Remissdebatt

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Veronica Thörnroos

Fru talman! Bästa lagtingsledamöter! Genom det lagförslag som nu ligger på borde kommer EU:s tredje energimarknadsdirektiv att implementeras i vår lagstiftning.

Vad är det då som man vill från Europeiska unionen med just det här direktivet? Man vill att det ska finnas en trygg elförsörjning för våra invånare i Europa. Man vill också, med hjälp av genomförandet av det här direktivet, minska miljöbelastningen. Man vill ha en klimatförändring. Man vill också främja konkurrensen på den inre marknaden. Ett sätt att nå den här övergripande målsättningen, ett medel att nå den är att säkerställa en effektiv rättslig och funktionell åtskillnad mellan nätverksamhet, å ena sidan stamnät, å andra sidan distribution.

Bästa lagtingsledamöter! Det som det här direktivet kräver av oss rent organisatoriskt och praktiskt är att vi särskiljer på stamnätet och på distributionsnätet vad gäller elförsörjning. Det betyder således att, enligt paragraf 2, ”i enlighet med bestämmelserna i elmarknadsdirektivet får inte en fysisk eller juridisk person genom ägande eller på annat sätt direkt eller indirekt utöva kontroll över beslut både i ett företag med systemansvar för stamnätet och i ett företag som bedriver produktions – eller leveransverksamhet.”

Det här har landskapsregeringen känt till. Arbetet har påbörjats redan i den förra landskapsregeringen så att landskapet köper aktierna i Kraftnät Åland. Kraftnät Åland blir därigenom ett helägt aktiebolag av landskapet. Det är det så kallade stamnätet. Distributionsnätet förblir fortsättningsvis helt åtskilt såsom det är i dagsläget i form av Ålands Elandelslag och Mariehamns Energiverk. Den processen är på gång.

Det andra som det här direktivet kräver är att man tillsätter en oberoende myndighet. Den övervakar att det inte finns en kontaminering mellan den ägande och den operativa verksamheten, mellan stamnät å ena sidan och distributionsnät å andra sidan. Det återfinns i paragraf 6 för den som vill fördjupa sig i det ytterligare.

Vad ska då den här tillståndsmyndigheten göra? Hur har landskapsregeringen tänkt? Landskapsregeringen har tänkt att den här myndigheten, elmarknadstillsynsmyndigheten, blir en fristående myndighet. Dess uppgifter är bland annat att godkänna stamnätsinnehavare, ha tillsyn över ägandefrågor, analysera elmarknadens utveckling, ha tillsyn över anslutnings – och nätavgifter, samt över kvalitén i elnätet, med mera. Den blir således en fristående myndighet.

Fru talman! Det här direktivet känns kanske som lätt överkurs för oss här på Åland, det är åtminstone min uppfattning. Vi har bara en stamnätsansvarig verksamhet. Det är Kraftnät Åland och så har vi två distributionsbolag. Men direktivet måste implementeras till fullo och det avser vi också att ska ske med hjälp av den här lagframställningen. Jag tror att jag stoppar här. Tack, fru talman.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru Talman! I en skriftlig fråga för kanske en månad sedan ställde jag en fråga till infrastrukturministern om energikommissionen och tillsättandet av en sådan. Då var svaret att ett möjligt delsvar på den frågan skulle ges just i samband med den här elmarknadslagen. Det måste säkert till en fristående myndighet för att sköta den här övervakningen också. Men jag tycker ändå inte att det här motsvarar det som var ändamålet med energikommissionen. Jag ställer frågan igen här. När kan vi få se en tillsatt energikommission som ska ha som uppdrag att bevaka konsumentpriserna, företagens priser för elförsörjningen här på Åland?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Jo, ltl Mats Perämaa har uppfattat intentionerna rätt, så som landskapsregeringen har velat lägga dem. Den här myndigheten är ett måste i och med det här direktivet. Men den ersätter inte till fullo den energikommission som det har förts ett resonemang kring att ska tillsättas. När den här myndigheten är på plats fullständigt operativt, då kommer energikommissionen att tillsättas.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är synnerligen viktigt att vi skulle komma i mål med den ambitionen som infrastrukturministern här förespeglar. Energikostnaderna och elpriserna för konsumenterna har stigit kraftigt under de senaste tre-fyra åren. Ser man på Elandelslagets statistik över prisutvecklingen känns det angeläget att vi ska komma i hamn med den här frågan för att få en bevakning av konsumentpriserna på riktigt. I någon mån kommer Finlandskabeln, då den förverkligas, ge utslag på konsumentpriserna. Det är vi alla medvetna om. Så vi vill gärna bevaka och ge vårt stöd till att denna kommission ska tillsättas.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tackar för det stödet. Vi är helt av samma åsikt att den här energikommissionen har en viktig funktion att fylla. Samtidigt tror jag att man måste vara så realistisk att man inser att en energikommission allena inte kommer att kunna hindra de stigande elpriser som vi har. Alla vi här i salen känner till att Finlandskabeln kommer å ena sidan att medföra en kostnad för våra åländska medborgare, å andra sidan kommer den att skapa en ny trygghet som vi tidigare inte har haft vad gäller reservkraftförsörjningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Jag är lite osäker om det hör hemma här, men skulle den här lagen omfatta möjligheten att mata in från till exempel mindre vindkraftverk som privatpersoner satsar i? Har det förts en diskussion om den biten?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Nej, det här lagförslaget innefattar inte det. Det här lagförslagets huvudsakliga sysselsättning är för det första att skilja stamnätet från distributionsnätet. Det finns ingen negativ påverkan för vindkraftsentreprenörer eller för någon annan. Det andra är att ytterligare skapa en oberoende myndighet som säkerställer att arbetsuppgifterna utförs på ett sådant sätt som ligger i enlighet med direktivet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Åland har levt med en avreglerad elmarknad ungefär lika länge som man levt med det nya seklet. De sammanföll ungefär år 2000. Man kan säga att det stora steget togs när man avreglerade den åländska elmarknaden och delade upp dåvarande Ålands Kraftverks Aktiebolag till Kraftnät Åland Ab och Ålands Energi. Sedan dess har det runnit en hel del vatten under broarna. Det har också kommit några elmarknadsdirektiv och utmaningarna för de åländska och europeiska energimarknaderna har varit stora.

Nu kan man säga att man börjar få en överblick över hur det fungerar och hur det inte fungerar. Detta är ytterligare ett steg mot en ännu tydligare avreglering som passar in också på Åland eftersom det är viktigt att de här typerna av aktörer hålls isär. Jag tycker att det är bra.

Som det framkommit tidigare så stöder obunden samling att man renodlar ägandet i Kraftnät Åland Ab och att man är noggrann med att de distributionsbolag som verkar ska särskilja just distributionsverksamheten och sin egen produktionsverksamhet och ägande i annan produktionsverksamhet. Det ena ska inte subventionera det andra. Jag vet att landskapsregeringen åtminstone en gång tidigare har påpekat för distributionsbolagen att tanken med elmarknaden är att det ska vara vattentäta skott emellan. Det blir ett problem om det är samma bolag som är huvudman. Där tas det mått och steg i rätt riktning och i enlighet med detta.

Själva ändringen är ingenting vi kan ha något emot. Den mer eller mindre tvingar oss att ha en övervakande myndighet. Det är väldigt tydligt att den här myndigheten måste vara helt oberoende av både offentliga och privata aktörer. Man får inte köpa den här tjänsten. Det är den skarpaste formen av tillsynsmyndighetskrav. Något vi måste fundera på är hur man gör det här på bästa sätt för att det verkligen ska gör någon nytta för också den åländska elmarknaden. Om man får en sådan här myndighet som verkligen får följa med elmarknaden, påpeka saker enligt de uppgifter som räknats upp här, så tror jag det kan göra stor nytta för de åländska elkonsumenterna.

När vi diskuterade den nya kabeln till Finland nämnde jag många inbesparingsmöjligheter som finns i den åländska elbranschen. Det förekommer dubbelfunktioner. Man kunde ha större samarbete och få synergieffekter. När man läser den här framställningen på EU:s direktiv så frågar man sig om det här gör det svårare för elbolagen att samarbeta. Svaret torde vara ja på den punkten, delvis åtminstone. Jag tänker på eventuella samarbeten där Kraftnät Åland köper eller säljer tjänster åt distributionsbolagen. Det måste göras på ett sådant sätt att det går innanför det här regelverket. Det är ju en av möjligheterna att nå synergier.

Idag förekommer det redan samarbete. Man använder varandras resurser och lager osv. En större synergieffektsmöjlighet är om Ålands Elandelslag och Mariehamns stads elverk skulle hitta ett samarbete. Det torde vara möjligt inom ramarna för det här eftersom det är samma typ av aktör. Man kunde spara en del resurser. Om utskotten vill titta på någonting så skulle det kunna vara hur samarbetsmöjligheterna begränsas av detta. Det kan ligga i lagtingets intresse att utrycka sin vilja för att det ska finns så få sådana begränsningar som möjligt, men dock så att direktivet uppfylls. Det tycker jag skulle vara någonting man kunde fördjupa sig i.

I övrigt stöder vi den här framställningen. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Tack för ett konstruktivt inlägg. Men gärna ett förtydligande: var i direktivet ser ltl Danne Sundman att det skulle kunna föreligga ett hinder mellan ett utökat samarbete mellan våra distributionsbolag?

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag kan inte se att det skulle hindra samarbete mellan distributionsbolagen. Frågan är om det till någon del kan hindra samarbete mellan distributionsbolagen och stamnätsbolagen. Och om det i sådana fall åsidosätter några möjligheter till synergieffekter osv. Det är väl något man i sådana fall kunde titta på. Som direktivet är skrivet så handlar det om ägarinflytande och ett avgörande sådant. Att köpa och sälja tjänster skulle jag så här spontant säga att inte omfattas av det här direktivet.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag noterar att ledamoten i så fall gör samma analys som landskapsregeringen har gjort. Det som egentligen är meningen med den här framställningen är att inte skapa en monopolsituation där både stamnätet och distributionsbolagen försätter de enskilda medborgarna i en position, där det inte finns en valmöjlighet och där det saknas transparens. Det är det som är meningen med den och jag tror inte att det här på något vis kommer att försvåra arbetet men jag tar gärna del av utskottets betänkande. Tack.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag har samma uppfattning som ministern att det inte ska vara några större problem. Det ursprungliga syftet med EU:s elmarknad och de direktiv som har kommit är att öka konkurrensen. Nu i det här skedet ska man klargöra rollerna så att man inte kan dölja kostnader genom att vara beroende eller göra sig beroende av en aktör. Jag tror att det här verkar i rätt väg.

De som kanske har saknats här på Åland är just en effektiv tillsyn av elmarknaden i det åländska perspektivet. Det blir säkert bättre när man får till stånd den här myndigheten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

      

 

 

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman. Ledamot Sundman redogör lite historiskt för vad som har hänt sedan avregleringen av elmarknaden skedde runt sekelskiftet och till och med millenniumskiftet som det var. Han berättar att man har sett både hur det fungerar och inte fungerar. För en nybliven lagtingsledamot skulle det vara intressant att veta vad det är som inte har fungerat och om man kommer åt de problemen med den här lagen.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Vad som inte riktigt har fungerat är att det inte har blivit någon större konkurrens. Egentligen är strukturerna desamma som förut här på Åland. Det beror delvis på de bestämmelser som har funnits när det gäller att byta elleverantör. Alla steg som har tagits i rätt riktning har varit lite smått motarbetade av tidigare strukturer. Man har haft svårt att hitta stöd i de regelverk som finns för att driva på den här utvecklingen.

Vid varje steg som kommer från EU blir det bättre. Jag tror också att i det här steget så spelar det här kanske inte så stor roll. Men varje steg i rätt riktning tycker jag är rätt och att vi får en verklig konkurrens. Ser man på andra länder och situationen i Europa som helhet så har det varit svårt att verkligen få en konkurrens på elmarknaden.  I stället för monopol har det har uppstått oligopol och karteller. Det är inte bra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Senaste höst då diskussionen om den blivande investeringen i Finlandskabeln gick som hetast diskuterade många intresserade politiker hur man skulle uppnå en finansieringsmodell där konsumenterna skulle belastas så lite som möjligt.

Jag diskuterade frågan flera gånger med ledamoten Sundman. En av de saker vi enades om, och som också lagtinget sedermera enades om, var att en energikommission skulle tillsättas för att bevaka prisutvecklingen på många plan.

Nu känns det som att majoriteten väl mycket förlitar sig på den här elmarknadstillsynsmyndigheten som nu föreslås att ska inrättas. Måste vi i oppositionen uppfatta det så att tanken om en bredare energikommission har övergivits?

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det skulle jag inte säga. Det är listat här på sidan fyra vilka uppgifter den kommer att få. Man kan inte tillsätta en tillsynsmyndighet som funderar på en sak samtidigt som en energikommission gör samma sak. Vad som är hönan och vad som är ägget beror på de olika sakerna. Den här myndigheten, det är ju krav på den, måste först komma igång. Kanske är det så att energikommissionen kan jobba parallellt med andra frågor. Kanske finns det möjligheter för den här tillsynsmyndigheten att påpeka saker som borde utredas. Då kan energikommissionen ta sig an det. Så ser jag på tågordningen.

Det är klart att det här kravet ställer till det. Annars skulle man kunnat ha en energikommission som skulle ha sett på alla de här frågorna. Som jag sade i mitt anförande så tror jag att den här tillsynsmyndigheten kommer att göra många av de viktiga uppgifterna som det var tänkt att energikommissionen skulle göra. Jag tycker att det fortfarande är aktuellt med en energikommission för andra frågor.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman!  Det sista låter bra. Jag kan inte tänka mig att en elmarknadstillsynsmyndighet här på Åland ska vara den instans som till exempel för diskussioner med svenska myndigheter om den gränsavgift som nu de facto föreligger vid kopplingspunkten till Sverige. Det är förmodligen inte rimligt så att jag tror att vi behöver bådadera. Jag tror att vi behöver fokusera starkt på den här frågan.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det beror lite hur man tolkar den här myndighetens roll. I uppräkningen över uppgifter så sägs att den ska tillsyn över anslutnings- och nätavgifter. Det rör väl i första hand mot konsumenter. Visst kan en sådan här tillsynsmyndighet fungera för Ålands sak gentemot externa aktörer, också gentemot EU, och påpeka att det här är oskäligt. Det här stämmer inte överrens med hur det är mellan länder, mellan elmarknader osv.

Man ska använda den här tillsynsmyndigheten som ett verktyg så långt det är möjligt. Pratar man om energikommissionens uppgifter att verka för att det ska bli mer elfordon på Åland, sådana energipolitiska avknoppningar av elmarknaden, kommer den här myndighetens mandatgräns emot. Då är det energikommissionens uppgifter. Men den här myndigheten kommer att spela en stor roll för konsumentens insyn och information vilket räknas upp här också.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det behövs inte politiskt understöd för den här framställningen för vi är mer eller mindre tvungna att genomföra och implementera de här bestämmelserna. Det här är en följd av just den avreglering av energimarknaden som ligger betydligt längre tillbaka i tiden.

Att separera stamägare och distributions- eller leverantörsföretag är en förutsättning för att få den här marknaden att fungera. Det är en annan sak att det inte fungerar. Jag kommer ihåg att när vi tog det första lagstiftningssteget på den här vägen så var det många som trodde att elpriserna skulle gå ner, men det har ju gått precis tvärtom. Det är ju så med den här marknadsekonomin att den främjar oftast stordriftsföretag som blir väldigt dominerande på den internationella marknaden. Det kan vi inte göra så hemskt mycket åt. Men de här energifrågorna är allmänt sett otroligt viktiga. Vi lever i en tid där man absolut måste börja, inte bara tänka, utan ta fram alternativa energiförsörjningsmodeller.

När det nu är tal om den här energikommissionen så tycker jag att det viktigaste en sådan kommission skulle ha att göra är att långsiktigt hitta alternativa försörjningsenergikällor, att vi inte är så kraftigt beroende av olja och kol. Att helt förlita sig på kärnkraft i framtiden kanske inte heller är något som åtminstone alla medborgare tycker är det vi ska göra. Allra säkrast är det ju om vi själva kan trygga den största delen av vår energiförsörjning. Det är en väldigt fin utveckling som vi har haft inom vindkraften och den borde man fortsätta, men den är inte helt säker så man måste skapa kompletterande energiformer.

Den här energikommissionen ligger kanske lite utanför det här direkta ämnet som vi idag har att debattera. Det verkar mest vara en ganska byråkratisk åtgärd som den här regeringen föreslår i stöd av vårt EU-medlemskap. Det som man nog kan reflektera över är det här problemet med den ökade byråkratiseringen av all verksamhet. Att vi ska ha en sådan här tillsynsmyndighet, eller i alla fall en tillsyn, det är väl helt klart. Jag undrar om ministern har några alternativa förslag? Det var någon här i debatten som sade att man måste ha en egen tillsynsmyndighet. Jag förstår att det då är en person, halvtidstjänst talas det här om, som ska sitta någonstans här i centralförvaltningen. Det är ganska hopplösa arbetsvillkor. Det krävs väl ändå en betydande utbildning för en sådan här uppgift. Det är inte bara att hitta någon som uppfyller kompetenskraven. Det är en halvtidstjänst och man ska arbeta väldigt ensam. Det finns inte egentligen så mycket kompetens i huset. Hur ska vi sköta sådana här frågor i framtiden på ett effektivt sätt? Om det gäller enbart tillsynen över den här lagstiftningen så är det omöjligt att köpa den tillsynen utifrån. Det finns nämligen ett annat problem och det är ju det här lilla samhället med dem som ska fungera som tillsynsmyndigheter. Man möter alltid någon granne, kusin, syster eller bror eller någon annan som gör att den här tillsynen kanske inte kan skötas på det professionella sätt som vi förväntar oss. Det är ganska svårt att göra något åt det om vi har en person som är fast anställd och som ska fungera enligt lagen. Kanske utskottet kan titta lite närmare på det här med tillsynen och eventuellt har ministern några ytterligare synpunkter på det?

Socialdemokraterna ser gärna att energikommissionen kommer till, men kanske det inte direkt är knutet till det här ärendet. I sin fråga från den 12 mars 2012 påpekade ltl Perämaa; ”det här uppdraget skulle vara att bevaka konsumensprisutvecklingen för energi på Åland. Exempel på detta kan vara gränsavgiften till Sverige vid kopplingspunkten av Sverige-kanalen och bevakandet av Ålands position då den nordiska elmarknaden ska öppnas för konkurrens 2015.” Det är säkert en viktig uppgift, men jag undrar om det faktiskt behövs en kommission för den saken? Är det inte just det som är en tillsynsfråga?

Jag har tänkt mig att den där energikommissionen mera skulle ha ett politiskt, visionärt uppdrag att försöka se på Ålands energiförsörjning i hela sin vidd och i ett längre perspektiv. Det är viktiga frågor. Det är bra om utskottet har tid att fördjupa sig i några av de här frågorna.

Till slut ska jag försöka göra en övergång som talmannen kanske inte är så förtjust i. Den här modellen för stamnätet och leverantörerna, att de ska skiljas åt, det är precis samma problematik som vi har inom radio och tv. Sådana modeller ska vi inte ha som där, också den åtskillnaden borde ske. Det här är en bra modell att följa. Tack, herr talman för tålamodet.

Minsiter Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag delar ltl Barbro Sundbacks oro för dessa små myndigheter som vi mer eller mindre tvingas att skapa. Man kanske inte alltid riktigt genuint känner att det finns ett behov av det, utan det finns en pålaga från EU som säger att de ska finnas.  En enpersonmyndighet är en väldigt svag myndighet därför att om personen är borta så ligger verksamhetens arbete nere. Däremot har säkert ledamoten noterat att vi inte i detalj har beskrivit hur myndighetsarbetet kommer att utföras. Det beror på att vi fortsättningsvis ligger i process med det arbetet. Vi har valt från landskapsregeringens sida att försöka snabba på den här processen eftersom vi har ett motiverat yttrande som hänger över oss och lagframställningen borde ha varit implementerad den 3 mars detta år.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Ja, men det öppnar upp för utskottet att diskutera då olika alternativ. Jag tycker att det var ett bra besked från ministerns sida. Tack för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Jag har i stort sett samma syn på den här frågan om energikommissionens uppgifter. Ser man på sidan 4 på de här uppräknade uppgifterna så tar man ju i och med den här tillsynsmyndigheten bort de uppgifter från energikommissionen som man inte kan säga handlar om politik och visioner osv. Egentligen renodlar man den möjligheten också att ha en energikommission som uttryckligen sysslar med sådant. Medan den här tillsynsmyndigheten då har tillsyn över övervägande frågor: att analysera elmarknaden, informera kunder och stärka deras ställning, se över avgifter osv. och även föreslå lagändringar och andra ändamålsenliga åtgärder. Där går ju kommissionens och myndighetens uppgifter lite ihop. Där kan man ha ett samarbete.

Ltl Barbro Sundback, replik

För att fortsätta på den diskussionen så tycker inte jag att man ska tillsätta en energikommission om den nu ska bestå av politiker och sakkunniga, eller om det är en och samma person, för att följa upp sådana här rent byråkratiska frågor. Det som gäller energiförsörjningen så ligger det politiska ansvaret på ministern. Där är ju konsumentpriset det centrala. Inte kan man överföra det ansvaret på en kommission. Det är ministern och den här tillsynsmyndigheten som har det ansvaret primärt. Men det finns ju en kontext, en mycket bredare fråga; hur ska vår energiförsörjning se ut i framtiden?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Energikommission eller inte, och bevakning av konsumentpriser på det ena och det andra sättet, så oberoende av det så är det en synnerligen viktig fråga. Konsumentpriserna steg från åren 2006-2007 från ungefär 10-11 cent per kilowattimme till att åren därefter ligga på en nivå på 14-15, alltså procentuellt väldigt kraftigt. Det är en synnerligen väsentlig fråga både för den enskilde konsumenten och för företagen.

Landskapsregeringen säger i sitt regeringsprogram att man ska göra en tillväxtsatsning. Man fokuserar på det också i tilläggsbudgeten, vilket vi har berömt landskapsregeringen för. Tillväxten ligger väldigt mycket i sådana grundläggande konkurrenssaker, såsom elpriset och energipriset för företag och osv. Miljöaspekten som nämns här är också viktig, den får gärna ingå, men man får ändå inte glömma bort vilken effekt energikostnaderna har i ett samhälle.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik.

Nej, det får man inte glömma bort. Jag tror inte heller att någon gör det. Men vad ska den här kommissionen riktigt syssla med? Jag blev något konfunderad när jag läste ltl Perämaas enkla fråga en gång till, som jag nu av en tillfällighet faktiskt råkade ha i min mapp, men det var ju tur den här gången. Jag tycker inte att man kan föra över ansvaret för konsumentpriserna på en kommission, den har ju inget tillsynsansvar, utan det måste ju regeringen och ministern ha. Nu kommer det ju en tillsynsmyndighet som också kommer att kontinuerligt följa upp den frågan. Det är väl där vi kanske har olika åsikter. Sedan är vi överens om att det är viktigt ur konkurrenssynvinkel och med tanke på tillväxten att konsumentpriserna och elpriserna överhuvudtaget inte är höga.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Knappast kommer någon att frånta landskapsregeringen det politiska ansvaret också i de här frågorna för att bevaka dem. Min skriftliga fråga per februari det här året, vilket det torde ha varit, överensstämmer ganska väl med det som lagtinget sade i samband med garantidiskussionen till satsningen på Finlands-kabeln. Det var en väldig fokusering på konsumentpriset just då.

Gällande omställning av energiformer, jag tror vi kommer att få leva med det faktum att vi via kablar både till Sverige och till Finland kommer att ha basförsörjningen i den elektricitet som kommer via kablarna oberoende av hur den produceras i vår omvärld, jämte vindkraften. Under decennier framöver kommer vi inte att kunna ställa om från elektricitet via kablarna eller vindkraft till något annat, så en väldigt stark fokusering tycker jag måste ligga på konsumentpriset; vad kommer elektriciteten att kosta?

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, givetvis är det så. Nu är frågan vem som ska bära det huvudsakliga ansvaret för den uppföljningen? Om man läser den här framställningen så läser åtminstone jag den så att det kommer att finnas en myndighet, hur den nu ser ut, som kontinuerligt följer upp det här. Inte mig emot om det sedan finns en kommission som vill diskutera det. En kommission är väl ändå tillsatt för ett speciellt uppdrag och under en viss bestämd tid. Eller hade Ltl Perämaa kanske tänkt kommissionen som mer permanent? Det återstår att se. Nu handlar egentligen inte den här framställningen alls om den här kommissionen, men det är en viktig diskussion. Eventuellt kan utskottet reda ut hur det här ska se ut.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.