Plenum den 12 april 2010 kl. 13:00
Protokoll
-
1 Religionskunskap i grundskolan
Kulturutskottets betänkande (KU 4/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 17/2009-2010)
2 Ändring av landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet
Lagutskottets betänkande (LU 25/2009-2010)
Lagtingsledamoten Raija-Liisa Eklöws m.fl. lagmotion (LM 3/2009-2010)
Enda behandling efter bordläggning
Landskapsregeringens spörsmålssvar (S 3/2009-2010-s)
Lagtingsledamoten Johan Ehns m.fl. spörsmål (S 3/2009-2010)
4 Öppna standarder och öppen källkod
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 3/2009-2010)
5 Definition av basservice i skärgården
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 32/2009-2010)
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 11/2009-2010)
7 Frivilligorganisationernas samhällsekonomiska betydelse
Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion (HM 28/2009-2010)
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 4/2009-2010)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.
Om ledighet från dagens plenum anhåller lagtingsledamöterna Raija-Liisa Eklöw och Fredrik Karlström på grund av deltagande i Nordiska rådets samlade utskottsmöten i Oslo. Beviljas.
Tredje behandling
1 Religionskunskap i grundskolan
Kulturutskottets betänkande (KU 4/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 17/2009-2010)
I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 18 § grundskolelagen för landskapet Åland för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Ingen begär ordet.
Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Tredje behandling
2 Ändring av landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet
Lagutskottets betänkande (LU 25/2009-2010)
Lagtingsledamoten Raija-Liisa Eklöws m.fl. lagmotion (LM 3/2009-2010)
I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Ingen begär ordet.
Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling efter bordläggning
3 Budgetens förverkligande
Landskapsregeringens spörsmålssvar (S 3/2009-2010-s)
Lagtingsledamoten Johan Ehns m.fl. spörsmål (S 3/2009-2010)
Ärendet bordlades den 7 april 2010 och kan nu bordläggas endast en gång till, om lagtinget så beslutar.
Först tillåts fortsatt diskussion. Efter avslutad diskussion antecknas svaret för kännedom om det inte under diskussionen har väckts förslag om hemställan till landskapsregeringen. Ett sådant förslag ska skriftligen överlämnas till talmannen. Har förslag till hemställan väckts bordläggs ärendet efter avslutad överläggning till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag.
Diskussion.
Johan Ehn
Herr talman! Debatten i det här ärendet har nu pågått under två plenum. Till vissa delar tycker jag att debatten har varit belysande. Jag kan inte påstå att jag är helt och hållet nöjd med de svar som jag har fått på en del av de många frågor som jag inledningsvis ställde. Det som jag och den frisinnade gruppen känner i det här läget är att det fortfarande inte på de avgörande punkterna finns konkreta beslut och konkreta åtgärder vidtagna. Det är ett problemen med tanke på att vi ändå har kommit så pass långt in i detta år. Innan den här debatten är avslutad har vi kommit tre och en halv månad in i detta budgetår.
När landskapsregeringen lade en budget som innehöll rätt så många goda skrivningar så fanns det åtminstone från den frisinnade gruppens sida en stor förhoppning att man nu skulle ta sig vidare. Eftersom detta stod i landskapets budget så hyste vi också en förhoppning om att man hade vidtagit en hel del åtgärder på förhand. Vill man åstadkomma saker och ting så ser man till att man inte bara visar att man vill göra det, utan man vidtar också åtgärder så att man kan göra det relativt fort. Det tycker vi att inte har lyckats komma ur denna debatt.
Flera av ministrarna har varit upp. Jag saknade några ministrar i debatten, framförallt förra gången. Jag ser att näringsminister Jan-Erik Mattsson nu är på väg upp, det är jag tacksam för. Det fanns ett antal frågor som jag hade ställt gällande just den biten. Minister och vicelantrådet Britt Lundberg är på hemmaplan nu och kanske också kan ge sin syn vad gäller de utbildningspolitiska sidorna. Det är också bra.
Redan nu kan jag säga att från min sida kommer jag att lägga ett förslag till kläm eftersom den konkretiseringsnivå som nu finns på redogörelserna upplever vi att är för låg. Vi kan inte, utgående ifrån den här debatten, känna att vi kan vara säkra på att budgeten kommer att förverkligas. Snarare vill jag påstå att till vissa delar har jag fått en motsatt känsla, dvs det finns saker och ting som man kanske av politiska orsaker faktiskt inte klarar av att driva vidare, sådant som man inte är ense om och som nu blir liggande.
Därför föreslår jag en kläm som har följande ordalydelser: Lagtinget hemställer om att landskapsregeringen innan utgången av maj 2010 återkommer med ett meddelande till lagtinget i vilket man redogör för framskridande av budgetförverkligandet med betoning på fattade beslut och genomförda åtgärder som syftar till inbesparingar och strukturförändringar.
Om lagtinget kunde omfatta det här förslaget så tror också att vi på ett enkelt sätt kunde följa med och få en uppfattning om att landskapsregeringen nu skrider till verket vad gäller budgetförverkligandet. Det här är heller ingenting som tar speciellt mycket tid av landskapsregeringen. Här handlar det i princip om att plocka fram de beslut och måla upp de åtgärder som besluten har lett till och på det sättet visa att man följer den budget som lagtinget har tagit och som framförallt regeringspartierna har varit helt eniga kring och som vi i oppositionen till vissa delar har varit med på tåget.
Det torde inte vara något större problem för landskapsregeringen att leverera. Därför torde det inte heller vara något större problem för lagtinget att anta en sådan här kläm. Tack, herr talman.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Det var en mild och vänlig kläm, kan man säga. Det är svårt att se några politiska alternativ. Snarare kan man dra den slutsatsen att den samlade oppositionen omfattar budgeten för 2010. Man hoppas på ett snabbare framskridande och en redogörelse för beslut och konkreta åtgärder. Är det riktigt uppfattat? Det finns alltså inget ekonomiskt politiskt alternativ som man vill föra fram i det här skedet?
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Det ekonomiskt politiska alternativet är att få saker och ting att hända. Det är det politiska alternativet i det här fallet. Vårt spörsmål riktar in sig på att vi känner en oro över att vi inte såg de konkreta åtgärderna som beskrivs i budgeten. Nu puffar vi på det. Vi ifrån frisinnad samverkans sida har i debatten beskrivit till vilka delar vi är överens med landskapsregeringen och till vilka delar vi inte är överens med landskapsregeringen om budgeten.
Det är viktigt att lagtinget får en redogörelse för hur detta arbete går så att vi också sedan i vårt arbete kan beakta det när det gäller att börja jobba med vårt förberedande inför budgeten som komma skall.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Om jag har förstått saken rätt så är det egentligen en sorts redovisningsbegäran som oppositionen begär. Det är alltså inget politiskt ställningstagande utan man vill in i förvaltningen och titta hur det går till. Kanske inte ända in i tjänstemannarummen, men man vill att det görs någonting. Det är ju en mycket intressant politisk markering.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Det politiska ställningstagandet är att vi klart och tydligt har visat att vi inser de ekonomiska problem som landskapet står inför. Vi vill se konkreta åtgärder för att vi inte ska skyffla över de problem, som finns i ekonomin nu, till framtida lagting och till framtida generationer. Vi vill faktiskt se till att saker och ting händer.
Vad gäller politiken i det, så återupprepar jag det jag har sagt nu idag och vid flera andra tillfällen; från den frisinnade gruppen sida finns ett antal åtgärder som vi vill se genomförda. Vi vet också att det behövs ytterligare åtgärder för att åstadkomma en ekonomi i balans längre fram. Vi vet att den politiska kartan tydligen ligger så att det här var det längsta man kunde komma i samband med budgeten. Vi var för vård del beredda, redan då, att gå längre. Vi vill åtminstone se till att det här verkställs. Därför lägger vi detta förslag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Britt Lundberg
Herr talman! När det gäller den ekonomiska situationen på utbildnings- och kulturavdelningens område lever vi i en sådan situation att vi har ett prioriterat politikområde, men trots det måste vi inom alla områden arbeta med att genomföra förändringar och klara av mera för samma pengar.
Framförallt när det gäller konsumtionsutgifterna är det en stor utmaning för utbildnings- och kulturavdelningen att klara av de minskningar som vi står inför, med tanke på att 70 procent av våra utgifter är löner. Vi är en väldigt löneintensiv avdelning eftersom de allra flesta är lärare och undervisar i inom vår sektor.
Jag tycker att vi har klarat det hittills, med strategiska mått och steg, med den äran. Vi är trygga med att vi kommer att klara av att leva upp till att hålla oss inom de ramar som vi har fått oss tilldelade via Ålands lagting.
Konkret har vi gjort bland annat följande prioriteringar när det gäller utbildningssidan, vi tänker från yngst till äldst. De yngsta eleverna prioriterar vi högst. De hårdaste inbesparingarna drabbar dem som undervisar och studerar bland äldre studeranden. Vi ser att det behövs mer resurser bland de minsta grupperna bland våra yngsta studeranden för att investera för framtiden, för att slippa få en massa överraskningar och obehag som ska redas upp senare. Det betyder att våra grundskolor egentligen inte har drabbats av några inbesparingar ifrån landskapets sida annat än de generella uteblivande av indexjusteringarna, som gäller alla anslag som har gått till kommunerna via landskapsandelarna.
När det gäller konkreta inbesparingar, som vi hittills har förverkligat, så har vi gjort en allmän inbesparing inom alla våra utbildningsområden. Vi har tagit i med hårdhandskarna när det gäller undervisningsgrupper. Det har visat sig att det under många års tid faktiskt har varit en så vänlig politik, man har haft utrymme att kunna ha ganska små grupper, även om reglementet har haft krav på större grupper. Här har vi sagt att man minst måste leva upp till det som reglementet säger. Detta leder till mycket mera arbetet, man måste schemamässigt anstränga sig på ett annat sätt i skolorna för att få ihop grupperna så effektivt som möjligt. Detta har man tagit till sig och jobbar med, vilket har lett till att vi successivt har kunnat minska både i budgeten 2009 och i 2010 med 4-5 timlärartjänster på gymnasialstadiet per år. Vi har också tagit bort de fördjupade studier som har funnits inom gymnasialstadiet. Vi har sett att det delvis finns en fördubbling i och med att man nu har möjlighet att läsa enligt Ålands lyceums studieförberedande läroplan och förbereda sig också för att skriva studenten inom alla våra utbildningar, om man så önskar. Därför har vi, som en inbesparing, tagit bort de fördjupade studierna.
Som vi också alla vet har vi inte antagit nya studerande till naturbruksskolan. Vi har istället använt de resurserna för att möjliggöra att kunna ge nästan alla våra ungdomar en studieplats, i och med den nya yrkesstart som vi har infört från och med läsår 2009-2010.
Utöver detta finns det en del verksamheter som vi också har tvingats avsluta. Det är läromedelscentralen och verksamheten vid Navigare. Vi kämpar också på med att hitta lösningar för de två veckors inbesparingar av lönen som ska göras på alla moment. Olika permitteringsplaner behandlas nu successivt i samarbetskommittén till de delar man inte har lyckats presentera förslag till frivilliga åtaganden.
Inom den europeiska och sociala fonden har vi till vissa delar dragit ut på projekttiden, vilket har lett till att man har kunnat ha färre anställda och en långsammare takt för att genomföra samma sak. På det sättet har vi också på sikt sparat pengar.
När det gäller högskolan skulle jag vilja passa på att ge en eloge till deras sätt att arbeta med budgetens förverkligande. Redan i tilläggsbudgeten, som vi lade innan budgeten 2010, sade vi klart och tydligt att vi kommer att minska den budgeten med tio procent. Högskolan väntade inte och hoppades att lagtinget skulle falla till föga och ändra tillbaka. Man började omedelbart i högskolan att arbeta med hur man skulle kunna förverkliga det här med mindre pengar. Det har varit tufft för högskolan, som också är en löneintensiv budgetpost. Man har jobbat systematiskt, man har infört större grupper och man har hittat effektivare lösningar på att erbjuda undervisning. Ett program har avslutats, den landbaserade elektronikutbildningen. Jag tycker överlag att Högskolans hela sätt att hantera budgetsituationen också ger en sådan respekt att vi kan fortsätta att föra diskussionen med att i framtiden ge högskolan en större autonomi. Även här har effektiviseringen, precis som i gymnasialstadiet, lett till att man hittills har kunnat minska med fyra timlärartjänster.
Sedan när det gäller gymnasialstadiet så har vi en reform som vi arbetar med mycket intensivt. Under tiden har vi successivt kunnat minska lärartjänster med ungefär fyra stycken per år under de två senaste åren. Vi hittar former för att jobba effektivare och också hitta vägar där vi kan få ut mera för mindre pengar.
Talmannen
7 minuter.
Det kommer förstås en gräns här så småningom när man inte kommer att kunna inrymma mera inom de pengarna. Det är väldigt bra att vi får det här. Gymnasialstadiereformen handlar ju inte bara om en effektivering och minskning av medel, det handlar också om en optimering och en kvalitetshöjning.
Det här är alldeles kort, herr talman, vad vi hittills har jobbat med, särskilt på utbildningsområdet.
När det gäller kultur, ungdom och idrott så har vi hittills kunnat få PAF medel tilldelade på en ganska bra nivå. Det har inte varit några radikala ändringar. Alla har fått mindre pengar men det har inte varit några radikala förändringar, vi har använt lite osthyvel kanske. Vi har diskuterat principiellt att om PAF medlen minskar radikalt så kommer vi i första hand inte att ge pengar till investeringar. Vi hoppas att våra verksamheter och föreningar fortsättningsvis ska kunna få medel. Tack herr talman.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Herr talman! Det föreligger en viss problematik med att permittera lärarna i gymnasieskolorna. Det är ju inget lätt förfarande precis. I synnerhet när man har tänkt gå in för att dela upp permitteringstiden till flera olika tillfällen. Det har kommit till min kännedom att det här inte är förenligt med lagen. Hur ställer sig landskapsregeringen till det?
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Jag kan inte säga någonting annat än att vi självklart ska följa lagen. Våra experter inom avtalsbyrån jobbar med detta. Man har i samarbete med rektorerna på skolorna tagit fram permitteringsplaner. Jag har vare sig kompetens eller orsak att ifrågasätta att de inte är lagliga. Det finns planer som tas fram och som ska hanteras på det sätt som lagen säger, dvs de ska behandlas i samarbetskommittén. Permitteringar föreligger en ganska omständlig procedur. Självklart ska vi följa lagen. Det är ingen tvekan om det.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Det hoppas jag verkligen och jag förutsätter att landskapsregeringen kommer att göra det. Permitteringshotet har också skapat väldigt mycket oro och olust i skolorna. Det ta bort väldigt mycket energi och arbetsglädje, speciellt när det gäller utvecklingsarbetet där det också föreligger en stor ny reform för gymnasieskolorna. Finns det verkligen inte några andra alternativ än att vidta permitteringar för gymnasieskolorna?
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Vi har att följa budgeten som lagtinget har godkänt. Där ingår att vi ska spara på varje lönemoment motsvarande två veckors inbesparingar. Vad jag har förstått så har vi inte fått krav på att vi ska göra annorlunda. Som situationen är nu, att landskapet har 30 procent mindre inkomster att röra sig med än vad vi har haft förut, så märks det på verksamheter och det skapar oro hos alla. Det är klart att det är oro i skolorna men det är också oro inom många andra områden. Ingen vill förstås ge ifrån sig av sina förmåner och alla har jobbigt när det är ekonomiskt svåra tider. Jag ska inte säga att det inte går, men det är mycket svårare att bedriva utvecklingsarbete när man tidigare har varit van med att man bedriver utveckling, kommer med förslag och begär mera pengar. Nu får man alltid motfrågan; vad ska vi ta bort istället? Det är klart att det är jobbigt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Till den senaste diskussionen får man vill säga att det måste göras i enlighet med lagarna. Annars vet vi att det blir en lång process som vi kommer att få del av i många, många år.
Min replik rör snarare att minister Lundberg nu säger att läromedelscentralen avvecklas. I samband med budgetbehandlingen hörde vi att man kommer att utföra arbetet på annat sätt. Det blev inte klarlagt hur det kommer att ske. Kanske man i dagsläget vet hur man kommer att upprätthålla läromedelscentralens viktiga funktioner för dem som behöver? Det drabbar det ju även de små eleverna, som vicetalman Lundberg säger att man har försökt undvika inbesparingar.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Själva institutionen, den fysiska platsen för läromedelscentralen dras in. De lokalerna kommer att användas för polishusets verksamhet, den tekniska undersökningen placeras där för att också där spara pengar.
När det gäller själva utlåningsverksamheten förs det diskussioner kring att ha det på olika bibliotek. Vi har ju biblioteken i nästan alla skolor och vi har bibliotek i landskapets skolor. Utöver detta finns det väldigt mycket material, via media idag och via internet framförallt, att använda sig av i undervisningen. Det är också en sida som kommer att utvecklas mycket. Idag är inte längre alla läromedel filmer och böcker, det finns mycket mera och där sker det en utveckling.
Den största bristen hittills är det specialpedagogiska området. Där samarbetar vi med Speres. Utbildningsavdelningen och skolorna utarbetar olika vägar för att hitta bra lösningar för att ha tillgång till bra och specialpedagogiskt material.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Camilla Gunell, replik
Det stora problemet var upphovsrätter, licenser o.s.v. Det var mycket oklart i budgetbehandlingen hur det skulle gå till och hur skolor skulle komma i kontakt med nytt pedagogiskt material eftersom det inte finns någon självklarhet att man bara kan ta och använda vad som helst. Där har läromedelscentralen skött en viktig uppgift. Nu påförs det istället lärarna att välja, sålla och följa med utvecklingen inom det här området. Det är väl kanske det som är huvudfrågan; hur löser man det här framledes? Det utlovades att det skulle ske på annat sätt.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Det har alltid varit och det kommer fortsättningsvis att vara lärarna som har huvudansvaret för vilka läromedel man använder sig av. De ska också kritiskt granska vilka läromedel man använder i sin egen undervisning. Det finns inte någon annan som centralt kommer att säga att det här ska du ta upp när du tar upp geometri i årskurs fem. Man jobbar fram materialet inom lärarlagen. Sedan fanns det ju goda råd på läromedelscentralen och där kunde man också presentera nyheter, vilket vi i framtiden kommer att sköta på något sätt ifrån skolbyrån. Eftersom utvecklingsarbete fortfarande är skolbyråns ansvarsområde.
När det gäller licenserna har det förts en diskussion om dem. Det var oklart under utskottsbehandlingen, precis som ltl Gunell sade. Mycket tid har gått sedan dess och vad jag har förstått på tjänstemännen så har man hittat en lösning för att klara problemen med licenserna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman
Herr talman! Hela den ekonomiska nedgången har karakteriserats av att regeringen har varit steget efter. Bakom regeringen har oppositionen varit och försökt knuffa, men det har varit tungt. Även om vi ha några steg kvar har det i alla fall tagits några steg i utvecklingen. Det märks framförallt i landskapets bokslut som vi fortfarande inte har sett men vi har läst om det i tidningen. Det går åt rätt håll men det är fortfarande mycket kvar att göra när landskapet blöder med 17 miljoner euro på ett enda år. Då tar det inte länge innan fickorna är på utsidan. Det måste bli ännu bättre takt på reformerna, som jag sade i mitt anförande här tidigare.
Det har i debatten kritiserats att vi lämnade spörsmål redan efter tre månader. Men vi ser det som tre av tolv månader. En stor del av året har gått och man borde ha tagit många beslut redan eftersom det tar tid för besluten att ge effekt. Vissa beslut ger ju inte effekt ännu i år, det tar till nästa år och kanske ännu flera år innan man ser effekterna av strukturella förändringar.
Visst kan man hålla med om att vi är "heta på gröten". Det är vi ju för att vi har erfarenhet att det ständigt har varit så här under dessa två år. Vi har behövt mana på. Därför såg vi oss tvungna att mana på nu också.
När man läser tidningarna om avbytarservicen och det man kunde kalla centerteaterstycket så då måste man dra slutsatsen att vi gör helt rätt som manar på ytterligare en gång. Det måste anses vara en liten fråga i det stora hela. Givetvis är det en stor fråga för de anställda och för dem som nyttjar servicen. Nu ska man backa ifrån det som står i budgeten och det som man tidigare har kommit överens om. Som jag sade, högst troligen är det bara centerteater. När ingen ser på så tar man det här beslutet i alla fall och så är allt frid och fröjd. Det skulle vara intressant att höra hur man tänker från centerns sida. Ska alla backa så fort någon fråga står en lite närmare? Vi i obunden samling har många sådana frågor. Framförallt har man sådana frågor i det andra regeringspartiet och de måste också ta ansvaret. Hur gör man på det här viset? Varför gör man på detta viset, som rumpnissarna säger i Ronja Rövardotter. Man kan fundera på det.
Här tycker jag att centern är skyldig oss en förklaring. Det fungerar ju inte att göra de strukturella förändringarna om alla hela tiden ska värna om sina heliga kor, vilket det bokstavligen är i det här fallet. Det är ett skådespel som jag helst skulle slippa se.
En centerpartist sade åt mig häromdagen: ”Danne, du ska inte bry dig så mycket om relationen mellan centern och liberalerna.” Nej, inte ska jag bry mig om det, men jag måste ju bry mig om följderna n som gör att det går så trögt. Vi tar ett steg fram och sedan två steg bakåt, då måste jag få bry mig som ledamot i Ålands lagting.
Nu ser vi på nyheterna att man tänker byta skådespelare. Det skulle vara intressant att veta bakgrunden till detta och höra varför man i det här skedet byter ut en minister. Återigen får vi problem med att det ska komma en ny människa och sätta sig in i verksamheten, och de strukturella förändringarna stannar upp på en jätteviktig avdelning. Det kan hända att det är någonting nödvändigt ont i botten men det skulle vara intressant att veta varför. Jag ser att ministern i fråga har taltur efter mig. Jag skulle gärna höra vad som ligger bakom. Det är säkert upp till var och en att lämna sitt ämbete. Det kommer med säkerhet att innebära att de strukturella förändringarna stannar upp, åtminstone delvis. Det är bara att beklaga.
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Nej, bästa ltl Sundman, centern spelar inte någon teater. Centern försöker se till att det åländska jordbruket ska kunna leva vidare med tillräckliga konkurrenskraftiga villkor, såsom alla andra i Finland gör. Avbytarservicelagen är ju en förmånslag, som ännu inte är klar. Det är inte konstigare än så. Det handlar inte om att man ska bryta överenskommelser. Man måste samtidigt se till att man inte förändrar ett system så att det faktiskt blir så stora försämringar att man omöjliggör ett jordbruk. Jag hoppas att det ändå inte bara är centern som vill ha ett levande jordbruk på Åland, kanske till och med det obundna partiet vill det.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det vill vi gärna. Vi vill till och med att det ska leva utan respirator, om det bara är möjligt. Att patienten skulle vara så frisk att patienten ändå lever.
När det gäller de planerade förändringarna, som jag har förstått saken så är detta någorlunda förankrat både bland brukare och bland personal. Det var inga katastrofala ändringar som planerades. Det var en helt saklig reform, men det kan hända att jag har uppfattat saken fel. Det förvånar mig att man ändå måste spela det här teaterstycket från centerns sida. Särskilt i en relation som jag inte skulle bry mig om, men jag gör det i alla fall. Centerns regeringsparter får ta ansvar för många besvärliga saker när det gäller nedskärningarna.
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Det är många besvärliga reformer som ska genomföras. De är besvärliga för samtliga partier. Jag anser ändå att åtminstone centern kommer alltid att ta ansvar för att jordbruket ska kunna leva. Vi måste följa EU-politiken i många frågor. Det är väl det som kallades respirator. Vi måste också följa Finlands regler. Det är en förmånslag som gäller i Finland som en social förmånslag. Det är socialministeriet som skapar avbytarservicelagen i Finland. Man har infört många saker som inte är med här i vårt regelverk nu. När man gör en reform av en lag så måste man ta itu med många frågor för att få bästa möjliga utfall. Det är vad vi försöker göra nu.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det är lite tungt att höra hur pass styrd centern är av Finland och Finlands regelverk. Det är man tydligen när det gäller de här frågorna. Det är bara att beklaga. Jag tycker att vi här på Åland har möjlighet att föra en egen politik. Visst kan vi se vad man gör väster och öster om oss, men framförallt ska vi försöka föra en Ålandsanpassad politik i första hand. Vad jag har förstått så var den planerade ändringen någorlunda förankrad. Nu piskar man upp en sådan här stämning på fältet, helt i onödan egentligen, bara för att spela det här teaterstycket. Det opponerar jag mig emot, framförallt av hänsyn till alla andra som lockas att göra samma sak. Hur ska vi få bukt med landskapets ekonomi om alla spelar på det här viset?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Jag har ett par kommentarer. För det första tycker jag ändå att det är ganska bra i det stora hela att också ltl Danne Sundman manar på. Det är lite som att det finns publik i det här skådespelet, som tycker att det ska gå lite snabbare.
När det gäller avbytarservicen har jag svårt att förstå att det skulle vara någonting annat än en besvärlig politisk fråga där man ska väga olika intressen mot varandra. Det är därför vi har en liten och effektiv landskapsregering som ska göra det jobbet. Om de inte lyckas så får lagtinget säga sitt. Det är väl ändå ganska tacksamt att ltl Sundman och hans anhang manar på i den här processen. Det skulle vara värre om tåget skulle vara på väg åt fel håll, men det är det tydligen inte i alla fall.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Jag får bara hålla med. Som jag sade i mitt anförande så har det ifrågasatts om det här loket behövs. Det behövs absolut, även om loket i vissa fall kan vara efter tåget och knuffa på, beroende på hur tåget är konfigurerat. I det här fallet knuffar vi på. Inte kan det vara lätt för liberalerna att ha sådana här vagnar med på tåget när det kommer sådana här utspel. Det är många frågor som vi behandlar här som är heliga för andra partier, framförallt för det andra regeringspartiet. Då borde man också få spela samma teaterstycke. Men det gör man inte, utan man tar ansvar. I det här fallet måste jag säga att det är strongt av liberalerna att ta det ansvaret.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Det liberala teatertåget är på väg åt samma håll. Liberalerna är vana med lite olika typer av vagnar. Det gäller att få dem att hålla ihop och får dem att gå åt samma håll. Sedan har vi då ltl Sundman och hans oppositionskamrater som kommer efter på trikinen. Det är helt i sin ordning det också.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det blev lite mycket järnvägsterminologi med tanke på att vi inte har järnvägar på Åland. Men vi har terminologin här i Ålands lagting i alla fall.
Hela utspelet om avbytarservicen motiverar verkligen det här spörsmålet. Det är just sådana här saker som vi bekymrar oss över. Det här drabbar ju handlingskraften för att få landskapets ekonomi på rätt och förmågan att ta beslut som vi alla tycker att är svåra. Det var det som jag ville säga i mitt anförande.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Minister Jan-Erik Mattsson
Herr talman! Näringsavdelningen var den avdelning som hade de absolut tuffaste och största sparkraven när vi diskuterade budgeten 2010. Bland de många beslut som redan har tagits finns t.ex. Guttorp som följer budgeten för 2010 och förbereds för en framtid som ännu inte klar. Huruvida vi överhuvudtaget ska ha en fiskodlingsverksamhet i landskapets regi och vilken dimension den i så fall ska ha. Vi måste också ha klart för oss vilken mängd fisk vi anser att vi behöver plantera ut för att upprätthålla framförallt sportfiske, som kanske har den största ekonomiska betydelsen. Även för yrkesfisket är det väsentligt att det sker utplanteringar av fiskyngel.
När budgetåret för 1996 lades förekom det förslag om att försöksstationen skulle läggas ned. Försöksstationen behövde vi inte ha. Jag tror att vi har försöksstationen kvar tack vare centern och medarbetarna i de olika regeringarna som har varit. Men nu har försöksstationen bantats i enlighet med det budgetförslag som lagtinget antog för 2010.
Totalt har sju olika tjänster inom näringsavdelningen dragits in. En tjänst som avdelningsjurist är indragen. En tjänst som skogsbruksingenjör och en tjänst som lantbruksavbytare har också försvunnet. En tjänst som forskare vid försöksstationen har upphört, den tjänsten är indragen och personen är omplacerad. Två tjänster som försöksbiträden har försvunnit samt en tjänst vid AMS, Arbeta och Bo, har också försvunnit. Det är totalt sju tjänster.
I övrigt är anslaget för tillfälliga tjänster och arbetsavtal borttagna, anställningar för dessa görs inte. Vi har fattat en hel del beslut redan. Det är offentliga handlingar som vem som helst kan läsa.
När det gäller avbytarverksamheten, som tycks vara en jätteplåga för många, så finns det ett lagförslag under bearbetning men det är inte klart. Det är, precis som ltl Gun Carlson från centern säger, en jättestor fråga. Den har varit på tapeten ända sedan 1996 som en nagel i ögat för några och är det tydligen fortsättningsvis. När man gör en sådan här indragning så bör man veta något så när vad som händer, vilka effekter det får, hur omfattande det blir och man måste jämföra med det system som finns i Finland inom den sociala sektorn. Jag tycker att det finns skäl att noggrant fundera igenom innan man tar det slutliga beslutet. Tack, herr talman.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Jag ska börja med avbrytarförslaget som finns i budgeten. Det blir lite konstigt när minister Mattsson nu säger att det finns vissa här som har en nagel i ögat av det. Om jag inte minns helt fel så var det den sittande landskapsregeringen, i vilken minister Mattsson är ansvarig ledamot och medlem av centern, som föreslog att det här skulle göras i budgetförslaget. Jag förstår inte riktigt resonemanget från ministerns sida. Vad är problemet med att verkställa? Jag förstår naturligtvis att det ska analyseras före man tar ett beslut. Jag trodde att mycket av den analysen var gjord eftersom man lade ett sådant förslag. Annars skulle man väl inte ha lagt det förslaget?
Jag skulle gärna se ett förtydligande när det gäller verksamheten i Guttorp. Jag vet vad som står i budgeten men jag uppfattade inte huruvida man hade gått vidare och börjat förverkliga och verkställa det beslutet.
Minister Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! När det gäller avbytarverksamheten och det lagförslag som skulle komma, så var inte lagförslaget förberett vid den tidpunkten. Det som hastigt tog fram i samband med budgeten var en budgetlag där vi införde avgifter för avbytarservicen. Den andra delen innebar en förändring som skulle ske i förhållandet mellan köttproducenter och mjölkproducenter. Den avvägningen var inte klar vid budgetens tillkomst, hur det skulle se ut och vad effekterna skulle bli.
När det gäller Guttorps verksamhet så är budgetanslaget för 2010 anpassad till det. Det som händer 2011 är ännu inte klart.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Vad gäller avbrytarverksamheten minns jag att det i budgeten fanns en ram som byggde på att den lagen skulle göras. Minister Mattsson säger nu att den lagen ännu inte är klar. I den text som finns i budgeten kring detta visas tydligt att det krävs att man också gör lagförändringar, för att man ska få budgeten att gå ihop kring anslaget med avbytarverksamheten. Därför är det också för mig förvånande när ministern säger att det var klart berett så att man visste att det gick att genomföra. Det verkar för mig väldigt märkligt i alla fall.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Det är glädjande att i alla fall till sist få ett inlägg från minister Jan-Erik Mattsson. Det kanske blev hans sista gång som minister i talarstolen, inte vet jag, han kanske tänker sätta lite fart på debatten i den här frågan.
Vi har varit oroliga från oppositionen och det har vi gett uttryck för. Vi har sett att i just de här olika frågorna i budgetskrivningarna som det skulle sparas på under det här året, så backar man i dessa frågor gång på gång. Det gör man inom sjötrafiken där man har skrivit saker som inte går att genomföra. Det har man gjort inom näringsavdelningen, till exempel när det gäller avbytarfrågan. Det är ju det som vi ställer oss kritiska till.
Minister Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Det är klart att man kan vara kritisk mot budgetens förverkligande. Man får väl ändå inte vara så fast i det som står att man inte kan ändra sig om man upptäcker att det kanske inte var det bästa vi hade tänkt oss. Ltl Sundman brukar ofta säga att den som inte kan ändra sig någonsin sitter antagligen fast i sådant som inte är särskilt bra. Det kanske inte resulterar i det bästa. Ser man att någonting håller på att gå väldigt snett så måste man väl nog kunna ändra sig. Med vetskap om hur många budgetar som lagtinget har tagit och alla de ändringar som har skett efter budgetens godkännande så är väl inte är detta något märkvärdigt? En ändring kommer till stånd på grund av att man upptäcker att någonting inte är bra. Det har tagits cirka två tilläggsbudgetar varje år där man har ändrat på saker.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Nej, det är verkligen inte bra om man inte uppfyller budgetskrivningarna, enligt mitt sätt att se det. Om det inom ett visst område inte gör sig möjligt för att man har föreslagit någonting som inte är juridiskt hållbart, vilket tydligen också har förekommit i årets budget, då måste man ju istället inom ett annat område visa på var vi kan spara den här summan. Det har man inte heller presenterat ifrån näringsavdelningen sida. Jag har tidigare, i samtliga mina anföranden i debatten, gjort en jämförelse mellan ÅHS och de andra enheterna. Skulle vi ha resonerat på samma sätt så skulle vi inte ha kunnat göra så hemskt många inbesparingar. Det är inte hållbart i längden, minister Mattsson.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Talesättet som ministern försökte sig på i ett replikskifte lyder: ”En klok man ändrar sig, en dåre aldrig”. Till den delen får väl minister Mattsson anses klok eftersom han har ändrat sig och avgår enligt tidningsuppgifter. Vi hörde ingenting i hans anförande om orsaken till detta, om det har med det här ärendet att göra eller om det har med någonting har annat att göra. Det skulle väl ha varit på sin plats att stilla folks nyfikenhet redan i det här skedet.
Jag har också samma frågeställning som vtm Lindholm. Om man inte sparar in på avbytarservicen, som man själv har redogjort för i budgeten, vad ska man då spara på istället? Ramarna ska hållas, säger finansministern. Där har han nog väldigt brett stöd här i lagtinget.
Minister Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Ordspråket som ltl Sundman ofta använder får jag väl ta glädjande åt mig av, att jag är så klok att jag kan ändra mig.
När det gäller mitt beslut att inte längre vara minister så är det någonting som har vuxit fram under en tid. Vi vet väl alla, åtminstone de som sitter i regeringen, vilken tuff ekonomisk situation vi har befunnit oss i under dryga två år. Det är ett tungt arbetsklimat är jag villig att erkänna, och det tror jag att alla med mig känner. Men det är inte bara det som har fått mig att avgå. Jag, tillsammans med mitt parti, har fattat ett gemensamt beslut att jag lämnar min ministerpost utan ”hard feelings”, utan några motsättningar överhuvudtaget. En ny minister kommer att utses. Det beslutet fattar vi i vår lagtingsgrupp gemensamt på onsdag.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Jag får tacka för den korta redogörelsen. Jag hade hoppats att minister Mattsson kunde ha sagt det i sitt anförande. Följderna av ännu ett ministerbyte under en intensiv period kommer högst troligen innebära att vissa strukturella förändringar stannar av. En ny person måste sätta sig in i verksamheten och det tar alltid tid med en inkörningsperiod. Hur ser ministern på den här tidpunkten? Varför har man valt just den här tidpunkten att avgå?
Minister Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Att analysera varför man har valt just den här tidpunkten t är nog en omöjlig fråga för mig att besvara. Saker och ting sker i livet av olika orsaker. Det kommer en dag när man tycker att det är dags. Huruvida arbetet för en ny minister att fullgöra åtaganden som ålagts regeringen gemensamt tror jag inte att blir alltför stora problem med. Jag finns ju kvar här i huset, jag har min ordinarie plats i lagtinget. Det finns gott om telefoner och det finns gott om datorer. Vi låg på andra plats i världen när det gäller kommunikationsteknik på Åland. Det är bara Sydkorea som är bättre. Jag tror nog att vi ska klara av att sköta den här kommunikationen och få fram mina erfarenheter till den nya kommande centerministern.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Vi har nu haft en spörsmålsdebatt som har pågått i snart tre dagar. Det är ganska svårt att sammanfatta detta, om man nu har blivit så mycket klokare. Det är i alla fall relevant att fråga regeringen hur de här sakerna ska ske, om de sker och om de hinner sker innan budgetåret är slut. Den ena oklara frågan efter den andra dyker upp och man undrar faktiskt om de är genomförbara, vilket man har skrivit i budgeten. Frågan är också om de står i samklang med lagstiftningen. Det har framförallt gällt matpauser på färjor, permitteringsfrågor och mycket annat.
Regeringen har ju i det parlamentariska systemet möjligheter att pröva. Hittar man saker som inte det går att genomföra eller som man på grund av ny information har en annan uppfattning om, så har man all rätt att göra sådana förändringar så länge lagtinget står bakom regeringen.
Behovet av att landskapsregeringen ändå håller lagtinget någorlunda informerad om hur politiken förverkligas, så tycker jag att förslaget är bra om att återkomma till lagtinget i maj i form av ett meddelande. I det meddelande kanske man också kan ges tillfälle att beskriva vilka förändringar som görs i det som inte kommer att genomföras men kanske blir någonting annat. Därför ber jag att få stöda ltl Johan Ehns förslag.
En fråga som vi har diskuterat här tidigare handlar om skärgårdstrafiken. Jag vill gärna lite kort beröra den frågan igen innan man nu går i gång med den ena eller den andra förändringen. Trafikminister Thörnroos har tidigare deltagit i debatten och det tackar jag för. Det som jag reflekterar kring idag hoppas jag ändå att kan tas med i någon form av vägkost i den framtida utvecklingen.
I budget efter budget och regering efter regering har det, i någon slags from förhoppning om att få ner kostnaderna vad gäller skärgårdstrafiken, skrivits in både bolagiseringar, privatiseringar, konkurrensutsättningar och entreprenader utan att man riktigt vet om det faktiskt blir billigare eller bättre. Det är väl den frågan som man fortfarande inte riktigt har klart för sig. Är det så att en förändring av trafiken, om den sker inom annan regi, faktiskt blir billigare? Vilka är vinsterna om vi nu bjuder ut verksamheten? Antingen måste ju vinsten vara ekonomisk eller så borde den vara servicemässig eller kvalitetsmässig. Det är fortfarande oklart, tycker jag. Man borde ta till vara både tidigare och nuvarande erfarenheter. Man borde för det första utvärdera de entreprenader man redan har haft genom åren, Grisslan, Ängösundsfärjan och Spoven, som idag trafikerar Asterholma-Lappo-Torsholma. Det är lite oklart för mig varför man måste bjuda ut en linje för att få veta vad kostnaderna blir. Varför kan man inte hypotetiskt få fram den skillnaden genom ett simuleringsarbete på avdelningen? Bunkerpriserna borde i stort sett vara samma, om färjan är kopplad till en turlista, oberoende om det är en färja som drivs privat eller i offentlig regi. Underhållet som nu ska följas upp i en logg, vilket jag tror är en bra väg att gå, måste ju också skötas lika av både aktörerna. Därtill ska personalen följa samma kollektivavtal och lagstiftning oberoende inom vilken regi färjan drivs.
Jag tycker att man borde ta med i kalkylen att upprätta avtal. Upphandlingsprocess är också någonting som tar mycket tid och kraft i anspråk. Man behöver ta tillvara uppgifterna och räkna på dem när man jämfört prisnivåerna på trafik i offentlig regi och trafik i privat regi. Vissa kostnader kommer naturligtvis ändå att finnas kvar på avdelningen i och med att avdelningen fortsätter att utöva tillsyn och följa upp entreprenadavtalen.
Jag tycker att det är bra att man ifrån landskapsregeringen går ut och informerar om vad man håller på med och vilka planer man har för olika färjlinjer. Det som verkar brista gång på gång är landskapsregeringens information vad gäller de berörda. När man gör förändringsprocesser av olika slag tror jag att det är synnerligen viktigt att de som är involverade, vars arbete och utkomst direkt berörs, borde man ha en konkret och bra dialog med, direkt från arbetsgivare till arbetstagaren. Att man inte som personal, anställd på den ena eller den andra färjan, läser i tidningen om vad som kommer att ske. Det är otroligt viktigt att man i det här svåra läget slår vakt om personalen på alla tänkbara sätt. De ska förhoppningsvis finnas kvar i organisationen också efter den här mandatperioden, att vi också efter det har en förvaltning som fungerar.
Det vore intressant att fundera över detta med intraprenad. Det kanske man i någon mån redan har gjort. Eftersom inte berörda ministrar är här kanske man ändå kan ta detta med som färdkost för det fortsatta arbetet. När det gäller intraprenad är ju de anställda ombord också med och bjuder på entreprenaden. Intraprenad är ett sätt att få fram ett samspel mellan personal och förvaltningsledningen. Där kan man ändå bevara det lokala initiativet och det lokala engagemanget.
Många av dem som är anställda på färjorna är skärgårdsbor. På Doppingen, som nu är aktuell, är många anställda från skärgården. Som vi vet, så vimlar det inte av andra arbetsplatser att välja på i skärgården. Om nu dessa arbeten är de sista spillrorna av offentligt anställda eller landskapsanställda i den delen av skärgården, så vore det kanske bra att fundera över hur de människorna ändå kan fortsätta att ha utkomst i den regionen.
Talmannen
7 minuter.
Att bjuda ut på entreprenad men ändå bibehålla personalen, vilket man har sagt ifrån landskapsregeringens sida, då finns det en risk för att man har personal, i en pool, som kanske inte har några arbetsuppgifter. Jag tror att man behöver vara ganska konkret när man går vidare. Att man framförallt får fram siffrorna om vad som blir ekonomiskt mest klokt.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Bakom den här debatten ligger den långsiktiga ekonomiska politiken och de strukturförändringar som nödvändigt kommer att behöva genomföras. Vi har diskuterat kommunsektorn och de stora ökningarna i stöd för sociala andelar. Vi diskuterade hälso- och sjukvården och skärgårdstrafiken är en viktig del.
För egen del är jag nog ingen spillra i det åländska samhället. Jag kan garantera att ingen skärgårdsbo för sig eller tillsammans känner sig som spillror. Det är ett oerhört tungt ekonomiskt och politiskt klimat att bo i skärgården för närvarande. Där råder en ständig kamp för trafik, post, skola och service. Men någon spillra är det inte fråga om. Däremot har vi sett, särskilt de senaste åren, att skärgårdstrafiken måste organiseras på ett nytt sätt. När ltl Gunell frågade varför man inte kan göra en kalkyl på en färja när det gäller bemanningskostnader och bunkerkostnader osv. så har försök gjorts med driftsentreprenad och privatisering. Problemet är att man inte kan ta in alla systemkostnader runt omkring. Drivkraften är också annorlunda ibland, till och med snedvriden därför att man inte har det ansvar som ett bolag med helhetsansvar har.
När det gäller kalkylen så är det lite av kalkylekonomi över det hela, dvs som man hade i Sovjetunionen. Där skulle man också räkna ut exakt vad varje hushåll skulle ha, vad varje fabrik skulle göra och hur det skulle fungera. Man hade väldigt effektiva köttfabriker, man stoppade in hela djur i fabriken och det kom ut korv. Det var inte särskilt ekonomiskt, det vet väl de flesta här som har anknytning till jordbrukssektorn och livsmedel. Det gäller att hela tiden förädla, pröva, experimentera och vara i kontakt med markanden. Det skulle tala för en marknadslösning och det inser alla att inte kommer att fungera när det gäller skärgårdstrafiken. Den är inte lönsam på en marknad. Då måste vi ha en politisk styrning. Den politiska styrning som ligger närmast till hand, som vi faktiskt har bra erfarenhet av även om den är begränsad, det är bolagiseringen av posten. Posten var ett affärsverk med blandad politisk kompetensstyrning och marknadsstyrning, men nu är ett aktiebolag. En bolagiserad verksamhetsform som är konkurrenskraftig och gör ett uppdrag med hög kvalitet. Jag är helt övertygad om att man borde göra en bolagisering av skärgårdstrafiken. Som princip i landskapsförvaltningen skulle man renodla lagstiftning, utvecklingsfrågor, strategiska frågor och tillsyn. Det skulle vara den renodlade verksamheten i landskapsförvaltningen och sedan skulle verksamheter vara bolagiserade, delvis eller helt privata. Skärgårdstrafiken skulle kunna ha flera olika enheter. En enhet skulle ta hand om trafik och logistik, en annan enhet skulle ta hand om resebyråverksamhet, information och bokning, och en tredje enhet skulle ta hand om underhåll inklusive kafé och städning. De kan antingen vara entreprenörer inom bolaget, underleverantörer eller privata entreprenörer. Detta möjliggör att man skulle ge ett strategiskt uppdrag åt bolaget att bedriva trafik som bygger på en levande skärgård med tillgänglighet för dem som bor i skärgården och transporter för de företag som finns i skärgården. Det uppdraget skulle sedan skötas av en sakkunnig styrelse. En VD med erfarenhet av rederiverksamhet skulle hålla i rodret. Politikerna skulle inte längre göra upp tidtabeller för Töftöfärjan, blanda sig i matpauserna eller någonting annat.
Det är ett uppdrag man har; trafiken ska fungera och den ska vara kostnadseffektiv. Det här är en beprövad form som fungerar. Inte för att man gör kalkylerna exakta, utan för att man gör det som ett incitament för bolagsledningen, att göra ett så bra resultat som möjligt med det uppdrag man har. Poängen är egentligen att bolag betyder att man avskärmar verksamheten från annat. Det är alltså inte någon inblandning med olika andra funktioner. Det är ett renodlat uppdrag som kräver någonting av beställaren, dvs politikerna. Man ska veta vad man vill ha; en fungerande trafik till en viss kostnad och sedan ska det finnas tillsyn och kontroller.
Bolagiseringstanken är intressant. Man ska absolut särskilja den från privatisering och från entreprenörsupphandlingar. Det är olika saker. De kan kombineras, men bolagisering är det som gör att landskapsförvaltningen kan effektiviseras väsentligt. Samma resonemang har förts delvis när det gäller vägtrafikunderhåll och snöplogning. Det är en absolut framkomlig väg. Vi har olika former av styrning. När det gäller polisen har vi delegationen, när det gäller ÅHS har vi en styrelse.
Talmannen
7 minuter.
När det gäller motorfordonsbyrån har vi en bolagsordning på sätt och vis, som är budgetstyrd och uppgiftsstyrd.
För att sammanfatta det inom ramen för nästan sju minuter så har det råddats på alldeles för mycket och alldeles för länge.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Ltl Olof Erlands citerar mig om detta med skärgårdsborna som en spillra. Det har jag absolut inte sagt. Jag talar om arbetsplatserna som landskapet fortsättningsvis upprätthåller i skärgården. Det som i stort sett är kvar är ju de arbetsplatser som finns ombord på landskapsfärjorna. Tar man bort dem betyder det minskat antal arbetsplatser. Jag värnar om att man ändå tillser att människorna därute har arbete i någon form. Därför påtalade jag förslaget om intraprenad och att göra det möjligt för de anställda att också vara med och bjuda på den här möjligheten. Det vimlar ju inte av konkurrens vad gäller den här typen av verksamheter på Åland, i alla fall har det inte gjort det hittills. Vi har inte heller så häftiga marknadskrafter att vi måste pröva det rent praktiskt. På basen av den information man redan har kunde man få fram ett verkligt gott ekonomiskt underlag.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Går man vidare med bolagiseringstanken så finns det många möjligheter. Jag tror för min del att man inte ska styra ett bolag för mycket när det gäller interna anställningsförhållanden osv. Tvärtom, man måste ge möjligheter åt ett bolag att fullgöra sina uppgifter på ett effektivt sätt. Däremot tror jag att det skulle vara mycket vanligt att man anställer skärgårdsbor eller att de som är anställda på färjorna bosätter sig i skärgården av praktiska skäl. Inom sjöfartssektorn säger man ganska rent ut att de inte vill ha personer med akademisk utbildning, de vill ha praktiska människor som har sjövana, t.ex. skärgårdsbor. De flesta ålänningar växer väl upp nära sjön och har en viss vana. Jag tror inte att den här doktrinära rädslan, att man rör om i systemen att det skulle drabba just skärgården.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tror att det är viktigt eftersom lagtinget gång på gång har sagt att sådana här förändringar kan göras såtillvida det blir mera kostnadseffektivt eller att färjorna kan upprätthålla en bättre service. Kan man åstadkomma det ska man naturligtvis gå vidare med de här processerna. Men det fattas några steg i den här processen. Bland annat utvärdering av det man redan har gjort och att få ett klarläggande om det kan bli billigare och om det kan bli bättre. Det fortsätter att vara oklart efter alla dessa år eftersom ingen kan påvisa någonting annat.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Vi diskuterar ett spörsmål om åtgärder och beslut. Jag tror att det är viktigt att åtgärderna och besluten inte ska ligga på alltför hög nivå och alltför långt fram i tiden. Om man tar ett första steg och överväger en bolagisering för skärgårdstrafiken, hur skulle den kunna se ut rent konkret? Hur ska uppdraget utformas? Hur ska styrelsen se ut? Man kan jämföra med vad som hände med posten. Där har man haft juridisk expertis som har sett till den delen. Det kan man dra erfarenhet av. Det finns idag en diskussion om postens konkurrens gentemot andra aktörer. Det kan man dra lärdomar av. Det första steget mot långsiktiga strukturförändringar är att säga att det inte är frågan om privatisering, intraprenad eller entreprenad, det är frågan om bolagisering. Då har man tagit första steget.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Bolagiseringsmodellen som ltl Erland skissar upp nu tilltalar mig. Jag tror att det skulle bli mycket enklare att styra hela trafiken sedan. Vi skulle få lite mindre inblandning av politiker i de verkställande besluten.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Det låter bra. Ltl Torsten Sundblom är inbiten skärgårdsbo och har lång erfarenhet av färjorna. Jag tror inte heller att han är rädd för att bli någon spillra kvar i skärgården, utan han ser möjligheten att utveckla trafiken. Det är ju det som det handlar om. Trafiken kan bli bättre, stabilare och billigare.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.
Under överläggningen har lagtingsledamoten Johan Ehn understödd av lagtingsledamoten Camilla Gunell lagt följande förslag till hemställan: Lagtinget hemställer om att landskapsregeringen innan utgången av maj 2010 återkommer med ett meddelande till lagtinget i vilket man redogör för framskridande av budgetförverkligandet med betoning på fattade beslut och genomförda åtgärder som syftar till inbesparingar och strukturförändringar.
Enligt 38 § 5 mom. arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till hemställan bordläggs till plenum 14 april 2010. Kan förslaget godkännas? Godkänt.
Förslaget är bordlagt till plenum 14 april 2010.
Remiss
4 Öppna standarder och öppen källkod
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 3/2009-2010)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkänns?
Diskussion.
Ltl Anders Eriksson
Herr talman! Det här ärendet är kanske inte det mest spännande politiska ärendet en dag som denna. Jag tänkte ändå lite kommentera möjligheten att övergå till öppna standarder och öppen källkod för landskapets IT-system.
Man kan göra betydande inbesparingar både när det gäller licensavgifter vid inköp och vid drift.
I motionen nämner jag exempel ifrån Sverige. Om man ersätter av 500 licenser för Microsoft Office till förmån för OpenOffice så minskar kostnaderna med ca 150 000 euro i inköp samt 50 000 euro i årlig licenskostnad enligt svenska statens beräkningar.
Även på finska sidan har man börjat använda sig av möjligheten att ha en öppen källkod istället för att betala licenser. I motionen nämns en kartläggning från Villmanstrand som visar att priset per dator och år med Windows som operativsystem kostar ca 400 euro medan en motsvarande dator med det öppna operativsystemet Linux kostar endast 140 euro.
Tittat vi på landskapsregeringens förhållande så har man ca 420 licenser, om man räknar med lagtinget, motorfordonsbyrån, färjor osv. Kostnaderna landar på 150 000 euro enligt de uppgifter som jag har fått. Orsaken till att det varierar i pris beror på om man köper programmen eller om man hyr programmen med serviceavtal.
När jag forskade lite i detta i morse blev jag förvånad när jag såg budgetförslaget för 2009. Moment 44.95.04 IKT utveckling har ett anslag på 275 000 euro. Det är handlar om ganska mycket pengar, så här står det; ”anslaget (inte hela anslaget) avser uppgradering av landskapsregeringens kontorsprogramvara, e-postprogramvara och antivirusprogramvara. Den kontorsprogramvara Microsoft Office som idag används är från år 2000. Denna version har hittills fungerat väl för förvaltningens behov men börjar i dagsläget vara föråldrad. Efter Microsoft Office 2000 har det lanserats tre versioner av programvaran, den senaste versionen som blir alltmer vanlig i vår omgivning använder ett nytt lagringsformat vilket medför problem”. Det är ytterligare ett stycke under detta moment som är ganska intressant i detta sammanhang. Det sägs så här; ”innan en upphandling av en ny kontorsprogramvara görs kommer en utvärdering av kontorsprogramvaran med öppen källkod i förhållande till licensierad programvara att göras.” Den här formuleringen förvånar mig lite. Det här är något som kanske skevs för två år sedan, våren 2008 eller åtminstone senast när budgetförslaget lämnades i november 2008.
Det verkar som om landskapsregeringen har lite annat att pyssla med idag, vilket jag har en viss förståelse för. Det vore intressant att ifrån landskapsregeringens sida höra vad man riktig har gjort när det gäller det här? Enligt vad jag har förstått så anser man att man inte riktigt har hunnit med det här, att det är ett stort jobb och man har en rädsla för att det inte ska fungera. Det är oerhört viktigt att det fungerar.
Som jag tidigare har sagt i de här sammanhangen så är landskapsregeringen lite dumsnåla när det gäller möjligheten att spara pengar. Visst är det en viss initialkostnad, men det är ändå stora besparingar som man kan göra på sikt. Jag hoppas, när det här går till finansutskottet, att man tittar på IT-utvecklingen. Det kanske skulle vara passligt om man lite skulle bromsa och titta på det här. Jag tror att man bör ta in externa resurser för att hjälpa till med IT-utvecklingen när det gäller blanketter, som vi tidigare har diskuterat, men också när det gäller användandet av öppen källkod, som den här motionen tar upp.
Det här är ingen kritik riktad mot dem som jobbar med ett ganska gammalmodigt datasystem som vi har i detta hus. De gör så gott de kan för att få det att fungera. Jag har faktiskt förståelse i det här sammanhanget att inte resurserna räcker till. Men ändå, om man ska få fart på det här så bör man ta in extern hjälp.
När det gäller rädslan har jag förstått att man ifrån landskapsregeringens sida är rädd att det inte ska fungera. Tittar man på OpenOffice så är det ett kontorsprogram som härstammar från programvaruföretaget Sun Microsofts kontorsprogram Star Office. Det speciella med OpenOffice är att det är så lätt att använda. Både när det gäller längre dokument och när det längre stilmallar. Stilmallar underlättar formatering och formgivning. OpenOffice passar också väldigt bra för längre dokument.
Det intressanta är ändå att det visar sig vara kompatibelt bakåt i tiden om man har använt Microsoft Office tidigare. Man behöver inte vara rädd för att det nya systemet inte ska fungera tillsammans med det gamla. EU föredrar faktiskt OpenOffice dokument och det är en acceptabel internationell standard.
Till sist, herr talman, vill jag säga att det finns ju inga förslag som är så är så goda att de inte har några nackdelar. Här kan det vara problem när det gäller Excelprogram och kalkylprogram. Bland annat när det gäller makron, främst när man har egna mallar eller program, är det tveksamt om OpenOffice stöder makrospråket i Microsoft Office. För finansavdelningen och för andra som är beroende av kalkylprogram är det förstås väldigt viktigt. Det här kan man ändå lösa med ganska enkla medel om man gör en kartläggning av var och i vilka sammanhang man kan använda öppna standarder och öppna källkoder.
Sist och slutligen, herr talman, så handlar det om att spara pengar. Det har jag förstått att vi alla är intresserade av i denna firma nuförtiden.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Jag tycker personligen att den här frågan är intressant eftersom jag har personlig erfarenhet av de här frågorna.
Jag kom att tänka på när jag var rätt så ny här i huset. Jag noterade att man hade samma strategiska utgångspunkt, som jag hade på en annan större arbetsplats som jag tidigare jobbade på, dvs att avvakta utvecklingen och se vad som händer.
Man hade då här standardprogrammen som senare blev Microsoft Office. Några entusiaster här i huset hade en Mac och de kunde inte få sina datorer att passa in systemet. Jag tror inte ens att de fick sina datorer som arbetsredskap. Jag tog initiativ till att vandra över till Viking Line på Storagatan för att visa att man kan ha Mac också i andra PC system. Så småningom blev det möjligt att ha olika system.
När det gäller OpenOffice så råkade det sig faktiskt så att jag igår bytte från OpenOffice till Microsoft Office på vår andra dator. Av den orsaken att Open Office, som klart är billigare eftersom man laddar ner det gratis, kräver lite mera resurser att följa med utvecklingen. Det gäller landskapsförvaltningen och kommunerna. För några år sedan tittade jag på polisen i Sverige, det finns många som har försökt använda detta. Polisen är ganska avancerade och har resurser när det gäller det här systemet. Jag vet att IT-enheten har diskuterat och undersökt OpenOffice. Det börjar bli en intressant avvägningsfråga om man ska gå in för det med tanke på de kostnadsbesparingar man ska göra. Man borde titta på hela Ålands system. Det hoppas att finansutskottet kan titta på. Jag vet inte hur långt ÅHS har kommit i sina utvecklingsplaner men kommunerna och landskapsförvaltningen kan man titta på. Det kan vara ett ganska besvärande program, det ser likadant ut som Microsoft Office och mallarna stämmer. När det gäller Excel programmet kommer man på att det inte riktigt fungerar. Det kan vara en nackdel som gör att man behöver fundera efter ordentligt.
Hela problematiken är intressant därför att man kan ha samma teknik och till och med bättre teknik om man är avancerad. Man kan gå in källkoden och fixa lite själv. Det kan vara en fördel samtidigt som man kan spara kostnader. Det är absolut värt att titta närmare på. Jag har förstått det som att här i huset har man inte haft pengar, muskler eller vilja att gå in för en annan linje än den som man har haft hittills.
Ltl Anders Eriksson, replik
När det gäller det sistnämnda som ltl Olof Erland sade vet jag inte om han som representant för regeringspartierna kan svara på den frågan. Synbarligen har man tittat på frågan, vilket jag märkte i budgetförslaget för 2009. Man skriver att man under år 2009 ska göra en utvärdering och se om det är möjligt eller inte att använda OpenOffice. Men av någon anledning har det inte hänt dess mera.
I vissa fall, beroende på hur van man är med datorer, så kan det vara mera arbete, det krävs mer resurser och det är mera jobb att följa upp OpenOffice än vad det är om man har Microsoft. Det är självklart att det är någonting som man måste räkna med när man gör en utvärdering. Om man slipper man lite pengar i licensavgifter men det kostar en massa mera för att få saker och ting att fungera, då är det lika långt som brett. Det måste man också titta på. Det var en bra kommentar. Jag glömde att nämna det.
Ltl Olof Erland, replik
Jag tror att de flesta är ganska överens om de här avvägningsproblemen. Man ska alltid komma ihåg, när det gäller datorer, det engelska uttrycket; ”garbage in, garbage out” den knappa resursen är skrivförmågan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman
Talman! Det här är en bra idé som obunden samling tidigare drivit på. Ltl Karlström hade en finansmotion med samma budskap inför budgeten 2007. Därför tror jag de här skrivningarna finns inför följande års budget. Däremot känner jag inte till hur det gick med utvärderingen, om den har gjorts. Jag har inget minne av att jag har hört om den utvärderingen i finansutskottet.
Det är så med våra idéer och motioner att de också är öppna källkoder. Vi ser gärna att flera hakar på. Sedan brukar det till slut blir verklighet. Det är bra att ltl Anders Eriksson också driver den här frågan.
Om man vill hitta problem med detta så är det lätt att hitta dem. Som det sades tidigare är det ett ganska stort regimskifte. Den IT-avdelning vi har idag är väldigt överbelastad. När det är bråttom brukar jag jämföra IT-avdelningen med brandkåren i Bagdad. Det är nästan en underdrift när det gäller landskapets IT-avdelning som är nästan är rekord liten, om man ser till antalet klienter och användare som de servar. Det är svårt för nuvarande bemanning att hinna med en så här pass stor övergripande reform. Det handlar framförallt om att användarna ska klara av, kanske inte så stora men i alla fall, den förändring som det innebär att byta programvara, med all extra support som det innebär. Det tror jag att det stora bekymret är. Sedan finns det också tekniska komplikationer när det gäller Excel som finansavdelningen och näringsavdelningen använder väldigt mycket som verktyg. Det är absolut inte någonting som är omöjligt att lösa, men det kräver en liten insats. Frågan är sedan om det totalt sett blir billigare. Spontant skulle jag tro att det bli billigare.
I offentlig förvaltning är det väldigt viktigt att systemen fungerar, vilket de befintliga systemen gör. Vi har god funktionalitet på våra IT-system. Man har en sund inställning att hoppa på nya tåg. Man har hellre några steg äldre operativsystem som fungerar än att man hoppar på den senaste trenden och får problem.
Ett generellt tips som jag brukar ge när folk frågar mig vad man ska i datorn; man ska ligga några steg efter den senaste utvecklingen, då fungerar det allra bäst. Då har det kommit uppdateringar och servicepack och det är i skick. Det är en väldigt onödig takt på förnyelse av operativsystem. Det är väl en kommersiell tanke bakom detta, men den ska man inte gå på som kund, det är min absoluta uppfattning.
Vi kommer att få den här motionen till finansutskottet. Vi kan då bekanta oss med vad utvärderingen har lett till, om den har gjorts, och vidare botanisera i frågan.
Ltl Anders Eriksson, replik
Ltl Sundman undrade vad som har hänt med utvärderingen. Mig veterligen, har det inte hänt något mera. Man har konstaterat att man kanske inte riktigt har resurser att ta tag i det här. Av förekommen anledning råkar jag veta att man i finansutskottet har en synnerligen seriös behandling av tre IT-motioner. Det kanske vore bra om man också kunde invänta betänkandet eller berättelsen och också titta på den här motionen.
Det gjorde mig förvånad att landskapsregeringen själv skrev för två år sedan; ”innan en upphandling av ny kontorsprogramvara görs kommer en utvärdering av kontorsprogramvara med öppen källkod i förhållande till licensierad programvara att göras.” Jag tror att man fortfarande inte har köpt ny kontorsprogramvara. Ändå sade man för ett och ett halvt år sedan att vår programvara var föråldrad.
Jag vet att ltl Sundman är en av de kunnigaste i lagtinget när det gäller de här frågorna. Jag hoppas att han driver på frågan så att vi får det här på plats.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Den här överskridningen var befogad, det var ju beröm till mig. Skämt åtsido, jag kan inte svara för finansutskottets behandling. Det som nämndes här att vi behandlar några motioner, det är i slutskedet och det kan bara ordförande redogöra för om det är möjligt att backa tillbaka lite. Den behandlingen rör också infrastrukturella frågor när det gäller IT-system. Det kan möjligtvis gå. Det får finansutskottets ordförande redogöra för i så fall.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson
Tack, herr talman! Som sagt var håller vi på att behandla tre stycken IT-relaterade hemställningsmotioner för tillfället. Vi är nästan på upploppet. Men för den skull kan vi ju titta på den här motionen också och se om vi hinner få med den i samma betänkande. Jag lovar ingenting här nu. Vi tar upp det på torsdag när vi har möte, så får vi se. Tack.
Talmannen
Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.
Remiss
5 Definition av basservice i skärgården
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 32/2009-2010)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkänns?
Diskussion.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Om man tittar i landskapsregeringens handlingsprogram och särskilt vad gäller politiken beträffande regionerna och skärgården så börjar det uppstår ett gap mellan vad man vill göra och vad man nu faktiskt gör.
Här står att man ska jobba för att regionerna ska utvecklas och blomstra. Man säger också att landsbygden och skärgården ska utveckla sin dragningskraft som bosättnings- och företagsort med målsättning att befolkningen och arbetsplatserna ska öka.
Vad jag kan förstå så går det tyvärr åt det andra hållet. Det här är ett problem därför att kommunerna ute i skärgården och dess befolkning blir allt mer trängd i takt med svikande befolkningsunderlag och en fortsatt svag inflyttning.
I och med att ekonomin ser ut som den gör så är det den svaga regionen som lider både vad gäller trafik och hälsovårdarberedskap och annan service som är mycket viktig för befolkningens trygghet överlevnad.
Andra löften som man har utlovat beträffande polisverksamheten har vi inte heller sett någon utveckling av. Det står i handlingsprogrammet att utvecklingen fortsätter att etablera en sjöpolisenhet.
Det finns ganska mycket att rada upp om man vill titta på det som är tokigt. Vi kanske inte behöver fokusera på det. Man ska försöka titta framåt.
För att kommunerna ska kunna rekrytera nya medborgare och framförallt försöka få flera företag att etablera sig i de här regionerna så vore det viktigt att det fanns en viss miniminivå, en viss standard som man ändå kan lova att kommer att vara kvar. Servicen kommer inte att försvinna så fort man har flyttat eller etablerat sig i skärgården. Det här skulle vara till hjälp för alla dem som jobbar med framförallt rekrytering för skärgårdsregionerna, om landskapsregeringen, gärna i samarbete med skärgårdsnämnden, kunde definiera och fastslå nivåer för basservicen så att kommunerna vet vad de kan lova när de ska försöka locka nya medborgare.
Det står också i handlingsprogrammet att man jobbar på en skärgårdslag som skulle i lagstiftningsform reglera de här sakerna på ett eller annat sätt. Vad jag har förstått så ligger den ganska långt nere på lagstiftningsagendan. Fram till dess borde man kanske genom beslut kunna reglera de här sakerna. Tack, herr talman.
Ltl Margret Lundberg, replik
Tack fru talman! Ltl Gunell vill definiera basservicen. Gäller det då landskapets service, som t.ex. hälsovårdarberedskapen, eller ska man också definiera kommunens service?
Ltl Camilla Gunell, replik
Eftersom motionen lämnas in i Ålands lagting så handlar det framförallt om landskapet. Lagstiftningen reglerar ju vad kommunerna ska tillhandahålla. Men naturligtvis är det ju bra om man också från kommunens sida kan säga vad man kommer att bibehålla, vad man kommer att utveckla och att närservicen är viktig i alla regioner. Då vet de som rekryterar folk vad man vågar lova. Men naturligtvis bestämmer inte kommunerna över allt. Det finns ju beslut som är på landskapsnivå, särskilt vad gäller trafik som är en mycket viktig fråga. Men även hälsovårdarberedskap, trygghet och säkerhet i regionen i form av övervakning och polis och andra möjligheter till kultur, fritid osv. som landskapet genom förmedling av PAF-medel kan åstadkomma.
Ltl Margret Lundberg, replik
Tack fru talman! Jag tycker ändå att man har en god basservice i mångt och mycket i skärgårdskommunerna. Det är ju landskapets ekonomi som nu har gjort att det har blivit mycket sämre. Jag tror inte att det alltid bara är servicen, den tycker jag nog att vi har haft utvecklad rätt bra. Det tycks ändå inte locka människor att bo i skärgården. Jag tror kanske inte att detta är receptet. Det måste nog till någonting annat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Det här är en fråga som jag tror att alla håller sig rätt ödmjuka in för. Det är ingen lätt fråga. Däremot vet jag att det finns en tveksamhet när det gäller rekrytering. Vågar jag rekrytera mera människor att komma och bosätta sig i den här kommunen? Tänk om trafiken försämras ytterligare? Tänk om hälsovårdarberedskapen också försämrats ytterligare? Vad kan vi gå ut och säga om vad den här kommunen faktiskt kan erbjuda? Jag tror att man kan utveckla en bättre dialog mellan landskapet och kommunerna och tillförsäkra varandra att fortsätta arbetet, att landskapet garanterar åtminstone en trafik på en viss nivå eller en hälsovårdarberedskap på en viss nivå. Det är motionens syfte.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom
Tack fru talman! Den hemställningsmotion som vi nu diskuterar är befogad. Definitionen av basservicen i skärgården anser jag att bör definieras i lag. Då tänker jag i första hand på t.ex. en skärgårdslag.
Det skulle vara bra för tryggheten i skärgården att i en skärgårdslag slår fast nivån på servicen som skulle erbjudas och under den nivån diskuterar man nedskärningar endast i undantagsfall. I synnerhet när det är lågkonjunktur blir kravet på nedskärningar extra kännbara i små skärgårdsförhållanden. Det är inte så att jag är emot att alla ska spara sin del men samtidigt måste en trygghet finnas. Jag tänkte nämna tre områden, det fins flera, där jag anser att nivån borde fastställas i lag.
Hälsovårdarberedskapen i skärgården, i finansutskottets betänkande över ordinarie budgeten 2010 under hälso- och sjukvården skriver vi: "I det sammanhanget betonar utskottet vikten av att hälsovårdarberedskapen tillförsäkras tillräckliga resurser". Resultatet har vi alla kunnat läsa om i tidningen; neddragning, skärgården prioriteras lågt inom ÅHS.
Polisnärvaron i skärgården har också finansutskottet poängterat med orden: "Vidare vill utskottet framhålla att skärgårdsborna har rätt till samma säkerhet och trygghet i sin närmiljö som resten av befolkningen varför det är av största vikt att polisarbetet organiseras så att även skärgårdsbefolkningen omfattas av polisens förebyggande och övervakande verksamhet". Resultat; det händer väldigt lite så nivån måste nog fastställas i lag.
Angående trafiken; en företagare som startar upp en verksamhet måste kunna lita på att transporterna fungerar på samma nivå från år till år och att snabba förändringar inte kommer som överraskningar.
Samma gäller arbetsresor; den som bosätter sig i en skärgårdskommun och avser pendla till arbetet måste kunna lita på att förändringar i turlistor inte äventyrar familjeförsörjningen.
Min slutsats är vi behöver en skärgårdslag där miniminivån på servicen fastställs.
Ltl Camilla Gunell, replik
Tack, herr talman! Jag tolkar ltl Sundbloms anförande som ett stort stöd för det jag anförde om att man behöver reglera miniminivåerna. Min väg är kortare och Sundbloms väg är längre men de syftar till samma sak. Man blir lite konfunderad för jag hör ändå till oppositionsblocket och ltl Sundblom hör ju till majoriteten. Det är ju viktigt att ltl Sundblom inom regeringens arbete verkar för de här sakerna. Varför jobbar inte ltl Sundblom just nu för att bibehålla den här trafiken, se till sjöpolisenheten tillkommer och att man också kan bibehålla hälsovårdarberedskapen?
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack fru talman! 1.10.1999 fattades ett enhälligt beslut i denna sal. Man hemställde till landskapsstyrelsen att det skulle beredas en skärgårdsslag. Det är många partier som har suttit i regeringarna sedan dess. Det är tydligen inte någon som har kommit fram till målet.
Ltl Camilla Gunell, replik
Nu står det i detta handlingsprogram att det ska bli en skärgårdslag. Då känner säkert ltl Sundblom till var den finns på lagstiftningsagendan. Kommer vi alls att få se lagen under den här mandatperioden?
Ltl Torsten Sundblom, replik
Fru talman! Det är svårt att säga. Jag hoppas på det. Jag vet att jag inte är ensam i mitt parti om att vilja ha en skärgårdslag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson
Herr talman! I den här motionen skriver man i klämmen att man önskar att landskapsregeringen definierar och fattar beslut om nivåer för basservicen i skärgården för att underlätta kommunernas rekrytering av nya invånare. Jag tror inte i och för sig att det är allenarådande, så uppfattade jag att motionären inte heller tänker sig. Det är nog en viktig byggsten. Tittar man på projektet Leva och Bo på Åland så är det ofta den småskaliga barndagvården och skolväsendet som faktiskt lockar inflyttar till Åland. Jag kan mycket väl tänka mig att det är precis lika viktigt ut i skärgården.
Det sades att man ville ha en viss standard. Man ville ha en miniminivå på basservicen ute i skärgården. Det pratades om skärgårdslag. Av de tre punkter som ltl Sundblom nämnde; hälsovården, polisnärvaron och trafiken, så när det gäller hälsovården har jag förståelse för det. Hälsovården är en viktig del av grundtryggheten. Trafiken är ju också livsnerven för att näringslivet, men även övrig verksamhet, ute i skärgården ska fungera.
När det gäller polisnärvaron så undrar jag om det inte har blivit en symbolfråga ifrån skärgårdens sida? Om man tittar på de lokala poliskonstaplarna som fanns förut så är det ganska länge sedan den tiden var. Polisarbetet är ju inte på samma sätt idag som det var för 10,20,30 och 40 år sedan. Jag tror att man ifrån skärgården sida skulle vinna på att försöka koncentrera krafterna på någonting som kunde tillföra dess mera.
Skulle man slå fast de här tre punkterna i en skärgårdslag men om det sedan inte finns ekonomiska resurser så tror inte jag att det kommer att vara någon sorts livboj. Vi har ju ändå en hel del lagstiftning, bland annat om Ålands försöksstation, det finns lagstiftning om avbrytarverksamheten osv.
Fru talman! Jag är personligen ganska bekymrad över utvecklingen eller avvecklingen i skärgården. Jag tycker ämnet skulle förtjäna en skild debatt där man faktiskt skulle försöka hjälpa till från alla partiers sida och se var man kunde tillföra.
Det sägs i motiveringen i den här motionen att minskat budgetutrymme innebär minskad trafik, hälsovårdsarbete och annan service som har stor betydelse för befolkningens trygghet och överlevnad. Det är ju helt sant. Samtidigt diskuteras kommunsammanslagning också på fullt allvar. Pratar vi också om kommunsammanslagning så kommer servicen självklart ytterligare att försämras i skärgården och i randkommunerna. Det är fullständigt ofrånkomligt.
Till sist vill understryka en motivering i den här motionen; ”mest av allt behövs arbetsplatser och ökad inflyttning”. Det tror jag är det absolut viktigaste om vi ska prata om skärgårdens utveckling istället för avveckling.
Som jag många gånger har nämnt är skatteinstrumentet centralt om man ska kunna locka företagare och entreprenörer. Där har jag till min stora, stora sorg konstaterat att huvudmotionären lite har bytt fot. Det tycker jag är jättesynd. Ska man kunna utveckla de svagare regionerna så är skatteinstrumentet betydligt viktigare när det gäller att få till stånd utveckling än vad bidragsinstrumentet är. Så ser jag på det.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tackar för ltl Anders Erikssons väldigt seriösa tonfall. Jag tror också, i likhet med ltl Eriksson, att frågan behöver en egen debatt.
Vad gäller sjöpolisen så var det inte tänkt att man ska ha en konstapel Kling i Kumlinge och en konstapel Klang i Kökar, utan det skulle vara en ambulerande enhet. Mitt förslag är att det skulle vara ett samarbete med gränsbevakningen. Eftersom det nu görs stora nedskärningar också inom gränsbevakningen och det görs nedskärningar inom den åländska polisen så minskar övervakningen av skärgårdsregionen ytterligare. Jag tror inte att det finns någon anledning att gå tillbaka i tiden. Det gäller nog att titta framåt och hitta nya former av trygghetsgarantier för den här regionens befolkning.
Ltl Anders Eriksson, replik
Inte har jag heller tänkt mig Kling och Klang, om man får raljera om en viktig sak. Det som ltl Gunell framför tycker jag låter förnuftigt. Självklart behöver ju inte hela polisväsendet sitta i famnen på varandra här inne i stan. Det finns säkert möjligheter att vara betydligt mera aktiv än vad man nu är ute i randkommunerna och i skärgården.
Det jag ville varna för är när man hör debattörer från skärgården, jag tänker inte på någon speciell, då får man lite bilden av att man vill ha det såsom det var förut. Det är mycket som har ändrat och inte längre är som det var förut.
Ltl Camilla Gunell, replik
Nej, saker är långtifrån som de var förut och de kommer inte att förbli det heller. Detsamma lyfter ltl Eriksson upp med kommunerna och kommunstrukturen. Även där tror jag att vi måste tänka oss någon annan form framöver. Jag håller med vad beträffar servicen för skärgårdsregionerna så behöver man i debatten om kommande kommunstruktur tänka särskilt över hur man arrangerar saker för den regionens väl och ve. Det är inte lika enkelt i skärgården där det är så geografiskt stor splittring. På fasta Åland, som ändå sitter ihop, kan man ordna saker betydligt smidigare. Det kräver en egen diskussion.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag är helt enig. Jag har ingen avvikande åsikt när det gäller det. Det är klart att det är svårare ute i skärgården.
En kort kommentar när det gäller kommunstrukturen. Jag är inte på något sätt låst, jag brukar bli beskylld för att jag har ganska kategoriska åsikter, det kanske jag har. Men när det gäller kommunstrukturen så är jag faktiskt ambivalent. Det finns både fördelar och nackdelar oavsett vilket spår man går in på. Det viktiga är att man inte bara definierar skärgårdens utan också ute i randkommunernas och landsbygdens service. Vilken service vill vi ha? Det är ju det viktiga. Vilken service har vi råd med? Det är det viktiga för invånarna. Vilken stämpel man sedan har på kommunpappret kanske är lite underordnat trots allt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack fru talman! Angående polisen ser jag nog ett samarbete med gränsbevakningen. Jag ser inte en sådan situation framför mig som konstaplar en och en som vi hade i skärgårdskommunerna tidigare. Jag ser mera en styrka som kan fara omkring och vara närvarande där det behövs.
Angående skärgårdslagen, ska vi börja diskutera kommunstrukturerna så då behöver vi ha skärgårdslagen som en trygghet som sätter nivån på vad vi har rätt till. Vi måste sätta de diskussionerna i samband med varandra.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag har förståelse för resonemanget. Som jag sade tidigare, vad gäller en skärgårdslag, oavsett vad man skriver in i den, om inte de ekonomiska resurserna finns att leva upp till lagstiftningen så blir det ändå ganska långt en tom bokstav på papper.
När man pratar om detta med trygghet så var det precis samma resonemang som när man i tiden drev på för att Åland skulle få över skattebehövigheten när det gäller den nuvarande självstyrelselagen. Där ville man också ifrån liberalt håll ha en speciell trygghetsklausul. Det skulle vara på minst samma nivå som i Finland, hade det varit på precis samma nivå som i Finland så hade det blivit ganska stora försämringar framförallt när det gäller stöden till kommunerna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Margret Lundberg, replik
Tack fru talman! Jag tror också, precis som ltl Anders Eriksson och flera med honom, att vi behöver ha en helt egen mässa om skärgården, skärgårdsfrågorna och vad vi vill med skärgården. Jag fäste mig vid Anders Erikssons funderingar angående skatten. Vad menar ltl Anders Eriksson att man kan göra med skatten? På vilket sätt skulle det förbättra för skärgårdsborna?
Ltl Anders Eriksson, replik
När det gäller skild skärgårdsdebatt så är jag lite förvånad att man inte ifrån landskapsregeringen kommer med ett underlag. De år jag har varit med i politiken förut så är jag tveksam till om det har varit så många skärgårdsrepresentanter i lagtinget som det är just nu. Det är ovanligt många ifrån skärgården. Mot den bakgrunden hade man kanske förväntat sig en mera aktiv skärgårdspolitik i från landskapsregeringens sida.
När det gäller vad man skulle kunna göra med skatteinstrumentet, jag har pekat på möjligheten att inrätta skattefria zoner för företagare. Om man etablerar sig i Brändö så har man t.ex. fem års möjlighet att hålla kapitalet i företaget utan att man behöver skatta bort den vinst man gör. Jag är ganska övertygad om att det är en morot som lockar riktiga entreprenörer.
Ltl Margret Lundberg, replik
Ja, vi är nog många från skärgården. Det här är ett problem som inte är lätt att lösa. Vi har ju själva hört både om fiskodlingar, arbetsplatser på färjorna och att det är dyrt och kostsamt. Det kanske inte är så lätt att försöka åstadkomma någonting bättre med det.
Jag tror att det måste till någonting som gör det mera lockande att bo i skärgården. Jag tror det är den mest framkomliga vägen. Det tycker jag att man får ganska mycket signaler om.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det tror jag också. När jag hör ltl Margret Lundberg så låter det lite uppgivet. Jag vet att det är svårt och frågorna är inte lätta att lösa. Det finns ju en oerhört stor resurs bakom landskapsregeringen. Man kan politiskt bestämma att man ger ett meddelande till lagtinget som innebär att man ska dammsuga alla förslag som finns ute på avdelningarna, om de inte finns politiska förlag. Jag är lite förvånad över att man inte tar i dessa frågor mera. Jag tror faktiskt att det kommer att gå på tok ute i skärgården, om vi inte byter spår. Jag tycker att debatten har visat det ganska tydligt. Vi är ju eniga om att det är ett bekymmer. Det är ändå landskapsregeringen som borde komma med ett underlag så vi kan hjälpa till att lösa de här bekymren.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.
Remiss
6 Båttvätt
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 11/2009-2010)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkänns?
Diskussion.
Ltl Danne Sundman
Fru talman! Detta är ytterligare en i raden av konkreta åtgärder för miljön från obunden samlings sida. Den senaste var mätningen av varmvatten. Jag sade då att miljöpolitik nämns ofta i stora visionära ordalag och handlar väldigt lite konkret om vad vi ska göra för att få ett mer hållbart samhälle. Det handlar ofta om att man måste ta vara på den bästa tillgängliga tekniken i miljölagstiftningen för att göra människors leverne mera miljövänligt utan att det gör så stort avkall på ekonomin eller den sociala biten av hållbar utveckling.
En viktig del när det gäller sociala livet för ålänningar är ju båttrafik. Så gott som alla ålänningar åker båt, har båt och vistas mycket runt om i våra vatten. Förutom alla tusentals åländska båtar finns det också mycket gäster i de åländska vattnen. I de åländska gästhamnarna är det ca 30 000 övernattningsgäster per år, vilket gör att det är många tusen båtar.
Samtidigt som det här är väldigt viktigt socialt så är fritidsbåtar rätt så miljöbelastande om man jämför med tillrygga lagd sträcka och bränsleförbrukning osv.
En annan sak som båtar belastar miljön med är bottenfärg. De flesta plastbåtar och många träbåtar bottenmålas. Det gör att färgen är farlig för miljön. Det kommer hela tiden miljövänligare färger men all bottenfärg är på ett eller annat sätt skadlig för miljön i tillräcklig omfattning.
Vad man istället kan göra är att tvätta botten på båten och låta bli att måla den. Man kanske låter bli helt och hållet från början att måla botten, man tvättar den istället.
I Stockholms skärgård finns båttvättar för det här ändamålet. Man tvättar botten i en båttvätt 2-3 gånger per säsong, beroende på hur mycket man kör och hur de lokala förhållandena är i de vatten båten ligger. Detta gör att man kan undvika att använda bottenfärg. Man slipper måla, det är många som målar själva och det är ingen trevlig upplevelse. Sedan slipper miljön ta emot färgen när den på ett eller annat sätt slits bort och blir kvar i vattenmiljön.
Man ska komma ihåg att båthamnar ofta är belagda i grunda havsvikar. De är också viktiga biotoper, viktiga barnkammare för fisk och är sålunda en känslig miljö. Där blir det också mycket belastning av bottenfärg. Om man kan köra en båt som inte är bottenmålad så är det en avsevärd förbättring på en känslig plats.
Till det kommer en avsevärd minskad bränsleförbrukning. En ägare av fritidsbåt vet att så fort det börjar växa på botten så går båten långsammare och drar betydligt mera bränsle. Det är inte några små skillnader utan det är ganska våldsamma skillnader för de allra flesta snabbgående och planade båtar, vilket en stor del av de åländska fritidsbåtarna är. Också för segelbåtar är det ödesdigert om man har växlighet på dem, särskilt om man vill komma framåt.
En tillgång till båttvätt skulle göra att båtägarna inte behöver ha problem med växlighet. Man kan enkelt fara via båttvätten och tvätta bort det. Då går båten fortare och billigare.
Den som är intresserad kan titta på min blogg. Där finns det länkar till tillverkare. Båttvätten bygger i princip på samma principer som en biltvätt, men den ligger i vattnet. Man tvättar båtens botten och det är borstar på varje sida som tvättar botten ren. Den ligger i en anordning vid en brygga så att man till viss mån kan ta till vara det som kommer bort från botten, eller åtminstone ha kontroll över det. Båttvättar har lite olika principer. En del tvättar inte båtar som redan är målade, utan man ska ha omålade bottnar. Detta får man ta ställning till från fall till fall.
Det här inte är något som landskapet ska syssla med. Det förvånar mig att inte detta redan finns. Det har funnits idéer hos åländska entreprenörer som har funderat det här. För att uppmuntra dem så kanske man ur befintliga miljömedel kunde erbjuda ett investeringsstöd eller kanske bara en garanti. Det behöver kanske inte alls vara något bidrag. Man ger en landskapsgaranti så att någon företagare våga satsa på det här. Det här medför ingen kostnad utan det ska prioriteras innanför befintliga anslag. Det tror jag inte är så svårt att få till stånd. Företag, föreningar eller båtklubbar skulle kunna ta sig an den här satsningen. Jag tror absolut att det finns marknad för flera än en anläggning på Åland. De kunde vara lite spridda regionalt. Det kan finnas marknad för olika typer av storlekar. Om man ser hur många båttvättar det finns i Stockholms skärgård så kanske det kunde finnas två eller tre på Åland.
Vi ska också komma ihåg att båtägarna som kommer från Stockholm till Åland, vilket är en stor andel, frågar säkert efter den här anläggningen eftersom det finns i Stockholms skärgård och man är van att tvätta båten. Är man då på en längre resa så kanske man vill tvätta botten i förbifarten när man kommer till Åland.
Mitt förslag är att lagtinget hemställer att landskapsregeringen överväger att erbjuda ett investeringsstöd och/eller garantier till att sökas av företag eller förening som är intresserade av att förverkliga en sådan anläggning.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack fru talman! Det är intressant det här, ltl Danne Sundman. Hur är det med kostnaden? I vilken storlek ligger dessa investeringar? Är det så att det behövs bidrag eller morötter för att företagare ska intressera sig för den här typen av investeringar? Det kan vara värt att veta.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Det kan jag inte svara på. Jag skulle kunna tänka mig att svaret blir, om man frågar potentiella investerare, att man kanske är osäker på markanden. Hur många kunder får man och vilka intäkter får man? Inte är det så värst dyra anläggningar. Jag har inte sett direkta siffror. De befintliga anläggningarna i Stockholms skärgård har väl fått visst samhällsstöd, men i huvudsak finansieras de av de avgifter som båtägarna betalar. För en båtägare är det en lägre kostnad att köra båten utan bottenfärg och tvätta den istället. Man kan ha en mera frekvent ren botten och få en båtsäsong utan de avbrott som det innebär att ta upp båten. Man förtjänar in det ganska fort i och med lägre bränsleförbrukning, enligt vad man kan se på internet.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack fru talman! Egentligen fick jag svar på den fråga som jag tänkte ställa nu. Nämligen att det kanske t.o.m. blir billigare för båtägare att tvätta båten än att hålla på att måla, skrapa och ha den på varv. Det finns ju ett incitament redan där att det torde bli en lönsam affär, även för den som erbjuder den här typen av tjänst. Är det så?
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Rent spontant när jag har tittat på befintliga anläggningar och surfat runt lite så tycker jag att det kunde bli det. Samtidigt finns det ingen anläggning på Åland, som är så pass båt tätt och vi har många både företag och föreningar som är i den här branschen. Vad orsaken är till detta vet jag inte exakt. Det kan mycket möjligt vara så att det räcker med förlustgaranti, man kanske inte behöver ha understöd för anläggningen bär sig. Men för att våga göra det här behöver samhället tydligen erbjuda någon form av stöd. Då är det miljöpolitiskt motiverat att man erbjuder en garanti. Det överlämnar jag till landskapsregeringen att avgöra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack fru talman! Det uppstod lite frågor för mig också. Har ltl Sundman någon aning om hur mycket anläggningarna används av de regionala båtägarna i Stockholm? Förekommer det några kemikalier i de här båttvättarna? Är det enbart den här borsttekniken som ska göra att all växtlighet försvinner från båtarna?
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Om jag tar den sista frågan först, de båttvättar jag har tittat på består enbart av mekanisk bearbetning och har inte några tillägg av kemikalier. Det betyder att det enda som kommer bort ifrån en båt, som inte har en färg som lossar, är växtlighet, helt naturliga ämnen.
Den andra frågan, så vad jag har förstått så är båttvättarna väldigt populära i Stockholms skärgård eftersom där är hårda krav på bottenfärg. Båtklubbar har också interna principer att man inte använder bottenfärg utan man tvättar botten istället.
I en innervik som Mälaren kan det vara ganska mycket växlighet i grunda vatten. Då är det intressant att rätt så frekvent kunna tvätta båtens botten. Allt det här finns som länkar på min blogg: sundman.ax. Där finns det väldigt väl beskrivet hur en sådan här anläggning ser ut och filmer hur den används, om ni vill bekanta er mera med det.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Fru talman! Jag tycker nog att det låter intressant. Man kan titta på det och utreda det. Jag undrar om jag missuppfattat ltl Sundman när han sade att redan bottenmålade båtar inte kan tvättas i de här tvättarna? Hur gör man då? Skrapar man bort färgen och tvättar sedan, eller hur gör man?
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Nu är jag inte någon expert på det här området. Enligt det jag har snappat upp på dessa Internetsidor så finns det olika typer av bottenfärg. Vissa befintliga båttvättar har krav på att man inte får ha vissa typer av färg som lossnar under tvätt. Om man har en båt som är bottenmålad går det säkert att få bort färgen så att man kan byta till den här regimen och köra utan bottenfärg. Man är då hänvisad till att tvätta botten rätt så ofta. Själv sköter jag driften av min frus båt. Jag tar upp den två gånger per sommar och tvättar den för hand med Enjoprodukter. Det går också väldigt bra, men det är rätt så arbetsdrygt och känns några dagar efteråt i axlarna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.
Remiss
7 Frivilligorganisationernas samhällsekonomiska betydelse
Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion (HM 28/2009-2010)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkänns?
Diskussion.
Ltl Carina Aaltonen
Fru talman! På grund av att ltl Sundback har förhinder att presentera den här motionen ber jag att motionen bordläggs till måndagen 19 april.
Ltl Anders Eriksson
Jag önskar understöda det lagda förslaget.
Talmannen
Förslag om bordläggning till plenum den 19 april har väckts och understötts. Ärendet kommer därför att bordläggas till den 19 april 2010.
Remiss
8 Kommittéarvoden
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 4/2009-2010)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkänns?
Diskussion.
Ltl Anders Eriksson
Tack värderade fru talman och värderade lagting. Är det storpolitik som tas upp i den här diskussionen? Svar: Nej. Är det ett förvaltningsärende? Svar: Ja.
Jag har ändå valt att hemställa om att man skulle revidera det beslut landskapsregeringen har tagit när det gäller kommittéarvoden, så att det kan ges en skälig ersättning åt den som ställer upp i kommittéer och den här typen av organ. Det finns kommittéer, kommissioner, delegationen, nämnder och råd och så vidare. Många av de här grupperna ska lösa ganska svårlösta frågor. Sedan finns det också kommittéer som sköter det dagliga tröskverket, om uttrycket tillåts. Ersättningen är på en sådan nivå att det kan vara ganska svårt att få folk att ställa upp. Tittar man på beslutet, som jag nämner om i motionen, så kan man för ett sammanträde under kansliarbetstid dvs. kl. 8-16:15 få 26 euro om är medlem och 34 euro om man är ordförande. Det kan man få för en heldags arbete, under kanslitid. Det säger sig självt att personen i fråga ska vara verkligt intresserad om man sätter bort arbetstid för den typen av ersättning.
Det här kan leda till att det många gånger kan vara svårt att få den önskvärda kompetensen att ställa upp. Jag blev verkligt förvånad när jag så hur liten ersättningen är. Med beaktande av hur viktigt det är att nya tankar och kreativitet kommer in i den här typen av arbete bör landskapsregeringen revidera ersättningsbeslutet. Det kan säkert vara beroende på organ, vilken nivå det är på arbetet och vilken typ av arbete det är. Det kan säkert finnas skäl att dela in det i olika arvoderingsnivåer.
Trots det är ett förvaltningsärenden så har jag valt att plocka upp den här frågan. Jag tror att landskapet Åland skulle vinna en hel del på det.
Ltl Danne Sundman
Fru talman! Den här motionen är ju inte någon kioskvältare. Det är intressant att man har modet att, i de här ekonomiska tiderna, föreslå en höjning av kommittéarvodena. Det är ärofyllt i sig.
Visst är det så att den resurs som finns, att man kan tillsätta olika kommittéer för att förbereda ärenden och på det sättet engagera medborgarna som är kunniga inom vissa områden, den är väldigt viktig. De bör ju få skäligt betalt. Det kan i slutändan innebära att man sparar minst det man har gett åt dem och troligen mycket mera, om man gör saker på rätt sätt. Arvodena som nämns i motionen är nog väldigt låga om mötena drar ut på tiden. Det är lågt redan om man betalar det per timme åt en kvalificerad kommittédeltagare som har specialkunskap inom ett område. Jag tycker bra att man kan titta på arvodena och försöka få dem att stämma överens med verkligheten.
När det privata näringslivet engagerar utomstående experter är det helt andra pengar man betalar. Varför skulle experterna ge sin sakkunskap gratis åt samhället? Det gör de inte. Kanske man i andra ändan istället hamnar att betala full taxa åt någon konsult, vilket blir lite dyrare. Det är en klok väg att försöka få arvodena på rätt nivå.
Talmannen
Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls den 14 april 2010 kl. 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 15.25).