Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Veronica Thörnroos

Tack, fru talman! Bästa lagtingsledamöter, jag har tänkt att mitt anförande i huvudsak ska bestå av tre delar. Det ena är en historisk tillbakablick kring lagstiftningen. I den andra delen kommer jag att uppehålla mig ganska länge vid högsta domstolens utlåtande kring vårt föra lagförslag. Sedan kommer jag att presentera det nya lagförslaget för lagtinget.

Landskapsregeringen överförde den 28 mars 2013 till lagtinget ett lagförslag om energideklaration för byggnader. Efter sedvanlig behandling i lagtinget och social- och miljöutskottet godkände lagförslaget i lagtinget i september 2013 och fördes efter det för lagstiftningskontroll.

Ålandsdelegationen som behandlade lagförslaget den 15 oktober 2013 var tveksam till vissa saker. Ålandsdelegationen noterade att landskapslagen är uppbyggd som en ramlag så att det ingår ett flertal bemyndiganden att utfärda landskapsförordningen. Det är ju rätt och riktigt.

Däremot ansåg Ålandsdelegationen att det är frågan om förordningsfullmakterna, i paragraferna 3, 4, 9, 10, 12 och 13 samt paragraf 71 i plan- och bygglagen ansåg Ålandsdelegationen att det inte fanns tillräckligt grundläggande bestämmelser i lagarna. Därtill skriver man att fullmakterna inte var tillräckligt exakta eller noggrant avgränsande. Ytterligare påpekar man att regeringsmakten var vidare i vår lagstiftning jämfört med rikslagstiftningen.

Ålandsdelegationen konstaterar dessutom: ”Flera av de nämnda förordningsfullmakterna berättigar landskapsregeringen att genom förordning reglerande ärenden vilka har ansetts vara av standardiseringskaraktär”. Ålandsdelegationen skriver vidare: ”Landskapet har inte behörighet att inom ett lagstiftningsområde, inom vilket landskapet i sig har lagstiftningsbehörighet, föreskriva avvikande standarder än i riket. Reglering på lagnivå hör i huvudsak landskapet medan den detaljerade tekniska nivån faller under rikets behörighet. Stadgandet utgör i sig inte en behörighetsöverskridning. I den förordning som landskapsregeringen ska utfärda måste emellertid landskapsregeringen beakta behörighetsfördelningen mellan riket och landskapet.”

Ålandsdelegationen konstaterar helt riktigt att rättsområdets standardisering har ansetts på självstyrelsens behörighetsförteckningar angivna rättsområden att uppfattas som problematisk ur språkliga och andra aspekter. Jag citerar detta ordagrant för säkerhets skull: ”Ålandsdelegationen konstaterar att den verkan rättsområdets standardisering har ansetts ha på självstyrelselagens behörighetsförteckningar angivna rättsområden har uppfattats som problematisk ur språkliga och andra aspekter. En ändring i detta avseende torde dock förutsätta en ändring av självstyrelselagen.” Jag lämnar här Ålandsdelegationens rekommendation därför att landskapslagen i sin helhet förordnas att förfalla.

Högsta domstolen som har behandlat lagen den 20 december 2013 är av samma åsikt som Ålandsdelegationen. ”Det nämnda lagrummet 27 § 19 punkten i självstyrelselagen gäller måttenheter, mätredskap och mätmetoder samt standardisering. Detta område hör i sin helhet till rikets lagstiftningsbehörighet. Nära förknippade andra områden är också konsumentskydd som hör till rikets behörighet.”

Högsta Domstolen konstaterar vidare: ”En särskild utmaning har de landskapslagar utgjort som gällt lagstiftningsområden för vilka landskapet har behörighet men som på lägre författningsplan reglerar eller tangerar lagstiftningsområden som hör till rikets behörighet.”

Sedan blir man ytterligare tydligare från högsta domstolen och skriver: ”En förändrad lagstiftningsteknik antyddes på byggrättens område år 2007. Högsta domstolen fann i sitt utlåtande om bland annat den numera gällande plan- och bygglagen för landskapet Åland att landskapsregeringen med stöd av landskapslagen avsåg att sammanställa en åländsk byggbestämmelsesamling i vilken skulle anges vilka byggregler som skulle tillämpas i landskapet.” Vidare konstaterar man sedan att det regelverket var nära förknippat med det rikssvenska regelverket.

Högsta domstolen upprepar vid flera tillfällen i sin skrift att vi inte har behörighet inom lagstiftningsområden som rör standardisering.

Avslutningsvis från högsta domstolen: ”Som konstateras införlivade landskapet då det gällde svenska byggbestämmelserna genom landskapsförordning 2008:109 om Ålands byggbestämmelsesamling. Härvid uppstod en sådan situation att det i riket och i landskapet förefaller att gälla olika bestämmelser om standardiseringsnatur för byggverksamheten. Nu föreliggande landskapslag avser att i linje med detta från rikets reglering utesluta ytterligare ett område som enligt högsta domstolens åsikt är att hänföra till standardisering, nämligen standardiserade mätmetoder för energiprestanda. Detta medför en uppenbar spänning i självstyrelsesystemet och ifrågasätter betydelsen av en lagstiftningskontroll.

Mot denna bakgrund finner högsta domstolen det nödvändigt att man i lagstiftningskontrollen i framtiden, vid sidan av kontrollen av delegeringsstadgandena, inte formellt utgör behörighetsöverskridningar även beaktar syftemålen med delegeringsstadgandena. Om syftet är att utnyttja delegeringsstadgandena till att i landskapet göra gällande normer på ett område som hör till rikets lagstiftningsbehörighet kan det vara ett avgörande element vid bedömning av om stadgandena utgör behörighetsöverskridningar.”

Högsta domstolen skriver också avslutningsvis: ”De omständigheter att vissa standarder endast fanns på finska berättigade inte till en korrigering av det slag som regleras i 7 § 2 mom.”

Jag tror inte att jag härifrån talarstolen närmare kommenterar högsta domstolen utlåtande. Det får var och en göra själv, ni förstår innebörden i det. Jag lämnar nu högsta domstolens utlåtande och presenterar ett nytt lagförslag om energideklaration för byggnader.

Målsättning med det förslaget är fortsättningsvis att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö. Det här nya lagförslaget är substantiellt väldigt likartat med det föregående vad gäller energiprestanda. Därför har landskapsregeringen valt att inte skicka det på remiss. Den enda substantiella ändringen rör kontrollen av luftkonditioneringssystem. I vårt förra lagförslag hade vi en hänvisning till rikets lagstiftning, en s.k. blankettlag som sedan i juni 2013 upphörde att gälla. Då är det ganska naturligt att vi inte kan hänvisa till den så Där har vi gjort en liten materiell förändring.

I övrigt följer den helt det som stadgas i det lagförslag som förföll förutom att vi i de påpekanden som har kommit från högsta domstolen, som rör paragraferna 3, 4, 9, 10, 12 och 13, har gjort de nödvändiga korrigeringar som högsta domstolen har krävt.

Jag hoppas, tror och ser fram emot en intressant diskussion här i Ålands lagting. Tack, fru talman.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det kanske inte är så ofta men jag brukar absolut berömma landskapsregeringen när det är befogat. När den förra framställningen kom så berömde jag landskapsregeringen och minister Thörnroos så till den milda grad så att jag tror att hon riktigt rodnade när vi träffades i social- och miljöutskottet. Jag tyckte framställningen var bra, men det här är ett typexempel på hur oerhört viktigt det är att vi kommer bort ifrån detalj juristeri som nuvarande självstyrelselagen medför, standardisering. Man kunde prata länge om det här.

Jag hoppas att självstyrelselagskommittén använder det här som ett skolexempel när man diskuterar de här frågorna.

En konkret fråga: Kan vi nu vara säkra på att det här kommer att gå igenom? Det är viktigt att få det här på plats. Det är ett viktigt arbete som tidigare landskapsregering har gjort för att få Boverkets regler i kraft, och som nuvarande regering har gjort för att få energiprestandamätningen i samstämmighet med tidigare regler.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det är landskapsregeringens absoluta målsättning att den här lagframställningen ska gå igenom lagstiftningskontrollen. Det är högsta domstolen och Ålandsdelegationen som har tolkningsföreträde framom Ålands lagting.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det är riktigt att man har tagit bort alla förordningsfullmakterna och kompletterat lagparagraferna med behövliga texter. Räcker det till? Kommer det här att fungera? Har man funderat hur blir så här? Jag tänker på plan- och bygglagen.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Plan- och bygglagen, byggbestämmelsesamlingen genomgår sedan ett halvår tillbaka en revidering och kommer att uppgraderas. Målsättningen är naturligtvis att den ska vara ett så gott användbart instrument som möjligt.

Huruvida den här lagframställningen klarar lagstiftningskontrollen i Helsingfors kan jag inte sia om, men det är vår absoluta målsättning. Här har lagtinget och utskottet ett viktigt arbete att göra så att vi tillsammans kan presentera en produkt som godkänns och sedan kommer ålänningarna till godo.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Man ser i domslututslaget att lagstiftningskontrollen en gång svalt plan- och bygglagen, men en stor del av problemen finns i den underlydande förordningen.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Det är helt korrekt det som ltl Torsten Sundblom säger. Ålandsdelegationen och högsta domstolen har godkänt plan- och bygglagen med delegeringsbestämmelserna till lägre förordningsnivå. Det är helt rätt och riktigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, fru talman! Ärade kollegor, ibland dyker självstyrelsepolitiska knepiga situationer upp. Föreliggande lagförslag som ansvariga ministern Thörnroos förtjänstfullt har beskrivit, både bakgrund, orsak och verkan, handlar sist och slutligen om att högsta domstolen än en gång slår vakt om republiken Finlands gränser. Så kan man se den här enligt min tolkning. Man markerar att Åland nu har gått för långt när det gäller att försöka tillförsäkra ålänningarna servicefunktioner på svenska. Jag ska återkomma till det alldeles strax.

När vi behandlade den nu av presidenten förkastade lagproppen så tror jag att de flesta i den här salen förstod att det var en testballong. Vi testade gränserna för självstyrelsens möjligheter att ta till olika makt och medel för att ordna servicen på svenska språket, helt enligt självstyrelsens grunder och syfte.

Jag antar att det var därför som social- och miljöutskottet enhälligt ställde sig bakom minister Thörnroos och landskapsregeringens förslag om att detta var ett bra sätt att försöka få de rikssvenska systemen att fungera på Åland. Men det som startade med elsäkerhetslagen för några år sedan har nu verkligen slagit ut i full blom i högsta domstolens sätt att hantera stadgandet, den så kallade standardiseringen. Man har dragit det så långt det bara går när det gäller från en domstols sida att använda ett enda begrepp för att förhindra ett parlament från att utöva sin lagstiftningsrätt.

Naturligtvis är det nya förslaget helt nödvändigt i ljuset av gällande behörighetsfördelning sett enligt högsta domstolens synvinkel. Mitt förslag på centergruppens vägnar är att social- och miljöutskottet, som får det här på nytt på sitt bord, skulle koppla in självstyrelsepolitiska nämnden i processen. Detta av två skäl. Dels skulle jag gärna se, som medlem av Ålandskommittén som arbetar med självstyrelsesystemets översyn, att vi i nämnden skulle få en möjlighet att diskutera behovet av ett snabbspår när det gäller självstyrelselagen på den här punkten. Motivet för det snabbspåret är ju högsta domstolens resonemang. Högsta Domstolen har ju alltid, som vi har kunnat se tidigare i alla fall, stått på ålänningarnas sida när det faktiskt har bränt till i relationerna mellan Åland och Finland.  Men i det här fallet så konstaterade högsta domstolen, bl.a. i samband med säkerhetslagen, att självstyrelselagen väger lättare än andra bestämmelser. Domstolen konstaterade att det inte spelar någon roll att det inte finns bestämmelser och föreskrifter på det sätt självstyrelsen stadgar i svensk språkdräkt. Det viktiga är hur begreppet standardisering ska tolkas. 

Det är så pass allvarligt så att jag tror att det är nödvändigt att vi för en diskussion om att öppna upp möjligheter att ta ett direkt initiativ, antingen från lagtinget direkt till riksdagen eller via landskapsregeringen, det kan vi återkomma till. Jag tror inte vi kan vänta på den stora reformen som vi nu jobbar på gemensamt med Helsingfors. Det var den första frågan som jag gärna skulle se att social- och miljöutskottet skulle ge nämnden möjlighet att diskutera.

Fru talman! Det andra är delegeringsbestämmelserna, gråzonen som bara har vuxit. Det sätt på vilket högsta domstolen har börjat fälla alla former av fullmakter, någon form av bemyndigande från detta parlament till landskapsregeringen. Så hittills har det funnits fem olika motiveringar som högsta domstolen har använt. Nu står man i beråd att utvidga sitt ämbete till att omfatta en sjätte, dvs. börja fälla delegeringsstadgan med motiveringen att landskapslagen och landskapsregeringens resonemang är för vagt. Hädanefter får vi en ny sorts lagstiftningskontroll enligt vad domstolen själv skriver i utslaget gällande den fallna lagen.

Fru talman! Jag tycker att det skulle vara lämpligt att nämnden skulle få möjlighet, på basen av en konkret lagframställning, att ta ställning till följderna av hela vårt system.

Om man får ha en personlig önskan så kanske utskottet kunde komma med en hemställan till lagtinget.  Att lagtinget antar en kläm i anslutning till det framlagda lagförslaget där man ber landskapsregeringen återkomma med förslag om åtgärder i den här frågan, som bland annat kan innefatta ett förslag om ett snabbspår för att få en ändring av självstyrelselagen till stånd. Tack, fru talman.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det var ett intressant anförande som ltl Harry Jansson hade med behörigheten när det gäller standardisering. Men hela frågan är nog faktiskt mera komplex än så. Det skulle vara intressant om självstyrelsepolitiska nämnden skulle titta på frågan.

Det faktum att självstyrelsen följer landet Sveriges normer och där har vi egentligen samma dilemma som med polislagen. Ett annat land kan ändra lagstiftningen som vi gör tillämplig på Åland. Den här frågan är väldigt komplex.

Dessutom är det också ett bekymmer att vi inte har ett enhetligt system. På fältet råder det förvirring på vad det är som gäller.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Ltl Sjögren har helt rätt. Rådande situation är djupt otillfredsställande. Vi har enskilda byggnadsinspektörer som anser att det system som tillämpas på Åland idag inte är hållbart och arbetar i annan riktning och redan det motiverar att vi tar ett allvarligt grepp om den här frågan.

När vi antog den nu förkastade lagen så satte vi väl alla svenska språket högre än allting annat. Vi bortsåg från gränsen i Ålands hav och ansåg att normerna som antas av svenska myndigheter ska kunna styra en del av det åländska samhället. Det här vägvalet har högsta domstolen och sedan presidenten ansett att inte är hållbart. Men hur ska vi klara svenska språkets framtid om vi inte har rätten att agera offensivt när det kniper?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag är helt överens om att svenska språkets fana ska hållas högt. Men vi kan ju inte lämna människor ute på fältet som ska tillämpa lagstiftning i sitt dagliga värv på sju famnars vatten. Så är fallet idag, dessvärre.

Ltl Harry Jansson, replik

Fru talman! För att förtydliga mig så har jag absolut ingenting emot om nämnden får en begäran från utskottet att man även diskuterar helt allmänt. Nu kommer vi in på plan- och bygglagen som inte har direkt med den här specifika biten att göra.

Det står ledamöter fritt att utvidga hemställan till nämnden när det är dags för behandling i social- och miljöutskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! Jag ska i mitt anförande mest hålla mig till högsta domstolens utlåtande och resonera lite kring det.

Högsta domstolen gav den 20 december sitt utlåtande gällande vårt lagtingsbeslut från september i fjol angående antagande av landskapslag om energideklaration för byggnader och om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland.

Högsta domstolen konstaterar i sitt beslut att landskapslagen om energideklaration för byggnader innehöll ett flertal delegeringsbestämmelser som överskred landskapets behörighet. På grund av detta beslöt högsta domstolen att landskapslagen om energideklaration i sin helhet skulle förfalla.

Genom att landskapslagen om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland är beroende av landskapslagen om energideklarationer för byggnader, som också den enligt högsta domstolen innehöll behörighetsöverskridningar, så beslöt högsta domstolen att också den landskapslagen i sin helhet ska falla, alltså två lagar.

På basen av utlåtande från högsta domstolen har landskapsregeringen gjort ett nytt lagförslag, som vi har framför oss; lagförslag 7/2013-2014 för att rätta till dessa överskridningar som har konstaterats i högsta domstolens utlåtande.

Huruvida korrigeringarna är gjorda i tillräcklig utsträckning saknar jag personligen tyvärr tillräcklig juridiskt kompetens att bedöma. Därför är det av största vikt att utskottet noggrant granskar detta för att undvika en andra bumerang från högsta domstolen och så att vi nu får en modern landskapslagen om energideklaration för byggnader som beaktar Europaparlamentets och rådets direktiv om byggnaders energiprestanda.

Fru talman!  Enligt landskapsregeringen tidigare lagförslag nr 13/2012-2013 var avsikten att man istället för de nu gällande stadgandena, vilka baserar sig på rikslagstiftningen, skulle införa gällande svenska bestämmelser om energiprestanda och energideklaration på Åland.

De tidigare lagförslagen innebar också att de ändringar som i Sverige görs i föreskrifterna föreslogs automatiskt träda ikraft i landskapet Åland.

Lagförslagen skulle därmed ha inneburit att Ålands lagting skulle ha överlåtit beslutanderätten beträffande innehållet i regelsystemet i landskapet till den delen automatiskt på Sveriges riksdag och regering samt Boverket i Sverige. Det har det varit kontentan.

 Högsta domstolen skriver i sitt utlåtande att en öppen fullmakt över riksgränserna av detta slag är ur statsförfattningsrättslig synpunkt problematisk, som här också nämndes om minister Thörnroos.  Och varför är det så problematiskt kan man ju fråga sig. Ja, svaret är mycket enkelt: Åtgärden skulle stå i strid med exterritorialitetsprincipen. Vad är då exterritorialitetsprincipen? Det är att man ogärna har ett annat land att stifta lagar inom eget territorium, som nu kanske sker i Krim.

Varför det blir problematiskt är att de svenska myndigheterna givetvis inte behöver beakta några begränsningar i vår självstyrelselag eller grundlag utan reglerna utformas som komplement till gällande svensk lagstiftning, ur vilken de får sitt innehåll och sin legitimitet då skulle det ha blivit gällande här.

Fru talman! Som vi alla vet så införlivade landskapet de då gällande svenska byggbestämmelserna genom landskapsförordningen 2008:109 att också gälla på Åland. Genom det uppstod en sådan situation att det i riket och landskapet förefaller att gälla olika bestämmelser av standardiseringsnatur för byggverksamheten.

Den tidigare antagna landskapslagen om energideklaration för byggnader avsåg att i linje med detta utesluta ytterligare ett område från rikets reglering, som enligt högsta domstolens åsikt var att hänföra till standardisering, nämligen standardiserade mätmetoder för energiprestanda.

I sitt utlåtande har högsta domstolen skrivit att detta medför en uppenbar spänning i självstyrelsesystemet.

Med tanke på det arbete som just nu fortgår för att få till stånd en reviderad självstyrelselag så är det av yttersta vikt att inte i onödan utmana gränserna vad gäller behörighetsfördelningen om vi framledes vill vara framgångsrika i arbetet med att föra över mera behörighet från riket till Åland. Så kanske vi någon dag får bestämma om det här själva, om det går bra.

Och med respekt för vår självstyrelse så önskar jag att vi i Ålands lagting är noggranna att framledes inte föreslå eller anta lagar där vi överlåter bestämmanderätten till ett annat land som inte behöver beakta några begränsningar i vår självstyrelselag.

Jag kan inte tänka mig att vi här i Ålands lagting vill att ett annat lands regering eller riksdag kan fatta sådana beslut som påverkar regelverket i självstyrelsesystemet utan att vi här i lagtinget kan påverka innehållet i reglerna. Tack, fru talman. 

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Vi är i sak överens. Det gäller att vara försiktig när man med den här lagstiftningen. Man kanske inte heller ska dra alltför hårda växlar.

Vi diskuterar nyligen polislagen och då gällde det omvända. Då ville man att alla de här ändringarna skulle falla in automatiskt.

När det gäller Boverkets regler så gäller en väldigt gammal och förlegad lagstiftning på Åland, reglerna gäller inte där de har tagits fram där har de moderniserats, så kan det vara bra att reglerna är fortlöpande. Det kanske är på plats med ett förtydligande här, man har inte lämnat bort några bestämmelser, utan landskapsregeringen kan när som helst gå in och ändra även i förordningen om saker och ting inte passar. Man har möjlighet att inte ta de förändringar som kommer från Sverige. Man behöver inte nödvändig slaviskt följa allting där heller.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Tack för ett intressant anförande ltl Asumaa. Min målsättning med lagstiftningsarbetet är inte att utmana gränserna. Min målsättning är inte heller att som David att uppmana Goliat. Däremot har jag vissa principer. Ålands lagting har rätt att inom sitt behörighetsområde stifta lagar enligt självstyrelselagen. Den makt som tillkommer Ålands folk via självstyrelselagen, den ska vi ha rätt att arbeta för här. Det är det viktiga för mig i mitt ställningstagande.

Jag vill också koppla tillbaka till plan- och bygglagen 2007 då vi medvetet aktivt gjorde ett val, att svenska språket var oerhört viktigt för oss. Därför gjorde vi också en koppling närmare mot den svenska sidan än den finska eftersom vi inte kan få betjäning och hjälp på svenska.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Tack minister Thörnroos. Självstyrelsen i sig går väl ändå lite ut på att utmana gränserna så att vi också vet var de går. Det är väl en del av processen, annars vet vi inte heller vad som gäller och inte gäller. Givetvis ska vi stifta lagar där vi har behörighet, det är alla i den här salen hundra procent överens om. 

När det självstyrelsepolitiska arbetet pågår ska man inte försöka testa gränserna där behörigheten är lite diffus. Givetvis kan vi inom vår behörighet ha de undantag vi vill och där kunde vi också vara mer aktiva och ha undantag. Inom vår behörighet är vi garanterat säkra på att vi har behörighet och här kan vi göra annorlunda för att statuera exempel också utanför Åland.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag noterar att ltl Asumaa har fördjupat sig väldigt väl i högsta domstolens utlåtande. Högsta domstolen är också väldigt tydliga med vad de vill. Högsta Domstolen skriver klart och tydligt att de vill att vi ska kopiera vår lagstiftning. Högsta domstolen skriver att vi ska aktivera blankettlagstiftningen ytterligare. Man vill inte att vi inom vårt behörighetsområde själva försöker skapa ett legitimt lagligt utrymme för våra verksamhetsutövare här. Man vill att vi ska vara en kopia av Helsingfors och jag vet inte om jag är beredd att vara det rakt av.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Att högsta domstolen i sitt utlåtande skulle skriva att vi skulle vara en kopia av Helsingfors, på det viset har jag inte kunnat tolka deras utlåtande, tyvärr.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag reagerade lite på ledamotens ordval; ”att vi inte i onödan ska utmana gränserna”. Bästa ledamoten, som jag sade i centerns gruppanförande, är det inte just därför som vi testade detta lagförslag för drygt ett halvår sedan i september 2013? Vi testade om det här skulle vara ett sätt att ordna en viktig del av de åländska samhällsfunktionerna på svenska språket fortlöpande. Jag tycker inte att man som ledamoten här ska nedgradera svenska språkets ställning på det viset. Det är ju trots allt därför vi har detta parlament för att se till att svenska språket ska vara vardagsspråket i alla situationer. Vi ska inte överlämna åt åländska företag att treva sig fram på ett främmande språk. Här hoppas jag att liberalerna är lite tydligare med sin språkpolitik. Alla var ju med i salen för drygt ett halvår sedan. Jag antar att också liberalerna hade en medlem utskottet som tog del av hela den här processen.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Jag tror nog att liberalernas och centerns språkpolitik sammanfaller mer än väl vad gäller svenska språket. Svenska språket vill vi alla värna om.

Vad gäller att utmana på områden där man från tidigare har vetat att det har varit problem och där man kanske tidigare från högsta domstolen har påtalat att här kanske vi går över gränsen, så på de områden så kanske man kan vara mera försiktig.  Visst kan man göra det, det är ju ändå lagstiftningskontrollen och presidenten som säger om det är okej. Men högsta domstolen har tidigare har sagt att det ger spänningar i självstyrelsesystemet.

Vad gäller svenska språket så givetvis ska allting vara på svenska. Vi ska kunna fungera på svenska.

Vad gäller energieffektiviteten så finns jättebra hemsida, Motiva. Det finns på svenska t.ex. hur man ska ha smart energieffektivitet på gårdar för jordbrukare.

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa ledamoten, är det inte just genom att lyfta den här typen av frågeställningar som vi kan få en motpart, som annars inte är så insatt i åländska frågeställningar, att förstå allvaret i att få det här samhället att fungera på det sätt som en grundlag stadgar? Finns det något bättre sätt än att faktiskt till och med via högsta domstolen få klarlagt att här har vi problem och därför bör vi få en ändring av vårt självstyrelsesystem till stånd? Jag skulle vilja vända på det. Det är den här typen av lagstiftningsprojekt som är oerhört viktiga och har varit oerhört framgångsrika. Inte minst ledamotens kollega Gunnar Jansson har på ett mycket förtjänstfullt sätt lagt grunden för en ny lagtingsordning som också gav oss möjlighet att testa gränserna. Den gången hade vi högsta domstolen på vår sida. Men ibland går det inte så bra.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Det kan hända att ett sätt är att göra det den vägen. Vi har allihop här i salen sagt att svenska språket är viktigt. 

Inom ett område finns det jättebra dokument, det finns allt på Motivas hemsida vad gäller energieffektivitet. Jag har inte hört en enda från fältet här på Åland som skulle ha klagat på att information inte finns på svenska. Problemet är att det finns för få som har certifikat att göra energieffektivisering eller energicertifikat.

Att gå så hårt fram för att föra in svenska lagar så att vi överlåter lagstiftningsmakten åt Sveriges regering så det kan man ifrågasatta. Man kan fråga sig varför vi inte själv ska bestämma vad som ska stå i våra lagar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Det här är på två sätt ett intressant ärende. Dels energipolitik som sådan, något som jag brukar prata mycket om men det ska jag överhuvudtaget inte beröra denna gång.

Från moderat samlings sida stöder vi givetvis den här framställningen. Vi knäpper våra händer och ber att den går igenom de kontrollmekanismer där den tidigare har fastnat, för det här vill vi genomföra.

Jag vill tillägga för min egen sida att det här ärendet är självstyrelsepolitiskt viktigt, det har en självstyrelsepolitisk bärighet och det är rätt så svår navigerat. Om man ska ge ett exempel så är det nästan som Bussöfjärden, dit ska ni aldrig vara fara med båt, det här är lite liknande fast i självstyrelsepolitiska förtecken. 

Det yttrande från högsta domstolen som har citerats här i flera omgångar är fasansfull och förtjusande läsning på samma gång. Det är på sätt och vis skrivet i lite affekt. För att uttrycka mig diplomatiskt så skiljer det sig från andra yttranden. Varför det? Ja, därför att det är en känslig fråga när vi gör på det här viset. Varför gör vi så här? Ja, vi är tvungna till det för att garantera ålänningarna service och möjlighet att verka på det svenska språket. Det är huvudsyftet till varför vi har det här parlamentet och varför vi har den här konstitutionen. Det är egentligen det enda syfte, sedan har det kommit till en massa bisyften efter det som t.ex. det här.

Till det anförandet som utspann sig här före i debatten så måste man säga att med den försiktiga och passiva hållningen, med den undfallenhet som målas upp där, så skulle vi nog aldrig ha haft någon självstyrelse. Då skulle det ha gått på ett annat sätt. Man måste känna till Ålandsrörelsens historia, dem som gick i bräschen och varför de gjorde det. Jag tycker att man måste ta det till vår tid och fortsätta med den kampen, särskilt när kontexten har försämrats avsevärt från den tiden beträffande svenska språket i Finland. På den tiden var Finland helt svenskspråkigt och ändå drev man det så hårt. Motiven för att vi ska fortsätta är ännu starkare idag. Vi måste fortsätta att testa gränserna. Fast vi bränner oss så måste vi ta nya tag och fortsätta att testa gränserna. Som jag ser det, vilket jag har sagt här många gånger, så är det viktigt att bereda sådant utrymme för åländsk politik så att man kan sätta ikraft svenska specialregelverk. Det gäller inte bara inom byggsektorn, det gäller också t.ex. inom sjukvård som nämnts tidigare. Den debatten ska jag inte dra vidare för då bär det för långt för det här ärendet. Men den här möjligheten måste vi absolut försvara.

Jag tycker att liberalerna borde skicka upp ltl Gunnar Jansson och berätta hur det var när Finland var i samma situation som vi är, men nu är han inte här i salen. Då hade man mycket förordningar för att man inte skulle behöva lagstifta, och då hade man också samma problem med att överheten skulle godkänna lagarna. Det här har drabbats oss i andra sammanhang men det är också en skild diskussion.

I det här skedet skulle det vara viktigt att det sakutskott, som ska ta hand om själva framställningen, skulle få assistans av självstyrelsepolitiska nämnden, det tycker jag i likhet med ltl Harry Jansson. Jag vill vara så djärv så att jag föreslår att lagtinget redan beslutar att man också ska begära in yttrande av självstyrelsepolitiska nämnden enligt 44 § 3 mom. arbetsordningen. Det här ärendet har gått så pass långt i utvecklingen att självstyrelsepolitiska nämnden absolut har en roll här på flera sätt, som ltl Harry Jansson var inne på. Det tycker jag att man kunde besluta om här i plenum, vilket jag föreslår.

Om man lite botaniserar i det här så har självstyrelsepolitiska nämnden dels att ta ställning till och granska det sätt på vilket högsta domstolen utökar lagstiftningskontrollen, och nu avser man att utöka den så att man tittar bakom regelverket. Vad var syftet? Varför har de gjort på det här viset? Alltså det materiella innehållet också. Vi kan väl inte bara stillasittande se på när det läggs nya band på våra möjligheter att hålla Åland svenskspråkigt. Vi måste komma med sakliga motargument och säga ifrån på ett sakligt sätt förutom den väldigt noggranna granskningen av förordningsfullmakter som i och för sig är rättssäkerhetsmässigt befogad. Men om man också gör det i syftet att begränsa vår regeringshandlingsfrihet så är det inte heller bra. Det ska vara rättssäkert men det ska inte vara orimligt. Att man sätter andra länders regelverk ikraft är inte heller något dramatiskt. Att någon annan ändrar de regelverk som är ikraft är inte heller dramatiskt. Ska vi sluta med detta så måste vi för det första gå ur Europeiska Unionen. I EU har vi en stor apparat som dagligen sysslar med att ändra våra regelverk inom den behörighet som man framförallt har gett ifrån sig utan att vi fått någon kompensation. Sedan har vi också andra regelverk där vi inom vår behörighet har satt ikraft lagar med rätt och vilja. Det kan väl inte vara någon skillnad om det är i Bryssel, Stockholm eller Helsingfors. Det är i så fall lika bra eller lika illa vem som ändrar våra regelverk bara det är bra, fungerar och skapar en vardag på svenska som fungerar för ålänningarna.

Jag tycker att tiden är mogen för att självstyrelsepolitiska nämnden hjälper till i det här ärendet. Tack.

Ltl Åke Mattsson

Tack, fru talman! Om det behövs understöd för förslaget till självstyrelsepolitiska nämnden så understöder jag ltl Sundman i det.

Talmannen

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet godkännas och samtidigt begär lagtinget ett yttrande ifrån självstyrelsepolitiska nämnden? Kan detta godkännas av alla? Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet och yttrande begärs in av självstyrelsepolitiska nämnden.