Föredras

Enkel fråga läses upp av frågeställaren och svar ges därefter av en utsedd minister. Frågeställaren får som vanligt hålla högst två tilläggsanföranden som kan besvaras. Annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan de övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Då landskapets ungdomspolitiska program debatterades i lagtinget inbjöds ungdomar från gymnasialstadiet till en gemensam diskussion där det framkom att ungdomar önskat föra fram sina synpunkter, men att det inte finns några fastslagna möjligheter till det. Samma frågeställning har diskuterats i Unga obundna och där det även framkommit önskemål om att tydliggöra studeranderådens roll som remissinstans.

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Vilka åtgärder ämnar landskapsregeringen vidta för att öka elevdemokratin på gymnasialstadiet?

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Jag vill inleda med att tacka för den här frågan. Det är viktigt att vi lyfter ungdomspolitiken och ungdomspolitiken behöver få ett större utrymme i den här salen. Redan av presentationen av det ungdomspolitiska programmet kunde vi från landskapsregeringen konstatera att vi har en hel del att ta itu med innan vi kan känna oss nöjda med ungdomspolitiken. Det saknas struktur och rutiner, det finns inte särskilt många beslut fattade och det behövs framför allt uthållighet med genomförandet. Visserligen har vi studeranderepresentanter i alla våra gymnasieskolors direktioner och vi har studeranderåd i alla våra skolor. Det finns en lärare i varje skola som har extra betalt för att särskilt stödja studierådets arbete. Förutsättningarna för en god studerandedemokrati finns, men jag tror att vi alla blev överraskade när vi i samband med senaste budgetbehandling kunde konstatera att direktionerna inte ens hör, än mindre engagerar studeranderåden i samband med budgetbehandlingen. Det här är inte av någon ovilja utan det är helt enkelt så att rutinerna saknas.

Landskapet har erfarit att det generellt behövs en större samverkan mellan de studerande och skolornas ledning. Ungdomarna är en resurs här och nu och inte bara någonstans i framtiden. Studerandens intressen och förslag ska tas tillvara i skolorna och skolorna ska möjliggöra ett jämställt och demokratiskt deltagande.

Enligt den nya gymnasielagen, som kommer att gälla från 1 augusti 2011, är det beslutat att företrädare för studerande ska beredas tillträde att delta i sammanträde. Studerande har även en representant i vardera skolas ledningsgrupp. I den ledningsgruppen ska ingå rektor, företrädare för studerande, lärare och övriga personal samt dem som rektorn har beslutat ska ingå i gruppen. Det här ser vi som en förbättring av demokratin.

De studerande vid Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium utgör varsin studerandekår som väljer varsitt studeranderåd för ett läsår i taget. Studeranderådet ska främja studierna och studiesituationen och föra dialog med skolledningen i olika frågor. Detta kan vara i syfte att föra fram förslag och ge utlåtande, framför allt till rektorn, men också förstås till ledningen. Det här ser vi som en bättre påverkansmöjlighet.

Yrkesgymnasiet planeras att få fyra olika profiler och det kan tänkas att profilerna kan ha egna ledningsgrupper där studerande ingår. Det finns inte i lagen, men en sådan möjlighet finns för att skapa en plattform för mera inflytande från studerandes sida och förstärka demokratin och samarbetet mellan lärarna och de studerande. Här har ledningen för skolorna en viktig uppgift att jobba med.

Det finns runt om oss väldigt goda exempel på hur man har utvecklat studerandedemokratin, hur man också har givit studerande inflytande. De varierar oerhört mycket ifrån det att man kanske har ett reellt ekonomiskt inflytande på skolans arbete till det att man hörs i olika frågor. Det finns exempel på skolor i Sverige där rektorn kontinuerligt har ett morgonmöte med studeranderådet en gång i veckan, främst för att skapa strukturen, kontinuiteten och demokratin, att skapa den goda vanan. Då blir studerande inkluderade, respekterade och hörda. Här finns det ett sätt att stärka skolledningens och studerandes samarbete. Mer kunskap, inspiration och högre prioritet behövs.

Med tanke på att utveckla och inspirera studerandedemokratiarbetet på gymnasialstadiet så föreslår vi att de insatser som nu främst ska göras ska rikta in sig på rektorer och lärare som har ansvaret för studeranderåden. Vi kommer att arrangera olika fortbildningsinsatser och seminarier för att lyfta fram hur viktigt arbetet är, för att öka kunskapen inom det här politikområdet och också för att inspirera och plocka fram best practice från olika skolor och hur man kan hantera det. Det är också viktigt att tillfällena blir återkommande. Vi funderar på en gång per termin. Det är viktigt att skapa stödjande rutiner och kontinuitet. Det här är också en modell, om man så tycker i kommunerna, som vi kunde gå in för när det gäller grundskolorna. Och som sagt, även input utifrån är viktigt.

Det finns välfungerande och inspirerande elevvårdsarbete i flera gymnasieskolor, det finns kunniga föreläsare och kursprogram att få tag på och det ska vi utnyttja i olika sammanhang. Vi har också en ungdomskonsulent som besöker och kan ännu mer besöka studeranderåd och lärare och rektorer och handleda dem och höra om deras tankar kring demokratiarbetet och öppna upp för en diskussion.

Vi planerar just nu ett ungdomspolitiskt parlament där vi har bett om representanter från de olika politiska partierna. Avsikten med det här parlamentet är att det ska genomföras under senare delen av året. Även här kommer ungdomsdemokrati, men också studerandedemokrati att behandlas och få ett viktigt utrymme. Vi jobbar kontinuerligt med de här frågorna och som jag sagt tidigare kräver de här frågorna uthållighet.

Om det tillåts, herr talman, en liten utvidgning, skulle jag kunna ge två exempel bland många som visar på god ungdomspolitik, men som visar på exemplet där man saknar formella beslut eller uthållighet där det skulle ha kunnat bli något bra, men där man har gett upp för tidigt, enligt mitt tycke. Ett exempel är under landskapsregeringens förra mandatperiod där landskapsregeringens ledamöter hade en representant från ungdomsrådet som man hade en särskild fadderuppgift inför, eller mentor eller vad man vill använda sig av för uttryck. Var och en av oss hade träffar, informerade och diskuterade aktuella frågor, fick input och ett ungdomsperspektiv från ungdomsråds representanten. Det visade sig efter ett tag att inom landskapsregeringen prioriterade vi och använde oss av möjligheten på olika sätt. Hur kunde man ha gjort för att det här skulle ha blivit mindre beroende av person? Skulle vi ha fattat ett formellt beslut och givit det här arbetet högre prioritet och status skulle det säkert ha tvingats fortgå istället för att det blev så att de av oss som tyckte att det här var väldigt viktigt jobbade vidare med det medan andra prioriterade annorlunda och det kanske inte då uppfattades som lika meningsfullt. Jag tror att man behöver ha både formella beslut och framför allt stor uthållighet i de här frågorna.

Ett annat väldigt bra exempel kommer från den kommunala sidan och som jag också tror att skulle ha kunnat bli hur bra som helst. Det var när Mariehamns stadsfullmäktige gick in för att varje fullmäktigeledamot skulle ha var sin skolklass som sin så att säga. Många av oss jobbade med klassen, plockade fram olika frågor som man ville ändra på i stadens politik och så vidare. I det fallet där jag arbetade så plockade ungdomarna fram ett stort antal frågor som de ansåg att var viktiga och sedan fick klassen rösta om vilken fråga som var den allra viktigaste. Den lovade jag att jag skulle lämna in i form av en motion till fullmäktige. Frågan som vann var behovet av flera hundlatriner i norra staden. Ur ett vuxet perspektiv kan man säkert både förringa och fnissa åt ett sådant här förslag, men en majoritet av klassen hade som uppgift att rasta familjens hund efter skolan. Att plocka upp efter hunden var inte något problem, men däremot ville man göra sig av med påsen snabbt. Motionen resulterade i att norra staden nu har betydligt fler latriner än resten av Mariehamn och säkert också Åland.

Även i fullmäktige var intresset ojämnt och därför avslutades projektet. Jag tror även här att om man hade fått mera tid och även lite handledning så skulle det ha skapat en rutin. Det här var ett jättebra projekt som kunde ha fått en fortsättning. Det finns också exempel som kanske vi från Ålands gymnasiums sida kunde inspirera till eller kanske Ålands lagting vill ta ett sådant initiativ. Det finns på rikssidan exempel där gymnasieskolornas elever har var sin riksdagsledamot som man skuggar. Man skulle kunna tänka sig att skolelever här på Åland får i uppdrag att skugga var sin lagtingsledamot, vilket också sannolikt skulle öka intresset för politiken.

Efter att ungdomsparlamentet har genomförts, det ungdomsparlament som står i råd att planeras med vår nya ungdomskonsulent, har vi i vissa frågor använt oss av de olika studeranderådens och Ålands högskolas studerandekår för att få remissutlåtande i vissa frågor. Det kan man fundera på om är rätt instanser eftersom studeranderåden i första hand har i uppgift att engagera sig i frågor som berör hela skolan, men vi har ändå tyckt att det är ett sätt att nå representanter för våra ungdomar. Ett exempel när vi har vänt oss till studeranderåd, vilket frågeställaren frågar efter principer för remiss, är det mediapolitiska programmet som har varit ute till alla studeranderåd och även högskolans.

Vi har även bjudit in ungdomar och studerande till diskussioner innan vi har fattat beslut i olika frågor. Bland annat hade vi en diskussion med rektorer och ledningsgruppsföreträdare innan vi fattade beslut att förlänga försöksperioden för studier enligt lycéets läroplan för gymnasialstadiet. Förra veckan inbjöd vi gymnasialstadieskolornas studerandes representanter till en diskussion kring en eventuell förändring av elevbedömningen i grundskolan och fick många intressanta synpunkter på det.

Vi kommer som sagt att erbjuda fortbildning och inspirera och sannolikt även fatta viktiga formella beslut om vi finner att sådana saknas. När vi har följt upp vad som har gjorts inom studeranderåden kan vi konstatera att det mesta som händer ändå är sådana frågor där det är ungdomar eller studeranderåden som har tagit initiativ. Vi skulle vilja se att studeranderådens status och att den ska fungera som en tillgång i gymnasieskolorna blir starkare och för att nå en utveckling behöver inflytande bekräftas från högsta ledningen. Det ska vi nu försöka åtgärda genom att öka kunskapen, inspirationen och vikten av ungdomspolitiken. Tack!

Vtm Gun-Mari Lindholm

Herr talman! Tack för det långa svaret. Det pratas väldigt mycket om demokratiseringsprocessen, men man gör bevisligen något helt annat. Ungdomarna ber verkligen om att få vara delaktiga i beslutandeprocessen, men bjuds inte in till att göra det. Det har vi sett i konkreta fall där landskapsregeringen medvetet har valt bort ungdomarna i beslutsprocessen. Nu har man lyckligtvis gjort om och gjort bättre. Något annat vore väldigt respektlöst att göra ifrån landskapsregeringens sida.

Det är bra att man ordnar ett tillfälle där lärare och rektorer kommer att få fortbildning och jag hoppas också att man från landskapsregeringens sida ger tydliga direktiv vad det är man vill att ska uppnås i demokratiseringsprocessen och att studeranderåden får en form av en remissinstans.

Om det så behövs så kanske också det här behöver regleras, man kanske behöver lagstifta om det så att man faktiskt får det här att fungera. Idag har många partier aktiva ungdomsorganisationer, jag tror att det här är en fråga som det inte spelar någon roll om du är röd, gul eller blå i din ideologi utan det här är något som förenar allihopa. Man vill vara delaktig, man vill vara med på riktigt, inte bara en diskussionspart utan man vill vara delaktig i beslut. Vi och alldeles särskilt landskapsregeringen måste se till att de får den möjligheten.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! I mitt svar gav jag flera exempel på var och hur ungdomar har inbjudits att vara delaktiga i processen, diskutera, komma med synpunkter innan vi har fattat beslut. Jag har också givit exempel på, trots att vi inte har något ungdomsråd, hur vi i olika frågor, bl a i det mediapolitiska programmet, har begärt remissvar via studeranderåden och högskolans styrelse.

När det gäller att fungera som en remissinstans hade vi många och långa diskussioner med representanter från det tidigare ungdomsrådet. Som jag uppfattar det är man inte intresserad i studeranderådet att få ett lagförslag från Ålands lagting utan det hör mera hemma i ungdomsrådet. Där har ungdomskonsulenten en väldigt viktig uppgift, att kunna göra begripligt det som står i framställningarna.

Om vi håller oss till det som frågan gäller här, hur studeranderådens inflytande ska kunna öka, tycker jag att det handlar om väldigt mycket mer än att vara en remissinstans. Jag upplever att målet är, som vi också konstaterar, att man ska ha ett verkligt inflytande när det gäller sina studier och studiesituationen. För att man ska kunna få ett verkligt inflytande behöver man vara representerad på olika nivåer, vara delaktig i planeringen av arbetet och också vara med och påverka de olika besluten, både i styrelsen, ledningsgruppen och också i profilledningarna på de olika skolorna. För att arbetet ska få prioritet och bli viktigt är det väldigt viktigt att skolornas ledning är engagerade och inser vikten och värdet av att skolan får högre kvalitet, får en bättre utveckling om man tar till vara det som de som verkligen är huvudpersoner i skolan, det vill säga de studerande, tycker och tänker.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag noterar, men jag håller inte med när minister Lundberg säger att studeranderådet kanske inte ska vara en remissinstans när det gäller olika lagframställningar, som ska debatteras och föras till lagtinget. Jag har en annan åsikt än den som hon framför här. Det är ungdomarna själva som vet, de är experter på olika lagar som de är direkt berörda av. Ungdomar av idag och jag tror alltid, är väldigt alerta och har en massa synpunkter och är väldigt kloka på de områden som man verkligen är berörd av och har en vilja att vara med och besluta.

Minister Lundberg pratar också om uthållighet. Alla som har haft och har med ungdomar att göra och jag tror också att det gäller en del av oss som har passerat ungdomsåldern, kanske inte är uthålliga i all oändlighet. Man måste från politiskt håll visa att man ämnar göra någonting åt den situation som råder idag och att man faktiskt gör det, att man inte bara ämnar utan att man i konkreta handlingar också gör det.

Just nu kan man konstatera att det har varit mycket prat från landskapsregeringens sida och i synnerhet från minister Lundbergs sida beträffande de här frågorna, som jag nu lyfter i den här enkla frågan och att det upplevs som ett svek från också ministerns sida där man inte har hanterat de här frågorna på ett sådant sätt som ungdomar i synnerhet hade önskat bli bemötta.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Det är helt naturligt att det finns ett extra engagemang från ungdomsministern i ungdomsfrågor.  Det finns också ett ansvar. I de diskussioner, som jag har haft under de senaste åren har man framhållit att det aldrig tidigare inbjudits i beredning av den här typen av frågor, man har aldrig tidigare hörts på det här sättet, man har aldrig i hela studeranderådet varit till direktionen osv. Jag upplever att vi möter mycket uppskattning i att vi för in en förändring. Sedan finns det förstås frågor som man inte alltid får exakt som man vill, men det är en annan fråga. Skulle alla få som den enskilda personen vill så skulle alla alltid, kanske, vara nöjda, jag undrar, det är många frågor som motsätter sig varandra.

Vi behöver särskilja, idag har vi bara studeranderåd och studerandekåren vid Ålands högskola, eftersom vi inte har något ungdomsråd, men jag vill inte ersätta ungdomsrådet med studeranderådet. Jag tror att det är jätteviktigt att vi har ett ungdomsråd också, som har ett ansvar över den övergripande politiken. Självklart ska ungdomarna i skolorna vara med och ha synpunkter på frågor som har med deras skolvardag att göra och allt det som finns runt omkring, men det finns stadgat vilken uppgift studeranderådet har. De har knappast till uppgift att ha synpunkter på allehanda frågor för då hinner de inte ha fokus på den interna studiemiljön och studierna som är deras primära uppgift. Redan när vi skickade ut mediapolitiska programmet upplevde vi att ”oj nu belastar ni oss, vi har fullt upp att sköta vår skola”.

Det här kan man säkert diskutera vidare, men vår tanke är att här ska det finnas ett engagemang i ungdomsrådet, som kanske i sin tur hör studeranderåd och diskuterar med dem och har det övergripande ansvaret. Här finns säkert också möjligheter till utveckling, men det är jätteviktigt att vi har ett ungdomsråd också vid sidan av studeranderådet. Framför allt för att inte exkludera några ungdomar. Trots att vi har en väldigt stor andel av våra ungdomar i skolorna finns det ungdomar som inte studerar och de behöver också vara representerade och inkluderade.

Som sagt, vi jobbar aktivt med de här frågorna, det är oerhört prioriterat. Det här är den första regeringen som har fört ett ungdomspolitiskt meddelande till lagtinget för att visa att det här är ett viktigt politikområde för oss. Vi kommer också att införa ett ansvar hos en tjänsteman på varje avdelning för att tillse att ungdomspolitiken bevakas inom olika politikområden, vilket inte är alldeles självklart idag. Det är också en ny och viktig insats för att bevaka och bevara och framför allt utveckla ungdomspolitiken. Tack!

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.