Enda behandling
Ersättande skola för barnen på Lappo EF 21/2008-2009
Utdrag ur protokollet
4 Näringsutskottets betänkande nr 4/2008-2009 om ökad skyddsjakt på skarv (HM 45/2008-2009)
Landskapsregeringens berättelse för år 2008 (LB 1/2008-2009)
Plenum börjar
Plenum börjar. Upprop 23 ledamöter närvarande.
Om befrielse från dagens plenum anhåller vice talman Gun-Mari Lindholm och lagtingsledamöterna Camilla Gunell, Roger Jansson och Folke Sjölund för deltagande i BSPC-konferens, lagtingsledamot Margaret Lundberg för kommunalt förtroendeuppdrag, lagtingsledamot Raija-Liisa Eklöw p.g.a. sjukdom samt lagtingsledamot Jan Salmén för privata angelägenheter. Beviljas.
Talmannen hälsar alla välkomna tillbaka efter sommaruppehållet. Vi planerar att sammanträda 2 veckor men ledamöterna uppmanas ha beredskap för en tredje vecka.
Jag vill hälsa svenska Finlands folkting som vi har besök av idag välkomna till Åland och till lagtinget.
Idag och på onsdag kommer det att hållas två plenum med anledning av bytet av landskapsregeringsledamot. Av samma anledning kommer vi också att hålla namnupprop.
Bordläggning
1 Lagutskottets betänkande nr 14/2008-2009 om godkännande av avtalet med Kazakstan för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst (RP 10/2008-2009)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till den 2 september.
2 Lagutskottets betänkande nr 15/2008-2009 angående förslag till lag om ändring av 30 och 39 §§ i självstyrelselagen för Åland (Republikens president 11/2008-2009)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till den 2 september.
3 Lagutskottets betänkande nr 16/2008-2009 angående förslag till lag om ändring av 59c § självstyrelselagen för Åland (RP 9/2008-2009)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till den 2 september.
4 Näringsutskottets betänkande nr 4/2008-2009 om ökad skyddsjakt på skarv (HM 45/2008-2009)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till den 7 september.
Enda behandling
5 Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande nr 3/2008-2009 om Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2009 och verksamhet år 2008 (M 2/2008-2009)
Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Vtm Gunnar Jansson
Värderade talman! Som minnesgoda medlemmar av självstyrelsepolitiska nämnden minns beslöt nämnden redan i juni, före sommaruppehållet, om ställningstagandena med anledning landskapsregeringens meddelande, Europeiska Unionen och Åland prioriteringar år 2009 och verksamheten för i fjol, 2008.
Jag ska ändå i detalj friska upp minnet hur nämnden såg på regeringens prioriteringar.
För det första, 2009 var ett valår till Europaparlamentet, en omständighet som påverkar kommissionens existens på det sättet att 2009 är det sista verksamhetsåret för denna kommission. Valet till Europaparlamentet genomfördes väl, för Ålands del riktigt bra. Utfallet blev så som man kunde vänta sig, med det regelverk som just nu gäller i val till Europaparlamentet. Kommissionen har en tredelad hållning till den här frågan. Politiska strategier för detta år, lag stiftnings- och arbetsprogrammet för detta år och för det tredje, den detaljerade planeringen av kommissionens viktigaste initiativ 2009. Där utöver avser EU, eller åtminstone kommissionen, att notera detta märkesår 2009, som det också framgår i det dokument jag nämnde. 20 år har nu förflutit sedan det kalla kriget i Europa återkallades, där Europas tu delning, även den ideologiska, återkallades.
I höst är det 20 år sedan Berlinmuren föll. Inte ens riktigt nu har vi kunnat överblicka alla följder av den dramatiska händelsen, som lång tid framöver kommer att sätta sina spår, också i unionens sätt att fungera.
I meddelandet redovisar landskapsregeringen 15 prioriteringar i den ordningsföljd som de är angivna i meddelandet på basen av strategierna och arbetsprogrammen. Det är prioriteringar allt från Lissabon till Köpenhamn, om man vill uttrycka det på det sättet. Redan i innehållsförteckningen av meddelandet framgår att prioritering nummer 1 är Lissabonfördraget och nummer 15 kommissionens meddelande d.v.s. meddelande om EU:s hållning inför FN:s klimatkonferens i Köpenhamn. Där emellan ryms alla de initiativ som också har stor betydelse för Åland och vårt liv här.
Den här gången beslöt självstyrelsepolitiska nämnden att begära in yttrande av alla specialutskott. Det har också inkommit. De är implementerade i nämndens betänkande som bilagor. Det är möjligt att utskottsmedlemmar, om så önskas, närmare presenterar sina speciella ställningstaganden.
För egen del tänkte jag gå till nämndens iakttagelser på sidan tre, underrubriken självstyrelsepolitiska nämndens synpunkter, som delvis är en ansats till att fånga in det som specialutskotten har sagt, på ett rätt så allmänt plan. Utgående från landskapsregeringens meddelande och utskottets utlåtanden anser nämnden att landskapsregeringen bör följa ärendena som berör sjötransporterna på den inre marknaden, samt de initiativ som tagits angående EU:s framtida sjöfartspolitik. Den här frågan har flera utskott uppehållit sig vid. Också i nämnden ägnar vi sjöfartsfrågor en alldeles särskild betydelse med tanke på sjöfartspolitikens centrala roll i vårt system och i vårt samhälle.
Nämnden fortsätter med att resurser särskilt bör avsättas för att följa utvecklingen så att landskapsregeringen i ett tidigt skede kan reagera när nya policydokument och regelverk föreslås.
Av meddelandet framgår att initiativ till förändringar är på gång och det vet vi att är fallet, det följer vi med i nämnden. Trots att ärenden helt eller delvis hör till rikets behörighet anser nämnden att landskapsregeringen, med hänvisning till landskapets särskilda intressen i de här ärendena, bör göras delaktig i beredningen av ärendena så att särskild hänsyn kan tas till de speciella förutsättningar som gäller landskapet, så uttrycker sig nämnden.
Därutöver har nämnden också berört något av själva behandlingen av EU-ärenden och EU:s rättsakter i lagtinget. Som kollegorna känner till, pågår just nu en översyn av lagtingets arbetsordning där de här frågorna kommer att beröras, också i detalj. Jag kan inte föregripa här dess utgång, men jag tillhör dem som är övertygad om lagtingets befattning med EU-ärenden inför kommande meddelanden, också i övrigt under den löpande ärendehanteringen, bör reformera sättet var på lagtinget medverkar.
Herr talman, med dessa ord konstaterar jag att lagtinget, med hänvisning till det som nämnden själv har iakttagit och om vad utskotten har sagt, antecknar landskapsregeringens meddelande 2/2008-2009 och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringen kännedom. Här noterar jag att verksamhetsredovisningen för året 2008 ingår i meddelandet. Nämnden har stannat för att i kommande redogörelser eller meddelanden kunde den typen av redovisning vara som en bilaga och inte ta upp utrymme i meddelandet. På sidan tre föreslår nämnden följande; "nämnden föreslår därför att det som nu utgör del två i meddelandet, d.v.s. året som gått i fortsättningen, fogas som en bilaga till det årliga meddelandet.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! När det gäller nödvändigheten att följa EU:s sjöfartspolitik, stöder jag de tankar och formuleringar fullt ut, precis som vice talman Gunnar Jansson var inne på. I övrigt tycker jag att självstyrelsepolitiska nämndens betänkande är rätt allmänt hållet. När vi hade remiss till självstyrelsepolitiska nämnden den 23 mars, riktade jag kritik till formuleringen som fanns i meddelandet d.v.s. när det gäller inflytandefrågorna har landskapsregeringen uppnått goda resultat, lantrådet och jag hade då ett replikskifte. Det stämde inte då och det stämmer fortfarande inte. Jag tycker det är lite förvånande att inte nämnden har tagit fasta desto mera på så pass viktiga frågor.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Herr talman! Jag nämnde bara kort prioritet nummer ett d.v.s. Lissabonföredraget. Jag borde naturligtvis ha nämnt att den frågan behandlas som ett särskilt ärende i självstyrelsepolitiska nämnden, nämligen på basen av ett annat meddelande från landskapsregeringen, såsom ett yttrande till lagutskottet, men också på basen av presidentens framställning nummer 6 om bifall till att fördragen bringas i kraft på Åland. Jag lämnade medvetet bort den här frågan från presentationen, för att vi ganska snart kommer tillbaka till den, de facto redan på onsdag.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det kan jag ha en viss förståelse och respekt för. I meddelande två, som detta betänkande specifikt behandlar, står demokratiskt ordagrant att när det gäller förhandlingarna av inflytandefrågorna så har man uppnått goda resultat. Det tyckte inte jag var en korrekt formulering. Det skulle ha varit intressant om självstyrelsepolitiska nämnden hade tittat på det här. Jag vill minnas att man från landskapsregeringens bänk i den debatten sade att man har uppgått vissa resultat. Det är någonting helt annat än att man har uppnått goda resultat.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Talman! Jag kan i korthet bara säga att redan i förbindelse med den ändring av 59 c §, självstyrelselagen som riksdagen redan har beslutat om och som ligger här på vårt bord för behandling, så kommer både självstyrelsepolitiska nämndens och lagutskottets inställning till de här inflytandefrågorna att behandlas. Jag tror nog vi har alla möjligheter att återkomma till de frågorna i sin helhet, mycket snart till och med.
Ltl Gun Carlson
Herr talman! Det är alldeles riktigt som vi hörde vicetalman Gunnar Jansson presentera utlåtandet från självstyrelsepolitiska nämnden, där jag också är medlem. Det enda jag vill lyfta är det som social- och miljöutskottet påpekar, frågan om tillämpning i patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso-och sjukvård, som är en ganska stor och viktig sak för Åland. I de handlingar man hade till hands när det här diskuterades sades att det här är ganska betydelselöst, för det här betyder ungefär bara 1 % av totala hälsoekonomin. Men på Åland vet vi ju att vård utanför Åland tar ca 10 % av vår budget. Av vår budget på 70 miljoner euro kostar vård utanför Åland över 7 miljoner, kanske 8 miljoner snart. Därför är det av stor betydelse. Under beredningen i utskott och nämnden sades det också att det här ärendet är under beredning i landskapsregeringen. Då måste jag fråga landskapsregeringen om man vet något mer idag? Då kände man inte till så mycket i det skedet. Det skulle vara intressant att veta. Det finns en promemoria som statsrådet har författat där man har bl.a. har diskuterat lagstiftningen i Finland och hur det kommer att påverka kommunerna i Finland, om man konstaterar att det kommer att förändra ganska mycket, förhållandet mellan FPA och kommunerna i Finland. Frågan är hur det ser ut på Åland? Jag tror det kommer att bli intressant att veta var det här slutar. I promemorian från statsrådet säger man; "de frågor förslaget behandlar ingår enligt självstyrelselagen för Åland i huvudsak i landskapets behörighet". Där här kan också vara bra att reda ut. Det skulle vara intressant, tycker jag, att man lyfter det här och inte glömmer det i landskapsregeringen. Vet man något om det?
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Det är ett viktigt påpekande som ltl Gun Carlson gör. Jag kan fortsättningsvis konstatera att det finns många oklarheter i det här direktivet, som inte heller är klargjorda på fastlandet. Man har svårt att bedöma konsekvenserna för man känner inte till detaljerna ännu. Man funderar på ersättning, om det blir kommunerna eller folkpensionsanstalten som ska ersätta när patienterna söker vård utomland. Vi kan också konstatera att man håller på att ta fram fakta och gör utredningar på rikets sida. Den 9 september kommer nästa möte att vara, där Åland har en plats i den s.k. EU sektion 33 och landskapsläkaren Birger Ch Sandell medverkar. Då kommer vi att få tilläggsinformation. Det blir avgörande för Ålands del vem det blir som hamnar att betala ersättning.
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Tack för det, landskapsregeringen, det var bra. Det är nog bra om man försöker vara med på mötena, också i det här fallet. Det är en stor fråga om det förändrar fördelningen mellan FPA och kommuner så bör det också förändra fördelningen mellan Åland och FPA. Det är ju följd i färg. Det blir intressant att följa med.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Meddelandet är daterat 5.3.2009. Det remitterades till självstyrelsepolitiska nämnden 23.3, idag skriver vi 31.8. Det har alltså gått 6 månader sedan landskapsregeringen presenterade sina prioriteringar för 2009. Året närmar sig höst. Vad jag vill säga med det är att jag tycker att det här är ett politiskt väldigt ineffektivt sätt att arbeta på. Meddelandet är väl kanske det enda samlade dokument som regeringen för till lagtinget för att pröva förtroendet för sin EU politik. Om den prövningen till största delen går ut på att man skickar utlåtande till självstyrelsepolitiska nämnden och så ligger det här över sommaren och samlar damm så är det inte särskilt effektivt. Tanken borde vara att innan det år som det här dokumentet rör, innan det träder i kraft, så borde ju landskapets EU-politik vara förankrad i lagtinget. Det här instrumentet har nu redan prövats ett antal år och det är alltid samma sak. Jag tror att vi borde hitta något annat sätt att diskutera landskapets EU-politik. Det enda som diskuterades i remissen, som är mera är en sorts fråga om formalia, det är den del som gäller det föregående årets genomförande av landskapets EU-politik d.v.s. direktiv som har genomförts och vilka direktiv som vi ev. drar på oss något slags överträdelsesanktioner. För min del kunde det tas bort helt och hållet.
Jag tycker inte att det här är särskilt spännande politik. Det måste vara totalt omöjligt för någon utomstående att följa politiken och förstå vad det är som landskapet de facto prioriterar. Det som man åtminstone väntar sig är väl att regeringen nu ska svara på utskottets skrivningar. Är man av samma åsikt? Tänker man verkställa lagtingets beslut eller tänker man det inte? Det är tveksamt vad som händer efter att lagtinget har givit sitt godkännande till betänkande över meddelandet. Det är av ganska stor vikt om den här politiken ska fungera.
Jag ska ta upp ett exempel som gäller Lissabonavtalet. Vtm Gunnar Jansson svepte ganska elegant förbi problematiken. Vi skulle ta upp det senare i samband med självstyrelselagsändringen om talerätten. Jag håller nog lite med ltl Anders Eriksson att landskapsregeringen sticker ut hakan ganska rejält i meddelandet när man påstår att man har lyckats väldigt bra i förhandlingarna om inflytandefrågorna. Man säger att man ska fortsätta processen så att de krav som lagtinget har ställt på inflytandet ska förverkligas. Man säger till sist att man har som målsättning att erhålla en av Finlands platser i Europaparlamentet inför nästa val till Europaparlamentet. Jag antar att det inte är det val som var nu utan det som komma skall om några år. Hur ska det gå till? Hur ska det gå till? Lagutskottet säger nämligen att utskottet vill att landskapsregeringen fortsätter förhandlingar för att uppnå åländsk representation i Europaparlamentet. Förhandlingarna bör resultera i en form av utfästelser från riket samt i en tidtabell för utfästelsens förverkligande. Det här har självstyrelsepolitiska nämnden tagit ur lagutskottets betänkande. Jag antar att man då prioriterar just det ställningstagandet.
Det är det vi vill veta nu. Vilka förhandlingar pågår om den här saken? Pågår det överhuvudtaget några förhandlingar med rikets regering om den här frågan? Jag misstänker att det inte gör det. Jag tror att skrivningarna är bara floskler. Om det pågår förhandlingar så är det väldigt intressant och i så fall bör vi få veta vad förhandlingarna ska syfta till. Med det gångna valet i färskt minne så är det ännu mera intressant. Den här gången, också förra valet, var det ålänningarna som garanterade det enda svenska mandatet som Finland har i EU parlamentet, Svenska Folkpartiets mandat. Ålandsministern representerar Svenska Folkpartiet, det är hon som i första hand ska ge oss de här utfästelserna om hur Åland ska få ett eget mandat. Det betyder, om man kan politikens ABC, att Svenska Folkpartiet antagligen förlorar sitt mandat. Jag skulle vilja se hur det ska gå till att förverkliga det här mandatet då? Men lagutskottet har sagt att det ska göras en tidtabell och förhandlingar ska föras som regeringen har lovat. Självstyrelsepolitiska nämnden tyckte att det ska vara så. Jag antar att det också blir lagtingets ställningstagande. Eller är det bara tomma ord som upprepas gång på gång? Problematiken är nog ganska spännande.
Vi har ju parallellt Lissabonavtalet och frågan om bifall. Det här ställningstagandet kommer ju emellan nu. Hur ska lagtinget och regeringen tolka det här?
Innan vi nu går förbi det här och lägger det i alla andra pappershögar som vi har, som det inte blir så mycket av, så skulle jag åtminstone vilja att lantrådet redovisar hur det går med förhandlingarna med regeringen i Helsingfors om den här parlamentsplatsen? Man har från riket sagt att ja, ja det är klart att ålänningarna ska ha en egen parlamentsplats, men det ska ske på europeisk nivå. Även Vanhanen har sagt åt Angela Merkel att ålänningarna nog måste få en parlamentsplats, men hon tyckte inte det, så det blev ingenting. De tycker fortfarande i Finlands regering att det är där det ska ske. Det är någon annan som ska ta ansvaret, det är alltid lättare om man skjuter över det på någon annan. Vi vet att det inte är möjligt. Nu har också Kalle Haglund lovat, och det lovade också Henrik Lax, att det skulle göras något på europeisk nivå. Kanske de som har täta kontakter med Svenska Folkpartiet kan redovisa några framsteg för Åland i det här avseendet?
Annars blir det svårt att ge sitt bifall till Lissabon avtalet, så länge som lagtinget uppdrar åt regeringen, att som det står här; "fortsätta förhandlingarna för att uppnå åländsk representation i Europaparlamentet. Förhandlingarna bör resultera i en form av utfästelser från riket samt i en tidtabell om utfästelsens förverkligande."
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Ltl Sundback tycker att landskapsregeringen borde formulera det här meddelandet så att det skulle ligga ett år före Europas politik. Det är säkert en intressant tanke. Nu har modellen på det här meddelandet varit att det ska utgå ifrån kommissionens årliga program som kommer i slutet av året. Landskapsregeringen lyfte, i sitt meddelande för två år sedan, den här diskussionen om hur meddelandet skulle vara ett uppbyggt. Jag minns att det var ett ganska ljummet intresse från lagtingets sida att fördjupa sig just i den frågan. Nu har självstyrelsepolitiska nämnden remitterat det här meddelandet till samtliga utskott. Inget utskott har egentligen tagit någon ställning till förslag på ändringar av meddelandets upplägg, annat än att man har konstaterat från ett utskott att delar av det borde ligga i en bilaga i stället för att vara en del av meddelandet. Tanken är att vi utgår ifrån kommissionens arbetsprogram. Jag tycker det är bra att man diskuterar och ger synpunkter på landskapsregeringens prioriteringar.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Barbro Sundback, replik
Det stämmer bra det som vicelantrådet tar upp. Jag har nog tidigare uttryckt stora farhågor till den här typen av parlamentariskt umgänge i de här frågorna. Jag tror att vi måste ha ett så kallat utrikesministerium, en avdelning som leds politiskt, inte av någon tjänsteman. Jag tror att vi måste ha ett utrikesutskott som behandlar sådana frågor. Det kan inte ske bara genom ett sådant här papper som ligger ett halvår i lagtinget, utan det måste ske mera kontinuerligt. Hur kommunikationen ska se ut, det är som vicetalman Gunnar Jansson sade här, en fråga för lagtinget att hitta nya vägar att kommunicera. Vår lagtings arbetsordning är så gammal och bygger på den tid då det inte hände så hemskt mycket i politiken.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Lantrådet Viveka Eriksson
Herr talman! Avsikten och syftet med det här årliga meddelandet är att lagtinget ska få en möjlighet att tala innehåll i vår förda EU-politik. Vilka frågor är viktiga att landskapet bevakar och driver? Vilka frågor ska vi prioritera? Vi vet alla att vi har synnerligen begränsade resurser, så vi måste vara noga när vi följer våra prioriteringar. Vi vill att man ska diskutera innehållet här. Vi hamnar ofta i en diskussion om inflytandekanalerna. Hur ska Åland ha kanaler för att göra sin röst hörd? Det är viktigt att vi har de kanaler öppna och klara. Men vad vi fyller de kanalerna med, det är också synnerligen viktigt. Det är det som det här meddelandet egentligen syftar till.
I fjol, på hösten, försökte vi från landskapsregeringens sida hitta ett litet nytt sätt att greppa prioriteringsfrågorna. Vi försökte också få en aktiv dialog med lagtingets olika utskott, på ett sådant sätt att meddelandet skulle ha varit så igenomdiskuterat i utskotten att utskotten skulle ha haft en möjlighet att aktivt delta i själva prioriteringsögonblicket. Den ambitionen kvarstår. Jag tror att vi måste få en bättre dialog mellan landskapsregeringen och med de olika utskotten. Det finns också i landskapsregeringens fyraåriga EU-program. Det har också behandlats och omfattats av lagtinget att vi måste få en bättre dialog.
Jag, och vi från landskapsregeringen, kommer igen här. Vi kommer nu att börja jobba med nästa års prioriteringar, även om vi också måste avvakta kommissionens årsprogram, så har vi ändå en viss kännedom redan nu. Vi börjar jobba direkt med nästa års prioriteringar och har önskemål att vi under hösten ska kunna ha den här dialogen med utskotten och hitta också den form som passar för den dialogen. Som det är nu så har vi möjlighet att ha samrådsärenden och informationsärenden. Vi behöver hitta de formella grunderna för den här dialogen. På så sätt tror jag att vi alla också blir mera med i diskussionen om innehållet i inflytandekanalerna.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack för det. Ja, alltså kanalerna och innehållet i EU-politiken, jag citerar meddelandets text " landskapsregeringens målsättning är att fortsättningsvis erhålla en av Finlands platser i Europaparlamentet inför nästa val till Europaparlamentet". Hur går förhandlingarna i den frågan? Pågår det förhandlingar överhuvudtaget? Vilken lösning anser lantrådet att är den mest sannolika för Ålands del?
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! När det gäller Lissabon och inflytandefrågorna har vi också givit ett meddelande till lagtinget kring de frågorna. Där har vi redogjort för hittills uppnådda resultat. Det känner lagtinget till eftersom man har behandlat det meddelandet. Vi har sagt att vi inte har nått i mål när det gäller parlamentsplatsen. Det kommer den här landskapsregeringen fortsättningsvis att jobba vidare med. Jag förutspår att också kommande landskapsregeringar kommer att behöva hantera denna fråga. Så är läget. Vi har uppnått det resultatet att man i principdokumentet ändå har skrivit in att regeringen ska jobba på europeisk nivå för en extra plats i Europaparlamentet för Ålands del. Från vår sida, tror vi kanske inte riktigt på den lösningen efter att det är prövat en gång. Man måste också söka statliga lösningar också till den här delen.
Ltl Barbro Sundback, replik
Det är alltså så att det inte har skett några förändringar sedan det här principdokumentet och minister Astrid Thors var här för över ett år sedan? Det pågår inte aktiva förhandlingar i den här frågan. Är det så man ska uppfatta situationen?
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Nej, det är inte så man ska uppfatta situationen. De här frågorna lyfter vi upp när vi har olika avstämningar. Minister Thors var senast här i juni. Vi lyfter regelmässigt också de här frågorna om parlamentsplatsen. Den finns ständigt på agendan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson
Herr talman! Självstyrelsepolitiska nämnden har den 24 mars 2009 begärt in social- och miljöutskottets utlåtande. Man ska ha en eloge över att man har varit tidigt ute det här året med att komma med meddelandet. Att det har blivit fördröjt i lagtinget har flera orsaker och det är lite olyckligt i o m att arbetet förändras en hel del under tiden det ligger här.
Social- och miljöutskottet konstaterar att det är 5 olika ärenden som berör utskottets verksamhetsområde. Passagerares rättigheter till sjöss, gränsöverskridande patienträttigheter inom hälso- och sjukvårdsområdet, strategin för Östersjöområdet, genomförande av miljölagstiftning och klimatkonferensen i Köpenhamn. Flera av dessa frågor kommer att ha stor mycket betydelse för landskapet.
Först lite om passagerares rättigheter till sjöss, det kanske inte har alltför stor betydelse här, men vi kan konstatera att lagstiftningen är i skick på detta område. Färjorna har hissar och också nya färjan på Föglö-linjen är byggd enligt de senaste kraven. Men ändå konstaterar utskottet att det finns lite mera att göra där. Man kan förbättra tillgängligheten på fartygen, genom utbildning av personalen, att personalen har kännedom om hur man ska hantera nödsituationer och att alla är informerade om att man har handikappade ombord. Det kan vara färgsättning för synskadade, hörselslingor och så enkelt som höga stolar i vissa sittutrymmen.
Det har framkommit att de kommersiella färjorna konsulterar handikapporganisationerna i en större omfattning än vad landskapet gör. Det behöver man ta till sig när vi ska bygga nästa färja, hur lång tid det nu tar.
Sedan har vi något som är betydligt större, som redan har berörts här idag, det är tillämpning av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Syftet med detta initiativ är att se till att det finns tydliga regler för gränsöverskridande hälso- och sjukvård i EU. Det här finns redan nu, via EU-domstolen har man vissa prejudikat som man är skyldig att följa. Det här gäller patienter där en annan medlemsstat kan ge bättre vård i fall det inte går att finna vården i den egna staten. I dessa fall får det inte finnas några omotiverade hinder. Vården måste vara säker och av god kvalitet. Förfarandena för ersättning av kostnader ska vara tydliga och öppna. Det här kommer att ställa till med mycket stora problem.
I direktivet berörs också andra bestämmelser som vi kanske inte har lagstiftningsbehörighet över fullt ut. Det gäller för europeiskt samarbete när det gäller bl.a. samarbete i gränsregioner, erkännande av recept som utfärdas i andra länder, europeiska referensnätverk som ska utvärdera medicinska metoder, uppgiftsinsamling samt kvalitet o.s.v. Det är den lindrigare delen av lagstiftningen.
Vi konstaterar i utskottet att ärendet berör landskapet i högsta grad. Landskapet har redan nu en hög andel gränsöverskridande sjukvård, ca 10 % av vården räknat i kostnader sker utanför landskapet jämfört med ca 1 % inom EU. Förslaget kan få betydande ekonomiska konsekvenser om landskapet upprätthåller ett visst sjukvårdsutbud medan medborgarna samtidigt söker sig till annan ort för att få vård eller om turister eller personer utifrån i väldigt stor omfattning och använder vår vård och konkurrerar ut våra egna som behöver vård. Totalkostnaderna för vården kan komma att öka om patienterna anlitar sjukvård i annan medlemsstat med högre kostnader. Man har ingen kontroll på kostnaderna då. Det är också oklart med fördelningen mellan ÅHS och FPA. Vem ska betala?
Det är intressant att Regionkommittén har tittat på det här. Man har beaktat just de frågor som är angelägna för Åland. Går man in och tittar på hur kommitténs analys av lagstiftningen så finns det många frågor som man har lyft fram på ett angeläget sätt för Åland.
En viktig sak som man bör tänka på är att patientrörligheten inte får leda till att de nationella sjukvårdssystemen inom EU försätts i ekonomisk eller finansiell fara. Det finns en oklarhet inom de nordiska länderna, bl.a. att Finland förespråkar att man ska ha ett förhandsbesked här, medan man från Sveriges sida anser att det inte är nödvändigt. Det är något som debatteras mycket just nu, som är oklart.
Organtransplantation, är det sjukvård eller inte? Det kan vara enormt kostnadskrävande, man vet inte var det hamnar ännu. Hälso- och sjukvård är ingen handelsvara som skall styras av marknadskrafterna utan man borde ha ett regelverk att man bevakar det här.
Sedan har vi också patientansvaret, vem ska informera i förväg om kostnaderna och rättigheterna? Det kan vara fråga om extra tjänster för att hantera en sådan här sak. Det här var upp till diskussion senast 9.6.2009, efter att utskottet har behandlat det här. Där kom det fortsättningsvis fram att det finns många oklara frågor på det här området som man behöver titta närmare på.
Förslaget till direktiv är huvudsakligen åländsk lagstiftningsbehörighet, det har man också konstaterat från finsk sida. Utskottet konstaterar att statsrådets promemoria till riksdagen (nr U58/2008) utgör ett gott underlag för beredning av ärendet som man också bör ta till sig, jämte övrig information som kommer fram. Tittar man i EU-handläggningen av det här ärendet, så är Sverige intresserad, tack vare sitt ordförandeskap, att lyfta den här frågan och driva den så långt som möjligt. Där har vi, med vår närhet till det området, möjlighet att försöka påverka det här och förändra det så gott går. Vi bör ta det tillfället i akt nu.
Sedan tittar man vidare på kommissionens strategi för Östersjöområdet, det är mycket på gång där också. Det har även varit möte efter att utskottet har behandlat det här ärendet. Där ligger miljöfrågorna långt framme. Den 10 juli 2009 presenterade man den nya strategin för att stimulera hela utvecklingen i Östersjöområdet. Den består den består av ett meddelande och en handlingsplan med en förteckning över flaggskeppsprojekt varav somliga redan har påbörjats. Strategin har fyra hörnpelare. Det är det som är angeläget för oss, som vi pratar mycket om, bättre miljö, men det är också ökat välstånd, tillgänglighet och attraktivt område, samt trygghet och säkerhet. Ett av de många projekt som finns här, kan vi konstatera att fosfater ska försvinna från tvättmedel och rengöringsmedel i syfte att minska övergödningen i haven, det har vi diskuterat här.
Det som är intressant är att mellan år 2000 och 2013 kommer Östersjöregionen att tilldelas över 50 miljarder euro i investeringsstöd varav 10 miljarder euro för miljösatsningar. Många av utmaningarna som regionen står inför ligger innanför EU:s område, men man konstaterar också från EU-kommissionen att man klarar det inte bara inom EU utan man måste ha ett gott samarbete med Ryssland för att nå framgång här.
Utskottet vill dock betona att landskapet fortfarande har betydande utsläpp av näringsämnen till Östersjön från källor på land, som hushåll och jordbruk, fiskodling och land- och sjötrafiken. Det är viktigt att vi har konkreta åtgärder för att begränsa de egna utsläppen så har vi större trovärdighet när vi går ut i Östersjöregionen och framför våra synpunkter där.
Östersjömiljön kommer vi att diskutera här lagtinget inkommande onsdag så vi får se närmare på den frågan då.
Utskottet anser vidare att Östersjöregionens storlek och det stora antalet stater ökar betydelsen av att nyttja de existerande nätverken där landskapet är medlem, t.ex. Helcom, Nordiska ministerrådet, BSPC, m.fl. Därmed ökar vi möjligheterna till påverkan och styrka i inflytandet.
Vi har också tittat på kommissionens meddelande om genomförande av Europeiska gemenskapens miljölagstiftning. Vi har tagit del av landskapets promemoria och erhållit muntlig information där, samma sak angående FN:s klimatkonferens i Köpenhamn.
Från utskottets sida vill vi framhålla att det är viktigt att vi från Ålands sida tar till vara Sveriges ordförandeskap och försöker påverka de här frågorna så mycket som möjligt.
Ltl Johan Ehn
Herr talman! Även kulturutskottet har behandlat meddelandet. Det lyftes fram här tidigare behovet av att fundera lite mer av kring hur EU-politiken ska föras framförallt ifrån den här salen. Vi för ett visst sådant resonemang även i kulturutskottet men valde slutligen, när vi sedan fattade beslut om utlåtandet till självstyrelsepolitiska nämnden, att inte lyfta in det här. Vi har vid ett flertal tillfällen tidigare lyft in de frågorna.
Generellt kan jag säga att det är ett problem den situation vi har befunnit oss i, och befinner oss i, att vi alltid är sent ute med att diskutera just prioriteringarna. Därför tycker jag att det var bra att höra landskapsregeringens målsättning om att tidigarelägga de här. Sättet att diskutera med utskotten kan vara en lösning för att komma vidare. Det är viktigt att se till att man få till stånd en situation som också är parlamentarisk riktig, att landskapsregeringen berättar vilken politik landskapsregeringen vill föra och sedan reagerar också lagtinget på den biten. Annars får vi en parlamentarisk situation som blir svår att följa om det blir alltför mycket av enbart diskussion. Vi måste också ha den normala gången, så att säga. Jag tror att det är bra att sysselsätta utskotten betydligt mycket mera i EU-frågor och få dem till en normal del av den politiska vardagen. Jag har en känsla av att EU-frågorna, i dagsläget, hamnar i något slags spår mitt emellan, någonting som är dagspolitik men ändå inte dagspolitik. Någonting som är inrikespolitik men ändå inte inrikespolitik. Någonting som är utrikespolitik men ändå inte utrikespolitik. Det här gör att det blir svårt för oss här att hantera det på ett vettigt sätt. Det största problemet är att få folk som vill följa med och säga vilken politik vi för. De som sitter utanför den här salen, får nog väldigt svårt att följa med var åsikterna ligger, eftersom vi har svårt att ordna in det på det sättet.
Att diskutera EU-frågor under hösten, tror jag är det bra, men nu är det så att vi diskuterar prioriteringarna för detta år och det är inte så många månader kvar. Den diskussionen vi nu har, den borde röra prioriteringarna för 2010. Jag hoppas att vi kan hitta ett sätt att få det här att fungera.
Vicetalman Gunnar Jansson var inne på att det här är en av de punkter som vi måste beröra när vi diskuterar lagtingsordningen och arbetsordningen, jag håller helt och hållet med där. Vi bör också föra en kontinuerlig diskussion om hur, med nuvarande regelverk, vi också kan göra det här arbetet mer effektivt. Jag tror det finns möjligheter bara vi använder oss av det system som redan finns.
Ur kulturutskottets betänkande vill jag ändå lyfta fram en sak som är specifikt viktig just i det läget vi nu befinner oss. Vårt område är sådant, det kommer sällan och aldrig någonting som är bindande. Det handlar mera om frågor som är rekommendationer och man försöker skapa gemensamma grundförutsättningar. Det finns inte direktiv som styr vårt område på det sättet, varken inom utbildnings- eller kulturområde.
Ett område som vi fick ögonen på under vår behandling var att EU-kommissionen håller på att förnya sin ungdomsstrategi. Med tanke på det läget vi befinner oss i, samhället har en ökande ungdomsarbetslöshet med en ganska stor press på de skolor vi har idag, är det av synnerligen vikt att man från landskapsregeringen nu följer med och påverka det här i en riktning som gör att också Åland kan ha stor nytta av det.
Under höranden vi hade fick vi signaler av landskapsregeringen att det här finns med på bevakningslistan. Jag vill ändå från talarstolen lyfta fram vikten av att faktisk ta tag i den frågan utgående från det läget vid nu sitter i. När vi diskuterade frågan i slutet av april i utskottet så hade siffrorna då på ungdomsarbetslösheten inte förändrats speciellt radikalt. När man börjar titta på siffrorna efter sommaren så ser man att saker och ting händer. Vi vet också att tillströmningen till utbildningsplatserna har varit större än normalt. Hittills har man lyckats från landskapsregeringen, åtminstone om man har läst i tidningarna, möta upp behovet i stort. Det får vi återkomma till i ett annat sammanhang.
Jag hoppas att man följer upp det här arbetet och se till att man får ett innehåll som motsvarar de behov som man ser från åländsk sida, så att man kan dra nytta av det. Det var några reflektioner ur kulturutskottets synvinkel.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Det är stimulerande och roligt att lagtinget är måna om att vara på framkanten när det gäller Europapolitiken. Det är klart att vi kan diskutera om vi borde diskutera EU-politiken för 2010. Tittar vi och fördjupar oss i vad som står i lagstiftningsprogrammet, så är det ju inte något som till sin helhet är genomfört 2009. Det är sådant som är på agendan i kommissionen och börjar läggas fram 2009. Det är lagstiftning som kommer att arbetas med både sannolikt 2010 och 2011. Även om vi strävar till att bli tidigare i det här så kommer vi också att beröra frågor som kommer att arbetas med 2010 och sannolikt 2011.
Jag tycker det är intressant att kulturutskottet har lyft ungdomsstrategin. Så är det, när det gäller kultur- och utbildningens områden så rör det sig om rådgivande. Från avdelningen och inom ungdomspolitiken följer man med vad man ger för råd på EU-nivå, men vi måste ändå finna våra egna lösningar.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Jag är fullt medveten om att det här med tidtabeller, för att diskutera EU-frågor, så kommer inte allt att kunna diskuteras hur vi än lägger den. Trots att vi pratar om att ligga steget före hamnar vi oftast många gånger i det skedet att vi diskuterar saker som redan är igångsatta eller är på gång, precis så som ministern också beskriver det. Därför tycker jag att det är viktigt att kunna se på hur man kan få ett sådant system som gör att vi faktiskt är så tidiga som det bara är möjligt. Vi kan hela tiden föra samma diskussion, men det går att få det. Jag vet att målsättningen från landskapsregeringen har varit att få det här så tidigt som möjligt, det minns jag från diskussionen från föregående år också. Man ville få tidtabellen betydligt tidigarelagd så att lagtinget skulle ha möjlighet att vara med och påverka innehållet.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Det två lite olika saker vi diskuterar här. Dels handlar det om ny lagstiftning, när helt nya lagförslag som kommer att komma upp på EU:s agenda, som man snappar upp nationellt eller i diskussioner från olika regeringar. Där gäller det att vara med helst av allt innan något är skrivet överhuvudtaget. Jag uppfattar kommissionens lagstiftningsprogram, där har man gått in för att man ska göra en lagstiftning och kommit en bit i lagstiftningsprocessen, det är det vi diskuterar här. Det är egentligen två förhållningssätt. Dels att ligga på framkanten när det gäller Finlands och Ålands positioner i olika frågor och dels när det gäller att prioritera vilka av de här lagstiftningarna vi sedan kommer att reagera på.
När det gäller ungdomsarbetslösheten, så är det viktigt att vi följer vad man gör och tar inspiration från andra håll, men eftersom vi har väldigt olika situationer så är det viktigt att vi har våra egna särlösningar.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Jag uppfattar egentligen inte vad det är för skillnad i det som landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg säger och det som jag säger om det här med tidpunkterna. Jag uppfattade att regeringen vill försöka ligga så långt fram som möjligt därför lade man ett meddelande redan i mars för att kunna komma så tidigt som möjligt till lagtinget för att få stöd för det prioriteringar man ska göra. Lagtinget har nu tagit väldigt lång tid på sig att behandla det här, tyvärr, enligt mitt sätt att se det. Jag tycker att det är viktigt att vi i det här läget skulle kunna ge signaler till landskapsregeringen om vad lagtinget prioriterar. Jag tror att man borde ligga ännu tidigare för att få den biten gjord. Vad gäller sedan den andra biten, rent innehållsmässigt om ungdomsarbetslöshet, så handlar det inte om att det är den enda vägen att lösa de frågorna, som jag också sade i mitt anförande. När vi ser att det finns ett arbete som pågår kring de här sakerna så kan man använda det, dels för att få en inriktning på det som gör att vi kan dra mera nytta av det och dels, som ministern själv var inne på, dra lite inspiration ur det.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Tack herr talman! Det är uppfriskande att kulturutskottets ordförande kastar sig in i denna debatt. Det är utmanande och nyttigt, framförallt inför framtiden. Vi känner ju till den hysteriska franska inställningen till allt som har med utbildning och kultur att göra är lovligt att diskutera men gränsen går vid minoriteter. Vi känner ju till att kultur och utbildning har en nära kontakt till minoritetsfrågorna och det är ju ett, i Frankrike, okänt fenomen. Det här kommer att luckras upp därför är det jättebra att den här typen av diskussioner förs redan nu, i det här skedet, till lagtinget. Det jag kan säga med ytterligare fog på den grunden är att om och när Lissabonfördraget träder i kraft, träder också stadgarna om de grundläggande rättigheterna i kraft vars artikel 22 för första gången, men också hållbart, erkänner nationella, religiösa och kulturella minoriteter. Det ger en öppning för en mycket vidare kultur- och utbildningspolitisk debatt i framtiden i EU, tror jag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Lagutskottet har också gett ett utlåtande om det här meddelandet. Jag tror att det är viktigt att påpeka, det som just har sagts här, att det här är kommissionens prioriteringar och tidtabellen blir med nödvändighet utdragen. Kanske den kunde koncentreras lite mer i framtiden. Jag tror att jag, och andra i lagtinget, har anledning att också se på de här procedurerna. Naturligtvis har landskapsregeringen ett ansvar.
När det gäller EU-frågorna så kan man jämföra med, till exempel när man talar om ekonomi, att vi har en blandekonomi, det är lite marknad och lite politik. När det gäller EU-frågor så är det också fråga om bland-politik. Kommissionen har sin tidtabell, landskapsregeringen har sin, lagtinget har sin tid tabell. Frågorna behandlas i samband med budget, i samband med meddelanden, i samband med självstyrelselagsändringar som vi har i det här fallet och av självstyrelsepolitiska nämnden som tar ställning till landskapsregeringens prioriteringar. Är de bra eller inte? Ska vi följa dem? Min slutsats är att nämnden har konstaterat att i stort sett vill man, med vissa saker som man lyfter fram, godkänna landskapsregeringens arbete. Det viktiga är att den här bland-politiken inte får bli ibland-politik, det vill säga ibland tar man EU-frågorna på allvar och ibland så glider de förbi i strid om påvens skägg. Påvens skägg gäller ju om landskapsregeringen har gjort något bra eller om man inte åstadkommer någonting. Den diskussionen kommer nog att föras fortsättningsvis, har jag en känsla av.
Lagutskottet har i princip tagit upp tre olika frågeområden. Det är Lissabonfördraget, livsmedel och det är sjöfartsfrågor. När det gäller Lissabonfördraget så var det uppe här i tidigare replik att vi tycker att parlamentsplatsen är berättigad. Där har vi medhåll från Finlands regering i ett gemensamt beslut. Nästa fråga är hur man ska kunna pressa på, hur man ska kunna förklara, hur man ska kunna gå vidare? Den här processen har pågått sedan 1995 och den kommer att behöva fortsätta, som vi säkert vet.
När det gäller talerätten, vad man än säger där, så finns det en möjlighet för lagtinget att vara med och ta ett kliv framåt. Om det är ett stort eller ett litet kliv, det kan man diskutera, men det är ju där.
Både när det gäller livsmedels sidan, sjötransport och sjöfartspolitiken så tar jag mig friheten att föra ihop dem till ett enda resonemang. När det gäller livsmedels- och sjöfartsreglering så är det frågan om vad som är globalt, eller snarare på EU-nivå, och det vi kan göra på lokal nivå. Det gäller att vara med om att forma regelverk som är bra för hela livsmedelstransporterna och livsmedelskonsumtionen. Det gäller att utforma övergripande regler för sjösäkerheten. När det gäller livsmedel så måste vi på Åland ha en klar ursprungsmärkning. Det är inte så enkelt med egen lagstiftning och rikslagstiftning där vi har blandad behörighet. Det är en viktig sak. Har vi det regelverket i skick så kan vi sköta vår livsmedelskontroll ganska bra på Åland genom våra egna myndigheter. Vi har alltså möjligheterna men vi måste också se till att det fungerar på EU-nivån. Samma sak när det gäller sjötransporter och sjösäkerhet. Det finns regelverk som utformas och som bygger på olika negativa erfarenheter med olyckor där man då försöker se på vad det här betyder för lokala förhållanden. Det kan t ex vara våra skärgårdsfärjor som kan bli utsatta för olika direktiv som ställer krav på olika skottkonstruktioner och liknande. Det finns också en möjlighet att klassa våra skärgårdshav i ett e-zon område som ställer lite mindre krav. Vi har inte så mycket stormar och sjögång som man har på andra håll, därför måste vi från åländsk sida acceptera internationella regleringar men samtidigt ställa lokala krav. Det är ungefär det här som lagutskottet för fram i sitt utlåtande. Det är också någonting som finns med i landskapsregeringens arbete när man bevakar kommissionens arbete.
Jag skulle vilja säga att en erfarenhet från lagtingets arbete är att vi numera får månadslistor på våra bord. Månadslistorna utgör sammantaget ett tusental direktiv. Vem läser dem? Ja, jag har försökt, men gett upp av rationella skäl. När man försöker sortera de här direktiven så kanske det är ungefär ett trettiotal som berör Åland lite mera. Då måste vi se på våra egna sorteringsmekanismer och de mekanismer som vi har i lagtinget. För lagutskottets del ska vi gå vidare med de här frågorna för att utforma bättre system för att sortera ut direktiven. De kommer så småningom via landskapsregeringen till lagtinget, men då är det i allmänhet för sent för lagtingets utskott att påverka det här. Där har vi alltså lite hemläxor också i lagtinget när det gäller EU-frågorna. De är komplexa, de kräver ständig bevakning och ständiga reformer i våra procedurer. Jag tror att vi har möjlighet att göra framsteg.
Ltl Torbjörn Eliasson
Herr talman! Finansutskottet behandlar också det här. Utskottet konstaterar att de närmaste årens tyngdpunkt inom EU kommer att handla om finanskrisen och framförallt åtgärder mot de följder som finanskrisen får på det realekonomiska planet, främst igenom form av ökad arbetslöshet och därigenom ökad press på samhällsstrukturen i stort. Eftersom lågkonjunkturen i stort sett drabbar hela näringslivet så kommer landskapet inte att kunna förbli opåverkat av den rådande krisen. Landskapets näringsliv är dock i första hand en tjänsteekonomi varför den ekonomiska utvecklingens negativa effekter förväntas bli lindrigare än för de nationella ekonomierna i vår omgivning. Så skrev jag alltså den 28 april, det håller streck fortfarande. Finansutskottet har inte anmärkningar. Vi kan konstatera att vårt stora problem kommer att bli den offentliga ekonomin och våra egna möjligheter att klara ut det. Vi kommer att få en mycket arbetsam och jobbig höst med budgeten för 2010.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling
6 Landskapsregeringens svar med anledning av lagtingsledamoten Camilla Gunell enkla fråga om ersättande skola för barnen på Lappo (EF 21/2008-2009)
Ärendet avförs och upptas den 2 september.
För kännedom
Landskapsregeringens framställning om temporär höjning av kommunalskattesatsen för samfund (FR 23/2008-2009)
Ärendet upptas till behandling vid plenum 2 september 2009.
Landskapsregeringsledamoten Runar Karlssons anhållan om befrielse från sitt uppdrag som ledamot av landskapsregeringen (D 1/2008-2009)
Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats den 2 september 2009 landskapsregeringsledamoten Runar Karlssons anhållan om befrielse från sitt uppdrag som ledamot av landskapsregeringen (D 1/2008-2009). Ärendet upptas till behandling vid nästa plenum.
Landskapsregeringens berättelse för år 2008 (LB 1/2008-2009)
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 7 september.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls idag kl. 14.15. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 14.11).