Enda behandling
Utdrag ur protokollet
1 Näringsutskottets betänkande nr 3/2008-2009 angående blankettlag om elsäkerhet (FR 6/2008-2009)
Plenum börjar
Plenum börjar. Upprop. 25 ledamöter närvarande.
Om ledighet från dagens plenum anhåller lagtingsledamoten Anders Englund för deltagande i SLC:s styrelsemöte i Helsingfors, lagtingsledamoten Folke Sjölund för deltagande i Baltic cities kongress i St. Petersburg och lagtingsledamöterna Roger Jansson och Torsten Sundblom på grund av sjukdom.
Beviljas? Beviljat.
Bordläggning
1 Näringsutskottets betänkande nr 3/2008-2009 angående blankettlag om elsäkerhet (FR 6/2008-2009)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum onsdagen den 23 mars 2009. Godkänt? Godkänt.
Remiss
2 Republikens presidents framställning om godkännande av konventionen angående skydd av de mänskliga rättigheterna och människans värdighet med avseende på tillämpningen av biologi och medicin och de därtill fogade tilläggsprotokollen om förbud mot kloning av människor och om transplantation av organ och vävnader av mänskligt ursprung samt med förslag till lagar om sättande i kraft av de bestämmelser i dessa som hör till området för lagstiftningen och om ändring av 11 kap. 11 § och 47 kap. 3 § i strafflagen (RP 7/2008-2009)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkännes? Godkänt.
Diskussion.
Vtm Gunnar Jansson
Värderade talman! Det här är en omfattande och oerhört viktig konvention. Orsaken till att presidenten begär lagtingets bifall, dess ikraftträdande på Åland, framgår av det korta brevet av presidenten, av hänsyn till lagstiftningskompetensens fördelning. Konventionen i sig är mycket omfattande. Jag tar kollegernas tid mycket kort, och säger att den här frågan har följt mig sedan den dag dåvarande landstinget lämnade bifall till europakonventionen om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter gavs år 1990. Ungefär samtidigt så hade det här projektet i Europarådet startat om skydd för mänskliga rättigheter i förbindelser med biomedicinen. Projektet utvidgades så småningom också att gälla kloning, det fenomen som växte fram under 1990-talet och som vi kan se av propositionen, konventionen har då tilläggsprotokoll vad gäller förbud mot kloning.
Jag sysslade med den här frågan i förbindelse med stagande av de grundläggande rättigheterna i EU år 2000. Det som konventionen poängterar, lyfts två saker fram med stor kraft, människans värdighet och förbud mot "human engineering" (förbud mot ingrepp, med biomedicinska medel, i det som utgör människolivets värdighet).
Som det framgår av prepositionen, så är det här den första internationella konvention som syftar till att skydda individens rättigheter i den snabba tekniska utveckling som nu sker inom biomedicinen. Ledmotiven för detta är respekten för människans värde, självbestämmande och integritet, det är universellt och gäller oss alla.
När man vidare läser om bakgrunden till behovet av konvention, så refereras faktiskt alla människorättskonventioner, som för närvarande är gällande, till skydd av människan och människans värdighet från 1948 och framåt. Jag säger detta för att lagutskottet får en spännande uppgift att sätta sig in i de här frågorna, jag önskar lagutskottet lycka till. Jag utgår från att lagtinget så småningom lämnar ett bifall, inom området för lagtingets behörighet d v s hälso- och sjukvården. Framförallt att själva lagstiftningsprocessen väcker intresse för de här oerhört viktiga framtidsfrågorna.
Talmannen
Ingen replik är begärd. Begärs ordet?
Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.
Första behandling
3 Lagutskottets betänkande nr 9/2008-2009 angående godkännande av vissa avtal om inkomstbeskattning med Jersey och Guernsey och till lagar om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalen som hör till området för lagstiftningen (RP 6/2008-2009)
Först tillåts allmän diskussion.
Enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet efter det att diskussionen avslutats.
Diskussion.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Presidentframställningen är en, i ett långt led, av framställningar som berör undvikande av skadlig skattekonkurrens och undvikande av dubbelbeskattning. Vi har tidigare behandlat ett ärende som gäller ön Isle of Man i Irländska sjön, den här framställningen gäller öarna Jersey och Guernsey. De här öarna har varit föremål för studier för åländsk sida när man satte igång den här processen med en reviderad självstyrelselag och sökte olika modeller för ekonomiska system.
När Åland gick med i EU valde lagtinget, medvetet att inte följa de här öarnas exempel, att stå utanför EU och bedriva en aktiv skattepolitik. Idag är den skattestrategi som de här öarna har valt allt svårare att utnyttja för egna fördelar. Det finns en allmän tendens, och särskilt påspädd av finanskrisen, att gå igenom olika s k skatteparadis. Idag kan man på nyheterna höra från Sverige om ett motsvarande avtal om Caymans Islands. Det är intressant att de här projekten drivs av Nordiska ministerrådet genom en tjänsteman i Paris, vid OECD.
Det kan vara intressant att gå något utanför lagutskottets korta betänkande, jag hänvisar, till den som är intresserad, till det något utförligare betänkande om Isle of Man. Det handlar mycket om informationsutbyte. För svensk del, räknar man med att man har ett skattebortfall i skatteparadisen på 46 milj. SEK. Det är inte lätt idag att fånga valutakurser, om man grovt räknar om det här till åländska förhållanden så skulle det betyda att, åländska skattebetalare som har placerat pengar i utlandet, går miste av skatt på 10 milj. euro. Det rör sig om några procent av skatteinkomsterna. Det här är ett fenomen som är ganska betydande, jag vill inte påstå att ålänningar de facto, placerar pengar i de här områdena, det återstår att visa i så fall. Det var bara ett exempel för att nämna omfattningen av hela de internationella problemen med skadlig skattekonkurrens.
Andra länder som är föremål för behandling, ett stort tryck b l a från Tyskland, är Schweiz och Liechtenstein. Det här är exempel på en pågående process för att öka öppenheten och öka rättvisan i den internationella beskattningen.
Talmannen
Ingen replik är begärd, begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Väcks förslag om remiss till stora utskottet?
Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.
Enda behandling
4 Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande nr 2/2008-2009 angående redogörelse enligt 32 § lagtingsordningen för tiden 1 november 2007 - 31 oktober 2008 (RS 1/2008-2009)
Först tillåts diskussion, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen kan förslag väcka och därefter vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Vtm Gunnar Jansson
Det här är en presentation av självstyrelsepolitiska nämndens betänkande nr 2/2008-2009. Betänkande gäller redogörelse för lantrådet Viveka Eriksson, landskapsregeringens första verksamhetsår.
16 ämnesområden avhandlas i redogörelsen, vilka har varierande grad av författningsrättslig tyngd.
Behandlingen självstyrelsepolitiska nämnden har kännetecknats av en sådan framåt blickande och konstruktiv hållning som utmärker det parlamentariskt umgänge mellan regering och parlament, d v s regeringen föreslår och parlamentet fattar beslut. Överfört på en redogörelse om händelser och ställningsstagande bakåt i tiden innebär detta att självstyrelsepolitiska nämnden tar ställning till landskapsregeringen insatser och drar sedan upp parlamentariska riktlinjer för ärendets fortsatta handläggning och i samspelet med parlamentet, lagtinget. Detta förfarande ska inte betraktas som kritik utan som ett normalt parlamentariskt sätt att driva ärenden vidare.
Den omständigheten att självstyrelsepolitiska nämnden, enligt lagtingsordningen, är ett rådgivande organ i vilket alla grupper i lagtinget numera är representerade, ska borga för att råden täcker hela det politiska spektret i lagtinget. Närmare konsensus än så kan man knappast komma. I en majoritetsparlamentarisk miljö kan denna ordning uppfattas som säregen. Den allmänt omfattande doktrinen i norden om konsensus i utrikespolitiska ärenden förklarar emellertid fenomenet för lagtingets del om man betraktar extern politiken som utrikespolitik och det brukar lagtinget göra.
Självstyrelsepolitiska nämnden behandlar redogörelsens alla ämnesområden även om alla inte nödvändigtvis föranleder kommentarer i detta betänkande. Nämnden har denna gång valt att behandla avsnittet EU frågor och Lissabonfördraget i förbindelse med republikens presidents framställning i ärendet. Den behandlingen utmynnar därför i ett utlåtande till lagutskottet och behandlades i lagtinget på basen av betänkande från lagutskottet.
Avsnittet, behörighetsfrågor inom luftfarten, omfattade nämnden som sådant. Avsnittet, sjöfart och snus, behandlas under rubriken konkurrensläget för passagerarsjöfarten och frågorna om socialvård är indelade i socialvård samt kärnbränsleförvar. Under avsnittet övrigt, behandlar nämnden regionförvaltningsreformens i riket effekter på Åland.
Herr talman! Självstyrelsepolitiska nämnden förslår att lagtinget meddelar landskapsregeringen för kännedom det som anförts i betänkande. Det nämnden anför kan indelas i fyra kategorier:
1 Självstyrelselagens efterlevnad, gäller svenska språket och utnämning av landshövding.
2 Fortsatta rådslag på basen av meddelande av landskapsregeringen, gäller översynen av grundlagen och säkerhetspolitiska frågor.
3 Fortsatta insatser inom internationellt och externpolitiskt samarbete, gäller utbildning i Sverige, konkurrensläget för passagerarsjöfarten, Storklubbs-, och Kökars sjöbevakningsstationer, lotsverksamheten, den demilitariserade zonens gränser, kärnbränsleförvar och skattegränsen.
4 Fortsatta interna ansträngningar, gäller lotterilagstiftningen, beskattningen, sjöpolisverksamhet och socialvård.
Dessa fyra kategorier går in i varandra och det av naturliga skäl, alla insatser och framsteg syftar ytterst till att förkovra den åländska befolkningens levnadsbetingelser oberoende av om åtgärderna är interna eller externa.
Nämnden stöder landskapsregeringen med de preciseringar och prioriteringar som ingår i betänkande. Språkrådets sammansättning kan ses över när lämpligt tillfälle dyker upp, medan frågan om passagerarsjöfartens konkurrensläge är mycket allvarsam och kräver insatser på alla plan i rask takt.
Jag nämnde i början att den författningsenliga tyngden i ärenden varierar. Tyngden i nämndens ställningstaganden baserar sig på tyngden i frågan. Därför bör landskapsregeringen fördjupa sig i nämndens råd under respektive ärende med de prioriteringar vartefter ärendets vikt och betydelse ger anledning.
Under kategori två föreslår nämnden fortsatt rådplägning utifrån meddelande av landskapsregeringen. Jag ska därför lite närmare beröra dessa två ämnen, översyn av Finlands grundlag och säkerhetspolitiska frågor.
Grundlagen först, som har varit nu i kraft i nio år. Dess funktionsduglighet har följts upp kontinuerligt. Grundlagens förhållande till självstyrelselagen för Åland, har behandlats både i den rättsvetenskapliga litteraturen och i en tämligen omfattande HD praxis, vid granskning av lagtingsbeslut om landskapslagar. Grundlagsöversynen ska b la omfatta presidentens maktbefogenheter, ledningen av utrikespolitiken samt förhållandet mellan EG/EU rätten och nationell rätt, däribland landskapslagstiftning. Beröringspunkten med självstyrelselagen är m a o många, såsom det alltid är i konkurrerande parlamentariska system.
På dessa grunder är det angeläget att inarbeta Ålandsfrågorna i grundlagskommitténs arbetsplan och driva dem i kommittén. Nämnden har behandlat dessa frågor i rådslagen med landskapsregeringen och anser att ett meddelande i ärendet till lagtinget ger ett bra underlag för både positionsbestämning och strategiska överväganden. Eftersom grundlagskommitténs sammansättning är parlamentarisk, är det följdriktigt att den parlamentariska självstyrelsepolitiska nämnden är rådgivande organ i grundlagsöversynen.
Inom säkerhetspolitiken har nämnden utvidgat ämnet till följd av regeringens säkerhetspolitiska redogörelse till riksdagen 2009 och tidigare påpekanden i nämnden, b la i förbindelse med den säkerhetspolitiska utvecklingen inom EU. I ljuset av Ålands internationellt rättsliga, demilitariserade och neutraliserade status bör frågorna bevakas även under riksdagsbehandlingen.
Landskapsregeringen ska enligt sitt handlingsprogram utarbeta strategier för hanteringen av säkerhetspolitiska frågor, vilka tar hänsyn till förändringar i vår omvärld. Storleksordningen på dessa frågor, betraktande i ett säkerhetspolitiskt helhetsperspektiv, påkallar lagtingets medverkan i deras hantering, inte minst mot bakgrunden av målet att öka lagtingets medverkan och påverkan i internationella avtalsslut, som rör Ålands folkrättsliga ställning. Nämnden anser att ett meddelande också här är lämpligt fungerande parlamentariskt instrument för de fortsatt rådslagen.
Herr talman! Nämndens ovanstående ställningstagande är råd för landskapsregeringens verksamhet inom landskapet och utanför landskapet både nationellt och internationellt. Nämnden strävar inte efter att lägga ytterligare bördor på någon. De åtgärder nämnden äskar om, ska rymmas innanför den ordinarie verksamheten i landskapsregeringen, med de resurser som står till buds, och under de prioriteringar som dagens realiteter dikterar.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Det var en mycket saklig beskrivning av nämndens betänkande, närmast en tjänstemannapresentation. Jag önskar att vtm Gunnar Jansson utvidgar den här diskussionen om grundlagen. Vtm Jansson har också utsetts som ledamot av den sakkunnig grupp som följer det här arbetet. Jag tror att det här är rätt tid och plats att vtm Gunnar Jansson presenterar sina tankar om på vilket sätt självstyrelsens intressen bäst tas till vara i samband med reformen av den här grundlagen?
Vtm Gunnar Jansson, replik
Herr talman! Det gör jag gärna. Jag höll mig neutral för jag menade att min person inte ska framhävas i en sådan här presentation på hela nämndens vägnar. Vi har diskuterat de här frågorna i nämnden. Jag nämnde att Ålands positioner ska inarbetas i kommitténs arbetsprogram, den verksamheten är igång. De målsättningarna ska där i bevakas för att leda till resultat. Nämnden har uttryckt följande målsättningar:
1 Ändringar av grundlagen får inte utformas på ett sådant sätt att de automatiskt skapar ett ändringstyck på självstyrelselagen, närmast i förbindelse med presidentens maktbefogenheter.
2 Ändringar av grundlagen som direkt påverkar självstyrelselagen och kompetensfördelning ska inte heller få förekomma.
3 Maktfördelning i samhället.
Det här är en mycket grov beskrivning av det hela.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Vi börjar närma oss pudelns kärna. Det är själva maktfördelningen mellan Ålands lagting och Finland riksdag. Det råder, som jag uppfattar det, tre olika linjer som man kan urskilja. Kanske vtm Gunnar Jansson har en annan uppfattning, vilka positioner kan man skönja idag? Är det så att ltl Jansson har någon som han särskilt favoriserar?
Vtm Gunnar Jansson, replik
Herr talman! Det är möjligt att jag kan återkomma till de här frågorna i ett mera utförligt anförande, som inte är en replik. I det här arbetet som ledde till den nuvarande grundlagen i Finland, så kunde jag i en helt annan egenskap delta, och drev där en linje där Finland skulle erkänna att det finns statsmakt och annan offentlig makt som utövas av folket i det här landet. Man bör nödvändigtvis i grundlagens inledande artiklar respektera detta, det som vi kallar maktfördelning. Formen för det hela kom inte längre den gången än att det omnämndes i 2 § motiveringar, att så här förhåller det sig. Nu är tiden mogen att ta följande steg. Jag hoppas att vi, tillsammans i självstyrelsepolitiska nämnden, kan formulera det steget.
Talmannen:
Replikskiftet är därmed avslutat.
Ltl Gun Carlson
Herr talman! Vtm Gunnar Jansson gav just en bra presentation av en enig självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande. Det tackar vi för. Några kommentarer från centern, eftersom jag också varit med i nämnden så blir det kanske lite blandat, men det är centerns åsikter jag kommer att framföra. Det var bra att vi nämnde språkrådet i nämnden på det sätt som vi gör. Vi har efter det här fått tillgång till spåkrådets rapport, där viktiga frågor tas upp b l a utvecklingen av finskan. Handelskammaren, som enligt språkrådet, säger att finskan har minskat gradvis för att ha ökat under tidigare år. Vad det betyder vet vi inte, kanske det engelskans dominans som gäller här. Man lyfter också bristen på kunskapen i svenska hos de statliga myndigheterna. Jag tror att det problemet kommer att öka. Näringslivets språkproblem tenderar att öka mindre. Problemen mellan finska myndigheter och Åland kommer att växa, eftersom det blir allt sämre kunskaper i svenska i riket och hos myndigheterna. Det är viktigt att vi vidhåller att vi måste få skrivelser och andra besked på svenska.
När det gäller översynen av grundlagen, så har vi lyckats, nämnden tillsammans med landskapsregeringen, få vtm Gunnar Jansson med som permanent sakkunnig. I betänkande skrivs att det är initiativ från nämnden. Det är bra att självstyrelsepolitiska nämnden och lagtinget i samspel med landskapsregeringen trycker på frågor som inte är tillräckligt välskötta. Den pådrivande verksamheten bör bli starkare och starkare, för att vi ska höras i Helsingfors. Det kan man läsa genomgående. Det här ger oss möjligheter att, på ett annat sätt än tidigare, få vara delaktiga i grundlagskommitténs arbete. Jag vill önska vtm Gunnar Jansson lycka till med det här arbetet, och jag förutsätter att vi får information, i den mån vi behöver.
Jag tänkte också beröra konkurrensläget för sjöfarten, speciellt passagerarsjöfarten, där delar nämnden landskapsregeringens uppfattning att det här måste drivas som en konkurrensfråga och det här får man aldrig släppa taget om.
Lite mera bekymmersamt är gränsbevakningen som nämns på två ställen. Det ena är att man drar in, minskar resurserna, och det kanske man kan leva bättre med än det andra problemet som kommer fram i säkerhetspolitiska frågor. Där sägs i betänkande att gränsbevakningsväsendet deltar i försvaret av landet och utgör en viktig del av försvarssystemet. Man säger också att gränsbevakningssystemets trupper kan anslutas till försvarsmakten. Nämnden blev lite fundersam över den här skrivningen, för det stämmer inte överens med vår demilitarisering och neutralisering, att våra sjöbevakare helt plötsligt ska delta i försvaret av staten Finland. Enligt nämndens mening är det inte förenligt med konventionen att gränsbevakningen, även på Åland, har blivit en alltmer integrerad del av Finland försvars system. Det här får man inte lägga åt sidan och låta det sköta sig själv, här kommer att krävas pådrivande verksamheter.
Lotterilagstiftningen är också ett problem, det har diskuterats flera gånger. Nämnden var helt enig med landskapsregeringens utlåtande, man konstaterar att förslaget inte är förenligt med grundlagen, effekterna kan strida mot självstyrelselagen. Man räknar upp på många sätt hur det här är felaktigt, enligt vårt sätt att se det, det strider mot ändamålsbundenhetsprincipen, mot yttrandefriheten och mot legalitetsprincipen. Det här är värt att fundera vidare på, det är inte färdigt ännu. Det här förhållandet att EU parlamenten nu stöder monopol inom spelverksamheten väcker naturligtvis oro. Det pågår en process där kommissionen, nyligen i början på februari, har tillskrivit utrikesministeriet och arbets-, och näringsministeriet i Finland, där man begär att Finlands statsråd ska bevisa nödvändigheten av och grunden för berättigande för ett sådant förbud samt dess rättmätiga proportion till det anmälda syftet. Man hänvisar till den nya lotterilagen. Finlands myndighet ombeds meddela varför de inte överväger att tillämpa de innehållsbegränsningar, stadgade i § 14B i direktivet som gäller marknadsföringsförfarande, att förbjuda marknadsföringen av penninglotterier vad gäller andra än Finländska operatörer inom EU. Det är några frågor till, den här processen i kommissionen är ännu inte helt och hållet nedlagd, man vill ha svar från finska staten.
Glädjande nog, stöder nämnden landskapsregeringens uppfattning, såsom man framförde den i landskapsregeringens utlåtande över de aktuella regeringspropositionerna samt i svaret med anledning av PAF:s redogörelse. Det är ett viktigt påpekande.
Jag hoppas att vi kan fortsätta arbete med beskattningsbehörigheten när den här utredningen kommer, trots den här lågkonjunkturen.
Kort om utbildning vill jag säga att det är viktigt att våra högskolestuderande i Sverige slipper utbildningar på samma sätt som tidigare, det driver också landskapsregeringen vet jag. Det är också viktigt att komma ihåg, att det behörigheter man får med sig, efter studier i Sverige ska gälla på Åland. Det nämns inte här, men det är en självklarhet att gå vidare på det sättet.
I övrigt stöder vi betänkandet och är nöjd med det här, tack.
Ltl Anders Eriksson, replik
Ltl Gun Carlson sade i sitt anförande beträffande de möjligheter vi från åländsk sida nu fått att delta i grundlagskommittén. Att här ser man vikten av den på drivande verksamhet, det är lite oklart för mig vad ltl Gun Carlson riktigt menade? När det gäller sjöbevakningen och den allt mera militära prägel som finns på sjöbevakningen tycker vi det är bra att ltl Gun Carlson nämnde att självstyrelsepolitiska nämnden har tagit upp det och säger att det inte är förenligt med konventionen om icke befästande neutralisering av Åland. Jag tycker det blir lite hängande i luften, man konstaterar att det här inte är förenligt, men vad tycker nämnden och ltl Gun Carlson att man borde göra?
Ltl Gun Carlson, replik
När det gäller pådrivande verksamhet är det initiativtagande i nämnden, när det gäller deltagande i grundlagskommittén, anser jag att det är bra att lagtinget, via självstyrelsepolitiska nämnden, kan agera och stöda landskapsregeringen, så att man på det sättet är pådrivande. Det är ändå landskapsregeringen som ut gör det operativa arbetet, man uppmanar hela tiden landskapsregeringen. Precis som vi skrivit, så var det på det sättet.
När det gäller det här vad man skulle kunna göra. Man kan ju alltid hävda Ålands rättigheter enligt avtalen när det gäller demilitariseringen. Man får inte glömma bort den folkrättsliga grunden. Exakt hur det ska göras anser jag likaväl att det är landskapsregeringen som ska utföra det som vi beställer.
Ltl Anders Eriksson, replik
När det gäller det sistnämnda så tror jag ltl Gun Carlson och jag är helt eniga. Det jag däremot undrade över var, vad det fanns för tankar bakom resonemanget? Om utvecklingen inom sjöbevakningen där utvecklingen inte riktigt mera börja bli förenligt med konventionen om icke befästande och neutraliseringen av Åland. Hur tänker man gå vidare med det? När det gäller det här med pådrivande så är jag glad för klargörandet, jag förstod inte riktigt det första anförandet, men nu tror jag vi ser det på samma sätt. Självstyrelsepolitiska nämnden måste ta upp de här frågorna och driva på landskapsregeringen precis som man har gjort när det gäller EU frågor och dubbelbeskattningen. Då förstår jag hur ltl Gun Carlson menade.
Ltl Gun Carlson, replik
Talman, ja precis så är det. Det här måste hela tiden vara ett samspel mellan parlament och regering, det här är bevis på det. Inte ens en regering kan allting och kan tänka på alla saker. Därför har vi parlamentet som stöd.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Gun-Mari Lindholm
Talman! Jag har varit med som representant från obunden samling i självstyrelsepolitiska nämndens arbete. Det arbetet har varit intressant att ta del av. Det finns olika prioriteringar från de politiska grupperingarna. Jag kommer att gå in på en vidare diskussion på de ärenden, moment och verksamheter som vi tycker är viktiga från vår sida.
När det gäller svenska språket, det är grunden till självstyrelsen och mycket och långt till det arbete som vi utför här i Ålands lagting.
Språkrådet, som är tillsatt har funnits sin roll, men utanför de ramarna som de fick att tillgå. De har påbörjat sitt arbete och vi har tagit del av den första rapporten. Även om media har marknadsfört de olika de olika synpunkter som språkrådet hade, så har jag också tagit del av den här rapporten. Den finns på nätet under landskapsregeringen. Jag rekommenderar att läsa den. Från den rapporten kan man läsa det som vi diskuterar här i lagtinget, de kontakter man har mellan näringslivet på Åland och Finland. Där upplevs från många håll, att det finns ett problem, i om att man idag inte studerar finska i den utsträckning som man tidigare gjorde. Ungdomar på Åland som inte har studerat finska har haft svårt att få t o m sommarjobb.
Daniel Dahlén, som representerar näringslivet i språkrådet, anser att den trenden har svängt, engelskan används alltmera i de kontakter man har mellan Åland och Finland. Det hävdar flera här i salen, inkl. jag själv, att man hittat ett överbryggande språk, vilket är väldigt positivt. Man har hittat ett språk, man kan kommunicera, antagligen lika bra eller lika dåligt, men man förstår varandra på ett annat sätt. Det är positivt att trenden har svängt. Våra ungdomar kommer i en annan sits än vad vi har sagt tidigare.
Det är bra att landshövdingen är med i språkrådet, där han omedelbart kan, i sina kontakter till myndigheterna i Finland i o m att han är statens representant på Åland, föra den diskussionen vidare vad beträffar den svårigheten vi har att kommunicera mellan självstyrelsens myndigheter och statens myndigheter. Där hoppas jag personligen väldigt mycket på det arbete han kan göra, och den diskussionen han kan föra vidare ut till de statliga myndigheterna.
Ett arbete som också förs inom statens myndighet på Åland är att man numera noterar de här språkliga hindren. Man försöker analysera dem och göra något åt det. Det är väsentligt om man tänker att det finns arbetsplatser på Åland där det förkommer finska som kommunikationsspråk. Många av de interna dataprogrammen är enbart på finska. Det är bra att man noterar det här, ännu bättre om man försöker göra något åt det.
Det har varit en lång diskussion angående grundlagsöversynen i Finland och Ålands roll i det arbetet. Det har gjorts framsteg, landskapsregeringen har återigen har stött på, för att få en åländsk representant, vi har fått en sakkunnig genom vtm Gunnar Jansson. Det är väldigt viktigt att vi från åländsk sida ger den sakkunniga vägledning vad man vill från Åland. Den sakkunniga kanske inte tar del av det arbetet i den utsträckningen, men det är bra om vi på Åland, kan enas om vad vi själva vill med översynen. Vår roll och vad man vill, det arbete har inte påbörjats enligt mig. Det är nog väldigt viktigt att man gör det. Åtminstone har vi inte i nämnden tagit del av det. Jag har förstått att vtm Gunnar Jansson har blivit utsedd, jag har också förstått att det har varit möten redan som inte vtm Gunnar Jansson har varit på. Det ska vara intressant hur det kommer sig att vtm Gunnar Jansson inte har varit på dessa möten. Det borde ha högsta prioritet, efter som vi nu fått den här platsen efter ganska hårt arbetet. Det finns säkert en förklaring till det, det ser jag fram emot.
Vi har diskuterat många gånger skärgårdspolisens verksamhet i de enskilda kommunerna. De är ofta skärgårdspolitiker som arbetar för att de också ska komma polisiär verksamhet i kommunerna. Det här är en jätteviktig fråga, vi får ta del av insändare och mess i media där man kan ta del utav följderna av att de inte finns en polisiär verksamhet. Det här är en otrygg känsla för många ålänningar, det har haft drastiska följder av avsaknaden av sådan myndighet. Från nämndens sida säger vi att man ska jobba på. Det hoppas jag att man verkligen gör, att man omfördelar de här resurserna på ett sätt så att också skärgårdsborna kan känna sig trygga i sina hemkommuner.
Konkurrensläget för passagerarsjöfarten, där ser vi det är det största bekymret, det är på facklig nivå, man har ojämnlika konkurrensförutsättningar idag. Det ligger utanför vår kompetens, det är en angelägen fråga, att man tar från politiskt håll tar ställning huruvida man anser att det här behöver skötas.
En viktig fråga från Obunden samlings sida, som vi också i valet har gått ut med att vi ska jobba för, är att göra ett drägligare liv för pensionärer med låg inkomst. Det vi hittills från landskapsregeringen fått presenterat för oss är inte tillräckligt. Vi har inte heller sett något nytt förslag på hur man skulle kunna förbättra det. Vi är ganska överrens om att det som tillämpas idag, att man ska anhålla om extra utkomststöd, det är ett förfaringssätt som många inte vill utsätta sig från. Den generationen vill inte gå ”med mössan i handen” till socialsekreteraren och be om att få tillägg, hellre drar man in på något. Det måste finnas ett annat sätt. Det här kommer vi att följa noga med. Vi har hoppats att det skulle ha presenterats redan i budgeten för 2009, men de har inte lyckat från landskapsregeringens sida. Det börjar bli bråttom, det är viktigt i det ekonomiska läget som vi har dag, att de här personerna får mera i börsen, precis som liberalerna gick ut i valrörelsen och sade. Det är viktigt att man lever upp till det, och visar att man klarar av det. Det här är en grupp människor som verkligen köper och handlar för de pengar som de har tillgängliga, se till att de får mera pengar i börsen.
Utbildningen är en annan fråga som vi har motionerat och fört diskussioner om häri lagtinget. Det är ytterst aktuell fråga nu. Vi kunde läsa om unge Anton, som gjorde en kupp i Stockholm. Det tyckte jag var väldigt bra, det är på det här sättet som vi alla måste jobba. Tar den här chansen, att föra fram det, när man får den. Det här måste man också göra på politisk nivå, man kan inte bara förlita sig på att tjänstemännen ska sköta det här. Man måste passa på att lyfta den här frågan på politisk nivå så att det löser sig. Det här har väldigt stor betydelse för många ålänningar, runt 80 % väljer att studera i Sverige. Då ska vi försöka göra vårt yttersta för att hjälpa till med det.
Generellt kan man se, att det finns en hel del problemområden. Det gäller att man är väldigt tydlig i de kontakter man har till Finland. Det är viktigt att analysera de olika verksamhetslägen vi har idag, och vart man vill komma, att det finns en klar målsättning, klara riktlinjer och att man för fram det tydligt.
Det här är vi inte helt nöjda med från Obunden samlings sida idag. Vi hade förväntat oss, eftersom man gick starkt ut i valrörelsen med morötter som mera pengar, nytt ledarskap. Tyvärr så upplever vi att den här landskapsregeringen inte lever upp till det man har lovat. Istället kan vi läsa i media om att lantrådet är beredd att skrota när problem uppstår, man vill lägga ner och man vet inte vad det komma skall av någonting. Har man tröttnat på något så skrotar man det istället för att ta tag i problemen. Den här diskussionen vad beträffar MISE, jag tänker på att det än mer större problem med självstyrelsen och de här ytorna mellan Åland och Finland. Jag hoppas att jag inte ska få läsa i media, att lantrådet vill skrota självstyrelsen för att det finns problem, utan att man istället försöker lösa det här. Då måste man börja med ett annat förfaringssätt och visa på ett mer tydligt ledarskap, än hittills, tack herr talman.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Jag fick känslan av vicetalmannens anförande att det inte skulle ha förts politiska diskussioner kring det planerade nya antagningssystemet från 2010 i Sverige. Det stämmer inte, vi har i nordiskt sammanhang, från åländsk sida, sammankallat till ett möte, där vi skulle diskutera den här frågan. Där vi tydligt skulle presentera problematiken och skillnaden mellan när en åländsk student söker till Sverige och när någon annan söker från ett annat land. När man söker från Åland, är det inte bara det att man vill studera utomlands någonstans, utan i många fall det enda alternativ till studier som finns på svenska. Vid det här mötet, deltog Leijonborgs stab, kulturminister Lena Ahdelson-Liljeroth, skolminister Jan Björklund och ett antal jurister. Lars Leijonborg hade, p g a av personliga skäl, förhinder att delta i mötet. Efter det här kontaktade jag Lars Leijonborg och diskuterade med honom, huruvida, vi skulle behöva ett särskilt möte och uppvakta honom i den här frågan. Hans bedömning var att den här frågan var så väl förankrad nu att det är dags att tillsätta den här gruppen, som kan se hur vi ska kunna genomföra det här så att det ska bli möjligt att i praktiken ge de åländska samma rättigheter som de svenska studenterna.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Den informationen vi fick i nämnden, var att man nu förde den här diskussionen på tjänstemannanivå. Man skulle sedan biträdas av den politiska diskussionen, att den inte förekom nu, utan att den skulle komma senare. Det är bra att det har startat och den är på gång, för det är väldigt angeläget. Det skulle vara intressant att höra vicelantrådet Britt Lundbergs syn på det här. På vilket sätt och vad har hon fört fram i de här nämnda diskussionerna? Vad är de konkreta och politiska synpunkterna från hennes sida?
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Kärnan i det nya svenska förslaget är att man ska få extra poäng om man studerar ämnen som ger särskild nytta inom det område man söker till. Därför tycker man från svenska sidan att det blir komplicerat att värdera utländska betyg utgående från det här systemet. Därför har man valt att införa en utlandskvot. Mitt argument är att svenska högskoleverket känner väl till vårt betygsystem, det finns inga hinder för att våra betyg skulle kunna värderas på samma sätt som de svenska betygen och ge profilpoäng för de ämnen som har särskild relevans för den utbildning man ska gå. Ytterligare framfört är att utbildningen i Sverige egentligen är våran huvud högskoleort, 70-80 %, jag vågar inte säga siffran exakt. De flesta utbildningar finns inte att få någon annanstans på svenska än i Sverige. Den här diskussionen hade vi i slutet av förra året. Den tjänsteman, som nu sitter i den här gruppen, var inte med vid det mötet men har i efterhand fått information.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Ja, talman, det är bra om det finns en politisk vilja och tydlighet. Det är det jag efterlyser. Det kan inte bara vara att en tjänstemannagrupp sitter sinsemellan och mera i det tomma, inte vet vad som är den politiska viljan. Det är bra om det finns en politisk vilja och den har förts fram med all sin tydlighet. Vi hoppas verkligen på att det här ger resultat.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Tack, talman. Med anledning av kollegan Lindholms tankar kring grundlagskommittén vill jag berätta följande: Grundlagskommittén arbetar enligt en arbetsplan och en tidplan där ärenden som behandlas är noggrant angivna vecka för vecka. Kommitténs sammanträden är inte offentliga. Ordförande Christoffer Taxell sköter informationen utåt. De uppgifter som Lindholm hänvisar till måste jag be ordföranden kontrollera och se vad som pågår i kommittén. Något håller nu på att ske, som inte får ske. Jag vill inte inleda en verksamhet under sådana förhållanden. Vad gäller min egen person, så har jag följt med det här jobbet. Det har ännu inte varit påkallat att jag fysiskt ska vara där på plats. Kommunikationen har jag skött elektroniskt. Med tanke på ärendets vikt och betydelse, vill jag nog efterlysa större diplomatiska tag i den här frågan, åtminstone om jag ska fortsätta med jobbet.
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag förstår inte den här upprördheten som jag upplever att vtm Gunnar Jansson nu har. Det här är ett viktigt arbete som vi försökt arbeta för att specifikt vtm Gunnar Jansson ska få det här uppdraget. Vi har stort förtroende för vtm Gunnar Jansson och att han gör ett bra arbete där. Naturligtvis är det är vårt intresse, att vi får veta till nämnden, men också här, på vilket sätt det här arbetet framskrider. På vilket sätt blir man ditkallad om det inte är meningen att man ska vara där alltid ? Det är klart det finns en sådan agenda, fast man inte känner till det.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Tack talman! Jag bara upprepar, det är kommitténs ordförande som sköter informationen utåt. Därför är det fulltständigt omöjligt för mig, att berätta här i lagtinget, om vem som har varit närvarande var, eller vad kommittén i övrigt har sysslat med eller vem som har sagt vad. Gun-Mari Lindholms uppgifter baseras sig på något som jag inte kan lämna vid detta.
Talmannen:
Replikskiftet är därmed avslutat.
Lantrådet Viveka Eriksson
Herr talman! När redogörelsen remitterades i november, var det en diskussion här i lagtinget, då kom frågeställningen, att det nu är så många stora frågor och att det bara är problem i relationerna med riksmyndigheterna. Jag påstod att för att det är många frågor som berörs i den här redogörelsen, är för att regeringen är så aktiv. Vi har från landskapsregeringen så pass mycket olika kontakter, och försöker lösa många av de frågor som finns på axeln mellan landskapet och Helsingfors.
Under de månader som nämnden har behandlat den här redogörelsen är det flera av de frågor som då var aktuella som har fått sin lösning och som håller på att lösas. Jag kan konstatera att landskapsregeringen och de olika ledamöterna jobbar på bra i sina kontakter med respektive ministrar för att hitta lösningar på frågorna. Senast som vicelantrådet beskrev, hur man jobbar emot Sveriges regering för att lösa frågan om åländska studerandens möjlighet att studera i svenska högskolor.
Jag tycker att systemet är bra, när man från landskapsregeringens sida kan komma och diskutera svåra frågor med nämnden, ha en plattform där man också kan få en bredare parlamentarisk förankring för vissa av de svåra frågorna. Det är så vårt system ska fungera. Det fungerar bra, det uppskattar jag. Man kan ha olika synpunkter om hur frågorna och varför de får en viss lösning, som t e x det här kommittétillsättande, när vi äntligen nådde resultat och fick en stadigvarande sakkunnig, vtm Gunnar Jansson i grundlagskommittén. Det var en framgång som berodde på olika kontakter, nämnden var väldigt på tryckande och stöttade landskapsregeringen i arbetet. Ursprungligen, när landskapsregeringen gav det första yttrande, angående ändringen av grundlagen, underströk vi vikten av att landskapet är delaktigt i det arbetet. Under hösten hade vi haft kontakter på olika sätt och sedan lyckades vi här i vintras få resultatet. Utgångspunkten från justitieministern var faktiskt att Ålands riksdagsledamot skulle ingå i kommittén eftersom hon hade en ersättarplats, så skulle hon få yttrande-, och närvarorätt på samtliga möten. Efter påtryckningar nådde vi resultat att vtm Gunnar Jansson fick den här positionen som stadigvarande sakkunnig.
Språkfrågan och problematiken har flera ledamöter lyft upp. Särskilt har vi i landskapsregeringen brottats med problematiken att allt fler begärande om utlåtanden från regeringens sida får man inte tillsänt till sig på svenska, t e x utlåtanden om arbetsrapporter eller förslag till betänkanden. Många gånger har man gjort korta sammanfattningar. Från landskapsregeringen har vi tagit en väldig strikt hållning i den här frågan. Vi skickar tillbaka det här för att få en fullständig översättning. Många gånger handlar det om ärenden som kan ha så stor avgörande betydelse, att det är självklart att Åland ska få den här frågan och hela dokumentet på svenska.
Vi har också lyft upp de nu aktuella frågorna, b la språkfrågan, i ett möte med Ålandsministern i Helsingfors. Språkfrågan finns också på agendan inför kommande möten med statsministern. Det måste börja fungera, det finns alternativ. Jag delar de ledamöter som har uttryckt en stor farhåga kring den problematiken. Det är en bra tanke att komplettera språkrådet med en representant för ÅHS. Många av frågeställningarna handlar om möjligheten att få vård på svenska i Åbo eller Helsingfors.
Vtm Gun-Mari Lindholm var inne pensionärerna. Landskapsregeringen
har fortsatt sitt arbete där. Vi var inte nöjda med det system som infördes i samband med första tilläggsbudgeten för 2008, men det var ett första steg, att så snabbt som möjligt få ett system där pensionärer med låg inkomst skulle få ett stöd. Nu jobbar vi med lagstiftning, målet är att under våren komma med en lagstiftning till lagtinget. Kanske lite på sidan om ämnet.
Lotterilagen, som ledamoten Gun Carlson var inne på, så kan jag informera om att landskapsregeringen har jobbat vidare, vi har regelbundna höranden i riksdagen med anledning av detta. Vi har hörts i grundlagsutskottet och förvaltningsutskottet. Vi har haft kontakter till olika regeringsledamöter. De kontakterna fortsätter, vi kommer även den här veckan att höras i lagutskottet. Förutom det, så har vi också satt igång arbetet på vår lagberedning. Vi behöver också titta över vår egen lotterilagstiftning. Det, mot bakgrund av Frankes betänkande, för att se möjligheterna om det går fel i rikets lotterilagstiftning, om man inte skriver in i riksdagsbehandlingen att PAF inte ska beröras av den lotterilagstiftningen, måste vi gå vidare med ett licenssystem från Ålands sida. Det finns en beredskap till detta, men vi behöver också titta över vår lotterilagstiftning, för vi måste också anpassa oss till vissa krav som finns från kommissionen när det gäller monopolsystemet.
Säkerhetspolitiska frågor, som nämnden skriver om, finns i landskapsregeringens handlingsprogram. Det finns en avsikt från landskapsregeringen att jobba vidare med frågor om demilitarisering och neutralisering. Tanken är att vi tillsammans med lagtinget och främst självstyrelsepolitiska nämnden, ska utarbeta en plattform för demilitariseringen och neutraliseringen. I olika sammanhang har frågan aktualiserats, vi har sett att det finns ett behov av en fast principiell hållning. Nämnden beställer ett meddelande, det är självklart att landskapsregeringen kommer att titta över det. Jag ser behovet av, att man tillsammans, med de olika partierna utformar de här riktlinjerna. Inte att landskapsregeringen kommer med ett färdigt meddelande. Vi får återkomma till hur vi lägger upp det arbete.
Sjöbevakningen, gränsbevakningens utökade deltagande i landets försvar, är en utveckling som vi måste följa väldigt noga med. Den gränsbevakning som opererar i landskapet skall inte ha den kopplingen alls. Finns det sådana kopplingar måste vi sätta stopp för det är inte meningen att det ska finnas en försvarsverksamhet inom vårt demilitariserade och neutraliserade område. Landskapet har haft gott samarbete med gränsbevakningen och det ska man också ta till vara. Jag får återkomma, talman.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Inledningsvis säger lantrådet att man från hennes sida försöker släta över de här problemställningarna som jag försökte visa på. Det överensstämmer också med de uttalande som lantrådet haft i tidningen. Jag tänker särskilt på, under januari var det mycket diskussion om problemområden på Åland. Lantrådet sade att vi inte har problem på Åland idag. Specifikt med tanke på de kontakter vi har, områden som vi jobbar gentemot Finland. Jag och vi anser att det finns många problemområden. Vi har inflyttandefrågor, PAF, lotteriskatten, grundlagen, vi blir inte hörda i konsumentrådgivningen, utflaggningen och snus. Upplever lantrådet faktiskt att det inte finns några problem på Åland idag?
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag sade inledningsvis att det var många frågor i den här redogörelsen. Jag vill påstå att orsaken att det är många frågor upptagna i redogörelsen, beror på att landskapsregeringen jobbar med många frågor. Tar i många frågor och försöker hitta lösningar där det finns problem. Självfallet finns det problem, men jag konstaterar att under den tid, som den här redogörelsen har legat i lagtinget, har vi nått framgång. Vi är med i grundlagskommittén, vi håller på att få plats i dubbelbeskattningsgruppen, vi har jobbat hårt med inflytandefrågorna. De var ganska klara redan i september, oktober, i o m att det här förslaget till propositionen var utarbetad. Vi tar steg framåt hela tiden. Det är det arbetet går ut på, att definiera problemen och försöka hitta en lösning på dem.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Det är nästan härligt hur man kan se saker på olika sätt. Det är nästan lite naivt från lantrådets sida att påstå att vi håller på att få de här olika frågorna lösta. Jag ser det nog mycket mera allvarligt. Jag tycker inte att den här redogörelsen räcker. En enhällig nämnd påpekar att det finns många olösta frågor, och frågor som måste intensifieras ordentligt för att få bukt med. Det är faktiskt inte övertygande det lantrådet nu säger. Det är nästan så att jag får den känslan att man inte riktigt tar det här på allvar, tyvärr.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Just för att jag tar det på så stort allvar jobbar vi mycket med de här frågorna. Vi redogjorde för dem i redogörelsen, vi har fortsatt. Den här redogörelsen spänner fram till sista oktober i fjol. Vi har fortsatt efter det med de här frågorna och också andra frågor. Jag läser inte meddelandet såsom vtm Lindholm läser det. Jag tycker att landskapsregeringen får en massa stöd för det arbete som vi gör och har gjort. Man efterlyser från nämndens sida två meddelanden där vi skulle precisera oss. I övrigt tycker jag det finns väldigt mycket stöd för landskapsregeringen att jobba vidare, vilket även är tanken med dialogen mellan landskapsregeringen och lagtinget, att man i de viktiga externpolitiska frågorna ska ha en dialog för att vinna en bred enighet.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, herr talman! En sak som fortfarande är något oklar för mig, är landskapsregeringens stöd till riksdagsledamot Nauclér i den här parlamentariska kommittén för grundlagsarbetet. Jag har känslan av att landskapsregeringen ganska kraftigt stödde att riksdagsledamoten skulle få en permanent plats. Ofta gäller det svenska folkpartiets mandat och när de inte vill, då blir det ingenting för Åland. Så gick det i första skedet, sen i andra skedet, med stöd från landskapsregeringen skulle Nauclér erhålla en observatörsplats, är det rätt uppfattat?
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Det var så när grundlagen skrevs, då var Ålands riksdagsledamot vtm Gunnar Jansson medlem i den kommittén. Ur den modellen hade vi en första diskussion, om Ålands riksdagsledamot kunde ha en alldeles fristående position i det här arbetet, det var en utgångspunkt. Vi hade uttryckt till justitieministeriet att Åland måste finnas med i det här arbetet. Då var det här en tanke, sedan i ett senare skede, när det visade sig att Ålands riksdagsledamot blivit tillsatt endast en ersättare för en ordinarie medlem, förde vi fram i ett brev till justitieministern att Åland skulle få en stadigvarande sakkunnig. I första hand en stadigvarande sakkunnig från Åland sida, i andra hand en riksdagsledamot som hade ersättarplats och även skulle ha yttranderätt och närvarorätt. Men i först hand en stadigvarande sakkunnig, eftersom riksdagsledamoten inte hade fått en egen plats i den här kommittén. Så är historieskrivningen.
Talmannen:
Replikskiftet är därmed avslutat.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Lantrådet säger att den här redogörelsen är så omfattande för de har tagit tag i så många frågor som rör kontaktytorna mellan riket och Åland. Det är möjligt att det är så. Om man tittar på den här redogörelsen, de grunder för vilka den ska göras upp på, så står det så här på landskapsregeringens redogörelse på första sidan, första stycket allmänt: Redogörelsen gäller självstyrelsepolitiska frågor som väsentligt berör landskapets författningsenliga rättigheter. Eftersom jag varit med i 30 år i den här verksamheten, kan jag säga, att när jag såg den här redogörelsen som presenterades för oss i fjol, så slogs jag av att det var mycket fler rubriker än tidigare. Det beror inte på att tidigare regeringar har varit lata utan man har tolkat det här begreppet landskapets författningsenliga rättigheter på ett annat sätt. I första hand har det rört det svenska språket, skriftväxlingsspråket. Författningsenliga rättigheter har ofta gränsat runt de frågor där landskapet har behörighet och på något sätt kan kopplas till riksangelägenheter. Det har varit en ganska viktig diskussion i nämnden att hålla den här behörighetskalendern. Med åren har det här kanske lite förändrats om man tänker att demilitariseringen och neutraliseringen kom in på 80-talet. Olika frågor har tagit upp i redogörelsen, där man upplever att Åland har stort intresse. Man måste konstatera att det har skett en viss förskjutning i frågan om vilka frågor som tagit upp i redogörelsen. Jag menar det inte som en kritik utan tvärtom, det är bra att man vidgar underlaget för diskussionen. Det är nytt att tala om socialvård i det här sammanhanget. Inte är det heller kritik, jag tycker att det finns skäl för det. Även om socialförsäkringen helt och hållet ligger på riksmyndigheterna. Samma gäller säkerhets- och utrikespolitik och kärnkraftsfrågorna, i den form de tas upp här, är riksangelägenheter. Naturligtvis, om man ser det ur åländskt perspektiv så är de viktiga. Man måste ta in den aspekten i den här diskussionen. Å andra så löper regeringen en viss risk att visa på sina tillkortakommanden med det här förfarandet. Det märks speciellt inom socialvården. Det har länge framhävts i debatten från regeringens sida att en höjning av folkpensionen skulle vara ett ämne som SATAkommittén har haft på sin agenda. Jag skulle vilja att regeringen visar på i vilka sammanhang och hur den frågan har behandlats av SATAkommittén. Jag har en annan uppfattning, att det var Vanhanens många utspel när kritiken mot honom varit hård, som förde fram att folkpensionen borde höjas till 500 euro. Det kommer ursprungligen därifrån. SATAkommittén, hade starka förhållningsregler att nivåerna på utkomststöden inte skulle förändras. Det är mycket tråkigt, för sedan i början av 1990-talet, under lågkonjunkturen, så har utkomststöden och pensionerna inte alls följt samma utveckling som lönerna. De fattiga i Finland och på Åland har fått det mycket sämre än de hade 1990. Därför är det oerhört viktigt, det här vallöftet vi alla gav, att de åländska pensionärer som lever under den relativa fattigdomsgränsen skulle få ett åländskt pensionstillägg för att klara sitt uppehälle. Matpriserna i Finland steg 10 % år 2008, under den tid den här regeringen har suttit och vi andra här i lagtinget, har situationen enbart försämrats. Här är något att ta tag i. Det är trevligt om vi igen får löftet att det här första steget som misslyckats ska korrigeras. Halva vårterminen har gått i lagtinget och vi väntar fortfarande på framställningar om det här och om mycket annat.
Beskattningen tas upp här på ett sätt som inte har något med regeringens politik att göra. Det är en helt intern utredning som vi har efterlyst. Den skulle komma i höstas, den är allvarligt försenad. Det har skett en hel del sedan den här utredningen satte igång, det var högkonjunktur, alla jublade över det fantastiska klumpsummesystemet, som under många år varit generöst mot Åland. Den här ”hemmafrun” ekonomin visar sig idag från en helt annan sida. Inkomsterna kommer att krympa snabbt. Jag säger inte att egen beskattning är lösning frågan, men en större självstyrelse inom det ekonomiska området är nödvändigt för att vi ska kunna utveckla självstyrelsens politiska sidor. De utredningar som landskapets eget utredningsinstitut har gjort under åren innehåller en rad rapporter om andra självstyrande områden, Färöarna, Grönland och Bornholm. De har alla gemensamt att när de här områdena råkat i ekonomisk kris har vägen ur det varit större ekonomisk och politisk självtändighet eller självstyre. Det finns ett utrymme för regionala ekonomier inom EU och inom den globaliserade världen. Att tänka sig att vår ekonomi skall styras från Helsingfors i avseendet som gäller beskattningen, kommer aldrig att fungera som ett effektivt, dynamiskt, politiskt instrument för Åland. Vi blir som den ”hemmafru” vi är, helt beroende av hur maken på andra sidan skiftet lyckas dra in skattepengar. Vi har nu en högerregering som gör allt för att sänka skatterna, vilket bidrar till vår kaka, som vi ska få 0,45 % av blir magrare för varje gång som regeringen lägger en budget.
Intressant är att få läsa i redogörelsen om den här frågan, men jag tycker att det är lite malt placerat.
Vad gäller säkerhetspolitiken och kärnkraftsfrågan så är ganska uppenbart att landskapets kompetens är ytterst begränsade, för att säga att det inte finns. Det är naturligt, det är inte kritik mot någon. Det är på det sättet, inte har vi tjänstemän som dagligen eller långsiktigt jobbar med dessa frågor. Ska vi bli aktiva och börja ta ställning, måste vi ha mera kunskap. Det kan vi få på olika sätt, köpa in kunskap, det är säkert nödvändigt ifråga om högt specialiserande eller komplicerade politikområdena, men man kanske också måste ha tjänstemän som kan följa med de här frågorna. Vem ska göra det? I tider av ekonomisk kris, finns det kanske inte resurser för att nyanställa för de här uppgifterna. Man måste då strukturomvandla, man måste få människor inom förvaltningen att syssla med det som vi har behov av idag och inte det som de sysslat med i många år.
Herr talman! Språkrådet har diskuterats, det framkom att rådet uppfattade sig som ett rådgivande organ till landskapet, så är det väl i viss mån. Lagtingets bestämda uppgift har varit att organet ska ha en ganska självständig position och vara ett expertorgan vid sidan av landskapsregeringen. Inte beroende av hur regeringen skiftar och vilka språkpolitiska uppfattningar som finns där. Det måste man ytterligare understryka. Det är väsentligt att det representerar en sakkunnig från ÅHS. Under den förra mandatperioden gjorde självstyrelsepolitiska nämnden en ganska ingående analys av varför kravet, vård på svenska inte fungerar i Finland. Det fanns varken något kontrakt eller avtal utan man utgick ifrån, att eftersom det är sjukhus i det tvåspråkiga landet Finland, per automatik ska vården ges på svenska. Det saknades mekanismer från ÅHS att garantera det här för patienterna. Ledningen ansåg att det inte var deras primära uppgift. Jag tror inte det här är så komplicerat i alla fall, men särskilt när det gäller akutpatienter till Åbo eller Helsingfors, som kanske inte är vid medvetande, då är det ytterst väsentligt att få bemötande på svenska. Där finns ett arbete att utföra i självstyrelsepolitiska nämnden. Arbetsgivaren är på ett sätt representerad här via Ålands handelskammare, man borde kanske även överväga att ha en facklig representant. Det här problemet med kollektivavtal är en problematik på hela arbetsmarknaden.
Till slut, lotterilagen, via de socialdemokratiska kontakterna till riksdagen och förvaltningsrådet, har vi fått den informationen att efter lantrådets och penningautomatsföreningens VD: s besök, finns en större förståelse för den åländska uppfattningen i frågan. De åländska presentationerna har varit professionella och framgångsrika. Det gäller att fortsätta att informera och skapa kunskap om Åland i det här särskilda avseendet. Jag tycker att regeringen förtjänar beröm här.
Till sist vill jag säga något om grundlagen. Det hade varit på sin plats att diskutera grundlagen och förändringar i den, med tanke på Ålands självstyrelses framtid. Jag har kunnat urskilja tre olika linjer hur man kan tänka sig att Åland ska förhålla sig till de här grundlagsförändringarna, med tanke på maktdelningen mellan Mariehamn och Helsingfors. Vtm Gunnar Jansson framförde en synpunkt på att i den förra grundlagsreformen så nämndes bara statsmakten och inte andra offentliga maktorganen. Det är en linje, att man bland kommuner och andra ta med Ålands självstyrelse och Ålands lagting. Den andra linjen har varit att makten tillkommer Finlands folk, där skulle det stå att makten på Åland tillkommer lagtinget. Den tredje linjen är att det inte alls skulle stå så mycket i grundlagen i fråga om makten och Ålands lagting. Jag tycker att resonemanget bakom det är ganska elegant, att den åländska självstyrelsen inte bygger på grundlagen utan på ett internationellt fördrag. Självstyrelsen ska härledas ur det och inte ur Finlands grundlag. Det finns vissa risker att alltför mycket om självstyrelsen står i grundlagen, Finlands riksdag har en ålänning och resten av de andra som sitter där kan lätt rösta över den ena personen. Man kanske utsätter självstyrelsen för större risken ju mer detaljerat man skriver om Ålands självstyrelsesystem i grundlagen. Ålands självstyrelse och den makt vi har ska regleras i självstyrelselagen eftersom vi då har möjlighet att påverka ev. förändringar. Vill Finland minska vår makt ska det ske via självstyrelselagen och inte via grundlagen. Görs det genom självstyrelselagen har via möjlighet att protestera och det blir ingenting eftersom ändringar i självstyrelselagen kräver lagtingets bifall.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Beträffande de ekonomiskt utsatta pensionärerna, är det min uppfattning att det inte bara är statsminister Vanhanen som har förslagit en höjning av folkpensionen med ca 100 euro. Det är en pågående diskussion inom SATAkommittén och inom de övriga politiska partierna. Man har även förslag på årtal, 2010-2011. Det är också min uppfattning att det här skulle vara det absolut bästa sättet att ge stöd till pensionärerna. Vi har konstaterat gång, på gång att de stödsystem som finns utnyttjas inte. Man skulle höja den disponibla inkomsten för pensionärer. Man för den här diskussionen ur ett brett politiskt perspektiv.
Ltl Barbro Sundback, replik
Jag tror inte att ltl Sjögren har rätt ifråga om SATAkommittén. Det är en partsammansatt förhandlingskommitté, man för inte in förslag hur som helst. Jag vill ha svart på vitt om det är så, då kan jag böja mig men inte efter att ha hört redovisningar på något som man tror och har uppfattning om. Jag antar att det är diskussioner med SFP: representant i den här kommittén.
Det är klart, att det är enklast rent tekniskt om staten höjer folkpensionen. Det är en fördel för oss ekonomiskt då faller det på riket. Nu har vi alla i valet lovat solidariskt att göra något. Det är nog det som regeringen måste koncentrera sig på, inte tro att det är någon annan som ska lösa det här.
Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik
Herr talman! Det har också regeringen koncentrerat sig på. Det första tillfälle regeringen Eriksson hade, satte vi in 500.000 euro för förebyggande utkomststöd. Nu går vi vidare med ett lagförslag. Vi vet hur det ser ut, det är svårt med socialförsäkringssystemet och socialvården. Jag vill påminna att under förra mandatperioden fanns det skrivningar i de två senaste budgeterna om den här gruppen. Då gjorde man ingenting.
Ltl Barbro Sundback, replik
Den utredning, som den här diskussionen började i, kom i maj 2007. På hösten hade vi val. Ltl Sjögren tycker att vi skulle ha löst problemet på den tiden. Nu har hon själv suttit över ett år på den stol där hon har makt att göra något. Visa det nu. Det första steget lyckades inte, det är inte bra nog. Av de 500.000 som regeringen anslog, hur mycket har använts? Hur många pensionärer, av de 13 % som lever under den relativa fattigdomsgränsen, har fått hjälp?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Lantrådet Viveka Eriksson
Herr talman! Mycket kortfattat, när det gäller översynen av grundlagen, intressant resonemang ltl Sundback för. Om jag minns rätt, så förde man det resonemanget när grundlagen skrevs. Det fanns olika syn på hur man skulle hävda självstyrelselagen eller om man inte alls kunde hävda självstyrelsen i grundlagen. Nu har landskapsregeringen, i sitt PM, som gick till justitieministern, till den grupp som jobbade inför den parlamentariska gruppen och ytterligare ett det sista PM som gått till kommittén som nu är tillsatt. I det PM:et som vi också har stämt av med nämnden, har vi fört fram att det klart bör framgå av grundlagen att det finns den delade lagstiftningsmakten, där Ålands folk företräds av Ålands lagting. Den linjen har förts fram också efter diskussion med nämnden. I det PM:et har vi fört fram behovet av särskilt självstyrelselagen i relation till grundlagen, man behöver göra ett parallellt arbete till den delen. När man går in i grundlagen och ändrar så påverkar det självstyrelselagen. De erfarenheterna har vi sedan tidigare. Därav ser vi behovet av ett parallellt arbete. När det gäller diskussionen om beskattning så är det fördröjt och orsaken är det som ltl Sundback nämnde. Den ekonomiska situationen har förändrats så mycket sedan man började det här arbete, därför har det fördröjts. Jag vill påminna om att det finns en parlamentarisk väg att man ska gå den här vägen, först den här utredningen sedan ska vi ta ställning och bestämma riktning, tack.
Ltl Barbro Sundback, replik
Ja, Herr talman! Till det sista har det inneburit att den ekonomiska situationen så drastiskt förändras och försämras att man kanske kunde påskynda processen. Inte är ju den där överenskommelsen egentligen skriven i någon stentavla. Det viktigaste skulle vara att få igång diskussionen så fort som möjligt. När det gäller det ekonomiska läget så drar sig regeringen undan och vill inte ha diskussion. Det ska utredas osv. Den diskussionen kanske inte hör till den här redogörelsen. Det var i mitt huvudinlägg, det var beskattningsfrågan jag förstår inte riktigt varför den var där.
Ltl Johan Ehn
Herr talman! Jag ber att få förslå att ärende bordläggs till plenum 18 mars 2009.
Talmannen
Tack för det, ärendet kommer att bordläggas. Jag ber nästa talare uttala sig om tiden för bordläggning.
Ltl Harry Jansson
Herr talman! Jag ber att få tacka de kollegor som deltagit i debatten, det har varit intressant och belysande, särskilt ltl Sundback har kommit med mycket värdefulla synpunkter vad gäller de ekonomiska system och de brister som vi kan notera i det system vi har i dag, självstyrelse inom republiken Finland. I den debatt som fördes precis före mitt anförande, vill jag påpeka att det är ingenting per automatik som säger att Finlands grundlag skulle gå före Ålands självstyrelselag. Ålands inordning i grundlagen är skriven på ett mycket allmänt sätt, för att det inte ska kunna ske godtycklig hantering av självstyrelsen. Det är olika prövningar, i första hand i Högsta domstolen, som gett att självstyrelselagen är underställd grundlagen. Allting faller tillbaks på grundrättighetskatalogen från 1995. Det får vi återkomma till en annan gång. Man kan mycket väl tala om en problemkatalog i denna redogörelse och i dessa kommentarer från självstyrelsepolitiska nämnden. Jag väljer här för att inte uppehålla mig i debatten, svenska språket och säkerhetspolitiken.
Vad gäller specifikt svenska språkets ställning, har den frågan blivit föremål för en mer ingående granskning av språkrådet. Särskilt har frågan om avsaknaden av kollektivavtalet på svenska föranlett en hel del diskussioner. Här finns det skäl att framhålla, det finns ett betänkande från grundlagutskottet i Finland riksdag, som uttryckligen säger att det räcker att det finns ett kollektivavtal på det språk som det upprättas på. Som alla förstår så är det på finska i Finland. Det låter otroligt men faktum är att de svenskspråkiga i landet ska ges information om avtalen. Det här är synnerligen otillfredsställande, om man tänker på hur det ska tolkas d v s lagar och förordningar som alltid finns på finska och svenska de är lika auktoritativa när de ska prövas av domstolar. När det gäller kollektivavtalen, även de har rättsverkningar utöver det normala, den finska texten styr i alla sammanhang, såväl det i det praktiska livet som på det juridiska planet.
När det gäller de granskningar som har gjorts av justitieombudsmannen under fjolåret, tycker jag man kan se att även justitieombudsmannen går runt problematiken med att man inte kan serva Åland på svenska. Man meddelar syndarna att det har begåtts vissa brott mot självstyrelselagens brottsstadgar. Senast nöjde hon sig med, att de myndigheter som var inblandade, lovade bot och bättring. Lite klen tröst. Om vi därtill påminner oss att biträdande justitieombudsmannen i juni fjol konstaterade att det var okej att det centrala revisionsnormerna bara finns tillgängliga på finska, då kan vi konstatera att det finns ett rättsäkerhetsproblem i landet till följd av bristerna i svenskspråkigt material.
När det gäller säkerhetspolitiken, så tycker jag att man kan säga att vi från Ålands sida har börjat blunda i alltför stor utsträckning. Vi har inom nämnden påtalat att vi inte får smygskapa en ny praxis vad gäller de marinabesöken, när finländska kanonbåtar angör kaj i åländskt territorium. Landskapsregeringens redogörelse andas som om inget speciellt skulle ha inträffat under den granskade perioden. Av dessa besök som kanonbåtarna gjort så har de det facto skett en överträdelse av Ålands konvention, vad gäller längden på besöken och att man har angjort kaj. Det är viktigt att nämndens kommentar verkligen efterföljs i landskapsregeringens kommande redogörelser.
Gränsbevakningen har varit på tapeten och hittills har vi blundat för det faktum att man mycket tydligt har sagt, för några år sedan, att gränsbevakningen inklusive sjöbevakningen är en del av Finlands försvar. Vi kan inte stillatigande längre följa med denna utveckling utan vi måste vidta åtgärder. Oundvikligen måste det bli en diskussion om ett övertagande av delar eller hela sjöbevakningen, det blir en åländsk behörighet med åländskt anställda. Vi får då en verksamhet som inte strider mot Ålands konvention. Det är mycket tydligt att konventionen inte tillåter paramilitär styrka inom det åländska territoriet. Här välkomnar vi den strategi som lantrådet och landskapsregeringen har utlovat att kommer, hur vi ska tackla en rad säkerhetspolitiska frågeställningar. Det kommer att bli en mycket intressant analys som skall göras, där vi har Nato medlemskap, vi har Lissabonfördraget med de försvarssäkerhetsmässiga kopplingarna som finns emellan EU länderna. Vi har inte minst en preambel i Ålands protokoll, som ger oss en särställning i unionen, att ta i beaktande.
När de säkerhetspolitiska redogörelserna som Finland har lagt fram så är de smått skandalartade till sin karaktär vad gäller behandling av Åland. I redogörelsen som gavs av Finlands regering år 2004, berördes i Åland med ett enda ord. Det var först i riksdagens utskottsarbete som man började ta i tu med Ålands särställning, hur demilitarisering och neutralisering ska anpassas till Finlands försvarspolitik. Den mera färskare redogörelsen från slutet av 2008 är visserligen ett steg framåt i o m att man i alla fall omnämner, från regeringen Vanhanens sida, att man har ett område med särställning inom sina gränser. Självstyrelsepolitiska nämnden konstaterar att det är mycket förenklad version av Ålands särställning som Finlands regering har lagt fram.
Herr talman! Jag tycker vi kan säga, om detta betänkande från självstyrelsepolitiska nämnden, vi har en mer offensiv självstyrelsepolitik på gång överlag, med allt från grundlag ner till att bevaka våra möjligheter att delta i förhandlingar av olika karaktär. Jag ser på arbetet i självstyrelsepolitiska nämnden med glädje, det har varit en bra stämning under talmannens ledning.
Till sist herr talman, ber jag att få understöda förslaget om bordsläggning av ärendet till den 18 mars, tack.
Talmannen
Ingen replik är begärd, replikskiftet är avslutat. Förslag om bordläggning till den 18 mars har givits av ltl Johan Ehn och det understöds av ltl Harry Jansson. Bordläggning kommer att ske till den 18 mars. Ingen finns på talarlistan, ärendet bordlägges omedelbart.
Enda behandling
5 Landskapsregeringens meddelande om Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2009 och verksamhet år 2008 (M 2/2008-2009)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet ska remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden, vilket lagtinget tar ställning till efter avslutad diskussion. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Diskussion.
Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson
Herr talman! Jag ska börja med en kort presentation av det ärendet. Vi har nu på vårt bord landskapsregeringens meddelande angående Europeiska unionen och Åland- prioriteringar år 2009 och verksamhet 2008. Den här korta presentationen bygger på kort indelning i 1. Allmänt 2. Prioriteringar 3. Genomförandet.
Man kan inledningsvis nämna att vi bör beakta att Åland i detta sammanhang har en liten förvaltning och mycket begränsade resurser. Men vårt arbete får inte enbart vara att genomföra EU:s regelverk utan vi har även den politiska ambitionen och viljan att påverka de regler som EU avser att genomföra. Om man tar en idrottsterm kan man säga att vi koncentrerar oss offensivt och inte enbart på ett defensivt svar.
Jag återkommer till det här lite senare. Grunden för detta arbete kan sägas vara det lagstiftnings- och arbetsprogram som kommissionen antog i november 2009. Jag vill poängtera vårt EU meddelande 2008-2011 som vi tidigare diskuterat i salen. När vi har tagit fram detta meddelande, har vi plockat ut de förslag som bedöms vara viktiga för landskapet Åland. Vi har haft en bra kontakt med förvaltning för att plocka ur de områden som vi anser politiskt viktiga.
Inledningsvis konstaterar kommissionen att EU har genomgått flera svåra prövningar under 2008. Den pågående finanskrisen och lågkonjunkturen torde vara det mest övergripande. Vidare har kommissionen nämnt mat- och energipriserna, Irlands nej till Lissabonfördraget, krisen i Georgien mm.
Det kan också nämnas här, valet till europaparlament år 2009 ger väljarna möjlighet att säga sitt om unionens inriktning. Här måste jag bara säga att regeringen fortsätter att arbeta för egen plats i europaparlamentet, en del av Finlands uppenbarligen, när det kanske är låst på det europeiska planet.
Kommissionens politiska prioriteringar för år 2009 är tillväxt och sysselsättning, klimatförändringar etc.
Så kommer vi in på regeringens prioriteringar. Som jag nämnde inledningsvis herr talman, våra resurser är begränsade och landskapsregeringen har valt att koncentrera på vissa specifika, konkreta frågor. De är även helt i linje med landskapsregeringens EU program för 2008-2011. Jag går inte in i detalj på respektive område. Här kan sägas att det nya är att vi går direkt in på vissa konkreta ärenden, inte indelat i hög-, mellan- och låg prioriterade som senast. Nytt är även att ansvarige ledamot av landskapsregeringen nämns under sitt eget respektive område. Det här gör det lättare för läsaren av dokumentet och för lagtinget. I det här prioriterade området finns b la Lissabonfördraget, diskussionen pågår, ärendet ligger hos lagtinget, ni har det i era händer. Vi har förstärkningen av Ålands inflytande, övriga favoriter är handel med sälprodukter, arbetet med tullcodex. Här finns det en ansvarig minister som kan redogöra närmare hur det ser ut. Det här korta anförande vill jag avsluta, herr talman, med att meddela lite fakta och statistik för arbetet med EU ärendena. Vi har de här rättsakter som är förordningar, beslut och direktiv.
Lite fakta, för dem som lyssnar. Det kom in 846 initiativ från kommissionen, ca. 2/3 bedömdes vara intressant för Åland. Under den här tidsperioden har vi haft, 18 promemorior, tre samråd och tre informationsärenden. Under samma tid inkom 114 direktiv. Ofta används blankettlagstiftning vid genomförandet av direktiv vid områden som är tekniskt omfattande t e x kemikalie- och livsmedelslagstiftning. Vi har sedan det här överträdelsesystemet, som alla känner till, det är en officiell anmärkning, motiverat yttrande, som kan sluta i EG domstolen. Det finns standardbelopp och vite, för Ålands är det knappt 4000 euro per dag. Det här är på basen av den tidigare snusdiskussionen. Kommissionen har stärkt sanktionssystemet, man döms om man implementerar för långsamt, det är före en andra fällande dom.
Herr talman! Det är viktigt, lejonparten av överträdelseförfarandet som Åland är föremål för, berör landskapsregeringen då de inte i tid meddelat på vilket sätt ett direktiv har genomförts i landskapet. Det är ofta så att i riket har man inte inom utsatt tid genomfört lagstiftningen och vi avser blankettlagstiftning.
Domar om Åland har vi, jag går inte in på det något mera men jag kan läsa innantill. Vi har snusärendet, kommissionen lade ner ärendet 6.5.2008. Det finns ett pågående ärende, stödet till Ålands industrihus, finska staten och landskapsregeringen har samma åsikt i det ärendet.
Herr talman! Med de här kortfattade orden vill jag öppna den här debatten.
Talmannen
Ingen replik är begärd, nästa anförande ges till vtm Gunnar Jansson.
Vtm Gunnar Jansson
Herr talman! Av meddelandet och presentationen framgår att landskapsregeringen hörsammat lagtingets åsikter från behandlingen av motsvarande redogörelse plus fyra års plan i fjol. Nu har regeringen listat landskapets 15 prioriteringar, på basen av den kompetens som lagtinget har i ärendet, och även redogjort för landskapsregeringens positioner i den. Tittar vi på sidan 6-7 och beskrivningen därefter så är alla viktiga ärenden. Det är ärenden som rör Åland fysiskt som område, men mer näringslivet här omkring oss. Lagstiftningsordningen är sådan att de under resten av året kräver uppföljning på ett uppstramat sätt här i lagtinget. Vi hörde i presentationen om handläggningen av ärenden i fjol, av dem 864 initiativen från kommissionen, 1/3 ointressanta 2/3 ledde för samrådde i 33 ärenden. Det är blygsam siffra. Den här struktureringen av både lagstiftningsärenden och meddelanden som vi vet är på kommande 2009, hoppas jag att det blir enklare att engagera lagtingets olika organ i ärendena. Jag tror att inlevelsen i och breddning av EU politik vinner på att lagtingets specialutskott ytterligare fördjupar sig i de här frågorna. Att antalet samråd ökas, att självstyrelsepolitiska nämnden har den rollen som lagtingsordningen föreskriver, men att nämnden hör yttranden från specialutskotten. Ärenden är av den kalibern, vi lever inom miljövärlden, med tanke på Köpenhamnskonferensen, som redovisas på sidan 7 under meddelanden. Vi har också många andra lagstiftnings- och meddelandeärenden som rör vår marina miljö och sjöfart och våra kustnära förhållanden.
Liberalernas uppfattning, är som talmannen förslog, vi stöder att ärenden ska remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden. Nämnden hör övriga specialutskott under ärendets fortsatta behandling. Emellertid befinner vi nu oss i mars månad 2009.Det här gäller programmet för i år, det här skulle förutsätta en rätt snabb hantering. Jag tror att utskotten har rum för det i sina egna arbetsprogram och att nämnden kunde ge sitt betänkande under vårsessionen så att lagtinget kan slutbehandla ärendet i vår, tack talman.
Talmannen
Ingen replik är begärd, nästa anförande ges till ltl Anders Eriksson.
Ltl Anders Eriksson
Herr talman! Vtm Gunnar Jansson tog i sitt anförande upp inlevelse i och breddningen av EU politiken. Debatten hittills har inte varit så väldigt inlevelsefull. Lite tråkigt med EU ärenden är, att det väldigt långt är en tjänstemannaprodukt. Vi har statistik över olika kommissionsinitiativ o s v. Vi hade tidigare en presentation av total avsaknad av politik. Därför uteblir inlevelsen i diskussionerna. Ska man få ett intresse och förståelse för EU och för EU medlemskapet hos de åländska medborgarna och även hos politikerna, så måste man ta upp frågor som berör. Frågor som direkt påverkar Åland. Det måste finnas ett utrymme även inom EU:s område, så som jag ser det.
När det gäller prioriteringar landskapsregeringen vill göra, EU ärenden för år 2009, vi har nu den 16 mars, blir det utskottsbehandling av detta, kanske de prioriteringar regeringen ska arbeta med kan bli klarlagda först på hösten. Ska det vara en prioritering, ska det vara att även lagtinget kan ha synpunkter på detta.
Under landskapsregeringens prioriteringar har man Lissabonfördraget, vilket jag återkommer till. Man har en hel del olika kommissionsinitiativ, det finns inte direkt vad landskapsregeringen vill göra när det gäller EU medlemskapet. Vad vill man göra för att ålänningarna ska få en mer hanterlig EU vardag? Vad vill man göra för att minska byråkratin? Det finns en ganska omfattande byråkrati när det gäller EU medlemskapet. Nu tror många att jag, som jordbrukare, pratar om byråkratin gällande jordbruksstöden, det kunde kräva ett skilt inlägg, men jag tänker på förvaltningen. Om vi tittar på det på det som det står i början på det här meddelandet: Eftersom Åland har en i sammanhanget liten förvaltning går en stor del av resurserna åt till att genomföra ett regelverk som alla EU länder och dess lagstiftande regioner är förpliktande att implementera. Det är sant. Jag anser att man även borde ha tagit ställning till EU medlemskapet som sådant. Jag applåderar väldigt ivrigt när landskapsregeringen, den 28.4 2008 tillsatte en arbetsgrupp för utvärdering av EU:s konsekvenser för Åland. Det har regeringen sagt i sitt handlingsprogram att man ska göra. Arbetsgruppen har börjat jobba, en disposition utarbetades över utredningen, men 3.2.2009 lade landskapsregeringen ner arbetet, utan att det hade kommit igång. Man har lite börjat jobba men man motiverade det med det ekonomiska läget och landskapsregeringens ambition att spara 2 % av konsumtionsutgifter i förhållandet till budgeten, därför avslutades arbetet. Det här har vi i andra sammanhang varit kritiska till, tar man 2 % rakt av berör det sådant som man skulle ha stor nytta av. Det här är en av de få saker som landskapsregeringen gjort som faktiskt skulle röra EU frågorna på ett betydelsefullt sätt. Men nej, man fick bara vara glad i början när arbetsgruppen tillsattes, den kommer igång och så lägger man ner den. Frågan man ställer sig är om detta arbete lades ner för att liberalerna inte vill ha det svar som arbetsgruppen kanske skulle ha kommit fram till? Eller vad berodde det på? Märkligt är det.
Jag sa till sist, herr talman att jag skulle återkomma till Lissabonfördraget. Det står så här under Lissabonfördraget: Landskapsregeringen har under år 2008, fört ingående förhandlingar gällande inflytandefrågor kring Lissabonfördraget och har uppnått goda resultat. Det finns fyra saker som lagtinget har varit eniga om, oppositionen har gång, på gång lyft upp dem. Det är möjligheter att föra talan inför EU domstolen, deltagande i ministerrådsmöten, subsidiaritetsprincipen och vår berättigade EU parlamentsplats. Tittar man på vad landskapsregeringen beskriver som goda resultat, är det principbeslutet som finska regeringen skulle ta som man hyllade. Samtidigt sägs det att principbeslutet ikraftträdande förutsätter ytterligare behandling inom statsrådet. Även om principbeslutet i sig var så väldigt bra är det synbarligen inte klart ännu. Det enda konkreta som går att ta fasta på, är den arbetsgrupp som tillsattes för att se över 59 c § självstyrelselagen, något som skulle möjliggöra att Åland skulle kunna företräda sig själv inför EU domstolen. Jag har läst arbetsgruppens betänkande, jag tycker att lagtexten är okej, men detaljmotiveringarna gör att man blir lite tveksam vad som egentligen menas på flera områden. Framförallt måste vi notera att det här är bara en arbetsgrupps betänkande. Detta betänkande ska genom den finska regeringen och riksdagen. Det återstår mycket innan frågan är löst.
När det gäller subsidiaritetskontrollen, sägs det i sista meningen: Beredningen av ändring i självstyrelselagen är beroende av tidtabellen för Lissabonfördragets ikraftträdande. I klartext, om Ålands lagting säger ja till Lissabonfördraget, kan det här bli något, i annat fall kanske ingenting.
Den tredje punkten är landskapsregeringens målsättning fortsättningsvis att erhålla en av Finlands platser i inför nästa val till europaparlamentet. Var befinner vi oss? Ja, de borgerliga partierna diskuterar och kanske t o m nöjer sig med att man får någon assistenttjänst till ett ev. SFP mandat. Vi börjar komma väldigt långt ifrån de ursprungstankar vi hade, att vi har rätt till en av Finlands EU parlamentsplatser, vi är också ett av två parlament i republiken Finland som har gett ifrån oss lagstiftningsbehörighet. Det bör man komma ihåg när, när det gäller att ev. få någon assistenttjänst som "plåster på såren".
Den fjärde saken nämner inte landskapsregeringen överhuvudtaget, deltagande i ministerrådsmötena. Det är det väsentliga, där kan man verkligen åstadkomma något. Man sade överhuvudtaget ingenting om det. Jag tycker, värderade landskapsregering, att det är lite magstarkt att formulera, det lilla man åstadkommit, när det gäller inflytandefrågor som goda resultat, det är falsk marknadsföring.
Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik
Herr talman! Ltl Eriksson påstår att det är små magra resultat, det kan hända det enligt hans egen politiska ambition. Men vi har konstaterat att den här regeringen kommit mycket längre än tidigare landskapsregeringar. Jag tänker inte kommentera Lissabonfördraget mera än att ärendet ägs av lagtinget, så det är ni som debatterar det just nu. Det som står här får stå för sig självt.
Den här utredningen, som Eriksson kritiserade att vi har tagit tillbaka, vi hade ambitionen, men det visade sig att kostnaden skulle bli ett par hundra tusen euro om jag minns rätt. Vi gjorde även en jämförelse, ÅSUB hade kommit ganska långt i det här utredningsskedet och man kan använda de uppgifterna. ÅSUB ska även fortsätta med de här frågorna. Det är inte fråga om att vi skulle vara rädda för något slutresultat som Eriksson påstår. Vi är öppna för alla lösningar.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det sista var ett bra klarläggande, det är riktigt. De kostnader som skulle gå åt för den här arbetsgruppen var 200.000 euro. Landskapsregeringen sa i sitt beslut att man har 100.00 euro för den här typen av utredningar. Det skulle ha behövts hälften till om jag förstått beslutet rätt. Men titta ändå på den kostnaden i relation till den nytta man hade kunnat erhålla för landskapet Åland. Det var verkligt beklagligt att man lade ner detta.
När det gäller inflytandefrågor så undrar jag om inte ltl Eriksson missminner sig, när han säger att den här regeringen har kommit längre än vad tidigare regeringar har kommit? Mig veterligen, har inte tidigare regeringar arbetat med Lissabonfördraget, det har varit under den här regeringens tidsperiod.
Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik
Herr talman! Med det, så ansåg jag inflytandefrågorna, inte enbart Lissabonfördraget. De här frågorna kopplas ihop här på Åland, de stämmer. Inflytandefrågorna har vi kommit längre med och det är en skild process. Viktigt att är komma ihåg den här skillnaden. Kostnaden för utredningen tog jag ur minnet, om vi sätter 100.000 euro, det avser många andra utredningar. Vi har gjort bedömning att man kommer långt med lite mindre penningmedel d v s använda ÅSUB som är mycket kompetent.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag håller med om ÅSUB:s stora kompetens. Jag tror faktiskt också att ÅSUB var med i uppstartande av det här projektet och tagit fram en del grundmaterial. Det är viktigt att se att det kommer ut arbete som startas upp, att man inte bara för att visa politiskt aktivitet startar upp något och sedan lägger ner det av "grumliga" motiv.
Visst är det så minister Eriksson att inflytandefrågorna har diskuterats länge men, märkväl, det är ingen skild process utan det är ett unikt tillfälle att man får inflytande frågorna lösta i samband med Lissabonprocessen. Tappar vi den möjligheten kommer vi att sitta där, kanske resten av vår levnad, utan att få dessa frågor lösta. Det är oerhört viktigt att få de här frågorna lösta. Jag anser inte att det är goda resultat, det är en av fyra punkter som det finns något att ta på överhuvudtaget.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Ltl Eriksson sade att det här i hög grad liknar en tjänstemannaprodukt, presentationerna har varit i högsta grad tjänstemannalika. Det är först när ltl Eriksson tar till orda som det börjar handla om politik. Jag tänkte fortsätta på den linjen. Det är kanske det som gör att så få tar tillfälle i akt och har synpunkter på vårt engagemang och ansvar för europapolitiken på Åland. Två politiska frågor skulle jag vilja se att majoritetspartierna tog ställning till. Annars blir det en ganska komplicerad politisk diskussion i självstyrelsepolitiska nämnden. Om man börjar med det som ltl Anders Eriksson var inne på, skrivningarna om Lissabonfördraget. Är det här regeringens förhandlingsresultat? Är det så det ska uppfattas? Att lagtinget ska ta ställning till, på basen av det här, om vi ska ge vårt bifall till Lissabonfördraget eller inte. Är det här är det slutgiltiga budet, så kan jag genast säga att från socialdemokraterna kan vi inte ge vårt bifall till Lissabonfördraget. En mycket viktig principiell sak har varit att de självstyrelselags ändringar som krävs, de inflytandefrågor som är kopplade till det, de ska presenteras samtidigt som vi skall avgöra Lissabonfördraget. Innan vi får se den här frågan om talerätten i självstyrelselagen, kan inte socialdemokraterna ta ställning till det här förhandlingsresultatet.
Det andra är att vi inte godtar att regeringen har mera att komma med än europaparlamentsplatsen, att det är en framtida fråga, fortsättningsvis. Där har jag ställt kravet att i det här principdokumentet så bör det nämnas om, parallellt med att man säger att det här är en europeisk fråga, att det antingen är en nationell eller europeisk lösning som är möjlig. Det grundar jag på det, att om regeringschefen en gång i ett europeiskt sammanhang, har konstaterat att det finns ett legitimt behov från åländsk sida, vad gäller en egen parlamentsplats, det sa han när han antagligen var i Lissabon nyligen, den legitimiteten måste finnas kvar också när han är i Helsingfors. Lyckas han inte med en lösning på europeisk nivå så är han skyldig att söka en lösning på nationellt plan. Den här skrivningen är för uppgiven, det kan vi inte acceptera. Om majoritetspartiernas uppfattning är att vi ska vara nöjda med det här och ge vårt bifall så vill jag gärna höra det. Vi har inte fått några politiska ställningstaganden ifråga om de här skrivningarna.
Man har inte upptäckt i regeringen, den s k finanskrisen och resektionen den har inte bara drabbat USA och kanske kommer att drabba Åland. Den har ju drabbat många av medlemsländerna och en del oerhört mycket redan. Det här nämner man om allra pliktskyldigast som något teoretiskt resonemang. Det kan ha oerhörda konsekvenser även för den europeiska unionen. Jag tycker nog inte att man kan förbise en sådan dimension på hela EU:s framtid, åtminstone inte under år 2009 och möjligen också under år 2010. Det saknas en ekonomisk analys om vad som är på gång, och vad det har för effekter för Åland. Det är de viktigaste i det här sammanhanget.
Herr talman! Efter den här kraftigt anemiska presentationen och diskussionen så förslår jag att ärendet bordläggs till måndag 23.3 så att partierna får möjlighet att säga sitt och hur de ser på det goda resultat som regeringen slår sig för brösten med, vad gäller förhandlingarna om inflytandefrågorna i anslutning till Lissabonsavtalets avgörande.
Talmannen
Ingen replik är begärd. Förslag om bordläggning till måndag 23 mars har lagts. Finns det understöd? Ltl Anders Eriksson understöder. Ärendet bordläggs till måndagen den 23 mars.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls onsdagen den 18 mars 2009 kl. 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl.15.29).