För kännedom
Ekologisk produktion LF 12/2011-2012
Utdrag ur protokollet
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 4/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2011-2012)
Enda behandling efter bordläggning
3 Inbesparingar i driften av m/s Skarven
Landskapsregeringens svar (S 1/2011-2012-s)
Ltl Mats Perämaas m.fl. spörsmål (S 1/2011-2012)
4 Extra anslag för kortruttsinvesteringar
Ltl Torsten Sundbloms m.fl. åtgärdsmotion (MOT 4/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 12/2011-2012)
6 Ökad valfrihet med servicesedlar inom vården och omsorgen
Ltl Gunnar Janssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 5/2011-2012)
Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 7/2011-2012)
8 Digital portal för upphandling
Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 6/2011-2012)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 28 ledamöter är närvarande.
Lagtingsledamoten Carita Nylund anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Beviljas.
Herr landshövding!
Värderade fru talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidents framställning om godkännande av avtalet om gemensam upphandling för att upphandla en aktionsövervakare och avtalet om gemensam upphandling för att upphandla gemensamma aktionsplatsformar.
Talmannen
Herr landshövding! Lagtinget kommer att behandla ärendena i vederbörlig ordning.
Bordläggning
1 Konsumentsäkerhet
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 4/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2011-2012)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 04.04.2012. Godkänt.
Remiss
2 Främjande av integration
Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2011-2012)
Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Minister Gun-Mari Lindholm
Talman! Bästa lagting och framförallt bästa åhörare, det är trevligt att se att många är intresserade av den här frågan.
Vi har nu på våra bord äntligen ett förslag till lagstiftning som reglerar integration. Lagen påbörjades under förra mandatperioden under ledning av dåvarande minister Roger Eriksson. Till stora delar är det detta som har legat som grund till den här lagframställningen. Vi har försökt förenkla den så att man skulle få lagen mera informativ. Det är fortfarande en blankettlag men i form av en fulltextlag. Det har vi valt för att man ska få den mer lättläst. Det är någon som ska läsa lagen, använda sig av den och intressera sig för den. Därför har vi försökt få lagen så informativ som möjligt.
Varför har man då valt en blankettlagstiftning? Ja, främst är det därför att många av de parallell- lagar, som har en direkt anknytning till integration t.ex. arbetslösersättning och utkomststöd med mera, går väldigt mycket hand i hand med den här lagstiftningen. De som ska arbeta i de olika verksamheterna upplever att det är bäst att de är på samma nivå. Det här kan jag förstå att många känner frustration över. Jag tycker också att det är viktigt att de som ska arbeta i den här verkligheten har möjlighet att också ha synpunkter på den. Vi kanske har en politisk agenda som vi tycker att är viktig men det ska också kunna tillämpas på ett vettigt sätt.
Det finns ett förslag som nu också i detaljmotiveringarna beskriver hur man överför det som beskrivs i den finska lagstiftningen så att man tillämpar lagen på den åländska arena. Det beskriver man under detaljmotiveringarna.
Vi har tyckt att det har varit viktigt att man beskriver och tydliggör ansvaret och uppgiftsfördelningen för det integrationsfrämjande arbetet mellan myndigheterna i landskapet.
Sedan vet jag det att har funnits en önskan från politiskt håll att man skulle säga något om hur det svenska språket på Åland ska genomsyra integrationsarbetet. Det beskrev många partier som en viktig fråga och en viktig ingrediens i den här lagstiftningen när vi senast möttes i olika dueller i senaste val.
En annan fråga har varit flyktingmottagningen. Vi vet att särskilt Mariehamn stad och socialnämnden i Mariehamn har anfört att man inte kommer att ta emot flyktingar så länge man inte har en integrationslagstiftning. Man har använt det här skälet som egentligen inte riktigt håller måttet, eftersom flyktingpolitiken inte är en åländsk behörighet. Oavsett hur vi beskriver det här så kan man ändå hantera det.
I det här förslaget har vi valt en annan väg än tidigare. Tidigare har NTM- centralen i Finland hanterat och administrerat de här frågorna och de har vänt sig till landskapsregeringen som i sin tur har talat med en kommun och i egentligen i alla fall har man talat med Mariehamns stad. Mariehamns stad har tagit an sig uppdraget och ansvaret att ta emot flyktingar. Mariehamns stad har då fått betalt från landskapsregeringen för det.
Nu föreslår vi, eftersom det är en finsk behörighet, att NMT-centralen diskuterar med kommunen på Åland, i likhet som man gör i hela Finland och att centralen betalar ut pengarna dit som de egentligen ska gå, till den kommun som är intresserad av att ta emot flyktingar.
Säg nu att det är Sottunga som har visat intresse då betalar man direkt från Finland till Sottunga eller till Mariehamn eller någon annan kommun. Detta reglerar vi genom en överenskommelseförordning och det sparar oss 180 000 euro. Det här har vi tagit på oss fastän vi inte har haft behörigheten. På det sättet har vi försökt korrigera upp det. Vi hoppas att också andra kommuner ska visa intresse av att ta emot flyktingar.
Det här är lagen om integration. Det finns parallelltexter med anledning av det här som man också ändrar. Det är lagen om utkomstskydd för arbetslösa, arbetsmarknadspolitisk verksamhet och utkomststöd.
Vad är det nu man reglerar i den här lagstiftningen? Man reglerar åtgärder för de personer som är berörda. Det är ju inte så att alla som flyttar hit till Åland berörs av den här lagstiftningen. Man berörs av lagstiftningen om man är arbetssökande eller om man från kommunerna har utkomststöd. Då ska man göra en form av åtgärdsplan. Den här lagstiftningen reglerar åtgärder, information, som jag återkommer till, rådgivning, kartläggning av personens situation och framtida möjligheter. Det är en form av integrationsplan som ettdera görs av AMS eller av kommunen beroende på om man är arbetssökande eller om man erhåller utkomststöd.
Även utbildning ska man kunna erbjuda enligt den reglering som lagen anger. Lagen anger kommunernas uppgifter, landskapsregeringens uppgifter och AMS:s uppgifter och samarbetet mellan alla dessa.
När det gäller informationen så hoppas jag att lagutskottet får information om informationsbroschyren och det materialet som vi håller på att ta fram. Broschyren är just nu på korrekturläsning. Vi kommer att översätta broschyren till sex utomnordiska språk, de mest talade på Åland för tillfället. I broschyren informerar man om olika myndigheter, myndigheternas placering på Åland, vilken roll de olika myndigheterna har och hur man får kontakt med myndigheterna. Den informationsfoldern är på gång.
Sedan håller vi också på med ett integrationsprogram, där mera landskapsregeringens målsättningar kommer fram och hur vi kommer att jobba rent konkret, utifrån lagen som nu föreslås här.
En ram till det programmet har tagits fram. Jag hoppas att jag kan få möjlighet att komma till utskottet och visa så att ni vet att vi har den här frågan väldigt levande inom landskapsregeringen.
Sedan när det gäller utbildningen och utbildningen i svenska så vet vi att språket är väldigt avgörande hur fort och på vilket sätt man inkluderas i samhället. Vi talar om det på sidan 12 i lagen, under punkten 3.3. Det sägs inte så mycket i det här, det är sant. För det regleras inte i den här lagframställningen utan det kommer i AMS-lagen som är på kommande, ligger i röret och jobbas med.
Rent konkret har vi trots det tagit mått och steg i frågan när det gäller att snabbt få en individuell och flexibel undervisning i svenska. Man kommer under nästa år att ordna specialutbildningar när det gäller olika yrkesinriktade utbildningar med särskilt fokus på undervisning i svenska. Den undervisningen och examen kommer att ta lite längre tid för var och en. Man kommer då också att baka in att man känner sig trygg i det svenska språket.
Det finns idag både privata aktörer men också sådana som arbetar inom våra egna verksamheter som är intresserade att erbjuda mera flexibla lösningar än de som vi har idag. Idag är man tvungen att sluta sitt arbete, som man kanske har lyckats få, för att sedan gå på SFI-utbildningen, där både möjlighet till praktik ute i det åländska samhället kombineras med att lära sig svenska. Vi skulle också vilja att man skulle kunna fortsätta på det arbetet som man har fått och samtidigt lära sig svenska.
Någon kanske tänker att det finns mediskurser som man kan gå. Men ni vet själva att det inte alltid är så lätt att jobba en hel arbetsdag och sedan sätta sig på skolbänken på kvällen när man har familj och mycket annat som ska skötas. Så där måste vi hitta flexibla lösningar och det tycker jag att vi är på god väg att göra.
Det här var det viktigaste i den här lagstiftningen. Jag hoppas att den blir väl mottagen, att vi kan se att den kan träda i kraft och att alla de som har väntat på den kan börja leva efter en reglerad verksamhet. Tack.
Ltl Tony Asumaa, replik
Fru talman! Tack ministern för presentationen.
Vad gäller lagen om främjande av integration så när vi läser paragraferna 11-14 så har alla rätt till en personlig integrationsplan. Men det gäller bara de som är arbetslösa och de som får utkomststöd. Har jag tolkat detta korrekt?
Minister Gun-Mari Lindholm, replik
Ja det är helt korrekt uppfattat. Det tyckte jag också att jag sade i min presentation.
Ltl Tony Asumaa, replik
Herr talman! Man säger också att AMS ska göra planen för den som är arbetslös då blir det ju frågan om en arbetsmarknadsintegration. Då har vi inte en integration till samhället. Var kommer den här samhällsintegrationen in och vem gör i så fall den?
Minister Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag vet inte vad ltl Asumaa åsyftar men jag tror att de flesta upplever att om man blir en del av arbetsmarknaden så är det också en del att inkluderas i samhället. Om man då blir erbjuden en möjlighet att också på sin arbetsplats lära sig svenska så tror jag att vi har kommit en god bit på väg för att känna att man är inkluderad i det samhället som man har valt att flytta till.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Tack landskapsregeringen för att ni nu kommer med den här interventionslagen. Den är efterlängtad. Det är mycket positivt att den nu har kommit till lagtinget.
Sedan finns det en hel del detaljer i den här lagen som man behöver titta på i utskottet. En reflektion som jag gör är; kommer våra åländska kommuner, alla 16, att klara av allt det här som sägs i den här lagen? Det sägs att kommunerna ska inleda kartläggning, man ska göra integrationsplaner inom avdelningen för utkomststöd, man ska ta omfattande program för kommunen, man ska samordna lokalt och man ska ha sektorsövergripande samarbete. Samtidigt vet vi att kommunerna inte har de här resurserna och knappast heller idag den kompetensen. Jag undrar hur man rent praktiskt ska gå tillväga för att få det här att fungera?
Minister Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Tack för den frågan. När det gäller kommunernas intresse för den här frågan och vilka farhågor man har sett, så av de remissvar som kommit har vi utläst att de egentligen mest har varit koncentrerade runt själva uppställningen och formen av lagstiftningen, när den fortfarande var en blankettlag. Det har vi åstadkommit på ett bra sätt när vi har valt att göra den som fulltextlag. Sedan har det varit den ekonomiska biten.
I dagsläget rör det sig om ungefär 11 personer runt om på hela Åland. I likhet med all annan service som kommunerna är ålagda att göra ser jag att det här är en del av de medborgarna som vi ska ta hand om. Det gör man genom att man reglerar det på det här sättet.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag ifrågasätter inte att samhället ska sköta de här sakerna. Jag ifrågasätter att kommunerna ska göra det utan att man egentligen har de här resurserna.
Jag minns ett seminarium, som landskapsregeringen ordnade, där det sades väldigt tydligt att man inte kan sätta flera reformer som är kostnadsdrivande på kommunerna. Men det är ändå detta som händer.
Jag vill att de här sakerna ska skötas, men jag tror inte att alla 16 kommuner kommer att ha den där kraften.
En kort fråga till, ministern nämnde SFI-utbildningen. Kommer den här lagstiftningen nu att rätta till att man ska kunna gå på SFI-utbildning och få ersättning från samhället? För det är en problematik idag, man måste välja bort sitt arbete och man får ingen inkomst när man går på kursen. Rättar den här lagen till det?
Minister Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag sade att arbetsmarknadslagstiftningen måste öppnas och ändras för att göra det möjligt. Det finns mycket annat i den lagstiftning som jag har förstått att ansvariga ministern avser att göra. Fram till att det har kommit så försöker vi hitta andra möjliga lösningar för att rent konkret råda bot på det.
När det gäller kommunernas möjligheter så med de tankar och målsättningar som vi har inom andra områden när det gäller att producera service till kommuninvånarna, så om vi sammanför de på ett annat sätt än vi gör idag skapar det också utrymme för att kanske också åta sig andra uppgifter än vad man har idag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Nu berördes redan frågan lite som jag tänkte ställa. Det gäller svenska SFI-utbildningen för säsongsarbetskraft. Det gäller sådana personer som kommer hit och får ett arbete direkt och som inte har möjlighet att få den här utbildningen. Vad jag har förstått så har det nu varit möjligt att gå på kvällstid, men då får de bekosta utbildningen själva.
När det gäller säsongsarbetskraften så har vi från Ålands stugägarförening och Åland näringsliv riktat en skrivelse och påpekat den här problematiken. Det här är ett ganska allvarligt problem för dem som bedriver turistisk verksamhet, i synnerhet inom hotell- och stugbranschen som är beroende av folk lite längre på hösten och lite tidigare på våren.
På vilket sätt har man tänkt lösa den här problematiken?
Minister Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Ja, jag delar den här uppfattningen som ltl Eklund har. Det är ett problem på det där området, att kunna kombinera att man kan arbeta vilket också är viktigt för sitt uppehälle och för det sociala nätverket och att sedan också kunna känna sig säker på att man får en bra start i språkinhämtningen. Den här lagen reglerar inte den och den gör inte på det sättet förändringar utan det kommer vi att ta när vi kommer till den arbetsmarknadspolitiska lagstiftningen och de förändringarna. Fram till dess är det ju inte förbjudet för oss att försöka hitta andra lösningar vilket vi gör just nu. Vi hittar på rent konkreta lösningar för att råda bot på det.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Man hamnar själv inför praktiska problem när det gäller sådana här fall. Vi hade möjligheten och vänligheten av vår kyrkoherde i Eckerö att han löste det här problemet åt mig. Han undervisade i svenska. Jag tycker att man från landskapsregeringens sida skulle titta vad det finns för möjligheter för privata att ordna undervisning i svenska så att man inte behöver köra från Eckerö till stan för att hålla två timmars undervisning.
Minister Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Ltl Eklund och jag är helt överens i den frågan. Jag tror att hela landskapsregeringen också tycker att man ska göra på det sättet. Det är faktiskt redan idag flera arbetsplatser som köper in den här tjänsten, någon kommer specifikt och håller undervisning i svenska.
Är det någon i salen som vet någon som också är bra på det så hör gärna av er. Jag vet att det åtminstone på läktaren finns sådana som kan erbjuda de här tjänsterna. Det är bra, vi är på rätt väg i den här frågan.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Jörgen Pettersson
Tack, herr talman! Bästa åhörare, kolleger, vi har på våra bord i vårt lagting fått ett lagförslag döpt till ”Främjande av integration”. Det är ett ytterst viktigt dokument och jag ska snart ge det dess välförtjänta hyllning och några spridda reflektioner. När det gäller detaljerna i förslag så lämnar jag det med varm hand till lag- och kulturskottet som ska fortsätta behandlingen av det.
Men jag skulle vilja börja med ett litet förslag. I min och många andras värld är nämligen begreppet integration svårt, utmanande och hårt kritiserat. Integration har blivit för extremrörelser vad det röda skynket är för tjurar. Förutom att tjurarna besitter en större intellektuell klangbotten än extrempartierna har de senare lyckats vinna väljare genom att misshandla och missbruka begreppet integration, som från den allra första början i ärlighetens namn varit ganska knöligt.
För ärligt talat. Hur många människor känner ni egentligen som på allvar vill bli integrerade i något? Nej jag tror inte det. Däremot vill vi alla bli inkluderade. Vi vill känna samhörighet, medbestämmande, möjlighet att påverka och framförallt; vi vill bli tagna på allvar. Oberoende vem du är eller vart du åker vill du bli sedd och bekräftad. Jag anser mot den bakgrunden att vi i fortsättningen väljer det europeiserade begreppet inkludering istället för det där andra.
Och med denna lilla utvikning i ryggen vill jag gå vidare till själva sakfrågan. Med inkludering är det som med det mesta här i världen. Om vi inte ständigt påminner oss själva om den tenderar den att bli oviktig och osynlig. Det dunkelt sagda blir det dunkelt tänkta. Därför är det god timing att komma med detta lagförslag nu. För som vi alla vet hårdnar tonen ute i världen. Vi i norr beskyller de i söder för att inte göra som vi. De i söder anklagar oss i norr för att vilja lägga oss i deras affärer. Sanningen ligger antagligen någonstans mitt i emellan och den ska jag inte gå in på idag.
Vi vet också att Finland, samma land som för någon månad sedan visade prov på såväl mod som tolerans i presidentvalet, förra veckan tvingade en svenskspråkig minister löpa gatlopp för att han gjorde sitt jobb i att kämpa för svenskspråkigheten inom den finländska försvarsmakten. Man kan undra under vilken sten toleransen då låg? Hade samma sak ens i teorin kunnat inträffa i Sverige? Det skulle jag inte tro.
Att jag alls står här i dag kan jag tacka inflyttning och inkludering för. Min mormor var från Närpes i Finland och flyttade hit till Finström, skaffade familj, skötte sitt hemman och arbetade hårt fram till sina sista dagar. Det är jag så klart tacksam över. Därför kan jag idag, med det egna exemplet som kraft, fortsätta driva på nödvändigheten att locka duktigt folk till Åland från utlandet. Sådana som är beredda att arbeta för sitt uppehälle och ta ansvar för sina göranden. Där har vi den stora utmaningen. Det är fel av oss att ta emot vare sig flyktingar eller inflyttare om vi inte är beredda att tydligt förklara för dem hur vårt samhälle fungerar.
Med det nya lagförslaget om främjande kring inkludering hoppas vi i centern att rollerna bland våra myndigheter ska bli tydligare. Det värsta som finns är att landa i nya sammanhang, vad det än handlar om, och inte veta hur man ska göra. Det gäller oss i denna sal och det gäller dem som läser om Åland och funderar på en ny framtid på våra fredens öar. Det måste finnas klarhet och våra regler måste vara enkla att begripa.
Vi behöver bli tydligare kring vad vi förväntar oss av de som väljer att leva sina liv på Åland. Men också måste vi bli öppnare och mer mottagliga för vilka förväntningar våra inflyttare har på oss som redan bor här. Exakt vad är det som gör att Ålands befolkning vuxit med i stora hela tio procent de senaste tio åren. Det hoppas jag att lag- och kulturutskottet ska bena vidare i. Är det jobb, natur, kärlek eller något annat?
Genom att vara tydliga skapar vi en säkerhet på båda sidor för alla inblandade. I den fortsatta utskottsbehandlingen tycker jag också man ska ägna särskild uppmärksamhet inte bara kring hur den nya lagen ser ut och står skriven utan också hur den ska användas i verkligheten, i vardagen. Vi vill ha en lag som sakligt, korrekt och fylligt gör det klarare för alla inblandade myndigheter att hantera inkluderingsärenden. Vi behöver inte ett nytt byråkratiskt monster som stöter bort hellre än bjuder in.
Idag är invandrare enligt förslaget till lag överrepresenterade när det gäller långvariga utkomststöd. Det är självklart inte bra. Alla vi människor på denna jord vet och begriper vikten av att försörja sig själva. Men det vi måste fråga oss är om vi tillräckligt tydligt har berättat hur det fungerar hos oss. Allt här är inte som på andra ställen. Vi kan till exempel på vintern köra bil på samma hav som vi på somrarna simmar i. Sådant förstår inte 95 procent av världens befolkning överhuvudtaget. Det finns andra s.k. självklarheter som också kan vara oklara. Om man kommer från ett samhälle där socialskyddssystem inte finns kan det vara svårt att se skillnad på till exempel ett barnbidrag och ett utkomststöd. Det är kanske självklart för oss som fått det med modersmjölken. Men är det klart för alla andra?
Detta med inkludering handlar om tydlighet, ärlighet, öppenhet – och kommunikation. All framgångsrik inkludering måste starta med extremt tydlig kommunikation. Allt som kan tyckas självklart är kanske bara klart för en själv, inte för alla andra.
Vi borde alltså alla lägga manken till för att framgångsrikt inkludera de människor som kommer hit för att leva sina liv. Det behöver inte vara så svårt. Ålänningarna är i det stora hela ett inbjudande folkslag. Vi är rimligt beresta och vet att utlänningar i de allra flesta fall är precis som vi. Åland har de facto omvärlden att tacka för det välstånd vi idag har. Sjöfarten har gjort många ålänningar välbärgade och skapat tusentals arbetsplatser. Detta har i sin tur skapat andra framgångsrika internationella företag, vilka trots sin litenhet klarar sig bra i den konkurrens som idag inte längre känner några gränser.
I en sådan verklighet vore det ett direkt tjänstefel av en lagstiftande församling att inte göra det så lätt och tydligt som möjligt för de som vill komma hit och hjälpa till. För det är ett oomkullrunkeligt faktum; vill man sälja sin mjukvara, sina medicinska slangar, spel, chips, upplevelser, ost eller vad det nu kan vara till utlänningar. Då är det väldigt viktigt att man begriper hur de tänker!
Här vill jag också tillägga att jag tycker mycket om den tradition som, sedan några år, tillbaka sker på självstyrelsedagen den 9 juni. Då bjuds alla de nya ålänningarna särskilt in till festligheterna. Det är ett bra exempel på hur man inkluderar folk i en helhet. Genom att särskilt bjuda in nya ålänningar visar man prov på den öppenhet som är nödvändig.
Avslutningsvis, herr, talman, till utskottet som ska hantera detta vill vi inom centern hälsa: Kom ihåg att vi behöver utlänningar och inflyttade, kanske till och med väldigt mycket mer än de behöver oss! Tack.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, talman! Jag ska uppehålla mig enbart vid benämningen. När Finlands riksdag på 90-talet stiftade den första integrationslagen i Finland så skapade man en ny term för fenomenet som på svenska heter integrering eller integration. Jag ska inte säga vad det heter på finska men så gick det till.
I beskrivningen som kollegan Pettersson gav så närmade han sig onödigt mycket det förbjudna fenomenet assimilering. Jag tycker nog att den definition som återfinns i 3 § om integration räcker till, för den är dubbelverkande, den är alltså inte ensidig. Den beskriver samhällets åtaganden men respekterar ändå dem som vill ha den tjänsten eller låta bli att ta den.
Någon på gång i anförandet fick jag en lite obehaglig känsla av att vi rörde oss närmare och närmare assimilering. Jag är övertygad om att inte heller Pettersson kan ha avsett något sådant.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Det är fullt riktigt uppfattat. Jag tycker att inkludering är ett trevligare ord än integrering. Om det sedan finns nyanser tror jag att är upp till betraktarens öron möjligen.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Jag håller med om det, jag hade också problem med termen integrering, integration. Assimilering ska vi hålla ifrån dörren, det kräver folkrätten, vi ska överhuvudtaget inte tänka i sådana banor.
Den aktiva och provokativa inriktningen som ändå den här lagen har tycker jag nog är tillfyllest. Jag vill därför försvara termen integration. Inkludering går i en liten annan riktning enligt min mening. Utskottet kommer säkert att ta itu med den här frågan.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Min förhoppning var att väcka tankarna så att man kan pröva och byta lite åsikter mot varandra i utskottet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Ltl Petersson talar om hur viktigt det är att tydliggöra de olika rollerna. Det är precis det som jag och vi har förväntat oss av den här lagen, att lagen skulle klargöra vem som skulle göra vad och sedan följa att man gör det så att det också blir gjort.
Jag har också noterat att integrationsplanerna fyller en väldigt viktig funktion i hela det här sammanhanget. Integrationsplanerna görs inte för dem som har arbete, såsom jag läser lagen, och det ser jag som en brist. Från AMS gör man integrationsplaner för dem som är arbetslösa och kommunerna gör integrationsplaner för dem som lyfter utkomststöd.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Jag är enig. Jag tror att detta hör till de detaljerna som jag gärna ser att utskottet benar vidare i när de fortsätter behandling av förslaget.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag tror att utskottet verkligen behöver titta på det här för att klargöra det. Det finns också en antydan i lagen att kommunerna ska göra mycket mera än integrationsplaner för dem som lyfter utkomststöd. Jag tror att man behöver gå igenom det här verkligt noga så att det absolut är klart vem som ska göra vad, så att det säkert blir gjort.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Så är det. I allt väsentligt, som vi vill understryka, krävs en tydlighet som är omöjlig att missförstå.
I många av de framgångsrika länder som har haft väldigt mycket inflyttning, och som har integrerat eller inkluderat många inflyttare, så har man varit noga med att ha regler, lagar och bestämmelser som är omöjliga att missförstå. Det kan ibland te sig som att man skriver det på näsan, men man gör det också på ett sätt som är lika för exakta alla och det tycker jag att vi bör sträva till i denna lag. Den ska inte vara möjlig att missförstå.
Minister Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Det är intressant att ltl Petterson tar upp benämningen på lagen. Jag förde faktiskt samma resonemang i landskapregeringen, att vi kanske skulle ändra namnet till lagen om inkluderaring. Men det är inte ett allmänt vedertaget begrepp ännu, men diskussioner pågår till exempel inom EU, så det kanske går den vägen så småningom i alla fall.
När det gäller självstyredagen så är det personer som har fått hembygdsrätt som inbjuds till den dagen.
Landskapsregeringen planerar nu de inflyttades dag, den 20 april i år, på Alandica, där bl.a. den här lagframställningen kommer att presenteras. Lagen har varit på remiss till den mångkulturella föreningen, men alla är ju inte medlemmar där. Jag vill marknadsföra och bjuda in till den dagen. Jag hoppas att det blir en givande dag.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack för det klargörandet. Jag hade uppfattningen att alla bjuds in till självstyrelsedagen, om så inte är fallet så tycker jag att man allvarligt ska överväga att göra det. För utan inflyttning så kommer en ö som Åland inte att klara sig särskilt bra i längden. Det är en mycket bra idé att bjuda in alla till firandet vid vår staty.
Minister Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Givetvis är ju alla inbjudna. Jag hoppas att det inte är någon som uppfattar att man inte är inbjuden, men de som har erhållit hembygdsrätt under året får en alldeles särskild personlig inbjudan. Jag hoppas att man inte missuppfattar det.
Den 20 april är de inflyttades dag, de som har flyttat in under år 2011 och fram till det här datumet 2012. Man får information om samhället och de möjligheter som samhället bjuder på och kanske också information om en del av näringslivet vid det här tillfället.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, herr talman! Här tror jag att man närmar sig en del av den tydlighet som är väldigt viktig när det gäller att hantera folk som är nya på ett ställe. För om man inte säger åt människor att man är välkommen till ett sammanhang så är det inte säkert att man tar sig dit på egen hand. Det är detta som jag menar, man ska vara inbjudande, öppen och säga att vi vill gärna se att just ni kommer till vår självstyrelsedag. Så att man inte ens i misstag får uppfattningen att det bara är för dem som redan råkar bo på denna ö.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Äntligen kan lagtinget behandla ett förslag till integrationslag. Inte en dag för tidigt med ålänningar från 84 olika ursprungländer och som talar 52 olika språk.
En framgångsrik integration eller inkludering står på två jämnstarka ben. Det första benet är språket, att lära sig språket i sitt nya hemland för att kunna delta i samhällsdebatten och samhällbygget. Det andra benet är att som vuxen kunna vara yrkesverksam, att ha ett jobb.
Ökad integration eller inkludering bidrar till tillväxt i ekonomin och ger förutsättningar för ökad välfärd. Fördomar, attityder och diskriminering är ett stort hinder för invandrare på arbetsmarknaden och det är något som förekommer också på Åland. Liberalerna saknar ett mera utförligt resonemang om vikten av samarbete också med näringslivet, t.ex. Ålands näringsliv och Företagarföreningen i landskapsregeringen framställning.
I den invandrarkritiska, många gånger, främlingsfientliga debatten hävdas att invandringen kostar ofantliga summor. Det ska bemötas med fakta och statistik. Det är i huvudsak två omständigheter som bestämmer om invandring blir en kostnad eller en intäkt; ålderssammansättningen i gruppen och gruppens sysselsättningsgrad på arbetsmarknaden. Erfarenheter visar att invandare är mer koncentratade till yngre, vanligtvis i förvärvsarbetande åldrar. Det gäller oberoende av om det är frågan om arbetskraftsinvandrare eller flyktinginvandrare. Det är en viktig fråga ur både den invandrades och samhällets perspektiv i vilken utsträckning politiken lyckas integrera invandrare på arbetsmarknaden.
Siffrorna visar att vi hittills lyckats ganska bra på Åland. Vi är i stort behov av de som valt att sätta sina nya bopålar på Åland och vi hälsar Er varmt välkomna.
Arbetslösheten bland invandrare hos oss är något högre men inte i närheten av de höga siffror som finns både väster och öster om oss. Arbetslösheten är faktiskt också mindre bland invandrande kvinnor än vad den är för invandarande män, 5,5 procent mot 6,0 procent. Det är också ovanligt om vi ser på statistik i övriga norden.
Några funderingar om jämställdhet och invandring. Det diskuteras på Åland med jämna mellanrum att höja hemvårdstödet till fyra år. Det kan ha konsekvenser.
I Sverige utkom i dagarna en rapport, ”Förmån och fälla, nyanländas uttag av föräldrapenning”, som överlämnades till integrationsminister Erik Ullenhag. Det är ett delbetänkande i en utredning om vad som kan och bör göras för att invandrare lättare ska få jobb och försörjning på den svenska arbetsmarknaden. Att det tar alldeles för lång tid för nyanlända invandrare att få arbete i Sverige är redan väl känt. Det är sällan viljan som saknas. Utredningen konstaterar att utrikesfödda kvinnor och män tvärtom har en mer positiv inställning till jobb en arbetssökande inrikesfödda. Trots detta hamnar många i långvarig arbetslöshet. Den första tiden är förstås avgörande för att hoppet om en bättre framtid inte ska slockna. Att alltför länge gå utan arbete i ett nytt land är förödande både för individer och för omgivande samhälle.
Den svenska utredningen visar att det framförallt är utrikesfödda kvinnor som får föräldrapenning och som sedan stanna hemma med barnen. Det leder i sin tur till att de inte följer kurser i svenska för invandrare och att barnen inte går i förskola. Språkinlärningen försenas och delaktighet i det svenska samhället försvåras för både kvinnor och deras barn. Utrikesfödda kvinnor riskerar också att få mycket knappa pensioner.
Ett viktigt observandum är att barnen och ungdomarna absolut inte ska riskera att bli halvspråkiga. Man talar sitt modersmål hemma och så läser man svenska i skolan. Det kan resultera i att man inte behärskar något av språken fullständigt.
Åland behöver också se över sin språkundervisning. En lyckad integrationspolitik måste ha många infallsvinklar för att bli bra.
Talman! Det som blir oklart i lagförslaget är hur landskapsregeringen tänker förhålla sig till flyktingmottagning i framtiden. Det förs ett resonemang om behörighetsfrågan och ministern förklarade det, men det finns inte ett helt klart ställningsstagande. Nog menar väl landskapsregeringen att landskapet också i fortsättningsvis ska ta ett humanitärt ansvar? Att Åland ska ta emot flyktingar och asylsökanden? Där vill liberalerna ha ett klart ställningstagande från landskapsregeringen. Landskapet borde utarbeta en policy för flyktingmottagning.
Något oklart blir lagförslaget när det gäller den inledande kartläggningen som kommunerna ska göra och hur och på vilket vis kommunerna och AMS förväntas samarbeta. AMS har hittills sysslat med arbetsmarknadsintegration. Är det nu tänkt att AMS ska få utökade arbetsutgifter och dessutom ta ansvar för samhällsintegrationen?
Just nu inleder flera mycket värdefulla projekt som främjat integrationen slutfasen av sin projekttid, både Integration.ax på Medis och Arbete i Fokus på AMS. Har landskapsregeringen några konkreta planer på om och hur de ska fortsätta?
Det finns ett franskt ordspråk som lyder: ”En god middag utan efterrätt är som en vacker kvinna med bara ett öga”. Det är mycket bra att vi kommit så här långt med en egen integrationslag men det är fortfarande ett öga som saknas. I landskapet kan inte en arbetslös arbetssökandes frivilliga studier stödas med arbetslöshetsförmåner på samma sätt som i riket. De frivilliga studierna ingår inte som en del av arbetsmarknadsservicen hos oss. Det är en stor brist. Landskapsregeringen tänker vänta med bestämmelser om frivilliga studier i integrationslagen eftersom en reform av arbetsmarknadslagstiftningen är på gång. Frågan är om det inte skulle ha varit klokt att ändå låtit integrationen få gå före den här gången. Vi har trots allt en något högre arbetslöshet bland invandrare. Vad har landskapsregeringen för tidsplan på en reviderad arbetsmarknadslagstiftning? Kommer den i höst? Kommer den under det här året? Det är väsentliga frågeställningar när vi behandlar lagen i lag- och kulturutskottet.
För att få ett helhetsgrepp om integrationen föreslås att kommunerna ska ha ett integrationsfrämjande program som ska godkännas i respektive kommuns kommunfullmäktige och ses över vart fjärde år. Landskapsregering ska på samma vis utarbeta ett övergripande integrationsfrämjande program med mål och åtgärder. Det är viktigt att landskapsregeringen tar fram mätbara mål för integrationen.
Beträffande ekonomin konstateras att det blir merarbete och krävs tilläggsresurser och det är säkert en riktig bedömning. Landskapsregeringen tänker inte kompensera kommunerna.
Som lag- och kulturutskottets ordförande ser jag fram emot en mycket intressant behandling. Tack.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Ltl Katrin Sjögren hade en fundering om det var meningen att AMS nu också ska jobba med arbetsintegration? Min uppfattning är att de har gjort det redan en tid. De har jobbat med integrationsfrämjande åtgärder och därigenom haft det arbetet. I den här lagstiftningen hoppas vi att det ska bli lite tydligare. Eller har jag missuppfattat någonting?
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Ltl Winé missuppfattade mig. Jag sade att AMS hittills har sysslat med arbetsmarknadsintegration och där blir lagstiftning tydligare. Men förväntar sig landskapsregeringen nu också att AMS ska syssla med samhällsintegration? Det finns arbetsmarknadsintegration och samhällsintegration. Här står det tydligt och klart att AMS ska samarbeta med kommunerna och man ska ha ett bredare perspektiv på integration.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Det är rätt. Jag missuppfattade lite. Däremot gör AMS fortfarande en samhällsintegration. I arbetet med ungdomar och flyktingar så hoppas vi att de ska kunna samarbeta med kommunerna och att det ska fungera tvärsektoriellt. Vi hoppas att det ska fungera bättre för alla dessa klienter. Jag tror egentligen inte att det blir så mycket extra jobb för AMS om jag har förstått rätt.
Vi sitter ju båda i utskottet så vi får säkert reda på mera och vi kommer säkert att höra någon från AMS.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det är där som otydligheten kommer in. Vad är det exakt som man förväntar sig av AMS, vad är det man förväntar sig av kommunerna och går de här ansvarsområdena in i varandra och kan man göra dubbelarbete? Blir det överbyråkratiserat, som ltl Pettersson lite var inne på? Det ska vi utreda i utskottet. Det ska vara klara besked hur det ska gå till.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Christian Beijar
Fru Talman! Bästa åhörare, jag måste börja där debatten slutade när det gäller integrering och ur vilken synvinkel man ska se den här frågan kring informationen, huruvida det är en samhällsinformation eller om det är ur en arbetskraftspolitisk synvinkel.
Jag tycker att det är lyckat att man betonar utbildning och arbete. Det innebär att man har en mera arbetsmarknadspolitisk syn på det, för risken finns annars att det svänger åt andra hållet och man uppfattar det mera som en social information och man ser överhuvudtaget det mera ur den synvinkeln.
När det gäller frågan om integration och invandrarpolitik har ju Sverige också gått in för att mera se det som en arbetskraftspolitisk fråga, en fråga om sysselsättning. Det är ju såsom man normaliserar det. Annars har det ofta lett till att många kan uppfatta det som någon form av ett socialt problem och det är naturligtvis helt felaktigt.
Jag stöder tanken på att se den här frågan mycket ur en sysselsättningspolitisk synvinkel.
Jag tycker att minister Lindholm höll ett väldigt bra anförande när hon presenterade det här lagförslaget. Vi från socialdemokratiskt håll har länge inväntat det här förslaget och vi är väldigt glada över att vi nu har lagförslaget på vårt bord.
Landskapsrevisorerna skrev redan år 2006 i sin revisionsberättelse; ”revisorerna anser att frågan om behovet av lagstiftning om integration och flyktingmottagande bör ges högre prioritet eftersom det är fråga om rättigheter för enskilda individer som befinner sig i en utsatt situation”. Därför är det väldigt viktigt att vi idag har den här lagstiftningen som ökar rättsskyddet för våra invandrare och flyktingar.
Jag tycker att det är en väldigt viktig fråga överlag. Socialdemokraterna har alltid prioriterat frågan kring arbetet med att försöka få fram en sådan här lag.
Det har hela tiden tidigare rått en oklar situation om ansvarsfördelningen mellan landskapsregeringen, landskapsregeringen underlydande myndigheter och kommunerna när det gäller integrationsarbetet. Det har bl.a. lett till att Mariehamns stad, tillsvidare den enda kommun som mottagit flyktingar på Åland, har haft ett längre uppehåll i mottagandet i väntan på att just den här lagen om främjande av integration ska förverkligas.
Vi behandlar det här lagförslaget med glädje och jag hoppas att det verkligen ska få en grundlig behandling.
Det har sagts väldigt mycket redan i den här diskussionen. Det är mycket som jag inte ids repetera. Jag har några synpunkter.
Förra regeringen lade fram ett motsvarande lagförslag som inte hann behandlas i lagtinget och därmed förföll då ett nytt lagting och ny regering tillträdde. Mycket av det arbetet har antagligen varit till nytta också i den här regeringens lagförslag. Men helt klart är att lagförslaget vann på att så att säga gå en ny runda, vilket framkommer klart och tydligt när man jämför de olika förslagen.
Socialdemokraterna anser i likhet med landskapsregeringen att även integrationslagen ska tillämpas som en blankettlag men i formen av en fulltextlag för att göra landskapslagstiftningen mer informativ. Där tycker jag att landskapsregeringen har lyckats rätt bra.
Fru talman! Jag kommer till några detaljer i förslaget till landskapslag om främjande av integration.
När det gäller 1 § så talar man om invandrarkvinnors och invandrarmäns samt invandrarflickors och invandrarpojkars utbildning osv. Det kanske finns en förklaring men jag tycker att skrivningen känns lite överarbetad. Då man annars i resten av lagen talar enbart om invandrare utan angivande av kön eller om det är ett barn eller en vuxen. Så utskottet får fundera om det inte räcker med benämningen invandrare.
När det gäller 7 § klargörs det tydligt att det är landskapsregeringen som ansvarar för basinformationen om det åländska samhället och det är bra. Tidigare rådde oklarheter om det.
Diskussionen som har varit när det gäller integrationsplanerna tycker jag är intressant. Det är också intressant för lag- och kulturutskottet att titta på det här. Integrationsplaner på det individuella planet och deras uppgörande behandlas ganska ingående och konkret och det är bra med tanke på rättskyddet. Likaså att uppföljningen och översynen av integrationsplanerna ska ske minst en gång per år. Det är också ett alldeles utmärkt förslag.
En detalj när det gäller integrationsplanerna som utskottet kunde titta på är i 12 § där det sägs: ”Den första integrationsplanen ska göras upp senast inom tre år från det första uppehållstillståndet”. Jag tycker tre år förefaller var aningen för lång tidsperiod.
Det som också har framkommit i debatten som pågått är att det uppgörs integrationsplaner både av AMS och av kommunen antingen enskilt eller gemensamt. Det kan först förefalla lite råddigt. Men jag har förstått genom kontakter i riket att där upplever de ändå att fungerar bra, trots att man har båda myndigheterna antingen enskilt eller tillsammans.
När det gäller integrationsutbildning som benämns i 20 § som berör bl.a. färdigheter i samhällsliv, kultur och livskompetens är det viktigt att betona adekvat information om det åländska samhällslivet och kvinnorna och barnens rättigheter borde här betonas. Det tycker vi att är angeläget.
24 § stipulerar kommunens uppgifter och en allmän kommentar är att man blir lite betänksam hur många av de åländska kommunerna som kommer att ha kapacitet att uppfylla kraven. Det kan man lite grann titta på.
Den socialdemokratiska lagtingsgruppen är i stort sett nöjd med förslaget. Säkert kommer utskottsarbetet i lag- och kulturutskottet att ge anledning till några smärre justeringar. Jag tycker att det skulle vara bra om social- och miljöutskottet också skulle få uttala sig om detta mycket viktiga lagförslag.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Inledningsvis sade ltl Beijar att han tycker att det är bra att man har inriktning på arbete och arbetsmarknadsintegrering. Det håller jag förstås med om. Det är väldigt viktigt att man har ett arbete. Men det är också viktigt för den som flyttar in att man får delaktighet i samhället. Samhällsintegrationen är väldigt viktig och framförallt att man lär sig språket. Det finns en problematik kring undervisning i svenska. Man kan inte gå kursen SFI om man har ett arbete för man kan inte få ersättning från samhället när man går på den kursen. Det är en stor, stor svaghet. I det här sammanhanget tycker jag att man också borde ha löst den problematiken och gått in i arbetsmarknadslagstiftningen och löst det, för det är en så stor fråga.
Ltl Christian Beijar, replik
Fru talman! Jag delar vtm Erikssons synpunkt kring hur viktig samhällsintegrationen och framförallt språket är. Det är en viktig aspekt som vice talman pekar på. Därför är det också bra att utskottet fördjupar sig i den frågan.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Problematiken är att man inte har gått in i arbetsmarknadslagstiftningen därför att man avser att återkomma med en större helhet. Vi från liberalernas sida tycker att det är synd att man åtminstone inte lyfte in just de inflyttade så att man skulle ha fått den här möjligheten. Även för dem som har arbete är språkundervisningen väldigt viktig, att man ordnar det på ett bra sätt så att de som går de kurserna också får en ersättning.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag fäste mig också vid det som kollegan tog upp i 12 §, att det skulle kunna ta hela tre år innan man hade en integrationsplan klar, det är väldigt märkligt. Jag vet inte om kollegan Beijar har noterat att i följande paragraf, 13 § sägs det; "AMS eller kommunen inleder, utifrån den inledande kartläggningen, utarbetande av integrationsplanen inom två veckor från att den inledande kartläggningen har gjorts”. Detta gör det ännu mera förvånande. Ska man inleda arbetet inom två veckor, men man kan hålla på i tre år? Eller talar de här båda paragraferna emot varandra? Detta måste man i utskottet titta på. Jag vet inte om kollegan Beijar har noterat den formuleringen som finns i 13 §.
Ltl Christian Beijar, replik
Fru talman! Jag delar ltl Erikssons syn att utskottet får titta på det här.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Wille Valve
Fru talman! Bästa åhörare, vi i den moderata lagtingsgruppen stöder de övergripande politiska principerna och målsättningarna i denna lag. Lagförslaget är väl underbyggt och har en hög nivå av konkretion.
En av sakerna som lagförslaget tar fasta på är att utomnordiska medborgare idag är överrepresenterade bland de personer som får annat än tillfälligt utkomststöd, sidan 12.
Det finns också ett bredare, långsiktigt gemensamt intresse för landskapet och kommunerna att effektivt förhindra allvarliga kulturella konflikter och främja en smidig integration i samhället av de nya etniska grupperna.
Fru talman! Jag vill kort ta upp några av lagförslagets förtjänster och utmaningar.
Förslaget är ett paket med en fulltextlag och några lagändringar. Fulltextlagen är i praktiken en anpassad och ombearbetad version av den finländska integrationslagen. Formatet är vettigt och överskådligt. Lagberedarna har gjort ett gott arbete i att sålla bort de delar som i praktiken saknar relevans på Åland t.ex. projektet ”Delaktighet i Finland” – eftersom vi bara har ett enda AMS som inte riktigt kan tävla med sig själv.
Fru talman! Verktyget för att integrera invandrade i denna integrationslag genom arbete är den invandrades integrationsplan i artikel 11 som görs upp av AMS eller hemkommunen. Förutom i de fall där det är ”uppenbart onödigt” enligt artikel 10. Denna integrationsplan är det centrala instrumentet för att förverkliga hela integrationspolitiken, såsom den är fastställd i denna lag. I en integrationsplan får ingen ändring sökas genom besvär. Med tanke på att en integrationsplan kan innehålla väldigt personliga och känsliga uppgifter är det av stor vikt att alla vet vad som gäller. Det får inte råda någon som helst tvekan om vilka sekretessbestämmelser och tystnadspliktsbestämmelser som myndigheterna har att ta hänsyn till. Idag nämns i artikel 33 förvisso att kommunala myndigheter ”trots sekretessbestämmelserna har rätt att av varandra avgiftsfritt” få viss information. Vilka sekretessbestämmelser som gäller borde vara ännu tydligare anser jag.
Det finns många saker för utskottet att fundera på. En sak som utskottet bör hålla i minne är att lagen är tänkt att utgöra en slags ram som ska fyllas av politik i form av det integrationsprogram som minister Lindholm nämnde. Det kommer även att fyllas på förordningsnivå.
Fru talman! Klara besked är bra. Det är bra att landskapsregeringen tar fram basinformation om det åländska samhället som det står i artikel 7. Det är viktigt att man som inflyttad får klara besked om vad som gäller – inte bara att man får en självstyrelselag i handen, utan att man faktiskt får reda på hur det åländska samhället funkar.
Mycket av integration och inklusion är på personlig nivå. Det handlar om att bryta isen och strukturerna, utmana sig själv som arbetsgivare, föreningsaktiv och politiker. Titta på oss här i den här salen, vem av oss kan säga att vi representerar de 5,2 procent av ålänningarna som idag talar ett annat språk än svenska eller finska? Hör vad våra inflyttade har att säga. Flera av dem säger att de saknar arbete, och det på Åland som har en arbetslöshetsprocent på 3,5 procent. De arbeten som kommer till AMS är alltså de arbeten som din grannes systers man inte ville ha, eftersom arbetsplatserna ges till din grannes systers man eller kusin osv.
Med detta vill jag säga att vi i den här salen inte bara har ett ansvar som lagstiftare, vi har också ett visst ansvar som medmänniskor att förhindra utanförskap och marginalisering. Tack.
Ltl Danne Sundman
Fru talman! Bästa åhörare, i den obundna gruppen har vi haft förmånen att följa det här arbetet på nära håll eftersom minister Lindholm som ansvarig minister har tagit fram den här framställningen. Det har varit intressant.
Det gläder mig att vi nu har en fulltextlag. Även om lagen till stora delar är en ”ctrl c/ctrl v-lag” från den finska lagen så är det ändå bra för läsaren att kunna läsa lagen i sin helhet.
Under den förra perioden i lagtinget när den förra lagen debatterades så sade jag att den lagtexten var väldigt svår att tillgodogöra sig. Till och med före mig som är van att läsa lagar och som förstår hur en blankettlag är uppbyggd så var det svårt. Hur blir det då inte för en person som är ovan och kanske inte heller kan språket riktigt bra?
Jag vill sälla mig till dem som hellre talar om inkludering, i likhet med ltl Pettersson. Jag tycker att det är en bra benämning som är fri från vissa belastningar. Lagen handlar om samhällets hjälp med inkludering till den del den behövs.
Om man pratar om alla inflyttande som grupp så är 1/3 av Ålands befolkning inflyttad. Den största delen är från våra närregioner; Svenskfinland och Sverige. En person som flyttar hit, kan svenska och har en rätt så hög utbildning har inte alls samma behov som en person i andra ändan av skalan. För en flykting som kommer hit hals över huvud, har behövt lämna sitt hemland, kanske inte har samma utbildning, inte kan språket och inte har någon fast punkt som bekanta så är det en helt annan situation. Det är ju mera för den delen av skalan som den här lagen kommer in. Det är de personer som behöver samhällets hjälp.
Viktigt är att man framförallt får information, att man får veta sina rättigheter och möjligheter och att den informationen är tillgänglig för personer som har den här bakgrunden. Det är jätteviktigt att man får sina första steg på rätt i det åländska samhället.
Det åländska samhällets stora styrka är småskaligheten. I det småskaliga samhället ser man varandra och bryr sig om varandra. De här manifesteras nu i den här lagen när man lagstiftar om att samhället också ska intressera sig och bry sig om sina inflyttade som verkligen behöver det.
Jag tycker att det var en intressant diskussion i ett replikskifte mellan lagtingsledamöterna Jörgen Pettersson och Gunnar Jansson om integration kontra assimilation. Assimilation ska man undvika, men det får inte heller bli så att man inte vågar diskutera hur man ska hjälpa inflyttade. Man ska inte vara rädd för att bry sig. Därför tycker jag att inkludering är lite mera det som man ska syssla med. Man ska inte knuffa de här människorna in i det åländska samhället. Man ska dra dem med sig. Vi ska dra dem med oss in i det åländska samhället. Det är inkludering, tycker jag.
Den här lagen handlar om samhällets insatser för att få fröet att växa, om man jämför den nya ålänningen med ett frö som planteras i jorden. Ett frö behöver näring och vatten och en inflyttad behöver språket och ett arbete. Det är väldigt viktigt för att få en bra start på sin vistelse på Åland. Det är viktigt med samhällets insatser. Det är också viktigt med näringslivets insatser, attityder och inställningar och föreningslivet som är ett slags lim där man kan limma ihop de nya ålänningarna med de befintliga. Framförallt gäller det på det personliga planet, vi kan ju inte lagstifta om vad folk tycker och tänker. Men det är väldigt viktigt att man med information från samhällets sida lyfter fram fördomar och vädrar ut olika saker och möter okunskap med kunskap, möter enkla inställningar med intellekt och fakta. Det blir också samhällets roll, även om det sedan är det upp till var och en ålänning.
Jag tror, som tidigare talare, att ålänningarna är i grunden väldigt öppna för nya intryck eftersom man i hundratals år har seglat runt jorden. De är inte konstiga de som kommer från något annat ställe på jordgloben, som man hade i sitt hem och pekade på. För oss ålänningar är globaliseringen egentligen inte någonting nytt. Vi har det med oss från segelsjöfartens tid.
Som utskottets ordförande Katrin Sjögren var inne på så finns det också avigsidor med den här hjälpen. Det är viktigt att hjälpen blir just hjälp så att man inte bli fast i ett samhällsfinansierat utanförskap. Därför är det viktigt att följa hur det går för de här individerna med hjälp av statistik, vilken nytta samhällets åtgärder gör och framförallt att inte åtgärderna gör skada. Det finns många exempel, bl.a. den här färska rapporten som nämndes här. Det är viktigt att ha sådana saker i åtanke också, att man verkligen hjälper individer att komma igång och det ska inte bli en permanent situation för individen.
Frågan är hur den här lagen är utformad? Är lagen tillräckligt mycket anpassad efter åländska förhållanden? Det är svårt att säga. Det är också svårt att säga om kommunernas roll är den rätta. När det handlar om den här typen av verksamhet så tror jag att ganska mycket ska göras av kommunerna, eftersom det är kommunen som är närmast den nya ålänningen. Det ska inte vara en landskapsmyndighet som är alltför fjärran som ska göra det. Det här får helt enkelt kommunerna ta sig an och det gör man redan idag.
Utskottet har en viktig uppgift, att dels titta på rollfördelningen och dels att de här åtgärderna är drivkrafter och inte bromsar för individen.
I de flesta fall på Åland handlar det här om enstaka individer eller på sin höjd tiotals individer. Det är en väldigt småskalig verksamhet för den enstaka kommunen. Totalt sett genom åren är det ungefär hundratals. Som alltid på Åland handlar det inte om så många personer. Därför kan det bli ganska mycket administration och byråkrati för enstaka individer, men det får man helt enkelt ta. Man måste ju också samarbeta mellan kommunerna och inte göra dubbelarbete.
Jag tycker att det här är en jättebra framställning. Fast inte den här lagen är allena saliggörande så är det viktigt att den här lagen finns och reglerar det till den del det behövs. Tack.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag vill bara tacka för ett bra anförande.
Jag vill i alla fall lite problematisera en sak som ltl Danne Sundman sade. Angående fulltextlag så riskerar vi ändå alltid att halka efter. Vi har gjort det under många, många år på den sociala sidan. I Finland har man haft en integrationslag sedan -97 och vi har inte haft någon lag ännu. Det är ett mynt med två sidor.
Tittar man t.ex. på sidan 19 så hänvisar man tio gånger till sidor i den finska propositionen, när man ska läsa motiveringarna. Inte är det heller riktigt glasklart och lätt.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Det finns för- och nackdelar med det här sättet att lagstifta. Om man jämför den här framställningen med den förra framställningen så är det ingen tvekan om vilken som är mer lämplig att sätta fram både för en tjänsteman som ska följa den och framförallt för en nyinflyttad ålänning som i någon mån vill läsa i lagen vad man har för rättigheter och vad samhället har tagit på sig för skyldigheter. Det råder ingen tvekan om att den här lagen är mycket bättre.
Det sätter piskan på ryggen för förvaltningen att följa med och ändra vartefter det ändrar. Det är det som är självstyrelsens business, att ha sin lagstiftning i skick.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag vill ändå understryka att den förra lagen inte alls var färdiggjord. Det var ett förslag som gick på remiss och som sedan aldrig blev färdigt manglad före den nya landskapsregeringen tillträdde.
Men fortfarande lär man sig oerhört mycket när man läser detaljmotiveringarna och man förstår lagparagraferna på ett helt annat sätt. På sidan 19 när man ska läsa om detaljmotiveringarna om integrationsplan och uppgifter osv. så hänvisar man tio gånger till regeringens proposition.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Om man tar just exemplet på sidan 19 så är det en proposition som har kommit en gång. Man behöver leta upp det dokumentet en gång och så har man det. Propositionen ändrar ju inte. Sedan kan det komma nya lagändringar, det är ju det som är utmaningen. Om själva grundförfattningen ändrar och det är någonting som vi borde ändra här, fast det är vår behörighet, så det får man ju ta ställning till.
Vi måste inte alltid först titta i facit när vi räknar vår uppgift. Det kan hända att den åländska formuleringen passar bättre för Åland. Jag sade i mitt anförande att det också var viktigt att den här lagen blir rätt för Åland och för de småskaliga förhållanden som vi har här. Framförallt är antalet invandrare mycket lägre här. Man kan också ha bättre service på grund av det och prioritera annorlunda så att självstyrelsen bli till en fördel för de inflyttade.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson
Fru talman! Mörka dagar för självstyrelsen brukar jag ha svart skjorta, när det är riktigt galet så brukar jag ha Musse Pigg slips och idag har jag både och. Varför? Ja, det har jag för att vi har en integrationslagstiftning som är en kopia av den finska lagstiftningen, trots att vi har ett totalt annorlunda förhållande här. Vi har en helt annan inställning till invandring och vi har ett helt annat behov av arbetskraft. Jag förstår faktiskt inte hur landskapsregeringen har tänkt och jag förstår faktiskt inte heller hur centerns gruppanförande kan hylla det här förslaget.
När jag hörde hyllningen så passade jag på att bläddra i centerns valprogram som finns på Internet. Under det korta stycket integration står det så här; "vi vill förenkla möjligheterna för invandrarna att få god utbildning och lära sig svenska som underlättar för anpassning i samhället och förebygger kulturkrockar.” Det var inte något mycket inkluderande där, utan det var helt klart assimilering, anpassning och undvika kulturkrockar.
Jag pratade i morse med en lagklok man som sade att den förra landskapsregeringen hade en blankettlag. Den här landskapsregeringen som är lite mera självstyrelseprogressiv har en fotostatkopia.
Efter den här lilla mjukstarten på mitt anförande vill jag understryka att jag inte tycker att vi ska egna lagar bara för sakens skull. Det tycker jag definitivt inte. Men på områden där vi har en helt avvikande politik, där vi har helt andra behov som här till arbetskraftsinvandring, så förstår jag inte varför vi har en fotostatkopia.
Om man försöker få svar på den frågan så under 3.2, Lagstiftningsteknik så nämner man lagen om utkomststöd, man nämner lagen om utkomstskydd för arbetslösa och det sägs; ”bägge dessa rikslagar tillämpas i landskapet som blankettlagar. Landskapsregeringen anser att det är mest följdriktigt att även integrationslagen ska tillämpas som blankettlag men i formen av fulltextlag för att göra landskapslagstiftningen mer informativ”.
Ansvariga ministern Gun-Mari Lindholm sade i sin presentation att de som arbetar med det här vill ha det på det sättet. Så är det, tyvärr, väldigt, väldigt ofta. Det är ju detta som åderlåter självstyrelsen totalt. När vi slutar tänka själva, när vi slutar slå fast vilka behov som är viktiga för det här samhället som vi är satta att ansvara för, när vi började kopiera och när vi hela tiden ska fråga andra hur vi ska göra så får vi en arbetsmarknadspolitik som helt avviker från de behov som finns här. Vi har en integrationspolitik som väldigt långt avviker från våra behov här och det tycker jag att är väldigt olyckligt.
Tittar vi på själva lagframställningen lite mera i detalj, det som sägs som AMS är att de ska göra en preliminär bedömning av den arbetslösa invandrarens förutsättningar för sysselsättning, studier och man ska göra en inledande kartläggning, allt detta är bra. Men det är ju inte någonting nytt och det står också på sidan 14: ”De uppgifter som följer av den föreslagna lagen för Ams påminner till stor del om den arbetsmarknadsservice som Ams redan idag tillhandahåller invandrare” Så är det ju.
Det kanske mest allvarliga i det här förslaget kommer under stycket 4.1.2. Kommunernas ekonomi. När jag hörde centerns gruppanförande och man sade att det har blivit mycket tydligare så undrar jag faktiskt om ltl Pettersson har läst det här stycket överhuvudtaget? Ltl Beijar har tydligen läst det för han sade att han uppfattade att det var lite råddigt. Men han hade pratat med någon kollega på rikssidan som menade att det fungerar. Det är klart att det fungerar på rikssidan. Där har man ju helt andra strukturer. Där har man ju kommuner som är större än vad hela Åland är tillsammans. Men för oss gäller det att se till att vi har en lagstiftning som också fungerar på Kökar och Sottunga för att nämna ett par exempel.
Under det här momentet sägs att kommunen ska starta en inledande kartläggningen och den inledande kartläggningen är också ett nytt instrument för kommunen. Notera, speciellt i centerbänken, detta som sägs om kommunernas roll. ”Kommunen kan både ordna integrationsutbildning och anvisa invandraren att söka sig antingen till kommunens integrationsutbildning eller till frivilliga studier som ordnas av någon annan aktör. Kommunen är allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklandet av invandrarnas integration. Kommunen ska se till att de kommunala tjänsterna även lämpar sig för invandrare. Kommunen ska göra upp ett program för integrationsfrämjande som godkänns i respektive kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Ovan nämnda uppgifter kommer att medföra vissa kostnader för kommunerna. Landskapsregeringen avser inte justera landskapsandelarna med anledning av detta lagförslag utan anser att kommunerna kan beakta de ökade kostnaderna inom nuvarande landskapsandelssystem”.
Bästa kollegor, inom näringspolitiken drev man för ett antal år sedan en sådan linje att företagarna inte ska springa runt till alla möjliga dörrar och försöka få hjälp hur man ska driva sina företag, utan man drev en-dörrs-principen. Man ska få hjälp på ett ställe. Så måste det också vara för folk som flyttar in till det åländska samhället. Det är ju mycket, mycket svårare om man flyttar in till samhället, när man inte kan språket, att veta till vilken dörr man ska springa när nu kommunerna får precis samma roll som kommunerna har på den finska sidan. Jag ska avslutningsvis återkomma till hur jag tycker att det här borde fungera. Men titta på det här väldigt noggrant i lag- och kulturutskottet. Har man tänkt överhuvudtaget? Eller råkar det nu står så här för att det är så i den finska lagen? Det tror jag.
Under övriga verkningar sägs; "någon verkan på myndigheters organisation har inte lagförslagen”. Om man menar det som åläggs kommunerna så har det oerhört stora konsekvenser om alla 16 kommuner ska börja tillhandahålla det som de facto står i lagen att de ska tillhandahålla.
Om vi går över till lagtexten, det här är mera på detaljnivå som jag hoppas att utskottet kan titta på. Den finska lagen som ligger till grund för det här pratar i allmänna ordalag om att man ska främja integration.
1 § lyder: ”Syftet med denna lag är att stödja och främja invandrarkvinnors och invandrarmäns samt invandrarflickors och invandrarpojkars utbildning”, annars är det precis samma som i riket. Det där är svårt att förstå. Om ni läser detaljmotiveringen så notera att detaljmotiveringen har ingenting överhuvudtaget att göra med varför man har avvikit på åländsk sida och varför man har delat upp det i kvinnor och män, pojkar och flickor. Jag har inte hunnit kontrollera detta men troligtvis är detaljmotiveringen exakt den samma som finns i den finska lagen.
Jag har förstått, när jag har pratat med folk, att man har velat göra den här uppdelningen för att lite komma åt den problematik som ltl Sjögren tog upp på ett förtjänstfullt sätt; kvinnors utsatta roll om man inte kan språket, om man blir hemma och inte kommer ut i samhället. Jag har också pratat med invandrare om det här. De är tveksamma till om det är positivt att dela upp män och kvinnor, pojkar och flickor på det sätt som man gör i den inledande paragrafen, som tar fasta på lagens syfte. Jag har själv inget färdigt svar på det här. Jag hoppas att man från utskottets sida kan titta på det. Grundtanken att hjälpa utsatta kvinnor är givetvis bra, man kan inte läsa sig till i detaljmotiveringen om det är det som är grundtanken. Men kan det finnas nackdelar med det här?
Fru talman! Jag vill beröra 4 § där det står: ”Vid genomförandet av åtgärder och tjänster enligt denna lag ska barnets önskemål och åsikter utredas och beaktas enligt barnets ålder och utvecklingsnivå. Endast i de fall att utredningen skulle äventyra barnets hälsa eller utveckling eller det i övrigt är uppenbart onödigt behöver barnets åsikter inte utredas”. Jag tror att det är viktigt för oss att vi har respekt och förståelse för att föräldrar som kommer från helt andra kulturer än våra, som kanske inte förstår språket, som kanske inte förstår varför deras barn ska intervjuas och utredas, kan bli väldigt oroliga och väldigt misstänksamma och undra vad det här handlar om. Samtidigt vet vi att många barn blir utanför. Föräldrarna umgås bara med sina landsmän, de talar väldigt bristfällig svenska, det blir en klickbildning och det är inte heller bra för barnen om de blir helt utanför. Jag tror att man vill komma åt problematiken att barn kan fara illa och inte komma i dagvård i tid, de går inte i eftisverksamhet och de måste få ett fungerande socialt liv. Paragrafen kan vara bra men det kan skapa väldigt stora problem hos föräldrar som kanske inte riktigt förstår vad det handlar om.
Jag vet inte om det var med skratt eller gråt i halsen som jag läste i 12 § ”I sak överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med bestämmelserna i 12 § integrationslagen.” I detaljmotiveringarna är hela sidan full med samma innehållslösa formulering, i sak överensstämmer, i sak överensstämmer, i sak överensstämmer, i sak överensstämmer, men det står ingenting i detaljmotiveringen vad det betyder i sak.
Det som faktiskt är lite ledsamt är 7 §, basinformation om det åländska samhället; ”landskapsregeringen ska ta fram och publicera information om det åländska samhället”. Det är intressant, hur ska den informationen se ut? För i originaltexten står det förstås att det ska vara information om det finska samhället. Tittar man då i detaljmotiveringen så står det; ”invandrare informeras om sina rättigheter och skyldigheter i det finska arbetslivet. Alla som flyttar till Finland ska få basinformation i samband med ett beslut om uppehållstillstånd”. Det förefaller som om man inte riktigt har hunnit ändra detaljmotiveringen.
Längre ner sägs: ”Avsikten är att basinformationen om det åländska samhället både ska innehålla sådant som ingår i den information som riksmyndigheter ger ut och för Åland avvikande eller unika förhållanden”. Det tyder på att det ska komma något tilläggspapper om vad som händer och sker är på Åland. Det här ska delas ut till invandrare av Ålands polismyndighet eller magistraten i landskapet. Nog skulle det vara väldigt viktigt att det skulle finnas på en sådan instans som AMS.
Trots att jag personligen inte är mycket för byråkrati så angående den inledande kartläggningen och integrationsplanen så tycker jag i grund och botten att det är bra att man går igenom med den arbetssökande vilka färdigheter, kunskaper och språkkunskaper man har så att man kan göra upp en plan på hur man kan hjälpa personen ifråga in på arbetsmarknaden. Jag tycker det är bra och det kunde man plocka ut.
Däremot när det gäller formuleringen i 11 § vill jag att utskottet speciellt också tittar på. Det står så här:” Utöver studier i svenska kan i integrationsplanen överenskommas om undervisning i invandrarens eget modersmål, samhällsorienterad undervisning, läs- och skrivundervisning samt undervisning som kompletterar den grundläggande utbildningen” Detta med utbildning i invandrarens eget modersmål, så jag har pratat med flera invandrare idag för att höra hur de ser på det här och de delar min uppfattning om detta, om man också har utbildning på invandrarnas eget modersmål så försvårar det oerhört möjligheten för dem att komma i det åländska samhället, dvs. att lära sig svenska så fort som möjligt. Det kan givetvis säkert finnas flera uppfattningar. En person som har gått på Medis berättade åt mig, att när det handlade om samhällsorienterad undervisning så funderade han länge på hur det kunde komma sig att man hade kung på Åland. Men det visade sig sedan att det svenskspråkiga informationsmaterial som man använder på Medis är från Sverige. Jag tror också att det är viktigt att en samhällsorienterad undervisning handlar om detta samhälle och inte bara att det är undervisning på svenska.
Jag tänkte ta upp detta i paragraferna 12 och 13 som ltl Beijar och jag hade ett replikskifte om. Vi får hoppas att utskottet tittar på vad som gäller. Ska man faktiskt hålla på att tumma på de här planerna i tre år? Eller ska man göra någonting inom två veckor? För båda paragrafer 12 och 13 talar emot varandra.
När det här lagförslaget kommer till utskottet så tycker jag att man borde förkasta det här förslaget. Överväg möjligheterna att tillsätta en parlamentarisk grupp som utgående ifrån våra behov här på Åland utarbetar en integrationslagstiftning som faktiskt tar sikte på det samhälle som vi lever i och de behov som finns här.
Man tog fram en mycket bra utredning. Jag tror att det var Ålands mångkulturella förening som ledde det, Knutpunkt Åland. Det var ett mycket bra dokument och det finns ingenting ifrån det dokumentet överhuvudtaget i det här förslaget.
Fru talman! När man säger att man ska förkasta någonting så borde man också komma med konstruktiva förslag. Jag vill avslutningsvis ta upp fem punkter ur det integrationspolitiska program som Ålands Framtid tog fram.
1) Ett kontaktcenter inrättas dit inflyttade kan vända sig för att få information, råd och hjälp med alla praktiska frågor som berör inflyttning och integration. Kontaktcentret ska verka i nära samarbete med AMS. I kontaktcentret bör representanter från de största etniska och språkliga grupperna finnas som kan fungera som tolkar, vara sakkunniga och även fungera som kontaktpersoner till nätverk.
Jag tror att det är väldigt viktigt att man har en dörr så att man vet vart folk ska vända sig. Vi kan inte ha den finska lagstiftningen, på det sätt som vi har, att alla kommuner ska vara inblandade i det här.
1/4 av de arbetssökande är utländska och det innebär att alla som är från Åland och Finland på AMS inte är med i den här procentsatsen, 25 procent är utländska medborgare. Därför är det väldigt viktigt att man har möjligheten till en dörr, en lösning, så att man därifrån kan hjälpa vidare.
2) Att det inom AMS anställs en speciell handledare för inflyttade som har till uppgift att bistå och koordinera inflyttade in i den åländska arbetsmarknaden.
Vi har aldrig tidigare från Ålands Framtids sida föreslagit att man ska anställa mer personal i offentlig sektor. Därför vill jag lite revidera den här punkten. Jag tror faktiskt att någon av personalen på AMS kunde specialisera sig på den här biten.
3) Särskilda utbildningsplatser för inflyttade med extra utbildning i svenska skapas inom det yrkesområde och branscher där nyrekryteringsbehovet är störst i framtiden.
Det är väldigt viktigt, därför har integrationen lyckats så bra på Åland för att arbetsmarknaden har varit i behov av dem som har kommit hit. Vi kan slå oss för bröstet och tycka att vi är väldigt ädla människor, men den dagen arbetsmarknaden ser annorlunda ut och folk upplever att man inte får ett arbete på grund av invandrarna tar arbeten av dem då kan det bli någonting annat. Vi har sett lite tendenser under vintern till en sådan debatt. Därför är den här punkten väldigt viktig.
4) Att inflyttade kvinnors särskilda problem och behov ska inkluderas i landskapets jämställdhetsarbete och den plan landskapet upprättar för detta arbete.
Jag undrar om det inte är där som man borde lägga in extra resurser i jämställdhetsarbetet och speciellt fokusera på inflyttade kvinnors särskilda problem.
5) Att landskapet och kommunerna inom alla delar av sina ansvarsområden aktivt verkar mot rasism, främlingsfientlighet, utanförskap.
Det borde vi kunna enas om. Ursäkta att det blev lite långt.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! När det gäller sättet att lagstifta så var problemet med det förra förslaget som var på remiss att det var en blankettlag med en massa undantag. Det var sida upp och sida ner med undantag. Det blev så svårt att tillgodogöra sig för man visste inte vad som gällde. Då är i alla fall det här ett steg mot ett bättre sätt att lagstifta eftersom man har rett ut vad som är relevant för Åland och vad som behövs här. Man utgår ändå från den finska lagen eftersom man i övrigt också är fast i många finska delsystem. Jag tycker att det är en framkomlig väg.
Det kan hända att det är svårt att tillfredsställa ltl Anders Eriksson till fullo i den här frågan. Jag tycker i alla fall att den här lagen är mycket bättre uppbyggd än det förra förslaget.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är alltid svårt att jämföra vilken väg man ska gå, om någonting är riktigt, riktigt illa så är allt bättre än det som är riktigt, riktigt illa. Men vi borde kanske ha någonting som är riktig, riktig bra istället.
När ltl Sundman säger att vi sitter fast i finska delsystem så är det ju på det sättet. Men delar inte ltl Sundman min uppfattning att nog borde vi, på så här centrala politiska områden som arbetsmarknadspolitik och integration, utgå ifrån hur situationen är i det samhället som vi är satta att ansvara för? Det här är ju sist och slutligen inte någon månresa utan det kräver ju bara lite kreativt arbete och lite tankemöda. Men det innebär att vi börjar tänka lite mera självständigt, om uttrycket tillåts.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! För mig får man gärna tänka självständigt och det tycker jag att man gör i den här framställningen. På de punkter där inte det finska systemet passade in så har man anpassat det till åländska förhållanden. Sedan är det ju inte säkert att man är i mål. Som jag läser lagen så tycker jag ändå att man har lyckats anpassa det bra till åländska förhållanden.
Jag tror att det är svårt att på förhand exakt säga hur det här kommer att slå ut. Till stora delar pågår det här arbetet redan. Det handlar ju inte bara om småskaligt samhälle, utan de här bestämmelserna kommer sist och slutligen att gälla för några få individer. Jag tror att det här är den bästa vägen att gå. Som jag sade i mitt anförande så får man också försöka anpassa och reviderade det och kanske ta in lite mera självständigt tänkande om det visar sig att det här inte fungerar. Jag tror att det här är en mycket bra början.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det tror däremot inte jag. Ltl Sundman sig att det handlar om några få individer. Delvis har han rätt. För åländska förhållanden är det ändå relativt många människor som berörs. Men om man tittar på de finska strukturerna och systemen så då är det definitivt några få individer.
Ltl Sundman säger att man har anpassat det här väl till åländska förhållanden. När det gäller kommunernas roll så anser jag inte det. Vi är ett litet samhälle, vi ska använda våra resurser på det absolut klokaste sättet. Det finns kompetens på AMS och det är där som man borde bygga upp ett kontaktcenter. Glöm nu, värderade regeringspartier, att det var vi som lade förslaget om ett kontaktcenter. Försök tänka vad som är bäst för de människor som kommer hit till vårt samhälle. Hur kan vi hjälpa dem in på arbetsmarknaden? Hur kan vi hjälpa dem att lära sig svenska så fort som möjligt? Det är det som man måste fokusera på. De ska inte behöva springa runt till alla skolor, poliser, AMS, länsstyrelsen och FPA. Det är oerhört komplicerat att komma till det åländska samhället.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Sin vana trogen använder sig ltl Anders Eriksson av ganska tråkig politisk retorik. Han problematiserar delvis i onödan, eftersom de som flyttar in redan har ett arbete och inte är föremål för den här lagstiftningen så det är onödigt att problematisera det.
Däremot tycker jag att ltl Anders Eriksson, som hör till den bransch som väldigt många kommer till för att arbeta, skulle kunna diskutera i sina intresseföreningar på vilket sätt man som arbetsgivare ska erbjuda undervisning i svenska? Jag vet av erfarenhet bl.a. av Anders Erikssons anställda att man kanske hellre talar engelska än lär sig tala svenska. Det tycker jag är en viktig fråga att diskutera.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det sista förstod jag inte, men det lät väldigt personligt.
Ansvarig minister säger att jag problematiserar. Om jag försöker peka på problem så problematiserar jag. Men är det inte det som vi ska göra i en remiss? Jag tror att det är fel att ge kommunerna den rollen i integrationsarbetet som man ger i Finland med de jättestora kommuner som man har där. Man har en helt annan struktur i Finland. Jag anser att man bör försöka använda det åländska samhällets resurser på bästa sätt, som jag sade redan tidigare i replikskiftet. Det tror jag att man gör genom att bygga upp ett kontaktcenter i nära samarbete med AMS. Där alla som flyttar till Åland vet var man får hjälp och inte behöver fara ut till kommunalkontoret i Finström, Sund eller Saltvik och göra upp en egen plan där.
Minister Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Vad beträffar ansvarsfördelningen mellan kommuner och AMS så är det ju såsom uppdelningen är idag i lagstiftningen. Men avser ltl Anders Eriksson att vi ska föra ännu mera på kommunerna av det som AMS gör idag eller vice versa? Så varsågod att föreslå det, men så här ser fördelningen ut idag. Det som vi redan har så har vi följt.
Däremot tror jag det är väldigt bra att kommunen är involverad för det är kommunen som egentligen har kunskap och kännedom om sina medborgare i kommunen. Man vet vad den personen har få möjligheter när det gäller olika service som produceras i kommunen. Jag tror att kommunen känner bäst till om det är en ensam förälder som är hemma och som kanske behöver avlastning eller möjlighet till lekpark medan den äldre går och lär sig svenska.
Ltl Anders Eriksson, replik
Vi kanske kan slå fast att de här frågorna inte är så alldeles enkla, för då har de varit lösta för länge sedan. Det är inte alldeles enkelt att få det här att fungera. Det har gått väldigt bra det åländska samhället tack vare vår goda arbetsmarknad. Men det krävs ändå en viss kompetens för att man ska kunna sköta de här frågorna.
Om jag förstår lagstiftningen rätt, om man har fått utkomststöd från kommunerna då är det kommunerna som ska göra integrationsplanen. Men om man inte har fått det utan man är kund hos AMS så då är det AMS som ska göra planen.
Det är orimligt i det lilla åländska samhället, med reservation för att jag eventuellt har förstått lagstiftning fel, men detaljmotiveringarna tyder inte på det. Det här är också något som man från utskottet måste titta på, för inte är det att samla resurser, inte är det att samla kompetens.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack fru talman! Jag får börja med att gratulera ltl Eriksson till valet av slips. Det passar mycket väl med innehållet i anförandet.
I övrigt förstår jag inte riktigt ltl Erikssons tydliga bitterhet som sipprar fram gentemot det parti som jag råkar företräda. Centern har suttit i regeringen de senaste 30 åren och vi har väl troligen världsrekord i inflyttning på Åland. Därför är det bra att vi formaliserar denna inkludering i en lag. Jag förstår inte riktigt vad ltl Eriksson tycker att problemet med det?
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är knepigt att uttala sig. Jag vet inte hur många partier som har beskyllt mig för att vara bitter. Är man bitter för att man pekar på någonting som inte håller ihop, så må jag väl vara bitter då.
Jag noterar att man i centerns valprogram pratar om anpassning i samhället. Man pratar om att förebygga kulturkrockar. Det är formuleringar som andas en viss rädsla. Det är väldigt viktigt att de som kommer hit anpassar sig så att det inte blir kulturkrockar.
Jag tycker inte alls att det hängde ihop med det anförande som ltl Pettersson höll här, där han pratade om inkludering. Jag håller helt och hållet med om inkludering. Invandring och integration är egentligen väldigt problemrelaterade ord om man t.ex. ser i den svenska politiska debatten. Jag föredrar att kalla dem som flyttar in hit för nya medborgare istället. Det är synd att allt runt invandring och integrationen är negativt laddat. Det hänger säkert ihop med att vi är så influerade av svensk media.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, fru talman! Vad som stod i valprogrammet verkar ltl Eriksson minnas bättre än vad jag gör. Men partiets linje är glasklar; vi är för en inkludering, i enlighet med det som jag sade tidigare från talarstolen.
Det kan möjligen ha med fenomenet att göra att om man pratar alldeles för mycket så hinner man ibland inte riktigt lyssna.
Jag tycker personligen att det är symptomatiskt att de, av allt att döma, intresserade åhörarna valde att lämna oss under ltl Erikssons anförande. För anförandet andades allt annat än inklusion, snarare tvärtom.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag kan trösta ltl Pettersson att jag inte tror att det hade så mycket att göra med vem som talade, utan det hade nog att göra med lektionstiderna.
Det är också mycket, mycket vanligt inom åländsk politik att man glömmer det som står i valprogrammen. Det är heller inte någonting nytt. Men i och med att vi jobbade ganska mycket med integrationsfrågan under valrörelsen så råkade jag så väl komma ihåg den där formuleringen som precis andades någonting helt annat, en rädsla. ”Det är viktigt att de som flyttar in anpassar sig, det är viktigt att vi inte får några kulturkrockar”. Det råkade jag komma ihåg. Men Pettersson behöver inte alls skämmas, det är väldigt många som glömmer sina vallöften.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Ltl Eriksson nämnde under sitt anförande undervisning av det egna modersmålet som en negativ åtgärd för integration. Vad grundar ltl Eriksson sina fakta på? Som språkdidaktiker vet jag att det finns gedigen forskning som visar att den övriga språkundervisningen och inlärningen också stärks ifall modersmålet är starkt. Kan jag få ett klargörande?
Ltl Anders Eriksson, replik
Absolut, jag är inte någon expert och jag har inte gjort några forskningar i ämnet heller, annat än att jag faktiskt ringde och pratade med tre människor som har flyttat hit från tre helt olika kulturer. Jag berättade hur det var formulerat och frågade dem om de trodde det var bra eller inte. Samtliga dessa tre personer trodde inte det var bra. De flesta som har varit här ett antal år har ju kommit underfund med att nyckeln till det här samhället är att lära sig svenska så fort som möjligt. Jag försöker hjälpa inflyttade att få tag på jobb för det är inte så lätt via AMS alla gånger. Ofta får man höra frågan om de kan svenska. Om jag är tvungen att säga; ”nej, de kan tyvärr inte svenska” så är det väldigt svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Jag tror också att de inflyttade med sina egna erfarenheter har lärt sig att de verkligen borde ha koncentrerat sig på svenska från första början om de ska lyckas. Det är bara mot den bakgrunden som jag grunder mitt uttalande på.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Här tror jag att ltl Eriksson nog ska titta på forskning i stället för enfaldiga intervjuer för att plocka rätt information.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det var ett väldigt tråkigt uttalande. Inte vet jag varför man skulle vara enfaldig för att man pratar med folk som faktiskt berörs av den här lagstiftningen som vi har på bordet. Jag finner ingenting enfaldigt i det. Jag har haft den här uppfattningen själv. Men, bästa ltl Kemetter, jag är inte så enfaldig att jag tror att jag har rätt utan att jag har pratat med dem som berörs av det. Därför pratar jag med folk för att få reda på hur de ser på det. Jag tror att svenska är nyckeln till en lyckad integration.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Sara Kemetter
Fru talman! Det har varit en lång debatt. För mig är det här en bra lagstiftning, trots att jag klätt mig i pärlor som ofta symboliserar tårar.
Det finns många skäl att flytta till Åland. Utgångspunkten för den nya integrationslagen är att svara på de ändringar som har skett i invandringen under de senaste 20 åren. I fortsättningen kommer alla som flyttar till Åland att få basinformation om det åländska samhället och handledning om tjänster i samband med att de får uppehållstillstånd eller registrerar sin uppehållsrätt. Det här tycker vi att är bra.
Målet med reformen är att ta hänsyn till alla som av olika skäl flyttar till Åland och att främja integrationens dubbelriktning. Integration förutsätter att det förs en dialog och bedrivs gemensam verksamhet mellan invandrare och den åländska befolkningen. Vi måste öka integrationsåtgärdernas verkningar och förbättra uppföljningen samt förbättra handledningen i invandringens första skede.
Det är viktigt att utlänningar får information om vårt samhälle, om sina rättigheter och skyldigheter samt rådgivning i fråga om språkundervisning och sökande av arbete. Vi måste förhindra utanförskap av grupper i sårbar ställning. I dessa grupper ingår till exempel funktionshindrade och äldre personer samt utsatta barn och kvinnor.
Fru talman! Den nya integrationslagen som debatteras idag tar upp dessa frågor och socialdemokraterna är glada att vi äntligen är i beredskap att anta den. Den har varit väntad av både politiker, tjänstemän såväl som enskilda individer.
En punkt vill jag dock att utskottet tittar på och det gäller hur den s.k. sociala integrationen eller dubbelriktningen främjas. Det hittar vi bl.a. i 25 §. Integration kräver inte alltid stora investeringar, utan det uppstår samspel på vardagsnivå, mellan grannar, på arbetsplatser och inom hobbyverksamhet. Här har den tredje sektorn en avgörande roll. Det borde vara kommunens och de övriga lokala myndigheters ansvar att främja internationalism, jämlikhet och likabehandling, positivt samspel mellan olika befolkningsgrupper samt goda etniska relationer och dialoger mellan kulturerna. Invandrarbefolkningens behov ska beaktas vid planeringen och genomförandet av basservice och andra tjänster. Detta öppnar en möjlighet att granska tjänster ur en ny synvinkel.
Fru talman! Språkkunskap är nyckeln till all lyckad integration. Här tycks vi alla vara enade. Jag upplever också att Medis språkkurser för vuxna och grundskolans svenska för invandrare har en avgörande roll.
Men, fru Talman, integrationen står och faller med arbetet. Den som kommer hit från ett annat land måste få sin utbildning validerad samt ges möjligheten att försörja sig själv och sin familj. Här har AMS en avgörande roll. Vår uppgift som politiker är att skapa förutsättningar.
I lagförslaget saknar jag även, tillika som liberalerna, ett samarbete med näringslivet. Det är svårt att få arbete inom den offentliga sektorn därför att det är starka språkkrav och utbildningsnivån har ofta höga krav. De som har integrerats bra i samhället har ofta startat egna företag. Här tycker jag att man ska kunna se på ett samarbete. Tack.
Ltl Axel Jonsson
Fru talman! Det börjar bli lite tomt i bänkarna och det är synd på en så pass viktig fråga. Det kanske bli bättring snart, vi får se. Jag ska göra ett försök.
Jag vill för det första tacka regeringen för att de kommer med den här lagen till oss idag. Det är en så pass viktig fråga som har debatterats här sista åren kanske mera intensivt än någonsin både i lagtinget och i den allmänna politiska debatten.
Däremot är även jag, i likhet med ltl Anders Eriksson, lite besviken på ambitionsnivån. Jag ska gå in på detta lite mera i detalj.
De tre största utmaningarna vad gäller integrationen på Åland idag är dels lämplig sysselsättning för dem som kommer hit. Många har poängterat vikten av ett arbete som en del i integrationen. Jag tror att den absolut bästa metoden för att skapa lämplig sysselsättning för våra inflyttade är en aktiv näringspolitik. En aktiv näringspolitik är en god integrationstaktik, hävdar jag som ett litet tips till minister Karlström som inte råkar vara närvarande nu.
Språk är förstås en bra och viktig nyckel om vi ska lyckas med integrationen. Det här lagen kommer inte med så många konkreta åtgärder på det området, vilket kanske är synd, men det hade sina förklaringar som vi tidigare fick förklarade för oss av minister Lindholm.
Jag tror också att isolering eller segregation är ett problem som vi borde belysa lite mera. Jag tror att det är absolut viktigt att vi betonar vikten av ett föreningsliv som också är öppet för inflyttade och invandrare och att vi ser till att de kommer in i arbetslivet snabbt. De två faktorerna är jätteviktiga för att motverka isolering och segregation.
Man kanske borde föra en debatt lite oftare om var nyinflyttade ålänningar bosätter sig. Finns det någon risk för att vi ser, det som hänt på vissa ställen i Sverige och i Finland, att många inflyttande koncentreras till en viss plats? Tänker man på den problematiken ifrån landskapsregeringens sida? Jag har inte sett så mycket spår av det i den här lagen. Jag tror att det är en debatt som är viktiga att föra. Det kan vara en nyckel i en god integration för det åländska samhället.
Jag försökte, när jag planerade mitt anförande, att hålla mig till de konkreta åtgärder som finns i integrationslagen. Jag läste och läste men jag blev lite besviken. Jag kunde egentligen bara hittat två åtgärder som jag tycker att är viktiga och som kommer att göra skillnad för den enskilda inflyttaren. Dels är det integrationsplanen och dels är det integrationsprogrammet som kommunerna ska göra upp. De ser jag som de stora två åtgärderna som presenteras i den här integrationslagen. Jag tycker att det är lite synd att jag bara hittade de här två, för jag hade mycket på min checklista som jag saknar och som jag gärna skulle ha sett att man tog ställning till och förde fram från regeringens sida. Kanske det kan ha att göra med den starka inspirationen från den finska lagen eller kanske förklaringen är någon annan? Jag hoppas på det.
Man skriver i detaljmotiveringarna; ”förslaget medför att ansvaret och uppgiftsfördelningen mellan myndigheter tydliggörs”. Ja, där är jag nog lite fundersam, i alla fall när det handlar om AMS och kommunerna och deras ansvar vad gäller att ta fram en integrationsplan och inleda det här arbetet som ska hjälpa den inflyttade. Man skriver på sidan 27 i 10 § så här; ”Ams, ska inleda den inledande kartläggningen för en invandrare som är arbetslös och är registrerad som arbetssökande vid Ams enligt landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet, om det inte är uppenbart onödigt.” Sedan skriver man i nästa mening: ”Kommunen ska inleda den inledande kartläggningen för en invandrare som annat än tillfälligt får utkomststöd enligt landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd, om det inte är uppenbart onödigt”. Om man är arbetslös och lyfter utkomststöd så betyder det att man passar in på både kommunen och AMS. Man kan antingen vända sig till kommunen eller till AMS, för lyfter man utkomststöd så måste man ju vara arbetssökande, annars får man inte utkomststödet. Jag tycker att det är lite märkligt att man inte närmare definierar vem som faktiskt ska sköta det här. Kommer man till kommunen och man är arbetslös och lyfter utkomststöd så kan de hänvisa dig till AMS och säga att man är arbetssökande och att man ska be AMS om hjälp. På samma sätta kan AMS hänvisa dig tillbaka till kommunen i värsta fall och säga att det är kommunens ansvar att sköta.
Jag ställer mig också lite skeptisk till att det är kommunen som ska ha det övergripande ansvaret för den allmänna integrationen. Det kan finnas ett sådant fall att en inflyttad jobbar i en kommun, bor i en annan kommun och kanske har sina barn i skolan i en tredje kommun. Vilken kommun är det då som ska ha hand om integrationen? Så som jag tolkar det är det den kommun som man bor i. Men den kommunen kanske inte har en god uppfattning om vilka förhållanden man har på arbetsplatsen eller vilka förhållanden som råder i den skolan där man har sina barn. Vi skulle vinna mycket på att ha ett kontaktcenter, ett ställe som har det övergripande ansvaret för integrationen och inte flera ställen genom uppdelningen av ansvaret på kommunerna och AMS. Jag ställer mig skeptisk.
Om vi tittar på 7 § på sidan 26 så pratar man om att samhället ska ordna basinformation. Ltl Eriksson var inne redan på att vi inte har läromedel på t.ex. Medis som berättar om det åländska samhälle utan man pratar om den svenska kungen och de förhållanden som råder i Sverige. Det är ju lite märkligt. Jag tar för givet att i samband med tilläggsbudgeten så får vi nu se ett konkret förslag där man tar fram ett åländskt läromedel för nyinflyttade. Det hoppas åtminstone jag på. Jag tror att det är viktigt att vi ska lyckas med det här åtagandet som vi faktiskt tar oss an i och med den här skrivningen.
Ålands Framtids förslag på området integration har ltl Anders Eriksson redan presenterat. Knutpunkten är kontaktcentret, vi ser det som nyckeln i integrationsarbetet.
Jag tycker, i likhet med ltl Anders Eriksson, att det är synd att man inte har tittat närmare på ”Knutpunkt Åland”. Kanske man har tittat på det men man hänvisar inte alls till det i det här arbetet. Jag hittar tyvärr inte särskilt många spår heller i min checklista, som jag gjorde upp tidigare vad gäller integrationsåtgärder. I Knutpunkt Åland skriver man klart och tydligt som ett förslag på att förbättra integrationsarbetet är grundade av ett informations- eller rådgivningscenter. Det är solklart, man förespråkar det och man har gjort en förprojektering. Man har satt sig in i problematiken vad vi behöver på Åland och kommit fram till ett informationscenter eller ett rådgivningscenter, kalla det vad man vill men en kontaktcenter i alla fall.
Man föreslår också att mentornätverk för nyinflyttade där ålänningar eller inflyttade som har fått hjälp och kommit in i samhället på ett bra sätt kan verka som förebilder och lotsa de nyinflyttade in i samhället. Här skulle det vara ypperligt att de som är redan har kommit via kontaktcentret skriver in sig på mentorlistan. När en nyinflyttad kommer till kontaktcentret nästa gång så ringer man upp en ledig person på listan och frågar om man är intresserad av att hjälpa en inflyttad in i samhället. Jag tror att det skulle vara till stor hjälp, också vad gäller den sociala inkluderingen, att man har en person som kan ge lite goda tips och råd på vägen. Tidigare på 70-talet hade man värdfamiljer som Röda Korset ordnade, de familjerna hade lite samma funktioner. Jag tycker att det är synd att det här har fallit bort. Jag tror att det skulle kunna göra stor nytta.
Flexiblare undervisning i svenska har vi diskuterat. Man säger att det är på gång. Men vi har fortfarande inte heller med den här lagen sett hur det här ska ske i praktiken. Man efterfrågar särskilt skräddarsydd utbildning på kvällstid, det finns inte idag och utbildningen är avgiftsbelagd. Man efterfrågad utbildning i svenska på arbetsplatsen. Idag har man inte färdiga system för det.
Man vill också ha större fokus på just den specifika bransch som man arbetar i så att man också lär sig facktermer på svenska. Det får man kanske inte via Medis idag eller i den utbildning som finns.
Man betonar vikten av validering. Validering av kunskaper berörs ju delvis av det här då integrationsplanen ska omfatta främjande av invandrarens möjlighet att delta som en likvärdig medlem i samhällsverksamheten. Dit tycker jag att man kan hänföra valideringen av kunskaperna och det som man besitter när man kommer hit till Åland som man bör kunna utnyttja. Om man är läkare eller lantmätare från Afrika, Asien eller Amerika och kommer till Åland så skulle man på ett enkelt sätt kunna validera kunskaperna idag och se vad som fattas och på så sätt kunna fortsätta att arbeta i sitt yrke. Det är synd om man tack vare att man har en utbildning i ett annat land inte kan använda den utbildningen när man kommer hit. Det förlorar både vi som samhälle på och också den inflyttade, tror jag.
Jag är i alla fall tacksam för att lagen har kommit hit idag och att vi får tillfälle att diskutera den. Jag tycker nog att vi lämnar tillbaka lagen så att vi får ett bättre förslag. Mina ambitionsnivåer är nog betydligt högre vad gäller integrationspolitiken än det papper som vi har framför oss idag, tyvärr. Tack, fru talman.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Jag vill också tacka Axel Jonsson för att han tycker att han har den rätta lösningen. Det är bra om man kommer med förslag.
Det var en hel del sågning och ltl Axel Jonsson saknade konkreta planer. Jag hörde inte så hemskt många konkreta planer från ledamoten heller. Det skulle ha varit intressant att höra mera.
Kontaktcenter nämndes, sedan en mentorlista men jag tror inte det är meningen att en mentorlista ska finnas med i en integrationslag. Det är kanske mera en sak för förvaltningen. Det är synd, ltl Axel Jonsson hade ändå ett så bra anförande, han borde ha kompletterat med lite mera konkreta planer.
Sedan nämnde ltl Axel Jonsson att de som söker utkomststöd blir bollade mellan myndigheterna. Som ltl Axel Jonsson sade:” du lyfter utkomststöd du ska inte nog inte vara här, du ska till arbetsförmedlingen”. Nog har de ett sådant bra arbete mellan kommunerna och AMS att man samarbetar och kontaktar varandra.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Axel Jonsson, replik
Det sista först, att bli bollad mellan kommunerna och AMS så nog tror jag också att man kan lösa det på ett pragmatiskt sätt. Men jag tog fasta på att man skrev att ansvaret och uppgiftsfördelningen mellan myndigheter tydliggörs. Jag tycker inte att man tydliggör i och med den skrivningen. Ärligt talat förstår jag inte vems ansvar det är att ta hand om en inflyttad som är arbetslös och lyfter utkomststöd. Ska han gå till AMS eller ska han gå till kommun? Var hittar man det tydliggörandet i lagen? Jag hittar det inte i alla fall.
Vad gäller de konkreta åtgärderna så försökte jag åtminstone lyfta fram dem, men jag kanske misslyckades och jag ska försöka ta det kort en gång till: Grundande av ett informationscenter, ett mentornätverk för inflyttade, flexiblare svenska undervisning på arbetsplatsen och validering av kunskaper. Det var åtminstone fem åtgärder. Sedan kan du lägga till de åtgärder som ltl Anders Eriksson lyfte fram här tidigare.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, ltl Jonsson. Om man är arbetslös och ska lyfta utkomststöd ska man givetvis gå till kommunen för att få utkomststöd, bara som ett förtydligande åt ledamoten.
Nu fick jag lite flera punkter här. Det här kontaktcentret ser jag som ytterligare en myndighet som man ska gå till. Först ska man gå till kontaktcentret, sedan ska man gå till kommunen och begära utkomststöd och om man också är arbetslös så ska man gå till AMS. Då ska man gå till tre ställen. Eller tänkte ltl Axel Jonsson med det här kontaktcentret att vi också tar bort alla kommunens övriga skyldigheter som utkomststöd osv? Jag har inte riktigt hängt med där.
Ltl Axel Jonsson, replik
För det första så ska det inte vara en ytterligare myndighet. Ltl Winé har missuppfattat min ambition med kontaktcentret. I kontaktcentret ska det finnas personer som har språkkunskaper i de största språkgrupperna som flyttar till Åland. De kan hjälpa dig med svar på frågor om utkomststöd och svar på frågor om arbetsmarknaden, om arbete och om språkundervisningen. De ska lotsa dig och sköta kontakterna med de här olika myndighetsinstanserna. Det är det som är hela grejen, man vänder sig till ett ställe och därifrån får man hjälp så att man ska slippa springa mellan dessa tre. Det är åtminstone min målsättning med det hela och tanken bakom. Sedan hur man genomför det i praktiken får man förstås titta närmare på. Jag tycker att det är viktigt att har en vision och en tanke på vad som man tror att är bäst för det åländska samhället. Där tror jag att kontaktcenter kan vara en bra nyckel.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag noterade att ltl Jonsson tog upp bosättningsområden för invandrare och visade på hur det har sett ut i Sverige. Jag undrar om man blandar äpplen och päron? Man har möjlighet att reglera vissa delar för personer som har flyktingstatus. Generellt har ju invandrare rätt att bosätta sig var man vill. Vad vill egentligen ltl Jonsson i den här frågan? Vill han reglera? Pratar han om personer med flyktingstatus eller invandrare?
Ltl Axel Jonsson, replik
Det handlar mer om den övergripande samhällsplaneringen. Är man inflyttad och kanske arbetslös så har man kanske inte möjligheten att bosätta sig var som helst. Jag tror mera att det handlar om att när vi planerar bostäder på kommunal nivå främst att man har det i åtanke, så att man inte skapar de problem som vi ser i Sverige. Jag tycker inte heller att vi ska gå in och reglera och peka ut på kartan var de inflyttade ska bosätta sig. Det är givetvis något som de själva ska få välja. Men jag tycker att det är viktigt att vi tänker på det här i samhällsplaneringen. Kanske är det något som man kunde reglera från landskapets sida?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Ltl Axel Jonsson säger att han har höga ambitioner. Jag delar det med honom. Jag hoppas att han orkar fortsätta att ha höga ambitioner. Det är roligt med en ung människa som har höga ambitioner.
När det gäller basinformationen som nämns i lagstiftningen så är det inte frågan om ett nytt undervisningsmaterial. Basinformationen handlar om var man hittar den myndigheten som man behöver få någon form av service av. Vi arbetar nu på den basinformationen. Det är en form av en folder med en liten kortfattad information om självstyrelsen, om lagtinget och landskapsregeringen och om de olika myndigheterna som kan vara intressanta för den inflyttade.
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag får väl erkänna att det var en liten misstolkning från min sida. Jag hoppas ändå att minister Lindholm delar min uppfattning att det är synd om vi ska ha kursmaterial som bygger på svensk samhällskunskap och inte åländsk, om vi ska informera om det åländska samhället. Jag tycker att det är ett allvarligt problem att vi har det på det här sättet. Det är av yttersta vikt att vi får fram material som berättar om vad som gäller här på Åland och inte vem som är kung i Sverige.
Minister Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag förstår att ltl Axel Jonsson helst skulle vilja ha en egen bok om Åland där självständighet skulle nämnas som något centralt. Men tills vi är där så får vi nöja oss med att vi har undervisningsmaterial både härifrån och därifrån. Sedan är det ju också upp till pedagogen att på ett bra sätt kunna förmedla det som inte står i böckerna och välja bort en del saker, prioritera ner det och prioritera upp sådant som är mera adekvat att föra ut. Det är naturligtvis upp till den som är lärare för enskilda grupper.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Roger Jansson, replik
Tack, fru talman! Lika som någon annan debattör här idag har gjort så blandar också kollegan Jonsson intensivt mellan olika juridiska och politiska nivåer i den här diskussionen.
När vi talar om inkluderaring så har vi tre grupper. Vi har flyktingarna som blott delvis berörs av den här lagstiftningen. Vi har de berörda i den här lagstiftningen; medborgare utanför Norden enligt 2 § i det här lagförslaget. Sedan har vi den överlägset största gruppen; övriga inflyttade, där de flesta kommer från Sverige och Finland men även från andra länder. Jag tror att idéerna om kontaktcenter skulle vara alldeles utomordentliga och flera andra av de förslag som finns både i Ålands Framtids och moderaternas och flera andras valprogram. Men just för den här gruppen så är den här lagen ändå bra när det gäller att göra upp integreringsplaner.
Ltl Axel Jonsson, replik
Givetvis, jag lyfte fram integrationsplanen som ett positiv exempel och även kommunernas program vad gäller integrationen. Det är vi helt överens om.
Att det finns tre grupper, som vtm Jansson presenterade, är 8helt riktigt. Men två av de grupperna delar till ganska stor del samma problematik. Därför är det relevant att vi diskuterar det. Trots att det nu är en begränsad grupp människor som vi pratar om idag så kvarstår fortfarande problematiken för andra grupper. Om vi var lite smarta och tänkte ett steg längre så skulle vi kunna tackla problematiken som ändå är ganska likartad hos båda grupperna. Det är i alla fall min förhoppning. Den andra gruppen återstår om vi inte tar ställning till det i det här sammanhanget.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! När det gäller den stora gruppen i vårt samhälle, de inflyttade som är från Norden och från Finland och som inte berörs av det här så skulle vi behöva göra väldigt mycket mera än vad vi gör när det gäller informationen, utbildningen och kunskapen. Men jag tycker inte att det är någon lagstiftningsfråga som har med den här integrationslagstiftningen att göra. Det är en separat grupp som är ganska avgränsad, liksom flyktinggruppen också är ganska avgränsad. De båda grupperna behöver lagstiftning för att vi ska få det här att fungera väl. Medan jag tycker att de politiska insatserna, programmen och organisationen i samhället är det viktiga för alla övriga. I det jobbet sedan inkluderas de här båda grupperna så fort de har lärt sig språket.
Ltl Axel Jonsson, replik
Givetvis finns det vissa skillnader i behov för dem som flyttar hit, beroende på varifrån man kommer och vilken bakgrund man har.
Jag tror inte att kontaktcentret är något som bara behöver vara till för den ena gruppen eller den andra. Jag tror också att det är viktigt när man kommer som flykting att man har ett ställe dit man vänder sig så att man inte behöver springa mellan olika myndigheter. Jag tror att det har precis samma syfte och funktion för dem. Jag tycker inte att det finns ett stort behov av att dela upp det så att vi ska tackla en viss grupp på ett sätt och en annan grupp på ett annat sätt när de i det stora hela delar problematiken. Nej, det finns inte i lagstiftningen den här gången, men jag tycker att det är viktigt att vi poängterar att det är samma problem. Vi kan i stort sett lösa det på samma sätt. Därför är det viktigt att vi också lyfter fram det idag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Ltl Jonsson nämner värdfamiljer och mentornätverk. Vi har idag ett bra stödpersonssystem. Ser ledamoten att vi slopar det systemet eller ska de komplettera varandra? Hur tänker ledamoten här?
Vad gäller utbildningsvalidering som ledamoten nämnde så stöder jag ditt resonemang till fullo.
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag tror att ltl Kemetter och jag är helt överens. Stödpersonssystemet är jättebra och man kan utveckla det så mycket man bara kan, som en komplettering är det jättebra.
Validering är någonting som man har hört lite tisslas och tasslas om. Jag har inte sett något konkret ännu och det har pratats länge om det. Det är ett stort problem som vi har. Det är inte några enkla frågor. Folks utbildning kan se väldigt olika ut beroende på varifrån de kommer. Det kan vara svårt att bekräfta examen. Man har sett skräckexempel på de områdena också. Jag förstår att det inte är enkelt. Jag tycker att det börjar bli dags att få fram ett system för det också här på Åland.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Ett förtydligande, ska de komplettera varandra?
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Igge Holmberg
Fru talman! Jag kommer att ta upp ett par saker som har diskuterats redan, men så är det när man är långt ner på talarlistan.
Det är en klar förbättring att ha en fulltextlag framom den tidigare blankettlagen.
Menar lagtinget allvar med att ta in människor för att förbättra allas situation på Åland, vilket jag förutsätter, så behöver vi de rätta verktygen för att få människor att känna sig välkomna. Det har vi fått med den här lagen.
Vad gäller kontaktcentret som ltl Jonsson pratade om så finns det redan; det kallas kommunkansli.
Sedan vill jag ta upp det som ltl Christian Beijar och ltl Anders Eriksson också talade om, kapitel 2, 12 §. Där kan man fråga sig är ju om det faktiskt ska få ta upp till tre år för att få en personlig integrationsplan. Personligen hade jag gärna sett att människor fick individuella planer lite tidigare för att underlätta deras möjlighet till inflytande i samhället. Då kanske vi snart har en minister som har persiska, rumänska eller engelska som modersmål.
I vårt grannland Sverige så har jämställdhetsminister Nyamko Sabuni sagt: "Min vision är att Sverige ska vara ett tolerant och humant samhälle präglat av mångfald och respekt för individens grundläggande fri- och rättigheter". Ändrar man den meningen att lyda om Åland istället för Sverige så tror jag vi har något alla kan skriva under på här i salen.
Jag håller med ltl Valve att lagar och förordningar bara är de yttre väggarna av integrationsarbetet. Det handlar ju om hur vi som människor bemöter dem som kommer hit. Må det vara för alltid, för ett par år eller bara för en dag eller två. Bemötandet som de får, det är vad som gör Åland till en bra eller dålig plats för besökare och inflyttade. Den biten kan man aldrig lagstifta om, bara se till oss själva. Tack.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det var intressant att ltl Holmberg sade att med den här lagframställningen har man fått rätt verktyg för att invandrarna ska känna sig välkomna. Kan han exemplifiera vilka verktyg han tänker på? Jag har läst igenom framställningen men jag hittade det inte rent konkret på det sättet.
Sedan när det gäller kontaktcenter, som vi har pratat oss varma för, så sade ltl Holmberg att det finns redan på kommunkansliet. Menar han då att det ska vara 16 stycken kontaktcenter plus arbetsmarknaden, plus FPA och plus alla andra instanser som behövs? Skulle det ändå inte vara bättre om man samlade resurserna där vi redan vet att kunskaperna om arbetsmarknaden och utbildningen finns och det som man behöver komplettera är att hjälpa till att vederbörande hamnar på rätt när det gäller sociala biten. Skulle det ändå inte, ltl Holmberg med all respekt, vara en bättre väg att gå?
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Det finns ju kontaktpersoner på kommunkanslierna som har hand om det här. Man behöver inte ha en tredje instans som sedan ska föra folk till kommunkansliet ändå.
När jag menar att vi har fått de rätta verktygen så tycker jag fortfarande att det mera syftar till att det här är en lättare lag att förstå sig på än den tidigare lagen. I den tidigare lagen måste man läsa väldigt mycket i både den finska och den åländska, medan man här har en fulltextlag för oss att arbeta med.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé
Fru talman! Det har varit en intressant debatt idag. Jag ser fram emot att få jobba mera med den här lagen i utskottet efter all färdkost som vi har fått i den här debatten.
Jag kan hålla med vissa debattörer om att det har varat lite otydligt om tidsbestämmelser, om vi ser på 12 § och 13 §. Först ska det göras en kartläggning och efter det ska det göras en integrationsplan och tidsbestämmelserna där. Men det är någonting som vi ska titta på i utskottet och så förtydligar vi så det är inte någon fara med det.
Sedan detta med om det är AMS eller kommunen som inleder kartläggning. Detta hade jag ett replikskifte om med ltl Axel Jonsson, vem det är som tar kontakten och vem man kommer till. Jag tror att vi söker ett större problem än vad det är. Jag tror att det fungerar mellan kommunerna och AMS, framförallt mellan den sociala sektorn och AMS. Det är viktigt att man ser på vems ansvar det är, att man tydliggör vem som har ansvaret så att ingen trillar emellan. Däremot så måste man från den sociala sidan se till att personen kommer till AMS. Där har det fungerat redan tidigare för utkomststödstagarna för kommunerna vill självklart att de ska få ett arbete och sysselsättning.
Ltl Anders Eriksson var i sitt anförande kritisk till kommunernas uppgifter och vad som ska vara på kommunerna. När jag tittar på lagen så tycker jag inte att det är så farligt. Däremot tror jag att när man har det med i lagen så ser jag det som ett litet rättsskydd, att man inte bara helt själv gör någonting nytt bara för att anpassa våra kommuner. Då kan man lätt missa någonting.
Sedan frågade vice talman Eriksson av min partikollega Beijar om kommunerna klarade av dessa åliggande som nu sätts på kommunerna? Jag kan svara nej, det tror jag inte att de gör ensamma, utan man behöver kunna samarbeta kommuner emellan, framförallt i de mindre kommunerna. Man behöver inte göra allting själv. Flera kommuner kan gå ihop. De jobbar redan tillsammans inom det sociala samarbetet. Man ser man hur man går vidare. Sedan i 26 § står det att man ska ta upp integrationsfrämjande planer in i fullmäktige och då blir det kommunens egen fråga. Så länge vi har 16 kommuner så kommer man att arbeta på det här sättet. Vi ser ett samarbete och främjar därigenom en bättre integrationsplan.
Mariehamns stad har det jättebra ordnat för sig redan, det är jag helt övertygad om. Min hemkommun Sund har det lite värre tror jag. Men vi kanske kan sätta oss ner med våra större grannkommuner och se hur vi ska göra det här tillsammans. Vi kan samarbeta över kommungränserna så länge vi ska ha alla dessa kommuner.
En viktig del invandrare är också de som kommer hit för att jobba och att de får reda på sina rättigheter. För visst är det så att vi i den här lagen främst lyfter fram dem som är arbetssökande och lyfter utkomststöd. Men alla andra, hur når vi dem och hur ska vi jobba där med att få de integrerade i samhället? Det är en viktig del.
Jag vill tacka ltl Valve för ett bra anförande, att vi tänker på att det här med integration är var och ens ansvar.
Avslutningsvis, fru talman, så kommer jag kort att gå in på Ålands Framtids kontaktcenter. Jag vet att ltl Anders Eriksson bl.a. frågade min partikollega Holmberg om det ska vara 16 olika kontaktcenter. Så länge vi har 16 kommuner så har vi också 16 socialkanslier, om det inte händer någonting annat. För det är på socialkanslierna som det görs. Jag ser redan socialkansliet som ett kontaktcenter. När man som ny flyttar till en kommun och man kanske ska ha barn in i barnomsorgen så kontaktar man socialkansliet och när man ska ha barn in i skolan så kontaktar man kommunen och skolan. Man ska ändå komma till kommunen och där ska man få veta vad som finns i kommunen. Så länge vi har alla våra kommuner så behöver vi nog ha kontaktcentret i kommun.
Det är en otroligt stor skillnad om man har en mentor från Mariehamn och man flyttar till lilla Sund, det är en väsentlig skillnad i vad man erbjuds och vad man ska diskutera. Därför är det viktigt att man får reda på av sin kommun vad som händer.
Fortsättningsvis vidhåller jag, det som jag sade i mitt replikskifte med ltl Axel Jonsson, att ha ett nytt kontaktcenter blir ännu en myndighet, en person som man ska till, sedan behöver man också gå både till kommunens socialkansli och till AMS. Däremot att man blir lotsad, som ltl Axel Jonsson nämnde, så om jag förstår det rätt så lotsar de redan inom AMS. Det är en person som tar emot inflyttade och de hjälper till med vart man ska ta kontakt för att få olika saker gjorda. Det finns redan. Vi ska ju inte bara starta myndigheter för att anställa folk. Hur är det Ålands Framtid? Tack.
Ltl Anders Eriksson, replik
I politisk debatt går allt att missförstå om man har gett sig den på att man ska göra det.
Ursprunget med kontaktcentret var när åländska företagare uttalade sin frustration över alla olika myndigheter som man måste besöka för att man ska få saker och ting att fungera. Man lanserade ”en dörrs lösning”. Om ltl Winé tar ett steg tillbaka och lite tänker efter så måste det nästan vara ännu knepigare, om man flyttar in till Åland. inte kan språket och man inte har någon aning om var man ska börja, om det inte finns en dörrs lösning. Vi ser olika på det och det respekterar jag.
Jag noterade att ltl Wine sade att om man skriver av lagen på det sätt som man har gjort så då är det ett bättre rättsskydd. Menar han faktiskt det på fullt allvar? Eller var det tungan som slank?
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Nej, tungan slank inte. Om jag förstod ltl Anders Erikssons anförande rätt om kommunen verkligen kan ha alla dessa uppgifter som man åläggs i den här lagen. När jag tittar i lagen så funderar jag vad är det då som jag skulle kunna ta bort? Ska jag ta bort något för att det ska anpassas till de åländska förhållandena? Då skulle det vara intressant att veta vad man ska plocka bort för att det ska passa till våra små kommuner. Vi måste ändå se vad det är som finns med. Den här lagen har vi gjort för de inflyttade, att det ska finnas ett bra rättsskydd, då måste vi väl ha så mycket som möjligt med också. Vi kan inte bara plocka bort för att det ska passa in just för oss.
Ltl Anders Eriksson, replik
I mitt huvudanförande sade jag att det här är en lösning som inte är anpassad till de små åländska förhållandena. Jag förordade att man skulle göra en lösning som var anpassad till de behov det här samhället har.
Jag fäste mig vid att ltl Winé sade att det inte finns något rättsskydd i det om vi börjar utarbeta ett eget system. Men det är möjligt att det var fel.
När det gäller kommunerna så noterade jag att ltl Winé sade; ”alla dessa kommuner och så länge vi har alla dessa kommuner”. Det säger ganska mycket, har man byggt upp hela den här krångelstrukturen för att få bort alla dessa kommuner då kanske jag kan förstå det. Men vi borde ha fokus på att hjälpa de inflyttade på bästa möjliga sätt, att lära sig vårt språk och att komma in på arbetsmarknaden. Det är detta som vi borde ha fokus på och inte krångla med kommunerna.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Jag håller med Anders Eriksson. Det är lätt att missförstå om man vill missförstå. Jag tror att vi pratade lite förbi varandra när det gäller rättsskyddet.
Jag förstår inte, ltl Anders Eriksson, hur man kan säga att det blir krångligare med kommunerna, för vi har fortfarande den sociala servicen i våra kommuner. Här måste man börja titta på det. Oberoende av om vi startar två kontaktcenter så måste man ändå via kommunen för att lyfta utkomststöd och för att skriva in barnen i barnomsorgen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Johan Ehn
Fru talman! Bästa lagtingsledamöter, det har varit en intressant diskussion som har utspelat sig här i lagtinget kring de här frågorna idag.
Ltl Anders Eriksson var inne på detta att om man vill missförstå så kan man göra det. Det tror jag att vi alla har skäl att tänka på lite nu och då. Det gäller att försöka se vad det finns för möjligheter också och inte bara se det som är tokigt.
Jag tror att vi alla är överens om att det finns två saker som är väldigt viktiga i det här sammanhanget. För att man ska lyckas med integrationen på ett bra sätt så krävs språk och arbete. Just de två sakerna är det som också den här lagstiftningen nu bygger på. Man jobbar för att se till att ge dem som kommer till Åland för att slå ner sina bopålar här en möjlighet att lära sig språket, en möjlighet att lära sig det samhälle som man ska flytta in till och samtidigt försöker man förbereda dem att komma ut i ett yrkesaktivt liv.
Tittar man på vad lagen säger så har vi 20 § och 21 § som väldigt tydligt beskriver integrationsutbildning. Det är många som har varit inne på det nu och det har också höjts röster för att det skulle behöva beskrivas på ett tydligare sätt. Jag hör till dem som inte riktigt förstår på vilket sätt det här skulle behövas beskrivas tydligare? För mig kräver integrationsutbildning en väldigt stor del av flexibilitet. Som det står i 20 § så är det viktigt att man ger en integrationsutbildning som bygger på de behov som personen som ska integreras har. Vi kommer inte att ha en integrationsutbildning som passar alla. Man måste ha en palett av olika åtgärder. En palett som består dels av SFI, svenska för invandrare, som idag ordnas framförallt som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för människor som överhuvudtaget inte har kommit in på arbetsmarknaden ännu. Vi måste ordna olika typer av kvällsundervisning. Det är något som redan idag är möjligt och genomförs men behöver organiseras på ett lite bättre sätt. Jag är helt övertygad om att man behöver titta på hur man ytterligare kan göra där. Det är ingenting som man behöva lagstifta om i det här liggande förslaget.
På utbildningssidan ser vi idag på möjligheterna att i större utsträckning uppmuntra till läroavtalsutbildning i de här sammanhangen. Det tror jag vore någonting som kunde göras. Inte heller det är någonting som förhindras utgående ifrån 20 § och 21 § och jag tror inte att vi ska skriva in det mycket tydligare än vad det står här idag.
Vi tittar också på möjligheterna och står i beråd att ordna särskilda yrkesutbildningar som framförallt riktar sig till de inflyttade som kanske i grunden har en kunskap t.ex. inom vården, närvårdare eller inom restaurangbranschen. Det är sådant som vi mycket väl kunde använda oss av och på ett bra sätt både få språkundervisning och yrkesinriktning in under ett och samma tak. Det här är bara några exempel på det som kan göras. Men inte någon av dessa åtgärder behöver man lagstifta mera om och de ska inte, enligt mig, lagstiftas mera än det som görs i 20 § och 21 §. Det ger de yttre ramarna för detta.
Ledordet här flexibilitet, en flexibilitet som ska utgå ifrån individens behov. I lagstiftningen ger vi individen rättigheten att få det här, om man så önskar.
Innehållet i integrationsutbildningen ligger helt och hållet i händerna på landskapsregeringen. Moment 2 i 20 § säger: ”landskapsregeringen ska göra upp en läroplan för integrationsutbildningen”. I dagsläget har vi precis just gått ut för att upphandla utbildningen under tre år framåt för SFI. Den bygger på en läroplan som inte är åländsk i det här skedet därför att vi har den inte klar ännu. Däremot har vi plockat goda delar ur den läroplanen som används i Finland och sedan anpassat den utgående ifrån våra förhållanden. Målsättningen är att vi också ska kunna skapa en läroplan framåt som är helt och hållet anpassad enligt åländska förhållanden. Den utbildningen som vi nu har är 45 studieveckor för att ge den grundläggande integrationsutbildningen.
Snälla vänner, försök se möjligheterna i det som ligger framför er! Se inte bara det som begränsar och det som är problem. Jag ser att den här lagen nu ger oss instrumenten.
Jag har nu pratat om integrationsutbildningen som jag har satt mig mest i. Med integrationsutbildningen i kombination med de individuella integrationsplanerna och också de övergripande integrationsfolderna så kommer vi att komma väldigt, väldigt långt. Tack, fru talman.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Bra talat.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Roger Jansson
Fru talman! I den här intressanta värdefulla debattens sista skälvande minut så har jag ett önskemål till utskottet. Jag ser att viceordförande är här och några av medlemmarna.
Det gäller avgränsning i 2 § i den här lagen. Det anges klart att detta inte gäller finländare och nordbor som flyttar till landskapet, utan det gäller sådana som faller under utlämningslagen eller måste registreras för uppehållsrätt. Det betyder att det är frågan om ett mindre tal av alla våra invandrare, ett markant mindre tal. Den här lagen är till den delen väldigt bra.
I förhandsdiskussionerna, under beredningen av lagen, har vi ifrån moderaternas sida tyckt att det är alldeles riktigt att man gör den här typen av integrationslag för dessa personer som flyttar till landskapet.
För min del har jag genom årtionden bekymrat mig över integrationen och inkluderandet av alla dem som har flyttat till Åland. Tidigare har det huvudsakligen varit finländare, flest finlandssvenskar men även en del finskspråkiga, och under senare år allt har det varit fler svenskar och nordbor i övrigt som har flyttat hit.
Jag hoppas ändå att utskottet kunde ha lite synpunkter kring den här problematiken vad gäller dem. De ligger alltså utanför den här lagstiftningen men de är inflyttade till landskapet. Vi har delvis varit dåliga på integration och inkluderande när det gäller dem. Om man kommer ifrån Tromsö, Ålborg Reykjavik, Visby eller sannerligen Joensuu eller Kuopio men även Korpo så skulle man behöva lära sig mera meddetsamma om det här samhället som man flyttar till. Man lär sig ju efterhand om man kan språket. Kan man inte språket, om man kommer från finska Finland, så lär man sig mindre bra. Det är också en språkfråga, åtminstone för dem som flyttar hit från Reykjavik och Joensuu. Det här är alltså de stora grupperna invandrare till landskapet. Det ska inte behandlas i samband med den här lagen, men i samband med den här lagen bör man åtminstone ha vetskap om hur man sköter dessa större grupper också.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Enda behandling efter bordläggning
3 Inbesparingar i driften av m/s Skarven
Landskapsregeringens svar (S 1/2011-2012-s)
Ltl Mats Perämaas m.fl. spörsmål (S 1/2011-2012)
Ärendet bordlades vid plenum 28.03.2012. Ärendet kan bordläggas ytterligare en gång om lagtinget så beslutar.
Först tillåts fortsatt diskussion. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen. Förslaget ska i så fall samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen. Om det har väckts förslag om en åtgärdsuppmaning bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.
Diskussion.
Minister Veronica Thörnroos
Talman! Bästa ledamöter, det väcktes en del frågor i samband med att lagtinget diskuterade spörsmålssvaret här i förra veckan. Jag ska försöka svara på en del av dem.
Inledningsvis vill jag komma med ett klargörande. När man läser igenom spörsmålet så insmyger sig en svag misstanke, troligen omedvetet, att det har uppstått en viss begreppsförvirring i spörsmålet.
Det som spörsmålet behandlar är egentligen två helt skilda saker, två helt olika saker.
En av frågeställningarna i spörsmålet är den konflikt som landskapsregeringen, mot sin vilja, tvingades in i. En konflikt där Sjömansunionen gav sig själv ett tolkningsföreträde framom andra myndigheter, i det här fallet Trafiksäkerhetsverket, trots att Trafiksäkerhetsverket nu vid tre tillfällen har fört ett resonemang kring bemanningscertifikat och vidblir sina tidigare ställningstaganden. Den konflikten bör ses som en isolerad företeelse kopplad till m/s Skarven. Den konflikten hade inte återverkningar i den övriga flottan. Den konflikten rörde Skarven och ingenting annat.
Sedan till den andra frågeställningen som finns invävd i spörsmålet och rör en helt annan sak. Det rör arbetstidsregleringen på våra fartyg. Det har kommit en ändring av 12 § i lagen om arbetstiderna på fartyg i inrikestrafik. Den här lagen togs i Helsingfors den 23 mars 2012 av republikens presidents Sauli Niinistö. Lagen trädde ikraft den 1 april 2012. Den här lagen berör alla fartyg i inrikestrafik. Jag citerar ur 12 § ”under varje period av 24 timmar ska en arbetstagare ges vila på minst 10 timmar, s.k. dygnsvila, och under varje period av sju dagar en vilotid på sammanlagt minst 77 timmar. Vilotiden per dygn kan delas upp i högst två perioder, av vilka den ena ska vara oavbruten i minst 6timmar. Intervallet mellan på varandra följande vilotider får inte vara längre än 14 timmar.
Ett citat ur e-post från ministeriet: ”Den här paragrafen är enligt ministeriet i Helsingfors bindande. Det är överhuvudtaget inte möjligt ge ett undantag från den”.
Bästa ledamöter, vad det vet vi då om den här arbetstidslagstiftningen? Ja, vi vet med största säkerhet att det blir lite problematiskt på vissa av våra fartyg, för dygnet har bara 24 timmar. Om arbetstagaren ska vila 10 timmar så är det 14 timmar kvar. Vi vet att flera av våra fartyg har en längre körtid än 14 timmar. Därför började redan den förra landskapsregeringen, där även liberalerna ingick, målmedvetet och aktivt arbeta för att få ner övertiden på fartygen.
Idag står vi inför den situationen att vissa av fartygen ger oss problem, andra inte, både logistiskt och för besättningens väl och ve. Ett undantag från vilotidsparagrafen är inte möjlig enligt ministeriet.
Jag hoppas jag här har kunnat klargöra de olika frågeställningarna.
Sedan undrade ltl Anders Eriksson om det faktiskt var så att trafiken hade blivit billigare. De siffror som det relaterades till i vårt spörsmålssvar i skillnad av budgetutfallet år 2010 och år 2011 så där vill jag komma med ett förtydligande. Jag tror att jag stoppar här. Tack.
Ltl Mats Perämaa
Fru talman! Ingen begreppsförvirring har funnits hos spörsmålsställarna i varje fall.
Två saker berördes i spörsmålet precis som infrastrukturministern sade; Skarvenkonfliktens specifikt men också resultatet av gällande arbetstidslagstiftning och vilka konsekvenser den kan få för kostnaderna i skärgårdstrafiken och också bemanningen, hur många personer som ska arbeta inom skärgårdsflottan.
Redan under den tidigare arbetstidslagstiftningen, om en ny lagstiftning trädde ikraft igår, så initierades det från trafikministerns sida att man inte ska jobba i strid med arbetstidslagstiftningen, även om det sker under distans. Det har givetvis sina nackdelar med långa arbetsdagar.
Det som spörsmålsställarna och som jag personligen ville ha reda på är vad det här arbetet leder till. Vilka inbesparingar uppnår man i sin helhet? Vi begärde en fullständig redogörelse. Landskapsregeringen valde att redovisa för vilken effekt Skarvenkonflikten i sig gällande en matros ger på landskapsekonomin. Trafikministern har inte här bestridit det faktum att hela paketet sig, resultatet av en fullständig redogörelse av utvecklingen i sin helhet, åtminstone ha lett till att man har fått anställa en befälhavare och en styrman till på m/s Skarven. Nu fick vi ju ett erkännande att det finns problem i förhållande till hur vi trafikerar. Arbetstidslagstiftningen ställer till med problem. Det kan finnas farhågor för att ytterligare personer behöver anställas.
Om mindre arbetstid och flera personer leder till mindre kostnader i sin helhet så är det ingenting att säga om det. Det är helt okej. Men det är ju de svaren som vi önskade få när vi ställde spörsmålet. Det skriftliga svaret gav egentligen inte något svar på annat än själva Skarvenkonflikten. Nu har vi muntligen delsvar på det övriga men inte ett komplett sådant.
Därför kommer vi spörsmålsställare att lägga ett åtgärdsförslag, som vi också har lämnat in skriftligen till lagtingets kansli och som kommer att delas ut till ledamöterna. Jag citerar ur vårt eget förslag: ”Vi önskar att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att vara tydlig i sina inbesparingsåtgärder och mera exakt i rapporteringen av dem så att de efterlysta målsättningarna om kostnadseffektiv och väl fungerande skärgårdstrafik förverkligas, samt återkomma till lagtinget med en redovisning för de vidtagna åtgärderna”. Det gäller att vara noga, det gäller att vara exakt och det gäller att det som görs i svåra frågor leder till de målsättningar som är uppställda, kostnadseffektivitet och en väl fungerande skärgårdstrafik. Därför ställer vi detta förslag i sluttampen av denna spörsmålsdebatt. Vi hoppas att det ska leda till en effektivare verksamhet på sikt. Tack.
Minister Veronica Thörnroos
Talman! Tack för det klargörandet från ltl Mats Perämaas sida.
Tittar vi lite på formalia så vad är det som efterfrågas i rubriksättningen? Vad finns det i ingressen? Ja, det står inbesparingar i driften av m/s Skarven. Därför var det ganska naturligt att landskapsregeringen lade det som fokusområde.
Sedan noterade vi i samband med att vi processade det här i landskapsregeringen att det fanns lite annat invävt i spörsmålet också. Med beaktande av den stora förändring som sker i och med att vilotiderna är statiska så valde jag också att föra fram det muntligen här och nu.
Jag vill också komma med ett förtydligande om att arbetslagstiftningen är ingenting som man leker med. Arbetslagstiftningen är ingenting som man skojar bort. Arbetslagstiftningen står över i princip allting annat. Det är en synnerligen viktig lagstiftning. Om arbetslagstiftningen kräver att vi helt och hållet förändrar bemanningen på vissa på fartyg så kommer vi att göra det. I så fall är budgeten av underordnad betydelse därför att landskapsregeringens första prioritet är att följa lag och ordning.
Prioritet två: få ett utfall och få en fungerande trafik som är så ekonomisk försvarbar som möjligt. Det är inte min första prioritet att börja glesa ur turlistorna. Men samtidigt har jag en ny lagstiftning som kräver vissa saker och jag har också ett budgetläge, en kostym som är ganska spänd vid det här laget.
Jag vill vara tydlig med att man inte ska koppla kostnaderna direkt till arbetslagstiftningen kring vilotider för då tror jag nog att man är ute på en väldigt farlig resa.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Vi har tydligt märkt att majoriteten försöker hävda att den här frågan rör enbart Skarvenkonflikten och det på grund av rubriken. Men det sägs ju att rubriken ska vara så kort som möjligt. Men i själva klämmen i spörsmålet framgår tydligt och klart att vi vill ha en kostnadsbild av hur de här sakerna har påverkat skärgårdsflottan. Vi vill också ha reda på hur antalet anställda påverkas av de här två sakerna.
Sedan hör det också till saken att trafikministern under den förra lagstiftningen, som uppenbarligen gällde ända till lördagen, var inne för att åstadkomma den här förändringen. Man skulle inte längre begära dispens från arbetstidslagstiftningen. Numera är det uppenbarligen inte möjligt. Då är det rimligt att kunna begära att infrastrukturminister kan ha en bild av effekterna kostnadsmässigt och vad antalet är personalmässigt. Det svaret har vi inte fått ännu.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, fru talman! Lagstiftning har varit i kraft ett dygn. De operativa följderna är ännu inte fullt klarlagda. Vi ska också komma ihåg att landskapsregeringen har extra hängsle på sig, därför att domen, förkunnat från arbetsdomstolen, som ska underlätta planeringen av arbetet ännu inte har vunnit laga kraft. Skulle den domen ha vunnit laga kraft så hade det underlättat planeringen och logistiken.
Som läget är nu så är jag också mycket bekymrad för våra anställda. Om vi inte får ordning och reda på det här så gott det bara låter sig göras så blir det ju fullständigt omöjligt att arbeta på våra fartyg såvida man inte råkar bo alldeles i närheten och det är en utveckling som jag personligen inte förespråkar. Jag tycker inte att det är okej.
Jag ser att vi har problem och svårigheter med det här, men vi gör vad vi kan för att lösa det, det är ju därför som vi är tillsatta.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Då kanske vi ser oss nödgade att begära lite ytterligare.
Lagstiftningen gäller sedan igår. Men redan långt tidigare gick infra strukturministern in för att dispenserna skulle slopas, vi skulle få ner övertiden och det är i sig bra. Men det har medfört andra effekter. När det gäller Skarven specifikt så har det lett till att man har fått anställa två befäl till, en skeppare och en styrman. Erkänn nu åtminstone att det här stämmer. Man måste kunna redovisa. Om man ska kunna hävda att man för n verksamhet mot en mera kostnadseffektiv verksamhet så måste man ju ha reda på vad konsekvenserna av besluten är. Vad betyder det i antalet anställda? Vad betyder det i kostnader? Man kan inte bara låta det växa fram av sig självt. Det duger inte.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Vissa saker kan man inte välja. Man kan inte välja om man följer vissa lagar eller om man följer de lite eller om man följer de mycket. Nu har den här lagstiftningen ändrat och det här har varit känt ett tag. Man arbetar på avdelningen med operativa lösningar som för det första ska följa lagen och för det andra är så ekonomiskt försvarbara som möjligt. För mig är det fullständigt ovidkommande om vi anställer en matros eller om vi anställer två eller tre, därför att vi kan helt enkelt inte styra den verksamheten, inte om vi ska följa lagen. Ska vi däremot gå in för någon form av fixar trixar mentalitet så då kan man väl göra precis vad man vill. Men det är inte den här landskapsregeringens målsättning. Jag förstår att det här svider för ltl Mats Perämaa, men så här ser verkligen ut.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Roger Jansson
Fru talman! Kollegan Perämaa pressar oss till det yttersta här i lagtinget att försöka tolka lagtingsordningen och arbetsordningen på ett korrekt sätt. Jag tycker att det är oproblematisk ändå för lagtinget att godkänna den här klämmen i förhållande till det spörsmål som vi har framför oss. Men det är klart att ärendet utvidgas väldigt mycket i samband med klämmen när det föreslås att landskapsregeringen ska vara tydlig i sina inbesparingsåtgärder och mera exakt i rapporteringen avseende en kostnadseffektiv och väl fungerande skärgårdstrafik. Det är helheten, hela skärgårdstrafiken.
Man ska redovisa till lagtinget för de vidtagna åtgärderna och då kommer man till frågan, vilka åtgärder. Gäller det Skarven eller gäller det någonting helt annat. Det gäller uppenbarligen huvudsakligen någonting helt annat.
I samband med spörsmålet diskuterade vi lite vad 38 § säger. Ett spörsmål ska vara av ett bestämt innehåll och det brukar styras från kansliet med ganska fast hand. Man måste rama in den frågan som man ställer i ett spörsmål och det tycker jag ändå att spörsmålsställarna har gjort på ett tydligt sätt.
Att man nu egentligen vill någonting annat och utvidga det här till hela skärgårdstrafiken får vi väl leva med.
Men inför kommande hantering av vårt regelverk så hoppas jag att man eftersträvar att försöka vara lite mera exakt. Tack.
Ltl Torsten Sundblom
Tack, fru talman! Att en regering som sitter på ett förtroende från ett parlament skulle agera på något vis som strider med lagstiftningen skulle väl nog vara det sista som skulle göras.
Det finns en annan intressant sak med den här lagstiftningen som trädde ikraft här dagarna. Landskapsregeringen gav ett utlåtande. Det kunde vara intressant att få redogjort för vad man sade i det utlåtande.
Jag ber att få understöda förslaget till kläm, som ltl Perämaa förde fram.
Ltl Mats Perämaa
Fru talman! Det svider inte på något sätt att landskapsregeringen följer gällande lagar och regler. Allt annat skulle förvåna mig. Skulle man göra någonting annat så kanske det inte skulle stå spörsmål på ärendet högst upp utan någonting annat. Det är självklart.
Lagstiftningen, som uppenbarligen inte tillåter dispenser på samma sätt som tidigare, trädde ikraft igår enligt infrastrukturministern och det är säkert sant.
För två veckor sedan sade infrastrukturministern i medierna att man vill söka dispens till någon del. Jag kan inte alla detaljer men man ville söka dispens för att det skulle underlätta bemanningsarrangemangen ombord på fartygen. Det är någonting här som ändå inte riktigt stämmer.
Men oberoende av det så under den förra lagstiftningen, kanske redan för ett halvt eller ett år sedan, så framförde infrastrukturministern offentligt i många sammanhang att man gärna vill minska övertiden, dels av kostnadsskäl men också för att det är bättre om personalen inte jobbar så långa dygn. Det var målsättningar som ingen rimligen kunde ifrågasätta och ingen kunde tycka att det var fel, inte jag i varje fall. Jag har omfattat de här målsättningarna i tidigare sammanhang och också nu. Men ändå, när det kommer ett spörsmål i lagtinget om de här frågorna måste man kunna svara på vilka kostnadseffekter som de här åtgärderna kan ha. Hur många personer kommer att vara anställda i skärgårdsflottan efter att man har fört projektet i hamn?
Det enda som landskapsregeringen svarade i det skriftliga svaret gällande Skarven var att man sparade en matroslön och sade man lite allmänna siffror om inbesparingar i stort när det gäller jämförelser 2010 och 2011. Vi vet att såsom det framlades och det är ett faktum så begärde man för 2011 ett tilläggsanslag på 1,6 miljoner euro.
Målsättningen är ju enig här i lagtinget, som jag uppfattar det. Varför ska man hantera sådana här frågeställningar på det här sättet? Varför kan man inte ge ett kort och koncist svar på vart målet och de åtgärder som man tar leder, istället för att nästan föra en icke debatt och till slut anklaga oppositionen för att det svider för oss för att vi ungefär ställer frågan. Det är svårt att förstå.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Vad gäller de operativa frågeställningarna, hur vaktscheman ska se ut, vem som ska byta var och i vilka hamnar, så är ju det frågeställningar som hanteras på avdelningen. Det är olika utgångspunkter för linje och bosättningsort för de anställda där man söker gemensamma lösningar. Den information som jag har fått ifrån avdelningen är att arbetet går framåt riktigt väl. Däremot är det för tidigt att sia om hur det slår ekonomiskt, för att det inte finns något val vad gäller det. Vi bör se till att vi har trafiken i skick skärgårdsborna och alla ålänningar till fromma. Det är detta som vi arbetar för långsiktigt och målmedvetet.
Jag är kanske inte heller förvånad om svaret inte faller ledamoten på läppen. Jag hade inte förväntat mig något annat.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Med tanke på den senaste repliken från infrastrukturministern visar att det finns goda skäl för oss att ställa det klämförslag som vi ställer.
Infrastrukturministern säger att inte hon och avdelningen har en fullständig bild av vad kostnadseffekterna av numera gällande lagstiftning blir. Då finns det väl ett bra skäl att få en redovisning av det här senare.
Om jag skulle sitta i landskapsregeringen i dagens läge och göra det arbete som den nuvarande majoriteten som bäst gör; färdigställa den tilläggsbudget som ska visa vägen fram till 2015 om hur vi ska kunna få en ekonomi i balans, då skulle jag vara synnerligen intresserad av att få veta vilka effekter det här har.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Även jag är precis lika intresserad, som ltl Mats Perämaa är, hur det faktiska utfallet kommer att bli. Men jag tycker att det är lite för tidigt för att kunna analysera det fullt ut faktiskt, eftersom man fortsättningsvis arbetar med det.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det blev ännu mera klart att orsaken till att vi inte får svar här i lagtinget är att inte heller infrastrukturministern vet svaret. Därför är det skäl att återkomma till frågan senare.
Talmannen
Begärs ordet. Diskussion är avslutad. Under diskussionen har lagtingsledamoten Mats Perämaa understödd av lagtingsledamoten Torsten Sundblom lagt följande förslag till åtgärdsuppmaning: ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att vara tydlig i sina inbesparingsåtgärder och mera exakt i rapporteringen av dem så att de efterlysta målsättningarna om en kostnadseffektiv och väl fungerande skärgårdstrafik förverkligas, samt återkomma till lagtinget med en redovisning för de vidtagna åtgärderna.”
Enligt 38 § 5 mom. arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till åtgärdsuppmaning bordläggs till plenum 04.04.2012. Godkänt. Förslaget är bordlagt till plenum 04.04.2012.
Remiss
4 Extra anslag för kortruttsinvesteringar
Ltl Torsten Sundbloms m.fl. åtgärdsmotion (MOT 4/2011-2012)
Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Ltl Torsten Sundblom
Tack, fru talman! Det är bra att byta ärende och se få framåt i stället för att se bakåt som vi gjorde tidigare.
Fru talman! Några inledande ord innan jag går in på motionen. I inledningen av debatten om kortruttsmeddelandet under senaste lagtingsperiod började nuvarande infrastrukturministern ett anförande med att referera till det brev som 1959 hade undertecknats av 95 procent av de myndiga Kökarborna. I det brevet begärde Kökarborna att trafiken skulle utgå från Hastersboda by i Föglö till Kökar. Det brevet har jag känt till i nära 50 år och dessutom att vägingenjören vandrade runt i Föglö och sonderade var arbetskraften skulle inkvarteras under byggnadstiden. Då hade vi en ledning på trafikavdelningen som blickade framåt!
Tron på att politikerna skulle ha kraft och mod att lösa skärgårdstrafiken var några år på 70-talet så stor att det skedde en återflyttning av yngre personer som hade bildat familj och såg skärgården som en bra bosättningsort.
För min del var det tre saker som påverkade beslutet. 1) Arbete - det gick att ordna, 2) Skolan - det var klart att högstadieundervisningen skulle få ske i skärgården. 3) Tron på att kortrutten skulle byggas ut - men det stannade efter Vårdöbron och sedan har varje försök att komma vidare dragits i långbänk.
Det som skett genom åren är att landskapet har investerat i ett antal färjor som dränerar driftsbudgeten. Visserligen har det skapats arbetsplatser som kommit hela Åland till nytta men i dagens läge är det dyra arbetsplatser.
Observera att de som arbetar inom skärgårdstrafiken är spridda över de flesta av Ålands kommuner och kan inte rå för att trafiken är dyr. Nej, men det har politiker, som genom åren inte blickat tillräckligt långt framåt, en del att fundera över. När första oljekrisen kom då borde nog klockorna ha börjat ringa.
Fortfarande år 2012 trafikeras skärgården enligt ett ålderdomligt koncept som byggdes ut enligt 1960-tals modell- långa rutter- dyra rutter. Nog med detta nu ska jag gå in på motionen.
Fru talman! Med denna åtgärdsmotion om extra anslag för kortruttsinvesteringar försöker liberalerna hjälpa regeringen framåt i arbetet med att ordna finansieringen av kortrutten. Nu är det inte så att vi tror att denna motion om extra anslag är någon trollformel som får statens skattkista att öppna sig - nej det är det inte, men det är värt ett försök.
Med en väl motiverad framställning så hoppas jag för hela skärgårdens del att det ska lyckas.
Jag ska nu försöka övertyga den åländska regeringsmakten att nappa på tankarna i denna åtgärdsmotion. Det är ju synd att vi bara har en minister på plats.
Inför en samhällsreform för hela Åland är det synnerligen viktigt att kortruttssystemet byggs upp så att det motsvarar ett modernt samhälles krav på kommunikation. Medborgarnas krav att kunna röra sig har genom åren ökat. Det går inte att jämföra den trafik som fyllde 1960- och 1970-talets behov med det som 2012 års generation av ungdomar har rätt att förvänta sig. I en sådan jämförelse är dagens skärgårdstrafik till sin struktur otidsenlig med långa rutter som är tidsödande och medför stora driftskostnader.
Som politiker måste vi se framåt och försöka minska på driftskostnaderna inom trafiken för att lösgöra resurser till andra viktiga sektorer. Då tänker jag på vården, omsorgen och skolan osv.
Mot denna bakgrund är det synnerligen viktigt att planeringen och utbyggnaden av kortrutten i skärgården startar omgående och att finansieringen ordnas för utbyggnaden. Ansvaret för trafiken mellan Åland och Finland är i praktiken delat vilket också bör beaktas i denna fråga.
Landskapet övertog m/s Skiftet för en symbolisk summa och fick därmed ett fartyg att trafikera den åländska skärgården med. I och med att m/s Skiftet överlämnades till landskapet tog staten en del av sitt ansvar för den trafik som sker mellan Åland och riket. Skiftet är 27 år gammal och borde småningom förnyas. Rikets ansvar för den trafik som trafikerar från Osnäs och Galtby är det viktigt att betona i samband med de förhandlingar som kommer att ske under beredningsfasen av den framställning som denna motion avser. Det är ju rimligtvis bättre med extra anslag till utbyggnad av kortrutten än ett extra anslag till en ersättare för m/s Skiftet för det är ju driftskostnader för trafiken som vi vill sänka.
I självstyrelselagen 48 § skrivs följande: "På framställning av lagtinget kan extra anslag beviljas för osedvanligt stora engångsutgifter som inte rimligen kan finansieras med landskapets budget".
Kortruttsinvesteringen är enligt min mening en sådan osedvanligt stor engångsutgift som självstyrelselagen avser och mot den bakgrunden bör lagtinget göra en framställning till Ålandsdelegationen om extra anslag för finansiering av kortruttsutbyggnaden.
Samhällsreformen nämns ofta här i denna sal och den måste även vara en del när kortrutt diskuteras för dessa två hör mycket intimt ihop. Förbättras kommunikationerna mellan öarna är det sedan lättare att acceptera förändringar som samhällsreformen medför.
Innehållet i framställningen kan utgå från landskapsregeringens meddelande nr 3/2010-2011 "Kortrutt 2011" och utformas som ett större infrastrukturprojekt över flera år. Med det avser vi att en tänkbar modell vore på samma vis som t.ex. när projekt 77 byggdes. Projekt 77 var det hus vi är i samt Arkipelag, muséet och så skulle det finnas en bostad för lantrådet som senare inte byggdes. Då kom man överens mellan Åland och Helsingfors hur projekt 77 skulle finansieras. Utgående från den överenskommelsen söktes finansieringen för ett delprojekt i taget. Då byggdes tre av fyra planerade byggen.
När det gäller kortrutten kan vi göra på samma vis. Lista upp vilka satsningar som ska vara med och uppta förhandlingar för att bereda vägen för en framställning till Ålandsdelegationen.
Hänvisande till det ovanstående föreslår vi med stöd av 28 § 5 mom. 4 punkten i lagtingsordningen att lagtinget ger landskapsregeringen i uppdrag att bereda och till lagtinget överlämna en framställning om utverkande av extra anslag för utbyggnad av kortruttssystem i skärgårdstrafiken.
”Vi måste våga tänka nytt om vi vill ha en levande skärgård”. ”Det är inte okej att fortsätta som vi har gjort”. Detta var två citat av vad ministern sade i svaret på min fråga om trafiken härom veckan.
Med denna motion försöker liberalerna hjälpa regeringen att våga tänka nytt. Starta upp utbyggnaden av trafiken till Kökar där den bästa återbetalningstiden är för att visa att regeringen menar allvar med skrivningarna i regeringsprogrammet om stabil och säker skärgårdstrafik! Tack.
Ltl Mika Nordberg, replik
Talman! Tittar vi på utvecklingen när det gäller kortruttsprogrammet så tror jag inte att pengar har varit det största problemet hittills, utan det har varit tillgång på mark som har vållat problem. Tittar vi på den tidigare dragningen av Föglötunneln så startade markägarna våldsamma protester. Jag tror att samtliga partiers kontakter ute i samhället kommer att ha avgörande betydelse för att få framgång i de kortruttsplaner som diskuteras och som är under förverkligande. Alla partiers deltagande i det markarbetet tror jag absolut är välkommet.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Ja, visst det ska även beredas väg för det här och det måste finnas någon som löser markfrågorna också. Visst har jag kännedom om var det går att komma fram och var det kan bli protester.
Det allvarliga med Föglötunneln var nog när det föregående lagtingets talman skrev på en protestlista i egenskap av sitt ämbete. Det var inte bra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Ltl Sundblom kan skärgårdstrafik och har åsikter om den. Jag tycker att det är synd att inte den energin lades under den förra mandatperioden när liberalerna själva satt i regeringen och hade makten. Då kände jag, och som det framkom i media, att det mest bara var gnäll och strid mellan partierna i regeringen. Det var synd. Ni skulle ha haft all möjlighet att lägga fram mera krut då. Jag, på sidan om, upplevde att ni inte kom någon vart.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Det finns en sak som var ganska enkel i denna fråga. Det handlar om att det då pågick förhandlingar om Finlandskabeln och det extra anslaget. Vi ska inte blanda ihop två saker, för då kanske man förlorar hela stycket. Det var en viktig orsak till varför inte jag höjde rösten om extra anslaget, inte förrän Finlandskabeln var i hamn var det dags att väcka den här frågan.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Så ltl Sundblom prioriterade elkabeln framom själva kortrutten.
Vi får inte heller glömma att vi fortsättningsvis ändå just nu måste titta att vi har en stabil och trygg skärgårdstrafik, det är det viktiga. Oberoende av kort eller lång rutt så måste vi försöka se att vi har råd med en så bra skärgårdstrafik som möjligt. Det är jätteviktigt för oss just nu. Jag lovar ltl Sundblom att vi i den här regeringen försöker göra allt för att vi ska ha en bra och trygg skärgårdstrafik.
Det återstår att se hur det blir med kortrutten, för det brändes mycket pengar under den föregående mandatperioden.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Jag är väldigt mån om att vi ska skapa utrymme där vi behöver pengarna. Vi ska minska på driftbudgeten. Vi minskar inte på driftbudgeten utan stora nedskärningar, därför måste vi ändra på det här. Om vi kan få en överenskommelse att vi kan få extra anslag då gör vi nytta för det åländska samhället. Det skapar sedan också arbetsplatser för man kanske drar in på vägbyggnadsanslaget och då verkar det andra vägen.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Roger Jansson
Tack, fru talman! Jag ska börja med att citera huvudmotionären Torsten Sundblom. Han sade alldeles just här att vi har haft politiker som inte har blickat tillräckligt framåt. Jag hade nöjet att känna dem alla, jag jobbade ihop med dem alla och jag uppskattade dem högt. Jag tycker att de ska hyllas för många lösningar. Den enorma utbyggnaden av skärgårdstrafiken som de många gånger initierade, föreslog och arbetade för tillsammans med andra, har varit en förutsättning för skärgårdens överlevnad och är det fortsättningsvis.
Jag kan hålla med kollegan Sundblom när det gäller deras envisa felsyn på lång rutt. Lång rutten var bra under ett visst skede, lång rutten var bra för kontakterna med fastlandet och lång rutten var bra för de tyngre transporterna. Men idag, eller redan för 20-30 år sedan, så är det dags att tänka nytt. Jag minns hur vi gladde oss för liberalernas kortruttsresonemang i början på 90-talet. Vi hade själva börjat skissa på de lösningarna på 80-talet när vi hade en viss herr Eriksson från Kumlinge i lagtingsgruppen, en framsynt man.
När det gäller den här motionen så skriver liberalerna så sant som det är sagt: ”Ansvaret för trafiken mellan Åland och Finland är i praktiken delat vilket också bör beaktas i denna fråga”. Jag håller med om detta, men ansvaret är inte delat när det gäller den interna trafiken. Det är inte delat när det gäller trafiken mellan delar inom landskapet. Ansvaret är delat när det gäller trafiken mellan Åland och Finland. Jag vill till och med gå ännu längre och säga att det är huvudsakligen finskt ansvar att se till att trafiken mellan Finland och Åland fungerar, på samma sätt som det ska fungera i övriga delar av landet mellan perifert belägna regionen.
Det kortruttsmeddelandet som den föregående landskapsregeringen lade fram här i lagtinget var utomordentligt som underlag för den politik som ska drivas framöver när det gäller skärgårdstrafiken. Vi åker på en del bakslag när det gäller förhandlingarna om bemanningskostnader, arbetstider och sannerligen bränslekostnaderna. Det är skäl för att vi ska påskynda arbetet med det som kortruttsmeddelandet drog upp. Jag är väldigt glad för att den nya regeringen har detta inskrivet i sitt handlingsprogram. Av den debatt som vi har hållit i lagtinget så här långt har det visat sig att vi, tillsammans med den nuvarande oppositionen, är fortsatt överens i den här frågan. Detta är en förutsättning för att komma framåt i de mycket tunga investeringar som vi har framför oss.
Däremot är jag lite bekymrad för valet av väg i den här åtgärdsmotionen, att den interna trafiken skulle stödas av riket via extra anslag.
När det gäller val av vad vi ska vi begära extra anslag för så har det alltid fordras en stark politisk förmåga till känsla av vad som är möjligt. Vi har tidvis kritiserats för att vi för sällan kommer med äskanden om extraordinarie anslag, som det hette tidigare. Numera heter det extra anslag och är lite annorlunda konstruerat, sannerligen är också beslutsgången annorlunda efter den tredje självstyrelselagens ikraftträdande.
Det beslutssystem som vi nu har när det gäller kabeln sätter Ålandsdelegationen i en extremt stark ställning. Vi får väl tacka kollegan Gunnar Jansson för att det blev på det sättet i samband med självstyrelselagsrevisionen. Vi har möjlighet att få hela 50 miljoner euro. Det är en fråga om en infrastrukturell förbindelse mellan Åland och Finland. Tidigare har vi inom det området haft en infrastrukturell förbindelse mellan Sverige Åland, så det har varit externa förbindelser.
Jag tror att det inte vore så väl betänkt att nu komma till staten med en anhållan om extra anslag för vår interna trafik.
Men istället vill jag lyfta det som är väldigt nära den här frågeställningen och det är trafiken både på södra linjen och norra linjen till riket, Finland eller fastlandet, som vissa tycker att man inte får säga längre. Jag säger Finland.
Jag menar att den här landskapsregeringen och vi alla politiker har ansvaret att utkräva rikets ekonomiska ansvar för den trafiken. I den mån man behöver tonnageförändringar så är det rikets sak, möjligen tillsammans med oss. I den mån det drar driftskostnader, att inte intäkterna skulle täcka kostnaderna vilket de inte gör, så är det rikets sak, med visst ansvar också för oss. Förbindelserna mellan Finland och Åland var orsaken till att m/s Skiftet byggdes av staten. Skiftet gick då på lång rutt ända till Osnäs. En av del orsakerna till att vi tog över Skiftet var en liten storvulen vilja att hantera politiken själv i sammanhanget. Men huvudorsaken var nog egentligen att Skiftet sattes på intern trafik mellan Brändö och fasta Åland. Då var det inte längre motiverat för staten att vara med och finansiera. Sedan satte vi då en annan färja på Torsholma-Osnäs och sedan på Åva-Osnäs och där borde vi ha agerat på ett annat sätt med beaktandet av ansvaret mellan Finland och Åland.
Min fråga till förslagsställarna är; vore det inte mera välbetänkt att försöka satsa på rikets ansvar när det gäller Finlandstrafiken, mera än den interna trafiken?
Det är möjligt, när elkabeln är byggd och det har gått några år efter den sista finansieringen ur statskassan, att det kan finnas möjlighet att vända sig till riket för någon del av kortruttslösningen. Men idag, 2012, är det nog för tidigt.
Jag tror att vi har ett projekt då i trafiken, österut, som är mera motiverad att använda sig av. Tack.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Det var ganska mycket, egentligen borde jag ha ett anförande.
Angående lång rutt, kortrutt och idéerna att bygga ut på vissa sätt, så nu är jag inte exakt säker på årtalet men 1975 stod det i Ålandstidningen om på vilken udde trafiken skulle byggas ut. Så det var inte på 90-talet utan det var på 70-talet som man ville bygga ut. Det har pågått hela tiden. Alla som har jobbat med det här i all ära men tiderna har förändrats. Det är de korta rutterna som blir de driftekonomiskt mest fördelaktiga.
Det står i lagen att det är en osedvanligt stor utgift och det är detta som jag stöder mig på.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Det står så i lagen, ja. När det gäller kortruttsprojektet så kan man säga att det är en samling osedvanligt stora utgifter. Det är synnerligen pluralt när det gäller satsningarna i skärgården, medan lagen hänvisar till en osedvanligt stor utgift. Kablarna har varit sådana och enskilda investeringar kan också vara det förstås. Det förstärker mitt resonemang att det är Finlandstrafiken som vi borde satsa våra resurser på när det gäller att få staten som medfinansiär.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Jag slutade mitt anförande tidigare med att vi skulle starta upp Kökartrafiken och då avser jag med egna medel.
Det ska räkans som ett projekt, från fasta Åland ända fram till Gustafs. Det blir ett osedvanligt stort projekt, det överskrider till riket och då vill jag ta in resonemanget om statens behörighet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Frågorna kring skärgårdstrafiken har nog diskuterats inom det liberala partiet och även företrädare till det liberala partiet ända sedan 50-talet, precis som vtm Jansson var inne på. En närstående person till mig jobbade mycket med kortrutt och band ihop hela Brändö tack vare väldigt envisa insatser.
Liberalernas kortruttsprogram kom i början på 90-talet. Sedan har vi förnyat vårt program vid olika tillfällen. Jag kan också notera att moderaterna har varit duktiga på att framhålla kortrutten.
Vi har haft program, vi har haft diskussioner och vi hade ett meddelande under den förra perioden, som också vice talmannen hänvisade till. Det finns vissa givna fakta. Nu gäller det att sätta igång det här. Vi måste komma vidare. Vi måste ordna finansieringen.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Låt mig då svara på det sättet till liberalerna; var lugna! Den här nya regeringens mandatperiod har ju knappast börjat och om två dagar kommer en tilläggsbudget där man kommer att dra upp riktlinjer för ekonomin.
I handlingsprogrammet fanns det ett stöd för samma linje som föregående regering drev i de här frågorna. Nu kommer då pengarna på bordet och det kommer ytterligare pengar sedan i samband med ordinarie budgetförslaget för 2013. Men redan på onsdag kommer vi att få se att det här är igångsatt. Då har vi åtskilliga delar som ska finansieras i kortruttsprogrammet. Det rör sig om tiotals miljoner. Vi måste sedan se på helheten före vi kan plocka ut något och säga vad Finland ska finansiera.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! De facto finns pengarna på bordet redan i den budget som gäller. Vi avsatte redan pengar i budgeten för att gå vidare med bl.a. Kökartrafiken över Föglö.
Det finns vissa rutter som alla har varit eniga om och som kommer att betyda mycket i driftinbesparingar och det är de rutterna som vi måste gå på först. Jag tycker att Kökar är ett bra exempel på ett projekt som vi ska satsa på.
Under arbetets gång är det lite problematiskt att det i olika perioder har funnits vissa starka personer som har satt tummen ner och som också har bromsat mycket. Så var det på 50-talet också när det gällde Kökartrafiken över Föglö. Då var det ett par starka personer som stoppade det. På det viset var det också med tunneln till Föglö. Den var långt på gång, men om inte vissa starka personer skulle ha börjat bromsa så kanske vi skulle ha kommit längre när det gäller fast förbindelse till Föglö.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Det var nog tur att jag slapp vara med och bromsa tunneln till Föglö, den blev bromsad ändå.
Däremot kan jag glädja liberalerna och övriga att vår linje i kortruttsdiskussionerna hela tiden har varit att man måste ta det som ger de största ekonomiska effekterna först. Det är otvivelaktigt att förkorta färjpasset till Föglö och dra en väg över mot Hastersboda och sedan sammanbinda både Kökar och Sottunga. Men det sista får man inte säga, men jag säger det ändå; det är det ekonomiskt rimliga och det bör man göra så fort som möjligt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag vill ta fasta på att diskussionen förs i god anda här. Det är väldigt bra att man kan byta åsikter och vädra idéer och kanske man kommer fram till det bästa så småningom.
Vice talmannen hävdar här att extra anslaget endast borde sökas för sådant som gäller externa angelägenheter. Historiskt sett visar det sig att i de flesta fall har det varit på det sättet. Men vi har ett exempel när det gäller elförsörjningen, vi fick extra anslag för gasturbiner. Det är kanske en komplettering till externa förbindelser, men ändå helt klart ett lokalt projekt.
Jag tycker inte att det är skäl att vi själva, redan på förhand, begränsar vad extra anslagsverktyget kan användas till. Jag hävdar att det finns goda tankar i det förslag som vi lägger fram.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Det ska klart att jag inte a priori motsätter mig en sådan lösning. Men jag vill att man breddar diskussionen och för den mera utgående från möjligheterna att få extra anslag. Jag brukar tänka i termer som; vad säger medparten i Helsingfors och hur diskuterar de? Därför vill jag föra in den här delen om Finlandstrafiken i samband med finans- och näringsutskottets behandling av den här specifika motionen. Jag tycker att det är klokt att göra på det sättet och därför bör man göra det.
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag håller fullständigt med om att en anhållan om extra anslag endast ska lämnas i en sådan situation där man för sig själv i första hand och sedan även för andra ska kunna lägga fram så gå goda argument att man har svar på varje fråga och varje försök att slå argumenten i spillror. De frågorna kommer sedan när man har levererat en sådan här framställning. Jag har själv fått uppleva, under den förra mandatperioden, att de allra konstigaste och besvärliga små frågor kan väckas och då gällde det att man har tänkt på allting i förhand. En dålig framställning gagnar ingen.
I den här frågan menar vi att det kan finnas goda förutsättningar för att lämna en bra framställning med goda argument.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Jag noterade också vtm Roger Janssons positiva hållning i frågan, det gläder mig. Jag kanske kan sprida ytterligare glädje och konstatera att det stämmer. Jag är inblandad djupt i skrivningen av den nya 48 § i självstyrelselagen och den är ytterst flexibel. Nämligen, det som inte framgår i spörsmålet men som framgår av själva lagen är; ”extra anslag kan beviljas endast för uppgifter som faller inom landskapets behörighet”. Så står det. Nu har det inte i praktiken varit så strängt på den här punkten, men vi har alla juridiska och ekonomiska förutsättningar att också driva internpolitiska frågor med extra anslag, det följer direkt av paragrafen.
Vad sedan gäller ansvaret för den s.k. samtrafiken mellan Åland och riket så delar jag helt och hållet kollegan Roger Janssons uppfattning. Det här är egentligen ytterst statens angelägenhet och statens ansvar. Jag ska berätta varför om jag får möjlighet.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Självklart är tolkningen korrekt som upphovsmannen till den här paragrafen har givit oss här. Jag vill jämföra med de övriga extra anslagen som vi har fått, de är inte så många eftersom det inte har gått så lång tid sedan 1993.
När det gäller kablarna så går de ju på annat territorium, då är det inte vår behörighet. Därför har staten tagit ansvar både för Sverigekabeln och för Finlandskabeln samt ansvar för att prisbilden på Åland ska vara rimlig. Om man skulle dra en direkt parallell så skulle man då få extra anslag för en typ av långruttsinvesteringar om det vore kongruent med dem.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Flexibiliteten i paragrafen framträder just i hur den är tillämpad i de få fall som finns. De är ändå tydliga och de fallen har nog så småningom utbildat en relativt fast praxis som man kan ty sig till.
Vad gäller långrutten så följer det av suveränitetsdefinitionen. Det är staten som bär ansvar för trafiken mellan riket och Åland ytterst eftersom det i suveränitetsdefinitionen ingår krav på tre saker: 1) Territorium, 2) Folk 3) Att man behärskar territoriet. Ingen del för lämnas utanför. Det är ytterst en del av det folkrättsliga suveränitetsansvaret. Jag delar alltså åsikten.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! När det gäller trafiken mellan Brändö och Osnäs och mellan Kökar och Korpo så skulle jag inte vilja ha ett sådant system, trots att jag säger att det är rikets ansvar, att riket skulle disponera över den trafiken helt och hållet själv, att riket skulle äga tonnaget och att riket skulle slå fast tidtabeller osv. Jag skulle gärna se att vi antingen i samråd eller att vi ålänningar fattar de besluten. Därför vore det bättre att vi skulle äga fartygen som trafikerar de linjerna, men att staten skulle betala en betydligt större del och då faller det under det här resonemanget som ltl Gunnar Jansson här förde.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Danne Sundman
Fru talman! Timmen är sen och en annan ska med bussen fem över. Det gäller att fatta sig kort.
Jag instämmer särskilt med huvudmotionärens synpunkter när det gäller skärgårdstrafiken och att det system som vi idag inte motsvarar den generation som vi förhoppningsvis vill se leva kvar i skärgården. Det finns klara brister och det behövs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har förorsakat. Där är jag helt enig med motionären och för övrigt är vi också eniga här i lagtinget till stora delar som helhet.
När det gäller att söka extra anslag för de här investeringarna så i likhet med tidigare talare så är jag inte heller avvisande till den tanken. Men jag kanske har en någon försiktig inställning till att göra det. I så fall måste vi först veta vad vi skulle söka för. Det går knappast att få extra anslag för många små åtgärder här och där. Det ska vara för en isolerad stor sak som är någonting extra och som vi inte har annan finansiering för.
Om man tar exempelvis Vårdöbron eller tunnel till Föglö så är de i stort sett finansierade på det viset att vi kan ta bort driftskostnader. Driftkostnaderna och kapitalkostnaderna som vi har för m/s Skarven motsvarar i stort sett vad en tunnel kostar att bygga och driva i kapitalkostnad och driftkostnad. Man har också räknat in en bom peng som man har på de flesta sådana projekt. Likadant gäller bron till Vårdö; för bom peng plus nuvarande färjetrafiks driftskostnader lånar man och betalar bort ett lån som finansierar en bro i runda slängar. För de investeringarna saknas ju inte finansieringen.
Om vi i fas två kommer på att vi t.ex. ska förse Brändö och Föglö med fast förbindelse, med Sottunga som mellanplats, ett stort projekt för att få den interna trafiken att fungera. Det här är nya tankar, men då skulle det vara motiverat för det finns ingen finansiering att uppbåda för det.
För det första så tror jag inte att det är finansieringen som är det stora problemet, den finns ju där i och med att vi tar bort driftskostnader. Vi slipper driftskostnaderna när vi gör de här investeringarna. Det är andra saker som gäller för att komma vidare med det här.
Jag säger samma sak som vtm Roger Jansson sade, om några dagar vet vi lite mera hur arbetet går vidare när den så kallade omställningsbudgeten offentliggörs. Jag tror att det är betydligt viktigare än att i det här skedet funderar på extra anslag. Det finns inte någon exakt vetenskap och det ska inte heller finnas när det gäller vad man kan få extra anslag för och inte. Man ska också kunna skicka ut politiska testballonger. Jag säger inte att motionen på något vis är felaktig. Men man bör noggrant överväga vid vilket tillfälle man går med mössan i hand och begär extra anslag. Tack.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Om den här åtgärdsmotionen skulle bli godkänd så inte är det någonting som vi gör på några månader och får fram en framställning om ett extra anslag. Det tar säkert ett par tre år innan man kommer fram. Det viktiga är att vi tar beslut att vi går den här vägen och sedan arbetar vi framåt.
Det som jag ser framför mig är faktiskt en linje över både Föglö, Sottunga, Kumlinge och Brändö så att man får ihop så mycket som möjligt för att kunna skapa ett bra område för arbetsmarknaden i samma veva.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! När man försett Föglö med fast förbindelse, man har flyttat färjpasset på Kökar till östra Föglö och så börjar man titta på den interna trafiken i skärgården att sy ihop Föglö-Sottunga, Sottunga-Kumlinge och Kumlinge-Brändö, då kan det hända att det kanske i det skedet är ett så stort projekt så att det lönar sig att fundera på extra anslag. Ett sådant stort projekt skulle också till stora delar vara finansierat men inte till alla delar i likhet med Vårdöbron och Föglötunneln. När man kommer till det skedet, när vi har de första satsningarna gjorda, då kan jag också tänka mig att diskutera extra anslag.
När man pratar om sådana här satsningar så himlas det med ögonen, liksom det har himlats med ögonen när man har pratat om Föglötunneln. Men det är fullkomligt realistiskt med de ekonomiska ramar som vi har för trafiken idag. Det gäller bara att jobba vidare på ett realistiskt sätt och ha ett alternativ som man kan förverkliga när det gäller dragningen.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Jag tycker nog faktiskt att det finns en viss orsak att ta hela vägen i ett projekt och försöka göra en 10-15 års uppgörelse. Det är nog bara så, istället för att vi med egna medel ska hålla på att gneta länge för att komma till ett beslut för att få ett kort pass åtgärdat.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gunnar Jansson
Fru talman! Innan jag begär att detta ärende måtte bordläggas, så ska jag uttala mig om två saker.
Det ena är i korthet tillkomsten av 48 § i självstyrelselagen, som möjliggör extra anslag, och det andra är det som jag själv benämnde som samtrafik mellan landskapet och riket.
48 § tillkom på grund av Ålands vilja och styrka i argumenten. Här vill jag rätta kollegan Sundman. Det är under inga omständigheter som ett uttryck för att gå med mössan i handen. Det är inte någon ynnest, allmosor eller den typen av ”extra, extra” som i andra sammanhang. Det är faktiskt en del av systemet av ett mycket enkelt skäl. Vice talmannen hade rätt att det är ett resultat av blod, svett och tårar.
När ekonomin kring den nuvarande självstyrelselagen skrevs ner så var det utifrån de objektiva grunderna för att avräkningsgrundens skulle vara 0,48 procent av statens inkomster minus lån. Så var det. Det här var en siffra som den statliga Ålandskommittén hade tagit fram på rent vetenskaplig grund. Men sedan uppstod det en politisk turbulens som höll på att stjälpa hela projektet och det måste lösas. Aktörer från dagens lagting var med på den tiden, kollegan Roger Jansson naturligtvis och kanske också andra var med. Så den här saken måste lösas, antingen måste man höja avräkningen till någonting utöver 0,45 eller andra instrument och det här andra kom. Det är möjligt att det var olyckligt att ge fenomenet namnet extra anslag. Termen togs från den förra lagen som talade om extra ordinarie anslag. Men det fanns ingenting av allmosor eller kollektmössa med i det resonemanget överhuvudtaget, utan det var ett sätt att skapa rättvisa i det ekonomiska umgänget mellan landskapet och riket.
Man behöll 0,45 men två andra inslag togs med. Gottgörelseprocenten sänktes från 0,52 till 0,5 och det har varit bra. Sedan kom 48 § som en absolut normal organisk del av hela självstyrelsesystemet. Tro mig på mitt ord.
Jag har aldrig haft problem med att tillämpa denna paragraf eller upplevt det som en allmosa. Det beror säkerligen på min bakgrund och också att jag vid flera tillfällen bl.a. i Ålandsdelegation, i ministerierna och i statsrådet i Helsingfors har berättat om tillkomsten av det hela. Det var två andra personer inblandade i processen i det skedet; dåvarande finansminister Matti Louekoski som alltid uppträdde som mitt vittne. Och om inte det räckte till så begärde vi någon enstaka gång, men det var ytterst ovanligt aldrig offentligt, att dåvarande republikens president Koivisto kunde bekräfta det hela. Det var en del av processen och en del av systemet. Det var inget speciellt med det
Det andra är samtrafiken, som jag brukar kalla det. Nu ska vi vara på det klara med att verkligheten har förändrats efter 1995. Det är en konkurrensutsatt trafik som jag talar om nu i samtrafik sammanhanget.
En del av de svagheter som också vice talmannen här pekade på hade dåvarande landskapsstyrelsen på 70-talet idéer om att undanröja genom att stifta en överenskommelseförordning om samtrafiken mellan landskapet och riket. Förordningen innefattade inte bara trafik på vatten utan också i luften.
Nu har verkligheten förändrats så pass mycket att lufttrafiken inte riktigt är aktuell längre. Det här var en diskussion som fördes medan skärgårdstrafikbolaget existerade och opererade.
Nu kan man säga att den här samtrafiken rör rutter som i för sig är utsatta för konkurrens från det privata näringslivet. Den här trafiken som sådan är ju lite problematisk, om jag uttrycker mig försiktigt.
Ändå har jag inte för egen del släppt tanken på förordning, där kunde man reglera vem som gör vad, under vilka ekonomiska förhållanden och ytterst går det här tillbaka till hela suveränitetsdefinitionen. Ytterst och i sista hand är det staten, enligt folkrättens regler, som bär ansvar för att alla delar av landet behärskas och det innefattar också en sådan trafik som krävs för att livet ska kunna upprätthållas. Med det avses naturligtvis en sådan trafik som dagens samhälle kräver.
Med dessa små anteckningar, fru talman, så ber jag att få föreslå att detta ärende måtte bordläggas till lagtingets plenum den 4 april. Tack.
Ltl Torsten Sundblom
Tack, fru talman! Jag stöder förslaget om bordläggning och bordläggningstiden.
Talmannen
Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Gunnar Jansson, understödd av ltl Torsten Sundblom, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum 04.04.2012. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs.
På talarlistan finns minister Thörnroos som bereds tillfälle att uttala sig.
Ärendet är bordlagt till inkommande onsdag 04.04.2012.
För kännedom
5 Ekologisk produktion
Landskapsregeringens lagförslag (LF 12/2011-2012)
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 11.04.2012.
6 Ökad valfrihet med servicesedlar inom vården och omsorgen
Ltl Gunnar Janssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 5/2011-2012)
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 04.04.2012.
7 Rödlistning av siken
Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 7/2011-2012)
En fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.
8 Digital portal för upphandling
Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 6/2011-2012)
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 04.04.2012.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 04.04.2012 klockan 13.00. Plenum är avslutat.