Enda behandling
E-bokläsare för lagtinget, tillägg till motiveringen FM 68/2009-2010
Utdrag ur protokollet
1 Avgift för lantbruksavbytare
Näringsutskottets betänkande (NU 1/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 3/2009-2010)
Finansutskottets betänkande (FU 2/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 8/2009-2010)
3 Avskaffande av allmänna avdraget
Finansutskottets betänkande (FU 3/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 7/2009-2010)
4 Beslutanderätt i personalfrågor för landskapsregeringen underlydande myndigheter
Lagutskottets betänkande (LU 11/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 4/2009-2010)
5 Nytt högkostnadsskydd inom Ålands hälso- och sjukvård
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 2/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 10/2009-2010)
Enda behandling efter bordläggning
6 Budget för landskapet Åland 2010
Finansutskottets betänkande (FU 1/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 1/2009-2010)
Finansmotionerna nr 1-82 (FM 1-82/2009-2010)
7 Ändring av Ålands lagtings beslut om arvode för lagtingsledamot
Talmanskonferensens framställning (TMK 2/2009-2010)
8 Redogörelse enligt 32 § lagtingsordningen för tiden 1 november 2008-31 oktober 2009
Landskapsregeringens redogörelse (RS 1/2009-2010)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 24 ledamöter närvarande. Om ledighet från dagens plenum anhåller lagtingsledamöterna Ulla-Britt Dahl, Jan Salmén och John Hilander på grund av deltagande i ÅHS:s styrelsemöte. Beviljas.
Tredje behandling
1 Avgift för lantbruksavbytare
Näringsutskottets betänkande (NU 1/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 3/2009-2010)
I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslaget för antagande. Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs lagförslaget för antagande i tredje behandling. Begäres ordet?
Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.
Tredje behandling
2 Landskapsandelarna 2010
Finansutskottets betänkande (FU 2/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 8/2009-2010)
I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslaget för antagande. Diskussion.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Jag förslår att lagförslaget förkastas.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Jag ber att få understöda förslaget om förkastande.
Talmannen
Talmannen uppfattade det som avisering och förslag om förkastande kommer i detaljbehandlingen. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Föreläggs lagförslaget för antagande i tredje behandling. Begäres ordet?
Ltl Camilla Gunell
Nu hoppas jag att det är på rätt. Jag föreslår att lagförslaget förkastas.
Ltl Barbro Sundback
Understödes.
Talmannen
Under diskussionen har lagtingsledamoten Camilla Gunell, understödd av lagtingsledamoten Barbro Sundback förslagit att lagförslaget förkastas. Omröstning kommer därför att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att lagförslaget ska antas röstar ja medan de som röstar för att förslaget ska förkastas röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Jag vill gärna i denna för kommunerna viktiga fråga ha en öppen omröstning.
Ltl Barbro Sundback
Understödes.
Talmannen
Öppen omröstning är begärd och understödd och kommer därför att verkställas. Jag begär ltl Folke Sjölund och Ltl Carina Aaltonen att biträda vid omröstningen. Upprop.
Omröstningen har gett resultatet: 17 JA-röster, 4 NEJ-röster, 2 avstod och 7 är frånvarande. Majoritet för framställningen.
Lagförslaget är godkänt. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.
Tredje behandling
3 Avskaffande av allmänna avdraget
Finansutskottets betänkande (FU 3/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 7/2009-2010)
I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslagen sådana det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslagen. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslagen för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs det första lagförslaget för antagande i tredje behandling. Begäres ordet?
Ltl Fredrik Karlström
Herr talman! Jag ber att få förkasta det här förslaget och jag önskar understöd av det.
Vtm Gun-Mari Lindholm
Talman! Jag önskar understöda ltl Karlströms förslag om förkastande av lagframställningen.
Talmannen
Förslag om förkastande har lagts och understötts. Omröstning kommer att verkställas,
Ltl Fredrik Karlström
Talman! Jag ber om öppen omröstning i det här ärendet också.
Vtm Gun-Mari Lindholm
Jag ber att få understöda.
Talmannen
Förslag har väckts och understötts om omröstning öppen omröstning. Jag ber ltl Gun Carlson och ltl Camilla Gunell biträda vid omröstningen.
Talmannen
Omröstningspropositionen är som följer: JA för framställningen, NEJ för ltl Karlströms förslag om förkastande. Upprop.
Talmannen
Omröstningen har givit resultatet: 18 JA-röster, 4 NEJ-röster, 1 avstod och 7 är frånvarande. Majoritet för JA. Därmed är framställningen godkänd
Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs det andra lagförslaget för antagande i tredje behandling. Begäres ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.
Första behandling
4 Beslutanderätt i personalfrågor för landskapsregeringen underlydande myndigheter
Lagutskottets betänkande (LU 11/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 4/2009-2010)
Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion.
Ltl Olof Erland
Talman! Landskapsregeringen föreslår att man förenhetligar lagstiftningen hos några myndigheter, miljö- och hälsoskyddsmyndigheten, diskrimineringsombudsmannen och datainspektören så att landskapsregeringen kan besluta om permittering, förflyttning och omplacering för de nämnda myndigheterna. Det förtydligas också när det gäller beslutsgången att de här är administrativt underlydande landskapsregeringen. När det gäller enmans myndigheter så är det ett problem med dem, de kan rimligen inte själva besluta om förflyttning, permittering och liknande.
I det här sammanhanget kanske jag ska påpeka att permittering en åtgärd som man har möjlighet att vidta om det är ekonomiskt kärva tider. Man borde också alltid tillägga att det är för att undvika uppsägningar. Permitteringarna är reglerade och begränsade i tid.
Det som har diskuterats, i samband med den här åtgärden, är myndigheternas oberoende. Oberoendet är ju reglerat i EG lagstiftningen. Det är också reglerat genom att de här myndigheterna regleras av speciallagar. Här finns det en att administrativ ordning som landskapsregeringen står för. Medan myndigheterna i sig har en oberoende ställning.
Till lagutskottets betänkande har fogats en reservation av ltl Barbro Sundback.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Som utskottets ordförande sade motiveras lagändringarna med att det ska finnas en laglig grund för att permittera de ledande tjänstemännen inom de här olika myndigheterna. Jag har inte några invändningar mot att man reglerar det på det här sätter vad gäller miljö- och hälsoskyddsmyndigheten. Sedan finns det en liten korrigering av lagen om motorfordonsbyrån. Men för de här två väldigt speciella myndigheterna, diskrimineringsombudsmannen och datainspektionen tillgriper regeringen och majoritetsblocket mera våld än nöden kräver.
Tjänstemannalagen gäller naturligtvis också för de här myndighetsinnehavarna. Det är nog min bestämda uppfattning att regeringen och majoritetsblocket tar tillfället i akt och motiverar förändringar i lagstiftningen med de dåliga tiderna för att samtidigt kunna styra och ställa mera, speciellt i fråga om diskrimineringsombudsmannen. Det har ju framkommit en viss kritik mot verksamheten, som jag tycker att är befogad. Man att försöka rätta till det på det här sättet är inte jag "diskrimineringsombudsmannen är en oberoende myndighet med i landskapet Åland som huvudman". Exakt samma skrivning har man för Ålands högskola och den har man inte tänkt ändra. Det måste vara till fyllest för regeringen som arbetsgivare att reglera öppethållningstider som det har varit diskussion om. Man nu vill säga att det är en oberoende myndighet administrativt underställt landskapsregeringen. Man tillägger; "beslut i fråga om tjänsten som diskrimineringsombudsman ska handläggas av landskapsregeringen." De här lagändringarna leder till att den här myndighetens oberoende de facto upphör. I sin tur betyder det här att den viktiga roll som den här myndigheten har, bland annat att särskilt granska landskapsregeringen och dess underlydande myndigheters göranden och låtande, att de förutsättningarna försvinner och rättsäkerheten i det här systemet skadas.
överens med landskapsregeringen om. Den skrivning som vi har i gällande lag om diskrimineringsombudsmannens förhållande till regeringen och landskapet är;På samma sätt är det med datainspektionen, man tillgriper igen mera våld än vad nöden kräver. Därför har jag också tyckt att man skulle avstå från att lagstifta. Jag föreslår att lagändringarna inte ska godkännas.
När lagen om diskrimineringsombudsmannen tillkom var det många och långa diskussioner. Den viktigaste frågan var då om vi skulle ha en egen myndighet eller om vi skulle ha en sorts överenskommelse med riksdiskrimineringsombudsmannen.
Socialdemokraterna tyckte till en början att en lösning med en överenskommelse skulle ha varit till fyllest, särskilt med tanke på att den myndigheten också skulle ha ett starkt oberoende gentemot våra myndigheter. Vi skulle ha sluppit det lilla samhällets problematik.
Efter att vi hade fått garantier, om att den här myndigheten skulle bli oberoende, så kompromissade vi och kom överens om en lagstiftning som vi kunde godkänna. Man framhölls särskilt från centern att det är viktigt att de som känner sig diskriminerade i det åländska samhället har tillgång till en myndighet som talar svenska.
Nu är man då beredd att frångå det här. Enligt min uppfattning så finns inte de villkor nu som vi gick med på under tillkomsten av den här lagstiftningen.
Herr talman! Båda dessa en persons myndigheter, diskrimineringsombudsmannen och inspektören för datainspektionen har i utlåtanden starkt emotsatt sig lagförändringarna. Men vi ser ett mönster hos regeringen, man kör över. Man kör över sina underordnade med hänvisning till att man ska spara och att den ekonomiska situationen är allvarlig. Förvisso är den det, men man kan inte, trots det, åsidosätta grundläggande principer om hur de här myndigheternas oberoende ska garanteras.
Jag tror inte mera att det här lagtinget bryr sig om sådana här principer. Jag tror att det ska köras över nu efter den här budgetdebatten. Vi ser konsekvenserna. De anställda opponerar sig på olika sätt. De känner sig i djupt kränkta när de inte blir tagna på allvar. Så förefaller det också vara i det här sammanhanget.
Herr talman! Jag kommer antagligen, vi får väl se om krafterna finns, att protestera mot alla övergrepp som nu sker mot förvaltningen. Det här tycker jag är principiellt väldigt graverande. Jag tror fortfarande att principer är viktiga, även om landskapets klumpsumma minskar. Det går över med tiden. Men ska vi då ändra på den här lagstiftningen, eller ska vi ha de det på det här viset?
Det hör också till saken att det i lagen om ÅSUB inte finns några särskilda permitteringsbestämmelser och inte finns det heller det för polisen osv. Förenhetligande av lagstiftningen, som man nu hänvisar till, är bara delvis uppfylld. Den behövs inte, det har åtminstone vi fått uppgifter om av sakkunniga i utskottet. Med stöd av tjänstemannalagen kan man permittera också de här tjänstemännen.
Dessutom kan man också reglera deras arbetstid via budget och på andra sätt, om det nu är så avgörande att spara på just de här två tjänsterna.
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! Jag delar inte överhuvudtaget den konspiratoriska analys som ltl Barbro Sundback gör sig till tolk för. För mig är principerna om oberoende ombudsmän precis lika viktiga som för ltl Sundback. Genom den här lagstiftningen förändras inte den ställningen överhuvudtaget på något sätt. Jag hävdar att ltl Sundback slutsatser är felaktiga.
Ltl Barbro Sundback, replik
Ltl Folke Sjölund säger att dessa tjänstemäns ställning inte ändras överhuvudtaget. Men varför lagstiftar man då? Finns det något fog för att lagstifta om inte deras ställning ändras? Det där pratet är nog att slå blå dunster i folks ögon.
Ltl Folke Sjölund, replik
Talman! Som jag sade, så delar jag inte den analys som Sundback gör. Jag hävdar fortsättningsvis att de här tjänstemännens oberoende ställning inte ändras.
Ltl Barbro Sundback, replik
Ja, det har jag förstått. Motivet för lagstiftningen förblev väldigt oklar ur ltl Folke Sjölunds synvinkel. Jag tror att man ska ta de här tjänstemännens oro på allvar. Om man inte är överens med dem så är det en stor risk för att man faktiskt kränker deras oberoende som myndighet. De är båda jurister och har fått det här jobbet. De har inte krävt att bli det här, de har blivit godkända av landskapsregeringen Jag antar att de själva kan bevaka sina intressen, vilka inte har blivit beaktande i den här framställningen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! Vad gäller ltl Sundbacks påstående om att det skulle förekomma någon form av övergrepp, till följd av den föreslagna lagstiftningen, så måste vi komma ihåg att den oberoende ställning som nu ltl Sundback oroar sig för kommer att prövas i samband med att landskapsregeringen för denna nya lagstiftning till Bryssel, till EU-kommissionen, för notifiering d.v.s. en form av underställelse. Då får vi det här prövat. Jag kan inte på något sätt finna att ltl Sundbacks påstående kan äga någon riktighet, att det här skulle vara någon form av övergrepp. Erfarenheter har visat att vi behöver instrument även från landskapsregeringens och lagtingets sida för att kunna styra en persons myndigheter, när det kan finnas risk för bristande arbetsinsatser.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Det är just det här argumentet som är det farliga. Man ska alltså styra de här myndigheterna via lagstiftning, inte via diskussion, inte via förhandlingar, inte via överenskommelser utan i lag ska man liksom tvinga dem till underordning. På det viset kan man naturligtvis mycket starkare än nu påverka dem. Det andra sättet är mycket mera krävande, det kräver respekt och att man kommer överens. Inte att man säger att i lag tvingas ni att göra si och så. Det är jag helt överens med ltl Harry Jansson om.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! Jag tror att ltl Sundback blandar ihop två saker. Å ena sidan myndighetens verksamhet d.v.s. de faktiska ärenden som eventuellt skulle kunna vara känsliga för omvärlden, låt oss säga en landskapsregering eller en enskild politiker, å andra sidan myndighetspersonerna. Det är ju på inget sätt så att man går in på ärende sidan och styr. Det handlar om att se till att den praktiska vardagen fungerar. Vad är bättre, med tanke på den kritik som bland annat ltl Sundback har riktat mot instansen diskrimineringsombudsmannafrågor? Då är det bättre att det finns någon form av regelverk där man slår fast att det är landskapsregeringen och ingen annan som kan påtala ifall en persons myndigheter inte fungerar. Det här är ju en rättssäkerhet för oss alla. Vi får någonting för våra skattepengar.
Ltl Barbro Sundback, replik
Jag tycker att ltl Jansson inte förstår att det är en myndighet i första hand och i andra hand rör det sig om tjänsteinnehavare. Myndighetens position förändras nu. Den är inte mera en självständig oberoende myndighet som landskapsregeringen ska kommunicera med, utan den ska underordnas. Det är problematiken enligt mig. Situationen när det gäller diskrimineringsombudsmannen blir inte mera den att man ensidigt representerar sina klienter intressen. Man måste beakta att överordnad myndighet, d.v.s. regeringen, kan vara kritisk och utöva påtryckning på de här myndigheterna om att man inte beter sig på ett visst sätt. Vilket ju nu också anförs i diskussionen som ett motiv för att man ska ändra det här.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Lantrådet Viveka Eriksson
Talman! Ltl Sundback är helt på vills när ledamoten påstår att motivet för den här lagstiftningsåtgärden skulle vara det ekonomiska läget och sparkrav. Det hade inte med sparkrav att göra när den här lagen tillkom. Lagen tillkom därför att vi ville tydliggöra vissa administrativa strukturer inom vår förvaltning och inom olika myndigheter. Det är orsaken till att de här lagarna har tillkommit. Vi tydliggör också hur de administrativa funktionerna ska hanteras i förhållandet till en persons myndigheter. Det kommer att ske i enlighet med tjänstemannalagens krav.
Det är också viktigt att de olika underlydande myndigheterna och organisationerna har en likadan struktur. Det tillkom till exempel ändringar så sent som 2006 när det gäller permitteringsinstrumentet och förflyttning av tjänstemän. Det är en av de åtgärder som vi också har lyft in i lagstiftning, som har tillkommit efteråt, för att det också ska vara likalydande.
Det här är en lag för att tydliggöra administrativa strukturer. Och också klargöra hur förhållandet är mellan landskapsregeringen, i förhållandet med tjänstemannalagen i förhållande till en persons myndigheter. Det är alltså åtgärdsförslaget.
Ltl Barbro Sundback, replik
Ja, fru lantrådet, så har jag också uppfattat det. Men utskottets ordförande säger att det har tillkommit på grund av att man ska genomföra permitteringsvillkoren och att den här lagstiftningen ska förenhetligas med övrig lagstiftning. Jag tycker nog att jag är på rätt spår här.
Sedan håller jag inte med om lagförslagets innehåll. Lantrådet säger att det ska bli en underordnad myndighet. Det menar jag att är fel. Det här ska vara en oberoende myndighet, som är på jämställd nivå med landskapsregeringen. Men lantrådet vill styra och ställa i nästan allting nuförtiden. Det kräver mycket mer arbete och känslighet att diskutera och komma överens än att sitta på kammaren och besluta om hur andra ska bete sig.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Landskapsregeringen agerar utifrån den lagstiftning vi har och vi följer den. Vi behöver också ha system som är klara och transparenta. Det har inte den här lagstiftningen varit så här långt. Det har varit oklart om hur det administrativa ansvaret ligger. Var ligger det ansvaret? Det har varit luddigt.
Lagutskottet efterlyste att vi skulle gå in lagen om diskrimineringsombudsmannen, för att titta på hur den organisationen är konstruerad, i samband med att jämställdhetslagen behandlades i lagutskottet. Det var en beställning ifrån lagutskottet, som landskapsregeringen effektuerar.
Nog är ltl Sundback på vills. Det är ju ltl Sundback som i sin reservation har lyft in att det här är ett lagförslag som har tillkommit p.g.a. den tillfälliga ekonomiska nedgången i landskapets ekonomi. Inte någonstans i framställningen finns det som motiv. Ingen har framfört det. Jag har inte framfört det när jag presenterade lagen. Vi har inte framfört det som ett motiv för lagen. Det har att göra med att de administrativa strukturerna blir någorlunda likadana. Vi hade ett system där dataombudsmannen och diskrimineringsombudsmannen hade olika struktur, trots att båda är oberoende myndigheter. Oberoende myndigheter!
Ltl Barbro Sundback, replik
Motiven för lagstiftningen varierar lite beroende på vem man pratar med tydligen. Förslaget visar att man vill att diskrimineringsmyndigheten ska bli en myndighet underordnad landskapsregeringen. Det anser jag att är fel. Jag har tyckt att den lagstiftning som finns nu är bättre, med tanke på att respektera myndighetens oberoende. Men man kan naturligtvis som arbetsgivare ändå påverka sina underordnade tjänsteinnehavare. Det går också i diskussion och överenskommelser. Det har blivit mycket, mycket bättre med arbetsrutinerna för diskrimineringsombudsmannen när det blev påtalat. Men om ingen säger någonting?
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Vi har regelbundna diskussioner med diskrimineringsombudsmannen. Men trots det måste landskapsregeringen bygga sin verksamhet på lag och förordning. Det är det som är våra verktyg och vår plattform för allt vi gör. Det är inte så att landskapsregeringen kan, efter det här, gå in och styra varken i diskrimineringsmannens eller i dataombudsmannens verksamhet. Det kan vi inte och det ska vi inte göra. Däremot klargörs det att också de myndigheterna följer tjänstemannalagen och det regelverk som stipuleras där. Det är det som vi har velat reda upp med det här. När det gäller en persons myndigheter så kan inte en person fatta beslut om sin egen omflyttning eller permittering. Därav måste man lyfta in det i tjänstemannalagen på landskapsregeringsnivå. Det är en administrativ åtgärd. Det har ingenting med sparkrav att göra. Det är ltl Sundbacks som har fört in de argumenten. Så står det i reservanternas reservation.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Ålands lagting är en lagstiftande församling. En av våra viktigaste uppgifter är att se till att lagar och förordningar fungerar. Vi har ett samhälle som bygger på lag och lagarna ingår i ett system som är tydligt och klart. Till den delen har lagutskottet behandlat det här. Jag ser reservationen som ett uttryck för politiskt konspirationstänkande. När man säger att lagtinget inte bryr sig om det här oberoendet, det är frågan om att man kör över och att det är ett övergrepp så tycker jag att det klart och tydligt är överdrivet. Syftet är naturligtvis inte att förbättra lagstiftning och rättssäkerhet utan det har politiska syften. Det ska man ha klart för sig när man diskuterar det här.
För lagutskottets del kan man klart konstatera att myndigheterna ska vara kvar såsom myndigheter. När man då går in och gör administrativa förändringar så är det fråga om att kunna fullfölja de uppgifter som landskapet har, att tillse att tjänstemannalagen och det administrativa fungerar när det gäller omflyttningar och liknande som är besvärligt när det gäller enmans myndighet. Hur ska man i en enmans myndighet kunna utöva disciplinära åtgärder och liknande? Det här måste lagstiftningen innehålla för att det ska vara likvärdighet.
När det gäller oberoende för de här myndigheterna som fortfarande är myndigheter det är ingenting i myndighetsfunktionen som ändras, så finns det en kontroll, utöver landskapsregeringen, som också ska se till att lagarna följs. Kontrollen finns i Europarådet och den finns på EU-nivån. Som ltl Harry Jansson här sade så är det här någonting som naturligtvis granskas i vårt andra juridiska system, EU.
På det sättet tycker jag att lagutskottet fullföljer sin uppgift i Ålands lagting, granskar lagar och lagförslag och ser till att det lagliga och rättsliga systemet fungerar. Att politisera det här ärendet och att konspiratoriskt påstå att lagtingsledamöterna inte bryr sig om vad som händer i ekonomiskt svåra tider, de vill köra över och utöva makt, det är inte värdigt ett lagting såsom en lagstiftande församling. Den politiska diskussionen må vara, men den borde bygga på fakta. Det är ett system vi faktiskt har.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Jag är övertygad om att budgetsituationen har påskyndat att vi har fått det här ärendet hit till lagtinget. Det viktigaste just nu i regeringens politik är att göra det möjligt att permittera folk för att minska personalkostnaderna. I den vevan har man passat på att försöka ändra på det förhållande som finns mellan diskrimineringsombudsmannen och den förvaltning som den här myndigheten ska granska. Likaså med datainspektionen, men inte på samma sätt. Det verksamheten är inte reglerad lika fritt som den som gäller för diskrimineringsombudsmannen. Det är ganska naturligt eftersom de frågor som diskrimineringsombudsmannen ska sköta är väldigt känsliga. Ofta är enskilda personer, som känner sig diskriminerade eller är utsatta för diskriminering, i en mycket försvagad position gentemot förvaltningen.
Om man nu gör som här förklaras så blir diskrimineringsombudsmannen en tjänsteman under regeringen. Det betyder inte att verksamhetens påverkas direkt utan det är själva tjänsteinnehavaren, som ska driva försvaret för den enskilda människan, som samtidigt underställs landskapsregeringen. Eftersom lagen berör så många av landskapets verksamheter så är det klart att tjänsteinnehavarens oberoende ställning försämras. Det tycker jag inte är bra.
Att regeringen via lagstiftningen vill gå in och styra arbetstider och öppethållningstider kan jag ha en viss förståelse för. Men jag tror att det här är fel sätt. Man kastar ut barnen med badvattnet. I stället borde man göra överenskommelser som tjänsteinnehavaren förväntas kunna svara emot. Om inte, så finns det en åtgärd, man kan avsätta den här personen. En person som har det här jobbet måste ha väldigt hög moral och måste sköta sitt arbete på ett sätt som inger tilltro och trovärdighet. Gör hon eller han inte det, då har regeringen medel att förändra situationen. Men att på det här sättet styra och ställa är riskfyllt. Det fråntar den här myndighetens sin oberoende ställning, inte själva verksamheten.
Det är min principiella hållning. Den står jag fast vid. Jag var mycket engagerad i den här diskussionen när lagstiftningen kom till. Jag tycker att den lagstiftning som vi har är välgrundad. Att det sedan i praktiken inte blev fullt ut såsom vi alla önskade är en annan sak. Det problemet måste lösas på ett annat sätt.
Lantrådet Viveka Eriksson
Herr talman! Återigen, den här lagen har inte tillkommit på grund av att vi vill införa några nya permitteringsregelverk. De finns, vi förenhetligar det systemet. Ltl Sundback är ihärdig och påstår att det är orsaken till att den här lagen har tillkommit. Det är inte så. Orsaken till att landskapsregeringen har tagit fram den här lagen är att lagutskottet uttryckligen begärde, när lagutskottet behandlade lagen om jämställdhetsdelegationen, att vi skulle titta över de administrativa strukturerna, särskilt för diskrimineringsombudsmannen.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Man brukar inte diskutera vad som sades i utskottet och jag tänker inte göra det heller. Jag har nog en annan bild och minne av varifrån initiativet kom. Jag tycker att det här lagförslaget är misslyckat.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag hör ofta ltl Sundback recensera olika utskottsdiskussioner. Jag har inte sagt vem som har sagt vad. Däremot har jag full respekt för ltl Sundback har den åsikt hon har om lagen, men det är en annan sak. Men fakta- och historiebeskrivningen ska vara korrekt.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Är det lantrådet eller jag som talar sanning? Det kan ingen avgöra. Vi har kanske olika uppfattningar om historien. Jag vet överhuvudtaget inte om det finns fakta om det här, annat än det som är skrivet i text.
Som sagt var, jag tycker inte att det här förslaget är bra. Det skadar myndighetens oberoende.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Fakta varför den här lagen är framtagen i landskapsregeringen är det som jag har redogjort för. Det känner jag till eftersom jag har jobbat med frågan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.
Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss.
Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
5 Nytt högkostnadsskydd inom Ålands hälso- och sjukvård
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 2/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 10/2009-2010)
Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion.
Diskussionen är avslutad.
Ltl Åke Mattsson
Herr talman! Det här är social- och miljöutskottets betänkande nr 2. Det berör högkostnadsskydd inom Ålands hälso- och sjukvård. Det är landskapsregeringens framställning nr 10/2009-2010.
Landskapsregeringen föreslår ändring av grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård. Högkostnadsskyddet inom Ålands hälso- och sjukvård ska höjas så att en person under ett kalenderår betalar avgifter till ett belopp om högst 375 euro. För personer under 18 år och över 65 år är kostnadstaket högst 120 euro. Även personer med heltids sjukpension omfattas av det lägre kostnadstaket, vilket är helt nytt i det här förslaget.
Förslaget sammanhänger med landskapsregeringens förslag till budget för år 2010 på ett sätt så att den bör sättas ikraft på de grunder som anges i 20 § 3 mom. självstyrelselagen, alltså en budgetlag.
Inledningsvis vill jag tacka utskottet och lagberedningen samt alla hörande för att de gjort det möjligt att få utskottsbehandlingen av lagen snabbt klar så att det finns möjlighet att få den klar till årsskiftet. Det är alltid stimulerande att jobba i en miljö där alla är inriktade på ett optimalt bra resultat.
Däremot är det inte acceptabelt att en budgetlagframställning läggs så sent i förhållande till budgeten. Det har vi diskuterat tidigare här under remissen. Det är jag villig att hålla med om.
Det finns frågor som är obesvarade om lagens avgränsning som vi inte närmare hann fördjupa oss i. Det finns därför en uppmaning i framställningen från utskottet till landskapsregeringen att klargöra detta.
Sedan finns det också ytterligare en oklarhet som bör påtalas redan nu; i 4 § anges en utav de uppräknade lagarna utan Ålands författningssamlings nummer. Det är landskapslagen om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen. Det finns en tom parentes vid lagen i paragrafen. Lagen har ännu inte trätt ikraft eftersom lagtinget antog den så sent som 2 december. Den har alltså inte hunnit igenom lagstiftningskontrollen och kommer sannolikt inte att få ett ÅFS nummer förrän en bit in på 2010.
Som jag tidigare nämnde så är det här en budgetlag som vi behandlar just nu. Den kommer att träda ikraft före. Rent praktiskt har inte det här någon betydelse, eftersom de äldre lagarna, bestämmelserna om pensioner för lagtingsledamöter och landskapsregeringsledamöter, också nämns i de bestämmelser i andra lagar som räknas upp. De gäller tills den nya lagen träder ikraft. I praktiken spelar det inte någon stor roll. Men jag klargör varför den här parentesen är tom.
Landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård antogs år 2007 och trädde ikraft från den 1 januari 2008. Debatten då gick ganska het kring om låg inkomst skulle vara grunden till sänkt tak för höginkomstskyddet i stället för ålderspension som innebär att även välbärgade pensionärer har ett lågt högkostnadsskydd. Det röstades även om en kläm för att sjukpensionärerna skulle ha ett lägre högkostnadstak.
I nuvarande remissdebatt berördes inte låginkomstalternativet för kostnadstaket. Det är uppenbart att det är ett administrativt tungt system som inte tajmar med den nu slimmade ÅHS budgeten.
Det är en fråga som får skjutas på framtiden liksom diskussionen om deltidspensionärerna är en sådan grupp som ska ha ett lägre högkostnadstak, eventuellt med ett tak mellan de två nivåerna som finns idag.
Detta har vi diskuterats i utskottet men vi har stora åsiktsskillnader i dessa frågor som vi inte alls har tagit ställning till i betänkandet.
Vad som var tydligt i hörandet var att Ålands hälso- och sjukvårds erfarenheter av det nu två år gamla systemet visar att det systemet är lättare att tillämpa och att det fungerar bra. Det ger inte upphov till lika mycket administrativa uppgifter och byråkrati som det tidigare systemet.
Vi valde att göra en skrivning om att vi förutsätter att arbetet med att utveckla högkostnadsskyddet i avgiftsstadgan fortsätter för att uppnå en rättvis och funktionell avgiftspolitik. Det är någonting som vi kan vänta att man kommer att förbättra på det här området. Man bör också titta på 4 § 2 mom. om vad som ska ingå i högkostnadsskyddet och om det bör kompletteras.
Vi har också konstaterat att antalet pensionstagare på Åland var 6 353 i början av 2009. Av dessa har 840 personer invalidpension och 180 deltidspension.
Det torde finnas uppgifter om könsfördelningen inom dessa grupper men vi har inte fått fram något sådant i tid i utskottet så att vi kan presentera det här.
Viktigt är också att högkostnadsskyddet ska tillämpas på sådana patienter som beviljats rehabiliteringsstöd, dvs. tidsbunden heltids invalidpension. Det kan ibland gå flera år innan det verkliga beslutet fattas.
När det gäller åldersgränserna för när det lägre kostnadstaket ska börja respektive sluta tillämpas så föreslår utskottet en förändring med anledning av remissdebatten här i salen så att gränsen bestäms med en kalendermånads noggrannhet istället för kalenderår. Samma sak gäller för dem med förtidssjukpension.
Sedan hade vi mycket diskussion om fast bosättning ska vara en förutsättning för att man ska komma i åtnjutande av höginkomstsskyddet. Utskottet finner att högkostnadsskyddet är generellt utformat och det kan uppfattas så att det även omfattar sådana patienter som inte är fast bosatta i landskapet.
Patienter som tillfälligt vistas i landskapet omfattas i regel av något annat lands sjukförsäkring och ofta även en reseförsäkring. Landskapsregeringen uppmanas utreda om lagen bör kompletteras med en bestämmelse som begränsar högkostnadsskyddets tillämpning till personer som är fast bosatta i landskapet. Vi övervägde här att ha ett förslag om att lagen skulle röra personer bosatta på Åland men avstod från den typen av lagberedning då vi ansåg att konsekvenserna av en sådan formulering inte var helt klargjorda.
Däremot gjorde vi en tydligare skrivning, för det är oklart när man tar del av den här paragrafen, om också personer som är bosatta i EU har det lägre höginkomstskyddet. Lagstiftarens avsikt har varit att det ska tillämpas på det sättet. Gå man längre in i paragrafen och tittar på alla hänvisningar så finns det klargjort att det här gäller redan i första skrivningen, att det ska tillämpas för alla med sjukpension i hela EU. Vi beslöt ändå för att vara klargörande att sätta med ett förtydligande där, enligt lagutskottets råd.
I övrigt har vi i utskottet enhälligt antagit lagförslaget med de här ändringarna som finns med i vårt betänkande.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Jag vill börja med att gratulera social- och miljöutskottet till ett framgångsrikt betänkande. Man har gjort förändringar som ytterligare gör att högkostnadsskyddet blir effektivt. Särskilt glad är jag eftersom jag framförde det här med när, att man borde ändra tidpunkten för när högkostnadsskyddet börjar gälla. Man har anpassat lagstiftningen till den kalendermånad efter att, den person det berör, har fyllt 18 eller 65 år. Sedan tycker jag också att utskottet har lyckats bra med det här, speciellt att man har tagit med den grupp patienter som beviljats rehabiliteringsstöd. Det är ofta en väldigt känslig period i en människas sjukhistoria, det är många kostnader och mycket som händer. Därför är det en väldigt viktig grupp som man nu också har ringat in.
Som jag sade tidigare i debatten så får vi väl se det här som en process att utveckla det här högkostnadsskyddet. Det har ju kommit fram flera olika synpunkter. Det vanliga är att det ska inkomstrelateras. Det är många som uppfattar att det är det mest rättvisa. I teorin är det naturligtvis det mest rättvisa men det är oerhört byråkratiskt system som blir väldigt dyrt att administrera. Den rättvisan kostar samhället kolossalt med pengar. Nu är det ju inte inkomstrelaterat utan åldersrelaterat. Då kan ju någon tycka att människor som är ganska förmögna inte behöver högkostnadsskyddet. Men vi ska komma ihåg att vi har ett progressivt skattesystem på statsidan som gör att de som har höga inkomster betalar mera skatter och via klumpsumman också finansierar en större del av ÅHS verksamhet. Jag tycker att där finns ett ansvar som vi kan visa gentemot dem som är med och bidrar mycket till att vi har en så bra sjukvård.
Ur socialdemokratisk synvinkel anser vi att avgifterna ska vara så låga som möjligt, helst inga avgifter alls på offentlig service. De ska vara skattefinansierade i första hand. Avgifter kan användas som en sorts styrverktyg för att ev. försöka påverka människors beteende i en viss riktning som man anser att är värdefullt med tanke på samhällets försörjning av olika tjänster, men inte som ett sätt att finansiera verksamheterna primärt. Det ska skötas solidariskt över skattesedeln. Istället för att utvidga det här till tre olika kategorier så skulle vi helst se en kategori och då ett så lågt kostnadstak som möjligt, helst under 200 euro. Det kanske är något som vi kan diskutera framöver.
Herr talman! Den här diskussionen om högkostnadsskyddet blir ju lite rumphuggen eftersom vi inte ser arvodesstadgan. Den beslutas av ÅHS styrelse. Där finns uppradat en rad avgifter för olika tjänster. I vissa fall finns det t.o.m. avgifter som jag ifrågasätter om de är riktiga, har man rätt att ta upp dessa avgifter, speciellt vad gäller hjälpmedel till funktionshindrade? Det har inte utskottet mandat att titta på. Politiskt naturligtvis, men det ingår inte i den här framställningen. Jag undrar om inte den här framställningen också borde ha en bilaga med avgifterna så att man visste mera hur det här högkostnadsskyddet är konstruerat.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! Vi är väl delvis överens om det här med avgifterna. Det är inte meningen att ÅHS ska bedriva social verksamhet. Det är på gränsen till social verksamhet just nu. Jag begärde replik för det här med styrverktyg. Det kom fram sedan att det är ett ganska viktigt styrverktyg, det får inte vara för billigt. Ska man komma i åtnjutande av de här tjänsterna så bör man betala lite för dem. Det är svårt att säga vad smärtgränsen går.
För mig personligen, om det ska vara inkomstbaserat, så är det kanske så att det är de sociala myndigheterna som ska ta fram de här uppgifterna och ge ett intyg över beskattningen. Man kanske inte ska göra det på ÅHS, utan det är kommunerna som ska sköta den biten. Det här är något som kom fram under diskussionen i utskottet. Det är kanske något man kan fundera på för framtiden.
Ltl Barbro Sundback, replik
Socialdemokraterna är inte alls intresserade av de här inkomstrelaterade avgifterna. Det har visat sig överallt där man har prövat dem att det är för byråkratiskt. Om man nu redan ser att utskottet tvivlar på att ÅHS klarar av att tillämpa sådana avgifter, utan det ska påläggas kommunernas sociala myndighet, så får vi igen en riktig rumba mellan kommunerna och ÅHS. Avstå från det, det tror jag att är det bästa på lång sikt och också på kort sikt.
När man har två eller flera olika tak i avgiftssystemet, dem som ligger precis en euro över upplever alltid systemet som otroligt orättvist.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sirpa Eriksson, replik
Tack, herr talman! Jag skulle vilja klargöra om det här med rehabiliteringsstöd. Vi ville i utskottet klargöra det i.o.m att det i paragraftexten står; dem som har beviljats invalidpension, det gäller också dem som har den här tillfälliga invalidpensionen, alltså rehabiliteringsstöd om man går in i hänvisningarna. Det är inte så lätt för en vanlig människa, för brukarna, att läsa. Vi ville på det här viset klargöra det.
Ltl Barbro Sundback, replik
Jag tycker det var väldigt bra gjort av utskottet. Jag tackar för det förtydligandet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Gun-Mari Lindholm
Talman! Eftersom jag inte hade möjlighet att delta i debatten, när det här ärendet remitterades till utskottet, så tar jag nu istället tillfället i akt att komma med lite synpunkter.
Jag har själv varit med i den s.k. avgiftsgruppen som ÅHS styrelse tillsatte. Förutom jag själv ingick Torbjörn Björkman och Marie Lövgren. Vi hade som ambition att se över de olika grupperna som en del av oss har prioriterat. Vi hade en inkomst förväntan på oss ifrån ÅHS styrelse, vilket vi har fått från landskapsregeringen, att en viss summa pengar skulle komma in i form av inkomster av avgifterna. Med det förslaget som vi lämnade ifrån oss till ÅHS styrelse med ett högkostnadsskydd om 350 euro, så uppnådde vi den förväntade inkomstgränsen. ÅHS styrelsen gick också in för detta och lämnade över det till landskapsregeringen,
Inledningsvis tycker jag det är viktigt att säga att avgifterna inte borde fluktuera så väldigt mycket upp och ner. Man borde komma överens om att de ligger på en viss nivå. Det har de gjort under en lång rad av år. Det var ett år, nu kommer jag inte ihåg vilket år det var, kanske 2005 eller 2006 där avgiften blev väldigt låg för att sedan höjas igen. Det här är tokigt. Människor, som ofta besöker läkare, behöver veta hur avgifterna ligger, och vilka utgifter man kan räkna med.
När jag gick in i den här gruppen för att titta på avgifterna, så ville jag från min sida göra något för de prioriterade grupperna, som jag har upplevt att det också finns en enighet runt. Alltså titta på olika former av pensionärer, vi har inte bara ålderspensionärer, vi har både deltidspensionärer och sjukpensionärer. Jag tycker att man lyckades ganska bra i den här gruppen att nå fram. Det har man ytterligare utrett i utskottet. Det är väldigt bra.
En annan grupp som ofta besöker läkare är barnfamiljer. Där var det betydligt svårare, man kunde inte från den här gruppens sida hitta på ett system där man skulle få någon form av familjeavgift, för familjerna ser så väldigt olika ut idag. Istället tänkte vi att man har ett ganska lågt högkostnadsskydd.
Jag hoppas att man en lång tid framöver skulle kunna ligga på den här nivån vad beträffar avgifterna, kanske göra vissa indexjusteringar men inte höja dem.
Lagframställningen har varit väntad. Vi hade ingen för innevarande år. Vi hade egentligen inte någon laglig grund för att uppbära avgifterna som vi har gjort nu. Därför är lagen väldigt efterlängtad så att vi faktiskt har en laglig grund till det. Det här måste man se över varje år i fall man gör förändringar vad beträffar avgifterna.
En annan grupp, som det också har varit diskussioner om, är dem som behöver komma i åtnjutande av en billigare tandvård än den privata tandvården. Det har vi också diskuterat i den här gruppen, men idag finns inte den möjligheten. De tider som finns är väldigt långt uppbokade redan. Idag på listan till ÅHS styrelse finns det ett ärende där man också ska titta på den här frågan. Man kanske kan prioritera om. En stor del av personalen går avgiftsfritt till bl.a. tandvården inom ÅHS. Kanske man där kunde plocka ut den gruppen och istället sätta in prioriterade grupper som t.ex. pensionärer med låg inkomst. Det kanske också skulle rymmas in andra personer med låg inkomst. Det kunde inledningsvis vara en prioriterad grupp som skulle få billigare tandvård än vad man idag blir hänvisad till.
Det är bra att lagstiftningen har kommit till eftersom den har saknats. Det som jag är mindre nöjd med är att man i lagframställningen och också i utskottet har gått in för ett högre tak vad beträffar högkostnadsskyddet. Det hade räckt med 350 euro, vilket också var vårt förslag och som ÅHS styrelse gick in för, för att uppnå de förväntade inkomsterna till ÅHS. För min del hade jag hoppats på att utskottet hade kommit med ett förslag om ett lägre tak. Nu betyder den här lagframställningen inte att man per automatik behöver lägga sig på den här nivån. Nu finns det enligt lagstiftningen en möjlighet att ha 375 euro men man kan ju lägga sig fast på 300 euro om man vill. Man kan ta ut en lägre men inte en högre avgift med den här lagframställningen. Jag förmodar att landskapsregeringen kommer att gå in för att ha den högre summan. Det tycker jag att är tokigt. Det kunde ha räckt med 350 euro.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! När det gäller högre taket som man har lagt fram här så är det de facto så att en stor del av hälsovården är subventionerad. Kostandstäckningen är långt under 10 procent för läkarvården på Åland. Därför är det ingen större förändring med 25 euro. Det kan också vara en ganska bra sak, som vtm Lindholm nämnde tidigare i sitt anförande, att det är bra att det här är stabilt och håller. Om man väljer den högre summan så kan det också bli kvar en längre tid.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Det är väl det här som man politiskt har olika åsikter om. Liberalerna är inne för att man ska ta en högre avgift än det som var föreslaget ifrån ÅHS styrelse. Det var uträknat att det ändå skulle klara de begärda inkomstgränserna. Men man väljer ändå att höja det med 25 euro per år. Det betyder att en del kanske inte kommer upp till det här taket. En del har svårare att nå upp till det och klara den här gränsen.
Jag kommer inte att lägga ett ändringsförslag för det kommer ändå inte att gå igenom. Men jag tycker fortfarande att det borde ha varit på den nivån.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! Vi har en annan förändring också när det gäller taket, unga personer under 18 år. För barnfamiljerna har landskapsregeringen de facto sänkt och kompromissat för den gruppen. Det blir alltid orättvist. Jag vet inget lagförslag som man kan säga att är 100 procent rättvist. Det slår alltid lite fel åt olika håll. Men nu har man istället gett det här skyddet åt barnfamiljer, pensionärer och åt dem som är mest utsatta. Det finns en viss poäng i den här förändringen. Det har man finansierat genom att höja det andra.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag är väldigt glad för att man har sänkt den. Det var faktiskt mitt förslag i den här gruppen, men där blev jag i minoritet till den delen. Däremot följde de andra med på den inslagna vägen som vi då kunde enas om, 350 euro. Vi får väl se hur det här tas emot. Jag tycker inte att man skulle ha behövt göra den här höjningen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussion är avslutad.
Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss.
Ärendets första behandling är avslutad.
Enda behandling efter bordläggning
6 Budget för landskapet Åland 2010
Finansutskottets betänkande (FU 1/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 1/2009-2010)
Finansmotionerna nr 1-82 (FM 1-82/2009-2010)
Ärendet bordlades 17.12.2009. Först tillåts fortsatt diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Torbjörn Eliasson
Tack, herr talman! Hoppas vi får ha strömmen på medan vi klarar av det här. Golffrågan är ett av väldigt få tydliga utvecklingsprojekt för turismen och Åland, så jag har valt att ägna hela detta anförande till den frågan.
I Ålandstidningen kunde vi igår på nätet läsa att ”I morgon får Isabel svar om golfen”. Så jag är glad att du är här Isabel, du satt troget på läktaren hela dagen igår, nu ska du få mina svar på några av dina frågor.
Herr talman! De som är emot en golfbana på Stornäset har all rätt att vara det. Vi lever i en sällsynt god närdemokrati och det är bra att alla har lätt att komma till tals innan beslut fattas. Alla de som skrivit på protestlistan mot golf på Stornäset nöjer sig nog inte med mitt svar, men jag hoppas att de förstår att vår avsikt är att skapa fler arbetsplatser och exportintäkter som är viktiga för vår framtida välfärd.
Avsikten med att bygga en ny golfbana bör alla känna till. Det är ju inte för att de 1300 ålänningar som spelar golf ska få större utrymme för sin sport, vi har redan tillräckligt. Meningen är att skapa en ny attraktion för gästande golfspelare som ger turismen en behövlig kick och som skapar nya arbetsplatser och i förlängningen genererar mer omsättning i näringslivet som i sin tur bidrar med skatteinkomster till samhället, pengar som kan användas till det vi alla behöver, till exempel till vård och omsorg.
För det första vill jag rekapitulera till utskottets ställningstagande, som ltl Camilla Gunell reserverat sig emot. Utskottet säger så här: I ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion nr 50 föreslås att motiveringen till moment 47.03.44. ändras enligt följande: ”Medel ur anslaget kan även användas för utredningar i avsikt att etablera en högkvalitativ golfbana på Jomala gård.”
Utskottet föreslår att finansmotion nr 50 förkastas med hänvisning till att det redan planeras en högkvalitativ natur- och miljöanpassad golfbana på Stornäset i Kastelholm. Utskottet konstaterar att det av landskapet ägda området är 170 ha stort och att en golfbana, till vilken beräknas åtgå ca 70 ha, kan anläggas på ett sådant sätt att Stornäsets miljö- och rekreationsvärde samt ortsbefolkningens önskemål tillgodoses.
Utskottet har erfarit att en ansökan från Ålands golfklubb r.f. inlämnats till landskapsregeringen. Efter att Ålands golfklubb r.f. föreslagit hur en dragning av en 18-håls golfbana kan göras i det aktuella området, på ett optimalt sätt, är klubbens avsikt att arrendera en del av Stornäset för ändamålet. Utskottet har också erfarit att Ålands golfklubb r.f. är beredd att bygga en högkvalitativ golfbana och att själv finansiera bygget enligt de principer som anges under momentet i budgetförslaget. Utskottet förutsätter att upphandlingen av arrendet ska följa gällande bestämmelser. Så långt utskottets skrivning.
Herr talman! Igår ställdes som sagt många frågor och från socialdemokratiskt håll gjordes det faktiskt gällande att någon tiger. Ltl Carina Aaltonen påstod att finansutskottet och jag som ordförande mörkar uppgifter om boende. Det stämmer inte! Ltl Roger Jansson förklarade att FS har intagit en avvaktande hållning tills man får veta mer och han ställde seriösa frågor om hur det blir med boendet och var ritningarna finns? Också ltl Anders Eriksson hade vissa funderingar. Tillåt mig räta ut dessa frågetecken.
Först till rena fakta, det finns en ansökan från Ålands golfklubb som i avsikt att arrendera en del av Stornäset först vill visa landskapsregeringen hur en golfbana kan planeras och byggas ute på Stornäset. Denna ansökan bereds för tillfället av landskapsregeringen som innan den går vidare i processen har meddelat golfklubben att man vill avvakta lagtingets budgetbeslut. Det är bra. Under höranden i finansutskottet har det framkommit att golfklubbens ansökan enbart gäller byggande av en golfbana. Det har även framkommit att klubben är beredd att själv finansiera satsningen. Till saken hör att golfklubbens verksamhetsidé är att leverera bara själva golfprodukten och att all annan verksamhet som till exempel boende, restauration, pro-verksamhet och försäljning ska skötas av privata entreprenörer, så har det alltid varit och så kommer det säkert att förbli.
Det bör framhållas att Ålands golfklubb, trots att den är en ideell förening, alltid har finansierat sin verksamhet som ett normalt företag. Alla investeringar har gjorts med lån och normala exportföretagsstöd. Ålands golfklubb betalar landskapets bästa arrende och har sedan 1983 byggt upp en anläggning, en nordisk renommé och ett varumärke i 15-miljonersklassen. Golfklubben, som är en av de absoluta marknadsledarna i Norden med 22 000- 25 000 gäster per år bedriver alltså en lönsam verksamhet som skapar ett stort mervärde inom hela turismindustrin på Åland. Värt att notera är dessutom att inte några dividender betalas ut från golfklubben. De årliga överskotten reinvesteras i förbättring och utveckling av själva golfprodukten, som är tillgänglig för hela turismnäringen, alltså för alla turismaktörer.
Herr talman! Nå, hur ska det här gå till, hur blir det med ritningar, boende och finansiering? Ja, nu kommer jag in på politik och kan bara tala för centern. Vi anser att första steget är att Ålands golfklubb ska få visa hur man kan dra en bana i terrängen med hänsyn tagen till natur-, kultur och andra fritidsintressen. I det skedet skapas skisser och ritningar över hur banan ska dras och byggas.
All erfarenhet från en mängd planerade men icke förverkligade golfprojekt på Åland visar att markfrågan måste lösas först, sedan kommer finansieringen, vilken i varje fall Ålands golfklubb anser sig kunna lösa själv, det vill säga 70 procent av totalinvesteringen.
Sedan kommer vi till frågan om boendet, hur går det med det? För drygt ett år sedan lanserade centern sin vision. Vi anser att ett optimalt golfcentrum i Kastelholm självklart också ska innehålla en utbyggd och attraktiv övernattningskapacitet i anslutning till golfbanan. Den bör göras nära Ålands golfklubbs hjärta, klubbhuset med restaurang, shop, pro-verksamhet och övningsområden. Både när det gäller drift av golfbanorna och all övrig verksamhet ska vi söka stordriftsfördelar och effektivitet, och gästerna ska känna liv och puls.
Hur länge har vi inte sökt en lönsam verksamhet för det gamla kungsgårdsområdet, bästa kolleger? Det är här satsningen på boende ska göras, och den ska göras på privat initiativ. I vår vision finns många detaljer som jag inte hinner gå in på nu, men varför inte sända en tanke ända till Ribacka, som ett konferenscentrum i anslutning till ett golfhotell kunde vi få lönsamhet i det huset också!
Summan av kardemumman är alltså att golfbanan ska bäddas in på Stornäset och boendet ska planeras där det är liv och rörelse. Planeringen ska vara långsiktig och Sunds kommun ställer säkert gärna upp och gör en delgeneralplan.
Herr talman! Det här berättade vi för drygt ett år sedan, till alla partier som ville lyssna och till massmedia. Allt gäller fortfarande, centern bidrar till utveckling och nyföretagande! Men jag undrar, varför har socialdemokraterna ändrat sig? Har ni glömt vad ni sade för ett drygt år sedan?
Jag ska citera en insändare i Nya Åland, lördagen den 25.10 2008. Rubriken är: Vi tror på Tobbens golfidé. Jag blev glad när jag såg den rubriken. ”Tobben Eliasson (c) fortsätter oförtrutet sitt arbete för golfen på Åland. Den socialdemokratiska lagtingsgruppen välkomnar att det inom regeringspartierna finns någon som agerar och verkligen vill något.
Vi var mycket desillusionerade efter lagtingets beslut i december 2007 om att skrinlägga golfbanan i Godby/Ämnäs efter allt arbete som lagts ner på markfrågor, planering och finansiering.
Åland måste öka sin attraktionskraft som turistdestination och där är golfen av stor betydelse. Fler turister gynnar den åländska ekonomin, sysselsättningen och välfärden.
Vi hoppas att Ålands golfklubb och näringslivet fortfarande kan ha förtroende för att lagtinget kan fatta ett hållbart beslut och att en golfbana inom en snar framtid kan förverkligas. Vi önskar Tobben Eliasson lycka till med att denna gång övertyga både sitt eget parti och sin regeringspart liberalerna.
Förtroendet för att politikerna kan samarbeta och nå resultat har satts på prov tillräckligt i golffrågan. Nu måste det komma ett beslut som håller! Undertecknat Barbro Sundback (s), Carina Aaltonen (s), Camilla Gunell (s)
Jag kunde inte ha skrivit det här bättre själv. Jag minns hur glad jag blev när jag läste er insändare. Det känns inte lika bra idag. Varför har ni ändrat er innan ni ens vet hur resultatet kan bli? Ni brukar ju stöda utveckling eller?
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Det var faktiskt en bra insändare. Jag kommer väl ihåg det där tillfället. Det var så trist, det kom inte något fantasifulla förslag. Vi tyckte att det där lät bra då, vi ville stöda Tobben Eliasson för vi tyckte att det var roligt att någon ändå ville göra någonting. Men sedan har det faktiskt blivit så att vi har ändrat uppfattning efter att vi har varit där och hört lokalbefolkningen och alla andra som anser, inte minst förvaltningen, att det här är ett så värdefullt område. I en demokrati har man full rätt att ändra sin ståndpunkt om det har kommit fram andra synpunkter som är värdefulla. De synpunkterna tycker vi nu att väger mera än den här golfbanans intresse, eftersom så många uppfattar Stornäset som en viktig resurs också för kommande generationer.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Självklart, i en demokrati har man rätt att ändra sig. Det har jag absolut ingenting att invända emot. Det jag sade här är att jag tyckte att ni kunde ha väntat lite till och se vad man verkligen kan göra här. Om det går att kombinera de olika intressena, vilket vi tror, varför inte vänta och se om man kan nå ett bra resultat.
Nu hänvisar ni istället till att vi ska göra den här satsningen på Jomala gård. Jag tycker att man måste utreda en sak i taget, faktiskt. Därför är jag besviken att ni ändrar er innan vi har kunnat visa vad man kan göra.
Ltl Barbro Sundback, replik
Talman! Jag förstår besvikelsen men vi har nu intagit en sådan position att det är golfklubben som verkligen måste bevisa att det här är möjligt och att det inte skadar de här förutsättningarna. Tillsvidare förhåller vi oss negativa. Men vi vill inte stoppa golfutvecklingen på Åland utan hänvisar till ett annat alternativ. Vi har nog tid att vänta både på den här utredningen och på utredningen vid Jomala gård.
Jag skulle vilja ha ett klargörande i frågan om skrivningen. Det står att utskottet förutsätter att upphandlingen av arrendet ska följa gällande bestämmelser. Det betyder väl att arrendet ska ut på anbud?
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag tycker i alla fall att man kan läsa in en viss optimism. Socialdemokraterna vill möjligtvis trots allt vänta och se vad man kan nå med det här alternativet. Det gläder mig verkligen.
Beträffande upphandlingen har utskottet klart och tydligt sagt att man ska följa gällande bestämmelser, det gäller alla bestämmelser.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Jag tycker att ltl Torbjörn Eliasson är värd en eloge för att han orkar kämpa för golfen på Åland. Han har nu hållit på i 20 år att få till stånd golfbanor. För min del så tappade jag sugen rätt rejält efter Godby/Ämnes. För mig kvarstår fortfarande många frågetecken varför det projektet gick om intet. Varför bl.a. Torbjörn Eliassons eget parti lämnade den frågan bakom sig? Vi skulle ju ha haft en golfbana idag annars. Enligt de utredningar som då gjordes så var det ett av de bästa alternativen och en av de bästa placeringar för att få den ultimata effekten av en golfplacering, mitt på Åland. Där tycker fortfarande att centern har en hel del att svara på innan jag är beredd att gå vidare med det här.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag tycker att jag har försökt svara på väldigt många frågor efter bästa förmåga här idag. Godby/Ämnes banan vet alla att jag arbetade mycket för. Det är historia nu. Kort kan man säga att det föll på markfrågorna, vilket jag igen här säger att det alltid är markfrågan som måste lösas först. Utan mark bygger man ingen golfbana.
Att Godby/Ämnes skulle vara det allra bästa området anser inte jag. Jag sade att det är ett bra område och där kan man väl bygga en golfbana. Men tittar man på alla de förutsättningar som behövs så är Stornäset faktiskt mycket bättre. Där finns det mycket mera vatten. Jag får väl säga som min mormor sade; det är alltid bäst som sker. Man måste jobba efter den principen och glömma historien.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag är också beredd att gå framåt och lämna det gamla bakom. Jag tycker fortfarande att markfrågan är det som nu också blir det svåra. Den här gången har Torbjörn Eliasson alla ålänningar som markägare när det gäller det här området. Det betyder att många, många har rätt att ha synpunkter på hur det här området ska användas. Det som fortfarande är oklart för mig är varför man inte i samband med budgeten hanterade den skrivelse om placeringen av golfbanan som tjänstemännen i förvaltningen begärdes att utlåta sig om. Där säger samtliga i stort sett nej till det här. Varför har ignorerat ett så viktigt dokument innan man skrev som man gjorde i budgeten?
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Det påpekade jag extra noga här också i mitt anförande ltl Camilla Gunell, att alla har rätt att ha synpunkter. Jag respekterar dem som sätter sina namn på en protestlista. Men det betyder inte att vi ska försöka förklara oss och visa vad vi menar och vad vi kan åstadkomma. Markfrågan är den svåraste. Ju fler ägare man har desto svårare är det att lösa. Man har tänkt bygga en golfbana på många ställen på Åland men ofta har det stupat på att kanske en enskild markägare har sagt nej på slutet. Här har vi en ägare, visst alla ålänningar äger det här. Visst finns det ett principdokument.
Som jag sade i en intervju i TV 24, vill vi ha utveckling så måste vi också titta på sådana frågor som gamla principer. Kan vi göra det här på ett vänligt sätt mot naturen så ska det vara fullt möjligt.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Herr talman! Det som vi har framfört är ju ingen kritik mot golfklubbens nuvarande verksamhet. Den är ju bra och nu samsas golfare och friluftsmänniskor på 130 resp. 170 hektar ute i Kastelholm och på Stornäset. Om man fortsätter en satsning med golf så stänger man ju ute många andra möjligheter att utveckla turism t.ex. när det gäller ridturism, kanotturism och vandringsturism osv. Idag finns det en halv miljon svenskar som rider regelbundet. Det är ungefär lika många i Sverige som spelar golf som rider. Utveckling borde också innebära mångfald och flera möjligheter till fler målgrupper.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Området är 170 hektar stor. Till en golfbana behövs 70 hektar. Det finn 100 hektar kvar av fina marker där. Det här ska gå att kombinera. Man stänger inte ute någon, absolut inte.
Det finns många andra aktiviteter men det viktiga är att man hittar någon som kan driva och få lönsamhet i det. Någonting som kan skapa arbetsplatser och exportinkomster, som vi behöver.
Med all respekt för alla andra former, men de som kan visa att de har en lönsam idé ska ha möjligheter att få driva sin verksamhet. I det här fallet vet vi ju att golf är den verksamhet som generar överlägset mest pengar, ungefär 200 euro per besök. Det finns ingen som är i närheten av det.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Den som kan visa att man kan bedriva en verksamhet där ska få möjlighet till det. Om man då som friluftsintresserad skulle starta ett aktiebolag och anhålla om att arrendera marken på Stornäset för att idka friluftsliv, då borde man också kunna ges möjlighet till det, inte sant ltl Eliasson?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Javisst, alla har den möjligheten. Det finns inte någon sådan för tillfället i varje fall.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Skrinlades Godby/Ämnes i december 2007? Nej, så var det inte. Lagtinget tog ett redigt och klart beslut att man inte bygger golfbanor i landskapets regi utan man stöder med 30 procent. Det anser jag att ska ligga fast. I det här fallet så tycker jag att ltl Eliasson ska vara lite försiktig i sina roller när han talar för golfklubben från centerns sida men inte från landskapsregeringens sida. Landskapsregeringen har saken i sin hand och ska väga natur- och miljöintressena på sitt eget område mot kommersiella intressen, som jag utgår ifrån att finns. Det finns ingen, såvitt jag vet, som har ansökt om att bygga boplatser på detta område. Men det är möjligt att landskapsregeringen kan hitta någon form av kombination av kommersiella- och miljöintressen. Då måste det också gå rätt till. Mycket har fallerat hittills.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Till det, ltl Olof Erland, vill jag bara svara följande; jag försöker vara väldigt försiktig med mina roller. Jag har en roll som ordförande för finansutskottet, jag har en roll som lagtingsledamot och jag har en roll som centerpartist. Med mitt anförande här så delade jag upp de här rollerna mycket noggrant. Först beskrev jag finansutskottets syn, sedan tog jag fram de fakta som finns och till sist beskrev jag politiskt vad centerpartier tycker och har fört fram sedan drygt ett år. Jag tycker inte att man kan anklaga mig för att ha blandat ihop rollerna.
Ltl Olof Erland, replik
Nej, men rollerna är många. Jag tror att det är viktigt, när det gäller landskapets mark, att man försöker se vem som representerar medborgarna. Vem representerar medborgarnas intressen? Det måste vara landskapsregeringen och lagtinget. Därför tycker jag att det är den här vägen det ska gå.
Jan-Erik Mattsson ställde frågan i lagtinget om vad vi tycker om golfbanan på Stornäset. Jag sade att man måste reda ut det här och se om miljöintressena och de kommersiella intressena kan förenas. Det är inte en sak för centern, det är inte en sak för golfklubben och det är inte en sak för Liberalerna men däremot är det en sak för lagtinget att bestämma om principerna. Det gjorde vi på den nya flaggdagen, 17 december 2007, då lagtinget klart sade att det är marknadsekonomi som gäller och naturintressena är i medborgarnas händer.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Ltl Olof Erland undrade vem som representerade medborgarna? Jag är en av dem, ltl Olof Erland är en av dem och övriga 28 ledamöter här i lagtinget tillhör den kategorin. Vi är 30 ledamöter valda av folket. Vad håller vi på att göra nu? Ja, vi håller på att diskutera de här principerna. Vi håller på att ta fram ett beslut, som ingår i den här budgeten. Det är precis det som vi sysslar med. Vi lyssnar och vi tar till oss kritik och protester, och så får vi se vad vi kommer fram till för beslut. Jag tycker att vi följer demokratin till punkt och pricka.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Till det här sista vill jag nog för min del, efter utskottsbehandlingen, säga att jag tycker att ltl Eliasson har hanterat sina roller mycket väl. Jag har förtroende för honom både som utskottsordförande och hans kunnande i golffrågan.
Jag har avvaktat lite grann med att tala vad gäller den här budgetdebatten. Jag ville höra lite grann vad som sades och hur det resoneras i salen. Jag vill gärna idag komma med mina reflektioner.
Jag tycker det är bra att finansutskottet nu diskuterar budget i balans och vad vi menar med det. Jag tror att vi nu borde gå steget längre och ytterligare försöka definiera var Åland befinner sig i en konjunkturcykel. Vi ska lära av Sverige, Finland och av andra nationer, men vi måste själva här ändå definiera vad vi menar med budget i balans och hur vi ska uppnå det.
Är det så att vi är eniga om att vi ska vara i balans över en konjunkturcykel så måste vi också definiera hur lång den kan antas vara, när den börjar och slutar, ungefär var vi befinner oss och vart vi är på väg.
Jag tycker att man kan resonera att en konjunkturcykel varade mellan 2002 - 2007. Det var goda år med bra tillväxt, låg arbetslöshet och en offentlig ekonomi som var mycket bra.
År 2008 började en ny konjunkturcykel där det fanns tydliga tecken på att vi nu var på väg mot något annat, en världsekonomi som totalt bromsade in.
År 2009, 2010, 2011 är tuffa år för många länder runt omkring oss, men framför allt verkar inte Finland stå så väl rustat som man trodde för ca ett år sedan. Man trodde att man hade lärt sig av krisen på 1990-talet. Men det ser ut som att krisen blir djupare och segare än vad man kunde förutspå.
År 2010 och 2011 blir fortfarande svåra år, men sedan ska det ljusna i horisonten och därefter torde inkomsterna vara uppe i stort sett samma nivåer som 2008. Men lånebördan på rikssidan är stor och den ska också hanteras på något sätt. Återhämtningen i Finland ser just nu ut att bli ganska så tung. Vi hör till ett uppfinningsrikt land, så vi får hoppas det kommer in nya inspel som kan förbättra läget. Prognoser är osäkra, men man måste ju bygga en strategi på någonting.
Man kunde då man konstatera att vi befinner oss på år tre 2010 i en konjunkturcykel på sex år, som ska förbytas i bättre tider 2013. Då vet vi vad vi har att handskas med och hur många år vi har på oss att förändra och rusta Åland för bättre tider. Det är dit, över gropen, vi hela tiden ska sikta. Hur ska Åland se ut då? Vilka är målen med den offentliga sektorns volym och innehåll, vad är målsättningarna för näringsliv och arbetsmarknad, hur ska turismen fungera osv.
Jag tycker man också kan konstatera, att reserverna i stort kommer att räcka för att klara av att ta Åland igenom den här svackan med både äran och hedern i behåll.
De strukturella förändringar som man har inlett bör fortgå. Även om inte jag tycker att alla är de rätta prioriteringarna, men man jobbar framåt. Man måste tänka efter noga, man måste räkna på dem så att man inte för över kostnader på andra eller att man gör åtgärder som i längden blir dyrare än de är idag. Landskapet måste fortfarande ta ett helhetsansvar för kommunerna, näringslivet och för att medborgarna får den service de har rätt till. Det här är givetvis inte någon enkel balansakt, men det går.
År 2009 är ett förlorat år har många sagt. Jag håller med om det. Jag har också kritiserat regeringen för att skjuta problemen framför sig, att inte i tillräckligt god tid ta tag i de strukturella förändringarna. År 2008 ville man inte inse att krisen kommer och att den kommer rätt kraftfullt åtminstone gällande den offentliga ekonomin.
2009 års budget och behovs- och resursplanen fick en rungande bakläxa av lagtinget. Åtgärderna skulle komma i den omtalade tilläggsbudgeten. Nå, det var inte mycket ull i den heller, som vi upplevde det. Det har förvånat mig lite grann att inte landskapsregeringen har använt år 2009 bättre och mer effektivt till att diskutera strukturförändringar, inbesparingar och förankra dem bland alla de berörda. När man nu ser resultatet, varför har man inte använt tiden till att omförhandla avtal som man vill gå in och förändra? Då skulle man ha haft ett bättre utgångsläge när man nu 2010 sätter igång med förverkligandet med budgeten.
Tyvärr förefaller det som om budgeten verkar ha kommit som ett piskslag i ansiktet för många med oväntade och drastiska nedskärningar och brutna löften. Personalen som vid festliga tillfällen får höra att de är den största resursen, de ska betala dyrt med att avstå två veckors lön, annars hotar arbetsgivaren med permittering.
Jag tycker det är en dålig start på ett viktigt förändringsarbete där personalen är det viktigast av alla verktyg. Jag hade förväntat mig mer av det nya ledarskapet som har betonat dialog, att lyssna, skapa delaktighet och att vi tillsammans ska jobba för en hållbar utveckling. Jag är besviken över att resultatet ser ut som det gör. Jag är inte den enda utan det många andra som är besvikna.
Jag kan förstå att regeringen suttit under sina budgetmanglingar medan nya bud om ännu sämre siffror har duggat in. Det är lätt att få panik i ett sådant läge. Men att tro att man drastiskt måste skära ner på verksamhet, som redan idag fungerar väl och som vi också kommer att behöva i framtiden, där kunde man ha hejdat sig. Det är inte nödvändigt. Strukturella förändringar ja, det behöver vi. Det har vi påtalat i årtal inom flera sektorer. Men inte att dra ner så att man effektivt försämrar sådana saker som vi ändå behöver.
Jag tycker regeringen, i det här skedet, kunde erkänna att en och annan åtgärd inte blev så bra, med lite perspektiv till den budgetprocess som nu har varit. Man behöver inte panikstänga Övergårds och skada de människor som finns där.
Man behöver heller inte dra sig ur långvariga och det för Åland viktiga samarbeten som t.ex. skärgårdssamarbetet och att lämna platsen för 15 000 euro vid Röda korsets skola i Norge. Sådant som landskapet, som en i familjen av nordiska länder och självstyrande områden, har varit med och utvecklat. Det finns inte skäl att göra sådana åtgärder.
Jag tycker och tror att vi kan klara det här med äran och hedern i behåll och också med landskapets trovärdighet som förhandlingspart och samarbetspart både internt och externt. För Åland har fortfarande, jämfört med andra länder, en urstark ekonomi. ”Vi sitter inte i sjön” sade alltid Lasse Wiklöf, då förstod man att läget var rätt bra. Vi har goda reserver. Vi har inte en cent i lån. Vi har förutsättningar, med en lugn och saklig politik, att klara oss ur den här svackan.
Jag skulle vilja att lantrådet stod upp här och sa att 2009 var ett förlorat år. Men 2010 ska vi börja jobba och vi ska jobba framåt.
Vi ska skapa en ny gymnasieskola, ett Ålands yrkesgymnasium. Tyvärr har åren runnit iväg, men bättre sent än aldrig.
Vi ska göra Ålands landskapsregering till en av Ålands bästa arbetsplatser genom att föra en rättvis personalpolitik och bygga ut självstyrelsegården och ge folk anständiga arbetsutrymmen. Vi ska också nu, medan konjunkturen är vänlig, bygga den fjärde våningen så vi löser problemet en gång för alla.
Vi ska föra en aktiv och framsynt näringspolitik. Sjöfartensnationen Åland ska vara världsetta, trots den sega sjöfartspolitik som fortfarande präglar den finländska lagstiftningen.
Vi ska totalrenovera turistanläggningarna. Nu ska det bli slut på klagomål och reklamationer på det åländska turistboendet.
Vi ska göra en kommunreform tillsammans som förbättrar servicen för kommunernas medborgare och som ser till att man stärker varandra och använder pengarna smartare genom flera gemensamma servicepunkter.
Vi ska ha en bättre och smartare samhällsplanering som tar tillvara hållbara värden och som beaktar Åland ur ett helhetsperspektiv.
Vi ska fortsätta att ta ansvar för skärgården. Den svagaste regionen är den allra känsligaste när det gäller ekonomiska försämringar. Regeringen ska återkomma till lagtinget med ett nytt innovativt meddelande om regionerna och dess överlevnad som ger hopp och framtidstro.
Vi ska klara krisen med äran och hedern i behåll. Vi klarar det utan att oroa och ofreda gamla och sjuka. Vi kan mycket väl behålla Övergårds ännu ett år. Det är det riktiga beslutet. Om den saken måste vi rösta om här i salen. Majoritetsblocket kan ännu ta ansvar för den här frågan. Karlström och jag har varsin kläm. De skiljer sig lite grann, eftersom Karlströms kläm inriktar sig på de 600 000 euro som avses för Övergårds.
Min kläm, efter att ha varit med om ÅHS behandling av det här ärendet från början, är lite bredare, eftersom jag ser att där fanns nedskärningar i servicen som var för drastiska och försämrar för hårt på för kort tid. Jag vill också värna hälsovårdarberedskapen och tandvården. Jag inser också att det är bättre att vi röstar om en gemensam kläm, därför kommer jag i det här skedet att stöda den kläm som Karlström lägger.
Vi ska inte tvinga personalen att avstå från sin halva månadslön. Det är kortsiktigt. Stackars, stackars den personal som ska administrera den här karusellen. Avtals- och personalenheten har mycket viktigare arbete att göra. Lägg istället energin på de nya avtalen för högskolan och gymnasialstadiet som väntat i snart 20 år. Den frågan måste vi också rösta om.
Vi måste också ta upp frågan om företagsrådgivningen. Rådgivningens verksamhet ska omformas. De skrivningar som landskapsregeringen hade får här bakläxa av utskottet, fundera över det ett varv till. Vi kan i utskottet konstatera att rådgivning ges på många instanser. Den allmänna rådgivningen som ges till företag både små och stora, inom alla branscher utom primärnäringarna, finns hos Ålands handelskammare och Ålands företagarförening. Deras anslag har i tiotals år legat på 35 000 euro för den här verksamheten. I 2008 års budget, som många har kritiserat att var alldeles för expansiv, höjdes summan till 70 000 euro. Därför att man inte hade haft en indexjustering på tio år. År 2009 stod man fast vid samma belopp. Men nu 2010 går man igen tillbaka till den gamla nivån, nivån på icke indexerade 35 000. Där skär man kraftigt. Är det på rätt ställe i dessa tider?
Vi kan också konstatera att det finns rådgivning hos Företagsam skärgård, deras verksamhet har också ifrågasatts, vilket har gjort att föreningen nu ligger på is ett tag. Deras rådgivning ska överföras till hushållningssällskapet. Den enda rådgivningen som lämnas orörd är rådgivningen till lantbruk och landsbygdsföretagande. Där har man idag 320 000 euro till den sektorns rådgivning, medan det övriga näringslivet ska klara sig på 130 000.
Här finns en hel del saker som man kan titta på när man nu gå tillbaka. Man borde diskutera hela rådgivningsverksamheten och göra det som en helhet. Det är också det som utskottet har skrivit som uppdrag åt regeringen att jobba vidare på.
Jag har också i utskottet kämpat för att innan landskapet säljer ut fastigheten Storagatan 23 Hamngatan 4 ska man beakta att där idag finns flera organisationer som gör ett mycket viktigt arbete för Åland, både för lagting och för regering. Där finns bl.a. Ålands fredsinstitut, medlingsbyrån, föreningen Norden och sjöfartsverket med ett 15-tal anställda.
Jag tycker att man kan vara så generös från landskapet sida att man beaktar dessa verksamheter som alla bidrar till samhällsnyttan och som samhället också hjälper till att ge PAF stöd åt. Att man ser till att deras verksamhetsförutsättningar tryggas innan man säljer ett hus som man fick av staten våren 2009. Det har knappt hunnit gå ett år. Jag tycker inte att det är för mycket begärt.
Tyvärr har vi fått väldigt kalla signaler hittills från regeringen i den här frågan. Jag är rädd för att vi måste rösta om det också. Om vi inte här och nu kan få lite mer positiva signaler.
Det finns också mycket annat man kunde ta till omröstning, men det är kanske bättre att generellt uppmana regeringen att svälja prestigen och återkomma till lagtinget i tilläggsbudget om man under resans gång inser att åtgärder varit förhastade, för drastiska, att det t.o.m. blir dyrare eller att ekvationen inte gick ihop.
Jag vill slutligen tacka utskottet för bra arbete. Det var synd att inte utskottet begärde in flera utlåtanden från andra utskott. Ska vi jobba tillsammans så tycker jag att vi också kan jobba tillsammans med en sådan här budget som är krävande för de flesta.
Jag vill särskilt tacka social- och miljöutskottet som tog uppmaningen och skrev ett utlåtande som är mycket, mycket bra. Det utlåtandet ger en väldigt bra färdkost framåt för hela det socialpolitiska området.
Framför allt är jag glad över att vi nu ska ta beslut om att Gullåsen ska bli ett geriatriskt sjukhus och att landskapregeringen ska ta fram en tydlig tidtabell. Jag sitter i den arbetsgrupp som jobbar med innehållet i Gullåsen framtida verksamhet. Jag tror att det här är ett bra beslut för oss att gå vidare med. Vi ska vara klara med arbetet i april.
Jag är också glad för att vi har fått skrivningar om skärgårdsregionen, som var helt osynlig i budgeten. Nu har utskottet lyft upp frågorna och talar framförallt om att det är viktigt även för den regionen att, i likhet med andra ålänningar, ha en tillräcklig hälso- och sjukvård.
Allt detta ska man återkomma till lagtinget om i ett meddelande där man sätter ett helhetsperspektiv på det genom ett regionalpolitiskt och ekonomiskt perspektiv och framförallt med ett perspektiv på trafiken.
Jag är också nöjd med att tunnelpengarna läggs åt sidan. Där finns alldeles för mycket oklara frågor. Jag tycker det var rätt av ledamot Sundblom att stå upp för sin sak och lägga en reservation i frågan.
Jag tycker också det är bra att vi i utskottet kunnat enas om att landskapsregeringen bättre måste tillgodose de arbetslösa ungdomarnas behov. Och att landskapsregeringen måste optimera sina insatser för att inte flera ska hamna i utanförskap. Man måste ta fram fler praktikplatser och tillgodo se att det finns tillräckligt antal studieplatser framförallt inom yrkesutbildning.
Tiden har säkert gått, jag slutar här.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Jag ska ge ltl Gunell stöd för beredskapen när det gäller hälsovården i skärgården. Som vi skriver på sidan 5 i vårt betänkande; ” i det sammanhanget betonar utskottet vikten av att hälsovårdarberedskapen i skärgården tillförsäkras tillräckliga resurser.” Det tycker jag talar om för ÅHS styrelse att de borde tänka över frågan om hälsovårdarberedskapen. Den ska också rymmas inom den ram man har.
Ltl Camilla Gunell, replik
Det är väl det som är problemet. Nu måste vi jobba med ledningsstrukturen inom ÅHS. Jag ser att det kan finnas strukturella frågor där man kan nå inbesparingar. I det här skedet att spara 3 miljoner på ett budgetår så det blev för kraftfullt. Hälsovårdarberedskapen kommer inte att upphöra med den kommer att minskas. Så ligger förslaget för ÅHS styrelse och det har majoriteten antagit. Jag för min del, har reserverat mig emot. Jag anser att 3 miljoners inbesparing på ett budgetår var för mycket på för kort tid. Man kan nå bättre resultat om man har klara utgiftstak för verksamheten. Men man måste ta det här över tid för att få en smidig övergång.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Jag tyckte att inledningen i anförandets var bra. Det gav en annan bild av socialdemokraternas ekonomiska politik än den som gavs i gruppanförandet här i går. Då gick resonemanget mera ut på expansion av den offentliga sektorn.
Ltl Gunell har ju tillsammans med utskottet, under rubriken ekonomisk politik och landskapets budgetekonomi, gett ett stöd för landskapsregeringen och också för de skrivningarna man har för den ekonomiska politiken. Det tycker jag är bra.
Det här som hela tiden sägs, att 2009 var ett förlorat år, måste vägas emot det som ltl Gunell sade att vi vidtar panikåtgärder. Ibland är det för långsamt och ibland är det för snabbt. Kanske verkligheten ändå är den del som landskapsregeringen har lagt, någonstans mitt emellan, vilket är en bra konjunkturpolitik och stimulerar samhället.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tror att ledamoten Perämaa och många andra här i salen måste skilja på expansion av offentlig sektor och expansion av de offentliga överföringsutgifterna. Det är två helt olika saker. Det ena handlar om att vi ska bygga ut den offentliga sektorn, det har socialdemokraterna inte sagt. Däremot har vi sagt att i en ekonomisk situation, där samhällsekonomin gå ner, tillväxten minskar och arbetslösheten ökar då gör andra samhällen så att de expanderar sin offentliga ekonomi för att gå in och stimulera och ser till att de här siffrorna hålls nere. Det tycker jag är ett mål som måste hållas överordnat väldigt många andra mål. Att också se till att hjulen rullar ute i samhället. Det är den långsiktiga vägen för hållbar utveckling, enligt mig.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Sedan vidare i anförandet, efter inledningen som jag anser var ganska bra och som hade många goda ekonomiskt politiska inslag, så återkom sedan ltl Gunell till någonting som man kan kalla en önskelista. Hon räknade upp massor med saker, nästan en julklappslista. Kanske lagtinget så småningom i och med den kan gå in i julefriden.
Ltl Camilla Gunell, replik
Det var inte någon julklappslista, ledamot Perämaa. Jag tycker absolut att landskapsregeringen kan och om man vill ta Åland genom den här krisen med hedern och äran i behåll. De ekonomiska resurserna finns. Det är din utmaning, finansminister Perämaa, att klara detta.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Jag reagerade också på de här stora orden och vidlyftiga löftena som på något sätt lades i lantrådets mun som en vision eller vad det nu skulle föreställa. Jag tycker inte heller att det stämmer överens med den ekonomiska politiken som aviserades i början. Jag har precis samma tanke om det. Jag tycker att det handlade om expansion.
Det är väldigt konstigt om en medlem i ÅHS styrelse står här och säger att man panik stänger Övergårds och att man kommer att skada patienterna med det. Det är nog verkligen att vilseföra, jag tycker det är mycket märkligt att man kan säga så. Vi vet ju att patienterna kommer att tas väl om hand. De kommer att få precis samma vård på Gullåsen som de har på Grelsby. Ingen kastas ut och ingen hamnar i sjön, absolut inte. Det var tal om att sitta i sjön. Jag tycker att det var mycket, mycket dåligt sagt av en ÅHS medlem.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tycker nog att bevisbördan ligger på andra sidan bordet. Vad tjänar majoritetsblocket på att hålla så benhårt fast vid att de här 12 platserna ska stängas? De ska stängas nästan omedelbart, det blir lite framskjutet till våren. Men vad tjänar man på det? Jag har suttit med i den här processen från början till slut. Jag har inte, under hela resans gång, fått klart för mig vad man tjänar på det. Inte ens de 600 000 euro, som vi här försöker lyfta upp i budgeten, kommer man att tjäna.
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Att tjäna pengar eller inte, det är egentligen en annan sak. Det farliga i det här är när man från lagtingets talarstol säger att man skadar patienter, man kastar ut patienter och man förnedrar patienter, det ska man inte säga. Det må vara att det sedan finns olika sätt att räkna, det brukar det alltid finnas, det säger jag inte någonting om.
Som en annan del i det här resonemanget vill jag också säga att jag stöder helt och hållet Torbjörn Eliasson resonemang om golfutvecklingen i Stornäset. Jag hoppas verkligen att golfklubben nu får möjlighet att utreda möjligheterna i kombination med till turism och friluftsliv. Jag vet ju själv, jag brukar skida på vintern på golfbanan, det är tillåtet. Jag vet att man kan rida på golfbanan idag, det funkar också bra ihop. Varför skulle man inte kunna utveckla det här med en förnuftig diskussion när det gäller natur- och miljövärdena?
Ltl Camilla Gunell, replik
Ltl Gun Carlson säger vad jag inte får säga om människor inom ÅHS. Jag vill säga, och jag vill säga det om och om igen; Åland befinner sig inte i en sådan ekonomisk urusel situation att vi i förtid måste stänga 12 platser inom äldreomsorgen. Vi behöver inte göra det. Vi klarar det ekonomiskt. Vi bara skadar verksamheten istället för att förbättra den. Säkert kommer inte de här människorna att hamna på gatan men det är en onödig åtgärd att göra i det här skedet. Det försämrar under hela nästa år och stoppar upp i platsflödet både på Gullåsen och inom de medicinska och kirurgiska avdelningarna. Det är en onödig sak. Det är en panikåtgärd som inte behöver göra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag vill passa på att tacka ltl Camilla Gunell för vårt goda samarbete i finansutskottet. Vi har haft många frågor där vi har delat uppfattning, sedan finns det några frågor där vi inte har samma uppfattning. Det framgår av reservationerna.
Sedan till utskotten och utlåtandena. Social- och miljöutskottet begärde själv att få ge utlåtande. Vi gav dem en möjlighet att få lite längre tid. Jag diskuterade också med alla andra utskottsordföranden om de ville ge utlåtande, men inget annat utskott ville göra det.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tycker nog att det ligger på majoritetsblockets ansvar att se till att utskottet vill jobba med något så viktigt som budgeten. Jag tror att det skulle ha varit bra t.ex. för näringspolitiken om näringsutskottet alldeles särskilt skulle ha tittat på den biten och alla de här frågorna som rådgivning och allt det här viktiga som vi har berört.
Det skulle också ha varit bra om kulturutskottet hade fördjupat sig i utbildningsfrågorna. Finansutskottet har haft 80 höranden. Vi klarar inte riktigt av att ta in alla sektorer på den nivå man skulle vilja. Jag tror det skulle ha varit till hjälp för finansutskottets arbete. Vi skulle ändå ha kunnat höra vilka vi vill och vi skulle ha kunnat jobba mera med övergripande frågorna framförallt med finanspolitiken.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag har definitivt inget emot att andra utskott kommer med utlåtanden. Det har skett förut. Jag vet vid en budgetbehandling hade både social- och miljöutskottet och kulturutskottet utlåtanden. Jag bara berättar hur det här har gått till. Jag ville i varje fall att det ska komma fram att jag har varit i kontakt med samtliga utskott. Inget annat utskott än social- och miljöutskottet ville komma med utlåtande den här gången.
Ltl Camilla Gunell, replik
Det var kanske synd det. Nästa gång kan man kanske resonera på ett annat sätt.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Lagtinget tar nu paus i förhandlingen och fortsätter idag kl. 12.45.
Talmannen
Plenum fortsätter. Debatten går vidare.
Ltl Anders Eriksson
Tack, herr talman! Jag tappade lite tråden igår. Jag kommer inte ihåg vad jag kallade den geriatriska avdelningen i Gullåsen för, men det var något helt annat varje fall. Samtidigt såg jag att klockan hade gått ganska långt. Därför känner jag mig tvungen att begära ordet en gång till.
Jag hoppades också att vi skulle ha trafikministern här inne. Jag förstår att de har ärenden att handskas med i landskapsregeringen. Det är inte frågan om annat. Jag hoppade över trafikfrågorna igår för att ministern skulle vara på plats idag. Men nu hoppar jag inte över det en gång till. Om det finns någon som har vänligheten att skicka en liten hälsning till landskapsregeringen så kan det vara bra.
Jag tycker det är bra som finansutskottet skriver att man uppmanar regeringen att snarast komma med ett meddelande till lagtinget avseende en övergripande kortruttsplan för skärgårdstrafiken. Vi hade debatt igår, det var inte första gången och förhoppningsvis inte sista gången heller, när det gäller tunneln till Föglö. Beträffande en tunnel till Föglö tror jag fortfarande, som jag sagt många gånger, att det egentligen är nyckeln till om man ska ha en levande skärgård framöver. Ska vi ha en levande skärgård så måste man också ha en fungerande och kostnadseffektiv skärgårdstrafik. Det är klart man kan diskutera om pengarna ska vara kvar eller inte. Jag hoppas, finansutskottets värderade ordförande, att det är det som man ifrån finansutskottet har tänkt, när detta meddelande om kortruttsplan kommer, att man då också ur den planen kan utläsa allt som man behöver ha reda på innan man går vidare med tunnelprojektet i Föglö. Man tar ett helhetsgrepp att man kan utläsa vilket tonnage det behövs, anslutningsvägar och överhuvudtaget prislappen för den framtida skärgårdstrafiken. Det ser jag som ganska viktigt.
Det skulle ha varit intressant att höra hur man från landskapsregeringens sida ser på det här. Är man införstådd med att det är den här leveransen som förhoppningsvis finansutskottet vill ha och som jag definitivt vill ha?
Det sägs också att innan man bolagiserar offentlig verksamhet så bör man ha klart för sig att det kan ha både fördelar och nackdelar. Det är också helt sant. Man löser inte problemen genom att man sätter problemet i ett landskapsägt bolag. Med den här bolagiseringen är det viktigt att man även kan konkurrensutsätta verksamheten för att se att kostnaderna pressas. Det här var ett av de plus som jag igår ville ge finansutskottet. På grund av tidsbrist och dålig bemanning i regeringsbänkarna hoppade jag över det igår.
Herr talman! Nu vet jag inte riktigt hur det förhåller sig när det gäller det allmänna avdraget. Ska det fortsättningsvis kvarstå, har någon har aviserat det från lagtinget? Jag vet inte om ltl Karlström har aviserat detta? Om det inte är gjort så vill jag i så fall avisera det. Ltl Karlsson säger nu att han ska avisera det. Då är det ganska förenligt att han gör det i samband med motionen. Jag var bara orolig för att en av de riktigt viktiga frågorna skulle bli hängande i luften. Det jag säger ska inte tas som en avisering utan vi väntar på ltl Karlströms.
Det är en sak som jag ville ta upp, som jag nämnde i finansmotion nr 5, möjligheten att få utrymme för mera frivilligt arbete inom hälso- och sjukvården. Jag tror att det är någonting som är ganska viktigt om resurserna ska räcka till framöver. Det är inte bara inom radioverksamheten som det pratas om en guldkant, det pratas också om guldkant när det gäller åldringsvården. Det här är någonting som jag tror att kunde stå för guldkanten. Tankarna i motionen återges så här i finansutskottets betänkande; ”ett pilotprojekt med en utbildningsledare utvecklas så att frivilligt arbete blir en naturlig tillgång inom vård och omsorg. En utbildningsledare kan tas som resurs från en personalansvarig eftersom de tillgängliga resurserna ska användas så optimalt som möjligt. En sådan verksamhet är bra både under lågkonjunkturen men ska även användas under bättre tider. En plan och ett register över frivilliga samt teknologiska resurser bör användas i detta arbete. Omfattningen av försöket bör preciseras. Efter ett års försök bör utvärdering ske av pilotprojektet.” Jag vill tacka för den goda beskrivningen av den motion jag lade. Däremot vill jag förstås inte tacka för förkastandet. Motiven till förkastandet vill jag fråga om. För det första sägs att det redan inom Röda Korset finns ett liknande arrangemang som eventuellt kunde utvecklas. Jag har pratat med dem som har väckt de här tankarna hos mig, och det känner man inte till. Det vore intressant att få reda på om det är på det sättet och vad det i så fall handlar om. Sedan sägs det vidare att det här är en fråga för ÅHS styrelse om man vill gå in för finansmotionens förslag till pilotprojekt. Så kan man också i och för sig bli av med en finansmotion.
Jag tycker det är en viktig hälsovårdspolitisk fråga att få ett mervärde i vården utan att det kostar mer. Således är det också finanspolitik, kanske till och med finanspolitik av rang. Om finansutskottet inte tycker att man har någonting att göra med detta så blir jag lite förvånad faktiskt.
Den andra saken jag ville beröra, när det gäller det här området, är det som jag tog upp i motion nr 8, motionen vill ha ett tillägg enligt följande; ” en särskild vikt bör läggas på att utarbeta en strategisk plan över kommande behov och insatser för utbildningen med speciellt fokus på sjukvård och den sociala sektorn samt att valideringssystemet bör bli tydligare och uppbyggt med konsekvent beaktande av studerandes tidigare utbildning och praktisk yrkeserfarenhet”, vilket jag ska återkomma till. Här säger man ifrån finansutskottet att projektet, validering på Åland, inleddes år 2008 och planeras pågå till utgången av 2012. Jag är inte helt säker på om valideringsprojektet på Åland innehåller det som jag har tänkt. Jag har förstått att t.ex. på finska sidan, hur det är i Sverige kan jag inte exakt svara på, men på finska sidan har man tidigare haft den praktiska yrkeserfarenheten och studerandes tidigare utbildning till grund för vidareutbildning. Medan man här har fått börja betydligt lägre ner, kanske inte från ruta noll men betydligt lägre ner på stegen. Det är det som är huvudproblematiken och den huvudproblematik som jag ville komma åt med den här motionen. Många är kvinnor som har jobbat halvtid och varit hemma med barn osv. Jag tror att man har ganska svårt att kunna gå alltför lång utbildning samtidigt som vi vet att det finns behov av personal inom vårdsektorn. Det här var min andra fråga till finansutskottet; har man noterat den här problematiken? Eller var det bara ett sätt att bli av med motionen, att man hänvisade till valideringsprojektet?
Följande fråga jag vill ta upp är finansmotion nr 6. Jag var väldigt glad att jag fick hela den socialdemokratiska och den obundna gruppen att skriva på den. Den handlar i botten om de tankar som landskapsregeringen hade, att man skulle ta in starta-eget-verksamheten under egen hatt. Man skulle driva den under Ålands teknologicenter istället för att ha den ute hos handelskammaren och företagarföreningen, där faktiskt kunnande runt sådana här frågor finns. I motionen hänvisade jag till att om man vill spara pengar så kan man bjuda ut starta-eget-verksamheten i så fall. Jag tycker också, med tanke på att 20 år har gått sedan Ålands teknologicenter grundades, att man ska utvärdera den verksamheten.
När jag ser vad finansutskottet skriver; ”man uppmanar landskapsregeringen att innan de tar slutlig ställning till det i budgetförslaget angivna åtgärderna, ska man utvärdera strukturerna på hela rådgivningsverksamheten. I denna utvärdering bör näringsavdelningens teknologicenter och Ålands utvecklings AB samt branschorganisationernas rådgivningsinsatser utvärderas. Utskottet konstaterar att det är möjligt och nödvändigt att förbättra och effektivisera rådgivningsverksamheten men betonar att nämnda utvärdering måste föregå det slutgiltiga beslutet.” Här lånar jag det relativt nymyntade begreppet av ltl Roger Jansson, jag konstaterar att motionen blev nästan godkänd. Det får man vara nöjd med. Jag tycker att det är ett bra resonemang som man för från finansutskottet sida. Trots att inte motionen blev godkänd så tycker jag ändå att det är bra.
Ltl Eliasson speciellt, ett par ord om golfen. De frågor jag ställde igår, när det gäller markfrågan där ltl Eliasson och jag helt överens. Det är själva grundförutsättningen om man ska få till stånd en satsning av den här storleksordningen. Jag är ganska övertygad om att vi skulle ha flera golfbanor på Åland om det inte vore för dessa splittrade ägo förhållanden. Det är klart att markfrågan är helt central, det håller jag med.
Jag håller också med om de positiva effekterna som ltl Eliasson räknade upp när det gäller ytterligare en golfbana i landskapet.
När han skulle besvara frågorna, han nämnde också de frågor som jag hade ställt, sade han först att han skulle nämna rena fakta. Jag tyckte inte riktigt det kom så mycket rena fakta. Det blev mera ett brandtal för golfen, som jag inte har någonting emot. De frågor jag igår ställde var att man får uppfattningen om att det redan planeras. Saker och ting är ganska långt på gång. Medan man inte får några svar från landskapsregeringen på frågor som ställs runt det här.
Sedan den här formuleringen; ”utskottet konstaterar att det av landskapet ägda området på 170 hektar stort och att en golfbana till vilken beräknas åtgå 70 hektar kan anläggas på ett sådant sätt att Stornäset miljö- och rekreationsvärde samt ortsbefolkningens önskemål tillgodoses.” Igår frågade jag hur man vet detta. Mig veterligen finns det inte ens skisser som visar var de olika golfhålen ska placera in. Min fråga kvarstår, hur vet man det?
Herr talman! I och med detta vill jag tacka för ordet.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, herr talman! Jag fäste mig vid förslaget om avlönat arbete inom vårdsektorn. Jag tror säkert ltl Anders Eriksson har goda avsikter med förslaget, men jag skulle vilja avråda på det bestämdaste för sådan organisering av vårdarbetet.
För det första tror jag att det inte möjligt, det krävs mycket kompetens inom den här sektorn. Jag tror inte att det kan ersättas av några frivilliga.
Det andra är att det antagligen leder till att kvinnor ska utföra ännu mera avlönat arbete. Kvinnor idag gör dubbelt mera hemarbete och andra oavlönade uppgifter än män. Ur jämställdhet synvinkel är det här verkligen en kvinnofälla.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag har inte alls den uppfattningen. Jag kan försäkra, precis som ltl Sundbacks trodde, att jag har goda avsikter är när det gäller det här. I England är det ganska vanligt att folk går in och hjälper till frivilligt, en typ av volontärarbete. Det har också blivit allt vanligare i Sverige. Jag tycker inte att det är någon speciell kvinnofälla, t.ex. inom dagisverksamheten och inom skolverksamheten har man morfar i skolan och morfar i dagis. Märkväl, det är äldre människor som själv vill vara med och hjälpa till. Det är ju inget tvång det här. Inom åldringsvården tror jag det är ganska mycket man kunde göra, t.ex. gå ut med äldre personer som har svårt att röra sig själva. Jag tror faktiskt att det skulle komma ganska mycket gott ur det här om man skulle få vårdsektorn att också titta på det med nya fräscha ögon.
Ltl Barbro Sundback, replik
Ja, det finns faktiskt en marknad för sådana tjänster. Jag tycker inte att man ska förstöra den genom att från samhällets sida börja organisera frivilliga insatser. Det är en helt annan sak om den tredje sektorn gör insatser i den mening som ltl Anders Eriksson säger. Det är bara att titta på Röda Korsets väntjänst så ser man att det är kvinnor som dominerar där också. Det finns en och annan pappa på dagis och det är säkert bra. Man motiverar ändå alltid med ett exempel att det också finns män som gör frivilliga insatser. I det stora hela är majoriteten alltid kvinnor.
Jag tycker att man måste hålla saker och ting i sär på den här marknaden.
Ltl Anders Eriksson, replik
Just med tanke på det sista som sades har jag också förstått att det har gjort det svårt att få den här verksamheten att rulla på. De som har jobbat med de här frågorna har haft en väldigt låst syn. Det här är vårt revir, kom inte och trampa in i det här.
Det är klart att det kan finnas en marknad. Av de utmaningar samhället står inför är en av de större utmaningarna att vi har en väl fungerande åldringsvård där det finns ekonomiska resurser och personella resurser. Jag är rädd för att det kan det bli ganska tufft. Det här är ändå ett förslag som kan hjälpa till oavsett om det är män eller kvinnor så är det män eller kvinnor som vill göra det här är frivilligt. Jag kan inte se något negativ i det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! Jag har ett litet påpekande rörande det allmänna avdraget. För några timmar sedan röstade lagtinget bort den legala grunden för att fortsätta med det allmänna avdraget. Jag skulle bli något överraskad och förvånad ifall talmannen tar ett sådant förslag om att fortsätta med det allmänna avdraget till omröstning med tanke på att den legala grunden numera saknas.
Ltl Anders Eriksson, replik
Denna gång kom ltl Sjölund med ett helt sakligt konstaterande. Jag vet att det är ett bekymmer. Hur talmannen kommer att ta ställning till det har jag svårt att uttala mig om. Åtminstone jag vill falla med flaggan i topp när det gäller det här. Så pass viktigt anser jag att det har varit.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik
Herr talman! Ltl Anders Erikssons motion om frivilligt arbete och användning av det inom sjukvården så är tankegångarna behjärtansvärda. Det skriver jag under. Det tyckte utskottet också ganska långt. Eftersom det ändå är den tredje sektorn som bäst kan vara aktörer här så godkände vi inte motionen. Röda Korset har en tjänst som hjälper redan idag när folk ska fara till Åbo eller Uppsala. Cancerförening har också den här tjänsten, de har en cancersköterska som är anställda inom ÅHS som hjälper. Jag ser det här mera som ett samarbete mellan ÅHS och tredje sektorn.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Anders Eriksson, replik
Tack för den sakliga kommentaren. Jag uppfattar att ltl Raija-Liisa Eklöw och jag ser att det finns ett behov av det här. Ltl Eklöw kanske anser att det här behovet uppfylls genom den verksamhet som Röda Korset har? Jag har inte riktigt den uppfattningen.
I motionen tar vi sikte på att man skulle utse en utbildningsledare inom hälso- och sjukvården som kan hjälpa till. Det är självklart att inte människor utan kompetens kan ge sig in i åldringsvården och börja utföra arbetsuppgifter som man inte har kompetens för. Därför är det viktigt att också existerande personal inser att det här är en resurs och att det är någonting som kan hjälpa dem. Samtidigt vet de som frivilligt ställer upp hur man ska bära sig åt.
Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik
Herr talman! Jag anser inte att det är tillfreds. Med personlig erfarenhet under flera veckors sjukhusvistelse under hösten märkte jag att jag många gånger saknade bara någon person i rummet. Det behövs mera sådana, men jag ser inte att vi skulle gå in från den offentliga sektorns sida. Vi ska lämna det här till tredje sektorn. Då blir det inte heller frågan om att det blir en kvinnofälla. Inom tredje sektorn finns det många engagerade frivilliga personer, män eller kvinnor som säkert skulle vilja ta sig an sådana uppgifter t.ex. att läsa för någon. Tankarna i detta är helt okej. Jag ser inte att vi ska ta ansvar för detta, det måste ÅHS och frivilliga sektorn göra.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Anders Eriksson, replik
Talman! Nu blev det lite oklart för mig vad som avses med vi. Åtminstone i den här motionen tänkte vi att man inom ÅHS skulle starta ett pilotprojekt när det gäller den här typen av verksamhet. Det är inte första gången som jag har rest den här frågan, som kanske ltl Eklöw och övriga har noterat. Jag har tagit upp frågan flera gånger. Jag får signaler från äldre människor som gärna vill vara med och hjälpa till. Man upplever att man inte slipper in i vården, man upplever att det är ett bekymmer. Pilotprojektet skulle ta sikte på att försöka lösa dessa bekymmer så att alla parter kan inse att det här faktiskt är tilläggsresurser som är ekonomiskt och vårdmässigt väldigt intressant.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sirpa Eriksson, replik
Tack, herr talman! Nu har nästan allting redan sagts om ÅHS och frivillig verksamhet. Röda Korsets vänverksamhet fungerar rätt så bra speciellt för åldringar som är ensamma. Det finns ju behov av flera frivilliga. Utan Röda Korsets följeslagarservice hade det varit stora problem att remittera patienter utanför Åland. Den verksamheten har varit otroligt stor resurs. De här människorna och Röda Korset har sparat stora pengar för kommunerna. Annars hade kommunernas hemvård varit tvungen att fara med dessa patienter.
Ltl Anders Eriksson, replik
Precis som ltl cirka Eriksson säger att det mesta kanske börjar bli sagt, vill jag ändå ta tillfället i akt och understryka att när det gäller Röda Korsets vänverksamhet så är den helt fantastisk. Den har min absolut största respekt. På basen av de goda erfarenheterna tycker jag att man kunde gå vidare och se om man kunde göra något i ett vidare perspektiv. Det här är inte mot Röda Korset, tvärtom. Jag tycker att den verksamheten inte uppfyller allt som jag har önskat att få till stånd med den här motionen.
Ltl Sirpa Eriksson, replik
Jag håller med att det finns möjligheter och behov av att utvidga den här samordningen. Det finns olika behov. I riket finns det sjukhus där man har tillgång till frivilliga som sitter bredvid döende patienter. Det är ju otroligt bra. Jag tror att det är cancerföreningar som gör det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Tack ltl Anders Eriksson för berömmet på många olika punkter.
När det gäller tunneln har vi resonerat att det egentligen inte behövs några pengar, inte mera än det som vi ha lämnat kvar under nästa år. Vi väntar på kortruttsutredningen, så får vi se hur vi går vidare.
Angående bolagisering, precis så som vi har sagt i vårt betänkande, så bör man fundera när man gör en bolagisering att man inte gör det för bolagiseringens egen skull. Det ska verkligen finnas ett väl underbyggt motiv för det. Konkurrensutsättning är alltid jätte viktigt, oberoende hur man gör.
När det gäller ÅTC och rådgivningsklustret så hade finansutskottet gjort den där skrivningen även utan finansmotionen. Men vi har ju samma uppfattning i varje fall.
Golfen får jag återkomma till i nästa replik.
Ltl Anders Eriksson, replik
Beträffande det sistnämnda var det intressant att tankarna i finansutskottet så råkade sammanfalla med motionen, oavsett om motionen var lagd eller inte. Det är ju lite märkligt.
När det gäller tunneln så kan man föra ett resonemang om det är bra. Jag håller med om det ltl Eliasson att det inte behövs några pengar nu före man har svar på de här frågorna. Det som jag känner en liten oro för, när man tar bort största delen av anslaget, är att får man i gång det här projektet igen? Skulle jag vara en sann och skär populist så är det klart att jag skulle säga; ner med Föglötunneln det är många som protesterar mot det. Vad protesterar inte våra värderade ålänningar emot? Det skulle vara enkelt att säga att det här är dödfött. Jag tror att tunneln är nyckeln till om vi ska ha levande skärgård och en kostnadseffektiv skärgårdstrafik på sikt. Vi måste få svart på vitt innan man kan sätta igång en sådan här jättestor investering.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Nej, ltl Anders Eriksson jag har inte heller sagt att ni är en populist.
Beträffande golfen, där sade ltl Anders Eriksson att det planeras osv., det beror ju på var man lägger in i begreppet planera. Om man med planera menar att man sitter och ritar eller att man planerar att göra något. Därför är det så viktigt för att man ska veta om man kan tillgodo ta de övriga intressegruppers intressen så måste man först visa hur den här golfbanan kan dras. Så är tankegången. När det gäller fakta så säger ltl Anders Eriksson att jag höll ett brandtal om golfen. I det här fallet delade jag upp allting i fakta och politik. Nu råkar det vara så att golfen på Åland fungerar så bra att när man nämner fakta så kan det uppfattas som ett brandtal. Men det är fakta.
Ltl Anders Eriksson, replik
Notera att jag inte hade några invändningar emot det positiva effekter en golfbanesatsning har. Det som jag fortfarande ställer mig lite frågande till är när utskottet skriver att av det 170 hektar stora området så kan en golfbana, till vilken beräknas åtgå cirka 70 hektar, anläggas på ett sådant sätt Stornäset miljö- och rekreationsvärde samt ortsbefolkningens önskemål tillgodoses. Jag undrar hur man vet man det ifrån finansutskottets sida? Samtidigt har jag givetvis förståelse för att i det här skedet, det här projektet befinner sig i, så kan man inte ha svar på alla frågor. Men här skriver man ganska kategoriskt att alla dessa intressen kommer att kunna samsas. På vilka grunder man har kommit fram till det?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gun Carlson
Herr talman! Den här debatten har handlat om olika saker men väldigt mycket om äldreomsorgen. Det vi har pratat om är hur man på bästa sätt ska sköta de sista trygga åren i människornas liv, det är det som det handlar om.
Jag hörde ganska nyligen, i ett radioprogram från Sverige, en etnologiprofessor som sade så här om livet och döden; ”förr tog det tre dagar att dö, idag tar det tre år”. De här beskriver ganska mycket utvecklingen inom äldreomsorgen.
När jag var barn var det vanligt att man låg för döden. Vanligen hade man i flergenerationsfamiljer någon som var gammal och slut och hade lagt sig i sängen. Det var ingenting konstigt med det. Det var den unga familjen vanligen som tog hand om de gamla. Nu har vi ju helt annorlunda, det är samhälle nu som tar hand om de gamla. Det är det som vi håller på att diskutera om hur vi på bästa sätt ska sköta det här i samhällets regi. Det är ingen som ifrågasätter det, ingen vill gå tillbaka till den gamla tiden. Det är intressant när man hör den här professorn berätta om sina tre dagar att dö och idag tar det tre år. Det är kanske ganska typiskt.
Först vill jag göra några reflektioner om stängningen av Övergårds. Det har i och för sig debatterats i många anföranden och i många repliker. Jag vill ändå säga att man måste komma ihåg några saker här. Det är ÅHS som har ansvaret för vården. De ska garantera en god vårdkvalitet och se till att inte någon lider eller skadas. Landskapsregeringen är tillsynsmyndighet och ska se till att det är så som ÅHS säger att det är, att man ger en god vård. Sedan är det lagtinget som beviljar medel. Jag tycker nog att lagtinget kanske inte alltför mycket ska gå in i detaljerna i skötseln av ÅHS. Då blir det nog väldigt svårt för ÅHS att sköta sitt arbete.
Jag tycker att finansutskottet har bedömt hela den här frågan på ett bra sätt. Man skriver så som jag ungefär just sade. Det är ju de ansvariga inom ÅHS som föreslagit flyttningen och anser att det kan göras av olika skäl, av ekonomiska skäl men också av praktiska personalpolitiska skäl för att man ska ha tillräckligt med personal koncentrerad där det behövs. ÅHS ledningsgrupp har hållit med om detta, styrelsen har hållit med om detta, även om det inte var en enig styrelse. Detta har gått vidare nu till lagtinget.
Ledningen på ÅHS anser att ingen enskild patient kommer att bli lidande av flyttningen. De kommer inte ens att märka det. Patienterna, som nu är i den situationen att de ligger som långvårdspatienter, sätter inte så stort värde i hur väggar, tak och gardiner ser ut. Det är vården, rutinen och det är personalen som är det viktiga. Omsorgen är viktig. Det här tror jag är väldigt viktigt. Det är därför som jag tycker att det är så tråkigt att man härifrån talarstolen står och säger att man kommer att skada och förnedra patienterna och stackars patienter. Det är inte så. Det blir inte synd om patienterna. Det blir inte ens synd om de anhöriga för de som nu berörs lär inte alls vara emot en flyttning. Flyttningen från Gullåsen till Grelsby gick mycket bra. Det var samma farhågor då också. Det var inte några problem och det tror man inte att det blir nu heller.
Vi har inte någon stor platsbrist på ÅHS just i dag. Det är ungefär 6-7 i kö till platser på Gullåsen. Det är patienter som antingen ligger på medicinska eller kirurgiska avdelningen, i hemmet eller på De Gamlas Hem. De har ingen nöd där de är. Det är inte någon panik med någon. Det här är inte någon lång kö på något sätt. Vad jag vill säga med det är att vi inte ska säga att vi har en väldigt stor platsbrist.
Flyttningen kommer naturligtvis till viss del att påverka patientflödet, det har också sagts här och det är helt riktigt. Det är klart att det blir en tröghet i systemet. Det kommer att gå långsammare att få patienterna flyttade från den medicinska avdelningen, där de vanligen ligger, men det kan också vara från kirurgiska avdelningen. Det är klart att vissa kommuner kommer att känna av problem. Inte är det någon som tänker skicka ut någon från Gullåsen eller från ÅHS. Jag tycker det här är väldigt viktig och det måste sägas, annars går vi ut med felaktig information, som bara skadar och gör ingen nytta.
Diskussionen om att man inte kan godkänna flyttningen om den förs på ekonomiska grunder, att man är misstänksam och tveksam till den ekonomiska nyttan, tycker jag är schysta argument. Men i det här fallet tycker jag inte att det är schysta argument att använda patienterna som slagträ i den här skrämselpropagandan. Det tycker jag inte att man ska säga.
Jag har inte sagt Mariehamn, det är jag som har ordet, jag har inte nämnt ordet Mariehamn.
Det andra som jag tycker är viktigt, som finansutskottet berör, är det som egentligen finns i social- och miljöutskottets betänkande. Det är ett bra betänkande. Man har kommit in på många frågor. Jag tänkte inte berör alla påpekanden här. Jag vill ändå säga att jag tror att om vi vill ha en bra och säker vård som vi alla omfattar så borde vi göra om socialvårdslagen till en egen åländsk sociallag. Vi har behörighet att göra det. Det är så många saker i lagen. Vi ska veta att vi lever efter den finska socialvårdslagen. Systemet i Finland är helt annorlunda än på Åland när det gäller ansvaret för sjukvården. Det är stor skillnad på det kommunala ansvaret i Finland och på Åland. Därför är inte socialvårdslagen bra som den är. Jag föreslår på fullt allvar, inför framtiden, att landskapsregeringen borde ta till sig det här och börjar arbeta på riktigt med att göra om både socialvårdslagen och kanhända att man också behöver göra om ÅHS lagen. Jag tror att det här skulle lösa många av de problem som man lyfter fram i social- och miljöutskottet.
En sammanhållen hemvård inom hemtjänst och hemsjukvård skulle man kunna reglera i en egen socialvårdslag. Angående hemtjänst, hemsjukvård och kommunalt serviceboende så vill vi reda ut och klarlägga vad vi menar och hur vi tycker, så ska vi göra det i vår egen socialvårdslag. Det går inte att anpassa våra regler till den finska socialvårdslagen. Det finns många andra exempel också. Tar man lagen i en fulltextlag med de nödvändiga åländska förändringarna så tror jag att vi skulle komma framåt att i den här frågan.
När det gäller Gullåsens utveckling säger man från utskottets sida att man kräver ett uttryckligt beslut om förverkligandet av ett geriatriskt sjukhus. Det är helt okej på ett sätt. Med jag tror att det är väldigt många som inte riktigt har klart för sig vad vi menar med och geriatriskt sjukhus. Nu arbetar det en grupp som är tillsatt av ÅHS styrelse med sakkunniga som jobbar inom åldringsvården på Gullåsen. Övriga medlemmar i gruppen är förvaltningschefen, Camilla Gunell är med från socialdemokraterna och jag är medlem i den här gruppen. Som gammal hälsovårdare och avdelningssköterska på Gullåsen räknar jag mig faktiskt till sakkunnig i den här frågan. Jag har studerat ganska mycket av de här frågorna, sjuk- och hälsovårdsadministration etc.
Nu jobbar den här gruppen, det är en bra grupp och den fungerar bra. Det är inte på något sätt kritik det jag säger, jag ville bara redogöra för det här. Den här gruppen ska reda ut den framtida utvecklingen för Gullåsen. Vi är bra på gång. Vi har skisserat ganska långt i stora drag vad vi tycker skulle vara realistiskt genomförbart. Man försöker skissera upp det som närmast skulle kunna likna ett geriatriskt sjukhus. Vi kommer aldrig att helt och hållet ha ett geriatriskt sjukhus, för vi kommer alltid att ta långvårdspatienter som inte hör hemma där. Det kommer alltid att bli en åländsk modell också av det här. Det är så vi måste ha det, vi måste alltid bygga efter våra verkliga behov och inte efter någonting annat.
Det här arbetet kommer att bli klart på vårvintern. Jag tror faktiskt att det blir klart. Sedan är det nog dags att ta besluten i den turordning som kan komma. Jag tror att det här var det viktigaste i det här.
Det här arbetet betyder också att man måste ha noggranna diskussioner och dialoger med hemsjukvården, hemvården, kommunerna, institutionerna och med medicinska och kirurgiska avdelningarna så att man får ihop en helhet som är anpassad till hälso- och sjukvården på Åland och också i viss mån socialvården. Jag nöjer mig med det här, tack.
Ltl Barbro Sundback, replik
Jag tycker att det är ett bra förslag det som ltl Gun Carlson kommer med att man skulle ha en egen åländsk socialvårdslag. Att man kan ha den finska som grund som en fulltextlag och sedan i den göra sådana ändringar så den passar för åländska förhållanden. Det tycker jag är en bra idé. Det fanns i den förra regeringens program men då avancerade inte den här frågan. Det här skulle vara ett pragmatiskt sätt att lösa det hela på. Jag hoppas att ltl Gun Carlson kan påverka regeringen så att det blir verklighet.
Ännu till detta om Övergårds, visst kan vi godkänna en flyttning, men det är frågan om tidpunkten för det hela. Det är ett års skillnad. Enligt personalen och ledningen vid ÅHS, som tillskrivs förslaget, så var deras förslag att de skulle flyttas 1.1.2010. Man har skjutit fram det ett halvår.
Ltl Gun Carlson, replik
För det första, det är klart att jag kommer att påverka landskapsregeringen och mina grupper med socialvårdslagstiftningen. Jag är glad om det finns stöd för det.
För det andra, om tidpunkten för flyttningen, ja det kan man alltid tycka si eller så om. Det är rätt att de först tänkte genomföra det här från 1.1. men då hade man inte tänkt på den enkla saken att man alltid måste avvakta lagtingets beslut i frågan, eftersom det ingick i budgeten. Därför var det orimligt att tänka sig att det skulle ha genomförts 1.1.2010. Men blir det ett beslut nu så är det väl ÅHS som kommer att besluta när exakt det blir, när man vet hur det blir. Varför man inte skulle vänta ett år så är det klart att det har med ekonomin att göra, också med planeringen inom Gullåsen och personalen.
Ltl Barbro Sundback, replik
Det är ju inte någon skillnad egentligen i frågan om inbesparingen, eftersom det då skulle bli ett år. Nu blir det bara ett halvårs inbesparing. Jag tycker nog också för min del att det finns vårdetiska motiv att invända mot det här förslaget. Jag har lärt mig inom äldreomsorgen att det är väldigt illa att flytta mycket på äldre människor, sådana som kanske har svårt att uppfatta tid och rum alla gånger. Det skapar oro och otrygghet. Jag är förvånad över att ltl Gun Carlson, som säger sig besitta så stor sakkunskap på det här området, vill bagatellisera det faktum att det ändå är ganska vidlyftigt att flytta fram och tillbaka för flera äldre.
Ltl Gun Carlson, replik
Talman! När det gäller och de vårdetiska skälen så beror det helt och hållet på vad det är för slags patienter. Jag vill inte klassificera någon som nu ligger där nu, men man har sagt åt mig, och jag tror att jag ska lita på det, att det här är patienter som inte har så stor tids- och rumsuppfattning. Men det jag ändå sade, och som är det viktiga i det här, är att man ger trygghet.(Ni behöver inte diskutera med varandra så mycket där). Det gör man igenom rutiner, genom en personal som kan sin sak och genom personal som känner patienten, vilket i vissa fall kommer att ske. Vissa i personalen kommer naturligtvis att fortsätta att jobba på Gullåsen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! Det är bra att vi fick en lite mer utförligare utredning angående det här med Övergårds. Ltl Gun Carlson har ju god erfarenhet på detta område. Vi måste också lita på de politiker, som har en utbildning och sakkunskap på området, att när de uttalar sig så betyder det ganska mycket.
Jag begärde replik för det här med geriatriskt sjukhus. Det är bra att ltl Gun Carlson också går in och förtydligar. Geriatriskt sjukhus är kanske inte det slutliga målet som vi vill ha. Det ska också ha utrymme för andra grupper än äldre. Det ska vara från 18 år och uppåt. Då kanske geriatriskt sjukhus ger en felaktig bild.
Det kan vara bra angående sammanhållen hemvård, att vi har det här pilotprojektet som är på gång, att man får se vilka svårigheter det blir innan man går så långt att man börjar skissa på en egen socialvårdslag. Förslaget är intressant. Vi får se om stenarna, som inte är satta i rullning, om det blir ett skred av det eller om det stannar upp. Man kan ju titta på saken, det tror jag är helt okej.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Gun Carlson, replik
Termen geriatriskt sjukhus, jag är inte säker på att vi alla tänker samma. Jag tror att termen ska definieras, det tror jag också den här arbetsgruppen ska göras. Vad menar vi detta? En utveckling ska det naturligtvis bli mot en geriatrisk inriktning, mot mera specialisering, men kanske inte till 100 procent. Det återstår att se. Det ska den här gruppen utreda.
Ett pilotprojekt är alltid bra om man kan genomföra. Man brukar alltid få en del svar av detta. Det är bara bra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tänkte beröra Gullåsen som geriatriskt sjukhus och definitionen av det. Det tror jag väl att vi ska kunna klara av att få till stånd en sådan definition i Gullåsengruppen. Jag undrar om ltl Carlsons definition står väldigt långt ifrån det man har listat bl.a. i den här slutrapporten från arbetsgruppen om att utreda äldreomsorgen. Det skulle vara intressant att höra om vi ligger väldigt långt ifrån varandra i uppfattningen om vad ett geriatriskt sjukhus på Åland kunde vara.
Ltl Gun Carlson, replik
Nej, det gör jag inte alls det. Det är klart att ett hundra procentigt sjukhus egentligen bara ska innehålla geriatrisk vård. Det som man egentligen gör mycket på medicinska avdelningen idag. I den här rapporten nämner man olika områden; man talar om geriatrisk rehabilitering, geriatriskt vård och så talar man om långvård osv. Jag sade redan i en replik att jag anser att den här gruppen ska definiera begreppet så att det blir klart för alla vad man avser med geriatrisk sjukvård. Vi vet vad geriatrisk sjukvård är det är äldrevård. Vad man menar med geriatriskt sjukhus på Åland så ska det vara enligt behoven och inte enligt någon annan definition av geriatriskt sjukhus, som finns någon annanstans.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tror faktiskt inte att det där är så stort problem. Jag tror att vi kommer att vara eniga om vilka behoven är och hur det kunde se ut på Åland.
Sedan vill jag kort i repliken också beröra Övergårds. Ltl Gun Carlson säger att patienterna inte vet skillnad på tid och rum. Kan man då flytta människor om de är mer dementa eller mindre dementa? Jag vet inte vilket ord jag ska använda, men den här diskussionen blir nog bara värre. Den blir inte klarare från majoritetspartiernas sida.
Ltl Gun Carlson, replik
När det gäller benämningen på geriatriskt sjukhus tror inte jag heller att det är några problem. Jag bara nämnde att det är viktigt att man definierar.
När det gäller patienterna på Övergårds så tänker jag inte reda ut någonting. Jag vill bara säga att det finns ett antal patienter där. Vi här i den här salen behöver inte veta hur de är. Man säger från ÅHS ledning, som ansvarar för just de här patienterna, att just de här patienterna väl kan flyttas. Det viktiga för att de ska kunna behålla sin trygghet är samma rutiner, samma vårdrutiner och helst samma personal, men det kommer inte alltid att ske. Om det är gula eller blåa väggar kommer inte att spela någon roll för dem. Det är mitt svar på den frågan.
Ltl Roger Jansson, replik
Tack, herr talman! Diskussionen om en egen åländsk socialvårdslag fördes faktiskt i social- och miljöutskottet i samband med utlåtandet. Vi skrev ingenting om det. Det är ju främst en fråga för landskapsregeringen. Man bör gå vidare med det. Jag hör till dem som tror att man ska gå vidare på det spåret.
Sedan när det gäller Gullåsen och dess framtid, så har det klargjorts väldigt tydligt i 2006 års utredning och den utredning på ÅHS som ltl Gun Carlson ledde och blev klar 2007 och hade samma innehåll i det här framtida sjukhuset. Det viktiga är att man får det till ett sjukhus och inte till ett semisjukhus eller den omsorgsverksamhet som man har där idag. Och att gränsen mellan ÅHS ansvar och kommunernas ansvar blir väldigt tydlig. Då är det nog storleken som är den viktigaste frågan. Ska det vara över 90 platser som finns där idag eller räcker det för sjukhusverksamheten så som den är skisserad, med de olika verksamheterna inte bara med geriatri, med 60 eller 70 platser?
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Gun Carlson, replik
Jag är glad igen för stödet till lagstiftningen. Jag råkade vara med i utskottet när vi diskuterade det.
När det gäller antalet platser och storleken på det nya sjukhuset, så tror jag inte att 60-70 platser räcker. Jag tror nog att man ska upp över 90 platser. Det är också någonting som den här gruppen kommer att ge förslag till. Ett absolut tal är svårt att ge. Det beror helt på hur man fyller det. Om man genomför lagstiftningen, vilket jag tror, så tror att man klara av det här med kommunernas ansvar kontra ÅHS ansvar.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Efter att ha tagit del av plats fördelningen för de olika verksamheterna; geriatri, rehabilitering och dementa sjuka så tror inte jag att det behövs så många som 90 platser som man har skissat på hittills som dagens Gullåsen. Det där vet man kanske inte riktigt. Om man går in för så här många platser så betyder det att det är kommunalpolitik. Man för över en del av det kommunala ansvaret till ÅHS. Jag har förståelse för att kommunerna vill det. Men vi representerar ju här, och inom ÅHS, landskapet och ska se till att vi bara sysslar med den verksamhet som lagstiftningen ger oss uppgift att sköta.
När det gäller Övergårds flyttning så har ÅHS styrelse idag behandlat frågan och konstaterade att varje patient måste behandlas som en särskild individ. Det betyder att flera av dem ska in på Gullåsen och lediga platser måste alltså finnas där.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gun Carlson, replik
Man säger att det här kommer man att klara. Det är alldeles klart att de flesta av dem, som idag är på Övergårds i Grelsby, ska till Gullåsen i första hand. Inte är det någon som har tänkt något annat, vad jag vet, men jag är ju inte med som ordinarie i styrelsen.
När det gäller den framtida verksamheten och antalet platser beror det också väldigt mycket på vilka diskussioner man för med medicinavdelningen och kirurgiavdelningen och hur dessa ska utvecklas. Man kan inte isolerat rycka loss patienter. Alla människor ingår egentligen i vårdkedjan på Åland på ett eller annat sätt, från hem till omsorgshem till institution till Gullåsen och till medicinavdelningen eller kirurgiavdelningen. Allting hör ihop. Man måste diskutera det här samtidigt med alla parter. Det kan hända att utvecklingen inom medicin och kirurgi går framåt, att man börja sköta patienter på ett annat sätt, flera sjukdomar dyker upp, det kommer nya sjukdomar och nya krav. Det gör att det kanske behöver finnas mera patienter på rehabiliteringen. Man kan inte säga det så här tvärsäkert. Jag kan inte heller säga det tvärsäkert.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Folke Sjölund
Herr talman! Jag ska kort hålla mig på det allmänna planet rörande budgeten och ekonomin.
Någon större anledning till domedagspredikningar om landskapets snara undergång finns inte. Tvärtom, jag tycker att vi med optimism, genom att ta krafttag, ska se till att ha en optimistisk syn på framtiden.
De här kärva ekonomiska tiderna berör mest landskapets egen ekonomi, genom den sjunkande klumpsumman och skattegottgörelsen. Det är klart att landskapets egen ekonomi drabbas hårt. Det framgår också av den föreliggande budgeten.
När det gäller kommunernas ekonomi drabbas de också, men inte lika hårt som landskapets.
När vi betraktar samhället i stort, medborgarna och företagen, så kan man säga att företagen drabbas också. Det ser vi på sjunkande resultat hos många företag, inte alla, men hos många. Medan medborgarna faktiskt i begränsad omfattning har berörts hittills.
Arbetslösheten har ökat något. Det är naturligtvis beklagligt. Särskilt ungdomsarbetslösheten behöver vi hantera på ett aktivt sätt, att så få ungdomar som möjligt ska behöva gå arbetslösa.
Den här situationen kräver en del obehagliga beslut. Det blir man inte populära av. Men den här vägen som vi går, så måste vi gå.
Jag ser i varje fall fram emot att kunna förverkliga den här budgeten som nu ligger och som har behandlats av finansutskottet på ett förtjänstfullt sätt. Finansutskottet har omfattat budgeten och de riktlinjer som är uppdragna där.
Den här budgeten som nu ligger innehåller en stor omsorg om medborgarna. Samhällsservicens kärna; omsorg, hälso- och sjukvård och undervisning säkerställs på en fortsatt hög nivå. Likaså innehåller den här budgeten ekonomisk stimulans genom investeringar på 23 miljoner för inkommande år. Vi har igångsatt byggnadsprojekt bl.a. inom ÅHS, på kommande finns också sjöfartsmuseet.
Det här kommer att kräva en hel del hårt arbete. Vi inom regeringspartierna, jag tror att jag vågar prata för båda partiers vägnar, är absolut fullt inställda på att den här krisen ska vi övervinna. Vi ska lotsa landskapet på bästa möjliga sätt över den här lågkonjunkturen så att medborgarna i vårt samhälle och den samhällsservice vi ger ska beröras så lite som möjligt. Det är viktigt.
Det viktiga är att vi också härifrån ingjuter framtidstro hos oss själva, hos företagen, vår egen förvaltning och hos medborgarna.
Därför ser jag fram emot att vi tillsammans ska arbeta för att ta oss igenom lågkonjunkturen.
Jag hoppas också att vi i det arbete kan påräkna stöd av de delar av oppositionen som har en konstruktiv inställning till detta arbete. Tyvärr finns det faktiskt delar av opposition, jag tänker särskilt på socialdemokraterna, som ställer sig på sidan om det här arbetet. Det är väldigt beklagligt. Det gör man genom att bedriva en stenhård konfrontationspolitik gentemot regeringspartierna i allmänhet och det liberala partiet i synnerhet. Det är naturligtvis inte bra.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, herr talman! Kännande för liberalismen är yttrade, åsiktsfrihet och respekt för andras åsikter. Ltl Folke Sjölund kanske inte riktigt känner på det sättet alla gånger. I alla fall är det så att socialdemokraterna har en egen syn på den ekonomiska politiken och också på budgeten.
I remissdebatten ville vi att finansutskottet skulle diskutera budget i balans, Övergårds, kommunerna och några andra frågor. Det har varit riktgivande för hela debatten, både i samband med remissen och också nu. Jag förstår att det skulle vara bekvämt för liberalerna om vi skulle stå och ”halleluja” deras politik hela tiden. Men nu är det så att vi tycker att den är ganska så urusel. Den straffar framförallt den offentliga sektorn och de anställda inom den offentliga sektorn väldigt hårt, hårdare än vad vi vill.
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! Jag hyllar verkligen liberalismens grundprinciper med åsiktsfrihet osv. Det är självklart att socialdemokraterna får ha precis vilka åsikter man vill och driva dem. Det är glasklart att det är så. Men när man väljer konfrontationen som arbetsredskap så har det konsekvenser.
Ltl Barbro Sundback, replik
Jag får tacka för den senaste upplysningen. Det är faktiskt det som vi räknar med, att vår politik ska ha konsekvenser. Det skulle vara förvånande om liberalerna inte förväntar sig konsekvenser av sin politik. Det är ju därför man driver en särskild politik. Konsekvenserna av er politik är hårda nypor och att köra folk. Försök att förverkliga något som ni inte klarar av under den här mandatperioden. Vi har sagt från 2008 att de här problemen kommer, vi har förklarat att man måste sätta in stimulansåtgärder och vi har sagt att det här klarar inte någon av på den här mandatperioden. Det går in i nästa mandatperiod. Det konstaterar nu finansutskottet alldeles tydligt och klart. Vår linje och vår politik är ganska riktgivande för hela lagtinget just nu. Det kan jag förstå att smärtar en representant för regeringspartierna. Om vi ska se positivt på det, vilket vi gör naturligtvis, så har vi bidragit väldigt mycket i den här diskussionen.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! Jag delar inte den analysen, att det skulle ha varit så väldigt strålande bidrag som socialdemokraterna har kommit med i den ekonomiska politiken. Jag har en helt annan uppfattning själv. Det är klart att vi har olika uppfattningar, vi har olika åsikter inte är det värre än så. Det betyder att vi, tillsammans med vår regeringskumpan, fortsättningsvis kommer att driva den politik som vi nu måste göra, som dessvärre innehåller en del obehagliga beslut. Det är tuffa saker, men det är enda sättet att komma ur lågkonjunkturen. Så är det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Det var inte förvånande att ltl Folke Sjölund skulle komma med en liten pisksnärt till socialdemokraterna på slutet. Jag har nu min analys av vad fixeringen av den socialdemokratiska gruppen handlar om. Jag har sett hur majoritetspartierna har gått åt sidan under den här omgången av finansutskottets arbete och gång på gång har ”dealat”. Varje gång de har kommit tillbaka så har jag upplevt att centern har tagit hem vinstlotten. Liberalerna har fått backa på den ena punkten efter den andra. Kvar står man nu, man har svikit både ideal, sina egna värderingar och sina egna principer. Någon måste man ju skylla på. Det blir gång på gång socialdemokraterna. Det blir lite nötigt till slut det här.
Ltl Folke Sjölund, replik
Naturligtvis har ltl Gunell rätt att dra sina egna slutsatser och ha sina egna åsikter. Min analys stämmer inte överens med hennes heller. Om vi tittar på budgeten och ser vilka ändringar som har gjorts i den så är det egentligen bara en enda väsentlig ändring. Sedan finns det ett antal skrivningar som är riktgivande för den fortsatta politiken. Det är självklart. Att det skulle ha varit några stora vinster eller nederlag för det ena eller det andra regeringspartiet tycker jag inte att man kan läsa in. Det handlar mera om preciseringar i skrivningar.
Ltl Camilla Gunell, replik
Nog tycker jag att många frågor, som förr om åren har varit hederssaker för liberalerna, förs det nu en politik som går tvärtemot. Det handlar om anställda, det handlar om skärgården, det handlar om trafiken, om avgifter, jag har en lång, lång lista. Allt det här har man svikit i den här budgeten särskilt. Jag skulle vilja fråga; under de sista veckornas gång när man har förhandlat mellan partierna, vad har liberalerna vunnit? Vilken vinstlott har ni dragit i den här budgeten?
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! Under de här tiderna när vi lever i en lågkonjunktur så kan man inte tala om vinstlotter, varken för den ena eller den andra. Det är naturligtvis frågan om kompromissande hela tiden. Det har socialdemokraterna sysslat med under de tre åren som socialdemokraterna satt i landskapsregeringen nyligen. Självklart fick socialdemokraterna under den tiden lov att kompromissa. Jag tycker inte att det är något märkvärdigt med det. Vi har kommit fram till något som vi är överens om och det kommer vi att driva vidare.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Runar Karlsson
Herr talman! Finansutskottet har givit ett gediget och bra betänkande. Skrivningarna i betänkande är balanserade och omfattar budgetförslaget i stort med några undantag. Man blir imponerad av finansutskottets moral och ansvar i det viktigaste vi har i lagtinget, d.v.s. budgetarbetet. En extra eloge vill jag ge till finansutskottet och framförallt till finansutskottets ordförande som också försöker tillvara ta oppositionens åsikter genom att seriöst behandla ett 80-tal motioner och i övrigt försöker gå dem till mötes. Det känns bra. Det känns lite som en samlingsregerings tendens över finansutskottets arbete vilket tilltalar mig inför framtiden.
Budgetförslaget bygger på bibehållande av landskapets kärnverksamhet d.v.s. sjukvård och utbildning. Här har finansutskottet inte några invändningar, vilket är bra.
Sedan tidigare har landskapet, genom det generösa landskapsandelssystemet till kommunerna, medverkat till att garantera en god äldreomsorg, bra dagvård och en utmärkt grundskola. Genom att lagtinget nu antagligen kommer att besluta i enlighet med finansutskottets betänkande kommer också lagtinget i praktiken att omfatta att vi fortsättningsvis ska ha en bra vård, skola och omsorg. Det kommer förstås att vara på bekostnad av övrig verksamhet.
Vi som lever i de rikaste hörnen av världen kan säkert undvara ett och annat bara vi kan bibehålla den goda sjukvård, den fina äldreomsorgen, utbildningen och barndagvården. Med ett och annat som vi kan undvara så menar jag några mindre timmars radiosändningar, några färre vävkurser på Medis, något högre avgifter, något färre turer i skärgårdstrafiken och t.o.m. en och annan matpaus på linfärjorna.
För att klara dessa åtaganden har landskapsregeringen stort och ansvarfullt jobb framför sig. Det gäller nu att besluta om olika besparingar som måste till enligt budgeten och att dessa beslut nu tas i raskt takt. Detta bör göras så att vi inte i höst har en tilläggsbudget på vårt bord, som visar att budgeten inte håller och så att prognoserna med en budget i balans år 2013 kraschar. Det här är oerhört viktigt att det nu tas tag i och besparingarna görs såsom lagtinget antagligen kommer att kräva. Om inte man klarar av det här så finns det en stor risk att både vård, skola och omsorg kommer att drabbas i framtiden. Sålunda, herr talman, är det viktigt att vi handskas med landskapets ekonomi på ett ansvarfullt sätt.
Herr talman! Lika ansvarsfullt måste vi också handskas med de åländska särrättigheterna, d.v.s. hembygdsrätten, jordförvärvsrätten och näringsrätten.
I budgetförslaget skriver landskapsregeringen att de kommer att följa upp den parlamentariska kommitténs rapport om dessa särrättigheter. Vad jag kan läsa och har förstått så har finansutskottet inte haft någon orsak att desto mera behandla detta då de har antagit att landskapsregeringen fullföljer det som den parlamentariska kommittén har förslagit i april detta år.
Herr talman! Det är oerhört viktigt att landskapsregeringen i skyndsam ordning rättar till problemen och osäkerheten med jordförvärv på Åland. Det gäller framförallt lagstiftning både inom jordförvärvslagen och inom byggnadslagen som måste tas tag i. Här måste vi, som jag ser det, likställa fysiska personer med juridiska personer. Det ska inte vara möjligt att få avslag som fysisk person men får tillstånd som juridisk person. Det här är helt orimligt och det är inte värdigt vår lagstiftning. Därför måste lagstiftningen ändras så att det här likställs. Hur man exakt gör det måste landskapsregeringen titta på och återkomma till. Det viktigaste är att detta görs i brådskande ordning.
Grunden till landskapsregeringens arbete i det här ärendet måste vara i enlighet med 1 § i jordförvärvslagen som säger att inskränkningar får göras för att förverkliga den åländska befolkningens rätt till jordbestyckning på Åland, gällande förvärv och besiktning av fast egendom.
I 8 § i samma lag sägs att det också får ställas villkor som syftar till att 1 § innehåll förverkligas.
Instrumenten finns, herr talman, det gäller nu att jobba i landskapsregeringen för att få det här avklarat, en gång för alla, om hur vi vill ha det så att också de som vill flytta till Åland och de som bor på Åland vet vad som gäller.
Herr talman! Detta är ett omfattande men nödvändigt arbete som landskapsregeringen måste ta tag i vad gäller lagstiftningsarbeten, eventuella behörighetsöverföringar, uppföljning och kontrollsystem. Brist på personella och ekonomiska resurser får inte vara ett hinder i detta arbete då jordförvärvslagen är en av våra grundpelare i självstyrelsen och är en av våra s.k. grundlagar.
Herr talman! Budgeten kommer med all sannolikhet att implementeras successivt under hela året av landskapsregeringen för att klarera de ekonomiska åtagandena. Åtgärder i enlighet med den parlamentariska kommitténs betänkande bör, som jag ser det, göras under första hälften av nästa år. Kanske också delar av detta måste bytas ut och göras tidigare för att kunna behandla vissa ärenden som nu brådskar.
Till sist, herr talman, kan jag inte undgå att nämna projektet med tunneln till Föglö, i och med att jag under 5-6 år av min tid som trafikminister har jobbat, för att få det undersökt om det är möjligt att få en tunnel till Föglö, med bifall av i stort sett hela lagtinget. Det fanns vissa reservationer vill jag minnas. Lite konstigt känns det nu när man säger att man uppmanar landskapsregeringen att göra ett nytt meddelande till lagtinget om kortrutt. Ett meddelande som jag själv var med och arbetade fram år 2006 och som presenterades för lagtinget. Det meddelandet behandlades även i utskottet. Där kom man fram till hur kortruttssystemet skulle se ut i skärgården. Det fanns många olika komponenter hur man skulle förkorta färjpasset på norra linjen, södra linjen och man skulle bygga en tunnel, om det skulle vara rimligt. Tunneln skulle då implementeras i den södra linjens trafik.
Nu säger man att det har kommit upp mera saker, så man ska göra ett nytt meddelande. Det gäller då katamaraner. Nu ska då landskapsregeringen sitta och göra ett nytt meddelande och ta in katamaraner på norra linjen. Man har också pratat om att man ska få med någon form av samhällsanalys o.s.v.
Vi vet att det här gott och väl tar till 2010, innan det är klart och behandlat till lagtinget. Det har gått ett år igen och en ny hyllvärmare läggs på hyllan. Jag är övertygad om att det meddelandet, i praktiken till 90 procent, kommer att se ut som det meddelande som finns nu. Vad har vi vunnit? Ingenting, vi har förlorat tid och antagligen också pengar i och med att alla anser att kortrutten medför besparingar, om vi inte istället vill spara på befintlig trafik, vilket vi antagligen måste göra. Men det betyder ett omak för skärgården, som redan idag har det tufft med utflyttning o.s.v.
Jag tycker det är lite tråkigt att man sade att man skulle göra ett nytt meddelande. Det betyder i praktiken att man inte kommer igång med något större projekt under den här mandatperioden, vad gäller kortrutt.
Så är livet, herr talman, livet går vidare. Vi som kämpar för samhällets utveckling får ta nya tag.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack herr talman! Ltl Runar Karlsson inledde med parlamentarisk diskussion, skulle vi ha haft samlingsregering då skulle allt fungera politiskt effektivt. Jag tror inte alls på detta. Jag har varit med om det här i lagtinget. Mera kotterier har vi inte alls sett i samma utsträckning under det parlamentariska systemet. Ltl Runar Karlsson har en poäng i det att i avancerade länder gör man ofta blocköverskridande överenskommelser. Det tycker jag är alternativet. När det gäller den ekonomiska situationen har vi från socialdemokraterna och hela oppositionen önskat ha överläggningar. Vi skulle ha haft en helt annan debatt om regeringen skulle ha varit intresserad av den typen av parlamentariska överenskommelser.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Jag upplever att förr i tiden, före den parlamentariska situationen man hade, så åstadkom man mera åtminstone vad gäller självstyrelsens utveckling. Men okej, jag inser att det är för drastiskt steg. Jag håller med ltl Sundback att ett steg inför nästa val skulle vara att ha större block och flera partier bakom för att få en starkare styrning och kanske ett större mod hos politikerna. Det är inte mig emot.
Ltl Barbro Sundback, replik
Att man före parlamentarismen skulle ha åstadkommit mycket mer, vad gäller självstyrelsens utveckling, tror jag inte beror på att vi hade samlingsregeringar eller proportionellt tillsatta regeringar. Jag tror att det har mer att göra med att det var en tid av nationell expansion i Finland och också på Åland. Ekonomiskt, politiskt och kulturellt utvecklades både Åland och Finland, Åland t.o.m. ännu mera. I dag, i ett europeiskt sammanhang, är det mycket, mycket svårare att driva självstyrelsepolitik.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Säkert kan det vara så, det är svårt att jämföra tider mot tider. Men som jag sade, man kunde åstadkomma ett större block efter nästa val, vilket jag tror kommer att vara nödvändigt. Vi har nu pratat om inskränkningar i budgeten, nu ska det implementeras och det kommer att bli jättetufft. Det kommer att bli ännu mer tufft de kommande åren både beträffande ekonomin och framförallt beträffande implementerandet av våra miljöåtaganden, Östersjöns nedsmutsning och klimatet. Om vi vill och tror på expertisen så krävs här ganska stora insatser, som kommer att drabba befolkningen. Då är det viktigt att man politiskt tar ansvar och går i bräschen.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Det var som vanligt tänkvärda ord som ltl Karlsson kom med, förutom det sista som jag återkommer till.
När det gäller jordförvärvstillstånd sade ledamoten att de ska vara lika för fysiska och juridiska personer. Det är precis det som kommittén har kommit fram till också. Lösningen på det kan göras väldigt snabbt nu. Det innebär att fast bosättning tillåts på all planerad mark. Rätt att planera ges också vid strand och i omedelbar närhet av strand. Dagens regelverk förbjuder det sistnämnda, vilket vi måste ändra på så fort som möjligt, så att vi kommer ifrån problemen med Brändö och Bergö. Där kommunerna väljer att planera för fast bosättning, där får man helt enkelt jordförvärvstillstånd för att köpa fast bosättning.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Jag delar den åsikten som ltl Jansson har. Det är en väg att gå, i och för sig en ganska sympatisk och enkel väg. Sedan måste planeringen regleras i lag så att man inte kan planera bort stränderna. Det instrumentet har vi också. Jag tror att det här parlamentet är hyfsat överens om hur vi ska gå tillväga. Men vi måste få ett förslag på bordet så att vi kan gå vidare och sy ihop det. Det är viktigt att alla partier mer eller mindre är överens om detta, för vi har ingen aning om vem som kommer att regera med centern efter nästa val.
Ltl Roger Jansson, replik
Vi får hoppas att centern har möjlighet att regera med oss och Runar Karlsson. Det är viktigt att den här landskapsregeringen omedelbart sätter sig ner och gör ett förslag specifikt för det här ärendet, i och för sig också för de turistiska och satsningarna. Så att vi i lagtinget får det så fort som möjligt och därmed parlamentariskt kan ta ställning till det. Det är nu en varböld som växer i det åländska samhället, när man inte kan vara tydlig på den här punkten, eftersom det inte har varit riktigt rättvist hittills.
Sedan förstår jag att ledamoten tycker lite illa om när någon annan delvis kommer och "klär om ens egen pojke och ger honom ny kostym". Det brukar vara så med föräldrar, att de tycker så. Men för oss är det viktigt att veta att lagtinget faktiskt fattar beslut om vilken trafik som ska dras över Föglö. Kökar - ja, Sottunga - osäkert, Brändö - jätteosäkert och Kumlinge - jätteosäkert. Inte kan vi göra jättesatsningar. Jag har räknade ut häromdagen att satsningen på tunneln bara är hälften av totalinvesteringen.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Jag vet att det där fanns med hos mig och oss andra som jobbade med det här. Hur är det, ska Föglö bli den centrala Knutpunkten för skärgården? Där finns det olika åsikter. Jag tycker det finns en logik i att ha Föglö som knutpunkt. Varför vi inte ville sätta katten på bordet var för att jag själv var övertygad om att om det en dag bli en tunnel till Föglö så kommer det här att ge sig självt. Det blir det bästa. Därför är det onödigt att ta den risken och den debatten, vilken skulle skrinlägga hela projektet. Det kommer det i alla fall att göra nu. Vi får se, det är inte färdigt ännu.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack herr talman! Först vill jag tacka ltl Runar Karlsson för de berömmande orden över utskottets arbete.
Det är helt riktigt, som ltl Karlsson säger, vi har inte behandlat frågan om jordförvärv och hembygdsrätt något mera. Av den anledningen att vi väntar att den parlamentariska kommitténs förslag ska följas upp av landskapsregeringen. Jag stöder helt och hållet den debatt som har varit här tidigare i replikskiftena.
Sedan hoppas jag innerligen att ltl Runar Karlsson kan leva med det beslut som finansutskottet kom fram till beträffande tunneln.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Man kan ju leva med allt. Sedan får vi se hur ärendet fortskrider på måndag och vad det blir. Det känns kanske lite tungt när man har jobbat 5-7 år och har haft lagtinget med sig. Nu när det är klart så ska det göras en ny utredning, vilket förstås är klassiskt. Leva kan jag göra med det mesta.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack herr talman! Jag anser att ltl Runar Karlsson har gjort ett jättebra jobb. Det kortruttsmeddelandet och den plan som finns sedan gammalt kommer att vara underlag för den nya planen. Det är massor av jobb som ltl Runar Karlsson kan ta åt sig äran för.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mika Nordberg, replik
Talman! Det var en intressant vinkling som ltl Runar Karlsson hade på de nya transportlösningar som finns på marknaden i form av kombikatamaraner. Man får väl kanske vara tacksam över att nya ögon ser på de här sakerna. Om jag förstår Runar Karlsson rätt i den här frågan så är han inte direkt positiv till kombikatamarantrafik?
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! För det första håller jag med ltl Mika Nordberg. Det är alltid bra med nya ögon och nya hjärnor på olika poster som ser med andra ögon, det är alltid hälsosamt. Så är det också när det gäller min tidigare post, det har jag ingen orsak att säga emot.
Sedan det här med katamaraner, alltid när det kommer något nytt så blir man fundersam. Jag vet att skärgårdsborna, när man diskuterar med dem, var relativt tveksamma till det här. De tycker att det fungerar bra idag med de befintliga isgående färjorna. Det finns säkert en poäng med katamaraner. Det viktigaste är att de ersätter något annat. Det får inte bli så att 16 miljoner blir 18 miljoner i driftskostnader per år. Driftskostnaderna måste ner för att vi ska klara av våra övriga ekonomiska åtaganden.
Ltl Mika Nordberg, replik
Det är just kostnadseffektiviteten som har varit obundnas utgångspunkt när vi har diskuterat skärgårdstrafiken. Vi har tittat på möjligheterna att få ner de höga kostnaderna, som de facto skärgårdstrafiken har. Vi vill ju inte försämra transportmöjligheterna för skärgårdsborna på något sätt. Men vi måste titta på hur man kan upprätthålla samma trafikvolym som idag, kanske mera, men till en lägre kostnad? Där tror vi att en katamaran som trafikerar med en högre hastighet, gör att den kan köra flera sträckor med samma personal och med mindre bränsleåtgång. Det medför att kostnaderna kommer att minska med bibehållen service, kanske t.o.m. bättre.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Det nya meddelandet som ska läggas fram till lagtinget, måste antagligen göras i brådskande ordning, för att vi i början av år 2011 ska ha en katamarantrafik som ersätter annat och alla är nöjda och glada med detta. Det beslutet och den trafikprincipen ser jag fram emot. Det kommer inte att bli lätt. Men blir det bra så är jag den förste att gratulera.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Jag blev lite förvånad när jag hörde ltl Runar Karlsson prata om behovet av samlingsregering. Han tyckte indirekt att vi behövde en ny regering. När vi röstade om Lissabonfördraget så var Karlssons motiv att det var så viktigt att den här regeringen skulle sitta för kvar så han till och med röstade för Lissabonföredraget. Men det är klart att man alltid kan ändra sig lite.
När det gäller Föglötunneln så förstår jag ltl Karlssons frustration. Jag hör också till dem som tror att en Föglötunnel är rätt om vi ska få den bästa och mest ekonomiska skärgårdstrafiken på sikt. Problemet är att det behövs mera fakta på bordet om ltl Karlsson jag ska få en majoritet med oss. Det tror jag att han, trots frustrationen, måste försöka se positivt på. Vi måste klart och tydligt kunna utläsa vad vi vinner i ekonomiskt hänseende innan man går vidare.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Till det första, gällande samlingsregering, jag menade inte att denna regering ska ersättas av en samlingsregering. Det ska vara efter nästa val. Den här regeringen, som vi har nu har, har alla möjligheter att driva en bra politik.
Angående tunneln, tanken var att de här pengarna skulle användas till att göra en undersökning för att se vad en tunnel skulle kosta och om det skulle vara rimligt att göra en tunnel. De pengarna tas ju bort, så vi får inte reda på det nu. Nu kommer man istället att börja diskutera vilken trafik och vilka turlistor man ska ha o.s.v. Det är inte riktigt relevant i och med att lagtingets byts vart fjärde år. Nästa lagting, om två år, kan ha helt andra åsikter än lagtinget nu säger beträffande trafikstrukturen. En tunnel skulle alltid passa in i alla trafikstrukturer, om det skulle visa sig att den skulle vara ekonomiskt försvarbar. Det får man inte reda på nu.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag uppfattade att de anslag som finns kvar ska räcka till för att reda ut om tunneln blir ekonomiskt försvarbar. Pengarna räcker inte till att göra de tekniska utredningarna. De tekniska utredningarna och de kostsamma bitarna behöver man inte gå vidare med före man har svar på det här. Sedan tror jag att ltl Karlsson och jag har en gemensam oro vad som händer med detta projekt. Vi vet att med det här, som med allt annat som händer och sker på Åland, att det har varit mycket protester och mycket populism runt tunneln. Risken är att det kan vara svårt att få upp projektet igen. Det känner jag också en viss oro för. Men vi måste ändå ha svar på de centrala frågorna innan vi kan gå vidare.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Tyvärr har ltl Anders Eriksson uppfattat det fel. Dessa pengar, 100 000 euro som blev kvar, ska ersätta det som redan är beställt. Det skulle göras för att säkerställa kostnaderna på tunneln, det skulle ha varit mer säkert än att göra de här provborrningarna. Det är ju provborrningarna som kostar 500 000- 600 000 euro. Provborrningarna på Föglö sidan, som är den största biten, där finns tillståndet och lov av markägarna. Allting är egentligen klart. Det är bara Lemlands sida som ännu inte är klart och som man kanske inte behöver göra. Antagligen skulle miljö- och hälsoskyddsmyndigheten ge tillstånd till det om man så söker. Men det tar lite tid, men på Föglö sidan finns det tillstånd. Men tyvärr kommer det här antagligen inte att göras under det här året. Vi kommer inte, under den här mandatperioden, att få veta vad en tunnel skulle ha kostat.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Gun-Mari Lindholm
Talman! Det är ett par moment som har blivit berörda här under diskussionens och debattens gång, då jag olyckligtvis har suttit talman, så att jag inte har kunnat kommentera dem. Därför har jag begärt ordet igen för att kunna föra en liten debatt om dem.
Alldeles särskilt är jag väldigt glad över att finansutskottet har formulerat en åsikt om helikopterverksamheten. De skrivningar, som jag hoppas att nu går igenom, kommer landskapsregeringen att ha med sig i bagaget när man ska börja den nya upphandlingen. Det ser jag och vi som väldigt väsentligt att man ser på det från olika håll och att man ser på vad den här verksamheten egentligen ska användas till.
Vi vet att det har varit en del kritik vad beträffar verksamheten under den senaste perioden. Det har dels varit problem gällande standarden och problem att få personalen utbildad. Ibland har det t.o.m. varit problem för helikoptern att hitta dit den ska. Det har även varit problem vid olika väderförhållanden.
Åtminstone skärgårdsborna upplever den här verksamheten som väldigt viktigt. Det är en viktig länk mellan skärgården och Mariehamn. Det är väldigt, väldigt viktigt att den här verksamheten fungerar på bästa möjliga sätt.
Vi har ett avtal där vi betalar för "standbye" verksamheten. Då måste man också veta, när man verkligen behöver helikoptern, att den verkligen fungerar och finns till hands.
Jag är väldigt glad för att finansutskottet har tagit innehållet i vår motion och att skrivningen finns som ett underlag till nästa steg d.v.s. upphandlingsprocessen från landskapsregeringens sida.
Den andra frågan gäller sjöfartsutbildningen. Den är också en avgörande del utav den fortsatta sjöfarten på Åland. Sjöfarten på Åland har varit en av hörnpelarna i vårt näringsliv. Det hoppas vi att den fortsättningsvis ska kunna vara. Vad beträffar undervisningen så har den på senare år inte varit så populär eller integrerad i själva sjöfartsnäringen, såsom man skulle hoppas och önska att den motsvara de behov och förväntningar som näringslivet har på utbildningen. I finansutskottets betänkande säger man att det är viktigt att man följer upp det här. Vi fick också beskedet i remissdebatten, från ansvariga minister, vicelantrådet Britt Lundberg, att det här är på gång redan nu. Till den delen skulle jag ytterligare velat ha med i finansutskottets betänkande vikten av att man också för in i yrkesprov, vilket man har i motsvarande utbildning i Åbo. Det är väldigt uppskattat ifrån de elever som går där. Man kan ge yrkesprov som visar på den kompetens som man redan besitter och på det sättet får en förkortad utbildning.
Äldreomsorgen diskuterades en del igår. Jag skulle egentligen bara vilja tillföra vissa saker som snuddades vid i ett anförande från social- och miljöutskottets ordförande ltl Åke Mattsson. De har skrivit sitt utlåtande på ett alldeles föredömligt sätt. Men jag tycker att man sätter väldigt mycket fokus på, som också har framkommit i äldreomsorgsplanen och i de utredningar som ligger som grund för den och som även framkommer i diskussioner med berörda, att man helst vill bo i sitt hem så länge som möjligt. Jag skulle vilja skjuta in den aspekten att om det är så man upplever att man inte klarar av att bo hemma så måste möjligheten också finnas för institutionsvård. Det behovet finns och det kommer alltid att finnas. Man kan inte bara förlita sig på hemsjukvård och hemvård och därmed klara sig från att bygga ut kommunala institutioner eller andra institutioner. Man måste också ha en beredskap när det är dags. Den här möjligheten måste finnas.
I dag skriver vi ut patienter med en väldigt kort vårdtid från sjukhuset. Efter detta kanske man inte klarar av att bo i ett eget boende. Då måste tryggheten och säkerheten för den personen finnas. Finns inte säkerheten på något annat sätt så måste man kunna bo på institution tills man känner sig är redo att flytta hem och känna sig trygg i sitt eget hem med nätverksamhet som finns runt omkring.
Herr talman! Jag vill till sist avisera ett ändringsförslag i enlighet med de punkter och moment som är upptagna i ltl Fredriks Karlströms reservation till betänkande i finansutskottet.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack herr talman! Tack för de värmande orden.
När det gäller sjöfarten och sjöfartens betydelse i våra skrivningar så har vi försökt få med det mesta. Vad jag kan förstå är vtm Gun-Mari Lindholm ändå rätt nöjd med de skrivningarna.
Vi har en skrivning i den allmänna motiveringen om vikten av att se över systemet när det gäller patienttransporter med helikopter. Vi vet att det är en stor kostnad. Vi har haft ett bra och utvecklande resonemang runt det här. Jag tycker att vi har fått en bra skrivning, fattas bara annat när vi har en helikopterpilot med i finansutskottet. Det är klart att han måste sätta sina avtryck där.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Tack talman! Det var ett bra påpekande från finansutskottets ordförande. Det gäller inte bara den luftburna ambulanstransporten. Det gäller också den som finns på land och som också kan användas mellan de olika remitterande sjukhusen, från Mariehamn till Uppsala och till andra sjukhus som vi remitterar till. Man kanske inte alltid behöver ha en luftburen helikoptertransport, man kan också använda sig av annat. Jag tycker det är jättebra att man har den här skrivningen. Jag hoppas verkligen att landskapsregeringen följer upp det här och har det med när man ska bjuda ut det här till förnyad offertrunda.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack herr talman! Jag ska kort ta upp detta om äldreomsorgen och beredskapen att ta emot åldringar på andra ställen än i hemmet. Det är mycket bra att man påtalar det här. Vi har inte i replikväxling varit överens om det tidigare. Men det bör lyftas fram så att inte kommunerna slår sig till ro och tycker att politikerna i lagtinget har den inställning att alla ska skötas hemma. Det är helt okej att man säger det. Vi försökte ha en övergripande syn på det här. I utskottet rättade vi varandra hela tiden när någon gick in på detaljer, vi kunde inte fördjupa oss. Det är risk för att man gör uttalanden som kan tolkas fel ute i samhället. Naturligtvis måste vi ha en beredskap att ta emot de äldre som har behov av det.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag tror att det är väldigt viktigt i all form av service, som vi ger till våra medborgare, att man har största möjliga flexibilitet. Det kan lätt vara att man hittar ett system och så tror man att det här passar för alla och man ropar halleluja över det. Det svåraste är att hitta flexibla lösningar som ändå finns inom ramen för någonting. Det är ändå de individuella lösningar som kanske är de mest lyckade för olika människor. Det är kanske svårt att administrera det. Ibland går det, men av mera byråkratiska skäl så tillåter man inte det idag, fast möjligheten ändå finns.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Mika Nordberg
Talman! Jag skulle vilja ta upp följande tankar, angående kortrutt samt tunnel till Föglö, som är knutna till min finansmotion nr 33. Här är en karta över området Svinö till Degerby som lite beskriver vad jag tänker prata om.
I samband med kortruttsutredningen, som nu ska göras, så tycker jag även att man bör titta på ett nordligare alternativ när det gäller dragningen av den ifrågavarande tunneln. Det känns lite onaturligt att göra en helt ny huvudväg via södra Lemland och genom hela södra Föglös skärgård. Antalet kilometrar med den här u-slingan kommer att bli betydligt fler jämfört med en nordlig dragning via Svinö vidare mot Långholm, Gripö.
Om man ser här på själva kartskissen så är avståndet mellan Långholm och de tänkbara öarna 3, 6 km. Det är ju en kortare sträcka än den som nu har varit aktuell i den södra tunneldragningen.
När det gäller Långholm norr om Degerby som Knutpunkt så har jag förstått att det har varit väldigt nära ett förverkligande av en hamn här redan år 1975. Motstånd från allmänheten, som nu har kommit, gentemot tunneln beror kanske mycket på att det känns som man ska åka ner i ett svart hål under marken. Man borde titta på det norra alternativet, där man har både broar och vägbankar plus tunnel, som bildar en helhet som jag tror att allmänheten skulle kunna acceptera på ett bättre sätt än bara en väldigt lång tunnel.
Vid ett tunnelbygge uppstår stora bergmassor som kunde användas till vägbankar som är en fortsatt landsväg, trots att den går ut i havet mellan holmarna. Holmar finns det gott om i norra skärgården, där fungerar det väl. Man ser dessa vägar gestaltas på vykort ifrån norra skärgården. Jag skulle inte heller säga att det förfular naturen. Det är snarare positivt.
Jag hoppas att man i samband med kortruttsutredningen även tittar på alternativet att ha en mer nordlig dragning av tunneln. Det verkar som hela processen skulle ha stannat upp. När det gäller helheten i skärgårdstrafiken och ett helt nytt kortruttssystem, som vi hörde tidigare här idag, så tror jag att Föglö måste vara en knutpunkt för majoriteten av trafiken för att uppnå de kostnadsbesparingar som vi behöver uppnå på lång sikt för att ha råd med en god service och få en ökad befolkning till skärgården.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack herr talman! Ja, ltl Nordberg, det har varit aktuellt många, många år att bygga ut från Långholm, men då med färjtrafik. Tanken, med en tunnel därifrån till Svinö holmarna, har jag inte riktigt tänkt på förut. Det kan vara värt att utreda. Huvudsaken i allt det här är att vi gör någonting för att få bort budgetslitaget som annars hela tiden finns. Den här idén kan mycket väl vara värd att titta på.
Ltl Mika Nordberg, replik
Talman! Jag gläder mig att även sakkunnige, Föglös representant i lagtinget, Torsten Sundblom, omfattar ev. en tanke att åtminstone titta på det nordliga alternativet. Faktum är att responsen från allmänheten inte nödvändigtvis är mindre utan snarare bättre angående en mer nordligare dragning. Vi får bara hoppas att de tittar på det här.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Debatten kunde ha slutat i går men eftersom den fortsätter så är det många som känner sig manade att tala, inklusive jag själv. Surdegen har jäst och nu ska den levereras, kan man säga.
Några av de viktigaste punkterna, som jag ser det, är att lagtinget verkar omfatta den budget som landskapsregeringen lägger fram. Det tycker jag i sig är ganska bra för hela samhällsutvecklingen. Därför att det är en budget som är framkrystad efter tuffa manglingar och förhandlingar. Det är 30 procents minskning av inkomsterna och en besparing på 11 procent. Det är inget drömläge men å andra sidan är det här en budget som lägger grunden för framtiden, det är det viktigaste.
Jag själv, med både erfarenhet av kris och av budgetering, ser den här nedskärningen på 11 procent som en prestation. Den prestationen kan mätas i varje knöl och gnäll som kommer från olika håll. Det finns inget samlat alternativ i den här budgetprocessen annat än att vi ska låna. Jag tänkte ta upp varför man skulle låna och varför man inte skulle låna.
Ett par saker först när det gäller tunneln. Det är bra att det kommer fram olika alternativ i det här skedet. Det alternativ, som presenterades här, har diskuterats och beaktats, men där har man inte gjort de detaljerade kostandsberäkningarna. Man har egentligen inte heller gjort en helhetsberäkning för det gängse tunnelalternativet. De kalkyler, som jag själv utgår ifrån, är att man möjligen kunde spara 2 miljoner per år i drift för tunneln. Det är en väsentlig inbesparing. Det handlar om budgetslitage. Investeringen som sådan är en sak, sparar man in 2 miljoner per år i drift på skärgårdstrafiken så då finns det 2 miljoner att disponera för alla regioner, inte enbart för skärgårdstrafiken.
Jag har funderat och lekt med tanken om det blir en sådan situation att det ena alternativet låser det andra, man kunde hänvisa till golfsatsningar och liknande, så ska budet till skärgårdskommunerna vara; om inte de accepterar tunneln och en inbesparing på 2 miljoner från de själva leverera andra inbesparingar. Det är naturligtvis att sätta saker på sin spets för vi har norra skärgården och södra skärgården där man ser olika på det här.
En tunnel skulle möjliggöra en huvudlinje från Hastersboda, eller möjligen norr om Hastersboda, över Kumlinge och Brändö till fastlandet med matningstrafik in till huvudlinjen. Den matningstrafiken kunde också kombineras med kombikatamaraner och andra snabbgående färjor.
En annan konkret sak är golf på Stornäset. Jag har sagt lite grann om det här tidigare. Jag ville påpeka att jag inte pratar för liberalerna utan för egen del. Jag har erfarenhet från banan i Kastelholm och sedan har jag också erfarenhet både som tjänsteman och som politiker för fyra, fem, sex, sju olika banor. Alla de här banorna har fallit på olika partipolitiska eller regionala särintressen.
När det gäller Ämnes borde man tänka på att det finns alla förutsättningar för den som vill satsa på en bana i Ämnes, om man kan få disposition över marken. Landskapsregeringen och lagtingets principer är klara, 30 procent i investeringsstöd. Lönar det sig är det säkert någon som är intresserad, lönar det sig inte så blir det inte av.
Samma sak är det med Stornäset, där tycker jag att landskapsregeringen, som äger marken, ska göra bedömningen på egen hand och enligt tjänstemannakunskap och kompetens. Kan man förena miljö- och naturintressen, som är synnerligen värdefulla i det här fallet, med affärsintressen och golf när det gäller en utvidgning från befintlig bana söderut, så lägger landskapsregeringen fram det budet. Kan man inte göra det så ska det vara ett klart besked att det finns restriktionerna här. Förvaltnings-, utrednings- och beredningsmässigt tycker jag saken borde vara ganska klar.
Jag är förvånad över att Ålands golfklubb är villig att ta på sig ett sådant ekonomiskt ansvar att bygga en golfbana i närheten av den befintliga banan. Vad den bedömningen grundar sig på har jag inte någon aning om.
Jag önskar lycka till och gratulerar till att golfklubben tar sådana ekonomiska åtaganden, om det här går att möjliggöra.
Herr talman! Det här med lån, situationen i Finland är att den globala marknadens upphämtning kommer att vara långsam. Vi kan vara beredda på att 2012 har ett underskott som kräver åtgärder, det är inte omöjligt. Det är frågan om vi få ner budgeten i den nivå som vi vill och också är lämplig. Och det är frågan om hur stor klumpsumman är. Det som är det viktiga med lån, i det här läget när vi har en budgetvolym som är för stor och samtidigt har minskande intäkter, är att man säger att vi löser problemen genom att backa upp dem med lån, för att en del enheter ute i samhället är missnöjda. Det är företagarföreningen, handelskammaren, Medis, skärgårdssamarbetet, radion, hela förvaltningen, hälso- och sjukvården och polisen som är missnöjda och alla säger att vi kan ju låna. Där sitter vi ganska snabbt i en sådan situation att lånen är för driften, det är för varje år och inte bara en engångsföreteelse. Då måste man vända på politiken. Där vi kan investera och få ner kostnaderna, få bättre förvaltning och effektivitet, där kan vi säga att vi använder medel. Om vi i framtiden blir tvungen att låna är också beroende på vad vi själva gör.
För det första, att få ner budgeten till en klumpsummevolym och skattegottgörelsevolym på ca 220-230 miljoner då har vi en anpassning till den finansiella situation vi har.
Det andra är, och det kommer jag att arbeta för den närmaste tiden, att vi borde få en höjning av avräkningsprocenten 0,45 och vi borde göra ett försök att koppla klumpsumman till utgifterna i stället för inkomsterna. Då skulle vi finansiellt mycket lättare klara av den här femårsperioden framöver. Vi jämnar ut klumpsumman över tiden väsentligt.
Det här har jag också fört fram. Finansutskottets ordförande skrev en insändare och avfärdade det här. Det kommer han att få göra flera gånger tills jag eventuellt ger upp. Det här är finansiellt sunt. När man en gång band upp vår klumpsumma till intäkterna var budgetsituationen i Finland en helt annan. Man gjorde av med pengar till den del det kom in pengar, ungefär som Åland har gjort på 90-talet. Efter det har man satt välfärdsnormer och sagt vilken välfärd, utbildning och vilken tilldelning av socialförsäkringssystemet man ska ha. När intäkterna inte räcker till så lånar man. När intäkterna blir större så lägger man undan, såsom man t.ex. gör i Sverige med överskottsmål. Våra överskottsmål på 1 eller 2 procent rör sig om 10-20 miljoner. Det stämmer ganska väl med de funderingar som vi har gjort.
Fru talman! Jag skulle vilja nämna några saker som blir viktiga under den kommande finansiella perioden.
Det gäller för det första den kommunala kopplingen mellan staten, landskapet och kommunerna. Vi måste se på kommunstrukturen. Man gör en s.k. Benchmarking, vilket är ett etablerat svenskt ord, en jämförelseanalys och ser på utgifterna per capita för utbildningen, socialväsendet, äldreomsorgen och de tekniska insatserna. Det skiljer sig oerhört mycket från kommun till kommun. Det kan finnas bakomliggande orsaker till det. Det viktiga är att man ser att en del kommuner sköter det på ett billigare och kanske också mera effektivt sätt än andra. Det finns alltså ett handlingsutrymme i den kommunala strukturen som är väsentlig. Jag anser att landskapet har en skyldighet för kommunernas ekonomi lika mycket som för landskapets ekonomi. Medborgarna tillhör båda sektorer.
Den andra punkten är organisationsförändringar i de kärnområden som landskapet har. För det första, gymnasieutbildningen är på väg att bli billigare och den är på väg att bli mera kontrollerad och styrd. Själv är jag inte övertygad om att just två dels modellen är den rätta, men det är i alla fall den som lagtinget står bakom. Det viktiga är att studieförberedande studier och yrkesstudier skiljs åt. Sedan får man se hur man anpassar det här, särskilt med sjöfartsutbildningen som jag vill att särskilt ska profileras. Det är en sak som man får jobba vidare med.
Det andra är hälso- och sjukvårdens organisation, på alla nivåer, och kopplingen till socialväsendet. Hemvården, äldrevården, hemsjukvården allt i kommunerna kopplat till ÅHS. Där finns det organisationsförändringar som både kan förbättra effektiviteten och göra det kostnadseffektivt.
En parentes, när det gäller Övergårds, jag har sagt det 3-4 gånger tidigare. Jag tycker att det är ohemult och inhumant att föra ut de som får vård i debatten och säga att de är hotade för att organisationen ÅHS tar sitt vård- och organisationsansvar och sköter det här på ett bra sätt. Det här har blivit ett politiskt slagträ som tyvärr inte är en enstaka företeelse. Jag tycker att man kan förlita sig på den kompetens, som finns inom vården, att man sköter det här. Jag har också försäkrat mig om, på olika sätt, att så verkar vara fallet. Det finns kompetens inom vården, som det här samlade lagtinget inte ens kan drömma om, när det gäller att jämföra.
Det finansiella systemet, som jag redan nämnde, gäller också en egen beskattning. I vilken utsträckning som man dels har möjlighet att gå fram, men också vill gå fram. Liberalerna är åtminstone eniga till den delen att man borde ha en ramlagsmodell när det gäller den direkta beskattningen. Där finns systemen färdiga med skattegräns som en administrativ enhet där man kan klarera mervärdesskatten.
En sak som nämndes här, som hör till näringspolitiken, är jordförvärvsrätten. Liberalerna har gått in för att vi skulle lätta på näringsrätten till den delen när det gäller styrelserepresentation. Ett bolag borde få bestämma sin egen styrelse. Som en parentes igen, jag hoppas att radiobolaget gör när det gäller styrelsen och verksamheten, med en anledning av det som har hänt de senaste dagarna.
Man skulle lösa det genom att tillåta kommunerna att ta initiativ till planering t.ex. för 5 procent av marken inklusive stränder. Den planeringen skulle följa vissa regler, som landskapet godkänner, att man hade en sorts kontroll. I den lagen skulle planeringskapitlet ge de här möjligheterna att planera för tomter som man säljer till privata eller till bolag. Det är inte något komplicerat juridiskt arbete. Det är frågan om ett politiskt beslut.
Liberalerna utarbetade en gång ett kapitel till byggnadslagen, 2002 tror jag det var, som lades åt sidan.
Talman! Den här debatten har gått på rundgång i flera omgångar. Jag har själv bidragit till det. Jag skulle vilja säga att den mest väsentliga saken för de närmaste åren är att ha kontroll på finanserna så att vi vet vad vi gör.
Man ska också notera att den låga skattegottgörelsen på 3,1 miljoner inte är något mysterium. Det är en helt naturlig följd av finansåret 2008, som var det sämsta börsåret i historien. Hela finansmarknaden rasade från Lehman Brothers, t.o.m. ltl Sundback vet nu vad det handlar om, och börserna gick ner med cirka 50 procent. Om då den åländska ekonomin går ner när det gäller kapitalsidan och bolagssidan med 30 procent och den finska ekonomin går ner något mindre, så är det förklaringen till skattegottgörelsen.
Vår ekonomi är annorlunda på det sättet att den är väldigt kapitalstark. Bolagsskatten och kapitalskatten har en stor andel jämfört med vad de har i Finland. Det betyder att den globala krisen slår igenom på den delen. Den slår igenom mera på rika ålänningar än på de fattiga. Det är väl också en sorts fördelningsmekanism.
Vi ska vara beredda på, de närmaste åren, att vår klumpsumma är kopplad till Finlands inkomster och därmed under press. Också skattegottgörelsen är beroende av hur våra bolag planerar. Om Viking Line beställer många nya fartyg är det jättebra för ålänningarnas framtid. Men det kommer också att dra ner på vår finansiella avräkning. Det är ett argument för att se över hela beskattningen. Jag hoppas att det blir en del av det kommande finansårets diskussioner. Det finns mycket att göra men jag vill för min del säga att finanspolitiken i landskapet är på rätt väg. Den har också fått en ganska bra uppbackning i lagtinget, inte bara av regeringspartierna utan också av andra. Medan kanske socialdemokraterna för en annan politik med lån och bevarande anslag. Man kunde kalla det för "låntagarpartiets slentriandemokraterna", som en avslutning på debatten.
Ltl Roger Jansson, replik
Fru talman! Med en egen suck och säkert en suck från alla närvarande måste jag ändå något komplettera och kanske delvis även korrigera det här anförandet om flitpengen och dess ursprung.
Den åländska samfundsskatten, som är en klar mindre del i hela det här komplexet, gick ner till 54 procent från 2007 till 2008. Medan den stora delen som består av löneskatterna plus kapitalskatterna, sammanslagna till en helhet, gick ned med 5 procent, de hör alltså inte ihop med den föregående delen. Det betydde förhållandevis mycket eftersom det var den stora delen. Förklaringarna till varför, kan man delvis finna i utflaggning men det måste vara ytterst lite med tanke på att lönerna i medeltal steg det året med 6,5 procent ungefär. Det är där som de stora frågetecknen finns om vad som hände.
Ltl Olof Erland, replik
Fru talman! Jag kan sammanfatta många debatter med en stor suck som replik till Roger Jansson.
När det gäller det här; samfundsskatten är baserad på den vinst man har. Vinsten beror på hur man planerar sina avskrivningar och utdelningar. Senaste gång när ltl Jansson tyckte att det här var så mystiskt sade jag att man kan gå igenom boksluten steg för steg. Jag har nöjt mig med att se på det övergripande och titta på de större bolagen. Förklaringen är den; för det första, kapitalskatten, i allmänhet, är beroende av dividender och överlåtelsevinster. När börsen går ner så går allting ner. När börsen går ner så tänker bolagen efter. Här måste de vara försiktiga och inte dela ut någonting, de gör maximala avskrivningar och de investerar o.s.v.
Ltl Roger Jansson, replik
Fru talman! Det här resonemanget kommer inte riktigt att hålla ihop från ltl Olof Erlands sida. Kapitalskatterna för 2008 baserar sig på företagsresultat för 2007. Utdelningen sker ett år senare. Nedgången i de åländska företagsvinsterna 2008 syntes i samfundsskatteredovisningen för 2010, medan kapitalskatteeffekterna av de minskade vinsterna kommer att ses i kapitalskatten för 2009 och därmed gottgörelsen för 2011.
Ltl Olof Erland, replik
Fru talman! Suck, suck igen. När det gäller skatterna finns det en tidsdimension där man har ett skatteår som beräknas. Sedan har man redovisningen, bokslutet kanske görs i mars, april, därefter kommer skattebeslut och skatterättelse o.s.v. Tar man år 2008 är det ju ett faktum, siffrorna visar det, att kapitalskatten går ner, samfundsskatten går ner och förvärvsinkomstskatten förhåller sig någorlunda på nivå. Det här är liksom en förklaring till att bolagen har gjort åtgärder, skatteplanering och att dividender och överföringsvinster är låga just för detta skatteår. Jag förstår inte varför ltl Roger Jansson för det första suckar så mycket och för det andra argumenterar så oregerligt egentligen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Ltl Olof Erland nämnde jordförvärvstillstånd och att det är lätt att förändra lagstiftningen och systemet. Det håller jag med om. Problemet är att den parlamentariska kommittén, i april detta år, kom till en överenskommelse om hur man skulle förändra det här. Men ännu har vi inte sett något förslag. Tiden går, en lagstiftning tar sin tid. Man ska komma överens i partierna. Sedan ska det behandlas vidare. Jag ser nästan ett år framför mig innan det här paketet är klart. Det går lite för långsamt. Vi har många ansökningar inne, det är en stor oro och det skrivs i tidningarna. Vi måste få det här på plats speciellt med tanke på att vi är hyfsat överens om hur vi vill ha det. Det är inte så svårt, precis som ltl Olof Erland säger.
Ltl Olof Erland, replik
Fru talman! Vi var ju nästan överens 2001-2002. Vi gjorde en kompromiss i landskapsregeringen om ltl Karlsson kommer ihåg. Det fanns ett kapitel som heter landskapsplanering. Jag håller med om att det nu är en politisk fråga, men den är inte lätt. Det finns ett medialt tryck och det finns ett tryck från olika bolagsintressenter att luckra upp jordförvärvsrätten. Det finns den sidan där man vill ha det ganska fritt. Då är vi inne på det, som många har insett, att gör man det fritt så här mycket så då gör man också resten mer eller mindre fritt. Därför har åtminstone vi diskuterat planering och att det ska vara ett visst kontrollerat regelverk runt det här. Det är en politisk möjlighet att komma fram där, tycker jag. Det nämns nu och då, men jag vet att landskapsregeringen håller på och bryr sina hjärnor med det här.
Lagtinget kunde ge tydliga direktiv. Parlamentariska kommittén kan också agera.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Vi måste i alla fall följa vad 1 § säger och innehåller i jordförvärvslagen. Den kan vi inte undgå. Det är ju en självstyrelselag och en grundlag som bara kan förändras med två tredjedelars majoritet. Det måste ju vara grunden till det. Jag är övertygad om att det går att hantera det ganska hyfsat lätt. Arbetet måste sättas igång. Vi måste få ihop åsikterna. Jag är övertygad om att man kommer att komma till resultat att kunna behålla jorden i åländska händer med vissa undantag inom planerade områden. Återigen, jag har en känsla av att vi är hyfsat överens här i salen, men arbete måste göras.
Ltl Olof Erland, replik
Fru talman! Ska jag tolka det som att vi är hyfsat överens om att vi ska införa en planeringsmekanism i jordförvärvslagen, som utgår ifrån att kommunerna kan ta initiativ och planera områden där man ansöker till landskapsregeringen om att vissa villkor och vissa omständigheter gör att landskapsregeringen kan godkänna det. Om vi är hyfsat överens om detta så kanske vi kan gå hem och fira jul nu, nöjda och glada.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Barbro Sundback
Tack fru talman! Det börjar bli dags att knyta ihop säcken. För socialdemokraternas del önskar jag göra en liten sammanfattning av debatten och budgetdiskussionerna. Jag är ganska nöjd med diskussionerna. Det känns lite som att vi skulle dra det tröga lagtinget hela tiden med oss i takt med tidens krav.
År 2008 våren sade jag att lagtinget borde vinstvarna om att det inte kommer att gå bra men skatteintäkterna. Det var förnekelsens år, det kommer vi alla ihåg.
Årsskiftet 2008-2009 ville vi att regeringen skulle komma med stimulansåtgärder. Då var vi ute för tidigt, det var fel tid, fel plats och allting var fel då också.
Sedan kom budgeten småningom där det skulle finnas både stimulansåtgärder och strukturförändringar.
Det förlorade året börjar nu ta slut och vi ska se vad som händer i nästa år. I den här budgetdebatten hade jag som en personlig ambition att få in diskussionerna om lån. Efter ltl Olof Erlands inlägg här så finns också den saken på lagtingets bord. Samtidigt tycker jag att ltl Olof Erland ganska respektlöst behandlade den här frågan och speciellt socialdemokraternas syn på frågan. Vi har uttryckligen sagt, och det finns att läsa i den motion som vi har lämnat in, att lån ska tas upp för enstaka investeringar. Investeringar görs i stimulans syfte under en lågkonjunktur för att man ska kunna ha den här infrastrukturen tillgänglig när konjunkturen igen vänder. Vi har aldrig talat om att verksamheter skulle driftfinansieras med lån. Tvärtom, vi har sagt att om vi tar lån nu eller nästa år, kanske lagtinget är moget att diskutera det då, så är det just för att förhindra att vi i framtiden ev. tvingas ta lån för driften. På den punkten är vi överens t.o.m. med ltl Olof Erland, blott han respekterar det vi säger och inte förvränger det. På de här punkterna har vi kommit ganska långt i diskussionen. Det ska nu bli spännande att se vad för sorts resonemang som kommer i de följande tilläggsbudgeterna.
Fru talman! Vi har inte tyckt att den här budgetprocessen har lyckats gentemot dem som är berörda. Den senaste konflikten är redaktörernas protesterare mot budgetens förslag om att upphovsrättskostnaderna ska bakas in i deras drift och att de ska finansieras med licenser. De säger, åtminstone i tidningen, att de trodde att de var överens med ansvariga ministern Eriksson om sin budget. Men det blev inte alls som de hade de trott. Det är igen en organisation, en myndighet som känner att dialogen inte har fungerat. Den här frustrationen har vi mött inom många organisationer.
Om den här spar- och strukturomvandlingspolitiken ska fungera så tror jag att man måste följa två principer. Man måste involvera dem som är berörda, man måste komma överens och inte bara sitta och lyssna och sedan gå bort från mötet och göra någonting annat. Det skapar misstro, besvikelse och framförallt skapar det inte någon större vilja att samarbeta. Det måste göras i samarbete med dem som är berörda.
Det andra är, jag upprepar det som oppositionspartierna sade redan 2008, att vi är villiga att diskutera breda överenskommelser om budgetarbetet för 2010. Då ska det inte heller vara, såsom vi har varit med om, att vi har suttit och diskuterat i ett rum, vi har kommit med våra förslag och sedan har regeringen gått därifrån, vi har alla varit så glada och vänliga och sedan har ingenting av det vi har sagt blivit beaktat. Den politiken uttrycker mera makt än vilja till samarbete och överenskommelser.
I en krissituation är det avgörande att dem som faktiskt är berörda är med och tar beslut och ansvar.
Fru talman! Om jag ska säga någonting om framtiden så tror vi att landskapets ekonomi kommer att vara ganska bra igen 2012-2013. Det ligger flera år framöver av tungt arbete. Vi har haft tre mål inför den här budgeten.
Det första är att inte spara på gamla och sjuka. Det tror jag att alla förstår efter den här budgetbehandlingen att vi inte tycker att man ska göra.
För det andra, vad är strukturella förändringar? Det är många som inte riktigt vet vad vi menar. Därför ska jag räkna upp vad det innebär. Som vi ser det innebär det en modernisering av organisationer, verksamheter och infrastrukturen så att de anpassas till tidens krav och behov.
Man kan inte mera skjuta en kommunreform ifrån sig. Vi har ett otal samarbetsorgan som är ineffektiva och dyra. Det går inte mera. Det är den allra viktigaste strukturella reformer. Det duger inte mera att skjuta ifrån sig och säga att det måste komma underifrån. Ska man ha ansvar också för den välfärd som produceras i kommunerna så måste man också ställa krav på kommunerna att produktionen blir mer effektiv. Och produktionen blir inte mer effektiv i de här små kommunerna. Dagligen kommer det rapporter om att det ena kommunens budget efter den andra kommunens budget är underbudgeterad för år 2010. Det innebär att de kommunala välfärdstjänsterna blir sämre och för vilken grupp? Ja, för de äldre, för det handlar om fördelningspolitik.
I dagens tidning kan man läsa om Sund; minus 33 000 euro. Vad är det man ska spara på? Ja, det är på de äldre.
Det förslag, som finansutskottets ordförande hade om en procent överskottsmål, det är det inte är någon dum sak med tanke på den demografiska förändringen.
Att bedriva konjunkturpolitik och en ansvarsfull välfärdspolitik under dåliga är att garantera de svagaste grupperna den trygghet och säkerhet de behöver. Det tycker jag inte att man, med den här budgeten, lyckas med.
Andra strukturförändringar som socialdemokraterna har drivit starkt är gymnasieutbildningen. Men det går ju trögt, vi förlorar år efter år i det här arbetet, när man inte kan fatta beslut.
Den tredje viktiga saken är Gullåsen och hälso- och sjukvården för de äldre gentemot kommunerna och strukturen inom ÅHS. Det här med hemsjukvård och hemvård är nog inte den frågan man ska koncentrera allt på nu. Vi måste ha en äldreomsorgsstruktur som fungerar så att flödena inte stoppas upp hela tiden. Trots det tror jag inte tyvärr, som ltl Roger Jansson, att det räcker med 60 platser på Gullåsen.
Utvecklingen vad var gäller de äldre är nästan ogripbar. Det fanns en statistik här som visar att inom en tjugoårsperiod kommer över 30 procent i vissa kommuner att vara pensionärer. De blir bara äldre, hälso- och sjukvården blir bara mer effektiv, vi lever längre och vi blir sjukare ju äldre vi blir. Det krävs nog kanske en utredning till, eller två. Men inte hur vi ska organisera verksamheten, utan behoven.
Jag vill ännu nämna strukturomvandlingar, nämligen landskapets näringsavdelning. Det är jordbrukssektorns totala dominans över alla andra branscher. Det är klart att jordbrukarna ska ha den service de behöver, men det är inte där som de framtida jobben ligger i någon högre grad. Det finns också andra näringar som behöver stöd.
Som sista punkt skulle jag vilja nämna landskapets egen förvaltning. Det sker en motrörelse nu som jag är orolig för. Det verkar som om den här regeringen vill styra centralt, långt ner förvaltningen. Vi hade en period där vi istället försökte skapa autonoma enheter, som AMS, högskolan och gymnasieskolan o.s.v. Dessa skulle fungera ganska självständigt. De skulle vara styrda av resultatansvar, budgetbeslut, lagar och sådana saker. Men nu sker det en motsatt rörelse och det kan bli dyrt. Man måste vara långsiktig i de här frågorna.
Vi sparar inte på gamla och sjuka, vi vill se strukturella förändringar och när det gäller den offentliga sektorn så sades det länge i debatten att nu ska vi bestämma vad det offentliga ska syssla med och vad det ska privata syssla med. Jag har inte riktigt sett några1 sådana förslag. Tvärtom, mera ska in under det offentliga. Det ser man när det gäller företagsrådgivningen. Säkerhetscentrum som vi med alla händer och tänder försökte privatisera och hade hunnit långt, det har den här regeringen tagit tillbaka. Nu ska det in under det offentligas varma men ofta förkvävande tak.
Var finns privatiseringsförslagen? Ja, inom någon färjförbindelse. Där, bästa vänner, kan jag säga att jag inte tror en minut på de förslagen om privatisering av färjetrafiken. Jag tycker inte att det är en bra idé. Det är infrastruktur för skärgårdsborna som man måste ha ett långtgående politiskt ansvar för, om man vill att skärgården ska överleva. Det som sker nu är mycket allvarligt. Folk flyttar från skärgården, särskilt barnfamiljer. Det beror på många saker. Men att tala om att man ska privatisera färjetrafiken kommer inte att göra att skärgårdsborna känner sig tryggare.
Allt det här med konkurrensutsättning tror jag inte riktigt heller på. Det finns utredningar från andra länder som visar att man visst kan driftprivatisera men det betyder ofta att man på något vis sänker eller förändrar villkoren och lönevillkoren eller att man försummar underhållet av anläggningar eller fartyg. Några andra utrymmen för vinst och avkastning finns det inte. Där vet jag att vi är ensamma och det accepterar vi. Men jag ville ha göra det klart för den som orkar lyssna att det där tror åtminstone inte jag på. Jag tror dessutom att det regionalpolitiskt är en farlig väg.
Det här är socialdemokraternas syn, om offentlig sektor ska sköta sitt, så gör man det fullt ut utgående från medborgarnas behov. Om man inte ska sköta det, då ska det privatiseras. Det ska bort och ut härifrån huset och skötas av andra. Alla blandformer tenderar att bli dyra och dåliga för de kan inte styras politiskt när man har avhända sig det ansvaret.
Till sist, fru talman, socialdemokraterna har mycket tydligt sagt vad vi inte gillar och gillar i den här budgeten. När man ska fördela kakan så sysslar man med någonting som kallas för fördelningspolitik. En del grupper gynnas och andra missgynnas. Man får sedan tycka att det är obehagligt eller inte, att det nämns vid sitt rätta namn. Men vi vill tala om att vi inte tycker att det här är en rättvis budgetering. Vi anser att de landskapsanställda får ta ett alldeles för stort ekonomiskt ansvar. De är inte de som har åsamkat den här situationen. De har inte bett på sina bara knän att få bli anställda. Vi har anställt dem för att vi anser att de behövs och att de gör ett viktigt arbete.
Man föreslår permitteringar och tycker att det är så solidariskt. Ja, en avdelningschef kan säkert vara utan två veckors lön. Det klarar nog den familjen. Men hur går det för städerskan? Hur går det för den ensamförsörjande kanslisten? Hur går det bästa vänner? Det är tungt.
Jag tror inte att regeringen har diskuterat de fördelningspolitiska effekterna av permitteringshotet. Jag önskar av högre makter, faktiskt, att ni besinnar er och inte genomför det förslaget. Ni kommer att skada era anställda.
Fru talman! Angående kommunerna, man kan inte komma till något annat än att om kommunernas ekonomi försämras, så försämras möjligheterna för kommunerna att erbjuda välfärdstjänster. Det försämrar de äldres trygghet. Hela diskussionen om Övergårds har vi varit igenom flera gånger. Det hör till våra löften till våra partikamrater att detta ska vi slå vakt om. Sedan får det finnas vilka argument och vilka experter som helst men det kan inte på något sätt förbättra situationen om man tar bort den här avdelningen, vare sig för de äldre, deras anhöriga eller för de anställda.
Fru talman! Sedan är det faktiskt så, det får vara hur obehagligt det vill, men det är en grupp som inte alls berörs av några nedskärningar. Vilken grupp kan det vara? Ja, bästa vänner, det är jordbrukarna. De får t.o.m. mera pengar via den här budgeten, 1,6 miljoner till. De måste numera visserligen betala en liten avgift för sin avbytarservice, men det är en bråkdel av det som man får istället. Rådgivningsverksamheten berörs inte för den här sektorn men för alla andra. Nog är det skillnad på grupperna. Fördelningspolitiken visar ganska tydligt, om man vill läsa den här budgeten, vilka politiska prioriteringar majoriteten har. Så ska det vara.
Vi socialdemokraterna sväljer inte det här, vi kommer att fortsätta vår politik och kämpa för jämlikhet och rättvisa. Vi hoppas naturligtvis att det ska nå fram till väljarna. Just nu råder det nog ett ganska stort missnöje med den förda politiken. Det är inte lätt. Därför tror jag att vi behöver få samförståndslösningar i framtiden. Tack, fru talman.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack fru talman! Det var ett långt anförande. Jag reagerade i början när ltl Barbro Sundback säger att det är hon och socialdemokraterna som är kyrkstötar och väckarklockor när det gäller att uppfatta hur ekonomin kommer att utvecklas. Det är nog inte alls på det sättet. Om vi går tillbaka ett år, då kom det ett betänkande från finansutskottet där det var mycket kraftiga skrivningar om vad som kommer att hända. Det var vi alla överens om. Det var ett gemensamt betänkande som vi tog tillsammans. Jag ville bara säga att i det här fallet var det nog inte enbart socialdemokraterna som påtalade det. Jag tycker att alla kan ta till sig den skrivningen som vi gjorde då. Vi hade en helt enig budget.
Ltl Barbro Sundback, replik
Jag redovisade för hur vi har jobbat de här åren. Jag tycker att jag har skäl att göra det av olika anledningar. Jag menar nog att vi har varit ute och vinstvarnat i god tid. Att det sedan blev ett enigt betänkande och att det sedan nu också blev ett betänkande som är mycket bra, som innehåller en hel del av de synpunkter vi har haft och invändningar och påståenden, det är vi ännu gladare för. Jag ser egentligen inte att det här är någonting som vi behöver diskutera så hemskt mycket mera.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack fru talman! Ja, det måste vi göra. För jag säger inte att socialdemokraterna inte har vinstvarnat. Men ni var inte ensamma om att göra det. Vi andra hade också den uppfattningen. Då tycker jag inte att man ska utmåla sig själv i den dagen.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Om vi drar oss till minnes om vad som hände 2008; då förklarade näringsministern att det här kommer knappast att drabba Åland för vi har ingen exportindustri. De här brukar komma till Åland med en viss fördröjning, det stämmer i och för sig. Men vad vi ville redan då, var att klargöra att den här nedgången kommer och ingen vet hur allvarlig den blir. Gudskelov har den inte blivit så allvarlig. Vi har varit ute i god tid i den här frågan, det är jag helt bestämd om.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson, replik
Fru talman! Jag, som har varit med och vinstvarnat sedan 1979 i vår politik med olika intensitet, har naturligtvis välkomnat socialdemokraterna på senare år också till den här skaran.
Den här sammanfattningen av diskussionen var så bra. Jag tackar för den. Vi behöver inte gå upp och göra en sådan sammanfattning. Särskilt när det gäller kraven på beslutskraft, klokskap och ledarskap i den ekonomiska politiken är vi absolut överens.
Sedan var vi inte överens om skärgårdstrafikens privatisering, men det känner alla till.
Några ord om geriatriska, med mera, sjukhuset som Gullåsen bör bli. Problemet är inte så mycket antalet geriatriska patienter. Det är beräknat till ungefär 20-30. Sjuka dementa patienter är beräknade till ungefär 10-20. Den stora delen i det här geriatriska sjukhuset, som långtifrån bara är geriatrik, är rehabiliteringsbiten. Där måste man bestämma sig för var man lägger ribban för vår verksamhet. För väldigt mycket av det där kan köpas, inte allt men väldigt mycket.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack fru talman! Det är en viktig synpunkt och en dimension på det hela i vilken mån vi i framtiden ska köpa special sjukvårdsbehandlingar. Det har varit länge tal om att det skulle skapas någon slags privat högt avancerat tjänsteproduktionsbolag. Men det syns inte till. Det skulle vara intressant att veta vad som har hänt med det?
Ltl Roger Jansson, replik
Fru talman! Det finns idag redan en betydande privat marknad på rehabiliteringen. Det är huvudsakligen ett enmans företag. Ett få mans företag håller för tillfället att bygga ett sjukhus, utanför stadsgränsen i Jomala, som kommer att innehålla mycket rehabilitering.
Arbetsfördelningen mellan offentlig och privat sektor inom den stora rehabilitering, som i och för sig är habiliteringsbiten, så är det väldigt viktigt att man kommer överens om en gränsdragning. Det har att göra med diskussionen om Gullåsen. Hur stor verksamhet ska man ha i det huset när det gäller rehabiliteringen och särskilt möjligheterna till övernattningar i det sammanhanget? Ska det vara 30-40, som man säger idag i den här planeringen som pågår, eller klarar man sig med lite mindre när det gäller antalet bäddplatser?
Ltl Barbro Sundback, replik
Jag har inte något särskilt att tillägga i den här diskussionen. Jag är övertygad om att den kommer att komma hit förr eller senare. Det är nog viktigt att förbereda sig på den.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik
Tack fru talman! Jag tycker det är glädjande att socialdemokraterna är tillbaka på vänsterfalangen igen. Jag var lite orolig här ett tag, jag tyckte att ni var ganska långt högerut. Men nu är ni tillbaka. Nu står ni på barrikaderna och förvarar alla de svaga och alla stackars människor som ingen annan försvarar. Det är klassisk retorik. Men tyvärr ltl Barbro Sundback så är det alldeles fel. Landskapsregeringen har försökt på alla upptänkliga vis ta till vara alla ålänningar intressen. Det som skiljer regeringspartierna från ltl Barbro Sundbacks socialdemokrater är att när det är kärvt och när det blåser då tar vi ansvar. Våra inkomster har minskat med nästan 30 procent på två år. Det är tufft och hårt men då tar vi ansvar.
Ltl Barbro Sundback, replik
Ledamot Veronica Thörnroos är skyldig att ta ansvar. Hon sitter i den positionen, annars måste hon avgå om hon inte tar ansvar. Det är därför hon är vald till regeringen. Det är regeringspartierna som för politiken. Det är sant att det är en allvarlig situation det här med 30 procents nedgång i intäkterna. Vi har hela tiden sagt att den här problematiken inte går att lösa under den här mandatperioden. Nu tycker vi att regeringen går alldeles för hårt åt människor och institutioner. Vi skulle vilja se en betydligt mjukare politik, framförallt om man vill vara framgångsrik. Man måste vara överens med dem som drabbas av det här.
Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik
Tack, fru talman! Jag skulle gärna se, åtminstone det parti jag representerar, att vi tillsammans kunde söka nya lösningar i ett brett samarbete. Att vi tillsammans kunde göra överenskommelser som skulle sträcka sig längre framåt än den här mandatperioden. Jag tror precis som ltl Sundback att det är nödvändigt. Men efter att ha tagit del av socialdemokraternas agerande under den här budgetdebatten så blir jag mer och mer tveksam om ni faktiskt har kurage och styrka. Vågar ni stå tillsammans med landskapsregeringen nu och ta ansvar, trots att ni inte sitter i regeringsställning?
Avslutningsvis vill jag säga att jag delar helt och hållet ltl Barbro Sundbacks synpunkt vad gäller blandreformer. Privatiseringen är inget självändamål för den här landskapsregeringen. Privatiseringen är ett sätt att försöka minska utgifterna inom offentlig sektor.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Vad gäller den sista frågan så har vi då en bra utgångspunkt för en diskussion. Vi ställer gärna upp för diskussioner. Då måste det nog bli överenskommelser som på något vis dokumenteras. Vi vill inte komma på några kaffebjudningar och tala om vad vi tycker, och sedan beaktas ingenting. Det måste göras på allvar och på jämlik grund. Då är jag säker på att det håller. Det skulle kunna gå ganska långt vad gäller budgetupplägget för 2010.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Fru talman! Än en gång måste ltl Sundback ta till smutskastningskampanj för att skapa motsättningar mellan jordbruk och övriga för att Socialdemokraterna ska växa. Det är helt uppenbart. Jag tycker att det är viktigt att landskapsregeringen kan vidbli de uppställda mål som socialdemokraterna och den tidigare landskapsregeringen var med och satte upp för jordbrukarna. Jordbrukarna behöver veta vilka verksamhetsförutsättningar de har under innevarande period. Verksamhetsförutsättningarna har inte förändrats och höjts av den här regeringen. Det är samma mål som man satte upp. Det är otroligt viktigt att vi har det här. Men varför ska man skapa motsättningar mellan jordbrukare och övriga?
Ltl Barbro Sundback, replik
Inte tror jag man behöver skapa motsättningar. Det är ju det som den här regeringen gör i.o.m att inte alla behandlas på lika grund. Så gott som alla andra får försämrade inkomster. De landskapsanställda ska bidra mycket, medan jordbrukssektorn dessutom får mera pengar för att just bibehålla den nivå som gällde innan den här lågkonjunkturen trädde till. Det är ganska tydligt hur fördelningspolitiken fungerar.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Fru talman! Vi har inte ändrat förutsättningarna. Men det skulle ha varit intressant om socialdemokraterna hade suttit vid makten, hade man då vidblivit sina uppställda eller hade man faktiskt gått in och ändrat dem under en pågående period så att man kanske helt hade raserat det jordbruk vi har? Risken är stor och helt uppenbar. Även nu i de inledande skedena av nästa omgång har jag tillgodosett mig kunskap om jordbrukspolitikens inriktning för att vi ska ha ett öppet landskap och bibehålla jordbruket.
Budgetramarna för EU är fastslagna ända fram till 2020. Men socialdemokraterna på Åland vill riva ner det här i en annan takt än övriga EU.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Det där var väl lite överdrivet. Vi har sagt att vi inte godkänner att göra ett utkomststöd åt jordbrukarna av miljöstödet på 1,6 miljoner. Det ursprungliga totalbeloppet 57 miljoner borde räcka 7 år för 600 personer och inte att man höjer det till närmare 59 miljoner, speciellt med tanke på de dåliga tiderna. Eftersom städerskan här i huset, kanslisten eller primärvårdaren på Gullåsen ska vara villiga att offra två veckor av sin lön. Alla ska vara solidariska, men det är inte så som det är upplagt.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Fredrik Karlström
Fru talman! Jag tänkte att jag skulle hålla ett anförande för att försöka slå rekordet med antalet repliker. Men jag väljer att inte göra det. Jag har en viktig punkt som jag inte riktigt fick fram i mitt förra anförande.
Vtm Gun-Mari Lindholm har redan aviserat att vi kommer att ta min reservation till omröstning på måndag.
Jag vill säga att finansutskottet har haft ett väldigt kreativt, intressant och inspirerande arbete. Jag måste också lyfta på hatten speciellt för ordförande. Jag brukar vanligtvis inte tacka när jag får ordet. Jag brukar inte heller, från den här talarstolen, tacka och lyfta upp vissa ledamöter extra. Jag ger ändå en eloge till ordförande Eliasson. Han hade inte lätt. Han hade två i oppositionen, en från höger och en från vänster, i finansutskottet. Han hade två ganska stora partier med många egna viljor inom sig i finansutskottet. Han hade även en landskapsregering som kanske inte heller tyckte likadant som partierna.
Jag tycker att han har gjort ett väldigt bra jobb i finansutskottet. Det var bara det jag ville lyfta på hatten för. Tack, herr talman.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Tack för de orden. Tack samtidigt till alla ledamöter som har varit med och fört den här debatten till ett lyckligt slut. Tack ska ni ha.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet?
Diskussionen förklaras härmed avslutad. Detaljbehandlingen vidtar vid plenum 21.12.2009.
För kännedom
7 Ändring av Ålands lagtings beslut om arvode för lagtingsledamot
Talmanskonferensens framställning (TMK 2/2009-2010)
Ärendet upptas till behandling vid plenum 21.12.2009.
8 Redogörelse enligt 32 § lagtingsordningen för tiden 1 november 2008-31 oktober 2009
Landskapsregeringens redogörelse (RS 1/2009-2010)
Ärendet upptas till behandling vid plenum 21.12.2009.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls idag kl.15.45. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl.15.45).