För kännedom

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop.

29 ledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens och onsdagens plenum anhåller ltl Barbro Sundback på grund av annat förtroendeuppdrag deltagande i Nordens instituts styrelsemöte. Beviljas.

  

Bordläggning ärende 1

Lagutskottets betänkande nr 1/2008-2009 om godkännande av överenskommelsen med Australien om social trygghet och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i överenskommelsen som hör till området för lagstiftningen. (RP 1/2008-2009).

Ärendet bordläggs till plenum den 1 december 2008.

 

Remiss ärende 2

Republikens presidents framställning om bifall till förordningen om ikraftträdande av ändringar av bilaga III till 1992 års konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö. (RP 3/2008-2009). /Lu/

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkännes? Godkänt.

 

Diskussion.

Ltl Henry Lindström:

Herr talman! När det gäller Republikens presidents framställning till lagtinget om bifall till förordningen om ikraftträdande av ändringar i bilaga 3 till 1992 års konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö har vi att ta ställning till ett bifall från lagtingets sida. Det är ett omfattande paket gällande HELCOM:s rekommendationer och Östersjöns miljö är viktig och det viktigt att komma till rätta med de problem som finns med stora utsläpp från olika områden. Det här förslaget har man tagit ställning till i Krakow den 15 november 2007 och Helsingfors den 5 mars 2008.

Vi har diskuterat detta i centern och finner det kanske lite förvånande att när det gäller presidentframställningarna så kommer de direkt från Presidenten till lagtinget och vi måste bekänna att vi ser det som ett nytt ärende. Landskapsregeringen är inte inkopplad i handläggningen men vi utgår ifrån att landskapsregeringen har haft möjlighet att höras i ärendet när det här beretts. Det berör mycket av vårt näringsliv och vad jag kan se är det många av dessa saker som redan finns reglerat i vårt miljöstödsprogram men det är närmast principen för hur handläggningen har skett. Förhoppningsvis har landskapsregeringen hörts för detta berör både näringsavdelningens område och miljösidan. Vi tycker att det viktigt att lagutskottet i sin beredning här skulle höra de avdelningar och de tjänstemän som berörs av detta för att få ett bra grepp över det hela.

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik:

Herr talman! Det här ärendet har en lite speciell bakgrundshistoria. Det här ärendet var på mitt bord och jag har kontrollerat upp med förvaltningen hur det här ärendet har beretts. Landskapsregeringen hade en vecka på sig att ge ett utlåtande. Registratorn h ar registrerat ärendet på miljövårdsbyrån men då tog EU-enheten över det för att det skulle gå snabbare och då kom det till mitt bord. Föredraganden berättade att detta var kontrollerat med miljövårdsbyrån och allt var bra och motsvarade de tankar vi har här på Åland. Sedan är det ett HELCOM ärende och vi har haft en tjänsteman med för ett år sedan och arbetat med dessa frågor och var med på mötet. I detta skede var också jordbruksbyrån involverad i det här ärendet. Uppenbarligen är det inte så, men så här har det gått till.

Som Lindström inledningsvis sade tidigare är det lagtinget som har beslutanderätten över hur det här skall gå till. Lagutskottet har ett intressant arbete framför sig.

Ltl Henry Lindström, replik:

Herr talman! Vi vill närmast framhålla den sidan av det hela, att det är viktigt att sådana här ärenden som har en så vitt omfattande betydelse och berör flera områden som näringssidan och miljösidan, har en bred beredning av det hela. Att man får en tidsram på en vecka är helt orimligt och då tror jag att det har fallerat i något annat skede av beredningen. Det kan inte vara så att landskapsregeringen skall ha bara en vecka på sig att bereda ett så här viktigt ärende.

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik:

Herr talman! Jag håller med ledamot Lindström att en vecka var alldeles för kort tid. Därför gjorde EU-enheten den här bedömningen och därför har det gått som det har gått. Lagutskottet kan sätta sig in i ärendet och lagtinget äger ärendet och det är självklart att också jordbruksavdelningen bör höras i arbetet i lagutskottet.

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Herr talman! Det här är ett väldigt angeläget paket som vi har på bordet här och ofta när man har med organisationer som HELCOM att göra så är det ofta så att den som vill minst får bestämma mest. Den här förordningen syftar till att skydda Östersjöns marina miljö. Känner ledamot Lindström till huruvida man på Åland kommer att vidta strängare åtgärder och kriterier än vad som står i det här förslaget och hur ser regeringspartierna på just skyddet av Östersjön?

Ltl Henry Lindström, replik:

Herr talman! Som jag redan berörde i mitt anförande har vi redan ett miljöstödsprogram som berör jordbruket och till de delarna har vi ett mycket strängare program än vad som finns i bilaga 3 till den här konventionen. På det sättet tror jag att mycket av detta riktar sig till de områden i Östersjön där man har problem med stora utsläpp ifrån bl.a. jordbruket och där man inte har motsvarande miljöstödsprogram som vi har. För vår del upplever jag att vi redan har gjort väldigt mycket.

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Herr talman! Ytterligare ett förtydligande. Om vi redan har ett mycket strängare program genom miljöstödsprogrammet, då kanske det räckte med en vecka för utlåtande från miljöbyrån för detta eller är det så att man hade ambitionen att vilja ge ett strängare förslag till den här förordningen om vi hade fått mera tid?

Ltl Henry Lindström, replik:

Herr talman! Det vi närmast har diskuterat från centerns sida är procedurfrågan. Inte vad det står för olika siffror och hur strängt det är utan det är procedurfrågan som vi tycker är viktig. Det måste väl alla tycka att det är viktigt att det ges en rimlig möjlighet för landskapsregeringen att ha en relevant behandling av ärendet.

Ltl Olof Erland, replik:

Herr talman! Lagutskottet har i samverkan med landskapsregeringen aktualiserat den här proceduren för internationella avtal med särskild betydelse för Åland, enligt självstyrelselagens 58 § som säger att Åland skall medverka i utformandet av internationella avtal och detta är ett sådant ärende. Vi har aktualiserat det här i samband med det nordiska avtalet om undvikande av dubbelbeskattning som nu ligger i lagutskottet för att vi skall invänta signaler från ministeriet, från regeringen i riket och där landskapsregeringen förhoppningsvis får gehör för detta och att vi utforma regler för hur det skall gå till i likhet med hur vi har möjlighet att delta i EU-beredningen. I det här ärendet kommer vi, liksom i alla andra ärenden att se på vad som har hänt under den här processen. Det man kan säga här speciellt är att Åland har möjlighet att via HELCOM agera och t.o.m. i vissa fall via B7. Men det som framför allt händer nu på EU nivå är att man från Sveriges sida har begärt att kommissionen utformar en Östersjöstrategi. Det har att göra med själva miljöarbetet medan lagutskottets uppgift i det här fallet mera är att se på att vi skall säkerställa att Åland får möjlighet att vara med i alla skeden när det är viktiga frågor. Det är möjligt att det här är ett exempel som inte är tillfredsställande skött men vi har satt igång proceduren i lagutskottet och jag tror att vi kommer att göra framsteg vad det ser ut men om vi kommer till en sådan lösning som är helt tillfredsställande är svårt att säga. Det kan t.o.m. gå så långt att vi är tvungna att gå in i självstyrelselagen och precisera Ålands rättigheter. Då kommer det att ta lite mera tid förstås.

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

Första behandling ärende 3

Näringsutskottets betänkande nr 1/2008-2009 om saluhållande av vilt. (FR 23/2007-2008).

Först tillåts allmän diskussion.

Enligt 54 § 2 mom. LO kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet efter det att diskussionen avslutats.

Diskussion.

Ltl Anders Englund:

Herr talman! Näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens framställning angående saluhållande av vilt. Utskottet har fört en rätt så ingående diskussion även i vårt hörande i utskottet. Utskottet har även varit på besök till två olika ställen för att inhämta synpunkter. Utskottet ser positivt på de av landskapsregeringen föreslagna vinklingarna i den här livsmedelslagstiftningen i fråga om kött från vilt. Begränsningarna till en djurenhet per jägare tycker utskottet att är onödigt liten och utskottet föreslår att den här begränsningen höjs till två djurenheter.

När det sen gäller jägarnas hantering av köttet så konstateras det att frysning inte nämns, och andra sidan så definieras färskt kött i EG:s förordning nr 853/2004 såsom kött som har undergått någon annan konserverande behandling än kylning, frysning eller djupfrysning inbegripet kött som är vakuumförpackat eller förpackad i en kontrollerad atmosfär. Här har det under beredningen framkommit att avsikten har varit att inte tillåta frysning av kött före försäljning till livsmedelsföretagare eller en konsument. Utskottet har erfarit att bestämmelserna om att enbart tillåta den här styckningen till högst fyra delar inte har varit ändamålsenlig. Mot den här bakgrunden så föreslår utskottet att den här begränsningen skulle strykas. Utskottet anser vidare att jägarna inte ska få sälja malet kött av vilt. Man anser att det kan finnas en risk i detta om man skulle tillåta det. Då utskottets förslag innebär att djuret kan styckas i mindre delar utan förgående besiktning av köparen, konstaterar utskottet att det inte längre finns något skäl till att tillåta att köttet fryses ned.

I fråga om förbudet att sälja inälvor föreslår utskottet att försäljning även ska kunna omfatta tungan. Vidare tycker utskottet att landskapsregeringen bör utarbeta riktlinjer för ett egenkontrollprogram för livsmedelsföretagare i samråd med näringslivet samt representanter ifrån jägarkåren och om hanteringen av kött från frilevande vilt. Utskottet tror att det skulle utfalla positivt att man kan inbegripa jägarna i det här arbetet och att man då även kanske kan få med yngre jägare som får en god kunskap i dessa frågor. I övrigt föreslår utskottet några mindre ändringar i förtydligande syftet och vi föreslår slutligen att det här anförda skall antas av lagtinget. Tack!

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Herr talman! I beredningen av lagframställningen så förde landskapsregeringen diskussioner beträffande frysningen av kött. Det tar bort en viktig aspekt från konsumentens sida just att själv kunna besiktiga köttet. Jag skulle vara intresserad om utskottsordföranden kunde redogöra för hur diskussionerna har förts i utskottet när man tog in det här med frysning.

Ltl Anders Englund replik

Det har framkommit under vår beredning att det är svårt om man inte tillåter frysning. Vi vet att om det ute i skärgården, i en liten restaurang som får en grupp, på några personer kanske man inte vill köpa ett helt djur in till restaurangen utan man vill ha t.ex. låren. För vad skall man göra med hela djuret om man behöver bara låren? Då får man inte heller sälja till restaurangen. Det finns inget intresse av det. Så det här att få frysa kött är en praktisk sak som fungerar bra i alla andra sammanhang. Det är ju också tillåtet enligt den här EG förordningen att frysa kött. Det finns också tider för hur länge köttet får vara infryst. Det är en praktisk sak som vi har tagit i beaktande.

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman! Jag vill först tacka utskottet för att man har höjt den här nivån för vad som räknas som små mängder. Det tog jag upp i remissen och ville speciellt att utskottet skulle titta på det. Jag sade också att jag tycker att den här regleringen kanske är onödig för detta reglerar sig själv via jaktvårdsföreningarna och via jaktlagen och i samarbete med markägarna. Det vore intressant att höra om man ifrån utskottets sida har tittat på den möjligheten? Måste man ha ett stadgande för vad som är små mänger för att man inte skall gå ned sig i EU byråkratin eller bli jagad av EU byråkrater, passar det kanske att säga i det här sammanhanget? Varför har man en klar gräns, tidigare var det en djurenhet, nu är det två vi pratar om?

Ltl Anders Englund, replik:

Herr talman! Det här är säkert en berättigad fråga som man kan diskutera. När det gäller EU:s definitioner och som de ser ut i vårt grannland Sverige, tillåter man att fälla mycket flera djur och bedömer som små mängder. Här har man gjort den bedömningen att detta räcker till för de åländska förhållandena. Det tror jag att det också kommer att göra i och med att utskottet har förespråkat en höjning från en djurenhet till två djurenheter. Det betyder att man kan förmedla en jägare 20 stycken rådjur. Jag tror det räcker ganska långt. Det är inte många på Åland som fäller flera rådjur. Särskilt inte till avsalu. Det är ganska svårt att komma upp i de mängderna.

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman! Så kan det säkert vara. Samtidigt brukar ltl Anders Englund och undertecknad vara ganska överens om att onödig byråkrati och onödig reglering behöver vi inte ha på sådant som reglerar sig själv. Jag menar att detta reglerar sig via jaktvårdsföreningarna, via jaktlagen och i samarbete med markägarna. Men jag frågar uttryckligen är det någonting som måste stadgas i lagstiftningen för att man skall få EU:s godkännande eller inte? Jag tolkade inte svaret så. Utskottsordförandens svar var att man kanske tyckte att den här nivån var bra. Min fråga är alltså, är det inte en onödig reglering utskottsordförande Englund? Det här reglerar sig av sig själv eller hur?

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman! Nej, jag tror inte att det här reglerar sig av sig själv. Jag tror att det är bra att det finns en gräns. I vårt grannland kan vi se att man har rekommenderat andra saker när man talar om småvilt. I Sverige innebär det att en jägare sammanlagt kan leverera 75 vuxna hjortar i form av primärproduktion. Man kan leverera upp till 250 rådjur. De mängderna kommer vi inte upp i här på Åland. Jag tror att vi ligger på en rätt nivå här i landskapet. Vi vet att vi inte har så stora sammanhängande marker och sedan delas köttet ut till markägarna och jägarna. Det är inte mycket som kommer att gå till restaurangerna, men det här ger en möjlighet. Vi hoppas att det med denna avbyråkratisering som näringsutskottet har diskuterat, vi kan komma framåt i dessa frågor.

Ltl Sirpa Eriksson, replik:

Herr talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till onsdagen den 3 december.

Ltl Åke Mattsson, replik:

Herr talman! Jag understöder förslaget om bordläggning och bordläggningstiden.

Begärdes ordet?

Under diskussionen har ltl Sirpa Eriksson understödd av ltl Åke Mattsson föreslagit att ärendet skall bordläggas till plenum den 3 december. Bordläggning kommer därför att ske. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

Ärendet bordläggs till onsdagen den 3 december.

För kännedom

Landskapsregeringens framställning angående blankettlag om elsäkerhet. (FR 6/2008-2009).

 

Ärendet upptas till behandling vid plenum måndagen den 1 december 2008.

 

Landskapsregeringens framställning om höjning av landskapsandelarna för socialvården. (FR 7/2008-2009).

 

Ärendet upptas till behandling vid plenum måndagen den 1 december 2008.

 

Ltl Harry Janssons enkla fråga om fastighetsmäklarprov. (EF 1/2008-2009).

 

Vtm Gun-Mari Lindholms enkla fråga om Fornföreningen Fibula r.f.:s allmännyttiga och idéella verksamhet. (EF 2/2008-2009).

 

Svar på enkel fråga skall avges inom tio dagar efter det landskapsregeringen mottagit frågan. Kan frågan inte besvaras ska landskapsregeringen meddela lagtinget om detta och om orsak till att svar inte ges. Frågorna överlämnades till landskapsregeringen onsdagen den 26 november 2008.

 

Nästa plenum hålls måndagen den 1 december 2008, kl. 13.00

Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 13.28.)