. Det är ju en mycket intressant politisk markering.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det politiska ställningstagandet är att vi klart och tydligt har visat att vi inser de ekonomiska problem som landskapet står inför. Vi vill se konkreta åtgärder för att vi inte ska skyffla över de problem, som finns i ekonomin nu, till framtida lagting och till framtida generationer. Vi vill faktiskt se till att saker och ting händer.

Vad gäller politiken i det, så återupprepar jag det jag har sagt nu idag och vid flera andra tillfällen; från den frisinnade gruppen sida finns ett antal åtgärder som vi vill se genomförda. Vi vet också att det behövs ytterligare åtgärder för att åstadkomma en ekonomi i balans längre fram. Vi vet att den politiska kartan tydligen ligger så att det här var det längsta man kunde komma i samband med budgeten. Vi var för vård del beredda, redan då, att gå längre. Vi vill åtminstone se till att det här verkställs. Därför lägger vi detta förslag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! När det gäller den ekonomiska situationen på utbildnings- och kulturavdelningens område lever vi i en sådan situation att vi har ett prioriterat politikområde, men trots det måste vi inom alla områden arbeta med att genomföra förändringar och klara av mera för samma pengar.

Framförallt när det gäller konsumtionsutgifterna är det en stor utmaning för utbildnings- och kulturavdelningen att klara av de minskningar som vi står inför, med tanke på att 70 procent av våra utgifter är löner. Vi är en väldigt löneintensiv avdelning eftersom de allra flesta är lärare och undervisar i inom vår sektor.

Jag tycker att vi har klarat det hittills, med strategiska mått och steg, med den äran. Vi är trygga med att vi kommer att klara av att leva upp till att hålla oss inom de ramar som vi har fått oss tilldelade via Ålands lagting.

Konkret har vi gjort bland annat följande prioriteringar när det gäller utbildningssidan, vi tänker från yngst till äldst. De yngsta eleverna prioriterar vi högst. De hårdaste inbesparingarna drabbar dem som undervisar och studerar bland äldre studeranden. Vi ser att det behövs mer resurser bland de minsta grupperna bland våra yngsta studeranden för att investera för framtiden, för att slippa få en massa överraskningar och obehag som ska redas upp senare. Det betyder att våra grundskolor egentligen inte har drabbats av några inbesparingar ifrån landskapets sida annat än de generella uteblivande av indexjusteringarna, som gäller alla anslag som har gått till kommunerna via landskapsandelarna.

När det gäller konkreta inbesparingar, som vi hittills har förverkligat, så har vi gjort en allmän inbesparing inom alla våra utbildningsområden. Vi har tagit i med hårdhandskarna när det gäller undervisningsgrupper. Det har visat sig att det under många års tid faktiskt har varit en så vänlig politik, man har haft utrymme att kunna ha ganska små grupper, även om reglementet har haft krav på större grupper. Här har vi sagt att man minst måste leva upp till det som reglementet säger. Detta leder till mycket mera arbetet, man måste schemamässigt anstränga sig på ett annat sätt i skolorna för att få ihop grupperna så effektivt som möjligt. Detta har man tagit till sig och jobbar med, vilket har lett till att vi successivt har kunnat minska både i budgeten 2009 och i 2010 med 4-5 timlärartjänster på gymnasialstadiet per år. Vi har också tagit bort de fördjupade studier som har funnits inom gymnasialstadiet. Vi har sett att det delvis finns en fördubbling i och med att man nu har möjlighet att läsa enligt Ålands lyceums studieförberedande läroplan och förbereda sig också för att skriva studenten inom alla våra utbildningar, om man så önskar. Därför har vi, som en inbesparing, tagit bort de fördjupade studierna.

Som vi också alla vet har vi inte antagit nya studerande till naturbruksskolan. Vi har istället använt de resurserna för att möjliggöra att kunna ge nästan alla våra ungdomar en studieplats, i och med den nya yrkesstart som vi har infört från och med läsår 2009-2010.

Utöver detta finns det en del verksamheter som vi också har tvingats avsluta. Det är läromedelscentralen och verksamheten vid Navigare. Vi kämpar också på med att hitta lösningar för de två veckors inbesparingar av lönen som ska göras på alla moment. Olika permitteringsplaner behandlas nu successivt i samarbetskommittén till de delar man inte har lyckats presentera förslag till frivilliga åtaganden.

Inom den europeiska och sociala fonden har vi till vissa delar dragit ut på projekttiden, vilket har lett till att man har kunnat ha färre anställda och en långsammare takt för att genomföra samma sak. På det sättet har vi också på sikt sparat pengar.

När det gäller högskolan skulle jag vilja passa på att ge en eloge till deras sätt att arbeta med budgetens förverkligande. Redan i tilläggsbudgeten, som vi lade innan budgeten 2010, sade vi klart och tydligt att vi kommer att minska den budgeten med tio procent. Högskolan väntade inte och hoppades att lagtinget skulle falla till föga och ändra tillbaka. Man började omedelbart i högskolan att arbeta med hur man skulle kunna förverkliga det här med mindre pengar. Det har varit tufft för högskolan, som också är en löneintensiv budgetpost. Man har jobbat systematiskt, man har infört större grupper och man har hittat effektivare lösningar på att erbjuda undervisning. Ett program har avslutats, den landbaserade elektronikutbildningen. Jag tycker överlag att Högskolans hela sätt att hantera budgetsituationen också ger en sådan respekt att vi kan fortsätta att föra diskussionen med att i framtiden ge högskolan en större autonomi. Även här har effektiviseringen, precis som i gymnasialstadiet, lett till att man hittills har kunnat minska med fyra timlärartjänster.

Sedan när det gäller gymnasialstadiet så har vi en reform som vi arbetar med mycket intensivt. Under tiden har vi successivt kunnat minska lärartjänster med ungefär fyra stycken per år under de två senaste åren. Vi hittar former för att jobba effektivare och också hitta vägar där vi kan få ut mera för mindre pengar.

Talmannen

7 minuter.

 

Det kommer förstås en gräns här så småningom när man inte kommer att kunna inrymma mera inom de pengarna. Det är väldigt bra att vi får det här. Gymnasialstadiereformen handlar ju inte bara om en effektivering och minskning av medel, det handlar också om en optimering och en kvalitetshöjning.

Det här är alldeles kort, herr talman, vad vi hittills har jobbat med, särskilt på utbildningsområdet.

När det gäller kultur, ungdom och idrott så har vi hittills kunnat få PAF medel tilldelade på en ganska bra nivå. Det har inte varit några radikala ändringar. Alla har fått mindre pengar men det har inte varit några radikala förändringar, vi har använt lite osthyvel kanske. Vi har diskuterat principiellt att om PAF medlen minskar radikalt så kommer vi i första hand inte att ge pengar till investeringar. Vi hoppas att våra verksamheter och föreningar fortsättningsvis ska kunna få medel. Tack herr talman.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Det föreligger en viss problematik med att permittera lärarna i gymnasieskolorna. Det är ju inget lätt förfarande precis. I synnerhet när man har tänkt gå in för att dela upp permitteringstiden till flera olika tillfällen. Det har kommit till min kännedom att det här inte är förenligt med lagen. Hur ställer sig landskapsregeringen till det?

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Jag kan inte säga någonting annat än att vi självklart ska följa lagen. Våra experter inom avtalsbyrån jobbar med detta. Man har i samarbete med rektorerna på skolorna tagit fram permitteringsplaner. Jag har vare sig kompetens eller orsak att ifrågasätta att de inte är lagliga. Det finns planer som tas fram och som ska hanteras på det sätt som lagen säger, dvs de ska behandlas i samarbetskommittén. Permitteringar föreligger en ganska omständlig procedur. Självklart ska vi följa lagen. Det är ingen tvekan om det.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det hoppas jag verkligen och jag förutsätter att landskapsregeringen kommer att göra det. Permitteringshotet har också skapat väldigt mycket oro och olust i skolorna. Det ta bort väldigt mycket energi och arbetsglädje, speciellt när det gäller utvecklingsarbetet där det också föreligger en stor ny reform för gymnasieskolorna. Finns det verkligen inte några andra alternativ än att vidta permitteringar för gymnasieskolorna?

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Vi har att följa budgeten som lagtinget har godkänt. Där ingår att vi ska spara på varje lönemoment motsvarande två veckors inbesparingar. Vad jag har förstått så har vi inte fått krav på att vi ska göra annorlunda. Som situationen är nu, att landskapet har 30 procent mindre inkomster att röra sig med än vad vi har haft förut, så märks det på verksamheter och det skapar oro hos alla. Det är klart att det är oro i skolorna men det är också oro inom många andra områden. Ingen vill förstås ge ifrån sig av sina förmåner och alla har jobbigt när det är ekonomiskt svåra tider. Jag ska inte säga att det inte går, men det är mycket svårare att bedriva utvecklingsarbete när man tidigare har varit van med att man bedriver utveckling, kommer med förslag och begär mera pengar. Nu får man alltid motfrågan; vad ska vi ta bort istället? Det är klart att det är jobbigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Till den senaste diskussionen får man vill säga att det måste göras i enlighet med lagarna. Annars vet vi att det blir en lång process som vi kommer att få del av i många, många år.

Min replik rör snarare att minister Lundberg nu säger att läromedelscentralen avvecklas. I samband med budgetbehandlingen hörde vi att man kommer att utföra arbetet på annat sätt. Det blev inte klarlagt hur det kommer att ske. Kanske man i dagsläget vet hur man kommer att upprätthålla läromedelscentralens viktiga funktioner för dem som behöver? Det drabbar det ju även de små eleverna, som vicetalman Lundberg säger att man har försökt undvika inbesparingar.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Själva institutionen, den fysiska platsen för läromedelscentralen dras in. De lokalerna kommer att användas för polishusets verksamhet, den tekniska undersökningen placeras där för att också där spara pengar.

När det gäller själva utlåningsverksamheten förs det diskussioner kring att ha det på olika bibliotek. Vi har ju biblioteken i nästan alla skolor och vi har bibliotek i landskapets skolor. Utöver detta finns det väldigt mycket material, via media idag och via internet framförallt, att använda sig av i undervisningen. Det är också en sida som kommer att utvecklas mycket. Idag är inte längre alla läromedel filmer och böcker, det finns mycket mera och där sker det en utveckling.

Den största bristen hittills är det specialpedagogiska området. Där samarbetar vi med Speres. Utbildningsavdelningen och skolorna utarbetar olika vägar för att hitta bra lösningar för att ha tillgång till bra och specialpedagogiskt material.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Camilla Gunell, replik

Det stora problemet var upphovsrätter, licenser o.s.v. Det var mycket oklart i budgetbehandlingen hur det skulle gå till och hur skolor skulle komma i kontakt med nytt pedagogiskt material eftersom det inte finns någon självklarhet att man bara kan ta och använda vad som helst. Där har läromedelscentralen skött en viktig uppgift. Nu påförs det istället lärarna att välja, sålla och följa med utvecklingen inom det här området. Det är väl kanske det som är huvudfrågan; hur löser man det här framledes? Det utlovades att det skulle ske på annat sätt.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det har alltid varit och det kommer fortsättningsvis att vara lärarna som har huvudansvaret för vilka läromedel man använder sig av. De ska också kritiskt granska vilka läromedel man använder i sin egen undervisning. Det finns inte någon annan som centralt kommer att säga att det här ska du ta upp när du tar upp geometri i årskurs fem. Man jobbar fram materialet inom lärarlagen. Sedan fanns det ju goda råd på läromedelscentralen och där kunde man också presentera nyheter, vilket vi i framtiden kommer att sköta på något sätt ifrån skolbyrån. Eftersom utvecklingsarbete fortfarande är skolbyråns ansvarsområde.

När det gäller licenserna har det förts en diskussion om dem. Det var oklart under utskottsbehandlingen, precis som ltl Gunell sade. Mycket tid har gått sedan dess och vad jag har förstått på tjänstemännen så har man hittat en lösning för att klara problemen med licenserna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Hela den ekonomiska nedgången har karakteriserats av att regeringen har varit steget efter. Bakom regeringen har oppositionen varit och försökt knuffa, men det har varit tungt. Även om vi ha några steg kvar har det i alla fall tagits några steg i utvecklingen. Det märks framförallt i landskapets bokslut som vi fortfarande inte har sett men vi har läst om det i tidningen. Det går åt rätt håll men det är fortfarande mycket kvar att göra när landskapet blöder med 17 miljoner euro på ett enda år. Då tar det inte länge innan fickorna är på utsidan. Det måste bli ännu bättre takt på reformerna, som jag sade i mitt anförande här tidigare.

Det har i debatten kritiserats att vi lämnade spörsmål redan efter tre månader. Men vi ser det som tre av tolv månader. En stor del av året har gått och man borde ha tagit många beslut redan eftersom det tar tid för besluten att ge effekt. Vissa beslut ger ju inte effekt ännu i år, det tar till nästa år och kanske ännu flera år innan man ser effekterna av strukturella förändringar.

Visst kan man hålla med om att vi är "heta på gröten". Det är vi ju för att vi har erfarenhet att det ständigt har varit så här under dessa två år. Vi har behövt mana på. Därför såg vi oss tvungna att mana på nu också.

När man läser tidningarna om avbytarservicen och det man kunde kalla centerteaterstycket så då måste man dra slutsatsen att vi gör helt rätt som manar på ytterligare en gång. Det måste anses vara en liten fråga i det stora hela. Givetvis är det en stor fråga för de anställda och för dem som nyttjar servicen. Nu ska man backa ifrån det som står i budgeten och det som man tidigare har kommit överens om. Som jag sade, högst troligen är det bara centerteater. När ingen ser på så tar man det här beslutet i alla fall och så är allt frid och fröjd. Det skulle vara intressant att höra hur man tänker från centerns sida. Ska alla backa så fort någon fråga står en lite närmare? Vi i obunden samling har många sådana frågor. Framförallt har man sådana frågor i det andra regeringspartiet och de måste också ta ansvaret. Hur gör man på det här viset? Varför gör man på detta viset, som rumpnissarna säger i Ronja Rövardotter. Man kan fundera på det.

Här tycker jag att centern är skyldig oss en förklaring. Det fungerar ju inte att göra de strukturella förändringarna om alla hela tiden ska värna om sina heliga kor, vilket det bokstavligen är i det här fallet. Det är ett skådespel som jag helst skulle slippa se.

En centerpartist sade åt mig häromdagen: ”Danne, du ska inte bry dig så mycket om relationen mellan centern och liberalerna.” Nej, inte ska jag bry mig om det, men jag måste ju bry mig om följderna n som gör att det går så trögt. Vi tar ett steg fram och sedan två steg bakåt, då måste jag få bry mig som ledamot i Ålands lagting.

Nu ser vi på nyheterna att man tänker byta skådespelare. Det skulle vara intressant att veta bakgrunden till detta och höra varför man i det här skedet byter ut en minister. Återigen får vi problem med att det ska komma en ny människa och sätta sig in i verksamheten, och de strukturella förändringarna stannar upp på en jätteviktig avdelning. Det kan hända att det är någonting nödvändigt ont i botten men det skulle vara intressant att veta varför. Jag ser att ministern i fråga har taltur efter mig. Jag skulle gärna höra vad som ligger bakom. Det är säkert upp till var och en att lämna sitt ämbete. Det kommer med säkerhet att innebära att de strukturella förändringarna stannar upp, åtminstone delvis. Det är bara att beklaga.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Nej, bästa ltl Sundman, centern spelar inte någon teater. Centern försöker se till att det åländska jordbruket ska kunna leva vidare med tillräckliga konkurrenskraftiga villkor, såsom alla andra i Finland gör. Avbytarservicelagen är ju en förmånslag, som ännu inte är klar. Det är inte konstigare än så. Det handlar inte om att man ska bryta överenskommelser. Man måste samtidigt se till att man inte förändrar ett system så att det faktiskt blir så stora försämringar att man omöjliggör ett jordbruk. Jag hoppas att det ändå inte bara är centern som vill ha ett levande jordbruk på Åland, kanske till och med det obundna partiet vill det.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det vill vi gärna. Vi vill till och med att det ska leva utan respirator, om det bara är möjligt. Att patienten skulle vara så frisk att patienten ändå lever.

När det gäller de planerade förändringarna, som jag har förstått saken så är detta någorlunda förankrat både bland brukare och bland personal. Det var inga katastrofala ändringar som planerades. Det var en helt saklig reform, men det kan hända att jag har uppfattat saken fel. Det förvånar mig att man ändå måste spela det här teaterstycket från centerns sida. Särskilt i en relation som jag inte skulle bry mig om, men jag gör det i alla fall. Centerns regeringsparter får ta ansvar för många besvärliga saker när det gäller nedskärningarna.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det är många besvärliga reformer som ska genomföras. De är besvärliga för samtliga partier. Jag anser ändå att åtminstone centern kommer alltid att ta ansvar för att jordbruket ska kunna leva. Vi måste följa EU-politiken i många frågor. Det är väl det som kallades respirator. Vi måste också följa Finlands regler. Det är en förmånslag som gäller i Finland som en social förmånslag. Det är socialministeriet som skapar avbytarservicelagen i Finland. Man har infört många saker som inte är med här i vårt regelverk nu. När man gör en reform av en lag så måste man ta itu med många frågor för att få bästa möjliga utfall. Det är vad vi försöker göra nu.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är lite tungt att höra hur pass styrd centern är av Finland och Finlands regelverk. Det är man tydligen när det gäller de här frågorna. Det är bara att beklaga. Jag tycker att vi här på Åland har möjlighet att föra en egen politik. Visst kan vi se vad man gör väster och öster om oss, men framförallt ska vi försöka föra en Ålandsanpassad politik i första hand. Vad jag har förstått så var den planerade ändringen någorlunda förankrad. Nu piskar man upp en sådan här stämning på fältet, helt i onödan egentligen, bara för att spela det här teaterstycket. Det opponerar jag mig emot, framförallt av hänsyn till alla andra som lockas att göra samma sak. Hur ska vi få bukt med landskapets ekonomi om alla spelar på det här viset?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag har ett par kommentarer. För det första tycker jag ändå att det är ganska bra i det stora hela att också ltl Danne Sundman manar på. Det är lite som att det finns publik i det här skådespelet, som tycker att det ska gå lite snabbare.

När det gäller avbytarservicen har jag svårt att förstå att det skulle vara någonting annat än en besvärlig politisk fråga där man ska väga olika intressen mot varandra. Det är därför vi har en liten och effektiv landskapsregering som ska göra det jobbet. Om de inte lyckas så får lagtinget säga sitt. Det är väl ändå ganska tacksamt att ltl Sundman och hans anhang manar på i den här processen. Det skulle vara värre om tåget skulle vara på väg åt fel håll, men det är det tydligen inte i alla fall.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag får bara hålla med. Som jag sade i mitt anförande så har det ifrågasatts om det här loket behövs. Det behövs absolut, även om loket i vissa fall kan vara efter tåget och knuffa på, beroende på hur tåget är konfigurerat. I det här fallet knuffar vi på. Inte kan det vara lätt för liberalerna att ha sådana här vagnar med på tåget när det kommer sådana här utspel. Det är många frågor som vi behandlar här som är heliga för andra partier, framförallt för det andra regeringspartiet. Då borde man också få spela samma teaterstycke. Men det gör man inte, utan man tar ansvar. I det här fallet måste jag säga att det är strongt av liberalerna att ta det ansvaret.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det liberala teatertåget är på väg åt samma håll. Liberalerna är vana med lite olika typer av vagnar. Det gäller att få dem att hålla ihop och får dem att gå åt samma håll. Sedan har vi då ltl Sundman och hans oppositionskamrater som kommer efter på trikinen. Det är helt i sin ordning det också.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det blev lite mycket järnvägsterminologi  med tanke på att vi inte har järnvägar på Åland. Men vi har terminologin här i Ålands lagting i alla fall.

Hela utspelet om avbytarservicen motiverar verkligen det här spörsmålet. Det är just sådana här saker som vi bekymrar oss över. Det här drabbar ju handlingskraften för att få landskapets ekonomi på rätt och förmågan att ta beslut som vi alla tycker att är svåra. Det var det som jag ville säga i mitt anförande.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Näringsavdelningen var den avdelning som hade de absolut tuffaste och största sparkraven när vi diskuterade budgeten 2010. Bland de många beslut som redan har tagits finns t.ex. Guttorp som följer budgeten för 2010 och förbereds för en framtid som ännu inte klar. Huruvida vi överhuvudtaget ska ha en fiskodlingsverksamhet i landskapets regi och vilken dimension den i så fall ska ha. Vi måste också ha klart för oss vilken mängd fisk vi anser att vi behöver plantera ut för att upprätthålla framförallt sportfiske, som kanske har den största ekonomiska betydelsen. Även för yrkesfisket är det väsentligt att det sker utplanteringar av fiskyngel.

När budgetåret för 1996 lades förekom det förslag om att försöksstationen skulle läggas ned. Försöksstationen behövde vi inte ha. Jag tror att vi har försöksstationen kvar tack vare centern och medarbetarna i de olika regeringarna som har varit. Men nu har försöksstationen bantats i enlighet med det budgetförslag som lagtinget antog för 2010.

Totalt har sju olika tjänster inom näringsavdelningen dragits in. En tjänst som avdelningsjurist är indragen. En tjänst som skogsbruksingenjör och en tjänst som lantbruksavbytare har också försvunnet. En tjänst som forskare vid försöksstationen har upphört, den tjänsten är indragen och personen är omplacerad. Två tjänster som försöksbiträden har försvunnit samt en tjänst vid AMS, Arbeta och Bo, har också försvunnit. Det är totalt sju tjänster.

I övrigt är anslaget för tillfälliga tjänster och arbetsavtal borttagna, anställningar för dessa görs inte. Vi har fattat en hel del beslut redan. Det är offentliga handlingar som vem som helst kan läsa.

När det gäller avbytarverksamheten, som tycks vara en jätteplåga för många, så finns det ett lagförslag under bearbetning men det är inte klart. Det är, precis som ltl Gun Carlson från centern säger, en jättestor fråga. Den har varit på tapeten ända sedan 1996 som en nagel i ögat för några och är det tydligen fortsättningsvis. När man gör en sådan här indragning så bör man veta något så när vad som händer, vilka effekter det får, hur omfattande det blir och man måste jämföra med det system som finns i Finland inom den sociala sektorn. Jag tycker att det finns skäl att noggrant fundera igenom innan man tar det slutliga beslutet. Tack, herr talman.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag ska börja med avbrytarförslaget som finns i budgeten. Det blir lite konstigt när minister Mattsson nu säger att det finns vissa här som har en nagel i ögat av det. Om jag inte minns helt fel så var det den sittande landskapsregeringen, i vilken minister Mattsson är ansvarig ledamot och medlem av centern, som föreslog att det här skulle göras i budgetförslaget. Jag förstår inte riktigt resonemanget från ministerns sida. Vad är problemet med att verkställa? Jag förstår naturligtvis att det ska analyseras före man tar ett beslut. Jag trodde att mycket av den analysen var gjord eftersom man lade ett sådant förslag. Annars skulle man väl inte ha lagt det förslaget?

Jag skulle gärna se ett förtydligande när det gäller verksamheten i Guttorp. Jag vet vad som står i budgeten men jag uppfattade inte huruvida man hade gått vidare och börjat förverkliga och verkställa det beslutet.

Minister Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! När det gäller avbytarverksamheten och det lagförslag som skulle komma, så var inte lagförslaget förberett vid den tidpunkten. Det som hastigt tog fram i samband med budgeten var en budgetlag där vi införde avgifter för avbytarservicen. Den andra delen innebar en förändring som skulle ske i förhållandet mellan köttproducenter och mjölkproducenter. Den avvägningen var inte klar vid budgetens tillkomst, hur det skulle se ut och vad effekterna skulle bli.

När det gäller Guttorps verksamhet så är budgetanslaget för 2010 anpassad till det. Det som händer 2011 är ännu inte klart.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Vad gäller avbrytarverksamheten minns jag att det i budgeten fanns en ram som byggde på att den lagen skulle göras. Minister Mattsson säger nu att den lagen ännu inte är klar. I den text som finns i budgeten kring detta visas tydligt att det krävs att man också gör lagförändringar, för att man ska få budgeten att gå ihop kring anslaget med avbytarverksamheten. Därför är det också för mig förvånande när ministern säger att det var klart berett så att man visste att det gick att genomföra. Det verkar för mig väldigt märkligt i alla fall.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det är glädjande att i alla fall till sist få ett inlägg från minister Jan-Erik Mattsson. Det kanske blev hans sista gång som minister i talarstolen, inte vet jag, han kanske tänker sätta lite fart på debatten i den här frågan.

Vi har varit oroliga från oppositionen och det har vi gett uttryck för. Vi har sett att i just de här olika frågorna i budgetskrivningarna som det skulle sparas på under det här året, så backar man i dessa frågor gång på gång. Det gör man inom sjötrafiken där man har skrivit saker som inte går att genomföra. Det har man gjort inom näringsavdelningen, till exempel när det gäller avbytarfrågan. Det är ju det som vi ställer oss kritiska till.

Minister Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det är klart att man kan vara kritisk mot budgetens förverkligande. Man får väl ändå inte vara så fast i det som står att man inte kan ändra sig om man upptäcker att det kanske inte var det bästa vi hade tänkt oss. Ltl Sundman brukar ofta säga att den som inte kan ändra sig någonsin sitter antagligen fast i sådant som inte är särskilt bra. Det kanske inte resulterar i det bästa. Ser man att någonting håller på att gå väldigt snett så måste man väl nog kunna ändra sig. Med vetskap om hur många budgetar som lagtinget har tagit och alla de ändringar som har skett efter budgetens godkännande så är väl inte är detta något märkvärdigt? En ändring kommer till stånd på grund av att man upptäcker att någonting inte är bra. Det har tagits cirka två tilläggsbudgetar varje år där man har ändrat på saker.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Nej, det är verkligen inte bra om man inte uppfyller budgetskrivningarna, enligt mitt sätt att se det. Om det inom ett visst område inte gör sig möjligt för att man har föreslagit någonting som inte är juridiskt hållbart, vilket tydligen också har förekommit i årets budget, då måste man ju istället inom ett annat område visa på var vi kan spara den här summan. Det har man inte heller presenterat ifrån näringsavdelningen sida. Jag har tidigare, i samtliga mina anföranden i debatten, gjort en jämförelse mellan ÅHS och de andra enheterna. Skulle vi ha resonerat på samma sätt så skulle vi inte ha kunnat göra så hemskt många inbesparingar. Det är inte hållbart i längden, minister Mattsson.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Talesättet som ministern försökte sig på i ett replikskifte lyder: ”En klok man ändrar sig, en dåre aldrig”. Till den delen får väl minister Mattsson anses klok eftersom han har ändrat sig och avgår enligt tidningsuppgifter. Vi hörde ingenting i hans anförande om orsaken till detta, om det har med det här ärendet att göra eller om det har med någonting har annat att göra. Det skulle väl ha varit på sin plats att stilla folks nyfikenhet redan i det här skedet.

Jag har också samma frågeställning som vtm Lindholm. Om man inte sparar in på avbytarservicen, som man själv har redogjort för i budgeten, vad ska man då spara på istället? Ramarna ska hållas, säger finansministern. Där har han nog väldigt brett stöd här i lagtinget.

Minister Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Ordspråket som ltl Sundman ofta använder får jag väl ta glädjande åt mig av, att jag är så klok att jag kan ändra mig.

När det gäller mitt beslut att inte längre vara minister så är det någonting som har vuxit fram under en tid. Vi vet väl alla, åtminstone de som sitter i regeringen, vilken tuff ekonomisk situation vi har befunnit oss i under dryga två år. Det är ett tungt arbetsklimat är jag villig att erkänna, och det tror jag att alla med mig känner. Men det är inte bara det som har fått mig att avgå. Jag, tillsammans med mitt parti, har fattat ett gemensamt beslut att jag lämnar min ministerpost utan ”hard feelings”, utan några motsättningar överhuvudtaget. En ny minister kommer att utses. Det beslutet fattar vi i vår lagtingsgrupp gemensamt på onsdag.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag får tacka för den korta redogörelsen. Jag hade hoppats att minister Mattsson kunde ha sagt det i sitt anförande. Följderna av ännu ett ministerbyte under en intensiv period kommer högst troligen innebära att vissa strukturella förändringar stannar av. En ny person måste sätta sig in i verksamheten och det tar alltid tid med en inkörningsperiod. Hur ser ministern på den här tidpunkten? Varför har man valt just den här tidpunkten att avgå?

Minister Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Att analysera varför man har valt just den här tidpunkten t är nog en omöjlig fråga för mig att besvara. Saker och ting sker i livet av olika orsaker. Det kommer en dag när man tycker att det är dags. Huruvida arbetet för en ny minister att fullgöra åtaganden som ålagts regeringen gemensamt tror jag inte att blir alltför stora problem med. Jag finns ju kvar här i huset, jag har min ordinarie plats i lagtinget. Det finns gott om telefoner och det finns gott om datorer. Vi låg på andra plats i världen när det gäller kommunikationsteknik på Åland. Det är bara Sydkorea som är bättre. Jag tror nog att vi ska klara av att sköta den här kommunikationen och få fram mina erfarenheter till den nya kommande centerministern.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Vi har nu haft en spörsmålsdebatt som har pågått i snart tre dagar. Det är ganska svårt att sammanfatta detta, om man nu har blivit så mycket klokare. Det är i alla fall relevant att fråga regeringen hur de här sakerna ska ske, om de sker och om de hinner sker innan budgetåret är slut. Den ena oklara frågan efter den andra dyker upp och man undrar faktiskt om de är genomförbara, vilket man har skrivit i budgeten. Frågan är också om de står i samklang med lagstiftningen. Det har framförallt gällt matpauser på färjor, permitteringsfrågor och mycket annat.

Regeringen har ju i det parlamentariska systemet möjligheter att pröva. Hittar man saker som inte det går att genomföra eller som man på grund av ny information har en annan uppfattning om, så har man all rätt att göra sådana förändringar så länge lagtinget står bakom regeringen.

Behovet av att landskapsregeringen ändå håller lagtinget någorlunda informerad om hur politiken förverkligas, så tycker jag att förslaget är bra om att återkomma till lagtinget i maj i form av ett meddelande. I det meddelande kanske man också kan ges tillfälle att beskriva vilka förändringar som görs i det som inte kommer att genomföras men kanske blir någonting annat. Därför ber jag att få stöda ltl Johan Ehns förslag.

En fråga som vi har diskuterat här tidigare handlar om skärgårdstrafiken. Jag vill gärna lite kort beröra den frågan igen innan man nu går i gång med den ena eller den andra förändringen. Trafikminister Thörnroos har tidigare deltagit i debatten och det tackar jag för. Det som jag reflekterar kring idag hoppas jag ändå att kan tas med i någon form av vägkost i den framtida utvecklingen.

I budget efter budget och regering efter regering har det, i någon slags from förhoppning om att få ner kostnaderna vad gäller skärgårdstrafiken, skrivits in både bolagiseringar, privatiseringar, konkurrensutsättningar och entreprenader utan att man riktigt vet om det faktiskt blir billigare eller bättre. Det är väl den frågan som man fortfarande inte riktigt har klart för sig. Är det så att en förändring av trafiken, om den sker inom annan regi, faktiskt blir billigare? Vilka är vinsterna om vi nu bjuder ut verksamheten? Antingen måste ju vinsten vara ekonomisk eller så borde den vara servicemässig eller kvalitetsmässig. Det är fortfarande oklart, tycker jag. Man borde ta till vara både tidigare och nuvarande erfarenheter. Man borde för det första utvärdera de entreprenader man redan har haft genom åren, Grisslan, Ängösundsfärjan och Spoven, som idag trafikerar Asterholma-Lappo-Torsholma. Det är lite oklart för mig varför man måste bjuda ut en linje för att få veta vad kostnaderna blir. Varför kan man inte hypotetiskt få fram den skillnaden genom ett simuleringsarbete på avdelningen? Bunkerpriserna borde i stort sett vara samma, om färjan är kopplad till en turlista, oberoende om det är en färja som drivs privat eller i offentlig regi. Underhållet som nu ska följas upp i en logg, vilket jag tror är en bra väg att gå, måste ju också skötas lika av både aktörerna. Därtill ska personalen följa samma kollektivavtal och lagstiftning oberoende inom vilken regi färjan drivs.

Jag tycker att man borde ta med i kalkylen att upprätta avtal. Upphandlingsprocess är också någonting som tar mycket tid och kraft i anspråk. Man behöver ta tillvara uppgifterna och räkna på dem när man jämfört prisnivåerna på trafik i offentlig regi och trafik i privat regi. Vissa kostnader kommer naturligtvis ändå att finnas kvar på avdelningen i och med att avdelningen fortsätter att utöva tillsyn och följa upp entreprenadavtalen.

Jag tycker att det är bra att man ifrån landskapsregeringen går ut och informerar om vad man håller på med och vilka planer man har för olika färjlinjer. Det som verkar brista gång på gång är landskapsregeringens information vad gäller de berörda. När man gör förändringsprocesser av olika slag tror jag att det är synnerligen viktigt att de som är involverade, vars arbete och utkomst direkt berörs, borde man ha en konkret och bra dialog med, direkt från arbetsgivare till arbetstagaren. Att man inte som personal, anställd på den ena eller den andra färjan, läser i tidningen om vad som kommer att ske. Det är otroligt viktigt att man i det här svåra läget slår vakt om personalen på alla tänkbara sätt. De ska förhoppningsvis finnas kvar i organisationen också efter den här mandatperioden, att vi också efter det har en förvaltning som fungerar.

Det vore intressant att fundera över detta med intraprenad. Det kanske man i någon mån redan har gjort. Eftersom inte berörda ministrar är här kanske man ändå kan ta detta med som färdkost för det fortsatta arbetet. När det gäller intraprenad är ju de anställda ombord också med och bjuder på entreprenaden. Intraprenad är ett sätt att få fram ett samspel mellan personal och förvaltningsledningen. Där kan man ändå bevara det lokala initiativet och det lokala engagemanget.

Många av dem som är anställda på färjorna är skärgårdsbor. På Doppingen, som nu är aktuell, är många anställda från skärgården. Som vi vet, så vimlar det inte av andra arbetsplatser att välja på i skärgården. Om nu dessa arbeten är de sista spillrorna av offentligt anställda eller landskapsanställda i den delen av skärgården, så vore det kanske bra att fundera över hur de människorna ändå kan fortsätta att ha utkomst i den regionen.

Talmannen

7 minuter.

 

Att bjuda ut på entreprenad men ändå bibehålla personalen, vilket man har sagt ifrån landskapsregeringens sida, då finns det en risk för att man har personal, i en pool, som kanske inte har några arbetsuppgifter. Jag tror att man behöver vara ganska konkret när man går vidare. Att man framförallt får fram siffrorna om vad som blir ekonomiskt mest klokt.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Bakom den här debatten ligger den långsiktiga ekonomiska politiken och de strukturförändringar som nödvändigt kommer att behöva genomföras. Vi har diskuterat kommunsektorn och de stora ökningarna i stöd för sociala andelar. Vi diskuterade hälso- och sjukvården och skärgårdstrafiken är en viktig del.

För egen del är jag nog ingen spillra i det åländska samhället. Jag kan garantera att ingen skärgårdsbo för sig eller tillsammans känner sig som spillror. Det är ett oerhört tungt ekonomiskt och politiskt klimat att bo i skärgården för närvarande. Där råder en ständig kamp för trafik, post, skola och service. Men någon spillra är det inte fråga om. Däremot har vi sett, särskilt de senaste åren, att skärgårdstrafiken måste organiseras på ett nytt sätt. När ltl Gunell frågade varför man inte kan göra en kalkyl på en färja när det gäller bemanningskostnader och bunkerkostnader osv. så har försök gjorts med driftsentreprenad och privatisering. Problemet är att man inte kan ta in alla systemkostnader runt omkring. Drivkraften är också annorlunda ibland, till och med snedvriden därför att man inte har det ansvar som ett bolag med helhetsansvar har.

När det gäller kalkylen så är det lite av kalkylekonomi över det hela, dvs som man hade i Sovjetunionen. Där skulle man också räkna ut exakt vad varje hushåll skulle ha, vad varje fabrik skulle göra och hur det skulle fungera. Man hade väldigt effektiva köttfabriker, man stoppade in hela djur i fabriken och det kom ut korv. Det var inte särskilt ekonomiskt, det vet väl de flesta här som har anknytning till jordbrukssektorn och livsmedel. Det gäller att hela tiden förädla, pröva, experimentera och vara i kontakt med markanden. Det skulle tala för en marknadslösning och det inser alla att inte kommer att fungera när det gäller skärgårdstrafiken. Den är inte lönsam på en marknad. Då måste vi ha en politisk styrning. Den politiska styrning som ligger närmast till hand, som vi faktiskt har bra erfarenhet av även om den är begränsad, det är bolagiseringen av posten. Posten var ett affärsverk med blandad politisk kompetensstyrning och marknadsstyrning, men nu är ett aktiebolag. En bolagiserad verksamhetsform som är konkurrenskraftig och gör ett uppdrag med hög kvalitet. Jag är helt övertygad om att man borde göra en bolagisering av skärgårdstrafiken. Som princip i landskapsförvaltningen skulle man renodla lagstiftning, utvecklingsfrågor, strategiska frågor och tillsyn. Det skulle vara den renodlade verksamheten i landskapsförvaltningen och sedan skulle verksamheter vara bolagiserade, delvis eller helt privata. Skärgårdstrafiken skulle kunna ha flera olika enheter. En enhet skulle ta hand om trafik och logistik, en annan enhet skulle ta hand om resebyråverksamhet, information och bokning, och en tredje enhet skulle ta hand om underhåll inklusive kafé och städning. De kan antingen vara entreprenörer inom bolaget, underleverantörer eller privata entreprenörer. Detta möjliggör att man skulle ge ett strategiskt uppdrag åt bolaget att bedriva trafik som bygger på en levande skärgård med tillgänglighet för dem som bor i skärgården och transporter för de företag som finns i skärgården. Det uppdraget skulle sedan skötas av en sakkunnig styrelse. En VD med erfarenhet av rederiverksamhet skulle hålla i rodret. Politikerna skulle inte längre göra upp tidtabeller för Töftöfärjan, blanda sig i matpauserna eller någonting annat.

Det är ett uppdrag man har; trafiken ska fungera och den ska vara kostnadseffektiv. Det här är en beprövad form som fungerar. Inte för att man gör kalkylerna exakta, utan för att man gör det som ett incitament för bolagsledningen, att göra ett så bra resultat som möjligt med det uppdrag man har. Poängen är egentligen att bolag betyder att man avskärmar verksamheten från annat. Det är alltså inte någon inblandning med olika andra funktioner. Det är ett renodlat uppdrag som kräver någonting av beställaren, dvs politikerna. Man ska veta vad man vill ha; en fungerande trafik till en viss kostnad och sedan ska det finnas tillsyn och kontroller.

Bolagiseringstanken är intressant. Man ska absolut särskilja den från privatisering och från entreprenörsupphandlingar. Det är olika saker. De kan kombineras, men bolagisering är det som gör att landskapsförvaltningen kan effektiviseras väsentligt. Samma resonemang har förts delvis när det gäller vägtrafikunderhåll och snöplogning. Det är en absolut framkomlig väg. Vi har olika former av styrning. När det gäller polisen har vi delegationen, när det gäller ÅHS har vi en styrelse.

Talmannen

7 minuter.

När det gäller motorfordonsbyrån har vi en bolagsordning på sätt och vis, som är budgetstyrd och uppgiftsstyrd.

För att sammanfatta det inom ramen för nästan sju minuter så har det råddats på alldeles för mycket och alldeles för länge.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ltl Olof Erlands citerar mig om detta med skärgårdsborna som en spillra. Det har jag absolut inte sagt. Jag talar om arbetsplatserna som landskapet fortsättningsvis upprätthåller i skärgården. Det som i stort sett är kvar är ju de arbetsplatser som finns ombord på landskapsfärjorna. Tar man bort dem betyder det minskat antal arbetsplatser. Jag värnar om att man ändå tillser att människorna därute har arbete i någon form. Därför påtalade jag förslaget om intraprenad och att göra det möjligt för de anställda att också vara med och bjuda på den här möjligheten. Det vimlar ju inte av konkurrens vad gäller den här typen av verksamheter på Åland, i alla fall har det inte gjort det hittills. Vi har inte heller så häftiga marknadskrafter att vi måste pröva det rent praktiskt. På basen av den information man redan har kunde man få fram ett verkligt gott ekonomiskt underlag.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Går man vidare med bolagiseringstanken så finns det många möjligheter. Jag tror för min del att man inte ska styra ett bolag för mycket när det gäller interna anställningsförhållanden osv. Tvärtom, man måste ge möjligheter åt ett bolag att fullgöra sina uppgifter på ett effektivt sätt. Däremot tror jag att det skulle vara mycket vanligt att man anställer skärgårdsbor eller att de som är anställda på färjorna bosätter sig i skärgården av praktiska skäl. Inom sjöfartssektorn säger man ganska rent ut att de inte vill ha personer med akademisk utbildning, de vill ha praktiska människor som har sjövana, t.ex. skärgårdsbor. De flesta ålänningar växer väl upp nära sjön och har en viss vana. Jag tror inte att den här doktrinära rädslan, att man rör om i systemen att det skulle drabba just skärgården.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tror att det är viktigt eftersom lagtinget gång på gång har sagt att sådana här förändringar kan göras såtillvida det blir mera kostnadseffektivt eller att färjorna kan upprätthålla en bättre service. Kan man åstadkomma det ska man naturligtvis gå vidare med de här processerna. Men det fattas några steg i den här processen. Bland annat utvärdering av det man redan har gjort och att få ett klarläggande om det kan bli billigare och om det kan bli bättre. Det fortsätter att vara oklart efter alla dessa år eftersom ingen kan påvisa någonting annat.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Vi diskuterar ett spörsmål om åtgärder och beslut. Jag tror att det är viktigt att åtgärderna och besluten inte ska ligga på alltför hög nivå och alltför långt fram i tiden. Om man tar ett första steg och överväger en bolagisering för skärgårdstrafiken, hur skulle den kunna se ut rent konkret? Hur ska uppdraget utformas? Hur ska styrelsen se ut? Man kan jämföra med vad som hände med posten. Där har man haft juridisk expertis som har sett till den delen. Det kan man dra erfarenhet av. Det finns idag en diskussion om postens konkurrens gentemot andra aktörer. Det kan man dra lärdomar av. Det första steget mot långsiktiga strukturförändringar är att säga att det inte är frågan om privatisering, intraprenad eller entreprenad, det är frågan om bolagisering. Då har man tagit första steget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Bolagiseringsmodellen som ltl Erland skissar upp nu tilltalar mig. Jag tror att det skulle bli mycket enklare att styra hela trafiken sedan. Vi skulle få lite mindre inblandning av politiker i de verkställande besluten.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det låter bra. Ltl Torsten Sundblom är inbiten skärgårdsbo och har lång erfarenhet av färjorna. Jag tror inte heller att han är rädd för att bli någon spillra kvar i skärgården, utan han ser möjligheten att utveckla trafiken. Det är ju det som det handlar om. Trafiken kan bli bättre, stabilare och billigare. 

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Under överläggningen har lagtingsledamoten Johan Ehn understödd av lagtingsledamoten Camilla Gunell lagt följande förslag till hemställan: Lagtinget hemställer om att landskapsregeringen innan utgången av maj 2010 återkommer med ett meddelande till lagtinget i vilket man redogör för framskridande av budgetförverkligandet med betoning på fattade beslut och genomförda åtgärder som syftar till inbesparingar och strukturförändringar.

Enligt 38 § 5 mom. arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till hemställan bordläggs till plenum 14 april 2010. Kan förslaget godkännas? Godkänt.

Förslaget är bordlagt till plenum 14 april 2010.